Aktivt 2-2020

skogsbruk 

Nygallrat för 

nästa generation 

Utrusta dig för 

vandring i skog och mark 

Så lyckas du med 

ung skogsröjningen 

SKOGLIG KUNSKAP OCH INSPIRATION FRÅN SYDVED | 2-2020

Testa våra smarta 

Så bekämpar du 

Tips på kläder och 

15 granbarkborren 16 

34 

digitala tjänster! annat för dagsturen 

Ny fsc-standard 

till hösten 

19 

Bygg hemma med 

svenskt trä 26 

Ät glass i förnybar 

förpackning! 

30 

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig fullservice 

till skogsägare i södra Sverige. Företaget 

har omkring 130 anställda och omsätter varje år 

ca 3 miljarder kronor. Den årliga anska≠ningen av 

virke uppgår till ca 5 miljoner kubik meter. Sydved 

ägs av Stora Enso och Ahlstrom-Munksjö. Sydved är 

certifierat enligt fsc®-c015573 och pefc. 

Följ oss på Instagram 

och Facebook! @sydved 

Ansvarig utgivare: 

Daniel Fellenius, Sydved 

Redaktör: 

Annsofie Öhman, Sydved 

Form, produktion & projektledning: 

Lindqwist Kommunikationsbyrå 

Tryck/upplaga: Elanders, 25 500 exemplar 

Omslagsfoto: Mikael Svensson 

Post till redaktionen skickas till: 

Aktivt Skogsbruk, Sydved, Box 626, 551 18 Jönköping 

E-post: information@sydved.se. Tel: 01046-38000 

Aktivt Skogsbruk får, om källan anges, gärna återges. 

Redaktionsråd: 

Gustav Cagner, distrikt Falköping 

Daniel Axelsson, distrikt Älmhult 

Lars Mårtensson, distrikt Hylte 

André Gustafsson, distrikt Hässleholm 

Carl-Erik Ohlsson, distrikt Kalmar 

Anders Ehrenström, skogsbruk 

Martin Svarén, Stora Enso Bioenergi 

Daniel Fellenius, Annica Dolck Asplund, 

Annsofie Öhman och Amanda Hill, 

huvudkontoret i Jönköping 

aktivt skogsbruk · 2

Panta Rei – allting flyter 

När pLötSLigt eN pandemi skoningslöst 

kastar om världsordning och tillvaro 

för oss alla är det i alla fall för mig lätt att i 

tankarna falla tillbaka till enkla filosofiska 

grundregler skapade redan för en sisådär 

2 500 år sedan. Då någon gång i ett 

sammanhang, som jag har dålig koll på, 

myntade den filosofiske greken Herakleitos 

det latinska uttrycket Panta Rei – 

Allting flyter. 

Han ville förtydliga att du aldrig kan 

stiga ner i samma flod två gånger. Vattnet 

flyter konstant förbi och skapar en ny 

flod. Allting förändras och ingenting varar 

heller för evigt. Inte ens en pandemi. 

Enkelt och kanske också vägledande för 

vårt eget förhållningssätt till en jobbig och 

ansträngd situation som vi under våren 

och försommaren befunnit och fortfarande 

befinner oss i. 

Hitta guldkornen 

Kan vi då vaska fram de positiva guldkornen 

ur Coronafloden som flöt förbi? Väga, 

bedöma och förädla dem till nya lärdomar 

och erfarenheter för livet efter Covid19. 

En sak är i alla fall stensäker för min 

egen del. Oj, vad man saknar sin familj, 

vänner, bekanta, kollegor… Fysiska 

möten, som det fanns risk att man i den 

hektiska vardagen före Corona, ibland 

kunde ta för givna. För de fanns ju hela 

tiden där. 

Saknaden av att ses skapade däremot 

med digitaliseringens hjälp ett helt nytt 

beteende. Vi håller istället tätare kontakt! 

Umgås via Facetime, Skype, Teams eller 

andra kanaler. Sannolikt blir det några av 

guldkornen som är värda att förädla. Att 

bry oss ännu mer om varandra och att 

hålla tätare kontakt även på distans. 

Berättelsen om skogen 

Ett annat guldkorn är också att fler och 

fler vistas ute i skog och mark. Inte minst 

för att i rekreationssyfte hålla kropp och 

själ i god form. Många har också blivit 

intresserade av att söka kunskap om skog, 

skogsbruk och skogsindustri. I och med 

det markant ökande friluftslivet finns 

också en möjlighet för oss som skogsägare 

och skogsnäring att dela med oss av vår 

fantastiska berättelse om vad skogen kan 

ge och om hur vi hållbart brukar den. 

Stanna upp och ta dig tid och berätta! 

Ibland behövs det kanske också ett förtydligande 

av vad som är ok och inte ok 

när vi lånar plats i någon annans skog. 

En allemansrätt som också innebär vissa 

skyldigheter och respekt. 

En grön omstart – på riktigt 

Vi ser nu dessutom hur skog och skogsnäring 

hamnar högt upp på den globala 

agendan och med sin enorma potential 

kan ta täten för en ekonomisk och hållbar 

tillväxt såväl i Sverige som globalt. En så 

kallad grön omstart – på riktigt! 

Alltså, medan vi med tålamod kämpar 

oss igenom pandemin så fortsätter skogen 

att växa, vattnet i bäcken att flyta vidare 

och när vi är igenom så har vi också samlat 

på oss lärdomar för det «nya normala 

vardagslivet». 

Njut din skog och din sommar! Och 

framförallt – ta hand om varandra! 

daNieL feLLeNiuS, markNadScHef 


NYGALLRAT | 


Nygallrat 

för nästa generation 

[Text: Amelie Bergman. Foto: Mattias Bokinge] 

I vackra Norra Vissö är en välgallrad granskog en del av idyllen. När unga skogsägarparet Philip Palm 

och Nadja Persson tog över gården valde de att ta kontroll över tillväxten genom att gallra. 

– Vi tycker om när det är ordning och reda och vill att skogen ska vara välskött, säger Nadja Persson. 

i Norra viSSö utanför småländska Bredaryd ligger de små 

skogsgårdarna som ett pärlband i kulturlandskapet. Här har Philip 

Palm och Nadja Persson förverkligat sin dröm om en skogsfastighet 

med plats för rekreation och – har det visat sig – motion. Efter att 

ha gjort förröjningen inför vinterns och vårens gallringar är Philip 

lite matt i pälsen. 

– Det var jobbigare än jag trodde. Nästan som att gå in i en grön 

vägg. Och sedan när man är klar så inser man ju att man nog kunde ha 

tagit lite till, skrattar Philip 

som är nöjd med resultatet 

som skördarföraren Jonathan 

Nilsson har åstadkommit. 

– Det var otroligt kul att 

komma upp hit i går kväll 

och se vad Jonathan hade 

gjort. Hela landskapet ser 

annorlunda ut med åkrar 

och stengärdsgårdar mot den 

nygallrade fonden, konstaterar Philip. 

Väntade in våren 

Philip och Nadja förvärvade fastigheten 2019 och detta är deras 

första skogsvårdsinsats. Totalt handlar det om cirka 6 hektar gallring 

fördelat på tre olika bestånd. De första gallrades igenom i vintras 

medan ett har fått vänta in våren. 

– Vi har haft en vinter med väldigt mycket regn och när jag 

kom hit gjorde jag bedömningen att det var för blött att gå in. Så 

vi bestämde oss för att vänta för att undvika körskador, berättar 

Jonathan Nilsson som är skördarförare på Dannäs skogsentreprenad. 

Det är han som, tillsammans med Sydvedare Josef Karlsson, 

ansvarar för gallringsstrategin på Norra Vissö. I nära samråd med 

skogsägarna förstås. 

– Varje skogsägare har sin bild av hur skogen ska skötas. För 

mig som inköpare är det viktigt att vi fångar upp de individuella 

önske målen och utformar 

gallringen med hänsyn till 

Vi vill att det ska vara fint! 

Det handlar inte bara om framtida 

ekonomiska värden – vi vill njuta av vår 

skog och ha glädje av den här och nu. 

Nadja perSSoN 

både skogsägaren och till 

skogens behov, konstaterar 

Josef. 

Nadja och Philip har en 

klar bild av vad de vill med 

sitt skogsägare. 

– Vi vill att det ska vara 

fint! Det handlar inte bara 

om framtida ekonomiska värden – vi vill njuta av vår skog och ha 

glädje av den här och nu. Varje gång som vi är ute och jobbar eller 

bara går en sväng så hittar vi något kul att titta på, resonerar Nadja. 

Första maskingallringen 

Gallringen ser de som skoglig friskvård, och den här gången var 

det hög tid. p 


Det här granbeståndet har redan hunnit bli mer än 40 år, men det är första gången som det maskingallras. 

Därför får Jonathan Nilsson tänka till lite extra när han kör. 

– Det börjar bli mörkt i beståndet och man ser att granarna inte 

har den växtkraft som de skulle kunna ha, förklarar Josef. 

Den aktuella gallringen, som består av cirka 1,5 hektar granskog 

på bördig mark är speciell såtillvida att det aldrig har maskingallrats. 

– Beståndet är olikåldrigt, mellan 40 och 50 år, och stammarna 

varierar därmed i höjd. Det handlar absolut inte om ett eftersatt 

bestånd, det har skötts och gallrats. Men arbetet har utförts manuellt 

under längre perioder vilket gör att vi har helt andra förutsättningar. 

I vanliga fall hade det gjorts en relativt omfattande maskinell förstagallring 

och det hade varit läge för en andra gallring. Nu får vi tänka 

lite annorlunda, säger Josef. 

Jonathan har fokuserat på att ta bort de redan undanträngda 

stammarna och sparat huvudstammarna med tillväxtpotential: 

– Jag har valt att lämna lite fler huvudstammar än vad jag normalt 

hade gjort, men det finns anledning att vara försiktig på grund av 

stormrisken, eftersom granar i den här höjden annars lätt blir ett 

vindfång. Nu får skogen stå och växa till sig. Skulle det visa sig att 

vi behöver gallra ut mer så är det bättre att gå in och ta lite till om 

några år. 

Picknick i björkbacken 

Oavsett vilket kommer Nadja, Philip och dottern Edda att kunna 

njuta av sin «nya» skog direkt. I samband med gallringen har de 

också valt att hugga fram en björkbacke. 

– Det var ett hörn där granen inte lyckats föryngra sig utan björken 

hade tagit över. Vi tycker att det är vackert med lövet och såg att 

det skulle kunna bli ett fint picknickställe, förklarar Philip. 

Helt rätt tycker Josef, som menar att det inte är fel att satsa på lövet 

– både för mångfaldens och för framtidens skull: 

– Jag brukar säga till skogsägaren att man inte ska vara rädd för 

att bredda sig och plocka in lite björk om man tycker om det. Vilka 

sortiment som efterfrågas på marknaden brukar ju variera över tid. 

Den här delen av beståndet bestod till stor del av klenare björk, och 

istället för att röja valde man att hugga det med skördaren. Genom 

att samla ihop flera klenare stammar i avverkningsaggregatet för 

kvistning och kapning förenklas hanteringen samtidigt som virket 

kan tas tillvara som delkvistat. Sortimentet går som biobränsle och 

balanserar därmed den något ökade kostnaden för att skörda klenare 

träd. 

– Delkvistat är helt enkelt ett effektivt sätt att skapa ett rent och 

snyggt bestånd utan att man behöver gå back ekonomiskt. Det 

fungerar perfekt som uppsamlingssortiment där man kan slå ihop 

mindre mängder av annat om volymen är för liten för att bilda ett 

eget sortiment, säger Josef. 

Från björkkullen kan familjen också njuta av utsikten över sitt 

nygallrade granbestånd som står och växer till sig. Om allt går enligt 

plan så är det dags för avverkning om 20 år, säger Josef: 

– Det blir lagom tills Edda tar studenten! o 

Nya tider i skogen. Nadja Persson och Philip Palm med dottern Edda 

ser fram emot att förvalta sin skogsfastighet i Norra Vissö och inleder 

med en friskvårdsinsats i form av en gallring. Skördarförare Jonathan 

Nilsson och Sydvedare Josef Karlsson ansvarar för resultatet. 



Jag brukar säga till skogsägaren att man inte ska vara rädd 

för att bredda sig och plocka in lite björk om man tycker om det. 

joSef karLSSoN, Sydvedare 

Eftersom dygnsmedeltemperaturen 

överstiger 5° behandlas alla stubbar 

i gran gallringen för att förhindra 

spridning av rotröta i beståndet. 

En misslyckad granföryngring får nytt liv när Nadja och Philip istället väljer att gallra fram björken. 

Den vackra björkbacken blir perfekt för en picknick. 


| SKOGSSKÖTSEL 

Med gallring formar 

du själv din fastighet 

[Text: Annsofie Öhman ] 

En gallring ger dig inte bara en intäkt, den är också en chans att själv påverka hur du vill ha din skog. 

Skogen blir friskare och du får ett ökat virkesvärde på de träd som lämnas kvar. Ett annat plus är att 

skogen blir mer öppen och att det så småningom blir lättare att röra sig i terrängen. 

vid gaLLriNg tar man bort träden med sämre kvalitet, så att 

de träd som lämnats kvar får större möjlighet att utvecklas genom 

att de får mer ljus, näring och vatten. Det leder till mer livskraftiga 

träd med bättre virkeskvalitet vilket gör träden mer värdefulla vid 

en slutavverkning. 

✓ Börja gallra i tid! 

Men det gäller att komma i gång med gallringsprogrammet i tid, 

så man hinner med de gallringar man planerat innan beståndet blir 

för högt och risken för stormskador ökar. 

✓ Förstagallringen vid 11–13 meter 

När ska man då gallra? En tumregel är när granarna närmar sig 

11–13 meter. För tallskog kan man utgå från 10–12 meter. 

Beroende på hur väl skogen röjts tidigare, så görs den första 

gallringen med en gallringsstyrka som motsvarar 25 till 40 procent 

av grundytan. Är det någon gång i gallringscykeln du bör ta i lite 

extra för att justera ner ett allt för högt stamantal så är det i just 

förstagallringen. 

✓ Färdiggallrat vid 20–22 meter 

Den sista gallringen i beståndet ska göras innan 20–22 meters höjd. 

Risken för stormskador ökar markant ju högre skogen är, och i vissa 

bestånd kan gallring öka risken ytterligare för stormfällningar under 

några år direkt efter gallringen. Stamantalet bör i slutavverkningsförband 

vara runt 600–800 stammar/hektar, beroende på bördighet 

samt gallringsfrekvens och planerad slutavverkningsålder. o 

Därför ska du gallra 

Du får en tidig ekonomisk intäkt. 

Du får en friskare skog. 

Du får virke med bättre kvalitet, och skapar en mer 

värdefull skog. Diametertillväxten på kvarvarande träd 

i skogen ökar. 

Det blir lättare att röra sig i skogen och du får bättre sikt. 

Du kan dessutom utveckla olika värden i din skog, som 

jakt, friluftsliv och naturvården. Du bestämmer! 


SKOG & INDUSTRI | 

LarS gabrieLSSoN, vd Sydved 

Vi har sedan början av mars upplevt en mycket speciell situation, 

få av oss kunde ana att viruset som upptäcktes i Kina för ett halvår 

sedan skulle ha en så stor e≠ekt på oss alla. Då säkerhet och hälsa är 

av mycket stor vikt för oss alla införde Sydved, precis som i samhället 

i stort, kraftiga restriktioner från mitten av mars. Allt för att minska 

smittspridningen. 

Ett halvår med 

coronaviruset 

fySiSka möteN Har ställts in och sker i huvudsak digitalt via 

internet. Vi har stängt våra kontor för besökare, infört nya rutiner vid 

lossning av virke på industrierna och de som kan arbetar hemifrån. 

Vi har gjort, och fortsätter göra, vad vi kan för att hjälpa samhället 

att minska spridningen. Vårt synsätt är att varje liten insats vi gör 

för säkerhet och hälsa är viktig! 

Sydveds restriktioner gäller oförminskat och fullt ut än idag. 

Eftersom ingen vet hur länge coronasituationen består, förbereder 

vi oss för att kunna hantera verksamheten med restriktioner hela 

hösten. 

Skogsbranschen klarat sig bättre 

Corona satte snabbt spår i ekonomin, vilket har lett till utmanande 

affärsförhållanden och omfattande åtgärdspaket från statens sida. 

Generellt har skogsbranschen hittills klarat sig bättre än många andra 

branscher. Initialt fick marknaden för sågade trävaror och grafiskt 

papper en tuff situation, medan massa, kartong och mjukpapper 

klarade sig betydligt bättre. 

Det som hänt sedan dess är att marknaden för sågade trävaror 

förbättrats på grund av att vissa marknader, exempelvis Asien, 

kommit igång igen efter att flera länders ekonomier öppnat upp. 

Marknaden för grafiskt papper har begränsats av coronaläget, 

medan massa, mjukpapper och kartong hittills är i mindre grad 

påverkat. Industrin har genomfört produktionsanpassningar för 

att klara de snabba förändringarna i efterfrågan och det kommer 

krävas fortsatt hög flexibilitet eftersom marknads förutsättningar 

ändras kontinuerligt. 

Avverkningar i stort sett normal takt 

Sydveds verksamhet i skogen med avverkning och skogsvård fungerar 

och har rullat på i stort sett enligt plan, vilket är ett klart bättre 

utfall än jag förväntade mig i början av mars. Vi har tagit vissa 

produktionsstopp i skogen för att balansera produktionsanpassningar 

i industrin, men planerar för att kunna avverka i stort sett 

normal takt i sommar. 

Nu har vi dessutom att hantera en situation med förväntade 

barkborreskador på skogen, i minst lika stor omfattning som förra 

sommaren. Svärmningen började på allvar i andra halvan av maj 

och fångsterna i barkborrefällorna visar att skadorna i år också 

flyttat sig norrut. Det innebär stor risk för betydligt större skador 

än tidigare i norra Götaland. 

Min uppmaning till dig som skogsägare är att inspektera din 

skog regelbundet. Det känns extra angeläget i sommar med tanke 

på den ökade risken för omfattande barkborreskador. Ta hjälp av 

din Sydvedare för att få ytterligare någon som tittar på skogen och 

ger förslag på åtgärder! o 

LarS gabrieLSSoN, vd Sydved 


foto: Mattias Bokinge 

Sydveds verksamhet i skogen med avverkning 

och skogsvård har rullat på i stort sett enligt plan. 


SKOG & INDUSTRI | 

Skogen växer oavsett 

världsutvecklingen 


Vi lever nu mitt i coronapandemin med all den osäkerhet den skapar i världsekonomin och på 

många andra plan. Men, det vi kan konstatera, är att oavsett konjunktur, pandemier och andra 

omvälvande händelser runt om i världen så fortsätter skogen att växa. För dig som skogsägare 

är vårt råd att fortsätta lägga kraft och energi på att bedriva ett aktivt skogsbruk. 

SÅ Här i börjaN av sommaren kan vi konstatera att svensk 

skogsindustri har drabbats mindre hårt av coronakrisen än många 

andra branscher. Men hur läget är till hösten och längre fram är i 

dagsläget svårt att ha en uppfattning om. 

– Marknaden för grafiskt papper har begränsats av corona läget, 

medan massa, mjukpapper och kartong hittills har påverkats i mindre 

grad, konstaterar Sydveds virkeschef Pär Johansson. 

Full fart på Aspa bruk 

Efterfrågan på massaved har generellt varit stabil, men under maj 

månad har efterfrågan varierat både uppåt och nedåt. 

– AhlstromMunksjös bruk i Aspa har kört på i oförändrad takt. 

De producerar ju avsalumassa, som inte är så konjunkturkänsligt, 

säger Pär Johansson. 

I vår har AhlstromMunksjö ökat sin produktion av material till 

ansiktsmasker på fabrikerna i Turin, Italien, och i Tampere, Finland. 

AhlstromMunksjö har även lösningar för personlig skyddsutrustning 

inom vården, som skyddsrockar, operationsfilter för apparater 

som används för behandling av patienter med andningsstörningar. 

– Generellt sett har det varit stor efterfrågan på de flesta papperssortiment, 

dock begränsat på grafiskt papper. Framförallt vätskekartong, 

tissue, som till exempel toalett och hushållspapper, och 

fluff, där bland annat blöjor ingår, har haft en hög efterfrågan. 

Stark hemmamarknad för sågat trä 

Marknaden för sågade trävaror var till en början tuff, men nu 

i början av sommaren är det en förhållandevis stabil efterfrågan. 

– Den svenska hemmamarknaden för sågat trä är stark. Många har 

mer tid hemma nu och passar på att ta itu med hemmaprojekt utomhus, 

som att bygga altaner. Men det är en osäkerhet inför hösten. 

– Corona har gjort att det varit svårt att få det att fungera bra med 

transporter och logistik. För att kunna vara mer flexibla och anpassa 

oss till snabba förändringar, så håller vi nere våra bil vägslager, säger 

Pär Johansson. 

Skogsbränsle är ett sortiment för framtiden, men just nu är det 

minskad efterfrågan. Det beror bland annat på den varma vintern 

och stora lager av bränsleved på grund av granbarkborren. 

Skogen står sig stark! 

– Skogen växer oavsett vad som händer i världen, konjunkturer och 

pandemier. Den har samma krav på skötselåtgärder, så det är lika 

viktigt som någonsin att vara aktiv och genomföra skötselåtgärder 

i rätt tid, poängterar Pär Johansson. 

Nu gäller det också att ha koll på granbarkborren som började 

svärma i senare delen av maj, och under hela sommaren vara aktiv 

och regelbundet kolla läget i sin skog. 

– Trots allt så är min känsla att skogen står sig stark, och att vi 

har produkter som verkligen är i tiden, säger 

Pär Johansson. 

– På Sydved fortsätter vi att med hög intensitet 

anpassa vår verksamhet utifrån nya 

förutsättningar. Vårt fokus är att skapa det 

bästa läget för att vi ska komma ut starka efter 

corona pandemin. o 

10 juni 2020 

Pär Johansson, 

virkeschef Sydved 


foto: PA Nordholts 

Trots allt så är min känsla 

att skogen står sig stark, 

och att vi har produkter 

som verkligen är i tiden. 

pär joHaNSSoN, virkeScHef pÅ Sydved 


SKOGSSKÖTSEL | 

Just nu i din skog 

Läs våra tips om olika skogliga aktiviteter som passar bra att göra i skogen i sommar. 

Ta gärna kontakt med din Sydvedare om du har frågor! 

juli, augusti & september 

✓ Koll på granbarkborren 

Rör dig runt i din skog och se om det finns tecken på angrepp av 

granbarkborren. Leta efter angripna stående gröna granar. Till 

en början är angreppen svåra att få syn på, det man kan se är rödbrunt 

borrmjöl på stammen, i barkspringor och spindelnät, men 

även kåda på stammen kan visa var granbarkborren finns. 

Angripna träd ska avverkas och transporteras bort från skogen. 

Kontakta din Sydvedare om du har frågor! På Sydveds webb finns 

en lista över alla kända metoder för att bekämpa granbarkborren. 

✓ Smart med skogsbruksplan 

Vill du få en bra överblick av din skog, och veta när och hur du 

ska genomföra olika skogliga åtgärder, som gallring och föryngringsavverkning, 

så har du en värdefull hjälp av en skogsbruksplan. 

Men se till att den är aktuell! Speciellt om du har varit 

aktiv i din skog och genomfört många föreslagna åtgärder i 

skogsbruksplanen under senaste åren. Många skogsägare vittnar 

om att en skogsbruksplan är en lönsam investering. 

✓ Stubbehandling vid gallring av gran 

Goda förutsättningar med ljus och bärighet underlättar gallringsarbetet 

i granskogen. Sommarens långa ljusa dagar ger 

skördar föraren bra sikt i tätare granskogar och underlättar vid 

stamvalen. Växternas spänstiga rötter håller ihop marken, vilket 

ger bättre bärighet i skogsmarken. 

Men, för att minska risken för spridning av rotröta under 

sommartid är det viktigt att stubbehandla när man gallrar gran, 

och kommer in i perioder då dygnsmedeltemperaturen överstiger 

fem grader. Det gör man genom att behandla alla stubbar 

med Rotstop. Lösningen sprutas automatiskt från sågsvärdet på 

stubben vid fällning med skördare, och hindrar på så sätt sporer 

från rötsvampar att få fäste. En 

självklarhet på alla gallringar. 

Sydveds 

✓ Röj själv eller ta hjälp av någon! 

Röjning är alltid aktuellt, och skapar grunden för din framtida 

skog. Stammarna du sparar får större möjlighet att växa. Under 

sommaren är det många skogsägare som ger sig i kast med att 

röja i skogen. Tänk då på att använda skyddsutrustning och se 

till att klingan på röjsågen alltid är vass. Men om du har fullt 

upp med annat du vill göra i sommar, så är det bättre att anlita 

professionell hjälp än att skjuta det på framtiden. 



Smarta, enkla och säkra 

– Sydveds digitala tjänster 

Sydveds digitala tjänster gör att du får bra koll på din skog även hemifrån. 

✓ min skog – dina personliga sidor En smart tjänst 

för alla som gör affärer med oss. Här hittar du allt om dina affärer 

och uppdrag med oss. Aktuella avverkningsuppdrag, volymer, 

kartor med mera samlat på ett och samma ställe. Och har du en 

skogsbruksplan genom Sydved så finns den där också. Logga in 

enkelt med mobilt Bankid. 

✓ signering av digitala kontrakt 

Kontrakt kan signeras för avverkningsuppdrag, 

leveransvirke och skoglig service (som 

till exempel planterings och röjningsuppdrag). 

✓ skogen live Genom flera sms får 

du information om vad som just då händer 

i din aktuella avverkning. Till exempel 

när gallringen har startats, när skotningen 

är klar och när virket från avverkningen 

börjat transporteras till industrin. Ger speciellt dig som inte bor 

på fastigheten en bättre insyn i vad som faktiskt händer under 

ditt avverkningsuppdrag. 

✓ sydveds app för skogsägare Med appen Min skog 

i mobilen ser du fastighetsgränser när du strövar omkring i din 

skog. Och har du en skogsbruksplan ser du också vilken avdelning 

du just då befinner dig i. Klicka på avdelningen och få reda på till 

exempel volym och ålder på den skog du just befinner dig i. Många 

gånger är det mycket lättare att komma till beslut om framtida 

åtgärder när man är på plats i skogen. 

✓ din sydvedare Förutom digitala tjänster så får du en 

personlig kontaktperson som har som jobb att stötta dig i ditt 

skogsbruk, så mycket eller så lite som behövs, över en kaffe 

i skogen, på telefon eller via våra digitala kanaler. 

Du bestämmer! 




Så bekämpar du 

granbarkborren i sommar 


«Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.» Det säger Sydveds skogsbruks utvecklare Anders Ehrenström och 

uppmanar skogsägarna att vara så aktiva som möjligt i sin skog för att hitta tidiga angrepp av granbarkborren. 

När dygNStemperatureN Stiger över 18 grader påbörjar 

granbarkborren sin svärmning. Tidpunkten varierar från år till år, 

men huvudsvärmningen brukar ske i början av maj – plus, minus 

några veckor, beroende på när värmen kommer. 

Lockar honorna till träden 

Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved, berättar om 

svärmningen: 

– Enkelt förklarat så kan man säga att hanarna 

letar upp lämpliga träd där de gräver sig in under 

barken och gör så kallade yngelkammare. Dit 

lockar de sedan honor och parning sker. Efter 

parning gräver honorna en eller flera modergångar 

där de lägger sina ägg. 

När äggen kläcks gör larverna egna gångar ut från modergången. 

När larven blivit en färdig granbarkborre gräver den sig rakt ut 

genom barken och påbörjar sitt eget liv som granbarkborre. 

– Det är när hanarna gräver sig in och när den nya generationen 

gräver sig ut genom barken som man kan se brunt borrmjöl på 

granens stam eller kring roten. Så gå ut i din skog och se om du 

hittar angripna träd! Kolla i barken, runt stambasen och i eventuella 

spindelnät på granarna, tipsar Anders Ehrenström. 

Sommartid är det inga större färgförändringar i barren på angripna 

träd, det kommer först senare på hösten. Men det som är viktigt är 

att försöka hitta de angripna träden så tidigt som möjligt, medan 

barkborrarna är kvar i trädet. 

– Vänta inte till vintern, då kan det vara för sent. Du kan ju inte 

påverka väder och klimat, men du kan vara aktiv och noggrann i 

ditt sökande efter barkborrar, och hitta de angripna träden tidigt. 

Och i nästa steg se till att de kommer ut från skogen. Kontakta 

gärna din Sydvedare som kan ge dig tips och råd och i de flesta fall 

hjälpa till med upparbetning och borttransport. 

Riskindexkarta guidar 

Men hur ska man tänka när man går i sin skog och försöker hitta angripna 

träd, var börjar man leta? 

– På våren så visar de första angreppen sig ofta på solbelysta 

lägen, där det snabbt blir varmt. Titta kring gamla hyggeskanter, 

vindfällen och runt träd där det varit angrepp tidigare. Längre fram 

när temperaturen blir jämnare, kan man hitta dem i övriga delar 

av skogen också, upplyser Anders Ehrenström. Man kan även leta 

efter granar där det runnit kåda på barken eller träd som fäller 

gröna barr. p 

Gå ut i din skog regelbundet i sommar, och se om du hittar angripna träd. 



Ingen kan göra allt, 

men alla kan göra något. 

aNderS eHreNStröm 

Barkborreskola på webben 

Om du vill lära dig mer om granbarkborrens biologi så finns 

en digital skola i Skogsstyrelsens regi. Du hittar den på deras 

webb, där den kommer finnas tillgänglig under hela året. 

Det är när hanarna gräver sig in och när den nya generationen gräver sig ut genom barken som man kan se brunt borrmjöl 

på granen. Kontrollera barken, runt stambasen och i eventuella spindelnät på granarna. 

Skogsstyrelsen har tagit fram en så kallad riskindexkarta, som visar 

var riskerna för angrepp är störst. Du som samarbetar med Sydved 

behöver bara logga in på dina personliga sidor, Min skog, för att 

hitta kartan där. 

Bästa sommaren? 

Finns det några andra metoder än just sök och plock om man ska 

bemästra granbarkborren? 

– Det finns flera olika metoder, en del passar bättre innan och andra 

under svärmningen. På vår webb, sydved.se, har vi sammanställt 

en lista med alla kända metoder. Men så här års är det egentligen 

bara sök och plock som är aktuellt för den som är skogsägare. 

Fällor kan man ju också använda sig av, men för att de ska göra 

någon större nytta skulle de ha iordningställas tidigare på våren, 

innan huvudsvärmningen, för att få en bra effekt. 

Vilken typ av sommar är den bästa med tanke på hotet från granbarkborren? 

– Granbarkborren gynnas av en varm, 

torr sommar, medan granen har en fördel 

av en svalare, fuktig sommar. Gå gärna in på 

Sydveds webb, där får du alltid uppdaterad 

information om barkborreläget. För dig som 

skogsägare är sök och plock det bästa du kan 

bidra med för att bekämpa granbarkborren, 

avslutar Anders Ehrenström. 

Anders Ehrenström, 

Sydved 



Ett ansvarsfullt 

skogsbruk med fsc 

ny standard till hösten 


Tycker du att det är viktigt att skogen brukas på ett ansvarsfullt och hållbart sätt? 

Ta då steget att fsc-certifiera ditt skogsbruk. Sydveds Thomas Höijer berättar att en ny 

standard för fsc börjar gälla från 1 oktober i år. Här är de viktigaste förändringarna! 

foto: Örjan Henriksson 


foto: Annsofie Öhman 

När man certifierar sitt skogsbruk enligt FSC så betyder det 

att skogen ska skötas enligt FSC:s krav. Skogsbrukandet ska ge långsiktig 

ekonomisk avkastning och samtidigt ta hänsyn till miljövärden 

och sociala förhållanden. Det kan handla om att skydda biologisk 

mångfald eller kulturminnen, men också om säkra arbetsvillkor för 

dem som på olika sätt arbetar med skogen eller dess råvara. 

– Efterfrågan på certifierat virke är hög, och fortsätter öka. Allt 

fler producenter och slutkunder ställer krav på certifierad träråvara, 

säger Thomas Höijer, skogsbruksutvecklare på Sydved, och ger 

exempel på Kinnarps och Ahlstrom-Munksjö som företag som satt 

upp höga mål för framtiden. 

– Som kompensation för ditt arbete med naturvård får du bättre 

betalt för virket, tillägger han. 

Många intressen samsas 

FSC reviderar sin standard regelbundet, en process som inte alltid 

är så lätt, då det är flera olika intressen som ska enas om certifieringskraven. 

Det finns tre kamrar; miljökammaren, med bland annat wwf och 

Bird Life, sociala kammaren med en skoglig fackorganisation och 

«Hela Sverige ska leva», en organisation som representerar landets 

befolkning samt den ekonomiska kammaren, med skogsägare och 

industrin. 

– Helt i samstämmighet ska de skapa en standard om hur den 

svenska skogen ska skötas, för att ge en balans mellan produktion, 

miljö och sociala intressen. 

«Anpassad» skötsel på 5 procent 

Idag ska en skogsägare avsätta minst 5 procent av den produktiva 

skogsmarken på sin fastighet för naturvård. Tanken är att naturvärdena 

på fastigheten ska bevaras eller utvecklas naturligt. 

I den nya standarden ska man ha anpassad skötsel på ytterligare 

5 procent av den produktiva skogsmarken, för att utveckla naturvärden 

och/eller sociala värden. Skötseln på detta nya område ska 

ha annat mål än normal skogsproduktion. 

Thomas ger exempel på alternativ som sorterar under sociala 

värden: 

– Det kan vara att skapa ett trevligt lövskogsbestånd eller att lämna 

extra många naturvärdesträd i ett bestånd. Beroende på vilken typ 

av skogsbruk skogsägaren bedriver idag, så blir det olika lätt att gå 

in i den nya standarden. 

För den som har ett skogsbruk med högproduktiv skogsmark, 

och har haft det under längre tid, kan det bli svårare. Medan det 

blir lättare för fastigheter asom har ett mer varierat skogsbruk, är 

hans slutsats. 

Prata med din Sydvedare! 

Men hur gör man då som skogsägare om man vill fortsätta 

vara certifierad? 

– Börja titta i din skogsbruksplan och se om det finns någon 

lämplig del som kan passa för de tillkommande 5 procenten. Ta 

kontakt med din Sydvedare och se tillsammans över hela fastigheten 

förutsättningslöst, säger Thomas. 

Kontentan av förändringen i den nya standarden är att summan 

av avsatta naturvårdsområden och anpassad skötsel blir minst 10 

procent av den produktiva skogsmarksarealen. Det innebär att om 

du redan nu har 7 procent med naturvårdsområden räcker det med 

att skapa ytterligare 3 procent. 



foto: Anders Ehrenström 

foto: David Söderlind 

Biologiskt särskilt värdefulla träd lämnas vid all avverkning. Här ett hamlat lövträd och en äldre grov tall. 

Titta i din skogsbruksplan och se om det finns någon 

lämplig del för de tillkommande 5 procenten. 

Kontakta din Sydvedare och se tillsammans över hela 

fastigheten förutsättningslöst. 

Mindre utrymme för nya trädslag 

En annan förändring i den nya standarden är den om «främmande» 

trädslag, eller rättare sagt relativt nyintroducerade trädslag, som till 

exempel hybridasp, poppel och hybridlärk. 

– Nu kommer utrymmet begränsas till max 5 procent av den 

produktiva skogsmarken när det gäller den areal som planterats från 

och med 1995. I nuvarande standard gäller det areal som planterats 

från och med 2009. Det betyder att det blir mindre utrymme för 

dessa nya trädslag på vissa fastigheter. konstaterar Thomas. 

På de arealerna som har planterats före 1995 

är det fritt fram att fortsätta odla de nyintroducerade 

trädslagen utan begränsning. 

Till sist vill Thomas betona att varje fastighet 

är unik och att det kommer gå olika lätt 

att gå in i den nya standarden. 

– Men mitt råd är att du tar detta med din 

Sydvedare och gemensamt tittar på hur man 

kan göra för att nå de nya kraven! o 

Thomas Höijer, 

Sydved 

Det här gäller för dig som skogsägare 

När du redan har certifierat ditt skogsbruk enligt fsc: Den nya standarden börjar gälla vid 

tecknande av nästa kontrakt för avverkning eller för leveransvirke. 

När du vill certifiera ditt skogsbruk: Den nya standarden gäller. 

fsc® är en internationell organisation som verkar för ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt 

livskraftigt brukande av världens skogar. fsc strävar efter att åstadkomma ett hållbart brukande 

av världens skogar. 




Freddy och Fabian är 

på hugget i björkföryngringen 

[Text och foto: Amanda Hill ] 

«Röj så mycket att du skäms, sov på saken och gå sen ut dagen därpå och röj ännu lite mer», 

så beskriver Sydvedaren André Gustafsson framgångsfaktorn bakom en lyckad ungskogsröjning av björk. 

Bakom Freddy, som står till vänster, syns den oröjda björkföryngringen. 

Fabian står i det färdigröjda beståndet. 

I Aggarp utanför Munka-Ljungby i Skåne, är det hög tid 

att röja i ett björkbestånd som har föryngrats naturligt. Fördelarna 

är många med att röja ordentligt och i tid. André Gustafsson, 

virkesköpare på Sydveds distrikt Hässleholm, menar att när det 

kommer till björk så gäller det att vara på hugget så att röjningen 

verkligen blir gjord. 

– Med björk så går det undan. Från det att björkskotten börjar 

komma, tills det är dags för röjning går det ofta väldigt fort. Önskas 

en lönsam björkskog gäller det att ge trädkronorna gott om plats. 

Utrymme för kronorna 

För den här röjningen har André anlitat bröderna Freddy och Fabian 

Gunnarsson, manuellhuggare på Gunnarssons Skog och Trädvård. 

Både bröderna och André är rörande överens om att trädkronorna 

måste friställas, för att få ett livskraftigt bestånd. På så sätt skapar 

man bästa möjliga förhållanden för att få en god diametertillväxt. 

– När stammarna får gott om utrymme betyder det också att det 

blir lättare för rotsystemet att växa sig starkt. Det gör att björken har 

lättare att stå emot tuffa väderförhållanden, som stormar, fortsätter 

André Gustafsson. 

Det är redan vid ungskogsröjningen som förutsättningarna för 

skogens framtid sätts. 

Bättre sent än aldrig 

Ett bra riktmärke är att utgå från höjden på träden. När björkarna 

har nått en höjd på 2–3 meter är det lägligt att ge sig ut och friställa 

stammarna. Utförs röjningen för sent ökar risken för snöbrott, alltså 

att stammarna knäcks på mitten om tung snö hamnar i kronan. 

– Är du osäker på om det är rätt tid med tanke på trädens höjd, 

men upplever beståndet snårigt är det sannolikt en bra tidpunkt 

att ge sig ut med röjsågen eller anlita någon som hjälper till med 

det, förtydligar André. 

Just i det här beståndet är det redan sent att ungskogsröja. Men, 

oavsett när i tiden röjningen genomförs kommer det alltid vara en 

väldigt gynnsam åtgärd för skogen. p 

För att få ett livskraftigt bestånd måste kronorna friställas, konstaterar 

Fabian Gunnarsson, som tillsammans med sin bror Freddy har anlitats 

för den här ungskogsröjningen av björk. 



Freddy tar en paus och överblickar det nyröjda 

beståndet. 

Klassiskt exempel på en försenad ungskogsröjning. 

Långa, väldigt slanka stammar och betydligt 

mindre än halva trädhöjden har grönkrona. 

Här fanns varierande utbud av 

stam grovlek, då friställer man främst 

de grövre stammarna och röjer bort 

de mindre. 

Med björk så går det undan. Från det att björkskotten 

börjar komma, tills det är dags för röjning går det 

ofta väldigt fort. Önskas en lönsam björkskog gäller 

det att ge kronorna gott om plats. 

André Gustafsson, sydvedare 

– Här är det egentligen för sent för förstaröjningen. Mest optimalt 

för tillväxten hade varit om vi kommit hit för omkring åtta år sen. 

Men trots förseningen gör vi det bästa av situationen, konstaterar 

Freddy Gunnarsson. 

Tydligt friställda stammar 

Freddy har tillsammans med Fabian och deras pappa Karl-Johan 

Gunnarsson gemensamt drivit företaget sedan 2017. Förutom röjning 

så utför de motormanuell huggning och övriga trädvårdsarbeten. 

– Målet är att stammarna ska vara utplacerade med lagom avstånd 

till varandra, gärna med två meter emellan. Känslan ska vara att 

björkarna tillsammans bildar tydligt uppradade träd och beståndet 

ska inte se snårigt ut, säger Freddy. 

När under året är det bäst att röja? 

Det finns förstås tidpunkter då det passar bättre att röja i björkskogen. 

Generellt är det lättare att utföra röj ningen innan det är för mycket 

löv på träden och vid mycket snö blir det svårt att kapa låga stubbar. 

– Så funderar du på att röja, kan det vara en god idé att vänta till 

hösten. Men i övrigt är röjning en tacksam åtgärd att göra året om, 

inflikar André. 

Röjningens fallgropar 

I det här björkbeståndet planeras det för ytterligare en röjning 

innan det är dags för förstagallringen. Just nu har Fabian och Freddy 

skapat goda förutsättningar för stor diametertillväxt på stammarna. 

– Tyvärr är det oundvikligt att inte röja det här beståndet igen, 

oavsett om vi vill det eller inte. Den sena röjningen och den bördiga 

marken gör att en ytterligare röjning kommer att bli aktuellt, 

berättar Fabian. 

Men det finns förstås fler fallgropar när det kommer till röjning. 

Det är viktigt att röja ordentligt i björkskogen, samtidigt som en 

för hård röjning kan leda till många stubbskott som i sin tur kan 

kräva ytterligare en röjning. 

– Här har vi tagit ganska hårt och egentligen borde det tas ännu 

mer. Men för att undvika nya stubbskott har vi fått hålla igen något, 

konstaterar Freddy. 


Sydvedaren André är glad när förutsättningen 

för bra diametertillväxt 

är skapad! 

Ett bestånd som är röjt i tid. Här har inte längden 

på träden hunnit sticka iväg innan stammarna 

blivit friställda. 

Det är viktigt att ha koll på att kronorna har fritt 

utrymme för att kunna utvecklas. 

Se filmen när Freddy och Fabian tipsar om vad 

man ska tänka på när det är dags att röja i björkbeståndet. 

Sydved.se (sök på björkföryngring). 

Balansgången mellan en för lätt och en för hård röjning är ibland 

svår att se. Ett vanligt misstag för den mindre vana röjaren är att 

han eller hon ofta lämnar kvar för många stammar per hektar. 

– Ett bra knep är att fokusera på att titta ut en rak huvudstam 

utan klyka och se till att den blir friställd, berättar Freddy och pekar 

upp mot kronorna i det nyröjda beståndet. 

– På sikt är det en stor ekonomisk fördel att röja. Lägger man grunden 

i en bra röjning leder det alltid till en större volym per träd, 

det vill säga högre medelstam, som i sin tur skapar bättre netto i 

kommande gallring. Utan tvivel är det en lönsam affär att röja, 

summerar Sydvedaren André Gustafsson. o 

Våga be om hjälp! 

Röjsågarna startas och ut i det täta björkbeståndet försvinner Fabian 

och Freddy som vant röjer ner de björkstammar som ska bort – för 

att ge tillväxt åt de träd som ska stå kvar. Och det går knappast att 

undvika hur proffsigt och synkroniserat de rör sig genom det snåriga 

beståndet, som sakta förvandlas till en skog. 

– Huggarna gör dessa åtgärder dagligen, är väldigt effektiva och 

har lätt för att bedöma vilka stammar som ska vara kvar, berättar 

André. 

Att röja kan ta många timmar och är man som skogsägare osäker 

på om man hinner med, kan det vara en god idé att ta in hjälp. 

Lyckas med ungskogsröjning av björk 

→ När beståndet är 2–3 meter högt är det oftast 

dags att röja. 

→ Våga röj hårt! Om det är en tät föryngring ska 

man vanligtvis röja bort betydligt fler stammar än 

man lämnar kvar. 

→ Välj ut huvudstammar. Spara främst de friska, 

raka stammarna och röj undan de skadade stammarna 

eller de med klykor. 


foto: Svenska Trädskyddsföreningen/Örjan Karlsson 

Den tidiga våren och mer tid hemma 

till följd av distansarbete och andra 

inställda aktiviteter kan ha genererat 

fler projekt i hem och träd gårdar. 

moNica björk, vd byggmateriaLHaNdLarNa 


Bygg hemma med trä 

från svenska skogen 

[Text: Amelie Bergman ] 

Sommarens «hemester»-trend lyfter efterfrågan på svensk träråvara. Impregneringsverken 

har fullt upp med att leverera till alla hemmafixare som bygger altaner och soldäck. Ligger du också 

i startgroparna? Svenska Träskyddsföreningen delar med sig av inspiration och tips till dina projekt. 

SveNSka träSkyddSföreNiNgeN är bransch föreningen för 

företag som utvecklar och tillverkar trävaror som har behandlats för 

bättre beständighet. Bland medlemmarna finns ett 60tal företag 

som specialiserar sig på träförädling, främst impregneringsföretag. 

Föreningen har en lång tradition av att driva den tekniska utvecklingen 

inom branschen och har sina rötter i det som en gång hette 

Träimpregneringsföreningen. 

De senaste 40 åren har branschen genomgått en stor strukturell 

förändring, berättar Fredrik Westin som är vd för Svenska 

Träskyddsföreningen. 

– Från att ha varit flera hundra impregneringsverk finns det i dag 

omkring 50 anläggningar i Sverige. 

Svensk furu dominerar 

Hemmafixaren som vill bygga ute kan välja mellan många olika 

alternativ – från tryckimpregnerat till andra behandlade och obehandlade 

material, bland annat i form av lärk, tall, gran och diverse 

importerade exotiska träslag. Det trä som tryckimpregneras av Svenska 

Träskyddsföreningens medlemmar kommer från Svenska skogar. 

– Vad vi känner till så är det ingen av våra medlemmar som 

använder sig av utländsk råvara. Huvudsakligen handlar det om furu. 

– Granens ved är för tät och passar därför inte särskilt bra för 

impregnering, förklarar Fredrik Westin som menar att impregnerat 

trä är det mest hållbara för dig som ska bygga ute. 

– Ibland talas det om obehandlad kärnfurutall, senvuxen eller vinterskördad 

tall som ett alternativ till behandlat virke. Men fältförsök 

gjorda av riSe (Research Institute of Sweden) och SLu (Sveriges 

Lantbruksuniversitet) visar att beständigheten inte är bättre. Splintveden 

håller tre till fem år, kärnveden i sju till åtta år innan träet 

får rötskador. Ska du byta trall och vill att den ska hålla länge så 

bör den vara impregnerad, anser Fredrik Westin. 

Litet klimatavtryck 

Även produkterna har genomgått stora förändringar och är i dag 

anpassade efter samtidens krav. 

– Branschen har investerat mycket tid och resurser i att utveckla 

ny teknik för funktionella och miljövänliga produkter. Dagens tryckimpregnerade 

träprodukter har god beständighet, är miljöanpassade 

och påverkar inte hälsan, men vi vet att det fortfarande lever kvar 

en del missförstånd som grundar sig på hur det såg ut förr. 

När du fixar hemma ska du välja Ntrmärkta produkter, tipsar 

Fredrik Westin. 

Ntr, som står för Nordiska Träskyddsrådet, är branschens oberoende 

kontroll och kvalitetssystem som gäller i alla de nordiska 

länderna. Förutom rötbeständigheten, som redovisas i flera olika 

klasser för olika användningsområden, kontrolleras också att 

träskyddsmedlet är godkänt av kemikalieinspektionen och uppfyller 

kraven på miljö och hälsa. 

– Eftersom svenskt Ntrmärkt virke är lokalproducerat genererar 

det också mycket lägre koldioxidavtryck än exotiska träslag och 

sibirisk lärk. p 


Välj rätt ytbehandling 

• Den klassiska oljan funkar bäst på tryckimpregnerat 

trä. Minskar risken för sprickbildning och träet blir 

mjukt och skönt under fötterna. 

• Med pigmenterad olja får du personlig prägel på 

ditt projekt. Grått, vitt och brunt är några alternativ. 

• Undvik svarta pigment som drar åt sig värme; en 

altan kan då bli för varm att gå på sommartid. 

• Vänta med att olja in träet tills det har torkat. Fukthalten 

ska vara under 16 procent. Lägger du trallen 

på våren kan det vara klokt att vänta till hösten. 

• Spara förpackningen. Då vet du vilken olja du har 

använt när det är dags för underhåll. 

↑ En snygg utedusch där virket fungerar som både stänk- och insynsskydd. Utgångspunkten är en stor tunna som klätts med NTR-virke. 

→ Vill du inte såga ner dina vackra träd när du bygger altan? Bygg in det istället! Tänk bara på att göra urtaget så stort att stammen får 

utrymme att växa. Foto: Svenska Trädskyddsföreningen/Örjan Karlsson. 

Fördubblad efterfrågan 

Att våren och sommaren 2020 kommer att innebära en ökad efterfrågan 

på svenskt tryckimpregnerat virke, det står klart redan nu. 

– Vi gjorde en rundringning till ett 20tal medlemmar i början av 

april. De upplevde då en mycket bra försäljning och konstaterade 

att antalet hemmafixarprojekt har växt i takt med att svenskarna 

ofrivilligt har fått mer ledig tid. Våren innebär visserligen alltid högsäsong 

men i år finns det medlemmar som talar om en fördubblad 

orderingång, säger Fredrik Westin som berättar att även exporten 

till våra grannländer, bland annat Danmark, går mycket bra. 

Det här är en bild som bekräftas även av Byggmaterialhandlarna 

som konstaterade en stark försäljningsutveckling av byggmaterial 

redan i mars. Försäljningen hade då ökat med 11,5 procent jämfört 

med i mars 2019. 

– Den tidiga våren och mer tid hemma till följd av distansarbete 

och andra inställda aktiviteter kan ha genererat fler hem och trädgårdsprojekt, 

konstaterar Monica Björk som är vd för branschorganisationen 

Byggmaterialhandlarna. 

Som skogsägare kan du alltså glädja dig åt dina hemmaprojekt 

av flera anledningar den här sommaren. Om du vill ha ännu mer 

inspiration hittar du fler förslag och kompletta, kostnadsfria byggbeskrivningar 

hos Svenskt Trä, svenskttra.se. o 

Fler tips och idéer hittar du på sydved.se (sök på bygg hemma). 


”Bonitet” ”Solitär” 

8692 181 000 resultat sökträffar (0,38 (0,36 sekunder) 

Lugn... Lugn... med Sydved med Sydved som som din din samarbetspartner slipper 

du sålla du bland sålla bland sökträffarna. sökträffarna. Med Med våra våra digitala digitala tjänster får får 

du du relevant för hjälp din skog, för din precis skog, precis när du när behöver du behöver den. den. 

Dessutom Dessutom får du får en du personlig en personlig kontaktperson som som är är genuint 

intresserad intresserad av din av skog. din skog. Och av Och ditt av ditt skogsägande. Din Din Sydvedare 

har som har jobb som att jobb stötta att stötta dig i dig ditt i ditt skogsbruk. Precis Precis så så mycket 

eller lite eller som lite behövs. som behövs. Det kan Det kan ske ske över över en kaffe en kaffe i i skogen, 

på telefon på telefon eller eller via våra via våra digitala digitala kanaler. 

Du Du bestämmer.

aktivt skogsbruk · 30 

foto: David Söderlind

| SKOGSLIV 

Glass i stora 

fiberbaserade lass 

[Text: David Söderlind ] 

Vaniljglass och jordgubbar en varm sommardag. En kombination som känns helt rätt för 

många av oss. Men visste du att det också finns starka kopplingar mellan glass och just 

din skog? Allt från klassiska glasspinnen i bok, till träsked i björk från sia Glass och nu senast 

även deras förnybara förpackning som är tillverkad av Stora Enso, en av Sydveds ägare. 

i sin strävan att ersätta plastprodukter med förnyelsebara alternativ 

från till exempel skogen tar glassbranschen viktiga steg just 

nu. Aktivt Skogsbruk har pratat med såväl glassjätten SIA Glass 

som den lilla lokalproducenten Grenna Glass och deras besked är 

tydligt: Kvalitetsglass packas i papper! 

Träsked till glassbägaren 

På SIA Glass i halländska Slöinge tillverkas varje år 3,5 miljoner 

pinnglassar och 19 miljoner liter glass. 

– Vi är noga med en hållbar process när vi tillverkar vår glass. 

Självklart går det igen även när vi väljer förpackningar och förbrukningsartiklar 

till glasskiosker med mera. Vi har sedan förra året en 

speciell grupp som jobbar dedikerat med projekt för att utveckla 

våra förpackningar mot mer förnybara material. Det handlar att ta 

små steg hela tiden för att göra hållbara val, säger Helena Stenström, 

som är företagets hållbarhetschef. 

Köper du ett par kulor SIA Glass i en glasskiosk i sommar kommer 

du att få avnjuta dem med en träsked som gjorde entré under förra 

året. 

– Vi gick ifrån plastskedarna och har nu en fin träsked i björk. 

Det har funnits trävarianter även tidigare, men de har mer varit 

som en liten spatel – det här är en riktig sked. Alla glassbägare är 

tillverkade av FSC-märkt papper och grön PE* i förpackningar 

baserat på 100 procent förnybara råvaror, berättar Helena. 

Annars är glasspinnen en riktig klassiker när man tänker på kopplingen 

mellan skog och glass. 

– Våra 3,5 miljoner pinnar är tillverkade av bok. Det är ett träslag 

som inte avger smak och inte «flisar upp sig». 

Stora Enso-tillverkad förpackning 

Vårens utveckling till följd av Coronaviruset har ändrat produktionsflödena 

något på SIA Glass. 

– Efterfrågan från glasskiosker och restauranger har minskat, 

medan produkter som du och jag kan köpa i frysdisken i livsmedelsbutiken 

har ökat. Under en period såg vi till och med vissa bunkringstendenser 

på glass, berättar Helena Stenström. 

Just när det gäller konsumentförpackningarna har SIA Glass gjort 

flera förändringar de senaste åren. Förra året introducerade man 

en ny förpackning för sitt laktosfria och ekologiska sortiment. Den 

består till mer än hälften av förnybart material och är tillverkad av 

Stora Enso, som ju är en av Sydveds ägare. p 

Sommartid är glasstid.Trenden är tydlig, allt mer glass packas 

i fiberbaserade förpackningar. Och köper du i glasskiosken kan 

du räkna med träskedar och papperssugrör. 

*pe är det vanligaste barriärskiktet för att exempelvis klara att hålla vätska. 


SKOGSLIV | 

foto: Bosse Lindqwist 

Både nanocellulosa och biokompositer som i grunden kommer från din skog kan användas i en mängd olika produkter; 

livsmedelsförpackningar, vätskeförpackningar, förpackningar för snabbmats- och take awayprodukter, specialpapper, 

barriärskikt, beläggningar och lim. 

Den nya burken består till största delen av förnybar råvara och 

minskar Sia Glass klimatpåverkan med 50 procent jämfört med den 

tidigare förpackningen. Burken sorteras som papp i återvinningen. 

Helena Stenström berättar att alla förpackningar noggrant har 

kartlagts och nya alternativ testas i flera parallella utvecklingsprojekt. 

Ett arbete som bland annat resulterat i en helt ny pappersförpackning 

till premiumglassen «Vår finaste». 

– Där såg vi ett prioriterat område eftersom de tidigare förpackningarna 

var tillverkade av svart plast som inte gick att återvinna. 

Nu är det en 100 procent förnybar förpackning i papper. Och det 

är häftigt att se vilken exklusiv känsla det blir med en snygg pappersburk. 

Stora utmaningar 

En pappersburk kan ju låta enkelt. Men det är viktigt att tänka på 

att glassförpackningar utsätts för stora utmaningar. 

– Den ska tåla att fyllas med glassmix, snabbt kylas ner, packas 

effektivt för distribution, vara säljande i frysdisken, enkel att hantera 

för konsument, kunna återförslutas flera gånger. För att inte nämna 

att klara temperaturskillnaderna som uppstår när vi transporterar 

hem den till frysen från butiken eller när du tar in och ut glassen 

från frysen vid olika tillfällen, beskriver Helena. 

– Och vi får inte glömma bort att i all livsmedelsproduktion har 

förpackningen som första prio att skydda själva livsmedlet, säger 

Helena. 

100 procent pappersförpackningar 

Hos glassfabrikör Anders Ahlenius på Grenna Glass i sommarmetropolen 

Gränna har förpackningar i papper varit självklart 

sedan han började göra glass 2012. 

– Vi är noga med hållbarhetsperspektivet i allt vi gör. Självklart 

är förpackningarna centrala i det. Precis som när vi väljer råvaror 

till vår glass. 

Företaget började att tillverka glass i liten skala till en lanthandel 

2012. Då gjorde de runt 100 liter en sommar, och idag tillverkar de 

omkring 15000 liter glass om året. Glassen säljs både i caféet, som 

de har i anslutning till tillverkningen i Gränna, och genom olika 

återförsäljare i Småland. 

Hela sortimentet packas uteslutande i pappersförpackningar. 

– Exklusiva glassmärken har satt trenden. Dyrare glass passar i 

pappersförpackning. Vi har både halvlitersförpackningar och portionsförpackningar 

i papper. Det föll sig naturligt, även om det för 

oss som liten aktör finns utmaningar i att optimera förpackningsdekorer 

så att det inte blir för dyrt eftersom vi måste beställa stora 

volymer av varje dekor. 

Såklart för ett Grännaföretag finns en polkaglass i sortimentet. 

Och en lingonglass är ju nästan lika självklart när vi är i Småland. 

– Lingonglassen är häftig. Vi kallar den «Syrliga lingondrömmar». 

Tillsammans med en kula «Pastorns bittra pistage» sitter den fint 

i sommarkvällen, tipsar Anders Ahlenius. o 


Träsked av björk 

sias nya förpackning består till största 

delen av förnybar råvara. 

Helena Stenström på Sia Glass 

säger att de sedan förra året 

har förpackningar som till mer 

än hälften består av förnybart 

material. Materialet är tillverkat 

av Stora Enso och kan återvinnas 

i kartonginsamlingen. 

– Med pappersförpackningen 

får vi en såväl hållbar som 

exklusiv känsla på vår produkt, 

säger Anders Ahlenius på 

Grenna Glass. 

Gör din egen glass 

i sommar! 

På sydved.se hittar du 

recept till sommarglass 

toppad med blåbär. Enkelt 

och underbart gott! Du 

behöver bara grädde, 

socker, vaniljsocker och blåbär, 

och klarar dig till och 

med utan glassmaskin. 


Äventyret 

behöver inte 

vara långt borta… 

Utrusta dig för vandring 

i skog och mark 

Den här sommaren blir annorlunda på flera sätt. Vi trä≠as utomhus och 

ger oss ut i naturen för att träna, vandra, fika eller bara strosa omkring. 

Nu i semestertid kan du passa på och växla upp förmiddagsrundan till 

en heldagsvandring. Och då kanske inte de slitna gympadojorna håller 

för stockar, stenar och väta... Här tipsar vi om hur du kan tänka när det 

gäller kläder och annan utrustning för dagsturen! 


| UTVALT 


I Söderåsens nationalpark, strax öster om Helsingborg, möts man av 

djupa dalar, imponerande rasbranter och lummiga lövskogar. 

ruNdeN för att kLä sig rätt när man vandrar är 

lager på lagerprincipen, så att du lätt kan byta kläder 

när vädret skiftar (vilket det ju har en tendens att göra 

på våra nordliga breddgrader…). 

förSta Lagret transporterar bort fukten. Underställ i ull och 

syntet är bra när man är aktiv och blir svettig. Hoppa över bomullen, 

som drar åt sig fukt och tar lång tid att torka. 

aNdra Lagret värmer. Det kan vara en tröja eller väst i fleece 

eller ull. 

tredje Lagret skyddar mot vind och väta. Skaljackor och skalbyxor 

med Goretex, Sympatex med mera är vanligast. 

fjärde Lagret, ett extra plagg när du sitter stilla, till exempel 

en tjock tröja eller tunn dunjacka. Och så kommer vi till vad du har 

på fötterna när du trampar kilometer efter kilometer… p 


Tips på kläder & annat för dagsturen! 

Bra stöd med vandringskänga 

Satsa på ett par riktigt bra kängor eller kraftiga skor att gå i. 

Planerar du att vandra i ojämn och tuff terräng, och kanske med 

lite tyngre packning, välj kängor med en tjock och stabil 

sula. Det ger foten ett bra stöd. Välj kängor i Goretex 

eller vattentäta i impregnerat läder. 

Ta inte en storlek som passar «precis», du ska 

ha plats med strumpor och mot slutet av en 

dags vandring ska det finnas plats för 

svullna fötter. Låga terrängskor är 

ett alternativ, men ger sämre stöd för 

fotleden. Planerar du en längre tur i 

sommar, är det klokt att gå in kängorna på hemmaplan 

först. Då minskar du risken för skoskav… 

En lätt, men ändå stabil känga i nubuck läder och Goretex. 

Meindl vakuum gtx passar både för skogspromenaden och medelsvåra 

vandringar. Med skum som anpassar sig efter din fot. 

3295 kr på widforss.se 

Ullstrumpor minskar fukten 

Använd strumpor i ull, som både isolerar väl och tar bort fukten. 

Många väljer dubbla strumpor, ett par lite tunnare närmast foten, 

och sen ett par tjockare som fyller ut skon. Sägs också 

göra att man får mindre skoskav. 

Vandringsbyxa med rörelsefrihet 

Sen behöver du ett par sköna byxor eller 

shorts att vandra i. Jeans i all ära, men 

ett par friluftsbyxor är att föredra. Sommartid 

är det inte helt fel med ett par 

tunna softshellbyxor eller byxor i syntetmaterial, 

de är stretchiga och ger bra 

rörelsefrihet. Byxan torkar snabbt och 

transporterar bort fukt bra. 

För vandring i snårig och stenig 

terräng är det ofta bättre att välja en 

byxa i bomullsblandning, som Fjällrävens 

g1000. Den typen av byxa klarar 

vind och väta bättre. Nackdelen är att 

de torkare långsammare och kan kännas 

varmare. 

• Haglöfs Rugged flex pants är slitstarka 

och sköna vandringsbyxor i polymidtyg. 

Finns i flera färger. 1055 kr, addnature.com 

Jacka som klarar vind och vatten 

Välj en jacka som klarar tufft väder och skyddar 

dig mot regn och vind. Jackan bör vara 

i ett funktionsmaterial som gör att du 

får ut kroppsvärmen snabbt. 

• Haglöfs LIM Jacket i Goretex är 

superlätt och tar liten plats i ryggsäcken. 

Finns både i dam och herrmodell, 

och i flera färger. 

2500 kr, haglofs.com 

Ryggsäck för dagsturen 

Ofta räcker det med en ryggsäck som rymmer 

20–30 liter, då får du plats med fika, 

vatten, regnkläder, extra tröja, sittunderlag 

med mera. Prova ut en som känns skön för 

din kropp! 

• En slitstark ryggsäck med avlastande bärsystem. Rymmer 30 liter, 

och har invändig ficka, samt justerbar sidficka. Fjällräven Keb Hike 

30 för 2399 kr, naturkompaniet.se 

Packlista för dagsturen 

→ Vattenflaska 

→ Termos med kaffe, eller annan dryck 

→ Matsäck 

→ Energibar eller en bit choklad 

→ Sittunderlag 

→ Våtservetter 

→ Första förband och skavsårsplåster 

→ Powerbank till mobilen 

→ Kikare 


| UTVALT 

foto: Kerstin Johansson 

Höglandsleden 

44 mil underbar vandring på det 

småländska höglandet. Leden bjuder 

på allt från djupa skogar till 

kulturhistoriskt intressanta sträckningar. 

Odlingslandskapet dominerar 

och du får avverka många höjdmeter 

både upp och ner. 

12 spektakulära vandringsleder 

Svenska Turistföreningen har valt ut tolv vackra 

vand rings leder med spektakulära naturupplevelser 

som man slår ett slag för. Naturtypen är också 

karaktäristisk för sin landsdel. Lederna som valts 

går vid Österlen, Omberg, Öland, södra Bohuslän, 

Tiveden, norra Sörmland, värmländska Finnskogarna, 

Siljantrakten, Höga kusten, Jämtlandstriangeln, 

Vindelfjällen och Norra Kungsleden. Läs mer på 

svenskaturistforeningen.se 

Skåneleden 

130 mil natur väntar på dig. Välj bland över 100 etapper i det skånska landskapet; längs kust, på åsar, i bokskog, granskog 

och längs landsvägar. Passar både dagsturen och längre vandringar med övernattning. 

Var kan jag vandra? 

Det finns väldigt många vandringsleder 

och platser i Sverige att upptäcka. Fråga 

vänner och bekanta om tips, sök på webben 

eller gå med i Facebookgrupper. Ofta 

finns spännande upplevelser närmare än 

du tror. Börja med att titta på din kommuns 

webb, eller gå in på några av dessa 

sajter: 

friluftsframjandet.se 

svenskaturistforeningen.se 

vandringsbloggen.com 

Tiveden 

Signaturled Tiveden slingrar sig genom urskogar, invid sjöar och förbi tidiga minnen 

från gruvnäringen. Ibland är leden lättvandrad och ibland är det nivåskillnader och 

stenblock. 


KLIPPT & GALLRAT | 

det är mÅNga människor som är ute i skog och mark nu. Kom 

ihåg att vara försiktiga om ni lagar mat på eldplatser eller med 

gasolkök. Följ alltid myndigheternas rekommendation om brand 

och eldning! Ladda gärna ner appen Brandrisk ute, som finns där 

appar finns, eller följ brandriskprognosen på smhi.se 

Sydveds brandskyddsarbete 

På Sydved utbildas alla maskinförare och andra involverade i förebyggande 

brandskyddsarbete i samband med skogsbrukande. 

Brandriskprognoserna följs löpande och i takt med att brandrisken 

ökar vidtar Sydved extra åtgärder som till exempel extra 

brandsläckningsutrustning, förändrade arbetssätt och arbetstider. 

Allt är anpassat efter väderläget och specifika förutsättningar på 

platsen. 

Läs mer om Sydveds brandskyddsarbete på sydved.se 

Brandrisk ute? 

Guide till allemansrätten 

Kartan «Skogsbrandrisk spridning» på smhi.se visar hur lätt en 

brand kan sprida sig. 

med aLLemaNSrätteN rör man sig 

fritt på någon annans mark – men den ställer 

också krav på att visa hänsyn både till 

djur och natur och till markägare. Vet du 

vad som gäller? 

Får man cykla överallt i skogen? 

Du får cykla både i naturen och på enskilda 

vägar, men inte över tomt, skogsplanteringar, 

åkrar med växande gröda eller annan mark 

som lätt kan skadas. 

Hur länge får jag tälta på samma plats? 

Du får tälta något enstaka dygn i naturen. 

Tältplatsen får inte ligga för nära bostadshuset 

eller på mark som används för jordbruk. 

Får jag ta ved i skogen som bränsle till elden? 

Du får ta nedfallna kottar och löst liggande 

pinnar och grenar på marken som bränsle 

till elden. Men det är inte tillåtet att hugga 

ner träd eller buskar eller att ta ris, grenar 

eller näver från levande träd. 

Testa dina kunskaper på sydved.se (sök på allemansrätten). 

Vilken är Sveriges 

vanligaste blomma? 

bLaNd de vaNLigaSte blommorna i 

landet ligger ogräsmaskrosor bra till att 

toppa listan. Vanlig smörblomma 

har samma utbredning. De 

finns spridda över hela vårt 

avlånga land. Några gräs arter 

som också finns över hela landet 

och som är mycket vanliga är 

rödsvingel och kruståtel. 


Följ din avverkning med 

Skogen Live 

Vill du ha full koll när Sydved gallrar eller 

föryngringsavverkar i din skog? Nu finns tjänsten 

Skogen Live som med sms ger dig information 

om vad som händer i din aktuella avverkning. 

Hej! 

Nu har vi startat 

avverkningen 

på din fastighet. 

Inspiration 

från den 

svenska naturen 

Nu håller vi på 

och kör ut virket 

till bilvägen. 

«björk» är eN StoL helt i trä. Den tillverkas av fjärde 

generationens skickliga hantverkare på Åberg & Söner i 

Lönsboda i södra Sverige. Inspirationen kommer från en 

fjällbjörk vars grenar sträcker sig mot himlen och bildar 

ett vackert mönster. Designer: Lisa Hilland för Mylhta. 

Så... Nu ligger 

virket i vältor vid 

bilvägen i väntan 

på transport. 

Nu har vi börjat 

transportera ditt 

virke till industri/ 

sågverk. 

Yes! Nu är din 

uppdragsredovisning 

klar och finns på 

minskog.sydved.se 

SÅ mÅNga par byXor kan tillverkas av ett normalstort 

träd. Då använder man viskosmassa, som produceras 

främst av cellulosa från skogen, både från barr och lövträd. 

käLLa: Skogsindustrierna. 


M or mor Margits 

sommartårta 

Bjud på underbart god tårta till sommarfikat i trädgården! 

Tårtan är fylld med fluffig bärvaniljkräm och toppad med 

grädde och färska bär. 

foto: Helén Pe 


| SÖTT & SALT 

[ Recept: Cecilia Hagerling Larsson ] 

1 sats sockerkaksmaräng botten 

½ sats bärvanilj kräm + 1 ½ dl vispgrädde 

3 dl vispgrädde till övre lagret 

tiLL tÅrtaN (12–16 bitar) beHöver du: 

1 ekologisk lime, zest (strimlat skal utan «det vita») 

färska jordgubbar och hallon 

myntablad 

75 g rumsvarmt smör 

135 g strösocker (1 ½ dl) 

60 g äggulor (ca 4 st) 

¾ dl mjölk 

90 g vetemjöl (1 ½ dl) 

1 ½ tsk bakpulver 

1 ekologisk citron, zest 

1 krm salt 

150 g äggvitor (ca 4 st) 

270 g strösocker (3 dl) 

1 dl flagad mandel 

SockerkakSmaräNgbotteN 

1. Sätt ugnen på 175 grader. 

2. Vispa smör och socker poröst. 

3. Tillsätt äggulorna en i taget och mjölken. 

4. Blanda i mjöl, bakpulver, zest från citron och salt. 

5. Bred ut smeten i en långpanna med bak plåtspapper eller 

i två mindre formar, à 25×25 cm. 

6. Vispa äggvitorna till ett lätt skum och vispa sedan i sockret 

så att du får en en glansig maräng. 

7. Bred marängen ovanpå smeten i långpannan och strö över 

mandeln. 

8. Sänk ugnsvärmen till 150 grader när du sätter in bottnen 

i ugnen och grädda ungefär 45 minuter. Marängen ska ha fått 

lite färg innan du tar ut den. 

250 g bär eller fruktpuré, hallon, svartvinbär, mango 

2 ½ dl mjölk 

1 tsk vaniljsocker 

90 g äggulor (ca 6 st) 

100 g strösocker (drygt 1 dl) 

5 msk majsstärkelse 

25 g smör 

1 krm salt 

eventuellt 3 dl vispgrädde 

bärvaNiLjkräm 

1. Koka upp puré, mjölk och vaniljsocker i en kastrull. 

2. Vispa ihop äggulor, strösocker och majsstärkelse. Sila ner 

bärmjölken i blandningen och rör om. 

3. Häll blandningen i en ren kastrull och koka försiktigt upp 

krämen under ständig vispning. Koka tills krämen är riktigt 

tjock. 

4. Låt smöret smälta ner i krämen under omrörning. 

Tillsätt saltet. Låt svalna. Förvara i kyl till användning. 

5. När du ska montera tårtan vispar du eventuellt upp bär 

krämen med ovispad grädde till en fluffig kräm. Till den här 

tårtan räcker det med en halv sats. 

1. Ta försiktigt loss bottnen från bakplåtspappret. 

Dela den i två delar om du använt en långpanna. 

2. Vispa 3 dl grädde i en bunke. 

3. Placera första bottnen på ett fat och bred på bärkrämen. 

4. Placera den andra bottnen över och bred på 

grädde. 

5. Riv över zest från lime och toppa med jordgubbar, 

hallon och mynta. 

Cecilia Hagerling Larsson visar steg för steg hur man enkelt kan göra de mest imponerande tårtorna. 

179 kr på adlibris.com 


Sommarkrysse7 

Tävla om fina priser till sommarens uteliv! 

Här kommer sommarkrysset för dig som gillar att fördriva tiden med 

lite huvudbry. Förstapriset är en limegrön kylväska, perfekt för en dag 

på stranden. Andra- till femtepristagaren vinner ett sommarset med 

två grillpinnar och två sittunderlag. 

Mejla nyckelorden i de färgade rutorna till annsofie.ohman@sydved.se. 

Glöm inte namn och adress. Det går också bra skicka ett vykort till: 

Sydved, Box 626, 551 18 Jönköping. Märk vykortet med «Sommarkrysset». 

Senast 15 augusti vill vi ha ditt svar! 


| SVERIGES TRÄD 

BJORK/betula 

foto: Sara Landstedt 

[Text: David Söderlind] 

Björken står för nära 12 procent av det totala virkesförrådet i Sverige. Här finns framförallt två 

virkesproducerande arter – vårtbjörk (Betula pendula) och glasbjörk (Betula pubescens). 

Björken växer bäst på friska, näringsrika marker. Gärna i fuktigare områden som gränsar till 

vattendrag och sjöar, liksom i mindre fuktsvackor i barrbestånd. Vi väljer gärna björken där de 

estetiska värdena är viktiga, nära boningshus och gårdar. 

användningsområden: Bland 

annat möbler, massaved (till finpapper), 

snickerier, svarvade produkter och golv. 

omloppstid: 40–50 år 

löven: Vårtbjörken har dubbelsågade 

triangulära blad. Glasbjörken har enkelsågade 

rundade blad. 

barken: Vårtbjörken utvecklar tidigt 

skorpbark. Glasbjörken har ingen eller 

mycket lite skorpbark utan en jämnare 

barkyta. Barken kallas för näver. 

hängena och fröna: Blommar 

i maj, juni. Först gröna (anlagda året 

innan), men när de mognat brungrå. 

Förökar sig lätt med de vingförsedda fröna 

som sprids med vinden. Kan också föröka 

sig genom stubbskott. 

virket: Ljust med raka fibrer. Medelhårt 

och mycket segt. Densiteten är cirka 

500 kg per kubikmeter – det är över 

100 kg mer än för till exempel gran. 

folkhistoria: Björken stod under 

asaguden Frejas beskydd, vilket betydde 

fruktsamhet, lättsamhet och femininet. 

I Sverige har vi en lång tradition av majstänger, 

eller midsommarstänger, smyckade 

med björkruskor. Ordet majstång 

kommer från verbet «maja» som betyder 

«smycka med löv». 

risker: Viltbetning, svampangrepp så 

kallad basfläckssjuka, björkrost – gulnande 

blad och tidig lövfällning. Björkbastflugan 

kan orsakar fläckar i veden. Björkspintborren 

angriper försvagade björkar, och 

orsakar vertikala rader med hål i barken. 

styrkor: Ljust och vackert i landskapsmiljön. 

Hårt och segt virke som är ljust 

och rakfibrigt med många användningsområden. 

visste du att… 

På våren kan man tappa björksaven och 

dricka som en svalkande dryck, rik på både 

vitaminer och antioxidanter.

eturadress: Sydved, Box 626, 551 18 Jönköping. 

Posttidning B 

Vad vill du med din skog? 

EKONOMI | NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION 

Kontakt med Sydved! 

→ Min skog – dina personliga sidor 

Ger dig koll på a≠ärerna med Sydved; uppdrag och ekonomi. 

Logga in på sydved.se. 

→ Din Sydvedare 

På sydved.se hittar du kontaktuppgifter till din lokala virkesköpare. 

→ Registrera dig för nyhetsbrev på sydved.se 

Missa inte senaste nyheterna från området där du har din skog. 

→ Ny adress? 

Mejla namn, leverantörsnummer och adress till: 

reception@sydved.se eller posta till: 

Sydved, Adressregistret, Box 626, 551 18 Jönköping.

Aktivt 2-2020

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?