Aktum nr 1 - Umeå universitet

Aktum 

Propositioner av vikt 

Fyra betydelsefulla 

regeringspropositioner 

presenteras. 

Sid 6 

IKT-coach stöttar 

Satish Patel stöttar 

i informations- och 

kommunikationsteknik. 

Sid 8 

Fler karriärval 

Kompetensportfölj kan 

bredda karriärväg. 

Sid 10 

Aktuellt vid 

Umeå universitet 

Februari 1/2010 

Utmaning för kårerna 

1 juli i år blir medlemskap 

i studentkårerna frivilligt. 

Sid 16 

Torgny Jeneskog 

Universitetsveterinär 

får tid för annat

Ledaren 

Äntligen är ljuset på väg tillbaka. För visst är det lite tungt efter julhelgerna, trots att man i optimistisk 

ton avlagt löften om ambitiösa motionssatsningar och hälsosam mat. 

Här kommer årets första Aktum som förhoppningsvis kan bidra till lite ljus vid horisonten. 

Hoppas att du hittar flera texter som intresserar och engagerar dig! 

Nytt för i år är att Aktum kommer ut med tre nummer under våren och tre nummer under 

hösten. Nummer två och nummer fem är Aktum Extra som ju distribueras både inom och utanför 

Umeå universitet. Ny är också den lilla språkspalt där vi i varje nummer av Aktum kommer att 

presentera en alldeles specifik liten språkfundering. Har du något du vill ta upp så hör gärna av 

dig till redaktionen. I första spalten handlar det om Sveriges första språklag och vilka konsekvenser 

den kan få – även för Umeå universitet. 

Under våren kommer fyra regeringspropositioner som i allra högsta grad kan få konsekvenser 

för universitetet. Det handlar om studieavgifter, ny lärarutbildning, ett kvalitetssystem kopplat 

till resursfördelning och om lärosätenas självständighet. Läs mer om propositionerna och om hur 

några personer vid universitetet ser på dem. 

I detta nummer handlar det en hel del om den nya tekniken och vilka möjligheter den kan 

innebära för universitetet – möt Satish Patel som arbetar som IKT-coach för humanistisk fakultet, 

läs om den nya organisationen och om framtidstankar vid universitetets it-enhet, och missa 

inte Åsa Bergenheims och Anders Norbergs funderingar i samma ämne. 

Möt också Torgny Jeneskog, universitetsveterinär som går i pension efter närmare 30 år i 

tjänst. Nu drar han söderut med planer på lugna dagar i sitt nya hemlän Skåne och tid för sina 

modelltåg. 

Sist men inte minst grattar vi kompetenta teleservice som blev tvåa i SM i telefoni! 

God läsning! 

Anette Olofsson, t.f. redaktör 

2 Aktum • Februari 1/2010 

Aktuellt vid Umeå universitet 

Oktober 5/2009 

Ansvarig utgivare 

Ulrika Bergfors Kriström 

Adress 

Informationsenheten 


901 87 Umeå 

Tel 090-786 50 00 (vx) 

Texttel 090-786 59 00 

Fax 090-789 99 95 

www.umu.se 

Redaktör Anette Olofsson 

Tel 070-244 71 24 

aktum@adm.umu.se 

Redaktion 

Carina Dahlberg, Anette Olofsson 

Redaktionsråd 

Kristina Sjögren, Barbro Renkel, 

Gunnel Grelsson, Dan Frost, 

Kjell Grankvist, Jan Mannberg 

Layout/produktion/repro 

Print & Media, Umeå universitet 

Tryck 

Taberg Media Group AB 

Upplaga 

5 200 

Torgny Jeneskog universitetsveterinär 

som går i pension. Sid 12. Foto: Elin Berge

Från Ledningen 

Praktikplats ska meddelas i tid 

Rektor beslutar att fastställa regler för meddelande om praktikplacering. 

Praktik/verksamhetsförlagd utbildning (VFU) enligt följande: 

• En praktikplacering som inte kräver boende på annan ort än 

studie- eller hemorten ska i normalfallet meddelas studenten 

minst två veckor innan praktiken ska påbörjas. 

• En praktikplacering som innebär boende på annan ort än studie- 

eller hemorten ska i normalfallet meddelas studenten senast 

en månad innan praktiken ska påbörjas. 

• I förekommande fall ska det finnas information i utbildningsplanen 

om att praktikplacering på annan ort kan bli aktuellt. 

Från OmvärLden 

Umeå universitet på plats 193 i världsomfattande webbrankning 

Umeå universitet återfinns på plats 193 i 2010 års rankning av världens 

bästa universitet som gjorts av 4 International Universities & 

Colleges. Listan baseras på universitetens popularitet på webben. 

Övriga svenska universitet på listan är Kungliga Tekniska högskolan 

(69), Lunds universitet (163) och Linköpings universitet 

(192). 

Listan baseras på mätningar av sidrankning, trafik och länkningar 

som hämtats från sökmotorerna Google, Alexa och Yahoo! På 

så vis har man fått fram en ungefärlig popularitetsrankning av universitet 

över hela världen. Framför allt är studenter som söker information 

om universitet i andra länder hjälpta av denna lista. 

Rankningen tar inte hänsyn till universitetens organisation, 

bredd, eller kvalitet på utbildning och forskning. 4 International 

Universities and Colleges är en sökmotor och förteckning för högre 

utbildning som innehåller drygt 9 000 universitet i 200 länder. 

Gunnel Gustafsson ny direktör för Nordforsk 

Gunnel Gustafsson, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet 

och tidigare prorektor, är sedan 1 januari i år direktör för Nordiska 

forskningsrådet. Gunnel Gustafsson har sedan 2005 och 

fram till nu varit vice generaldirektör vid Vetenskapsrådet. 

Nytt universitet 

Sedan den 1 januari har Sverige ett nytt universitet, Linnéuniversitetet, 

genom fusionen mellan Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. 

Linnéuniversitetet har omkring 31 000 studenter och ska fungera 

som ett fullt integrerat tvåcampusuniversitet. 

carina.dahlberg@adm.umu.se 

Fler notiser och längre versioner finns på . 

Danska universitet avskedar inom naturvetenskap 

Köpenhamns universitet gör sig av med 130 medarbetare och 

Århus universitet med 65. I båda fallen gäller det framförallt inom 

de naturvetenskapliga ämnena. Besluten möter kritik från bl.a. 

Danmarks forskningspolitiska råd. Där har man gjort en undersökning 

som visar att de naturvetenskapliga och tekniska ämnena har 

fått påtagligt minskade resurser under de senaste tio åren. För de 

naturvetenskapliga ämnenas del betyder det att antalet anställda 

forskare i landet har minskat med 750. 

Källa: Högskoleverkets internationella nyhetsbrev 

Times Higher Education ändrar rankningprocess 

Times Higher Education har beslutat att revidera sitt sätt att ta 

fram sin världsomspännande universitetsrankning. Företaget 

Thomson Reuters, som specialiserat sig på att mäta forskning, har 

börjat bygga upp en ny databas för ändamålet. Den ska innehålla 

kollegiala bedömningar, akademiska resultat, citeringsmönster 

samt data om finansiering och personal. 


Statlig tysk imamutbildning startar till hösten 

Universitetet i Osnabruck är pionjär inom islamisk religionspedagogik. 

Man startar från och med höstterminen 2010 en imamutbildning. 

På längre sikt ska ett helt program i islamsk teologi inrättas. 


Aktum • Februari 1/2010 3

Valprocess som 

ställer frågor 

Valet av lärarrepresentanter 

till universitetsstyrelsen har 

rest frågor kring själva processen. 

Först var det oklart 

hur resultatet skulle tolkas. 

Sedan har det demokratiska 

värdet ifrågasatts. 

När valresultatet först räknades samman gavs 

alla röster samma tyngd oavsett om de fem 

kandidaterna stod som ordinarie ledamot eller 

suppleant. Det innebar att två av de föreslagna 

ordinarie ledamöterna, Åsa Gunnarsson och 

Hans Wolf Watz, båda med tidigare erfarenhet 

av styrelsearbetet, först utsågs till suppleanter. 

Men eftersom valet, i år liksom tidigare, var 

konstruerat så att man inte bara röstade på 

personerna utan att kandidaterna också var 

knutna till en ordinarie plats – eller en suppleantplats 

– var det felaktigt att tillmäta alla 

röster samma tyngd. Det första valresultatet 

fick därför ändras. 

Rösterna delades sedan upp på avgiven röst 

till ordinarie ledamot respektive avgiven röst 

till ersättare. Det innebar att det slutliga resultatet 

också följde valberedningens ursprung - 

l iga förslag. Valresultatet räckte med andra ord 

inte till att ändra valberedningens förslag. 

32 procent av de röstberättigade deltog i valet. 

Diskussion om process 

Universitetsdirektör Lars Lustig tillhör dem 

som funderat över valprocessen. 

– Ett sätt att höja temperaturen, valdeltagandet 

och det demokratiska inslaget skulle 

kunna vara att valberedningen tar fram kandidater 

och sedan får antalet röster avgöra 

vilka som väljs till ordinarie ledamöter och 

ersä tt are. I dagsläget är det svårt att rubba 

valbered ning ens förslag vilket nog gör att många 

avstår från att rösta. En annan väg kan vara 

att välja en stående elektorsförsamling, menar 

Lars Lustig. 


– Det skulle kunna ge balans mellan valberedning 

och valförsamling. Nackdelen med ett 

sådant system är att frågan hur representativ 

elektorsförsamlingen egentligen är brukar 

komma upp. Jag tycker att vi behöver se över 

processen och välkomnar därför en diskussion. 

Alternativa kandidater 

Informationen om valprocessen och nominering 

av kandidater gick ut via chefsinfo, information 

till fakulteterna och på hemsidan. Trots det 

upplever en del att informationen inte nått 

ut. 

– Inom samhällsvetenskaplig fakultet nådde 

information om att man kan föreslå kandidater 

bara ut till en begränsad del av de röstberättigade. 

När sedan valberedningen var 

färdig med sitt förslag i mitten av november 

sändes detta inte ut till lärarna förrän i anslutning 

till att valet inleddes den 7 december, berättar 

Anders Lidström, professor i statsvetenskap. 

– Det medförde begränsningar i möjligheterna 

att lansera och få stöd för alternativa 

kandidater, menar Anders Lidström. Sammantaget 

innebär bristerna i valprocessen att det 

finns anledning att ifrågasätta valets demokratiska 

legitimitet. 

Anders Lidström menar att man borde kunna 

använda sig av den expertis som finns vid de 

statsvetenskapliga och juridiska institutionerna 

när man utformat valproceduren. 

– Vi har lång erfarenhet av hur man utformar 

val på ett sätt så att de blir demokratiskt 

legitima. 

Valresultat för mandatperioden 1 januari 

2010 till 31 december 2012: 

Ordinarie lärarrepresentanter: Professor 

Åsa Gunnarsson, juridiska institutionen, samhällsvetenskapliga 

fakulteten; professor Mari 

Norgren, institutionen för klinisk mikrobiologi, 

medicinska fakulteten; professor Hans Wolf- 

Watz, institutionen för molekylärbiologi, teknisk-naturvetenskapliga 

fakulteten. 

Gruppsuppleanter: Första gruppsuppleant: 

professor Svante Norrhem, institutionen för 

idé- och samhällsstudier, humanistiska fakulteten; 

andra gruppsuppleant: professor Per 

Persson, kemiska institutionen, teknisk-naturvetenskapliga 

fakulteten. 

Text: Carina Dahlberg 

Ny lärarrepresentant i universitetsstyrelsen 

Mari Norgren är professor i biomedicinsk 

laboratorievetenskap inom ämnesområdet 

klinisk mikrobiologi. Hon har jobbat mycket 

med utvärdering inför anslagsgivning 

för Vetenskapsrådet och andra bidragsgivande 

organ. Mari har stor erfarenhet av 

att arbeta med grundutbildning och förändringsarbete 

inom grundutbildning. För 

framtiden ser hon kvalitetsfrågor som angelägna 

och menar att det är viktigt att 

ytterligare stärka förutsättningarna för 

forskning och skapa tid för forskning för 

samtliga lärare. 

Foto: Mattias Pettersson

Teleservice tvåa 

i SM i telefoni 

Umeå universitets telefonister 

vid tele service är näst bäst i 

landet på telefoni. Pristagarna 

korades den 21 januari på 

Berns salonger i Stockholm. 

– Jättekul att vi fått ett 

kvitto på vårt kvalitetsarbete, 

säger Marie Forsman, växelföreståndare 

på teleservice. 

Totalt deltog 142 företag och organisationer i 

tävlingen och teleservice tävlade i klassen 

3 000–4 500 anknytningar. Teleservice hade 

som ett mål i sin verksamhetsplan för 2009 att 

bli en av de tre bästa i sin klass i SM. 

– Det känns bra att vi lyckats uppnå det här 

målet, vi har jobbat hårt för det, förklarar 

Marie Forsman. 

Vid kvalitetsmätningen rings 200 så kallade 

mystery calls till växeln, som poängbedöms 

Nya stödfunktioner för forskningsfinansiering 

Genom ett forskningsstrategiskt råd och 

ett Grants Office vill Umeå universitet 

bygga upp ett centralt stöd för frågor 

kring nationell och internationell forsknings 

finansiering. 

För att universitetet ska nå de strategiska målen inom forskningen: 

Framstående forskning, ökad konkurrenskraft och framstående innovationssystem, 

krävs en stark grundforskning, individuellt skickliga 

forskare och fungerande forskningsmiljöer där unga forskare kan utvecklas. 

Dessutom krävs att universitetet bygger upp ett professionellt 

förhållningssätt till frågor kring forskningsfinansiering. Rektor Göran 

Sandberg har därför beslutat att ett forskningsstrategiskt råd ska tillsättas 

samt att ett Grants Office ska inrättas. 

Forskningsstrategiska rådet 

Rådet ska ledas av vicerektor Marianne Sommarin och bestå av dekanus 

eller prodekanus från varje fakultet samt rektor för Umeå School of Education 

och en studentrepresentant. Rådets huvudsakliga uppgift är att 

Marie Forsman, Fredrik Andrén, Solveig Svensson, Sylvia Bäckström, Sara Mannelqvist, Gun Näslund och Nina 

Falk. Foto: Mattias Pettersson 

efter hur lång tid det tar innan telefonisten svarar, 

om man svarar korrekt, den allmänna attityden, 

bemötande, engagemang, vid are- 

koppling och upplevelse efter koppling. 

Utöver det fina andrapriset fick Fredrik Andrén 

vid teleservice, utmärkelsen Mr First Impression 

för att han med finess och ackuratess besvarar 

inkommande samtal. 

Text: Anette Olofsson 

initiera och samordna övergripande forskningsstrategiska diskussioner, 

men även att ta fram underlag för framtida forskningsstrategier. Rådet 

har sitt första möte under februari. 

– Idén om rådet växte fram under arbetet med starka forskningsmiljöer. 

Jag tror mycket på den. Vi får ett forum där man kan diskutera 

forskningsfrågor mellan fakulteterna vilket kan öka både samarbetet 

över fakultetsgränserna och förståelsen för andra fakulteters villkor, 

säger vicerektor Marianne Sommarin. 

Grants Office – en central förvaltningsorganisation 

Grants Office ska fungera som en sammanhållen central förvaltningsorganisation 

kring forskningsfrågor. Det blir en stödfunktion för forskare, 

institutioner, fakulteter, forskningsstrategiska rådet, och universitetsledning. 

– Även planeringsenheten och forskningssekreterarna kommer att 

fungera som ett stöd. Jag tror att den här organisationen kommer att 

vara en tillgång och stärka forskningen vid Umeå universitet, säger 

Marianne Sommarin. 



Fyra propositioner 

som påverkar 

Som på ett snöre kommer de, fyra regeringspropositioner 

med stor betydelse för högskolevärlden. Det handlar om 

studieavgifter, ny lärarutbildning, ett kvalitetssystem kopplat 

till resursfördelning och lärosätenas självständighet. 

De har varit aviserade länge, många trodde att 

några skulle komma innan jul och nu när du 

läser detta har förmodligen åtminstone de två 

första presenterats. 

Beslutet att ta ut studieavgifter och anmälningsavgifter 

från studenter utanför EU och 

EES från höstterminen 2011 kommer att påverka 

tillströmningen av internationella studenter. 

Universitetsdirektör Lars Lustig befarar 

att det får en negativ inverkan. 

– Anmälningsavgifterna tycker jag är bra 

för de kommer att få till följd att vi slipper hantera 

en mängd oseriösa ansökningar. Men 

studieavgifterna tror jag inte gynnar internationaliseringen. 

Det är också det svar som universitetet 

lämnat i remisser och andra offentliga 

uttalanden. I Danmark minskade antalet 

studenter kraftigt när man införde avgifter. 

Frågan är hur det kommer att slå här, både när 

det gäller olika lärosäten och utbildningar. 

Stipendiesystemet som ska utjämna obalansen 

kommer inte att ha någon större inverkan 

eftersom det som det i nuläget endast omfattar 

500 stipendier för hela landet. 

Kunder och konsumenter 

Finansdepartementet har redan räknat med att 

minska Umeå universitets tilldelning, med 

6 miljoner kronor under 2011 vilket växer till 

12 miljoner följade år eftersom universitet då 

har två terminer med betalade studenter. 

Lars Lustig menar att minskningen av takbeloppet 

inte är något större problem utan att det 

är mer bekymmersamt att det kommer att ställas 

helt andra krav, som i sin tur kan vara kostsamma, 

när studenterna betalar för sin utbildning. 

– Om en betalande student anser att den 

inte fått vad den ska ha kan universitetet då bli 

återbetalningsskyldigt? Som betalande kunder 

faller de under konsumentlagstiftningen. 


Konsumentlagstiftningen är betydligt hårdare 

i Sverige än i många andra länder. Ett scenario 

av oändliga juridiska processer och en kader av 

universitetsjurister växer fram i tankarna. 

Lärarutbildningen ska reformeras – igen 

Umeå universitets tidigare rektor Sigbrit 

Franke presenterade i december 2008 en utredning 

som till stora delar förväntas ligga till 

grund för propositionen. Utredningen föreslår 

bland annat en lärarutbildning med en ge mens- 

am utbildningsvetenskaplig kärna och ett antal 

tydliga inriktningar. Två nya yrkesexamina, 

grundlärare och ämneslärare, föreslås ersätta 

den nuvarande lärarexamen. Detta innebär att 

samtliga universitet och högskolor som vill bedriva 

lärarutbildning kommer att få ansöka hos 

Högskoleverket om rätt att utfärda de nya examina. 

– Propositionen kan innebära att vi måste 

fundera vilken typ av lärarutbildning vi ska 

driva i framtiden. Om vi ska fortsätta att vara 

breda eller om vi ska renodla våra utbildningar. 

Lärarutbildningen i Umeå har jobbat under 

ett stort förändringstryck under många år så 

skulle man få önska något för deras del nu så 

skulle det vara arbetsro, säger Lars Lustig. 

Motverkar breddad rekrytering? 

Ett nytt kvalitetssystem för utbildningarna med 

koppling till resursfördelning har också aviserats. 

Modellen påminner om den man införde 

för forskningsanslag. Enligt förarbetet ska kvaliteten 

bedömas genom att jämföra resultaten 

av studenternas lärande med de uppställda 

målen för utbildningen. Mätningen sker genom 

en ”peer review- granskning”. Studenternas 

lärande bedöms bland annat genom bedömningar 

av kvaliteten på examensarbeten men 

man ska också fånga upp studenternas egna 

åsikter. Resultatet ska ligga till grund för en del 

av de resurser som fördelas till respektive 

lärosäte. 

– Man pratar om att cirka tre procent, motsvarade 

en halv miljard kronor för hela sektorn, 

kommer att fördelas enligt modellen. En viktig 

fråga är givetvis om det blir nya pengar eller 

om det handlar om en omfördelning, konstaterar 

Lars Lustig. 

Missgynna breddad rekrytering? 

En fråga som många också ställer är om systemet 

inte snarare mäter studenternas studievana 

och kapacitet som de har med sig redan 

när de kommer till högskolan. Detta skulle då 

missgynna de som satsar på breddad rekrytering. 

– Samtidigt är dagens system som att gå in 

på en restaurang och bedöma kvaliteten på 

maten genom att fråga kocken vilken utbildning 

han eller hon har och vilka redskap de använder 

utan att smaka på maten. Men frågan är om 

förslaget på det nya systemet kommer att kunna 

ge en rättvisande bild och gå att genomföra, 

säger Lars Lustig. 

Slutligen kommer då den så kallade autonomipropositionen 

som verkar vara den som 

mest kommer att skilja sig från den förevarande 

utredningen. Remisspromemorian utgår, 

till skillnad från utredningen, från att universitet 

och högskolor även fortsättningsvis ska 

vara statliga myndigheter under regeringen, 

men att viss avreglering ska ske i högskoleförfattningarna. 

Detta innebär att universitet och 

högskolor inte heller kommer att bli egna juridiska 

personer, utan fortsatt en del av staten. 

Text: Carina Dahlberg

Internationella studenter vid Umeå universitet under Orientation Week. Foto: Andreas Nilsson 

Studieavgifter – en utmaning 

En av de aktuella propositionerna handlar om studieavgifter. Beslutet att 

ta ut avgifter från studenter utanför EU och EES kan påverka tillströmningen 

av internationella studenter. 

Lars Weinehall, enhetschef för epidemiologi och global hälsa (där Umeå 

International School of Public Health ingår): 

– Införandet av studieavgifter blir en svår utmaning för oss. Här kom- 

mer en stor del av mastersstudenterna från utvecklingsländer och många 

uppger att man inte skulle ha ekonomiska möjligheter att finansiera 

studieavgifter. 

– Vi har frågat våra 60 förstaårsstudenter på masterprogrammet. 

47 av de 53 som svarade menar att de inte skulle klara att betala. 

Inför framtiden hoppas han att ett generöst stipendiesystem ska göra studier 

möjliga för den här gruppen, samtidigt som man inriktar sig på att 

rekrytera studenter i andra grupper. 

– Det här blir en tuff utmaning, men vi gör informationsinsatser vid 

mässor och universitet i Europa, samtidigt som vi utvecklar formella samarbetsavtal 

med universitet i utvecklingsländer, säger Lars Weinehall. 

Anna Valtonen, rektor för Designhögskolan vid Umeå universitet: 

– Våra internationella studenters bakgrunder skiljer sig mycket åt och 

likaså deras möjlighet att finansiera studieavgifter. 

Designhögskolan har många internationella studenter och även Anna 

Valtonen hoppas att ett generöst stipendiesystem ska göra det möjligt 

för de mest begåvade som söker till Designhögskolan att studera, oavsett 

egna ekonomiska möjligheter. 

– Om det däremot inte finns några stipendiemöjligheter kan det 

förstås skrämma bort studenter, menar hon. 



Satish Patel erbjuder individuell handledning i informations- och kommunikationsteknik, IKT, vid humanistiska fakulteten. 

IKT-coach stöttar i tekniska 

och pedagogiska frågor 

Allt fler nätbaserade utbildningar och en ökad 

användning av informations- och kommunikations- 

teknik – IKT – ökar behovet av stöd i pedagogiska 

och tekniska frågor. Humanistisk fakultet har anställt 

Satish Patel som IKT-coach för lärare och personal. 

Satish Patel fungerar som stöd för humanistisk 

fakultets lärare och personal i tekniska och 

pedagogiska frågor som rör nätutbildningar 

och nätstödda campus- och distansutbildningar. 

Genom individuell handledning och 

rådgivning samt seminarier och kurser får 


lärare och personal lära mer om IKT och hur 

den kan tillämpas i undervisningen. 

– Inom humanistisk fakultet är nätbaserade 

utbildningar den utbildningsform som växer 

snabbast, säger Maria Löfgren, utbildningsledare 

vid humanistisk fakultet. 

Av den anledningen har man valt att satsa 

strategiskt på kompetensutveckling av personal 

inom just nätbaserad utbildning. 

Spännande möjligheter 

Satish Patel är under två år anställd på 75 procent 

som IKT-coach vid humanistisk fakultet i 

Umeå. Han är språkvetare med ordinarie tjänst 

på Kalmar högskola och har erfarenhet av att 

undervisa både på campus- och på distansutbildningar. 

– Redan idag använder många IKT men 

tekniken erbjuder många fler spännande möjligheter. 

Själv ger jag till exempel inte längre

några föreläsningar på campus. De finns i stället 

tillgängliga på den lärplattform på Internet 

som jag använder i varje utbildning. På så sätt 

blir undervisningen mycket flexibel. Campusundervisningen 

använder jag i stället för seminarier 

och andra övningar där studenterna är 

mer delaktiga, förklarar han. 

En lärplattform att samlas kring 

Satish liknar en lärplattform vid ett resecentrum 

där allt – tåg, bussar, förvaringsskåp, korv 

och biljetter – finns på ett och samma ställe. 

En lärplattform fungerar som ett slags inlärningscentral 

där studenten lämnar in uppgifter, 

tittar på föreläsningar, gör on line-prov, 

Ny it-organisation börjar ta form 

2009 var ett förändringens år för it-organisationen 

vid Umeå universitet. Nu skapar vi en stark och enhetlig 

organisation för att i slutänden kunna erbjuda en it-miljö 

som attraherar lärare, forskare och studenter, säger Sören 

Berglund, chef för it-enheten sedan 1 juni förra året. 

I juni 2009 fattade universitetsstyrelsen beslut 

om en ny it-organisation för Umeå universitet. 

Det innebär att it-verksamheten består av en 

beställarenhet – it-enheten – och en utförarenhet 

i vilken universitetets två stora utförare 

Ladok och Umdac sammanförs. 

– Det här gör att vi får en stark och enhetlig 

it-organisation, säger Sören Berglund. 

I november presenterades och antogs även 

en ny it-strategi för universitetet. 

– Man kan säga att det är en offensiv strategi 

med mål att utveckla it-miljöer med kvalitet 

och effektivitet som ledstjärna, poängterar 

han. 

Bästa tekniska lösningen 

Sören Berglund menar att en offensiv satsning 

på it är viktig då dagens studenter redan nyttjar 

it i mycket hög grad. 

– De flesta studenterna är uppkopplade mot 

Internet och Umeå universitets nät på olika 

sätt och då måste vi ta vara på det och se it som 

en naturlig del av universitetets verksamhet, 

menar han. 

får feedback från sin lärare och där man håller 

möten med mera. 

– Här finns allt samlat. Det är lätt att kommunicera 

med studenten och all tidigare kommunikation 

finns lagrad. 

Lärare vid humanistisk fakultet kan via Satish 

få tillgång till praktiska seminarier, videohandledning 

via hemsida, individuell handledning 

i design och annat. 

– Tanken är att var och en ska få instruktioner 

på sin nivå, betonar han. 

Nätverk för IKT-coacher 

Hösten 2008 bildades ett nätverk för IKTcoacher 

vid Umeå universitet. Per Andersson 

Universitetets lärare förväntas att, i allt högre 

utsträckning, använda sig av informations- och 

kommunikationsteknik, IKT, i alla former av 

undervisning. Därför är det viktigt med ett bra 

stöd. Det kan handla om stabila trådlösa nätverk 

över hela campus, goda möjligheter till 

lärmiljöer och lärplattformar via Internet och 

så vidare. 

– Vi måste också vara lyhörda för de behov 

som uppstår, så att vi kan leverera den tekniska 

lösning som passar verksamheten bäst 

och it-tjänster som verkligen är till nytta för 

användarna. 

Ständig diskussion 

Sören Berglund menar att det ständigt måste 

föras en diskussion om vilka it-lösningar som 

ska användas och vilka tjänster som kan attrahera 

universitetets olika grupper. 

– En sådan diskussion är utvecklande för 

verksamheten. Jag tror att framtiden är ganska 

ljus när det gäller Umeå universitets utveckling 

inom it. 


har inom universitetspedagogiskt centrum, UPC, 

varit ansvarig för nätverket fram till årsskiftet. 

– Det finns många eldsjälar ute på institutionerna 

som gör ett jättejobb inom det här 

området, med ett nätverk kan man knyta samman 

dem, säger han. 

Per uppskattar att det idag finns ett 70-tal 

personer som på olika sätt och i olika omfattning 

fun gerar som IKT-coacher inom univer- 

sitetet. 

– Förhoppningen är att det på sikt ska fin- 

nas en IKT-coach på varje institution för att 

stötta och inspirera, säger Per Andersson. 

Sören Berglund, chef för it-enheten 


Foto: Mikael Lundgren 


Kompetensportfölj 

kan ge bred karriärväg 

En biolog som statistiker eller en journalist som utredare? 

För den student som förstår sin kompetens väntar en bred 

arbetsmarknad. Umeå universitets projekt Kompetensportföljen 

hjälper studenterna att identifiera nya vägar 

ut i arbetslivet. 

– Huvuddelen av våra studenter får redan se- 

dan tidigare jobb; vårt arbete med anställ- 

ningsbarhet handlar mer om att ge dem fler 

karriärval, säger Anna Arnqvist, prog ram- 

råds ord förande för biomedicinprogrammet, 

en av de elva utbildningar som deltar i Kom- 

petensportföljen. 

Kompetensportföljen drog igång 2008 på 

initiativ av enheten för näringsliv och sam- 

hälle, ENS. Målet var att öka studenternas 

möjligheter till arbete genom att redan tidigt 

i utbildningen öppna upp för reflektioner kring 

anställningsbarhet. Biomedicinprogrammet 

är ett bra exempel på en utbildning som tillhör 

projektets huvudsakliga målgrupp; en bred, 

generalistutbildning med många framtida ar- 


betsmöjligheter men också en något diffus 

arbetsmarknad. 

– Bland arbetsgivarna kan det till exempel 

vara svårt att veta skillnaden på en biomedicinare 

och en biomedicinsk analytiker eller en 

molekylärbiolog, säger Anna och berättar att 

biomedicinprogrammet ger kursen praktisk 

professionell träning som en del av projektet. 

I kursen ingår bland annat studiebesök ute på 

företag. 

– När studenterna presenterar sig och sin 

kompetens marknadsför de biomedicinarnas 

varumärke. För programmet utmynnar studiebesöken 

dessutom i en viktig kontaktbank 

för kommande studenter när de ska ut och söka 

jobb, säger Anna Arnqvist. 

Dokumenterar sin kompetens 

De studenter som deltar i projektet börjar redan 

under termin ett att dokumentera sin 

kompetens. Vilka generella färdigheter har 

jag? Vilka resurser är specifika för just mig? 

Vem är jag är och vad vill jag med min utbildning? 

Hur kan jag koppla min kompetens till 

arbetsmarknaden? Det här är frågor som 

landar i både konkreta färdigheter och mer 

personliga tankar kring värderingar och individuella 

mål. I projektet ingår också arbetslivskontakter 

i form av exempelvis studiebesök 

och examensarbeten ute på företag. 

Cecilia Stigedahl Stenberg är karriärvägledare 

på ENS och en av personerna bakom 

Kompetensportföljen. Cecilia berättar att studenterna 

bland annat får sammanställa sin 

kompetens i en arbetsportfolio. Målet är en 

visningsportfolio att använda i det framtida 

jobbsökandet. 

– Min erfarenhet är att många studenter 

har problem med att förstå var den egna kompetensen 

ligger. När man börjar dokumentera 

sina kunskaper tidigt i utbildningen förstår 

man på ett helt annat sätt sin kompetens och 

kan också gå tillbaka och se vad man faktiskt 

har lärt sig, förklarar Cecilia. 

Från början var fyra program knutna till 

Kompetensportföljen, i dag är de elva och fler 

hoppas kunna ansluta sig till projektet. 

– Efterfrågan är stor på kompetensportfölj 

och arbetslivsanknytningar i utbildningar. Vi 

behöver mer resurser för att inte behöva säga 

nej till någon. Dessutom har vi ett nytt spännande 

projekt som handlar om omvärldsportfölj 

kopplat direkt till Kompetensportföljen. 

Det handlar om utbildning för lärarlag och 

studenter i metoder för hur man kan omvärldsbevaka 

efterfrågan av kompetens på arbets-

marknaden, men också om att bygga en bank 

med kontakter och branschråd inom olika arbetsområden, 

säger Cecilia. 

Kontakt med arbetsmarknaden 

Kandidatprogrammet för biologi och geovetenskap 

har varit med sedan starten 2008. De 

arrangerar en kurs tillsammans med ENS, 

anställningsbarhet och personlig utveckling 

för naturvetare, som en del av projektet. Bent 

Christensen är programansvarig. 

– Det är ett bra sätt för studenterna att tidigt 

komma i kontakt med arbetsmarknaden. 

De får också bättre koll på vad de egentligen 

kan men också hur man kan hitta alternativa 

arbeten. Här är ENS bra, de har tips på jobb 

som studenterna annars kanske inte skulle ha 

tänkt på, säger han. 

Bent ser, också han, arbetet med anställningsbarhet 

som en möjlighet att marknadsföra 

utbildningen utåt. 

– Blir studenterna bättre på att sälja in sina 

kunskaper hos presumtiva arbetsgivare så ger 

det ju också vårt program bra PR. 

rektOrns ruta 

Tyvärr kan man konstatera att Sverige 

tappar som forskningsnation. Statistik 

på vetenskaplig kvalitet baseras idag på 

ett medelvärde av citeringsfrekvens 

inom ett tjugotal vetenskapliga discipliner. 

Som vanligt missar man humaniora 

och delar av samhällsvetenskapen efter- 

Konkurrens om journalistjobb 

Kultur- och vetenskapsjournalistprogrammen, 

som med sina tydliga yrkesinriktningar egentligen 

faller utanför projektets ursprungliga 

målgrupp, började jobba med Kompetensportföljen 

i höstas. För Kerstin Engström, föreståndare 

för de båda journalistprogrammen, 

var det självklart att delta. 

– Vi måste ta alla chanser att hjälpa våra 

studenter till kontakt med arbetslivet. Särskilt 

när arbetsmarknaden ser ut som den gör för 

journalister med stor konkurrens om få jobb. 

Kerstin säger att journaliststudenterna 

vanligtvis är duktiga på att spara arbetsprover 

men att Kompetensportföljen kan bli ett bra 

komplement för att dokumentera även andra 

färdigheter. 

– Det blir förhoppningsvis ett sätt att se 

utanför de yrkesspecifika kunskaper som i 

förlängningen också kan öppna upp för en 

bredare arbetsmarknad. 

Text: Elin Axelsson 

Foto: Mattias Pettersson 

som databaserna som ligger till grund för 

utvärderingen starkt domineras av naturvetenskap 

och medicin. Detta är hur som 

helst ett internationellt vedertaget mått 

och dessutom svenska statens officiella 

sätt att mäta. Det är nämligen basen för 

fördelning av en betydande del av universitetens 

forskningsanslag. 

En analys av detta mått på vetenskaplig 

kvalitet visar att Sverige står stilla i utveckling, 

att Norge hunnit i kapp oss och att 

andra jämförbara länder, som Danmark och 

Holland, sedan länge sprungit ifrån oss. Det 

finns även andra indikatorer som är synnerligen 

alarmerande. Sverige producerar färre 

högt citerade vetenskapliga arbeten och 

ännu mer alarmerande, våra högciterade 

arbeten är mer och mer sällan ett resultat 

av internationella samarbeten. Ytterligare 

en oroande signal är att våra unga forskare 

lyckas mindre bra i konkurrens om de prestigefyllda 

European Young Investigator 

Awards. 

Anna Arnqvist: 

– Bland arbetsgivarna 

kan det till exempel 

vara svårt att veta 

skillnaden på en 

biomedicinare och en 

biomedicinsk analytiker 

eller en molekylärbiolog. 

Bent Christensen: 

– Det är ett bra sätt för 

studenterna att tidigt 

komma i kontakt med 

arbetsmarknaden. De får 

också bättre koll på vad 

de egentligen kan men 

också hur man kan hitta 

alternativa arbeten. 

Kerstin Engström: 

– Vi måste ta alla 

chanser att hjälpa våra 

studenter till kontakt 

med arbetslivet. 

Särskilt när arbetsmarknaden 

ser ut som 

den gör för journalister 

med stor konkurrens 

om få jobb. 

Umeå universitet står sig dock relativt 

väl i dessa mätningar men vi måste förbereda 

oss på att olika sätt att mäta vetenskaplig 

kvalitet kommer att styra 

den nationella utvecklingen. Umeå har 

inom många områden stark forskning 

men saknar oftast kritisk massa. Det är 

endast inom 4–5 forskningsdiscipliner 

som vi kan säga att vi är internationellt 

framstående. Det går att föra en ideologisk 

diskussion om hur forskning ska 

mätas och styras och hur man ska prioritera 

vetenskap. Tyvärr tror jag att vårt 

universitet är i en position där man ska 

göra det, det vill säga ifråga sätta den 

nationella forskningsstrategin. Jag tror 

att vi måste vara pragmatiska och på 

ett balanserat sätt utveckla vår vetenskapliga 

kvalitet, det vill säga att fortsätta 

utvärdera och prioritera bland 

vårt forskningsutbud. 

Göran Sandberg 


månadens prOFiL 

Klart för 

avgång! 

Torgny Jeneskog är östgöten som växte upp på 

landet och tidigt bestämde sig för att bli veterinär. 

Efter nästan 30 år som universitetsveterinär i Umeå 

går han nu i pension, och får gott om tid att ägna 

sig åt sin hobby – modelljärnvägar. 


Namn: Torgny Jeneskog 

Ålder: 65 år (fyller 66 år i mars) 

Kommer från: Skärkind mellan Linköping 

och Norrköping 

Yrke: Universitetsveterinär som går 

i pension 1 mars 

Bor: Flyttar från Umeå till Ystad 

Fritid: Stort intresse för modelljärnvägar 

och även för riktiga tåg 

Hans pappa var folkskollärare, men Torgny 

strosade runt i grannens ladugård som barn 

och fattade tidigt tycke för mjölkkorna. När det 

var dags att göra lumpen kom han till Umeå 

som kavallerist i mitten av 1960-talet. 

– Här fick jag lära mig att rida, eller åka häst 

kanske man ska kalla det för, säger Torgny och 

skrattar. 

Under sin tid på veterinärhögskolan i Stockholm 

kom han i kontakt med institutionen för 

fysiologi där han tjänstgjorde som doktorand. 

När hans handledare fick ett lektorat i fysiologi 

i Umeå så följde Torgny med, och här blev 

det fortsatt forskning och undervisning fram


månadens prOFiL 

till 1983. Då beslutade utbildningsdepartementet att veterinärtjänster 

skulle inrättas vid universiteten och i Umeå blev det Torgnys jobb. 

– Det innebar också att jag blev föreståndare för den största djuravdelningen 

här, förklarar Torgny. 

Regelverk för djur 

Vid den här tiden fanns inget omfattande regelverk för försöksdjur vid 

universiteten och just att utarbeta ett sådant blev en viktig uppgift. 

Torgny och hans kollegor runt om i landet tittade mycket på hur regelverken 

såg ut i England, Tyskland och Kanada, där man kommit längre. 

Även läkemedelsindustrin i Sverige hade infört riktlinjer som man studerade. 

Regelverket omfattade utbildningsföreskrifter för personer som arbetade 

med djuren, djurhållningsföreskrifter som minimått på burar, 

direktiv om tillgång på näringsriktig mat och friskt vatten och daglig 

tillsyn av utbildad personal. Man utarbetade också system för hälsokontroller 

och hälsofrämjande arbete. 

– Det var mycket som förändrades och situationen för djuren blev 

mycket bättre under den här tiden, säger Torgny. 

Demonstrationer mot försöksdjur 

I mitten av 1990-talet började djurrättsaktivister att protestera och 

agera mot försöksdjur vid bland annat universitetens forskningsavdelningar. 

Demonstrationer blev allt vanligare och vid några tillfällen bröt 

demonstranterna sig in. 

– De gjorde intrång, vandaliserade och stal djur vid några tillfällen, 

beskriver Torgny. 

Största möjliga hänsyn 

Djurrättsrörelsen i Umeå lät höra tala om sig och var som mest aktiv 

under fyra, fem år. Under den här tiden pågick samtidigt en debatt kring 

försöksdjur och Torgny poängterar att den seriösa debatten drivit på 

utvecklingen av regelverket. 

– Det är ju viktigt med en diskussion om hur vi behandlar djuren och 

att vi tar största möjliga hänsyn till djuren. Det har gått framåt och hänt 

mycket inom det här området över hela världen under mina 30 år, säger 

han. 

Mot Skåne som pensionär 

Den 1 mars går Torgny i pension. Han har redan gjort sin sista arbetsdag 

och har semester fram till pensionsdagen. Torgnys fru kommer från 

Skåne och de ser båda fram emot att under våren få inrätta sig i sin nya 

hemstad Ystad. 

– Vi ser Östersjön från vår nya lägenhet, avslöjar han. 

Men visst kommer han att sakna kollegorna, både i Umeå och på 

andra håll i landet. När han ser tillbaka på sitt arbetsliv känner han sig 


stolt över sitt engagemang. Han har arbetat för många myndigheter och 

deltagit i mängder av konferenser och arbetsgrupper som handlat om 

försöksdjursverksamhet. Ett nytt direktiv från EU är på gång inom området 

och även här har Torgny varit inblandad via jordbruksdepartementet. 

– Nu blir det lugnare. Jag ser fram emot att montera upp min modelljärnväg. 

Intresset för modelltåg och riktiga tåg har följt mig sedan 

barnsben. Det är en trevlig hobby för en nybliven pensionär, säger Torgny 

Jeneskog och skrattar gott. 


Foto: Elin Berge

aktuellt i bildmuseet 

31.1 - 25.4 2010 

LOST AND FOUND 

QUEERYING THE ARCHIVE 

Kimberly Austin / Cecilia Barriga / Mary Coble / Aleesa Cohene / Michael Elmgreen & Ingar Dragset / 

Conny Karlsson / Heidi Lunabba / Al Masson / Benny Nemerofsky Ramsay / Flemming Rolighed / 

Tejal Shah / Ingo Taubhorn. Curated by Jane Rowley and Louise Wolthers 

För öppna föreläsningar och program se: 

www.bildmuseet.umu.se eller www.ucgs.umu.se 

ENS 

Nytt år med 

nätverkande 

Enheten för näringsliv och 

samhälle, ENS, jobbar aktivt 

med att utveckla våra interna 

och externa nätverk. Genom 

god kontakt med fakulteter 

och institutioner kan vi fungera 

som partner och förmedlare av 

universitetets resurser till näringsliv 

och samhälle och fånga 

upp idéer som kan leda till nya 

samarbeten eller få betydelse 

för att anpassa vårt utbildningsutbud 

till arbetsmarknadens 

behov. 

Våra egna interna och externa 

arrangemang är viktiga för 

att anpassa vår verksamhet till 

de behov som finns. I våra samverkanscaféer 

eller i nätverket 

för uppdragsutbildning tar vi 

upp olika teman till intern diskussion. 

På mötesplatser som 

Kvällspasset och andra nätverksträffar 

visar vi upp vad 

Umeå universitet har att erbjuda 

för externa intressenter. 

Här kan du se några av 

vårens arrangemang som du 

är välkommen att delta i. 

Läs mer på www.ens.umu.se. 

Februari: 

9/2 Kvällspasset 

17/2 Samverkanscafé 

19/2 Studiebesök, Scandiamant, 

Saint Gobain, Cuu Dee, 

Element Six, Jitech 

Mars: 

9/3 Kvällspass CBRNE-centret, 

Samverkanshuset i Triple Helix 

19/3 Studiebesök Umeå, 

företag inte klart 

April: 

23/4 Studiebesök Bjurholm, 

Nyåkers pepparkakor m fl 

Maj: 

11/5 Kvällspass 

28/5 Studiebesök Umeå, 

företag inte klart 


Studentinflytande 

utan kårobligatorium? 

När kårobligatoriet avskaffas 1 juli i år blir det frivilligt för 

landets studenter att ansluta sig till en studentkår. 

– Studentkårerna står inför sin största utmaning någonsin, 

säger Robert Östberg, som haft i uppdrag att utreda 

konsekvenserna av kårobligatoriets avskaffande. 

Riksdagen antog propositionen Frihet och inflytande 

– kårobligatoriets avskaffande (prop. 

2008/09:154) i juni förra året, vilket innebär 

att kårmedlemskap blir frivilligt från 1 juli 

i år. 

– Kårerna vid Umeå universitet påbörjade 

sitt arbete inför förändringen redan för två år 

sedan, säger Robert Östberg, tidigare student 

och ordförande för Umeå studentkår, som under 

hösten varit projektanställd vid universitetsledningen 

med uppdrag att utreda konsekvenserna 

av kårobligatoriets avskaffande samt 

föreslå styrelse och rektor åtgärdsförslag. 

Förändringar för både 

universitet och kårer 

Den nya lagstiftningen innebär att studentsammanslutningar 

själva måste ansöka om att 

få status som studentkår, vilket universitetet 

sedan beslutar om. Om ingen sammanslutning 

inom ett verksamhetsområde ges kårstatus 

ansvarar universitetet för att förrätta val bland 

studenterna. 

Den största delen av studentkårernas intäkter 

kommer idag från den obligatoriska 

medlemsavgiften och kårerna vid Umeå universitet 

beräknas inledningsvis förlora 85 procent 

av sina intäkter. 

Nya källor till intäkter 

En annan del av studentkårernas intäkter kommer 

från så kallade tjänsteköp. Student - 

kårerna vid Umeå universitet är idag de som 


Robert Östberg. Foto: Mattias Pettersson 

ansvarar exempelvis för att utse studentrepresentanter 

till olika organ, utbildningsbevakning 

och studiesocial verksamhet. 

– Om inte kårerna skulle göra det måste 

universitetet stå för sådant, förklarar Robert 

Östberg. 

Därför kommer universitetet att fortsätta 

genomföra tjänsteköp inom de prioriterade 

områdena studentmedverkan, kvalitetssäkring 

av utbildningen, studiesocial verksamhet och 

kontaktskapande verksamhet med 105 kr/hst*. 

Även fakulteterna och Umeå School of Education 

har i uppdrag att köpa tjänster av studentkårerna 

med minst 60 och max 105 kr/hst. 

Tjänsteköp ska inte jämföras med bidrag, 

utan är i detta fall kopplat till Lagen om offentlig 

upphandling. Pengarna kommer från 

grundutbildningen, och från regeringshåll 

ställs högre krav på universiteten vad gäller 

uppföljning av studentkårernas verksamhet. 

– Studentkårerna måste varje år redovisa 

att pengarna de tilldelats har gått till de prioriterade 

områdena, förklarar Robert. 

Kårerna kommer även att få cirka 105 kr/ 

hst i statligt bidrag och de behåller de skattelättnader 

som de har idag. 

Fortsatt starkt studentinflytande 

– Umeå universitet är bland de bästa i Sverige 

på att se till att studenterna har ett stort inflytande 

och ser det som en kvalitetsfråga, säger 

Robert. 

Därför kommer universitetet att förenkla 

för, och hjälpa kårerna att rekrytera medlemmar 

på olika sätt för att säkra ett fortsatt starkt 

studentinflytande. 

– Kårerna behöver en bra infrastruktur för 

att rekrytera medlemmar och visa på medlemskapets 

värde. Genom att bland annat genomföra 

tjänsteköp tror jag att kårerna vid Umeå 

universitet kommer att kunna behålla sin 

starka verksamhet, avslutar Robert Östberg. 

* hst - helårsstudent 

Text och foto: Anja Hansen

Vad tycker studentkårerna 

vid Umeå universitet om 

lagändringen? 

Rättelse Aktum Extra 

Umeå studentkår: ”Vi är positiva till att kårobligatoriet 

övergår i ett frivilligt medlemskap. För kårerna kommer 

det även i fortsättningen att vara ett viktigt uppdrag att 

representera studenterna gentemot universitetet. Därför 

måste vi skapa ett attraktivt medlemskap så att studenterna 

väljer att vara med. Det är också viktigt att universitetet 

ser ett värde i att studentkårerna finns kvar och 

stödjer dem i handling och ord, ekonomiskt och praktiskt.” 

NTK: ”Vi är i grunden negativa till att kårobligatoriet avskaffas. 

Vi har farhågor om ett minskat studentinflytande 

och försämrad kvalitet på utbildningar. Nu är avskaffandet 

ett faktum och vi jobbar för att anpassa oss. Umeå 

universitet inser vikten av ett starkt studentinflytande och 

har agerat stöttande i det arbetet. Med den nya lagstiftningen 

kommer studenter att ha frihet att välja om de vill 

vara medlemmar i en studentkår, men kårerna kommer 

tyvärr att vara i en större beroendeställning än någonsin.” 

Medicinska studentkåren: ”Vi är i grunden positivt inställda 

till ett frivilligt medlemskap och genomför en omorganisation 

för att anpassa verksamheten. Det finns en 

risk att kårer blir mer beroende av sina universitet till 

följd av finansieringsfrågan, men vi är övertygade om ett 

ömsesidigt intresse av studentmedverkan som en del av 

kvalitetsutvecklingen. Utbildningsbevakning kommer 

även i framtiden att vara vår huvudsakliga uppgift och 

verksamhet.” 

I förra numret av Aktum Extra angavs felaktigt, i artikeln om Fredrik Lindegren, att 

Interactive Institute var en del av Humlab. Interactive Institute var och är en egen 

enhet och Fredrik Lindegren arbetade inom dess Umeåstudio, Tools for Creativity, 

en kreativ mötesplats för konst, kultur och teknik. Studion drev flera EU-projekt, 

bland annat det så kallade Kultursimulatorprojektet. 

Hur ser du på att 

kårmedlemskapet 

blir frivilligt? 

Heidi Fossum, civilingenjörsprogrammet 

i energiteknik: 

– Jag tycker att det är lite synd. Det är viktigt 

att det finns någon som tar tillvara studenternas 

åsikter. Jag tror att jag kommer att 

vara med i kåren även i fortsättningen. 

Daniel Brink, civilekonomprogrammet: 

– Jag tycker att det är bra. Det är aldrig bra 

med en tvingad avgift för en grupp människor 

som redan har lite pengar. Jag tror att 

det här kan göra att kårerna tar sin uppgift 

på större allvar. 

Linn Westman, programmet 

för kulturjournalistik: 

– Det är bra att det blir frivilligt, men också 

att kårerna finns kvar för dem som vill vara 

med. Precis som med fackföreningar kan 

man inte dra nytta av fördelarna om man inte 

betalar medlemsavgift. Jag tror att de flesta 

inte använder kåren på det sätt man skulle 

kunna. Om det är något problem vänder 

man sig kanske hellre till exempel till programvägledaren. 


27 900 besökare 

under 2009 – rekord 

för Kultur på campus 

Kultur på campus är ett unikt projekt som varje vecka levererar gratis kultur till 

studenter och personal vid Umeå universitet. Missa inte Electric Boys i vår! 

För att hålla dig uppdaterad om vad som händer, prenumerera på nyhetsbrevet! 

www.umu.se/kulturpacampus 

POU 

Många frågor är på gång inom personalområdet. 

En översyn av anställningskommittéernas 

uppdrag och sammansättning 

pågår under ledning av 

rektorsrådet Staffan Uvell. En ny 

anställningsordning har tagits fram 

med avsikten att den ska fastställas 

av universitetsstyrelsen den 16 februari. 

Ett förnyat avtal om motionskort 

för universitetets anställda har tecknats 

med Iksu och gäller från årsskiftet 

med oförändrade innehållsliga villkor 

men med en mindre höjning av egenavgiften. 

Under senare delen av hösten 

erbjöds alla anställda att vaccinera sig 

mot svininfluensan genom Student - 

hälsans försorg. I runda tal utnyttjade 

1 000 anställda denna möjlighet. 


En stor del av hösten togs i anspråk av 

lönerevisionen. Den satta tidsramen höll 

och de nya lönerna kunde betalas ut i 

samband med januarilönen. Ett stort 

tack till alla – både på den fackliga sidan 

och på arbetsgivarsidan – för ett väl utfört 

arbete! Det lokala samverkansavtalet 

som har ett drygt år på nacken är för 

närvarande föremål för en utvärdering 

med syfte att ta reda på hur avtalets mer 

konkreta delar – arbetsplatsträffar, beslutsmöten 

och lokala samverkansgrupper 

– fungerar på institutions nivån. Mer 

information om detta vid ett senare tillfälle. 

En ny omgång av UCL (Universitetets 

chefs- och ledarutvecklingsprogram) 

startar i februari och rekommen- 

Förra året hade Kultur på campus 27 900 besökare på sina 

37 evenemang, som bestod av många konserter, men också 

litteratur, dans, teater och populära Valborg på campus. 

– Det är helt klart ett nytt rekord och det är jättekul att så 

många tar del av vårt utbud. Tanken med projektet är ju att man 

som student eller personal ska kunna koppla av, ladda batterierna 

och få ny input genom kultur – direkt här på campus, säger projektledare 

Jonas Ericson. 

– Vi producerade 37 arrangemang under 2009, säger Jonas 

Ericson, projektledare. Mycket konserter, men även litteratur, dans 

och teater. Det är jättekul att så många tar del av vårt utbud. Det 

är ju tanken med hela projektet, att man som student eller personal 

ska kunna koppla av, ladda batterierna och få ny input genom 

kultur – direkt här på campus. 


Några av vårens höjdpunkter: 

Stefan Sundström – 19 februari 

Nina Ramsby – 11 mars 

Electric Boys – 19 mars 

Reflex – 19 maj 

deras varmt för nya prefekter och 

chefer. Ett arbete med att ta fram enhetliga 

villkor för prefekter pågår, inklusive 

utarbetandet av universitetsgemensam 

mall för prefektkontrakt. 

Arbetet med att rekrytera en ny personalchef 

pågår och sista ansökningsdag 

var den 28 januari. En rekryteringsgrupp 

genomför, tillsammans med 

externa konsulter, intervjuer och referenstagningar 

under februari. Planen är 

att den nya personalchefen ska finnas 

på plats till hösten. Till dess fortsätter 

den nuvarande ledningsorganisationen 

för personalenheten i oförändrad form. 

Lars Lustig, universitetsdirektör 

Siv Olofsson, förvaltningschef 

Ingrid Undén Lindehell, t.f. bitr. enhetschef

Josefin Högberg, studentrepresentant, Ingela Valfridsson, humanistiska fakulteten, Michael Nordvall, informationsenheten, 

Irene Sedlacek, språkcentrum, Karin Wikman, teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Elisabeth Lindahl, 

medicinska fakulteten, Jenny Signarsson, Studentcentrum, Evelyn Khoo, samhällsvetenskapliga fakulteten. 

Språkgruppen 

förverkligar 

språkpolicyn 

Umeå universitets nya språkgrupp tar fram 

strategier för hur språkpolicyn ska bli verklighet. 

Språkgruppen inrättades efter att rektor Göran 

Sandberg fastställde Umeå universitets språkpolicy. 

– Sedan i höstas har vi arbetat med att ta fram 

implementeringsstrategier för policyn, säger 

Ingela Valfridsson, som är sammankallande i 

gruppen. 

Språkpolicyn innehåller språkliga riktlinjer 

för all verksamhet vid Umeå universitet. Två viktiga 

begrepp är klarspråk och parallellspråkighet. 

– Enligt språkpolicyn ska exempelvis alla 

avhandlingar som skrivs på svenska ha en sam- 

manfattning på ett annat språk, och de som är 

skrivna på andra språk ska ha en utförlig sammanfattning 

på svenska, berättar Ingela. 

Ett av språkgruppens kommande förslag blir 

att universitetet inrättar ett språkråd som ska arbeta 

proaktivt, men även kan ge praktiska råd. 

Ingela Valfridsson menar att man kan göra insatser 

som inte kräver stora ekonomiska resurser. 

Den 31 mars lämnar språkgruppen resultatet av 

sitt arbete till Göran Sandberg. 

Text: Anja Hansen 

Foto: Mattias Pettersson 

SPråkSPaltEN 

Nu är språket lag 

Sommaren 2009 trädde Sveriges 

första språklag i kraft, och 

konsekvenserna börjar nu 

skönjas – också för Umeå universitet. 

En lokal vinkel är att Luftfartsverket 

JO-anmälts för 

namnändringen av Umeå flygplats 

till Umeå City Airport. 

– Lagen säger att svenska 

är huvudspråk i Sverige och 

att svenska är det språk som 

ska användas av myndigheter 

– och Luftfartsverket är en 

myndighet, menade Birgitta 

Lindgren, språkvårdare på 

Språkrådet i en kommentar 

till P4 Västerbotten. 

Redan i höstas fattade JO 

ett första beslut om tillämpning 

av språklagen. JO kritiserade 

forskningsrådet Formas 

för att felaktigt ha krävt att ansökningar 

om forskningsfinansiering 

måste vara skrivna på 

engelska. Enligt JO ska det alltid 

vara möjligt att kommunicera 

med myndigheter på 

svenska. 

JO Hans-Gunnar Axberger 

konstaterar dock i tidskriften 

Klarspråk 4/2009 att ”lagen 

nog inte tar tillräcklig hänsyn 

till hur verkligheten ser ut i 

forskarvärlden. Lagen kan 

behöva nyanseras.” 

Man kan också invända att 

myndigheter inte måste lyda 

JO – och att språklagen inte 

har några straffbestämmelser 

– men myndigheter måste likafullt 

följa lagar. Och just universitetsvärlden 

har här ett 

särskilt ansvar: 12 § Myndigheter 

har ett särskilt ansvar 

för att svensk terminologi 

inom deras olika fackområden 

finns tillgänglig, används och 

utvecklas. 

Läs mer om språkfrågor 

vid Umeå universitet: 

www.anstalld.umu.se/sprak 

www.anstalld.umu/en/language 

Läs mer om språklagen 

hos Språkrådet: 

www.sprakradet.se/1872 


SyNPUNKTEN SyNPUNKTEN 

Skrota det nya 

lönesättnings- 

systemet 

Visste du att din chef har ålagts att bedöma huruvida 

du: ger uttryck för avvikande åsikter på 

ett balanserat och konstruktivt sätt och bidrar 

till positiva attityder och arbetsrelationer inom 

arbetsgruppen. Det är exempel på de nya kriterierna 

för så kallad ”individuell lönesättning” 

vid Umeå universitet. Cheferna är även rekommenderade 

att bland annat bedöma om du: använder 

glädje och humor då det passar och är 

villig att med kort varsel byta arbetsuppgifter. 

Det är inte svårt att formulera vettigare kriterier, 

men tämligen meningslöst så länge den 

individuella lönesättningen består. Själva beteckningen 

på detta system är förrädisk. Det 

innebär inte att individen garanteras ett större 

inflytande över sin lön eller kan räkna med att 

extra arbetsinsatser, ansvarsuppdrag eller dylikt 

ger vissa påslag. Individuell lönesättning innebär 

urholkade kollektivavtal och ger alltid utrymme 

för subjektiv lönesättning. Idag saknar de flesta 

kollektivavtal reglerade nivåer och individuella 

påslag. Arbetsgivaren kan anställa dem som 

säljer sig billigast och skapa godtyckliga skillnader. 

Systemets uttalade syfte är att öka klyftorna. 

De luddiga lönekriterierna försvårar kampen 

mot diskriminering, eftersom det är lätt för lönesättande 

chefer att använda en uppsjö av 

bortförklaringar. 

Hur kommer det sig att nästan alla fackförbund 

vid universitetet har godkänt individuell 

lönesättning? Det enda undantaget är den syndikalistiska 

Universitetssektionen. Vår sektion 

förespråkar en solidarisk lönepolitik. Vi uppmuntrar 

alla kollegor att på kollektiv väg driva 

upp lönerna, utjämna klyftorna och utmana 

prefektstyret. Alla chefer som vägrar följa de nya 

kriterierna har våra sympatier. 

Vi anser att en tung bevisbörda vilar på dem 

som förespråkar löneskillnader. Det gäller inte 

bara att förklara varför vissa arbetstagare ska ha 

lägre inkomster och pension, utan också varför 

arbetstagares barn och livspartner ska ha sämre 

levnadsvillkor. Smärre löneskillnader kan enligt 

vår mening vara acceptabla om de följer krite- 


rier som är utarbetade av personalen, underbyggda 

med starka argument och inte ger utrymme 

för chefers tycke och smak. Rimliga 

kriterier kan vara arbetsuppgifter, anställningstid 

och utbildningsnivå. Till varje kriterium bör 

en bestämd lönenivå knytas. 

Vi anser att så kallat ”okvalificerat” arbete 

bör uppvärderas. Hit hör exempelvis vaktmästare, 

städare och serveringspersonal. Vi anser 

också att bland andra administratörer och lärare 

bör lyftas upp i relation till forskare. Det är 

möjligt att göra en snabb och drastisk höjning 

av de sämst betalda om man samtidigt fryser 

eller sänker lönerna för de högst betalda. 

Vi medlemmar i Universitetssektionen har 

noterat ett utbrett missnöje med lönesättningen. 

Det verkar samtidigt inte vara många som vill 

återupprätta den äldre modellen där lönerna 

sattes ovanför personalens huvuden i centrala 

och lokala kollektivavtal. Många accepterar individuell 

lönesättning som det minst dåliga alternativet. 

Vi anser att lönen varken ska sättas 

av fackliga representanter och arbetsgivarföreträdare, 

eller i individuella samtal mellan anställd 

och chef. Vi som gör jobbet ska sätta priset på 

vår arbetskraft, så långt förhandlingsstyrkan 

medger. Genom att tillsammans pressa arbetsgivarsidan 

kan vi maximera löneuttagen och 

fördela dem mellan oss. Uppgörelserna bör förankras 

genom beslutande omröstningar bland 

alla anställda. De kan sedan regleras i enkla förhandlingsprotokoll, 

kollektivavtal eller andra 

former. 

Ledningen för universitetet har en militant 

lönepolicy som säger att: ”Arbetstagarorganisationerna 

har rätt att ta del av arbetsgivarens 

löneförslag och föra förhandling i frågan. (…) 

Beslut fattas alltid av arbetsgivaren”. Vår målsättning 

går tvärtom ut på att: Arbetsgivaren ska 

ha rätt att ge synpunkter på arbetstagarsidans 

förslag, men beslut ska fattas av arbetstagarna. 

Målet är avlägset men demokratiseringen av 

våra arbetsplatser bör inledas idag. 

Umeå Universitetssektion 

Svar till Umeå 

Universitetssektion 

Vid Umeå universitet tillämpas individuell 

lönesättning i likhet med merparten av den 

övriga svenska arbetsmarknaden. I vår lönepolitik 

gäller att lönesättande chef ska ta 

hänsyn till arbetets svårighetsgrad, individens 

skicklighet och arbetsresultat. Lönekriterierna 

ska därför tolkas och tillämpas 

av lönesättande chef utifrån uppdrag och 

verksamhetsmål samt även beakta sambandet 

mellan lön, motivation och resultat. Det 

finns vidare ett legitimt verksamhetsintresse 

att via lönesättningen belöna ett gott 

medarbetarskap, och i detta begrepp lägger 

vi stor vikt vid varje medarbetares aktiva 

ansvarstagande och konstruktiva delaktighet. 

Lars Lustig, universitetsdirektör 

Ingrid Undén Lindehell, 

t.f. enhetschef vid PoU 

Studieverkstaden 

invigs 

Studentcentrum samordnar nu sina 

verksamheter inom tal, studieteknik 

och skrift – tidigare Språkverkstaden 

– i nya Studieverkstaden. 

Den 25 feb ruari kl. 12 slås portarna upp 

till de nya lokalerna på UB. Efter mingel 

och musik blir det tal av Åsa Bergenheim 

och bandknytning av Kjell Jonsson 

och Peder Tjäderborn. 

I Studieverkstaden kan studenter få 

hjälp med skriftliga uppgifter, muntliga 

presentationer och studieteknik på 

svenska och i viss omfattning också på 

engelska.

Dags för blended learning? 

Fransk färglitografi från 1910 – ur en serie bildspekulationer om framtiden. Här har konstnären föreställt sig 

utbildning år 2000. 

Umeå universitet har i sin ”Utbildnings- och 

forskningsstrategier 2009–2012” följande delmål: 

Ett högkvalitativt universitetsgemensamt 

utbud av kurser och program baserade på så 

kallad blended learning ska tillskapas. 

Termen blended learning har, med sina uppenbara 

brister, blivit accepterad världen över 

– med lite skiftande innehåll. I stort handlar det 

om att integrera verktyg och miljöer för informations- 

och kommunikationsteknik, IKT, i 

ordinarie universitetsundervisning. 

Verktygen har ofta utvecklats för distansundervisning 

för att transportera undervisning till 

UPC 

Inför semesterplaneringen 

Sedan en tid tillbaka ska alla anställda 

vid Umeå universitet själva ansöka om 

semester i PASS. I Lokalt avtal om förläggning 

av semester för lärare* har 

parterna kommit överens om att semestern 

normalt ska förläggas till undervisningsfri 

tid, i första hand från midsommar 

och framåt (1§). Vill arbetstagare 

lägga en del av semestern under annan 

tid har man rätt att göra det om man 

kommit överens om detta med sin prefekt 

eller motsvarande senast den 31 maj 

det aktuella året (5§). 

otraditionella studentgrupper utanför campus, 

men visat sig användbara. Nu plockas verktygen 

in i finrummet på campus – men inte med avsikten 

att allt ska bli distansundervisning, utan 

med tanke på kvalitetshöjning, effektivitet, attraktivitet 

och tillgänglighet. 

Kanske en kurs med en huvudgrupp på campus, 

en satellitgrupp i Lycksele och några studenter 

som läser från sin arbetsplats – alla i 

samma utbildningsform: en avvägd mix mellan 

synkrona möten och asynkront arbete? Då behövs 

inte längre lika många separata utbildningsformer 

med olika organisation och grupper, som 

Det är också möjligt att före den 31 maj 

meddela sin prefekt eller motsvarande om 

att man önskar spara semesterdagar till 

ett annat år. Av innevarande års semesterdagar 

kan arbetstagaren spara det antal 

dagar som överstiger 20, och som mest 

kan en anställd ha 40 sparade semesterdagar. 

Sparade semesterdagar förfogar 

arbetstagaren över, så dessa kan arbetsgivaren 

inte besluta om. Naturligtvis ska 

man ansöka om semester som vanligt när 

man vill ta ut sin sparade semester. 

Arbetsgivaren har rätt att lägga ut 

innevarande års semesterdagar. Helst ska 

SyNPUNKTEN 

var och en inte rekryterar fullt (campus/distans/ 

decentraliserat, etc). Kurser är givetvis olika, 

liksom lärare och studenter, men vi måste alltid 

kunna pröva vad IKT skulle kunna tillföra en 

given kurs – och vad vi kan få ut av det. 

För närvarande har universitetet gott om 

studenter. Flexibla former av studier ökar mest. 

Men från 2012 till 2018 minskar Västerbottens 

årsgrupp 19-åringar från cirka 4 000 till under 

2 500. Fler nya och otraditionella studenter behövs 

då både för universitetet och regionen – och 

används nya verktyg och miljöer för undervisning 

i innovativ kombination med traditionella, 

så måste det gå att klara av. 

Detta slags integration av nya verktyg har 

skett förr. Föreläsningarna under tidig me deltid 

var just ofta högläsningar (dictamen) ur källtex- 

ter – som sedan diskuterades (disputatio). Se- 

nare kompletterades undervisningen med 

tryckta källtexter som studenterna fick mer och 

mer egen tillgång till. Då – en stor och säkert 

inte smärtfri förändring. Den tidens ”blended 

learning-problematik”. Nu ifråga sätter vi inte 

att personlig tillgång på böcker är en naturlig 

del av kurser, och böckerna högläses sällan. 

Är Internets brokiga informationstillgång i 

kombination med trådlösa datorer och sociala 

medier för gränslös kommunikation något av 

liknande dignitet för utbildning – eller är det till 

och med ännu viktigare än tryckkonsten? 

Åsa Bergenheim, prorektor 

Anders Norberg, enheten för 

näringsliv och samhälle 

den enskilde och arbetsgivaren vara överens, 

men om arbetsgivaren ensidigt fattar 

beslut om förläggning av semester, ska 

arbetstagaren underrättas om beslutet 

två månader i förväg. 

För doktorander gäller även att de 

måste se till att alla semesterdagar är uttagna 

innan anställningen upphör. 

Det är alltså viktigt att du som anställd 

själv, och i tid, ansöker om att ta ut din 

semester. 

Charlott Nyman och Håkan Bohman 

Saco-S-rådet vid Umeå universitet 

* För T/A-personal gäller att semesterplaneringen 

ska ske ”i god tid”. 


engLish page 

Solving the work-life 

balance equation 

I am a 38 year old woman, daughter of an Indian 

father and a Jewish mother, from Oak 

Ridge, Tennessee, a town best known for its 

role in enriching uranium for the atomic 

bomb. 

I was lucky enough to go to good, public 

schools. Not that everyone “made it”—I had 

one classmate who committed suicide just 

months before completing a chemistry degree 

at Harvard. But for the most part, I would say 

my education was a privilege. I had wonderful 

teachers, many of whom I still stay in touch 

with, who really cared that we should learn, 

that we should question, and that we should 

have a full, rich, and engaging life. 

I think of this now, into my sixth month on 

maternity leave, a time during which, I suppose, 

it is natural to reflect back on where you came 

from, and where you want you and your family 

to go. I landed here, after ten years of serious 

battle, as my husband and I tried to find 

two academic jobs, first in America and now in 

Sweden. Like a lot of people, we wanted a place 

that would be intellectually stimulating, and 

also sane enough to build a decent family life. 

It has not been easy to find two healthy jobs. 

When I visited universities for job interviews, 

I was told to ask faculty members to what extent 

they were able to balance work and family, and 

was shocked to see how, at many top places, 

that balance was much too difficult to achieve. 

Now, settled, I have a little time and space to 

reflect on what is good about both systems. 

There are of course differences, and a lot of 

commonality, but I can say there are some features 

that really distinguish my life here and 

my life back in America. 

I think what is most striking about America 

is its intensity. I worked for four years at Rutgers 

University, in both the mathematics and 

Become a Fan of Umeå University on Facebook: 


Manya Sundström is a university lecturer at the Department of Science and Mathematics Education, and 

researcher at Umeå Mathematics Education Research Centre (UMERC). She is on leave as a visiting scholar 

at New York University and Columbia University during spring 2010, and will return to Umeå in the fall. 

education departments, and there was a feeling 

of everyone working hard all the time. If you 

had a question, your colleagues would usually 

answer within minutes. Things got done, often 

carefully and fast. It was an exciting kind of 

life. 

In contrast, I think what is most striking 

about Umeå, and perhaps Sweden in general, 

is its humanity. Not that people here do not 

work hard, but there is a certain balance of 

lightness and seriousness. There are philosophers 

on the ski slopes, a group of mathematicians 

brewing their own beer, and a doctor in 

the maternity ward who will, without much 

provocation, burst into song. 

To find balance in life is not easy, regardless of 

where you live. I think many of us crave intensity, 

and the best of research life is remarkably 

intense, while many of us also need those ways 

of getting away from it all. I can say for my part, 

that this balance comes easier here than in many 

places where I have lived. In a place that I once 

thought was the end of the world, I have learned 

to be connected. In a place that I have come to 

work, I found time to learn, play, and grow. 

Text: Manya Sundström

Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen senast 10 mars 2010. Du som skickat in den 

först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på Akademibokhandeln på 250 kr. 

LITEN VLÅNG 

UPPREPA A 

LIVE-TV 

AVBILDAD 

L 

A 

T 

N 

A 

T 

E 

T 

I 

L 

BARKKRYDDAN 

AVISAS 

KORT 

T 

R 

O 

K 

BUSKÄTARE JULTRÄDET MINDRE YTA YTTRADE "HANDLINGEN" ORUBBAD 

BLODFYLLD Ö? 

RÖRKRÖK SKJUTORDER 

VÄDJA SERIEANKA 

SMETAT SMÖR 

PERSONFRÅGA 

TILL FLERA 

"DATORSNILLE" 

VÄLSORTERAD 

OMSKMEDHÅLL 

GRÄLADE RIKSBIBBLA 

DOKUMENTBILD 

YRKESTUGGET BREVTYP SALTKÄRL ÅRHUNDRADE 

VIK-SJÖ 

M 

R 

O 

F 

E 

I 

D 

U 

T 

S 

BREVHÖLJE 

MKT SVAGT 

! 

G 

Ä 

V 

I 

R 

A 

F 

TAKRYGG 

MARKATTA 

PÅ BENEN KÄNNEDOM 

FLYHÄNT 

R 

A 

K 

C 

A 

M 

E 

D 

A 

H 

REDE 

KORTNEJ 

DELTAGAR-ID 

T 

E 

D 

U 

J 

B 

R 

Ö 

F 

SÅNGARSTÖD 

INGÅNG 

Vinnare i korsordstävlingen i Aktum Extra Vintern 2009 blev Håkan Hansson i Halmstad. Grattis! 

Ditt presentkort från Akademibokhandeln är på väg. 

TVÅ 

SÄSONGER 

FILM-ANG 

DANSK BÄLTÖ 

GREK.PREFIX 

UTAN TONART 

URDRUCKEN 

HÄSTHÅR FÖRTÄRING 

GENOM, VIA 

AKADEMISTAD 

LÄKARTITEL 

ORDGENUS 

BLÅSINSTRU- 

MENTETS 

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________ 

HF -10 

näst sist 


månadens kåseri 

Jag minns det som vore det igår. Vi kom åkande 

en solig dag i juli med vårt flyttlass mot Mariehemsvägen 

1 som skulle bli vår hemadress 

några år. Men det var inte igår, det var sommaren 

1966. Jag och några till som hade haft 

Per-Åke Albertsson som lärare i biokemi i Uppsala 

skulle doktorera under hans handledning 

och hjälpa till att bygga upp ämnet biokemi i 

Umeå med Per-Åke som första professorn i 

ämnet. 

Umeå universitet var bara ett år gammalt 

och hade färre än 3 000 studerande och Umeå 

hade drygt 50 000 invånare. Tanken var att jag 

och min familj skulle bo i Umeå några år och 

sedan dra vidare. Men så blev det inte. Vi är 

fortfarande kvar, medan barnen flyttat söderöver, 

och jag har inte helt lämnat universitetet 

efter 43 år trots att jag blev vederbörligen avtackad 

i september förra året. 

Det har varit en fantastisk tid vid universitetet, 

drygt halva tiden som lärare, forskare och 

administratör vid kemiska institutionen och 

andra halvan som administratör vid universitetsförvaltningen, 

i nära samarbete med våra 

fem senaste rektorer. Universitetet har haft en 

enastående utveckling och det har varit en förmån 

att få vara delaktig i denna utveckling. 

Från institutionstiden kommer jag, förutom 

min forskarutbildning, främst ihåg de doktorander 

som jag handledde och studenter som 

läste C-kursen i biokemi som jag ansvarade för. 

Att jag kommer ihåg just dem är inte så konstigt 

för de har blivit framgångsrika professorer vid 

universitetet, och till och med rektor, prorektor, 

dekan och prodekan. 

Universitetet var tidigt med att erbjuda distansutbildning, 

jag kommer ihåg hur dåtidens 


Avsändare: 


901 87 Umeå 

B 

Posttidning 

Minnen från ett universitet 

teknik nyttjades. Studenterna ringde in till ett 

nummer med telefonsvarare som vi lärare avlyssnade 

med jämna mellanrum. Sedan ringde 

vi upp studenterna för att förklara och vägleda 

dem. Vanliga brev och fax var också hjälpmedel. 

Många som arbetar vid universitetet vet 

kanske inte att det som nu är Sundsvallsdelen 

i Mittuniversitetet en gång var en filial till Umeå 

universitet. Själv minns jag hur jag arbetade 

med utrustningslistor till biokemidelen i kemiutbildningen 

där och hur jag och andra lärare 

vid kemiska institutionen åkte ner för att undervisa 

där. 

Senare, då jag arbetade som planeringschef, 

med ansvar för utbildnings- och forskningsfrågorna, 

var jag med då första spadtaget till den 

nya högskolebyggnaden i Örnsköldsvik skulle 

tas. Byggnaden skulle användas av oss och dåvarande 

Mitthögskolan. Spadtaget togs av mig 

och Mitthögskolans rektor med en spade med 

två skaft. När Mitthögskolans tidning rapporterade 

om byggstarten hade man klippt bort 

mig, så kvar var ett fotografi med enbart Mitthögskolans 

rektor. Örnsköldsviks Allehanda 

uppmärksammade detta med en undran om 

hur den objektiva journalistiken var vid en högskola 

med journalistutbildning. 

Universitetet har ett antal högskolor inom 

sin verksamhet. Jag har varit med vid tillkomsten 

av några. Den första var Miljöhögskolan, 

ett samarbete mellan universitetet och SLU i 

Umeå, men den fick aldrig någon riktig fart och 

är nu avvecklad. Den andra var Idrottshögskolan, 

som tog lärdom av Miljöhögskolans misstag, 

och heter numera Centrum för idrottsvetenskap. 

Den har utvecklats mycket bra, vilket 

gläder mig som alltid har haft en stadig fot i 

idrotten och idrottsrörelsen. Arbetet med att 

få examensrätt för arkitektutbildningen, tillkomsten 

av Arkitekthögskolan samt starten av 

Konstnärligt campus var fantastiskt stimulerande 

och fyllde en stor del av min sista tid 

innan pensionen. Det ska bli spännande att 

följa utvecklingen av Konstnärligt campus och 

det samarbete som kommer att utvecklas mellan 

utbildningarna i arkitektur, design och konst 

samt Bildmuseet och Humlab X, ett samarbete 

som enligt ambitionerna kommer att lyfta de 

estetiska och konstnärliga verksamheterna vid 

universitetet till nya internationella höjder. 

Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon 070-244 71 24 eller via e-post . 

Ingemar Ericson

Aktum nr 1 - Umeå universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?