CFR – Kolskyffeln

kolskyffeln · 1
kolskyffeln · carl fredrik reuterswärd
Kultur- och fritidsförvaltningen, Nässjö kommun.

2 · kolskyffeln

Kolskyffeln
kolskyffeln · 3
© 1999, Kultur- och fritidsförvaltningen, Nässjö kommun.
Formgivning: Bosse Lindqwist, Conspectus, Nässjö.
Foto: Hasse hb Bengtsson, Focal Foto, Nässjö.
Tryck: Bratts Tryckeri, Jönköping.

4 · kolskyffeln

Kolskyffeln (koncept 1999.09.01 )
kolskyffeln · 5
När jag våren 1998, som inbjuden konstnär, tog tåget mellan Malmö och Nässjö
visste jag inte vad jag vill göra som «stor skulptur» i Nässjö.
Tåget hade kört någon kilometer på rangerbangården i Malmö, då man passerade
ett ålderdomligt musealt tågsätt; ungefär hundra år gammalt.
Det stora loket med sin vackra skorsten, sin kolvagn och de efterföljande
vagnarna skulle nog på något museum. Stiligt var det.
Plötsligt slog det mig; det var detta som var Nässjös styrka i kapp med andra
orter. Nässjö hade en öppen station med linjer åt flera håll, Nässjö var ju förr en
av Sveriges största knutpunkter.
Männen i loket tog kolet i vagnen bakefter, tog några steg över plåtgolvet,
öppnade eldsluckan, in med kolet i infernot, stängde med en smäll, en stund
senare var det dags för samma manöver.
Där har vi det; «Kolskyffeln»!

6 · kolskyffeln

Orden som skyfflar
kolskyffeln · 7
sören engblom
chefsintendent
konstförmedlingen
moderna museet
Idén till ett monument, ett minnesmärke i en stad som växte fram med järnvägen på
1860-talet hamnar med en självklar logik i just järnvägens brinnande punkt: där kolet
blir eld som energi åt loket som rör sig framåt och drar vagnarna efter sig. I övergången
från stentung materia till brinnande energi. I själva förmedlandet av kraften från trög
materia till rörelse. Det slukande loket matas av eldaren. I hans hand: en skyffel. Bladet
är spetsigt, som en tunga. Det är inte utan orsak: Tungan har ju en liknande funktion,
som förmedlare och skyffel mellan tuggande munhåla och svalg.
När Carl Fredrik Reuterswärd gjorde sina första utställningar – vid mitten av 50-talet
– dominerades den samtida konsten av en diskussion om realism och abstraktion, om
föreställande och icke-föreställande konst. Reuterswärd valde i stället att vända sig till
tecknet som idé och bild. I sin poesi hade han redan inlett en undersökning av språket,
av orden. Hans arbete med tecknen i bilderna sker paral lellt. Genom sin snart 50-åriga
karriär har han varit trogen detta ideo gram matiska för hållningssätt: bilden som tecken.
Det är inte första gången Carl Fredrik Reuterswärd gör något annat som ser ut som
en tunga. I den svit av nio skulpturer och objekt som ingår i verket Kilroy, objekt och
hologram (1972) intas centrum av Kilroys hjärta – modellerat efter ett anonymt människo
hjärta och utfört i brons som förgyllts – med en form nära just en tunga. Kan det
här hänga ihop?
Jo, i språket och i konsten är det möjligt. Tungan kan inte bara skyffla mat, den kan
tala. Det är den springande punkten. Lingua är latinets ord för både tunga och språk,
och härstammar – i formen linga – från det indoeuropeiska urspråket sanskrit där det
står tunga, plog och manslem. (Linga benämns också den hinduiska guden Shivas
fallos.) Det är samma kraft som plöjer jorden, befruktar, äter och talar. Och som skyfflar
kolet.
Kolet – liksom tåget i sin helhet – är ett fortskaffningsmedel. Vem som helst som

8 · kolskyffeln
löser biljett kan åka med. Våra ord fungerar likadant: den som känner ordets betydelse
kan överföra sin mening till den andre. Kommunikation handlar om att överföra
meningar eller personer eller ting. Det viktiga är att vi rör oss och att det finns något
att resa med. I antiken, som hade gudomligheter för allt, fanns smeden Hefaistos som
också var eldens gud och filuren Hermes som var gudarnas budbärare, hade vingar på
fötterna, spred ryktet och beskyddade språket. Tåget rör sig framåt, det är Hermes som
håller i skyffeln när lok, vagnar och räls löper in i sitt större sammanhang och blir till
samfärdsel och trafik.
Carl Fredrik Reuterswärds söker andra «gudar». I tidigt 60-tal, på en tegelvägg i
New York läser han Kilroy was here. Var och en som skriver så blir ju automatiskt
Kilroy, en identitet för vem som helst att kliva in i och färdas med. Kilroy blev hans
– och vår – okände tvilling. Eller en plats att mötas. Inte olikt en järnvägsstation – en
av många – där tåget gör uppehåll på sin resa. Eller en enskild betydelse, en av många
som kan rymmas i ett och samma ord. Kring den öppna identiteten Kilroy skapades
den ovan nämnda utställningen Kilroy objekt och hologram. Och Kilroys hjärta fick
formen av en tunga. Som en dröm om att tala om vad man «har på hjärtat». Kilroy blev
någon att resa med, tungan ett hjärta att tala med.
Men stopp! Här flödar symboliken, men går det inte lite för fort, lite för lätt? Som
i vår tids informationsteknologi. Så icke med tåget. Trots x2000 och andra fantomer
på rälsen handlar tåg alltid om trög materia som ska förflyttas. (Till skillnad från datorn,
som handlar om en elektrisk impuls som alltid tar den väg som det minsta motståndet
erbjuder.) En gång gjorde Carl Fredrik Reuterswärd en mycket lång teckning av ett
tåg – ett lok och flera hundra vagnar, varav en tecknad upp och ned. Den vagnen drar
till sig all uppmärksamhet, ty den avviker och gör motstånd – den blir vagnen. På
samma sätt fungerar monumentet. Själva ordet har med minne att göra, och man minns
inte den flyktiga idén förrän den gestaltats i trög materia, möjlig att sinnligt erfara.
Ordet blir sten.
Trög materia – eller en vagn som släpas upp och ned. Drastisk humor och plötslig
friktion har alltid varit centrala begrepp i Reuterswärds konst. Från början av 60-talet
är pennan som slagit knut på sig själv, en föregångare till Reuterswärds mest kända
verk, revolvern Non-Violence. Han har alltid varit en lysande tecknare. Hans hand
blev med åren allt smidigare, bilderna som en skrift nästan snabbare än tanken. De
tycktes flyta motståndslöst ur stiftet…
Men återigen stopp! För tio år sedan mötte honom ett helt annat motstånd. En
stroke släckte under några månader ljuset. Hans högra hand tystnade och gick in i
mörkret. Uppvaknandet skedde med den vänstra handen. En långsammare, hittills
okänd tvilling, vars först mycket, senare något mindre knaggliga linje låter en märkligt
konserverad gestaltningsförmåga träda fram på helt andra villkor; under en helt annan

friktion. Ett envist tecknande förde honom tillbaka och förnyade samtidigt hans verk.
Reuterswärds språk är nu i symbios med motståndet, själva linjen ett spår i motståndets
tecken. Så är också den stora skyffeln gestaltad. Huggen i stenens motstånd, tecknet i
den trögaste materien. «Det är motståndet som tänder flamman», heter det. Och var
det inte just så järnvägen blev till den knut där staden växte fram?
kolskyffeln · 9

10 · kolskyffeln

kolskyffeln · 11

12 · kolskyffeln

kolskyffeln · 13

14 · kolskyffeln

Ett nytt årtusende
i Nässjö
kolskyffeln · 15
jan holmquist
Skulpturen
En regntung, blåsig och kall majdag 1998 hittar Carl Fredrik Reuterswärd de fyra
sten block som kan bli beståndsdelar i en skulptur. Vi har åkt ut till stenbrotten några
kilometer sydost om Bodafors. Det är skrotblock (frånkilsblock) som blivit över när
företagen tagit fram stenar. Nästa steg är att Höglandets krantjänst lyfter stenarna för
fotografering. Carl Fredrik bestämmer sig för att arbeta vidare med tre block som
tillsammans väger 28 ton. De här stenarna transporteras till Broby Granit i Sibbhult.
Carl Fredrik Reuterswärd har visat några skisser på skulpturen, då finns ett antal
diabaskulor i höjdled på den övre stenen där vatten ska rinna ner i olika former. När
de två stenarna som slutligen väljs ut provmonteras i Sibbhult under hösten så faller
både slipning, diabaskulor och fontän bort. Carl Fredrik är mycket nöjd med formen
på stenarna. Som ekonomiskt ansvarig så protesterar jag inte. Bottenstenen väger cirka
12 ton, toppstenen 6 ton.
Broby Granit gör en inhuggning i bottenstenen, borrar både topp och botten sten
som hålls samman med en 1,5 meter lång rostfri dubb. Efter en del komplet terande
arbete så får skulpturen den form som Carl Fredrik vill ha. Samtidigt planeras platsen
i Nässjö där stenarna ska stå i samråd med konstnären.
Stenen
Enligt Sveriges Geologiska Undersökningar (sgu) är det diabas som bryts i Kull och
Ryd. Även auktoriteten ph Lundegårdh skriver i Nyttosten i Sverige: «På Ryd Södergård
nära sydöst om Bodafors, i Norra Sandsjö församling, bryts en gråsvart, glest vitprickig,
småkornig diabas, som består av plagioklas, pyroxen (hypersten och augit) samt mindre
mängder av oxidmalm. Diabasen används väsentligen som monumentsten. Uttagen är
små.»

16 · kolskyffeln

Handelsnamnet är Bodaforsgranit. Diabas är mycket hållfast och står emot vitt ring,
därför används stenen också för makadamtillverkning. Utanför Forserum ligger ett
stenbrott där makadam produceras till järnvägar, vägar och betong. Frågar jag däremot
stenföretagen så kallar de stenen för syenit, en ljusgrå eller rödaktig mag matisk (smält
bergartsmassa) bergart som bildats på stort djup och som främst används till byggnadssten,
bland annat till fasader på skyskrapor i New York. I Stenhandboken som företagen
använder kallas stenen också för syenit. Samlings namnet för både diabas och syenit är
svart granit (även om ingen av sor ter na geologiskt är någon granit). Vi får nog utgå
från att sgu och ph Lundegårdh har rätt. Stenen i skulpturen ska kallas diabas.
kolskyffeln · 17
Stenen kommer från Malakiten, Nilsten (Magnus Gustafsson) och Swimpex,
A P Sten (Olle Karlsson).
Lyft stod Höglandets Krantjänst för (Inge Johansson).
Transporter skötte Transab (Rein Lillesaar).
Skulpturen tillverkades i Sibbhult hos Broby Granit (Björn Nordenhake,
Conny Thomasson med flera).
Förankring
Millenieskiftet uppmärksammas även i Nässjö kommun, ett inslag ska bli ett bestå ende
minnesmärke. Jag har idén om en skulptur i sten från ett lokalt brott, men vem ska
göra jobbet? Leif Holmer, gallerist, tänder på idén och säger: «Vi ska ha den bäste, jag
ska tala med Carl Fredrik Reuterswärd.» Och Carl Fredrik ställer upp direkt.
En miljon för själva skulpturen, mycket pengar tycker många smålänningar. Hälften
satsar kommunen i sin investeringsbudet, hälften står företag och sponsorer i staden
för. Dessutom kostar arbeten med sockel och markberedning en del.
För flera av politikerna blir skulpturen en symbolfråga. När fullmäktige disku terar
budgeten för 1999 tar konstverket stort utrymme. Omröstningen blir en rysare men
slutar med 31 röstar för och 26 mot ett investeringsanslag till en millen nieskulptur.
Debatten fortsätter, i mars kommer en fråga till fullmäktige där man bland annat läser:
«Enligt uppgift skall konstverket bestå av två obearbetade stenar…» Även i Små landstidningen
kommer då och då insändare som sätter skulpturen mot andra angelägna
behov i kommunen.

18 · kolskyffeln

Avslutning
Från första samtalet med Leif Holmer fram till att skulpturen står på plats har det gått
ett och ett halvt år. Många har stött projektet och det har varit en spännande tid. Jag
tror att när svallvågorna lägger sig och känslorna dämpas så kommer Nässjö borna
känna stolthet för sitt torg och sina skulpturer. Särskild glädje upple ver vi när vi visar
Carl Fredrik Reuterswärds Kolskyffel för gäster. Det är en av 1900-talets stora svenska
konstnärer säger vi, och stenen kommer från kommunen lägger vi till. Skulp turen blir
ett utropstecken för Nässjö och en start på det nya årtusendet.
kolskyffeln · 19

20 · kolskyffeln

Några röster om konstnären från senare tid:
kolskyffeln · 21
Reuterswärd, Carl Fredrik, Lausanne, f. 1934. Målare, skulptör, grafiker, författare...
Respektlös experimentator beträffande såväl material och teknik som uttrycks form.
Natur och Kulturs Konstlexikon.
Av en stor nydanande och uppfinningsrik konstnär som Carl Fredrik Reuterswärd
finns ett ungdomsverk från 1963. Ingenting av de underbara zenmystiska sjuttio talsverken.
Ingen av teckningarna. The rest is silence.
Lars Gustafsson kritiserar Moderna museets samlingar, SvD 6 juni 1999.
Seklets stjärnor. Carl Fredrik Reuterswärd och Öyvind Fahlström, Kerstin Vinterhed
väljer varje vecka bland århundradets mest prominenta kvinnor och män.
DN 20 mars 1999.
Carl Fredrik Reuterswärds handstil går alltid att känna igen. I alla medier, genom bild
efter bild. Det är det improvisatoriska, rytmen, det skriftlika precisa.
Thomas Millroth i Månadsjournalen januari 1999.
Utöver de som skriver eller som figurerar i texterna har många engagerat sig och på
olika vis bidragit till skulpturen: Eva Skoglund Carlsson och Ann-Cathrin Gunnar,
före detta och nuvarande ordförande i kultur- och fritidsnämnden, Göran Alderin och
tek niska kontoret, vidare Jope på Smålandstidningen, Tonie Lewenhaupt och många
fler.
Nässjö den 2 september 1999
Jan Holmquist
kultur- och fritidschef

22 · kolskyffeln

kolskyffeln · 23

24 · kolskyffeln

kolskyffeln · 25

26 · kolskyffeln

Stortorget
kolskyffeln · 27
meier andersson, planarkitekt
Den första planen över Nässjö stationssamhälle ritades av kommissionslantmätare
Samuel Gustav Esping 1864, ägare till en av Runnerydsgårdarna intill järnvägen. Det
var en enkel rutnätsplan i enlighet med Adolf Edelsvärds planideal för järn vägs samhällen.
Stationshuset och torget blev centralpunkter i denna plan. Utmed torget kom sedan
byggnader till i rask takt.
I slutet av 1860-talet byggdes två hotell, Wibergs och Laurins, ett på vardera sidan
av Esplanaden, 1876 byggdes ytterligare ett hotell, Stora Hotellet, nu på andra sidan
torget där senare Sundbergs Järnaffär etablerade sig. 1907 byggdes Sparbankens första
del vid torgets södra hörn, sedermera tillbygga 1926. Stadshuset byggdes under åren
1913–1915. Det äldsta huset runt torget idag är hörnhuset, Stor torget /Rådhusgatan,
även benämnt «Textilhuset» från 1884. Grannhuset mot torget är byggt 1930.
I övrigt skedde kring torget en stor omvälvning mellan 1958–1975 då mycket av det
gamla revs och ersattes av nybebyggelse såsom före detta ica-huset. nya Sparbankshuset,
Hotell Högland, före detta Tempohuset och det senast byggda från 1975, Nordbankens
hörna.
Det är en intressant bebyggelse runt torget med det äldsta huset från 1884 och fram
till 1975, med byggnader i stort sett från varje årtionde. Husen är uppförda i en enhetlig
höjdskala, bortsett från de monumentala byggnaderna Stadshuset och Hotell Högland.

28 · kolskyffeln

kolskyffeln · 29

30 · kolskyffeln

Carl Fredrik Reuterswärd
Public Collections
kolskyffeln · 31
United Nations, New York
The Metropolitan Museum of Art, New York
Museum of Modern Art, New York
Solomon R. Guggenheim Museum, New York
Hirshorn Museum and Sculpture Garden, Washington dc.
Museum of Contemporary Art, Los Angeles
University Art Museum, Berkley, California
Holography m.i.t. Museum, Cambridge, Massachussets
The City of Miami, Florida
The Peace Museum, Chicago
San Francisco Art Institute, San Francisco
Temple University, Philadelphia
Collection of Soviet Comitée for Peace, Moscow
Sprengel Museum, Hanover
Kunst Museum, Bonn
Dresden Kunstmuseum, Dresden
Städtische Kunsthalle, Düsseldorf
Staatsgalerie, Stuttgart
Museum für Moderne Kunst, Goslar
Museum für Holographie und neue visuelle Medien, Frechen/Köln
Kunst und Medietechnologie, Karlsruhe
Musée National d’Art Moderne, Centre Pompidou, Paris
Collection de l’Etat Français, Paris
Fondation Maeght, Sain-Paul, France
Musée d’Art Contemorain, Nice
Musée d’Holographie, Paris
Jean Tinguely, Le Cyclope, Milly-la-Forêt, Fontainbleau
Fondation régionale d’art contemporain - frac (Picardie)

32 · kolskyffeln
Tate Gallery, London
British Museum, London
Museo Nacional, Centro de Arte Reina Sofia, Madrid
Museum für Gegenwartskunst, Bâle
Kunstmuseum, Kupferstichkabinett, Bâle
Kunsthaus, Zurich
Bellerive Museum, Zurich
Kunstmuseum, Berne
Kommunikations Museum, Berne
Musée Jenisch, Vevey
Musée Olympique, Lusanne
Musée de la Main, Lusanne
Musée d’Art Moderne et Contemporain, Genève
Cabinet des Estampes, Genève
Stedelijk Museum, Amsterdam
The Cape Town, Johannesburg, South Africa
Collection de l’Etat de Luxembourg
Dipartemento Atre Contemporanea, Università di Parma, Italia
The National Museum of Contemporary Art, Seoul, Korea
The Israel Museum, Jerusalem
Louisiana Kunstmuseum, Denmark
Statens Museum for Kunst, Copenhagen
Silkeborgs Kunstmuseum, Silkeborg
Munch Museet, Oslo
Museet för Samtidskonst, Oslo
Museum of Contemporary Art, Helsinki

Nationalmuseum, Stockholm
Moderna Museet, Stockholm
Thielska Galleriet, Stockholm
Fotografiska Museet, Stockholm
Operan, Stockholm
Musikaliska Akademin, Stockholm
Stockholms Tunnelbana
Stockholms Stad
Nobelstiftelsen, Stockholm
Manilla Porträttsamling, Stockholm
Forum för Form, Stockholm
Statens Porträttsamlingar, Gripsholm
Grafikens Hus, Gripsholms KungsLadugård
Göteborgs Konstmuseum, Göteborg
Göteborgs Stad, Göteborg
Röhsska Konstslöjdsmuseet, Göteborg
Malmö Museum, Malmö
Malmö Stad, Malmö
Norrköpings Museum, Norrköping
Hälsingborgs Museum, Hälsingborg
Grafiska Museet, Hälsingborg
Halmstad Konstmuseum, Halmstad
Halmstadgruppens Konstmuseum, Halmstad
Linköpings Museum, Linköping
Örebros läns Museum, Örebro
kolskyffeln · 33

34 · kolskyffeln
Tack till:
Göte Öhrskog
www.conspectus.se

kolskyffeln · 35

36 · kolskyffeln