Lingonet 1-19

handplockad läsning från krösatågen · nr 1­2019
Inredaren tipsar
Så skapar du ett personligt hem!
De renoverar stationshuset
i Trekanten
Så påverkar kollektivtrafiken
vårt boende
HEMMA BÄST!
lingonet | 1

orta bra, men hemma bäst… Egen
härd är guld värd… Vår kultur är full av
aforismer som handlar om hemmets
betydelse för vår trygghet och vårt välbefinnande
– och otaliga är de dikter som har skrivits
på temat. Själv hör jag till de lyckligt lottade som själv har haft
möjlighet att utforma mitt boende som jag vill ha det; att varje
morgon kunna släppa ut katten via altandörren och – i väntan
på att han ska behaga återvända – brygga dagens första kaffe och
bara njuta av lugnet.
Men en viktig förutsättning för att vi ska trivas med vårt boende,
är också att vi har möjligheten att ta oss därifrån. En väl
utbyggd kollektivtrafik har stor betydelse för våra möjligheter att
välja hur och var vi vill bo, eftersom vi blir mindre beroende av bilen.
Närheten till tåg och buss ger större frihet att jobba och studera på
andra orter och gör det enklare att ta sig till och från olika fritidsaktiviteter.
Som Désirée Nilsson, forskare på K2 (som är vårt nationella
centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik) berättar i det
här numret av Lingonet, så är också tiden som det tar att resa kollektivt
viktig. Om resan till jobbet eller skolan går snabbare, så får vi tid över till
annat – något som förstås också spelar in när vi väljer var vi ska bo.
Att kunna erbjuda snabbare resor är mycket viktigt för oss på
Krösatågen. Genom att förbättra förutsättningarna för tågtrafiken
kan vi korta restiden och hushålla med din tid. Under det
gångna året har du som resenär säkert upplevt att det har hänt
mycket på spåret. Inte minst har Trafikverkets arbeten på det
så kallade Y:et, Värnamo–Nässjö/Jönköping inneburit att vi har
fått ersätta många tågavgångar med buss. Nu är dock de sista åtgärderna
gjorda, vilket innebär att den manuella styrningen av
tågtrafiken har ersatts av fjärrstyrning. Vi har också kunnat höja
hastigheten mellan Skillingaryd och Värnamo till 140 km i timmen.
Resultatet blir effektivare och säkrare transporter och en
ökad kapacitet på dessa sträckor. Nu tar istället arbeten vid på
sträckan Jönköping–Nässjö och Södra stambanan under 2019.
Den här typen av investeringar i infrastrukturen påverkar naturligtvis
din vardag medan arbetet pågår. Men vår förhoppning är att de
på sikt ska resultera i att du får större frihet och mer tid över att ägna dig
åt sådant som du tycker är roligt, både hemma och borta! •
Varmt välkommen till ett nytt år ombord på Krösatågen!
Thomas Nilsson. Trafikdirektör Region Kronoberg
Bra kollektivtrafik ger bättre boende ................. 4
Trekanten ................................................................. 6
Har du världskoll? ...................................................9
Rädda ett ödehus! ............................................... 10
Framtidens boendeutmaningar .........................12
INNEHÅLL
Hemma hos stylisten ............................................14
Hemsökt i Krösaland ............................................17
Vem bor här? ........................................................20
Innovativa bostäder för unga .............................21
«Stoppet» Vaggeryd ........................................... 24
Byggnadstraditioner i Krösaland ...................... 26
Vi vann! ..................................................................30
Krösakrysset ...........................................................31
Lingonet är Krösatågens ombordtidning. Lingonet
ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet
och en stunds förströelse under tågresan. Tveka
inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter,
självklart är du också välkommen att byta några ord
med din tågvärd. Om du deltar i någon av våra tävlingar
vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren
själv står för eventuell vinstskatt.
Hemtrevlig resa!
Lingonet ges ut i samarbete mellan Blekingetrafiken,
Hallandstrafiken, Jönköpings Länstrafik, Kalmar Länstrafi
k, Länstrafi ken Kronoberg och Skånetrafi ken.
Upplaga: 4500 ex.
Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg.
Omslagsbild: Sara Landstedt.
Produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå,
Art Director; Bosse Lindqwist, lindqwist.se
Text: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat
anges) jordbruket.se
Kontakta redaktionen:
Christel Axelsson; christel.axelsson@skanetrafiken.se
Jenny Karlsson; jenny.m.karlsson@kronoberg.se
Karolina Höckerfelt; karolina.hockerfelt@
regionkalmar.se
Anne Mårtensson; anne.martensson@jlt.se
Peter Gyllander; peter.gyllander@hlt.se
2 | lingonet

Var drömmer du om att bo?
foto daniel NILSSON foto robert larsson
Bekvämt i lägenhet i stan? Villa på gräddhyllan?
Hästgård på landet eller kanske ett
torp långt ut i skogen? Ska man tro Svensk
Fastighetsförmedlings trendrapport, så drömmer
varannan svensk om en villa med sjötomt.
Och var tredje vill bo på landet. Allt fler väljer
också att flytta till storstädernas kranskommuner,
kanske som ett sätt att kombinera
jobbet i stan med ett boende nära naturen.
Faktum är att kollektivtrafiken är viktig för
var och hur vi väljer att bo. Med bra tåg­ och
bussförbindelser så får vi helt enkelt större
frihet i våra liv. I det här numret av Lingonet
får du möta människor som bor superkompakt
i stan och luftigt på landet. Du får också
hälsa på hos Magnus och Annica som köpte
ett helt stationshus – inte för att bo i, utan för
att det var så himla fint… Låt dig inspireras av
alla härliga hem i Krösaland.
Välkommen ombord!

Bra kollektivtrafik
gör boendet mer
attraktivt
illustr ation • Tinna Ahlander
Kollektivtrafiken är viktig för vår välfärd. Bra kollektivtrafik ökar våra möjligheter
att bo var vi vill och ändå kunna ta oss till jobb, skola och fritidsintressen
utan att alltid behöva ta bilen.
«Hur kollektivtrafiken är utformad har ofta stor betydelse för var man väljer
att bo», säger Désirée Nilsson som är forskare på k2.
Désirée Nilsson
«Tid är lätt att mäta. Om resan till jobbet eller skolan
går snabbare, så kan du använda tiden till annat. Det är
värdefullt för många och kan även påverka var man väljer
att bosätta sig.»
K2 är Sveriges nationella centrum
för forskning och utbildning om kollektivtrafik.
Här möts akademi, offentliga
aktörer och näringsliv för att tillsammans
diskutera och utveckla kollektivtrafikens
roll i Sverige. K2 drivs och finansieras av
Lunds universitet, Malmö universitet
och VTI i samarbete med Stockholms
läns landsting, Västra Götalandsregionen
och Region Skåne med stöd av Vinnova,
Formas och Trafikverket. «Agentbaserad
simulering av persontransporter i urbana
områden», «Ansvarsfull produktion och
upphandling av elbussar», «Att återuppfinna
kollektivtrafik i en framtid av smart
mobilitet» och «Brus: mindre störningar
i tågtrafiken» är bara några av de olika
forskningsprojekt som K2 driver just nu.
«Vi lägger stor vikt vid samverkan mellan
forskning och praktik, målet är att tillsammans
utveckla ny kunskap om kollektivtrafiken
för att skapa konkreta resultat.
Det betyder att vi forskar och utbildar
inom många olika områden som knyter an
till kollektivtrafik – från samhällsbyggnad
till digitalisering», berättar Désirée Nilsson
som är nationalekonom med fokus
på kollektivtrafikens samhälls effekter för
regional utveckling vid Malmö universitet.
Hon är även verksam som projektledare
vid K2.
«Att få ihop vardagen»
Kollektivtrafiken har stor betydelse för
samhällsnyttan och samhällsekonomin,
därom råder ingen tvekan, konstaterar
Desirée Nilsson.
«Kollektivtrafiken gör det möjligt för
människor att förflytta sig mellan boende,
arbete, studier och fritidsaktiviteter. Hur
kollektivtrafiken är utformad har därmed
också stor betydelse för var och hur man
väljer att bo. Om man med hjälp av kollektivtrafiken
kan få ihop sin vardag på ett
bra sätt, så blir det också möjligt att välja
ett boende som man trivs med samtidigt
som man kan kombinera boendet med
utbildning och arbete.»
På sikt bidrar detta till samhällets tillväxt
och välfärd, varför det också blir
viktigt för samhället att förbättra och göra
kollektivtrafiken så tillgänglig som möjligt
– utifrån de ekonomiska ramar och
den budget som samhället har.
Kruxet är att kollektivtrafikens effekter
på till exempel samhällsekonomi, bebyggelse
och befolkningsutveckling är svår
att mäta.
«Det beror på att kollektivtrafiken är
en del av en komplicerad väv. Den kan
inte ses som ett ensamt instrument utan
är ett komplement som tillsammans med
andra faktorer i samhället bidrar till att
bygga vår välfärd. Dessutom tar det ofta
tid innan man ser effekterna av samhällsbyggnad»,
säger Désirée Nilsson.
Ett sätt att försöka mäta effekter av
4 | lingonet

investeringar i kollektivtrafik är genom att
se om det tar kortare tid att genomföra en
resa.
«Tid är lätt att mäta. Om resan till jobbet
eller skolan går snabbare, så kan du
använda tiden till annat. Det är värdefullt
för många och kan även påverka var man
väljer att bosätta sig.»
Påverkar boendepriserna
Att möjligheterna att resa kollektivt har
stor effekt på valet av boende är något
som bekräftas av Markus Stjärnklint.
Markus är affärsutvecklare på det privata
fastighetsbolaget Turbinen som bygger
hyresbostäder, bostadsrätter och egna
hem i Stockholmsregionen.
«Kollektivtrafiken betyder mycket för
hur vi väljer att planera våra bostäder –
och för hur attraktiva bostäderna blir. I de
områden där det planeras en utbyggnad
av pendeltåg eller tunnelbana så har det
en stabiliserande effekt på fastighets- och
bostadspriserna. Det är ett tecken på att
möjligheten att resa kollektivt är något
som värderas högt när man väljer sitt
boende», förklarar Markus Stjärnklint.
«Men en bra kollektivtrafik påverkar
också våra möjligheter att bygga bostäder
till ett vettigt pris. I storstadsregionerna är
marken dyr. Om vi bygger bostäder i ett
område med bra tillgång till kollektivtrafik
kan vi planera för en parkeringsplats
till varje bostad, istället för två – eftersom
de boende med största säkerhet kommer
att välja att ta tåg eller buss istället för att
äga två bilar. Då kan vi dra ner på ytan
och byggnadskostnaderna och därmed
erbjuda boende till en lägre kostnad. Det
är vinn, vinn för alla inblandade.»
Flexibel framtid
Kollektivtrafikens positiva effekter på
våra valmöjligheter när det gäller boendet
tycks alla rörande överens om. Men
rent generellt skulle både samhället och
akademin kunna bli bättre på att följa upp
olika samhällsbyggnadsprojekt och föra
statistik, säger Désirée Nilsson.
«Inom samhällsbyggnad så är vi ofta
väldigt framtidsinriktade – fokus ligger på
de projekt och möjligheter som man ser
framåt.»
Och vad händer då framöver?
«Det är många spännande saker på
gång inom kollektivtrafiken just nu. Bland
annat håller man på att utvärdera en förarlös
buss som just nu går i trafik i Stockholm,
dock med en värd ombord som
kan ingripa om problem uppstår. Digitaliseringen
kommer också att förändra
hur vi använder kollektivtrafiken. Istället
för fasta tidtabeller kanske vi i framtiden
har en kollektivtrafik som är mer efterfrågestyrd
och baseras på när människor vill
resa i realtid. Det skulle innebära en ökad
flexibilitet som jag till exempel tror skulle
kunna gynna de människor som bor på
landsbygden.» •
Läs mer på www.k2centrum.se
lingonet | 5

T
Nya tider för stationshuset
i Trekanten
foto • Adam humlesol
Nu går tågen igen från Trekantens station – och sakta men säkert börjar det hända
grejer även vid sidan av spåret. Magnus och Annica Nyman är entusiasterna som
har väckt det gamla stationshuset i Trekanten ur sin törnrosasömn.
«Det är ju heltokigt att köpa ett renoveringsobjekt som man inte ens tänker bo i,
men vi kunde inte låta bli. Vårt stationshus är ett kulturarv som är värt att bevara!»,
säger Magnus Nyman.
agnus och Annica Nyman bor sedan många år i villa
i Trekanten och blev, precis som så många andra trekantsbor,
lite nyfikna när de hörde att det gamla övergivna stationshuset
var till salu.
«Vi hade verkligen inga planer på att köpa stationshus!
Men vi gick på visningen, blev kära och bestämde oss
för att lägga ett bud. När budgivningen kom i gång så valde vi att hoppa av. Det var
ganska många intressenter och vi kände att det drog iväg för mycket», minns Magnus.
Stationshuset såldes till någon annan. Men så, några månader senare, sprang Magnus
på fastighetsmäklaren som undrade om de månne fortfarande var intresserade. Köpet
hade nämligen inte blivit av.
Nu har makarna Nyman varit ägare till sitt stationshus i snart ett år och ångrar sig inte
en sekund.
Loppis och utflyktsmål
Men man undrar ju ändå hur de tänker? Varför i himlens namn köper man sig ett förfallet
stationshus? Som man inte ens tänker bo i?
«Ja, den frågan har vi också ställt oss! Men det är ett fantastiskt hus, ett landmärke
och en samlingspunkt för oss som bor här och en viktig del av vårt kulturarv. Våra barn
är utflugna och vi ville ha ett renoveringsobjekt att sätta tänderna i. Och det kan man ju
säga att vi fick!», skrattar Magnus.
Paret Nyman tänker bo kvar i sin bekväma villa och har inga planer på att göra om
stationshuset till bostad för sig själva. Men de ser många möjligheter ändå.
«Just nu handlar det mest om att stoppa förfallet. Men på sikt har vi flera alternativ.
På övervåningen finns den gamla stinsbostaden. Vi har faktiskt fått frågan från otaliga
järnvägsentusiaster om det finns möjlighet till övernattning. Så ett Bed & breakfast på
tågtema skulle kunna vara möjligt. På nedervåningen finns väntsal och kontor. Just nu
har vi en liten loppis och tänker att det eventuellt går att komplettera med en köksdel
och ett fik. Då skulle stationshuset kunna bli en träffpunkt och ett utflyktsmål – som det
dessutom går att ta tåget till. Alternativet är att skapa kontorslokaler», säger Magnus
som till vardags är IT-konsult – Annica jobbar som lärare.
Goda transporthistorier
Stationshusets renässans har blivit en riktig snackis. Både bland tågfolket och lokalborna.
«Det är många ortsbor som kommer fram och delar med sig av sina historier om
stationshuset. Det är jätteroligt och säger en del om vilken samlingspunkt som stationshuset
har varit och skulle kunna bli igen. Vi har också haft kontakt med en engagerad
kommunmedarbetare som har hjälpt oss att gräva fram ritningar och spännande uppgifter
om husets historia.»
Historierna om stationshuset, som byggdes i slutet av 1800-talet, har hunnit bli
många.
«Men min favorit är den om stationsföreståndaren som tog kassan och försvann.
Ingen vet vart han tog vägen och ingen har sett honom sen dess. Kanske ett fall för
Leif GW Persson?», funderar Magnus som definitivt kommer att bevara den kompletta
kontorsarbetsplats som den sista stinsen (dock inte densamma som sägs ha rymt med
kassan) lämnade efter sig, komplett utrustad.
«Vi har definitivt ett nyväckt intresse för järnvägsmemorabilia! Det finns jättemycket
att kolla på nätet och en hel del som är till salu. Ett och annat inköp har det redan blivit
– och det lär bli mer…» •
lingonet | 6

↑ Stationshuset i Trekanten är en nygammal knutpunkt. ↙ Stationsföreståndarens arbetsplats finns kvar. ↓ Magnus och Annica driver en loppis i
bottenvåningen och kan på sikt tänka sig att komplettera med ett café.
lingonet | 7

«Just nu handlar det mest om att stoppa förfallet.
Men på sikt har vi flera alternativ.»
Magnus och Annica Nyman är trekantsborna som blev med stationshus.
8 | lingonet

v
Har du världskoll?
så lever och bor vi i olika länder
Att levnadsförhållandena skiljer sig åt beroende på var i världen vi bor är en självklarhet.
Men har du någon gång funderat på hur mycket det faktiskt skiljer emellan oss och hur
de skillnaderna påverkar våra liv? Befolkningstäthet samt andelen människor som bor
i städer och i slumområden är tre viktiga faktorer. Svenska fn­förbundets digitala atlas
och uppslagsverk Globalis ger dig världskoll!
Befolkningstäthet Befolkning i städer Befolkning i slumområden
Sverige 24 inv/km²
100%
80%
Singapore
8 156 inv/km²
60%
40%
Sydsudan 96%
Monaco 25 970 inv/km²
20%
Costa Rica 5%
Globalis statistik visar hur många människor det
bor per kvadratkilometer runtom i världen. Befolkningstätheten
har beräknats genom att man har delat den
totala befolkningen med den totala landarealen. Statistiken
visar alltså inte nationernas verkliga befolkningstäthet
i olika områden utan ett genomsnitt av antalet
invånare per kvadratkilometer. Av Globalis statistik från
2017 kan man utläsa att monegaskerna i lilleputt-landet
Monaco har det överlägset trängst: här finns 25 970 invånare
per kvadratkilometer. Långt efter kommer sedan
tvåan Singapore med 8 156 invånare per kvadratkilometer.
De nordiska länderna; Danmark, Sverige, Finland
och Norge kommer alla långt ner i listan. 2017 hade Sverige
24 invånare per kvadratkilometer.
0
Monaco
Vatikanstaten
Singapore
100%
Island
94%
Sverige
86%
Allt fler människor bor i städer. Varje år räknar de
nationella statistikmyndigheterna hur många som bor i
staden respektive på landet. Det finns ingen gemensam
definition av vad som ska räknas som stad, utan det är
upp till varje enskilt land. Statistiken i Globalis är hämtad
från FN:s befolkningsrapport. I statistiken från 2015
är det återigen Monaco som av förklarliga sätt ligger i
topp – tillsammans med önationen Nauru, Singapore
och Vatikanstaten. I dessa länder bor 100 procent av
befolkningen i städer, vilket förstås förklaras av att dessa
nationer i princip utgörs av en stad. Bland de nordiska
länderna kommer Island högt upp på listan – här bor faktiskt
hela 94 procent av befolkningen i städer. I Sverige,
som också blir allt mer urbaniserat, är det nästan 86 procent
av invånarna som bor i städer.
w
Det här är Globalis!
0 20% 40% 60% 80% 100%
Att man lever i en stad säger inget om standarden på
levnadsförhållanden. Globalis och FN för även statistik
över andelen människor som bor i städernas slumområden.
Med ett slumområde menar man en sammanhängande
bosättning där invånarna har otillräckliga
bostadsförhållanden. Eftersom det är svårt att få in säkra
uppgifter gällande slumområden har man baserat statistiken
på hur många i staden som faktiskt har tillgång
till ‹trygga levnadsförhållanden› och utgått från detta.
Med trygga levnadsförhållanden menas att man äger ett
eget boende, hyr en privat bostad eller har en bostad som
tillhandahålls av allmännyttan. Statistiken 2014 visar att
Sydsudan är det land där flest människor bor i slumområden,
nästan 96 procent, följt av Centralafrikanska
repub liken. Lägst siffra, drygt 5 procent har Costa Rica.
Inga av våra nordiska länder finns listade i Globalis statistik
över slumområden.
«Globalis är en interaktiv världsatlas och ett digitalt uppslagsverk.
Målet med Globalis är att visa på likheter och skillnader i världen och på vilka sätt
olika händelser påverkat utvecklingen. Genom siffror, kartor, fakta och diagram är det
lätt att jämföra olika länder men också djupare förstå hur saker och ting hänger ihop.
Den svenska versionen av Globalis har funnits sedan 2006 och hanteras av Svenska FNförbundet.
Då Globalis startade år 2003 av det norska FN-förbundet i Norge (FN-sambandet)
med stöd från NORAD och Norges Utrikesdepartement, fanns sidan endast
på norska. Genom projektprogrammet Nordplus från Nordiska rådet har sidan sedan
översatts till svenska, danska, isländska och finska.»
Källa: Globalis.se
lingonet | 9

•
Förverkliga din bostadsdröm
med ett ödehus
Att rädda ett ödehus är inte bara en insats för kulturarvet. Det är också ett kostnadseffektivt
sätt att skaffa sig ett eget boende – samtidigt som du bidrar till
en levande landsbygd.
«Ödehusen är en outnyttjad potential. Någon har en gång i tiden lagt mycket
tid och pengar på att bygga dem och att inte ta tillvara det värdet är resursslöseri»,
säger författaren Robert Danielsson.
Sophie Karlsson på Södergården
i småländska traryd köpte sin
sekelskiftesgård 2010. Då hade
huset stått öde i tio år. Familjen
har återställt huset genom att
byta fönster, ta bort tegel och
tilläggsisolering och sätta upp
ny panel. Betongtaket har ersatts
med återanvänt två kupigt tegeltak
och skorstenarna har restaurerats.
Panelen är målad med
linoljefärg och just nu håller
de på att återställa den tidigare
rivna glasverandan.
@sophiepasodergarden
ur skriver man en kioskvältare nuförtiden? Jo, man
skriver en bok om entusiaster som räddat svenska ödehus –
från norr till söder – och kompletterar med handfasta tips om
hur man faktiskt går tillväga. Hur hittar man ett ödehus
och vad måste man tänka på rent praktiskt?
När byggnadsvårdsentusiasten Robert Danielsson 2016
startade Facebookgruppen Jag räddade ett ödehus så var han en folkrörelse på spåret.
Om det för 30 år sedan var helt omöjligt att hitta en byggnadsvårdsbutik – och ännu
svårare: byggnadsvårdskunniga hantverkare – så är det desto lättare nu.
En ny generation medvetna bostadsletare har fått upp ögonen för ödehusen.
«Jag tror att många vill tillbaka till rötterna. Det finns en tydlig längtan bort från
storstaden, till den landsbygd som man själv eller förfäderna lämnade. Sedan tänker jag
att den moderna byggindustrin har slagit knut på sig själv. Många väljer att gå tillbaka
till sunda och beprövade material och kärleken till trä har blommat upp igen. Det har
aldrig varit så många som vill utbilda sig till timmermän som just nu», funderar Robert
Danielsson som menar att samhällets ökade fokus på hållbarhet har lett till att fler ser
värdet i ödehusen.
Den nya ödehusrörelsen
I dag har Facebookgruppen mer än 10 000 medlemmar. Människor som drömmer om
att rädda ett ödehus eller som redan gjort det. På Facebook delar de med sig av sina
historier och erfarenheter, kunskap och reservdelar. Nu har Robert Danielsson sammanfattat
projektet i bokform. Boken «Ödehus. Från ruckel till pärla» (Nielsen &
Norén) har gjort succé och säljer slut upplaga på upplaga, med potential att bli ett nytt
standardverk inom byggnadsvård.
I boken skildrar Robert Danielsson den nya ödehusrörelsen. Läsaren får möta några av
husräddarna i olika delar av Sverige och ta del av deras berättelser. Men boken omfattar
också en praktisk guide till grunderna i husräddning: Hur gör man för att flytta ett
hus? Hur renoverar man brunnen? Hur tar man hand om timmerstommar, tegeltak,
skorstenar och annat som är avgörande för husets överlevnad?
«Det här var saker som hela tiden återkom i diskussionerna på Facebookgruppen
och där många upplevde att den byggnadsvårdslitteratur som fanns inte gav tillräcklig
kunskap.»
En outnyttjad potential
Länge har ödehusen omgärdats av ett nostalgiskt skimmer, som en påminnelse om alltings
förgänglighet. Men något har hänt. Det nymornade intresset för ödehus speglar
ett samhälle i förändring.
«Även en person med ett litet kapital kan förvärva ett ödehus och kompensera med
eget arbete, och det tror jag lockar många. Det är lite skattjakt över det hela. Lika gärna
som man kan leta efter en Hauptbyrå på en gammal vind så kan man gå på skattjakt
efter ett ödehus i skogen. Det finns en väldig, positiv kraft i förvandlingen. Att se skönheten
i något som andra har ratat och ge det nytt liv.»
De svenska ödehusen är en viktig samhällsekonomisk resurs, säger Robert Danielsson.
«Ödehusen är en outnyttjad potential. Någon har en gång i tiden lagt mycket tid och
pengar på att bygga dem och att inte ta tillvara det värdet är resursslöseri. När människor
flyttar ut på landet så är det en mycket stor del av konsumtionen som hamnar
lokalt. I nationalekonomin brukar man säga att 80 procent av personens inkomst återgenereras
lokalt. En familj som renoverar och flyttar in i ett ödehus betyder mycket för
bygden.» •
lingonet | 10

«Många väljer att gå tillbaka till sunda och beprövade
material och kärleken till trä har blommat upp igen.
Det har aldrig varit så många som vill utbilda sig
till timmermän som just nu.»
Deltidslantbrukarna Jonas Ivarson och Helena Ullmark har gjort landsbygdsfrågan till en livsstil som genomsyrar allt från byggnadsvård till
biologisk mångfald. I Robert Danielssons bok får vi bland annat följa räddningsaktionen på deras ödegård utanför Simrishamn som var till synes
bortom all räddning.
lingonet | 11

j
Stora utmaningar
kring framtidens boende
67000 nya bostäder – varje år! Så mycket behöver vi bygga för att möta bostadsbehovet
i Sverige. Men det gäller att bygga rätt typ av bostäder, på rätt sätt.
«Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet är våra största bostadsutmaningar
i framtiden», säger Hans-Åke Palmgren på Boverket i Karlskrona.
Hans-Åke Palmgren
Hans-Åke Palmgren är ekonom med inriktning nationalekonomi
och statskunskap. Han jobbar som expert på
Boverkets enhet för boende och stadsutveckling. I sitt arbete
följer han utvecklingen på bostadsmarknaden och gör prognoser
om bostadsbyggandet och bostadsmarknaden. Boverket
är den svenska myndigheten med uppdraget att svara för
samhällsplanering, byggande och boende.
«I vårt arbete utgår vi från tre övergripande hållbarhetsmål – ekonomisk hållbarhet,
social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. De här tre målen säger också mycket om
vad som är viktigt för vårt boende och de utmaningar som vi kommer att ställas inför i
framtiden», förklarar Hans-Åke Palmgren.
Rätt bostäder till rätt pris
Den ekonomiska hållbarheten handlar om att vi även i framtiden måste kunna möta
människors behov av en egen bostad, till ett vettigt pris.
«Vi har haft en utveckling, inte minst i storstäderna, där många har blivit exkluderade
från delar av bostadsmarknaden. Höga priser i kombination med höjda krav på
kreditprövning har gjort att det krävs ett startkapital som många inte har. Och det kan
vara svårt att finna en hyresrätt. Därför måste vi bland annat hitta sätt att bygga som riktar
sig mot fler målgrupper och erbjuder bra bostäder till en lägre kostnad», förklarar
Hans-Åke Palmgren.
Den sociala hållbarheten går hand i hand med den ekonomiska. Ökad segregation
i bostadsområden och den pågående integrationsutmaningen ställer också krav på ett
mer varierat bostadsbyggande.
Ont om tid
«Den ekologiska hållbarheten innebär en rejäl utmaning. I Sverige har vi som mål att
nettoutsläppet av växthusgaser ska vara noll senast år 2045. Det kanske låter som om
det är långt dit, men ur ett samhällsplaneringsperspektiv är det väldigt kort tid, konstaterar
Hans-Åke Palmgren.
Omställningen innebär inte bara att vi måste minska energiförbrukningen i befintliga
och framtida bostäder, utan också att vi måste hitta bättre sätt att bygga. Klimatpåverkan
när man bygger ett hus kan motsvara husets drift under 50 år. Och även renoveringar
kan vara stora klimatbovar.
Nya klimatsmarta byggnadsmetoder och material blir därför allt viktigare för att vi
ska kunna bygga och bo på ett klimatneutralt sätt.
«En annan klimatrelaterad utmaning för vårt bostadsbyggande
är vädret. Hur ska vi bygga samhällen och bostäder
som klarar framtidens klimat förändringar i form av ökade
nederbördsmängder och temperaturvariationer?»
Skiljer mellan stad och land
Hur ser det då ut med tillgången på bostäder framöver? Hans-Åke Palmgren berättar
att vi i Sverige har haft en mycket hög befolkningstillväxt sedan 2007. Bara under åren
2016–2017 ökade befolkningen med nästan 270000 personer.
«Även om byggandet kom igång rejält under de senaste åren så har vi inte lyckats
möta behovet av nya bostäder. Sedan återstår att se vad som händer i den vikande byggkonjunktur
vi nu är inne i. Boverkets bedömning visar att vi fram till år 2025 kommer
att behöva 67000 nya bostäder varje år för att möta det demografiska behovet. Så som
det ser ut nu, kommer vi inte att nå det målet.»
Bostadssituationen skiljer sig också mycket åt på landsorten jämfört med storstäderna.
«Tittar man på regionstäderna, så har Jönköping, Växjö och Kalmar haft en kraftig
ökning av bostadsbyggandet under några år, medan Karlskrona har kommit igång
senare och än så länge i mindre skala. Nu ser vi tendenser till en inbromsning i städer
där det redan har byggts mycket.
Här sticker Kalmar ut då det har byggts betydligt mer hyresrätter än bostadsrätter,
och i Jönköping och Växjö byggs det ungefär lika många hyresrätter som bostadsrätter
vilket kanske inte är vad man skulle kunna tro.»
«I många av de större kommunerna i landet kan man nu se en minskad efterfrågan
på nyproduktion, trots att behovet finns kvar. Till viss del kan det bero på att man har
satsat på fel typ av bostäder och byggt bostäder som är för dyra i förhållande till vad
människor vill ha.»
Kollektivtrafik ger valfrihet
När nya bostäder ska byggas är tillgången till bra kollektivtrafiklösningar viktiga, konstaterar
Hans-Åke Palmgren.
«Goda kommunikationer gör det möjligt att bygga på fler platser, till exempel på
landsbygden där markpriserna är lägre. Det ökar också människors valfrihet och kan
bidra till en levande landsbygd.» •
12 | lingonet

foto: Alexander Hall
«Jönköping↓ och Växjö↑ har, liksom Kalmar,
haft en kraftig ökning av bostadsbyggandet under några år.»
foto: Destination Jönköping
lingonet | 13

N
johanna pilfalk, stylist och inredare:
«Maxa hemkänslan
med personliga detaljer!»
Lita på magkänslan! Det är inredaren och stylisten Johanna Pilfalks bästa tips
till dig som vill skapa ett vackert och harmoniskt hem där det är lätt att trivas.
«Våga vara personlig. Leta i gömmorna efter vackra föremål som har en
koppling till just ditt liv och låt dem få en central plats i ditt hem.»
foto • sara lANDSTEDT
ett vitt suterränghus med utsikt över hagar och skogar bor inredaren
och stylisten Johanna Pilfalk. Här, på landsbygden utanför Jönköping,
har hon och familjen – som består av maken Gustaf, två döttrar och
Parson Russell-terriern Frigga – hittat hem.
Huset har de ritat själva med öppet kök och vardagsrum i entréplan. En
smidestrappa ner ligger hemmets privata delar med sovrum och badrum. Stilen är
samtida och välkomnande med ljusa färger och mjuka linjer som kontrasteras av svart
järnkamin och en vacker smidestrappa.
Inreder – och projektleder
Johanna har alltid varit road av inredning, men det var under föräldraledigheten som
hennes karriär tog en ny riktning. Jobbet på Djursjukhuset i Jönköping byttes mot ett
frilansliv som stylist, inredare och projektledare.
«Jag tror att det är ganska vanligt att man börjar fundera på vad man vill göra när
man är hemma med barnen. Jag kände att det var nu som jag hade chansen att testa!»,
minns Johanna.
Johanna tog kontakt med en fotograf och de båda började göra inredningsreportage
tillsammans. Reportage som de sedan sålde till inredningsmagasin. Försöket föll väl ut
och de blev snabbt etablerade. Efter ett tag fick de också en egen agentur i Köpenhamn
som marknadsförde jobben och snart fanns deras reportage även i internationella magasin
som brittiska Elle Decoration och Living etc samt tyska Schöner Wohnen.
«Jag tror att vi hade bra timing. Vi hittade en egen stil där vi jobbade mycket med
skärpedjupet i bilderna och vågade gå in på detaljer, något som var lite nytt då. Sedan
tror jag att konkurrensen inte var lika stor för tio år sedan. I dag är det så väldigt många
som vill jobba med inredning», funderar Johanna som säger att det inte bara är det
visuella som hon gillar med jobbet.
«Jag tycker om projektledning och att få styra upp saker och ting. Det är nog en förutsättning
för att man ska trivas, och lyckas med, det här jobbet!»
Hitta dig själv!
I dag jobbar Johanna huvudsakligen med produkt- och interiörstyling för kommersiella
uppdrag inom reklam, foto och film. Hon gör även många inredningar för företag och
offentliga miljöer, framförallt kontor, och tar uppdrag från privatpersoner i mån av tid.
«Oavsett om det handlar om företag eller privatpersoner så är mitt jobb att hjälpa
kunden att hitta sin egen stil. Det är omöjligt att jaga trender hela tiden – om du vill
skapa ett hem som du trivs i och som är skönt att landa i – så måste det spegla ditt sätt
att vara. Min första uppgift är att lyssna in personerna som ska bo i hemmet, vad de vill
ha, men även att göra min egen tolkning. Mitt inredningsförslag ska spegla personligheten,
men jag vill gärna också bjuda på något oväntat. Det är kul att överraska lite!»
Johannas egen inredning kännetecknas av tillåtande stilblandning av gammalt, nytt
och egentillverkat.
«Jag har till exempel själv gjort ett soffbord av återvunnet trä. Det ger en personlig
känsla samtidigt som jag får in naturmaterial i vardagsrummet. Egentligen är det väldigt
enkelt: jag inreder med det jag tycker om. Våga vara dig själv och lita på din magkänsla.
Självklart kan du välja saker som är trendiga – men det ska vara för att du gillar
dem, inte för att alla andra har dem. Om du väljer saker för att du verkligen tycker om
dem så får du ett hem att trivas i!» •
14 | lingonet

↑ Mattor med inspiration från Marocko binder samman de olika zonerna i Johanna Pilfalks vardagsrum och ger en ombonad känsla. Den svarta gjutjärnsspisen
blir en fin kontrast mot den i övrigt ljusa inredningen tillsammans med naturmaterial som trä, rotting och läder. ↑ En mönstrad tapet
från William Morris gör barnrummet ombonat. Den dovt rosa färgen fångas upp av fondväggen och en vintage golvarmatur. ↙ Runtom i hemmet har
Johanna skapat personliga stilleben med små fynd som hon hittat i släktens gömmor och på loppis. ↓ Bordet i återvunnet trä har Johanna gjort själv.
Ett enkelt och billigt sätt att skapa unika detaljer i inredningen.
lingonet | 15

Den svarta smidestrappan kommer från Qvesarum Byggnadsvård.
Johanna tipsar
Så hittar du din stil!
Titta på bilder – massor av bilder! Bläddra i inredningsmagasinen
och spara bilder på miljöer som du gillar.
Skapa ett eget bibliotek med inredning och inspiration
och gå igenom din lilla «samling» regelbundet. Om
du märker att en viss typ av kulör, stil eller möbler hela
tiden återkommer så kan du vara ganska säker på att du
har hittat en stil som du gillar och trivs med.
Gör en moodboard för dina inredningsprojekt –
stora som små. Kombinera bilder på inredningar och
möbler med färg-, tapet- och materialprover. När du sätter
ihop dem är det lättare att se hur de olika elementen
fungerar tillsammans.
Var personlig. Inred med detaljer som är kopplade
till dig och ditt liv, så kommer både du och besökarna att
känna att det är ett personligt och trevligt hem. Gå igenom
sakerna som du har sparat och som betyder något
för dig – det kan vara allt från mormors pärlhalsband till
gamla foton och målningar eller reseminnen. Det viktiga
är att du tycker att det är fint och att det berättar din historia!
16 | lingonet

text & foto • mattias bokinge illustr ation • Tinna Ahlander
Även ett spöke behöver någonstans att bo. Och Krösaland
är väl befolkat av gastar som ogärna lämnar hemmet. Häng
med på en kuslig resa bland hemsökta platser längs spåret!
lingonet | 17

1. Västanå slott, Gränna
Här händer det att man hör en ensam
liten pojke gråta i slottets rum. Vem var
han? Ingen vet säkert men sägnen säger
att han blivit övergiven av sina föräldrar.
Men den lilla pojken är förmodligen inte
det enda spöket på Västanå. Tjänstefolket
ska bland annat ha sett en stor svart hand
öppna en dörr. Och i Jönköpings-Posten
berättade friherre Rolf von Otter en gång
om en oförklarlig händelse som inträffade
när hans farfar sov i rum nr 1. Mitt i natten
väcktes farfadern av en hund som satt vid
sängkanten och gnällde.
2. Kärringen vid Bålsjön
Vid lilla Bålsjön nordöst om Flisby kyrka
spökar «Bålsjökärringen». Det sägs att
det på kung Sverkers tid fanns en borg
här. När borgen brann ner blev en dam
– kanske en drottning eller prinsessa –
innebränd och sedan dess har hon spökat
vid sjön. Den som frågar en äldre Flisbybo
kan få sig till livs en historia om hur
kärringen skrämt slag på fiskare. Händelserna
finns också omnämnda i släkten De
la Gardies arkiv från 1839.
3. Mormors gubbe
Mellan Eksjö och Anneberg, i Norra
Solberga socken, bor spöket «Mormors
Gubbe». Här, längs den gamla vägen
från Eksjö till Älmeshult, finns en liten
backe. Här hände det att hästarna inte
orkade uppför backen eftersom «mormors
gubbe» gärna hoppade upp på kärran
och tjuvåkte. I slutet av backen finns
en sten på vänster sida där ett väsen sägs
ha visat sig; en mansskepnad med säck
på ryggen och som svävade över backen.
Någon ska också ha sett ett hästhuvud
rulla nedför backen…
4. Spökhunden vid Höreda
Traditionen berättar om en ryttare som
mellan Torsjö och Höreda blev upphunnen
av en svart hund som alldeles
uppenbart inte var någon vanlig hund.
Men ryttaren blev inte rädd utan frågade
istället hunden vad den ville. Hunden svarade
och förklarade att den inte låg i vigd
jord, varvid ryttaren lovade att ombesörja
saken. Väl framme tog han kontakt med
prästen i Höreda som sedan vigde platsen
till gravplats. Kanske var hunden kopplad
till den västgöta-knalle som enligt
traditionen kom till Anhult och dog där
i kolera och begravdes på den närliggande
kolerakyrkogården.
5. Vita frun
Hooks Herrgård har en lång historia och
själva byn Hok fanns redan under vikingatiden.
Historien om «Vita Frun» kom
dock till i slutet av 1700-talet, då Nicolas
Stedt bodde på herrgården. Han var lagman
vid Jönköpings tingsrätt och det ska
ha varit han som undertecknade den sista
dödsdomen i Jönköping. En dödsdom
som också fick konsekvenser för Hooks
herrgård. I «Munksjö Bruks Minnen»
berättas historien så här:
«I början af 1700-talet levde i Jönköping
en trollpacka, som kallades Kapten
Elin. Hon satt på Stortorget i staden och
svängde med sitt trollspö, i vars spets
hon hade en linnepåse fastknuten. Under
inverkan af hennes trollformler kom det
mjölk i påsen och folk trodde på hennes
förmåga. Mot denna häxa väckte Nicolas
Stedt åtal. Utslaget i rättegången blef, att
Kapten Elin blef dömd till döden. När
hon fick sin dom, uttalade hon sin förbannelse
öfver Lagman Stedt och hans
afkomma i tre led, samt förutsade att
«Det var sista gången han skulle skrifva
sitt namn», när han skref under hennes
dödsdom. Lagman Stedt lär ha blifvit lam
i högra armen, men hur lång tid det förflöt
mellan det han underskref dödsdomen
och det han blef lam förtäljer icke historien.»
För att blidka Elin och mildra förbannelsen
lät man tillverka en staty av
Elin som ställdes på central plats i en av
salongerna. Sägnen säger att om man
flyttar henne, så kommer herrgården att
brinna. Var och en som under alla år har
haft uppgiften att dammtorka statyn, har
varit mycket försiktig. Inget fick hända
«Vita Frun»! Men så en gång föll statyn i
golvet och gick i tusen bitar – men huvudet
förblev helt. I dag är kroppen begravd
under greenen på Parkbanans hål nummer
16, «White Lady», medan huvudet
står i tryggt förvar inne på herrgården.
Men går igen gör hon fortfarande, i alla
fall om du frågar personalen…
6. Trollebo
Trollebo herrgård i Lemnhults socken
utanför Vetlanda är en sägenomspunnen
plats. En gång bodde här två systrar Horn,
som var osams mest hela tiden. Efter att
ha bråkat med varandra ett helt liv ville de
förstås inte heller begravas tillsammans.
Den enda systern begravdes på kyrkogården
och den andra under en ek vid stranden
nedanför Trollebo. Men efter döden
ville de försonas och vid «Gråtareviken»
vid sjön Värnen möttes de båda spökena
om nätterna och föll i gråt i varandras
armar. Här finns också ”gråtestenen” en
sten som varje morgon sades vara våt av
systrarnas bittra tårar.
7. Den huvudlösa soldaten
För många år sedan förlorade en officer
huvudet i en duell utanför officersmässen
på Skillingaryds läger. Många har sett den
huvudlöse vandra omkring i mässbyggnaden,
kanske letar han efter sitt huvud?
I mässens södra flygel finns en fåtölj där
den huvudlöse ibland sitter. Flyttar man
fåtöljen blir det ett fasligt liv i mässen på
nätterna.
8. Grå damen
«Vita damen» har du kanske hört
talas om? Men på Svänö,
mitt på Store mosse,
kan man möta
«grå damen».
En kutryggig
figur som
visar sig och
sedan löser
upp sig i intet.
Varför hon spökar
är det ingen
som vet. Ibland kan
man se henne vandra
bort till gravfältet på
Hanö.
9. Vita frun på Hörle
Hörle herrgård är ännu en av de herrgårdar
som sägs vara hemsökt av spöken.
Enligt en sägnen är det herrgårdsfrun,
Anna Margareta Lilliecreutz som går
igen som den vita frun. Det finns många
berättelser om sällsamma möten med en
vit skepnad som sedan plötsligt upplöses
i intet. Man har även hört mystiska knarrande
ljud, fotsteg och dörrar som öppnats
och stängts – utan att det har funnits
någon bra förklaring.
10. Galgön, Vetlanda
På medeltiden låg här en avrättningsplats
där brottslingar hängdes. Det sägs att de
avrättade återuppstår under en juninatt
varje år. Då dinglar de åter i repen, svarta i
ansiktet och med blodsprängda ögon.
11. Berga herrgård, Högsby
Många är de nattgäster som har rapporterat
om ljudet av klingande sporrar, ljudliga
röster och sorl på Berga herrgård. Men
ingen har vågat ta reda på vad som händer
– alla har nämligen varit övertygade om
att det är spökerier på gång. Det har också
hänt att hela herrgården har varit upptänd
som till fest – trots att ingen bevisligen
har funnits på plats. Spökerierna på Berga
brukar kopplas till Bengt Bagge af Berga.
1636 blev den hårdhudade Bengt Bagge
landshövding över tiohärads lagsaga och
Jönköpings län. Han satte skräck i hela
bygden och enligt sägnen dränkte han en
piga i dammen bakom huset, för att hon
inte skulle avslöja deras förhållande. Ofta
syns pigan irra omkring i parken.
12. Älghults snickerifabrik
I denna gamla fabriksbyggnad har det
tidigare funnits ett glasbruk – och kanske
är det de gamla glasblåsarna som spökar
här? Folk som har besökt snickerifabriken
har upplevt obehag och känt sig förföljda.
Det smällar i dörrarna och från damtoaletten
kommer en lätt doft av parfym…
13. Kalmar slott
Här finns det många hyresgäster! Det
berättas bland annat om en liten pojke
som ibland kan ses vandra genom slottets
ståthållarvåning, letandes efter en
lekkamrat. Här bodde även den stenrike
Bo Jonsson Grip med sin hustru. Folk
sägs ha hört hennes ohyggliga skrik. Vad
utsatte han henne för? Och i en annan
del av slottet har man, som på så många
andra ställen, sett den «vita damen».
Under medeltiden avrättade man fångar
här genom att krossa deras armar och ben
för att sedan fläta in dem i ett vagnshjul.
Det sägs att fångarna spökar nere i fängelsehålorna.
Bland annat en fångvaktare
sägs gå igen där. Han led samvetskval över
fångarnas lidande.
14. Kronobergs slott
För 500 år sedan ska en sorglig kärlekssaga
ha utspelat sig mellan en underskön
jungfru på slottet och en ung präst. De
var djupt förälskade i varandra och gifte
sig i hemlighet. Men påven fick reda på att
prästen brutit kyskhetslöftet och bannlyste
honom. Hans unga fru blev så förtvivlad
att hon kastade sig ut från en av
slottets torn och dränkte sig i sjön. Tysta
sommarnätter syns nu en vit skepnad
vandra på murarna. Hon utstöter ett klagorop,
störtar i vattnet och försvinner.
15. Grännaforsa gruppboende
i Moheda
På Grännaforsa gruppboende utanför
Moheda skräms de boende bort av spöken.
De boende har sett vålnader röra sig
i trädgården och lampor som blinkar eller
släcks utan någon förklaring. Dörrar som
låstes för en stund sedan är helt plötsligt
upplåsta av sig själva…
16. Toftaholms herrgård
Vid stranden av sjön Vidöstern i Småland
ligger Toftaholms Herrgård. I detta
hotell från 1400-talet har gäster rapporterat
flera oförklarliga händelser. Allt från
konstiga ljud till dörrar och fönster som
18 | lingonet

17
18
24
8
7
5
1
16
9
20
26
19
15
14
10
25
6
4
2
3
21
22
12
11
23
13
varit stängda på morgonen fastän de hade
lämnats öppna natten innan. Hotellet sägs
vara hemsökt av spöket av en ung bondpojke,
Matts, som förälskade sig i dottern
till herrgårdens ägare. Men dottern
tvingades att gifta sig med en annan man
som hennes far sett ut och i ren förtvivlan
hängde sig Matts i rum 324 på bröllopsdagens
morgon. Och det sägs att han är kvar
där än…
17. Skräckhulta lid, Ullared
Den ogudaktiga prästen Hans Mickelsen
härjar på vägen mellan Fridhemsberg och
Fara. Han var hatad av bönderna för att
ha dömt en kvinna till döden för häxeri
på 1600-talet. Som hämnd överföll sex
bönder prästen en kväll på vägen och slog
ihjäl honom. Sedan dess spökar prästen i
form av en stor hund med eld sprutande
ur näsborrarna. Numera heter platsen
Fare (Fara) och på den plats ansluter till
Fridhemsbergvägen får man akta sig för
spökhunden som går där på vägen…
18. Sperlingholms slott
Här finns en mystisk gammal värja som
kopplas till duellen mellan den danske
amiralen Peder Tordenskiold duellerade
och överste Jacop Axelstael. Duellen fick
dödlig utgång och amiralen dog av ett
värjstick i hjärtat. Amiralens egen värja
ingår i Sperlingsholms vapensamling och
lever uppenbarligen ett eget liv. Den flyttar
sig på väggen och svävar i luften. Det
sägs att det är amiralens ande som är ute
och härjar – och den som flyttar värjan
blir ihjälstucken…
19. Den huvudlöse
I närheten av Hökön finnes en hög backe
kallad Högabjär. Där brukade man förr
i tiden se spöken. Bland annat har en
huvudlös gubbe setts komma upp ur
backen för att sedan gå ner mot de djupa
torvgravarna som finns i närheten. Kanske
har han drunknat där en gång?
(Pehr Johnsson 1922: Sägner och folktro
från Göinge och Villands härader.
Karlshamn. sid. 12)
20. Wärdshuset
Skyrupsgården
Gäster som upplever att någon flåsar dem
i nacken och kalldrag på hotellrummen.
Men nåt fel på ventilationen och värmen
är det inte på Wärdshuset Skyrupsgården.
Enligt sägnen är det en piga som går igen,
det är hon som har den kalla andedräkten…
Det som i dag är Skyrupsgården
var ursprungligen ladugården till Skyrups
herrgård som låg lite högre upp på sluttningen
på Finjasjöns västra sida. Herrgården
hade anor från 1400-talet och Skyrup
är även förknippat med snapphanetiden
och många märkliga händelser med spökerier
och nedgrävda skatter.
21. Hoby kulle herrgård
Hoby kulle är en hemsökt herrgård och
ägdes på 1800-talet av Isaac Otto Ruben.
Han lät flytta och bygga om stora delar
av huset i tegel som tillverkats vid hans
eget bruk. Huset flyttades till den intilliggande
Calmare Kulle som var platsen för
en gammal vikingagrav. Under bygget forslade
man bort stora delar av graven vilket
enligt sägnen upprörde de vikingar som
begravts på platsen. En vecka efter att huset
stod klart dog Rubens hustru Caroline
i kolera och senare mördades Ruben själv
av stråtrövare. Det sägs att Caroline fortfarande
finns kvar i herrgården som dess
«vita dam».
22. Hjortsberga prästgård
Hjortsberga prästgård är ökänd. Genom
åren har det berättats historier om flyttade
möbler, mystiska steg, barnröster
och hundskall. Det sägs till och med att
hästarna från den närliggande ridskolan
vägrar att passera utanför.
23. Drottningskärs kastell
Drottningskärs kastell är en befästning
på Aspö utanför Karlskrona. Någonstans
under kanonerna ska det finnas en gruva
där en Greve Rålamb suttit fängslad. Men
det är inte bara greven som går igen – historierna
är många om gastar som vandrar
på vallarna och fångar som spökar i fängelsehålorna.
24. Spökhägringar
på Vättern
Gåtfulla hägringar dyker ibland upp runt
denna sägenomspunna sjö, en okänd stad
kan plötsligt dyka upp på motsatta stranden
och sjöns egen sjöfru syns ibland
vandrande på vågorna. Men att tala om
henne är farligt om man befinner sig ute
på sjön. Då kan båten gå under i en fruktansvärd
storm.
25. Hultaby herrgård,
Vetlanda
Här spökar det! Det stönas och knackas
friskt i den ena delen av huset. Historien
förtäljer att det är en före detta godsägare
som dog en mörk natt efter att han fått
besök av sju svartklädda herrar i höga hattar.
Efter en stund kom de sju herrarna ut
igen och reste iväg i sitt ekipage draget av
kolsvarta hästar – och vagnen, den löstes
upp i tomma intet…
26. Broby Sanatorium
I Brobys övergivna sanatorium hörs en
klocka ringa. Kanske är det den kvinna
som drog i nödklockan precis före sin
död? Dörrar slår igen av sig själv och ljudet
av fotsteg hörs i det tomma huset. •
Källor: Riksantikvarieämbetet,
Trollstigar.se, Folkminnesarkivet i Lund,
Jönköpingsposten, Kristianstadbladet,
Munksjö Bruks Minnen, Spökhus.se,
Värnamo hembygdsförening,
Jerry Axelsson, Eksjö.
lingonet | 19

f
Malin Olsson
går på husesyn
I populära teveserien «Vem bor här?» gäller det att gissa vem som hör ihop
med vilket hem. Och det är inte alltid som man tror.
«Ibland blir man riktigt överraskad – och det är ju det som är poängen»,
säger programledaren Malin Olsson.
vår är det premiär för den femte säsongen av «Vem bor här». Serien
bygger på ett kanadensiskt teveformat som har bearbetats av Sveriges Television
för att passa den svenska publiken.
I varje avsnitt får fem personer gå husesyn i varandras hem. Deltagarna vet
ingenting om varandra förutom namn och yrke. Allt de har att gå på är de olika hemmen
och det intryck som de har av sina medtävlare. Sedan gäller det att para ihop rätt
personer med rätt hem – och den som får flest rätt vinner 10000 kronor. Under de tidigare
säsongerna har vi fått tjuvkika in i många spektakulära, ovanliga och spännande
hem. Dallasvillor, hobbithus, kyrkor och väderkvarnar inredda i olika stilar – från
modernt till bohemiskt… Det verkar helt enkelt inte finnas någon ände på fantasin när
svenskarna förverkligar sina drömboenden.
Tävlingsmomentet tilltalar
«Jag tror att det är en av orsakerna till att programmet är så populärt. Det finns ett
stort intresse för inredning och jag tänker att många av oss går omkring och bär på egna
drömmar. Då är det roligt att få se hur andra har gjort – jag tror att programmet inspirerar
många att sätta igång och förverkliga sina drömmar», funderar Malin Olsson.
«Sedan tror jag att hela tävlingsmomentet tilltalar många också. Man tycker att man
har ganska bra koll och kan läsa av människor och tänker att det ska se ut på ett visst sätt
hemma hos dem. Ibland stämmer det och ibland inte alls – det är helt enkelt kul att sitta
tillsammans framför teven och gissa.»
Headhuntar rätta hemmen
I den kommande säsongen besöker Malin Olsson och hennes tävlande totalt 40 olika
hem. Alla har handplockats för att de har det där lilla extra.
«När vi letar hem till programmet så annonserar vi och bjuder in folk att söka till
programmet, men vi har också en castingavdelning som aktivt letar efter lämpliga hem.
De gör research och letar bland inredningsmagasin, lokaltidningar och hittar spännande
hem genom kontakter», berättar Malin,
«Det är viktigt att vi får en bra mix av hem. Från magnifika villor till små torp, etniskt
inspirerade lägenheter och en skön blandning av retro och modernt. Man ska bli lite
överraskad!»
Den här säsongen kommer bland annat att bjuda på ett skärgårdshus fullt av antikviteter
och en ombyggd restaurang i Skåne.
«Restaurangen var verkligen jättehäftig med en massa gamla prylar och läckra tapeter.
För första gången har vi också varit norröver i Umeå, där vi bland annat kommer att
besöka ett gammalt bönehus.»
Försöker bli kompis med funkis
Men hur ser det då ut hemma hos Malin Olsson själv?
«Just nu försöker jag bli kompis med funkis. Jag älskar sekelskifte och har bott i en
sekelskifteslägenhet med högt i tak tidigare. Men med familj och en liten 1,5-åring så
blev vi trångbodda och behövde något större. Så då hittade vi den här fantastiska funkislägenheten.
Nu håller jag på att fundera på hur vi ska inreda den på ett bra sätt. Jag
tycker om att blanda och ge. Lite industriellt men med inslag av naturmaterial och växter
i en skön blandning!» •
20 | lingonet

T
Viola och Jack bor
superkompakt
i mobil hyresrätt
Viola och Jack på balkongen till sin lägenhet.
Följ Viola på instagram @violabergstrom
lingonet | 21

foto • jonas ingerstedt
Genom att rita fasta inredningslösningar som byggts in i lägenheterna från början har arkitekten skapat en
yteffektiv och funktionell planlösning. Längs med lägenhetens ena långsida sträcker sig en komplett köksoch
förvaringsmodul som även inkluderar en liten skrivbordsplats. En platsbyggd bokhylla fungerar som
rumsavdelare mellan sovrummet och allrummet. Köksinredningen och förvaringen är tillverkad av småländska
Morgana i Bodafors, utanför Nässjö.
Alla lägenheter har samma planlösning.
De har prefabricerats med färdigmonterade
badrum, kök, förvaring och balkong.
Därefter har de monterats på plats i en betongkonstruktion.
När bygglovet går ut kan de enkelt monteras loss igen.
Visst går det att bygga snabbt, snyggt och kompakt för unga hyresgäster. Viola Bergström och
Jack Forsgren bor på 33 prisbelönta kvadratmeter i Västberga utanför Stockholm.
«För oss är det otroligt viktigt att få ett bra bostadsalternativ när man inte kan investera i en
bostadsrätt. Stockholm är svårtillgängligt, även för oss som är uppväxta här. Andrahandskontrakt
är osäkra och har dyra månadshyror. Vi hurrade när vi fick kontraktet!», säger Viola.
När Viola Bergström och hennes sambo Jack Forsgren
flyttade in i sin 1,5:a i Västberga var det slutet på en lång flyttkarusell
i form av andrahandsboenden runtom i stan. Via det
ideella ungdomsförbundet jagvillhabostad.nu fick de erbjudande
att flytta in i pilotprojektet «Snabba hus». Snabba hus
är mobila hyresrätter för unga vuxna uppförda på tidsbegränsade
bygglov. Syftet med projektet är att visa att det faktiskt
går att bygga bostäder på tidsbegränsade bygglov utan att ge
avkall på kvalitet- och miljöaspekter. Projektet i Västberga omfattar 280 lägenheter och
har ett tidsbegränsat bygglov på 15 år. Lägenheterna har uppförts i samarbete mellan
jagvillhabostad.nu, Svenska Bostäder, JR Living och Andreas Martin-Löf Arkitekter.
Bygget gick rekordsnabbt – bygglovet beviljades 2015 och redan ett år senare var bostäderna
inflyttningsklara.
Effektiv och återvinningsbar
Totalt består projektet av 278 lägenheter – alla på 1,5 rum och kök och en yta mellan
31 och 33 kvadratmeter. Här finns också två 3:or på 77 respektive 78 kvm. Bostäderna
har ritats av arkitekt Andreas Martin-Löf och tillverkats av JR Living och är en sinnrik
kombination av genomtänkta planlösningar och ett smart byggkoncept. Företaget har
specialiserat sig på yteffektiva lägenheter till ett överkomligt pris. Lägenheterna har
prefabricerats inomhus i en svensk fabrik och har levererats till platsen med färdigbyggda
badrum, kök, förvaringsutrymmen och balkong. Därefter har de monterats i
en betongkonstruktion utformad efter tomtens förutsättningar och ljusförhållanden.
Det här sättet att bygga effektiviserar produktionskedjan, minskar svinn och risk för
fuktskador. Därmed sänks byggkostnaderna och bostäderna kan färdigställas på kortare
tid är vanligt. Hyran vid nyproduktion för en lägenhet på 33 kvm var vid inflyttning
4 900 kr per månad. En annan fördel är att husen är långsiktigt hållbara eftersom de
enkelt kan demonteras och byggas upp igen på en annan plats.
Inredning i egen design
Lägenheterna är smart planerade och bygger till stor del på fasta lösningar som ritats
av arkitekten. Kök och vardagsrum ligger i en öppen planlösning där köksinredningen
övergår i en förvaringsvägg med ett inbyggt skrivbord.
I sällskapsdelen finns en platsbyggd förvaring och bokhylla som även fungerar som
avgränsning till sovdelen.
«Hyllan i det öppna vardagsrummet och köket är väldigt praktisk och snygg. Där
passar perfekt en TV in, böcker och alla våra småsaker. Det platsbyggda skrivbordet är
också bra, men jag hade nog valt två till garderober ärligt talat än den skrivbordsplatsen.
Det är nog bara ett klädproblem hos mig kanske», konstaterar Viola apropå den
kompromiss som det innebär att bo så här yteffektivt.
Färgsättningen i lägenheterna är bestämda av arkitekten – sobert grått i köksdelen,
petrol i den rumsavdelande förvaringen och mörkt röda kontraster i ytterdörr och i de
yttre fönsternischerna mot balkongen. Viola har inrett med egendesignade möbler i
kontrasterande färger, bland annat en sittbänk, ett sidobord och ett matbord i en rosa
kulör.
«Eftersom mycket är grått i lägenheten, kök, garderobsdörrar etcetera så aktade vi
oss för just grått. Jag har försökt tänka att det ska kännas färgglatt utan att bli skrikigt
och galet. Vi byggde en bänk och eget matbord, mest för att dölja ett element som vi
tycker står konstigt till - det blev superbra! Jag tror inte heller på att tänka för mycket,
jag ändrar min åsikt varje vecka, gör om och fixar nytt.»
Sofistikerat – med enkla medel
Arkitekten, Andreas Martin-Löf, är flerfaldigt prisbelönt och ligger bakom många uppmärksammade
projekt. För honom var det självklart att anta utmaningen.
«Redan när jag studerade på KTH Arkitektur började jag intressera mig för bostadsbyggande
– och hur det kan utvecklas. Under mina första år som praktiserande arkitekt
märkte jag dock hur oerhört konservativa de stora svenska byggbolagen är när det
kommer till bostadsproduktion. Det var därför ganska självklart för mig att tacka ja
när Junior Living frågade mig om jag ville vara med och utveckla deras koncept för
effektiva smålägenheter. Att medverka till att fler, mindre och billigare, lägenheter produceras
känns oerhört angeläget för mig.»
Med Snabba Hus har man visat att det är möjligt att bygga bostäder av hög kvalitet
på tidsbegränsade bygglov och till rimliga hyror. Projektet har också fått mycket uppmärksamhet
och har belönats Nordic Architecture Fair Award med motiveringen «För
en sofistikerad arkitektur med enkla medel, som utgår från ett av våra mest angelägna
sociala problem.» •
22 | lingonet

↑ Den platsbyggda skrivbordshörnan och förvaringen är yteffektiv och minskar behovet av egna möbler. ↑ Soffbordet från Ikea har Viola valt att
klä med mosaikplattor. Läderstolarna är vintage. ↓ På andra sidan rumsavdelaren finns sovhörnan med plats för en rejäl säng, väggen är i kork, ett
material som valts av arkitekten. ↘ Viola och Jack är roade av inredning och har själva designat och låtit tillverka sittbänk, sidobord och matbord
i kontrasterade rosa kulör – «Old Rose» från Alcro.
lingonet | 23

illustrationer • Tinna Ahlander
Alla vägar
bär till Vaggeryd
Med sitt centrala läge mitt i «y:et» Halmstad–Nässjö/Jönköping är
Vaggeryd ett klassiskt stopp för Krösatågen. Härifrån har det fraktats
allt från pinnstolar till massaved. I dag är orten känd för en helt annan
typ av stol – Laminon – och för att bjuda på Sveriges bästa pölsa!
karta:Tr a fi k v e r k e t
Sveriges järnvägsnät
Munksjö sulfatfabrik var under åren 1904–1984 en viktig arbetsplats i Vaggeryd. Den strategiska placeringen
i de skogrika trakterna innebar en säker tillgång på råvara. Den råa lukten från sulfatfabriken kom att bli
förknippad med Vaggeryd och det florerade många doftrelaterade Vaggerydsskämt – alla som åkt tåg förbi
fabriken när det begav sig vet vad vi menar… Illustrationen bygger på ett foto taget på 1950-talet.
vagnshjulet i kommunvapnet anspelar på äldre tiders vagnstillverkning – och dagens anknytning till underleverantörsindustrin.
Källor: Vaggeryds kommun, vaggeryd.se samt järnväg.net – guiden till Sveriges tåg och järnvägar.
24 | lingonet

Järnvägen
Vaggeryd har alltid varit en knutpunkt. Här i trakterna gick «Munkaleden»,
Munkarnas vandringsled från Nydala kloster till nunneklostret i Byarum. Men det
var när järnvägen kom till byn som det blev riktig fart. 1882 invigdes järnvägen mellan
Halmstad och Nässjö och 1894 stod sträckan Vaggeryd–Jönköping klar. 1938 blev
Halmstad–Nässjö Järnvägar, HNJ, en av de första aktörerna i Sverige med att erbjuda
snabbmotorvagnståg på sträckan Halmstad–Nässjö. Toppfarten var 110 km/h och
dessa tåg har kallats Sveriges första snabbtåg. Enligt järnväg.net minskade restiden mellan
Halmstad och Nässjö med minst en timme till cirka tre timmar. När den pågående
renoveringen och uppgraderingen av Y:et står färdig innebär det ett nytt steg i sträckans
historia.
Industrin
Tillgång på vattendrag, skog, järnmalm och kommunikationer har varit viktigt
för Vaggeryd och redan under järnåldern fanns i trakten en utvecklad järnhantering.
Järnbruken fick stor betydelse för folkets försörjning – bland annat genom Götaströms
Bruk som fick sitt privilegium 1672. Parallellt med järnhanteringen utvecklades hantverkstraditionen
tillsammans med jord- och skogsbruket. I slutet av 1800-talet började
järnbruken slås ut och istället började många fokusera på möbeltillverkning i industriell
form. I närbelägna Hagafors etablerades en pinnstolsfabrik 1863 och pinnstolarna
härifrån gick på export till bland annat England. I järnvägens spår etablerades nya industrier,
bland annat relaterade till skogsbruket, och så även i Vaggeryd. Trä- och snickeriindustrier,
liksom vagnssmedjor, växte fram. Med åkdonstillverkningen utvecklades
ett industritänkande likt dagens, med underleverantörer till montering i fabrik. Vaggeryds
kommunvapen, hjulet, anspelar på just den här verksamheten. 1904 inleddes en
ny epok i Vaggeryds historia när Munksjö AB etablerade en pappersmassafabrik i Götafors.
Munksjös sulfatfabrik var ett känt – och illadoftande landmärke – som drevs ända
fram till 1984 då den lades ner. I dag tillverkas här pappersmassa igen, i Waggeryds Cells
regi. Numera kännetecknas Vaggeryd av en industriell bredd – från underleveranser till
fordonsindustrin till livsmedel, designmöbler och turism.
När järnvägen kom till byn började det lilla samhället Vaggeryd att växa
på riktigt. Trafiken Halmstad–Nässjö drog igång 1882 och 1894 stod den så
kallade «Vaggerydsbanan» mellan Vaggeryd och Jönköping klar.
Cisterciensermunkarna i Nydala tog «Munkaleden» förbi Vaggeryd till
Byarum.
Sveriges bästa pölsa finns i Vaggeryd. 2018 blev Vaggeryds Chark svensk
mästare i Chark-SM med sin pölsa. Domarnas motivering löd: «Fantastisk
balans i kryddning som framkallar en symfoni av smaker. Traditionell
rätt som borde ligga i tiden».
Alla orter med självaktning har en egen TV-profil. Vaggeryds mesta
kändis är SVT:s utrikeskorrespondent rolf Fredriksson.
Lilla byn Byarum norr om Vaggeryd är en viktig del av traktens historia.
Här fanns på medeltiden ett nunnekloster – ett systerkloster till cistercienserna
i Nydala. Här finns sockenkyrkan och, förstås, Byarums Bruk
som fortfarande tillverkar den rikskända Byarumssoffan och läckra
designföremål i aluminium. Krösatågsstationen i Byarum är dock stängd
sedan några år tillbaka.
En av världens mest kända stolar – Laminon – föddes och tillverkas fortfarande
i Vaggeryd. Designern Yngve Ekströms pappa svarvade pinnstolar
åt Hagafors stolfabrik och det var härifrån han fick sitt intresse för
hantverk och snickeri. 1956 ritade han fåtöljen Lamino som han tillverkade
i det egna företaget Swedese. Idag går Lamino på export till hela
världen och har även utsetts till «Århundradets svenska möbel»
i tidningen Sköna Hems omröstning 1999.
Götafors vs. Vaggeryd. En gång i världen var det två olika världar –
bruks samhället Götafors och Vaggeryd. Den gamla «gränsen» markeras
fortfarande av två skyltar utmed tidigare E4:an.
lingonet | 25

g
Så har vi byggt
och bott i Krösaland
Vad är egentligen en båtsman? Byggnadstraditionerna i våra sydsvenska landskap
berättar mycket om trakten och om vår livsstil genom tiderna. Här är några typiska
exempel på hur vi har bott i Krösaland!
KÄLLOR: Exemplen på nästa sida är en generalisering – våra byggnadstraditioner är naturligtvis mer komplexa än så här.
Men de ger ändå en fingervisning om vad som är typiskt för de olika regionerna och landskapen. Fakta har bland annat
hämtats ur Nationalencyklopedin. Ett stort tack också till museerna i de olika regionerna – Blekinge museum, Kulturmiljö
Halland, Regionmuseet Kristianstad och Jönköpings läns museum – som har ställt upp med fakta, tips och bilder!
26 | lingonet

Båtmanstorpet är typiskt för Blekinge. Bilden visar båtsmanstorpet i
Wämöparken. Foto: Jonas Eckerbom 2015. Bildtext och foto från Blekinge
museum.
BLEKINGE – båtmanstorpet
Äldre tiders bebyggelse i Blekinge var ofta samlad i många små havsnära klung- eller
radbyar. Boningshusen var gärna timrade, så kallade sydgötiska hus. Efter laga skiftet
började man under 1800-talet istället att bygga tvåvånings rödmålade och panelklädda
hus eller skåneinspirerade korsvirkes- eller skifteslängor. På mindre gårdar och torp
byggde man parstugor eller enkelstugor. Enligt Blekinge museum är det så kallade
«Båtmanstorpet» typiskt för landskapet. I varje by i Blekinge fanns en eller flera båtsmän.
Byns bönder stod för bostad och lön till båtsmannen och hans familj. Båtsmannen
tjänstgjorde varje år fyra månader i Karlskrona eller på något av flottans fartyg.
I krigstid kommenderades han ut att delta i striderna. Båtsmannen och hans familj
skulle ha ett torp att bo i. Husen såg ut som andra hus i trakten, men de var mindre och
mer oansenliga. I boningshusen fanns rum med spis, förstuga och en liten kammare.
Typiskt halländskt – hallandslängan! Det här sättet att bygga blev populärt
under 1800-talet. Maltes i Hishult, en före detta mataffär.
HALLAND – hallandslängan
Hallands tidigare koppling till Danmark har påverkat bebyggelsen och arkitekturen
i landskapet och långt in på 1800-talet var korsvirkesarkitekturen dominerande i
landskapets södra delar. Broktorpsgården och Tre Hjärtan i Halmstad är några typiska
exempel från 1700-talet. Men i de övriga delarna av landskapet dominerade träbebyggelsen
i form av ryggåsstugor. På 1800-talet ersattes ryggåsstugan av den långsmala
«hallandslängan» som i dag anses typisk för landskapet och som fortfarande byggs.
Den fyrlängade korsvirkesgården med halmtak är typiskt skånsk.
Det är bara storken som fattas!
SKÅNE – korsvirkesgården
De medeltida kyrkorna med sina vitrappade fasader och trappstegsgavlar är för många
sinnebilden av Skåne. Kyrkorna i Dalby, Everlöv, Sankt Olof och Vä tillhör de som anses
vara bäst bevarade. Det som annars är mest utmärkande för Skåne är den fyrlängade
gården uppförd i korsvirke och med halmtak. Andra vanliga byggnadsdetaljer är tak
med litet eller helt utan utsprång. Mot gavlarna var ofta tegelpannorna murade i liv med
gavelmuren eller gesimsen. Dessa detaljer finns dock även i andra delar av landet, till
exempel på Gotland.
Trähusbebyggelsen är utmärkande för Småland. Det här är Näs by i Eksjö
kommun. Foto: Anders Franzén, JLM, 2017.
SMÅLAND – torp, herrgårdar och städer i trä
I skogrika Småland byggde man förstås gärna i trä. Under 1500- och 1600-talet gick en
nybyggarvåg genom landskapet – nu uppfördes många gods i och gårdar med timrade
mangårdsbyggnader. Under 1600-talet byggdes också många bruksmiljöer, till exempel
i Huseby, Kosta och Bruzaholm. På de mindre gårdarna dominerade också träet som
byggnadsmaterial med traditionella par- eller enkelstugor och, förstås, det klassiska
röda lilla smålandstorpet. Hela städer byggdes i trä, som trästäderna Eksjö och Vimmerby
som fortfarande i dag är väl bevarade.
lingonet | 27

T
Svenska hem marknadsför designnationen Sverige
Nu lyfter Visit Sweden fram inredning och arkitektur hemma hos vanliga
svenskar i sverigemarknadsföringen. Nio av tio av de designintresserade turister som
Visit Sweden riktar marknadsföringen till är intresserade av att resa till Sverige,
lära sig om destinationen och göra mycket under sitt besök.
Svenska hem har ofta en genomtänkt design, och bostadsvisningar
öppna för allmänheten är relativt ovanligt utanför Sverige. Under
några veckor kommer utvalda bostadsobjekt över hela landet att
läggas ut på Swedish Design Museum, Visit Swedens officiella
digitala museum för design, mode och arkitektur. Utländska
besökare på plats i Sverige kan också besöka de utvalda öppna
visningarna.
Visit Sweden har tagit hjälp av den brittiska bloggaren och författaren
Niki Brantmark, specialiserad på svensk och skandinavisk
design, för att välja ut objekten som visas upp i Swedish Design
Museum. Hemmen väljs för att visa olika inrednings- och arkitekturstilar
i olika delar av landet.
«När jag flyttade till Sverige slogs jag av hur människor bodde – deras hem
såg ut som att de var tagna från ett inredningsmagasin. Jag vill gärna låta andra upptäcka
svensk design och svensk livsstil och det här är ett coolt sätt att göra det på», säger Niki
Brantmark, kurator för «The Home Viewing Exhibitions» i Swedish Design
Museum.
Med utställningen i Swedish Design Museum, som är den andra
sedan museet öppnades för ett år sedan, vill Visit Sweden sprida
inspiration om design, mode och arkitektur i Sverige i internationella
medier och i designintresserade människors sociala medieflöden,
speciellt i Tyskland, Storbritannien, Frankrike och USA.
Presentationerna av bostadsobjekten i Swedish Design
Museum leder vidare till inspiration för utländska resenärer på
Visit Swedens sajt för Sverige som resmål. Här ges tips om klassiska
hem att besöka, exempelvis Zorngården i Dalarna, designplatser
som Vandalorum i Småland och Textilmuseet i Borås, samt andra
besöksmål i hela landet.
Läs mer på swedishdesignmuseum.com. •
Andel hushåll efter hushållsstorlek
5 personer, 4,3% 6+ personer, 2,0%
4 personer, 12,3%
1 person, 37,7%
3 personer, 12,4%
2 personer, 31,3%
Singelhushållet – samtidens sätt att bo
Enligt Statistiska Centralbyrån består nästan 40 procent av alla svenska hushåll av ensamstående utan barn. Det innebär
att vi har den högsta andelen singelhushåll i världen! 69 procent av alla hushåll i Sverige utgörs av 1–2 personer.
Nu är det inne att bo kollektivt igen
Kommer ni ihåg Lukas Moodyssons film «Tillsammans»
från år 2000? En dramakomedi som skildrade
kollektivboendet i all dess exotism. När vi skriver 2019 är
kollektivboendet åter på gång igen. Ett nygammalt koncept
som börjar bli populärt bland både unga och äldre
som ett sätt att lösa boendefrågan på ett yt- och kostnadseffektivt
sätt, rapporterar Hyresgästföreningen. Ett
av de framgångsrika, uppdaterade kollektivboendena är
Sofielunds Kollektivhus i centrala Malmö. Boendet har
ritats av Kanozi arkitekter och är ett samarbete mellan
Malmö stad och de framtida hyresgästerna. Här har alla
en självständig lägenhet vid sidan av de gemensamma utrymmena.
För dig som letar efter ett kollektiv att bo på rekommenderar
vi ett besök på kollektivhus.nu – en webbsida
som samlar aktuell information.
28 | lingonet

m
Lina byggde
en portabel studentlya
foto • maria ivarsson, smålands dagblad
När Lina Spåls från Borlänge började plugga produktutveckling med möbeldesign
i Nässjö så löste hon studentboendet på sitt sätt. Hennes egendesignade «Tiny
House» är ett portabelt hus på vagn som hon byggde hemma och sedan tog med sig
till Nässjö. Inspirationen fick hon från USA där det är vanligt med rullande hus på hjul.
Huset ställde hon sedan upp på den lokala campingen. Väl isolerat drar det inte så
mycket i uppvärmning – vilken består i elburen golvvärme och en vedspis. Det lilla
huset är bara 2,9 meter brett men ändå komplett med egen WC i form av en separetttoalett.
Med sitt Tiny House hoppas Lina lösa både bostadsproblemet och slippa studielån.
•
VINN!
«Ödehus. Från ruckel till pärla.»
Blekingetrafiken · Hallandstrafiken · Jönköpings Länstrafik · Kalmar Länstrafik · Länstrafiken Kronoberg · Skånetrafiken
Blev du nyfiken på hur man räddar ett ödehus när du läste reportaget om Robert
Danielsson på sidorna 6–7? Då ska du vara med och tävla om Robert Danielssons bok
«Ödehus. Från ruckel till pärla»! Vi har tre exemplar att tävla ut bland de läsare som
kan svara på frågan: Hur många procent av Sveriges hushåll består av 1–2 personer?
Mejla ditt svar till ruckel@lindqwist.se eller skicka ett vykort till Lindqwist, Grangatan 4,
57140 Nässjö. Märk ditt svar «Ödehus» Vi vill ha ditt bidrag senast den 15 mars.
Lycka till!
lingonet | 29

Nu kör vi enligt nya tidtabellen.
Extra dubbelturer Jönköping–Växjö
och bättre helgtrafik på flera sträckor!
Nytt år innebär alltid ny tidtabell och förhoppningsvis har du hunnit
bekanta dig ordentligt med de nya tiderna och turerna som trädde i kraft den 9 december
2018 och gäller ända fram till den 12 december 2019. Vi vill också passa på att göra dig
uppmärksam på att den nya tidtabellen innehåller en rad trevliga nyheter, bland annat
en extra dubbeltur måndag–fredag mellan Jönköping och Växjö, förbättrad helgtrafik
på sträckan Jönköping–Nässjö–Halmstad och förbättrad helgtrafik Nässjö–Tranås.
Tågkompaniet tar över driften
av Krösatågen
Banarbete mellan Jönköping
och Nässjö under 2019
Under hela 2019 kommer Trafikverket att utföra omfattande banarbete på sträckan
mellan Jönköping och Nässjö. Det innebär att Krösatågen periodvis kommer att ersättas
med buss. När arbetet är slutfört får vi snabbare och säkrare resor med Krösatågen
– men under tiden hoppas vi på ditt överseende och ber dig att vara lite extra uppmärksam
på informationen så att du bättre kan planera din resa.
Tågvärdarna Veronica och Robert i Värnamo trivs i de nya uniformerna.
Krösatågen har fått en ny operatör. Det är Tågkompaniet som i december
tog över driften efter Transdev, efter att ha vunnit upphandlingen som gjorts av Jönköpings
Länstrafik. Som resenär kommer du dock att känna dig hemma: Krösatågen är
fortfarande Krösatågen med samma personal ombord, det enda som kommer att skilja
sig är uniformerna. I samband med övertagandet så flyttas driftsledningen även tillbaka
till Nässjö från Malmö, en åtgärd som är ett led i Tågkompaniets satsning på en regional
förankring.
Vi vann!
Fackböcker och Krösabuketten!
Bokvinst, Lingonet 2-18
Vinnare av Marita Lynards bok «Kärlek – när introverta
och extroverta möts». Ett stort grattis till:
Margaret Hammerth, Kalmar
Inger Pettersson, Trekanten
Mats Hansson Cooper, Karlstad
Alla tre visste svaret på frågan «Extrovert och introvert
är två personlighetstyper – vad kallas den tredje?» och
det rätta svaret var «ambivert».
Blomsterspråket, Lingonet 2-18
Ett stort grattis till vinnarna av Krösa buketten:
Anne M Lindberg, Nässjö
Helene Gustavsson, Åseda
Dagmar Persson, Lönneberga
Rätt svar på frågan «Vad heter den nya hållplatsen för
Krösatågen?» var «Rörstorp».
Kokbok, Lingonet 2-18
Två glada vinnare får varsitt exemplar av Paolo Robertos
kokbok «Mat från gudarnas stig» med massor av smaskiga
italienska recept.
Ett stort grattis till vinnarna:
Britt Jakobson, Värnamo
Kalle Malinen, Göteborg
Båda två visste svaret på frågan «Från vilken stad kommer
den äkta pizzan?» Rätt svar var «Neapel».
R ÄTTELSE
I Lingonet 2, 2018 hade vi felaktigt angett i reportaget om Marita Lynard att hon är psykolog. Detta stämmer inte – Marita är författare och samtalsterapeut.
Vi ber om ursäkt för missförståndet!
foto: Peter Aronsson
30 | lingonet

Vinn Resekort med reskassa till Krösatågen!
KRÖSAKRYSSET
465923036 igloo
KRÖSA-
TÅG-
STATION
ATT
SPRINGA
ETT EXT-
RA VARV
UPPÅT
VÄRRE
FICK DEN
SOM
INTE
KOM
KRÖSA-
TÅG-
STATION
ROVA
GÖR
FARS
BRUKAR
MAN JU-
BILAR
HAND-
LAS
LIVS
I
SKREV
OM
SALTÖN
PUCK
REAL
PÅ PUB
TIDS-
FRÅGA
LIGGER INTE
PÅ LAT-
SIDAN
LIGA
TABLETT
MED
GLASYR
SLAG
OCH
SNABB
Ditt namn, adress och tel.nr:
OMEDEL-
BART
TAR
TRAPP-
AN UPP
KRÖSA-
TÅG-
STATION
HYR
MÅNGA
I ANDRA
LOCKAR
FOLK TILL
DJUR-
GÅRDEN
FISK
DEN ÄR
DYRARE
VINTER-
TID
STADS-
PARK
UNDER
LOCK
JW
KRYSS.
SE
LIST-
MUSIK
ÄR ÅL
PÅ
GILLE
KÖN
SPELAS
PÅ
TÄT-
TING
SKRIN
I KLÄM-
MA I
LONDON
HÅR-
BAND
KUNG AV
YNG-
LINGA-
ÄTT
ZOLA-
HETÄR
VAR EN
LUDEN
EN
FRÅGAR
UNGA PÅ
908334194 nyckel
VACKER
PÅ KORT-
SIDA
ELAKA
VARAR
LÄNGE
ÄLDRE
BETYG
GER
USLA
SKÖRD-
AR
KRÖSA-
TÅG-
STATION
STÅNG
MÅNGA
I REGN-
SKOG
VALUTA
VIKT
ÄR
BETONG
I HUS
SÄGS
MED SLIT
BERG-
GRUPP
ÖVER-
TALA
TVI
BLEV
PLÅT AV
ZORN
NYING
SAND-
ORM
BROWN
MED DA
VINCI-
KODEN
ROSOR
SKAV-
SÅRS-
PLATS
STRYK
SÖMN-
MEDEL
NATUR-
VÄSEN
KAN
SOPPA
FÅ
GUDOM
ÄGG
INTE SÅ
ÄR
RÄTT OK
DALTON
SOM
VAR
BOND
KAN
MAN FÅ
KAFFE
MED
GAP-
SKRATT
I KORT-
FORM
DRAR
FÖRST
SPAK
BE-
SEGRA
LÅSA
SKREV
SÖR-
GÅRDEN
RYSK
RYMD-
STATION
GEGGA-
MOJA
SUND-
BERG
PÅ SOL-
SIDAN
FÖR-
LÄNGD
SKATT
KÖKS-
MÅTT
FICK
LURAD
KRÖSA-
TÅG-
STATION
TAS PÅ
REP
VÄLSMA-
KANDE
TRAMP-
ADES
FÖRR
EJDER-
HONA
PJÄSEN
KOBBEN
Varsågod! Ett lagom klurigt korsord att lösa ombord. Hinner du inte klart, så tar du bara med dig tidningen hem. Vinnaren belönas med ett Resekort med reskassa från valfritt
länstrafikbolag i Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Blekinge eller Skåne till ett värde av 1000:–, andra och tredjepris är ett Resekort med reskassa till ett värde av 500:–.
Vi vill ha ditt svar senast 15 mars. Lycka till! Korsordet sänds till: Jönköpings Länstrafik, Box 372, 55115 Jönköping, Märk kuvertet «Krösakrysset».
Glöm inte att skriva ditt namn, telefonnummer och adress (till höger om krysset)!
Vinnare av Krysset i nr 2­2018: 1000:– Per Liljeberg, Taberg. 500:– Ewa Barrdahl, Växjö och Anita Ahlgren, Nybro.
lingonet | 31

Linköping/Norrköping ►
TRANÅS
82 JÖNKÖPING-TRANÅS
85 (JÖNKÖPING)-NÄSSJÖ-EKSJÖ
86 NÄSSJÖ-HALMSTAD
87 JÖNKÖPING-VÄXJÖ
88 NÄSSJÖ-VETLANDA
89 NÄSSJÖ-ALVESTA-VÄXJÖ
92 VÄXJÖ-HÄSSLEHOLM
◄ Falköping/Skövde/Göteborg
Rocksjön
Hovslätt
Norrahammar
Taberg
Månsarp
86
JÖNKÖPING
Huskvarna
Tenhult
Forserum
Malmbäck
Hok
86
82
89
98
Aneby
NÄSSJÖ
Brinellskolan
Ormaryd
85
EKSJÖ
Stensjön
Björköby
Bodafors
Ekenässjön
KALMAR-EMMABODA-KARLSKRONA
VAGGERYD
Skillingaryd
Sävsjö
88
VETLANDA
Göteborg ►
Malmö/Köpenhamn ►
SMÅLANDS-
STENAR
86
Torup
Oskarström
HALMSTAD
Helsingborg ►
Landeryd
Kinnared
Reftele
Bredaryd
Forsheda
86
Klevshult
VÄRNAMO
Rörstorp
Bor
Rydaholm
87
89
ALVESTA
Vislanda
Diö
92
Stockaryd
Lammhult
Moheda
ÄLMHULT
Gemla
VÄXJÖ
EMMABODA
Örsjö
NYBRO
Vissefjärda
Holmsjö
Trekanten
Smedby
KALMAR
◄ Markaryd
Killeberg
OSBY
98
Hästveda
KRÖSATÅGEN
BYTE
ÖRESUNDSTÅG
PÅGATÅG
VÄSTTÅG
ÖSTGÖTAPENDELN
◄ Helsingborg
HÄSSLEHOLM
Ballingslöv
Malmö/Köpenhamn ►
Trelleborg
Kristianstad/Karlshamn ►
Bergåsa
KARLSKRONA
20171101
Blekingetrafiken · Hallandstrafiken · Jönköpings Länstrafik · Kalmar Länstrafik · Länstrafiken Kronoberg · Skånetrafiken
32 | lingonet
krosatagen.se