Aktivt Skogsbruk 1-2022

SKOGSBRUK #1/2022
”
Skogsbilvägen är en investering
Från asp
till ask
De stylade om
skogen och livet

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig fullservice
till skogsägare i södra Sverige. Företaget har omkring
115 anställda och omsätter varje år ca 3 miljarder
kronor. Den årliga anskaffningen av virke uppgår till
ca 5 miljoner kubikmeter. Sydved ägs av Stora Enso
och Ahlstrom-Munksjö. Sydved är certifierat enligt
FSC®-CO15573 och PEFC.
Par i skog.
Erika och Markus
Forsbäck är
skogsägarna som
hjälper andra
skogsägare att
höja värdet på
sin fastighet.
Ansvarig utgivare
Daniel Fellenius, Sydved
Redaktör
Annsofie Öhman, Sydved
Form, produktion och projektledning
Amelie Bergman, Jordbruket
Anna Vestman, Hundra Svart Grafisk Design
Tryck/upplaga
Taberg Media Group, 21 200 exemplar
Omslagsfoto
Anna Hållams
06
Post till redaktionen skickas till
Aktivt Skogsbruk
Sydved
Box 626
551 18 Jönköping
E-post: information@sydved.se
Telefon: 01046-38 000
Innehåll #1
04 Som isarna när det blir vår...
06 Vad vill du med din skog?
14 Just nu i din skog
16 Ny klassning av skogsbilvägar
20 Fisk i fint klimat
24 Vd har ordet
26 Allt för vårens utejobb
28 Från asp till ask!
34 Har du blivit med skog?
Följ oss gärna på Instagram och
Facebook @sydved
sydved.se
36 Så använder du Sydveds app
40 Nu svärmar det…
42 Din klimatsmarta skog

20
Fina fisken smakar numera
ännu bättre eftersom den kommer
i klimatvänlig förpackning.
28
En enda aspstock räcker till 370 000 tändstickor.
Och kanske är det just din asp som ligger i asken?
16
42
Så
jobbar skogen,
vi och du för klimatet!
Nu inventeras dina skogsbilvägar!
Just nu genomför Biometria en inventering och omklassning
av skogsbilvägarna, med säkrare och effektivare
virkesleveranser som resultat.
aktivt skogsbruk 3

Foto: Rod Long
Foto: Philip Myrtorp
aktivt skogsbruk 4

Som isarna
när det blir vår...
Sakta men säkert, om än något trevande, smälter den
bort, pandemins nedfrysning av oss. Ett fruset läge som
vi alla har tvingats att leva i, men där vi sannolikt utifrån
olika egenskaper och personligheter har valt varierande
förhållningssätt för nästa steg i livsplaneringen.
En del av oss kanske har använt tiden till att aktivt
skissa fram nya mål och planer i livet. Andra har gått in
i ett mer reflekterande och pausat läge i väntan på att
vardagen, pre-pandemin, åter ska ta fart.
Mål och motor
Vilket förhållningssätt man än har valt så tror jag att
pandemin har gjort flera av oss påminda om att det
ytterst är vi själva som besitter drivkraften att utveckla
våra liv och uppnå våra mål. Omvärlden kommer alltid
kunna påverka, men den inre kraften har vi var och en
själva.
I dagsläget inte minst tydligt för dig som skogsägare,
när vi stöter på lagförslag med inskränkningar i
äganderätten och ytterst orimliga lagtolkningar såsom
Artskyddsförordningen. Ta del av VD Pär Johanssons
personliga reflektioner på sidan 24.
Möt också paret Erika och Markus Forsbäck som
har tagit tag i sina livsmål och utformat en helt ny
vardag skilt från storstadshetsen, och där de nu lever
i tät symbios med sina skogsfastigheter. Nära och på
distans. Genom att fokusera på de små detaljerna både
i det egna skogsbruket och i styling- och renoveringsuppdragen
de gör för andra skogsägare, ser de snabbt
resultat och en successiv utveckling som peppar dem
vidare för nästa steg.
Att målinriktat vårda sin skog genom åtgärder som
röjning, gallring, dikesrensning, markberedning och inte
minst väl utförda planteringar, ger en snabb utväxling
på såväl den växande skogen som fastighetens värde.
Låt dig inspireras av vårt axplock med nya uteprylar
som kan underlätta och kanske till och med gör jobbet
i skogen ännu lite roligare.
Ta också del av Annalenas, en av Sydveds mycket
kunniga skogsvårdsspecialister, värdefulla tips och råd
inför den stundande planteringssäsongen.
En annan åtgärd som också paret Forsbäck har valt
att investera i är väl anpassade och underhållna skogsbilvägar.
Investeringar som på både kort och lång sikt
höjer värdet på skogsfastigheten.
I detta nummer träffar vi även Sydveds logistiker
Carl Segersson som beskriver den omfattande inventering
och kartläggning av Sveriges skogsbilvägar som
nu pågår. Där får du som enskild skogsägare värdefull
information om hur just din skogsbilväg klassificeras
utifrån framkomlighet och tillgänglighet. Med det som
bakgrund kan du själv sedan direkt påverka värdeutvecklingen
av din fastighet. Det är du som styr!
Möt nu din vår, som dag för dag blir ljusare och där
nu isklumparna sakta tynar bort.
Daniel Fellenius
Marknadschef
Aktivitet ger värde
Våren är på gång och det är dags även för Kung Bore att
släppa sitt infrusna grepp. Med tjälen ur marken kliver
vi också in i skogsvårdens absoluta högsäsong.
”Pandemin har gjort flera av oss påminda om
att det ytterst är vi själva som besitter drivkraften
att utveckla våra liv och uppnå våra mål.”
aktivt skogsbruk 5

Vad vill du med din skog?
Familjen Forsbäck stylar gårdar
”Nu bestämmer
vi själva när vi ska
gasa och bromsa”
Vad gör du när ekorrhjulet bara snurrar runt, runt och du inte har tid
för det som är viktigt här i livet? Enkelt! Du säljer lägenheten i stan,
investerar i skogsfastigheter och startar ett företag för vilsna skogsägare
som vill ha hjälp med att styla sin gård. Att man får jobba häcken av
sig, det är bara kul!, tycker Erika och Markus Forsbäck.
Text Amelie Bergman / Foto Anna Hållams
Jag har alltid känt att jag föddes på fel
ställe.
Inte för att Markus Forsbäck
beklagar sig.
– Jag växte upp i en villa i Nacka, och jag vet
att det är en dröm för många. Men det var
alltid något som skavde i mig, jag längtade till
landet. När jag tog studenten bestämde jag mig
för att jag aldrig mer skulle bo i en stad.
Visst blev det några avsteg på vägen, men
nu är han där, och det går inte att ta miste på
att mannen i huggarstället är en mycket lycklig
man. Lyckan stavas en livskamrat med samma
mål och intressen, två galet charmiga tvillingpojkar
och tre skogsgårdar.
Tånga var den första gården som Erika och Markus köpte i Halland. Den solgula mangårdsbyggnaden
har helrenoverats.
aktivt skogsbruk 6

TÅNGA, STENINGSBO
OCH PUNGSUND
Ägare: Erika och Markus Forsbäck.
Omfattning: Cirka 200 hektar produktiv skogsmark.
Skogens karaktär: Tånga och Steningsbo ligger båda
i Hallands län men skogen skiljer sig åt. Tånga har större
inslag av löv och tall, på Steningsbo dominerar granen.
Hemma på Pungsund i Sörmland består skogen huvud-
sakligen av gran och löv.
Sydvedare: Anders Persson.
Entreprenörer: Åkershults skogstjänst och
PLR Maskinentreprenad
Med skogsfastigheterna
och det gemensamma
företaget Gårdsstyling
har Markus och Erika
Forsbäck hittat en bra
balans i tillvaron tillsammans
med tvillingarna
Adam och Fred.
aktivt skogsbruk 7

Vad vill du med din skog?
”För oss ligger utmaningen
i att åstadkomma en stor förvandling
även med en liten budget.”
Från stad till skog
Erika däremot, har alltid varit en riktig stadstjej.
Uppväxt i Halmstad och utbildad marknadsförare
hade hon siktet inställt på Stockholm.
Att hon natten före sin bröllopsdag skulle vara
den som drog på sig gummistövlarna för att gå
ut och mata änderna, det fanns inte på kartan.
Efter flytten till storstan jobbade hon bland
annat på mediebyrå och med marknadsföring
i olika branscher, innan hon fick jobb på
Landshypotek.
– Det var min allra första kontakt med jord
och skog. Jag kunde verkligen ingenting. Turligt
nog hade jag en kollega som hette Markus som
erbjöd sig att hjälpa till. Han var väldigt ambitiös
och gjorde till och med ett skogs-quiz till
mig, skrattar Erika.
Resten har ni redan räknat ut. Kärleken
slog till och paret flyttade ihop i en lägenhet i
centrala Stockholm. För 3,5 år sedan utökades
familjen med tvillingarna Adam och Fred.
Fast i ekorrhjulet
Efter studenten hade Markus studerat till jägmästare
och den skogliga karriären rullade på.
Han jobbade bland annat som virkesköpare hos
Stora Enso, på sågverk och med fastighetsfinansiering.
– Alla de där jobben lärde mig mycket och
gav mig ett kvitto på att jag hade hittat rätt.
Och så, när jag var 28 blev gården Pungsund i
Sörmland till salu. Gården var väldigt nergången
med skogar och byggnader i dåligt skick.
Men jag såg potentialen och frågade mamma,
som alltid har velat ha en hästgård, om hon
ville köpa den tillsammans med mig, berättar
Markus.
Steg för steg rustade Markus upp gården
– skogen, jorden och byggnaderna – och det
mesta av arbetet gjorde han själv. I dag är
Pungsund hemmet för hela familjen, inklusive
farmor som har byggt ett eget hus på gården.
Flytten till landet gick för ett par år sedan. Efter
några år av pendlande mellan Stockholm och
Pungsund bestämde sig familjen för att starta
ett nytt liv.
– Vi pinnade på i ekorrhjulet, jobbade
hela tiden och var aldrig hemma. När vi var
på gården var det mest arbete och när vi var
Adam och Fred 3,5 år älskar livet på landet.
Adam hänger gärna med mamma och hjälper till
att styra upp projekten medan Fred är alldeles
tokig i traktorer och grävmaskiner. ”Nu sitter
jag i pappas knä. När jag är 18 får jag köra själv”,
konstaterar han belåtet.
aktivt skogsbruk 8

För mer inspiration,
följ Erika och Markus
på instagram:
@gardsstyling
Erika är utbildad inredare och ansvarar för den kreativa delen av renoveringarna i samråd med Markus. Det är viktigt att stilen följer huset, konstaterar hon.
aktivt skogsbruk 9

Vad vill du med din skog?
i Stockholm hann vi aldrig njuta av fördelarna
med storstan. Det var en ond spiral. Så en dag
drog vi i bromsen, satte oss ner och började
prata om framtiden. Vi kom fram till att det
vi egentligen ville, var att jobba med våra stora
intressen: skog, fastigheter och inredning,
förklarar Erika.
Investerade i skog i Halland
Sedan gick det snabbt. Lägenheten i Vasastan
såldes och familjen flyttade till Pungsund permanent.
Markus jobbar fortfarande kvar som
VD för mäklarfirman Areal. Erika utbildade
sig till inredare och jobbar heltid i det gemensamma
företaget Gårdsstyling där paret hjälper
fastighetsägare med värdehöjande insatser inför
kommande värdering eller försäljning. Tillsammans
förvärvar de också egna fastigheter, rustar
upp och hyr ut.
I dag äger de ytterligare två gårdar. Tånga
utanför Långaryd, i gränstrakterna mellan
Småland och Halland, samt Steningsbo som
ligger aningen längre söderut, i Simlångsdalen.
Sammanlagt handlar det om cirka 200 hektar
produktiv skogsmark. Båda gårdarna var i stort
behov av renovering när Erika och Markus tog
över.
När vi träffar familjen på Tånga kan man
inte tro annat än att det alltid har varit en
mönstergård med ett solgult hus på en kulle,
välkultiverade åkrar och en skog där granplantorna
spritter av iver. Hela fastigheten har
gallrats igenom, icke produktiv skog har tagits
ner och föryngrats. Genom hela fastigheten
löper nyrenoverade skogsbilvägar, varav 600
meter är nyanlagd.
Lika barn…
Markus och Erikas vapendragare i det skogliga
renoveringsarbetet är Anders Persson som är
traktens Sydvedare.
– Han följde med i köpet!, skojar Markus
och förklarar att de vid förvärvet av Tånga gick
ut med en upphandlingsförfrågan till fyra olika
möjliga skogliga samarbetspartners.
– Vi utvärderade alla anbuden utifrån pris
och person och Anders var det självklara valet.
Det är kul att diskutera skog med Anders, han
är lyhörd, lätt att få tag på och har värdefulla
kontakter, säger Markus.
Markus står ofta för tapetvalen och Erika får
utmaningen att hålla ihop helheten. Markus
älskar nämligen djurtapeter. Som här i köket
på Tånga där både räven och hönsen kollar
när man äter frukost.
aktivt skogsbruk 10

I klassiska husbibeln Gods & Gårdar har
paret hämtat inspiration när de återställde
husets fasad.
Anders erkänner utan omsvep att han först
undrade vad han skulle kunna bidra med.
– När jag förstod att Markus själv hade
jobbat som inköpare så tänkte jag att det här
blir en utmaning, skrattar Anders.
– Markus kan ju skog lika bra som jag själv
och vet hur en inköpare jobbar. Faktum är att
vi har en väldigt bra affärsrelation med raka
puckar och givande diskussioner. Det jag tycker
är så härligt med Markus och Erika, är att de
är så måna om sina fastigheter: jorden, skogen
och byggnaderna. De utnyttjar verkligen varje
kvadratmeter av skogen och ger den de bästa
förutsättningarna att producera, säger Anders
och betonar att en förutsättning för Sydveds
leverans är entreprenörsteamet på Åkershults
skogstjänst.
De är ovärderliga, bekräftar Markus.
– Jag har lika mycket direktkontakt med
Åkeshult som med Anders. Inte bara det att de
är skogligt skickliga, de kan också hjälpa till att
fixa fram många andra maskiner och kontakter
som vi behöver. Det är väldigt värdefullt när
man sköter en fastighet på distans.
”Vårt tips är att renovera smart,
göra om infrastrukturen så att fastigheten
håller en god standard och vara trogen
husets stil i sina inredningsval.”
Ett friare liv
Just nu genomgår Steningsbo en liknande förvandling,
enligt samma rutin som när Erika och
Markus stylar fastigheter på uppdrag av sina
kunder. Tillsammans lägger de upp strategi och
budget för jord, skog och byggnader. De skapar
också inspirationstavlor över hur husen ska
renoveras och inredas. Hantverkare anlitas
förstås, men väldigt mycket av jobbet gör paret
själva. Markus kör grävmaskinen, fixar nya
skogsbilvägar, diken och avlopp och Erika står
i slipdammet och projektleder renoveringen
av hus och byggnader. De säger det inte rent
ut, men det är rätt uppenbart att de här två
småbarnsföräldrarna sliter som djur. Och njuter
av det.
– Vi ville ha ett friare liv med möjlighet att
själva kunna gasa och bromsa. Vi jobbar fortfarande
jättemycket men när vi är lediga så är
vi verkligen lediga. Och vi får jobba tillsammans
med vårt stora intresse. Hela poängen är att vi
kompletterar varandra, säger Erika.
Det blir förstås en del pendlande från
Pungsund, under renoveringsperioderna blir
det extra intensivt. Men att de har valt att köpa
skogsfastigheter i Halland har sina randiga skäl.
Här finns närheten till mormor och morfar
som gärna hoppar in som barnvakter till Adam
aktivt skogsbruk 11

Vad vill du med din skog?
och Fred när mamma och pappa står och slipar
tak. Och så är det ju det här med skogspriserna.
– Skogen i det här området har bra tillväxt,
och helt ärligt, i Stockholmstrakten så går det
inte att köpa skogsfastigheter längre. Det är så
dyrt att vi inte får ihop kalkylen, resonerar Erika.
Liten budget, stor skillnad
I jobbet med att styla andras gårdar åtar de
sig både stora och små projekt. Det behöver
inte vara stora skogsgårdar och herresäten.
Ett vanligt lantbruk är en minst lika spännande
utmaning, betonar Markus:
– Många av dem som vänder sig till oss
känner lite ångest. Det finns så mycket att göra,
man vet inte var man ska börja och man har
”
ofta en begränsad budget. Vi tar udden av det
jobbiga och ser till att det blir gjort. Det första
vi gör är att skapa en handlingsplan utifrån den
budget som finns. Vilka insatser kommer mäklaren
att kunna räkna hem vid en försäljning?
Här handlar det ofta om att städa undan
i alla skrymslen på gården så att det blir ett
städat intryck, genomföra de allra nödvändigaste
åtgärderna i skogen och att göra snyggt runt
gårdsplanen, rensa i husen och inreda dem på
ett välkomnande vis. I de fall där kunderna ska
behålla gården hjälper Erika och Markus till att
prioritera insatserna på gården – från skogen till
gårdscentrum och boningshus.
– Inom det här området utgörs våra kunder
främst av fastighetsägare med gamla hus som
vill ha hjälp med renovering och stilval. Vårt
tips är att vara trogen fastighetens stil och lägga
pengarna på rätt saker. Naturmaterial som
håller i längden, till exempel ett stengolv eller
en vacker bänkskiva, kan man få betalt för även
i framtiden. Men kanske inte för det dyra köket
och märkeskranarna, säger Erika som konstaterar
att lyxrenoveringar inte är hennes och
Markus kopp te.
– Har man obegränsat med pengar så är
det hur enkelt som helst att rusta upp en gård.
För oss ligger utmaningen i att åstadkomma en
stor förvandling även med en liten budget. Vi
vill inspirera andra skogsägare och visa att det
faktiskt går!
De utnyttjar verkligen varje kvadratmeter av skogen.
Att underhållsdika befintliga diken och lägga i nya trummor är en av de bästa tillväxthöjande åtgärderna man kan göra, konstaterar Sydvedare Anders Persson.
Nu växer det så det knakar i granplanteringen intill.
aktivt skogsbruk 12

”
Tånga har mer av
tall och löv.
På Steningsbo
dominerar granen.
Så stylar du din
skogsfastighet
Styla gården kan du naturligtvis göra
även om du inte har tänkt sälja.
I grund och botten handlar det om att
prioritera sina insatser så att man ökar
värdet på lång sikt, tipsar Erika och
Markus.
På Tånga finns flera Gudrunhyggen som har lämnats för fri utveckling. Här har Markus röjt fram lövet.
• Tänk på första intrycket. Grusa upp
gårdsplanen. Är ekonomibygg-
naderna bortom all räddning?
Riv dem. Om taken är okej kan det
räcka med att rödmåla fasaderna,
så ser det genast trevligare ut.
• Fastighetens infrastruktur är viktig.
Att rusta upp och grusa på befint-
liga skogsbilvägar och byta ut
trasiga trummor gör mycket.
Kanske går det att komplettera
med en ny, kortare vägsträcka som
gör stor skillnad?
• Det absolut bästa sättet att höja
tillväxten i marken är att rensa
befintliga diken.
• Om gården har glesa eller improduktiva
bestånd kan det vara
bättre ekonomi att hugga ner och
börja om.
• Oröjda bestånd har begränsad
värdepåverkan vid försäljning.
Satsa på att röja ett bestånd intill
vägen så att köparna får en idé
om hur fint det kan bli.
Skogsbilvägarna på Tånga har helrenoverats. Dessutom har det byggts till 600 meter ny väg som
kommer att rationalisera skötseln av de nya planteringarna.
aktivt skogsbruk 13

Just nu i din skog!
APRIL / MAJ / JUNI
Snö- eller stormskador?
Vintern har rasat klart, och tidig vår är en bra tid att undersöka om vintern orsakat snö- eller
stormskador i din skog. Se till att stormfällda träd tas om hand och transporteras bort från skogen.
Enstaka snöbrott är inte så farligt, men handlar det om många träd bör man även ta hand om dessa.
Markera enkelt i Sydveds app.
Status på skogsbilvägen
Ta en tur längs dina skogsbilvägar och se hur de har klarat vintern och tjällossningen. Extra viktigt
om du planerar en större åtgärd där det kommer bli många transporter på vägarna.
Gallring – skoglig friskvård
Gallring kan man göra året runt, på sommaren behandlar man stubben med Rotstop för att minska
risken för rotröta. Träden som är för klena, skadade eller sjuka för att kunna utvecklas optimalt
gallras bort. De man väljer att behålla gynnas av att de får större utrymme och ökar i tillväxt.
Röjning
Röja i granskog kan man göra året runt, men våren är en bra tid då man får en god överblick av
läget innan löven har slagit ut. Vad gäller grövre tall (med en diameter på mer än 7 cm) passar det
att röja från mitten av maj till mitten av juli. Detta då märgborren svärmar från mitten av april till
början av maj och lägger sina ägg i färskt virke. Tunnare tall går bra att röja året om.
Inspektera föryngringarna
Har plantorna du satte i fjol klarat sig eller behöver du hjälpplantera? Nu, innan all grönska
kommer fram, är det lättare att få en överblick på det nyplanterade hygget.
Foto: Örjan Henriksson
Vi har fortsatt
god efterfrågan på
bokmassaved!
aktivt skogsbruk 14

Så lyckas du bäst
med planteringen
Tänker du plantera i vår? Annalena Andersson,
en av Sydvedarna i nya affärsområdet Skogliga
tjänster, delar med sig av sina bästa planteringstips.
Text Annsofie Öhman
1. Markberedning ökar chanserna
Markbered om det är möjligt. Markberedning ger en bättre start och högre
överlevnad för plantorna.
2. Rätt trädslag på rätt mark
Ståndortsanpassa, det vill säga välj rätt trädslag till rätt mark. Till exempel
så är tallen ett bättre alternativ än granen på torra marker.
3. Placera plantan rätt!
Plantan ska sitta rakt och på rätt djup. Ju fuktigare mark desto högre
planteringspunkt ska man välja.
4. Plantering – när tjälen släppt
Plantering på våren kan göras från det att tjälen gått ur jorden fram till midsommar.
Höstplantering kan göras i augusti och september, och då planterar
man täckrot. Plantan ska vara förvedade, det vill säga slutat växa (men själva
rotsystemet fortsätter dock att växa en bit in på hösten). Det går även att
plantera i oktober och november, men var då uppmärksam på riskerna för
uppfrysning och viltbetning.
Vilken typ av planta ska jag välja?
Täckrotsplantan är odlad i en behållare och har en jordklump
med sig. Är liten, oftast en- eller tvåårig, och därmed mer känslig
för angrepp av snytbaggen och konkurrens av vegetation än större
plantor. Täckroten är mindre känslig för uttorkning, och jämfört med
barrotsplantan har den en snabbare etablering, tack vare jordklumpen.
Lätt att plantera, sätts i jorden med hjälp av ett planteringsrör.
Barrotsplantan odlas på friland och är oftast större, men
framför allt grövre än täckrotsplantan och tål därför en del gnag
av snytbaggen. Den är äldre, vanligen tre till fyra år. Planteras med
planteringsborr, är lite mer arbetskrävande än med planteringsrör.
Annalena Andersson tipsar om hur man
lyckas med planteringen.
Pluggplusett också kallad Teplus eller pluggplanta, är en täckrotsplanta
som omskolats på friland och fått växa som en barrotsplanta
ett år. Har både barrotsplantans och täckrotsplantans fördelar.
Är stor och grov som en barrot, medan rotsystemet etablerar
sig som en täckrot. Den planteras med planteringsborr.
Illustrationer: Pierre Fridell/Sundins Skogsplantor
aktivt skogsbruk 15

Rakt och brett ska det vara, som på
den här fina, nyligen åtgärdade skogsbilvägen
hos en av våra leverantörer söder
om Jönköping. För snäva kurvor och
för dåliga vändmöjligheter är annars de
vanligaste problemen på skogsbilvägar.
4,5 METER FRI HÖJD
2 METER RÖJT FRÅN MITTEN
3,5 METER – FRAMKOMLIGHETSKLASS 1
aktivt skogsbruk 16

Skogsskötsel
Full fart på
inventeringen av
skogsbilvägar
Snart får du en ny klassning på dina skogsbilvägar. Biometria har
kommit mer än halvvägs i sin inventering.
– Det här är ett jättebra tillfälle att höja standarden på sina skogsbilvägar
och öka värdet på fastigheten, säger Carl Segersson
som är logistiker på Sydved.
Text och foto Amelie Bergman
Carl Segersson är
logistiker på Sydved.
aktivt skogsbruk 17

Skogsskötsel
”
Samtidigt
IGötaland finns 100 000 km privata
skogsbilvägar. Vägarna finns registrerade
i Trafikverkets nationella vägdatabas och
det är härifrån som inköpsorganisationer
och industrier hämtar informationen för
att planera sina virkestransporter från skogen
till industrin.
Det är bara ett krux. Informationen stämmer
inte. Skogsbilvägarna i nationella vägdatabasen
inventerades och klassades senast under
1990-talet. Det betyder att informationen som
finns här är 30 år gammal, och under den tiden
har det hunnit hända mycket i skogen.
– Virkestransporterna idag är både tyngre
och längre än de var för 30 år sedan men standarden
på skogsbilvägar har inte riktigt hängt
med för att klara av den utvecklingen, berättar
Carl Segersson som är logistiker på Sydved.
Gemensamt projekt
I vissa fall har nya skogsbilvägar kommit till,
eller gamla rustats upp, men det vanligaste är
att vägen inte håller den standard som anges.
Skogsbilvägar fixas ofta till i samband med
avverkning, men sedan underhålls de inte.
Vegetationen växer in i vägbanan, vändplatser
slyar igen och bärlagren försämras, vilket kan
innebära mycket merarbete för den enskilda
chauffören. I slutändan blir det merkostnader
som drabbar alla led, även skogsägaren. En
studie som har genomförts av Skogforsk visar
att den undermåliga informationen om skogsbilvägarna
kostar skogsbruket i Götaland
25 miljoner kronor varje år.
– Därför har skogsbranschen startat en omfattande
inventering av det befintliga vägnätet.
Sydved är en av medfinansiärerna och projektet
genomförs av Biometria, säger Carl Segersson.
– Syftet är att få till stånd en objektiv
klassning av Götalands skogsbilvägar enligt de
krav som branschen har kommit överens om.
Förhoppningsvis kommer det också på sikt att
leda till en höjning av standarden på skogsbilvägarna.
I slutändan kommer det att ge effektivare
virkestransporter, både ekonomiskt och
klimatmässigt. Samtidigt – och det är jätteviktigt
– så höjer vi säkerheten för de chaufförer
som transporterar virket från skogsägaren till
industrin.
så höjer vi säkerheten för de chaufförer som
transporterar virket från skogsägaren till industrin.
Objektiv inventering
Arbetet drog igång 2019 och i skrivande stund
är drygt 60 procent av skogsbilvägarna inventerade.
– Det fina med inventeringen och klassningen
är att den görs av en oberoende part.
Problemet vi har haft är att åkerierna inte vågar
lita på informationen i nationella vägdatabasen.
Istället har de fått gå på uppgifter från inköpare
och markägare. När inventeringen och klassningen
är klar så slipper vi de här diskussionerna.
Men hur kommer inventeringen att påverka
den enskilda skogsägaren? Carl Segersson tycker
att man ska se klassningen som en möjlighet att
utveckla sin fastighet.
”
25 miljoner kronor – eller
en krona per kubikmeter.
Så mycket kostar den brist-
fälliga informationen gällande
skogsbilvägarna, varje år.
– Beroende på hur väl underhållna vägar man
har så kommer en del skogsägare att gynnas
av den nya klassningen. Men det är ju också ett
utmärkt tillfälle att använda informationen som
underlag för att förbättra sina skogsbilvägar.
Bedöms i två klasser
När din skogsbilväg har inventerats kommer
den att bedömas i två olika klasser: framkomlighet
och tillgänglighet.
– I klassen framkomlighet bedöms möjligheten
för lastbil med släp att ta sig fram på
vägen med tanke på vägbredd, kurvradie och
vändmöjlighet. Framkomlighetsklassen delas
in från 1-4. 1 är mycket bra, 2 är godkänd,
3 är godkänd men utan släp, vilket innebär
omlastning och 4 är underkänd. Om du får
framkomlighetsklass 3 är det dags att åtgärda,
eftersom omlastning av virket innebär extra
transportkostnader för dig som skogsägare.
Tillgänglighetsklassen är kopplad till skogsbilvägens
bärighet i förhållande till årstid och
sträcker sig från A till D. A innebär tillgänglighet
hela året, B tillgänglighet utom vid tjällossning,
C tillgänglighet utom vid tjällossning
och under regnperioder och D att vägen endast
är framkomlig vintertid.
– Här handlar det för skogsägaren om både
ekonomi och flexibilitet. Att ha en väg som
bara går att köra på under vissa delar av året
begränsar skogsägarens möjligheter att göra
aktiva insatser i sin skog. Fönstret för avverkning
och uttransport av virket blir väldigt litet,
resonerar Carl Segersson.
Så skapar du bättre vägar
När inventeringsprojektet är klart, vilket dröjer
ytterligare något år, kommer skogsägarna att
kunna se uppgifterna när de loggar in på
sydved.se/Min skog.
Som skogsägare är du inte tvingad att göra
något åt dina skogsbilvägar på grund av den
nya klassningen. Men det lönar sig i längden.
Både genom ett bättre netto och ett höjt värde
på fastigheten, säger Carl Segersson.
– Om du vill förbättra dina skogsbilvägar
– kontakta din Sydvedare så får du hjälp att
planera projektet och kontakt med bra
entreprenörer. Och när du är klar: meddela
Biometria om insatserna så att den nya klassningen
kommer in i systemet!
Tänk på
det här:
• Körbanans bredd bör vara minst
3,5 meter för framkomlighetsklass 1
och 3 meter för framkomlighets-
klass 2.
• Vägkanterna bör vara röjda minst
2 meter ut från vägens mitt.
• Fri höjd över vägen bör vara minst
4,5 meter.
aktivt skogsbruk 18

När inventeringsprojektet är
avslutat, vilket dröjer ytterligare
något år, kommer skogsägarna
att kunna se den nya klassningen
när de loggar in på sina personliga
sidor på sydved.se/Min skog.
En fullastad timmerbil mäter 24 meter och väger 64 ton,
vilket kan jämföras med 40 personbilar. För att skogsbilvägen
ska vara funktionell måste den möta en rad olika praktiska krav.
Vägen bör vara framkomlig året runt och i alla väder,
samt erbjuda bra sväng- och vändmöjligheter. Detta för att
säkra möjlighet till avverkning när det passar din skog!
aktivt skogsbruk 19

Med wellpapplådan EcoFishBox kan fiskeindustrin sänka sitt
koldioxidavtryck på sin förpackning med minst 40 procent.
aktivt skogsbruk 20

Nya produkter
Klimatvänlig
wellpapplåda
för färsk fisk
och skaldjur
EcoFishBox från Stora Enso Packaging hjälper fiskeindustrin
att bygga en mer hållbar leveranskedja genom att ersätta
fossilbaserade förpackningar med en lösning, tillverkad främst
av förnybara material. Det gör att fiskeindustrin kan sänka sitt
koldioxidavtryck på sin förpackning med minst 40 procent.
Wellpapplådan banar vägen för en mer effektiv logistik och
förbättrad cirkulär ekonomi.
Text Eva Mandelqvist / Foto Lasse Arvidson
Att hitta alternativ till plastmaterial
är en strävan som Stora Enso
Packaging jobbat med under flera
år. Det har lett till EcoFishBox –
en vattentät wellpapplåda, främst tillverkad
av förnyelsebart material.
Förpackningen bidrar till att minska
plastanvändningen i värdekedjan: den är
återvinningsbar och har lågt koldioxidavtryck.
Enligt beräkningar minskas koldioxidutsläppen
med 40–73 procent, beroende på
förpackningsstorlek och geografisk plats.
Förfrågan från finska fiskerinäringen
Rickard Engdahl är affärsutvecklare på Stora
Enso Packaging och har varit med på nästan
hela resan.
– Det började som en förfrågan från den
finska fiskerinäringen som importerar och
distribuerar stora mängder fiskprodukter.
Färsk fisk som förädlas och packas om. Här
fanns en uttalad önskan om att få bort frigoliten
som tar mycket lagerutrymme och som
är ett fossilt material. Utifrån vår erfarenhet
med lådor för skogsplantor så visste vi att
vi hade ett material som skulle fungera.
EcoFishBox är en prisbelönt och patenterad
fiskförpackning som både ger verksamheten
och klimatet fördelar, berättar Rickard.
Frigolit är ett fossilt material som kräver
hantering, samtidigt som det är skrymmande.
För exempelvis en restaurang eller ett hotell
tar frigoliten upp mycket plats efter användning
då den inte går att vikas ihop och sorteras
direkt i ordinarie returflöden. Man behöver
ha stora volymer för att ha råd att investera i
komprimatorer, som trycker ihop materialet
för att sedan kunna skicka det till retur.
aktivt skogsbruk 21

Nya produkter
aktivt skogsbruk 22

Utmaning att hålla kylkedjan
– EcoFishBox har visat sig fungera utmärkt
i leveranser med kontrollerad kylkedja. Däremot
kräver det en annan hantering som hela
distributionskedjan måste vara medveten om.
Logistiken är viktig, vi kan inte ha en bil som
blir stående i gassande sol för många timmar.
Så det är en informationsdel som måste beaktas,
där hela kedjan av mottagare informeras, säger
Rickard.
En annan utmaning är att kartongerna
behöver vikas.
– Fördelen är att de inte tar någon plats i
ett lager och ger sju gånger mer packutrymme
vid distribution. Däremot kräver de en hantering,
vilket kan vara ett problem om man inte
investerar i vikmaskiner som de flesta ändå
verkar göra bara volymen är tillräckligt stor,
fortsätter Rickard.
”
Att ersätta traditionella fiskförpackningar
med ett klimatvänligare alternativ ligger i tiden.
Dessutom ger det minst sju gånger mer platsutrymme.
Spännande saker på gång på Island
– Det finns inget alternativ. Förra året förbjöds
frigolit i engångsartiklar för matförpackningar.
Nu behöver vi kika på transportsektorn. Allt
fler företag analyserar sin klimatpåverkan och
vill sänka sitt koldioxidavtryck genom hela
värdekedjan. Allt fler vill också minska användningen
av plast inom all verksamhet. Att ersätta
traditionella fiskförpackningar med ett klimatvänligare
alternativ ligger i tiden. Dessutom
ger det minst sju gånger mer platsutrymme.
Vinsten är stor i logistiken. Vi ser ett globalt
intresse och just nu har vi spännande saker
på gång på Island som är en stor fiskenation,
berättar Rickard.
Premium Iceland är ett företag som går
i täten för hållbara transportförpackningar i
fiskerinäringen. De levererar cirka åtta ton färsk
fisk i veckan till sina franska kunder i EcoFish-
Boxar.
Gylfi Þór Markússon som representerar
företaget i ett pressmeddelande säger att kunderna
välkomnade boxen, eftersom de ville vara
så miljövänliga som möjligt. Gylfi uttrycker
också att han är stolt över att vara en del av en
hållbar leveranskedja och rekommenderar hela
fiskerinäringen att följa deras exempel.
”EcoFishBox är en
prisbelönt och patenterad
fiskförpackning som både
ger verksamheten och
klimatet fördelar.”
aktivt skogsbruk 23

”
Sydved ska finnas som en
naturlig partner för allt som
rör ditt skogsbruk, det du
inte hinner eller vill göra
själv hjälper vi till med.
Skogen – vår gröna
evighetsmaskin
Vad vill du med din skog? Du som skogsägare har stora valmöjligheter att
forma skogen efter just dina önskemål. Listan med ”måsten” i skogen blir
snabbt lång. Ett enkelt sätt att få koll är genom att skaffa en skogsbruksplan.
Du prioriterar dina insatser och slipper osäkerhet och dåligt samvete.
Och inte minst får den gröna evighetsmaskinen förutsättningar att utvecklas
på bästa sätt. För allas vår vinning och välstånd.
aktivt skogsbruk 24

Foto: Mareks Steins
Snart är våren här och vi ser fram
emot längre dagar och skönare
temperaturer. När träden anser att
temperaturen är tillräckligt hög
börjar de sträcka på sig och startar
sin växtsäsong. Denna håller på fram tills att
dagarna blir kortare, vilket blir signalen att
avsluta tillväxten.
Det som driver växtligheten är fotosyntesen.
En mycket genial evighetsmaskin, där växterna
med solens hjälp omvandlar koldioxid och
vatten till glukos och syre. Syret får alla levande
varelser nytta av medan växterna själva använder
glukosen som byggstenar.
Nyckel i klimatomställningen
Så, nu står den gröna evighetsmaskinen redo
för ännu en tillväxtsäsong. Den svenska skogen
är en framgångssaga som årligen producerar
123 miljoner m 3 , till stor nytta för bland annat
oss människor. Tillväxten ökar dessutom år
efter år tack vare målmedveten skogsträdförädling,
skogsskötsel och ståndortsanpassning.
På så sätt kan vi varje år avverka lite mer
än föregående år, utan att tulla på förrådet eller
framtida avverkningsmöjligheter. Detta bidrar
naturligtvis till en enorm samhällsnytta för
Sverige, samtidigt som det blir nyckeln i den
klimatomställning som vi står inför.
Gör inte bara åtgärder av slentrian eller, som
kanske är vanligare, att undvika att göra saker.
Rätt laddad evighetsmaskin gör jobbet
Tänk på att har du bara laddat din evighetsmaskin
med rätt förutsättningar, så gör skogen
jobbet när du ligger på stranden: Har du säkerställt
att plantorna kommer i backen? Har förra
planteringen klarat sig bra eller behöver du
göra stödinsatser? Är alla planerade röjningar
utförda?
Listan med måsten kan göras lång, men ett
enkelt sätt att få kontroll och en bra överblick
är att investera i en uppdaterad skogsbruksplan.
Då slipper du dåliga samveten och osäkerheten,
och kan göra rätt prioriteringar.
Sydved ska finnas som en naturlig partner
för allt som rör ditt skogsbruk, det du inte
hinner eller vill göra själv hjälper vi till med.
För oss är det viktigt att den gröna evighetsmaskinen
ges rätt förutsättningar att fortsätta
bidra till vårt välstånd!
Pär Johansson, VD Sydved
Forma din skog!
Just nu är tonläget högt gällande skogen och
det är inte lätt att hänga med i svängarna.
Jag tänkte inte ägna denna text åt den heta
skogsdebatten, åtskilliga spaltmeter har skrivits
om detta från båda sidor, och det är inte alltid
enkelt att hålla isär begreppen.
Det är naturligtvis enormt viktigt att vi från
skogsägarhåll påverkar och driver debatten ur
vårt perspektiv. Men ibland är det också viktigt
att här och nu fokusera på det som man själv
kan påverka i sin vardag.
Du som skogsägare har stora valmöjligheter
att forma din skog. Alla är vi olika och får forma
vår skog som vi vill, men oavsett vad målet med
ditt skogsägande är så är det viktigt med ett
tydligt mål och en tanke om vad du vill.
aktivt skogsbruk 25

Proffsyxan som passar
för skogsarbete. Det långa
skaftet ger kraft i hugget.
Smidd med runda former
gör den lämpad att hugga
med i färskt kådande virke.
Gränsfors skogsyxa är 67 cm
lång och väger 1,2 kg.
Eggskydd av läder ingår.
1 700 kr på skogma.se
Smidiga och mjuka handskar med sågskydd.
Perfekt när du kör motorsåg eller röjer, men
funkar också som arbetshandskar för annat
skogs- och trädgårdsarbete. Handskarna
Functional med sågskydd finns från storlek
7 och uppåt. 349 kr, husqvarna.com
Mjuka
handskar med
sågskydd
I startgropen för
vårens utejobb
Ska du plantera eller röja i din skog i vår?
Eller vill du bara ha det lite fint på gården? Här tipsar vi om
bra prylar och kläder som kan göra arbetet lite lättare!
Mycket lätt och bekväm sågskyddskänga
för alla väder. Godkänd enligt
klass 2. Funkar både när du kör motorsåg
och röjer. Vibramsulan ger utmärkt
grepp under våta och hala förhållanden.
Finns även i mindre storlekar, från 36.
Husqvarnas Technical 24 för 3 490 kr
på husqvarna.com
aktivt skogsbruk 26

För barrotsplantor, som är
kraftigare än täckrotsplantor,
passar det utmärkt att plantera
med en planteringsborr (men
även en hacka funkar). Bacho
Ergoborr har borrskär av härdat
stål. Längd 90 cm, 1 035 kr på
skogma.se
Håll vätskebalansen när
du är ute och jobbar i
vår! Vattenflaska helt fri
från BPA, ftalater, bly och
andra gifter. Tillverkad av
rostfritt och livsmedelklassat
stål. Lätt att diska.
Klean kanteen classic,
800 ml, 239 kr på
rekoshoppen.se
Klipp till i vår! Robust och pålitlig sekatör i härdat stål
som klarar grenar upp till 25 mm. Felco 2 finns för 599 kr
på granngarden.se
Rustik korg perfekt för löv, ogräs och annat du inte vill ha
i trädgården. 199 kr, granngarden.se
När du vill att någon annan ska göra jobbet startar
du din automower, som effektivt ser till att gräset
håller rätt höjd. Lite roligare blir om du klär den med
någon av de pigga dekalerna som finns.
Dekalsats Camo, 499 kr på husqvarna.com
Finns med
flera olika
motiv!
Ska du plantera i vår?
Ett planteringsrör gör det
lite enklare att arbeta i
ergonomisk ställning när
alla täckrotsplantor ska
ner i jorden. Nordforest
planteringsrör 55 mm,
1 125 kr på skogma.se
Handgjord spade
från Kent & Stowe
med blad som gör
det enkelt att gräva
i jord och mark.
Vackert handtag
i ask. 549 kr,
wexthuset.com
Bred linning
och justerbar
midja
Robust arbetsbyxa med sågskydd
(skyddsklass 1) för dig som jobbar i skog
och mark. Med bred linning och justerbar
midja för individuell passform. Smarta
ficklösningar. Timbermen Allround
sågskyddsbyxa, 2 695 kr på skogma.se
aktivt skogsbruk 27

Från asp till ask
Tändsticksvirket – ett spännande specialsortiment
i din skog.
Finns det något svenskare än tändstickor? Svenska säkerhetständstickor
är fortfarande en stor export – och kanske är det just ditt aspvirke som
används för att tända ett ljus i Gambia eller en grill i Australien.
Text Amelie Bergman / Foto iStock, Swedish Match
aktivt skogsbruk 28

Inspiration
Länge var det stål, flinta och fnöske
som gällde för den som ville
göra upp eld. När den svenska
säkerhetständstickan uppfanns
på 1840-talet revolutionerade den en hel värld,
och med Jönköping som centrum blev Sverige
tändsticksnationen framför andra. Och så är
det faktiskt än i dag. Swedish Match är en
av världens största tillverkare av tändstickor.
Företagets fabriker i Vetlanda och Tidaholm
producerar 200 miljoner tändstickor varje
dag, och de allra flesta går på export. Cirka 40
procent av produktionen säljs inom Europa och
resterande till länder i Afrika, Centralamerika,
Karibien, Oceanien och Mellanöstern.
– Vi producerar och säljer tändstickor under
175 olika varumärken och varje land har ”sitt”
favoritmärke, berättar Jonas Nordqvist som är
produktionschef för fabrikerna i Vetlanda och
Tidaholm.
Splinten, det vill säga själva stickan, görs i
Vetlanda och tändsatsen appliceras i Tidaholm
innan tändstickorna packas. Här produceras och
trycks även ämnena till askarna. Swedish Match
har också en fabrik i Brasilien.
– Vår tillverkning i Sverige är den största i
Europa, Ryssland inte medräknat.
Direkt från din skog
Tändstickor tillverkas uteslutande av aspvirke.
– Aspen är hållfast vilket gör att tändstickan
inte knäcks när man drar den mot plånet.
Aspvirket har också en god förmåga att suga
upp paraffinet som appliceras på stickan innan
den doppas i tändsatsen. Rent processtekniskt
är det också bra att aspen inte heller innehåller
någon kåda, vilket underlättar i tillverkningen,
förklarar Jonas Nordqvist.
Swedish Match är sedan lång tid tillbaka
en av Sydveds samarbetspartners som köper
aspvirke från våra leverantörer.
– Vi köper aspvirke, vanlig asp och hybridasp,
från Götaland och Svealand, annars blir
transporterna för långa. Då vi har en certifierad
produkt, både avseende tändstickor och askar, så
vill vi gärna ha FSC-certifierat virke.
Det är inte alla aspar som får förtroendet
att bli tändsticksvirke. Eftersom virket ska
svarvas ställs stora krav på stocken som ska vara
fri från lagringsröta, tickor och insektsskador.
Diameter, krökar och storlek på kvistar är andra
faktorer som spelar in.
Näst vanligaste lövet
För Daniel Axelsson, som är Sydvedare i trakterna
kring Lammhult, är aspen ett välkommet
inslag i en annars ganska barrdominerad vardag.
– Efter björken är aspen vårt vanligaste lövträd.
Ändå är det bara någon enstaka procent
av det totala svenska virkesförrådet som utgörs
av asp. Eftersom aspen är väldigt omtyckt av
älg och rådjur blir den hårt betad, och därför är
det relativt ovanligt med rena aspbestånd. Det
vanligaste är att den förekommer som inslag i
blandskog.
För den som vill skapa ett aspbestånd finns
det två alternativ. Antingen plantering, då man
ofta väljer den snabbväxande hybridaspen, eller
naturlig föryngring via rotskott. Hybridaspen
har i princip samma egenskaper som den vanliga
aspen och kan därför användas för samma
ändamål.
– I samband med en avverkning eller på
gammal övergiven åkermark kan det bli stora
uppslag som ger möjlighet att skapa en asp-
”En enda stock räcker till ca 370 000 tändstickor.
Det är vad en svensk genomsnittsförbrukare
skulle göra av med på 1000 år.”
aktivt skogsbruk 29

Tändstickans
eldfängda historia
Källa: Swedish Match
1831
Lättantändligt och giftigt.
Fosfortändstickan uppfinns. Fosfortändstickan
kan tändas genom att dras mot vilken yta som
helst. Kruxet är bara att den gula fosforn som
används är giftig och extremt lättantändlig.
Risken för olyckor är stor och därför måste
fosfortändstickan användas med försiktighet.
1844
Den moderna tändstickan
ser dagens ljus.
Den svenska professorn Gustav Erik Pasch
uppfinner säkerhetständstickan. Den gula
fosforn byts ut mot giftfri röd fosfor.
Säkerhetständstickan bara kan tändas genom
att strykas mot ett särskilt plån på asken.
I de tändsticksfabriker som växer fram är en
majoritet av fabriksarbetarna kvinnor. De får
tidigt viktiga roller och kan tack vare arbetet
i fabriken tjäna egna pengar, något som
inte bara är symboliskt viktigt utan också får
ekonomisk betydelse för familjerna.
aktivt skogsbruk 30

I takt med att tryckeritekniken utvecklades under
1800-talet började man använda tändsticksasken för
att bygga varumärken och skapa säljande motiv.
1850-1900
Jönköping blir tändstickscentrum.
Bröderna Carl och Johan Lundström
förbättrar Paschs patent och grundar
Jönköpings tändsticksfabrik. Deras tändstickor
blir omåttligt populära och sprids
över världen. Nya tryckmetoder gör det
också möjligt att skapa säljande och
färgglada motiv på askarna. Från att ha
varit ett hantverk automatiseras
tillverkningen allt mer.
1900-1950
Tändstickskungen gör entré.
I början av 1900-talet består den den svenska
tändsticksindustrin av två stora aktörer:
Jönköping & Vulcans Tändsticksfabrik
Aktiebolag och AB Förenade Svenska
Tändsticksfabriker med Ivar Kreuger i
ledningen. Genom att slå samman de båda
verksamheterna lägger Kreuger grunden
till dagens Swedish Match. Svenska
Tändsticksaktiebolaget, eller STAB, blir
världsledande inom tändsticksproduktion
men framgångssagan får ett abrupt slut
med den så kallade Kreugerkraschen 1932.
1950-2000
Den svavelfria tändstickan.
Det tar till in på 1940-talet innan Svenska
Tändsticks AB har återhämtat sig från
kraschen. Försäljningen stagnerar och
STAB börjar istället att investera inom andra
områden, bland annat skogsindustrin.
1980 byter företaget namn till Swedish
Match och 1992 lanseras den svavelfria
tändstickan, utan skadliga tungmetaller och
gjord huvudsakligen på förnybara råvaror.
aktivt skogsbruk 31

Inspiration
”För aspen är det väldigt viktigt att ha en stor grönkrona,
halva trädets höjd, under hela omloppstiden.”
miljö. Om du satsar på plantering så skulle jag
nog rekommendera att du hägnar som skydd
mot viltet, resonerar Daniel Axelsson.
Aspen har en omloppstid på 50-60 år,
hybridaspen är oerhört snabbväxande och blir
mogen på halva tiden.
– För tändsticksvirke bör aspen avverkas i
tid. Ju äldre träden blir desto större blir risken
att de utvecklar röta och får skador. Samtidigt
är aspen stormfast och kan bli väldigt
grov och hög med potential att utvecklas till
naturvärdesträd. Sådana aspar bör lämnas kvar
vid föryngringsavverkningen. De brukar dessutom
bli riktiga favoriter hos hackspetten!
Var rädd om grönkronan
Skötselmässigt påminner aspen om björken,
även om den tål att stå något tätare inledningsvis.
Första röjningen bör ske när stammen är
mellan tre och fem meter hög. Den behöver
inte göras för hårt, då aspen har en tendens att
skikta sig själv, samtidigt som man håller tillbaka
uppslag av nya rotskott. Efter andraröjningen,
som bör ha gjorts innan stammen är
tio meter, är det lämpligt med ett avstånd på
närmare tre meter mellan träden. En förstagallring
kan göras när medelhöjden är kring
13 meter och vid slutgallringen är det lämpligt
att sikta på omkring 500 stammar per hektar.
Sätter du hybridasp uteblir röjningen; eftersom
träden växer så snabbt sätter man dem glest
och de går direkt in i gallringsfasen, poängterar
Daniel Axelsson.
– För aspen är det väldigt viktigt att ha en
stor grönkrona, halva trädets höjd, under hela omloppstiden.
Insatserna bör anpassas så att kronan
hela tiden har utrymme att utvecklas. Går
kronorna in i varandra har du väntat för länge.
Förutom att aspen är ett trevligt inslag
som ger variation i din skog så kan ett välskött
aspbestånd vara en bra affär.
– Det finns beräkningar som visar att
framförallt hybridaspen kan konkurrera med
barr rent lönsamhetsmässigt, och då tänker
jag på aspmassaveden som är eftertraktad för
pappersmassa på grund av sin ljushet. Vårt
mångåriga samarbete med Swedish Match ger
oss också en säker avsättning på virket. Om du
funderar på att öka lövandelen i din skog så är
aspen definitivt ett alternativ till björken.
En lysande framtid
Hos Swedish Match noterar man en fortsatt
global efterfrågan på miljövänliga alternativ och
spår tändstickan en lysande framtid. Långsiktighet
är nyckelordet i den stolta svenska tändsticksindustrin
som snart har 200 år på nacken.
Jonas Nordqvist har varit med i 20 av dem och
älskar sitt jobb.
– Tändstickstillverkning är spännande
eftersom den är så komplex. Här finns allt från
avancerad träbearbetning till kemi och tryckeriverksamhet.
Även om tillverkningen i dag är
automatiserad så är det fortfarande ett hantverk
som ställer stora krav på medarbetarnas kunskap
och erfarenhet.
Daniel
Axelsson,
Sydved
Sex klassiker
I Vetlanda och Tidaholm produceras tändstickor för hela världen, och alla länder har sitt favoritvarumärke.
SVERIGE – SOLSTICKAN
98 procent av alla tändstickor som säljs i Sverige
är Solstickan. År 1936 bildades Solstickefonden
för att hjälpa barn och äldre. Konstnären Einar
Nerman fick i uppdrag att utforma etiketten.
DANMARK – TORDENSKJOLD
Tordenskjold (1691-1720) var en dansk sjöofficer
som stred framgångsrikt mot den svenska
marinen. Namnet kom till i ett läge där den
svenska exporten hotade dansk tändsticksindustri.
NEDERLÄNDERNA – DE ZWALUW
Det nederländska företaget J.W. Attema & Co
började importera tändstickor med etiketten
De Zwaluw (svala) från Sverige
till Nederländerna 1895.
aktivt skogsbruk 32

En tändsticka blir till!
1
4
Ditt aspvirke levereras av Sydved till
Swedish Matchs fabrik i Vetlanda.
2
Aspkubbarna svarvas till fanér lika tjockt
som en tändsticka. Faneret går vidare till en
stickhack som skär det till splint – det vill
säga stickor utan satsknopp. Stickorna
impregneras för att de inte ska efterglöda
vid användning, torkas och poleras.
Aspvirket vattnas och blötläggs för att det
ska hålla sig fuktigt och inte torka, vilket
underlättar svarvningen av virket.
3
Aspstockarna barkas och kapas till kubbar.
6
Splinten transporteras till fabriken
i Tidaholm. I en så kallad komplettmaskin
laddas splinten i magasin som stöter in splinten
i en vandrande matta. När mattan roterar
doppas splinten i paraffin och satsmassa.
5
7
Splinten sållas över perforerade
aluminiumplåtar som sorterar bort
defekt splint.
När tändstickorna har torkat
går de in i fyllningsmaskinen där de
packas i askar.
FINLAND – SAMPO
Sampo är det ledande tändsticksvarumärket i
Finland sedan 1933. Namnet kommer från det
finska eposet Kalevala, där Sampo är en mystisk
maskin som producerar guld, säd och salt.
AUSTRALIEN – REDHEADS
Den välkända logotypen är älskad av australiensarna.
“Miss Redhead” som logotypen kallas,
ritades av Rupert Hing 1946. Namnet Readhead
kommer från det röda tändstickshuvudet.
NORGE – NITEDALS
Nitedals Hjelpestikker grundades 1922.
En del av försäljningen var avsatt till den så
kallade Hjelpestikkefondet som samlade in
pengar för välgörande ändamål.
aktivt skogsbruk 33

Skoglig rådgivning
Har du nyss
blivit med skog?
Här får du 6 tips av Sydveds André Gustafsson
Grattis till dig som är nybliven skogsägare! Du står inför en spännande
och kanske en aning utmanande resa. För oavsett om du har ärvt eller köpt din skog
så är det en hel del att sätta sig in i för att få bästa utväxling av sin skog.
André Gustafsson, virkesköpare på Sydved, delar med sig av sina bästa tips.
Text Annsofie Öhman
1
2
Börja med att samla på dig kunskap. Se till att få koll på alla
fastighetsgränser. Enklast är det att med hjälp av tydliga kartor
med flygbild och gps i telefonen följa gränserna ute i fält.
Försök skaffa en bild av vilka skogliga åtgärder som är mest
akuta. Finns det till exempel hyggen som behöver planteras
eller eftersatta röjningar, som du ganska omgående behöver
ta itu med?
André
tipsar!
3
Finns det en skogsbruksplan som är aktuell? Om inte, skaffa en!
Skogsbruksplanen är en beskrivning av skogen med en karta och
förslag på åtgärder. I den ser du till exempel ålder på skogen, hur
mycket skog du har och vilka avverkningsmöjligheter som finns.
Planen ger en bra överblick för vad som ska göras, och när.
4
Ta kontakt med en skoglig rådgivare som kan vara ditt bollplank
i beslut kring skogsbruket. Du kan till exempel få hjälp av en
virkesköpare på Sydved.
5
6
Glöm inte att sätta mål för vad du vill med din skog! De flesta
skogsägare har en önskan om ett långsiktigt lönsamt skogsbruk.
Men samtidigt finns andra värden som också kan vara viktiga;
som till exempel jakt och friluftsliv, fokus på natur- och kulturvård
eller att man främst ser skogen som en del i en familjetradition.
Vad betyder mest för dig? Hur du väljer påverkar
hur skogen bör förvaltas och skötas.
Sätt inte för stora mål kring vad du som skogsägare ska göra själv
i skogen. Även om du kan göra en hel del av jobbet själv, så är
det ibland svårt att få tiden att räcka till. Ett tips är att köpa en
röjsåg och fokusera på att utföra en del av röjningen själv.
Köp in övriga tjänster av proffs!
Smarta tjänster som gör ditt
skogsliv lite enklare
När du samarbetar med Sydved har vi flera smarta tjänster
som ger dig koll på ditt skogsbruk. Min skog är dina personliga
sidor, där vi samlar allt om dina uppdrag och affärer med oss.
I Sydveds app ser du fastighetsgränser när du rör dig i din skog.
Och har du en skogsbruksplan ser du också i vilket bestånd/
avdelning du just befinner dig i.
Läs mer på sydved.se
aktivt skogsbruk 34

Klippt & gallrat
Nu laddar vi
för Elmia Wood
2–4 juni
Det var några år sedan sist, 2019, men nu är det
glädjande nog dags för skogsmässan Elmia Wood
igen! Torsdag den 2 juni startar mässan och håller
på i tre hela dagar. Sydved är på plats och välkomnar
alla skogsintresserade till en inspirerande
stund i monter 558!
Elmia Wood är en mötesplats för skogsägare
och alla andra med intresse för skogen. Här finns
chans att se produktnyheter, ta del av innovationer
och möta likasinnade skogsägare. Platsen
för Elmia Wood är som vanligt skogarna kring
Bratteborg gård, söder om Jönköping.
Sen hoppas vi att just du stannar till i Sydveds
monter för en inspirerande och kunskapsgivande
stund. Kanske har du tur att stöta på din personliga
inköpare eller så träffar du några av oss andra
Sydvedare. I viket fall så ska vi göra allt för att du
ska få ett trivsamt och givande stopp.
Välkommen!
Vi ses på
Bratteborg Gård,
3 mil söder om
Jönköping
Monter 558
Skogens välgörande oreda
Min egen trädgård är långt ifrån perfekt ändå blir mitt pedanteri tydligt där.
Jag har svårt att låta naturen bete sig om den vill, stör mig på om gräset växer
upp på fel ställe eller om rosenbusken får en oönskad form. Känner ett behov
av att tämja naturen och gör den inte som jag vill eller ser ut som jag önskar
skapar det en irritation hos mig.
Sen kommer det märkliga, när jag tar ett steg utanför vår tomt rakt in i
skogen som inte bearbetats på ett tag och där en viss oreda råder, då mår jag
hur bra som helst.
Även om det kan vara svårt att ta sig fram älskar jag att upptäcka och lära
känna en terräng där varje steg öppnar upp en ny scen framför mig. Där gamla
döda träd ligger kors och tvärs, se stora rotvältor som bildat små minigölar av
regnvattnet och träd som till hälften är döda och till hälften levande. Se de små
sköra unga skotten växa intill de gamla. Täta granar att huka sig under eller
tvinga sig igenom med efterföljande spindelnät i hår och ansikte.
I skogens oreda syns livet, tiden sätter sina tydliga spår och det är fullt
naturligt. Det finns en tyst acceptans för det föränderliga och alla arters plats
och olikheter.
Vi som människor kan nog lära en del av naturen och kanske är det till och
med hälsosamt att tillåta en viss oreda, både i sig själv och i de närmsta omgivningarna.
Det perfekta livet tror jag inte finns och jag tror definitivt inte att
lyckan finns i det felfria. Vi är människor med allt vad det innebär och det är
långt ifrån välstädat.
Oavsett vårt förhållningssätt till livet, så är
det som det är ändå. Det har sin gång. Kanske finns
det energi att spara om vi slutar göra som flugan
på fönstret, stånga oss trötta emot en illusion.
Sluta dölja oredan för att det utåt sett ska verka
vara något det inte är. Utan likt skogen tillåta
livet i högre grad än att försöka tillrättalägga.
Foto: Oscar Nilsson
Tina Falltorp
aktivt skogsbruk 35

Har du en
skogsbruksplan?
Då har du ännu mer
nytta av appen!
Du som har en skogsbruksplan hos Sydved
ser avdelningsgränser och avdelningsnummer
i kartan. När du trycker på avdelningsnumret
får du fram grundläggande information
om just den avdelningen.
Lär dig använda
Sydveds app!
Har du testat Sydveds nya app än? Ett smart hjälpmedel för
dig som äger skog. Du ser till exempel fastighetsgränser när
du strövar i din skog och kan enkelt göra egna markeringar
i appens karta. Till exempel märka ut träd som har angripits
av granbarkborren och markera vindfällen i skogen.
Här visar vi hur du får ut det mesta av appen!
Text Annsofie Öhman / Foto Becca Tapert
Ladda ner appen Sydved i App Store
eller Google Play. Skapa ett konto.
Du loggar in med mobilt bank-id eller
med personnummer och lösenord.
Har du redan en inloggning för
Min skog, dina personliga sidor på
sydved.se, så har du samma inloggningsuppgifter
som till appen.
Startsidan har tre knappar: Hem,
Karta och Min profil. Välj Hem och
Hämta fastigheter. Då laddas en karta
på din fastighet (eller fastigheter) ned
i din telefon.
Allt utgår från kartan. Du väljer
mellan olika kartlager för att visa
skogen på olika sätt; med höjdkurvor,
naturskydd, markfuktighetskarta med
flera. Prova dig fram, vilken karta har
du mest nytta av?
aktivt skogsbruk 36

Guide till Sydveds app
Så här jobbar du med kartan
Här visar vi hur du väljer olika kartlager, gör markeringar i kartor, mäter ytor
eller sträckor och delar information till din Sydvedare.
Välj kartlager
Klicka på Karta och sen på gröna knappen
med kartlager. Klicka i det eller de lager du
vill se.
Exempel: Här har vi valt Riskindexkarta
granbarkborre, som visar skog med högre risk
för granbarkborreangrepp. Ju rödare det är
på kartan, desto mer attraktiv är skogen för
granbarkborrar. Ger dig tips om var i skogen
du kan börja leta efter nya angrepp.
Gör en markering i kartan
Börja med att klicka på knappen med plustecknet.
Välj mellan att skapa ny punkt, linje eller yta.
Exempel: Markera insektsangripna träd så att
det blir lättare att hitta tillbaka när träden ska tas
om hand.
Välj Punkt och placera fingret på rätt ställe på
kartan. Inte nöjd med placeringen? Tryck på krysset
överst så försvinner punkten. (Din egen position
syns som en blå punkt.)
När du är nöjd med placeringen klickar du på
bocken överst. Ange vilken typ av punkt det är (till
exempel insektsskada, vindfälle, svampställe, avlägg).
Om du vill: Namnge punkten och gör en beskrivning.
För att spara det du ritat, välj Skapa.
Funktionen för rita in linjer eller ytor är precis
samma som för punkter, förutom att man kan välja
att rita in det punkt för punkt, på frihand eller låta
appen rita ett spår efter gps:ens position.
Läs mer om hur du delar din markering och
hur du gör en mätning på nästa sida
aktivt skogsbruk 37

Guide till Sydveds app
Dela markeringen
Vill du dela det du sparat? När du valt Skapa ser du också tre nya
symboler. Ta bort och Hitta i kartan talar ju för sig själva, men Dela
kan behöva en förklaring.
Genom att dela blir det du ritat och skrivit tillgängligt för någon
annan. Har du exempelvis granbarkborreangripna träd som du vill
att Sydved ska hjälpa dig att ta hand om, så väljer du Dela, och sen
Dela med Sydved.
Din Sydvedare får då tillgång till punkten du väljer att dela.
Sydvedaren ser också din beskrivning, däremot delas inte bilder.
Dela mer än en punkt
När du vill dela mer än en punkt: Bocka för enskilda punkter eller klicka
på Markera alla. Välj sen Dela. Detta görs via en sida där alla ens platser
(punkter, linjer, ytor) finns lagrade.
Klicka på de tre punkterna överst i fönstret när du är i kartvyn.
Välj sen Visa mina platser. Då får du en lista med allt som du ritat in i
appen (det senaste hamnar överst).
Trycker du på Välj överst så aktiveras rutor i listan, nu är det bara
att bocka för det du vill dela.
Sen väljer du Dela och Dela med Sydved. När du klickar på Ok,
så blir informationen tillgänglig för din Sydvedare.
Detta gör att det lätt går att koppla det du ritat in med en arbetsbeskrivning
som delas ut till den som ska göra jobbet.
OBS! Det du delar blir inte per automatik ett uppdrag eller visas på
skärmen för någon på Sydved. Du måste meddela din Sydvedare att du
har delat något och vad avsikten är med det.
Så gör du en mätning
Vill du göra en mätning i kartan, för att få veta hur långt något är
eller hur stor en viss yta är?
Tryck på de tre prickarna överst i fönstret och välj sen Mäta.
Då kommer en mätsymbol fram. Den är aktiv som Mätning av linje,
men genom att klicka på den kan du välja att Mäta yta.
Själva mätningen görs genom att du klickar dig fram punktvis
i kartan, längs den linje eller yta du vill mäta. Avsluta ritandet med
att dubbeltryck på den sista punkten du gör. Radera din mätning?
Välj papperskorgen uppe till höger. Eller fortsätt att mäta. Stäng ner
funktionen genom att trycka på krysset uppe till höger.
Läs mer om Sydveds app på sydved.se
aktivt skogsbruk 38

Marknad
En vår med
inflation, global oro, högre elpriser och drivmedelspriser
samt eventuella räntehöjningar.
Mot detta står återuppöppnandet av samhället
i högre grad.
Foto: Anne Nygard
stark marknad
för skogens
produkter
Marknaden för skogsprodukter är generellt mycket stark kon-
staterar Sydveds Oskar Swahn. Just nu är det hög efterfrågan
på både massaved, timmer och skogsbränsle. Orosmoln finns,
inte minst globalt, men de står mot återuppöppnandet av
samhället efter pandemin.
Text Annsofie Öhman
M
assapriserna ligger på
höga nivåer även om de
gått ned något och även
priserna på tryckpapper
stiger nu, vilket är positivt för Sydveds ägare
som för tillfället kör för fullt i sina bruk.
– Efterfrågan på massaved är hög, och extra
hög för just lövmassaved som björk, asp och bok,
säger Oskar Swahn, verksamhetschef på Sydved.
Ser man på marknaden för tryckpapper är
marknadsbalansen på bland annat kopieringspapper
och tidningspapper betydligt bättre än
tidigare under pandemin. Det gynnar Stora
Enso Hylte och Stora Enso Nymölla.
God marknad för sågverken
På sågverken gjordes produktionsbegränsningar
under slutet av 2022 och dessa i kombination
med att priserna på sågad trävara börjar sätta
sig gör att lagerutvecklingen av sågad trävara på
sågverken är stabil. Utlastningen av trävaror är
bra för tillfället.
– Priserna på USA-marknaden har stigit
kraftigt under hösten efter sommarens nedgång
och är nu på mycket bra nivåer ur ett historiskt
perspektiv, vilket gör att utlastningen dit ökar
och minskar trycket på Europa.
Vissa sågverk i Kanada minskar sin sågning på
grund av råvarubrist kopplat till de insektsskador
som finns där. Sannolikt gör detta att
behovet av europeiskt virke kommer vara stort
en tid framöver.
– För de lokala sågverkskunder som Sydved
säljer till märker vi av en god marknad och
vissa planerar nu extraproduktion under våren
för att möta efterfrågan.
Skogsbränslet har återhämtat sig
Marknaden för skogsbränsle har återhämtat sig,
och överskottet av bränsle har vänts till en hög
efterfrågan på grot och bränsleved.
Höga elpriser har gjort att kraftvärmeverken
eldar för att producera el, men även
pelletsbehovet ökar. På biobränslesortimenten
ser vi en marknad i snabb förändring, från
tidigare överskott föregående säsong till en hög
efterfrågan för tillfället.
– Orsaken till detta är lägre barkborreskador
i de södra delarna av Götaland och lägre andel
energived, men även en tidig vinter och kyla
i början på december och höga elpriser, säger
Oskar Swahn.
Sen finns det orosmoln, för tillfället framför
allt den osäkerhet som råder kopplat till
Vindfällen i vissa geografier
Gallringar och avverkningar löper på bra i
Sydveds område, men framför allt söderut har
det varit utmaningar med väderleken.
– Mycket regn har gjort att maskinerna har
fått flytta till områden med högre bärighet.
Stormar i vinter har orsakat en del vindfällor
inom Sydveds område, framför allt i nordöstra
Jönköpings län och nordvästra Kalmar län.
– Här prioriterar vi att komma i gång snabbt
med avverkning, så att virket kommer ut till
väg innan sommaren.
I andra geografier, exempelvis i Skåne, finns
en del skador från snöbrott som kom i december
och här pågår upparbetning för fullt av detta
för att inte tjäna som yngelmaterial för skadeinsekter
såsom sextandad barkborre.
– Tänker du själv jobba med upparbetning
med vindfällor, säkerställ att du apterar rätt
sortiment i rätt längder genom att fråga din
virkesköpare. Men, prioritera framför allt säkerheten
högst genom att du har rätt kunskap och
använder rätt skyddsutrustning. Om du inte
är erfaren och saknar kunskap samt vid större
skador, tveka inte att ta hjälp genom att kontakta
din Sydvedare som kan se till att rätt huggare
och maskiner kommer på plats.
15 februari 2022
”Efterfrågan på massaved
är hög, och extra hög
för lövmassaved som björk,
asp och bok.”
Oskar Swahn, verksamhetschef på Sydved
aktivt skogsbruk 39

Skogsskötsel
Snart svärmar
granbarkborren
Det är klassisk sök och plock som gäller!
Granbarkborren har orsakat stora volymer död granskog allt sedan
sommaren 2018, och även om det börjar se bättre ut i många
områden är hotet inte över. Sydveds Anders Ehrenström uppmanar
skogsägarna att fortsätta med sök och plock i sin skog:
”Låter vi bli att hålla koll så finns risk att angreppen blossar upp.”
Foto: David Söderlind
Text Annsofie Öhman
”
Håll i, håll ut!
Det går inte att sluta
när man nästan
är i mål!

Granbarkborrarna gick i vintervila i höstas, en del övervintrar i trädet,
andra i marken. Men inom en inte alltför lång tid så börjar de vakna till
liv och svärma. Och då gäller det att vara på tå!
När svärmar granbarkborren?
Den måste ha minst 18 plusgrader i luften för att kunna flyga. Det måste
också ha varit plusgrader hela dygnet i någon vecka innan den kan börja
svärma. Vanligtvis i början, mitten av maj i södra Sverige.
Vad kan jag som skogsägare göra nu?
Rör dig i din skog och leta efter angripna träd. Märk ut angripna träd,
i nästa steg ska de avverkas och transporteras bort från skogen. För att
minska spridningen, ska man hugga och transportera bort (eller barka)
innan den nya generationen lämnar träden. Det är klassisk sök och plock
som gäller nu!
Är det viktigt att ha koll på granbarkborren hela året?
När barkborren har invintrat kan du inte göra så mycket för att minska
antalet barkborrar i skogen. Däremot kan du ta hand om angripna träd
och transportera bort dem från skogen och på så sätt rädda en del av
virkesvärdet.
Viktigaste perioden att ha koll på barkborren är från huvudsvärmningen
i maj fram till juni, juli. Men svärmning kan pågå under hela sommaren,
så nyangripna träd kan man hitta ända fram i augusti.
Hur hittar jag angripna träd?
Under svärmningen, när träden är nyangripna, är det tydligaste tecknet
brunt borrmjöl, hängande i barken eller i nederkanten av trädets stam.
Skogen är stor, var börjar jag leta?
Hittade du angripna granar förra året, börja leta i närheten av dessa.
Granbarkborren flyger inte längre än den behöver! Prioritera att leta
i medelålders och äldre granbestånd, där barken är tillräckligt tjock för
att granbarkborren ska få plats inunder för sin förökning.
Jag har hittat angripna träd, vad gör jag nu?
Märk ut träden, se till att de avverkas och sen transporteras bort från
skogen. Ett smart hjälpmedel är Sydveds app, där du enkelt kan märka
ut träden på kartan. Då blir det lätt att hitta tillbaka till platsen. Är det
enstaka träd som angripits kanske du gör jobbet själv, men är det ett
större angrepp kan man behöva anlita hjälp. Hör av dig till din Sydvedare
om du har frågor!
Var försiktig när
du rör dig i skog
med många stående
döda träd!
Foto: Anders Westström
Trots att en hel del av de barkborreangripna
träden har avverkats, finns fortfarande stora
volymer döda granar kvar i skogen.
Framför allt är det granarna som angreps
under 2018 och 2019 som nu börjar bli riktigt
sköra och fallfärdiga. Granarna har tappat det
mesta av barken och börjar få en silvergrå färg.
Alla barr och klena kvistar har trillat av.
Det behövs ingen kraftig vind för att
dessa granar ska falla utan förvarning. Står de
i grupp ökar risken att bli träffad, då det kan
bli en dominoeffekt när en gran faller.
Arbetar du i skogen? Var extra försiktig
och undvik att vistas nära de döda granarna
vid blåsigt väder.
aktivt skogsbruk 41

Vad gör skogen för
klimatet egentligen?
Skogsindustrin har kritiserats i media för att släppa ut mer koldioxid än all annan
industri och trafik i Sverige tillsammans. Samtidigt lyfts skogen som Sveriges lösning
på klimatkrisen. Vad stämmer och hur ligger det till med det svenska skogsbruket?
Foto: Oscar Sylwan
Text Eva Mandelqvist
aktivt skogsbruk 42

Skogsskötsel
Foto: Lasse Arvidson
Maria Saxe, hållbarhetschef Stora Enso Skog
”
Förutom att skogen
utgör en total kolsänka,
så utvecklar vi hela tiden
nya produkter som kan
ersätta de fossila.
När skog avverkas frigörs koldioxid
ur marken och när man
förbränner trä- eller pappersprodukter
släpps det också ut
koldioxid. Samtidigt ökar skogen i volym i
Sverige och binder in mer koldioxid än dessa
utsläpp tillsammans. Totalt bidrar svenskt
skogsbruk med en nettoinbindning motsvarande
nästan 40 miljoner ton koldioxid per år. Dessutom
gör skogsindustrin en stor insats för klimatarbetet
genom att tillverka produkter av trä
som kan ersätta fossilbaserade produkter.
Maria Saxe som är hållbarhetschef på
Stora Enso Skog berättar:
– Förutom att skogen utgör en total kolsänka,
så utvecklar vi hela tiden nya produkter
som kan ersätta de fossila. Några exempel är
biokomposit som ersätter plast, förpackningar
till livsmedelsindustrin och korslimmat trä som
kan ersätta cement. Vi har i vår mission att
ersätta fossilbaserade material. Många av
de produkter vi tar fram är förnybara, återvinningsbara
och komposterbara. Man måste
se till hela livscykeln.
Ett helhetsperspektiv
Skogsbolagen har kritiserats för att skapa
kalhyggen och därmed bidra till koldioxidutsläpp.
Maria Saxe menar att det är en fråga
om perspektiv.
– Med en avverkning blir det ett tillfälligt
koldioxidutsläpp, men vi behöver ha ett längre
perspektiv. I Sverige är vi noga med att återbeskoga,
så är det inte i alla länder. I Sverige
har vi en ökande skogsvolym, vi har en nettoinbindning
av koldioxid i skogen.
– Vissa menar att vi ska låta skogen stå
orörd i minst tio år. De har rätt i att skogen
skulle binda in mer koldioxid, men vad skulle
vi göra produkter av? Om inte vi tillhandahåller
produkterna, kommer de produceras i
andra länder med större ekologiskt fotavtryck.
Vi behöver ha ett helhetsperspektiv. Det bästa
för klimatet vore om vi kunde sluta använda
fossilbaserade produkter, men med nuvarande
utveckling kan vi trots allt ersätta mycket.
Naturhänsyn i allt vi gör
Hon säger att en kritik handlar om hotet mot
biologisk mångfald, där vissa arter upplevs
hotade av dagens skogsbruk.
– Vi tar naturhänsyn i allt vi gör och vi har
en utbildande roll till våra privata skogsägare i
vad naturhänsyn innebär.
Det finns skog som är ren produktionsskog,
där tar vi generell miljöhänsyn enligt Stora Ensos
nivå för att öka skogens motståndskraft och den
biologisk mångfalden. I andra änden av skalan
finns områden med mycket höga naturvärden,
exempelvis nyckelbiotoper som vi aldrig
avverkar.
– Sedan finns något mitt emellan, skog med
vissa naturvärden, exempelvis naturvärdesträd
eller hotade arter som man kan bruka skonsamt.
Här jobbar vi tillsammans med skogsägaren
för att hitta en lämplig hänsynsnivå, avslutar
Maria Saxe.
Kommentar från Niklas Fogdestam på Sydved
Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare på
Sydved, menar liksom Maria Saxe, att skogen har
en viktig roll för klimatet. Växande skog fångar upp
koldioxid ur luften och lagrar den som kol i träd
och mark. Ett sätt att öka mängden kol som lagras
är genom att öka virkesförrådet.
– Virkesförrådet i Sverige har mer än fördubblats
under de senaste 80 åren och därmed bidragit
till att fixera koldioxid i träd. Samtidigt som vi
avverkar stora volymer varje år.
Andra sätt att öka mängden koldioxid som
lagras är genom att ersätta material som kräver
fossil energi med skogsprodukter, till exempel
byggmaterial.
En annan aspekt på om vi skulle låta skogen
stå orörd i tio år från nu, inflikar han, är att den
kunskap och kompetens som vi har byggt upp hos
forskare, tjänstemän, skogsägare och entreprenörer
inom svenskt skogsbruk skulle försvinna om
vi stod still så länge. Troligen skulle det ta en god
stund att bygga upp denna kompetens igen, vilket
vore negativt för skogsbruket och klimatet.
aktivt skogsbruk 43

Posttidning B
Returadress
Sydved
Box 626
551 18 Jönköping
Sydved | Box 626 | 551 18 Jönköping | Tel 01046-38 000 | sydved.se
Foto: Aaron Burden