Nya Phosphoros II VT22

NYA PHOSPHOROS 

ÖSTGÖTA NATION 

2022 #2 

jubileumsnummer

Landskapskallelse 

Kära östgötar! 

Härmed kallas samtliga av er till vårterminens 

andra lagtima landskap, torsdagen den 5:e maj 

kl 18:00 i stora salen. Därefter bjuds det på 

traditionsenlig sexa. Föredragningslista finnes 

på nationens anslagstavlor samt på hemsidan. 

Adam Lilja, förste kurator

REDAKTörernas 

jubileumshej 

innehållER 

Kära östgötar, 

Det är med stor ära och glädje som vi äntligen 

får presentera jubileumsnumret av Nya Phosphoros 

för er. Vi firar nationens trehundrasjuttiofemte 

födelsedag och vi redaktörer har därför 

höjt insatserna med trehundrasjuttiofem procent. 

I detta fullspäckade nummer bjuder vi på en 

resa genom tid och rum. Här finns allt ifrån tips 

om frack till hederssnack, all mellan valborgsvånda 

och singellistans blonda. Dessutom blickar vi 

framåt mot framtiden, inte minst mot den storslagna 

jubileumsbalen på slottet. Allt detta färgat 

av jubileum, fest och östgötsk bravur. Är det historiens 

längsta Nya Phosphoros? Det är mycket 

möjligt. Vi vet inte, och vi är inte tillräckligt brydda 

för att undersöka frågan närmare. Långt är det 

i alla fall. Och bra. 

PS: Nya Phosphoros utkommer nu, efter ett 

par års uppehåll, i tryckt form. Vill du hellre läsa i 

pappersformat får du vänta ett par dagar tills tidningen 

kommer från tryckeriet och finns att köpa 

för en billig peng på nationen. Det gäller dock 

att vara först till kvarn - tidningen kommer i en 

mycket begränsad upplaga. Exklusivt eller snålt? 

Det får ni avgöra själva. (Snålt, tycker vi.) 

Eders jubileumsredaktörer 

Hugo Jonsson och Filippa Kindblom 

kuratorsspalter, 

hälsningar från jubileumsgruppen, 

intervju med nationsaktiv på sextiotalet, 

ett landskapshaveri, 

en ög-sonett, 

några 

hedersledamöter, 

en noggrann 

frackguide, 

valborgsvånda, 

jubileumssinglar, 

hela ög:s historia, 

barchefens 

jubileumsdrinkar, 

vad vi faktiskt firar, 

en medaljdikt, 

vinnarna i 

sångskrivartävlingen, 

sommaroskop.... 

och inte så 

mycket mer! 

Illustration av Maria Hoppe

Kuratorsspalter 

Kuratorsspalter 

Jubileumsöstgötar! 

En sak som jag upptäckte när jag klev på som 

kurator var hur mycket man kollade på vad ens företrädare 

hade gjort och skrivit. Till exempel hade 

jag aldrig trott att jag någonsin skulle värdera en 

danstillståndsansökan från 2016 så högt (tack Henke!). 

Det var inte alltid bättre förr men det fanns 

oftast en tanke bakom varför man gjorde på ett 

visst sätt. Det blir tydligt att ett korrekt sätt att förvara 

alla sina dokument och handlingar är en viktig 

förutsättning för att framtida östgötar inte ska 

trampa i samma fallgropar som vi redan har gjort. 

Nåja, inte för att jag alltid prickar av punkten 

”organiserat arbetssätt” på min controllerrapport, 

men nu har jag förstått att framtida generationer 

faktiskt kommer kika på vad lilla jag skriver. 

Framtida generationer, jag ska göra mitt bästa att 

spara filerna på rätt ställe och försöka bidra med 

(förhoppningsvis) användbart innehåll i filerna. 

Senaste gången vi firade ett jubileum var 1996 

då vi fyllde 350 år. Jag, som idag är 23 år gam- 

mal, var inte ens född då. Nästa gång vi firar är 

det vårt 400-årsjubileum år 2046, om 24 år. Det är 

med andra ord inte helt osannolikt att det kuratel 

som sitter nästa jubileum inte ens är födda än. Nu 

snackar vi verkligen om framtida generationer! 

Om du som läser detta just nu faktiskt lever 

år 2046 och rotar igenom gamla dokument för 

att få ett hum om hur ni ska fixa ert 400-årsjubileum, 

kontakta mig (särskilt om jag bedriver 

enskild firma, det är ett superbra sätt för er att 

samla in pengar). Jag lovar att göra mitt yttersta 

för att bidra med det lilla jag kan och i värsta fall 

kan jag alltid bjuda på en Gränges. Om ni inte 

har Gränges 2046 så är ni i big problem kan jag 

meddela redan nu. Fram för allt till dig i 2046, 

ni kommer fixa detta. Om huset står kvar i 24 år 

efter att undertecknad har haft hand om det så 

klarar den här nationen tamejfan allt. Kör hårt! 

Adam Lilja 

Förste kurator 

Kära Östgötar, 

tydligen är detta jubileumsupplagan 

då vi egentligen 

skulle skriva om jubileet. Men 

det visste ju inte jag. Jag skrev 

ju om jubileet i min förra kuratorsspalt. 

Kan man skriva 

om samma sak två gånger i 

rad? Ja, det kan man kanske. 

Men när vi lika gärna har 

kommit in på jubileer kan vi 

ju prata om ett annat jubileum 

som snart kommer. Nämligen 

då jag firar ett år som kurator 

på nationen. Nästan i samma 

veva firar jag fyra år på nationen 

som aktiv. Det förstnämnda 

kommer dock inte bli längre, 

då det också markerar slutet på 

mitt kuratorsämbete. Det tycker 

jag är väldigt synd, för 375 år är 

lite coolare att fira än bara ett. 

Vilma Tornberg 

Andre kurator 

Kära kompisar! 

Som en fortsättning på mitt 

oortodoxa spalt-skrivande ger 

jag er ett utdrag från Wikipedias 

artikel på temat jubileum: 

Jubileum är då man firar att det 

gått en viss tid, oftast ett visst antal 

år, sedan något hände, till exempel 

att ett land blev självständigt eller 

att ett företag bildades. Jubileum 

är oftast förknippade med positiva 

händelser, även om man ibland till 

exempel uppmärksammar årsdagen 

av första eller andra världskrigets 

utbrott. Exempelvis kan tioårsdagen 

av ett äktenskap betraktas som 

ett jubileum. 

Begreppet ”jubileum” går tillbaka 

på det bibliska jubelåret som enligt 

tredje Moseboken skall firas var 

femtionde år. Vid påbörjandet av 

dessa år blåstes i speciella vädurshorn, 

benämnda jovel, varifrån orden 

jubel och jubileum härstammar. 

Hoppas jag har gjort er alla 

en aning visare. 

Filippa Karlsson 

Tredje kurator 

Det finns personer som skaffar 

sig en gris som husdjur. Jag förstår 

hur de tänker, det kan nog 

de flesta som någonsin träffat 

en gris hålla med om. Problemet 

med en till en början väldigt liten 

gullegris är att den kommer 

växa och bli en ca 250kg tung 

gullegris som fullvuxen. Tänk 

att ha en sån i soffan. Det finns ju 

förstås minigrisar som håller sig 

några storlekar mindre, men det 

tråkiga med dem är att de blir 

fruktansvärt fula med åldern. 

Vad har då grisar med vårt jubileum 

att göra? Ingenting skulle 

jag säga. Det råkade bara bli 

så att jubileum fick mig att tänka 

på tårta, mer specifikt schwarzwaldtårta, 

som brukar bakas 

på födelsedagar i min släkt. 

Bottnarna i tårtan är hårda som 

skosulor (så ska det nog inte vara 

egentligen, men så blir det enligt 

vårt recept). Något annat som är 

torrt som skosulor är rågbröd 

och det äter man i Danmark och 

i Danmark föds grisar upp under 

fruktansvärda förhållanden. 

I höstas fyllde ÖG 375 och en 

gris är lika intelligent som en 

treåring. 

Ylva Ledberg 

Fjärde kurator 

6 7

jubileumsgruppen 

jubilerar 

Hej! Gemma heter jag och jag sitter som merch-ansvarig 

i jubileumsgruppen. Några kanske minns 

mig som tjejen som stod på landskapet och bad om 

pengar, men jag har haft lite annat för mig också :) 

Min roll har innefattat att ta fram merch med hjälp 

av olika personer och sköta kontakten och beställningarna 

med företaget vi beställde ifrån. Jag har 

även haft ansvaret att söka spons från många olika 

håll inför balen och allt runtomkring det, tillsammans 

med en liten sponsgrupp som jag satt 

ihop. Det har varit väldigt roligt och lärorikt att 

få vara med i jubileumsgruppen, även om det har 

varit extremt tidskrävande och stressigt ibland! 

Jag vill verkligen slå ett slag för den fantastiska 

grupp som jag har haft turen att jobba med senaste 

året. Det kanske inte alltid syns utåt hur 

mycket jobb det faktiskt kräver, men ni har tagit 

på er det och löst varenda knepig situation som 

har uppstått med ett leende på läpparna (oftast). 

Vi har haft så jäkla kul tillsammans, ibland lite för 

kul, vilket kanske kommer att synas på medaljerna 

som vinnarna av donationstävlingen kommer 

att få... ;) Vi är så sjukt taggade inför balen 

och hoppas att ni också är det! Puss och kram! 

Gemma Gray 

JubelAntikvarie 

Hej alla jubileumsfirare! Mig har ni eventuellt pratat 

med, även om ni inte vetat att det var jag. Lovisa 

heter jag, och det är jag som hållit i marknadsföringen 

av det här jubiléet. Har ni sett en GIF, ett 

evenemang eller hängt på våra sociala medier så 

är det jag som stått bakom kulisserna. Stort tack till 

alla er som på ett eller annat sätt har engagerat er 

i jubileumsarbetet, och ett om möjligt ännu större 

tack till resten av jubileumsgruppen. Ni har varit 

den stora höjdpunkten i arbetet de senaste två åren. 

Insamlingsarbetet tar inte slut med oss, men jag gör 

nu slut med insamlingsarbetet och är redo att fira 

ordentligt. Vi ses på slottet med klackarna i taket! 

Lovisa Aronsson 

JubiLuerare 

”Det känns som det är på riktigt nu” är en fras 

som skanderats friskt i jubileumsgruppen den senaste 

tiden. När restriktionerna släpptes och pandemin 

inte längre var ”farlig” kom paniken hos 

mig. Jävlar, jag ska ju få ordning på allt det här. Och 

ordning har vi nog börjat få. Maten bestämdes, 

anmodan skickades ut och kontakten med slottet 

tätnar. Små grupper av människor sitter nu och 

planerar olika saker för samma ändamål, nämligen 

att vi allihop tillsammans ska kunna fira den 

14 maj. Om det är svårt? Ja, det är svårt. Vad som 

är svårast är nog den stora förväntan som sätter 

press på mig och oss. Att den förväntan på något 

överdådigt bara ska mynna ut i något halvdant 

eller godkänt. Därför är det bra att vi verkligen 

siktar mot månen och gör allt för att kvällen ska 

bli fantastisk. Ett minne som vi länge kommer att 

minnas, skratta åt och kanske fälla en tår kring. 

Tack för möjligheten, 

Alice Nordin 

JubelHovmästare 

JubiLekare? Det är såklart ett konstigt namn på 

min roll i jubileumsgruppen, främst med tanke på 

hur allvarsamt, angeläget och betungande arbetet 

är. I över ett års tid har jag jobbat vecka in och 

ibland även vecka ut, jobbat kvällar, nätter och tidiga 

morgnar med att delegera alla uppgifter jag 

har i min rollbeskrivning. Det är ett slitigt jobb, 

men någon måste göra det. Jag är ansvarig för 

all underhållning på jubileet. Mycket har därför 

handlat om att ordna så att tekniken ska fungera, 

att gästerna på balen får sig ett gott skratt och att 

de senare på kvällen kan sjunga och dansa för att 

fira denna fantastiska kväll. Om ni ser en stressad 

och smått förvirrad kille springa runt på slottet 

den 14 maj och i sista sekund fixa med allt som 

kan tänkas fixas med, då är det nog någon som 

fått det i uppgift av JubiLekaren. Vi ses på jubileet! 

Henrik Elofsson 

JubiLekare 

Från v till h: Gemma Gray, Lovisa Aronsson, 

Tim Norinder Jonsson, Alice Nordin, Henrik Elofsson 

Och där har ni dem. De fyra enskilt viktigaste 

personerna för att det här jubileumsfirande nu 

faktiskt skall bli av. Samtidigt finns det såklart 

mängder av andra som har varit högst involverade: 

kuratorer, tidigare jubileumsgruppskonstellationer, 

sångboksgrupper, Acta-redaktörer, 

en och annan avhoppare och flera fall av överlappande 

ovanstående roller. Det har varit en 

lång väg hit, av förklarliga skäl längre än vad 

det kanske brukar vara, och det har varit en väg 

som mer ofta än sällan inte kunnat beskrivas 

som annat än påfrestande. Till slut står vi dock 

här där vi alltid står, med en hejdundrandes fest 

framför oss – ett jubileum som kommer bli precis 

som det alltid var tänkt att det skulle vara. 

Ett jubileum är alltid ett tillfälle att stanna upp 

och reflektera, i synnerhet när man står vid en 

så hisnande siffra som 375. När processen också 

har varit längre än den brukar vara, har reflektionerna 

kunnat bli ännu fler och förhoppnings 

vis mer insiktsfulla. Det har blivit tydligt att vissa 

saker har brustit, både i hur vi har arbetat med 

jubileet och i hur en del av nationens system och 

strukturer utvecklats. Vi kan inte längre göra saker 

som vi tidigare har kunnat göra dem, och vi måste 

börja göra en del saker som vi tidigare inte gjort. 

Lyckligtvis är ett jubileum också ett tillfälle att 

börja om, bryta upp med gamla sätt att göra saker 

på och införliva nya seder. Två av de viktigaste 

uppgifterna med 375-årsjubileet har varit att 

samla in pengar till nationshusets fortlevnadsamt 

att informera våra äldre medlemmar, alumner, 

seniorer och hedersledamöter om arbetet med 

såväl insamling som firande. Båda dessa faller 

olyckligtvis också in i det ovan etablerade facket 

”bristande strukturer vi reflekterat kring”. Lyckligtvis 

är insamlingsarbetet och kontakten med 

våra äldre inte sådant som slutar i och med jubileet, 

utan tvärtom något vi utvecklar vidare. 

Ett försök att etablera en mer långsiktig insamlingsgrupp 

har redan initierats, så att vi inte ska 

behöva stå och be om massa pengar om 25 år 

igen. En granskning av våra register och kommunikationsmedel 

är också i görningen, så att 

vi i framtiden kan ha en så nära och vördnadsfull 

relation till äldre medlemmar som möjligt. 

Men mer än något kanske ett jubileum är precis 

det man tänker sig att det ska vara – ett tillfälle att 

stanna upp och fira. Fira allt man är och allt man har. 

Vi är studenternas andra hem, och vi har så många 

oumbärliga människor som passerar genom nationens 

ständigt lika beständiga som föränderliga 

organisation. Oavsett vilka lärdomar vi drar av 

detta jubileum eller något jubileum i framtiden 

framstår detta alltjämt som det allra viktigaste. 

Högst ärade Östgötar, forna som nya. Tack för allt. 

Det här jubileet är, som allt vi gör, helt tillägnat er. 

Tim Norinder Jonsson 

JubelGeneral 

8 9

Studenternas 

förlängda 

– Det är länge sedan jag var här, säger Gillis Herlitz 

och blickar ut över Östgöta nations mellanvåning. 

Klockan är bara tio, så de enda i huset är dagens 

fikaverkare och möjligtvis någon kurator. 

Solen lyser in genom fönstren på punschverandan 

(något som ska bli ett problem för mig, som 

måste kisa mig igenom hela intervjun). 

Jag frågar hur länge sedan det var, i tron om att 

svaret är i storleksordningen decennium. 

– Två år, säger Gillis. 

Det jag är ute efter är något längre tillbaka än 

så – nämligen den tid då han själv var student 

och nationsaktiv. 

Gillis Herlitz kom till Uppsala hösten 1965 (att 

det är just nittonhundrasextiofem förtydligar han 

med ett skratt: “Så gammal är jag inte!”) och skrev 

in sig på ÖG direkt. Varför behöver jag inte ens 

fråga. Han är från Linköping, och på den tid då 

han studerade i Uppsala var det dels nationstvång, 

dels i princip omöjligt att bli medlem någon 

annanstans än i en nation kopplad till ens geografiska 

hemvist. 

– Jag träffade ett par goda vänner som tillhörde 

Uplands nation. De tyckte inte det var kul alls, 

så de ville vara med i Östgöta. Då var det en himla 

massa papper och frågor om vad de hade för 

vardagsrum 

koppling till Östergötland, säger Gillis och rynkar 

på näsan. 

Under närmare fem år bodde han sedan på 

Trädgårdsgatan 17A och engagerade sig i nationslivet. 

Han var, som han själv uttrycker det, 

väldigt aktiv. 

Vad gjorde du på nationen? 

– Teater, spex och fester. Det var det huvudsakliga 

för mig. 

Det ska senare visa sig att han också var med 

i bland annat biblioteksgruppen, stipendienämnden 

och självhjälpsföreningen, men spexet och 

festen är det som präglade Gillis ÖG-tid mest. Nationen 

fyllde däremot även flera viktiga materiella 

funktioner för medlemmarna. Två var bostäder, 

och pengar. 

– På den tiden fick man hela sitt studiemedel 

på 3000 kr (inflationsjusterat motsvarar detta 

32000 kr, reds. anm) utbetalat i början av terminen. 

Innan hade man bott hemma, och sedan gjort 

lumpen… Man hade ingen koll. Pengarna tog slut 

väldigt snabbt. 

Text av Filippa Kindblom 

Det är här Östgöta nations självhjälpsförening 

kommer in i bilden. Som medlem i den kunde 

man låna upp till 1500 kronor, vilket motsvarar 

närmare 16 000 kronor idag. Gillis gick med, blev 

ordförande, fick sina pengar – och gick ur igen. 

– Så gjorde nästan alla, lyder Gillis förklaring. 

Själv bodde han som nämnt på Trädgårdsgatan. 

Det var lång kö för att få ett rum både där 

och i de då nybyggda husen på Nedre Slottsgatan, 

men de som hade tur nog att bo i ÖG:s eftertraktade 

bostäder var väldigt nöjda. 

– Jag trivdes vansinnigt bra. Det ligger ju perfekt 

i stan också. 

Nationshuset blev ett naturligt centrum för alla 

som bodde på nationen, eftersom det ligger precis 

mellan Trädgårds och Nedre Slotts. 

– Det var som ett förlängt vardagsrum. Jagkunde 

i princip gå dit i pyjamas, säger Gillis och 

ler innan han tillägger: – Det gjorde jag inte, men 

ändå. 

Även för de som inte bodde i nationens bostäder 

blev nationshuset som en förlängning av vardagsrummet. 

På sextiotalet hade ÖG ingen egen 

restaurang- eller pubverksamhet, men det var 

ändå full rulle innanför den gula fasaden. Fokuset 

låg framförallt på fester och kultur. Gillis berättar 

om bridge- och schackkvällar, spex, och något 

som han kallar för torsdagsträffarna. 

Det var anspråkslöst då, 

men alltid fullknökat 

– Varje torsdag var det ett gäng som lirade 

trummor, bas och piano i det där hörnet, säger 

han och pekar mot en plats bakom baren. 

Kanske har han något nostalgiskt i blicken när 

han fortsätter: 

– De spelade bra, alltså. Det var dans och 

alla drack grogg. Och sångaren, Calle Andersson, 

han är en legend på nationen från vår generation. 

Schlättens Frank Sinatra. 

Jag kan inte låta bli att bli avundsjuk. Gillis 

verkar visserligen imponerad av Kapellets storlek, 

men visst hade det varit något att ha liveband 

varje vecka, även om det var ett mindre sådant? 

Det småskaliga påtalar Gillis även när vi pratar 

om spexandet. 

– Vi hade en spextradition på Östgöta med 

enkla små revyer, inga storspex. Det var anspråkslöst 

då, men alltid fullknökat med folk. 

Gillis Herlitz poserar framför nationshuset. 

Det är tydligt att Gillis var en ledande figur i 

ÖG:s spexande och att det var en stor del av hans 

tid som student. Han tycker precis som jag att det 

är trist att vi just nu saknar både spexmästare och 

teatermästare. 

– Sätt igång nåt, säger han. Det behöver inte 

vara så storslaget. Det är kanonroligt bara att se 

nationskamrater fåna sig på scen. 

Festverksamheten i sin tur sköttes i stort sett av 

fyra personer: klubbmästaren, klubbmästarinnan 

och deras respektive vice. Varje år anordnade de 

mängder av fester, däribland den omtalade maskeradfesten. 

Ett år som har etsat sig fast i Gillis 

minne var det vilda västern-tema. 

Föreställ er februari i Uppsala 1966. Ute är detnärmare 

tjugo minusgrader. Inne i stora salen är 

det däremot varmt och fullt med temaenligt utklädda 

studenter. 

– Jag och flera andra hade bara höftskynke på 

oss, säger Gillis och ler lite finurligt. 

Festdeltagarna är berusade och det är stojig 

stämning i huset. Men så – någon släpper en 

rökbomb i källaren, brandlarmet går och lokalen 

måste utrymmas. En stor skara lättklädda studen- 

10 11

ter hackar tänder i mörkret medan brandbilarna 

anländer. 

– Många forslades upp till Ackis med rökskador. 

Du skulle sett hur det såg ut på akuten! 

Det är lätt att föreställa sig kaoset: en massa 

fulla, utklädda studenter som kör runt varandra 

i rullstolar och sjunger snapsvisor. Så småningom 

blev de utskickade. 

– Du är nog bra nu, sa de till oss. 

Alltså, att byta partner 

olika kvällar... Det var 

ingen som tyckte det var 

konstigt. 

I egenskap av etnolog och antropolog, skulle 

du kunna säga något om östgötar? 

– Jag har en liten historia, men det får framhållas 

att det är på skämt. Förstår du östgötska? 

undrar Gillis. 

Ja, det gör jag väl, svarar jag. Anekdoten är underbar 

i verkligheten men gör sig inte lika bra som 

transkription, så ni får nöja er med förklaringen 

som kommer efteråt: 

Nationstiden var alltså en härlig tid: stojiga fester 

med sprit som var både billig och riklig, sång 

och dans inpå småtimmarna. Men i det här finns 

det en sak som Gillis vill att vi kommer ihåg. 

– De flesta av oss klarade ju av att balansera 

drickandet mot krav i livet, men alla gjorde inte 

det. 

Då som nu drack studenterna oerhört mycket. 

Men då var det inget man pratade om – snarare 

kunde det uppmuntras, det där drickandet 

som gjorde vissa personer lite extra roliga. Så det 

glädjer Gillis att höra att nationens alkoholkultur 

åtminstona har förändrats lite, kanske främst 

med tanke på att vi talar om alkoholkonsumtion 

då och då. Vi har dock en bra bit kvar innan våra 

teoretiska initiativ blir praxis. Kultur och fester i 

all ära, men det som genomsyrar nationslivet är 

ändå gemenskapen. Inte minst på ÖG. 

– Ensamheten kan ju vara bedövande för en 

ensam student som kommer till Uppsala, säger 

Gillis. 

Utklädda östgötska studenter ockuperar brandbilen 

efter att en rökbomb har släpps i källaren, 1966. 

Och ensamheten verkar nationerna emot. Såväl 

på sextiotalet som idag är ÖG en mellanstor 

nation, vilket gör det möjligt för intimitet och bul- 

ler att samexistera. Tidigt under samtalet säger 

Gillis till mig att många av de vänskaper som formas 

här på nationen kommer hålla livet ut. Jag 

har all anledning att tro att han har rätt. Han har 

ju trots allt erfarenheten på sin sida. 

Hur var stämningen på nationen? Var alla välkomnande 

och sociala? 

– Oh ja, väldigt. De allra allra flesta kände de 

allra allra flesta, så man tjenade och morsade på 

varandra. Vem som än satt här kunde man slå sig 

ner och prata. 

Men en gemenskap är av naturen både inkluderande 

och exkluderande. Det senare kan gräma 

Gillis så här några decennier i efterhand. Han 

menar att det alltid finns de som står lite utanför 

det sociala centrumet, och tänker att man kanske 

borde ha ansträngt sig mer för att alla skulle 

känna sig inkluderade och välkomna. Samtidigt 

säger han att man på ÖG uppskattade varandra 

för ens särart. Det fanns en viktig plats för alla i 

nationsmaskineriet: arkivet och spexet liksom 

klubbmästeriet. 

Inför intervjun frågade jag några nationsvänner 

på andra platser i detta enorma maskineri 

om vad de skulle vilja veta om ÖG under slutet 

av sextiotalet. Något som kom upp, men som jag 

bestämt sa att jag inte tänkte fråga om, var sex och 

relationer. Som tur är tar Gillis självmant upp ämnet, 

apropå hur det idémässiga klimatet var. Han 

frågar mig om jag känner till -68, vilket jag säger 

att jag gör. 

– Men det var ju inte bara politik. Det var också 

väldigt mycket “free sex”. Det ingick liksom i 

sextiotalets idé. 

Var det många som blev ihop på nationen? 

– Gud ja, fruktansvärt många. Flera av mina 

goda vänner har träffat sina partners här på nationen 

och senare gift sig. 

Var det vanligare att bli ihop eller att ha tillfälliga 

förbindelser? 

– Tillfälliga, skulle jag säga. Alltså, att byta 

partner olika kvällar… Det var ingen som tyckte 

det var konstigt. Det var själva idén på slutet 

av sextiotalet, och då var nationen en väldigt bra 

plats att vara på. 

inte. 

Två studenter dansar till schlättens Frank Sinatra 

under en torsdagsträff. 1959. 

Det är den nu också, tänker jag, men säger det 

Hur var det då med själva studierna? Hann 

man ens med dem om man var så mycket på 

nationen som östgötarna verkar ha varit? Själv 

inledde Gillis sin studenttid med att läsa ett par 

terminer juridik, men eftersom det var “så jävla 

tråkigt” spanade han istället in arkeologi. 

Men du är ju etnolog och antropolog nu. Hur 

blev det så? 

– På den tiden vandrade man bara in på den 

institution där man ville studera och skrev in sig. 

Det fanns dock, såklart, en sista anmälningsdag. 

För arkeologin råkade det vara en måndag 

när Gillis vänner desperat behövde en fjärde man 

i bridge. Vem var han att svika dem? 

– Det enda som fortfarande var öppet sen var 

en konstig kurs med titeln “Allmän och jämförande 

etnografi, särskilt afrikanistik”. 

Gillis hade inget val, utan gick för att skriva in 

sig. Han kom till ett litet inrökt kyffe och fastnade. 

Så småningom skulle han disputera i etnologi och 

bo ett antal år i Afrika. 

– Det är östgöten: självcentrerad, allt handlar 

om hembygden, lite självgod. Men det gäller naturligtvis 

inte välbalanserade, världsvana, eleganta 

Linköpingsbor. Utan det är de där från småorterna, 

Norrköping och Finspång och så. 

Huruvida hans analys är korrekt eller inte finns 

tyvärr inte plats att utreda här, för jag har redan 

överskridit min angivna teckenmängd med råge. 

Om jag oroade mig för att få till ett bra avslut 

kan jag pusta ut – precis när vi ska runda av säger 

Gillis nämligen: 

– Du, jag kom på en sak som jag tänkte på när 

jag kom in: det luktar verkligen likadant här nu 

som det gjorde då. En sån himla hemkänsla. 

Precis här knyter vi ihop säcken – med insikten 

om att Östgöta nation verkligen är, och i 375 år 

har varit, studenternas andra hem. 

Gillis Herlitz 

FÖDD: 1944. “Mina tre äldre syskon 

var födda i Uppsala. Mina föräldrar 

flyttade till Linköping en tid före 

min födelse men tyckte att jag skulle 

födas i Uppsala även jag. Så blev 

det, med omedelbar transport tillbaka 

till Linköping.” 

Sysslar med: “Just nu – väldigt lite, 

föreläser något, skriver en del, läser 

mycket. Tidigare arbetat utomlands 

ett antal år för SIDA, UD och 

FN, föreläst mycket som frilansare, 

handlett och varit mentor och haft 

det bra.” 

Bor: “I Uppsala sedan jag kom hit 

1965, med en del utflykter. Ett 

antal år i Afrika i första hand.” 

12 13

Text av Hugo Jonsson 

& 

Fotografi av Filippa Kindblom 

Landskapshaveri 

Nya Phosphoros 

Våren 2022 

Den 13:e mars gick östgötarna till val 

– NP-redaktionen var givetvis å plats för 

att rapportera, kåsera & influera händelsen 

I bild: hr landskapssekreterare Filip Börjesson, hr proinspektor Carl Svernlöv, 

frkn kulturmästarinna sedermera 2:e kurator electa Pua Landberg & 

hr 1:e kurator Adam Lilja. 

Det var ett mullrigt sorl som 

fyllde stora salen i väntan på 

att alla östgötar skulle ta plats. 

Terminens första landskap skulle 

snart inledas, och stämningen var 

å topp. Landskapet var ett särskilt 

sådant, då det inte bara var hr 1:e 

kurator Adam Liljas första som 

kurator; även hr proinspektor 

Carl Svernlöv fick premiera sin 

ända med de oerhört exklusiva 

ceremonistolarnas mjuka tyg. 

–Det är trevlig stämning och 

trevligt sällskap här, mer kan man 

inte begära, säger hr landskapssekreterare 

Filip Börjesson som själv 

fick nöja sig med en IKEA-pall. 

- NYHETER - - NYHETER - 

Först ut på dagordningen var val 

av 2:e kurator. Denna tunga post 

hade under terminen varit oerhört 

eftertraktad, men med sin charm 

hade den ihärdiga frkn kulturmästarinna 

Pua Landberg lyckats undanröja 

allt potentiellt motstånd 

innan landskapet ens utlysts. Med 

ett kärleksfullt tal lyckades hon 

sedan vinna östgötarnas hjärtan. 

Framförallt hr Svernlövs, som fick 

något religiöst i blicken när den 

kandiderande nämnde att hon 

var från Linköping. Frkn Landbergs 

seger möttes av stort jubel, 

och själv beskrev hon att det hela 

kändes som att ha fjärilar i blindtarmen. 

PÅ 

NATIONEN 

Draken har ramlat, 

ljöd det i stora salen när 

frkn 4:e kurator Ylva Ledberg 

snubblade upp å scenen 

under april månads 

sagogasque utklädd till en 

drake. Draken hade nog 

tittat väl djupt ner i glaset, 

rapporterar vittnen. Själv 

kan frkn L. konstatera att 

skada endast tillfallit den 

personliga hedern. 

Penningtvätt 

tros förekomma allt oftare 

bland stadens nationer. 

Östgötarnas egna 2:e kurator 

utreds just nu av frkn 

helgbarsvärdinna Anna 

Gustafsson. 

– Penningtvätt är en 

halvrolig företeelse som 

dessvärre tycks förekomma 

å heltid i kuratorsexpeditionen, 

säger frkn G. som 

spenderat stora delar av sin 

karriär med att utreda fiffel 

i östgötska bankkonton. 

Hon tillägger att nationens 

verksamhet har en hög 

riskprofil. (Reds. anmn: 

frkn G. slänger sig nog bara 

med komplicerade uttryck 

för att låta bildad.) 

Våren 2022 

Minoritetsspråk 

främjas av drinkmåndagar. 

Småländska, talfel och Bruno 

K. Öijerska är några av 

de språk som ansluter till 

drinkmåndagskommitténs 

officiellt erkända minoritetsspråk. 

– Detta kommer otvivelaktigen 

att gynna drinkmåndagarnas 

goda sämja! 

rapporterar hr ständig hovhållare 

”Huggsexa”. 

Kräm mera kräm 

återvänder efter en tvåårig 

dvala p.g.a. pesten. 

Inför sagogasquen kunde 

sällskapet återigen hålla i 

förkräm, något som möttes 

av stor entusiasm från 

östgötarna. Förutom det 

obligatoriska krämätandet 

och krämsångandet kunde 

ett nytt presidie installeras, 

och sällskapet är nu i full 

fart med att planera dess 

nästa sammanträde: jubileumskrämen. 

7,5 kilo purjolök 

gick åt under sittning. När 

diverse ingenjörsstudenter 

(reds. anm: stökiga svin) 

gästade nationshuset för en 

sittning i februari månad 

bjöds det å purjolökspaj i 

mängder. 

– Jag åt nog hela tre pajer, 

säger hr klubbverkare 

Erik Dalgard som dagen efter 

mådde, som man säger, 

fan. 


Men när det var dags för val av 

4:e kurator blev talarpodiet inte 

lika belastat. Östgötarna släppte ur 

sig ett ledsamt ”ja” då de godkännde 

postens vakantsättning. Frkn 4:e 

kurator Ylva Ledberg ägde blandade 

känslor inför det hela. 

– Jag funderar i ärlighetens 

namn å att köra en andra vända, säger 

frkn Ledberg. Men det är alltid 

trevligt att slippa ha upplärning, 

tillägger hon. 

Vem som till slut ska ärva frkn 

Ledbergs post återstår att se, men 

det ska väl konstateras att nationens 

skvaller å senare tid främst 

bestått av spekulationer kring vem 

som slutligen kommer falla för 

grupptrycket och, som man säger, 

göra en fyra. 

Kuratorer var dock inte de 

enda som östgötarna behövde 

välja in. Nationen fick ett nytt 

fikaverk, vilket flankerades av 

diverse kulturverkare, antikvarier, 

marknadsförare, klubbvärdar, 

m.m. Hr Svernlöv lyckades 

under tiden slakta uttalandet av 

många av de mer utländska namnen, 

såsom etiketten påbjuder. 

Östgötarna blev även bjudna 

på tal av hr sexamästare 

4:e kurator och redaktör som utbyter skvaller. 

14 15 

I salens glädjerus kunde en viss hr barmästare 

William Norling inte motstå att unna 

sig en cigarr, varpå han ådrog sig stränga 

blickar bl.a. från hans fästmö mångsysslerskan 

frkn Filippa Kindblom. Vid uppståndelsen 

ska hr Norling ha lagt den kvicka 

kommentaren ”högt i tak”. 

Alexander Palmér, som i all hast 

fick pilla ner ett par hörlurar i fickan 

då han klev upp å podiet. Vid 

hans replik ”Jag hoppas att ni väljer 

mig”, fylldes salen av en inte så 

friktionsfri stämning. 

Det ska erkännas att eders 

undertecknad slumrade till lite 

under allt rabalder: en kan ju inte 

hålla sig vaken i baken för allt här 

i världen. Jag kunde bara vagt uppfatta 

ett visst tjat om stadgar och 

jubileumsbalen. Sedan vill jag även 

minnas att det språkades om stämning. 

Här kan jag bara instämma att 

ja, stämningen var god. När applåder 

väl fyllde salen vid landskapets 

avslut vaknade jag dock till, och 

studsade ivrigt ned till den nalkande 

sexan. Det sjöngs i överflöd 

och åts i övergöd, i sann östgötsk 

anda. Efter ett lyckat landskap med 

en lika lyckad tillhörande sexa var 

det en skara belåtna östgötar som 

slutligen sade adjö till nationshuset 

och vandrade hem i den frostiga 

marsnatten. 


(obts.dek.) = 

obetänksamt dekadent

EN STUDENTNATIONSSONETT 

Åt potatisklyftor i Tages och fick timjan mellan tänderna 

Uppträdde som ”Rök och Pök” 

Fick alltid städa övre kök 

Gick Anticimexutbildning och övade på att tvätta händerna 

Skriven Av Elma PÅLSSON 

Att gå från fik till att styra klubb var minst sagt en chock 

Aldrig någonsin var det kö 

Högtalarna vägrade sluta dö 

Och inte en jävel ville jobba i garderob eller glasplock 

Men ”Fredagsklubbens” popularitet ökade försiktigt 

Nytt koncept gjorde under 

Bytte namn till ”Klubb Wunder” 

Och plötsligt blev Honken tvungen att jobba på riktigt 

Denna saga börjar 2018, en mörk decemberkväll 

Snön dansade i det varma gatlykteljuset 

Det bjöds på julbord i det gula huset 

Och känslan i luften var förväntansfull, speciell 

Karriären som kökschef blev inte som den kunnat bli 

Svinkul att laga mat till fest 

Svinkul att sitta i REST 

Men det, som mycket annat, fick ge vika för en pandemi 

Vid ett av borden satt en något malplacerad jänta 

Hon hade missuppfattat invitationen 

Julbordet var bara för aktiva på nationen 

Och hon var orolig att en genant kväll henne vänta 

När nationen stängde ner stannade de aktiva kvar 

När resten av världen höll distans 

Var man lycklig att ÖG fanns 

Så man överlevde med den mentala hälsan i förvar 

Spoiler alert: hon föll snabbt för gemenskapstrycket 

Efter en trevlig middag i högsta klass 

Och en kapsyl i ögat under gass 

Sa hon ”ja” till ett ämbete utan att tänka särskilt mycket 

Mycket hände med nationens yttre och inre attribut 

Källaren slutade lukta bajs 

Nya bord och gardiner var najs 

Sen äntligen, två år senare, tog pandemin slut 

En månad senare bredde hon hummusmackor i ett tomt fik 

Försäljningen av våffelbuffé gick trögt 

”Mjölkbaren” var inte särskilt välbesökt 

Men med en ny uppdaterad meny bytte nationen taktik 

Nu sitter jäntan här och tänker tillbaka på åren som gått 

På allt gammalt och nytt 

På all korv och all pytt 

Och på alla fantastiska vänner hon tack vare ÖG har fått 

I ”Hattstugan” blev det lång kö och stressigt under lunchen 

Juristkaffe och för billig toast lockade 

Inkomsten ökade, alla blev chockade 

Och vartenda bord var taget från brasan till punschen 

Där lär sig unga studenter att laga mat, diska och servera 

De kommer varandra nära 

Vissa blir till och med kära 

Och sen sommaren 2021 får de även lära sig att fritera! 

Som aktiv på nation var det aktiviteter nonstop 

Pimpla rödvin till klockan fem 

Alltid lite bakis på varje sem 

Spenderade halva låningen på champagnegalopp 

Därför bör du hyllas, älskade nation, med allt vi kan förmå 

Kuratorer kliver av och på 

Ämbetsverkare lika så 

Men din värme och gemenskap kommer alltid att bestå. 

16 17

frÅN kung oscar till 

oscar i filmmusik 

En semitäckande karta över Östgöta nations hedersledamöter 

av William Norling 

Det går inte en dag utan att någon kommer fram 

till mig och frågar: “Kan du inte berätta lite om 

Östgöta nation i Uppsalas hedersledamöter? Det 

är ju ändå jubileumsår.” Det är ett mycket idogt 

arbete att varje gång behöva illustrera resan från 

den förste hedersledarmoten, Oscar II (Kung av 

Sverige och Norge, Hertig av Östergötland), till 

den senast kallade men ej installerade, Anders 

Hagfeldt (Rektor magnificus, hobbytrummis), 

men det är ändå min plikt som enskild östgöte 

att agera Ciceron i den östgötska hederskulturen. 

Som tur är har såväl NP-läsare som NP-redaktörer 

gapat och ropat efter fler skarpa texter 

med fingret på pulsen i den östgötsk-uppsaleniska 

intressesfären. Varför inte slå två 

flugor i en smäll? Eller som vi säger i Östergötland 

– mosa två potäter med en gaffel. 

Efter flera (två, avrundat uppåt) timmar av gräv 

har jag gjort ett högst personligt urval av hedersledamöter 

som alla östgötar borde känna till. Vi börjar 

från början, men resten är inte helt kronologiskt. 

Engström, Heidenstam och Fröding (fr v. till h.) i det fria. 

Oscar II 

Hertig av Östergötland och nationens 

första hedersledarmot. 

Deltog 1885 vid invigningen av 

det nya nationshuset. Bygget 

hade kostat mycket mer än väntat 

och kungen gick in med ekonomiskt 

stöd. Således köpte han 

(kanske) titeln som hedersledamot. 

Det var verkligen bättre förr. 

Känd för: Kung under bland 

annat svensk-norska unionsupplösningen, 

velocipedens 

uppfinnande och Statistiska centralbyråns 

tillkomst. Strindberghatare. 

Led av prostatabesvär. 

Elsa Brändström 

Lärare och krigssjuksköterska, 

känd som “Sibiriens ängel”. 

En sån skulle ryssarna behöva 

idag. Misstänkt för spioneri i 

samband med oktoberrevolutionen 

och undkom arkebusering 

med nöd och näppe. 

Känd för: Uppfann svaret 

“Nej

Erik Georg Waldemar 

Napoleon Rudin 

Mystiker, professor och 

hovpredikant. Stol nummer 

16 i Svenska Akademien. 

Känd för: Hans häftiga 

namn och lika fräna titlar. 

ejnar haglund 

Latinist och mediaprofil. Kalllades 

“mannen som vet allt” 

och sades aldrig glömma vad 

han har läst. Hade absolut gehör 

och var Schubert-tolkare. 

Känd för: Sitt minne och 

ÖG-restaurangen Farbror Ejnar. 

anna lindh 

Helgonförklarad politiker (med 

all rätt, ingen var som hon). Fd utrikesminister. 

Euroförespråkare. 

Känd för: Plattityden “Om 

Anna Lindh levde hade ju hon 

blivit den första kvinnliga statsministern.” 

Tage Danielsson 

Författare, poet, manusförfattare, 

filmregissör, skådespelare 

och komiker. Trettonde 

generationen östgöte 

och aktiv på nationen under 

50-talet. Lika legendarisk 

som mytomspunnen. 

Sägs ligga bakom allt från 

baklängesgaquen och ökensexan 

i källaren som innefattade 

ett sandfyllt rave 

cave och väggmålningar i 

egyptisk stil, till spexet Gustav 

Hasa eller I Fara I Mora 

och trottoarstenen längs 

Trädgårdsgatan som deklarerar 

att ingenting hände 

där 1965. Vad som är sant 

och inte låter vi förbli osagt. 

Känd för: Sin gestaltning 

av Knorrhane i Saltkråkan-filmerna 

och rollen 

som “man i operapubliken” 

i Mannen som slutade röka. 

louis de geer 

Född på Finspång slott. Sveriges 

förste statsminister och satt på stol 

nummer 17 i Svenska akademien. 

Känd för: Gett namn till det mesta 

i Norrköping. Slavhandlare. 

marie göranzon 

Dramatenskådis och Jan Malmsjös 

bättre hälft. Att hon aldrig 

fått en guldbagge är bevis på 

diskrimineringen som östgötska 

kvinnor möter i filmbranschen. 

Skäms, svensk filmindustri! 

Känd för: Den ovanliga stavningen 

av hennes efternamn och 

Beck-filmerna. 

cecilia frode 

Skådespelare, eventuellt Sveriges 

roligaste kvinna. 

Känd för: Att tillsammans med 

Janne Josefsson stå för tjugo raka 

förluster i frågeprogrammet 

Alla mot alla och rollen som Irene 

Snusk i Kommissarie Späck. 

agneta simonsson 

En trevlig dam jag träffade 

på Bridgens hus i förra 

veckan. 

Känd för: Bridge? 

Talmannen Andreas Norlen och den oscarprisade 

kompositören Ludwig Göransson (den normala 

stavningen av Göransson) är exempel på invalda 

men ej installerade hedersledarmöter. Detta sker 

förhoppningsvis snart. Installation sker nämligen 

alltid på gåsbalen eller majmiddagen. Om man inte 

kan delta? Då blir man inte heders. Det fick bland 

annat Kerstin Ekman smaka på när hon tvingades 

tacka nej till hederstiteln på grund av att en hörselskada 

hindrade henne från att delta på sittningar. 

Anders Borg 

Fd finansminister, Heimdahlordförande 

och hästsvansbärare. Dominika Peczynskis 

sämre hälft. 

Känd för: Att vara kul på fest och att ha 

räddat den svenska ekonomin under finanskrisen 

(eventuellt, vad vet jag, har inte 

så många hp NEK och är egentligen kommunist). 

Carl Henric 

Svanberg 

Industrialist, företagsledare, 

ordförande för BP under den 

enorma oljeläckan i Mexikanska 

golfen 2010. 

Känd för: Att istället för 

att säga att BP bryr sig om 

de vanliga människorna, 

säga att BP bryr sig om de 

kortvuxna. Men ärligt talat 

är det svårt att skilja på 

common people och small 

people. 

Martin Lönnebo 

Biskop emeritus i Linköpings 

stift. Det var allt. 

Känd för: Att ha skapat 

frälsarkransen. 2q electa 

Pua Landberg gjorde under 

sina kristna år i högstadiet 

egna örhängen inspirerade 

av nämnda krans. 

Man kan också göra som Sveriges enda rockstjärna, 

Plura Jonsson, och vara “ej intresserad”. 

Jag hittar inga bevis på att fotbollslegenden Nils 

Liedholm från Valdemarsvik är heders, vilket är 

en skandal och kanske en förklaring till den sportsliga 

förbannelse som vilar över Tages bolltrollare. 

Hursomhelst, där har ni ett litet axplock av 

den långa och hedersamma skara som nationen 

under åren knutit an sig. Vissa kanske mer hedersamma 

än andra, ändock östgötar gudskelov! 

20 21

Ett stycke fracklitteratur 

Text och illustration av Simon Lindgren 

Så, dagen är kommen. Jubileumsbalen hägrar runt varken längre eller kortare (icke heller skola 

hörnet och äntligen ska du som nyvorden akademiker 

ta steget in i det ljuva livet som frackbärare. hängslen, och vad gäller dem kan du välja färg 

de veckas nedtill). Brallorna bärs upp av ett par 

Högtidsdräkt är den mest dekadenta och traditionstyngda 

av klädkoderna, och det är inte alltid bad boy tillika senior av nationen Adam Ehlert 

och mönster helt fritt. Nationsstyrelsens resident 

helt enkelt att veta hur saker ska sitta, var man får väljer exempelvis vid högtidliga tillfällen ett par 

tag på de bästa bröstknapparna eller vilken väst hängslen prydda av välskummade ölglas. Vill du 

som används när. Frukta icke, käre östgöte – 1Q att byxorna ska hålla sig uppe ordentligt är ett par 

emeritus är här för att hjälpa dig. 

hängslen med knapphål att föredra, som fästs innanför 

byxlinningen. 

Det som skiljer fracken allra mest från såväl 

udda kavaj som kavaj är konformiteten i klädkoden. 

Vad gäller frackbärandet finns en bestämd formning: vit poplin med enkelsidiga knapplösa 

Under dessa bärs en vit skjorta i speciell ut- 

form, med tydliga rätt och fel. Med det sagt finns manschetter i pikétyg, stärkt ståndkrage med flärpar 

framtill och stärkt skjortbröst i pikétyg. På 

dock en allmänt spridd vanföreställning om att 

alla frackar skulle vara likadana; detta är lögn och skjortan finns oftast bara två knappar, en i kragen 

förbannad dikt. För den som lärt sig de grundläggande 

kriterierna finns en rik flora av detaljer och tre hål, vilka knäpps med separata bröstknappar 

och en längst ned på magen. Bröstet har två till 

val genom vilka man kan sätta en personlig prägel (mer om dessa senare). Har du fått tag på en skjorta 

med plisserat bröst är detta en smokingskjorta, 

på det hela. Innan vi springer ska vi dock lära oss 

att gå. 

som alltså inte härrör till fracken. 

Frackens beskaffenhet 

Vi börjar helt enkelt där det lämpar sig. Fracken är 

en svart midjekort kavaj med två långa skört baktill. 

Den är oftast sydd i ulltyg, med breda, spetsiga 

sidenslag och tre diagonalt placerade bakelitknappar 

på vardera sida magen. Till fracken bärs 

svarta, vida byxor i samma tyg som kavajen, med 

svarta sidenrevärer. I det yttre lagret jobbar vi med 

andra ord utifrån samma färgskala som Kraftwerk. 

Det kanske mest centrala med en snygg frack 

är dess passform: moderna frackar är ofta väldigt 

raka och vida, vilket ger en fyrkantig och osmickrande 

siluett – undvik detta. Fracken ska vara 

figursydd, så att du faktiskt känner fodret mot 

hela torson. Byxorna ska tvärt om från ovanstående 

inte vara tajta, och ska sitta högt upp. Alltså 

jävligt högt upp. Över naveln, så att det ser konstigt 

ut utan västen: detta för att brallorna ska få 

ordentligt fall, och för att skjortan inte ska sticka 

ut under fracken och västen. Längden på byxorna 

bör vara så att nederkanten precis vilar på skon, 

Exempel: En bra frack 

Så kommer vi till det första vägskälet: västen. Beroende 

på vilket evenemang det gäller finns det 

två olika västar att använda – en vit och en svart. 

Båda är djupt skurna, V- eller U-ringade med 

sjalkrage och med biljettfickor på vardera sida. 

Den vita västen är sydd i pikétyg och till den bärs 

separata västknappar, medan den svarta är sydd i 

samma tyg som fracken och oftast har fasta knappar. 

Vit väst är allt som oftast standardläget till 

högtidsdräkt, och bärs exempelvis vid baler och 

banketter. 

Svart väst bärs vid akademiska högtider (doktorspromotioner, 

professorsinstallationer och dylikt), 

när man arbetar ceremoniellt (som exempelvis 

fanbärare, marskalk eller studentrepresentant) 

och traditionellt sett i sammanhang där endast 

män närvarar. Exempel på dessa tillställningar är 

inom de evinnerligt många manliga ordenssällskap 

som florerar i Uppsala och Lund. Bakgrunden 

till den svarta västen är att den runt sekelskiftet 

betraktades som en mindre formell variant av 

högtidsdräkten, som bars då inga damer närvarade 

för att den är enklare att hålla den ren än den 

vita. Kan du i nådens år 2022 inte tvätta en vit väst 

själv kan du med fördel ta ett steg tillbaka och fundera 

på om du verkligen ska gå på fest. 

Det må låta som en bagatell, men västen är en 

faktor som gör väsentlig skillnad för din utstyrsel 

i stort. Den kommer i en rad olika snitt, med olika 

skärningar och med varierande form på slagen. 

Enkelknäppt eller dubbelknäppt, raka slag eller 

sjalkrage, helrygg eller halvrygg – välj med omsorg. 

Västens passform ska vara sådan att den inte 

sticker fram nedanför kanten på själva fracken, 

utan hållas tryggt gömd därbakom. 

Runt halsen bärs en vit fluga i pikétyg. Om du 

däremot är hovmästare och hovar en sittning i 

frack bärs svart sidenfluga. Låt dig alltså inte snärjas 

av frestelsen att på amerikanskt skoldansmanér 

snöra på dig en gräsligt kulört fluga som matchar 

ditt sällskaps klänning, sådana snedsteg gör ingen 

gladare i slutändan. Viktigt är också att flugan är 

av den typ man knyter själv, eftersom färdigknutna 

flugor dels ser väldigt kantigt konstiga ut, dels 

lutar framåt på ett märkligt sätt. Även frackflugor 

finns i ett otal variationer, framförallt gällande 

storlek och form. 

Skorna är svarta och välputsade, av oxford- eller 

derbymodell, företrädesvis i lackformat. Egentligen 

inga konstigheter. Lackskor tar oftast ett tag 

att gå in ordentligt, så det är inte alltför skambelagt 

att ha packat med ett par Vans till släppet. 

Exempel: En dålig frack 

Detaljerna 

Nu vet du, i teorin, precis hur en frack ser ut på 

grundläggande nivå. Än så länge har vi dock trippat 

på tå kring en av de mest centrala komponenterna, 

tillika det område där du har en veritabel 

lösgodisavdelning av valmöjligheter framför dig: 

knapparna. 

När det kommer till bröstknappar är det 

många nybörjare som tyvärr av någon sliskig säljare 

prackas på svarta knappar som sitt första par. 

Dessa är för det första inte särskilt snygga, och för 

det andra bärs de traditionellt endast när man 

är i sorg. Förhoppningsvis är sorg ett på sin höjd 

försumbart inslag i den middag du går på, så välj 

ett par andra knappar. Bland de vanligaste variationerna 

ser vi guld- eller silverfärgade knappar, 

22 23

ofta i form av en trevlig liten knut. Även enkla 

Var får jag tag i allt? 

Avslutande funderingar 

knappar i pärlemor tillhör de mer konventionella 

valen. Har du inte råd, tid eller energi att gå 

Vill du köpa en bra frack till bra pris är det i första 

Det här blev en betydligt längre artikel än jag 

ut och köpa ett par ordentliga bröstknappar kan 

hand second hand som gäller. Hittar du en gam- 

hade tänkt, men vet ni vad? Fracken förtjänar det. 

jag dock rekommendera så kallade jungfruben* 

mal frack ingår för det mesta både frack, byxor 

Rom byggdes inte på en dag, och detsamma gäl- 

(sådana där små spikliknande utvikbara grejer 

och svart väst, så fluga och vit väst brukar få kom- 

ler frackgarderoben. Det är en ständig process av 

i mässing, som man använde för att sätta ihop 

pletteras. Vintagebutiker har bra grejer men tris- 

att hitta nya lattjo grejer, för att sakta men säkert 

projektarbeten i mellanstadiet, som återfinns hos 

sar ofta upp priserna, så en tur till Erikshjälpen 

komponera just din perfekta högtidsdräkt. Vill du 

postombud). 

eller Röda Korset kan vara att föredra (där kan du 

se ut som Fred Astaire, tänk då på att fracken be- 

Bröstknapparna är blott ett av de beslut du står 

dessutom hitta inte mindre än arton volymer av 

höver kärlek. Ånga och häng ut alla ullplagg på 

inför vad gäller att knäppa igen. Nästa val gäller 

Ingmar Nordströms Saxparty på vinyl). En för- 

vädring efter användning, så sparar du en förmö- 

manschettknapparna, där kanske mest utrymme 

del med vintagebutiker, utöver ett bra utbud, är 

genhet på kemtvätt. Plockar du bort knapparna 

finns för personligt smak och tycke. Men vet du 

å andra sidan att personalen faktiskt kan hjälpa 

kan en vit väst tvättas i maskin, svart kan det dä- 

vad? Manschettknapparna lämnar jag helt upp till 

dig med passform och dylikt. När det kommer till 

remot inte. Ett tips i överkurs är att sy in en gömd 

dig, kör hårt för fan. Du har läst så här långt, så 

skjortan kan det däremot vara skönt att köpa en 

ficka i ena frackskörtet, för att smidigt frakta sång- 

det förtroendet lämnar jag i dina händer. 

helt ny, exempelvis på Mäster Arne eller liknande. 

bok eller mer promiskuösa ting. 

Västknapparna däremot, där håller vi oss mer 

I många garderober hänger det gamla klenoder 

Ge dig nu ut i vårbalsnatten och låt din första 

sparsmakade: guld, silver eller pärlemor är det 

som inte använts på decennier, så passa på att frå- 

frack få avnjuta soluppgången från slottsbacken 

som gäller. Har du gjort lumpen kan du exem- 

ga morfar om han har en gammal frackfluga skrä- 

– det är den för all del värd. 

pelvis skaffa ett par knappar från ditt regemente. 

pande. Arvgods är kul! Skor kan med varierande 

Själv kör jag på ett par guldfärgade med Linkö- 

resultat beställas över internet, men Fracklagret 

pings kommunvapen. 

har bra priser och normala storlekar. 

Till fracken bärs svarta strumpor. För att undvika 

att visa en massa ben då du sitter med korsade 

dito rekommenderar jag knähöga strumpor, 

som finns hos välsorterade herrekiperingar. Det 

känns dessutom som att ha sin egen lilla sexiga 

hemlighet, och ger oerhört bra stöd. En annan sak 

som är bra att veta är att armbandsur traditionellt 

sett aldrig bärs till frack. Istället kan man med för- 

Exempel: En s.k. ”fracknoob” 

del ha ett litet fickur i trevlig kedja som placeras i 

tryggt förvar i västfickan. Behöver du handskar? 

bärs på skjortbröstet, innanför västen, med rikt- 

Nej, det gör du verkligen inte. 

ning från höger axel mot vänster höft. Även där 

är högst tre lämpligt, och ÖG-bandet bärs givet- 

Akademiskt bling 

vis högst upp (gula sidan uppåt). Är du så lyckligt 

lottad att du begåvats med medaljer bärs även 

Ett naturligt inslag i studentikosa fracksamman- 

dessa på vänster sida, med ämbetsverkarme- 

hang är givetvis nålar, band, medaljer och insig- 

daljen först i ordningen. I ditt val av vad du bär 

nier. På den här fronten rekommenderar jag starkt 

vid vilket tillfälle bör det tas i beaktning att det 

att ni läser nationens medaljpolicy** för riktlinjer 

är skillnad mellan en herr- eller dammiddag och 

kring medaljbärande, men överlag är en sparsma- 

en jubileumsbal. Medaljerna bör också bäras i en 

kad approach mest lämplig vid mer högtidliga 

snyggt ordnad rad, så det inte ser ut som att du 

tillfällen. Jag ber om ursäkt för ett fruktansvärt 

tappat en fruktsallad över halva fracken. 

*Kalla dem inte det. Påsnitar heter de, att säga sa- 

mossigt avsnitt, men i den här frågan är det dess- 

Kuratorsinsignier bärs utan några som helst 

ker som ”jungfruben” får dig att framstå som ett 

värre nödvändigt, så jag fattar mig kort. 

medaljer, band eller nålar till. Mellanchefsinsig- 

praktarsle. 

Nålar bärs på vänster kavajslag, två-tre 

nier från nationen eller underkonventsinsignier 

**Finns att läsa på 1Q:s kontor. Passa på att ge 

stycken är lämpligt. Nations- och föreningsband 

kan däremot kombineras med andra utmärkelser. 

Exempel: Redo för bal! 

Adam en komplimang! 

24 25

VALBORGSvaNDA 

ÖG:s jubileumssinglar 

Min gammelfaster hette Valborg. Hon var känd 

i släkten som den som aldrig sa nej till ett friskt 

morgondopp och som den som gärna drack whiskey 

med gubbarna, trots att det ansågs högst 

okvinnligt. Och på sätt och vis kunde hon inte fått 

ett mer passande namn, för visst är valborg dagen 

då allt ställs på ända. Våra vanliga konventioner 

och ordnade tillvaro får sättas på paus, biltrafik 

byts ut mot springtrafik, champagnen hamnar utanpå 

istället för inuti kroppen, och kanske tar sig 

en tapper skara ett friskt morgondopp i Fyrisåns 

inbjudande vatten. 

Men tyvärr så finns det något som jag måste 

bekänna för er östgötar, något som kanske kommer 

som en chock för vissa. Här i Nya Phosphoros 

2022:2 kommer jag ut som en vän av ordning. Jag är 

sålunda LIVRÄDD för valborg! 

HUGO ENGQVIST 

Text: Filippa Kindblom, Singlar: Alla andra 

Det har gått någon två månader sedan förra numret och lika länge sedan den första singellistan 

publicerades i Nya Phosphoros. Ett antal av singlarna på förra listan har redan funnit 

kärleken och de andra lever loppan, som man säger. Nu när det dagas för jubileum, fest och 

sommar är det dags att presentera ytterligare tio singlar. (Innan du fortsätter läsa ska du 

föreställa dig 4q:s xylofonmelodi.) Tillåt mig presentera: Östgöta nations jubileumssinglar! 

ÖG:s hunkigaste blondin har flinka fingrar som kan dansa över pianotangenterna 

och ett skratt som ljuv musik för trötta öron. Dessutom är han lika 

trygg bakom baren som han är framme vid katedern. Att han har ett helt 

följe med fangirls gör ingen förvånad – passa på innan det är för sent! 

Söker: Någon som får mig att må lika bra som jag gör när Kapellet spelar Relight 

My Fire i Stora salen klockan kvart i två. 

SARA SVANBÄCK 

Jag har aldrig upplevt högtiden i Uppsala. I min 

barndomsstad Linköping gick det till ungefär så 

här: först tittade man på en brasa på behörigt avstånd. 

Ryttargårdskyrkans blåsband spelade sedan 

“Längtan till landet”, man köpte en korv av 

en scout, drack en och en halv Pripps i sin klasskamrats 

garage och så var det inte mer med det. 

Men i Uppsala är Valborg en helt annan femma 

– fem dagar närmare bestämt! Ekoparken 

kommer förvandlas till Bråvalla 2012, en gyttjepöl 

med festrester i som kommer se ut som diskbrunnen 

i nationshusets övre kök. Nationerna blir dårhus, 

KLV hamnar troligen på bårhus, ingenjörsstudenter 

utan skepparexamen kommer ge sig ut i 

sjöodugliga flottar, 70 000 utomsocknes-studenter 

kommer till Uppsala. JA det finns tydligen tydligt ter i andra städer och de kommer … hit! (Om det 

är något som Iliaden Odysséen lärt lärt mig mig så är så det är det att fest-pål- 

att lar pållar ska ska hållas hållas utanför utanför stadsmurarna.) 

studenstadsmurarna.) 

Till råga på allt berättade även vår kära fastighetsskattmästare 

att “på hans tid”, det sprakande 

80-talet, så stals ett får av en busig östgöte. Fåret 

lunkade sedan runt i stora salen under den långa 

maj-middagen med en skylt med texten “Får-Q” 

om halsen. Åh herre min get! 

Så Så när när andre andre kurator Vilma Tornberg erbjöd mig 

att sitta inlåst med henne på sitt kontor och räkna 

kontanter under valborgsståhejet så sa jag genast 

JA! Om det här är Roms sista dagar så vill jag tillbringa 

dem i säkerhet, bland det som jag tycker 

om allra bäst – sedlar och vänner. 

Så medan ni roar er på Valborg sitter jag tryggt 

i min borg. Vi ses på majmiddagen! 

Vi ses på majmiddagen! 

mvh Pua Landberg 

Denna norrländska pärla vill man inte missa. När hon inte gör sin plikt 

som köksmästare och lagar mat till sina nationskamrater, ägnar hon sig 

gärna åt att titta på dejtingserier. Det, om något, säger väl att det är dags 

för henne att hitta någon? Och vill du gärna bli beskyddad kan du vara 

lugn här – Sara kan tävlingsboxas i Thailand till och med när hon är full. 

MANUEL ANTON 

Söker: Någon som har KK-kort nästa termin. 

Lång, tysk och brunhårig – en våt tonårsdröm som kommit till liv? Han är 

snäll och glad som en golden retriever (men klär också som björn – ni som 

vet, ni vet). Eftersom han läser en master i något miljörelaterat kan han snart 

rädda världen från klimatkrisen. Och samtidigt försörja dig! Vilken grej! 

Söker: Ytterligare en anledning att stanna i Sverige. 

26 27

WILMA OHLSSON 

En av de åtråvärda papporna i lördagsfiket, som får alla på fall med sitt 

smittsamma leende och sin charmiga skånska. Ibland förstår man inte vad hon 

säger, men som hon kan dansa! Hela nätterna! Och när man kommer hem efter 

många timmars dans har hon en exceptionell fotmassage-mackapär. Att hon 

inte har snärjts ännu är ett under. 

Söker: Minna Reiderstrand i form av en dansk man. 

ALICE ÅBERG 

Vad är en sexamästare egentligen mästare på? Det mesta, blir svaret, i alla 

fall om det gäller Alice. En blond skönhet som vet hur man planerar allt 

från småfester till klubbkvällar och stora sittningar, men inte är rädd för att 

släppa loss och bjuda på sig själv. Be henne bara spotta ut snuset innan ni ska 

hem till svärföräldrarna så kommer allt gå fint. 

HUGO JONSSON 

Söker: Någon som skrattar åt alla mina skämt, oberoende kvaliteten. 

ÖG:s näst snyggaste redaktör, med ÖG:s bästa röv. Allt som oftast finner du 

honom i fiket där han sitter och “pluggar”, alltså skvallrar eller drar halvt 

olämpliga skämt för alla inom hörhåll. Med honom kommer du aldrig 

ha det tråkigt, för han älskar nämligen “sköj” och kan (enligt egen utsago) 

blanda både en och annan drink. En varning är dock på sin plats: Hugo 

kommer aldrig tycka om dig mer än sina medaljer. 

Söker: En rar husmor som vet hur man lägger in sill. 

Som en stilig blond prins red han in i stan med sitt gyllene svall – inte 

konstigt att han på bara några månader har tagit nationen med storm! Han 

är en flitig fikaverkare och så trevlig att han kan få vem som helst på bättre 

humör. Och om du letar efter någon som kan ta med dig till Spanien har du 

nu funnit den rätte du. Gustaf kan nämligen allt om spansk kultur och har 

dessutom kontakter i landet – vad det är för kontakter är lite oklart, men de 

är säkert snälla. 

GUSTAF BROBERG 

Sånggripens främsta körfågel. Letar du efter någon som både kan underhålla, 

slita i baren och tänka längre än till nästa öl så har du kommit rätt. Innanför 

det välskulpterade pannbenet döljer sig nämligen en av ÖG:s skarpaste 

hjärnor. Förresten är han säkert topp tre snällast på nationen (efter undertecknad 

och hennes redaktörskollega). Vad väntar du på egentligen? 

Söker: Nyfiken och sångglad person som inte spyr vid tanken på en ekvation. 

YLVA LEDBERG 

JACOB SKARBY 

Söker: Någon som lever för att äta, inte äter för att leva. 

ULRIKA ”ULLIS” SCHILDT 

Här har vi en riktig gullis som alltid är glad och älskar att kramas. Som 

hovmästare vet hon hur man bossar runt ett helt arbetslag, så en partner 

kommer inte bli några problem. Hon är kul på fest och snygg i dress, vad 

mer kan man egentligen begära? Herregud. Men du får skynda dig att 

ringa, för hon blir fort upptagen. 

Fjärde som kurator, men först på alla andra sätt. Henne kommer du aldrig 

tröttna på, och gör du det så spelar det ingen roll för hon är ruskigt bra på 

maskeradutklädnad. (Håll henne bara i handen när hon har drakdräkten 

på.) Nu när hon precis ska kliva av efter ett hektiskt år som heltidare på nationen 

är det hög tid att hon får något annat att syssla med – kanske är det 

dig? 

Söker: En fast stjärt. 

Söker: Någon som är spontan på dagen och busig på natten. 

PS: Är du sur för att du inte är med på listan? Jobbigt läge, det är nämligen vi redaktörer som har all makt att 

bestämma vem som är snyggast på ÖG. Men frukta icke: det kommer fler chanser längre fram! 

28 29

hela ög:s historia 

Av och med Filippa Kindblom 

Nationens 100-års jubileum firas 

Det råder uppenbarligen skilda uppfattningar 

om när nationen grundades. 

Nationsbiblioteket 

inrättas 

1747 1775 

Arkivet på Östgöta nations vind är en spännande 

plats (vänta, sluta inte läsa, jag lovar att det blir 

roligare). Det kan man dock inte tro när man först 

träder in i det kalla, fuktiga och dåligt upplysta 

rummet. Såväl väggarna som golven är täckta 

med någon slags beiga papplådor. 

– Lådor är fel ord. Vi har sagt kassett och något 

mer som jag inte kommer ihåg nu, säger arkivarie 

Elias Hero. 

Varje kassett är märkt med en kod bestående av 

en bokstav och romerska siffror. Även när man har 

knäckt koden – alltså läst av nyckeln som sitter 

på insidan av dörren – är det svårt att veta var 

man ska börja. Jag insåg ganska tidigt att jag hade 

tagit mig vatten över huvudet när jag tänkte att 

jag skulle “gå igenom arkivet”. Det är inte något 

man bara… gör. 

Nationsobligation införs 

i Uppsala 

1667 

Hittar ens arkivarierna där? 

– Om jag har tur, säger Elias. 

– Äh, nä, men det tror jag inte någon gör. Vad 

är det du letar efter? säger arkivarie Lovisa Åslund 

(en aning hotfullt). 

Vidare insåg jag att jag har väldigt dålig koll 

på nationens historia överhuvudtaget. Som göteborgare 

och relativt ny medlem är det inte så konstigt, 

men jag misstänker att jag inte är den enda. 

Det var till exempel bara två personer som på rak 

arm kunde året som vårt skyddshelgon Tage Danielsson 

skrevs in på nationen. Därför bestämde 

jag mig för att göra oss alla en tjänst och skissa 

upp en liten tidslinje med de viktigaste händelserna 

som ni alla kan plugga på inför jubileumsbalen. 

Varsågoda: här är hela Östgöta nations 375 

år långa historia (på ett ungefär). 

1738 

Stockholm farligförklaras 

På grund av ”gyckel” (mobbing) 

mot de östgötska novitierna när de 

reser genom Stockholm till Uppsala, 

skriver nationens inspektor ett 

brev till biskopen och gymnasierektorn 

i Linköping. I brevet uppmanar 

han studenterna att inte ta den 

farliga vägen genom huvudstaden. 

Reccarna benådigas 

Novitiernas sista uppgift, att skriva av 

medlemskatalogen, avskaffas. Istället införs 

en inskrivningsavgift på 16 skilling. 

1803 

Nationshuset på 

Trädgårdsgatan invigs 

Och dåvarande kung, tillika Hertig av 

Östergötland, Oscar II håller tal. Det är 

också bland annat han som står för mycket 

av den finansiella biten (tack kingen). 

1885 

1646 

Nationens första stadgar skrivs 

Och kallas därför för året då Östgöta 

nations grundades, även om det finns 

protokoll från slutet av 1500-talet. 

1698 

Nya stadgar förbättrar novitiernas 

ställning på nationen 

Tidigare hade de behövt vara betjänter åt sina 

äldre landsmän och utföra alla möjliga sysslor 

för dem. Dessutom skulle de “gå klädda på ett 

dåligt och löjeväckande sätt”. De nya stadgarna 

säger att novitierna (recentiorerna) får gå 

klädda i hela och rena kappor och deras ställning 

förbättras i allmänhet under 1700-talet. 

1816/1817 

Orangeriet blir nationshus 

Nationen vill bygga eget nationshus, men har inte 

råd. Istället börjar man arrendera orangeriet i Linnéträdgården 

och gör så i 30 år. “Huset var förfallet 

och trädgården vattensjuk, men glädjen över 

att ha fått ett åtminstone provisoriskt hem var 

så stor, att man med friska krafter grep an med 

att iordningställa det. Om det lyckliga resulatet 

vittnar än idag trädgårdens och husets prydliga 

skick – ett vackert minnesmärke över östgötsk 

flit och företagsamhet”, skriver UNT (1 maj 1934). 

30 31

Studentkåren snor 

övervåningen 

Studentkåren skriver sitt 

första tioåriga kontrakt med 

ÖG om att de får husera på 

övervåningen i nationshuset. 

1901 

1919 

Östgötar skottar 

nationshuset 

UNT skriver: “Snöanhopningen har ju i vår 

varit svår och Östgöta nationshus har naturligtvis 

icke blivit missgynnat av vädrets 

Herre. [...] Det skottades friskt och livligt 

från taket och kring huset – resten får snöbetvingaren 

Våren själv ombestyra – av 

Östergyllens unga söner och ett 20tal lass 

hamnade i ån under muntraste stämning.” 

Första minneslandskapet 

Sedermera vart femte år. Då kallas landsmän som 

skrev in sig minst 25 år tidigare till sittning. “[P]å 

detta sätt har man inom nationen velat söka uppehålla 

nära förbindelser mellan den gamla och den 

nuvarande generationen östgötar och dessutom 

de äldre tillfällen att i kamratlig samvaro uppliva 

minnena från Uppsalaåren” (UNT, 1 maj 1934). 

1924 

1927 

Spexturné i hembygden 

ÖG besöker hembygden med spexet 

”Hamlet” under påsk och alla lokaltidningar 

skriver om det. ”[E]tt är säkert: det 

var länge sedan Gamleby skådade något 

tillnärmelsevis så roligt som detta utslag 

av det studentikosa skämtlynnet”, låter det 

i en av de många positiva recensionerna. 

Tage Danielsson föds 

i Linköping 

1928 

Nationshuset restaureras, 

det festas 

Ombyggnationer för 40 000 kronor följs av en 

invigningsfest för ett drygt hundratal personer. 

Östgöta Correspondenten (19 nov) skriver: 

“Det var en fest, som gör anspråk på plats 

i nationens annaler. En hejdundrande fest, en 

angenäm och lyckad östgötaafton. Med tal 

en masse, med sång och musik i långa banor. 

Med gåsmiddag och dans och nattsexa. Med 

lärde och mindre lärde, med vackra damer.” 

Östgötasången börjar 

bli populär 

Och en som heter Gösta Langenfelt raljerar i UNT 

över att östgötarna i Uppsala mest sjunger norrländska 

visor. Därtill tycker han inte så mycket 

om den sång som vi idag kallar Östgötasången, 

som då har hunnit bli populär på landskapsfester. 

1929 

Östgöta nations 

diskussionsförening föds 

Under de kommande åren 

håller de i (mycket omskrivna) 

diskussionskvällar på 

teman som “studentekonomin”, 

“befolkningsproblem 

och kulturskymning”, ”äktenskapet”, 

“studentnationernas 

vara eller icke vara”... 

Alf Karlsson skriver i Östergötska bladet 

(14 dec): “Recentiorerna fingo aväta sin 

särskilda supé i ‘splendid isolation’ blott 

i närvaro av ‘Den helga inkvisitionens’ 

hantlangare, maskerade och svartmantlade. 

Strax före kaffet blevo de dock presenterade 

för sina landsmän i stora salen 

under något originella former. Och 

när slutligen förste kurator vände sig 

Hembygdsafton 

Som följs av “den östgötska nationalrätten 

ostkaka jämte förfriskningar”. 

När slutade vi med det? 

1930 

Rapport från en 

reccegasque 

1934 

till de närvarande landsmännen och 

frågade om de godkände denna ‘hops’ 

upptagande i nationen möttes han av 

ett enstämmigt ‘nej’ till svar, någonting, 

som föranledde kurator att konstatera, 

‘att frågan blivit med ja besvarad’. Och 

därmed voro recentiorerna högtidligen 

upptagna i nationen och berättigade att 

taga plats hos de övriga i stora salen!” 

Skink- och glöggafton 

Precis vad det låter som. Föregångaren 

till lussegasquen? 

Finspångs metallverk 

skänker vapensköld 

Den brukade hänga på fasaden 

men ligger nu på golvet någonstans 

i anslutning till kuratelet. 

1935 

Nationshuset fyller 50 

Den 24 nov samlas uppsalienska östgötar, 

nya som gamla, vid Linnés gamla 

orangerie för gemensam marsch till nationshuset 

på Trädgårdsgatan. “[F]irandet 

var så grundligt att föremålet efter ett 

stilfullt högtidslandskap på eftermiddagen 

och en glansfull middag på aftonen 

först i halvsextiden på söndagsmorgonen 

kunde släppa ut de sista gästerna 

genom de femtiåra portarna” (UNT, 25 

nov). Förr kunde man minsann festa! 

Stiftelsen Östgötagården 

skapas på Gyldene Freden 

1938 

1941 

Vänskapskontakter 

med Finland 

Östgöta nation mottar finska studenter och 

antar en vänskapspakt med Egentliga Finlands 

nation. Under våren åker förste kurator 

Lennar Moberg och två andra östgötar till Helsingfors 

för att skriva på pakten med den finska 

nationen. “Det var med en alldeles överflödande 

vänlighet och hjärtlighet vi östgötar 

mottogs av vår rent finska systernation, vi fick 

vänner för livet”, säger Moberg till DN (4 apr). 

32 33

Nationen är fattig, 

nationshuset förfallet 

Nationen vädjar till sina landsmän om finansiell 

hjälp i ett antal “upprop” och insändare 

i olika dagstidningar. De menar att 

nationshuset måste restaureras genomgående, 

eftersom det är förfallet, obekvämt 

och omodernt – värst av alla nationshus! 

1944 

Danielsson & Furuhagen 

uppfinner baklängesgasquen? 

De gör succé med revyspexet Loppan, som 

”gick liksom kvällen i övrigt i det bakvändas 

tecken. Den inledande gasken började med 

tårta och sherry och avslutades med sandwich 

och helan.” Det är alltså inte en myt! 

1953 

Östgöta nation är 

bäst på idrott 

Efter att Sune Andersson kniper en andraplats 

i terränglöpning avgår ÖG med nationsseger 

”på sin jämnhet”. Ta det, Norrlands 

(den enda andra nationen med fullt lag). 

1958 

Västgötar invaderar majmiddagen 

ÖG besöks under majmiddagen av “en deputation 

västgötar, som med alla medel sökte förringa 

den östgötska äran”. Men: “Alla låga och 

tarvliga ord från västgötarna bemöttes med 

värdighet och fyndighet av förste kuratorn Jan 

Bergman” (Östgöta correspondenten, 5 maj). 

1959 

Tage Danielsson 

skriver in sig 

på ÖG 

1949 

Nationen köper hockeyspel 

En äldre nationsmedlem skriver (ÖC, 8 

feb): “Skall man kalla det förflackning eller 

utveckling? [...] Forna tiders brädspel och 

schackspel har på Östgöta nation i Uppsala 

i popularitet fått vika för ett ishockeyspel.” 

1960 

1956 

Trädgårdsgatans 

studentbostäder 

färdiga för inflytt 

Moa Martinson håller 

tal på Östgötadagen 

“Hyllningarna till detta landskap var så 

fulltoniga, att kvällens huvudtalare östgötskan 

Moa Martinson fann sig föranlåten 

påpeka att så ‘märkvärdigt är ändå inte 

Östergyllen. Det måste vara måtta i allt’”. 

Lundensare intar 

Uppsala 

Lundensiska kuratorer, bl.a från ÖG, kommer 

på besök: “Fem kuratorer från Lund 

[...] togs på tisdagen emot av representanter 

för samtliga studentnationer i Uppsala 

med magnifik fanborg och blomsteröverräckning 

vid Uppsala centralstation.” 

Maskerad med tema 

tjugotal 

1961 

Torsdagsträffarna börjar 

Någon gång under 58/59, lite oklart när eftersom 

tidningsurklippen inte var märkta. I alla fall: det 

är liveband, dans och grogg, varje torsdagkväll! 

Vårrevyn gör succé 

“En konstig blandning eller ett östgötsk hopkok” gör 

succé med sina tjugoåtta (!) nummer. Revychef Björn 

Amnéus och regissör Jean Bolinder. “Nu måste snön 

smälta – östgötastudenterna i Uppsala har spelat 

upp sin vårrevy. De drabbade nation och stad igår 

kväll och med det mottagande den fick från salongen 

måste isen anses bli bruten” (Aftonbladet, 2 apr). 

Första Nya Phosphoros 

1963 

Takdrama 

En full student rullar runt och sjunger på 

ÖG:s tak. I DN, 14 mars: ”Det var ett par 

något förskräckta poliser som efter att ha 

till mannen att hålla sig lugn och vänta på 

hjälp, fick se ett ben komma dinglande utanför 

takrännan och sedan det andra benet. 

Mannen lyssnade inte på rådet att sitta still 

utan började, fortfarande sjungande, klättra 

ned för brandstegen. Så småningom kom 

han oskadd ned på marken. Takklättraren 

fördes till polisstationen där man konstaterade 

att han var så berusad att något egentligt 

förhör inte kunde hållas med honom.” 

Herrmiddag bara för 

herrar 

Spexsuccé med Sigrid 

Storråda 

Reccarna hånas på 

reccegasque 


barnkalas 

Fyrahundra utklädda gäster, tre 

våningar och åtta timmars fest. 

1962 

Premiärvisning ”spexfilm” 

Ur askan i elden av Jean Bolinder omskrivs 

som den första spexfilmen (även om Bolinder 

redan tre år tidigare gjorde spexfilm) 

och spelades in hemma i Östergötland under 

sommarlovet 1961. “En Jean A. Bolinder-premiär 

på Östgöta är ungefär detsamma som 

en Ingmar Bergman-premiär i stora världen”, 

skrivs det bland annat om händelsen. 

34 35

Takslagsfest och 

invigning för Nedre Slotts 

Maskerad med tema Chicago -25 

eller Some like it vått 

1965 

Gåsmiddag 

och Tage Danielsson 

hedersledamot 

Gåsmiddag på nationen den 22 november som 

firar både invigningen av Nedre Slottsgatans bostäder, 

nationshusets 80-årsdag och utgivandet 

av Acta Ostrogothica VIII. Dessutom installeras 

Tage Danielsson som hedersledamot denna kväll. 


Vilda västern 

Som slutar med att lokalerna måste utrymmas, 

i februarikyla, eftersom någon 

har släppt en rökbomb i källaren. Läs intervjun 

med Gillis för smaskiga detaljer. 

1966 

1968 

Spritstöld på ÖG 

UNT, 26 aug: “Ur förrådet har en låda med 

ett 70-tal spritflaskor av olika sorter tagits 

samt en låda starköl. En person såg tjuvarna 

krypa ut med sitt byte genom ett källarfönster. 

Han hann dock inte slå larm utan fick se 

tjuvarna försvinna med sina lådor i sin bil.” 

Östgöta nationskapell 

(sedermera Kapellet) bildas 

Nationshusets 

100-års jubileum 

1985 

1989 

1976 1988 

Sånggripen bildas 

Maskerad med tema raggare eller 

Jursla anno 1961 

ÖG bättre än Gbg på brännboll 

NP rapporterar: “Göteborg ställde upp med ett mangrant 

lag som bestod av spelare av väldigt blandad 

kvalité. Detta i motsats till ÖG:s lag som ej till antalet 

innehöll så många spelare, men som kvalitetsmässigt 

var vida överlägset Göteborgs lag. Detta fick självfallet 

som slutresultat att Östgötas lag vann matchen. 

Om göteborgarna säger något annat, så ljuger de!” 

Kapellet släpper skiva 

Kapellet släpper sin första skiva med det genialiska 

namnet “Jazzå, rock?!”, som innehåller 

egna takes på klassiker som “Jag går på 

promenaden” och “Honky Tonk “Women”. 

Kapellets femårsjubileum 

Firas med pompa och show. Under denna 

tid är Kapellet sponsrade av Cloetta, och 

därför får alla som kommit på spelningen 

kexchoklad som fästs under varje persons 

säte (“en s.k sätesbjudning”, skriver NP). 

1990 

Som pynt har de på något sätt lyckats få in både 

en bil och en motorcykel på mellanvåningen. Ett 

extra ståhej är att RFSU och Studenthälsan är på 

plats och delar ut kondomer. I en tävling kan man 

vinna en årsförbrukning av kondomer om man 

hittar på en kondomslogan. Delad första plats 

gick till bland andra “Även skyddat är kryddat”. 

1991 

350-års jubileum! 

1996 

Den första Tages källare öppnar 

... och pub-klubbverksamheten 

kommer igång: 

• Club Ostro 

• Popcorn (onsdagsklubb) 

• Den Gyldene Grepen (lördagsrestaurang) 

• Hard Räk (onsdagsklubb) 

• Piraya (onsdagsklubb) 

• Farbror Ejnars (lördagsrestaurang) 

• Babar (fredagsklubb) 

• Musikbaren (fredagsrestaurang) 

• Heavenly (söndagsdans) 

• Dr Nej (fredags klubb) 

• Plåt (fredagsrestaurang) 

ÖG deltar i Slaget om 

Vättern... och vinner! 

Nationens första kvinnliga 

inspektor installeras 

1992 

Kapellet släpper andra skivan 

Kapellet släpper sin andra skiva 

med det pinsamma namnet “Yo!”, 

som innehåller bland annat “Jag vill 

ha kex” och “Bang a boomerang”. 

36 37

2000 

Den andra, alltså nuvarande, 

Tages källare öppnar 

2019 

Pärla Nguyen och Cornelia 

Andersson blir ihop 

2022 

375-årsjubileumsfirande, med 

bal på slottet 

2046 

Nationen firar 400 år! 

2015 

Alice Nordin och Tim 

Norinder Jonsson blir 

ihop 

2021 

375-årsjubileum 

Och under höstens andra landskap väljs 

Hugo Jonsson och Filippa Kindblom 

till redaktörer för Nya Phosphoros. 

2023 

Alice och Tim gifter sig 

den 29 juli 

Lovisa Snickars presenterar 

Barmästarens 

jubileumsdrinkar 

Betydligt godare än deras folkliga syskon 

~ Stora salen~ 

Du behöver: 

• 4 cl Östgöta sädesbrännvin 

• 1 kopp nybryggt kaffe 

• 2 cl lättvispad grädde 

Gör så här: 

• Skaffa dig biljett till en av nationens sittningar. (Barmästaren rekommenderar gåsbalen eller 

• majmiddagen för samkväm under ordnade former.) 

• Köp en snavecbiljett under fördrinken. 

• När snaps serveras, plocka åt dig en Östgöta sädes, håll hårt i denna till dess att kaffet serveras. 

• Gör dig till personalens favoritgäst och be om lättvispad grädde till kaffet. 

• Komponera drinken efter bästa förmåga. 

~ Öfre Bibliotek~ 

Du behöver: 

• 5 cl vaniljvodka 

• 2 cl passionsfruktslikör 

• 2 cl limejuice 

• 3 cl sockerlag 


• Skaka drinken och sila över is i ett välkylt glas. 

• Serveras drinken tillsammans med ett glas torrt mousserande vin, såsom originalreceptet föreskriver. 

• Avnjut i nationens innersta rum med en kär vän. 

~ Punschverandan~ 

Du behöver: 

• 2 cl Roslags punsch 

• 10 cl Val d’Oca prosecco, väl kyld 

Ja och sen vet jag faktiskt inget mer. Mycket kan jag, men inte att se in i framtiden. Ni får 

helt enkelt se till att skapa några roliga historiska händelser under 2000-talet som man kan 

skriva om. Hoppas ni pluggar in allt tills vi ses nästa gång. Puss och kram, tack och bock! 


• Slå dig ned på nationens punschveranda, förslagsvis under lördagsfikets öppettider. 

• Knäpp med fingrarna och ropa ”fröken!” för att påkalla personal. 

• Beställ din drink (glöm inte att dricksa ordentligt!) och njut av den svala drycken. 

38 39

1. 

Vi firar 70 kronor pendel 

till Mantorp 

2. 

Vi firar den rosa kyrkan i Slaka 

där någon har strykt över a:et så 

det står Slak på skylten 

3. 

Vi firar att inte fatta om Linghem 

är en egen stad eller en del av 

Linköping 

Det känns som att ingen i Uppsala tar mitt Linköpingslegacy 

på allvar. Det tweetade jag och fick två 

likes. Faktum är att få verkar ta sitt Linköpings-legacy 

på allvar. Östgöta nation har blivit historielös. 

Det är sorgligt men sant – en göteborgare är redaktör 

för mina texter och jag möts av människor 

som inte vet vad Motala är. När jag skrev in mig på 

ÖG i höstas vaknade en liten, liten landskapsnationalist 

i mig. Kan en nation fira 375 år med rak 

rygg utan att veta vad den EGENTLIGEN firar? 

En av Sveriges bästa artister, Lars Winnerbäck, 

är från Linköping. Han och Markus Krunegård 

är antagligen östgötars största chans på imponerande 

namedrop om sin hemort. Det och att man 

gick i samma skola som Samir Badran. Det gjorde 

jag! Lars Winnerbäcks Linköpings-legacy tas inte 

heller på allvar. Många antar att han helt enkelt är 

Stockholmare. När man sedan påtalar för någon 

att han är från Vidingsjö i Linköping, fem minuter 

från pulkabacken Skrapan, får man på sin höjd 

ett ”Aha!” och (kanske förståeligt) noll följdfrågor. 

Samtidigt kanske Lars Winnerbäck får skylla 

sig själv för det här. En snabb Spotifysökning efter 

“Lars Winnerbäck Stockholm” visar att han har 

släppt låtarna “Stockholm i okt”, “I Stockholm” 

och “Stockholms kyss”. Tre låtar med Stockholm 

i titeln! “Lars Winnerbäck Linköping” ger inget 

resultat. Markus Krunegård har släppt låten “Åh 

Uppsala” vilket väl är bättre än Stockholm, men 

är ni ens 

östgötar? 

Text: Axel Lundström 

fortfarande tomt på östergötlands-content. 

Det är enkelt att tro att Winnerbäck helt har 

glömt var han kommer ifrån med tanke på hur 

lite han nämner det. Men att han inte skriver om 

Linköping är på många sätt den ultimata kärleksförklaringen. 

Han är trygg i sin identitet som 

östgöte, till skillnad från alla de från alla andra 

självgodadelar av landet. Han behöver inte tjafsa 

om tråkigt slang som kex eller tjex. Han behöver 

inte göra ett hårt “insug” hela tiden för 

att visa att man i Norrland har två sätt att säga 

ja på. Och om Lars Winnerbäck var skåning hade 

han aldrig pratat om spettekakan. För sånt är 

ytligt, och sann östgötsk anda sitter i ryggmärgen. 

I låten “Söndermarken” blir det så tydligt. 

Utan att nämna Linköping en enda gång blinkar 

Winnerbäck med ena ögat, lägger cowboy-hatten 

på hyllan och säger: “Ni som vet ni vet” – 

Vi behöver inte pracka på någon vår kultur. Steffo 

Törnquist sitter inte och skryter om kolmårdsskogarna 

i Tv4. Malin Baryard pratar nog aldrig 

om våra fågelsjöar. Och… kanske gäller det ÖG 

också. Vi måste inte köra ner Samir Badran i halsen 

på folk, för vår östgötska själ finns kvar ändå. 

Men som en liten påminnelse till vissa på nationen, 

som än idag blandar ihop Lidköping och Linköping, 

så har jag firandet till ära valt att åderlåta lite 

av nämnda ryggmärg och avslöja några av de saker 

Östgöta nation faktiskt representerar och firar: 

4. 

Vi firar Motala Ström i 

Norrköping och arbetets museum 

som är det finaste som finns 

7. 

Vi firar alla klavertramp som 

gjorts när det skämtats om att 

Linköping inte har ett fotbollslag 

för att vi inte har ett herrlag. 

Kristian Luuk 2008 vilka minns!!! 

10. 

Vi firar City Gross Mantorp 

5. 

Vi firar de orangea bussarna som 

var mycket finare innan vi bytte 

ut dom 2018 

8. 

Vi firar att Bråvallafestivalen 

lades ner (tack som fan) 

11. 

Vi firar inte Åtvidaberg 

13. 

Vi firar Arkösund och Ulrika, våra enda värdiga turistställen 

6. 

Vi firar dialekten vi önskar att vi 

hade men Ankan Andersson är 

ensam om att ha 

9. 

Vi firar att Markus Krunegård 

faktiskt har en låt om Norrköping 

med Laakso så jag ljög lite i 

början av krönikan 

12. 

Vi firar fina fina Västervik som 

inte ligger i Östergötland men 

där dom pratar östgötska 

40 41

MEDALJFEBER 

Febrilt skriven av Hugo Jonsson 

Mitt bröst väger tungt, men detta är ej någon metafor 

Jag har bara så jävla många medaljer om hänger från mitt bröst 

Det var under min första bal 

Som medaljfebern tog mig 

En vår då det inte levde några kval 

Och jag var redo för riktigt ståhej 

Och färsk som jag var, en nyodlad student 

Hade jag köpt frack på Drottninggatan 

Och alla mina pengar bränt 

Då jag var redo att kröka satan 

Men inte hade jag fått veta 

Att fracken smyckas skall 

Och medaljfebern började i mig spreta 

Då alla andra prydde sig med den finaste metall 

Den kvällen gick jag hem med en dam 

Men inte för att hon ägde en vacker själ eller skön röst 

Faktum är att hon såg ut att komma från en tobaksreklam 

Nej, endast för att hon hade tretton medaljer hängandes vid sitt bröst 

Sedan blev det diverse krimskrams av olika slag 

För dylika uppdrag jag mig företog 

Tog löning i medalj, ej pengauttag 

medan medaljfebern sakta min frihet tog 

Fick veta att för stor donation till jubileumsfonden 

en fin donationsmedalj man rikligt belönas 

Och min plånbok öppnades lika fort som en västgötes ben 

Medaljen i fråga designad av curator curatorum själv, det skrönas 

Nu är jag sekreterare i sjutton underkonvent 

Fast det bara finns tretton 

Och har förlorat förmågan att tänka konsekvent 

Då jag för en medalj sålde mitt eget syskon 

Och snart är det jubileumsbal på slottet 

Då ska fracken återigen på 

Så jag rekommenderar att du läser 

Lindgrens frackguide på sida tjugotvå 

Numera är jag ständigt fanatisk 

Kommer jag någonsin bli fri från denna ångest? 

Fast i och för sig, medaljer är ju ganska sympatiskt 

Och den med flest medaljer är ju helt enkelt är bäst 

42 43

Text av: Henry Sjögren 

”Östgöta jubileumsvals eller dylikt” 

Melodi: ”Sjösala Vals” 

Östgöten han ramlar med en duns ur sin säng. 

Han har vart o festat och dansat tre valser. 

Östgöten han laddar upp för nästa segment 

Men av förra kvällen minns han endast fragment 

Han minns dock ganska tydligt, det var nå’n jubilar 

Som firades av männ’skor tills endast fem var kvar 

Men ack, vad det var trevligt och han har slut på 

veckopengen. 

Beska 

o OP, 

o GT, 

Och Akvavit. 


jubileumsSÅNGskrivartävling 

Vi utmanade nationens östgötar med en sångskrivartävling på temat (som ni kanske har listat 

ut) ”jubileum”. Vi har fått in en mängd sprudlande bidrag och det var en oerhört svår bedömningsprocess, 

men vi har slutligen kommit fram till en vinnare: nationens hjärta, den mångfifflige 

Henry Sjögren! Grattis Henry, det gjorde du fan bra. Men han var inte den enda östgöten 

som kunde pressa ur sig en sång. På delad andra plats hittar vi Simon Lindgren och Valter Bodén 

tillsammans med de anonyma kompositörerna ”Kör-Wood”, ”Stick i stäv” och ”Huggsexa”. 

Text av: Stick I Stäv 

”1646” 

Melodi: ”Siffervisan/ritsch ratsch” 

Sexton hundra fyrtisex, hundrafyrtisex, hundrafyrtisex 

Sexton hundra fyrtisex, hundra fyrtisex, fyrtisex 

Sextonhundra, sextonhundra, sextonhundra 

Fyrtiosex, sexton fyrtisex 

Text av: Kör-Wood 

”Sångernas sång” 

Melodi: Refrängen till ”En kväll i juni” 

ÖG har jubileum 

Vilket jävla jubileum 

Att 3-7-5 det skulle komma 

Hade nog ingen kunnat tro 

Det var pool mitt i entrén 

Våran flagga den e snee 

Är det brandlarmet som låter? 

Åh nej inte nu igen 

Ja för det är jubileum 

Ett ÖG jubileum 

Säg nu dansar vi tillsammans 

Uti ÖGs stora sal 

Tänk så många gånger 

Huset fyllts av sånger 

Hur många punchar det har druckits 

Och många flera ska det bli 

Ett-sex-fyr-sex, ett-sex-fyr-sex, ett-sex-fyr-sex, ett-sex-fyr-sex 

Ett-sex-fyr-sex, ett-sex-fyr-sex, 

TREHUNDRASJUTTIFEM! 

Text av: Huggsexa 

”ÖG” 

Melodi: ”ÖL” 

När man ser på hur ÖG växer upp och står i, 

Kan man undra om ÖG nånsin blir skånefri? 

Om det blir sköj, om det blir röj 

Om fiket bjuder på våfflor, 

Finns det grängesberg i källarens pub? 

Kan man snacka med Adam? Har han skarpsinnet kvar? 

Eller mår han som fan? Våran ÖG:s gudfar 

Framtiden lär bli hektisk när jubileet snart når sin final 

Men man hoppas att ÖG ändå får en bra bal. 

Ha det bra i Tages varma källare 

Roccavin är alltid gott. Ska de va 

ÖG är inte bara knog 

Får ju bal på stadens slott 

När man ser på hur ÖG växer upp och står i, 

Kan man undra om ÖG nånsin blir skånefri? 

Om det blir sköj, om det blir röj, 

Om fiket bjuder på våfflor, 

Finns det grängesberg i källarens pub? 

Får man festa sig sorglös? Får man bjuda på dans? 

Eller blir man för redlös? Klassisk östgötskt balans! 

Framtiden lär bli hektisk när jubileet snart når sin final 

Men man hoppas att ÖG ändå får en bra bal! 

Text av: Valter Bodén 

”Hymn till nationen” 

Melodi: ”Längtan till landet (vintern rasat)” 

ÖG öppnar upp nu för att supa 

Våren kommer till vår fina stad 

Vi ska dricka tills vi ej kan njuta 

Jag har flyttat och mamma är glad 

Se nu när vi samlas för jubileum 

Smuttar oss fulla på billig sprit 

1q ger oss kraft att orka sjunga 

Skrik med mig: tillsammans hör vi hit 

Text av: Simon Lindgren: 

”Samloms ostrogother” 

Melodi: ”Fattig bonddräng” 

Trehundra och sjutti, 

plus en femma på det. 

Riktigt respektabelt, 

jag är blott tjugotre. 

Östgötar har vallfärdat 

till lärdomens stad, 

nästan sedan Vasaskeppet 

tog sig ett bad. 

Tänk, ett jubileum, 

vilket jippo ändå. 

Att få sjunga jerum, 

i ett äkta chateau! 

Man får svalka strupen 

med en snaps i sitt svalg, 

med incitament att 

gå på fest för medalj. 

Samloms, ostrogother, 

för att fira vårt hem. 

Kvar är ungdomssinnet 

och vår lyra är stämd. 

Låt oss, ostrogother, 

ge ett bullrigt gutår 

för vårt kära ÖG, 

uti tusende år! 

44 45

Sommaroskop 

Hur blir din sommar? ÖG:s eminenta astrologer Alexander Palmér och Filippa Kindblom har blickat upp 

mot stjärnorna och besvarat den frågan åt er. Observera att horoskopen även gäller om man har nissat, men 

endast för medlemmar i Östgöta nation. 

mellanchefen 

Helt ärligt, när fick du senast ligga? Ta dig samman 

och gör något riktigt med din tid. Efter en 

vår av klagosång, lättja och en generell ovilja 

att genomföra ditt ämbete så får du nu en 

chans att tänka om. Långt bort från kylar, frysar, 

skafferier och spritförråd är luften lite klarare, 

livet lite lättare. Få koll på andningen i sommar 

och låt det värsta som kan hända hända. 

Sommarens tips: Kom igen, köp converse. 

Med en konstant hög av disk och ett aldrig sinande 

behov av att bokföra, lägga beställningar och 

svara på metervis av mail har våren varit tuff. 

Men är det bara det? Om du öppnar ögonen och 

ser in i själen kanske det finns något där som inte 

hör hemma. Eller något som saknas. Tar du sommarens 

lediga månader och rensar själ och kropp 

kommer du märka att din potential inte är begränsad 

till nationslivet. 

Sommarens tips: Det är alkohol. 

lördagsfikaverkaren 

I en hel termin har du slitit på den gudsförgätna 

dag en lördag är för den som måste 

jobba. I sommar blir det inget mer med det. 

Säg ifrån dig allt vad ansvar heter – helger 

är till för khakibyxor, crocs och grillat. 

Sommarens tips: Att dricka tomatjuice är 

både sexigt och gott. Speciellt i martiniglas. 

kuratorn 

amatörastrologerna 

klubbchefen 

Efter att ha spenderat hela våren med desperata 

försök att ragga folk till tappert fredagsförvärvsarbete, 

50 kr/h, 20-01 + städ (man får korv!), är 

du trött och socialt utmattad. Sommaren är din 

tid, men kom ihåg att alltid fråga innan vad 

det kostar. Var vaken på dagen och ät för guds 

skull ingen korv – din kropp klarar inte mer. 

Sommarens tips: Finlandsfärjan. 

gissar lite 

kulturverkaren 

wunderbararen 

Står WB för Wärsta Babesen? Nja, men det kan man 

lätt tro när man kliver in på fredagspuben. Däremot 

kan du vara säker på att ingen annan du träffar 

i sommar kommer fatta vad du menar när du 

berättar om ditt ämbete. Wunder-var? Du får helt 

enkelt satsa på andra meriter om du ska imponera. 

Fredag kommer åtminstone alltid vara din turdag. 

Sommarens tips: Chimichurri-olja. 

Helt ärligt, hur länge sedan var det du läste en bok? Såg en 

bra film? Skapade något av värde? Nej, jag tänkte väl det. 

Terminen har kanske kramat musten ur dig, och det är inte 

lätt att försöka skapa något stort när alla bara bryr sig om att 

dricka blaskig öl i någon källare. Kommer de ens ihåg vem 

källaren är döpt efter? Men någon gång får man blicka inåt 

istället för utåt. Om konsten ska bli stor måste någon börja. 

Åk ut på landet och skapa, så tar vi nationen med storm i höst. 

Sommarens tips: Lonkero gör sig bäst i skuggan av tallskog. 

adminverkaren 

Du tycker att folk inte vet vem du är och kanske är 

det sant. Vi har ju knappt sett till dig på hela året. 

Bor du där uppe på vinden? Det är ju skitkallt där. 

Och jättemörkt. Inte undra på att du är så blek! Nej 

du, det kan verka som att allt viktigt finns i protokollform, 

men nu är det dags att ta ett steg ut. 

Sommaren är tiden för att släppa loss. Och att vara 

utomhus! Så kanske vi lägger märke till dig i höst. 

Sommarens tips: Känslan av gräs mot fötterna 

och sol i ansiktet är rätt trevlig. Men glöm inte 

solkrämen! 

klubbverkaren 

Efter en mer fysisk prövning än lumpen ska du ta 

emot sommaren med öppna armar. Ta det lugnt 

och ät ett ostron eller nåt annat saftigt. I sommar 

ska du inte vara rädd för att ta en paus från både 

alkoholen och kärleken. Din kropp kommer tacka 

dig! Läs en bok eller något. Hela livet är inte en fest. 

Sommarens tips: En perfekt dag är den där 

inget blev som planerat. 

Så här: du har varit uppe tidigast av alla varje vecka, 

hela terminen. I sommar är det din tid att sova ut! 

Åk hem till päronen (eller annan valfri släkt) och 

bli lite ompysslad. Låt någon annan göra kaffet, 

så kan du rollspela som din idol, klubbverkaren, 

och servera alkohol istället. Övning ger färdighet! 

Sommarens tips: Parkhäng, när som helst vart 

som helst. 

fikaverkaren 

medlemmen 

Efter en vår som varit HELT fantastisk är det snart 

dags för årets tråkigaste tid, sommaren. Vad ska 

du ta dig till? Nationen stänger?! Men frukta icke! 

Den sista kvällen med gänget är aldrig den sista 

kvällen med gänget. Möt sommaren med ett 

leende och njut av sol och bad, för snart är den 

över och i höst finns vi kvar. Det hoppas vi att du 

också är. Alla producenter behöver konsumenter! 

Sommarens tips: Man kan jobba uthyrningar på 

ÖG även på sommaren. 

46 47

NYA PHOSPHOROS 

ÖSTGÖTA NATION 

2022 #2 

adam lilja, ansvarig utgivare 

hugo jonsson, redaktör 

filippa kindblom, redaktör 

frida rastas, nationsfotograf 

jonas Söderberg, nationsfotograf 

Maria hoppe 

vilma tornberg 

filippa karlsson 

ylva ledberg 

Gemma Gray 

Alice Nordin 

Lovisa Aronsson 

Henrik Elofsson 

Tim Norinder Jonsson 

Gillis Herlitz 

Elma Pålsson 

William Norling 

Simon Lindgren 

Pua Landberg 

Lovisa SnickarS 

Axel Lundström 

Henry Sjögren 

Kör-Wood 

Stick I Stäv 

Huggsexa 

Valter Bodén 

Alexander Palmér

Nya Phosphoros II VT22

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?