21.04.2022 Views

Nya Phosphoros II VT22

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

NYA PHOSPHOROS<br />

ÖSTGÖTA NATION<br />

2022 #2<br />

jubileumsnummer


Landskapskallelse<br />

Kära östgötar!<br />

Härmed kallas samtliga av er till vårterminens<br />

andra lagtima landskap, torsdagen den 5:e maj<br />

kl 18:00 i stora salen. Därefter bjuds det på<br />

traditionsenlig sexa. Föredragningslista finnes<br />

på nationens anslagstavlor samt på hemsidan.<br />

Adam Lilja, förste kurator


REDAKTörernas<br />

jubileumshej<br />

innehållER<br />

Kära östgötar,<br />

Det är med stor ära och glädje som vi äntligen<br />

får presentera jubileumsnumret av <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

för er. Vi firar nationens trehundrasjuttiofemte<br />

födelsedag och vi redaktörer har därför<br />

höjt insatserna med trehundrasjuttiofem procent.<br />

I detta fullspäckade nummer bjuder vi på en<br />

resa genom tid och rum. Här finns allt ifrån tips<br />

om frack till hederssnack, all mellan valborgsvånda<br />

och singellistans blonda. Dessutom blickar vi<br />

framåt mot framtiden, inte minst mot den storslagna<br />

jubileumsbalen på slottet. Allt detta färgat<br />

av jubileum, fest och östgötsk bravur. Är det historiens<br />

längsta <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong>? Det är mycket<br />

möjligt. Vi vet inte, och vi är inte tillräckligt brydda<br />

för att undersöka frågan närmare. Långt är det<br />

i alla fall. Och bra.<br />

PS: <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> utkommer nu, efter ett<br />

par års uppehåll, i tryckt form. Vill du hellre läsa i<br />

pappersformat får du vänta ett par dagar tills tidningen<br />

kommer från tryckeriet och finns att köpa<br />

för en billig peng på nationen. Det gäller dock<br />

att vara först till kvarn - tidningen kommer i en<br />

mycket begränsad upplaga. Exklusivt eller snålt?<br />

Det får ni avgöra själva. (Snålt, tycker vi.)<br />

Eders jubileumsredaktörer<br />

Hugo Jonsson och Filippa Kindblom<br />

kuratorsspalter,<br />

hälsningar från jubileumsgruppen,<br />

intervju med nationsaktiv på sextiotalet,<br />

ett landskapshaveri,<br />

en ög-sonett,<br />

några<br />

hedersledamöter,<br />

en noggrann<br />

frackguide,<br />

valborgsvånda,<br />

jubileumssinglar,<br />

hela ög:s historia,<br />

barchefens<br />

jubileumsdrinkar,<br />

vad vi faktiskt firar,<br />

en medaljdikt,<br />

vinnarna i<br />

sångskrivartävlingen,<br />

sommaroskop....<br />

och inte så<br />

mycket mer!<br />

Illustration av Maria Hoppe


Kuratorsspalter<br />

Kuratorsspalter<br />

Jubileumsöstgötar!<br />

En sak som jag upptäckte när jag klev på som<br />

kurator var hur mycket man kollade på vad ens företrädare<br />

hade gjort och skrivit. Till exempel hade<br />

jag aldrig trott att jag någonsin skulle värdera en<br />

danstillståndsansökan från 2016 så högt (tack Henke!).<br />

Det var inte alltid bättre förr men det fanns<br />

oftast en tanke bakom varför man gjorde på ett<br />

visst sätt. Det blir tydligt att ett korrekt sätt att förvara<br />

alla sina dokument och handlingar är en viktig<br />

förutsättning för att framtida östgötar inte ska<br />

trampa i samma fallgropar som vi redan har gjort.<br />

Nåja, inte för att jag alltid prickar av punkten<br />

”organiserat arbetssätt” på min controllerrapport,<br />

men nu har jag förstått att framtida generationer<br />

faktiskt kommer kika på vad lilla jag skriver.<br />

Framtida generationer, jag ska göra mitt bästa att<br />

spara filerna på rätt ställe och försöka bidra med<br />

(förhoppningsvis) användbart innehåll i filerna.<br />

Senaste gången vi firade ett jubileum var 1996<br />

då vi fyllde 350 år. Jag, som idag är 23 år gam-<br />

mal, var inte ens född då. Nästa gång vi firar är<br />

det vårt 400-årsjubileum år 2046, om 24 år. Det är<br />

med andra ord inte helt osannolikt att det kuratel<br />

som sitter nästa jubileum inte ens är födda än. Nu<br />

snackar vi verkligen om framtida generationer!<br />

Om du som läser detta just nu faktiskt lever<br />

år 2046 och rotar igenom gamla dokument för<br />

att få ett hum om hur ni ska fixa ert 400-årsjubileum,<br />

kontakta mig (särskilt om jag bedriver<br />

enskild firma, det är ett superbra sätt för er att<br />

samla in pengar). Jag lovar att göra mitt yttersta<br />

för att bidra med det lilla jag kan och i värsta fall<br />

kan jag alltid bjuda på en Gränges. Om ni inte<br />

har Gränges 2046 så är ni i big problem kan jag<br />

meddela redan nu. Fram för allt till dig i 2046,<br />

ni kommer fixa detta. Om huset står kvar i 24 år<br />

efter att undertecknad har haft hand om det så<br />

klarar den här nationen tamejfan allt. Kör hårt!<br />

Adam Lilja<br />

Förste kurator<br />

Kära Östgötar,<br />

tydligen är detta jubileumsupplagan<br />

då vi egentligen<br />

skulle skriva om jubileet. Men<br />

det visste ju inte jag. Jag skrev<br />

ju om jubileet i min förra kuratorsspalt.<br />

Kan man skriva<br />

om samma sak två gånger i<br />

rad? Ja, det kan man kanske.<br />

Men när vi lika gärna har<br />

kommit in på jubileer kan vi<br />

ju prata om ett annat jubileum<br />

som snart kommer. Nämligen<br />

då jag firar ett år som kurator<br />

på nationen. Nästan i samma<br />

veva firar jag fyra år på nationen<br />

som aktiv. Det förstnämnda<br />

kommer dock inte bli längre,<br />

då det också markerar slutet på<br />

mitt kuratorsämbete. Det tycker<br />

jag är väldigt synd, för 375 år är<br />

lite coolare att fira än bara ett.<br />

Vilma Tornberg<br />

Andre kurator<br />

Kära kompisar!<br />

Som en fortsättning på mitt<br />

oortodoxa spalt-skrivande ger<br />

jag er ett utdrag från Wikipedias<br />

artikel på temat jubileum:<br />

Jubileum är då man firar att det<br />

gått en viss tid, oftast ett visst antal<br />

år, sedan något hände, till exempel<br />

att ett land blev självständigt eller<br />

att ett företag bildades. Jubileum<br />

är oftast förknippade med positiva<br />

händelser, även om man ibland till<br />

exempel uppmärksammar årsdagen<br />

av första eller andra världskrigets<br />

utbrott. Exempelvis kan tioårsdagen<br />

av ett äktenskap betraktas som<br />

ett jubileum.<br />

Begreppet ”jubileum” går tillbaka<br />

på det bibliska jubelåret som enligt<br />

tredje Moseboken skall firas var<br />

femtionde år. Vid påbörjandet av<br />

dessa år blåstes i speciella vädurshorn,<br />

benämnda jovel, varifrån orden<br />

jubel och jubileum härstammar.<br />

Hoppas jag har gjort er alla<br />

en aning visare.<br />

Filippa Karlsson<br />

Tredje kurator<br />

Det finns personer som skaffar<br />

sig en gris som husdjur. Jag förstår<br />

hur de tänker, det kan nog<br />

de flesta som någonsin träffat<br />

en gris hålla med om. Problemet<br />

med en till en början väldigt liten<br />

gullegris är att den kommer<br />

växa och bli en ca 250kg tung<br />

gullegris som fullvuxen. Tänk<br />

att ha en sån i soffan. Det finns ju<br />

förstås minigrisar som håller sig<br />

några storlekar mindre, men det<br />

tråkiga med dem är att de blir<br />

fruktansvärt fula med åldern.<br />

Vad har då grisar med vårt jubileum<br />

att göra? Ingenting skulle<br />

jag säga. Det råkade bara bli<br />

så att jubileum fick mig att tänka<br />

på tårta, mer specifikt schwarzwaldtårta,<br />

som brukar bakas<br />

på födelsedagar i min släkt.<br />

Bottnarna i tårtan är hårda som<br />

skosulor (så ska det nog inte vara<br />

egentligen, men så blir det enligt<br />

vårt recept). Något annat som är<br />

torrt som skosulor är rågbröd<br />

och det äter man i Danmark och<br />

i Danmark föds grisar upp under<br />

fruktansvärda förhållanden.<br />

I höstas fyllde ÖG 375 och en<br />

gris är lika intelligent som en<br />

treåring.<br />

Ylva Ledberg<br />

Fjärde kurator<br />

6 7


jubileumsgruppen<br />

jubilerar<br />

Hej! Gemma heter jag och jag sitter som merch-ansvarig<br />

i jubileumsgruppen. Några kanske minns<br />

mig som tjejen som stod på landskapet och bad om<br />

pengar, men jag har haft lite annat för mig också :)<br />

Min roll har innefattat att ta fram merch med hjälp<br />

av olika personer och sköta kontakten och beställningarna<br />

med företaget vi beställde ifrån. Jag har<br />

även haft ansvaret att söka spons från många olika<br />

håll inför balen och allt runtomkring det, tillsammans<br />

med en liten sponsgrupp som jag satt<br />

ihop. Det har varit väldigt roligt och lärorikt att<br />

få vara med i jubileumsgruppen, även om det har<br />

varit extremt tidskrävande och stressigt ibland!<br />

Jag vill verkligen slå ett slag för den fantastiska<br />

grupp som jag har haft turen att jobba med senaste<br />

året. Det kanske inte alltid syns utåt hur<br />

mycket jobb det faktiskt kräver, men ni har tagit<br />

på er det och löst varenda knepig situation som<br />

har uppstått med ett leende på läpparna (oftast).<br />

Vi har haft så jäkla kul tillsammans, ibland lite för<br />

kul, vilket kanske kommer att synas på medaljerna<br />

som vinnarna av donationstävlingen kommer<br />

att få... ;) Vi är så sjukt taggade inför balen<br />

och hoppas att ni också är det! Puss och kram!<br />

Gemma Gray<br />

JubelAntikvarie<br />

Hej alla jubileumsfirare! Mig har ni eventuellt pratat<br />

med, även om ni inte vetat att det var jag. Lovisa<br />

heter jag, och det är jag som hållit i marknadsföringen<br />

av det här jubiléet. Har ni sett en GIF, ett<br />

evenemang eller hängt på våra sociala medier så<br />

är det jag som stått bakom kulisserna. Stort tack till<br />

alla er som på ett eller annat sätt har engagerat er<br />

i jubileumsarbetet, och ett om möjligt ännu större<br />

tack till resten av jubileumsgruppen. Ni har varit<br />

den stora höjdpunkten i arbetet de senaste två åren.<br />

Insamlingsarbetet tar inte slut med oss, men jag gör<br />

nu slut med insamlingsarbetet och är redo att fira<br />

ordentligt. Vi ses på slottet med klackarna i taket!<br />

Lovisa Aronsson<br />

JubiLuerare<br />

”Det känns som det är på riktigt nu” är en fras<br />

som skanderats friskt i jubileumsgruppen den senaste<br />

tiden. När restriktionerna släpptes och pandemin<br />

inte längre var ”farlig” kom paniken hos<br />

mig. Jävlar, jag ska ju få ordning på allt det här. Och<br />

ordning har vi nog börjat få. Maten bestämdes,<br />

anmodan skickades ut och kontakten med slottet<br />

tätnar. Små grupper av människor sitter nu och<br />

planerar olika saker för samma ändamål, nämligen<br />

att vi allihop tillsammans ska kunna fira den<br />

14 maj. Om det är svårt? Ja, det är svårt. Vad som<br />

är svårast är nog den stora förväntan som sätter<br />

press på mig och oss. Att den förväntan på något<br />

överdådigt bara ska mynna ut i något halvdant<br />

eller godkänt. Därför är det bra att vi verkligen<br />

siktar mot månen och gör allt för att kvällen ska<br />

bli fantastisk. Ett minne som vi länge kommer att<br />

minnas, skratta åt och kanske fälla en tår kring.<br />

Tack för möjligheten,<br />

Alice Nordin<br />

JubelHovmästare<br />

JubiLekare? Det är såklart ett konstigt namn på<br />

min roll i jubileumsgruppen, främst med tanke på<br />

hur allvarsamt, angeläget och betungande arbetet<br />

är. I över ett års tid har jag jobbat vecka in och<br />

ibland även vecka ut, jobbat kvällar, nätter och tidiga<br />

morgnar med att delegera alla uppgifter jag<br />

har i min rollbeskrivning. Det är ett slitigt jobb,<br />

men någon måste göra det. Jag är ansvarig för<br />

all underhållning på jubileet. Mycket har därför<br />

handlat om att ordna så att tekniken ska fungera,<br />

att gästerna på balen får sig ett gott skratt och att<br />

de senare på kvällen kan sjunga och dansa för att<br />

fira denna fantastiska kväll. Om ni ser en stressad<br />

och smått förvirrad kille springa runt på slottet<br />

den 14 maj och i sista sekund fixa med allt som<br />

kan tänkas fixas med, då är det nog någon som<br />

fått det i uppgift av JubiLekaren. Vi ses på jubileet!<br />

Henrik Elofsson<br />

JubiLekare<br />

Från v till h: Gemma Gray, Lovisa Aronsson,<br />

Tim Norinder Jonsson, Alice Nordin, Henrik Elofsson<br />

Och där har ni dem. De fyra enskilt viktigaste<br />

personerna för att det här jubileumsfirande nu<br />

faktiskt skall bli av. Samtidigt finns det såklart<br />

mängder av andra som har varit högst involverade:<br />

kuratorer, tidigare jubileumsgruppskonstellationer,<br />

sångboksgrupper, Acta-redaktörer,<br />

en och annan avhoppare och flera fall av överlappande<br />

ovanstående roller. Det har varit en<br />

lång väg hit, av förklarliga skäl längre än vad<br />

det kanske brukar vara, och det har varit en väg<br />

som mer ofta än sällan inte kunnat beskrivas<br />

som annat än påfrestande. Till slut står vi dock<br />

här där vi alltid står, med en hejdundrandes fest<br />

framför oss – ett jubileum som kommer bli precis<br />

som det alltid var tänkt att det skulle vara.<br />

Ett jubileum är alltid ett tillfälle att stanna upp<br />

och reflektera, i synnerhet när man står vid en<br />

så hisnande siffra som 375. När processen också<br />

har varit längre än den brukar vara, har reflektionerna<br />

kunnat bli ännu fler och förhoppnings<br />

vis mer insiktsfulla. Det har blivit tydligt att vissa<br />

saker har brustit, både i hur vi har arbetat med<br />

jubileet och i hur en del av nationens system och<br />

strukturer utvecklats. Vi kan inte längre göra saker<br />

som vi tidigare har kunnat göra dem, och vi måste<br />

börja göra en del saker som vi tidigare inte gjort.<br />

Lyckligtvis är ett jubileum också ett tillfälle att<br />

börja om, bryta upp med gamla sätt att göra saker<br />

på och införliva nya seder. Två av de viktigaste<br />

uppgifterna med 375-årsjubileet har varit att<br />

samla in pengar till nationshusets fortlevnadsamt<br />

att informera våra äldre medlemmar, alumner,<br />

seniorer och hedersledamöter om arbetet med<br />

såväl insamling som firande. Båda dessa faller<br />

olyckligtvis också in i det ovan etablerade facket<br />

”bristande strukturer vi reflekterat kring”. Lyckligtvis<br />

är insamlingsarbetet och kontakten med<br />

våra äldre inte sådant som slutar i och med jubileet,<br />

utan tvärtom något vi utvecklar vidare.<br />

Ett försök att etablera en mer långsiktig insamlingsgrupp<br />

har redan initierats, så att vi inte ska<br />

behöva stå och be om massa pengar om 25 år<br />

igen. En granskning av våra register och kommunikationsmedel<br />

är också i görningen, så att<br />

vi i framtiden kan ha en så nära och vördnadsfull<br />

relation till äldre medlemmar som möjligt.<br />

Men mer än något kanske ett jubileum är precis<br />

det man tänker sig att det ska vara – ett tillfälle att<br />

stanna upp och fira. Fira allt man är och allt man har.<br />

Vi är studenternas andra hem, och vi har så många<br />

oumbärliga människor som passerar genom nationens<br />

ständigt lika beständiga som föränderliga<br />

organisation. Oavsett vilka lärdomar vi drar av<br />

detta jubileum eller något jubileum i framtiden<br />

framstår detta alltjämt som det allra viktigaste.<br />

Högst ärade Östgötar, forna som nya. Tack för allt.<br />

Det här jubileet är, som allt vi gör, helt tillägnat er.<br />

Tim Norinder Jonsson<br />

JubelGeneral<br />

8 9


Studenternas<br />

förlängda<br />

– Det är länge sedan jag var här, säger Gillis Herlitz<br />

och blickar ut över Östgöta nations mellanvåning.<br />

Klockan är bara tio, så de enda i huset är dagens<br />

fikaverkare och möjligtvis någon kurator.<br />

Solen lyser in genom fönstren på punschverandan<br />

(något som ska bli ett problem för mig, som<br />

måste kisa mig igenom hela intervjun).<br />

Jag frågar hur länge sedan det var, i tron om att<br />

svaret är i storleksordningen decennium.<br />

– Två år, säger Gillis.<br />

Det jag är ute efter är något längre tillbaka än<br />

så – nämligen den tid då han själv var student<br />

och nationsaktiv.<br />

Gillis Herlitz kom till Uppsala hösten 1965 (att<br />

det är just nittonhundrasextiofem förtydligar han<br />

med ett skratt: “Så gammal är jag inte!”) och skrev<br />

in sig på ÖG direkt. Varför behöver jag inte ens<br />

fråga. Han är från Linköping, och på den tid då<br />

han studerade i Uppsala var det dels nationstvång,<br />

dels i princip omöjligt att bli medlem någon<br />

annanstans än i en nation kopplad till ens geografiska<br />

hemvist.<br />

– Jag träffade ett par goda vänner som tillhörde<br />

Uplands nation. De tyckte inte det var kul alls,<br />

så de ville vara med i Östgöta. Då var det en himla<br />

massa papper och frågor om vad de hade för<br />

vardagsrum<br />

koppling till Östergötland, säger Gillis och rynkar<br />

på näsan.<br />

Under närmare fem år bodde han sedan på<br />

Trädgårdsgatan 17A och engagerade sig i nationslivet.<br />

Han var, som han själv uttrycker det,<br />

väldigt aktiv.<br />

Vad gjorde du på nationen?<br />

– Teater, spex och fester. Det var det huvudsakliga<br />

för mig.<br />

Det ska senare visa sig att han också var med<br />

i bland annat biblioteksgruppen, stipendienämnden<br />

och självhjälpsföreningen, men spexet och<br />

festen är det som präglade Gillis ÖG-tid mest. Nationen<br />

fyllde däremot även flera viktiga materiella<br />

funktioner för medlemmarna. Två var bostäder,<br />

och pengar.<br />

– På den tiden fick man hela sitt studiemedel<br />

på 3000 kr (inflationsjusterat motsvarar detta<br />

32000 kr, reds. anm) utbetalat i början av terminen.<br />

Innan hade man bott hemma, och sedan gjort<br />

lumpen… Man hade ingen koll. Pengarna tog slut<br />

väldigt snabbt.<br />

Text av Filippa Kindblom<br />

Det är här Östgöta nations självhjälpsförening<br />

kommer in i bilden. Som medlem i den kunde<br />

man låna upp till 1500 kronor, vilket motsvarar<br />

närmare 16 000 kronor idag. Gillis gick med, blev<br />

ordförande, fick sina pengar – och gick ur igen.<br />

– Så gjorde nästan alla, lyder Gillis förklaring.<br />

Själv bodde han som nämnt på Trädgårdsgatan.<br />

Det var lång kö för att få ett rum både där<br />

och i de då nybyggda husen på Nedre Slottsgatan,<br />

men de som hade tur nog att bo i ÖG:s eftertraktade<br />

bostäder var väldigt nöjda.<br />

– Jag trivdes vansinnigt bra. Det ligger ju perfekt<br />

i stan också.<br />

Nationshuset blev ett naturligt centrum för alla<br />

som bodde på nationen, eftersom det ligger precis<br />

mellan Trädgårds och Nedre Slotts.<br />

– Det var som ett förlängt vardagsrum. Jagkunde<br />

i princip gå dit i pyjamas, säger Gillis och<br />

ler innan han tillägger: – Det gjorde jag inte, men<br />

ändå.<br />

Även för de som inte bodde i nationens bostäder<br />

blev nationshuset som en förlängning av vardagsrummet.<br />

På sextiotalet hade ÖG ingen egen<br />

restaurang- eller pubverksamhet, men det var<br />

ändå full rulle innanför den gula fasaden. Fokuset<br />

låg framförallt på fester och kultur. Gillis berättar<br />

om bridge- och schackkvällar, spex, och något<br />

som han kallar för torsdagsträffarna.<br />

Det var anspråkslöst då,<br />

men alltid fullknökat<br />

– Varje torsdag var det ett gäng som lirade<br />

trummor, bas och piano i det där hörnet, säger<br />

han och pekar mot en plats bakom baren.<br />

Kanske har han något nostalgiskt i blicken när<br />

han fortsätter:<br />

– De spelade bra, alltså. Det var dans och<br />

alla drack grogg. Och sångaren, Calle Andersson,<br />

han är en legend på nationen från vår generation.<br />

Schlättens Frank Sinatra.<br />

Jag kan inte låta bli att bli avundsjuk. Gillis<br />

verkar visserligen imponerad av Kapellets storlek,<br />

men visst hade det varit något att ha liveband<br />

varje vecka, även om det var ett mindre sådant?<br />

Det småskaliga påtalar Gillis även när vi pratar<br />

om spexandet.<br />

– Vi hade en spextradition på Östgöta med<br />

enkla små revyer, inga storspex. Det var anspråkslöst<br />

då, men alltid fullknökat med folk.<br />

Gillis Herlitz poserar framför nationshuset.<br />

Det är tydligt att Gillis var en ledande figur i<br />

ÖG:s spexande och att det var en stor del av hans<br />

tid som student. Han tycker precis som jag att det<br />

är trist att vi just nu saknar både spexmästare och<br />

teatermästare.<br />

– Sätt igång nåt, säger han. Det behöver inte<br />

vara så storslaget. Det är kanonroligt bara att se<br />

nationskamrater fåna sig på scen.<br />

Festverksamheten i sin tur sköttes i stort sett av<br />

fyra personer: klubbmästaren, klubbmästarinnan<br />

och deras respektive vice. Varje år anordnade de<br />

mängder av fester, däribland den omtalade maskeradfesten.<br />

Ett år som har etsat sig fast i Gillis<br />

minne var det vilda västern-tema.<br />

Föreställ er februari i Uppsala 1966. Ute är detnärmare<br />

tjugo minusgrader. Inne i stora salen är<br />

det däremot varmt och fullt med temaenligt utklädda<br />

studenter.<br />

– Jag och flera andra hade bara höftskynke på<br />

oss, säger Gillis och ler lite finurligt.<br />

Festdeltagarna är berusade och det är stojig<br />

stämning i huset. Men så – någon släpper en<br />

rökbomb i källaren, brandlarmet går och lokalen<br />

måste utrymmas. En stor skara lättklädda studen-<br />

10 11


ter hackar tänder i mörkret medan brandbilarna<br />

anländer.<br />

– Många forslades upp till Ackis med rökskador.<br />

Du skulle sett hur det såg ut på akuten!<br />

Det är lätt att föreställa sig kaoset: en massa<br />

fulla, utklädda studenter som kör runt varandra<br />

i rullstolar och sjunger snapsvisor. Så småningom<br />

blev de utskickade.<br />

– Du är nog bra nu, sa de till oss.<br />

Alltså, att byta partner<br />

olika kvällar... Det var<br />

ingen som tyckte det var<br />

konstigt.<br />

I egenskap av etnolog och antropolog, skulle<br />

du kunna säga något om östgötar?<br />

– Jag har en liten historia, men det får framhållas<br />

att det är på skämt. Förstår du östgötska?<br />

undrar Gillis.<br />

Ja, det gör jag väl, svarar jag. Anekdoten är underbar<br />

i verkligheten men gör sig inte lika bra som<br />

transkription, så ni får nöja er med förklaringen<br />

som kommer efteråt:<br />

Nationstiden var alltså en härlig tid: stojiga fester<br />

med sprit som var både billig och riklig, sång<br />

och dans inpå småtimmarna. Men i det här finns<br />

det en sak som Gillis vill att vi kommer ihåg.<br />

– De flesta av oss klarade ju av att balansera<br />

drickandet mot krav i livet, men alla gjorde inte<br />

det.<br />

Då som nu drack studenterna oerhört mycket.<br />

Men då var det inget man pratade om – snarare<br />

kunde det uppmuntras, det där drickandet<br />

som gjorde vissa personer lite extra roliga. Så det<br />

glädjer Gillis att höra att nationens alkoholkultur<br />

åtminstona har förändrats lite, kanske främst<br />

med tanke på att vi talar om alkoholkonsumtion<br />

då och då. Vi har dock en bra bit kvar innan våra<br />

teoretiska initiativ blir praxis. Kultur och fester i<br />

all ära, men det som genomsyrar nationslivet är<br />

ändå gemenskapen. Inte minst på ÖG.<br />

– Ensamheten kan ju vara bedövande för en<br />

ensam student som kommer till Uppsala, säger<br />

Gillis.<br />

Utklädda östgötska studenter ockuperar brandbilen<br />

efter att en rökbomb har släpps i källaren, 1966.<br />

Och ensamheten verkar nationerna emot. Såväl<br />

på sextiotalet som idag är ÖG en mellanstor<br />

nation, vilket gör det möjligt för intimitet och bul-<br />

ler att samexistera. Tidigt under samtalet säger<br />

Gillis till mig att många av de vänskaper som formas<br />

här på nationen kommer hålla livet ut. Jag<br />

har all anledning att tro att han har rätt. Han har<br />

ju trots allt erfarenheten på sin sida.<br />

Hur var stämningen på nationen? Var alla välkomnande<br />

och sociala?<br />

– Oh ja, väldigt. De allra allra flesta kände de<br />

allra allra flesta, så man tjenade och morsade på<br />

varandra. Vem som än satt här kunde man slå sig<br />

ner och prata.<br />

Men en gemenskap är av naturen både inkluderande<br />

och exkluderande. Det senare kan gräma<br />

Gillis så här några decennier i efterhand. Han<br />

menar att det alltid finns de som står lite utanför<br />

det sociala centrumet, och tänker att man kanske<br />

borde ha ansträngt sig mer för att alla skulle<br />

känna sig inkluderade och välkomna. Samtidigt<br />

säger han att man på ÖG uppskattade varandra<br />

för ens särart. Det fanns en viktig plats för alla i<br />

nationsmaskineriet: arkivet och spexet liksom<br />

klubbmästeriet.<br />

Inför intervjun frågade jag några nationsvänner<br />

på andra platser i detta enorma maskineri<br />

om vad de skulle vilja veta om ÖG under slutet<br />

av sextiotalet. Något som kom upp, men som jag<br />

bestämt sa att jag inte tänkte fråga om, var sex och<br />

relationer. Som tur är tar Gillis självmant upp ämnet,<br />

apropå hur det idémässiga klimatet var. Han<br />

frågar mig om jag känner till -68, vilket jag säger<br />

att jag gör.<br />

– Men det var ju inte bara politik. Det var också<br />

väldigt mycket “free sex”. Det ingick liksom i<br />

sextiotalets idé.<br />

Var det många som blev ihop på nationen?<br />

– Gud ja, fruktansvärt många. Flera av mina<br />

goda vänner har träffat sina partners här på nationen<br />

och senare gift sig.<br />

Var det vanligare att bli ihop eller att ha tillfälliga<br />

förbindelser?<br />

– Tillfälliga, skulle jag säga. Alltså, att byta<br />

partner olika kvällar… Det var ingen som tyckte<br />

det var konstigt. Det var själva idén på slutet<br />

av sextiotalet, och då var nationen en väldigt bra<br />

plats att vara på.<br />

inte.<br />

Två studenter dansar till schlättens Frank Sinatra<br />

under en torsdagsträff. 1959.<br />

Det är den nu också, tänker jag, men säger det<br />

Hur var det då med själva studierna? Hann<br />

man ens med dem om man var så mycket på<br />

nationen som östgötarna verkar ha varit? Själv<br />

inledde Gillis sin studenttid med att läsa ett par<br />

terminer juridik, men eftersom det var “så jävla<br />

tråkigt” spanade han istället in arkeologi.<br />

Men du är ju etnolog och antropolog nu. Hur<br />

blev det så?<br />

– På den tiden vandrade man bara in på den<br />

institution där man ville studera och skrev in sig.<br />

Det fanns dock, såklart, en sista anmälningsdag.<br />

För arkeologin råkade det vara en måndag<br />

när Gillis vänner desperat behövde en fjärde man<br />

i bridge. Vem var han att svika dem?<br />

– Det enda som fortfarande var öppet sen var<br />

en konstig kurs med titeln “Allmän och jämförande<br />

etnografi, särskilt afrikanistik”.<br />

Gillis hade inget val, utan gick för att skriva in<br />

sig. Han kom till ett litet inrökt kyffe och fastnade.<br />

Så småningom skulle han disputera i etnologi och<br />

bo ett antal år i Afrika.<br />

– Det är östgöten: självcentrerad, allt handlar<br />

om hembygden, lite självgod. Men det gäller naturligtvis<br />

inte välbalanserade, världsvana, eleganta<br />

Linköpingsbor. Utan det är de där från småorterna,<br />

Norrköping och Finspång och så.<br />

Huruvida hans analys är korrekt eller inte finns<br />

tyvärr inte plats att utreda här, för jag har redan<br />

överskridit min angivna teckenmängd med råge.<br />

Om jag oroade mig för att få till ett bra avslut<br />

kan jag pusta ut – precis när vi ska runda av säger<br />

Gillis nämligen:<br />

– Du, jag kom på en sak som jag tänkte på när<br />

jag kom in: det luktar verkligen likadant här nu<br />

som det gjorde då. En sån himla hemkänsla.<br />

Precis här knyter vi ihop säcken – med insikten<br />

om att Östgöta nation verkligen är, och i 375 år<br />

har varit, studenternas andra hem.<br />

Gillis Herlitz<br />

FÖDD: 1944. “Mina tre äldre syskon<br />

var födda i Uppsala. Mina föräldrar<br />

flyttade till Linköping en tid före<br />

min födelse men tyckte att jag skulle<br />

födas i Uppsala även jag. Så blev<br />

det, med omedelbar transport tillbaka<br />

till Linköping.”<br />

Sysslar med: “Just nu – väldigt lite,<br />

föreläser något, skriver en del, läser<br />

mycket. Tidigare arbetat utomlands<br />

ett antal år för SIDA, UD och<br />

FN, föreläst mycket som frilansare,<br />

handlett och varit mentor och haft<br />

det bra.”<br />

Bor: “I Uppsala sedan jag kom hit<br />

1965, med en del utflykter. Ett<br />

antal år i Afrika i första hand.”<br />

12 13


Text av Hugo Jonsson<br />

&<br />

Fotografi av Filippa Kindblom<br />

Landskapshaveri<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

Våren 2022<br />

Den 13:e mars gick östgötarna till val<br />

– NP-redaktionen var givetvis å plats för<br />

att rapportera, kåsera & influera händelsen<br />

I bild: hr landskapssekreterare Filip Börjesson, hr proinspektor Carl Svernlöv,<br />

frkn kulturmästarinna sedermera 2:e kurator electa Pua Landberg &<br />

hr 1:e kurator Adam Lilja.<br />

Det var ett mullrigt sorl som<br />

fyllde stora salen i väntan på<br />

att alla östgötar skulle ta plats.<br />

Terminens första landskap skulle<br />

snart inledas, och stämningen var<br />

å topp. Landskapet var ett särskilt<br />

sådant, då det inte bara var hr 1:e<br />

kurator Adam Liljas första som<br />

kurator; även hr proinspektor<br />

Carl Svernlöv fick premiera sin<br />

ända med de oerhört exklusiva<br />

ceremonistolarnas mjuka tyg.<br />

–Det är trevlig stämning och<br />

trevligt sällskap här, mer kan man<br />

inte begära, säger hr landskapssekreterare<br />

Filip Börjesson som själv<br />

fick nöja sig med en IKEA-pall.<br />

- NYHETER - - NYHETER -<br />

Först ut på dagordningen var val<br />

av 2:e kurator. Denna tunga post<br />

hade under terminen varit oerhört<br />

eftertraktad, men med sin charm<br />

hade den ihärdiga frkn kulturmästarinna<br />

Pua Landberg lyckats undanröja<br />

allt potentiellt motstånd<br />

innan landskapet ens utlysts. Med<br />

ett kärleksfullt tal lyckades hon<br />

sedan vinna östgötarnas hjärtan.<br />

Framförallt hr Svernlövs, som fick<br />

något religiöst i blicken när den<br />

kandiderande nämnde att hon<br />

var från Linköping. Frkn Landbergs<br />

seger möttes av stort jubel,<br />

och själv beskrev hon att det hela<br />

kändes som att ha fjärilar i blindtarmen.<br />

PÅ<br />

NATIONEN<br />

Draken har ramlat,<br />

ljöd det i stora salen när<br />

frkn 4:e kurator Ylva Ledberg<br />

snubblade upp å scenen<br />

under april månads<br />

sagogasque utklädd till en<br />

drake. Draken hade nog<br />

tittat väl djupt ner i glaset,<br />

rapporterar vittnen. Själv<br />

kan frkn L. konstatera att<br />

skada endast tillfallit den<br />

personliga hedern.<br />

Penningtvätt<br />

tros förekomma allt oftare<br />

bland stadens nationer.<br />

Östgötarnas egna 2:e kurator<br />

utreds just nu av frkn<br />

helgbarsvärdinna Anna<br />

Gustafsson.<br />

– Penningtvätt är en<br />

halvrolig företeelse som<br />

dessvärre tycks förekomma<br />

å heltid i kuratorsexpeditionen,<br />

säger frkn G. som<br />

spenderat stora delar av sin<br />

karriär med att utreda fiffel<br />

i östgötska bankkonton.<br />

Hon tillägger att nationens<br />

verksamhet har en hög<br />

riskprofil. (Reds. anmn:<br />

frkn G. slänger sig nog bara<br />

med komplicerade uttryck<br />

för att låta bildad.)<br />

Våren 2022<br />

Minoritetsspråk<br />

främjas av drinkmåndagar.<br />

Småländska, talfel och Bruno<br />

K. Öijerska är några av<br />

de språk som ansluter till<br />

drinkmåndagskommitténs<br />

officiellt erkända minoritetsspråk.<br />

– Detta kommer otvivelaktigen<br />

att gynna drinkmåndagarnas<br />

goda sämja!<br />

rapporterar hr ständig hovhållare<br />

”Huggsexa”.<br />

Kräm mera kräm<br />

återvänder efter en tvåårig<br />

dvala p.g.a. pesten.<br />

Inför sagogasquen kunde<br />

sällskapet återigen hålla i<br />

förkräm, något som möttes<br />

av stor entusiasm från<br />

östgötarna. Förutom det<br />

obligatoriska krämätandet<br />

och krämsångandet kunde<br />

ett nytt presidie installeras,<br />

och sällskapet är nu i full<br />

fart med att planera dess<br />

nästa sammanträde: jubileumskrämen.<br />

7,5 kilo purjolök<br />

gick åt under sittning. När<br />

diverse ingenjörsstudenter<br />

(reds. anm: stökiga svin)<br />

gästade nationshuset för en<br />

sittning i februari månad<br />

bjöds det å purjolökspaj i<br />

mängder.<br />

– Jag åt nog hela tre pajer,<br />

säger hr klubbverkare<br />

Erik Dalgard som dagen efter<br />

mådde, som man säger,<br />

fan.<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

Men när det var dags för val av<br />

4:e kurator blev talarpodiet inte<br />

lika belastat. Östgötarna släppte ur<br />

sig ett ledsamt ”ja” då de godkännde<br />

postens vakantsättning. Frkn 4:e<br />

kurator Ylva Ledberg ägde blandade<br />

känslor inför det hela.<br />

– Jag funderar i ärlighetens<br />

namn å att köra en andra vända, säger<br />

frkn Ledberg. Men det är alltid<br />

trevligt att slippa ha upplärning,<br />

tillägger hon.<br />

Vem som till slut ska ärva frkn<br />

Ledbergs post återstår att se, men<br />

det ska väl konstateras att nationens<br />

skvaller å senare tid främst<br />

bestått av spekulationer kring vem<br />

som slutligen kommer falla för<br />

grupptrycket och, som man säger,<br />

göra en fyra.<br />

Kuratorer var dock inte de<br />

enda som östgötarna behövde<br />

välja in. Nationen fick ett nytt<br />

fikaverk, vilket flankerades av<br />

diverse kulturverkare, antikvarier,<br />

marknadsförare, klubbvärdar,<br />

m.m. Hr Svernlöv lyckades<br />

under tiden slakta uttalandet av<br />

många av de mer utländska namnen,<br />

såsom etiketten påbjuder.<br />

Östgötarna blev även bjudna<br />

på tal av hr sexamästare<br />

4:e kurator och redaktör som utbyter skvaller.<br />

14 15<br />

I salens glädjerus kunde en viss hr barmästare<br />

William Norling inte motstå att unna<br />

sig en cigarr, varpå han ådrog sig stränga<br />

blickar bl.a. från hans fästmö mångsysslerskan<br />

frkn Filippa Kindblom. Vid uppståndelsen<br />

ska hr Norling ha lagt den kvicka<br />

kommentaren ”högt i tak”.<br />

Alexander Palmér, som i all hast<br />

fick pilla ner ett par hörlurar i fickan<br />

då han klev upp å podiet. Vid<br />

hans replik ”Jag hoppas att ni väljer<br />

mig”, fylldes salen av en inte så<br />

friktionsfri stämning.<br />

Det ska erkännas att eders<br />

undertecknad slumrade till lite<br />

under allt rabalder: en kan ju inte<br />

hålla sig vaken i baken för allt här<br />

i världen. Jag kunde bara vagt uppfatta<br />

ett visst tjat om stadgar och<br />

jubileumsbalen. Sedan vill jag även<br />

minnas att det språkades om stämning.<br />

Här kan jag bara instämma att<br />

ja, stämningen var god. När applåder<br />

väl fyllde salen vid landskapets<br />

avslut vaknade jag dock till, och<br />

studsade ivrigt ned till den nalkande<br />

sexan. Det sjöngs i överflöd<br />

och åts i övergöd, i sann östgötsk<br />

anda. Efter ett lyckat landskap med<br />

en lika lyckad tillhörande sexa var<br />

det en skara belåtna östgötar som<br />

slutligen sade adjö till nationshuset<br />

och vandrade hem i den frostiga<br />

marsnatten.<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

(obts.dek.) =<br />

obetänksamt dekadent


EN STUDENTNATIONSSONETT<br />

Åt potatisklyftor i Tages och fick timjan mellan tänderna<br />

Uppträdde som ”Rök och Pök”<br />

Fick alltid städa övre kök<br />

Gick Anticimexutbildning och övade på att tvätta händerna<br />

Skriven Av Elma PÅLSSON<br />

Att gå från fik till att styra klubb var minst sagt en chock<br />

Aldrig någonsin var det kö<br />

Högtalarna vägrade sluta dö<br />

Och inte en jävel ville jobba i garderob eller glasplock<br />

Men ”Fredagsklubbens” popularitet ökade försiktigt<br />

Nytt koncept gjorde under<br />

Bytte namn till ”Klubb Wunder”<br />

Och plötsligt blev Honken tvungen att jobba på riktigt<br />

Denna saga börjar 2018, en mörk decemberkväll<br />

Snön dansade i det varma gatlykteljuset<br />

Det bjöds på julbord i det gula huset<br />

Och känslan i luften var förväntansfull, speciell<br />

Karriären som kökschef blev inte som den kunnat bli<br />

Svinkul att laga mat till fest<br />

Svinkul att sitta i REST<br />

Men det, som mycket annat, fick ge vika för en pandemi<br />

Vid ett av borden satt en något malplacerad jänta<br />

Hon hade missuppfattat invitationen<br />

Julbordet var bara för aktiva på nationen<br />

Och hon var orolig att en genant kväll henne vänta<br />

När nationen stängde ner stannade de aktiva kvar<br />

När resten av världen höll distans<br />

Var man lycklig att ÖG fanns<br />

Så man överlevde med den mentala hälsan i förvar<br />

Spoiler alert: hon föll snabbt för gemenskapstrycket<br />

Efter en trevlig middag i högsta klass<br />

Och en kapsyl i ögat under gass<br />

Sa hon ”ja” till ett ämbete utan att tänka särskilt mycket<br />

Mycket hände med nationens yttre och inre attribut<br />

Källaren slutade lukta bajs<br />

<strong>Nya</strong> bord och gardiner var najs<br />

Sen äntligen, två år senare, tog pandemin slut<br />

En månad senare bredde hon hummusmackor i ett tomt fik<br />

Försäljningen av våffelbuffé gick trögt<br />

”Mjölkbaren” var inte särskilt välbesökt<br />

Men med en ny uppdaterad meny bytte nationen taktik<br />

Nu sitter jäntan här och tänker tillbaka på åren som gått<br />

På allt gammalt och nytt<br />

På all korv och all pytt<br />

Och på alla fantastiska vänner hon tack vare ÖG har fått<br />

I ”Hattstugan” blev det lång kö och stressigt under lunchen<br />

Juristkaffe och för billig toast lockade<br />

Inkomsten ökade, alla blev chockade<br />

Och vartenda bord var taget från brasan till punschen<br />

Där lär sig unga studenter att laga mat, diska och servera<br />

De kommer varandra nära<br />

Vissa blir till och med kära<br />

Och sen sommaren 2021 får de även lära sig att fritera!<br />

Som aktiv på nation var det aktiviteter nonstop<br />

Pimpla rödvin till klockan fem<br />

Alltid lite bakis på varje sem<br />

Spenderade halva låningen på champagnegalopp<br />

Därför bör du hyllas, älskade nation, med allt vi kan förmå<br />

Kuratorer kliver av och på<br />

Ämbetsverkare lika så<br />

Men din värme och gemenskap kommer alltid att bestå.<br />

16 17


frÅN kung oscar till<br />

oscar i filmmusik<br />

En semitäckande karta över Östgöta nations hedersledamöter<br />

av William Norling<br />

Det går inte en dag utan att någon kommer fram<br />

till mig och frågar: “Kan du inte berätta lite om<br />

Östgöta nation i Uppsalas hedersledamöter? Det<br />

är ju ändå jubileumsår.” Det är ett mycket idogt<br />

arbete att varje gång behöva illustrera resan från<br />

den förste hedersledarmoten, Oscar <strong>II</strong> (Kung av<br />

Sverige och Norge, Hertig av Östergötland), till<br />

den senast kallade men ej installerade, Anders<br />

Hagfeldt (Rektor magnificus, hobbytrummis),<br />

men det är ändå min plikt som enskild östgöte<br />

att agera Ciceron i den östgötska hederskulturen.<br />

Som tur är har såväl NP-läsare som NP-redaktörer<br />

gapat och ropat efter fler skarpa texter<br />

med fingret på pulsen i den östgötsk-uppsaleniska<br />

intressesfären. Varför inte slå två<br />

flugor i en smäll? Eller som vi säger i Östergötland<br />

– mosa två potäter med en gaffel.<br />

Efter flera (två, avrundat uppåt) timmar av gräv<br />

har jag gjort ett högst personligt urval av hedersledamöter<br />

som alla östgötar borde känna till. Vi börjar<br />

från början, men resten är inte helt kronologiskt.<br />

Engström, Heidenstam och Fröding (fr v. till h.) i det fria.<br />

Oscar <strong>II</strong><br />

Hertig av Östergötland och nationens<br />

första hedersledarmot.<br />

Deltog 1885 vid invigningen av<br />

det nya nationshuset. Bygget<br />

hade kostat mycket mer än väntat<br />

och kungen gick in med ekonomiskt<br />

stöd. Således köpte han<br />

(kanske) titeln som hedersledamot.<br />

Det var verkligen bättre förr.<br />

Känd för: Kung under bland<br />

annat svensk-norska unionsupplösningen,<br />

velocipedens<br />

uppfinnande och Statistiska centralbyråns<br />

tillkomst. Strindberghatare.<br />

Led av prostatabesvär.<br />

Elsa Brändström<br />

Lärare och krigssjuksköterska,<br />

känd som “Sibiriens ängel”.<br />

En sån skulle ryssarna behöva<br />

idag. Misstänkt för spioneri i<br />

samband med oktoberrevolutionen<br />

och undkom arkebusering<br />

med nöd och näppe.<br />

Känd för: Uppfann svaret<br />

“Nej


Erik Georg Waldemar<br />

Napoleon Rudin<br />

Mystiker, professor och<br />

hovpredikant. Stol nummer<br />

16 i Svenska Akademien.<br />

Känd för: Hans häftiga<br />

namn och lika fräna titlar.<br />

ejnar haglund<br />

Latinist och mediaprofil. Kalllades<br />

“mannen som vet allt”<br />

och sades aldrig glömma vad<br />

han har läst. Hade absolut gehör<br />

och var Schubert-tolkare.<br />

Känd för: Sitt minne och<br />

ÖG-restaurangen Farbror Ejnar.<br />

anna lindh<br />

Helgonförklarad politiker (med<br />

all rätt, ingen var som hon). Fd utrikesminister.<br />

Euroförespråkare.<br />

Känd för: Plattityden “Om<br />

Anna Lindh levde hade ju hon<br />

blivit den första kvinnliga statsministern.”<br />

Tage Danielsson<br />

Författare, poet, manusförfattare,<br />

filmregissör, skådespelare<br />

och komiker. Trettonde<br />

generationen östgöte<br />

och aktiv på nationen under<br />

50-talet. Lika legendarisk<br />

som mytomspunnen.<br />

Sägs ligga bakom allt från<br />

baklängesgaquen och ökensexan<br />

i källaren som innefattade<br />

ett sandfyllt rave<br />

cave och väggmålningar i<br />

egyptisk stil, till spexet Gustav<br />

Hasa eller I Fara I Mora<br />

och trottoarstenen längs<br />

Trädgårdsgatan som deklarerar<br />

att ingenting hände<br />

där 1965. Vad som är sant<br />

och inte låter vi förbli osagt.<br />

Känd för: Sin gestaltning<br />

av Knorrhane i Saltkråkan-filmerna<br />

och rollen<br />

som “man i operapubliken”<br />

i Mannen som slutade röka.<br />

louis de geer<br />

Född på Finspång slott. Sveriges<br />

förste statsminister och satt på stol<br />

nummer 17 i Svenska akademien.<br />

Känd för: Gett namn till det mesta<br />

i Norrköping. Slavhandlare.<br />

marie göranzon<br />

Dramatenskådis och Jan Malmsjös<br />

bättre hälft. Att hon aldrig<br />

fått en guldbagge är bevis på<br />

diskrimineringen som östgötska<br />

kvinnor möter i filmbranschen.<br />

Skäms, svensk filmindustri!<br />

Känd för: Den ovanliga stavningen<br />

av hennes efternamn och<br />

Beck-filmerna.<br />

cecilia frode<br />

Skådespelare, eventuellt Sveriges<br />

roligaste kvinna.<br />

Känd för: Att tillsammans med<br />

Janne Josefsson stå för tjugo raka<br />

förluster i frågeprogrammet<br />

Alla mot alla och rollen som Irene<br />

Snusk i Kommissarie Späck.<br />

agneta simonsson<br />

En trevlig dam jag träffade<br />

på Bridgens hus i förra<br />

veckan.<br />

Känd för: Bridge?<br />

Talmannen Andreas Norlen och den oscarprisade<br />

kompositören Ludwig Göransson (den normala<br />

stavningen av Göransson) är exempel på invalda<br />

men ej installerade hedersledarmöter. Detta sker<br />

förhoppningsvis snart. Installation sker nämligen<br />

alltid på gåsbalen eller majmiddagen. Om man inte<br />

kan delta? Då blir man inte heders. Det fick bland<br />

annat Kerstin Ekman smaka på när hon tvingades<br />

tacka nej till hederstiteln på grund av att en hörselskada<br />

hindrade henne från att delta på sittningar.<br />

Anders Borg<br />

Fd finansminister, Heimdahlordförande<br />

och hästsvansbärare. Dominika Peczynskis<br />

sämre hälft.<br />

Känd för: Att vara kul på fest och att ha<br />

räddat den svenska ekonomin under finanskrisen<br />

(eventuellt, vad vet jag, har inte<br />

så många hp NEK och är egentligen kommunist).<br />

Carl Henric<br />

Svanberg<br />

Industrialist, företagsledare,<br />

ordförande för BP under den<br />

enorma oljeläckan i Mexikanska<br />

golfen 2010.<br />

Känd för: Att istället för<br />

att säga att BP bryr sig om<br />

de vanliga människorna,<br />

säga att BP bryr sig om de<br />

kortvuxna. Men ärligt talat<br />

är det svårt att skilja på<br />

common people och small<br />

people.<br />

Martin Lönnebo<br />

Biskop emeritus i Linköpings<br />

stift. Det var allt.<br />

Känd för: Att ha skapat<br />

frälsarkransen. 2q electa<br />

Pua Landberg gjorde under<br />

sina kristna år i högstadiet<br />

egna örhängen inspirerade<br />

av nämnda krans.<br />

Man kan också göra som Sveriges enda rockstjärna,<br />

Plura Jonsson, och vara “ej intresserad”.<br />

Jag hittar inga bevis på att fotbollslegenden Nils<br />

Liedholm från Valdemarsvik är heders, vilket är<br />

en skandal och kanske en förklaring till den sportsliga<br />

förbannelse som vilar över Tages bolltrollare.<br />

Hursomhelst, där har ni ett litet axplock av<br />

den långa och hedersamma skara som nationen<br />

under åren knutit an sig. Vissa kanske mer hedersamma<br />

än andra, ändock östgötar gudskelov!<br />

20 21


Ett stycke fracklitteratur<br />

Text och illustration av Simon Lindgren<br />

Så, dagen är kommen. Jubileumsbalen hägrar runt varken längre eller kortare (icke heller skola<br />

hörnet och äntligen ska du som nyvorden akademiker<br />

ta steget in i det ljuva livet som frackbärare. hängslen, och vad gäller dem kan du välja färg<br />

de veckas nedtill). Brallorna bärs upp av ett par<br />

Högtidsdräkt är den mest dekadenta och traditionstyngda<br />

av klädkoderna, och det är inte alltid bad boy tillika senior av nationen Adam Ehlert<br />

och mönster helt fritt. Nationsstyrelsens resident<br />

helt enkelt att veta hur saker ska sitta, var man får väljer exempelvis vid högtidliga tillfällen ett par<br />

tag på de bästa bröstknapparna eller vilken väst hängslen prydda av välskummade ölglas. Vill du<br />

som används när. Frukta icke, käre östgöte – 1Q att byxorna ska hålla sig uppe ordentligt är ett par<br />

emeritus är här för att hjälpa dig.<br />

hängslen med knapphål att föredra, som fästs innanför<br />

byxlinningen.<br />

Det som skiljer fracken allra mest från såväl<br />

udda kavaj som kavaj är konformiteten i klädkoden.<br />

Vad gäller frackbärandet finns en bestämd formning: vit poplin med enkelsidiga knapplösa<br />

Under dessa bärs en vit skjorta i speciell ut-<br />

form, med tydliga rätt och fel. Med det sagt finns manschetter i pikétyg, stärkt ståndkrage med flärpar<br />

framtill och stärkt skjortbröst i pikétyg. På<br />

dock en allmänt spridd vanföreställning om att<br />

alla frackar skulle vara likadana; detta är lögn och skjortan finns oftast bara två knappar, en i kragen<br />

förbannad dikt. För den som lärt sig de grundläggande<br />

kriterierna finns en rik flora av detaljer och tre hål, vilka knäpps med separata bröstknappar<br />

och en längst ned på magen. Bröstet har två till<br />

val genom vilka man kan sätta en personlig prägel (mer om dessa senare). Har du fått tag på en skjorta<br />

med plisserat bröst är detta en smokingskjorta,<br />

på det hela. Innan vi springer ska vi dock lära oss<br />

att gå.<br />

som alltså inte härrör till fracken.<br />

Frackens beskaffenhet<br />

Vi börjar helt enkelt där det lämpar sig. Fracken är<br />

en svart midjekort kavaj med två långa skört baktill.<br />

Den är oftast sydd i ulltyg, med breda, spetsiga<br />

sidenslag och tre diagonalt placerade bakelitknappar<br />

på vardera sida magen. Till fracken bärs<br />

svarta, vida byxor i samma tyg som kavajen, med<br />

svarta sidenrevärer. I det yttre lagret jobbar vi med<br />

andra ord utifrån samma färgskala som Kraftwerk.<br />

Det kanske mest centrala med en snygg frack<br />

är dess passform: moderna frackar är ofta väldigt<br />

raka och vida, vilket ger en fyrkantig och osmickrande<br />

siluett – undvik detta. Fracken ska vara<br />

figursydd, så att du faktiskt känner fodret mot<br />

hela torson. Byxorna ska tvärt om från ovanstående<br />

inte vara tajta, och ska sitta högt upp. Alltså<br />

jävligt högt upp. Över naveln, så att det ser konstigt<br />

ut utan västen: detta för att brallorna ska få<br />

ordentligt fall, och för att skjortan inte ska sticka<br />

ut under fracken och västen. Längden på byxorna<br />

bör vara så att nederkanten precis vilar på skon,<br />

Exempel: En bra frack<br />

Så kommer vi till det första vägskälet: västen. Beroende<br />

på vilket evenemang det gäller finns det<br />

två olika västar att använda – en vit och en svart.<br />

Båda är djupt skurna, V- eller U-ringade med<br />

sjalkrage och med biljettfickor på vardera sida.<br />

Den vita västen är sydd i pikétyg och till den bärs<br />

separata västknappar, medan den svarta är sydd i<br />

samma tyg som fracken och oftast har fasta knappar.<br />

Vit väst är allt som oftast standardläget till<br />

högtidsdräkt, och bärs exempelvis vid baler och<br />

banketter.<br />

Svart väst bärs vid akademiska högtider (doktorspromotioner,<br />

professorsinstallationer och dylikt),<br />

när man arbetar ceremoniellt (som exempelvis<br />

fanbärare, marskalk eller studentrepresentant)<br />

och traditionellt sett i sammanhang där endast<br />

män närvarar. Exempel på dessa tillställningar är<br />

inom de evinnerligt många manliga ordenssällskap<br />

som florerar i Uppsala och Lund. Bakgrunden<br />

till den svarta västen är att den runt sekelskiftet<br />

betraktades som en mindre formell variant av<br />

högtidsdräkten, som bars då inga damer närvarade<br />

för att den är enklare att hålla den ren än den<br />

vita. Kan du i nådens år 2022 inte tvätta en vit väst<br />

själv kan du med fördel ta ett steg tillbaka och fundera<br />

på om du verkligen ska gå på fest.<br />

Det må låta som en bagatell, men västen är en<br />

faktor som gör väsentlig skillnad för din utstyrsel<br />

i stort. Den kommer i en rad olika snitt, med olika<br />

skärningar och med varierande form på slagen.<br />

Enkelknäppt eller dubbelknäppt, raka slag eller<br />

sjalkrage, helrygg eller halvrygg – välj med omsorg.<br />

Västens passform ska vara sådan att den inte<br />

sticker fram nedanför kanten på själva fracken,<br />

utan hållas tryggt gömd därbakom.<br />

Runt halsen bärs en vit fluga i pikétyg. Om du<br />

däremot är hovmästare och hovar en sittning i<br />

frack bärs svart sidenfluga. Låt dig alltså inte snärjas<br />

av frestelsen att på amerikanskt skoldansmanér<br />

snöra på dig en gräsligt kulört fluga som matchar<br />

ditt sällskaps klänning, sådana snedsteg gör ingen<br />

gladare i slutändan. Viktigt är också att flugan är<br />

av den typ man knyter själv, eftersom färdigknutna<br />

flugor dels ser väldigt kantigt konstiga ut, dels<br />

lutar framåt på ett märkligt sätt. Även frackflugor<br />

finns i ett otal variationer, framförallt gällande<br />

storlek och form.<br />

Skorna är svarta och välputsade, av oxford- eller<br />

derbymodell, företrädesvis i lackformat. Egentligen<br />

inga konstigheter. Lackskor tar oftast ett tag<br />

att gå in ordentligt, så det är inte alltför skambelagt<br />

att ha packat med ett par Vans till släppet.<br />

Exempel: En dålig frack<br />

Detaljerna<br />

Nu vet du, i teorin, precis hur en frack ser ut på<br />

grundläggande nivå. Än så länge har vi dock trippat<br />

på tå kring en av de mest centrala komponenterna,<br />

tillika det område där du har en veritabel<br />

lösgodisavdelning av valmöjligheter framför dig:<br />

knapparna.<br />

När det kommer till bröstknappar är det<br />

många nybörjare som tyvärr av någon sliskig säljare<br />

prackas på svarta knappar som sitt första par.<br />

Dessa är för det första inte särskilt snygga, och för<br />

det andra bärs de traditionellt endast när man<br />

är i sorg. Förhoppningsvis är sorg ett på sin höjd<br />

försumbart inslag i den middag du går på, så välj<br />

ett par andra knappar. Bland de vanligaste variationerna<br />

ser vi guld- eller silverfärgade knappar,<br />

22 23


ofta i form av en trevlig liten knut. Även enkla<br />

Var får jag tag i allt?<br />

Avslutande funderingar<br />

knappar i pärlemor tillhör de mer konventionella<br />

valen. Har du inte råd, tid eller energi att gå<br />

Vill du köpa en bra frack till bra pris är det i första<br />

Det här blev en betydligt längre artikel än jag<br />

ut och köpa ett par ordentliga bröstknappar kan<br />

hand second hand som gäller. Hittar du en gam-<br />

hade tänkt, men vet ni vad? Fracken förtjänar det.<br />

jag dock rekommendera så kallade jungfruben*<br />

mal frack ingår för det mesta både frack, byxor<br />

Rom byggdes inte på en dag, och detsamma gäl-<br />

(sådana där små spikliknande utvikbara grejer<br />

och svart väst, så fluga och vit väst brukar få kom-<br />

ler frackgarderoben. Det är en ständig process av<br />

i mässing, som man använde för att sätta ihop<br />

pletteras. Vintagebutiker har bra grejer men tris-<br />

att hitta nya lattjo grejer, för att sakta men säkert<br />

projektarbeten i mellanstadiet, som återfinns hos<br />

sar ofta upp priserna, så en tur till Erikshjälpen<br />

komponera just din perfekta högtidsdräkt. Vill du<br />

postombud).<br />

eller Röda Korset kan vara att föredra (där kan du<br />

se ut som Fred Astaire, tänk då på att fracken be-<br />

Bröstknapparna är blott ett av de beslut du står<br />

dessutom hitta inte mindre än arton volymer av<br />

höver kärlek. Ånga och häng ut alla ullplagg på<br />

inför vad gäller att knäppa igen. Nästa val gäller<br />

Ingmar Nordströms Saxparty på vinyl). En för-<br />

vädring efter användning, så sparar du en förmö-<br />

manschettknapparna, där kanske mest utrymme<br />

del med vintagebutiker, utöver ett bra utbud, är<br />

genhet på kemtvätt. Plockar du bort knapparna<br />

finns för personligt smak och tycke. Men vet du<br />

å andra sidan att personalen faktiskt kan hjälpa<br />

kan en vit väst tvättas i maskin, svart kan det dä-<br />

vad? Manschettknapparna lämnar jag helt upp till<br />

dig med passform och dylikt. När det kommer till<br />

remot inte. Ett tips i överkurs är att sy in en gömd<br />

dig, kör hårt för fan. Du har läst så här långt, så<br />

skjortan kan det däremot vara skönt att köpa en<br />

ficka i ena frackskörtet, för att smidigt frakta sång-<br />

det förtroendet lämnar jag i dina händer.<br />

helt ny, exempelvis på Mäster Arne eller liknande.<br />

bok eller mer promiskuösa ting.<br />

Västknapparna däremot, där håller vi oss mer<br />

I många garderober hänger det gamla klenoder<br />

Ge dig nu ut i vårbalsnatten och låt din första<br />

sparsmakade: guld, silver eller pärlemor är det<br />

som inte använts på decennier, så passa på att frå-<br />

frack få avnjuta soluppgången från slottsbacken<br />

som gäller. Har du gjort lumpen kan du exem-<br />

ga morfar om han har en gammal frackfluga skrä-<br />

– det är den för all del värd.<br />

pelvis skaffa ett par knappar från ditt regemente.<br />

pande. Arvgods är kul! Skor kan med varierande<br />

Själv kör jag på ett par guldfärgade med Linkö-<br />

resultat beställas över internet, men Fracklagret<br />

pings kommunvapen.<br />

har bra priser och normala storlekar.<br />

Till fracken bärs svarta strumpor. För att undvika<br />

att visa en massa ben då du sitter med korsade<br />

dito rekommenderar jag knähöga strumpor,<br />

som finns hos välsorterade herrekiperingar. Det<br />

känns dessutom som att ha sin egen lilla sexiga<br />

hemlighet, och ger oerhört bra stöd. En annan sak<br />

som är bra att veta är att armbandsur traditionellt<br />

sett aldrig bärs till frack. Istället kan man med för-<br />

Exempel: En s.k. ”fracknoob”<br />

del ha ett litet fickur i trevlig kedja som placeras i<br />

tryggt förvar i västfickan. Behöver du handskar?<br />

bärs på skjortbröstet, innanför västen, med rikt-<br />

Nej, det gör du verkligen inte.<br />

ning från höger axel mot vänster höft. Även där<br />

är högst tre lämpligt, och ÖG-bandet bärs givet-<br />

Akademiskt bling<br />

vis högst upp (gula sidan uppåt). Är du så lyckligt<br />

lottad att du begåvats med medaljer bärs även<br />

Ett naturligt inslag i studentikosa fracksamman-<br />

dessa på vänster sida, med ämbetsverkarme-<br />

hang är givetvis nålar, band, medaljer och insig-<br />

daljen först i ordningen. I ditt val av vad du bär<br />

nier. På den här fronten rekommenderar jag starkt<br />

vid vilket tillfälle bör det tas i beaktning att det<br />

att ni läser nationens medaljpolicy** för riktlinjer<br />

är skillnad mellan en herr- eller dammiddag och<br />

kring medaljbärande, men överlag är en sparsma-<br />

en jubileumsbal. Medaljerna bör också bäras i en<br />

kad approach mest lämplig vid mer högtidliga<br />

snyggt ordnad rad, så det inte ser ut som att du<br />

tillfällen. Jag ber om ursäkt för ett fruktansvärt<br />

tappat en fruktsallad över halva fracken.<br />

*Kalla dem inte det. Påsnitar heter de, att säga sa-<br />

mossigt avsnitt, men i den här frågan är det dess-<br />

Kuratorsinsignier bärs utan några som helst<br />

ker som ”jungfruben” får dig att framstå som ett<br />

värre nödvändigt, så jag fattar mig kort.<br />

medaljer, band eller nålar till. Mellanchefsinsig-<br />

praktarsle.<br />

Nålar bärs på vänster kavajslag, två-tre<br />

nier från nationen eller underkonventsinsignier<br />

**Finns att läsa på 1Q:s kontor. Passa på att ge<br />

stycken är lämpligt. Nations- och föreningsband<br />

kan däremot kombineras med andra utmärkelser.<br />

Exempel: Redo för bal!<br />

Adam en komplimang!<br />

24 25


VALBORGSvaNDA<br />

ÖG:s jubileumssinglar<br />

Min gammelfaster hette Valborg. Hon var känd<br />

i släkten som den som aldrig sa nej till ett friskt<br />

morgondopp och som den som gärna drack whiskey<br />

med gubbarna, trots att det ansågs högst<br />

okvinnligt. Och på sätt och vis kunde hon inte fått<br />

ett mer passande namn, för visst är valborg dagen<br />

då allt ställs på ända. Våra vanliga konventioner<br />

och ordnade tillvaro får sättas på paus, biltrafik<br />

byts ut mot springtrafik, champagnen hamnar utanpå<br />

istället för inuti kroppen, och kanske tar sig<br />

en tapper skara ett friskt morgondopp i Fyrisåns<br />

inbjudande vatten.<br />

Men tyvärr så finns det något som jag måste<br />

bekänna för er östgötar, något som kanske kommer<br />

som en chock för vissa. Här i <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

2022:2 kommer jag ut som en vän av ordning. Jag är<br />

sålunda LIVRÄDD för valborg!<br />

HUGO ENGQVIST<br />

Text: Filippa Kindblom, Singlar: Alla andra<br />

Det har gått någon två månader sedan förra numret och lika länge sedan den första singellistan<br />

publicerades i <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong>. Ett antal av singlarna på förra listan har redan funnit<br />

kärleken och de andra lever loppan, som man säger. Nu när det dagas för jubileum, fest och<br />

sommar är det dags att presentera ytterligare tio singlar. (Innan du fortsätter läsa ska du<br />

föreställa dig 4q:s xylofonmelodi.) Tillåt mig presentera: Östgöta nations jubileumssinglar!<br />

ÖG:s hunkigaste blondin har flinka fingrar som kan dansa över pianotangenterna<br />

och ett skratt som ljuv musik för trötta öron. Dessutom är han lika<br />

trygg bakom baren som han är framme vid katedern. Att han har ett helt<br />

följe med fangirls gör ingen förvånad – passa på innan det är för sent!<br />

Söker: Någon som får mig att må lika bra som jag gör när Kapellet spelar Relight<br />

My Fire i Stora salen klockan kvart i två.<br />

SARA SVANBÄCK<br />

Jag har aldrig upplevt högtiden i Uppsala. I min<br />

barndomsstad Linköping gick det till ungefär så<br />

här: först tittade man på en brasa på behörigt avstånd.<br />

Ryttargårdskyrkans blåsband spelade sedan<br />

“Längtan till landet”, man köpte en korv av<br />

en scout, drack en och en halv Pripps i sin klasskamrats<br />

garage och så var det inte mer med det.<br />

Men i Uppsala är Valborg en helt annan femma<br />

– fem dagar närmare bestämt! Ekoparken<br />

kommer förvandlas till Bråvalla 2012, en gyttjepöl<br />

med festrester i som kommer se ut som diskbrunnen<br />

i nationshusets övre kök. Nationerna blir dårhus,<br />

KLV hamnar troligen på bårhus, ingenjörsstudenter<br />

utan skepparexamen kommer ge sig ut i<br />

sjöodugliga flottar, 70 000 utomsocknes-studenter<br />

kommer till Uppsala. JA det finns tydligen tydligt ter i andra städer och de kommer … hit! (Om det<br />

är något som Iliaden Odysséen lärt lärt mig mig så är så det är det att fest-pål-<br />

att lar pållar ska ska hållas hållas utanför utanför stadsmurarna.)<br />

studenstadsmurarna.)<br />

Till råga på allt berättade även vår kära fastighetsskattmästare<br />

att “på hans tid”, det sprakande<br />

80-talet, så stals ett får av en busig östgöte. Fåret<br />

lunkade sedan runt i stora salen under den långa<br />

maj-middagen med en skylt med texten “Får-Q”<br />

om halsen. Åh herre min get!<br />

Så Så när när andre andre kurator Vilma Tornberg erbjöd mig<br />

att sitta inlåst med henne på sitt kontor och räkna<br />

kontanter under valborgsståhejet så sa jag genast<br />

JA! Om det här är Roms sista dagar så vill jag tillbringa<br />

dem i säkerhet, bland det som jag tycker<br />

om allra bäst – sedlar och vänner.<br />

Så medan ni roar er på Valborg sitter jag tryggt<br />

i min borg. Vi ses på majmiddagen!<br />

Vi ses på majmiddagen!<br />

mvh Pua Landberg<br />

Denna norrländska pärla vill man inte missa. När hon inte gör sin plikt<br />

som köksmästare och lagar mat till sina nationskamrater, ägnar hon sig<br />

gärna åt att titta på dejtingserier. Det, om något, säger väl att det är dags<br />

för henne att hitta någon? Och vill du gärna bli beskyddad kan du vara<br />

lugn här – Sara kan tävlingsboxas i Thailand till och med när hon är full.<br />

MANUEL ANTON<br />

Söker: Någon som har KK-kort nästa termin.<br />

Lång, tysk och brunhårig – en våt tonårsdröm som kommit till liv? Han är<br />

snäll och glad som en golden retriever (men klär också som björn – ni som<br />

vet, ni vet). Eftersom han läser en master i något miljörelaterat kan han snart<br />

rädda världen från klimatkrisen. Och samtidigt försörja dig! Vilken grej!<br />

Söker: Ytterligare en anledning att stanna i Sverige.<br />

26 27


WILMA OHLSSON<br />

En av de åtråvärda papporna i lördagsfiket, som får alla på fall med sitt<br />

smittsamma leende och sin charmiga skånska. Ibland förstår man inte vad hon<br />

säger, men som hon kan dansa! Hela nätterna! Och när man kommer hem efter<br />

många timmars dans har hon en exceptionell fotmassage-mackapär. Att hon<br />

inte har snärjts ännu är ett under.<br />

Söker: Minna Reiderstrand i form av en dansk man.<br />

ALICE ÅBERG<br />

Vad är en sexamästare egentligen mästare på? Det mesta, blir svaret, i alla<br />

fall om det gäller Alice. En blond skönhet som vet hur man planerar allt<br />

från småfester till klubbkvällar och stora sittningar, men inte är rädd för att<br />

släppa loss och bjuda på sig själv. Be henne bara spotta ut snuset innan ni ska<br />

hem till svärföräldrarna så kommer allt gå fint.<br />

HUGO JONSSON<br />

Söker: Någon som skrattar åt alla mina skämt, oberoende kvaliteten.<br />

ÖG:s näst snyggaste redaktör, med ÖG:s bästa röv. Allt som oftast finner du<br />

honom i fiket där han sitter och “pluggar”, alltså skvallrar eller drar halvt<br />

olämpliga skämt för alla inom hörhåll. Med honom kommer du aldrig<br />

ha det tråkigt, för han älskar nämligen “sköj” och kan (enligt egen utsago)<br />

blanda både en och annan drink. En varning är dock på sin plats: Hugo<br />

kommer aldrig tycka om dig mer än sina medaljer.<br />

Söker: En rar husmor som vet hur man lägger in sill.<br />

Som en stilig blond prins red han in i stan med sitt gyllene svall – inte<br />

konstigt att han på bara några månader har tagit nationen med storm! Han<br />

är en flitig fikaverkare och så trevlig att han kan få vem som helst på bättre<br />

humör. Och om du letar efter någon som kan ta med dig till Spanien har du<br />

nu funnit den rätte du. Gustaf kan nämligen allt om spansk kultur och har<br />

dessutom kontakter i landet – vad det är för kontakter är lite oklart, men de<br />

är säkert snälla.<br />

GUSTAF BROBERG<br />

Sånggripens främsta körfågel. Letar du efter någon som både kan underhålla,<br />

slita i baren och tänka längre än till nästa öl så har du kommit rätt. Innanför<br />

det välskulpterade pannbenet döljer sig nämligen en av ÖG:s skarpaste<br />

hjärnor. Förresten är han säkert topp tre snällast på nationen (efter undertecknad<br />

och hennes redaktörskollega). Vad väntar du på egentligen?<br />

Söker: Nyfiken och sångglad person som inte spyr vid tanken på en ekvation.<br />

YLVA LEDBERG<br />

JACOB SKARBY<br />

Söker: Någon som lever för att äta, inte äter för att leva.<br />

ULRIKA ”ULLIS” SCHILDT<br />

Här har vi en riktig gullis som alltid är glad och älskar att kramas. Som<br />

hovmästare vet hon hur man bossar runt ett helt arbetslag, så en partner<br />

kommer inte bli några problem. Hon är kul på fest och snygg i dress, vad<br />

mer kan man egentligen begära? Herregud. Men du får skynda dig att<br />

ringa, för hon blir fort upptagen.<br />

Fjärde som kurator, men först på alla andra sätt. Henne kommer du aldrig<br />

tröttna på, och gör du det så spelar det ingen roll för hon är ruskigt bra på<br />

maskeradutklädnad. (Håll henne bara i handen när hon har drakdräkten<br />

på.) Nu när hon precis ska kliva av efter ett hektiskt år som heltidare på nationen<br />

är det hög tid att hon får något annat att syssla med – kanske är det<br />

dig?<br />

Söker: En fast stjärt.<br />

Söker: Någon som är spontan på dagen och busig på natten.<br />

PS: Är du sur för att du inte är med på listan? Jobbigt läge, det är nämligen vi redaktörer som har all makt att<br />

bestämma vem som är snyggast på ÖG. Men frukta icke: det kommer fler chanser längre fram!<br />

28 29


hela ög:s historia<br />

Av och med Filippa Kindblom<br />

Nationens 100-års jubileum firas<br />

Det råder uppenbarligen skilda uppfattningar<br />

om när nationen grundades.<br />

Nationsbiblioteket<br />

inrättas<br />

1747 1775<br />

Arkivet på Östgöta nations vind är en spännande<br />

plats (vänta, sluta inte läsa, jag lovar att det blir<br />

roligare). Det kan man dock inte tro när man först<br />

träder in i det kalla, fuktiga och dåligt upplysta<br />

rummet. Såväl väggarna som golven är täckta<br />

med någon slags beiga papplådor.<br />

– Lådor är fel ord. Vi har sagt kassett och något<br />

mer som jag inte kommer ihåg nu, säger arkivarie<br />

Elias Hero.<br />

Varje kassett är märkt med en kod bestående av<br />

en bokstav och romerska siffror. Även när man har<br />

knäckt koden – alltså läst av nyckeln som sitter<br />

på insidan av dörren – är det svårt att veta var<br />

man ska börja. Jag insåg ganska tidigt att jag hade<br />

tagit mig vatten över huvudet när jag tänkte att<br />

jag skulle “gå igenom arkivet”. Det är inte något<br />

man bara… gör.<br />

Nationsobligation införs<br />

i Uppsala<br />

1667<br />

Hittar ens arkivarierna där?<br />

– Om jag har tur, säger Elias.<br />

– Äh, nä, men det tror jag inte någon gör. Vad<br />

är det du letar efter? säger arkivarie Lovisa Åslund<br />

(en aning hotfullt).<br />

Vidare insåg jag att jag har väldigt dålig koll<br />

på nationens historia överhuvudtaget. Som göteborgare<br />

och relativt ny medlem är det inte så konstigt,<br />

men jag misstänker att jag inte är den enda.<br />

Det var till exempel bara två personer som på rak<br />

arm kunde året som vårt skyddshelgon Tage Danielsson<br />

skrevs in på nationen. Därför bestämde<br />

jag mig för att göra oss alla en tjänst och skissa<br />

upp en liten tidslinje med de viktigaste händelserna<br />

som ni alla kan plugga på inför jubileumsbalen.<br />

Varsågoda: här är hela Östgöta nations 375<br />

år långa historia (på ett ungefär).<br />

1738<br />

Stockholm farligförklaras<br />

På grund av ”gyckel” (mobbing)<br />

mot de östgötska novitierna när de<br />

reser genom Stockholm till Uppsala,<br />

skriver nationens inspektor ett<br />

brev till biskopen och gymnasierektorn<br />

i Linköping. I brevet uppmanar<br />

han studenterna att inte ta den<br />

farliga vägen genom huvudstaden.<br />

Reccarna benådigas<br />

Novitiernas sista uppgift, att skriva av<br />

medlemskatalogen, avskaffas. Istället införs<br />

en inskrivningsavgift på 16 skilling.<br />

1803<br />

Nationshuset på<br />

Trädgårdsgatan invigs<br />

Och dåvarande kung, tillika Hertig av<br />

Östergötland, Oscar <strong>II</strong> håller tal. Det är<br />

också bland annat han som står för mycket<br />

av den finansiella biten (tack kingen).<br />

1885<br />

1646<br />

Nationens första stadgar skrivs<br />

Och kallas därför för året då Östgöta<br />

nations grundades, även om det finns<br />

protokoll från slutet av 1500-talet.<br />

1698<br />

<strong>Nya</strong> stadgar förbättrar novitiernas<br />

ställning på nationen<br />

Tidigare hade de behövt vara betjänter åt sina<br />

äldre landsmän och utföra alla möjliga sysslor<br />

för dem. Dessutom skulle de “gå klädda på ett<br />

dåligt och löjeväckande sätt”. De nya stadgarna<br />

säger att novitierna (recentiorerna) får gå<br />

klädda i hela och rena kappor och deras ställning<br />

förbättras i allmänhet under 1700-talet.<br />

1816/1817<br />

Orangeriet blir nationshus<br />

Nationen vill bygga eget nationshus, men har inte<br />

råd. Istället börjar man arrendera orangeriet i Linnéträdgården<br />

och gör så i 30 år. “Huset var förfallet<br />

och trädgården vattensjuk, men glädjen över<br />

att ha fått ett åtminstone provisoriskt hem var<br />

så stor, att man med friska krafter grep an med<br />

att iordningställa det. Om det lyckliga resulatet<br />

vittnar än idag trädgårdens och husets prydliga<br />

skick – ett vackert minnesmärke över östgötsk<br />

flit och företagsamhet”, skriver UNT (1 maj 1934).<br />

30 31


Studentkåren snor<br />

övervåningen<br />

Studentkåren skriver sitt<br />

första tioåriga kontrakt med<br />

ÖG om att de får husera på<br />

övervåningen i nationshuset.<br />

1901<br />

1919<br />

Östgötar skottar<br />

nationshuset<br />

UNT skriver: “Snöanhopningen har ju i vår<br />

varit svår och Östgöta nationshus har naturligtvis<br />

icke blivit missgynnat av vädrets<br />

Herre. [...] Det skottades friskt och livligt<br />

från taket och kring huset – resten får snöbetvingaren<br />

Våren själv ombestyra – av<br />

Östergyllens unga söner och ett 20tal lass<br />

hamnade i ån under muntraste stämning.”<br />

Första minneslandskapet<br />

Sedermera vart femte år. Då kallas landsmän som<br />

skrev in sig minst 25 år tidigare till sittning. “[P]å<br />

detta sätt har man inom nationen velat söka uppehålla<br />

nära förbindelser mellan den gamla och den<br />

nuvarande generationen östgötar och dessutom<br />

de äldre tillfällen att i kamratlig samvaro uppliva<br />

minnena från Uppsalaåren” (UNT, 1 maj 1934).<br />

1924<br />

1927<br />

Spexturné i hembygden<br />

ÖG besöker hembygden med spexet<br />

”Hamlet” under påsk och alla lokaltidningar<br />

skriver om det. ”[E]tt är säkert: det<br />

var länge sedan Gamleby skådade något<br />

tillnärmelsevis så roligt som detta utslag<br />

av det studentikosa skämtlynnet”, låter det<br />

i en av de många positiva recensionerna.<br />

Tage Danielsson föds<br />

i Linköping<br />

1928<br />

Nationshuset restaureras,<br />

det festas<br />

Ombyggnationer för 40 000 kronor följs av en<br />

invigningsfest för ett drygt hundratal personer.<br />

Östgöta Correspondenten (19 nov) skriver:<br />

“Det var en fest, som gör anspråk på plats<br />

i nationens annaler. En hejdundrande fest, en<br />

angenäm och lyckad östgötaafton. Med tal<br />

en masse, med sång och musik i långa banor.<br />

Med gåsmiddag och dans och nattsexa. Med<br />

lärde och mindre lärde, med vackra damer.”<br />

Östgötasången börjar<br />

bli populär<br />

Och en som heter Gösta Langenfelt raljerar i UNT<br />

över att östgötarna i Uppsala mest sjunger norrländska<br />

visor. Därtill tycker han inte så mycket<br />

om den sång som vi idag kallar Östgötasången,<br />

som då har hunnit bli populär på landskapsfester.<br />

1929<br />

Östgöta nations<br />

diskussionsförening föds<br />

Under de kommande åren<br />

håller de i (mycket omskrivna)<br />

diskussionskvällar på<br />

teman som “studentekonomin”,<br />

“befolkningsproblem<br />

och kulturskymning”, ”äktenskapet”,<br />

“studentnationernas<br />

vara eller icke vara”...<br />

Alf Karlsson skriver i Östergötska bladet<br />

(14 dec): “Recentiorerna fingo aväta sin<br />

särskilda supé i ‘splendid isolation’ blott<br />

i närvaro av ‘Den helga inkvisitionens’<br />

hantlangare, maskerade och svartmantlade.<br />

Strax före kaffet blevo de dock presenterade<br />

för sina landsmän i stora salen<br />

under något originella former. Och<br />

när slutligen förste kurator vände sig<br />

Hembygdsafton<br />

Som följs av “den östgötska nationalrätten<br />

ostkaka jämte förfriskningar”.<br />

När slutade vi med det?<br />

1930<br />

Rapport från en<br />

reccegasque<br />

1934<br />

till de närvarande landsmännen och<br />

frågade om de godkände denna ‘hops’<br />

upptagande i nationen möttes han av<br />

ett enstämmigt ‘nej’ till svar, någonting,<br />

som föranledde kurator att konstatera,<br />

‘att frågan blivit med ja besvarad’. Och<br />

därmed voro recentiorerna högtidligen<br />

upptagna i nationen och berättigade att<br />

taga plats hos de övriga i stora salen!”<br />

Skink- och glöggafton<br />

Precis vad det låter som. Föregångaren<br />

till lussegasquen?<br />

Finspångs metallverk<br />

skänker vapensköld<br />

Den brukade hänga på fasaden<br />

men ligger nu på golvet någonstans<br />

i anslutning till kuratelet.<br />

1935<br />

Nationshuset fyller 50<br />

Den 24 nov samlas uppsalienska östgötar,<br />

nya som gamla, vid Linnés gamla<br />

orangerie för gemensam marsch till nationshuset<br />

på Trädgårdsgatan. “[F]irandet<br />

var så grundligt att föremålet efter ett<br />

stilfullt högtidslandskap på eftermiddagen<br />

och en glansfull middag på aftonen<br />

först i halvsextiden på söndagsmorgonen<br />

kunde släppa ut de sista gästerna<br />

genom de femtiåra portarna” (UNT, 25<br />

nov). Förr kunde man minsann festa!<br />

Stiftelsen Östgötagården<br />

skapas på Gyldene Freden<br />

1938<br />

1941<br />

Vänskapskontakter<br />

med Finland<br />

Östgöta nation mottar finska studenter och<br />

antar en vänskapspakt med Egentliga Finlands<br />

nation. Under våren åker förste kurator<br />

Lennar Moberg och två andra östgötar till Helsingfors<br />

för att skriva på pakten med den finska<br />

nationen. “Det var med en alldeles överflödande<br />

vänlighet och hjärtlighet vi östgötar<br />

mottogs av vår rent finska systernation, vi fick<br />

vänner för livet”, säger Moberg till DN (4 apr).<br />

32 33


Nationen är fattig,<br />

nationshuset förfallet<br />

Nationen vädjar till sina landsmän om finansiell<br />

hjälp i ett antal “upprop” och insändare<br />

i olika dagstidningar. De menar att<br />

nationshuset måste restaureras genomgående,<br />

eftersom det är förfallet, obekvämt<br />

och omodernt – värst av alla nationshus!<br />

1944<br />

Danielsson & Furuhagen<br />

uppfinner baklängesgasquen?<br />

De gör succé med revyspexet Loppan, som<br />

”gick liksom kvällen i övrigt i det bakvändas<br />

tecken. Den inledande gasken började med<br />

tårta och sherry och avslutades med sandwich<br />

och helan.” Det är alltså inte en myt!<br />

1953<br />

Östgöta nation är<br />

bäst på idrott<br />

Efter att Sune Andersson kniper en andraplats<br />

i terränglöpning avgår ÖG med nationsseger<br />

”på sin jämnhet”. Ta det, Norrlands<br />

(den enda andra nationen med fullt lag).<br />

1958<br />

Västgötar invaderar majmiddagen<br />

ÖG besöks under majmiddagen av “en deputation<br />

västgötar, som med alla medel sökte förringa<br />

den östgötska äran”. Men: “Alla låga och<br />

tarvliga ord från västgötarna bemöttes med<br />

värdighet och fyndighet av förste kuratorn Jan<br />

Bergman” (Östgöta correspondenten, 5 maj).<br />

1959<br />

Tage Danielsson<br />

skriver in sig<br />

på ÖG<br />

1949<br />

Nationen köper hockeyspel<br />

En äldre nationsmedlem skriver (ÖC, 8<br />

feb): “Skall man kalla det förflackning eller<br />

utveckling? [...] Forna tiders brädspel och<br />

schackspel har på Östgöta nation i Uppsala<br />

i popularitet fått vika för ett ishockeyspel.”<br />

1960<br />

1956<br />

Trädgårdsgatans<br />

studentbostäder<br />

färdiga för inflytt<br />

Moa Martinson håller<br />

tal på Östgötadagen<br />

“Hyllningarna till detta landskap var så<br />

fulltoniga, att kvällens huvudtalare östgötskan<br />

Moa Martinson fann sig föranlåten<br />

påpeka att så ‘märkvärdigt är ändå inte<br />

Östergyllen. Det måste vara måtta i allt’”.<br />

Lundensare intar<br />

Uppsala<br />

Lundensiska kuratorer, bl.a från ÖG, kommer<br />

på besök: “Fem kuratorer från Lund<br />

[...] togs på tisdagen emot av representanter<br />

för samtliga studentnationer i Uppsala<br />

med magnifik fanborg och blomsteröverräckning<br />

vid Uppsala centralstation.”<br />

Maskerad med tema<br />

tjugotal<br />

1961<br />

Torsdagsträffarna börjar<br />

Någon gång under 58/59, lite oklart när eftersom<br />

tidningsurklippen inte var märkta. I alla fall: det<br />

är liveband, dans och grogg, varje torsdagkväll!<br />

Vårrevyn gör succé<br />

“En konstig blandning eller ett östgötsk hopkok” gör<br />

succé med sina tjugoåtta (!) nummer. Revychef Björn<br />

Amnéus och regissör Jean Bolinder. “Nu måste snön<br />

smälta – östgötastudenterna i Uppsala har spelat<br />

upp sin vårrevy. De drabbade nation och stad igår<br />

kväll och med det mottagande den fick från salongen<br />

måste isen anses bli bruten” (Aftonbladet, 2 apr).<br />

Första <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

1963<br />

Takdrama<br />

En full student rullar runt och sjunger på<br />

ÖG:s tak. I DN, 14 mars: ”Det var ett par<br />

något förskräckta poliser som efter att ha<br />

till mannen att hålla sig lugn och vänta på<br />

hjälp, fick se ett ben komma dinglande utanför<br />

takrännan och sedan det andra benet.<br />

Mannen lyssnade inte på rådet att sitta still<br />

utan började, fortfarande sjungande, klättra<br />

ned för brandstegen. Så småningom kom<br />

han oskadd ned på marken. Takklättraren<br />

fördes till polisstationen där man konstaterade<br />

att han var så berusad att något egentligt<br />

förhör inte kunde hållas med honom.”<br />

Herrmiddag bara för<br />

herrar<br />

Spexsuccé med Sigrid<br />

Storråda<br />

Reccarna hånas på<br />

reccegasque<br />

Maskerad med tema<br />

barnkalas<br />

Fyrahundra utklädda gäster, tre<br />

våningar och åtta timmars fest.<br />

1962<br />

Premiärvisning ”spexfilm”<br />

Ur askan i elden av Jean Bolinder omskrivs<br />

som den första spexfilmen (även om Bolinder<br />

redan tre år tidigare gjorde spexfilm)<br />

och spelades in hemma i Östergötland under<br />

sommarlovet 1961. “En Jean A. Bolinder-premiär<br />

på Östgöta är ungefär detsamma som<br />

en Ingmar Bergman-premiär i stora världen”,<br />

skrivs det bland annat om händelsen.<br />

34 35


Takslagsfest och<br />

invigning för Nedre Slotts<br />

Maskerad med tema Chicago -25<br />

eller Some like it vått<br />

1965<br />

Gåsmiddag<br />

och Tage Danielsson<br />

hedersledamot<br />

Gåsmiddag på nationen den 22 november som<br />

firar både invigningen av Nedre Slottsgatans bostäder,<br />

nationshusets 80-årsdag och utgivandet<br />

av Acta Ostrogothica V<strong>II</strong>I. Dessutom installeras<br />

Tage Danielsson som hedersledamot denna kväll.<br />

Maskerad med tema<br />

Vilda västern<br />

Som slutar med att lokalerna måste utrymmas,<br />

i februarikyla, eftersom någon<br />

har släppt en rökbomb i källaren. Läs intervjun<br />

med Gillis för smaskiga detaljer.<br />

1966<br />

1968<br />

Spritstöld på ÖG<br />

UNT, 26 aug: “Ur förrådet har en låda med<br />

ett 70-tal spritflaskor av olika sorter tagits<br />

samt en låda starköl. En person såg tjuvarna<br />

krypa ut med sitt byte genom ett källarfönster.<br />

Han hann dock inte slå larm utan fick se<br />

tjuvarna försvinna med sina lådor i sin bil.”<br />

Östgöta nationskapell<br />

(sedermera Kapellet) bildas<br />

Nationshusets<br />

100-års jubileum<br />

1985<br />

1989<br />

1976 1988<br />

Sånggripen bildas<br />

Maskerad med tema raggare eller<br />

Jursla anno 1961<br />

ÖG bättre än Gbg på brännboll<br />

NP rapporterar: “Göteborg ställde upp med ett mangrant<br />

lag som bestod av spelare av väldigt blandad<br />

kvalité. Detta i motsats till ÖG:s lag som ej till antalet<br />

innehöll så många spelare, men som kvalitetsmässigt<br />

var vida överlägset Göteborgs lag. Detta fick självfallet<br />

som slutresultat att Östgötas lag vann matchen.<br />

Om göteborgarna säger något annat, så ljuger de!”<br />

Kapellet släpper skiva<br />

Kapellet släpper sin första skiva med det genialiska<br />

namnet “Jazzå, rock?!”, som innehåller<br />

egna takes på klassiker som “Jag går på<br />

promenaden” och “Honky Tonk “Women”.<br />

Kapellets femårsjubileum<br />

Firas med pompa och show. Under denna<br />

tid är Kapellet sponsrade av Cloetta, och<br />

därför får alla som kommit på spelningen<br />

kexchoklad som fästs under varje persons<br />

säte (“en s.k sätesbjudning”, skriver NP).<br />

1990<br />

Som pynt har de på något sätt lyckats få in både<br />

en bil och en motorcykel på mellanvåningen. Ett<br />

extra ståhej är att RFSU och Studenthälsan är på<br />

plats och delar ut kondomer. I en tävling kan man<br />

vinna en årsförbrukning av kondomer om man<br />

hittar på en kondomslogan. Delad första plats<br />

gick till bland andra “Även skyddat är kryddat”.<br />

1991<br />

350-års jubileum!<br />

1996<br />

Den första Tages källare öppnar<br />

... och pub-klubbverksamheten<br />

kommer igång:<br />

• Club Ostro<br />

• Popcorn (onsdagsklubb)<br />

• Den Gyldene Grepen (lördagsrestaurang)<br />

• Hard Räk (onsdagsklubb)<br />

• Piraya (onsdagsklubb)<br />

• Farbror Ejnars (lördagsrestaurang)<br />

• Babar (fredagsklubb)<br />

• Musikbaren (fredagsrestaurang)<br />

• Heavenly (söndagsdans)<br />

• Dr Nej (fredags klubb)<br />

• Plåt (fredagsrestaurang)<br />

ÖG deltar i Slaget om<br />

Vättern... och vinner!<br />

Nationens första kvinnliga<br />

inspektor installeras<br />

1992<br />

Kapellet släpper andra skivan<br />

Kapellet släpper sin andra skiva<br />

med det pinsamma namnet “Yo!”,<br />

som innehåller bland annat “Jag vill<br />

ha kex” och “Bang a boomerang”.<br />

36 37


2000<br />

Den andra, alltså nuvarande,<br />

Tages källare öppnar<br />

2019<br />

Pärla Nguyen och Cornelia<br />

Andersson blir ihop<br />

2022<br />

375-årsjubileumsfirande, med<br />

bal på slottet<br />

2046<br />

Nationen firar 400 år!<br />

2015<br />

Alice Nordin och Tim<br />

Norinder Jonsson blir<br />

ihop<br />

2021<br />

375-årsjubileum<br />

Och under höstens andra landskap väljs<br />

Hugo Jonsson och Filippa Kindblom<br />

till redaktörer för <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong>.<br />

2023<br />

Alice och Tim gifter sig<br />

den 29 juli<br />

Lovisa Snickars presenterar<br />

Barmästarens<br />

jubileumsdrinkar<br />

Betydligt godare än deras folkliga syskon<br />

~ Stora salen~<br />

Du behöver:<br />

• 4 cl Östgöta sädesbrännvin<br />

• 1 kopp nybryggt kaffe<br />

• 2 cl lättvispad grädde<br />

Gör så här:<br />

• Skaffa dig biljett till en av nationens sittningar. (Barmästaren rekommenderar gåsbalen eller<br />

• majmiddagen för samkväm under ordnade former.)<br />

• Köp en snavecbiljett under fördrinken.<br />

• När snaps serveras, plocka åt dig en Östgöta sädes, håll hårt i denna till dess att kaffet serveras.<br />

• Gör dig till personalens favoritgäst och be om lättvispad grädde till kaffet.<br />

• Komponera drinken efter bästa förmåga.<br />

~ Öfre Bibliotek~<br />

Du behöver:<br />

• 5 cl vaniljvodka<br />

• 2 cl passionsfruktslikör<br />

• 2 cl limejuice<br />

• 3 cl sockerlag<br />

Gör så här:<br />

• Skaka drinken och sila över is i ett välkylt glas.<br />

• Serveras drinken tillsammans med ett glas torrt mousserande vin, såsom originalreceptet föreskriver.<br />

• Avnjut i nationens innersta rum med en kär vän.<br />

~ Punschverandan~<br />

Du behöver:<br />

• 2 cl Roslags punsch<br />

• 10 cl Val d’Oca prosecco, väl kyld<br />

Ja och sen vet jag faktiskt inget mer. Mycket kan jag, men inte att se in i framtiden. Ni får<br />

helt enkelt se till att skapa några roliga historiska händelser under 2000-talet som man kan<br />

skriva om. Hoppas ni pluggar in allt tills vi ses nästa gång. Puss och kram, tack och bock!<br />

Gör så här:<br />

• Slå dig ned på nationens punschveranda, förslagsvis under lördagsfikets öppettider.<br />

• Knäpp med fingrarna och ropa ”fröken!” för att påkalla personal.<br />

• Beställ din drink (glöm inte att dricksa ordentligt!) och njut av den svala drycken.<br />

38 39


1.<br />

Vi firar 70 kronor pendel<br />

till Mantorp<br />

2.<br />

Vi firar den rosa kyrkan i Slaka<br />

där någon har strykt över a:et så<br />

det står Slak på skylten<br />

3.<br />

Vi firar att inte fatta om Linghem<br />

är en egen stad eller en del av<br />

Linköping<br />

Det känns som att ingen i Uppsala tar mitt Linköpingslegacy<br />

på allvar. Det tweetade jag och fick två<br />

likes. Faktum är att få verkar ta sitt Linköpings-legacy<br />

på allvar. Östgöta nation har blivit historielös.<br />

Det är sorgligt men sant – en göteborgare är redaktör<br />

för mina texter och jag möts av människor<br />

som inte vet vad Motala är. När jag skrev in mig på<br />

ÖG i höstas vaknade en liten, liten landskapsnationalist<br />

i mig. Kan en nation fira 375 år med rak<br />

rygg utan att veta vad den EGENTLIGEN firar?<br />

En av Sveriges bästa artister, Lars Winnerbäck,<br />

är från Linköping. Han och Markus Krunegård<br />

är antagligen östgötars största chans på imponerande<br />

namedrop om sin hemort. Det och att man<br />

gick i samma skola som Samir Badran. Det gjorde<br />

jag! Lars Winnerbäcks Linköpings-legacy tas inte<br />

heller på allvar. Många antar att han helt enkelt är<br />

Stockholmare. När man sedan påtalar för någon<br />

att han är från Vidingsjö i Linköping, fem minuter<br />

från pulkabacken Skrapan, får man på sin höjd<br />

ett ”Aha!” och (kanske förståeligt) noll följdfrågor.<br />

Samtidigt kanske Lars Winnerbäck får skylla<br />

sig själv för det här. En snabb Spotifysökning efter<br />

“Lars Winnerbäck Stockholm” visar att han har<br />

släppt låtarna “Stockholm i okt”, “I Stockholm”<br />

och “Stockholms kyss”. Tre låtar med Stockholm<br />

i titeln! “Lars Winnerbäck Linköping” ger inget<br />

resultat. Markus Krunegård har släppt låten “Åh<br />

Uppsala” vilket väl är bättre än Stockholm, men<br />

är ni ens<br />

östgötar?<br />

Text: Axel Lundström<br />

fortfarande tomt på östergötlands-content.<br />

Det är enkelt att tro att Winnerbäck helt har<br />

glömt var han kommer ifrån med tanke på hur<br />

lite han nämner det. Men att han inte skriver om<br />

Linköping är på många sätt den ultimata kärleksförklaringen.<br />

Han är trygg i sin identitet som<br />

östgöte, till skillnad från alla de från alla andra<br />

självgodadelar av landet. Han behöver inte tjafsa<br />

om tråkigt slang som kex eller tjex. Han behöver<br />

inte göra ett hårt “insug” hela tiden för<br />

att visa att man i Norrland har två sätt att säga<br />

ja på. Och om Lars Winnerbäck var skåning hade<br />

han aldrig pratat om spettekakan. För sånt är<br />

ytligt, och sann östgötsk anda sitter i ryggmärgen.<br />

I låten “Söndermarken” blir det så tydligt.<br />

Utan att nämna Linköping en enda gång blinkar<br />

Winnerbäck med ena ögat, lägger cowboy-hatten<br />

på hyllan och säger: “Ni som vet ni vet” –<br />

Vi behöver inte pracka på någon vår kultur. Steffo<br />

Törnquist sitter inte och skryter om kolmårdsskogarna<br />

i Tv4. Malin Baryard pratar nog aldrig<br />

om våra fågelsjöar. Och… kanske gäller det ÖG<br />

också. Vi måste inte köra ner Samir Badran i halsen<br />

på folk, för vår östgötska själ finns kvar ändå.<br />

Men som en liten påminnelse till vissa på nationen,<br />

som än idag blandar ihop Lidköping och Linköping,<br />

så har jag firandet till ära valt att åderlåta lite<br />

av nämnda ryggmärg och avslöja några av de saker<br />

Östgöta nation faktiskt representerar och firar:<br />

4.<br />

Vi firar Motala Ström i<br />

Norrköping och arbetets museum<br />

som är det finaste som finns<br />

7.<br />

Vi firar alla klavertramp som<br />

gjorts när det skämtats om att<br />

Linköping inte har ett fotbollslag<br />

för att vi inte har ett herrlag.<br />

Kristian Luuk 2008 vilka minns!!!<br />

10.<br />

Vi firar City Gross Mantorp<br />

5.<br />

Vi firar de orangea bussarna som<br />

var mycket finare innan vi bytte<br />

ut dom 2018<br />

8.<br />

Vi firar att Bråvallafestivalen<br />

lades ner (tack som fan)<br />

11.<br />

Vi firar inte Åtvidaberg<br />

13.<br />

Vi firar Arkösund och Ulrika, våra enda värdiga turistställen<br />

6.<br />

Vi firar dialekten vi önskar att vi<br />

hade men Ankan Andersson är<br />

ensam om att ha<br />

9.<br />

Vi firar att Markus Krunegård<br />

faktiskt har en låt om Norrköping<br />

med Laakso så jag ljög lite i<br />

början av krönikan<br />

12.<br />

Vi firar fina fina Västervik som<br />

inte ligger i Östergötland men<br />

där dom pratar östgötska<br />

40 41


MEDALJFEBER<br />

Febrilt skriven av Hugo Jonsson<br />

Mitt bröst väger tungt, men detta är ej någon metafor<br />

Jag har bara så jävla många medaljer om hänger från mitt bröst<br />

Det var under min första bal<br />

Som medaljfebern tog mig<br />

En vår då det inte levde några kval<br />

Och jag var redo för riktigt ståhej<br />

Och färsk som jag var, en nyodlad student<br />

Hade jag köpt frack på Drottninggatan<br />

Och alla mina pengar bränt<br />

Då jag var redo att kröka satan<br />

Men inte hade jag fått veta<br />

Att fracken smyckas skall<br />

Och medaljfebern började i mig spreta<br />

Då alla andra prydde sig med den finaste metall<br />

Den kvällen gick jag hem med en dam<br />

Men inte för att hon ägde en vacker själ eller skön röst<br />

Faktum är att hon såg ut att komma från en tobaksreklam<br />

Nej, endast för att hon hade tretton medaljer hängandes vid sitt bröst<br />

Sedan blev det diverse krimskrams av olika slag<br />

För dylika uppdrag jag mig företog<br />

Tog löning i medalj, ej pengauttag<br />

medan medaljfebern sakta min frihet tog<br />

Fick veta att för stor donation till jubileumsfonden<br />

en fin donationsmedalj man rikligt belönas<br />

Och min plånbok öppnades lika fort som en västgötes ben<br />

Medaljen i fråga designad av curator curatorum själv, det skrönas<br />

Nu är jag sekreterare i sjutton underkonvent<br />

Fast det bara finns tretton<br />

Och har förlorat förmågan att tänka konsekvent<br />

Då jag för en medalj sålde mitt eget syskon<br />

Och snart är det jubileumsbal på slottet<br />

Då ska fracken återigen på<br />

Så jag rekommenderar att du läser<br />

Lindgrens frackguide på sida tjugotvå<br />

Numera är jag ständigt fanatisk<br />

Kommer jag någonsin bli fri från denna ångest?<br />

Fast i och för sig, medaljer är ju ganska sympatiskt<br />

Och den med flest medaljer är ju helt enkelt är bäst<br />

42 43


Text av: Henry Sjögren<br />

”Östgöta jubileumsvals eller dylikt”<br />

Melodi: ”Sjösala Vals”<br />

Östgöten han ramlar med en duns ur sin säng.<br />

Han har vart o festat och dansat tre valser.<br />

Östgöten han laddar upp för nästa segment<br />

Men av förra kvällen minns han endast fragment<br />

Han minns dock ganska tydligt, det var nå’n jubilar<br />

Som firades av männ’skor tills endast fem var kvar<br />

Men ack, vad det var trevligt och han har slut på<br />

veckopengen.<br />

Beska<br />

o OP,<br />

o GT,<br />

Och Akvavit.<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong><br />

jubileumsSÅNGskrivartävling<br />

Vi utmanade nationens östgötar med en sångskrivartävling på temat (som ni kanske har listat<br />

ut) ”jubileum”. Vi har fått in en mängd sprudlande bidrag och det var en oerhört svår bedömningsprocess,<br />

men vi har slutligen kommit fram till en vinnare: nationens hjärta, den mångfifflige<br />

Henry Sjögren! Grattis Henry, det gjorde du fan bra. Men han var inte den enda östgöten<br />

som kunde pressa ur sig en sång. På delad andra plats hittar vi Simon Lindgren och Valter Bodén<br />

tillsammans med de anonyma kompositörerna ”Kör-Wood”, ”Stick i stäv” och ”Huggsexa”.<br />

Text av: Stick I Stäv<br />

”1646”<br />

Melodi: ”Siffervisan/ritsch ratsch”<br />

Sexton hundra fyrtisex, hundrafyrtisex, hundrafyrtisex<br />

Sexton hundra fyrtisex, hundra fyrtisex, fyrtisex<br />

Sextonhundra, sextonhundra, sextonhundra<br />

Fyrtiosex, sexton fyrtisex<br />

Text av: Kör-Wood<br />

”Sångernas sång”<br />

Melodi: Refrängen till ”En kväll i juni”<br />

ÖG har jubileum<br />

Vilket jävla jubileum<br />

Att 3-7-5 det skulle komma<br />

Hade nog ingen kunnat tro<br />

Det var pool mitt i entrén<br />

Våran flagga den e snee<br />

Är det brandlarmet som låter?<br />

Åh nej inte nu igen<br />

Ja för det är jubileum<br />

Ett ÖG jubileum<br />

Säg nu dansar vi tillsammans<br />

Uti ÖGs stora sal<br />

Tänk så många gånger<br />

Huset fyllts av sånger<br />

Hur många punchar det har druckits<br />

Och många flera ska det bli<br />

Ett-sex-fyr-sex, ett-sex-fyr-sex, ett-sex-fyr-sex, ett-sex-fyr-sex<br />

Ett-sex-fyr-sex, ett-sex-fyr-sex,<br />

TREHUNDRASJUTTIFEM!<br />

Text av: Huggsexa<br />

”ÖG”<br />

Melodi: ”ÖL”<br />

När man ser på hur ÖG växer upp och står i,<br />

Kan man undra om ÖG nånsin blir skånefri?<br />

Om det blir sköj, om det blir röj<br />

Om fiket bjuder på våfflor,<br />

Finns det grängesberg i källarens pub?<br />

Kan man snacka med Adam? Har han skarpsinnet kvar?<br />

Eller mår han som fan? Våran ÖG:s gudfar<br />

Framtiden lär bli hektisk när jubileet snart når sin final<br />

Men man hoppas att ÖG ändå får en bra bal.<br />

Ha det bra i Tages varma källare<br />

Roccavin är alltid gott. Ska de va<br />

ÖG är inte bara knog<br />

Får ju bal på stadens slott<br />

När man ser på hur ÖG växer upp och står i,<br />

Kan man undra om ÖG nånsin blir skånefri?<br />

Om det blir sköj, om det blir röj,<br />

Om fiket bjuder på våfflor,<br />

Finns det grängesberg i källarens pub?<br />

Får man festa sig sorglös? Får man bjuda på dans?<br />

Eller blir man för redlös? Klassisk östgötskt balans!<br />

Framtiden lär bli hektisk när jubileet snart når sin final<br />

Men man hoppas att ÖG ändå får en bra bal!<br />

Text av: Valter Bodén<br />

”Hymn till nationen”<br />

Melodi: ”Längtan till landet (vintern rasat)”<br />

ÖG öppnar upp nu för att supa<br />

Våren kommer till vår fina stad<br />

Vi ska dricka tills vi ej kan njuta<br />

Jag har flyttat och mamma är glad<br />

Se nu när vi samlas för jubileum<br />

Smuttar oss fulla på billig sprit<br />

1q ger oss kraft att orka sjunga<br />

Skrik med mig: tillsammans hör vi hit<br />

Text av: Simon Lindgren:<br />

”Samloms ostrogother”<br />

Melodi: ”Fattig bonddräng”<br />

Trehundra och sjutti,<br />

plus en femma på det.<br />

Riktigt respektabelt,<br />

jag är blott tjugotre.<br />

Östgötar har vallfärdat<br />

till lärdomens stad,<br />

nästan sedan Vasaskeppet<br />

tog sig ett bad.<br />

Tänk, ett jubileum,<br />

vilket jippo ändå.<br />

Att få sjunga jerum,<br />

i ett äkta chateau!<br />

Man får svalka strupen<br />

med en snaps i sitt svalg,<br />

med incitament att<br />

gå på fest för medalj.<br />

Samloms, ostrogother,<br />

för att fira vårt hem.<br />

Kvar är ungdomssinnet<br />

och vår lyra är stämd.<br />

Låt oss, ostrogother,<br />

ge ett bullrigt gutår<br />

för vårt kära ÖG,<br />

uti tusende år!<br />

44 45


Sommaroskop<br />

Hur blir din sommar? ÖG:s eminenta astrologer Alexander Palmér och Filippa Kindblom har blickat upp<br />

mot stjärnorna och besvarat den frågan åt er. Observera att horoskopen även gäller om man har nissat, men<br />

endast för medlemmar i Östgöta nation.<br />

mellanchefen<br />

Helt ärligt, när fick du senast ligga? Ta dig samman<br />

och gör något riktigt med din tid. Efter en<br />

vår av klagosång, lättja och en generell ovilja<br />

att genomföra ditt ämbete så får du nu en<br />

chans att tänka om. Långt bort från kylar, frysar,<br />

skafferier och spritförråd är luften lite klarare,<br />

livet lite lättare. Få koll på andningen i sommar<br />

och låt det värsta som kan hända hända.<br />

Sommarens tips: Kom igen, köp converse.<br />

Med en konstant hög av disk och ett aldrig sinande<br />

behov av att bokföra, lägga beställningar och<br />

svara på metervis av mail har våren varit tuff.<br />

Men är det bara det? Om du öppnar ögonen och<br />

ser in i själen kanske det finns något där som inte<br />

hör hemma. Eller något som saknas. Tar du sommarens<br />

lediga månader och rensar själ och kropp<br />

kommer du märka att din potential inte är begränsad<br />

till nationslivet.<br />

Sommarens tips: Det är alkohol.<br />

lördagsfikaverkaren<br />

I en hel termin har du slitit på den gudsförgätna<br />

dag en lördag är för den som måste<br />

jobba. I sommar blir det inget mer med det.<br />

Säg ifrån dig allt vad ansvar heter – helger<br />

är till för khakibyxor, crocs och grillat.<br />

Sommarens tips: Att dricka tomatjuice är<br />

både sexigt och gott. Speciellt i martiniglas.<br />

kuratorn<br />

amatörastrologerna<br />

klubbchefen<br />

Efter att ha spenderat hela våren med desperata<br />

försök att ragga folk till tappert fredagsförvärvsarbete,<br />

50 kr/h, 20-01 + städ (man får korv!), är<br />

du trött och socialt utmattad. Sommaren är din<br />

tid, men kom ihåg att alltid fråga innan vad<br />

det kostar. Var vaken på dagen och ät för guds<br />

skull ingen korv – din kropp klarar inte mer.<br />

Sommarens tips: Finlandsfärjan.<br />

gissar lite<br />

kulturverkaren<br />

wunderbararen<br />

Står WB för Wärsta Babesen? Nja, men det kan man<br />

lätt tro när man kliver in på fredagspuben. Däremot<br />

kan du vara säker på att ingen annan du träffar<br />

i sommar kommer fatta vad du menar när du<br />

berättar om ditt ämbete. Wunder-var? Du får helt<br />

enkelt satsa på andra meriter om du ska imponera.<br />

Fredag kommer åtminstone alltid vara din turdag.<br />

Sommarens tips: Chimichurri-olja.<br />

Helt ärligt, hur länge sedan var det du läste en bok? Såg en<br />

bra film? Skapade något av värde? Nej, jag tänkte väl det.<br />

Terminen har kanske kramat musten ur dig, och det är inte<br />

lätt att försöka skapa något stort när alla bara bryr sig om att<br />

dricka blaskig öl i någon källare. Kommer de ens ihåg vem<br />

källaren är döpt efter? Men någon gång får man blicka inåt<br />

istället för utåt. Om konsten ska bli stor måste någon börja.<br />

Åk ut på landet och skapa, så tar vi nationen med storm i höst.<br />

Sommarens tips: Lonkero gör sig bäst i skuggan av tallskog.<br />

adminverkaren<br />

Du tycker att folk inte vet vem du är och kanske är<br />

det sant. Vi har ju knappt sett till dig på hela året.<br />

Bor du där uppe på vinden? Det är ju skitkallt där.<br />

Och jättemörkt. Inte undra på att du är så blek! Nej<br />

du, det kan verka som att allt viktigt finns i protokollform,<br />

men nu är det dags att ta ett steg ut.<br />

Sommaren är tiden för att släppa loss. Och att vara<br />

utomhus! Så kanske vi lägger märke till dig i höst.<br />

Sommarens tips: Känslan av gräs mot fötterna<br />

och sol i ansiktet är rätt trevlig. Men glöm inte<br />

solkrämen!<br />

klubbverkaren<br />

Efter en mer fysisk prövning än lumpen ska du ta<br />

emot sommaren med öppna armar. Ta det lugnt<br />

och ät ett ostron eller nåt annat saftigt. I sommar<br />

ska du inte vara rädd för att ta en paus från både<br />

alkoholen och kärleken. Din kropp kommer tacka<br />

dig! Läs en bok eller något. Hela livet är inte en fest.<br />

Sommarens tips: En perfekt dag är den där<br />

inget blev som planerat.<br />

Så här: du har varit uppe tidigast av alla varje vecka,<br />

hela terminen. I sommar är det din tid att sova ut!<br />

Åk hem till päronen (eller annan valfri släkt) och<br />

bli lite ompysslad. Låt någon annan göra kaffet,<br />

så kan du rollspela som din idol, klubbverkaren,<br />

och servera alkohol istället. Övning ger färdighet!<br />

Sommarens tips: Parkhäng, när som helst vart<br />

som helst.<br />

fikaverkaren<br />

medlemmen<br />

Efter en vår som varit HELT fantastisk är det snart<br />

dags för årets tråkigaste tid, sommaren. Vad ska<br />

du ta dig till? Nationen stänger?! Men frukta icke!<br />

Den sista kvällen med gänget är aldrig den sista<br />

kvällen med gänget. Möt sommaren med ett<br />

leende och njut av sol och bad, för snart är den<br />

över och i höst finns vi kvar. Det hoppas vi att du<br />

också är. Alla producenter behöver konsumenter!<br />

Sommarens tips: Man kan jobba uthyrningar på<br />

ÖG även på sommaren.<br />

46 47


NYA PHOSPHOROS<br />

ÖSTGÖTA NATION<br />

2022 #2<br />

adam lilja, ansvarig utgivare<br />

hugo jonsson, redaktör<br />

filippa kindblom, redaktör<br />

frida rastas, nationsfotograf<br />

jonas Söderberg, nationsfotograf<br />

Maria hoppe<br />

vilma tornberg<br />

filippa karlsson<br />

ylva ledberg<br />

Gemma Gray<br />

Alice Nordin<br />

Lovisa Aronsson<br />

Henrik Elofsson<br />

Tim Norinder Jonsson<br />

Gillis Herlitz<br />

Elma Pålsson<br />

William Norling<br />

Simon Lindgren<br />

Pua Landberg<br />

Lovisa SnickarS<br />

Axel Lundström<br />

Henry Sjögren<br />

Kör-Wood<br />

Stick I Stäv<br />

Huggsexa<br />

Valter Bodén<br />

Alexander Palmér

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!