Holmiensis nr 2

More documents

Recommendations

Info

Tryck redaktionenCMD+Shiftför att ändra textREDAKTÖREN HAR ORDETKära Stockholmare,Tio terminer i Uppsala går mot sitt slut och det är svårtatt hålla inne tårarna. När jag brett ut mig på skandalösatvå sidor (är det här det som kallas Stockenhybris?) harjag skrivit klart i det här kapitlet av mitt liv. Snart lämnarjag med fullt förtroende stafettpinnen vidare till Redaktörelecta Felicia Westling med vetskapen att Holmiensis äri trygga händer. Innan det vill jag dela med mig av ensentimental tiostegsraket rakt från hjärtat som slutar medmin sorti.Det är premiär för Marsspexet och man kan ta påstämningen i Nya salen. Man kan även lukta på den,eftersom hälften av publiken osar efter gårdagens blötafulsittning och Teaterföreståndarna, i sann tyrannanda,har valt ett spextema som innebär många lager på lagerför skådespelarna. Svetten rinner under perukerna ochteatersminket klibbar av sig på tröjärmarna. Publiken,som väntat i år på Marsspexet, trängs i sina fina kläder ochcocktails i högsta hugg. Teaterföreståndarna och Producenterna,som förberett detta i månader, har nog inte fåtti sig en enda tugga på hela dagen – just nu lever de påadrenalin och troligtvis kommer de leva på de ståendeovationerna under resten av terminen. Mat för själen.Minuterna innan allt börjar är magiska. Ridån går uppför första gången och det känns som att åka katapultenpå Grönan. Marken försvinner för en stund och ny markbreder ut sig: ny klass, nytt jobb, ny stad. Total succé,såklart.Den andra dagen av en storhelg brukar vara finsittning,dagen efter slabbet. Grabbarna står i timmar framförvideoinstruktioner för hur man knyter en fluga eller slipsoch tjejernas golv täcks av bortvalda klänningar som intehann hängas upp innan förfesten. Det blir inte pirrigareän så här. Kvällen har inte hänt än och det ligger så mycketförväntan i luften. Vem blir bordssällskapet?Vem blir danssällskapet? Vem blir kebab på Rosapanternsällskapet? Kanske är det en särskild person du harögonen på, som du hoppas få trängas med i Kakelbarenoch bjuda på en bärs. Det traditionsenliga Giftastalet somhålls under Vårbalen av Andre kuratorn vittnar om att detär många som finner kärleken på Nationen.Tre personer är helt avgörande den sista stunden påTorsdagsklubben. DJ-Kalle, den bästa av sitt slag, ståroch håller massorna nöjda i Nya salen. Utskänkar-Anton,en fantastisk gubbe, ansvarar för att tömma huset ochkommunicerar genom den obekväma öronsnäckanmed vaktchef-Ali. Ali har sett allt och kan lösa vartendaproblem med ett oslagbart lugn. Ingenting hade fungeratutan de här tre personerna, det är ett som är säkert. En sakjag alltid kommer bära med mig från att jobba med dem äratt man kan vara seriös men ändå lekfull när man jobbar.Saker ska gå rätt till, men man måste busa lite också.Klockan är fyra på morgonen och junisolen går upp överUppsala. Efter efterfesten har några tappra juriststudentertagit sig från Luthagen till Slottet för att se den nya dagengry. De var inte de enda med den goda idén utan mångastudenter hade vallfärdat till utsiktsplatsen. Vissa på Voi,andra hand i hand och någon barfota. Jag sitter, utan skor,tillsammans med tre vänner som jag vet att jag kommerdela resten av livet med. Vi fyra kommer alltid ha den härstunden tillsammans och de minnen vi skapat i Uppsala.Vi har suttit helkvällar på Eko som straff för vår prokrastinering,vi har cyklat i uppförsbacke till Carrobibblan, vihar badat i Fyrisån, haft kepsar för att ducka nån på Lutislivs och köat till falafelvagnarna. Hela staden har varit vårBullerbyn.Fem snaps senare brister vi gemensamt ut i en sista sångför kvällen, innan klackarna åker av för att byta till danssneakers.Vi har skålat med bordssällskapet och vi sjungeratt hjärtat i en sann student kan ingen tid förfrysa.Ansvarig utgivareSigrid Holm1q@stockholmsnation.seAnnonsförsäljningholmiensis@stockholmsnation.seTryckWikströms Tryckeri AB018-15 62 90OmslagsfotoChristian WidellKontaktDrottninggatan 11753 10 Uppsala072-964 75 50holmiensis@stockholmsnation.se2
Tryck redaktionenCMD+Shiftför att ändra textDen glädjeeld, som där han tänt, hans hela liv skall lysa.Det är januarimiddagen, produktionssittningen ochmajmiddagen bevis på – när rävar färdas tillbaka frånstorstan för att dansa tillsammans i Kakel igen.Sex terminer har jag varit aktiv inom Holmiensis, somRedaktionssekreterare och sedan Redaktör. Det har variten ynnest och en ära att få förtroendet att leda den bästanationstidningen som skickas till Nationens alla sjutusenfantastiska medlemmar.Sju små nyp i sidan förtjänar de som vill tacka universitetetför utbildningen, och tacka Stockholms nation förbildningen. Men det vill jag göra. Vilket fantastiskt ställedet är att lära sig lite vett och etikett. Varje års socialakalender löser av den andre med både traditioner ochinnovationer. Nationen är vårt ställe att träffa alla möjligahärliga människor och hantera alla olika typer av situationerpå. Det uppstår kluriga situationer ibland, för detkan hända sådant som vi inte tolererar på Torsdagsklubben.Då får man lära sig hur man hanterar de situationernaockså. Aldrig hade jag trott att jag skulle vara endel i att anordna sittningar för hundratals personer, attkånka hundraåttio stolar till föreställningsveckan av spexetoch gång på gång gå hem i soluppgången med ett leendepå läpparna efter ytterligare en oslagbar kväll.Nio näsdukar har gått åt i skrivprocessen av den härtexten.Tio terminer senare och separationsångesten är total. Hadejag fått hade jag gjort det igen, alltihopa. Även tentaplugg,hjärtesorg, ångest och bakfylla. För det har det varit värt,varenda sekund av det. Uppsalatiden, och särskilt tiden påStockholms nation, har gjort mig till den vuxna person jagär idag. Jag kom hit som tjugo och lämnar som tjugofemoch har lärt mig att prata om ångest, vila huvudet påvänners axlar, erbjuda en hjälpande hand och skratta ävennär saker är jobbiga. På Stockholms nation lär man sig attta direktiv, ta ansvar, ta hand om varandra och att ta varapå sin studenttid. Att engagera mig på Nationen var detbästa beslutet jag någonsin tagit.Tack till alla fantastiska personer jag mött på Nationen,tack till de vänner jag kommer ta med mig i livet, tackStockholms nation för alla oförglömliga minnen. Tack förmig!Eder alltid trogen,Sonya SammarcoÅtta Ninnor krigar i sina kvartetter under torsdagarna.Det har de gjort i generationer. Det ämbete som ofta liknasmed Nationens motsvarighet till lumpen är inkörsportenför många, som ofta stannar och arbetar i andra ämbeten,blir heltidare, står i baren. Det är Ämbetsmän i det lutandehuset nästan varenda timme av varenda dag, inte sällanjust Klubbverket. Det är en enorm trygghet. När man är nyi vår stad kan det kännas tomt och konstigt att ha en bit tillsin familj och sina gamla vänner. Att det finns ett helt hustill förfogande, men nästan alltid gott sällskap att finna,har varit vad som fått mig att känna mig så hemma i dennastad.Är DU intresserad av att engagera dig påStockholms nation? Här har du några bra tips!1. Gå med i Facebook-gruppen”Engagera dig på Stockholms nation!”2. Gå på Landskap!3. Sök vakanser3
Page 1: Nummer 2 2022. Sedan 1963. Stockhol
Page 5 and 6: Tryck 1q har CMD+Shift ordetför at
Page 7 and 8: Tryck nationen CMD+Shiftför att ä
Page 9 and 10: Tryck nationen CMD+Shiftför att ä
Page 11 and 12: Tryck recept CMD+Shiftför att änd
Page 13 and 14: nationenför att knacka på hos Nel
Page 15 and 16: nationenI samma område springer ja
Page 17 and 18: Tryck kultur CMD+Shift & nöjeför
Page 23 and 24: nationenhåll och med lackskor likn
Page 25 and 26: kultur och nöjeBeck ja… Här har
Page 27 and 28: 277
Page 29 and 30: Tryck heltidarna CMD+Shiftför att
Page 31 and 32: Tryck heltidarna CMD+Shiftför att

Holmiensis nr 2

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?