Holmiensis nr 2

Tryck nationen CMD+Shift
för att ändra text
VALBORG
EN ÖVERLEVNADSGUIDE
Av: Ida Appelgren
Äntligen är det dags för den mytomspunna
valborgshelgen. Vart man än vänder sig blir
man påmind om högtiden som närmar sig med
stormsteg. På sociala medier sker det i form
av evenemangsinbjudningar, artistsläpp och
teasers. Snacket sträcker sig bortom nationerna
och fakulteternas gränser och hörs på såväl på
Ekonomikum som Ångströmska. Mestadels är
det exalterade studenter som byter erfarenheter
och visar soliga bilder från Stocken Garden, men
det finns även en viss ängslighet som genomsyrar
samtalen. Faktum är att majoriteten, mig inkluderad,
kommer att uppleva sin allra första valborg i år,
vilket givetvis bidrar till nervositet. Hur ska man
få tag på biljetter? Hur optimerar man förfesten?
Vad får man inte missa? Oroa dig inte, jag har tagit
saken i egna händer och försökt reda ut vad valborg
egentligen är och hur man på bästa sätt överlever
den. Häng med, här kommer Holmiensis egna
valborgsöverlevnadsguide!
Valborgsmässoafton, sista april, eller i vardagligt tal
bara valborg, varför firas det egentligen? Traditionen
tycks härstamma från en kult i Tyskland som hedrade
helgonet Sankta Walpurgis, även kallad heliga
Valborg. Sankta Walpurgis var en engelsk prinsessa
som kom till Tyskland under den hedniska tiden, det
vill säga innan kristendomen, och helgonförklarades
den första maj. Under 1400-talet började kulten
tända bål för att driva bort häxkrafter och onda
andar. Man trodde nämligen att häxorna under
valborgsmässoafton, natten mellan sista april och
första maj, åkte på kvastar för att göra otyg med
djävulen.
Det är inte helt klart när Uppsalastudenter började
fira valborg, men troligtvis sträcker sig traditionen
i vart fall så långt bak som till medeltiden. Carl
von Linné kom till Uppsala år 1728 och skrev i sin
anteckningsbok:
”ty lantmannen har för sed alltifrån Hedenhös, att
natten före valborgsmässodagen upptända eldar på
marken, att däromkring dansa och fägna sig åt den
kommande sommaren”
Ska man tro på Carl von Linné verkar det alltså
som att valborg firats även här i Uppsala sedan
”Hedenhös”. Hedenhösarna gick även de på Stocken
Garden, Champangegaloppen och mösspåtagningen!
Eller, dagens firande är inte riktigt likt den tyska
kultens häxdrivande eldar. Det är i vilket fall tydligt
att Uppsala och valborg har gått hand i hand i
evigheter.
Det firande vi känner till tog troligen sin form
under 1800-talet då det finns tecken på att ett
modernt valborgsfirande ägt rum i Uppsala.
”Våren är kommen” sjöngs av glada studenter
utanför Slottet redan år 1823 och år 1842 utnämnde
Allmänna Sången valborgsmässoafton till en av
de fyra studenthögtiderna. Sedan 1800-talets
slut har ceremonin utanför slottet den sista april,
”Slottbackshyllningen”, förenat alla Uppsalabor,
studenter som icke-studenter, genom sång, det kända
vårtalet och Gunillaklockans ringning. Prick kl.
15:00 höjer Rektorn sin, åtminstone en gång i tiden,
kritvita mössa i skyn för att signalera för studenterna
att det är dags att ta på sig mössan och springa
nedför Carolinabacken. Traditionen skapades av
Torgny T:son Segerstedt under sin tid som rektor
på 1950-talet och har levt kvar sedan dess. Denna
språngmars ner till första bästa nation, alltså Stocken,
tyckte vår landsman Harald Sandberg liknande en
flock galopperande hästar och så myntades begreppet
Champagnegaloppen år 1975. Idag kan begreppet te
sig mindre rättvisande eftersom de allra flesta inte
springer direkt från mösspåtagningen in på Nationen
utan spenderar femtonslaget i kön längs Ingmar
Bergmansgatan.
6