Årsbok 2022 - Planör

Vägskälet
PLANÖR ÅRSBOK 2022
Vi skapar platser att längta till!

År 2021...
Ännu ett år har gått, tiden går fort
när man har roligt och det känns
som ett decennium sedan jag sist
satt här bakom pennan och skrev
om misären 2020. Vi gillar tempo
och här går det undan och äntligen
börjar vi känna oss hemma i
byggbranschen på det planet att
det går fort nu. Utvecklingen har
tagit fart ordentligt och alla vill
vara med. Kul för oss!
I skrivande stund är vi fria från
C:s grepp, samhället har öppnat
upp igen och vi kör på med fullt
krut i pipan. Trodde vi... Vi har
dock fått en käftsmäll med FN:s
nya klimatrapport och media är
översvämmat av den maktgalenskap
våra grannar just nu utövar.
Oroligheterna finns kvar men i nya
former.
2
Tidigare kris blev ett prov på hur vi
kan anpassa oss och vår flexibilitet
i vardagen. Nu ställs vi i stället
inför vilken ansvar vi ska ta, hur vi
kan påverka och förändra.
Oro är ett starkt vapen vi inte låter
oss vika för. Vi trycker bort den
och hittar stryka och glädje i allt vi
gör. Det gäller att skapa trygghet
runt om sig i dessa tider, det är
vårt ansvar för både våra kollegor
och beställare. Vi har även ett
ansvar i att rannsaka våra arbetssätt
och val när det gäller att stå
uppför och vara respektfulla mot
vår miljö. Att utveckla hållbara
arbetssätt och processer.
2 viktiga frågor som tillsammans
genomsyrar vår vardag, där vi med
hjärta, hjärna och jävlaranamma
skapar trygghet och en bättre
framtid. En plats att längta till för
våra kollegor, i samhället och för
våra framtida generationer. FN:s
17 globala mål har aldrig varit
viktigare att ta tag i. Det har redan
börjat, nu gäller det att hoppa på
och ta i innan det är för sent.
Håkan Bäckström
VD Planör

Vägskälet
Att nå vägens ände kan betyda 2 saker, antingen
tar det ett ofrivilligt stopp eller så är resan slut.
Men har en fastighets livscykel ett slut? Den enda
gången är när vi säger adjö och rivning sker. Men
längst vägen dit från första idé till rivning så borde
varje avslutat skede eller förutspådd händelse bestå
av ett vägskäl och starten på något nytt.
5

3D modell, BIM modell, Digital
tvilling... Vad är det rätta?
3D och Digital tvilling är ett hett
ord på allas läppar i branschen nu.
Det är en av de mest uppmärksammade
delarna av utvecklingen
branschen öppnat upp ögonen
för och vill vara med i. Men det
finns många delade meningar om
vad en digital tvilling är och ofta
florerar ord som 3D modell eller
BIM modell i samma samtal. Så
vad är vad?
Vi har tagit tag i frågan! Här
kommer en överskådlig sammanfattning
med definition av de
olika begreppen och dess främsta
fördelar. Enkelt förklarat kan man
se modellerna som 3 olika nivåer
av detaljrikedom och integration.
6
3D MODELL
En 3D modell är den simplaste
modellen som framför allt
innehåller ritningarna i 3D format.
3D visualiseringen av byggnaden
ger en ökad förståelse mellan alla
inblandade aktörer i projektet. 3D
vyn är lätt att granska och felaktiga
mått är lättare att upptäcka när
vi kan vrida och vända på modellen.
BIM MODELL
En BIM modell kan ses som nästa
steg och innehåller all konstruktion
och teknisk information. Den
innehåller installationsritningar
och vad varje objekt består av för
material. Utifrån det kan vi lätt ta
fram mängder, planera arbetet och
identifiera riskfyllda moment. Vi
kan även göra kollisionskontroller
mellan disciplinerna där vi enkelt
ser om t ex ventilationskanalerna
krockar med el installationerna
eller om det är något krav som
inte uppfylls.
DIGITAL TVILLING
Den digitala tvillingen är den
högst intelligenta modellen och
används vid en digital fastighetsförvaltning.
Genom att sensorer
och givare som finns i fastigheten
integreras med den digitala tvillingen
kan vi se realtidsdata direkt
i tvillingen. Modellen kan sammanfattas
som att den blir levande
och avspeglar fastighetens tillstånd
och beläggning. För att det
ska vara en komplett digital tvilling
ska alla förändringar uppdateras i
modellen, t ex vid en ombyggnad.

Den horisontella Cirkeln... Va?
Det fantastiska med modellen
är alla valmöjligheter den skapar
och framför allt all kontroll vi får.
När vi ska göra våra val är korrekt
information nyckeln till trygga
beslut och hållbara processer.
Vi nämnde förut att vi har svaret
på hur man arbetar med fastigheter
ur ett livscykelperspektiv där vi
inte möter några stopp.
Det klassiska är att man arbetar i
olika skeden och projekt där det
finns en start och ett stop. Vi har
i stället utvecklat ett arbetssätt
som vi kallar för den horisontella
cirkeln som inte innehåller något
slut, precis som en fastighets livscykel.
Och som grädde på moset
så är såklart modellen navet där vi
samlar och hämtar all information.
Det unika med arbetssättet är den
översikt man får över livscykeln,
att inte fastna i stuprören och bli
trångsynt i det vi jobbar med just
nu. Planerar vi uppdragen utifrån
helheten där vi alltid ser den
större påverkan och nyttan inför
framtidens processer så vinner vi
både tid och pengar samt förenklar
vårt hållbarhetsarbete.
HUR ÄR CIRKELN UPPBYGGD
OCH VARFÖR?
Cirkeln ska bidra till en social, ekonomisk
och miljömässigt hållbar
process. Vi börjar cirkeln med att
ta fram korrekta mått och värden
för att fullända cirkeln med en
fullt optimal utvecklad fastighet.
Och precis som livet så går denna
cirkel runt, runt där vissa delar i
livet innehåller stora förändringar,
medan andra delar av livet innebär
mindre förändringar. Oavsett
uppdragets storlek är den lika
värdefull och viktig.
3D-LASERSCANNING
Cirkeln börjar med att säkerställa
att vi har korrekta mått och värden
för vår fastighet. Fel kvm skapar
en kedjereaktion av fel längs
vägen. Utöver förlust av intäkter
är det även svårt att optimera en
fastighets användning, utveckling
och klimat om vi inte har korrekt
information.
3D-MODELLERING
Vi hanterar mycket information
när vi arbetar med fastigheter.
Både historik och framtida planering.
3D modellen skapar vi för att
samla all information men även för
att underlätta kommunikation med
den visualiseringen av fastigheten
som vi får. Det är lättare att prata
samma språk utifrån bildmaterial
än text och tal. Modellen hjälper
oss att automatisera, effektivisera
och eliminera fel.
KOLLISIONSKONTROLL
Det avgörande steget i projekteringen
är kollisionskontroller. Här
ska alla fel upptäckas för att inte
sätta käppar i hjulet under produktionen.
Även lagkrav, regler
och anpassningar ska kontrolleras
här. Med 3D vyn kan vi göra detta
automatiserat idag med datorns
hjälp och vi minimerar den mänskliga
faktorn.
KALYKYL OCH TIDPLAN
Alla projekt har en tydlig kalkyl
och tidsplan, mindre fel i planeringen
resulterar ofta i negativ
påverkan både ekonomiskt och
socialt. Med modellens korrekta
information får vi även hjälp här
av datorn i vår planering.
ENTREPRENAD
Under produktionen kan mycket
ny information om vår fastighet
komma fram. I vissa fall gäller
det att kunna vara flexibel och
snabbt komma fram till alternativa
lösningar som inte bromsar upp
bygget. Med den förberedelse
vi gjort innan har vi en flexibel
modell att snabbt kunna få fram
beräkningar ifrån och kontrolluppgifter.
Ritningarna nås digitalt och
det är lätt att göra egenkontroller
markerat direkt i modellen.
DIGITAL FÖRVALTNING
Förvaltningen är ett livslångt
underhåll av fastigheten vilket den
horisontella cirkeln illustrerar så
bra. Och genom de tidigare steg vi
gjort där vi nu har korrekt underlag,
vi vet våra kvm och vi har en
modell av vår fastighets så är steget
till en digital förvaltning inte
så stor. Precis som att modellen
är vår portfölj i produktionen vill
vi även samla allt som rör förvaltningen
under samma tak. Genom
att koppla ihop modellen med
fastighetens driftdata får vi en
levande modell, en så kallad digital
tvilling. Förvaltningen optimeras
när vi samlar all drift, underhåll
och dokumentation på samma
ställe. Inför nästa vända i den horisontella
cirkeln har vi all historik
med oss, vi har korrekt underlag
och rätt verktyg att arbeta med.
Vi kör väl en vända till?!
8
9

Granlunds mjukvara och
Planörs kompetens ska ta
fastighetsförvaltningen till
nästa nivå!
VEM ÄR OTTO ÅKERBERG OCH
VILKA ÄR GRANLUND?
Jag är regionchef på Granlund för
Europa som är Finlands största ingenjörsbyrå
inom installationsteknik.
Vi håller på med projektering
inom installationsteknik, konsulttjänster
och programvaror.
VART ÄR NI VERKSAMMA OCH
VART HAR NI KONTOR?
Vi har ca 1000 kunder i över 30
länder. I Helsingfors, Finland,
ligger vårt huvudkontor. Sedan har
vi ca 20 kontor runt om Finland,
Sverige, England och Dubai.
DUABI LÅTER EXOTISKT, VAD
GÖR NI DÄR?
Det är mer eller mindre ett säljkontor
för Granlund manager.
I NORDEN HAR VI KLIMATET
SOM EN UTMANING, ÄR DET
SAMMA UTMANING MEN
TVÄRTOM I DUBAI?
I Dubai är det kylan som gäller och
energikostnaderna börjar kännas
då det inte är gratis längre. Det
går åt väldigt mycket energi till att
kyla husen med deras höga yttertemperatur.
På sommaren har de
stora problem med kondens med
de stora glasrutorna och stora
byggnader. Svala fastigheter är
ett bevis på välstånd, så att hålla
18 grader inne kontra 40 grader
utomhus kostar energi och pengar.
GRANLUND HAR UTVECKLAT
EN PROGRAMVARA, GRAN-
LUND MANAGER, SOM SKA TA
DEN DIGITALA FASTIGHETS-
FÖRVALTNINGEN TILL NÄSTA
NIVÅ, HUR SER DET UT?
Det är ett moduls fastighetssystem
som har en molnlösning. Det
som gör oss unika är att vi har
hämtat kunskapen från vår projekteringsverksamhet
med BIM modeller
och har gjort en fungerande
digital tvilling. Programvaran har
3 fokusområden: Drift, energi och
underhåll.
VAD MENAR NI MED EN DIGI-
TAL TVILLING?
Vi hämtar in 3D modellen och
information från styr och regleringssystemet
i fastigheten som
har att göra med klimatsystemet,
och sådan liknande information.
Vi hämtar även in information från
fastighetssystem. Helheten blir
den digitala tvillingen.
Från vänster: Håkan Bäckström, Planör. Otto Åkerberg, Granlund. Magnus Brink, Planör. Hampus Rasmussen, Planör.
HUR INTEGRERAD ÄR DEN DIGI-
TALA TVILLINGEN I ERT PRO-
GRAM?
Information som vi kan visa i den
digitala tvillingen från fastighetssystemet
är felanmälningar, olika
områden uppdelat efter t ex vilka
hyresgäster som finns, inomhusklimat,
nuvarande temperatur. Vi kan
t ex titta på ventilationssystem,
välja ut en specifik komponent
och få fram driftkort, drifthistorik
osv.
VÅRT SAMARBETE INNEBÄR
ATT GRANLUND KOMMER ATT
LEVERERA MJUKVARAN I FORM
AV FASTIGHETSSYSTEMET OCH
ER KUNSKAP RUNT OM DET,
OCH PLANÖR KOMMER ATT
LEVERERA EN MODELL MED
HJÄLP AV SCANNING OCH
MODELLERING SAMT HJÄLPA
FATSIGHETSÄGAREN PÅ PLATS.
OM VI BORTSER FRÅN TEK-
NINKEN, VILKA VÄRDEN FÖR
FASTIGHETSÄGAREN ÄR DET VI
HJÄLPER TILL MED?
Vi gör det möjligt för fastighetsägare
att mäta och att ta beslut
baserad på riktig realtidsdata från
fastigheten. Besluten tas grundade
på något som är sant, vetenskap.
Med vår kunskap och teknik
kommer vi att ge ett mervärde
genom att spara pengar och även
öka värdet av fastigheten.
UTÖVER SYSTEMETS UPPBYGG-
NAD OCH IMPLENETERING,
HUR MER KOMPLETTERAR
PLANÖR OCH GRANLUND VAR-
ANDRA?
Hållbarhet är viktigt och är idag
näst intill en hygienfaktor. Med
Granlunds system kan man se hur
mycket CO2 fastigheten släpper
ut och där ifrån plocka fram vad
som krävs för att bli CO neutral
och vad det kommer att kosta.
Planör har värderingsinstrument
för att se hur vi ökar värdet. På så
sätt kan vi hjälpa våra kunder att
bli hållbara.
Tack så mycket för din tid Otto,
det här samarbetet ska bli väldigt
roligt att göra tillsammans med er!
10
11

Hållbarhet är mycket större än en
driftsfråga
Vi började aldrig intervjun, helt
plötsligt var vi inne i en engagerad
diskussion med temat hållbarhet.
Så pass att kaffet blev kallt innan
jag kom på mig själv att jag inte
hunnit ta en sipp. Det beskriver
Lennart Bergs helhjärtade engagemang
i hållbarhetsfrågor väldigt
bra, han brinner för att driva
förändring och att ha visionen
om en grön framtid för barn och
barnbarn.
HUR OCH NÄR FANN DU ETT
SÅ STORT INTRESSE I HÅLLBAR-
HETSFRÅGAN?
”Jag har alltid haft ett intresse
så långt tillbaka jag kan minnas
och har haft turen att arbeta hos
arbetsgivare där hållbarhetsfrågorna
varit centrala och viktiga.
Under mina år hos AP Fastigheter,
Ebab och nu åt vår uppdragsgivare
Regio så har jag haft möjligheten
att engagera mig mycket i dessa
frågor vilket varit och är väldigt
utvecklande. Men när barnbarnen
kom så blev det än viktigare för
mig, de val jag väljer att ta nu kommer
att påverka deras framtid.”
Lennart Berg har många års erfarenhet
inom Fastighetsutveckling
och förvaltning. Med ledande
positioner hos både AP Fastigheter
och Ebab i ryggen där hållbarhetsfrågor
alltid varit centrala
har han en gedigen erfarenhet
inom ämnet. Idag är han delägare
i Mälarstaden Asset Management
i Eskilstuna tillsammans med två
gamla kollegor sedan ca 3 år tillbaka.
En av deras största uppdragsgivare
är Fastighets AB Regio där
han till vardags integrerar hållbarhetsfrågor
i projektutvecklingsoch
förvaltningsfrågor.
”Jag har alltid jobbat med
husen och hyresgästerna
vilket ger en bredare bild av
helheten än att bara arbeta
från en sida”
Ordet hållbarhet används ganska
brett med spridda skurar inom
branschen och Lennart har märkt
att ofta hör man ord som driftoptimering
eller energioptimering när
man pratar om hållbarhetsfrågor.
Men för Lennart är frågan mycket
större än så.
”Om vi tittar på FN:s 17 globala
mål så finns det så många fler mål
att jobba för än bara det praktiska
byggandet eller resursoptimering.
Ordet hållbarhet innefattar både
miljö, social hållbarhet och ekonomisk
hållbarhet. Och för att kalla
det ett hållbarhetsarbete så borde
man jobba med frågor inom alla
3 delar, annars skulle jag säga att
man gör ett miljöarbete.”
KAN VI INOM BYGG OCH FAST-
IGHETSBRANSCHEN ARBETA
MOT ALLA 17 MÅL ELLER VILKA
TYCKER DU ANNARS ATT MAN
BORDE FOKUSERA PÅ?
”När vi bygger ett hus tycker jag
att man kan jobba mot och ha med
9 av de 17 målen i sin planering
och utformning. Nr.3, 5, 6, 7, 8,
9,11, 12 och 15*. De andra 8 målen
kan vi också arbeta för men då
som företag. T ex så kan vi arbeta
för mål nr.2 ”ingen hunger” genom
att bidra t ex ekonomiskt till
utsatta områden. Detta är något
varje företagare måste ta ställning
till och välja. Men de 9 jag nämnde
ovan borde man alltid ta hänsyn
till, framför allt vid nyproduktion.”
VAD TYCKER DU SAKNAS FRÅN
BRANSCHEN I HÅLLBARHETS-
FRÅGOR IDAG?
”Initiativ, det mesta engagemang
som finns i dessa frågor grundar
sig i lagar och krav som kommer
ifrån kommuner, andra myndigheter
och EU. Där av är det ofta
allmännyttan och statligt/kommunalt
ägda fastighetsbolag
de som driver hållbarhetsarbetet
i branschen, det är min bestämda
uppfattning.
Det finns några privatägda eldsjälar
som tar mycket eget initiativ
och vill vara med och förändra.
Men vi borde bli fler.”
VAD JOBBAR DU MED JUST NU
OCH VAD HAR DU FRAMFÖR
DIG INOM HÅLLBARHETSFRÅ-
GOR?
”Just nu är det klimatinventering
av våra fastigheter som är vårt
nuvarande projekt inom hållbarhet
där vi kommer att göra en klimatinventering
av alla fastigheter
inför kommande underhållsplaner”
Lennart Berg
vVD & Projektchef
Mälarstaden AM, Eskilstuna
KLIMATINVENTERING, VAD ÄR
DET?
”FN:s klimatrapport visar på att vi
kommer att få ett tuffare klimat
framöver och det måste fastighetsägare
vara upplysta om och
redo för. Så vi gör en inventering
av hur våra fastigheter skulle klara
detta hårdare klimat och vad vi
behöver ha med i underhållsplanen
för att rusta upp oss inför
detta. Då pratar man om framför
allt ökad nederbörd, höjda havsnivåer,
varmare klimat och starkare
vindar.”
KAN DU GE ETT EXEMPEL?
”T ex så måste vi inventera alla
källarplan som finns i våra fastigheter.
På vilken nivå ligger de och
hur skulle de och installationerna
där klara av en eventuell ökad
havsnivå. Eller t ex fastigheter där
äldreomsorg bedrivs, finns där inte
idag ett sätt att kyla ned fastigheterna
vid varmare klimat så kommer
välbefinnandet och hälsan att
försämras. Här ställs frågor som
energiförbrukning kontra välbefinnande
och hälsa mot varandra och
det är det som gör hållbarhetsfrågor
så komplexa och mycket
större än bara driftsfrågor.”
Lennart Berg
vVD & Projektchef
Mälarstaden Asset Management
12
*Se FN:s 17 globala mål på sida 17. 13

FN:s klimatrapport som publicerades
28 februari var tyvärr inget
positivt besked. I en värld där
världsledare och protestanter dagligen
talar för att vi måste sänka
vår klimatpåverkan markant för att
rädda jorden spås nu tvärt om en
ökning av utsläppen med 14% år
2030.
Siffrorna är ett faktum och oavsett
hur mycket vi svänger om nu för
att minska vår påverkan kommer
vi se konsekvenser för klimatet
kommande år från vårt förflutna.
Det vi förutspår i Sverige är bland
annat ökat nederbörd, höjda temperaturer
och höjda havsnivåer.
Detta kommer i sin tur påverkar
våra fastigheter, hur vi bygger vid
nyproduktion och hur vi underhåller
befintliga fastigheter.
”Det kostar normalt mer att
reparera en skada än att rusta
upp för bättre hållbarhet.”
SMHI har i uppdrag att ta fram olika
klimatscenarion i Sverige. Det
innebär att de genom en mängd
beräkningar och antaganden kan
ta fram olika klimatscenarion som
14
Klimatinventering kommer att bli
fastighetsägares nästa vägval inför
kommande underhållsplaner
vi kommer att uppleva i framtiden
utifrån olika förutsättningar på vägen
dit. Vi står inför en framtid då
naturens krafter och dess konsekvenser
kommer att bli en vardag
för oss vilket försäkringsbolagen
börjat ta ställning till. Försäkringen
täcker oförutsedda händelser, men
är klimatfrågan verkligen oförutsedd?
Detta kan bli en dyr historia
om vi inte börjar rusta upp nu
utifrån SMHI:s klimatscenarion.
KLIMATARBETET ÄR IDAG EN
HÖGT AKTUELL FRÅGA FÖR EN
FASTIGHETS ÖVERLEVNAD
Vi har kommit en bit på vägen i
vårt miljötänk där fler och fler
fastighetsägare inser värdet i att
tänka miljövänligare med hjälp av
t ex en energieffektivisering, ladd
stolpar och grön el. Det är bra,
men med denna klimatförändring
kommer vi att behöva tänka större
än så. Dels måste vi ta vårt ansvar
och vara räddare om naturens
resurser. Men också ställa om våra
underhållsplaner.
TÄNKA RÄTT IFRÅN BÖRJAN
Vi kommer att behöva ändra vårt
sätt att planera vid nyproduktion.
Det gäller att bygga rätt ifrån
början för att vara på det torra. Vi
kommer att behöva rita in förstärkningar
för t ex kraftig nederbörd.
Men hur ska vi förebygga de
befintliga fastigheterna?
UNDERHÅLLSPLANER BLIR MER
KOMPLICERADE ÄN DET ÅRLIGA
SLITAGET
Nu när vi har korten på bordet
så är det inte en dag för sent att
ta hänsyn till detta och att räkna
med det i våra underhållsplaner.
Klimatförändringar kostar, förebyggande
kostar men vi måste se
det som investeringar för att inte
riskera de riktigt hårda smällarna
vid reparation efter skador. Och
med tanke på de kostnader många
fastighetsägare kan tänkas stå
inför så är det inte en dag för sent
att börja.
VART BÖRJAR MAN?
Ett snabbt tips om hur man kommer
i gång.
- Vilka risker påverkar oss?
- Vilka fastigheter är kritiska?
- Vilka åtgärder finn det?
- Ta med det i underhållsplanen

FN:s 17 globala mål
I intervjun med Lennart Berg nämner han Nr.3, 5, 6, 7, 8, 9,11, 12 och 15.
På www.globalamalen.se kan ni läsa mer om målen och det arbete som görs.
*FN:s webbplats för hållbara utvecklingsmål: https://www.un.org/sustainabledevelopment/
*Innehållet i denna publikation har inte godkänts av Förenta Nationerna och återspeglar inte åsikterna från Förenta Nationerna eller dess tjänstemän
eller medlemsstater.
17

FLERÅRSÖVERSIKT: 2018-2021
Årsredovisning
(%)
Nettoomsättning (TKR)
Soliditet
2018
21 975 TKR
(40%)
2019
27 087 TKR
(33%)
2020
31 163 TKR
(27%)
2021
40 104 TKR
(28%)
Årets resultat efter finansnetto:
465 192
23

RESULTATRÄKNING
Not
2021-01-01
-2021-12-31
2020-01-01
-2020-12-31
BALANSRÄKNING
Not
2021-12-31
2020-12-31
Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.
Nettoomsättning
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m.
Rörelsekostnader
Konsultarvode, utlägg för kunder
Övriga Externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
Summa rörelsekostnader
2
40 103 954
55 799
40 159 753
-5 373 239
-12 758 178
-21 217 649
-137 007
-39 486 100
31 163 064
40 004
31 203 068
-2 540 797
-10 087 475
-18 056 973
-137 007
-30 822 252
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer
Summa materiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
3
331 101
331 101
382 261
468 108
468 108
468 108
Rörelseresultat
Finansiella poster
Räntekostnader och liknande resultatposter
Summa finansiella poster
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
Förändrig av periodiseringsfonder
Summa bokslutsdispositioner
Resultat före skatt
673 653
-28 809
-28 809
644 844
0
0
644 844
380 816
-15 223
-14 905
365 911
1 152 000
1 152 000
1 517 911
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos koncernföretag
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa kortfristiga fordringar
Kassa och bank
Kassa och bank
Summa kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
5 496 926
542 294
3 809 127
9 848 347
531 026
531 026
10 379 373
10 761 634
3 705 821
1 209 408
2 615 289
7 530 518
1 416 030
1 416 030
8 946 548
9 414 656
Skatter
Skatt på årets resultat
-179 652
-353 427
Årets resultat
465 192
1 164 484
24
25

BALANSRÄKNING
Not
2021-12-31
2020-12-31
ANTECKNINGAR
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital
Summa bundet eget kapital
100 000
100 000
100 000
100 000
Fritt eget kapital
Balanserat resultat
Årets resultat
Summa fritt eget kapital
2 406 955
465 192
2 872 147
1 242 471
1 164 484
2 406 955
Summa eget kapital
2 972 147
2 506 955
Långfristiga skulder
Övriga skulder till kreditinsitut
Summa långfristiga skulder
197 548
197 548
526 004
526 004
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
1 581 498
372 864
2 745 385
2 480 711
7 591 939
1 179 184
651 424
2 114 998
2 107 643
6 381 697
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
10 761 634
9 414 656
26
27

PLANÖR MALMÖ
Grimsbygatan 24
211 20 Malmö
Sweden
PLANÖR HELSINGBORG
Berga Allé 1
254 52 Helsingborg
Sweden
PLANÖR KRISTIANSTAD
Västra Vallgatan 38
291 31 Kristianstad
Sweden
PLANÖR GÖTEBORG
Östra Hamngatan 16
411 09 Göteborg
Sweden
Mail: info@planor.se | Telefon: +46 (0)40-607 87 00 | Hemsida: www.planor.se