Aktivt Skogsbruk nr 3-2022

# 3 / 2022 

SKOGSBRUK 

Hemma hos 

skogsägaren som 

älskar ädellöv 

8 smarta prylar för utelivet 

Framtidens skotare är här 

En träbyggnad som tänjer gränser 

9 

sidor om allt 

du behöver veta 

Så blir 

skogsbilvägen 

en smart 

investering

Aktivt Skogsbruk 

39 

3D Elding Oscarsson 

36 

Bygget av den nya den nya 

upplevelsearenan i Stockholm, 

Wisdome är i gång. Taket är ett 

böljande rutnätssystem i fem lager 

av träbalkar från Stora Enso, som 

böjs och anpassas med millimeterprecision. 

Foto Jaktia 

30 

Skogsägaren Elisabeth Sander har gått 

mängder av skogskurser och fått många idéer 

för skogsbruket. Idag planterar hon allt från 

gran till sibirisk lärk och fågelbär på sin mark. 

Foto Komatsu Forest 

Möt jaktprofilen Rasmus Liljeblad och ta del av hans tankar om hundar, jakt och hur man 

kan tänka för att kombinera skogsbruk och viltvård på ett smart sätt. 

Innehåll #3/22 

Vetgirig skogsägare med 

4 passion för ädellöv. 

14 I kristider står skogen upp för oss! 

16 Just nu i din skog. 

Så blir skogsbilvägen en smart 

18 investering. 

4 

Foto Lasse Arvidson 

19 En lönsam väg till din skog. 

24 600 meter väg sparar många kilometer. 

Framtidens skotare rör sig smidigt 

30 i terrängen. 

34 Smarta prylar för utelivet. 

36 Möt jaktprofilen Rasmus Liljeblad. 

Byggnaden som tänjer gränserna 

39 för vad som är möjligt.

I detta nummer 

Genom smart planering och rätt underhåll 

blir skogsbilvägen en lönsam investering. 


18 

Skogens tid 

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig 

fullservice till skogsägare i södra Sverige. 

Företaget har omkring 115 anställda och 

omsätter varje år cirka 3 miljarder kronor. 

Den årliga anskaffningen av virke uppgår 

till cirka 5 miljoner kubikmeter. Sydved ägs 

av Stora Enso och Ahlstrom-Munksjö. 

Sydved är certifierat enligt FSC ® -CO15573 

och PEFC. 

Ansvarig utgivare 

Daniel Fellenius, Sydved 

Redaktör 

Annsofie Öhman, Sydved 

Projektledare 

Sanna Casson 

Art director 

Thomas Rissveds 

Produktion 

Confetti 

Tryck 

Ruter 

Omslagsfoto 

Lasse Arvidson 

Post till redaktionen skickas till 

Aktivt Skogsbruk 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

E-post: information@sydved.se 

Telefon: 01046-38 000 

Följ oss gärna på Instagram 

och Facebook @sydved 

sydved.se 

Så kom den då äntligen, den smått 

magiska och vederkvickande hösten. 

Med klara färger och krispig luft. 

Utan någon som helst vetenskaplig 

statistik gissar jag att hösten är den 

årstid som skogen har flest mänskliga 

besök per dygn. Friluftsliv, jakt, 

svamp- och bärplockning, träning 

och inte minst skogsbruk. Hösten är 

verkligen skogens tid, på så många 

olika sätt. 

Även om skogen får mer fokus av 

oss på hösten så är det intressant 

att reflektera över hur den genom 

decennier stabilt har säkrat vår 

trygghet och vardag ur flera andra 

dimensioner. Och inte minst nu i 

dagens förändrade omvärld. Läs VD 

Pär Johanssons egen reflektion. 

En del har dessutom direkt styrt 

in sitt liv där skogen är utgångspunkt 

och trygghet för livet man lever. I ett 

inspirerande möte med ytterst kunniga 

och vetgiriga skogsägaren 

Elisabeth Sander i Ingelshyttan bjuds 

vi på hennes personliga kunnande 

och kunskap. 

Tidningen är också laddad med 

omfattande kunskap, fakta och inspiration 

om en av de absolut bättre 

investeringar man kan göra på sin 

skogsfastighet – skogsbilvägen. Med 

ett rätt planerat vägnät optimerar du 

värdet på din fastighet på flera olika 

sätt. 

Hösten är jaktens högtid. Det är 

med stor portion glädje och längtan 

det drar ihop sig till en hundförarsäsong 

med dagar fyllda med 

spänning, fysisk ansträngning, väder 

av olika slag och sköna samtal vid 

korvbrasan. Själv står jag redo att utveckla 

två unghundar, varav den ena 

nu gör sin skogliga jaktpremiär. Det 

är med en stor dos ödmjukhet som 

jag vid ett möte med Rasmus Liljeblad 

har lyssnat in hans professionella 

perspektiv om hur du utvecklar 

och förbereder dina jakthundar för 

en ny säsong. Möt Rasmus i reportaget 

om jakt och jakthundar. 

Avslutningsvis kommer du sannolikt 

notera att en del av våra reportage 

är utvecklade i ett mycket nära 

samarbete med Stora Enso Skog 

och med bidrag från mellansvenska 

skogsägare och skogsbruksperspektiv 

som förhoppningsvis ger 

dig ännu mer inspiration till just ditt 

aktiva skogsbruk. 

Väl mött i skogen! 

Daniel Fellenius 

Marknadschef på Sydved 

aktivt skogsbruk #3/22 3

Passion för skog 

Vetgirig 

skogsägare 

med passion 

för ädellöv 

4 aktivt skogsbruk #3/22

– Jag har bra koll på min skog, känner mig 

trygg att kunna råda mig själv, säger skogsägaren 

Elisabeth Sander. 

När Elisabeth Sander tog över skogen efter sin pappa kunde hon inget om skog, 

det var som ett blankt papper. Men hon gick mängder av skogskurser och har 

fått massor med idéer för skogsbruket. Idag planterar hon allt från gran till 

sibirisk lärk och fågelbär på sin mark. 

– Det är den här mixen och experimenterandet som jag tycker är så fantastiskt, 

säger hon. 

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson 

I 

ngelshyttan, norr om Lindesberg ligger högt med en 

vacker vy över sjön Råsvalen. Här bor Elisabeth Sander 

tillsammans med sin sambo Kay. Ladorna skvallrar om 

att det en gång funnits djur på gården, där idag den 

gamla traktorn får husera. En av bodarna håller på att inredas 

till slaktbod, eftersom jakt är ett av Elisabeths intressen. 

– Under trettonhelgen fick jag skjuta årets första älg, en 

älgkalv. Förutom älg blir det mest rådjur jag jagar. 

Skogsägare sent i livet 

Elisabeth rör sig vant genom skogen. Det märks att hon går 

här ofta. Hon pekar ut några riktigt gamla tallar och berättar: 

– När grannskiftet skulle avverka ville de ta ner några av 

dessa för att skapa mer utrymme för skogsmaskinen att 

komma fram, men jag hade själv sparat dem i min gallring för 

att de skulle stå kvar, så de fick åka runt tallarna, säger hon 

med ett beslutsamt leende. 



Ska jag ge ett råd till 

nyblivna skogsägare är 

det att lära sig så mycket 

som möjligt av tidigare 

generationer. 

Elisabeth köper skogliga tjänster som 

gallring och föryngringsavverkning, men 

gör all planering själv. Hon tycker om att 

experimentera och har planer på att plantera 

hälften gran och hälften lärk. 


Det märks att Elisabeth kan sin skog och vet vad hon vill, 

trots att hon blev skogsägare sent i livet. 

– Jag tog över skogen 1997, då min far gick bort. Han 

var bara 74 år och jag hade räknat med att han skulle bli 

över 90 och hinna lära mig om skogen. Vi har gått i skogen 

tillsammans sedan jag var barn. Medan jag plockade 

blåbär och letade kantareller, försökte han berätta 

om skogen, men jag var inte mentalt mogen för det just 

då. Så när jag blev skogsägare vid 45 års ålder började 

jag med ett blankt papper. 

Kurserna ger nya idéer 

Elisabeth bestämde sig för att gå en grundkurs i skogsbruk 

för tjejer på Ladvik, Skogsstyrelsens kursgård 

utanför Vaxholm. 

–Där fick jag veta att man behövde en skogsbruksplan, 

så när jag kom hem kontaktade jag Skogsvårdsstyrelsen 

som det hette på den tiden för att skaffa mig 

en skogsbruksplan. Mitt krav var att jag skulle få vara 

med vid fältarbetet och så blev det. Jag tog ledigt från 

jobbet i flera omgångar och var med i skogen och lärde 

mig otroligt mycket. 

Efter det har Elisabeth gått mängder med kurser. 

Först Skogsstyrelsens kurser på Ladvik och därefter ett 

flertal kurser på Linnéuniversitet med fokus på hållbart 

familjeskogsbruk. 

– Efter varje kurs har jag fått nya idéer. Det har varit en 

lärorik och kul resa. Sedan har jag träffat många andra 

kvinnliga skogsägare i samma situation. Bland annat 

är jag medlem i Spillkråkan, ett nätverk för kvinnliga 

skogsägare. De ordnar många bra träffar och kurser, 

där kvinnliga skogsägare utbyter erfarenheter. Jag var 

också med på en skogsresa till USA. Vi startade i Seattle 

och slutade i San Francisco. Vi tittade på skog och 

träffade kvinnliga skogsägare. Idag är jag inte lika aktiv 

i föreningen. Nu är det inte heller lika gubbigt i skogsbranschen, 

fler kvinnor jobbar med skog, säger hon. 

Gillar att experimentera 

Elisabeth köper skogliga tjänster som gallring och 

föryngringsavverkning, men gör all planering själv. 

–Jag går ständigt runt och kollar. Jag röjer det jag 

orkar och hinner med. Utöver det anlitar jag en lokal 

entreprenör. All plantering försöker jag göra själv, 

berättar hon. 

Elisabeth tycker om att experimentera och har planer 

på att plantera hälften gran och hälften lärk. Hon har testat 

att plantera hybridlärk, men de blev väldigt krokiga 

så då gick hon över till sibirisk lärk. 

– Den blev rak och fin, problemet är att rådjuren fejar 

hornen mot dem. 

Om gran och tall är hennes pension, så är ädelträden 

Elisabeths passion. 

– Jag har alltid haft avverkningsbar skog, så skogen 

har verkligen försörjt mig. Dessutom hade jag inte tagit 

ut en krona före 2010, utan återinvesterat allt. Det gör att 

jag kan kosta på mig att experimentera. 

Fyllde bilen med 1 000 ekplantor 

Bland lövträdslagen finns ek, fågelbär, alm, lind, lärk och 

björk. 

– Jag lyckades argumentera till mig EU-bidrag, 

tack vare kunskapen jag fått från lövskogskursen på 

Linnéuniversitetet. Sedan åkte vi till Esbo i Finland och 

fyllde bilen med 1 000 ekplantor. De flesta förespråkar 

Visingsöekar, men jag tänkte att de växer för långt 

söderut, jag ville ha en sort som var på samma breddgrad. 

Dessutom fick jag med sorkskydd till de här 

plantorna. Plantorna sattes på åkern där nere, säger 

Elisabeth och visar riktningen till ekodlingen. 

Elisabeth kunde 

ingenting om skogen 

när hon tog över sin 

pappas gård 1997. Men 

hon har gått flera kurser 

i skogsbruk där hon lärt 

sig en hel del och fått 

många nya idéer. 



Elisabeth har testat att 

plantera hybridlärk, 

men de blev väldigt 

krokiga så då gick hon 

över till sibirisk lärk. 

Ekarna som hunnit bli åtta år gamla 

är redan mellan en och en halv till 

två meter höga. De är inhägnade, 

så att inte älg och rådjur ska ta sig 

in. Där har Elisabeth även planterat 

fågelbär och lärk. 

–När jag röjde mitt ekbestånd 

tog det 50 timmar. Proffsen röjer 

ungefär en hektar om dagen, skrattar 

Elisabeth och fortsätter: 

– Jag var så noggrann när jag 

röjde så när det dök upp en liten 

ekplanta så tog det ju lite tid. 

Jag har bra koll på 

min skog, känner 

mig trygg i att kunna 

råda mig själv. 

Fågelbär för virkets skull 

När Elisabeth berättar om fågelbärs träden skiner hon 

upp: 

– Det är körsbärsträd som man planterar för virkets 

skull, nåja man kan säkert äta bären också. Det är den 

här mixen och experimenterandet som jag tycker är så 

fantastiskt. De grövsta träden från röjningen har jag tagit 

som ved och det är i stort sett bara björk. På samma 

ställe planterade jag ekollon med planteringsrör och de 

har kommit upp, men väldigt tätt. Många är riktigt raka 

och fina men någon robust sparbanksek ska vi väl få till 

så småningom, säger Elisabeth och fortsätter: 

– Här finns förvånansvärt mycket ek. Jag har även en 

mindre ekplantering, där jag planterat ekollon nedanför 

huset för några år sedan men trodde 

inte att det blivit något men nu är det 

fullt med små ekar där. 

Vi går vidare till ett bestånd av 

almar som är självföryngrade. 

– De här godingarna är jag rädd 

om. Jag har varit lite rädd för almsjukan, 

men det har gått bra. Däremot 

kämpar jag som tusan med mina 

lindträd. 

Elisabeth går vidare med raska 

steg och en stund senare står vi 

inför tre riktigt gamla lindträd. De är 

inte vackra, då de troligen hamlats * 

en gång i tiden. 

– Jag har provat med allt, tagit vara på frön, plockat 

dem på vintern, haft dem i frysen, planterat inomhus. 

Jag har testat det mesta men det blir inga plantor av 

dem hur jag än gullar med fröna, säger hon och skakar 

lite bekymrat på huvudet. 

Lämnade Stockholm för skogen 

Man kan säga att det fanns ett liv före skogen och ett 

efter. 

– Innan jag blev skogsägare bodde jag i Stockholm 

och jobbade som speditör. Min pappa köpte gården 

någon gång i början av 1990-talet. Från början var han 

egentligen bara ute efter skogen, men tyckte att huset 


”Den här granplantan kallas ”Lilla Enso”. Den fick jag av Stora Enso Skog för 10–15 år sedan. Den fick ligga två 

veckor i kylskåpet i Stockholm innan den fick följa med till Ingelshyttan. Nu börjar den bli ”Stora Enso”.” 



låg så fint att han och hans 

sambo bestämde sig för att 

flytta dit. Själv arbetade han i 

skogen med sina hästar. 

Elisabeths pappa dog 1997 

och hans sambo bodde kvar i 

huset till 2004. Därefter började 

Eilsabeth pendla till huset. 

Hon åkte dit på helgerna, men 

arbetade fortfarande kvar i 

Stockholm under flera år. 

– För tio år sedan blev det 

definitivt. Då bestämde jag mig 

för att säga upp mig och flytta 

till gården och låta den 400 

hektar stora skogen försörja 

mig. Så jag började ta ut pengar 

ur skogen så min pension kunde vänta till 65 år. Nu 

är skogen ett välkommet tillskott i kassan. Idag bor jag 

tillsammans med min sambo som hjälpt mig med skogsskötseln 

genom åren. 

Om gran och tall 

är hennes pension, 

så är ädelträden 

Elisabeths passion. 

fin trädgård, skrattar Elisabeth 

och menar att hon i alla fall har 

en plan att göra en riktig trädgård, 

så hon får något vackert 

att vila ögonen på. 

Vad är då det bästa med att 

vara skogsägare? 

– Jag har alltid trivts i skogen. 

Att kunna vara i naturen och 

arbeta och samtidigt kunna 

påverka hur den ska se ut. Vilka 

träd man ska spara och så där, 

är en stark drivkraft. Jag har bra 

koll på min skog, känner mig 

trygg i att kunna råda mig själv. 

Hur ser du på framtiden? 

– Jag njuter så länge jag lever och sedan har jag en plan 

för skogen efter det. Jag har inga barn, men en plan, 

säger hon och ser lite hemlighetsfull ut. 

Trädgården sorgebarnet 

Elisabeth menar att hon lever ett helt annat liv idag. 

– Inget i världen får mig att flytta tillbaka till Stockholm 

idag, mina vänner får komma hit och det gör de gärna. 

Jag njuter så av att vistas i naturen varje dag, ta en kopp 

kaffe på altanen och njuta. 

Vi går ut på altanen och hon suckar högljutt: 

– Trädgården är ett sorgebarn. Här hade min far 

hästar som betade och nu är det en igenvuxen åker. 

Jag väntar på att någon villatidning ska komma med en 

tävling om ”Sveriges fulaste trädgård”, för den skulle vi 

ha goda möjligheter att vinna. Man har ju haft tävlingar 

om Sveriges fulaste badrum och fulaste kök och då har 

folk vunnit nya badrum och kök. Jag skulle vilja ha en ny 

Finns det något du skulle gjort annorlunda? 

– Jag skulle ha lyssnat på pappa, då hade jag fått mer än 

kantareller och blåbär med i bagaget. Nu fick jag börja 

med ett blankt papper, men det har också varit en kul 

resa. Det finns så många frågor jag skulle vilja ställa till 

honom. Varför sparade han björken, hur tänkte han om 

olika saker? Ska jag ge ett råd till nyblivna skogsägare är 

det att lära sig så mycket som möjligt av tidigare generationer. 

Då menar jag inte rent tekniskt för det kan man 

lära sig, snarare hur personen tänkte och resonerade. 

* En teknik som går ut på att samtliga grenar beskärs med regelbundna 

intervall. 


Elisabeth Sander 

Bor: Ingelshyttan, norr om Lindesberg 

Familj: Sambon Kay 

Skogens karaktär: Blandskog 

Omfattning: 400 hektar 


CO 2 

Skogsägare som ökar klimatnyttan 

ska gynnas ekonomiskt 

Skogen tar upp mycket koldioxid, men det 

finns potential att öka kolinlagringen i skogen 

ännu mer. Detta är en viktig åtgärd för att nå 

Sveriges klimatmål. 

– Men det saknas kraftfulla styrmedel för att 

gynna ökad kolinlagring i skog och mark. De 

åtgärder som behövs innebär oftast att markägaren 

förändrar sitt brukande. Ekonomisk 

ersättning behövs för att markägare ska vidta 

ytterligare åtgärder för att öka kolinlagringen 

på sin mark, säger Carl Nolander på Naturvårdsverket. 

I en rapport presenterar Skogsstyrelsen, 

Naturvårdsverket och Jordbruksverket olika 

förslag på åtgärder för att minska utsläpp och 

öka upptag av växthusgaser inom skogs- och 

jordbrukssektorn. Ett förslag är att de markägare 

som till lägst kostnad genomför åtgärder 

som ökar kolinlagringen ska få ekonomisk 

ersättning av staten. Det skulle till exempel 

kunna handla om åtgärder som beskogning 

av jordbruksmark som inte längre brukas, 

skogsgödsling så att skogen växer fortare eller 

återvätning av dikade torvmarker. 

Läs mer på skogsstyrelsen.se 


97 

Så många miljoner kubikmeter skog avverkades 

under 2021. 

Avverkningen under 2021 var den största hittills, 

om man bortser från 2005 då avverkningen uppgick 

till 122 miljoner skogskubikmeter, på grund av stormen 

Gudrun. De ökade trävarupriserna under pandemin 

och en stor efterfrågan på virke är de största 

orsakerna till den stora andelen avverkningar, enligt 

Skogsstyrelsen. Mest avverkades det i Götaland 

varifrån drygt 36 procent av den avverkade volymen 

kommer. Cirka 30 procent kommer från Svealand 

och drygt 33 procent från Norrland. 

Tillväxten i de svenska skogarna är större än 

avverkningen. Den genomsnittliga årstillväxten ligger 

på drygt 120 miljoner skogskubikmeter. 

Källa: Skogsstyrelsen 

Smidigare hantering av väldoftande paket 

Det går bra för det orientaliska tunnbrödet Liba Bröd. Efterfrågan 

ökar bland brödsugna konsumenter. Bakprocessen är 

smidig och många steg sker automatiskt. Men wellpapptrågen, 

som produkterna packas och skickas i, har vikts för hand av personalen, 

vilket har inneburit vikning av runt 2 000 lådor per dag. 

”Vi upplevde en större stressnivå av att behöva vika så 

många tråg för hand. Det blev svårt att hinna med. Vi kände 

dessutom att det kunde bli ett arbetsmiljöproblem eftersom 

axlar och armar tar stryk i längden”, säger Thomas 

Blomqvist, produktionschef på Liba Bröd. 

För att förbättra arbetsmiljön investerade Liba Bröd i en 

automatisk trågresare från Stora Enso. Maskinen, eller trågresaren, 

limmar och viker arken som levereras till fabriken. Trågen 

åker sedan på en bana ner till operatören som packar de färdiga 

brödpåsarna. Maskinen har många fördelar. Bland annat bidrar 

den till att förbättra arbetsmiljön för personalen och dessutom 

går det åt mindre material nu, vilket är positivt både ur miljöoch 

ekonomisynpunkt. 


Ett tufft träd i lyxförpackning 

Allt fler företag vill fasa ut fossila förpackningar och ersätta dem med förnybara 

lösningar. DuraSense by Stora Enso är en träbaserad biokomposit för premiumkosmetika, 

livsmedel och lyxvarumärken som vill ha miljövänliga alternativ till plastförpackningar. 

Blandningen av träfibrer och biobaserade polymerer gör det möjligt 

att skapa en till 98 procent återvinningsbar förpackning. Den kan återvinnas upp 

till sju gånger. 

Stora Enso och 

Northvolt 

samarbetar för 

att utveckla trä - 

baserade batterier 

Stora Enso och Northvolt samarbetar för att ta fram hållbara 

batterier med hjälp av ligninbaserat, hårt kol utvunnet 

ur förnybart trä från nordiska skogar. Det blir både mer 

miljövänligt och sänker kostnaderna för batteriet. 

Målet är att utveckla världens första industrialiserade 

batteri med anoder helt tillverkade av europeiska råmaterial. 

Det sänker både koldioxidavtryck och kostnader. 

– Samarbetet med Northvolt är ett steg mot att tillhandahålla 

den snabbt växande batterimarknaden med 

förnybara anodmaterial från träd. Vårt ligninbaserade 

hårda kol, Lignode ® by Stora Enso, kommer att tillgodose 

den europeiska försörjningen av anodråvara. Vi möter 

behovet för hållbara batterier inom områden som fordon 

och stationär energilagring, säger Johanna Hagelberg på 

Stora Enso. 

Båda företagen bidrar till batterisamarbetet med nyckelkomponenter 

och expertis. Stora Enso tillför Lignode ® , 

som kommer från hållbart brukade skogar, medan 

Northvolt står för celldesignen, produktionskonceptet och 

utvecklingsprocessen. 

– Genom samarbetet ges vi möjlighet att utforska ett 

nytt hållbart råmaterial och utöka den europeiska värdekedjan, 

samtidigt som vi kan utveckla en billigare batterikemi, 

säger Emma Nehrenheim på Northvolt. 

Lignin är en vegetabilisk polymer som finns i cellerna 

hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 

procent av lignin, där ämnet fungerar som ett naturligt 

och starkt bindemedel. Det är en av de största förnybara 

kolkällor som finns. 

Pilotanläggningen finns på Stora Ensos anläggning i 

finska Sunila, där lignin har producerats i industriell skala 

sedan 2015. Samtidigt utvärderar man också en kommersiell 

produktion av Lignode. 

Vem är det 

som äger skog? 

Andelen skogsmark hos enskilda skogsägare 

ökar i Sverige, från ett genomsnittsinnehav på 30 

hektar 1999 till 34 hektar 2021. Ökningen är störst 

bland manliga skogsägare som 2021 ägde cirka 

40 hektar i genomsnitt jämfört med kvinnornas 

medelinnehav på cirka 25 hektar. 

Källa: Skogsstyrelsen 

Män 

Kvinnor 

40 25 

hektar 

hektar 

I skiftningarna syns livet. 

Längs skogsstigen jag springer 

har träden spritt sitt lövguld 

över sommargrönskan. 

Solens strålar silar 

genom grenverket 

och klarröda rönnbär 

hänger i tunga klasar 

och tecknar sig fint 

i förgrunden 

till den blåa himmelen. 

Den klara luftens 

djupa andetag 

syresätter kropp och själ. 

I löven som faller 

finns inget vemod 

och ingen rädsla. 

Sommaren har inte 

gått förlorad. 

Under ny skepnad 

slår samma hjärta. 

Tina Falltorp 


Stora Enso och Northvolt inleder ett 

samarbete för att utveckla framtidens 

hållbara batterier med komponenter 

från nordiska träd. 



Nu och i framtiden 

Skogen står upp för oss! 

I kristider står skogen upp för svenskarna och förser oss med värme, drivmedel och el. 

Men i skogen växer också framtidens lösningar. Stora Enso och Northvolt meddelade 

i somras att man inleder ett samarbete för att utveckla framtidens hållbara batterier 

med komponenter från nordiska träd. 

R 

ysslands invasion av Ukraina har gett stora 

effekter på energimarknaden, det har nog inte 

undgått någon. Det är lätt att få en mindre 

chock när man tankar bilen eller betalar 

elräkningen, men tyvärr finns det ingen quick fix på problemet. 

Västvärldens självklara avståndstagande från 

den ryska invasionen och lika självklara konsekvenser 

i form av sanktioner har visat på sårbarheten i Europas 

beroende av rysk fossil energi. 

Vedpannan vinnare 

De gamla oljepannorna i villor och på gårdar har sedan 

länge nästan helt ersatts av värmepumpar eller liknande 

lösningar. Av bara farten åkte en hel del vedpannor 

med, men de fåtal som höll kvar vid sin vedeldning har 

gått från i princip idiotförklarade till att nu framstå som 

vinnare. 

Moderna värmepumpar är väldigt smarta och 

effektiva, men det går inte komma ifrån att de trots allt 

förbrukar el. Myseldningen i vedkaminerna har fullständigt 

exploderat och vedproducenterna har bråda dagar 

för att mätta den ökade efterfrågan. Svenskarna laddar 

för en kall och dyr vinter med intensiv ”myseldning”. 

Hållbara batterier från skogen 

Det är intressant att skogen i kristider står upp för 

svenskarna och förser oss med både värme, drivmedel 

och el på samma sätt som under 1970-talets oljekris och 

under andra världskriget. Så lite renässans för skogens 

traditionella roll som värmekälla och ”Back to Basic” 

skulle man kunna säga! 

Men skogen ger inte bara traditionella lösningar, utan 

i den växer också framtidens lösningar. Stora Enso och 

Northvolt meddelade i somras att man inleder ett samarbete 

för att utveckla framtidens hållbara batterier med 

komponenter från nordiska träd. 

Det är trädens ”doldis” ligninet som är en del av lösningen, 

en restprodukt som idag främst eldas upp men 

som kan ersätta de flesta oljebaserade produkter. Ligninet 

har potential att gå från biprodukt till huvudråvaran 

i trädet. Att eldrift och batterier är framtiden har väl inte 

undgått någon om man följer dagspressen. 

Hur mycket man än vurmar och brinner för förbränningsmotorn 

så planeras inte mindre än 40 stora batterifabriker 

att byggas i Europa och ett flertal av dessa 

i Sverige. Självklart ska skogen vara en del av denna 

framtida hållbara lösning! 

Expansiv vindkraft 

Parallellt sker en mycket snabb expansion av vindkraften. 

Inte helt okontroversiell och ofta ifrågasatt, men 

det är ofrånkomligt att vindkraften kommer att stå för en 

mycket stor del av det ökade behovet av elproduktion. 

Även här visar skogen upp framtiden, då man nu kan 

bygga bättre, billigare och mer hållbara vindkrafttorn 

av trä. Fördelarna, förutom att trä är 

förnyelsebart och klimatsmart, är goda 

mekaniska egenskaper, låg vikt och låg 

kostnad. 

Visst är skogen härlig! Den bjuder 

på traditionella och nya spännande 

användningsområden i en perfekt mix. 

Tänk dig det här: Grön el från vindkraftverk, 

tillverkade av förnyelsebart 

material från skogen. Sedan lagras elen 

i batterier tillverkade av förnyelsebart 

material från skogen. 

Till sist, tack alla skogsägare för att ni 

förser oss med en fantastisk råvara med 

oändliga möjligheter. 

Pär Johansson, VD på Sydved 

Nu ser vi en renässans för 

skogens traditionella roll 

som värmekälla. 


Just nu 

i din skog 

Text Annsofie Öhman 

Oktober, november & december 


Beställ plantor och plantering 

Har du föryngringsavverkat i sommar eller i höst? Då är det hög tid att 

beställa plantor till vårens planteringar, om du inte redan har gjort det. 

Tänk också på att beställa plantering om du behöver hjälp med det. 

Markberedning 

Hösten är en bra tid för markberedning. Marken hinner lägga sig, men 

inga nya växter hinner etablera sig innan plantorna kommer i jorden. 

Skydda nya plantor mot viltet 

Ha koll på att viltet inte äter upp dina nya plantor! Speciellt under 

vintern är toppar och grenar begärliga för älgar och rådjur. Ett sätt att 

skydda plantor är genom att behandla med viltskyddsmedel, som 

gör dem mer oattraktiva för viltet. 

Plantera i höst 

Glömde du bort att plantera i våras? Lugn! På många marker går 

det faktiskt att plantera fram tills det blir tjäle i marken. Vid en 

tidig höstplantering kan plantornas rotsystem hinna växa ut i 

omgivande jord. En sen plantering är mer som en förvaring i 

väntan på att plantorna ska börja växa på våren. Plantering i 

oktober och november bör dock undvikas på finjordsrika 

marker, då plantorna riskerar att frysa upp ur marken då de 

ej hinner rota sig. 

Röj pass inför jakten 

Hur ser det ut kring jaktpassen? Tillåt inte sly och buskage 

i skjutgatorna. Kvista av träd åtminstone upp till den höjd 

där man lägger an. Dessutom är det klokt att snitsla 

vägen till passet och märka ut det noggrant. 

Spana efter julgran! 

Säkert går du både en och annan runda i skogen i 

höst. Jagar vilt eller njuter av klara, fina höstdagar. 

Ett tips är att redan då välja, och märka ut, årets julgran. 

Ett projekt som brukar vara lite lättare innan 

snön kommer. 

Foto Sara Landstedt 


Fortsätt ha koll 

på granbarkborren! 

Hotet från granbarkborren fortsätter att hänga över skogsägare i stora delar 

av landet. Ju tidigare du upptäcker och åtgärdar angrepp, desto större del 

av virkesvärdet kan räddas. Tecken på angrepp nu i höst och några månader 

framåt är granar med roströda barr och avfläkt bark. 

Text Annsofie Öhman 

S 

kogsbrukets svärmningsövervakning och 

observationer visar på fortsatt stor aktivitet 

av granbarkborrar i södra och mellersta 

Sverige. Rekommendationen till skogsägarna 

är därför att fortsätta vara aktiva i sin skog och leta 

efter angripna träd. 

Upptäcker man angripna träd ska man agera 

direkt. Antingen hugger man enstaka träd själv eller 

så kontaktar man sin virkesköpare. Sydvedaren får 

då en överblick av läget och kan planera in en avverkning. 

Ju tidigare man tar hand om angripna träd, desto 

större del av virkesvärdet kan räddas. 

Träd som har varit döda längre tid än ett år kan 

man lämna. De gör större nytta om de står kvar, 

eftersom granbarkborrens naturliga fiender 

trivs i dem. Om skogsbruket är certifierat 

måste man lämna död ved äldre än ett år i 

sin skog. Stående döda träd som utgör en 

fara för djur eller människor får man fälla, 

men inte ta ut från skogen. 

Tips om hur du kan upptäcka 

och hantera angrepp 

Foto Annie Svensson 

1. Gör turer i din skog, ofta! 

Foto Anders Westström 

2. Ta reda på var det finns bestånd som kan vara i riskzonen 

och var extra aktiv när du söker efter barkborrar där. 

I Sydveds app finns kartlagret Riskindexkarta granbarkborre 

som visar områden som barkborrarna gillar. 

3. Tydliga tecken i höst på angrepp är granar med 

roströda barr och bark som är avfläkt av hackspettar. 

När barren har ramlat av är angreppen sannolikt från 

tidigare års angrepp. 

4. Upptäckt angripna träd? Avverka enstaka träd själv 

eller kontakta din virkesköpare. Minskar risken 

för fortsatta angrepp och räddar en så stor del av 

virkesvärdet som möjligt. 

5. Markera träden. I Sydveds app kan du enkelt markera 

trädens position, så att du snabbt kan hitta 

tillbaka till dem. Det du markerat kan du också 

välja att dela med Sydved. Ger virkesköparna 

exakt position på de angripna träden, vilket 

underlättar om Sydved ska avverka. 

Foto Azote 


Så blir 

skogsbilvägen 

en smart 

investering 

Vi har drygt 20 000 mil skogsbilvägar i 

Sverige. Det finns inga regler som säger 

hur de ska skötas, men genom smart 

planering och rätt underhåll blir både 

befintliga och nya skogsbilvägar en 

investering som ger nytta lång tid 

framåt. Vi ser skogbilvägar från en 

rad olika vinklingar. 

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson 


Har du 

mycket mogen 

skog kan du räkna hem 

investeringen på kort 

tid. Med yngre skogar och 

gallringsskogar tar det 

längre tid, men det blir 

ändå lönsamt 

på sikt. 

En lönsam 

väg till din skog 

Det finns många fördelar med att ha en skogsbilväg på sin fastighet, men hur vet 

man om det är värt att göra investeringen? Hur ska man tänka om man vill dela en 

skogsbilväg med grannarna och vad innebär egentligen den nya klassningen av 

skogsbilvägar för dig som skogsägare? Carl Segersson, logistiker på Sydved, ger dig 

sina bästa tips. 


V 

ärdet på din skogsfastighet påverkas 

av hur nära din skog ligger en fungerande 

skogsbilväg. 

– Områden som ska avverkas blir lättare 

att komma åt med en skogsbilväg. När skotaren inte 

behöver köra lika långt med virket blir det billigare helt 

enkelt, säger Carl Segersson, logistiker på Sydved. 

Vid gallring, röjning, plantering och markberedning 

tjänar du på att ha ett förkortat avstånd till din skog. 

Dessutom underlättar vägen en regelbunden tillsyn av 

skogen. 

En skogsbilväg gör också skillnad för klimatet. En 

skotares virkestransport i terräng drar 40 till 50 gånger 

mer bränsle, jämfört med om samma transportarbete 

utförs med lastbil på en väg. 

– Att köra på en skogsbilväg skapar dessutom en 

säkrare arbetsmiljö för den som kör virket och så blir det 

enklare för dig som skogsägare att komma ut och sköta 

din skog. Sedan ska man inte glömma bort de mjukare 

värdena: att skogen blir mer tillgänglig för att komma ut 

och jaga, plocka svamp, åka på utflykter och njuta av 

naturen, säger Carl Segersson. 

Ytterligare en aspekt är att det blir enklare att skydda 

skogen med en skogsbilväg. Det blir lättare att vidta 

åtgärder vid en storm eller ett granbarkborreangrepp 

och brandförsvaret kan enklare komma ut i skogen vid 

en skogsbrand. 

Skotningsavståndet en nyckel 

Fördelarna med en skogsbilväg är med andra ord 

många, men det är inte gratis att bygga en ny skogsbilväg 

eller att rusta upp en befintlig väg. 

– Skogsägaren måste göra en avvägning om det är 

värt det och ibland kan det vara svårt att motivera det 

när man tittar på det kortsiktigt, men ser man det på lång 

sikt brukar det löna sig, säger Carl Segersson. 

Om du har mycket mogen skog som är föryngringsbar 

kan du räkna hem investeringen på kort tid. Har du 

yngre skogar och gallringsskogar tar det längre tid innan 

du får tillbaka pengarna, men det blir ändå lönsamt på 

sikt. 

För den som är osäker är ett tips att titta på skotningsavståndet. 

Om avståndet för att frakta virket genom 

skogen fram till avlägget är längre än 300 meter är 

det definitivt lönt att anlägga en skogsbilväg. Kostnaden 

för att bygga en väg styrs av hur marken ser ut där vägen 

ska byggas. En skogsbilväg ses som en skattemässig 

investering och kan skrivas av under flera år. Om du 

exempelvis investerar 100 000 kronor i en ny väg, kan du 

skriva av kostnaden på 10 år. Dessutom är hela kostnaden 

avdragsgill i din deklaration. 

Gemensam skogsbilväg med grannarna 

Ett tips för att komma ned i kostnader kan vara att bygga 

en skogsbilväg tillsammans med grannarna. Då kan ni 


Enskild väg 

Med en enskild 

väg menas de 

vägar som inte 

tas om hand av 

staten eller kommunen. 

Vägen 

sköts i stället 

av en samfällighetsförening 

eller en enskild 

markägare. 

bilda en förening eller en gemensamhetsanläggning 

för att sköta vägen tillsammans. Väljer ni att bilda en 

gemensamhetsanläggning görs det genom Lantmäteriet 

och då är det även Lantmäteriet som beslutar om hur ni 

fördelar kostnaderna. 

Väljer ni att bilda en förening finns det olika sätt att 

fördela kostnaderna på. Antingen delar man lika eller så 

kan man använda tonkilometermetoden. Då beräknas 

kostnaden genom att den vikt i ton som fastigheten bedöms 

belasta vägen med under ett år multipliceras med 

den väglängd i kilometer som nyttjas till och från fastigheten. 

På så sätt kan samfälligheten fördela kostnader 

för drift och underhåll på delägarna. 

– En fördel med att ha en gemensam skogsbilväg i 

exempelvis en samfällighet är att underhållet av vägen 

ofta sköts bättre, man är flera som hjälps åt. Dessutom 

minskar också risken för att vägen växer igen när det är 

många som använder den, säger Carl Segersson. 

Men det finns också utmaningar med att dela på en 

skogsbilväg. Vem står exempelvis för kostnaden om vägen 

körs sönder? Är man två markägare och en av dem 

har avverkat, så kan det vara naturligt att den personen 

står för notan. Men i en samfällighet, där alla betalar 

underhåll för vägen varje år kanske man inte är beredd 

att ta hela kostnaden själv för en sönderkörd väg. 

– Det viktiga för att undvika sådana konflikter är att 

ha en rak dialog med de andra medlemmarna i förenin 

gen. Ett tips kan vara att prata om hur man ska göra 

om sådana här saker händer redan innan man bygger 

en gemensam skogsbilväg. 

Ny klassning av skogsbilvägar 

Trafikverket har en nationell vägdatabas, där man kan 

hämta information för att planera virkestransporter från 

skogen till industrin. Problemet är att skogsbilvägarna i 

den vägdatabasen inventerades och klassades senast 

under 1990-talet. Sedan dess har det hunnit hända 

mycket i skogen och många skogsbilvägar har inte 

skötts och håller på att växa igen. 

– Virkestransporterna idag är dessutom både tyngre 

och längre än de var för 30 år sedan men standarden på 

skogsbilvägar har inte riktigt hängt med för att klara av 

den utvecklingen, berättar Carl Segersson. 

För några år sedan fick Biometria i uppdrag av skogsnäringen 

att inventera skogsbilvägar. 

Vägarna bedöms efter framkomlighet och tillgänglighet. 

Man tittar på möjligheten för lastbil med släp att 

ta sig fram på vägen med tanke på vägbredd, kurvradie 


Värdet på din skogsfastighet 

påverkas av hur nära din skog ligger 

en fungerande skogsbilväg. 

Carl Segersson, logistiker på Sydved 

Foto Amelie Bergman 

och vändmöjlighet. Syftet är att få en objektiv bedömning 

av skogsbilvägarna. 

Det här projekt har startat upp med skogsbilvägarna i 

Götaland och förhoppningsvis fortsätter det senare med 

inventering i övriga landet. I Götaland ska inventeringen 

vara klar under nästa år, 2023. 

Som markägare är du inte tvingad att göra något åt dina 

skogsbilvägar på grund av den nya klassningen. Men 

den kan ändå hjälpa dig ett steg på vägen. 

– För dig som skogsägare i Götaland är det här ett 

kanonbra tillfälle att använda informationen som underlag 

för att förbättra dina skogsbilvägar. För dig som 

bor i Sveland eller Norrland 

kontakta gärna din virkesköpare 

för att prata om vad 

som krävs för förbättringar 

för din skogsbilväg, tipsar 

Carl Segersson. 

Tips! 

Få vägledning för 

samfälligheten 

Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) är en opolitisk 

organisation för de enskilda väghållarna i Sverige. 

Alla vägföreningar, vägsamfälligheter och samfällighetsföreningar 

som har ett väghållaransvar kan 

bli medlemmar. Förbundet har till uppgift att 

• förenkla engagerade enskilda väghållares 

vardag och tillvarata deras intressen. 

• bistå dem som arbetar med den enskilda väghållningen 

i Sverige. 

• representera de enskilda väghållarna gentemot 

politiker, myndigheter och organisationer. 

Läs mer på | revriks.se 


10 ha 

6 ha 

4 ha 

= Skiftets medelpunkt i vägen. 

Så fördelas kostnaden för en ny väg 

Skissen illustrerar hur en beräkning av fastigheternas andel i en ny skogsbilväg kan göras. 

Den planerade skogsbilvägen sträcker sig över tre fastigheter. 

För varje fastighet görs en beräkning av den areal som har 

nytta av vägen, multiplicerat med vägsträckan. 

• Fastigheten längst bort nyttjar 10 hektar för 1 000 m väg 

(10 x 1 000) = 10 000. 

• Mittenfastigheten nyttjar 6 hektar för 500 meter väg = 3 000. 

• Fastigheten närmast väg nyttjar 4 hektar för 250 m väg = 1 000. 

• Totala antalet andelar i vägen blir då 14 000. 

• Vid en procentuell fördelning ges den första fastigheten 

10 000 / 14 000 = 71 procent, mittenfastigheten 

3 000 / 14 000 = 22 procent och den minsta får 

1 000 / 14 000 = 7 procent. Kostnaderna för skogsbilvägen 

kan sedan fördelas procentuellt på respektive fastighet. 


ensa dikeskanterna och busk röj 

R ungefär vart tredje år. Det är 

viktigt att skogen inte växer in på 

vägen. Träd som hänger ner, grenar, 

stenar precis i vägkanten och 

liknande orsakar stora skador på 

lastbilarna och hindrar framkomligheten. 

Dessutom torkar vägen upp 

tidigare på våren om vägkanterna är 

fria från träd och sly. 

yvla vägen regelbundet för att 

H hålla den jämn. Åk gärna ut 

under och efter tjällossningen för 

att se vart allt vatten tar vägen. Om 

det samlas på vägen eller rent av 

blir små flöden, kan det vara läge att 

hyvla. Det bästa är att skapa lutning 

från vägens mitt för att vatten ska 

rinna bort. 

e till att vägtrummorna är hela 

S och fungerar som de ska. 

Kanske behöver trummorna rensas? 

Det görs snabbt med en spade. 

Så håller du din 

skogsbilväg i toppskick! 

verväg noga om du ska sätta 

Ö bommar – risken är att vägen 

inte blir använd. Och åker du inte på 

vägen växer den igen. 

örsök vara ute i god tid med 

F underhåll eller justeringar av 

vägen. Det blir ofta stressigt om 

vägen behöver göras i ordning 

precis innan en avverkning.

600 meter väg 

sparar många 

kilometer 

Gruset är ännu rödaktigt och ligger perfekt packat på den nygjorda 

vägen i Lumsheden utanför Falun i Dalarna. Bruno Palmqvist är nöjd, 

tidigare hade han nästan sju kilometer till skiftet, nu är det bara 1,5 

kilometer och det tack vare 600 meter väg. 

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson 

B 

runo Palmqvist har länge tänkt att han behöver en skogsbilväg för 

att lättare kunna gallra sin skog. 

– Jag skulle ha gjort det här för länge sedan, tankarna har funnits där, 

men du vet det där med att få tummen ur, säger Bruno och skrattar. 

Den utlösande faktorn till att det ändå blev av, var den planerade avverkningen 

och röjningen, där en ny skogsbilväg skulle göra nytta. 

– När avverkningen var beställd och jag diskuterade med min virkesköpare 

kändes det självklart att göra skogsbilvägen nu för att få fram virket. 

Bruno tar tagit hjälp av sin virkesköpare för att planera och bygga skogsbilvägen. 

– Jag har inte behövt bry mig, Stora Enso har skött allt. De har planerat, anlitat 

entreprenör och vägbygget tog inte mer än några veckor, säger Bruno. 

För Bruno är vägen en efterlängtad och självklar investering. 

– Jag har lärt mig av tidigare generationer att när skogen är avverkningsbar, 

då lönar det sig att bygga väg. Jag finansierade det med en tidigare avverkning 

och när den här avverkningen är genomförd, räknar jag med att vägen bidragit 

till större ekonomiska vinster. Nu slipper skogsmaskiner och timmerbilar åka 

runt hela skiftet och det finns plats att lägga virket vid väg. Allt som tar tid kostar 

pengar. Vintertid när det krävs plogning, är det skillnad att hyra in plogning för 

600 meter eller en halvmil. Rent kostnadsmässigt höll kalkylen för vägbygget. 

Det var inga överraskningar längs vägen, så att säga. 

Marken är kuperad, framför allt över Uvberget där högsta punkten är 300 

meter över havet, men med få vattendrag har det har räckt med att göra diken 

längs sträckan. Nu är Bruno spänd på att se hur vägen håller. 

– Vägen har torkat upp, det blir säkert bra när det satt sig och det blivit några 

vändor med tunga fordon. Jag har åkt med traktorn och det gick bra, säger han. 

När det var dags för avverkning insåg 

Bruno Palmqvist att en ny skogsbilväg 

skulle göra stor nytta. 

Bruno har fått hjälp med planeringen 

av skogsbilvägen av sin virkesköpare 

Marcus Söderberg på Stora Enso. 


När avverkningen 

var beställd kändes 

det självklart att göra 

skogsbilvägen nu för 

att få fram virket. 


10 

råd för att 

bygga en lönsam 

skogsbilväg 

Här får du några handfasta tips. 

1 Titta på det befintliga vägnätet. Hur ser framkomligheten ut 

idag? Finns det några befintliga skogsbilvägar i området? Kartlägg 

behovet innan du bestämmer dig. 

2 Samråd med grannarna. Prata med dina skogsgrannar, de har 

kanske också nytta av en väg? Diskutera var vägen ska ligga 

för att den ska göra mest nytta och anpassa efter terrängen. 

Dela på kostnaderna för byggnation och underhåll, viktat efter 

respektive fastighets areal som har nytta av vägen. 

3 Var ute i god tid. Om vägen ska användas på sommaren är det 

bra om det hinner gå en tjälperiod innan. Anlägg gärna vägen 

minst ett år före avverkningen. Då hinner den torka ut och sätta 

sig ordentligt. 

4 Kom ihåg anmälan. Du behöver göra en anmälan hos Skogsstyrelsen 

senast sex veckor innan du får börja bygga vägen. 

5 Bygg rätt. Bygg vägen välvd, som ett upp och nedvänt U. Det 

gör det lättare för regnvatten att rinna av. Se till att vägkroppen 

är hög och att det finns rejäla diken på sidorna som leder bort 

regn- och smältvatten. Välplanerade trummor, så att vattnet kan 

rinna under vägen, är också viktigt. 

6 Tänk över dragningen noga. En skogsbilväg ska byggas så att 

en lastbil med släp kan komma fram och vända. Se till att kurvorna 

och vändplanen är tillräckligt stora. Om vägen är smal behövs 

ett antal mötesplatser längs sträckan. 

7 Placeringen är viktig. Vägen bör vara anlagd så att den underlättar 

de transporter som behövs i omkringliggande skogsområden. 

Låt områden med höga naturvärden vara orörda och ta 

hänsyn till fornlämningar och kulturminnen. 

8 Vägar ska läggas på avstånd från sjöar eller vattendrag. 

Det bör alltid finnas en väl tilltagen orörd zon mellan vägen och 

vattnet. 

9 Slarva inte med underarbetet. Se till att skapa uppställsplatser 

för maskiner på plan, torr och fast mark. Dessa ska vara väl röjda 

från träd och buskar. 

10 Ta hjälp. Det är mycket att tänka på när man ska planera en 

skogsbilväg. Kontakta gärna din virkesköpare och få hjälp i 

planeringen. 


Därför är det 

smart att gallra 

Gallring är en smart investering. Du får en fin, friskare skog samtidigt som 

du ökar värdet på träden som lämnas kvar. Dessutom får du en välkommen 

intäkt från din skog. 

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson 


Anders Ehrenström, chef för 

Skogliga tjänster på Sydved. 

E 

n rätt utförd gallring är en av de viktigaste 

åtgärderna på vägen mot en värdefull skog. 

Gallring är skoglig friskvård som ger skogsägaren 

en intäkt redan i ett tidigt skede. 

När man gallrar gör man ett urval bland 

stammarna och träden som har den bästa tillväxtförmågan 

lämnas kvar. Träden man sparar får mer utrymme 

och genom det mer ljus, näring och vatten. Du skapar 

då livskraftiga träd med bättre virkeskvalitet, vilket gör 

träden mer värdefulla vid föryngringsavverkningen i 

framtiden. 

Ett annat plus är att skogen blir mer öppen och upplevelsen 

av skogen förändras. För alla som gillar jakt och 

friluftsliv är det positivt när det så småningom blir lättare 

att röra sig i terrängen. 

Så vet du när du ska gallra 

Det gäller att komma i gång med gallringsprogrammet 

i tid, så att man hinner med de gallringar man planerat 

innan beståndet blir för högt och risken för stormskador 

ökar. Det säger Anders Ehrenström, chef för Skogliga 

tjänster på Sydved. 

– En tumregel är att en förstagallring i en granskog 

bör göras då medelhöjden på beståndet är 11–13 meter. 

Motsvarande i en tallskog är 10–12 meter. Men det som 

egentligen styr är hur det ser ut i det enskilda beståndet, 

förklarar han. 

Förstagallringen bör göras tidigt och relativt hårt, 

för att beståndet ska utvecklas på bästa sätt. Då 

skapar man stabila träd som bättre står emot vind, 

snö och skadeinsekter. 

– Beroende på hur väl skogen röjts tidigare, 

så görs den första gallringen med en gallringsstyrka 

som motsvarar 25 till 40 procent av 

grundytan. Är det någon gång i gallringscykeln 

du bör ta i lite extra för att justera ner ett alltför 

högt stamantal så är det i just förstagallringen. 

Gallring och stormar 

Senare gallringar ska göras svagt, uttag omkring 

20–25 procent av grundytan, och den sista gallringen 

i beståndet ska göras innan träden passerar 

20–22 meters höjd. 

– Risken för stormskador ökar ju högre skogen är, 

och själva gallringsingreppet ger en något ökad risk för 

stormfällningar direkt efter gallringen. Men efter några 

år har träden stabiliserats och man har ett bestånd som 

är stärkt för framtiden, summerar Anders. 

Lyfta fram natur- och kulturvärden 

Många skogsägare som gallrar gör det av skogsvårdsskäl 

och med en förhoppning om att få en första ekonomisk 

intäkt från sin skog. Men gallringen är också ett 

ypperligt tillfälle att utveckla andra värden i sin skog. 

Jägaren kanske passar på och skapar miljöer med riklig 

tillgång på foder för viltet. 

Sen är gallringen också ett utmärkt tillfälle att lyfta 

fram fastighetens natur- och kulturvärden. Det kan man 

göra genom att till exempel gallra fram gamla vårdträd 

och olika inslag av löv, vilket gör att det blir mer variation 

i din skog. Kantzoner mot bäckar, sjöar och våtmarker 

är värdefulla miljöer som man kan förstärka genom att 

släppa fram löv eller tall. 

– När du går runt i din skog innan gallringen, se om du 

hittar fornminnen som stenmurar eller platser där gamla 

torp legat och hugg sedan fram dem. Det är ett bra sätt 

att bidra till att de bevaras för eftervärlden, säger Anders 

Ehrenström. 

Varför gallra? 

1. 

Gallring är skoglig friskvård. Träden som lämnats 

får mer utrymme och bättre tillgång till vatten och näring. 

Du får mer volym av bra virke. 

2. 

Produktionen förs över till de bästa träden och därmed ökar 

andelen timmer. 

3. 

Du får en första intäkt från din skog redan efter cirka 25 år. 

4. 

Det blir lägre avverkningskostnader vid en 

föryngringsavverkning i en gallrad skog. 

5. 

Gallring i rätt tid minskar risken 

för storm- och snöskador. 


Gallring är skoglig friskvård 

som ger skogsägaren en intäkt 

redan i ett tidigt skede. 


Framtidens 

skotare rör sig 

smidigt i terrängen 

En ny typ av skogsmaskin som med innovativ teknik 

minskar markskador, ökar transport hastigheten 

och skapar en bättre förarmiljö. Just nu pågår 

testkörningar av Centipede i de svenska skogarna 

för att se om maskinen ska gå i produktion. 

Testkörning av framtidens skotare pågår! 

Text Sanna Casson 

K 

onceptmaskinen som kallas Centipede 

har utvecklats av Stora Enso i samarbete 

med flera andra skogsföretag och maskintillverkaren 

Komatsu Forest. Ett samarbete 

som pågått sedan 2019, med syfte 

att utveckla en ny skogsmaskin för ett 

mer skonsamt skogsbruk. 

– Detta är ett unikt samarbetsprojekt och vi som 

grupp vill ta ett ansvar för att påverka utvecklingen i en 

hållbar inriktning, som inte bara reducerar markskador, 

utan som långsiktigt påverkar både skogsbruket och 

skogen i en positiv riktning, säger Rebecka Rödin, chef 

för Driving på Stora Enso. 

Tar sig snabbt fram i terrängen 

Centipeden är med sin innovativa teknik byggd för att 

lösa problematiken med markskador, öka transporthastigheten 

och samtidigt minska helkroppsvibrationerna 

för föraren. Maskinen har ett nyutvecklat bandsystem 

med en stor understödsyta mot marken, vilket minskar 

marktrycket. Den har också ett helfjädrat chassi som 

hanterar markens ojämnheter, vilket medför att maskinens 

hastighet kan öka utan att vibrationerna gör det. 

Den nya designen gör att skogsmaskinen kan ta sig 

fram snabbt i terrängen och frakta stor last. Dessutom 

klarar den att köra i vinterterräng och trakter som drabbats 

av mycket regn. 


Mindre bränsle och mindre marktryck 

Simuleringar visar att jämfört med en traditionell hjulskotare 

i samma storleksklass kan den nya skogsmaskinen 

reducera högsta marktrycket med minst tre gånger, 

öka produktiviteten med 20 procent, reducera bränsleförbrukningen 

med 15 procent i mjuk terräng, samt 

minska helkroppsvibrationerna med 50 procent. 

– Skogsbruket står inför några viktiga utmaningar 

och att minimera markpåverkan, för ett mer skonsamt 

skogsbruk, är en av dem. Genom att utveckla den här 

tekniken får vi också en mer hållbar arbetsmiljö för våra 

duktiga maskinförare. Tillsammans bidrar det till minskat 

slitage och ökad produktion. 

Just nu utförs grundliga tester av den nya skogsmaskinen, 

som ska ligga till grund för beslut om den ska 

gå i serieproduktion. 

– Det känns fantastiskt kul att vi nu är med och tar 

detta teknikkliv, helt i linje med vårt hållbarhetsarbete, 

säger Rebecka Rödin. 

Fakta om Centipede 

• Centipede är ett samverkansprojekt mellan flertalet skogsbolag och skogsmaskinstillverkaren 

Komatsu Forest. 

• Det är en konceptmaskin som just nu håller på att testas för att se om den ska 

komma ut på marknaden. 

• Är designad för att skonsamt ta sig fram i olika typer av terräng och har en bra 

hindertagningsförmåga. Designen minskar marktrycket och ger lägre markpåverkan. 

• Simuleringar visar att Centipede minskar bränsleförbrukningen med upp till 

15 procent i mjuk terräng och reducerar helkroppsvibrationer med mer än 

50 procent – även vid högre hastigheter. 

Källa | Komatsu Forest 

Foto Komatsu Forest 


Rebecka Rödin, chef för Driving på Stora Enso. 


Därför trivs du 

så bra i skogen 

Hösten är här, för många den allra bästa tiden att vistas i skogen. Nya 

siffror visar också att vi svenskar tillbringar alltmer tid i skog och mark. 

En förklaring till att vi trivs så bra i naturen sägs vara att den gör att vi ser 

saker i ett större sammanhang och fokuserar mindre på oss själva. 


K 

anske du ska ut och jaga i höst eller bara 

ta en lov och titta till något av dina bestånd? 

Skogsägare tillbringar förmodligen mer tid i 

skogen än gemene man, men även genomsnittssvensken 

rör sig mer och mer ute i naturen. 

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, hade 52 procent 

av svenskarna varit ute i skog och mark de senaste 12 

månaderna under 2021. Det är en ökning från 2019, då 

siffran låg på 33 procent. 

– Detta bekräftar det vi sett de senaste åren, men inte 

haft nationella siffror på. Att vistas i naturen är viktigt för 

många människor och har positiva effekter på både den 

fysiska och psykiska hälsan. I en tid då stilla sittande och 

psykisk ohälsa ökar är vistelse i naturen extra viktigt, 

säger Eva Stighäll på Naturvårdsverket. 

Det finns också flera teorier som pekar på att det är 

evolutionära skäl som gör att vi mår så bra i naturen. 

Att vi trivs i miljöer där det finns resurser för vår överlevnad 

med biologisk mångfald, där det finns vatten, mat 

och skydd. Naturen kan också göra att vi ser saker i ett 

större sammanhang och fokuserar mindre på oss själva. 

Variationsrikt men inte krävande 

Samhället har förändrats på ett sätt som gör att vi sitter 

still mycket mer och att många människor bor i miljöer 

som ställer höga krav på vår uppmärksamhet. Att vi 

även när som helst kan ta fram telefonen och scrolla oss 

fram i ett flöde som aldrig tar slut gör att vi hela tiden 

omges av intryck, något som kan skapa hjärntrötthet. 

Att gå i skog och mark ensam eller tillsammans med 

andra ökar känslan av välbefinnande – både för våra sinnen 

och vår fysik. Skog och natur kan ge kraft och energi 

genom en variationsrik miljö som inte är krävande. 

Ibland räcker det med att se grönska utanför fönstret 

för att få positiva känslor. En studie i England visar 

exempelvis på tydliga samband mellan bättre hälsa hos 

personer som exponeras för gröna miljöer än de som 

inte gör det. 

Att vara ute i naturligt dagsljus påverkar hormon nivåerna 

i kroppen och minskar stress. När sinnena syn, hörsel, 

smak, lukt och känsel stimuleras, sänks också mängden 

stresshormon. 

Skogen tröstar i kris 

Det finns också teorier om att naturen har en närmast 

existentiell funktion hos svenskarna. Relativt få kallar sig 

religiösa och många skulle skriva under på att naturen 

eller skogen är deras kyrka. 

Att vistas i skog och mark kan ge tröst och när 

svenskar drabbas av en sjukdom eller sorgebesked 

väljer många att gå ut i naturen. 

Allemansrätten gör det också enklare för svenskar att 

komma ut i skog och mark. På de allra flesta platser får 

du vistas helt obehindrat i naturen. Det är unikt för Sverige 

och ett fåtal andra länder. Under coronapandemin 

sökte sig även många svenskar ut i naturen. Vi spenderade 

alltmer tid utomhus. Man träffades över generationerna 

och grillade korv och fikade i skogen, oavsett 

väder. Det återstår att se om detta beteende håller i sig. 

Men du som skogsägare har många anledningar att 

komma ut i skogen och se det som en bonus att det gör 

gott för ditt välbefinnande! 

Källor | Skogsstyrelsen, 

SCB, forskning.se och Naturvårdsverket 


Därför mår vi 

bra i naturen 

• Stresshormonet kortisol minskar i kroppen. 

• Immunförsvaret stärks. 

• Blodtrycket sjunker. 

• Koncentrationsförmågan ökar. 

• Minnet blir bättre. 

• Risken minskar för psykisk ohälsa. 


Uteliv 

på riktigt! 

Nu välkomnar vi hösten med sina fina, klara höstdagar och en skog som 

verkligen bjuder på sig själv. Både för jägaren, svampplockaren och den 

som gillar att vandra och bara vara i skogen. Här tipsar vi om sådant som 

kan göra ditt uteliv lite enklare och gladare! 

Text Annsofie Öhman Foto Nicholas Selman 


Rejäl skogshuggarskjorta i en varm, mjuk ullblandning. Funkar både som skjortjacka 

och som mellanlager under vanliga skalplagg. Finns även i en dammodell. 

Fjällräven Canada Shirt Herr för 1 799 kr på naturkompaniet.se 

Smart allt-i-ett-kök för 1–2 personer. Brännare, gryta, 

lock och ben för gashållare ingår, vikt 402 gram. När du 

packar ihop efter måltiden lägger du alla delar i bägaren, 

sätter på locket och stoppar ner köket i ryggsäcken. 

Primus Lite, 1 525 kr på addnature.com 

Friluftskniv som är smidig att ha i fickan eller packa ner i ryggsäcken. Med alla 

fördelar i styrka och säkerhet som kommer med att ha ett fast blad. 

Morakniv Eldris, 299 kr, morakniv.se 

Vem vill inte vara mästare i konsten att elda!? Eld- och 

överlevnadsexperten Mattias Norberg delar med sig av sin 

kunskap om allt mellan att välja rätt ved till att tillverka fiffiga 

tändmaterial. 

222 kr, adlibris.se 

Iväg på äventyr i höst? Missa inte att ladda med näringsrik och god mat. Real Turmat 

har frystorkad mat gjord på färska råvaror. Lätta påsar där du bara rör i varmt vatten 

och väntar en stund. 

Chicken Tikka Masala, 500 g, 99 kr på outnorth.se 

Smidig och lagom stor ryggsäck för junioren, perfekt för 

utflykter och lite längre dagsturer. Rymmer 11 liter och har 

fäste för lampa och cykelhjälm. 

Talon Jr av Osprey’s, 999 kr, naturkompaniet.se 

Lätt och smidig dunväst som tar liten plats i packningen när du inte behöver den. 

Passar också under skaljackan i kyligare väder. Greenland Down Liner Vest från 

Fjällräven finns i flera färger. 

2 499 kr, fjallraven.com 

Om du vill äta med stil i skogen kanske detta praktiska 

måltidskit i 6 delar kan vara något för dig. Locket blir tallrik, 

botten blir djup tallrik, matbehållare, oval behållare, en 

spork samt en packpåse. Locken sitter tight för att minimera 

risken att spilla ut innehållet. Tillverkad i biobaserad 

plast. 

Light My Fire, 275 kr, lightmyfire.com 


”Du skapar inga 

bra jakthundar i 

hundgården!” 

Möt Rasmus Liljeblad, som driver YouTube-kanalen Jaktpuls, där hans jaktfilmer 

hela tiden lockar nya tittare. Många fascineras av det nära samspelet 

mellan Rasmus och hans hundar i olika situationer. Här berättar han mer om 

hundar, jakt och hur man kan tänka för att kombinera skogsbruk och viltvård 

på bästa sätt. 

Text Annsofie Öhman Foto Jaktia 

R 

asmus Liljeblad bor på en gård två mil söder 

om Växjö med sambo och sju östsibiriska 

laikor och plotthundar. Mest jagar han vildsvin 

och älg, men han har också ett stort intresse 

för rovdjursjakt, som björn och räv. Att han fastnade för 

skog och jakt kanske inte är så konstigt, född och uppvuxen 

som han är på familjegården i Småland. 

– Skog, jakt och hundar har alltid varit en naturlig del 

av mitt liv. Min första hund, Rocky, en östsibirisk laika, 

skaffade jag när jag var 17 år. Hundarna är en stor drivkraft 

för mig, att jobba och utveckla dem till jaktkamrater 

där vi har ett fint samspel oss emellan. 

Utgå från jaktmarken 

När Rasmus träffar andra jägare får han en hel del frågor 

om just löshundsjakt, ofta kring valet av hundras. 

– Ett tips är att välja ras efter den jakt du kommer utöva. 

Börja med att tänka igenom vilka marker du sannolikt 

kommer att jaga på. Om du har en mark på 100 hektar, 

kanske inte en spets av de mer vidsökta sorterna med 

långa förföljanden är att föredra. En mer kortdrivande eller 

stötande ras passar sannolikt bättre för just den marken. 

– Personligen tycker jag att det vanligaste misstaget 

när man köper en hund, är att marken man jagar på är för 

liten för att hunden ska kunna jaga effektivt. Det är sällan 

problem med att marken är för stor. 

Lär dig läsa din hund 

En annan viktig aspekt i hundvalet är att viltslaget man 

riktar in sin jakt på har en uthållig viltstam och att rasen 

är lämplig för den typ av jakt som man oftast, tillsammans 

med jaktkamraterna, bedriver. 

Exempel: Jagar man på väldigt viltrika marker där 

man vill ha möjlighet att skjuta alla typer av klövvilt 

under jakten är till exempel en plotthund inte rätt val. 

En plotthund är ju en specialist som endast ska jaga 

vildsvin och rovdjur. Då kanske man i stället ska satsa på 

en allroundhund. 

Ett annat ämne som ofta kommer upp handlar om 

injagning, det vill säga hur man tränar unghundar till att 

bli bra jakthundar. 

– A och O när man jagar in en hund är att verkligen 

vara i skogen med hunden. Du skapar inga bra hundar i 

hundgården! Sen gäller det att kunna läsa sin hund och 

förstå hur mentalt mogen den är. Många startar för tidigt 

med jaktträningen bara för att man själv vill jaga med 

den, fast hunden ännu inte är mogen för det. 

Kvalitet i viltstammen 

En hel del jägare är ju även skogsägare; hur ska man då 

tänka om man både vill utveckla sin skogsfastighet och 

sina viltstammar? 

– Det gäller att skapa en balans mellan skogsbruket 


Skogen ger mig känslan av 

lugn och att vara hemma. Det är 

kravlöst att vara i skogen! 


och jakten. Till att börja med så tycker jag att det är 

viktigt att försöka få en bra kvalitet i viltstammen, med 

friska djur. Här tänker jag då på vikt, ålder och så vidare. 

Att ha en massa vilt är i sig inget egenintresse. Så då får 

man i första hand skjuta de djur man inte vill ha kvar. 

Vidare får man titta på skogsfastigheten och försöka 

utröna vilka konkreta möjligheter det finns för att gynna 

viltet. 

– Här handlar det om att viltet ska ha tillgång till foder 

så att de inte gnager och äter plantor och träd. Man kan 

anlägga viltåkrar med viltsalix till exempel. Ibland är man 

för effektiv när man brukar sin skog, och röjer ner allt, 

till och med rönn, asp, sälg och ek, så kallat rase. Det är 

viktigt att spara det som föda till viltet! 

– Tänk också på att inte röja bort betad tall, då älg 

och rådjur hellre fortsätter äta på det betade trädet än 

tar ett nytt. Ett tips när du ska röja i skogen, är att faktiskt 

ta på dig dina jaktkläder, då sparar man ofta mer för 

viltet! Så känner i alla fall jag. 

Jaktfilmer med puls! 

Och så det här med Jaktpuls, hur började det? 

– För ungefär tio år sedan tog jag med mig kameran 

på en jakt, filmade och satte ihop de bästa klippen till 

en film. Mina första filmer var från hundjakter efter älg, 

vildsvin och även björn, och det var en hel del jägare 

som gillade dem. 

Rasmus fortsatta filma och producerade flera uppskattade 

DVD-filmer. Ganska snabbt blev YouTube den 

naturliga kanalen, och under namnet Jaktpuls samlar 

han nu sina filmer. 

Jaktpuls har 46 000 prenumeranter och mellan 40 000 

och 200 000 ser hans filmer. Han filmar både själv och har 

hjälp av en kompis, men hela klipparbetet gör han själv. 

Sedan 2018 samarbetar han med Jaktia och som en av 

deras jaktambassadörer ingår han i Jaktia ProTeam. 

– Sammanlagt har jag gjort ett 50-tal filmer, utmaningen 

nu när det hela blivit lite större är att filmerna hela 

tiden ska upplevas personliga och äkta. 

Till sist, vad är det som lockar med skogen? 

– Det är känslan av lugn och att vara hemma. Det är 

kravlöst att vara i skogen! 

Löshundsjakt: När en jakthund som är 

okopplad följer doftspår från vilt. 

Foto Annsofie Öhman 

Gå in på 

Rasmus 

YouTubekanal 

Jaktpuls och 

inspireras! 


Spektakulär byggnad 

tänjer gränserna för 

vad som är möjligt 

Byggnationen av Wisdome, den vetenskapliga upplevelsearenan på Djurgården i 

Stockholm, är i gång. Taket är ett böljande rutnätssystem i fem lager av träbalkar 

som når en spännvidd på 48 meter – utan pelare. Allt baserat på trä levererat från 

Stora Ensos fabriker Gruvön i Sverige och Varkaus i Finland. 

Text Sanna Casson Foto/3D Elding Oscarsson, Stora Enso och Blumer Lehman 

B 

yggnaden vid Tekniska museet på Djurgården 

i Stockholm kommer att bli en mötesplats för 

skola, näringsliv och museibesökare i alla åldrar. 

Här kommer det att finnas toppmodern visualiseringsteknik 

som syftar till att ge besökarna nya upplevelser 

av teknik och vetenskap. Krångliga saker ska kunna 

förklaras på ett lättbegripligt sätt med häftiga metoder. 

Wisdome Stockholm har designats av arkitektkontoret 

Elding Oscarson. Det blir en spektakulär träbyggnad 

på 1 325 kvadratmeter med en unik välvd takkonstruktion. 

Inne i byggnaden kommer det att finnas en kupolformad 

domteater på 21,6 meter i diameter, som även 

ska rymma en 3D-biograf. 

Korslimmat trä och laminerat fanérvirke 

Stora Enso levererar CLT (korslimmat trä), LVL (laminerat 

fanérvirke) och digitala hjälpmedel för träbyggnation till 

Wisdome. Bara till det unika taket, som består av fem 

lager träbalkar på 48 meter – helt utan pelare, levereras 

20 kilometer LVL-trä från Stora Enso. 

Vanligtvis formas materialet i förväg, men den speciella 

konstruktionen gör att bara det första lagret av 

balkar kan levereras färdigt. Första lagret fungerar även 

som en mall och de fyra andra lagren styrs på plats av 

trädymlingarna som håller ihop balklagren. 

Som att bygga ett pussel 

Det blir som att bygga ett pussel, där de olika bitarna 

anpassas i förväg hos Stora Enso och träexperten och 

stomentreprenören Blumer Lehmann för att de ska 

matcha varandra exakt. Råämnet till pusslet utgår dessutom 

från industriellt producerade rektangulära skivor 

som anpassas till tusentals unika balkar. 

– Designen är oerhört komplex, vilket gör det extra 


Träbalkarna i taket 

kommer att vara helt 

synliga i konstruktionen. 

Den mäktiga domen som blir 12, 2 meter hög och 21,6 

meter i diameter är skapad helt i trä, med CLT från 

Stora Ensos fabrik i Gruvön. 

intressant att jobba med. Vi som är aktörer i det här 

projektet arbetar nära varandra. Vi testar oss fram för 

att hitta innovativa sätt att utnyttja materialet till max 

och möta designen och samtidigt se till att det görs på 

ett hållbart sätt med så lite spill som möjligt, säger Carl 

Humble som är teknisk projektledare på Stora Enso. 

Träbalkarna i taket kommer att vara helt synliga i konstruktionen. 

Taket har en fri form i designen och består 

av ett rutnätssystem där varje balk är unik. 

– Det betyder att ytorna är böljande och inte består 

av räta vinklar och plana skikt. Vi måste hela tiden hitta 

nya lösningar för att böja till materialet i perfekt form. Vi 

pushas framåt och jobbar med innovation till max i det 

här projektet, det är jättehäftigt, säger Carl Humble. 

Mäktig och hållbar byggnad 

Den mäktiga domen som blir 12,2 meter hög och 21,6 

meter i diameter är skapad helt i trä, med CLT från 

Stora Ensos fabrik i Gruvön. Även väggar, bjälklagsstruktur, 

toaletter och kaféet i byggnaden är byggda i CLT. 

Att använda så mycket trä i konstruktionen har varit 

viktigt ur hållbarhetssynpunkt. Trä är lättare än många 

andra material och ger på så sätt minskade transporter, 

det skapar en behaglig miljö och är ett tyst material att 

arbeta med. 

Men framför allt bidrar det till minskade koldioxidutsläpp, 

jämfört med många andra byggmaterial – och 

därför spelar trämaterialet en viktig roll för att utveckla 

framtidens hållbara byggande. 


Wisdome Stockholm 

Wisdome Stockholm är en upplevelsearena för visualiseringar. 

Byggstart: 2022 

Beräknad öppning: 2023 

Antal sittplatser i domen: 100 

Yta: 1 325 m 2 

Storlek på domen: 21,6 m i diameter, höjd 12,2 m 

Arkitekt: Elding Oscarsson 

Träexperter och stomentreprenör: Blumer Lehmann 

Träleverantör och huvudpartner: Stora Enso, som levererar 

CLT, LVL, expertis inom träprodukter, samt digitala lösningar 

inom träbyggnation till projektet. 

Carl Humble, teknisk projektledare på Stora Enso. 

Flera av Stora Ensos digitala lösningar inom träbyggnation 

kommer att användas i projektet, bland annat 

monteringsappen CLT 360+ som effektiviserar logistiken 

när man bygger, track & trace sensorer som visar 

leveransens position och Woodsense Wiiste, aktiva 

fuktsensorer som bland annat innebär att man mäter 

fukt på olika djup i byggnaden. 

Wisdome klart 2023 

Under sommaren har plattan gjutits och Stora Enso har 

börjat producera träkomponenter till projektet. Strukturen 

har börjat byggas under ett tält för att skydda 

materialet. Om allt går som planerat ska Wisdome stå 

klart nästa år, 2023. 

– Vi är väldigt stolta för att vara en del av projektet. Vi 

får tänja gränserna för vad som är möjligt att skapa med 

framtidens byggmaterial; trä. Utifrån skogsägarnas 

perspektiv blir det intressant att se hur trä från skogen 

kan förädlas till olika produkter och användas i en sådan 

här häftig design. Det här projektet öppnar verkligen 

möjligheter för vad man kan åstadkomma med trä som 

råvara i framtiden, avslutar Carl Humble. 


Foto: Becca Tapert 

Har du en 

skogsbruksplan? 

Då har du ännu mer 

nytta av appen! 

Du som har en skogsbruksplan hos Sydved 

ser avdelningsgränser och avdelningsnummer 

i kartan. När du trycker på avdelningsnumret 

får du fram grundläggande information 

om just den avdelningen. 

Lär dig använda 

Sydveds app! 

Har du testat Sydveds nya app än? Ett smart hjälpmedel för 

dig som äger skog. Du ser till exempel fastighetsgränser när 

du strövar i din skog och kan enkelt göra egna markeringar 

i appens karta. Till exempel märka ut träd som har angripits 

av granbarkborren och markera vindfällen i skogen. 

Vill du veta hur du får ut det mesta av appen? 

Läs mer på sydved.se 

Kom igång så här! 

• Ladda ner appen Sydved i App Store 

eller Google Play. 

• Skapa ett konto. 

• Logga in med mobilt bank-id eller 

personnummer och lösenord. 

• Har du redan en inloggning för 

Min skog, dina personliga sidor, så 

har du samma inloggningsuppgifter 

som till appen.

Lös krysset 

och vinn 

en mattermos 

Vi lottar ut två stycken mattermosar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna 

senast den 17 oktober till: Sydved, Aktivt Skogsbruk, Box 626, 55118 Jönköping eller via mejl: 

annsofie.ohman@sydved.se 

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Aktivt Skogsbruk. 

Foto Lasse Arvidsson

Returadress 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

Foto Lasse Arvidsson

Aktivt Skogsbruk nr 3-2022

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?