Aktivt skogsbruk nr 4-2022

# 4 / 2022 

SKOGSBRUK 

Skog och bär 

i lyckad kombination 

Nya regler för fågelskydd 

Hållbara produkter från din skog 

Hårda klappar under granen 

Koll på 

din skogsekonomi 

Så får du ett lönsamt 

skogsföretag

Aktivt Skogsbruk 

4 

39 

Håll granen fin hela julen. 

Foto Sara Landstedt 

Foto David Söderlind 

Tjädern önskar lugn och ro vid häckning. 

36 

30 

Foto Shutterstock 

Foto Lasse Arvidson 

Innehåll #4/22 

4 

14 Visst finns det en gyllene medelväg! 

16 Just nu i din skog. 

Så får du ett lönsamt 

18 skogsföretag. 

19 Gör ett årsbokslut. 

26 Skogsskötsel som lönar sig. 

Klimatsmarta produkter från 

27 din skog. 

Skog och bär – en lyckad kombination 

för familjen Sibbesson. 

30 Konsten att få till en härlig brasa. 

34 Hårda klappar under granen. 

39 Vilken julgran väljer du?

I detta nummer 



18 

En god morgon 

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig 

fullservice till skogsägare i södra Sverige. 

Företaget har omkring 115 anställda och 

omsätter varje år cirka 3 miljarder kronor. 

Den årliga anskaffningen av virke uppgår 

till cirka 5 miljoner kubikmeter. Sydved ägs 

av Stora Enso och Ahlstrom. Sydved är 

certifierat enligt FSC ® -CO15573 och PEFC. 

Ansvarig utgivare 

Daniel Fellenius, Sydved 

Redaktör 

Annsofie Öhman, Sydved 

Projektledare 

Sanna Casson 

Art director 

Thomas Rissveds 

Produktion 

Confetti 

Tryck 

Ruter 

Omslagsfoto 

Lasse Arvidson 

Post till redaktionen skickas till 

Aktivt Skogsbruk 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

E-post: information@sydved.se 

Telefon: 01046-38 000 

Följ oss gärna på Instagram 

och Facebook @sydved 

sydved.se 

Trots tröttheten i den tidiga och 

beckmörka morgontimmen njuter jag 

av vintermånadernas morgnar genom 

rutinmässig uppstart av kökets järnspis. 

Det trygga knastret när brasan 

drar i gång utlovar tillsammans med 

den puttrande kaffebryggaren och 

köksbordets stearinljus ett varmt 

och ombonat välkomnande när jag 

kommer tillbaka från morgonrundan 

med hundarna. 

Eldens betydelsefulla effekter är 

vid denna tid på året än mer påtagliga. 

Vi tänder våra ljus för sinnesstämning, 

startar upp den värmande 

brasan i spisen, eller som allra bäst, 

sitter och tomstirrar in i den björkdoftande 

skogsbrasans dansande 

flammor och låter tankarna svepa i 

väg en stund. 

I detta nummer bjuder Sydveds 

Jonas Larsson på tips och råd för 

att från grunden få till bästa brasan 

såväl inne som ute i skogen. 

Då skogsägandet för många är 

så starkt personligt och inte sällan 

förknippat med familj, tradition och 

förvaltande av arv, är det inte givet 

att alla tänker på sin skog som det 

den också faktiskt är. Ett företag 

med potential för tillväxt. Det finns 

mycket man aktivt kan planera för 

att optimera tillväxten. Inte bara i 

skogen, utan även i det ekono miska 

resultatet. I flera artiklar om just 

ekonomi har vi samlat expertråd som 

kan skapa väsentlig förändring, om 

du tidigare inte kände till dem. Missa 

inte det! 

I samma anda möter vi familjen 

Sibbesson som med välkoordinerade 

verksamheter inom bärodling 

och skogsbruk har skapat framgångsrika 

företag. Men de har även 

en klok, tydlig och i familjen, överenskommen 

plan för generationsväxlingen 

som förenar dem. 

Möjligen är de kommande helgerna 

när familjen ofta samlas, ett 

tillfälle att tillsammans planera och 

se över kommande åtgärder, möjligheter 

och framtidsplaner som finns 

för just er skog. 

Ta dig nu gärna tid till en stunds 

vilsam, inspirerande och förhoppningsvis 

nyttig läsning av Aktivt 

Skogsbruk. 

Med önskan om en riktigt God Jul 

och Gott Nytt Skogsår 2023! 

Daniel Fellenius 

Marknadschef på Sydved 

aktivt skogsbruk #4/22 3

Skogsägarporträttet 

Bär och skog förenar 

familjeföretaget 

Syskonen Håkan och Emma Sibbesson 

uppskattar att driva olika delar av 

verksamheten. 

I Sibbarpsdalen, Näsum, precis på gränsen mellan Skåne och Blekinge driver familjen 

Sibbesson bärodling och skogsbruk i nära samverkan. Ett familjeföretagande där alla 

är delaktiga och där generationsskiftet tycks vara en långsiktig och ständigt pågående 

process. 

Text och foto David Söderlind 

4 aktivt skogsbruk #4/22

Familjen Sibbesson 

Bor: Sibbarpsdalen, Näsum 

Familj: Bengt, Marlene, Emma, Erik 

och Håkan. 

Skogens karaktär: Varierad i trädslag 

och åldrar. Från gran till bok. Från 

plantering till föryngringsavverkning. 

Omfattning: 500 hektar 

K 

ullen i Sibbarpsdalen ger en vacker vy 

över de stora bärodlingarna, gårdsbutiken 

och Torngården. De varierade skogarna på 

Ryssberget bildar en färgsprakande fond. 

En gruppbild ska tas och hela familjen 

och båda verksamheterna, skogen och 

bären, ska finnas med på samma bild. Medan ljusinställningarna 

testas, pratar och skrattar Bengt, Marlene och 

barnen Emma, Erik och Håkan. När bilden ska tas tittar 

alla åt olika håll – men är på något sätt ändå så närvarande 

i stunden. Och precis så fungerar det när familjen 

Sibbesson driver sin bärverksamhet och sitt skogsbruk – 

olika riktningar ger en gemensam färdväg framåt. 

Två miljoner askar jordgubbar 

På parkeringen vid gårdsbutiken vilar ett lugn när höst 

går över i vinter. 

– Men kom hit en dag i juli. Då är det högtryck med 

lastbilar, självplocksbesökare och full fart i caféet och 

gårdsbutiken, berättar Bengt Sibbesson. 

Med omkring två miljoner askar jordgubbar och nära 

en halv miljon askar hallon på en säsong är Sibbessons 

en av Sveriges största bärodlare. Bengt har tagit steget 

tillbaka och är numera ”bara” styrelseordförande, Marlene 

ansvarar för gårdsbutiken och de tre barnen (och deras 

respektive) har alla olika roller i verksamheten. Håkan är 

vd för försäljningsbolaget Fru Bär, Emma jobbar med 

administration på kontoret och Erik är vd för odlingsbolaget 

Br. Sibbesson. 

– Tyngdpunkten på försäljningen är i södra Sverige, 

men vi har faktiskt återförsäljare ända uppe i Kiruna, 

säger Håkan. 

Certifierad odling både av gubbe och gran 

Vi kliver in i gårdsbutiken som är välfylld med produkter 

till höst- och julmarknader. 

– När bärsäsongen går ner i slutet av september 

använder vi bär som vi inte sålt, hyr ett produktionskök 

och tillverkar glögg, soda, nektar, sylt med mera, berättar 

Marlene. 

Alla produkter profileras med Bengts farmor Amys 

porträtt. 

– 1932 flyttade hon hit och köpte gården. Det lade 

grunden för företaget som finns idag. Nu är vi tredje och 

fjärde generationen som förvaltar familjeföretaget. Med 

en omsorg om jorden och skogen, säger Bengt. 

Kombinationen bär och skog har alltid varit central. 

– Bärsäsongen är intensiv från mars fram till älgjakten. 

Därefter är det 100 procent skogen. Båda handlar om 

odling, men med helt olika tidsperspektiv. Båda kräver en 

ödmjukhet för att naturen ger och naturen tar, säger Håkan. 

Skogen är PEFC-certifierad och jordbruket IP-certifierat 

både avseende klimat och arbetsvillkor. 

”Skogen är återhämtning” 

– Att gå ut med motorsågen efter den intensiva bärsäsongen 

är rekreation och avkoppling för mig. Det är 

det bästa jag vet, och det är så tydligt att det är långa 

perspektiv och ett annat tempo i skogen. Att sitta på ett 

jaktpass och se att någon skoglig åtgärd gjort gott är en 

härlig känsla, tycker Erik. 

– Pulsen går ner när jag hänger på mig röj sågen. Även 

om den kanske faktiskt går upp av den fysiska ansträngningen 

så är jag övertygad om att stressnivån sjunker, 

säger Bengt. 



Totalt omfattar familjens skogsinnehav ungefär 500 

hektar. Centrerat kring Näsum och Olofström, men även 

Jämshög, Mörrum och på en fastighet i Småland nära 

Älmhult. I familjen Sibbesson verkar generationsväxlingen 

inte vara en isolerad händelse utan något som 

pågått länge. Som en långsiktig process. 

Fördelade skogen och fastigheterna på barnen 

– Vi valde tidigt att undvika samägande. Istället fördelade 

vi skogen och fastigheterna på barnen. Det ger 

naturlig variation i tänket och skötseln. Samma sak i 

bärverksamheten, olika ansvarsområden där vi kompletterar 

varandra på bästa sätt, säger Bengt. 

Håkan ser det som en stor fördel att han blev skogsägare 

redan innan han var 20 år. 

– På så sätt kan jag samla på mig massor av kunskap på 

vägen och ta hjälp av mamma, pappa och mina syskon. 

Det ger en trygghet att ha familjen i ryggen, men samtidigt 

få testa mina idéer och tankar. 

– Alla har ju lite olika tänk. Men vi hjälps åt och jobbar 

ihop i skogen under vintern. Det där ger ju både variation 

och samsyn på ett bra sätt, inflikar Erik. 

– Det är alltid så tydligt på hösten när skogsbruket 

tar över hur den alltid finns där. Både med sina mjuka 

värden och med produktion. I bärodlingen får du snabba 

svar på vad som funkar och inte, här krävs det ju generationer 

för att få svar, resonerar Emma. 

– Om inte skogen hade funnits så hade det varit omöjligt 

att jobba så intensivt under bärsäsongen. Skogen är 

återhämtning. Det är sådana kontraster. Ju äldre jag blir 


Bärsäsongen är intensiv från 

mars fram till älgjakten. Därefter 

är det 100 procent skogen. Båda 

handlar om odling, men med helt 

olika tidsperspektiv. 

Doly är en pålitlig följeslagare (och pådrivare) under jaktsäsongen. En viktig rekreationsaktivet 

och återhämtning för familjen Sibbesson. 

Bengt, hunden Doly, Marlene, Emma, Erik och Håkan tar plats på kullen med 

utsikt över bärodlingarna, gården och familjens skogar på Ryssberget. 




Erik och Håkan med dottern Ellen går igenom 

vinterns aktiviteter i bokbeståndet tillsammans 

med Sydveds Helena Ericson. 

desto mer känner jag så. En stövel i vardera bransch är 

perfekt, säger Bengt. 

120 försäljningsställen i södra Sverige 

Bärodlingen har vuxit successivt under hela 2000-talet. 

– Jordgubbarna står för ungefär 70 procent av 

omsättningen. Under de senaste 15 åren har vi satsat 

mycket på tunnelodling av hallon och det har vuxit kraftigt. 

Vi kan odla hallon mer effektivt på det sättet, med 

punktbevattning av varje planta, berättar Bengt. 

Den största tillväxten var annars när man år 2017 

köpte och tog över försäljningsledet Fru Bär AB. 

– Vi tar nu bär från jord direkt till slutkonsument via 

120 egna försäljningsställen, och med en personalstyrka 

på 350 personer i södra Sverige. Under säsong är det 

leveranser via 15 lastbilar sju dagar i veckan. Plockstyrkan 

är över 200 personer under högsäsong, säger Emma. 

De ger en tydlig bild av en verksamhet som hela tiden 

är i utveckling. 

Under pandemin 

blev det högt tryck 

på självplock. Då 

öppnade de upp 

mer för självplock 

och körde i gång 

ett gårdscafé. 

– Vi odlar 

idag även en del 

Med så här stora 

grönsaker som 

arealer är det alltid broccoli, vaxbönor 

och dill. Och kommer 

det till bären 

aktuellt med olika 

insatser i skogen. 

är det alltid nya 

sorter att prova sig 

fram med. Det vi 

har lärt oss är att 

sorter med lång hållbarhet tyvärr alltid innebär sämre 

smak. Så ju godare jordgubbe desto kortare hållbarhet, 

konstaterar Erik. 

– Det är ju därför vi satsat så mycket på ett effektivt 

distributionsnät. Snabbt ut till konsument, säger Håkan. 

Kylsystemen som krävs i sommarvärmen är största 

energiposten för verksamheten. 

– Vi har solpaneler på hela den här byggnaden. En 

likadan anläggning är planerad för den andra ladan, 

säger Bengt och pekar. Med det kommer vi att vara 

självförsörjande på el till kylningen. Vi har på sätt och 

vis tur att vi gör av med mest energi det halvår när solen 

lyser som mest. 

Ståtliga granar och vacker bokskog 

Vi tar oss ut i skogen. Vindlande skogsbilvägar genom 

varierade skogsbestånd på Ryssberget. Slutdestinationen 

är en grillplats i kuperad granskog. Barnbarnet Ellen 

ansluter också och kastar sig direkt i farmor Marlenes 

famn för en lång kram innan 

det blir Bengt som får samma 

behandling. 

– Den här skogen planterade 

min far. Nu är den snart 

redo att föryngringsavverkas. 

Jag får hålla linjen som 

min far planterade. De där 

kopplingarna mellan generationer 

och att bygga upp 

långsiktiga värden skapar 

lugnet i skogen, säger Bengt 

och tittar på Ellen. 

I bokskogen bara ett par 

hundra meter ner i backen 

möter Helena Ericson upp. 

Hon har varit Sydveds virkesköpare 

och Sibbessons 

skogliga bollplank i ett par år 

nu. Håkan och Erik ställer 

nyfiket frågor om alltifrån 

efter frågan till lämpliga aktiviteter i det ståtliga beståndet. 

– Med så här stora arealer som familjen har är det 

alltid aktuellt med ett antal olika insatser. Det är inspirerande 

att bara ha några kliv från ett ståtligt granbestånd 

till den här vackra bokskogen, säger Helena. 

Familjen gör mycket av de skogliga insatserna själva. 

Hugger, röjer och planterar. 

– Vi har även en egen skotare som vi kör själva på 

våra marker, samt en skotare med en anställd som går 

heltid på Trolle Ljungbys skogar. Växlingen mellan bär 

och skog möjliggör också att skapa sysselsättning hela 

året för några av våra anställda, säger Bengt. 

Skogens värde växer 

Elden värmer gott. Kaffet är 

starkt. 

– Övergången till bärsäsongen 

på våren kan vara 

en utmaning om vintern 

pågår länge. Några år har det 

varit sena vårstormar som 

gjort att vi stått med motorsågen 

i handen när telefonen 

börjar ringa konstant för att 

få igång bärodlingen där i 

början av mars, berättar Erik. 

Hösten är tydligare. Då är 

älgjakten brytpunkten. 

I slutet av september skördas 

de sista hallonen. 

– Sedan väntar bössan, 

motorsågen och röjsågen. 

Våra fastigheter ger naturligt 

variation och man kan lära 

Produktpackning i gårdsbutiken inför säsongens 

julmarknader. 

Alla produkter tillverkas av familjen 

själva, som glögg på rabarber och 

hallon från sommarens odlingar. 



Om inte skogen funnits 

hade det varit omöjligt att 

jobba så intensivt under 

bärsäsongen. En stövel i 

varje bransch är perfekt. 

Generationsskogsbruket är tydligt. Marlene och barnbarnet 

Ellen i en varm omfamning innan de tar plats vid elden. 

sig av de olika trädslagen, markerna och boniteterna. 

Vi har hela spännvidden från ädellövskog, lärk, tall och 

gran, och vi provar verkligen allting, säger Erik. 

– Ni ungdomar har alltid varit med. Vi har inte tvingat 

er och sagt att det här ska ni göra, utan intresset har 

verkligen funnits där hos alla, säger Marlene. 

Har det varit självklart? 

– Inte när man var yngre kanske. Men jag har alltid varit 

intresserad av att odla. Skogen har kommit som bonus. 

Ju äldre man blir, desto viktigare blir skogen, säger 

Håkan. 

– Vi trampar inte på varandra. Alla har egna ansvarsområden 

där vi låter varandra köra på. Det är viktigt, 

säger Emma. 

Var det en självklarhet för dig Bengt, när du och din 

bror tog över efter dina föräldrar? 

– Vi hamnade in i det på något vänster. Bären fick jag 

hålla på med en hel del själv. Att få ta ansvar är viktigt. 

Därför har jag varit noga med det. Att mina barn ska få 

ta ansvar och känna vårt förtroende. 

– Gör som ni vill… men, skrattar Emma och får med 

sig alla runt elden. 

– Skämt åsido, det är såklart stora frågor. Vi fick tidigt 

gå in i aktiebolaget och som skogsägare. Det är lärorikt 

och samtidigt en trygghet att ha med de äldre och sina 

syskon, säger Emma. Sedan kan man ju välja hur man 

lyssnar… Ett nytt skratt bryter ut. 

– Jag har aldrig känt någon bromskloss från de äldre. 

Gör inte si eller så. Aldrig, säger Erik. 

– Ni vill mer och vågar mer när ni får stå på egna ben, 

säger Marlene. 

– Samtidigt som man känner att vi gör det tillsammans, 

reflekterar Erik. 

Vad händer i 

Sibbessons skogar 

den här vintern? 

– Vi kommer gallra 

både löv och gran! 

– Röja, röja, och 

röja! 

Låter som riktig 

återhämtning det. 

Efter älgjakten är det tillbaka till skogen. Bengt trivs när 

han får kliva in i skotarhytten igen. 


Foto Sibbesson.se 

Sommartid är bärtid. Då jobbar både Erik och Bengt, och de andra i familjen, hårt 

på bärfälten. Omkring två miljoner askar jordgubbar levereras ut varje säsong. 


Året runt 

med Sydved 

I Sydveds almanacka 2023 gör vi nedslag i 

vår alla vackraste svenska natur. Trolska skogar, 

stilla vatten, knallgula rapsfält och vita hav av 

vitsippor är några av vyerna som möter oss 

under årets tolv månader. Almanackan skickas 

till skogsägare som samarbetat med Sydved 

under de senaste tre åren. 

Vi önskar dig 

ett riktigt gott 

2023! 

Försiktigt, försiktigt tittar ljuset fram. Skönt att sträcka på benen när solen inbjudande lockar till friska promenader. 

Men också lojt kura ihop i hemmets trygga vrå. 

120 

ton mindre plastskräp 

med nytt lock 

Picadeli har 2 300 salladsbarer runt om i Europa och USA. De vill 

minska sin plastanvändning med 50 procent till 2025 och har därför 

utvecklat ett nytt lock tillsammans med Stora Enso. Locket består av 

formpressad fiber, ett miljövänligt material av träfibrer. 

Det nya locket är plast- och PFAS-fritt, förnybart, bio logiskt nedbrytbart 

och minskar plastavfallet med ungefär 120 ton per år. 

Missa inte 

viltappen! 

Vill du ha koll på skogens vilda däggdjur och fåglar? 

Ett tips är att ladda ner Viltappen som Svenska 

Jägareförbundet har tagit fram. I den får du hjälp 

att lära känna igen olika arter och avtrycken de 

lämnar i naturen, som spår och läten. Ladda ner 

i App Store eller Google Play. 


60 

Foto Esbjörn Nordlund 

Folkkära löv på 

vinflaskor 

Formgivaren Stig Lindberg, skapare av porslinsserien 

Berså, hyllas nu med det röda vinet 

Berså Terra Alta. I fyra decennier arbetade han 

på Gustavsbergs Porslinsfabrik och formgav 

bland annat bruksporslin som tekoppar, skålar, 

formar och vaser. Det tidlösa mönstret med 

gröna björkblad och svarta detaljer är ett av 

hans mest omtyckta. Berså Terra Alta är ett vin 

som odlats på hög höjd i norra Spanien och 

finns på Systembolaget. 

Så många vitryggiga 

hackspettar bor i Sveriges 

skogar. Det kanske inte låter 

så mycket, men det är en 

ökning som bland annat beror 

på arbetet med att återskapa 

vitryggens livsmiljöer, gamla 

lövskogar med mycket död 

ved, och att vitryggar flugit in i 

norra Sverige från Finland. 

Så föddes en klassiker i trä 

Visste du att pinnstolen Lilla Åland, en av våra mest älskade trästolar genom tiderna, 

kom till en sommardag 1939? Carl Malmsten besökte då en kyrka på Åland med sina 

elever. En av eleverna fick i uppgift att rita av en av stolarna i sakristian och anpassa den 

till serieproduktion. Malmsten blev nöjd, gjorde några mindre justeringar och började 

sedan tillverka Lilla Åland, som kom ut på marknaden 1942. 

Stolen består av massiv björk och finns i dag i många olika varianter vad gäller lack, 

olja, bets och färg. 

Källa | Norrgavel 


Visst finns 

det en gyllene 

medelväg! 

Ökad klimatnytta och biologisk mångfald 

Skogen har flera roller. Maximal klimatnytta får vi av ett skogsbruk med hög produktion 

på alla hektar. Ökad biologisk mångfald kräver däremot att vi gör avkall på detta, genom 

avsatta arealer och anpassningar i produktionsskogen. Men som i så mycket annat gäller 

det att hitta en bra medelväg. 

S 

kogsdebatten som har blivit alltmer polariserad 

handlar i princip om två saker: Skogens 

möjlighet att motverka klimatförändringarna 

och skogens roll för att bevara en mångfald av 

arter, biologisk mångfald. Dessa två är delvis svåra att 

förena, det går inte att maximera den biologiska mångfalden 

och samtidigt få maximal koldioxidinbindning. 

Maximal klimatnytta nås om vi bedriver ett väldigt 

intensivt skogsbruk och maximerar produktionen på alla 

tillgängliga hektar. En ökad biologisk mångfald kräver 

att vi gör avkall på detta, både genom avsatta arealer 

och genom anpassningar i produktionsskogen. 

Variation i skogen 

Som i så mycket annat gäller det att hitta en bra medelväg, 

där vi uppnår en tillfredsställande grad av biologisk 

mångfald och samtidigt bidrar så långt det är möjligt 

med koldioxidinbindning. 

Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp för all 

den variation som finns mellan arter och livsmiljöer på 

jorden. För skogen handlar det i grova drag om att se till 

att det finns så mycket variation som möjligt av trädslag, 

åldrar, strukturer och liknande. Arterna som bor i skogen 

är precis som oss människor, de gillar olika saker. Lite 

förenklat gäller det att göra så mycket olika saker som 

möjligt för att så många arter som möjligt ska trivas. 

För att i nästa steg veta om vi blir bättre eller sämre 

på detta, måste vi lära oss att mäta biologisk mångfald 

på ett bättre sätt. Om alla är överens om hur vi ska 

mäta kommer det vara enkelt att följa framsteg genom 

systematiska uppföljningar. Sannolikt kommer forskare, 

myndigheter och bolag ägna en hel del tid åt detta under 

de närmsta åren. 

Privat ägande gynnar mångfalden 

Vi kan konstatera att privat ägande är en garanti för att 

skogen kommer att se lite olika ut. Privata skogsägare 

har olika mål med sitt skogsägande, vilket i sig skapar en 


Skogsägare som 

bedriver skogsbruk 

med dagens metoder 

ökar per automatik den 

biologiska mångfalden, 

under en omloppstid 

eller en generations 

skogsägande. 


variation. Skogsägare gör helt enkelt lite olika, medvetet 

eller omedvetet. Som enskild skogsägare kan man 

fundera på hur man själv har påverkat den biologiska 

mångfalden på sin skogsfastighet. 

För egen del är jag helt övertygad om att en skogsägare 

som bedriver skogsbruk med dagens metoder 

per automatik ökar den biologiska mångfalden på sin 

fastighet, sett över en omloppstid eller en generations 

skogsägande. 

Vilka trädslag man väljer blir naturligtvis viktigt. Dels 

att man har en variation i det enskilda beståndet, dels 

vilka huvudträdslag man väljer. Många fastigheter i södra 

Sverige är starkt grandominerade. Det finns kanske 

möjlighet att försöka få till några tallbestånd eller varför 

inte försöka sig på att plantera björk eller annat löv för 

att bryta upp lite i strukturen? 

Vid föryngringsavverkning är det fortsatt viktigt att 

jobba med naturvärdesträd, högstubbar, kantzoner och 

hänsynsytor. Det finns dock möjlighet att höja ambitionsnivån 

ytterligare och efterlikna naturliga processer 

genom att i högre utsträckning skada kvarlämnade träd 

på olika sätt. Vi kan då höja naturvårdsnyttan och öka 

den biologiska mångfalden på redan avsatta ytor. 

frivilliga avsättningarna utgörs av bestånd som kräver 

någon form av skötsel för att behålla naturvärdena, så 

kallade NS-bestånd (naturvård med skötsel). Det finns 

ett uppdämt behov av att åtgärda dessa bestånd och 

när dessa huggningar utförs kan man enkelt höja naturvärdena 

och öka biodiversiteten. 

Så att öka den biologiska mångfalden handlar inte 

om att öka arealen avsatt skog. Det handlar mest om 

att vi gör en mix skogliga åtgärder och med enkla medel 

maximerar naturvårdsnyttan på redan 

avsatta arealer. 

Som skogsägare kan man ställa 

sig frågan hur jag har påverkat min 

skogsgeneration, har jag lyckats öka 

den biologiska mångfalden på min 

del av jorden? Jag är övertygad om 

att de allra flesta svarar ja på den 

frågan. 

Pär Johansson, VD på Sydved 

Höja naturvärden i avsatta områden 

Det finns även stora möjligheter att höja naturvärdena i 

redan avsatta områden. Den största majoriteten av de 


Text Annsofie Öhman 

Just nu 

i din skog 

Januari, februari & mars 

Röj i tid! 

Sen vinter och tidig vår, innan löven slår ut, är en bra tid att 

röja då du får en god överblick av beståndet. Röjning i rätt 

tid ger tillväxt, stabi litet och en öppen, ljus skog. Du lägger också grunden för 

att förstagall ringen kan göras i rätt tid. 


Beställ vårens plantor 

För skogsägaren som tänker plantera i vår är det hög tid att beställa plantor, 

så att du får den typ av plantor du behöver för din mark. Det ökar chansen till 

en lyckad föryngring. Tänk på att bördiga marker kräver lite större plantor för 

att klara konkurrensen från annan vegetation. 

Rädda virkesvärdet i barkborregranar 

Granbarkborrarna är i vintervila nu, fram till april, maj. Men som skogsägare 

kan du vara aktiv och söka upp angripna träd på din fastighet. För nu handlar 

det om att rädda virkesvärdet på träden som angripits under sommaren och 

hösten. 

Leta efter träd som inte ser friska ut. Barrens färg kanske avviker från friska 

träd eller så har barken en annan färg där hackspettar har letat efter 

barkborrar. Nedfallna gröna barr tyder också på angrepp. Dessa träd 

ska man avverka så snart som möjligt. Men döda träd, som har börjat 

bli gråa, lämnas kvar i skogen, då det biologiska värdet att lämna kvar 

träden är betyd ligt större än virkesvärdet. 

Dags att gallra? 

Gallring kan göras året runt, men ett tips är att redan i början 

av året se över vad som behöver göras i skogen under 2023. 

Kontakta din Sydvedare om du har frågor! 

Säker i skogen 

Tänk på din säkerhet om du jobbar i skogen i vinter. Använd 

ordentliga skyddskläder; hjälm med visir och hörselskydd, 

skyddshandskar, skyddsbyxor och grova skor med såg skydd. 

Tala om för någon vart du ska jobba och när du tänker vara 

tillbaka. Packa ner första förband! Säkerställ också att du 

har rätt kunskap för de åtgärder du tänker göra. 



Hjälp viltet i vinter! 

När snön ligger djup och dagarna är kalla kan viltet behöva hjälp med att 

hitta föda. Framför allt är det vildsvin, hjortdjur och småvilt som behöver 

extra hjälp. Här tipsar vi om vad du som skogsägare och jägare kan göra 

i vinter. 

Text Annsofie Öhman 


Börja tidigt! 

Börja med utfodringen i god tid, så att djuren lär sig hitta 

dit och deras magar vänjer sig vid maten. Sedan får du 

fortsätta utfodra hela vintern, fram tills snön smälter 

bort. 

Foderplats ska ge skydd och sikt 

Välj en foderplats som både ger skydd och ligger fritt, 

så att viltet har koll på omgivningarna och inte blir lätta 

byten för rovdjur. Utfodra inte för nära trafikerade vägar. 

Utfodringen på varje foderplats bör ske på flera ställen, 

med cirka 50 meters mellanrum, så att fler djur får del 

av fodret. I annat fall finns risk att de starka individerna 

håller borta de svagare. 

Är det mycket snö kan du behöva ploga upp stråk 

fram till foderplatsen. De blir ju också en flyktväg för 

viltet. 

Välj rätt foder 

Utfodra rådjur och älg med till exempel fuktigt ensilage 

(gräs, klöver eller spannmål) och spannmålskross (havre, 

vete, råg och korn). Majs, ärter, morötter och potatis är 

också uppskattat. Undvik torrt hö om det inte är proteinrikt. 

Se också till att det finns en saltsten på platsen. 

Avverkning under vintern 

Avverkar du tall- och lövskog under vintern bjuder du 

viltet på knoppar, bark och kvistar. Attraktivt för klövviltet 

är sälg, rönn, tall, bok, asp och ek. 


Så får du 

ett lönsamt 

skogsföretag 

Vilka är de vanligaste fallgroparna du som skogsägare ska undvika när 

det gäller ekonomi? Hur ska du skatteplanera och vad finns det för smarta 

verktyg som kan förenkla din ekonomiska planering? Här fördjupar vi 

oss i vad du ska tänka på för att få ett lönsamt skogsföretag. 

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson 


Gör ett 

årsbokslut 

En vanlig fråga som skogsägare ställer sig är vilka avdrag man får göra. 

Tomas Lusth på Areal tipsar om hur du kan skatteplanera och vad du ska 

tänka på inför årsbokslutet. 

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson 

N 

u är det hög tid att sammanfatta 2022. 

Tomas Lusth, fastighetsmäklare på Areal, 

kan inte nog poängtera vikten av att gå 

igenom årets händelser för att se om några 

åtgärder behöver göras innan årsskiftet. 

– Har det hänt mycket under året är det bra att göra 

ett provbokslut, där du sammanställer intäkter och 

kostnader. Då framgår det om du behöver agera innan 

årsskiftet, framför allt om du haft större intäkter. Det kan 

ju finnas möjlighet att exempelvis dela upp avverkningsintäkten 

över flera år i en betalplan. 

Det kan också finnas utrymme för någon investering 

innan årsskiftet. Tomas tipsar skogsägare om att man 

kan göra avdrag för kostnader som kommer löpande för 

att kvitta mot intäkter som kommer längre fram. 

– Många skogsägare avverkar med flera års mellanrum, 

vilket ofta innebär att de får en stor intäkt, men 

inga intäkter åren däremellan. Många kostnader i form 

av vägavgifter, försäkringar, ekonomitjänster, skogsvårdskostnader 

är årliga och leder till ett underskott i 

verksamheten om det inte finns några intäkter. Underskottet 

kan sedan kvittas mot intäkter som kommer flera 

år senare. 

Vilka är de vanligaste frågorna om ekonomi som 

du får från skogsägare? 

– Ofta får jag frågan om vilka avdrag man får göra. Det 

korta svaret är att det ska finnas en tydlig koppling till 

näringsverksamheten. Har du en ren skogsfastighet är 

avdragsmöjligheterna mer begränsade än om du har en 

lantbruksfastighet med ekonomibyggnader. 

Ett exempel: En bilväg som dras till fritidshuset på 

skogsfastigheten är inte avdragsgill, medan samma väg 

utan hus är avdragsgill om det handlar om att komma 

fram till sin skog. Verktyg som exempelvis röjsåg och 

motorsåg är avdragsgilla, liksom skogsfordon, bränsle, 

skyddskläder, ekonomisystem och alla skogliga tjänster. 

En fyrhjuling är avdragsgill, men bara om den används 

i din näringsverksamhet. Snöskotrar är generellt inte 

avdragsgilla i skogsbruket. 

– Det handlar om hur väl du kan motivera dina inköp. 

Att köpa en fyrhjuling för tre hektar skog kanske ifrågasätts. 

Det går helt enkelt inte att ge ett entydigt svar. 

Vilka är dina viktigaste råd för att få ett lönsamt 

skogsbruk? 

– Var aktiv och vänta inte för länge med skogsvårdsåtgärder! 

När du har en aktivt förvaltad skogsfastighet håller 

du i gång tillväxten. Gallringar ska inte vänta mer än 

något år, när det kommer till slutavverkning finns i regel 

lite mer spelrum och du kan anpassa till din skattesituation 

och rådande marknadspriser till viss mån. 

– Vi ser ganska ofta att skogsägare har en tendens att 

överhålla gamla bestånd som växer dåligt och har dålig 

förräntning. Det kan finnas mycket röta och torrgranar 

som till och med gör att det blir en negativ förräntning, 

det vill säga skogen kostar utan att ge några pengar. Ett 

sådant bestånd bör tas ner. Ett slutavverkningsbestånd 

ska man aldrig låta hamna i negativ förräntning. 

– Följer du skogsbruksplanen ser du när värdet 

börjar sjunka. I dessa fall kan det vara en bättre affär att 

avverka och sätta pengarna på en betalplan eller annat 

räntebärande konto. 

Tomas Lusth, 

fastighetsmäklare 

på Areal. 

Foto Maria G Nilsson 


Det kan 

i vissa fall handla 

om 60 procent i skatt 

istället för 30 procent 

vid planerade uttag. 

Finns det några fallgropar man ska undvika? 

– Hastiga, ogenomtänkta beslut som får skattekonsekvenser. 

Låt säga att du plockar ut ett större belopp för 

att köpa en lägenhet eller en båt. Det som ofta händer 

när du oplanerat plockar ut ett större belopp för privat 

konsumtion är att marginalskatten blir onödigt hög. Det 

kan i vissa fall handla om 60 procent i skatt istället för 30 

procent vid planerade uttag. Pratar vi om ett uttag på en 

miljon kronor kan det bli en skillnad i skatt på så mycket 

som 300 000 kronor. 

Det är alltid bättre att ta hjälp med skatteplaneringen 

och diskutera med en sakkunnig innan du gör större 

uttag från ditt skogsföretag. Är besluten genomtänkta är 

det större chans att slippa skattesmällar. 

En annan fallgrop är att många skogsägare deklarerar 

själva. 

– Att deklarera på nätet innebär i sin enklaste form att 

sätta ett kryss i rutan och skicka in deklarationen. Har du 

inte avverkat året innan, tänker du kanske att du inte har 

något att ta upp, men då riskerar du att missa möjligheter 

och betala skatt i onödan på sikt. Skatteverket har ingen 

skyldighet att upplysa om hur man bäst fördelar intäkter 

och kostnader, utan det måste du som skogsägare 

ha koll på själv. En grundregel är att du inte ska behöva 

betala mer än 30 procent i skatt, då har det oftast gått fel 

i planeringen, förklarar Tomas. 

Ta hjälp 

Även om det går att rätta till felaktigheter i deklarationen 

upp till sex år senare, så är det alltid bäst att göra rätt från 

början. Att planera och ta hjälp med deklarationen är ett 

bra tips för att minimera skatten. 

– Glöm inte att se över ditt försäkringsskydd. Bankerna 

ställer krav på att det finns en skogsförsäkring 

om du ska låna pengar. Har du byggnader är rådet att 

se över försäkringsskyddet vartannat till vart tredje år. 

Det är ganska vanligt att skogsägare är felförsäkrade. 

Den risiga ladan som du aldrig skulle bygga upp igen, 

kanske gör att du är överförsäkrad. Eller så behöver den 

nya maskinhallen som fått solpaneler få en uppdatering i 

försäkringen. 

– Ett annat råd är att se över premierna. Förhandla 


med ditt försäkringsbolag, särskilt om du har fler försäkringar. 

Ta helt enkelt ett helhetsgrepp om näringsverksamheten. 

Kom ihåg att det också är fullt möjligt att 

förhandla med sin bank! 

Skog är en realtillgång och träden växer oavsett 

krig, inflation, och elbrist. Det gör att skog i alla 

tider har setts som en stabil och trygg investering, 

men hur ska man tänka nu? 

– Ingen hade kunnat förutspå att vi skulle få krig i Europa, 

befinna oss i energikris och inflation, och det direkt efter 

en pandemi. Så klart ger det avtryck på ekonomin. Vi har 

haft extremt låga räntor och att nu upptäcka att man kan 

få ränta på sparkontot är något nytt för många. 

– Lika ovant är det att se hur låneräntorna stiger och 

det behöver man ta höjd för. Nu kan det vara läge att 

amortera mera om möjligheten finns. Att sänka räntekostnaderna 

blir extra viktigt om du har skog med dålig 

förräntning, men det beror syvende och sist på varje 

skogsägares skattesituation. 

Undvik att 

betala för 

mycket i skatt 

• Gör en årlig beräkning av räntefördelningen – detta 

ger möjlighet till att enbart betala 30 procent skatt. 

Det kan liknas vid ett aktiebolags möjlighet till utdelning. 

• Ta hjälp! Många missar möjligheter när de deklarerar 

själva, eftersom avdragen är frivilliga men kan ge 

mycket pengar tillbaka. 

• Nyttja de regler som finns för skogsägare som betalplaner, 

skogskonton och andra planeringsverktyg. 

• Tillköp. Om du har gammal skog som behöver 

avverkas kan tillköp vara ett sätt att slippa skatt. Det 

innebär att det finns möjlighet att köpa skog med 

oskattade avverkningsintäkter genom att göra skogsavdrag. 

Om du köper en skogsfastighet så får du göra 

skattefria avverkningar på upp till halva köpeskillingen 

av nya skogen. Reglerna kring tillköp är dock lite snåriga, 

så det är bra att ta hjälp här. 


Ekonomiorden 

att hålla koll på 

Det kan vara snårigt att 

hänga med i alla uttryck 

kring skatter och ekonomi. 

Här reder vi ut några 

vanliga begrepp. 

Betalningsplan 

Ger dig möjlighet att skjuta upp beskattningen på intäkter från 

avverkningar. Planen ska upprättas tillsammans med köparen 

av avverkningsrätten när kontraktet skrivs. 

Bokföringslagen 

Alla företagare är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen. 

Affärshändelser ska bokföras löpande. Allt bokföringsmaterial 

måste arkiveras i minst sju år. 

Direkt avdragsgilla kostnader 

Du kan göra avdrag för i princip alla driftkostnader, det vill säga 

utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. 

Ersättningsfond 

Ger möjlighet att göra avdrag för försäkringsersättningar som du 

fått på grund av skadad skog. 

Expansionsfond 

Du som enskild näringslivsidkare kan sätta av vinsten i en expansionsfond 

och skjuta upp beskattningen till ett senare år. Reglerna 

ger dig möjlighet att expandera verksamheten med medel 

som bara beskattats med bolagsskatt, det vill säga 22 procent. 

Periodiseringsfonder 

Genom periodiseringsfonder kan företag hålla en del av inkomsten 

obeskattad i deklarationen och på så sätt jämna ut sitt 

resultat mellan olika år. 

Rationaliseringsförvärv 

Du som äger skogsmark och förvärvar mer mark kan göra skatteavdrag 

om förvärvet bedöms leda till en förbättrad brukningsenhet. 

Räntefördelning 

Kan ge dig lägre skatt genom att en del av vinsten flyttas från 

näringsverksamheten till att istället beskattas som kapitalinkomst. 

Skattekonto 

Alla som betalar skatt har ett skattekonto hos Skatteverket. 

Inbetalningar som görs till Skatteverket bokförs på skattekontot. 

Skattepliktiga intäkter 

Alla intäkter av ditt skogsbruk är skattepliktiga. Undantaget är 

försäljning av ett markområde som ska kapitalvinstbeskattas. 

Skogsavdrag 

Innebär att du kan göra avdrag om du sålt skog under året. 

Grundregeln är att beskattning ska ske för skogens avkastning, 

men inte för kapitaluttag ur skogen. Rätten till skogsavdrag knyts 

till skogens anskaffningsvärde, respektive aktuella skogsintäkter. 

Skogskonto 

Genom att öppna ett skogskonto har skogsägaren rätt att skjuta 

upp beskattningen på en del inkomster. Principen är att det 

belopp som sätts in på kontot är avdragsgillt i deklarationen. 

Underskott 

Innebär att kostnaderna överstiger intäkterna i någon del av 

deklarationen. Du får samla på dig underskott år efter år och 

kvitta mot kommande överskott. 

Källa | Skatterna i skogen och Skatteverket 


Lewi Köppler, 

virkesköpare 

på Stora Enso. 

Få den bästa 

tillväxten i ditt 

skogsföretag 

Planering och aktiv skötsel är nyckeln för att få ett välmående skogsföretag. 

– Du behöver få en bra översikt för kommande inkomster och utgifter för att planera 

skogsekonomin på ett bra sätt, säger virkesköparen Lewi Köppler. 


D 

en vanligaste ekonomifrågan Lewi Köppler, 

virkesköpare på Stora Enso i Rättvik, får 

från skogsägare är: Vad ska jag göra för att 

minimera skatten? 

– Svaret är att det är unikt utifrån vilken situation du 

är i. Är du pensionär eller kanske mitt i livet? Har du 

ärvt fastigheten eller köpt den? Är skogen mogen för 

avverkning? 

– Men mitt allra viktigaste råd för lönsamhet är aktiv 

skötsel. Gallra när det behövs, slutavverka när skogen 

är mogen för det. Undvik att spekulera i prisutveckling. 

Snåla inte på röjning eller plantering, det lönar sig 

i slutändan att sätta in rätt insatser i skogen vid rätt 

tidpunkt, säger han. 

Faktum är att ett välskött skogsbestånd kan ge så 

mycket som 60 000 kronor mer per hektar vid en slutavverkning, 

jämfört med ett oskött bestånd. Genom att 

röja och gallra i rätt tid ökar tillväxten. 

Se skogen som kapitalplacering 

I skogsbruksplanen får du en värdefull översikt över 

din skog, från virkesförråd och årlig tillväxt till skogens 

åldersfördelning. Totalbilden av ditt innehav som du får 

i skogsbruksplanen gör att du kan planera din ekonomi 

och när du ska utföra dina skogliga åtgärder. Dessutom 

är din skogsbruksplan ett bra värderingsunderlag och 

en förutsättning för exempelvis generationsskifte eller 

belåning av fastigheten. 

Lewi Köppler tycker att man kan se på skogen som 

en kapitalplacering: 

– Titta på hur du kan få den bästa tillväxten. Fortsätter 

skogen växa eller har den avstannat? Du kanske planerar 

att byta ut ett tak på ladan om fem till sex år eller 

har några år kvar till pensionen och tänker att du väntar 

med att avverka den mogna skogen tills dess när du 

behöver lite extra klirr i kassan. Men det finns risker med 

att bara låta gammal skog stå. Den blir extra känslig för 

granbarkborrar och stormar. 

Ett annat tips är att minska omloppsstiderna mellan 

avverkning, markberedning och plantering. 

Vad ska man tänka på när man är nybliven skogsägare 

och inte kan så mycket om ekonomi? 

– Skaffa en skogsbruksplan så att du får grepp om när 

skogen behöver olika åtgärder och när du kan förvänta 

dig utgifter och inkomster. Sedan är det bra att ta hjälp 

av en expert inom skogsekonomi för att få bra koll på 

skatter och vilka lösningar som kan passa dig bäst, 

utifrån din situation. Kan du göra skogsavdrag, hur kan 

du tänka med deklarationer? 

– Förutsättningarna för en ny skogsägare styrs av hur 

du förvärvat skogen. Därför är det viktigt att ta hjälp vid 


arvskiften så att man inte hamnar i svåra situationer med 

skogen. Exempelvis är det ofta bättre att generationen 

innan avverkar och inte arvingen som är mitt i arbetslivet 

och kanske redan har stora inkomster som leder 

till att skogsinkomster kan komma att marginalskattas 

vid uttag. Kom också ihåg att eventuella underskott i 

verksamheten aldrig kan föras vidare till en arvinge eller 

köpare av skogen. 

– Sammanfattningsvis gäller det att planera ditt 

skogsbruk både utifrån skogliga och ekonomiska 

aspekter för att få den bästa lönsamheten. 

Sydveds app 

– ett smart hjälpmedel 

Har du laddat ner Sydveds app än? Ett smart hjälpmedel för dig som är vill 

bedriva ett aktivt och hållbart skogsbruk. Du ser till exempel fastighetsgränser när 

du rör dig i din skog och kan enkelt göra markeringar i kartor. Du kan markera vindfällen 

eller träd som har angripits av granbarkborrar. Och har du en skogsbruksplan 

genom Sydved ser du också vilken avdelning du just då befinner dig i, och 

får reda på volym, ålder, åtgärdsförslag med mera. Ofta är det mycket lättare att 

fundera på framtida åtgärder när man är på plats i sin skog! 

Kartan fungerar även offline, vilket är bra vid dålig mobiltäckning. Appen 

laddar du ner i AppStore eller Google Play. 

Läs mer på sydved.se 


Det är viktigt att ta 

hjälp vid arvskiften 

så att man inte hamnar 

i svåra situationer 

med skogen. 


Skogsskötsel som 

lönar sig 

Det lönar sig att vara aktiv i skogen. Här är exempel på några åtgärder som 

du kan göra för att öka avkastningen i ditt skogsföretag. 


1. Välj rätt plantor. Ju bättre start din skog får desto större 

är chansen att de utvecklas till träd som ger tillväxt och 

kvalitet. Förädlade plantor från en plantskola har bra 

härdighet och kvalitet. 

2. Röjning ger mångdubbelt tillbaka. Ungskog växer 

snabbt och det är viktigt att det finns plats och möjlighet 

för träden att utvecklas. Även om det kostar pengar och 

tid ger en väl röjd ungskog högre avkastning vid både 

gallringar och föryngringsavverkningen. 

3. Gallring har betydelse. När ett bestånd vuxit till 10–12 

meters höjd brukar det vara dags för den första gallringen. 

Gallringens intäkter är viktiga, men det stora bidraget är 

att de skapar ett värdefullt bestånd i föryngringsavverkningen. 

4. Föryngringsavverka vid rätt tidpunkt. Avverkningsmogen 

skog är sämre rustad för att klara stormar, torka, röta 

och insektsangrepp. Den kan också börja tappa i värde. 

När träden inte fortsätter sin tillväxt på höjden är det dags 

för avverkning. 

Smarta 

verktyg 

som 

förenklar 

ekonomin 

Digital skogsbruksplan 

förenklar och ger en god överblick 

över skötseln av din skog 

och hur exempelvis bestånden 

förräntar sig. 

Digital bokföring är 

att föredra. Det går att hitta 

bra och enkla lösningar där 

du inte behöver vara expert på 

bokföringen. Här anges det vad 

du ska fylla i för uppgifter och 

systemet gör automatiska 

uträkningar som 

du slipper. 

Separat bankkonto. 

Du behöver inte 

ha ett riktigt företagskonto, 

men skaffa ett separat konto 

där du hanterar de in- och 

utbetalningar som rör skogen. 

Det är ett bra sätt att hålla isär 

näringsverksamheten från det 

privata och hålla koll 

på allt som sker. 


Foto Anders Ehrenström 

Klimatsmarta 

produkter från 

din skog 

Innovationskraften är stark på Stora Ensos fabrik i Hyltebruk. Här blir virke 

från din skog nya, klimatsmarta produkter som det finns en stor efterfrågan 

på i världen just nu. 

Text Sanna Casson Foto Stora Enso, där inte annat anges. 


Biokompositer 

• Biokompositen består av en 

blandning av träfibrer och 

biobaserad plast. 

• Materialet kan återanvändas 

upp till sju gånger och 

kvaliteten förbättras de första 

gångerna som den återvinns. 

Träfibrerna blir starkare och 

bättre till skillnad från plast 

där kvaliteten försämras vid 

återvinning. 

• Att ersätta fossil plast med biokomposit 

minskar koldioxidutsläppen 

avsevärt. 

• Biokompositer möjliggör 

ett cirkulärt kretslopp, bort 

från den traditionella slit och 

släng-modellen. Materialanvändningen 

kan optimeras 

genom att öka möjligheten att 

återanvända, återvinna och 

återtillverka produkter med 

hjälp av biokompositer. 

Gemensamt för materialen som 

innovationsteamet tar fram är 

att minska plasten i befintliga 

produkterna och ersätta dem 

med träfibrer. 

P 

å labbet i Hyltebruk i Halland jobbar ett 

engagerat team med att utveckla material till 

allt från möbler till skålar, krukor och köksredskap. 

– Vi testar oss fram för att hitta olika typer 

av material som kan ersätta fossil plast. Det kan handla 

om att simulera olika väder för att se hur materialet 

påverkas av kraftigt regn till exempel eller att titta på hur 

träfibrerna fungerar i kombination med andra material. 

Det som driver oss är att hitta hållbara, användbara lösningar, 

berättar Patricia Oddshammar, chef för Circular 

Solutions på Stora Enso. 

Cirkulärt tänk 

Inga material ska tas fram i onödan, utan det ska finnas 

en anledning till att materialen produceras. Innovationen 

sker därför i tätt samarbete med affärsutvecklare som 

har koll på vad kunderna och marknaden efterfrågar. 

Dessutom tittar man på hur en produkt används i hela 

leveranskedjan. Hur många gånger kan den användas? 

Hur återvinns den? 

– Ta exempelvis klädhängare. När kläder transporteras 

från en fabrik hänger de ofta på en transportklädhängare, 

som sedan slängs. Nu har vi tagit fram 

en hängare av bättre kvalitet som även kan användas 

i butikerna. När klädhängarna har gjort sitt hjälper vi 

butikerna att samla in hängare för 

återvinning. De kan vi sedan använda 

för att ta fram material till nya produkter. 

Det cirkulära tänket involverar 

många människor. 

–Tidigare kanske man bara hade 

kontakt med inköparen på företaget. 

Nu involveras även hållbarhetsavdelningen, 

logistik och så vidare. 

Vi inleder nya samarbeten för att ta 

hand om återvunnet material på ett 

bra sätt, det är ett stort arbete, men 

väldigt givande, inflikar Patricia. 

Biokomposit ersätter fossilbaserad 

plast 

2018 introducerade Stora Enso 

biokomposit på marknaden, ett 

material som kan ersätta traditionell, 

fossilbaserad plast. Biokompositen 

består av en blandning 

av träfibrer och biobaserad plast. 

Andelen träfibrer i biokompositen 

varierar beroende på produkt, men 

man strävar efter att den ska bli så 

hög som möjligt. 

Att ersätta fossil plast med 

biokomposit minskar koldioxidutsläppen 

avsevärt. När materialet är 

baserat på så kallade eco-polymerer skapar det till 

och med negativa koldioxidutsläpp eftersom kol lagras 

i materialets träfibrer. 

– En annan fördel är att träfibrer bara blir bättre när 

det återvinns, på så sätt kan materialet återanvändas 

många gånger. Traditionell plast däremot tappar egenskaper 

och blir snabbt sämre vid återvinning. 

Biokomposit kan användas i en mängd produkter; allt 

från stolar, blomkrukor, inredning till bilar och 3Dutskrifter. 

Materialet är hårt, slitstarkt och har samma 

egenskaper som plast, med skillnaden att det är förnyelsebart. 

När Stora Enso introducerade biokomposit på 

marknaden gick det lite trögt i början. Det var ett okänt 

material helt enkelt. Idag är intresset stort och i takt med 

att allt fler företag vill minska sina koldioxidavtryck ökar 

efterfrågan på hållbara material. 

– Det är dessutom ett nytt EU-direktiv på gång som 

går ut på att man ska ersätta engångsprodukter med 

flergångsprodukter. Till exempel ska kartonger och 

muggar på en hamburgerrestaurang kunna användas 

flera gånger. Där är biokompositen ett perfekt material, 

säger Patrica. 

Fibrease stor snackis 

Ett annat material som gruppen i Hyltebruk jobbar med 

är Fibrease, ett stötdämpande material som används 

för att skydda innehåll i en förpackning. Det är ett lätt, 

träfiberbaserat skum, som kan ersätta exempelvis 

bubbelplast. 

– Fibrease var den stora snackisen nyligen på en stor 

förpackningsmässa i Tyskland. Intresset är jättestort för 

isoleringsmaterial. 

DuraSense är ytterligare en biokompositlösning som 

teamet jobbar med att utveckla. 

–Vi ville ha en väderbeständig och tålig produkt, 

som skulle färgsättas. Resultatet blev att vi belägger 

trä med biokomposit, det blir helt enkelt en blandning 

mellan träfibrer och biobaserad plast. Vi testade först 

produkten på trallmarknaden i Sverige. Nu har vi ökat 

kapaciteten och tittar på hur vi kan använda DuraSense 

till bullerplank. 

Det finns otaliga användningsområden för biokompositer. 

– Biokompositer har en 

enorm potential. Vi fortsätter 

att jobba med massor 

av olika lösningar 

för framtiden, där 

träråvaran från våra 

skogar är i centrum, 

avslutar Patrica 

Oddshammar. 

Patricia Oddshammar, 

chef för Circular Solutions 

på Stora Enso. 


Fibrease är ett lätt, träfiberbaserat skum, 

som kan ersätta bubbelplast för att skydda 

innehål let i förpackningar. 

Träfibrer med en beläggning av 

biokomposit ger ett tåligt material, 

perfekt för utomhusväder. 

Vi testar oss fram för 

att hitta olika typer 

av material som kan 

ersätta fossil plast. 

Biokompositer möjliggör ett cirkulärt 

kretslopp, bort från den traditionella 

slit- och slängmodellen. 

Foto Kerstin Jonsson 

Foto istock 

Att ersätta plastförpackningen med 

biokomposit eller fiberkomposit 

minskar koldioxidutsläppen. Det finns 

en stor efterfrågan på nya lösningar för 

engångsförpackningar. 


Konsten 

att få till 

en härlig 

brasa 


Foto Privat 

Kyla och mörker i kombination med höga 

elpriser gör att vi eldar mer än någonsin i vinter. 

Sydveds virkesköpare Jonas Larsson delar med 

sig av sina bästa tips om vedhantering, eldning 

och effektiva brasor. 

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson 

V 

irkesköparen Jonas Larsson har under 

åren samlat på sig en hel del kunskap om 

ved och eldning, inte minst genom det 

gamla huset han köpte av sin farmor för 

drygt 15 år sedan. 

– Min farmor värmde upp huset genom 

att elda i en vedpanna som hon hade i källaren. Jag och 

min sambo bestämde oss för att fortsätta med det och 

fick då sätta oss in i det här med vedeldning och allt vad 

det innebär. Men i vedpannan finns även en elpatron 

som vi använder när vi inte är hemma eller reser bort. 

Vedpannan är vattenmantlad, det vill säga har ett hölje 

som är fyllt med vatten. Vattnet runt kaminen cirkulerar 

och värms upp när det eldas i eldstaden. Vattnet leds 

sedan runt i huset med hjälp av en cirkulationspump. 

– Ofta räcker det att elda i två till tre timmar för att 

värma upp vattnet i tankarna. Sedan pytsas det varma 

vattnet ut i rören under dygnet. Det ger en bra och skön 

värme i huset, tycker Jonas. 

Björk värmer milt 

Varje år hanterar Jonas 25–30 kubikmeter ved. I vedpannan 

pytsar han in all slags ved; björk, asp, gran, tall och 

så vidare, i kluvna längder på cirka 40 centimeter. 

– Vi har också en insatskamin som är monterad i en 

äldre öppen spis och där tycker jag att det är vettigast 

att elda med björk, som värmer milt och brinner mjukt. 

I gran och tall är det mycket kåda, vilket gör att det sprakar 

och sprätter mycket. Eldar man då i en öppen spis 

får man ha koll så att inte brinnande flisor flyger i väg och 

ställer till det. I en sluten kamin så funkar det ju med gran 

och tall också. 

Fäll träden innan lövsprickningen 

Det är en hel del ved som varje år ska huggas och klyvas 

både för uppvärmningen av huset och myseldningen i 

öppna spisen. Hur gör man det på bästa sätt? 

– I grund och botten handlar det om att få till en torr 

och fin ved. Då brinner brasan som bäst. Under vintern, 

oktober till mars, innan lövsprickningen ska man fälla 

träden. Då står saven i träden lågt och träden torkar 

snabbare. Lite klenare träd, upp till 25 centimeter i 

omkrets, klarar man med motorsåg. Sen kör jag hem 

den nedtagna veden till vedbacken, där den får ligga 

tills det blir dags för kapning och klyvning. 

Luftig vedhög 

Senast sista mars bör veden vara kluven, i alla fall enligt 

Bondepraktikan inflikar Jonas. En del gör det med vedyxa 

och huggkubb, men handlar det om större mängder 

ved är det vanligt att använda vedkap och vedklyv. 

– Lägg den kluvna veden i en luftig hög. Luften och 

solen måste kunna komma åt och torka veden. Om du 

hellre vill stapla veden, gör det inte 

för noggrant så det blir för tätt, vinden 

måste kunna torka veden. Sen 

gör det inget att det regnar lite på 

veden under våren, porerna öppnar 

sig, och veden torkar ännu bättre 

då, tipsar han. 

Lägg den kluvna 

Vedboden innan midsommar 

Jonas som hanterar stora mängder 

ved använder en vedprocessor, 

som både kapar, klyver och sedan 

transporterar veden på ett band. 

– Innan midsommar ska veden 

vara inne i vedboden, för att skyddas 

mot väta. För det är då det börjar 

det bli dagg och luftfuktigheten 

ute ökar. I vedboden kan man stapla veden noggrannare 

om man vill. Sedan är det bara att elda till hösten! 

veden i en luftig hög. 

Luften och solen 

Elda med torr och bra ved 

A och O för att få till en riktigt bra brasa är att elda 

med torr och bra ved. Bäst funkar det med ved som är 

”rumstempererad”. Ett tips är att ta in veden redan några 

dagar innan, då blir det lättare att få i gång elden. 

– När jag ska starta en brasa i öppna spisen använder 

jag mig av gran, som är rik på kåda och lättare antänds. 

Jonas Larsson, virkesköpare 

och vedentusiast. 

måste kunna komma 

åt och torka veden. 


– Jag späntar veden fint och börjar med fina stickor, det 

är effektivt och lätt. Sen gäller det att elda intensivt till 

att börja med, för att få till en bra lufttillförsel. 

I en öppen spis handlar det mest om myseldning, och 

då blir det mer en här och nu-känsla. Men i dessa tider 

med höga elpriser är det många som ser om sitt hus och 

planerar för att elda lite extra. 

– Har man en öppen spis kan man köpa värmefläkt som 

sprider värmen i huset eller ännu mer effektivt, investera 

i en spiskassett, som ofta är ganska enkel att installera 

i öppna spisen. En sluten kamin, gärna med täljsten, 

håller ju också kvar värmen lite längre. I det här läget är 

det ju inte kråkorna man vill elda för! 

Syrfällning 

Hann du inte fixa all björkved i vintras? Det är inte kört för det! 

Fäll björkar i skogen under tiden då de har mycket sav, främst under sommaren. 

Lämna träden i 5–6 veckor i skogen, utan att de kapas eller kvistas. Bladverket 

fortsätter suga vätska från trädet, som om det fortfarande står på rot, och fukten 

dras ut. Under första veckan kan fuktigheten sjunka från 50 till 35 procent. När 

lövverket vissnat efter drygt en månad är det dags att ta hand om träden. Då kan 

fukthalten vara en bra bit under 30 procent. 

När jag startar en brasa i öppna spisen använder jag 

mig av gran, som är rik på kåda och lättare antänds. 

Jag späntar veden fint och börjar med fina stickor, 

det är effektivt och lätt. 



Elda på rätt sätt 

Använd torr ved i lagom stora 

bitar. 

Starta snabbt, inte kraftigt. 

Papper samt rikligt med torr, 

finkluven ved är viktigt. När 

veden brinner ordentligt kan 

du lägga på grövre vedträn. 

Elden behöver förbränningsluft. 

Med rätt mängd brinner 

elden med klara och livliga 

lågor. Röken ska vara klar 

och genomskinlig, inte svart. 

Elda max 2,5 kg ved per 

timme. Mer värme? Ett nytt 

vedinlägg ska göras först 

när det blivit en ordentlig 

glödbädd. 

Kontrollera rökgastemperaturen, 

max 350 grader. Blir 

det för hett kan murade 

skorstenar skadas eller isoleringen 

på stålrörsskorstenar 

förstöras. Kontrollera till 

exempel genom termometer 

i rökkanalen. 

Lägg sot och aska i en plåthink 

med lock. Tänk på att 

glödrester kan finnas kvar i 

flera dygn. 

Använd bara torr ved, helst 

björk. Överblivet virke från 

renoveringen, nedhuggna 

äppelträdet eller trädgårdsavfall 

kan medföra beläggningar 

i skorstenen och leda 

till sämre förbränning och 

ökad risk för skorstensbrand. 

Källa | Brandskyddsföreningen 


Tips på 

hårda klappar 

under granen 

Fixat alla julklappar än? Om inte, så tipsar vi här om 

faktafyllda och inspirerande böcker till naturälskaren. 

Text Annsofie Öhman Foto Shutterstock 


Expedition Sverige 

– Linda Åkerberg 

Möt tjejen som reste världen över i 

jakten på nya äventyr tills hon hittade 

utmaningen hemma i Sverige. 

I Expedition Sverige följer vi Linda 

Åkerbergs fyra månader långa resa 

till fots, i kajak och på cykel från 

Smyge huk i söder till Treriksröset i 

norr. 

297 kr | nok.se 

Vilda drinkar 

– Bella Porcile 

En inspirerande bok till den som gillar 

att äta och dricka gott, gärna med 

råvaror och detaljer från skogens 

skafferi. Med vilda växter som till 

exempel rallarros, kråkbär, harsyra 

och stensöta skapar du både välgörande, 

vackra och goda drinkar. Bella 

Porcile lär också ut vilka växter som 

är ätbara, deras unika egenskaper 

och annat som kan vara bra att känna 

till om växterna. 

239 kr | bokus.com 

Smartast bland mesar 

– Anders Brodin 

Talgoxen är en av Sveriges mest 

omtyckta småfåglar, och en av de 

vanligaste gästerna vid fågelbordet. 

Historierna är många om hur de lär 

sig att äta ur handen eller knacka på 

köksfönstret när de vill ha mer mat. 

En bok om hur en liten fågel överlever 

i en värld fylld av faror tack vare sin 

läraktighet och uppfinningsrikedom. 

306 kr | nok.se 

Potatis 

– Stefan Ekengren 

En perfekt bok till den som gillar 

potatis! 90 recept med potatisen 

som huvudråvara, komponerade av 

kocken Stefan Ekengren. Här får du 

bland annat veta hur du kokar potatis 

med perfekt konsistens, gör den 

godaste hasselbackspotatisen och 

fixar till rätter som papas arrugada 

och potatisfocaccia. Men även ett 

nedslag hos potatisbönder på Gotland 

som berättar om sitt odlingsarbete 

och olika potatissorter. 

249 kr | adlibris.com 

Mina första vinterdjur 

– Emma Jansson 

Ett platt hårt paket även till de minsta. 

I boken möter vi olika djur i den 

svenska naturen om vintern. Men här 

visas också andra saker som man 

kan hålla utkik efter i vinterskogen, 

till exempel spår i snön och trädens 

knoppar. Mina första vinterdjur riktar 

sig främst till barn i åldern 3–6 år. 

103 kr | adlibris.com 

Stuglandet 

– Moa Karlberg och 

Kjell Vowles 

Känner du någon som gillar vandring 

och äventyr? Då kan guiden Stuglandet 

vara julklappen du väljer. Runt om 

i Sverige står öppna stugor, där vem 

som helst kan rulla ut sovsäcken. 

Här får du reda på mer än 200 öppna 

stugor runt om i Sverige där man kan 

övernatta gratis. Det kan vara gamla 

flottarkojor eller nybyggda timrade 

stugor. 

219 kr | bokus.com 


Så påverkar regler för 

fågelskydd ditt skogsbruk 

Reglerna för fågelskydd har under senaste tiden debatterats livligt. Men vad innebär 

artskyddsförordningen och hur påverkar den dig som skogsägare? Hanna Staland, 

hållbarhetsspecialist på Stora Enso Skog, reder ut begreppen. 

Text Sanna Casson 



Har du några konkreta exempel? 

– Om det finns ett örnpar som häckar nära din skog, så 

får du inte göra sådant som kan störa under häckningen. 

Eftersom örnen är störningskänslig även för motorfordon 

så kan det innebära att du inte får avverka skog 

eller röja inom 500 meter från boet när örnen häckar. 

Däremot är det okej att avverka skogen eller röja under 

hösten och vintern, när örnen har häckat klart. Området 

närmast örnboet får du inte avverka, boträdet och en 

tillräcklig skyddszon måste finnas kvar så att örnarna 

kan häcka på samma plats även nästa år. 

–Ett annat exempel är orkidén knärot, där du måste 

lämna tillräckligt hänsyn för att knäroten ska kunna finnas 

kvar efter avverkningen. Ofta får du lämna en relativt 

stor hänsynsyta där knäroten växer. 

Vilka nya regler gäller för skydd av vanliga fåglar? 

– Ett rättsfall i våras ledde till att Skogsstyrelsen gjorde 

en ny tolkning av lagstiftningen. Eftersom alla fåglar i 

grunden är fridlysta innebar den i princip ett individskydd 

för vanliga skogsfåglar. För skogsägaren hade det 

kunnat betyda att man inte kunde göra några åtgärder 

i sin skog under häckning. Men genom en uppdatering 

av lagen, som trädde i kraft 1 oktober i år, förtydligas att 

lagen inte är ett individskydd för vanliga skogsfåglar och 

att den troligen inte kan förbjuda åtgärder som påverkar 

vanliga skogsfåglar. Men helt säker på hur lagen 

kommer tolkas kan man inte vara förrän den har prövats 

i domstol. 

Hanna Staland, 

hållbarhetsspecialist 

på Stora Enso Skog. 

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tolkat 

artskyddsförordningen, vad har de kommit fram 

till? 

– Att den nya lagstiftningen troligen innebär att påverkan 

på vanliga skogsfåglar inte innebär ett förbud mot 

att bedriva skogsbruk. Däremot måste man anpassa 

sina åtgärder om de riskerar att störa eller ha en negativ 

påverkan på rödlistade fåglar, fåglar vars antal minskar 

kraftigt eller fåglar som listas specifikt i olika EU-direktiv. 

Helt säker på hur lagen kommer att tolkas kan man inte 

vara förrän den har prövats i domstol. 

Tjäder, en skogsfågel, som du som skogsägare kan ta 

lite extra hänsyn till. 

Vad betyder artskyddsförordningen? 

– Att du som skogsägare måste ta hänsyn till fridlysta 

arter i ditt skogsbruk, du får inte göra sådant som innebär 

att de fridlysta arternas möjligheter att finnas kvar 

blir sämre. Lagstiftningen gäller alla åtgärder, men effekterna 

blir ofta störst vid en föryngringsavverkning. 

Vad betyder det att vanliga fåglar ska skyddas på 

populationsnivå? 

– Att skogsbruket ska bedrivas på ett sådant sätt att 

vanliga fågelarter fortsätter att ha goda förutsätt ningar 

att finnas kvar i landskapet, ungefär som nu. Och 

eftersom de är vanliga så innebär det i praktiken att de 

klarar sig bra om man bedriver ett skogsbruk med bra 

miljöhänsyn. 

Vad kan man som skogsägare tänka på för att 

skydda fåglar inför en avverkning? 

– Se om det finns några tidigare fynd av häckande rödlistade 

fåglar eller fåglar listade i EU-direktiv (exempelvis 

tjäder) i det område man vill avverka. 

– En bra informationskälla är Skogsstyrelsens ”Mina 

sidor”, där man kan söka fram kända artfynd. Men alla 

häckningar är inte är kända sedan tidigare, och då är det 

markägaren som ansvarar för att utreda vad som finns i 

området man vill avverka. 

På vilket sätt kan man som skogsägare ta 

hänsyn? 

– Vanliga fåglar kan man gynna genom att exempelvis 

spara områden med höga naturvärden, boträd, ta bra 

hänsyn i kantzonsmiljöer och bryn, och inte förröja i 

onödan. Mer ovanliga fåglar kan man behöva ta lite 

mer specifik hänsyn till. Men i praktiken klarar sig även 

många ovanligare arter bra om vi tar en bra miljöhänsyn 

och inte avverkar i områden med höga naturvärden. 

–Känner man till att man har häckande fåglar i sin 

skog, exempelvis ugglor, eller rovfåglar, kan man gå in 


Foto istock 

och titta i hänsynsvägledningarna på Skogsstyrelsens 

webb. I vissa fall är fåglarna störningskänsliga under 

häckningen och då kan man behöva anpassa exempelvis 

en avverkning till hösten/vintern då fåglarna inte 

häckar. Man kan också behöva anpassa hänsynen runt 

boet, för att fågeln ska vilja komma tillbaka och häcka 

även nästa år. 

– För att veta vilken hänsyn man behöver ta kan 

skogsägaren stämma av med Skogsstyrelsen hur man 

bedömer fågelartens populationsstatus i området där 

man har sin skog. Tjädern är vanlig i norra Sverige och 

ofta räcker det att ta lite extra hänsyn till spelplatsen. 

Men längre söderut, och utmed kusten kan man behöva 

ta mer hänsyn och göra större anpassningar av skogsbruket. 

– När man avverkningsanmäler sin skog är det viktigt 

att vara tydlig med om det finns exempelvis häckande 

slaguggla i skogen man tänkt avverka, och vilken hänsyn 

man tänker sig att ta för att undvika att störa ugglorna. 

Då underlättar man för Skogsstyrelsen att göra en snabb 

och smidig handläggning. 

Kan man som skogsägare få ersättning om 

man inte kan avverka på grund av att fåglar 

för tillfället häckar i området? 

– Just ersättningsfrågan är ett av de stora 

problemen med lagen. Om man vet att 

det är en tillfällig inskränkning, exempelvis 

under en häcknings säsong, så får 

man nog leva med det. I nuläget finns 

det ingen automatisk ersättningsrätt, utan man måste i 

varje enskilt fall ta frågan till domstol för att eventuellt få 

ersättning. Det första steget om man är missnöjd med 

artskyddsförordningens förbud är att söka dispens hos 

länsstyrelsen för att genomföra åtgärden ändå. 

Vi frågar Sydveds Niklas Fogdestam, som är 

skogsbruksutvecklare och jobbar med certifieringsfrågor, 

hur Sydved kan hjälpa skogsägarna 

med miljöhänsyn? 

– Om markägaren köper tjänsten att avverka skogen av 

Sydved, så hjälper vi till med hänsynsplaneringen för att 

ta hänsyn till fridlysta arter. Vi kontrollerar om det finns 

kända fynd av fridlysta arter, noterar de arter vi hittar 

vid planering och naturvärdesbedömning och sköter 

dialogen med Skogsstyrelsen kring vilken hänsyn som 

behöver tas. 

Hur ser Sydved på artskyddsförordningen och 

fågelskyddet? 

– Artskyddsförordningen är en lagstiftning och självklart 

ska man följa lagen. Men det är också viktigt att lagen 

tillåter att man bedriver skogsbruk på ett rimligt sätt. Vi 

tycker att det är bra att man har uppdaterat lagen så det 

är förtydligat att den inte innebär ett individskydd för 

vanliga fågelarter. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket 

har också fått ett uppdrag att ta fram förebyggande 

strategier och arbetssätt för att underlätta för exempelvis 

skogsägare och andra att följa lagstiftningen och 

förhindra att lagen leder till olika typer av förbud. 

Vill du veta mer? 

På Skogsstyrelsens webb finns bra 

beskrivningar om hur Skogs styrelsens 

utredning av fridlysta arter går till 

och vad man behöver tänka 

på som markägare. 

Artskyddsförordningen 

Artskyddsförordningen innebär att man måste ta hänsyn till fridlysta arter i sitt skogsbruk. 

Den omfattar både arter som är fridlysta på EU-nivå, exempelvis fåglar eller flera 

groddjur och nationellt fridlysta arter, exempelvis svampen bombmurkla och de flesta 

orkidéer. 


Snart står granen 

grön och grann 

i stugan 

Hur ser din drömjulgran ut? Kanske en riktigt maffig Disney-gran, med täta, 

tjocka grenar och perfekt triangulär form. Eller så vill du hellre ha en stilren, 

stram variant, en gran som doftar som en gran ska. Den trendiga hoppar 

granen och låter jultallen flytta in stugvärmen. 

Text Annsofie Öhman Foto Sara Landstedt 


Vilken gran 

väljer du? 

S 

jälv väljer jag tveklöst den stolta rödgranen, för 

sitt enkla men vackra utseende. Men, det bästa 

är nog den utpräglade doften av gran och skog. 

Ett annat plus är att granarna kan se väldigt olika 

ut beroende på var och hur de vuxit, här finns alltså 

chans att hitta en perfekt julgran för nästan varje hem! 

När jag tänker tillbaka på alla julgranar som passerat 

under åren, så är det inte de vackraste med täta 

grenar och perfekt form som jag kommer ihåg mest. 

Nej, det är de fula granarna, med glesa grenar, 

sneda toppar och ranglig uppsyn. Granarna där man 

säger: ”Ja, men det är ju i alla fall en julgran! Och med 

ljus, pynt och glitter så blir den nog fin.” Och så skrattar 

man. 

Se där, en portion julglädje redan innan julafton. 

Annsofie Öhman 

Rödgran 

(Picea Abies) 

Rödgran är granen som växer 

i våra skogar och den gran som 

finns i de flesta svenska hem. Kan 

vara tät växande eller ha mer sparsamt 

med grenar. Har en härligt 

doft av barr och kåda. Barrar 

ganska lätt. 

Kungsgran 

(Abies Normanniana) 

Ädelgran med täta, mjuka grenar 

och symmetrisk form. Kungsgranens 

barr är längre än rödgranens. 

Barrar väldigt lite och håller sig 

fin länge. Doftar nästan 

ingenting alls. 

Silvergran 

(Abies Alba) 

Ädelgran med kraftiga grenar, 

alltifrån mörkgrön till silverfärgad. 

Barrar inte så lätt. 

Blågran 

(Picea Pungens) 

Även det här en ädelgran, med 

vackra glänsande blåaktiga barr. 

Mer tätvuxen är rödgranen. Styva 

grenar upp skattas av dem som vill 

ha levande ljus i granen. 

Barrar väldigt lite. 



Tips för att 

få en fin julgran 

• Hugg granen så sent som möjligt. 

• Om du måste transportera granen en längre 

sträcka på biltak eller släp; skydda den mot vinddrag 

med säckväv eller liknande. 

• Börja med att skaka bort lösa barr från granen 

innan den tas in. Även en frisk gran har många 

gamla barr. 

• Låt granen vänja sig vid värmen inomhus långsamt. 

Bäst är det om granen kan stå i garaget eller 

farstun någon dag, i en hink med vatten. 

• Kapa av några centimeter av foten, så att stammen 

får en färsk snittyta. 

• Granen ska ha mycket vatten, om granen torkar 

så lossnar barren. En gran kan dricka 2–3 liter varje 

dag, så kolla vattennivån både morgon och kväll! 


Sms från 

ditt pågående 

uppdrag! 

Upplev Skogen Live! 

Vill du ha full koll när Sydved avverkar i din skog? 

Med Skogen Live får du löpande information om vad som 

händer under avverkningen. Det får du genom sms direkt till 

din mobil. All information samlas också på Min skog, dina 

personliga sidor. 

OBS! Du behöver inte registrera dig för att ta del av smstjänsten. 

Det räcker att du har ett pågående uppdrag och har 

angett mobilnummer till din virkesköpare. 

När får du sms? 

☑ Avverkningen har startats. 

☑ Virket har börjat köras ut 

från skogen. 

☑ Virket ligger i vältor vid bilvägen, 

i väntan på transport. 

☑ Transporten av virket till industri och 

sågverk har påbörjats. 

☑ Virket är inmätt, och uppdragsredovisningen 

är klar.

Lös julkrysset 

och vinn en mattermos 

Vi lottar ut två stycken mattermosar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna 

senast den 3 februari till: Sydved, Aktivt Skogsbruk, Box 626, 55118 Jönköping eller via mejl: 

annsofie.ohman@sydved.se 

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Aktivt Skogsbruk. 

I nummer 3 blev vinnarna Kerstin Backeborn i Askersund och Magnus Lorentzson i Bua. 

Foto Lasse Arvidsson

Returadress 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

Foto Lasse Arvidsson

Aktivt skogsbruk nr 4-2022

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?