Aktivt skogsbruk #1-23 web

# 1 / 2023 

SKOGSBRUK 

Nyfiken på 

vandring? 

5 fantastiska 

leder! 

Skogsägarna 

som älskar får 

Beställ din röjning direkt på webben 

Lättare och högre vindkraftverk i trä 

Så avverkar vi skogen i framtiden 

Från frö till 

livskraftig skog 

Tema: Så lyckas du med föryngringen

Aktivt Skogsbruk 

30 

36 

Foto Lasse Arvidson 

Foto Anette Andersson 

38 

4 

Foto Lasse Arvidson Foto Modvion 

Innehåll #1/23 

4 

16 

18 

26 

28 

30 

36 

38 

40 

Skogsbruk och fårskötsel i härlig 

kombination. 

Just nu i din skog. Dags för röjning! 

Tema: Så lyckas du med föryngringen. 

Fröets förädlade framtid. 

Beställ röjning direkt på webben. 

Upplev Sverige till fots. 

Tips på vandringsleder. 

Stoppa granbarkborren! 

Framtidens vindkraft av trä. 

Trakthyggesbruk eller hyggesfritt?

I detta nummer 

Foto Örjan Henriksson 

18 

Starten på något nytt 

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig 

fullservice till skogsägare i södra Sverige. 

Företaget har omkring 115 anställda och 

omsätter varje år cirka 3 miljarder kronor. 

Den årliga anskaffningen av virke uppgår 

till cirka 5 miljoner kubikmeter. Sydved ägs 

av Stora Enso och Ahlstrom. Sydved är 

certifierat enligt FSC ® -CO15573 och PEFC. 

Ansvarig utgivare 

Daniel Fellenius, Sydved 

Redaktör 

Annsofie Öhman, Sydved 

Projektledare 

Sanna Casson 

Art director 

Thomas Rissveds 

Produktion 

Confetti 

Tryck 

Ruter 

Omslagsfoto 

Lasse Arvidson 

Post till redaktionen skickas till 

Aktivt Skogsbruk 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

E-post: information@sydved.se 

Telefon: 01046-38 000 

Följ oss gärna på Instagram 

och Facebook @sydved 

sydved.se 

Vi kan nog alla vara överens om 

att när ett liv startar så är det i sin 

mest känsliga fas, men det är också 

just där i början som livet har störst 

potential till utveckling. Evolutionen 

rivstartar för att utforma oss 

människor, djur och växter till livskraftiga 

individer genetiskt anpassade 

till våra respektive livsmiljöer. 

Barnets alla sinnen, däggdjurens 

rörelsemotorik och plantans fotosyntes. 

All skog förtjänar en god start 

Tänker man på skog och ett bestånds 

livscykel, är det nog många 

som från början har målbilden att 

man vid beståndets slutliga avverkning 

skördar hem avkastningen från 

en skog omsorgsfullt förvaltad av 

tidigare generationer. Men för skogsägarsjälen, 

vad kan egentligen vara 

mer värmande och inspirerande, än 

att redan innan föryngringsavverkningen 

planera för att skapa ett helt 

nytt skogsbestånd? 

Genom noggrann ståndortsplanering, 

val av planta, markberedning 

och omsorgsfull plantering ger du 

din nya skog optimala förutsättningar 

till en god start. Precis den goda 

start som all ny skog borde förtjäna. 

Tyvärr är det inte alltid så, utan det är 

lätt att ”bygget” av den nya skogen 

tas för givet och inte får rätt planering 

och omsorg. 

Sydved har tydligt bestämt sig för 

att säkerställa en hög kvalitet när vi 

får förtroendet från skogsägare att 

medverka till att skapa en ny skog. 

Genom hög kompetens och dedikerade 

skogsvårdsansvariga ser vi 

en stor potential att lyfta fram fokus 

på din nya skog. 

I detta vårnummer har vi laddat 

med inspirerande artiklar med 

expertis och kunnande om hur du på 

bästa sätt själv eller med hjälp av oss 

ger din nya skog rätt start och förutsättningar. 

Från frö till en livskraftig 

skog. 

Ny energi 

Möt även det värmländska skogsägarparet 

Lewin som har hittat en 

skön balans mellan brukandet av sin 

skog och sin fårbesättning, som de 

ömsint vårdar. Att få följa det som 

naturen ger i förädlad form till trähus, 

skinn, ull och garn. 

I sakta mak gör nu våren sitt 

inträde, och lockar med värme och 

en vaknande natur ut oss till vandring 

och annat friluftsliv. Vi har samlat 

ett axplock av expertens smarta 

vandringstips kryddat med ett urval 

leder väl värda dina fotavtryck. Njut 

din vandring där magiska naturupplevelser 

ger möjlighet till att bara vara 

i stunden och ge återhämtning med 

en rejäl dos av ny energi. 

Daniel Fellenius 

Marknadschef på Sydved 

aktivt skogsbruk #1/23 3

Skogsägarporträttet 

Göran och Kari, utanför en av de gamla 

bodarna på gården. Skylten fick Kari i 

50-årspresent av grannar. 

4 aktivt skogsbruk #1/23

Ett 

skogsbruk 

förgyllt 

Göran och Kari Lewin 

Bor: I Åsteby, utanför Torsby i 

Värmland. 

Familj: Göran, Kari, Lovisa 19 år 

som bor hemma, fyra utflugna barn 

och ett barnbarn. 

Skogens karaktär: Främst gran 

och tall. Inslag av löv, såsom björk 

och asp. 

Omfattning: 300 hektar. 

av får 

De äger ett stort skogsskifte, jobbar nästan heltid och driver dessutom ett mindre 

lantbruk med 47 lurviga får. Det blir inte mycket vila för Kari och Göran Lewin i Värmland, 

men för dem är avkopplingen att vara hemma på gården och njuta av djur och natur. 

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson 

S 

olen tittar försiktigt fram mellan molnslöjorna på himlen. Det är 

kyligt i luften och på gårdsplanen ligger några isiga fläckar av snö. 

Ett gäng gräddvita får betar i en hage. Här, i den lilla byn Åsteby, 

strax utanför Torsby i Värmland bor Kari och Göran med äldsta 

dottern Lovisa, 19 år. Boningshuset från 1914 är ljusgult med vita 

dubbeldörrar och här har paret bott i nästan 40 år. 

– Det var en slump att vi hamnade här. Jag jobbade på sjukhuset i Torsby och 

hjälpte mannen, August, som bodde ensam i huset, med rehabilitering efter en 

stroke. Vi fick en fin kontakt och han visade mig runt på gården en gång. Han 

bjöd på saft och var så stolt över sin gård. När han dog och vi hörde att gården 

var till salu funderade vi på om vi skulle kontakta släktingarna för att säga att vi 

var intresserade. Det var tur att vi gjorde det, de visste vilka vi var och ville att 

vi skulle köpa, berättar Kari. 

Frihetskänsla i skogen 

August önskan var att gården skulle hänga ihop med skogen. Men på den tiden, 

under 80-talet, var det inte helt okomplicerat att köpa skog och familjen fick först 

nej från Lantbruksnämnden för att förvärva marken och köpte inledningsvis gården 

utan mark. Men några år senare när reglerna förenklades kunde köpet gå 

igenom. Göran och Kari har dessutom köpt till skog under årens gång och äger 

nu strax över 300 hektar skog bestående av gran, tall, björk och lite asp. 



Kari och Göran kan rekommendera andra skogsägare att skaffa får. 

Många får är oerhört sociala, här hälsar Mysan på hunden Baltazar. 

En stor fördel med 

fåren är att de håller 

markerna öppna och 

ger både skinn, ull och 

kött. 

– Det är en härlig känsla att ha sin egen skog att gå runt 

och fundera i, det finns en frihet i det, säger Göran. 

Varken Kari eller Göran hade tidigare ägt skog, men 

när man är uppväxt så nära inpå skogen har man lärt sig 

mycket ändå, menar Kari. 

– Pappa körde timmer och vi har alltid tillbringat mycket 

tid i skogen. Mormor och morfar ägde 

skog och som tonåring planterade jag 

skogsplantor som sommarjobb, berättar 

hon. 

Gården är omgiven av åkrar, just 

nu strösslade med vit snö. I horisonten 

skymtar Hovfjället, där barnfamiljer åker 

slalomskidor på vintrarna. Här finns också 

fina vandringsleder och längdskidspår. 

Uppe på en liten kulle strax bakom 

huset har Göran och Kari tillbringat mycket tid. Det är en 

öppen plats, dit solen ofta hittar. Där finns asp och rönn 

och en ståtlig gran som barnen klättrade mycket i när de 

var små. Hit tog familjen ofta med sig fika och stannade 

upp en stund. Härifrån ser de sitt skogsskifte och har 

utsikt över fåren som betar. 

– Det är en mysig plats där man får en fin överblick 

över naturen, säger Kari. 

Fårägare av en tillfällighet 

Att de skulle bli ägare av 47 får var inte en självklarhet. 

– På Görans 30-årsdag fick han en lammunge som 

present av några bekanta. Fåret döptes senare till Chefen 

och hon var oerhört charmig. Med tiden köpte vi fler 

får och på den vägen är det. En stor fördel med fåren är 

att de håller markerna öppna och ger både skinn, ull och 

kött, säger Kari. 

När Kari kommer ut till hagen kommer några gråspräckliga 

får mot henne och buffar försiktigt på henne. 

– Många av våra får är oerhört sociala. De har också 

sina egna personligheter. Sara brukar gilla att bli kliad 

bakom örat. Sedan har vi princess Mary och baggen 

Bääärtil som båda har sina egenheter. 

Håller undan sly 

Fåren består av fyra olika raser: den brittiska rasen 

leicester och de svenska lantraserna rya, finull och pälsfår, 

som det blir fin ull av. På våren och sommaren betar 

fåren fyra kilometer bort i skogen. Göran och Kari sätter 

upp en jättehage på 30 hektar med ett 145 centimeter 

högt rutnät varje vår, som de sedan tar bort på hösten. 

Jobbet är tidskrävande, men de tycker att det är värt det. 

– Fåren betar och håller undan sly. Både fåren och 


Kari säljer skinn från de egna fåren. ”Jag kan inte påstå att marknadsföring är min bästa gren, 

men skinnen brukar säljas ändå”, säger Kari. 

skogen mår bra av det. När vi går till hagen första gången 

på våren med vallhunden Willy, så blir fåren ivrigare 

ju närmare hagen vi kommer, de vet vad som är på gång, 

säger Kari. 

Hälften av tackorna betäcks på hösten, vilket innebär 

lamning på våren. Ibland behöver fåren lite hjälp vid 

förlossningen. Det kan handla om att lägga ett ben rätt 

eller hjälpa till att dra ut den lilla. 

– När det går bra, vilket det gör för det allra mesta, så 

är det en härlig känsla. 

Stor efterfrågan på fårskinn 

Lite tyngre är det när får och lamm ska skickas till slakt. 

Samtidigt är det en del av ett jordbruk. Göran och Kari 

har frysen full av lammkött för eget bruk. Sedan säljer 

Kari fårskinn. I en av bodarna på gården ligger de mjuka 

fårskinnen upplagda på rad. De är gräddvita med små 

stänk av svart, ljusgrått, mörkgrått och allt däremellan. 

Fårskinnen brukar beredas i Tranås och det tar några 

månader innan de är klara. Efterfrågan är stor på 

skinnen och det brukar inte vara några problem att 

sälja dem. 

– Jag brukar lägga upp bilder på Facebook och 

berätta att jag har skinn till salu. Jag kan inte påstå att 

marknadsföring är min bästa gren, men skinnen brukar 

säljas ändå, skrattar Kari. 

Hon skickar också fårens ull till spinnerier för att göra 

garn. Den har visat sig ha god kvalitet och Kari har belönats 

med många priser i Ull-SM, 17 priser närmare bestämt. 

– Man skickar in ullen för bedömning. Sedan tittar en 

jury på ullens kvalitet. Det är en lite rolig grej, säger Kari. 

Garner i mossgrönt, brunt och grått ligger nystade i 

ett vackert gammalt tråg. Ullen kommer från familjens 

får och garnet är spunnet i Dala-Floda i Dalarna. 

I ett av rummen på nedervåningen har Kari en stor 

vävstol i ljust trä, där hon väver mattor med garn av egen 

ull. Hennes fingrar arbetar vant med det grå och vita 

garnet, som långsamt bildar ett mönster. Förr stod en 

vävstol i många svenska hem, idag har det blivit ganska 

ovanligt. Kanske är möbeln för stor och otymplig, kanske 

tar vi oss inte tid att väva i ett samhälle, där allt går 

snabbare. Men för Kari är det en skön och avkopplande 

syssla och det känns extra fint att garnet kommer från 

de egna fåren. 

Klippningen av fåren har Göran skött. Han har också 

haft som extrasyssla att åka runt och klippa får på andra 

gårdar. 



Garnet från de egna fåren är spunnet vid Wåhlstedts i Dala-Floda. 

Vad ska man tänka på när man klipper får? 

– De ska vara torra och inboxade på en lugn plats. Fåren 

bör klippas på våren och hösten. Att klippa får kan ta 

lång tid och vara väldigt svårt i början, men som med allt 

annat så ger övning färdighet. Nu klipper jag ett får på 

ungefär en minut, berättar Göran. 

Skulle ni rekommendera andra skogsägare 

att skaffa får? 

– Absolut. Man behöver inte ha så många. De är sällskapliga 

och det blir så fint där de betar. Har man 

höautomater, så kräver de inte jättemycket jobb heller, 

säger Kari. 

Kari och Göran funderar på att minska antalet till runt 

20 får. De har trots allt andra jobb, förutom gården och 

skogen. Kari är rehabilteringsassistent på sjukhuset i 

Torsby och tränar människor som exempelvis haft en 

stroke eller gjort en höftoperation för att kunna röra sig 

på ett bra sätt igen. Göran jobbar med att bygga broar 

och sätta räcken på bilvägar, ofta i Norge. Då är han 

borta i längre perioder, för att sedan komma hem och 

fokusera på arbetet på gården. 

Kari väver mattor av fårens ull. 


För inte länge sedan sålde vi 

jätte fina granar till ett lokalt 

sågverk, de skulle användas till 

ett hyreshus som ska byggas i 

Torsby. Det är härligt när man ser 

vad ens skog kan bidra till rent 

konkret. 

Sonen Pär, 28, bor i Gällivare, men kommer och hälsar på i barndomshemmet då och då. 

– Men det är något helt annat. Att gå runt i sin skog 

eller pyssla med djuren ser jag som avkoppling, 

säger Göran. 

Granar blev hyreshus 

Göran och Kari ser delar av sin skog från köksfönstret. 

Den består främst av gran och tall, men har 

också inslag av löv såsom björk och asp. 

– Vi säljer mest gran. För inte länge sedan sålde 

vi jättefina granar till ett lokalt sågverk, de skulle 

användas till ett hyreshus som ska byggas i Torsby. 

Det är härligt när man ser vad ens skog kan bidra 

till rent konkret. Det känns också roligt att det är 

lokalproducerat, säger Kari. 

Paret har en digital skogsbruksplan hos Stora 

Enso, där de får en överblick över vilka åtgärder 

som gjorts och hur planeringen ser ut framåt. Kari 

och Göran går ofta runt i sin skog för att se hur träden 

mår eller bara för att ta en skön promenad. De 

har röjt ur en liten skogsslinga på runt fem kilometer, 

där de ofta går med hundarna. 

– Ibland ser man något vindfälle som behöver 

tas om hand och så brukar vi hugga ved för eget 

bruk. Men i huvudsak tar vi hjälp av Stora Enso med 

skogsskötsel som röjning, gallring och avverkning. 

Plantering sköter vi själva och då är det ofta barrotsplantor 

som ska ned i jorden, berättar Göran. 

Det som står närmast på planeringen är att bygga 

en ny skogsbilväg för att maskinerna lättare ska 

komma fram och för att man ska minimera körskadorna 

när det är dags för gallring nästa gång. 

Pionjärer inom solceller 

Familjen har varit förskonade från granbarkborren. 

Däremot har en del höststormar och tung snö bidragit 

till toppbrott på ganska många tallar och granar. 

– Man är ju alltid lite orolig för saker som kan 

hända med skogen. Samtidigt finns det saker man 

inte kan påverka och det man kan göra är att sköta 

skogen på ett bra sätt, menar Göran och Kari. 

Vissa äldre träd vill de spara i skogen för att 

gynna den biologiska mångfalden. Att värna om 

djur och natur och att utnyttja de resurser som finns 

är viktigt för Kari och Göran. Redan 1994 skaffade 



Fågelholkarna har Göran fått som betalning för fårklippning. 

de solfångare. För åtta år sedan installerade de solceller. 

– Vi var väl lite av pionjärer på det området. Det fanns 

en producent av solceller i Sunne och vi var en av hennes 

första kunder, säger Kari. 

Idag när priserna stigit så mycket på el är de extra 

glada för att ha både solceller och solfångare på sina 

uthus. 

Fem barn och ett barnbarn 

Göran och Kari har delat upp jobbet på gården mellan 

sig. Göran kör traktor och sköter skogen mer, medan 

Kari är huvudansvarig för fåren. Men när det kommer till 

stora saker som ska göras så jobbar de ihop. 

– När vi ska flytta fåren och sätta upp hagen hjälps vi 

åt. Vår yngsta dotter, som fortfarande bor kvar hemma, 

är bra på maskiner och hon brukar hjälpa till, berättar Kari. 

Göran och Kari har totalt fem barn, varav Lovisa bor 

hemma, medan de andra fyra är utflugna. En bor i 

grannbyn och de andra i Stockholm, Oslo och Gällivare. 

– Titta vi har fått ett första barnbarn, säger Kari stolt 

och visar ett foto på lilla Ellie, fyra månader, som bor i 

Oslo. 

Att barnen ska ta över gården och skogen ser de inte 

som någon självklarhet. 

– Det är klart att det vore roligt om någon av dem vill 

ta över. De är ju uppvuxna nära naturen och skogen. 

Samtidigt måste de få leva sina liv och de ska inte känna 

någon press. 


Kari och Göran bor nära sin skog och tar ofta promenader för att se hur skogen mår. De tar hjälp av Stora Enso med röjning, gallring och avverkning. 

Det är klart att det vore roligt om någon av barnen vill 

ta över. De är ju uppvuxna nära naturen och skogen. 

Samtidigt måste de få leva sina liv och de ska inte känna 

någon press. 


Kläder och konst av 

gamla granar 

Varje år säljs ungefär tre miljoner julgranar i Sverige. De flesta hamnar på återvinningscentralen 

och en del av dem samlas in för att exempelvis ge fjärrvärme. 

Men Skogsindustrierna ville se vilka fler möjligheter som finns att använda 

råvaran från skogen och lyfta frågan om cirkularitet. De gav modedesigner Ida 

Klamborn och konstnär Peter Lindberg i uppgift att ge uttjänta julgranar ett nytt liv. 

Den 18 april kommer deras respektive verk att visas och auktioneras ut på Skogsindustriernas 

framtidsmöte. Överskottet från auktionen ska oavkortat gå till Ukraina. 

– Modebranschen är en stor båt att vända när det kommer till att ställa om till 

bättre och mer cirkulära material. Men efterfrågan finns och det är i textilutvecklingen 

det syns mest. Där upptäcks ständigt nya material som kan ersätta fossila och 

utsläppstunga fibrer. Under tygmässan i Paris finns exempelvis en hub där man visar 

upp förnybara fibrer. För varje år växer den och snart kommer den att innefatta alla som 

står på mässan, säger Ida Klamborn. 

Visste du att? 

CO 2 

Ett kalhygge binder mer koldioxid än det släpper ut redan tio år 

efter avverkning. Det visar en ny forskningsstudie av brukade skogar 

i Norden. Det är trädens tillväxt som avgör kolbalansen i de brukade skogarna, 

enligt studien. Markens koldioxidavgivning genom nedbrytning har mindre 

betydelse och verkar vara mer eller mindre densamma oavsett skogens ålder, 

enligt forskarna. Totalt täcker studien ett 68 kvadratkilometer stort skogslandskap, 

bestående av skogar i olika åldrar, från hyggen till äldre skogar, i Svartbergets 

försökspark i Vindeln. 

Källa | skogen.se 

Trä från Stora Enso 

i skid-VM i Slovenien 

Stora Enso var stolt sponsor för skid-VM som hölls i Planica i Slovenien 

i slutet av februari och början av mars. Målet var att på olika sätt bidra till 

ett hållbart event. 

– Klimatförändringarna påverkar oss alla och syns även i vintersportevenemang, 

i allt från krympande glaciärer till minskad snöpackning och 

brist på snö. Stora Enso vill på ett konkret sätt visa hur användningen av 

fossilfria och förnybara produkter kan bidra till att minska klimatpåverkan 

och skapa mer hållbara evenemang, berättar Johanna Kairi, projektledare. 

Paviljongen i Planica är byggd av Stora Enso-trä. Det handlar om massiva 

träelement i laminerat fanérvirke ( LVL) från Stora Enso Varkaus fabrik i 

Finland och korslaminerat trä (CLT) från Bd. St Leonhard fabrik i Österrike. 

Terrassen är byggd i thermowood, värmebehandlat virke, från Stora Ensos 

bruk i Latvien. 

– Trä lagrar koldioxid under virkets livscykel, vilket kan innebära över 

100 år. Materialet till den här paviljongen binder lika mycket koldioxid, 

som släpps ut under totalt 200 flygningar fram och tillbaka från Norden till 

Planica, säger Johanna Kari. 

Stora Enso har även bidragit med byggmaterial för arenor på stadion, 

pappersmuggar, brickor, 3D-printade biokompositmöbler för VIP-lanseringsområdet 

och papper till mediacentret. I stället för en blomma får 

medaljörerna en skogsplanta för plantering i en förpackning av Stora Enso. 

Det här är femte gången som Stora Enso går in som sponsor i skid-VM. 


Naturen 

inspirerar 

våra hem 

Dags att fixa till där hemma i vår, med lite ny färg eller tapeter med äkta hemkänsla? 

Trenden är att naturen fortsätter vara en stark inspiratör när vi inreder 

våra hem. Skogens grönska och livskraft hittar du i den här lekfulla men samtidigt 

stilrena tapeten med ekmotiv. En ek kan husera upp till 1 000 djurarter sägs 

det, och tittar man noga på tapeten så kan man hitta ett 20-tal olika insekter 

bland bladen. Tapeten In the Oak finns på Boråstapeter. 

15 

Visste du att om du vid en föryngringsavverkning 

tar ut grot (grenar och 

toppar) så kan uttaget förse 15 villor med 

värme och el under ett helt år? Siffran 

bygger på en avverkning på 1 000 m 3 fub, 

där grotuttaget är 350 m 3 S eller 300 MWh. 

Läs mer om hur du kan 

ta ut grot på sydved.se 

Foto Shutterstock 

Därför äter vi ägg 

på påsken 

Nu närmar vi oss påsken, en högtid i vårens tecken som bjuder på god mat som lax, sill, lamm och sist 

men inte minst ägg. Men hur kommer det sig egentligen att påsken har blivit så starkt förknippad med ägg? 

Ägget är en kristen symbol för liv och för Jesu uppståndelse under påskdagen. Tidigare var det många 

som inte åt ägg under fastetiden före påsk. När fastan var slut var det vår, och då hade hönorna kommit 

i gång med värpningen och det fanns gott om ägg. På 1700-talet började man måla äggen för att göra 

måltiden festligare. Att färgen gult hör ihop med påsken är antagligen kopplat till äggen. Och alla höns, 

tuppar och fjädrar i glada färger som vi ser på många påskkort och bonader hör också ihop med ägget. 

Att äta lamm är förhållandevis nytt i Sverige, och kommer från en gammal judisk tradition. 

Tittar man sedan på traditionen med påskriset så förknippades det från början med Jesus lidande, 

medan vi idag har det som en fin prydnad. Under 1930-talet blev det vanligt att pynta med påskris bland 

hemmen i hela Sverige, med färgade fjädervippor och pappersblommor. 

Påskharen, som sägs komma med speciella ägg med påskgodis till barnen, är en tysk tradition som 

nådde Sverige under sent 1800-tal. 

Påsken, som vi firar den idag är en blandning av kristen tro och folkliga seder. 

Källa | Nordiska museet och Svenska kyrkan 


Foto iStock 

I framtiden kommer 

det vara betydligt 

mer komplicerat att 

vara skogsägare eller 

skogstjänsteman. 

Nu rustar vi oss 

för framtidens 

skogsägarliv! 

Livet som skogsägare kommer både bli enklare och mer komplicerat 

i framtiden. Modern, digital teknik underlättar samtidigt som det finns 

ett ökat tryck på förändringar av svenskt skogsbruk. 

E 

n inte alltför osannolik spaning är att den 

moderna, digitala tekniken påtagligt kommer 

underlätta livet som skogsägare framöver. Idag 

kan vi nog bara ana vilka möjligheter som kommer 

erbjudas. Ibland är det ju svårt att vara tillräckligt 

fantasifull, eftersom man gärna begränsar sig till saker 

man redan känner till. 

Men helt klart är att ny teknik kommer ge stora möjligheter 

till bättre kontroll och övervakning av skogarna. 

Vi kan också vänta oss optimerade skötselåtgärder med 

bättre ståndortsanpassning på en betydligt mer precis 

nivå än idag, mekaniserad skogsvård samt skonsammare 

teknik för avverkning. Sannolikt arbetar vi också med 

enklare affärsmodeller. 

Komplext skogsägarliv 

I den andra vågskålen har vi att skogsägarlivet kommer 

bli mer komplext. Det finns ett ökat tryck från samhället 

att anpassa och på olika sätt förändra skogsbruket i 

Sverige. I sin tur leder det till att det i framtiden kommer 

vara betydligt mer komplicerat att vara skogsägare eller 

skogstjänsteman. 

Det kan handla om allt från lagkrav, hantering av 

avverkningsanmälningar, ändrade skötselmetoder och 

ökad inrapportering. Detta kommer kräva betydligt 

bättre framförhållning och planering, och förlänger tiden 

från affär till avslut. 

Som skogsföretag måste vi naturligtvis rusta oss för 

framtiden och göra kloka investeringar i framtida teknik 


och arbetssätt. Samtidigt behöver vi se över kompetensbehovet 

för att möta framtidens krav på rådgivning 

och stöttning av dig som skogsägare. Vi vill att det även i 

framtiden ska vara enkelt att nå ett bra resultat i skogen! 

Rusta dig för framtiden! 

Ett sätt för dig som skogsägare att på kortare sikt rusta 

dig för framtiden, och bekämpa energiunderskottet, 

är att ge dig ut på vedbacken. Du vet väl att veden ska 

vara kluven till Dymmelonsdagen? I år infaller dagen den 

femte april. Sen ska veden torka i solen och in under tak 

senast till midsommar. 

Om du, som jag, konstant ligger lite efter kan du alltid 

syrfälla. Det ger en enkel hantering och minst lika torr 

ved. Fäll björkarna när löven är som musöron och låt 

träden ligga utan att kapa upp dem tills löven är bruna. 

Hur det än är med framförhållning och planering så är 

Sydveds råd alltid goda! 

Pär Johansson, VD på Sydved 


Just nu 

i din skog 

April, maj och juni 

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson 

Inventera föryngringen 

Inspektera dina nya föryngringar innan växtligheten kommer i gång 

för det blir mycket löv och annat grönt i skogen. Om många plantor 

har dött och det har uppstått stora luckor kan du behöva hjälpplantera. 

Ju tidigare en hjälpplantering sätts in, desto större chans har 

du att få ett jämnt framtida bestånd. Din Sydvedare kan hjälpa dig 

med beställning av plantor. 

Rensa skogsdiken 

Rensa gamla diken som slammat eller vuxit igen, så att vattnet kan rinna 

fritt. Välskötta diken ger bättre markförhållanden och bidrar till en friskare 

skog som växer bättre. 

Har skogsbilvägen klarat vintern? 

Ta en tur på dina skogsbilvägar och se hur de har klarat vintern och tjällossningen. 

Skogsbilvägar i bra skick är extra viktigt om du tänker avverka i 

sommar eller höst. 

Rensa bort grövre växtlighet som grenar och andra hinder från alla vägdiken. 

Var extra noggrann vid vägtrummorna, som kan slamma igen eller 

blockeras vid till exempel snösmältningen. 

Dikesrensning kräver inga tillstånd eller anmälan, men kräver samråd 

enligt miljöbalken. Kontakta din Sydvedare om du vill veta vilken klass just 

dina skogsbilvägar håller enligt den senaste inventeringen. 

Planteringsdags! 

Så snart tjälen släpper kan man börja plantera, i sydligaste Sverige redan 

i mars, april. Läs mer om hur du lyckas med föryngringen på 

sidan 19. 

Granbarkborren – sök och plock 

Vårvärmen väcker granbarkborren ur sin vintervila. A och O 

är därför att kolla skogen regelbundet, börja söka där det 

tidigare varit angrepp och i hyggeskanter. Angripna träd ska 

avverkas och transporteras till industrin. Upptäcker man nya 

angrepp tidigt, kan man rädda det mesta av virkesvärdet och 

bromsa fortsatta angrepp. Läs mer på sidan 36. 

Låt veden torka luftigt! 

Veden ska klyvas tidigt på våren, så att den kan torka i den 

torra vårluften. Lägg veden i en hög på vedbacken eller 

stapla i en luftig hög. Vinden måste kunna komma åt och 

torka veden. Vårregnet gör att porerna öppnar sig och 

veden torkar ännu bättre. Innan midsommar ska veden 

vara inne i vedboden, för då börjar luftfuktigheten så 

smått öka. 


Ut och röj 

– det är vår! 

Våren är en smart tidpunkt att röja i sin skog. Växt lig heten 

har inte kommit i gång på allvar, vilket gör att du får en 

bra överblick och minskar risken att skada gran- och 

tallplantor som du vill behålla. Ett annat plus är att det 

ofta är lagom varmt i skogen. 


Här delar vi med oss av några tips till dig som tänker 

röja själv. 

Avsätt tillräckligt med tid. Räkna med två dagar 

per hektar som ”hobbyröjare”. Kanske till och med ännu 

längre om du är sent ute med röjningen. Rikta därför in 

dig på bestånd där du har ”initiativet”. Det tar längre tid 

och är jobbigare att röja ju tätare och högre skogen är. 

Planera din röjning, det är där du tjänar in tiden. Många 

tycker att den bästa metoden är att röja i stråk. 

Så här röjer du i stråk. Börja röj längst in eller i ena 

kanten av området du tänker röja. Röj i stråk på fyra till 

fem meter, så att du kan hålla en hyfsat rak gräns. Vänd 

tillbaka när du har använt upp halva tanken, så att du har 

nära till dunken när bensinen är slut. 

Använd ordentliga skyddskläder; hjälm med hörselskydd 

och ögonvisir, skyddshandskar, tåliga kläder 

samt grova skor med sågskydd. Använd gärna skyddsglasögon. 

Tips: Hörselkåpor med musik eller radio i gör 

att arbetet blir roligare! 

Tänk på säkerheten. Packa ned första förband och 

bär det så att du lätt kan komma åt det om olyckan är 

framme. Med mobil 

kommer man långt, 

men ibland är det 

dålig täckning. Se 

till att någon annan 

vet var du arbetar. 

Jobba med 

en röjsåg med 

vass klinga. Är 

du ovan, 

lär dig mer om 

sågtekniker 

och arbetsmetoder 

på 

någon av de 

kurser som finns. 

Hinner du inte röja allt du tänkt själv? Röj 

enklare, mindre områden själv och anlita ett proffs till de 

andra. Tänk på att du vinner på att inte vänta för länge 

med röjningen! 

Beställ din röjning direkt på webben! 

Läs mer på sidan 28. 

När är det dags att röja? 

Du glesar ut ungskogen genom att ta bort en del av stammarna 

och klenare träd av sämre kvalitet. Träden du sparar får större 

möjlighet att växa och utvecklas. 

Ungskogsröjning av gran görs normalt när barrstammarna är 

2–3 meter höga. På bördig mark kan det vara dags redan efter 

5–7 år. Minst en till röjning vid 15–20 år. 

I en barrföryngring med mycket löv kan en första lövröjning 

behöva göras redan när barrplantorna är cirka 1 meter 

höga. 

Handlar det om täta självföryngringar av tall kan röjningen 

delas upp i två steg. Först vid cirka 1 meters höjd och sedan 

skjuts den egentliga ungskogsröjningen upp till 5–6 meters 

höjd, så kallad älgsäker höjd. 

Täta självföryngringar av björk kan ofta behöva röjas i tre 

omgångar. 


TEMA – Föryngring 

Skapa en bra grund 

för din framtida skog 

Vad ska du tänka på för att lyckas med föryngringen? Vilka plantor och trädslag 

ska du välja och hur tar man egentligen fram den perfekta plantan? I det här 

numret fördjupar vi oss i föryngring. 


Så lyckas du med 

föryngringen 

Snart är det dags att skörda den mogna skogen och sedan ska 

ny skog upp på hygget. Sydvedaren Matilda Olsson berättar 

hur du kan tänka för att öka chansen till en lyckad föryngring. 

Text Annsofie Öhman Foto Örjan Henriksson 

D 

en har stått där i många decennier, men nu har 

tiden kommit för att ta ner den mogna skogen. 

Men det är inte bara avverkningen du behöver 

ta ställning till då, utan även hur du vill att din 

framtida skog ska se ut. 

– Starta med planeringen redan innan avverkningen, 

det ökar chansen till en framgångsrik föryngring, säger 

Matilda Olsson som är skogsvårdsansvarig på Sydved 

och något av en expert på plantor och plantering sedan 

sina år på Svenska Skogsplantor. 

Samma trädslag eller något nytt? 

Det är många moment att ta ställning till i hela föryngringsprocessen 

– trädslagsval, plantering eller självföryngring, 

markberedning eller inte, typ av plantor, 

hinner jag plantera något mindre område själv eller ska 

jag leja ut all plantering? 

– Även om man som skogsägare 

inte gör så mycket av det praktiska 

själv, så tycker jag att det är bra att 

ha kunskap om alla steg. Samarbetar 

man med Sydved så får man både 

hjälp och guidning på vägen för att 

kunna nå ett optimalt resultat, men 

samtidigt är det alltid du som skogsägare 

som bestämmer! 

En av de första frågorna att ta ställning 

till är vad man vill ha ut av den nya 

skogen. 

– Ska det vara samma trädslag 

eller något nytt? Börja med att kolla 

hur skogen som ska avverkas ser ut jobb! 

nu, fundera på vad som har fungerat 

bra eller inte så bra. Finns det något 

som skulle kunna bli bättre i den fram tida skogen? säger 

Matilda. 

Plantering är vanligast 

Den vanligaste föryngringsmetoden är plantering, 

ungefär 80 procent av all skog i Sverige planteras. Inte 

så konstigt, då metoden fungerar bra på i stort sett alla 

marker och återbeskogningen kommer i gång snabbt. 

Två andra metoder är sådd och naturlig föryngring, från 

fröträd eller skärmställning av gran. Vanligast är att ställa 

fröträd av tall; när man avverkar lämnar man kvar fina 

tallar med stor trädkrona så att det blir mycket frö av bra 

Mitt bästa tips är att 

vara ute i god tid. Då 

blir det enklare för 

alla inblandade att 

göra ett riktigt bra 

kvalitet. Det passar framför allt på 

torra och magra marker. 

– Enligt skogsvårdslagen måste 

föryngringen göras inom tre år 

efter avverkningen och många 

skogsägare brukar också vilja att 

det planteras relativt snart efter 

avverkningen. Speciellt om det 

är bördiga marker, då får plantan 

mindre konkurrens av gräs och 

annan växtlighet, konstaterar 

Matilda. 

Titta på marken 

När du funderar på vilket eller vilka trädslag du ska välja 

är ett tips att titta på hur marken ser ut, ofta ger det en 

bra vägledning. 

– Tallen trivs bra på marker som 

är torra och karga, medan granen 

föredrar fuktig och bördig mark. Björk 

växer gärna i fuktigare områden, 

där den lätt självföryngras. I ett och 

samma bestånd kan det bli så att man 

väljer gran i svackan, tall på höjden 

och låter björken ta en naturlig plats i 

de blötare partierna, säger Matilda. 

På lerjordar passar det bra med lövträd 

som till exempel ek, lind och asp. 

– Under många år har fokuset varit 

på att plantera gran. Men för 3–4 år 

sedan när granbarkborren började 

angripa träden, minskade intresset 

för gran, till förmån för tall. Trenden nu 

är att man föryngrar med lite mer lövträd, 

till exempel blandar man in löv i barrplanteringar. 

Gynnsammare växtklimat med markberedning 

Vare sig det gäller plantering eller självföryngring så brukar 

Matilda rekommendera markberedning, det passar 

på nästan alla typer av hyggen. 

– Markberedning gör att man skapar ett gynnsammare 

växtklimat samtidigt som plantan får ett försprång 

mot annan vegetation. Metoden skapar bra planteringspunkter 

och gör planteringsarbetet enklare. En annan 

stor fördel med markberedning är att man minskar risken 

för angrepp av snytbaggen. Plantorna sätts i blottlagd 

Matilda Olsson, 

skogsvårdsansvarig 

på Sydved. 



Ska det vara samma 

trädslag eller något 

nytt? Börja med att 

kolla hur skogen som 

ska avverkas ser ut nu, 

vad har fungerat bra 

och inte så bra. 

jord och snytbaggen rör sig inte gärna över öppna ytor. 

När man markbereder så vänder man jorden så att 

mineraljorden blottläggs, två vanliga metoder är högläggning 

och harvning. 

– Bäst är att markbereda växtsäsongen innan man 

ska plantera, då gör väder och vind att tiltorna sjunker 

ihop och luftfickorna som bildas vid markberedningen 

försvinner. Det skapas då fler bra planteringspunkter 

och plantorna får bättre kontakt med marken, och har 

större chans att ta sig, säger Matilda. 

Bördigheten spelar roll i plantvalet 

När du ska beställa plantor är det klokt att vara ute i 

god tid, så att du får tag på den typ som passar bäst 

för marken. Huvud typerna är täckrot, barrot och en 

kombination av dessa, pluggplanta eller TePlus som den 

också kallas. 

Täckroten, som har en torvklump med sig, är det 

naturliga valet för många föryngringar, då den är enklast 

och snabbast att plantera. Barroten har rötter fria och är 

lite grövre. 

– Vilken planttyp man väljer beror på hygget och hur 

bördig marken är. På markberedda hyggen fungerar 

oftast täckrotsplantor, men där det är stor konkurrens av 

annan växtlighet kan barroten eller pluggplantan vara 

ett bättre val, tipsar Matilda. 

Vill du ha hjälp Plantor är färskvara 

med din föryngring? Plantor är en färskvara och måste hanteras med 

Kontakta din Sydvedare. 

På sydved.se som ska planteras på våren har under vintern 

omsorg när man har fått dem. Täckrotsplantor 

lagrats i en frysförvaring. När de levereras kan 

finns all kontaktinformation. 

de fortfarande vara frusna, men de måste tinas 

upp helt innan planteringen. Det kan ta upp till en 

vecka. 

– En grundregel är att upptinade plantor ska 

planteras inom 14 dagar. Det minskar risken för att plantorna 

angrips av mögelsporer, stress och torka som kan 

påverka plantans vitalitet, säger Matilda. 

Fram till plantering ska plantorna förvaras svalt och 

inte exponeras för direkt solljus. Barrotsplantor kan man 

sätta i vatten så att de inte torkar ut, de är ju med sina 

fria rötter lite känsligare än täckroten. 

Rätt planteringspunkt 

Nu har vi kommit till planteringen och här betonar 

Matilda vikten av att hitta en bra planteringspunkt. 

– Plantan ska sitta rakt och på rätt djup så att den får 

god syretillgång och värme. Här ska man inte underskatta 

noggrannheten! Rätt punkt är viktigare än att strikt hålla 

på avståndet mellan plantorna, planteringsförbandet. 

På fuktiga och blöta marker bör plantan sättas något 

högre i terrängen för att inte riskera att drunkna och på 

torrare marker bör man sätta plantan något lägre för att ge 

den bättre tillgång till fukt. Plantan ska aldrig sättas längst 

ner i hålor, där samlas ofta vatten och frostrisken ökar. 

Plantorna är i jorden, nu kan man slappna av! Nja, inte 

riktigt. 

– Jag tycker att man kan kolla planteringen kontinuerligt 

om man har möjlighet. I annat fall efter en månad och 

sedan när vegetationen runt om har vissnat ner, då ser 

man lättare plantorna. 

Ett stort problem är betesskador från viltet och 

snytbaggeangrepp, så kanske behöver du hjälpplantera 

i någon del av planteringen. 

Var ute i god tid! 

Det är alltså många moment att ta ställning till i hela 

föryngringsprocessen, och även om det är vanligast att 

skogsägarna samarbetar med ett skogsbolag och lejer 

ut största delen av sin plantering så är det ändå bra att 

ha koll på helheten. 

– Mitt bästa tips är att vara ute i god tid – börja pla nera 

minst ett halvår innan. Ofta är det så att skogs ägarna avverkar 

beståndet och är nöjda med det, och sedan skjuter 

man på beslutet om föryngringen. Är man ute i god 

tid så gör man det enklare för alla inblandade att göra ett 

riktigt bra jobb, det vinner din framtida skog på! 


Vilken planta 

ska jag välja? 

Foto Lasse Arvidson 

Täckrotsplantan 

Odlas i en kruka och har en torvklump med sig. Den 

är enkel att plantera och sätts i jorden med hjälp av 

ett planteringsrör. Torvklumpen gör att plantan har 

goda chanser att etablera sig relativt snabbt. Täckroten 

är något spädare än andra plant typer vilket 

gör den något känsligare för angrepp av snytbagge 

och konkurrerande vegetation. Det är 

därför viktigt att marken är markberedd före 

plantering. Markberedning ger plantan 

minskad konkurrens samt minskar risken för 

snytbagge skador avsevärt. 

Barrotsplantan 

Odlas på friland och har fria rötter. Barrotsplantor 

är ofta grövre än täckroten, och tål därmed gnag från 

snytbaggen och konkurrens från andra växter bättre. 

Passar väl vid plantering på bördigare marker. Sätts 

med planteringsborr. Jämfört med täckroten är 

barroten lite mer känslig för torka, då den saknar 

torvklumpen som hjälper plantans finrötter att hålla 

kvar fukten. 

Förädlingsgrad av plantor 

De flesta plantor på marknaden idag är odlade på frön från speciella 

fröplantager. Träden i plantagen kommer från utvalda träd som har 

korsats med varandra för att få fram nya träd med ännu bättre egenskaper. 

Förädlade plantor växer bättre, och är testade så att de har 

bra härdighet och kvalitet. 

Det finns olika generationer av plantager som ger olika stor 

tillväxtvinst. De flesta plantor ger en tillväxtvinst på 5–15 procent 

jämfört med en planta som kommer från frön från träd ute i skogen. 

Men mer förädlade plantor kan ha en tillväxtvinst på över 20 procent. 

Priset stiger med förädlingsgraden, så vill man ha mer kostar det 

även lite mer, men det kan löna sig i längden. 

Pluggplantan 

En kombination av barrot och täckrot. Plantan 

har först odlats i en kruka och sedan planterats 

om på friland. Är stor och grov som en barrot, 

medan rotsystemet etablerar sig som en 

täckrot. Den planteras med planteringsborr. 

Foto Svenska Skogsplantor 

Föryngringen i 5 steg 

1. Välj trädslag. Hur ser skogen som ska avverkas ut? 

Marken ger vägledning. 

2. Beställ plantor. Var ute i god tid. Bördigheten på hygget 

ger fingervisning om plantval. 

3. Beställ markberedning. Helst växtsäsongen innan för 

bästa resultat. Skyddar mot snytbaggen. 

4. Plantera. A och O är att välja rätt planteringspunkt. 

Viktigare än rätt avstånd. 

5. Kontrollera. Gör första kollen i din skog redan efter en 

månad. Fortsätt med kontinuerliga kontroller av föryngringen. 



Skapa en 

livskraftig skog 

Vill du ha en frisk skog med bra kvalitet ska du återbeskoga 

med trädslaget som passar bäst för marken på det aktuella 

hygget, säger Anders Ehrenström på Sydved. 


E 

tt begrepp som har hörts alltmer under de senare 

åren är ståndortsanpassning. När man väljer 

träd slag låter man faktorer som klimat, jordart, 

fuktighet och tillgång till näring avgöra. 

En självklarhet egentligen, men det finns en hel del 

exempel där man i efterhand har kunnat konstatera att fel 

trädslagsval har gjorts. Det kan man se genom att träden i 

vuxen ålder har visat tydliga tecken på stress. 

– Ett vanligt exempel är när man planterar gran på 

alldeles för svaga marker, där mår granen inte bra och en 

föryngring med tall hade varit ett klart bättre alternativ, 

säger Anders Ehrenström. 

Under senare år har myndigheterna gjort förtydliganden 

i skogsvårdslagen, så att på de svagaste markerna är 

det bara tall som ses som godkänd huvudplanta. 

– Ser man på de trädslag som nu efterfrågas av 

industrin så är gran och tall i klar majoritet. Men det finns 

ju många andra aspekter, till exempel vill man kanske ha 

en skog anpassad speciellt för jakt med hög produktion 

av viltfoder eller så vill man gynna naturvärdena extra 

mycket. 

– Jag tycker att det är bra att tänka till och inte bara 

välja gran av slentrian, och göra det redan innan man 

avverkar. Planterar man andra lite udda trädslag så blir 

det ekonomiskt mer osäkert, men andra värden överväger 

då. I grund och botten handlar det om att skapa 

en livskraftig skog, summerar Anders Ehrenström. 


Låt marken guida 

dig när du planerar 

din nya skog 

Nu drar du upp riktlinjerna för den nya skogen. Samma trädslag som innan, 

eller ska jag tänka om? Ett tips är att titta på marken, hur den ser ut, och även 

de stående träden. Då får du vägledning inför ditt beslut! 

Text Annsofie Öhman 

B 

örja med att bedöma bördigheten i beståndet 

som ska föryngras. Är det lingonris eller blåbärsris 

som dominerar, eller är det mycket gräs och örter 

på marken? 

Lavar och lingonris – typisk tallmark 

Det är vanligt att det varierar en hel del i ett bestånd, 

speciellt i sluttningar. Högt uppe i sluttningar är marken 

ofta torr och mager, du hittar lavar och lingonris där. Det 

är en typisk tallmark. Tall klarar både torka och mager 

mark, den står stadigt på höjder och den får ljus. Tallen 

gillar inte skuggiga lägen. Det är på den här typen av 

mark som naturlig föryngring av tall 

fungerar bäst. 

frost, ett tips är då att släppa upp björken som alltid 

kommer naturligt, då minskar risken för frost. Tänk på 

att björken kräver mycket ljus, den ska därför röjas och 

gallras hårt! 

Tänk på skogens naturvärden! 

Lövet fyller viktiga naturvärdesmässiga funktioner och 

fungerar som markförbättrare i barrdominerade skogar. 

Det kan därför vara viktigt att gynna fler trädslag i ett 

bestånd. 

Blåbärsris – både tall och gran 

Längre ner i sluttningen hittar du 

blåbärsris, det visar att marken är 

bördigare. På den här mellanbördiga 

marken trivs både gran och tall. 

Blåbärsris, gräs och örter – 

typisk granmark 

Ännu längre ner i sluttningen ökar 

bördigheten, förutom blåbärsris 

så finns det gräs och örter. Marken 

blir också fuktigare. Detta är typisk 

granmark. Granen är expert på att 

utnyttja näringstillgången i sådana 

här marker, och växer väldigt bra. 

Blöta marker – björk och gran 

Längst ner i sluttningen är det blött. 

Där funkar det fortfarande med 

gran, men det är mer lämpligt med 

björk. Planterar man gran får man 

tänka på att det kan finnas risk för 

Foto Agnes Hejll 

aktivt skogsbruk #1/23 23


Tips inför 

planteringen 

Nu närmar vi oss starten av planteringssäsongen. Här 

tipsar vi om allt ifrån hur man väljer bästa planteringspunkt 

till rätt utrustning för vårens plantering. 


Se till att förvara plantorna på en skuggig plats. Plantornas rötter är extremt 

känsliga för solljus. Om finrötterna exponeras dör de direkt, vilket försvårar 

etableringen av plantan. 

Det finns bra bärutrustning i form av speciellt utformade bärselar med 

korgar eller säckar som gör att man på ett enkelt sätt får med sig många 

plantor ut på hygget. Men det funkar också bra med en vanlig hink. 

Planteringsborr eller hacka är lämpliga redskap när man ska plantera 

barrot och pluggplanta. För täckrotsplantor använder man planteringsrör. 

Var noggrann och välj rätt planteringspunkt. Sikta på en 

hög punkt i mineraljord, ofta klarar plantan torka bättre 

än att bli dränkt. 

Kom i håg! 

Glöm inte att ladda med vatten och drick 

regelbundet under dagen. Pausa med 

kaffe och mättande mackor eller annat 

gott i matsäcken, som ger energi. 

Vänner att plantera med är ett plus, 

då blir arbetet roligare. Men planterar 

du själv, se till att någon där 

hemma vet var du är och när du 

planerar att vara tillbaka. 




Fröets förädlade framtid 

Det börjar alltid med ett frö. Men för att få plantor som klarar framtidens 

klimatförändringar och en livskraftig skog som ökar i tillväxt, korsas de bästa 

träden med varandra. Just nu sker ett flertal forskningsprojekt för att säkra 

upp framtidens frötillgång och skapa vitala skogsplantor. 

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson 

S 

kogsträdsförädlingen i Sverige började i liten 

skala redan på 1930-talet. Livskraftiga träd 

av gran och tall, så kallade plusträd, valdes ut 

för förädling och korsades med varandra. Så 

fungerar det än idag. 

Ympar från utvalda träd planteras till fröplantager, där 

det förädlade fröet skördas för att sedan vidareutvecklas 

i plantskolor till plantor i skogen. 

Helena Gålnander, skötselspecialist på Stora Enso 

Skog, berättar att Stora Enso är delaktiga i flera forskningsprojekt 

och fröodlingsprogram för att säkra upp 

frötillgången för framtiden. 

– Vi behöver säkerställa att vi har plantor som klarar 

framtidens klimatförändringar. De måste vara robusta 

och klara olika miljöer och förutsättningar. Vi behöver 

också ha varianter som skjuter skott senare på våren eller 

invintrar tidigare på hösten för att inte skadas av våreller 

höstfrosten. Beroende på var i landet plantorna ska 

användas behöver man anpassa frön och plantor efter 

förutsättningarna. 

Bättre överlevnad för förädlade plantor 

Förädlade plantor har fördelen att de har en bättre överlevnad 

och växer bättre. 

– Idag har förädlade plantor runt 10–15 procent i ökad 

tillväxt, jämfört med de som föryngras genom naturlig 

föryngring. Men i nästa generation fröodling räknar vi 

med att de förädlade plantorna kommer kunna ha upp till 

20–25 procent högre tillväxt, säger Helena Gålnander. 

Stora Enso har ett flertal fröodlingar, där gran- och 

tallfrön skördas. Nyligen har man också gått med som 

delägare i en fröodling för björk, belägen utanför Umeå. 

– Om ungefär tre år ska vi kunna producera frön därifrån. 

Vi vill satsa på björk för att öka variationen i skogen 

och sprida riskerna, säger Helena Gålnander. 

Många plantor dör 

Flera studier som gjorts senaste åren visar att runt 

20–30 procent av de plantor som planteras i skogsbruket 

dör under de tre första åren. Men för att få ett 

stabilare föryngringsresultat med högre överlevnad av 


planterade plantor driver Skogsforsk forskningsprojektet 

Föryngringskollen i samarbete med Stora Enso, 

Sydved och flera andra skogsföretag. Totalt kommer 

mer än 2 500 planteringar över hela Sverige att inventeras 

och följas upp. Forskarna kommer att titta på parametrar 

som plantvitalitet, planteringspunkter, men även 

jordart, markberedning med mer. När all data samlats in 

kommer man att göra analyser för att hitta orsaker till att 

vissa plantor dör medan andra är livskraftiga. 

Forskning om snabbväxande lövträd 

Ett annat forskningsprojekt som både Stora Enso och 

Sydved är delaktiga i är SLU:s satsning ”Trees for me”. 

Det handlar om att utveckla innovativa lösningar för 

snabbväxande lövträd, från frön till hållbara bränslen 

och högförädlade produkter. Forskarna är baserade vid 

Sveriges lantbruksuniversitet, Luleå tekniska universitet, 

Uppsala universitet, Umeå universitet och Skogforsk. 

De utvecklar bland annat metoder för tidig blomning av 

vårtbjörk för att öka tidsvinsten i förädlingen, och för en 

effektiv fröproduktion. Aktuellt är också ett projekt om 

att utveckla och demonstrera en mekaniserad lösning för 

automatiserad föryngring av lövträd. 

– Vi deltar aktivt i flera forskningsprojekt inom Trees 

for me. Vi är bland annat markvärdar och ska anlägga 

tre trädslagförsök under våren, där etableringen och 

betesskador ska studeras på björk, lärk, tall och gran. 

– Det är många stora, spännande forskningsprojekt på 

gång. Min förhoppning är att Stora Enso och skogsbruket 

kommer att ta ett kliv framåt vad gäller föryngringar och 

skötsel av björk, säger Helena Gålnander. 

Så väljs de bästa 

träden ut för förädling 

I Sverige utförs ett tusental fältförsök med över en 

miljon plantor. I fältförsöken får träden visa hur de står 

emot sjukdomar och klimat, hur bra de växer och vilken 

kvalitet de får. 

Förädlarna följer försöken löpande för att få en tidig 

bild av överlevnad, kvalitet, tillväxt och skador. Efter 

10–15 år är träden tillräckligt stora för att det ska gå 

att utvärdera hur bra de växer. Mätresultaten används 

sedan för att beräkna ett avelsvärde, ett mått på hur bra 

föräldrarna är som avelsträd. Träd med höga avelsvärden 

används i den fortsatta förädlingen eller för att 

anlägga fröodlingar. 

Läs mer på skogskunskap.se 


Dags att röja? 

Beställ din röjning direkt 

på webben! 

Sydved lanserar en helt ny digital tjänst för skogsägare. Nu kan du enkelt 

skapa ett underlag för din röjning och beställa den via webben. Snabbt 

och smidigt! 


S 

edan drygt ett år finns den nya enheten Skogliga tjänster på 

Sydved, en framåtsyftande satsning för att bli ännu vassare på 

frågor och tjänster kopplat till just skogsvård. 

– Vi är ju sedan länge ett fullserviceföretag som förutom att 

vi köper virke av skogsägare erbjuder flera olika skogliga tjänster, som 

till exempel rådgivning och hjälp i samband med plantering, röjning, 

skogsbruksplaner och skogsbilvägar, säger Anders Ehrenström på 

Skogliga tjänster. 

Enkelt beställa röjning! 

I mitten av januari lanserades en helt ny digital tjänst som gör att man 

med bara några knapptryck kan beställa skogsvård från Sydved. 

– Först ut är röjningen. Du går in på dina privata sidor på Sydved, 

Min skog, och skapar ett beställningsunderlag. När vi har gått igenom 

beställningen som vi har fått från dig, skickar vi ett kontrakt som du 

godkänner direkt genom digital signering med mobilt bank-id, säger 

Anders. 

Det finns många fördelar med det här. Oavsett var du är – hemma, på 

kontoret eller kanske på resande fot – kan du beställa en röjning. Enkelt 

och smidigt, inte minst för att du kan göra det när passar dig bäst. 

Plantor på tur 

– Den här typen av tjänster finns ju redan inom en del andra branscher, 

till exempel i bankvärlden, så vi inser att vi också behöver erbjuda det 

för beställning av skogsvårdstjänster. 

Röjningen kom först, men Sydved är redan i startgroparna för fler 

tjänster, inte helt osannolikt kommer det då handla om att beställa 

plantor via webben. 

– Att vi satsar på det digitala betyder inte att kontakten med din 

Sydvedare kommer att försvinna. Vi vill kunna erbjuda en palett av 

möjligheter för skogsägaren att göra affärer, digitalt, på telefon eller 

över en kopp kaffe i skogen, säger Anders Ehrenström. 


Gör så här 

Logga in på Min skog, dina privata sidor på Sydved. 

I menyn hittar du Beställ skogsvård. Börja där. 

Vad vill du ha röjt? 

Första steget ser lite olika ut, 

beroende på om du har en skogsbruksplan 

hos oss eller inte. 

Skogsbruksplan: Bocka i de 

bestånd som du vill att vi ska röja. 

Fastighetskarta: Du ser din 

skogsfastighet och ritar in området 

som du vill ha röjt. 

1 

2 

Hur ser skogen ut? 

Nu vill vi veta hur skogen som 

ska röjas ser ut; till exempel om 

det är en blandskog, planterad 

gran eller en självföryngrad 

tallskog. Du bockar i alternativen 

som stämmer bäst överens med 

området. 

3 

Något vi behöver veta 

om din röjning? 

Här anger du om det är något 

vi behöver veta om röjningen. 

Har du önskemål om utförande, 

speciell naturhänsyn, kod/nyckel 

till vägbom eller liknande. 

När vill du att vi röjer? 

Här anger du när du önskar 

få röjningen genomförd. 

4 

Sammanfattning och 

skicka beställningen 

Du får en sammanfattning med 

all information och sedan skickar 

du beställningen. En kopia av det 

som skickas in sänds även till 

din mejladress, den du angivit i 

beställningen. 

5 

Kontraktsförslag från 

Sydved 

Utifrån ditt underlag återkopplar 

vi med ett kontrakt. Det kan du 

sedan enkelt godkänna genom 

digital signering med mobilt 

bank-id. 

6 


Upplev 

Sverige till fots 

i sommar 

Nyfiken på vandring? Då är du inte ensam! Kanske längtar du efter 

lugnet i naturen eller är på jakt efter sommarens äventyr. Här får du 

tips och inspiration om vandring i Sverige. 

Text Annsofie Öhman 


Foto Anette Andersson 

Jag tror att det är enkelheten 

som attraherar, det behövs 

ingen expertis. 

D 

et är härligt att vandra i skog och mark, 

på fjället, i öppna landskap och längs 

kustens stränder. Det gör inget om det 

då och då är lite kämpigt. Löftet om 

ett fint ställe att pausa på finns alltid 

med. Kroppen jobbar samtidigt som 

tan karna hoppar hit och dit. Efter ett tag är de egna 

tankarna slut och man bara är – tar in vyerna, dofterna 

och förundras än en gång över kraften i naturen, 

helande och uppiggande på en och samma gång. 

Men jag är inte ensam om att gilla vandring. När 

svenskarna får frågan om hur de vill semestra i 

Sverige så kommer alltid vandring högt. Det berättar 

Jenny Engström, presschef på STF, Svenska Turistföreningen. 

– Vandring och friluftsliv fick ett uppsving i och 

med pandemin, men det började bubbla redan för 

6–7 år sedan. Jag tror att det beror på att vi söker lugnet, 

som en motvikt till det stressiga livet med ständig 

uppkoppling, som många av oss lever. Naturen är 

vårt naturliga element och vi söker ett sätt att hitta 

tillbaka till varandra och till oss själva. Vandring kan 

ju både vara långsamt och lugnt, och äventyrligt och 

fullt av spännande upplevelser. 

Vandring behöver inte vara svårt 

Tidigare har vandring handlat mer om fjällvandring, 

med övernattning i tält och ibland ganska tuffa strapatser 

över berg, strömmande vatten och så vidare. 

Nu har det blivit nästan lika stort med låglandsvandring, 

framför allt i de södra delarna av landet. 

– Du sätter bara på dig ett par sköna skor, och tar 

med dig en riktigt god matsäck och ger dig ut! Jag 

tror att det är enkelheten som attraherar, det behövs 

ingen expertis. Du kan vandra en förmiddag eller 

några dagar, övernatta i tält eller ta in på ett pensionat. 

Vandring är ett kul sätt att upptäcka Sverige! 

På STF ser man också att ägarna av vandringslederna, 

som staten, privata skogsägare och förenin 

gar, under senare år har rustat upp lederna. Många 

kommuner marknadsför också vandringen som en 

aktivitet, vilket gör att fler och fler får upp ögonen för 

vandringsleder i närområdet. 

”Vi är naturens gäst!” 

Men samtidigt som man inom STF vill inspirera till 

uteliv och vandring, så värnar man också om naturen. 

– Vi är naturens gäst! För oss på STF handlar det 

inte bara om att informera om lederna, utan också 

Jenny Engström på STF 

lära ut vad som är, och 

inte är, okej att göra. 

Vi har en besökskalender 

på webben där man 

kan få en överblick av hur 

beläggningen generellt ser ut i 

olika områden. Det är bra om vi sprider ut oss, så att 

inte alla åker till samma ställen samtidigt! uppmanar 

Jenny Engström. 

Om man aldrig har vandrat, men är nyfiken på att 

komma i gång, så är det inte så komplicerat. För en 

kortare vandring behöver man egentligen bara sköna 

skor. 

– Men ha koll på vädret, så att du har rätt kläder. 

Det är ju inte heller fel att ha med sig en ficklampa om 

det skulle börja skymma, och ta gärna med dig en 

kompis. 

Saknar man en vandringskompis eller vill ha tips 

på vandring kan man gå med i någon av de Facebook-grupper 

som riktar sig till vandrare. 

– Vandra med hund, Vandringsleder, Vandring och 

vildmark, är några aktiva grupper, tipsar Jenny. 

Köp begagnat eller låna! 

För fjällturen krävs ju lite mer utrustning, speciellt 

om man tänker övernatta i tält. Då ska man packa 

ner karta och kompass och ha med ombyteskläder. 

Här är det ännu viktigare att ha koll på väder och vind 

innan man ger sig ut, då vädret snabbt kan skifta. På 

STF:s webb finns kompletta utrustningslistor. 

Tält, trangiakök, vandringskängor, kläder som 

klarar regn och vind och så vidare – för den lite längre 

turen kan det ju bli ganska dyrt att köpa allt nytt. Hur 

ska man tänka här? 

– Köp begagnat eller fråga runt bland vänner. Det 

finns ju också ställen där man kan lämna in gamla 

prylar, och sedan låna prylar. Fritidsbanken, som 

finns på olika ställen i landet, är ett sådant ställe. 

Till sist frågar jag Jenny om hon har något speciellt 

vandringsminne: 

– För 5–6 år sedan gick jag signaturleden 

Österlen med barnen, som då var i 16–17-årsåldern. 

De var väldigt tveksamma innan, men vi gick längs 

stränderna, genom fiskebyarna i trakterna runt 

Brante vik och fick en riktigt härlig tur! Ett annat var 

när jag fick med mig fyra tjejkompisar från Stockholm 

till en vandring i Jämtlandstriangeln. Att bara gå där, 

prata med varandra och se de fantastiska vyerna 

över Sylarna och Blåhammaren med deras ögon. 


Tips på 

vandringsleder 

Foto Christian Andersson Foto Christian Andersson 

Skåne ås till ås 

Vill du uppleva det skånska landskapet? 

Då kan den här signaturleden, som 

är en del i Skåneleden, passa dig. Du 

vandrar genom Söderåsens nationalpark 

mellan Åstorp och Höör. Du passerar 

mäktiga bokskogar, raviner och 

böljande landskap. Vandringen 

är uppdelad i fem etapper, 

sammanlagt 90 km. 

Treparksmötet 

5 

etapper 

57 

km 

Jämtlandstriangeln 

3 

etapper 

47 

km 

Vasaloppsleden 

5 

etapper 

90 

km 

Kinnekulle 

3 

etapper 

44 

km 

5 

etapper 

90 

km 

Skåne ås till ås 


Foto Pär Englund 

Jämtlandstriangeln 

En vandringsklassiker som passar både nybörjare och vana 

vandrare. Vandringen går från fjällstation till fjällstation, det 

gör att du kan vandra med lätt packning. Sylarnas vackra 

siluett och Blåhammaren imponerar. På stationerna finns 

både restaurang och självhushåll. Tre etapper, 47 km. 

Kinnekulle 

Foto Jesper Anhede 

Vid Vänerns strand hittar du denna signaturled. Kinnekulle är 

ett drygt 300 meter högt platåberg med en variationsrik natur 

med lummiga lövskogar, blomrika betesmarker, utsikter, 

kalkstensbrott och vackra historiska byggnader. Här hittar du 

också mysiga caféer och härligt bad. Tre etapper, 44 km. 

Vasaloppsleden 

Inte bara för skidåkaren och cyklisten, den är även väldigt 

uppskattad av vandraren. Relativt lättvandrad led, det är 

bara i starten och mot Risberg som du får kämpa lite extra. 

Du kan vandra utan tält då det finns stugor längs vägen. Fem 

etapper, 90 km. 

Foto Vasaloppet 

14 signaturleder 

STF har utsett 14 signaturleder i hela Sverige för att fler ska kunna 

uppleva vandring. De finns över hela landet och gemensamt är den 

vackra naturen, alla är karaktäristiska för sin landsdel. Läs mer om 

vandring och få tips på vandringsleder på svenskaturistforeningen.se 


Foto Mikael Lundin 

Treparksmötet – Sarek, 

Padjelanta och Stora Sjöfallet 

Foto Richard Scharff 

Är du ute efter fjällvandring, men uppskattar avskildhet och lite 

lagom med folk? Längst i norr hittar du denna signaturled med 

makalös vandring i området där Sareks, Padjelantas och Stora 

Sjöfallets nationalparker möts. Du vandrar förbi Áhkkámassivet, 

som skapar en brant kontrast mot de planare markerna i Padjelanta. 

Berget Áhkká ligger 2 015 meter över havet och är möjligt 

att bestiga. På tre till fyra dagar tar du dig runt bland dessa lite 

mer avskilda delar av fjällen i norr. Fem etapper, 57 km. 

Foto Gösta Fries 


Laga mat ute 

Foto STF 

N 

är magen kurrar och stegen börjar kännas tunga är 

det läge att ta en paus och fylla på med energi. 

För dagsturen funkar det ofta utmärkt med en kall 

matsäck, men är du ute flera dagar smakar det bra med 

varm mat som du lagar över öppen eld eller i stormkök. 

Förbered så mycket av maten som du kan hemma, både för 

att förenkla när du lagar maten och för att spara utrymme i 

packningen. 

• Tips på enkel mat är att dela lax och grönsaker i mindre 

bitar som du lägger i en plastpåse med rapsolja och kryddor. 

Stek i panna på stormköket och ät med ett gott bröd. 

• Gör i ordning mackor hemma, några varianter: avokado, 

tomater och tonfisk eller klassikern med ost, skinka och 

dijonsenap. Packa in i folie och grilla på plats. 

• Laga en enkel soppa hemma, med till exempel tomater 

eller köttfärs som bas. Värm upp i en panna över elden. 

• Går du en lite längre vandring är det smart att välja frystorkad 

mat, det håller nere vikten på packningen. 

• Extra energi i form av till exempel nötter, choklad och 

proteinbars ångrar du sällan att du lade ned i ryggsäcken. 

• Tänk också på att elda varsamt och bara under säkra 

förhållanden på platser där det är tillåtet. Släck med rikligt 

med vatten när du har grillat klart. 

Krabbelurer 

Plättar som smakar som en mix av sockerkaka och amerikanska 

pann kakor. Gör smeten hemma, häll i en flaska och packa ner i 

ryggsäcken. Extra gott med sylt och lättvispad grädde. 

1 ½ dl socker 

4 ½ dl vetemjöl 

2 tsk bakpulver 

2 tsk vaniljsocker 

2 ½ dl mjölk 

2 ägg 

smör att steka i 

Blanda socker, mjöl, bakpulver och vaniljsocker i en bunke. Vispa 

ner mjölken så att det blir en slät smet. Rör ner äggen. Stek plättarna 

i smöret i en stekpanna. 


Rör dig i din skog regelbundet och 

leta efter angripna granar. Har du 

haft angrepp tidigare år, börja kolla 

där. Granbarkborren flyger inte 

längre än den behöver. Här syns 

hur ett angripet träd kan se ut. 

Tid att stoppa 

granbarkborren 

Snart svärmar granbarkborren och då finns det risk för nya angrepp i din skog. Då gäller 

det att röra sig ute på markerna och söka efter angripna granar. Det är under den här 

perioden du har störst chans att minska populationen i din skog. Här får du veta mer om 

granbarkborren och hur du kan minska risken för angrepp. 


4–5 mm 

Vad gör granbarkborren i granen? 

En del övervintrar i granen, andra i marken. När dagstemperaturen 

börjar stiga på våren blir granbarkborrarna 

aktiva och börjar svärma. Hanarna borrar in sig 

i lämplig gran – ofta en skadad, stressad gran – och 

utsöndrar ett doftämne som lockar till sig andra barkborrar. 

Honorna lägger sina ägg under barken, äggen 

blir larver och till slut vuxna skalbaggar som kläcks ur 

granen senare på sommaren. 

Vid två tillfällen under granbarkborrens utvecklingsfas 

äter barkborren av den näringsrika innerbarken. Det 

är dessa så kallade näringsgnag som gör att näringstransporten 

ner till rötterna kapas, likt ringbarkning, och 

träden dör. 

När svärmar granbarkborren? 

Granbarkborren måste ha minst 18 plusgrader eller 

mer i luften för att kunna flyga. Det måste också ha varit 

plusgrader hela dygnet någon vecka innan den kan 

börja svärma. Huvudsvärmningen sker ofta i april till maj 

i södra Sverige och mitten av maj i mellersta Sverige. 

Under gynnsamma år kan även den nya generationen 

granbarkborrar svärma. Det sker då i slutet av juli, början 

av augusti. 

Vilka träd angriper de först? 

Skadade och stressade granar, som vindfällen och granar 

som har utsatts för en längre tids torka. Ett tips är att 

titta i solbelysta skogskanter. Tidigare angripna träd är 

ju redan försvagade och lätta byten för barkborrar. 

När man pratar om ”Sök och plock”, vad menar 

man då? 

Det är en metod som går ut på att söka upp granar som 

angripits av granbarkborren och sedan transportera 

bort träden från skogen. Störst effekt får man om man 

gör det innan den nya generationen är färdig att lämna 

träden. 

Hur ser jag om ett träd är angripet av granbarkborren? 

Ett tydligt tecken på nyangripna träd är brunt borrmjöl 

på stammen eller i nederkanten av trädets stam. Mjölet 

kan också synas i barkfickor och i spindelväv på trädet. 

Under senare delen av hösten letar man efter granar 

som inte ser friska ut, som träd med roströda barr eller 

med barken avfläkt av hackspettar. 

Jag har hittat angripna granar i min skog, vad gör 

jag nu? 

Märk träden, med märkband eller sprejfärg. Du kan 

också göra det i Sydveds app. Då är det lättare att hitta 

tillbaka till de angripna träden. I nästa steg ska de avverkas 

och transporteras bort från skogen. Gör du detta 

innan den nya generationen lämnar träden, minskar du 

spridningen av barkborre i din skog. Handlar det om 


enstaka träd kanske du gör jobbet själv, men är det ett 

större angrepp kan du alltid anlita hjälp. 

Hur skyddar jag min skog på bästa sätt? 

Rör dig i din skog och leta efter angripna träd. Gör det 

regelbundet. Har du haft angrepp tidigare år, börja kolla 

där. Granbarkborren flyger inte längre än den behöver! 

Prioritera att leta i medelålders och äldre granbestånd, 

där barken är tillräckligt tjock för att granbarkborren ska 

få plats inunder för sin förökning. Titta också på torra 

marker. Att röja upp vindfällen och snöbrott på våren är 

ett sätt för skogsägaren att skydda sig från angrepp. 

Hur fungerar Sydveds app? 

Skapa ett konto, logga in med mobilt BankID eller med 

personnummer och lösenord (samma inloggning som 

till dina privata sidor på Min skog). Utgå från kartan 

och markera med punkter där det finns angripna träd. 

Sedan är det enkelt att skicka vidare informationen till en 

virkesköpare om du behöver hjälp. 

När är det mest effektivt att göra en insats för att 

bekämpa barkborren? 

När barkborren svärmar, från maj till augusti. Då kan det 

vara klokt att kontrollera sin skog minst var fjärde vecka 

för att upptäcka nya angrepp. Under andra delar av året 

handlar det mer om att rädda virkesvärdet på granarna. 

Måste man ha koll på barkborrarna hela året? 

Både ja och nej. Viktigaste perioden att ha koll på barkborren 

är från huvudsvärmningen i maj fram till juni, juli. 

Men svärmningen kan pågå under hela sommaren, så 

nyangripna träd kan man hitta ända fram i augusti. När 

barkborren har invintrat kan du inte göra så mycket för 

att minska antalet barkborrar i skogen. Däremot kan du 

ta hand om angripna träd och transportera bort dem 

från skogen och på så sätt rädda en del av virkesvärdet. 

Vilka faktorer kan påverka hur stora angreppen 

blir i år? 

Torrt och varmt 

väder gynnar 

barkborrarna, det 

motsatta är bra 

för granarna. Hur 

vitala träden är, 

är också en viktig 

faktor. Nummer 

tre är hur många 

barkborrar det 

finns, få barkborrar 

gör att man kan 

förvänta sig lägre 

risk för skador, och 

tvärtom. 

Fakta 

• År 2022 skadades över fem miljoner kubikmeter 

gran i Sveriges granskogar. Det visar en inventering 

som Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet 

gjort. 

• 70 procent av de granar som angripits står kvar. 

Det innebär att många granbarkborrar kommer att 

övervintra i marken eller i den bark som finns kvar 

på granarna. 

• Till våren och den varmare väderleken kommer 

dessa insekter att angripa nya träd. 

• Sedan 2018 har 32 miljoner kubikmeter gran 

dödats. 


Foto Fond&Fond 

Saki Boukas, ansvarig för Emerging businesses, 

Wood Products, Stora Enso. 

Framtidens 

vindkraft fångas 

upp av trä 

från skogen 

Stora Enso samarbetar med flera externa aktörer för att morgondagens vindkraftverk 

ska byggas i trä. Allt från stålkonstruktionen i tornen till turbinbladen kan snart tillverkas 

i trä. 

– Det innebär att man kan bygga både lättare och högre vindkraftverk, som 

också är miljömässigt hållbara. Detta ligger helt rätt i tiden och efterfrågan är stor, 

säger Saki Boukas på Wood Products divisionen på Stora Enso. 

Text Sanna Casson Foto Modvion 

E 

tt 100 meter högt vindkraftverk sträcker 

sig mot skyn i Hannover, Tyskland. Det ser ut 

som ett vanligt vitt torn som nyttjar vindens 

kraft för att skapa energi, men under den vita 

färgen döljer sig en träkropp. Tornet byggdes 

redan 2012 och stommen består av laminerat trä från 

bland annat Stora Enso. Tornet togs fram i samarbete 

med träteknologiföretaget Timbertower och sedan dess 

har företagen arbetat med att utveckla trätorn. Stora 

Enso har under tiden fortsatt utveckla samarbetet med 

svenska start-up bolaget Modvion för att utveckla marknaden 

för trätorn till vindkraftsindustrin. 

– Vi har höga ambitioner och vill att trä ska bli förstahandsvalet 

för vindkraftstorn. Trä är lättare än stål och 

betong per viktenhet vilket påverkar fundament, installation 

och transport på ett positivt sätt. Med trä kan vi 

exempelvis bygga högre torn som fångar vinden på ett 

mer effektivt sätt, säger Saki Boukas. 

Minskade utsläpp 

En av utmaningarna med dagens byggmaterial som används 

i vindkraftverk är att de ofta väger mycket. Tornen 

som Modvion utvecklar byggs i moduler av LVL (Laminated 

Veneer Lumber) som kan transporteras på allmänna 

vägar utan särskilda tillstånd eller vägombyggnader. 

Resultatet är högre torn till en lägre kostnad. 

Genom att bygga vindkrafttorn av den förnybara råvaran 

trä kan utsläppen från produktionen minska med 

90 procent jämfört med konventionella torn. Dessutom 

lagras den koldioxid som tagits upp av träden, något 

som möjliggör klimatneutral vindkraft. 

– För att möta klimatkrisen behöver vi både mer för 


Om Modvion 

Det svenska träteknologiföretaget 

Modvion utvecklar krävande 

konstruktioner i laminerat trä, 

naturens kolfiber, för storskaliga 

tillämpningar. Träkonstruktioner 

möjliggör radikala utsläppsminskningar 

genom att ersätta utsläppsintensiva 

material som stål och 

betong. Modvion har utvecklat 

vindkraftstorn som tack vare ett 

patenterat modulkoncept möjliggör 

sänkta tillverkningskostnader 

och effektivare transporter vid 

installationer av höga torn. 

nybar el och mer hållbart byggande i trä och tillsammans 

med Stora Enso möjliggör vi bägge, säger Modvions vd 

Otto Lundman. 

Vindturbinblad i trä 

Det är inte bara tornen som kan byggas i trä. Stora Enso 

och det tyska företaget Voodin Blades annonserade i 

höstas sitt samarbete med att utveckla vindturbinblad 

i trä. Vindturbinblad produceras oftast av glas- och 

kolfiber – icke förnybara kompositer som är svåra att 

återvinna. Tiotusentals förverkade rotorblad ligger just 

nu på deponi. Genom att utveckla rotorblad av förnybart 

material som trä kan Stora Enso och Voodin Blades 

minska deponering och beroendet av fossila bränslen. 

Stora Enso levererar LVL till de nya rotorbladen, en 

förädlad träprodukt med hög lastbärighet som klarar de 

krafter som stora rotorblad utsätts för. Det första bladet 

har tillverkats nu på nyåret, ett 20 meter långt rotorblad 

som kommer att installeras i ett befintligt vindkraftverk 

i Tyskland under de kommande 

veckorna. 

– Det är otroligt spännande 

att vara delaktig i 

en utveckling som skapar 

så mycket intresse. Många 

företag har hört av sig till 

oss och vill veta mer. Vi 

är mycket stolta över att 

samarbeta med oerhört 

kompetenta partners, 

som precis som vi strävar 

efter att flytta gränser och Tornet i Hannover som Stora Enso har levererat trä till 

visa vad som är möjligt att och utvecklat i samarbete med träteknologiföretaget 

Timbertower. 

skapa med trä. Men att flytta 

gränser och skapa nya lösningar 

tar tid, och vi har just nu ett antal utvecklingsprojekt i 

olika stadier av processen. Vår ambition är att leverera 

25 vindkraftstorn till 2030, säger Saki Boukas. 


Hur avverkar vi 

skogen i framtiden? 

Trakthyggesbruk som idag eller ett hyggesfritt skogsbruk? Det är en fråga som är aktuell 

i den skogliga debatten. Här förklarar vi närmare vad metoderna innebär. 

Text Annsofie Öhman Foto Niklas Fogdestam 

I 

Sverige har trakthyggesbruk varit stort sedan 

1950-talet, och är idag den vanligaste skogsbruksmetoden, 

i alla fall för gran- och tallskog. När man 

slutavverkar tar man ner alla träden i ett bestånd, 

förutom de med höga naturvärden, vid ett och 

samma tillfälle. Men ser man på hela skogslandskapet 

är tanken att man ska ha en jämn tillväxt av skog i olika 

åldrar. Hyggena i Sverige varierar i storlek. 

– Grunden i trakthyggesbruk av idag är hög virkesproduktion 

med rationell hantering och låga kostnader. 

Mindre områden med värdefulla strukturer och höga 

naturvärden sparas för att bidra till den biologiska 

mångfalden, säger Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare 

på Sydved. 

Klimatsmart med trakthyggesbruk 

Med trakthyggesbruk får man en rationell avverkning 

och föryngring, inte minst med tanke på lägre maskinkostnader. 

Många skogsägare tar då också ut grot, 

grenar och toppar, som används till bioenergi, vilket är 

bra för klimatet. 

En stor vinst är att återbeskogningen, som idag oftast 

sker genom plantering, kan göras med förädlade plantor. 

Det är svårare om man har ett hyggesfritt skogsbruk, 

även om det går. 

Förädlade plantor med rätt proveniens kan producera 

upp till 20 procent bättre än ortens plantmaterial – en 

fördel om man vill odla mer skog för att ersätta olja och 

binda koldioxid. 

– Vi har mycket erfarenhet och kunnande om trakthyggesbruk, 

vilket säkrar att vi kan sköta skogen på ett 

effektivt sätt med hög produktion och lyckade föryngringar, 

säger Niklas. 

Samtidigt vet vi idag mer om trakthyggesbruk än 

hyggesfritt och både Sydved och Stora Enso är öppna 

för att lära sig mer. Bolagen strävar hela tiden efter att 

sköta skogen på ett hållbart sätt med stor hänsyn till 

naturvärden och samtidigt ha en hög produktion med 

lyckade föryngringar. 

Biologisk mångfald och estetiska värden 

I ett hyggesfritt skogsbruk skapas inga kala ytor, utan 

marken är alltid trädbevuxen utan några större luckor. 

Det finns flera metoder, mer eller mindre baserade på 

forskning, men de vanligaste är blädning, luckhuggning 

och skärmställning. De olika metoderna passar för olika 

trädslag, till exempel blädning för gran och skärmställning 

för tall. 

– År 2021 tog Skogsstyrelsen fram en definition 

för hyggesfritt, som säger att skogen alltid ska vara 

trädbevuxen och att det inte ska uppstå några större 

kal huggna ytor större än 0,25 hektar, säger Niklas. 

Ett argument för hyggesfritt brukar vara att den biologiska 

mångfalden gynnas jämfört med trakthyggesbruk, 

och då framför allt arter som missgynnas av kalhyggen. 

Andra skäl för att välja hyggesfritt är det estetiska värdet, 

riskspridning för klimatförändringar och minskad 

risk för erosion på känsliga marker. 

Kontinuitetsskogsbruk 

I början av 2000-talet betecknade det metoder som använts i skogar som 

inte brukats med trakthyggesbruk och därför är flerskiktade. Skogar för 

bevarande av arter med höga krav på trädkontinuitet. 

Blädning (måldiameter) 

Kan tillämpas i skog med träd av alla storlekar. Blädning är upprepade 

gallringar bland de största träden. Skogen har ungefär samma utseende 

hela tiden. För att metoden långsiktigt ska fungera förutsätts det att det är 

skuggfördragande trädslag. I Sverige gran och i viss mån bok. 

Luckhuggning 

Genom avverkning tar man upp luckor i skogen på max 0,25 hektar. Där 

får nya träd växa upp genom självsådd från träd i närheten eller genom 

plantering. 

Skärmställning 

Beståndet glesas ut till en skärm av stora träd. Under skärmen växer nya 

träd upp naturligt eller genom plantering. När det nya beståndet har vuxit 

upp kan man successivt avveckla skärmen. 


Så här kan en skog se ut som har gallrats med blädningsmetod. 

Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare på Sydved. 

– Det finns också arter som klart missgynnas av trakthyggesbruk. 

För att säkerställa dessa arters existens 

gör vi bland annat anpassningar i det ordinära trakthyggesbruket 

men vi bedriver också skötsel för att förstärka 

naturvärdena. Framöver kommer vi också prova 

hygges fria metoder, säger Eva Stattin på Stora Enso. 

De hyggesfria metoderna är inte lika lämpade för 

pionjärträdslag, medan sekundärträdslag som gillar 

skugga troligen fungerar bättre. Exempelvis tall är i 

behov av luckor, då de inte kan växa i konkurrens av 

annan vegetation. Det naturliga i den 

boreala skogen är att skogen utsätts för 

störning som storm, brand och större 

insektsangrepp och större kala ytor 

skapas. Så trakthyggesbruk efterliknar 

den störningen på många sätt 

och en del arter gynnas av det. 

Hyggesfritt – mer kunskap 

behövs 

En skog med hög produktion är bra 

för klimatet, då den är en effektiv kolsänka. 

Inte direkt de första åren efter 

en avverkning, men efter 5–7 år. 

– En tydlig illustration av detta är 

antalet barr eller löv på en viss yta. I varje 

barr eller löv sker trädens fotosyntes som omvandlar 

koldioxid och vatten till kolhydrater och syre med hjälp 

av solenergi. Ju fler barr eller löv på en viss yta desto 

mer koldioxid kan lagras i träden, förklarar Niklas. 

Idag finns det inte så mycket praktisk erfarenhet av 

hyggesfria metoder, men många fältförsök och forskningsprojekt 

pågår. 

– En del metoder som olika former av blädning 

är skötselintensiva och bygger på ett mycket aktivt 

skogsbruk, som vi inte är vana vid och behöver lära oss 

mycket mer om. Vi vet heller inte vad som händer varken 

med tillväxten i skogen eller miljön på lång sikt. 

I ett hyggesfritt 

skogsbruk skapas inga 

kala ytor, utan marken 

är alltid trädbevuxen 

utan några större 

luckor.” 

En farhåga som har lyfts fram är att skuggtåliga trädslag, 

som gran och bok, kanske helt tar över i vissa 

skogslandskap om man inte aktivt gynnar de ljusälskande 

trädarterna. 

– Det vi ser nu är att avverkningskostnaderna blir 

högre och i många fall kan föryngringen bli svårare. 

Hyggesfritt i bokbestånd 

Hyggesfritt kan vara ett alternativ om man vill lyfta fram 

andra värden i skogen än rent produktionsmässiga, som 

till exempel rekreationsvärden. Men 

det behövs definitivt mer forskning, 

tycker Niklas. 

Sydved jobbar redan med hyggesfritt 

i form av ljushuggning, eller 

överhållen skärm som det heter i 

Skogsstyrelsens rapport, i bokbestånd. 

Skogen sköts då enligt den 

så kallade Trolle Ljungby-metoden, 

vilket oftast är det bästa sättet att 

föryngra bok på, enligt Sydved. 

– Stora Enso och Sydved liksom 

resten av skogsbranschen följer 

utvecklingen inom ämnet med stort 

intresse och är delaktiga i flera 

stora projekt. I framtiden kommer 

vi ha mer kunskap och erfarenhet och kan då erbjuda 

skogsägarna bättre rådgivning. Vi tror att hyggesfritt 

kommer att bli ett komplement till dagens trakthyggesbruk, 

säger Niklas Fogdestam. 


Din skog. Där för dig. 

Sydved. Här för dig. 

Framtiden växer i skogen. För att skogen ska förbli värdefull även för 

kommande generationer krävs långsiktighet och ansvarsfull planering. 

Vi hjälper dig att skapa en skog med bra balans mellan miljö och 

produktion. Allt för att du ska känna dig trygg med ditt 

skogsbruk och med oss som samarbetspartner. 

Din personliga kontaktperson, Sydvedaren, finns tillgänglig 

på det sätt du vill. Det kan ske digitalt, på telefon 

eller över en kopp kaffe i skogen. 

Du bestämmer.

Lös krysset 

och vinn en termos! 

Vi lottar ut två stycken termosar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna 

senast den 21 april till: Sydved, Aktivt Skogsbruk, Box 626, 55118 Jönköping eller via mejl: 

annsofie.ohman@sydved.se 

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Aktivt Skogsbruk. 

I nummer 4 blev vinnarna Agne Arnesson i Floby och Ingrid Henning i Jönköping. 

Foto Lasse Arvidsson

Returadress 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

Foto Lasse Arvidsson

Aktivt skogsbruk #1-23 web

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?