Aktuellt #1 2023
10.05.2023 • Views
Share Embed Flag

Aktuellt #1 2023

ePAPER READ
Aktuellt

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

Start now

I<br />

N<br />

N<br />

E<br />

H<br />

Å<br />

L<br />

L<br />

Redaktionen 3<br />

Ledare 4<br />

1Q har ordet 5<br />

I rymden finns inga rädslor? 6<br />

Om jag vore din astronaut 8<br />

'Emma hos bibblan 10<br />

Mordet på Kongressen 13<br />

Intervju med 2Q 14<br />

Bland skålar och pokaler 16<br />

Rymdäventyr med heltidarna 18<br />

Rymdsorger 20<br />

Vem är du i Tillbaka till Vintergatan 21<br />

Rymdjuridik 22<br />

Trikadien informerar 24<br />

Bortom det yttre bestämda 25<br />

Helt Spejsat 26<br />

SNerkrysset 28<br />

Kalendarium 29<br />

Landskapskallelser 30<br />

Ämbetsverkarlista 32

REDAKTIONEN<br />

Vilken är din favoritplanet?<br />

Redaktionsassistent<br />

Emma Ljuslin<br />

Stackars Pluto som inte får vara<br />

med de andra:(<br />

Redaktionsassistent<br />

Frida Ågstrand<br />

Jorden!!!<br />

Redaktionsassistent<br />

Linus Engvall<br />

Saturnus, den har fina ringar<br />

R e d a k t ör<br />

Axel Löfqvist<br />

Achelous, duh?<br />

R e d a k t ör<br />

Felicia Kämpe<br />

Neptunus, blått är flott<br />

Redaktörer<br />

Axel Löfqvist<br />

Felicia Kämpe<br />

Kontakt<br />

aktuellt@snerikes.se<br />

Tryck<br />

Wikströms<br />

Tryckeri AB<br />

Ansvarig utgivare<br />

Karl Fredrik<br />

Pettersson<br />

Adress<br />

S:t Larsgatan 4<br />

753 11 Uppsala<br />

3

4-poäng: De tre första är kända rymdforskare. Högtid på KTH är Christer Himmelsfärd och Jessica<br />

Meier är den svensk-amerikanske astronauten.<br />

6-poäng: Frågan alluderar till Voyagerfarkosterna som skickades upp 1977. Musses hund är Pluto.n<br />

Siren är två planeter. Den nya fårahedern är en direktöversättning av Jeff Beezos rymdfarkost New<br />

8-poäng: Apollo 13, Aristoteles är missnöjd över att planeter bär romerska namn. Achelous och<br />

10-poäng: Kennedy Space Center, K-märkt i en bemärkelse då den ryska motsvarigheten till astronaut<br />

kallas för kosmonaut. Carls Saga = Carl Sagan ledde flertalet program om rymden. Husmanstillbehör:<br />

kosmos.<br />

Förklaringar:<br />

S hepa rd .<br />

L<br />

E<br />

D<br />

A<br />

R<br />

E<br />

Perioden som har föregått arbetet med den här tidningen har för mig<br />

präglats av SVT:s långkörare På Spåret, unikt va? Varje vecka har jag<br />

suttit bänkad som en annan frälst, glufsat och smackat i mig Luuks och<br />

Lindströms spetsfundigheter, talat om Josars likeabillity och Cecilia<br />

Düringers genialitet. Visst är han Jonatan Unge rätt skojig ändå!? När<br />

det här numret når er har emellertid redan finalen sänts sedan länge<br />

och tidssloten på linjär tv har fyllts av något tarvligt inköpsprogram<br />

från Storbritannien. Men eftersom den här sidan är min och jag får<br />

bestämma precis vad som står här, helt utan, typ, kommentarer från<br />

mina kära redaktionsmedlemmar (om det inte varit för Felicias vassa<br />

innehållsöga skulle ni läst en text om Reinhart Koselleck nu). Således<br />

har jag lagt mig i den folkliga mittfåran och bestämt att vi ska leka På<br />

Spåret, men i stället för resmål i form utav typ Överkalix får ni gissa<br />

temat på numret i stället.<br />

Jag frågar med högtidlig stämma:<br />

Vart är vi på väg?<br />

10-poäng.<br />

Vi reser från K-märkt plats, men bara i en bemärkelse. Resan går mot<br />

Carls saga där populärt husmanstillbehör avslutar.<br />

8-poäng<br />

Även här är 13 ett otursnummer. I alla fall i väst. Aristoteles skulle<br />

nog ha ett och annat och säga om saken. På resmålet kan man hälsa på<br />

Achelous och Siren, ta den nya fårahedern dit vetja!<br />

6-poäng<br />

Bon voyage sa vi 1977 inte bara 1 utan 2 gånger till alla 116. Guldet<br />

stod Carl för medan blinda Willie Johnsson stod för det melankoliska.<br />

Hoppas någon kom ihåg att mata Musses hund.<br />

4-poäng<br />

Van Allen, de Sitter och Tyson leder dig rätt. Högtid på KTH var<br />

först, i alla fall i svensk bemärkelse, tvåa var Meier.<br />

2-poäng<br />

Nu lämnar vi atmosfären och siktar på nya höjder, det är väl dags att<br />

upptäcka en ny galax? Den kanske är skymd än, bäst vi tar oss ut i<br />

rymden!<br />

4

1Q har ordet<br />

K ära Södermanland-Nerikingar,<br />

Tänka sig va? Nu är det äntligen vår igen och solen börjar lysa tidigare<br />

och tidigare för varje dag som går. Fågelkvittret har börjat höras,<br />

blommorna kommer snart blomma, fiskarna är som fetast inför den<br />

kommande leken, sista april-helgen nalkas och vårbalen är snart runt<br />

husknuten. Passa på att njuta av allt detta innan tentorna gör så att ni<br />

måste låsa in er för att plugga.<br />

Temat för denna utgåva är rymden. ”Va spejsat!” utbrast jag när jag fick<br />

höra temat från redaktörerna. Nja, det är en efterhandskonstruktion<br />

från min sida, men jag började genast tänka på vad jag kan skriva om.<br />

En dag slog det mig, att flytta till Uppsala är som att bosätta sig i ett<br />

nytt universum, eller så vad det i alla fall för mig.<br />

När jag kom till Uppsala kändes det som att hela min värld vändes upp<br />

och ner. Helt plötsligt var det ett helt nytt ordförråd som jag behövde<br />

lära mig. Festkvällarna var inte längre förlagda till helgen utan skedde<br />

mitt i veckan, ingenting började på heltimmar utan alltid med minst<br />

en kvarts fördröjning och så behövde jag köpa en frack. Och jag älskade<br />

det! Jag ångrar inte att jag valde att flytta hit till lärdomens stad och<br />

den främsta anledningen till det är nationen. På nationen kan du göra<br />

allt möjligt. Du kan få vara med och skriva en tidning (som den du just<br />

nu har i handen), du kan laga mat åt andra, lära dig spela ett instrument,<br />

spela fotboll, dansa, gå på improv eller sjunga i kör. Allt under<br />

samma tak i ett rosa slott mitt i sta’n! Om det inte är utomjordiskt vet<br />

jag inte vad! Min uppmaning till er som läser det här och inte tagit<br />

chansen att engagera är enkel: engagera er! Det är aldrig för sent att ta<br />

ett pass i bistron.<br />

Med hopp om att se någon av er i bistron,<br />

Karl Fredrik Pettersson<br />

Förste kurator<br />

Foto: Sara Hovstadius<br />

5

Intervju<br />

i rymden finns<br />

A<br />

stronaut, barnboksförfattare, solparasollsforskare<br />

och professor är<br />

alla imponerande yrkestitlar som de<br />

flesta bara kan drömma om. En som<br />

kan titulera sig alla dessa saker är<br />

dock Christer Fuglesang, Sveriges första rymdfarare<br />

tillika hedersledamot vid den bästa av nationer.<br />

Han må ha satt foten i rymden innan han<br />

klampade in på Snerikes för första gången, men<br />

vad gör väl det när första besöket<br />

blir succé? Vid sin installation<br />

som hedersledamot fick han nämligen<br />

festsalen att jubla som aldrig<br />

förr när han stoltserade med att ha<br />

sett både Södermanland och Närke<br />

samtidigt. Få har sett världen från<br />

hans perspektiv, ändå visar sig Christer vara en<br />

ödmjuk akademiker med båda fötterna på jorden.<br />

Det är åtminstone slutsatsen <strong>Aktuellt</strong>s redaktion<br />

drar efter att ha fått äran att träffa denna mångsysslare<br />

av rang.<br />

Dagen för intervjun börjar inte helt smärtfritt.<br />

När somliga fortfarande snoozar väckarklockans<br />

alarm plingar det till i redaktionschatten. Avsändare<br />

är redaktör Axel som tagit tidspessimismen<br />

till nya höjder genom att råka sätta sig<br />

på tåget till Stockholm en timme för<br />

tidigt. Övriga redaktionsmedlemmar,<br />

med en gnutta mer sömn och tidsrealism<br />

i kroppen, möts på tågstationen<br />

vid utsatt tid för gemensam färd mot<br />

huvudstaden. Ombord tåget är stämningen<br />

hög, redaktionsassistenter Emma<br />

och Frida diskuterar förtjust förväntningarna<br />

över att få träffa sin barndomsidol,<br />

när en dov röst i högtalaren plötsligt meddelar<br />

signalfel. Panikartat möter vi varandras<br />

blickar. Kommer vi missa vår intervju? Har vi<br />

skolkat helt i onödan?<br />

Som tur är har vi universum på vår sida denna<br />

blåsiga onsdagsförmiddag. Tekniska haverier<br />

till trots (Googles usla vägbeskrivning inkluderat)<br />

når vi med tio minuters marginal vår slutdestination;<br />

Institutionen för farkost och flyg<br />

vid Kungliga Tekniska Högskolan. Den morgonpiggare<br />

av redaktörerna ringer upp Christer som<br />

möter oss i entrén. Han bekymras över hur många<br />

vi är. En obefogad oro visar det sig, när vi med<br />

enkelhet klämmer ihop oss på hans hemtrevliga<br />

kontor. Vi tar sats och börjar med att brasklappa.<br />

Det är nämligen inte våra egna frågor som ställs,<br />

utan Snerikes följarskara på Instagram som fått<br />

möjligheten att skicka in sina funderingar.<br />

"Man är ofta rädd för det okända, och efter<br />

alla år av träning kändes inte rymden längre<br />

som en okänd plats""<br />

Christer får börja med att berätta om sin studietid<br />

på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik.<br />

Han utmärkte sig inte som någon överdrivet flitig<br />

student, men såg till att klara tentorna. ”Man ska<br />

inte bara plugga på universitetet, det är minst lika<br />

viktigt med det sociala”, tillägger han. Redaktionen<br />

nickar instämmande. Chansen att få åka<br />

upp i rymden lockade tidigt Christer, så när en<br />

annons sökandes astronauter dök upp i tidningen<br />

var han inte sen med att anmäla sitt intresse.<br />

Förutom att vara en äventyrlig och ressugen person<br />

vid god hälsa uppfyllde han övriga formella<br />

krav så som utbildning samt arbetslivserfarenhet<br />

inom naturvetenskap, språkkunskaper<br />

i engelska samt medborgarskap i ett<br />

ESA-medlemsland. Av 6 000 aspiranter<br />

knep Christer en av de sex platserna i<br />

den europeiska astronautkåren och<br />

skickades, efter några tuffa år i<br />

NASA:s astronautprogram,<br />

år 2006 ut på sitt första<br />

rymduppdrag.<br />

Den utan tvekan<br />

vanligaste<br />

fråg<br />

a n som<br />

r u l l a de i n<br />

i Aktuel<br />

lt s i n korg

inga<br />

rädslor?<br />

handlar om rädslor inför rymdfärd.<br />

Tanken att lämna allt tryggt bakom sig<br />

för att ge sig ut i en plats där det inte<br />

ens finns mark att stå på är nog<br />

tillräcklig för att ge de flesta<br />

svindel. "Man är ofta rädd för<br />

det okända, och efter alla år av<br />

träning upplevdes inte rymden<br />

längre som en okänd plats",<br />

förklarar Christer.Han var<br />

också väl införstådd i uppdragets<br />

risker. Sannolikheten att<br />

han aldrig skulle få återvända<br />

beräknades innan avfärd<br />

till ungefär en på sjuttio. För<br />

att sätta det i perspektiv kan<br />

jämföras oddsen att förolyckas<br />

i en vanlig charterflygtur,<br />

vilket uppskattas till cirka en<br />

på tjugo miljoner.<br />

Som bekant gick dock allt på<br />

räls för Christer, såväl under<br />

första som andra himmelsfärden.<br />

Han berättar att astronauter<br />

som varit i rymden<br />

under längre tid ådragit sig<br />

åkommor i form av bl a urkalkat<br />

skelett och synproblem.<br />

Christer skonades från långvariga<br />

fysiska men då hans<br />

längsta vistelse inte varade<br />

mer än två veckor.<br />

Det var dock<br />

tillräcklig för att<br />

börja sakna ting vi<br />

tar för givet i vår<br />

Namn: Christer Fuglesang<br />

Ålder: 65<br />

Arbete: Huvudsakligen professor<br />

i rymdfart på KTH, forskare inom<br />

solparasollprojekt i rymden samt<br />

rådgivare på Saab<br />

Fritidsintressen: Resa, segla, åka<br />

skidor, pula runt på landstället i<br />

skärgården, läsa science fiction<br />

Stjärntecken: Fiskarna<br />

jordsliga vardag.<br />

Dusch och tyngdkraft stod högt upp på önskelistan<br />

efter ett par dagar till rymds. Något som även<br />

ska ha smugit sig på var suget efter hamburgare och<br />

en kall öl, vilket fick bli festmåltiden som intogs i<br />

Florida efter lyckad hemfärd.<br />

Numera är astronautkarriären lagd på hyllan, i<br />

dubbel bemärkelse. Det lilla arbetsrummet är<br />

nämligen utsmyckat med diverse rymdmemorabilia.<br />

Från fönsterbrädan blickar ett signerat foto<br />

föreställandes besättningen för Celsiusuppdraget<br />

mot oss, och på anslagstavlan<br />

ovanför skrivbordet sitter fastnålad en<br />

förpackning av Ahlgrens rymdskepp,<br />

som Christer smaskade i sig i tyngdlösheten<br />

(vilket finns förevigat på Youtube<br />

för den nyfikne). I bokhyllan skymtas<br />

en whiskeyflaska med bekant design.<br />

”The Famous Astronaut” lyder etiketten.<br />

För <strong>Aktuellt</strong> avslöjar Christer att<br />

han egentligen är mer av en GT-kille.<br />

"Dusch och tyngdkraft stod högt upp på<br />

önskelistan efter ett par dagar till rymds""<br />

Så småningom svävar intervjun ut<br />

i ett mer filosofiskt skede. Bitvis<br />

till Christers förtret. Han medger<br />

att han tröttnat på att besvara<br />

frågor om huruvida rymdvisiterna<br />

skulle ha lett till några existentiella<br />

uppenbarelser. ”Allt man<br />

gör påverkar en, men det är svårt<br />

att säga exakt hur”. Att diskutera<br />

framtida utforskande av kosmos<br />

visar sig mer fruktbart. Christer<br />

spår att allt fler kommer få möjligheten<br />

att åka ut i rymden, till följd<br />

av att privata aktörer som Elon<br />

Musks SpaceX blivit branschledande.<br />

Han förutser byggandet av<br />

fler rymdstationer, även på Mars,<br />

där han gissar att människan landar<br />

under andra halvan av 2030-<br />

talet. Argumentet<br />

att ”vi borde<br />

ge pengar till<br />

de som svälter i<br />

stället” har han<br />

aldrig förstått<br />

utan menar att det är genom tekniska framgångar<br />

som vi hittar möjligheter att hjälpa folk. Avlsutningsvis<br />

påpekar Christer att rymdkolonisering<br />

är en naturlig strävan för människan och utesluter<br />

inte möjligheten för vår art att i framtiden bosätta<br />

sig på andra himlakroppar.<br />

Text & foto: Redaktionen<br />

7

Krönikörs krönika<br />

jag<br />

om<br />

vore<br />

N<br />

är er krönikör först anlände till Uppsala<br />

fick hon höra att det inte fanns<br />

några gränser för hur roligt man kan<br />

ha det i denna studentstad – om man bara orkar<br />

ta sig ut ur sin bubbla för att utforska nationslivet.<br />

Vare sig det innebär att ta sig ur sängen för<br />

att släpa sig till lördagsfika, eller att ta det lite<br />

läskigare klivet att engagera sig på nationen, så<br />

är varje kliv lite spännande för recentioren. För<br />

äventyrssökare är det bara ett litet steg, för de<br />

blygare är det ett jätte<br />

språ n g .<br />

Dock bryts sakta men<br />

säkert den osynliga<br />

barriären mellan civil<br />

och student ner bit för bit och man blir en ”studentis<br />

upsaliensis”, detta unika kreatur som tycker<br />

det är helt orimligt när en öl kostar över fyrtio<br />

riksdaler och att de som valde Lund helt enkelt<br />

inte har sett ljuset. Din gamla identitet är ett<br />

minne blott: nu är du en rymdfarare som irrande<br />

rör sig mellan Triangeln, Folkes och Nationshuset.<br />

Ditt uppdrag? Att maximera antalet festliga<br />

upplevelser du kan få av studentlivet.<br />

I mina mer cyniska ögonblick kan det hela tyckas<br />

mig vara ett svart hål för finanserna. (Vart gick<br />

egentligen de där sista laxarna?) Det vore ju billigare<br />

att bara stanna hemma och titta på På Spåret<br />

– men en astronaut söker alltid äventyret!<br />

8<br />

"Likt James Webb-teleskopet<br />

kommunicerar jag nuförtiden<br />

erbart via fotografier"<br />

Sakta driver jag bort från allt som är jordnära.<br />

Nu känns det helt naturligt att se en herre i frack<br />

cykla förbi kl 17 på en fredag. Likt James Webb<br />

teleskopet kommunicerar jag nuförtiden enbart<br />

via fotografier; mamma och pappa, med båda fötterna<br />

på jorden, kan då och då få nöjet att få se hur<br />

jag frodas när de senaste gasquebilderna läggs upp<br />

på Facebook. Livsstilen slukar studenten hel och<br />

hållen. Vissa talar om heliocentrisk världsbild,<br />

men vi snackar här om upsaliensisk världsbild! Så<br />

partisk blir man till<br />

den bästa av nationer<br />

att man naturligtvis<br />

anser Snerikes vara<br />

planeten i centrum,<br />

och alla andra nationer<br />

enbart månar som snurrar i omkrets – tills<br />

man besöker en annan nation och inser att varje<br />

måne tror sig vara en planet.<br />

Men livet som astronaut kan vara isolerande.<br />

Vännerna hemifrån lyckas aldrig begripa allt vad<br />

nationslivet innebär. Med tomma blickar stirrar<br />

de på en. Hur kan en förblindad förstå vad stjärnljus<br />

innebär? De har aldrig låtit sig ledsagas av<br />

det varma ljuset från Snerikes spirbeklädda torn.<br />

Men ingen av oss studenter färdas ensam i Uppsala.<br />

Vi rör oss alla i cirklar med andra människor<br />

som vill upptäcka allt som lattjo är, och kanske<br />

även på vår färdbana upptäcka vad man är för typ<br />

av människa. Det är kanske det mest häpnadsväckande<br />

med nationslivet: att alla dessa olika

din<br />

astronaut<br />

kaotiska studenter lyckas skapa något så fint tillsammans.<br />

Likt Saturnus bälte så ser nationen så<br />

vackert geometrisk ut när den driver sin verksamhet,<br />

men i själva verket består den av tusen små<br />

enheter som snurrar som tokiga, dragna av den<br />

där kraften som är sex sekel av tradition.<br />

Kanske är det så det ska vara. Astronauten kan<br />

ta sig tid att utforska galaxen så länge hon återvänder<br />

till rymdbasen, lite visare för livet. Och<br />

spenderar sin framtid med att tortera sina nära<br />

och kära med anekdoter om de gamla ungdomsäventyren.<br />

Omringad av nöje är det<br />

lätt för den omkringdrivande<br />

astronauten att<br />

förirra sig. Mitt bland<br />

alla sittningar, 04-släpp,<br />

spex och forsränningar<br />

glömmer man att den där examensdagen närmar<br />

sig i kollisionskurs. Att slutligen växa upp och<br />

lämna livet som student kan kännas som att ens<br />

planet blir träffad av en meteorit. Hyran ligger<br />

inte längre på nätta tretusen. Att pendla på morgonen<br />

tenderar att ta lite längre än tio minuter på<br />

cykel. Och tydligen brukar de flesta nattklubbar<br />

ha fungerande ventilation. Allt vi tog för givet<br />

blir omkullvält när meteoriten förintar vårt ekos<br />

y stem .<br />

"Omringad av nöje är det lätt<br />

för den omkringdrivande astronauten<br />

att förirra sig"<br />

Foto: Sara Hovst a d iu s<br />

Jag erinrar mig de<br />

ord som Dr. Malcolm<br />

uttalade:<br />

”Life... finds a way.”<br />

Sakta anpassar man sig dock. Och allt det där som<br />

definierade studenten försvinner bit för bit; de<br />

tokiga sömncyklerna, det strategiska utnyttjandet<br />

av rabatter, förkärleken till bäska. Du blir en<br />

funktionell individ. Och de andra rymdfararna<br />

tappar radiokontakt med dig.<br />

I ämbetet,<br />

Krönikör<br />

Lydia Holmén<br />

9

Reportage<br />

Tex t: A xel L öfq v i st<br />

& Felicia Kämpe<br />

Foto: Felicia Kämpe<br />

'Emma hos bibblan<br />

10<br />

På Rundelsgränd, en närmast<br />

hemlig gata intill<br />

St:Olofsgatan<br />

och<br />

St:Johannesgatan i Uppsala,<br />

hittar vi bibliotekarie Emma<br />

Andersson med familj (presidiet).<br />

Johan Otto Larsson<br />

uppförde detta hus, vars<br />

vita stenputsade fasad tornar<br />

upp sig i den lilla gränden, år<br />

1855. Huset kallas i folkmun<br />

Staven efter dess tidigare ockupant,<br />

tillika rector magnificus,<br />

Ludwig Stavenow. Idag är<br />

ett tjugotal studenter inackorderade<br />

i husets två övre<br />

våningar. Husets nedre våning<br />

fyller däremot ett helt annat<br />

syfte – det är hem till nationens<br />

egna bibliotek. <strong>Aktuellt</strong><br />

har fått beviljat exklusivt tillträdde<br />

till de mörkaste vrårna,<br />

de allra heligaste rummen.<br />

Vi erbjuder härmed våra läsare<br />

en unik inblick i en hittills<br />

hemlig värld.<br />

Den stora villan har varit<br />

hem till biblioteket sedan<br />

1960-talet och ligger mer<br />

eller mindre vägg i vägg med<br />

Nationshuset. I hallen ställs<br />

den inträdande direkt inför<br />

ett svårt val. Antingen går<br />

man rakt åt vänster mot övervåningens<br />

bostäder, eller åt<br />

höger mot Strängnäsrummet<br />

som fungerar som läsesal för<br />

gruppstudier. Här kan den<br />

intresserade finna kurslitteratur<br />

i historieämnet. Kurslitteratur<br />

av historisk form<br />

finns också att låna genom<br />

den gedigna samlingen av<br />

fysik- och biologilitteratur<br />

från 1970-talet. ”Förvånansvärt<br />

relevant fortfarande”<br />

säger Emma och hänvisar till<br />

sina tidigare studier inom<br />

området. Den nyfikne kan<br />

även välja att gå rakt fram och<br />

finna sig inträdande i Katrineholm-Flenrummet.<br />

Bibliotekets<br />

agora om man så vill.<br />

Här kan den intresserade<br />

beskåda en imponerande samling<br />

verk författade av nationens<br />

hedersledamöter – bland<br />

annat Sven Delblanc och<br />

Edward Blom. Även här kan<br />

hittas matnyttig kurslitteratur.<br />

Uppradat längs en vägg<br />

går det att skåda århundraden<br />

av juridisk forskning prydligt<br />

placerade längs de stora bokhyllorna.<br />

Katrineholm-Flen-

Arkivarie Bemark gör sig bekväm, i bakgrunden Ivar Lo. Bibliotekarie Andersson i sitt naturliga habitat, Samzelsius och Hansson skymtas. Antikvarie Löfqvist med sång från tidigare 1Q<br />

rummet pryds dessutom av ett<br />

porträtt på Stavenow som med<br />

ett vakande öga betraktar den<br />

gamla bostadens nya ockupanter.<br />

Återigen ställs den besökande<br />

för flertalet val i form<br />

av potentiella vägar att gå.<br />

Till vänster finner vi Södra<br />

Närkerummet, i dagligt tal<br />

utlåningsrummet.<br />

”Utlåningsrummet är platsen<br />

ur vilken den dagliga verksamheten<br />

genomförs, här kan<br />

alla som är inskrivna vid en<br />

nation låna böcker, helt kostnadsfritt!<br />

Ibland lånar jag ut<br />

så många som 3 eller 4 böcker<br />

under en kväll” berättar<br />

bibliotekarien och fortsätter<br />

”biblioteket är öppet vardagar<br />

mellan kl 7–19 och på helger<br />

mellan kl 9–17. Utlåningstiderna<br />

är varje måndag, onsdag<br />

och torsdag mellan kl 16–18.”<br />

Bakom utlåningsrummet<br />

finns det ytterligare en dörr<br />

vars innanmäte är bibliotekets<br />

hjärta, platsen allt annat<br />

kretsar kring, men mer om<br />

detta lite senare. Vi går först<br />

tillbaka ut till agoran<br />

och väljer dörren till<br />

höger. Här inne finner<br />

vi Södertäljerummet<br />

som erbjuder tysta läsplatser<br />

i en hemtrevlig<br />

miljö. Rummet ramas<br />

in av den stora kakelugnen.<br />

Längst in i rummet<br />

finner vi en dörr som<br />

till synes inte leder till<br />

något förutom ett litet<br />

kyffe bakom en bokhylla.<br />

Nationens arkivarie<br />

Felix Bemark berättar stolt<br />

att detta är bibliotekets allra<br />

nyaste rum, Kumlarummet, en<br />

plats som fyller många nyttiga<br />

funktioner. ”Framför allt kan<br />

rummet användas som fängelse<br />

för personer som har hamnat<br />

på den svarta listan (en lista<br />

på personer som häftar skuld<br />

till biblioteket, ofta i form av<br />

utebliven inlämning av lånad<br />

litteratur, reds. anm). Vi har<br />

inte fått chans att prova det<br />

än men i teorin tror jag det<br />

kan vara ett fruktbart sätt<br />

att samla in skulder” säger<br />

arkivarien nöjt. Bibliotekarie<br />

Andersson instämmer och<br />

demonstrerar för <strong>Aktuellt</strong> hur<br />

en sådan process skulle kunna<br />

gå till. Redaktionen ställer<br />

sig gillande till förslaget och<br />

skulle aldrig våga lämna in en<br />

bok för sent.<br />

Åter till utlåningsrummet och<br />

dörren där bakom. Där finner<br />

vi Nyköping-Oxelösundrummet,<br />

NO-rummet.<br />

Emma och Felix berättar stolt<br />

att detta är det allra heligaste<br />

rummet, kanske i hela<br />

nationskvarteret. Här huserar<br />

framför allt nationens<br />

biblioteksnämnd tillsammans<br />

med andra nämnder, ”bland<br />

annat den tredje bästa nämnden”<br />

berättar bibliotekarien.<br />

Rummet, som för tankarna<br />

till ett viktorianskt statspalats<br />

är längs med väggarna<br />

beklädda med enorma bokhyllor<br />

som skjuter mot skyarna<br />

likt Babels torn. Här finns<br />

nationens allra finaste skrifter,<br />

bland annat visar Emma<br />

och Felix upp förstautgåvor<br />

av Carl von Linné och Charles<br />

Darwins verk. Rummet är<br />

i all sin prakt också en skådeplats<br />

för flertalet mysterier<br />

och inkapslar hundratals<br />

år av nationshistoria. Arkivarie<br />

Bemark och bibliotekarie<br />

Andersson visar upp det<br />

kanske tydligaste exemplet<br />

på detta: kassaskåpet, Frans<br />

Jäger, gömd bakom en träpanel<br />

och vars innehåll är okänt<br />

för alla då det inte har öppnats<br />

sen Rutger Sernander var<br />

inspektor. ”Det är ett mysterium<br />

lika gammalt som nationen…<br />

Nästan… det har<br />

varit ett återkommande<br />

inslag i biblioteksnämndens<br />

arbete i flera år<br />

huruvida vi ska öppna<br />

det eller inte. Risken<br />

är ju att det mynnar ut<br />

i ett antiklimax, låt oss<br />

drömma om skatterna<br />

i stället för att möta<br />

verklighetens kranka<br />

blekhet” säger Felix och<br />

E m ma .<br />

(Texten fortsätter på nästa sida)<br />

På bilden: Emma visar upp den mystiske Frans Jäger<br />

11

Fredagsmys med familjen<br />

Förutom otaliga nämndmöten hålls även här årligen<br />

den traditionsenliga sillunchen under det<br />

sista aprilfirandet. Detta crescendo är en uppvisning<br />

av bibliotekets bästa sida. Under en lång<br />

dag och eftermiddag fylls NO-rummet av gamla<br />

arkivarier, antikvarier, bibliotekarier och andra<br />

digniteter för samkväm och tradering av hemliga<br />

ting. Felix berättar att ungefär 40-personer<br />

trycks in i det praktfulla men till storlek blygsamma<br />

rummet, för att tillsammans avnjuta alla<br />

härligheter som kommer med det stora brännvinsbordet.<br />

”Det är perfekt att det är sillunch, vi<br />

är packade som sillar i dubbel bemärkelse” säger<br />

arkivarien på sin bästa göteborgska.<br />

NO-rummet är också hemmet för nationens mossoch<br />

lavsamling, donerad av Rutger Sernander till<br />

nationen under 1930-talet. Här bryter antikvarien<br />

(tillika redaktören som författat denna text)<br />

den fjärde väggen och träder in i artikeln som<br />

intervjuobjekt för att berätta om den lilla lådan.<br />

12<br />

”Likt kassaskåpet har också moss- och lavsamlingen<br />

varit en återkommande stötesten i biblioteksnämndens<br />

verksamhet. För att försöka reda<br />

klarhet kring denna ganska oklara donation av<br />

Sernander hörde jag därför av mig till en kurator<br />

på evolutionsbiologiska museet, som tar hand<br />

om i stort sett hela Sernanders samling. Efter lite<br />

korrespondens och närmare undersökningar av<br />

kollekterna och dess annoteringar visade det sig<br />

först att materialet, insamlat 1933 i Bälinge socken,<br />

inte fanns i museets katalog. Emellertid kom<br />

våra förhoppningar om dess anmärkningsbarhet<br />

att krossas rätt snabbt då det vid närmare undersökning<br />

visade sig vara insamlingar gjorda av studenter<br />

på exkursioner, primärt av sorter som helt<br />

saknade vetenskapligt värde. Det mest intressanta<br />

vi hittills har hittat är en sång uppdiktad på en<br />

servett om en tidigare förste kurators förkärlek<br />

till portvin, som hade smugit sig ner i lådan.”<br />

Biblioteksnämndsledamoten Erik Hansson, som<br />

också var med under vårt besök, riktar vårt fokus<br />

bort från den mossiga historien som antikvarien<br />

precis berättat till det stora mahognybordet som<br />

står centralt placerat i rummet. Bordet är hem till<br />

två av bibliotekets bästa vänner – Janus den allseende<br />

ugglan och Elias von Schinken, tidigare<br />

känd som Olle Swärd Bratwurst. Biblioteksnämndens<br />

skära sparbössa, draperad i frack och prydd<br />

med nationsbandet, är passande döpt efter nationens<br />

andre kurator.<br />

Erik, som givmilt donerade sparbössan till nämnden,<br />

i förhoppning att den skulle väcka nationens<br />

seniorers sympati så till den grad att de öppnar<br />

sina plånböcker. Huruvida projektet har varit<br />

fruktbart är Erik osäker på, han berättar att<br />

många har velat donera men inte haft kontanter.<br />

”Många har bett oss att klistra på en swishlapp på<br />

Schinken, jag tycker det säger något om vår samtid.”<br />

Som så ofta när nämnden diskuterar något<br />

dröjer det inte länge innan nytta blandas med<br />

nöje. Således svävar diskussionen snabbt i väg till<br />

andra fenomen och utmynnar i att Felix framtida<br />

självbiografi kommer få titeln, som <strong>Aktuellt</strong><br />

är först med att avslöja, Grisigt i kursiv stil. Till<br />

tonerna av skratt och snabba ordbyten, något som<br />

sannerligen synliggör hur nämnden har förvandlat<br />

ett bibliotek till ett andra hem, avlägsnar sig<br />

redaktionen långsamt från biblioteket.

Insändare<br />

A<br />

ugustisolen skiner på det rosa slottets knutar.<br />

Skratt och musik blandas från insparksveckorna<br />

som är i full gång i Universitetsparken. Runt<br />

klockan tolv börjar hälften av Triangelns studenter,<br />

tillsammans med alla boendes i Arkadien och<br />

några få krakar från Kvarngärdet och Kåbo att ta<br />

sig mot nationen efter sommarlovet. Ämbetsverkarna<br />

pratar i mun på varandra när de återförenas<br />

med vännerna sina utanför slottets port.<br />

Högst upp på trappan står förste kurator Karl<br />

Vetterson och hälsar alla välkomna. ”Jag vet att<br />

ni har väntat och längtat och nu är det äntligen<br />

dags... temat för kongressen är ’Mordet på orientexpressen!'”<br />

Hejarop och applåder utbryter i<br />

publiken. KV fortsätter sitt tal, ”I sann mordgåtsanda<br />

kommer vi spendera tre dagar tillsammans<br />

inlåsta på Snerikes där ett mordspel kommer<br />

äga rum. Ni har alla fått ett namn på ert första<br />

offer och lyckas ni döda dem tar ni den personens<br />

namnlapp. Ett mord kan inte äga rum om ni inte<br />

är ensamma i rummet och leken är över när du<br />

får tillbaka ditt eget namn.” Innan KV ens hinner<br />

avsluta sitt tal har hälften av ämbetsverkarna<br />

redan börjat planera hur de ska lyckas få med sina<br />

offer på tu man hand, medan andra hälften får en<br />

ångestklump i halsen. Dörrarna öppnas och med<br />

det har Södermanlands-Nerikes nations ämbetsverkarkongress<br />

gått av stapeln. Vad de inte vet är<br />

att för en av dem kommer det bli den sista.<br />

Del 1<br />

På kvällen är det dags för den traditionella fulsittningen.<br />

Majoriteten av allas öron blöder efter<br />

att Oskar Orange under eftermiddagen inte kunnat<br />

sluta prata om den återupplivade Örebroklubben.<br />

Innan festligheterna börjar står han och<br />

pratar med några stackars ämbetsverkare. Ingrid<br />

Backlund rullar sina ögon åt hans berättelse<br />

som hon redan fått höra tre gånger den senaste<br />

timmen. Simon Elvin och Melina Menisk förstår<br />

inte varför han är så glad och menar att nationen<br />

skulle må bättre av en Skåne-, respektive Västeråsklubb.<br />

När Rebecka Barckman sedan instämmer<br />

med Simon exkluderas de båda från samtalet.<br />

Richard Olsson kan man ifrågasätta om han ens<br />

deltar i samtalet då han mest ser ut att sova ståendes.<br />

Hanna Brant och Johan Granat står och<br />

observerar den livliga konversationen vid dörren<br />

intill festsalen.<br />

När marskalkduon (det ryktas om att det är den<br />

bästa duon nationen haft) äntligen lyckas få in<br />

de kacklande kycklingarna i salen kan festligheterna<br />

börja. Josefine, sittandes i kommitté, lutar<br />

sig tillbaka på sin stol och låter Johan jobba på i<br />

godan ro.<br />

Lite innan pausen springer ämbetsverkarna med<br />

en liten blåsa på toaletten, däribland Axel Corel<br />

och Oskar Orange. När pausen sedan drar i gång<br />

springer alla ut ur salen för att gå på mellansup.<br />

Problemet är att de inte kan lämna huset så<br />

ämbetsverkarna står och trycker i varje hörn och<br />

vrå. När Oskar Orange kommer tillbaka från toaletten<br />

drar han med sig sin toalettkompis Axel<br />

och de fem personerna han pratat med innan sittningen<br />

in till Övre Bar för en privat mellansup.<br />

När alla kommit tillbaka till festsalen stänger<br />

Johan dörren. Men en plats ekar tom. Oskars<br />

plats. När det är dags för punsch har mängden<br />

inte uppskattats tillräckligt så Hanna Brant går<br />

på 3Q:s begäran in till ÖB för att hämta fler flaskor.<br />

Ingen hinner ens fylla upp sin kaffekopp förrän<br />

ett skrik hörs från ÖB. Alla tittar på varandra<br />

innan de ställer sig upp för att se vem som skrikit.<br />

Inne i ÖB står Hanna med händerna över ansiktet,<br />

men det är inte på henne som blickarna fastnar.<br />

Där på golvet ligger Oskar. Död. Slipsen runt<br />

hans hals åtstramad. Han har blivit strypt. ”Vem<br />

kan ha gjort något sådant här?” snyftar Erik Sten.<br />

Då förstår dem. En av dem är död och mördaren<br />

står bland dem. Folk börjar vrida på sig där de<br />

står. Ingen går längre säkert.<br />

13

Intervju<br />

2Q = TRÅQU?<br />

Hej Elias! Vad gör en 2Q?<br />

Mycket mer än jag kanske själv trodde från första<br />

början. Man kan väl lätt förklara det som ekonomiansvarig<br />

och lite fastighetsansvarig. Men också<br />

att säga nej till alla. Nationen är delad i två olika<br />

grupper, vi har dels de nationsaktiva, som är vi,<br />

dels de ”äldre”i förvaltningsdirektionen som tar<br />

hand om stiftelse och hus. Vi i kuratelet är länken<br />

mellan de båda. Så det finns egentligen två ekonomiansvariga<br />

på nationen, 2Q och skattmästare<br />

som sitter parallellt med varsin gren.<br />

Något som har varit oväntat hittills?<br />

Allt krimskrams runt omkring. Jag har inget bra<br />

exempel, men mycket sånt som inte har med ekonomi<br />

eller lokaler att göra.<br />

Varför sökte du rollen?<br />

Hm, det blir väl samma flumsvar som alla andra.<br />

Det är ett sätt att ge tillbaka till nationen som<br />

gett mig väldigt mycket de senaste åren. Även för<br />

att det passar i tiden och alltid låtit kul. Det är<br />

klart man ska testa på! Sen ifrågasätter ju alla<br />

varför man söker 2Q och inte 1Q men det är en<br />

annan femma.<br />

*Elias telefon ringer* och en barytonröst mullrar<br />

genom väggen, till höres oroad av Elias tomma<br />

stol på kontoret. Allt eftersom samtalet fortskrider<br />

blir det uppenbart för båda parterna att första<br />

kuratorn som ringt och frågat efter Elias position<br />

endast sitter någon meter ifrån oss. <strong>Aktuellt</strong> kan<br />

avslöja att samtalet var helt i onödan Efter förvirringen<br />

återgår vi till vårt samtal.<br />

"Jag lever med kepsar, det är min<br />

grej"<br />

Bästa med att vara 2Q?<br />

Haha tre veckor in på jobbet… Jag vågar inte svara<br />

än, det återstår helt enkelt att se. Att träffa er,<br />

det är kul, och andra ämbetsverkare och aktiva på<br />

nationen!<br />

Namn: Elias von Heijne<br />

Ålder: 24<br />

Studerar: Juridik<br />

Anknytning: Södermanlands landskap, inte län<br />

Bor: Observatoriet<br />

Favoritplanet: Ska man vara olämplig eller…<br />

Jorden är väl en bra planet<br />

Sämsta?<br />

Sämsta är nog mängden tid det tar, absolut alla<br />

dagar i veckan, att inte kunna få gå hem och lägga<br />

sig och sova. Förvisso kan det ju vara så att det<br />

bara är så under januari men jag vet inte… Sovmornar<br />

är min grej.<br />

Ett förslag presenteras på landskap som skulle<br />

förbjuda all kepsanvändning i hela nationskvarteret,<br />

hur känner du kring det?<br />

Nej! Jag lever med kepsar, det är min grej, men<br />

det är inte huvudbonader generellt i alla fall. Jag<br />

hade kunnat tänka mig att byta huvudbonad till<br />

något annat.<br />

Du har presenterat budgeten i två timmar och<br />

halva landskapet har somnat, hur livar du upp<br />

stämningen?<br />

Nästan så man skulle vilja kasta ut Red Bull på<br />

alla som sitter i rummet och få dem att springa<br />

ett varv runt nationshuset så har man nog liv i<br />

dem igen. Förhoppningsvis slipper vi dock ha<br />

budgetdiskussion i två timmar, det låter fruktansvärt<br />

tråkigt.<br />

Vad ser du mest fram emot det kommande året?<br />

Ja, det nog att få träffa och hänga med alla aktiva,<br />

det är ju det som är kul. Det är därför man gör det<br />

här trots allt. Hade det inte varit för att andra<br />

tycker det är kul att vara på nationen hade inte<br />

jag heller varit här och jobbat för en minimilön<br />

för att saker och ting ska gå runt. Det hade inte<br />

14

varit av intresse utan det är ju så att nationen är<br />

till för studenter av studenter, för att ha kul. Har<br />

man inte kul då är någonting fel.<br />

2Q är inte så viktig. Om man frågar Forsgren så<br />

är man viktigast men det tycker inte jag, man är<br />

birollen i alla sammanhang. Det är inte jag som<br />

står och säljer bärs, men det är jag som ska se till<br />

att det ens är möjligt. Det är inte jag som trycker<br />

<strong>Aktuellt</strong> men jag ska se till att det finns pengar<br />

nog att trycka tidningen. Det är ens jobb egentligen,<br />

jag tar hand om det tråkiga och låter alla<br />

andra ha kul, vilket i sig faktiskt är kul. 2Q är<br />

rätt intetsägande.<br />

Man säger nej ofta för att nationen går negativt<br />

större delen av året. Framförallt under våren kanske,<br />

då tycker 2Q det är obehagligt att säga ja till<br />

större saker. Man är rädd för att kassan inte ska<br />

vara tillräckligt stor om något drastiskt skulle<br />

hända. Men det behöver man nog inte vara så orolig<br />

för. Det har aldrig hänt något drastiskt, huset<br />

har inte brunnit ner. Om det skulle ske så finns<br />

det i alla fall inte uppvärmningskostnader att<br />

oroa sig för. Bara att invänta försäkringspengar<br />

och bygga ett nytt hus. Det är inte jobbigare än<br />

så. Man ska vara lite liberal och inte säga nej till<br />

allt!<br />

Är 2Q = tråqu?<br />

Jag tror inte 2Q nödvändigtvis är tråkig för 2Qs<br />

skull. Jag tror snarare att när en 2Q behöver prata<br />

med någon eller liknande är det ofta tråkiga saker<br />

som behöver pratas om.<br />

Bokföringen går inte jämnt ut, vem anklagar<br />

du först?<br />

Tänkte säga 3Q Martin, men om det händer får<br />

jag antagligen skylla på mig själv.<br />

Säger du nej till...?<br />

1Q vill anlita en konstnär att avbilda honom<br />

på olja?<br />

Det säger jag nej till, det känns inte som spenderade<br />

pengar som leder till medlemsservice.<br />

Möjlighet att köpa in massor av flaskor Myth<br />

till kanonpris?<br />

Varför skulle jag säga nej till det!?<br />

Följa med på efterfest?<br />

Jag säger inte nej!<br />

Intendenten vill måla Nationshuset gult?<br />

Jag säger nej!<br />

Text & layout: Axel Löfqvist & Felicia Kämpe<br />

Tisdagsklubben?<br />

Det säger jag inte nej till.<br />

Ett erbjudande att följa med på rymdresa?<br />

Det säger jag inte heller nej till.<br />

Ett pass i bistron?<br />

Just nu säger jag nej, inte annars!<br />

En weekend i Närke?<br />

Det säger jag nej till! Vad finns i Närke? Örebro?<br />

Takterrass med pool i Nationshuset/Arkadien? 15<br />

Det hade varit ganska jävla nice.<br />

15

Terminsk rönika<br />

Bland skålar och pokaler...<br />

Del 1<br />

J<br />

ag<br />

kommer att kort påminna oss om några<br />

huvudsakliga händelser från den gångna höst<br />

då jag nästan för första gången, trots åratal i Uppsala,<br />

suttit som gäst bland er andra i den bästa<br />

av nationers surrande sal med de sånger, skämt,<br />

tal, maten och drycken som ni andra njutit. På<br />

så vis blev av min studietids begynnande höst en<br />

ny, välkomnande vår. Skyll mig gärna för att mest<br />

tala om fester och fint, men mig veterligen hände<br />

det inget väldigt dåligt förra terminen. Eller så<br />

hade jag det oförtjänt bra i så gott folks goda sällskap.<br />

Jag ber även om ursäkt för att endast kunna<br />

berätta om en egentligen liten del av vår nationsverksamhet,<br />

men passar i detsamma på att uppmana<br />

varje sneriking som läser eller hör detta läsas<br />

att på något vis upplysa nationskrönikören, nu<br />

Lydia Holmén, om nytt och hänt som kunde vara<br />

roliga att föreviga.<br />

I läsårets början avgick äntligen Reccegasquen,<br />

för första gången på åtminstone två år, som sig<br />

bör med mäktig Hornboskapsmarsch uppför backen<br />

till universitetsaulan. Utanför sammansmalt<br />

våra rödsvarta hjältar med andra nationers mindre<br />

slagfärdigt klädda orkestrar för att få frispel<br />

ihop tills lärosätets frackklädda tråkmånglare<br />

kom nedför stentrappan och bad om tystnad. På<br />

väg bakom nationsfanorna in i aulan tisslas och<br />

tasslades det upphetsat. Vad kommer att hända?<br />

Många av oss har ju knappt varit in här förr, än<br />

mindre fått bevittna vad som sker en reccegasquesmottagning.<br />

Man menade dock allmänt, och<br />

jag däribland, att något slags blodsdrypande blot<br />

var att vänta. Hur annars kan väl nya ”terminens<br />

reccar” utses om tidigare vinnare ännu finns i<br />

livet. Och vad annars skulle vi äta på gasquerna,<br />

inflikade en annan förtroendevald på nationen,<br />

om inte ur den framgångskittel som storkok på<br />

tidigare stjärnstudenter torde innebära?<br />

Där inne upplyser oss ur etern Pär Ströms lugna<br />

stämma om vart flyktvägar finns i händelse av<br />

brand. CC talade. Allt under täta reccepesthostningar.<br />

Mig tog det ända in på detta herrens år<br />

<strong>2023</strong> att helt sluta harkla mig och jag vet att<br />

andra i ämbetsverket också led länge av någonting<br />

som inte var den omtalade corona, men väl<br />

bitigt ändå. Smålands vokalensambel framförde i<br />

alla fall lite Bellman, lite Hällström, lite folksång,<br />

om än mindre hjärtligt än Snerikekören<br />

under Martin Hellbergs ledning senare skulle<br />

göra. Och så spelade en orkester betydligt svagare<br />

än vad Hornboskapen hade gjort givet samma<br />

omständigheter. Prorektor Coco Norén talade sig<br />

varm för Uppsalalivet, sjöng nationslivets lov och<br />

erbjöd sig spontanföreläsa om fransk konditionalis,<br />

vilket vi fortfarande väntar på att hon ska!<br />

Terminens recentiorer utsågs; till stor lättnad,<br />

liksom viss besvikelse, helt utan människooffer.<br />

Till bords åter i Snerikeslottet trädde sånganförare<br />

David Hovstadius fram bakom pilotbrillor<br />

med dansgruppen Impact, som jag före uppträdandet<br />

inte ens visste fanns på nationen. Sönerna<br />

bjöd på sedvanlig pop-kavalkad. Särskilt « Skotsk<br />

krigssång » väckte festsalens allsångsådra. Josefine<br />

Åhlund, vår terminens recentior, talade väl<br />

och Hornboskapen levde upp till förväntad ljudstyrka.<br />

För att tackspela med dem för körerna ute<br />

i Brundisium missade jag spexet « En introduktion<br />

till studentekonomi - 7,5hp ». Det beklagar<br />

jag. Inspektor Ström höll tacktal, tog upp krigets<br />

16

lagars ursprung och prisade maten och kockarna,<br />

vilket blev återkommande inslag i dessa tal under<br />

den kommande terminen och i vilket jag mycket<br />

instämmer. Johan Rensfeldt och Petter Zethelius,<br />

vilken mat! Tack till er och alla inblandade.<br />

Första städdagen andra oktober var också den<br />

första jag trodde mig helt frisk från reccepesten.<br />

Den vanföreställningen varade bara länge nog<br />

att städa klart. Höstgasquen veckan därpå inleddes<br />

sedvanligt tidigt med veteranrep i både kör<br />

och Hornboskap. Veterankören, alltså Södermanlands-Nerikes<br />

Nationskörs Vänner, kom att uppträda<br />

först under sittningen och göra stor succé<br />

med ett haitiskt stycke under den slagverkande<br />

Jacob Risbergs ledning. Maten svamptoast, dovhjort,<br />

äppelpaj var som brukligt utsökt, även om<br />

torsdagsvärd Felicia Kämpe tycktes föredra de<br />

gulbrunade lönnblad som prydde kvällens vitduk<br />

a de b ord .<br />

Från Bacchi vigvall hade nationens högt skattade<br />

sånganförare Hovstadius kvällen till ära haltat<br />

sig hit på bruten fot, men bjöd i den kroppsliga<br />

oförmågan därför sina närvarande företrädare att<br />

sköta ämbetet åt honom. Inte mindre än sex stycken<br />

ställde sig i varsin tur när bingen ljöd: Emma,<br />

Moa, Jakob, Erik och Peter, och sedan en av kvällens<br />

väl fem Furustenar? Jo, vi var rätt många i<br />

festsalen den kvällen, men tack vare att en räknebar<br />

procent hette samma sak flöt ju umgänget<br />

smidigt nog ändå.<br />

Utan att framhäva ens sångval framför en annans<br />

får jag svårt att av historieskrivarskäl inte nämna<br />

Petrarnas, varav den förste förde oss an i Crambamboli,<br />

som han i ämbetet endast fått göra för<br />

Zoom, och den senare i Rapps kuplett, som han<br />

borde ha bidragit till våren 2020 när Madagaskaruppsättningen<br />

som vi bägge var med i strandade<br />

på farsotsskären strax före generalrepetitionen.<br />

Välkomsttalet där ännu en Furusten, flankerad<br />

av två till av den frejdat fruktbara ätten, stod på<br />

dagordningen, utvecklades till ett födelsedagsfirande<br />

då det visade sig att såväl förstekurator som<br />

ena klubbmästaren Johanna fyllde år. Detta uppmärksammade<br />

även Hornboskapen med att bröla<br />

”Ja, må de leva!” för intet ont anande jubilarer.<br />

Jag såg även mitt första sittningsspex, ”Spexuell<br />

aktivitet”, som var mycket bra och som handlade<br />

om att i skämt överbrygga salens vilda åldersskillnader.<br />

Här tar jag tillfälle att be Simon Elvlin<br />

och Tilda Barkselius om ursäkt för alla spex jag<br />

missat borta med HB för att tacksägelsespela för<br />

körerna.<br />

"Man dansade funk tills jag<br />

tvangs hem av hårda skavsår<br />

med en matlåda lastad, ej med<br />

den dovhjort jag hoppats på,<br />

utan kokt grillkorv"<br />

Förutom att påminna festen om Salvius bidrag<br />

till fredens och krigets lagar avslöjade inspektor<br />

Ströms tacktal även att den fina skogstavlan i<br />

salens ände målats av prins Eugene. I mitt bordssällskap<br />

hade denna under middagen nämligen ett<br />

par skrönor om sig som gick. Bland annat lär den<br />

länge ha hängt upp och ned, värderats ovärderlig<br />

och därefter tjänat som fotbollsmål, varefter det<br />

förväntade marknadspriset skall ha sjunkit mycket,<br />

dock oklart hur mycket, till omkring 22 miljoner.<br />

Det slutna släppet underhölls av Hi-five,<br />

tror jag. Man dansade funk tills jag tvangs hem av<br />

hårda skavsår med en matlåda lastad, ej med den<br />

dovhjort jag hoppats på, utan kokt grillkorv. Som<br />

plåster på såren försökte jag knapra på de höstlöv<br />

som en och annan ju så hade anbefallt. Jag delade<br />

dessvärre ej entusiasmen. Det smakade död och<br />

jord...<br />

Tex t: Magnus Green, Krönikör hösten 2022<br />

Foto: Ingrid Bäcklund<br />

17

Intervju<br />

med heltidarna<br />

I en parallell dimension beslutar sig Elon Musk<br />

för att lämna lyxlivet för en enkel tillvaro som<br />

asket. Sin förmögenhet samt rymdföretaget<br />

SpaceX skriver han oväntat över på Södermanlands-Nerikes<br />

nation. Plötsligt är utopin sann;<br />

2Q har äntligen en oändlig budget. Men det<br />

finns ett problem, pengaregnet är en skattemässig<br />

mardröm. För att undvika skatteverkets klor<br />

ser Elias en enda rimlig utväg, nämligen att illa<br />

kvickt förskingra de nära två biljoner kronorna.<br />

Att lyckas spendera så pass mycket pengar är<br />

dock ingen lätt uppgift. ”Sikta mot stjärnorna”,<br />

säger någon. Men varför stanna där? I snilleblixtens<br />

euforiska rus samlar 2Q valborgsvärdarna<br />

och pitchar sin idé om att införa ett intergalaktiskt<br />

champagnegalopp. Förslaget slås snabbt<br />

ned vid insikten att Myth-flaskor inte är designade<br />

för utomjordsligt bruk. Istället beslutas<br />

att pengarna får gå till den dittills skrala teambuilding-budgeten.<br />

Sagt och gjort var en kickoff<br />

bortom denna värld planerad för terminens<br />

heltidare Richard Ohlsson, Julia Malmström<br />

och Nils Wikström, som får i uppdrag att placera<br />

Snerikes fana på alla solsystemets planeter<br />

(samt Pluto). Självfallet följer <strong>Aktuellt</strong> med på<br />

färden för att dokumentera heltidarnas utflykt.<br />

Tex t: Axel Löfqvist & Felicia Kämpe<br />

Illustration: Felicia Kämpe<br />

HELTIDARNA<br />

18<br />

18

Namn: Richard Ohlsson<br />

Roll: Barmästare<br />

Anknytning: Morfar och<br />

mamma från Södermanland<br />

Stjärntecken: Lejon<br />

Favoritdrink: Daiquiri en varm<br />

sommardag<br />

Namn: Julia Malmström<br />

Roll: Hovmästare<br />

Anknytning: Pappa från Järna<br />

Stjärntecken: Jungfru<br />

Favorithovmästargrej:I n g en<br />

stark känsla för något som finns<br />

i glasbunkern. Vår snabba leverantör,<br />

och när M-tork finns.<br />

Namn: Nils Wikström<br />

Roll: Köksmästare<br />

Anknytning: Toves lillebror,<br />

men mormors släkt är antingen<br />

från Södermanland eller Närke<br />

Stjärntecken: Lejon<br />

Favoriträtt: Bra entrecote,<br />

potatisterrin och hemslagen bea<br />

"Tillsammans är vi en stark hjärncell"<br />

Vad tycker ni om denna kick-off?<br />

Nils: Det låter skitkul! Jag vill bara veta, räknas<br />

rattfylla i rymden? Det finns väl inga hastighetsbegränsningar?<br />

Så länge man kör under<br />

ljusets hastighet är det ju lugnt.<br />

Julia: Jag har alltid velat åka till rymden! Ja,<br />

det är en bra fråga, annars har vi ett problem<br />

med de här två…<br />

Richard: Äsch, det finns väl inte så mycket att<br />

köra på?<br />

Vad är er bästa egenskap som ni tillför till<br />

teamet?<br />

Nils: Oj, jag tycker inte att jag tillför så mycket…<br />

Jag tillför mycket god mat och är generellt<br />

ganska trevlig av mig tycker jag.<br />

Julia: Mycket memes kommer vi få i rymden,<br />

från Nils. Jag tillför lite koll och organisering<br />

på de här två.<br />

Richard: Jag tillför bra och skämtsam stämning.<br />

Ser till att det finns ett bra utbud av<br />

alkohol, roliga drinkar och god öl.<br />

Någon utrustning i rymdfarkosten går sönder,<br />

vem är snabbast att lösa problemet?<br />

Nils: Jag skulle nog vara på det direkt, som<br />

IT-ansvarig och ingenjör. Jag är duktig med<br />

silvertejp.<br />

Julia: Absolut inte jag! Jag skulle försöka men<br />

det hade nog gått sådär.<br />

Richard: Tillsammans är vi en stark hjärncell!<br />

En (attraktiv) utomjording haffar på er, vad<br />

gör ni?<br />

Nils: Informerar om att jag har flickvän! Om<br />

jag hade haft en trekant skulle det nog ändå<br />

ha varit med en utomjording, för jag kommer<br />

aldrig träffa den igen.<br />

Julia: Det är trevligt med bekräftelse!<br />

Richard: Jag är singel, jag kan ragga på!<br />

När ni kommer tillbaka, vad ser ni mest<br />

fram emot under terminen?<br />

Nils och Julia: Alla uthyrningar, känns som<br />

den roligaste delen.<br />

Richard: Jag har inget med uthyrningar att<br />

göra. Ser fram emot klubben, att få styra upp<br />

en av Uppsalas största och bästa klubbar, detkänns<br />

stort och häftigt!<br />

1919

Kåseri<br />

Rymds rger<br />

J<br />

ag har alltid haft blandade känslor för rymden.<br />

Som liten var jag besatt. Jag minns fortfarande<br />

när Christer Fuglesang gjorde sin första rymdresa<br />

och jag, min mamma och min bror satt bänkade<br />

framför TV:n för att följa varje steg av uppskjutningen.<br />

Det var efter läggdags och min bror<br />

lyckades inte hålla ögonen öppna utan somnade<br />

lagom tills att de kommit iväg. Dagen efter, när<br />

han vaknade och insåg att han missat alltihop,<br />

blev han så ledsen, besviken och arg. Jag ångrade<br />

att jag inte väckte honom men var samtidigt oförskämt<br />

stolt över att jag själv hållit mig vaken.<br />

Hursomhelst, denna besatthet och den fascination<br />

som pågick under Fuglesangs tid i rymden<br />

gick snabbt över när jag fick reda på historien<br />

om Laika, den lilla sovjetiska gatuhunden som<br />

skickades upp med Sputnik 2 och dog bara några<br />

timmar efter rymdfärdens början. Jag blev helt<br />

hjärtekrossad. På något sätt blev jag typ arg på<br />

rymden för att den gjorde så mot den lilla hunden,<br />

även fast det såklart är helt ologiskt (försök<br />

att förklara logik till ett överkänsligt barn). Efter<br />

det hjärtekrosset övergick min relation till rymden<br />

sakta men säkert från en nyfiken, fascinerad<br />

och besatt beundran till en något sorgfylld rädsla.<br />

Det har gått från “jag ska bli astronaut och<br />

äta tyngdlöst godis med Christer Fuglesang” till<br />

“jag vill helst låtsas som att rymden inte finns”<br />

och “snälla sluta prata om rymden innan jag går<br />

ut från klassrummet" lärare i naturvetenskap som<br />

måste undervisa om rymden.<br />

Jag vill lyfta några saker som varit extra jobbiga<br />

att tänka på. Lite extra sorgliga. Rymdsorger, if<br />

you will. En rymdsorg = något rymdrelaterat som<br />

är sorgligt. Inte svårare än så. Listan är som följer:<br />

20<br />

Laika: den första och den största. Bifogar bilden<br />

på henne i sin lilla ställning för den säger allt.<br />

Blir tårögd bara av att kolla på den.​​<br />

Svarta hål: självförklarande, slukar allting som<br />

kommer i dess väg och är självförstörande: varför<br />

måste något så läskigt finnas? Sorgligt.<br />

Pluto: den var för liten så den fick inte räknas<br />

som planet längre? Varför ska vi exkludera stackars<br />

lilla Pluto? Ska den bara vara i samma solsystem<br />

men inte få hänga med de andra större kompisarna?<br />

Det gör mig ledsen. Size doesn’t matter<br />

hörni.<br />

Elon Musk: vad ska han i rymden och göra? Jag<br />

ska inte säga för mycket men jag ska säga att det<br />

blev ett mycket läskigare ställe när han plötsligt<br />

fick tillgång till det.<br />

Kanske visste mina kära redaktörer Felicia och<br />

Axel om min rymd-sorg/ångest/oro och ansåg<br />

att jag behövde lite KBT när de valde numrets<br />

tema? Kanske visste de att en träff med min barndomsidol<br />

Christer Fuglesang skulle göra att jag<br />

1. Återigen kunde skryta till min bror om att ha<br />

sett Fuglesang när han inte gjort det och 2. Skulle<br />

bli lite nyfiken på rymden igen, eller i alla fall<br />

klara av att skriva denna text utan att vilja sjunka<br />

genom jorden (inte ut ur)?<br />

Detta till trots vill jag bestämt avråda den som<br />

kan saker om rymden från att höra av sig och förklara<br />

något för mig ifall jag påstått någonting<br />

knasigt i tidigare text. Jag vill, och här vill jag<br />

vara väldigt tydlig, inte veta!<br />

Tex t: Emma Ljuslin

Vem är du i<br />

Tillbaka till Vintergatan?<br />

Kviss<br />

Vilken planet skulle du vilja bo på ifall du fick<br />

välja?<br />

A: Hmmm, svårt. Där min familj är!<br />

B: Ypsagon<br />

C: Jorden<br />

D: Djurplaneten<br />

Det är lång kö till tisdagsklubben, hur länge<br />

orkar du köa innan du ger upp?<br />

A: Fem timmar<br />

B: Jag blir irriterad och vänder hem direkt!!!<br />

C: Tills jag kommer in<br />

D: Jag tränger mig i kön och går förbi alla andra,<br />

Vad beställer du helst i Snerikes bistro?<br />

A: Finns barrpudding på menyn?<br />

B: Hugger in på efterrätterna direkt!<br />

C: En snerikes-burgare<br />

D: Något vegetariskt<br />

Var ser du dig själv i framtiden?<br />

A: Tillsammans med min familj,<br />

B: Som rik och mäktig<br />

C: På nya äventyr<br />

D: På ett ställe där jag får styra och ställa!<br />

Hur reagerar du om du blir utslängd från tisdagsklubben?<br />

A: Äsch, det gör inte så mycket<br />

B: Blir så arg att mitt hår byter färg!<br />

C: Skulle aldrig hända<br />

D:Vilken bedrift! Jag skryter om det för allt och<br />

a l l a<br />

Tex t: Frida Ågstrand<br />

Flest A: Femman<br />

Flest B: Pax<br />

Flest C: Peo<br />

Flest D: Mira<br />

Femman ser alltid<br />

positivt på saker och<br />

tar inte allt på så stort<br />

allvar. Hans favoriträtt<br />

är barrpudding.<br />

Han bryr sig dessutom<br />

väldigt mycket om<br />

sin familj, och särskilt<br />

sina systrar. Femman<br />

kan man lita på!<br />

Pax är girig med sina<br />

drömmar om att bli rik<br />

och mäktig. Hon blir<br />

väldigt lätt arg och<br />

hennes hår skiftar färg<br />

efter känslor. Hon är<br />

från planeten Ypsagon<br />

där man enbart äter<br />

sötsaker och bakelser,<br />

eftersom det är det<br />

enda deras tarmsystem<br />

tillåter.<br />

Peo är inte särskilt<br />

problematisk. Han är<br />

kapten och lever villa-<br />

Volvo-vovve-livet ute i<br />

rymden och har sin fru<br />

Ulla. Honom vill man<br />

äta en burgare på Snerikes<br />

med!<br />

Mira vet vad hon vill<br />

och gillar att bestämma.<br />

Hon skryter ofta<br />

om när hon är bra på<br />

saker och är en riktig<br />

vinnarskalle. Hon<br />

älskar djur och vill<br />

att man ska behandla<br />

dem som man behandlar<br />

människor. Hon är<br />

också vegetarian.<br />

21

Insändare<br />

Rymdjuridik; eller,<br />

I<br />

höstas fick ett mål i Uppsala tingsrätt särskild<br />

uppmärksamhet i riksmedia till följd av det<br />

mycket ovanliga objektet som tvisten avsåg,<br />

en meteorit nyligen fallen från rymden.<br />

I domen som landade på 22 sidor gick tingsrätten<br />

igenom målet i sin helhet. Undertecknad utgår<br />

dock från att <strong>Aktuellt</strong>s gemene läsare främst är<br />

ute efter de saftiga delarna. Här följer därför en<br />

komprimering av vad som försiggick i målet.<br />

I december 2020 hittade två meteoritjägare en<br />

14 kilos järnmeteorit på mark tillhörande greven<br />

Johan Benzelstierna von Engeström. Jägarna lämnade<br />

över meteoriten till Naturhistoriska riksmuseet<br />

så att den skulle kunna ställas ut. Kort därefter<br />

skickade von Engeström ett brev till museet<br />

där han hävdade äganderätt och att jägarna stulit<br />

stenen från honom. Frågan var nu: vem äger stenen?<br />

Målet fick som nämnt stor mediaspridning. Sveriges<br />

främsta hobbyjurister svärmade till Flashback<br />

för att reda ut tvisten å rättens vägnar. Flashback<br />

Forever-Ina gick igenom forumets fynd i<br />

avsnitt 130 av podden och kunde konstatera att<br />

meteoriten rönt ett stort samhällsintresse tack<br />

vare att rymdstenar är ett, citat ”klassiskt killigt<br />

ämne” vilket även är ”jävligt rötet.” Flashbackinlägg<br />

lades dock tyvärr inte till grund för rättens<br />

bedömning.<br />

22<br />

En annan kärnfull omständighet som är värd<br />

att hålla i beaktande är att von Engeström kort<br />

efter att målet uppmärksammats visade upp sin<br />

stora fascination kring rymden (se ovan om killigt<br />

intresse). På Facebook är han numera med i<br />

ett stort antal grupper för rymdentusiaster och<br />

har även en profilbild där han poserar iklädd en<br />

tjocktröja med NASA:s logotyp. Detta intresse<br />

sträckte sig dock inte så långt att han själv gjorde<br />

några ansatser att hitta den unika och värdefulla<br />

stenen som trillat ned på hans mark.<br />

Ostridigt var i vilket fall att stenen trillat från<br />

himmelen och att jägarna fann den.<br />

Då finner vi oss vid knäckfrågan för<br />

målet! Är en rymdsten ett blåbär?<br />

Som man fick lära sig i grundskolan<br />

har vi nämligen i Sverige<br />

allemansrätt. Enligt bestämmelsen<br />

ska alla ha tillgång till<br />

naturen oberoende andra regler<br />

om egendomsskydd. På<br />

ren svenska betyder det att<br />

var och en har rätt att<br />

plocka bär, svamp<br />

och naturprodukter<br />

på annans<br />

mark. Borde man<br />

då inte få plocka<br />

med sig en rymd-

det regnar stenar från<br />

himmelen<br />

sten i blåbärskorgen?<br />

Tyvärr för alla friluftsmänniskor/rymdfanatiker<br />

konstaterade domstolen att rymdstenar inte är<br />

sådana naturprodukter som omfattas av allemansrätten.<br />

Rätten fann att ”[det inte är] rimligt att<br />

anse meteoriten som en sådan naturprodukt som<br />

var och en får plocka på grund av allemansrättslig<br />

sedvänja.” Den som vill plocka rymdstenar tillsammans<br />

med höstsvampen får helt enkelt vänta<br />

tills allemansrätten fått ordentligt genomslag på<br />

Mars.<br />

"Borde man då inte få<br />

plocka med sig en rymdsten<br />

i blåbärskorgen?"<br />

Om inte allemansrätten är tillämplig, hur ska<br />

man då bedöma rymdstenar från himmelen? Jo,<br />

man får helt enkelt gå på reglerna om herrelöst<br />

gods. Rätten fann av naturliga skäl att meteoritjägarna<br />

inte var ägare till stenen när den föll,<br />

men att inte heller von Engeström kunde kalla<br />

sig rättmätig ägare enbart för att stenen fallit<br />

på hans fastighet. Därför får man ta stöd i en<br />

mycket obskyr rättsregel kallad Originärt fång.<br />

Denna regel skulle ungefär kunna översättas till<br />

finders keepers, eller att den som hittar den får<br />

den. Eftersom ingen rättmätig ägare kunde finnas<br />

när meteoriten föll så tillfaller den upphittaren,<br />

i detta fall meteoritjägarna. Som grädde på moset<br />

anförde rätten slutligen: ”Det framstår dessutom<br />

för tingsrätten som rimligt och ändamålsenligt<br />

att en upphittare till en nyligen fallen meteorit<br />

blir ägare till den. Utifrån vad som framkommit i<br />

målet om svårigheten att beräkna var en meteorit<br />

landat och sedan hitta den kan ett sådant rättsläge<br />

förväntas ge klart ökade chanser att meteoriter<br />

hittas och tas om hand, än om fastighetsägaren<br />

skulle bli ägare till en fallen meteorit.”<br />

Så sammanfattningsvis är detta goda nyheter för<br />

alla killar med rymdintresse som gillar att leta<br />

rymdsten på fritiden, och tyvärr dåliga nyheter<br />

för grevar med stora ägor.<br />

Tex t: Julius Engstedt<br />

Foto: Julia Falk<br />

Illustrationer: Axel Löfqvist<br />

23

Trikadien informerar<br />

I<br />

F Trikadien, även kallat Trikken, är en<br />

nations idrottsförening på Södermanlands-<br />

Nerikes nation. Det är en studentförening<br />

som har haft rötter i Uppsala sedan<br />

1962 och det firades med 60 års jubileum förra<br />

året. Vår förening är öppen för alla, oavsett om<br />

man sportat sedan barnsben eller om man bara<br />

är nyfiken och vill prova på. Vi har haft en rad<br />

olika sporter som har kommit och gått genom<br />

åren men de som vi har i nuläget är dans, damoch<br />

herrfotboll, basket, yoga, innebandy, löpning<br />

och såklart UBPO- Uppsala Beer Pong Open som<br />

hålls en gång varje termin.<br />

Beer pong<br />

Uppsala Beerpong Open är den största studentanordnade<br />

beerpongturneringen i Sverige som<br />

går av stapeln en gång per termin. Som studenter<br />

vet många vad beerpong är trots att regler varierar<br />

beroende på vilket sammanhang man spelar i.<br />

Uppsala Beerpong Open spelas i lag om 2 spelare,<br />

där målet är att sätta en pingisboll i alla motståndarens<br />

glas. Turneringen är ett heldagsevenemang,<br />

med ett härligt tema, som brukar pågå<br />

från kl 13 till 22 på kvällen med efterföljande<br />

släpp. Utan tvekan ett av de roligaste återkommande<br />

evenemangen som student i Uppsala!<br />

Om mig (ordförande)<br />

Jag heter Emma Glandin och läser andra terminen<br />

på lantmätarprogrammet med juridisk<br />

inriktning här på Uppsala Universitet. Jag fick<br />

möjligheten att förra året väljas in som ordförande<br />

i Trikadiens styrelse och är jätteglad att jag<br />

blev det. Har denna termin fortsatt och jag skulle<br />

rekommendera alla att åtminstone någon gång<br />

24<br />

under studietiden, om tillfälle finns, engagera<br />

sig i nationslivet. Tillsammans med styrelsen ser<br />

vi till att föreningen sköts och varje termin har<br />

vi alltid nya projekt vid sidan av. Denna termin<br />

ska vi delta i diverse turneringar och cuper med<br />

några av sporterna. Vår styrelse består av studenter<br />

precis som er och vi alla läser väldigt olika<br />

program men det vi har gemensamt är vår fina<br />

styrelse och Trikadien.<br />

Jag har själv spelat innebandy genom grundskola<br />

och spelar med vårt innebandylag också som ska<br />

ställa upp i nationscupen för innebandy som går<br />

av stapeln 15 april, vi är väldigt taggade.<br />

Jag och styrelsen hoppas att se många av er på våra<br />

träningar och om ni vill komma i kontakt med<br />

oss gör ni det enklast genom vår mejl, sport@snerikes.com.<br />

Om det är någon specifik sport ni vill<br />

komma i kontakt med görs det enklast genom att<br />

kolla Nationsguiden där våra sporter är inlagda,<br />

eller Snerikes egna hemsida under vår förening<br />

IF Trikadien, som kommer länka till sporternas<br />

egna sociala medier. Det som är nytt för alla<br />

denna termin är att vi använder appen Troopr för<br />

att anmäla till träningar man vill komma på och<br />

i appen kan man också skriva till sporterna. När<br />

man laddat ner appen så söker man på Trikadien<br />

så kommer alla våra sporter upp.<br />

Jag och styrelsen hoppas få se så många av er på<br />

våra träningar. Så istället för med vänlig hälsning,<br />

vill jag med vår egna hälsningsfras, hoahänsyn<br />

omtanke ansvar, hälsa er välkomna<br />

Hoa, hoppas vi ses<br />

Emma Glandin tillsammans med styrelsen

Nationskaplan<br />

Bortom det yttre bestämda<br />

Visste du att det finns en<br />

biskop för månen? Det är den<br />

katolske biskopen i Orlando<br />

stift i Florida som har detta<br />

till ytan stora men till själar<br />

magra pastoralområde. När<br />

Michael Collins, Buzz Aldrin<br />

och Neil Armstrong år 1969<br />

gjorde sin avfärd mot månen<br />

lager av individ kommer du<br />

att upptäcka en kärna som är<br />

lika för alla människor, det<br />

som gör dig till människa.<br />

För att låna ett nyplatonskt<br />

beskrivningssätt – du kommer<br />

upptäcka ”din form”<br />

"Våra teleskop riktar sig därför allt<br />

längre bort från jorden och samtidigt<br />

är vår största upptäcktsresa den<br />

som går inåt"<br />

akademiska och de mellanmänskliga.<br />

Vid nationen får<br />

du både vänner och kanske en<br />

och annan ovän. Fira den första<br />

gläds även åt den senare,<br />

eftersom det är där du som<br />

allra bäst kan upptäcka att ni<br />

delar mänsklighetens essens<br />

och form.<br />

Den upptäcktsresan tar dig<br />

inte till månen, utan mot<br />

evigheten och vidare.<br />

gällde fortfarande en kanonisk<br />

lag som stipulerade att<br />

alla nyupptäckta territorier<br />

hamnar under jurisdiktionen<br />

hos biskopen i det stift vilket<br />

expeditionen utgick. Eftersom<br />

Apollo 11 utgick från Cape<br />

Canaveral som ligger i Orlandos<br />

stift blev följaktligen det<br />

”nyupptäckta” territoriet<br />

under dess biskops omsorg.<br />

Den kanoniska lagen från 1917<br />

vittnar om en tid där världen<br />

fortfarande gick att upptäcka,<br />

en tid när det fortfarande<br />

fanns vita fläckar på kartan.<br />

Så är det inte idag – det lär<br />

inte vara särdeles många kvadratcentimeter<br />

av Jordens yta<br />

som inte fotograferats, mätts<br />

eller analyserats av diverse<br />

satelliter. Våra teleskop riktar<br />

sig därför allt längre bort från<br />

Jorden och samtidigt är vår<br />

största upptäcktsresa den som<br />

går inåt, in i människans djup.<br />

När du tar dig för resan i ditt<br />

inre kommer du möta dig själv<br />

i det du älskar, det du fasar<br />

för och det du längtar efter.<br />

Du kommer både att möta din<br />

egen person och individualismens<br />

gräns. När du kommit<br />

tillräckligt djupt, bortom alla<br />

Vi människor har något som<br />

är bortom det yttre bestämda,<br />

bortom våra tycken, värderingar<br />

och intressen, bortom<br />

vårt DNA. Vi har något som<br />

gör oss till just människor.<br />

Förlåt, vi har inte något som<br />

gör oss till människor, det är<br />

något som gör oss till människor.<br />

Detta är något vi inte själva<br />

äger och därför kan vi inte<br />

heller fatta beslut om det eller<br />

upphäva det. Denna kärna är<br />

oföränderlig och sann för alla<br />

människor genom alla tider.<br />

Det är ett värde som är sant<br />

oavsett tid, plats eller åsiktsbildning.<br />

En sådan sanning<br />

kan aldrig vara bara ”sann för<br />

mig” utan måste vara ”sann i<br />

sig”, eftersom den annars inte<br />

är oföränderlig.<br />

Vid Universitet är studentens<br />

uppdrag att lära sig<br />

utforska vad som är sant. Att<br />

genom studier få redskap för<br />

att kunna tänka fritt så att<br />

man kan tänka rätt – för att<br />

parafrasera texten vid universitetsaulans<br />

entré. Vid<br />

studentnationen kommer du<br />

vidga dina vyer än mer, de<br />

Erik Ringheim<br />

Nationskaplan<br />

erik.ringheim@svenskakyrkan.se<br />

25

Från arkivet<br />

helt<br />

spejsat<br />

O<br />

ändliga till antal är de<br />

märkliga ting som genom<br />

åren skett på denna<br />

nation. Historierna är många, i<br />

ständig expansion. Myt eller inte? Omöjligt<br />

att veta med rykten i kollision. I följande<br />

kreation, er redaktion begått inspektion. Ni<br />

skall få möta kon som tar ton och boken som<br />

efter svidande recension faller från sin tron.<br />

1Q ger sig iväg, ofrivilligt, på exkursion. Kanske<br />

får han på permission träffa Bruntes reinkarnation?<br />

Allt detta i ett universum bortom<br />

vår generation, beläget någonstans mellan Sanning<br />

och Fiktion.<br />

26<br />

Tim<br />

Till ett vårkysst hängn på Åsbergby gård kom 1973<br />

en förgylld tjur tillbaka från sitt äventyr i stora<br />

staden. Korna i hans närhet var som tokiga och<br />

kunde inte höra sig mätta på hans anekdoter från<br />

sin odyssé. Vad som hade hänt detta gyllne kreatur,<br />

enligt Bengt-Georg Gilmark – en av Hornboskapens<br />

byäldste – var att han hade marscherat<br />

med den högljudda tillika tjurtillvände orkestern.<br />

Historien har sin början i 1968 års 125-årsjubileum<br />

där man beslutade att den högtidliga kortegen<br />

denna gång skulle ledas av en ko. Man lyckades<br />

till slut få tag i en kandidat från Ultuna och<br />

planen stred i verket. På grund av ovana att se så<br />

många gladlynta studenter hemmavid råkade kossan<br />

Krona pryda stora trappen i fekalier. Krona<br />

behövde dock blott en ljuv trumpetare och frisk<br />

luft i Universitetsparken<br />

för att förbereda sig för<br />

den stora paraden. Kortegen<br />

blev succé och<br />

Krona fick efter prestationen<br />

upprymd av<br />

sina erfarenheter återvända<br />

till Ultuna. Vår<br />

tjur, Tim vid namn,<br />

kom mer i n<br />

i den na<br />

klövprydda<br />

tradition<br />

vid<br />

130-årsjubiléet<br />

1973. Niohundra kilo<br />

tung och stolt som en tupp<br />

var den här gången HB:s<br />

jubileumskortege i sann mening<br />

värdig sitt vapen.<br />

Eskorterad av polis och ambulans gick den högljudda<br />

och skräckinjagande besten bakom en<br />

riktig tjur. Blåsorkesterns polerade mässingshorn<br />

kunde knappt mäta sig med Tims stjärnglans.<br />

Polisen var nöjd men ambulansföraren fick<br />

arbeta hårt. I den korsprydda bilen låg nämligen<br />

Tims ägare, Bore Lindners, son. Denne hade<br />

nyligen oprererats men vägrade missa Tims stora<br />

genombrott och fick därav följa kortegen från<br />

första parkett. Tim och Krona var de första två<br />

i en stolt tradition av korteger som undertecknad<br />

endast kan belägga ha ägt rum fram till 1988.<br />

<strong>2023</strong> markerar 180-årsjubileum får vår världens<br />

äldsta studentorkester och densamme drömmer<br />

om guldklädda tjurklövar ackompanjerat av HB:s<br />

ljuva toner.<br />

Murvlig<br />

Efter djupdyk i arkivet kom forensikern opp,<br />

Om vad han hade hittat, det kan man ej vela.<br />

Ty i handen han hade ett papper, ett brott!<br />

Om detta, det må vi meddela!<br />

Så löd skalden i det parallella universum där<br />

detta vore fiktivt, men det är alltjämt sant. Nyligen<br />

funno vår antikvarie, forensikern i dramat<br />

ett brottsmål begått av Curator Emeritus Endars<br />

Svärque. Brottet skall ha begåtts någon gång<br />

under det tjugonde århundradet och brottet i<br />

fråga är oansvarig utgivning. Försenade nummer<br />

sågs inte vid tiden på med blida ögon och poliskommissarie<br />

Per Roland kallades därav brådskande<br />

till platsen. Denne ansvarige utgivare satt vid<br />

ingripandet vid telefonen, dessvärre fast i dess<br />

siffersnurra. Den stackars närsynte hade förlagt<br />

sina glasögon och därför illa tvungen att i

situationens hetta manövrera sifferskivan med<br />

sitt anlete alltför nära dess fängslande mekanik.<br />

Hans sista samtal ska ha gått till andre kurator<br />

Andraes Quarting men Quarting hann bara<br />

höra en myndig stämma och efterföljande ton av<br />

den brutna linjen. Genom nationen bars denne<br />

brottsling således i kragen ty den dignande telefonen<br />

omöjliggjorde handfängsel. Den unge herr<br />

Svärque fördes in i piketen och vidare till finkan.<br />

Bakom lås och bom fick denne osedvanligt ohederligt<br />

behandlade utgivaren sona för sina synder.<br />

Vår forensiker Lösquist håller historien som sann,<br />

men hans skeptiska motpart, hon tvekar.<br />

Med pappret i hand, han flaxar med arm<br />

och jag hoppas allt snart att han slutar.<br />

Ty, tjatet om skam, det måste nog ann<br />

Ses som att hatten hans blitt en span<br />

Litterärt mord i Arkadien<br />

Just det, gott folk. Det är rätt gissat! Det finns<br />

en riktigt rafflande deckare som utspelar sig här<br />

på nationen. Handlingen är förlagd till det tidiga<br />

1950-talet, men oroa dig inte, nationen är på<br />

många sätt sig lik. Även karaktärerna i Louisa<br />

Martins verk går på gasque, dricker punsch och<br />

hittar på jovialiska upptåg. Men ni ska veta att<br />

allt inte är guld och gröna skogar i det rosa slottet.<br />

I kulvertar och under trappor står ämbetsverkare<br />

och intrigerar, avundsjukt suktandes efter<br />

varandras ämbeten.<br />

Så sker då mordet. Det är städerskan i Arkadien<br />

som morgonen efter en gasque upptäcker Magnus<br />

von Schencke, den rakryggade, juridikstuderande<br />

reservofficeren tillika 1Q-kandidaten mördad på<br />

sitt rum. Av olika skäl måste mördaren finnas i<br />

den dåvarande innekretsen av nationsaktiva. Vem<br />

kan det vara? Kan det vara Lubbe, som var von<br />

Schenckes motståndare i kampen om 1Q-ämbetet?<br />

Eller varför inte Torbjörn Fahlander, den<br />

klåfingriga andre kuratorn som förskingrat pengar<br />

ur nationskassan i en historia som tystats<br />

ned, men som von Schencke velat dra upp i ljuset?<br />

Kan det vara så illa att det rent ut av rör sig<br />

om Stella, nationens klubbmästarinna som varit<br />

vän med den mördade ända sedan barnsben och<br />

som en gång tidigare redan försökt sticka kniven<br />

i honom? Ja ni hör ju själva, det är som upplagt<br />

för en spännande historia som den välbevandrade<br />

i kvarteret runt nationen kommer känna igen<br />

sig i. Här blandas lågmälda samtal i biblioteket<br />

med vilda mördarjakter i kuratorskorridoren.<br />

Och som grädde på moset bjuds läsaren in till att<br />

följa den uppsargande upplösningen när kommissarien<br />

från Stockholm samlar alla misstänkta i<br />

Övre Bar. Hittills allt gott, låt mig därför dra<br />

ner stämningen något genom att låta konstatera<br />

att bokens sista sida är indrypt i en mening, som<br />

i sin förödande kraft rafsades ner av en landsman<br />

eller landsmaninna 1976: ”Dålig bok." I något<br />

mer försonande drag har en annan nationskamrat<br />

5 år senare, 1981, låtit notera att ”Den kunde<br />

varit sämre! Slutet var bra.”<br />

Häst är bäst på fest?<br />

Den ståtliga trappan från Nedre Dans till Balustraden<br />

har vi nog alla en personlig relation till.<br />

Kanske frambringar den nostalgiska minnen från<br />

ens första trappmarsch som stapplande recentior,<br />

fylld av förväntan inför en kväll av fest och sång.<br />

Eller så förs tankarna till det nästintill omöjliga<br />

uppdraget att byta våning under en stimmig tisdagsklubb,<br />

där armbågar trumfar både ben och<br />

fötter i effektiv kroppsdel för förflyttning. Trappan<br />

är som bekant relativt bred, vilket enligt sägnen<br />

beror på strävan att kunna tillgodose även<br />

varelser av större kroppsdimensioner.<br />

Vid invigningen av huset 1897 sattes detta på<br />

prov, då hingsten Brunte graciöst fick skritta upp<br />

för de nypolerade trappstegen. I festsalen möttes<br />

Brunte av sina landsmän med applåder och morötter<br />

i mängder. Kalaset fortskred i succéns tecken,<br />

men när stängning stundades var katastrofen ett<br />

faktum. Brunte, med höjdskräck dittills odiagnostiserad,<br />

vägrade gå ner för trappan. När ingen<br />

annan utväg bedömdes möjlig tillkallades veterinär<br />

för att avliva den stackars krabaten. Vad<br />

som hände med Bruntes kvarlevor är okänt, men<br />

Snerikesburgarna uppges ha varit exceptionellt<br />

utsökta veckorna därpå.<br />

Foto: Arkivet<br />

Illustration: Axel Löfqvist & Felicia Kämpe<br />

Tex t: Linus Engvall, Axel Löfqvist & Felicia<br />

Kämpe<br />

27

SNerkrysset<br />

Svårighetsgrad: 5/5.<br />

Korsordsmakare: Linus Engvall<br />

Svå r t at t<br />

spå i/på<br />

mars<br />

Har du för mycket tid? Tycker du att korsord är det<br />

bästa som finns? Älskar du att vinna fina priser? Då<br />

har du kommit helt rätt! Gör dig bekväm, vässa pennan<br />

och fyll i det nya SNerkrysset. Skicka in ifyllt<br />

korsord till aktuellt@snerikes.se för chansen att<br />

vinna fina priser!<br />

28

29

Södermanlands-Nerikes nation Uppsala den 8 februari <strong>2023</strong><br />

Härmed kallas Södermanlands-Nerikes nations medlemmar till vårterminens andra ordinarie<br />

LANDSKAP<br />

Måndagen den 3 april <strong>2023</strong>, kl. 18.30 PRICK i nationens festsal.<br />

Preliminär föredragningslista<br />

1. Öppnande<br />

2. Val av justeringspersoner och röstsammanräknare<br />

3. Godkännande av kallelseförfarandet<br />

4. Fastställande av föredragningslistan<br />

5. Godkännande av föregående protokoll<br />

6. Adjungeringar<br />

7. Meddelanden<br />

8. Bordlagda ärenden<br />

9. Fyllnadsval av:<br />

Ämbeten<br />

a. Programsekreterare 1 st., ht 23<br />

Nämnder och utskott<br />

b. Stadgeutskottsledamot 1 st., vt 23<br />

c. Stipendienämndsledamot 1 st., vt 23<br />

10. Val av:<br />

Ämbeten<br />

a. Antikvarie 1 st., ht 23-vt 24<br />

b. Bibliotekarie 1 st., ht 23-vt 24<br />

c. Fanbärare 1 st., ht 23-vt 24<br />

d. Internationell sekreterare 1 st., ht 23-vt 24<br />

e. Marknadsföringsansvarig 1 st., ht 23-vt 24<br />

f. Marknadsföringsassistenter 2 st., ht 23-vt 24<br />

g. Marskalkar 2 st., ht 23-vt 24<br />

h. Programvärdar 2 st., ht 23<br />

i. Recentiorsvärd 1 st., ht 23-vt 24<br />

j. Redaktör 1 st., ht 23-vt 24<br />

k. Webbredaktör 1 st., ht 23<br />

11. Stadgeändringsförslag gällande valbarhetskrav för inspektor och proinspektor, andra läsning<br />

12. Årsredovisning för Stiftelsen Södermanlands-Nerikes nations studentbostäder 2022<br />

13. Bokslut för Förvaltningsdirektionen samt revision av skattmästare 2022<br />

14. Nationens bokslut 2022<br />

15. Verksamhetsberättelse andra halvåret 2022<br />

16. Revidering av nationens årsbudget <strong>2023</strong><br />

17. Resultat allmänt fyllnadsval<br />

a. Nationsnämndsledamot 1 st., vt 23-vt 24<br />

18. Resultat allmänt val och allmänt majoritetsval<br />

a. Klubbmästare 2 st., ht 23<br />

b. Barmästare 1 st., ht 23<br />

c. Hovmästare 1 st., ht 23<br />

d. Köksmästare 1 st., ht 23<br />

e. Tredje kurator 1 st., ht 23-vt 24<br />

f. Förste kurator 1 st., ht 23-vt 24<br />

19. Övriga frågor<br />

20. Avslutande<br />

Uppsala den 8 februari <strong>2023</strong><br />

/Hannah Olofsson/<br />

Landskapets ordförande<br />

Röstning i allmänna val och allmänna majoritetsval sker i Brundisium den 29 mars 15.00-17.00, 30 mars 16.00-18.00 och 31 mars<br />

14.00-16.00. På landskapsdagen kommer röstning ske mellan kl. 16.30-18.30 i nationshuset.<br />

30<br />

Södermanlands-Nerikes nation Telefon 018-15 40 61<br />

S:t Larsgatan 4<br />

753 11 Uppsala E-post landskap@snerikes.se

Södermanlands-Nerikes nation Uppsala den 8 februari <strong>2023</strong><br />

Härmed kallas Södermanlands-Nerikes nations medlemmar till vårterminens tredje ordinarie<br />

LANDSKAP<br />

Måndagen den 8 maj <strong>2023</strong>, kl. 18.30 PRICK i nationens festsal.<br />

Preliminär föredragningslista<br />

1. Öppnande<br />

2. Val av justeringspersoner och röstsammanräknare<br />

3. Godkännande av kallelseförfarandet<br />

4. Fastställande av föredragningslistan<br />

5. Godkännande av föregående protokoll<br />

6. Adjungeringar<br />

7. Meddelanden<br />

8. Bordlagda ärenden<br />

9. Val av:<br />

Ämbeten<br />

a. Alumnsamordnare 1 st., ht 23-vt 24<br />

b. Biträdande revisor för förste kurator och stipendienämnden 1 st., ht 23-vt 24<br />

c. Biträdande revisor för tredje kurator 1 st., ht 23-vt 24<br />

d. Evenemangsassistenter 2 st., ht 23<br />

e. Helgfikavärdar 3 st., ht 23<br />

f. Krönikör 1 st., ht 23<br />

g. Kördirektör 1 st., ht 23-vt 24<br />

h. Lunchassistenter 4 st., ht 23<br />

i. Lunchvärd 1 st., ht 23<br />

j. Lördagsvärdar 2 st., ht 23<br />

k. Musikanförare 1 st., ht 23-vt 24<br />

l. Nationsfotograf 1 st., ht 23<br />

m. Nationsnämndssuppleant 1 st., ht 23-vt 24<br />

n. Nämndsekreterare 1 st., ht 23<br />

o. Spexdirektörer 2 st., ht 23-vt 24<br />

p. Sånganförare 1 st., ht 23<br />

q. Teaterdirektör 1 st., ht 23-vt 24<br />

r. Torsdagsvärdar 2 st., ht 23<br />

s. T-träffsvärdar 2 st., ht 23<br />

t. Valnämndsledamöter 3 st., ht 23-vt 24<br />

Nämnder och utskott<br />

u. Biblioteksnämndsledamöter 4 st., ht 23-vt 25<br />

v. Recentiorsutskottsledamöter 5 st., ht 23<br />

w. Stadgeutskottsledamöter 2 st., ht 23-vt 24<br />

x. Stipendienämndsledamöter 4 st., ht 23-vt 25<br />

10. Resultat allmänt val och allmänt majoritetsval:<br />

a. Inspektor 1 st., ht 23-vt 26<br />

b. Barvärdar 5 st., ht 23<br />

c. Nationsnämndsledamöter 2 st., ht 23-vt 25<br />

11. Övriga frågor<br />

12. Avslutande<br />

Uppsala den 8 februari <strong>2023</strong><br />

/Hannah Olofsson/<br />

Landskapets ordförande<br />

Röstning i allmänna val och allmänna majoritetsval sker i Brundisium den 3 maj 15.00-17.00, 4 maj 16.00-18.00 och 5 maj<br />

14.00-16.00. På landskapsdagen kommer röstning ske mellan kl. 16.30-18.30 i nationshuset.<br />

Södermanlands-Nerikes nation Telefon 018-15 40 61<br />

S:t Larsgatan 4<br />

753 11 Uppsala E-post landskap@snerikes.se<br />

31

Returadress:<br />

Södermanlands-Nerikes nation<br />

S:t Olofsgatan 16<br />

753 12 Uppsala<br />

Förste Kurator<br />

Andre Kurator<br />

Tredje Kurator<br />

Alumnsamordnare<br />

Antikvarie<br />

Arkivarie<br />

Barmästare<br />

Barvärd<br />

Barvärd<br />

Barvärd<br />

Barvärd<br />

Barvärd<br />

Bibliotekarie<br />

Revisor för förste kurator<br />

Revisor för andre kurator<br />

Revisor för tredje kurator<br />

DJ-ansvarig<br />

Evenemangsassistent<br />

Evenemangsassistent<br />

Fanbärare<br />

Fanbärare<br />

Helgfikavärd<br />

Helgfikavärd<br />

Helgfikavärd<br />

Hovmästare<br />

IF Trikadien-ansvarig<br />

Internationell sekreterare<br />

Internationell sekreterare<br />

Internationell sekreterare<br />

IT-ansvarig<br />

IT-ansvarig<br />

Klubbmästare<br />

Klubbmästare<br />

Krönikör<br />

Köksmästare<br />

Kördirektör<br />

Landskapets ordförande<br />

Lunchassistent<br />

Lunchassistent<br />

Lunchassistent<br />

Lunchassistent<br />

Lunchvärd<br />

Ljus- och ljusansvarig<br />

Lördagsvärd<br />

SÖDERMANLANDS-NERIKES<br />

NATIONS ÄMBETSVERKARE<br />

Vårterminen <strong>2023</strong><br />

Karl Fredrik Pettersson Lördagsvärd<br />

Ester Lind<br />

Elias von Heijne Marknadsföringsansvarig<br />

Valentina Björck<br />

Martin Wahlund Marknadsföringsassistent<br />

Josefine Hammarberg<br />

Kajsa Bängs Marknadsföringsassistent<br />

Moa Steen<br />

Axel Löfqvist Marknadsföringsassistent<br />

Molly Gustafson<br />

Felix Bemark Marknadsföringsassistent<br />

Nike Henriksén<br />

Richard Ohlsson Marskalk<br />

Johan Granath<br />

Kajsa Bängs Marskalk<br />

Josefine Åhlund<br />

Maja Johansson Hedström Musikanförare<br />

Leonard Porath Wahlund<br />

Josefine Hammarberg Nationsfotograf<br />

Sara Hovstadius<br />

Elvira Oberger Nationsnämndsledamot<br />

Astrid Åkerberg<br />

Elsa Andersson Nationsnämndsledamot<br />

Charlotte Hendar<br />

Emma Andersson Nationsnämndsledamot<br />

VAKANT<br />

Erik Ödmann Nationsnämndsledamot<br />

Jacob Runold<br />

Gustav Stark Nationsnämndsledamot<br />

David Hovstadius<br />

Louis Hedström Nationsnämndsledamot<br />

Gustaf Bäcklund<br />

Louis Hedström Nationsnämndsledamot<br />

Rebecca Rieschel<br />

William Olsson Nationsnämndsledamot<br />

Max Kelbel<br />

Hampus Björklin Nationsnämndssuppleant<br />

Johanna Wikström<br />

Axel Corell Nationsnämndssuppleant<br />

Emma Andersson<br />

Sofia Martinson Nämndsekreterare<br />

Beate Lidström<br />

Elias Nylund Programsekreterare<br />

Josefine Åhlund<br />

Arvid Ruthberg Programvärd<br />

Beatrice Johansson<br />

Nelly Franzén Programvärd<br />

Josephine Söderström Varnäs<br />

Julia Malmström Recentiorsvärd<br />

Sofia Persdotter Larsson<br />

Emma Glandin Recentiorsvärd<br />

Moa Reje Franzén<br />

Léonie Poulin Recentiorsvärd<br />

Johan Granath<br />

Fatima Shek Behi Redaktör<br />

Axel Löfqvist<br />

Leo Liljeberg Hallonsten Redaktör<br />

Felicia Kämpe<br />

Edvard Axelman Spexdirektör<br />

Simon Elvlin<br />

Viktor Wallsten Spexdirektör<br />

Tilda Barkselius<br />

Hannah Brandt Stipendiesekreterare<br />

Erik Hansson<br />

Astrid Åkerberg Sånganförare<br />

Ingrid Bäcklund<br />

Lydia Holmén Teaterdirektör<br />

Sally Ågebrant<br />

Nils Wikström Torsdagsvärd<br />

Jacob Fälth<br />

Rakel Paldanius Torsdagsvärd<br />

Vivian Hoac<br />

Hannah Olofsson T-träffsvärd<br />

Linn Balmér Degerlund<br />

Alexander Westford T-träffsvärd<br />

Rebecca Barkman<br />

Sara Palmquist Valnämndsledamot<br />

Tyra Bruno<br />

Emma Ljuslin Valnämndsledamot<br />

Axel Corell<br />

Frida Salberg Valnämndsledamot<br />

Ferdinand Rengård<br />

Axelina Nilsson Valnämndsledamot<br />

Melina Mancuso<br />

Oscar Green Valnämndsledamot<br />

Jasmijn van der Heijden<br />

Klara Andersson Webbredaktör<br />

Arthur Hammer

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2025 Yumpu.com, all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!