SWEA Forum Nr 2 2023
Välkommen till SWEA Internationals digitala medlemstidning Forum! I det här numret träffar vi Årets Svenska Kvinna – cybersäkerhetsdrottningen Anne-Marie Eklund Löwinder – samt SWEA Internationals stipendiater inom litteratur, scenkonst och interkulturell forskning. Vi får också följa med en grupp Florida-Sweor på resa genom italienska Umbrien samt läsa om det svenska körundret. Precis som i varje nummer kan du även läsa om böcker, trender, karriär, hälsa, språk, mat och mycket mer. Trevlig läsning!
Välkommen till SWEA Internationals digitala medlemstidning Forum!
I det här numret träffar vi Årets Svenska Kvinna – cybersäkerhetsdrottningen Anne-Marie Eklund Löwinder – samt SWEA Internationals stipendiater inom litteratur, scenkonst och interkulturell forskning. Vi får också följa med en grupp Florida-Sweor på resa genom italienska Umbrien samt läsa om det svenska körundret. Precis som i varje nummer kan du även läsa om böcker, trender, karriär, hälsa, språk, mat och mycket mer.
Trevlig läsning!
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
F RUM<br />
SWEDISH WOMEN’S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL, INC. NR 2 <strong>2023</strong><br />
ÅRETS SVENSKA KVINNA<br />
CYBERSÄKERHETSDROTTNINGEN<br />
ANNE-MARIE EKLUND LÖWINDER<br />
HÖGTIDLIG ÖVERLÄMNING FÖR<br />
DONATIONSPROJEKT UKRAINA<br />
<strong>SWEA</strong> INTERNATIONALS TRE STIPENDIATER<br />
INOM LITTERATUR, SCENKONST OCH<br />
INTERKULTURELL FORSKNING<br />
DET SVENSKA KÖRUNDRET<br />
+SOMMARKRYSS | KULTURTIPS | BOKRECENSIONER | MAT | KRÖNIKAN
I ETT NÖTSKAL<br />
<strong>SWEA</strong> är ett GLOBALT NÄTVERK<br />
med över 6 000 svensktalande<br />
kvinnor i 70 avdelningar och<br />
ett 30-tal länder.<br />
<strong>SWEA</strong> är den största ideella<br />
Sverigefrämjande organisationen<br />
utanför Sverige och vårt<br />
syfte är att främja det svenska<br />
språket samt sprida svensk<br />
kultur och tradition.<br />
<strong>SWEA</strong> ger donationer och delar<br />
ut stipendier för två miljoner<br />
kronor per år.<br />
F RUM<br />
SWEDISH WOMEN’S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL, INC. NR 4 2022<br />
PASKELLJURYNS<br />
ELIN KLINGA & JOHANNA GARPE<br />
JUBILEUM HOS<br />
HOLLAND, IRLAND, KÖLN/BONN,<br />
MICHIGAN, MILANO, SAN FRANCISCO<br />
REGIONMÖTEN MED<br />
MAME, OAME, OEMA, VAME, VEMA<br />
MONICA BRAVO GRANSTRÖMS<br />
BOK FÖR FLERSPRÅKIGA FAMILJER<br />
FRÅN GATUHUND<br />
I SINGAPORE TILL<br />
MEDLEM I<br />
FAMILJEN DAHL<br />
+FOTOSKOLAN | KULTURTIPS | BOKRECENSIONER | TRENDER | RECEPT | KRÖNIKAN<br />
Läs tidigare nummer på:<br />
www.swea.org/vara-kanaler/forum/<br />
<strong>SWEA</strong> erbjuder ett personligt<br />
kontaktnät samt är ett starkt<br />
socialt stöd för svenska företag<br />
utomlands.<br />
<strong>SWEA</strong> representeras på många<br />
platser i världen och spelar en<br />
viktig roll i svenska Utrikesdepartementets<br />
kris- och<br />
beredskapsplan.<br />
SOM MEDLEM I <strong>SWEA</strong> FÅR DU:<br />
MEDLEMSFÖRMÅNER<br />
swea.org/medlem/formaner<br />
Ett svenskt nätverk på orten<br />
där du bor.<br />
Ett nätverk som ger dig tillgång<br />
till hela världen.<br />
Ett nätverk som ger dig<br />
möjlighet att utvecklas.<br />
HITTA DIN AVDELNING<br />
swea.org/hitta-avdelningar/<br />
Ett nätverk som hjälper dig<br />
i yrkeslivet.<br />
2
ORDFÖRANDENS RADER<br />
Kära Sweor,<br />
Adjö sköna maj, välkommen underbara, svenska sommar<br />
och tack för fem fina och innehållsrika <strong>SWEA</strong>-månader<br />
i år!<br />
Att sätta mål är viktigt även för en ideell organisation som<br />
<strong>SWEA</strong>. Vår målsättning var att ha en högtidlig överlämning<br />
av vår rekordstora donation till Beredskapslyftet och Ukrainian<br />
Professional Support Center. En donation som ska hjälpa cirka<br />
hundra ukrainare, på flykt från kriget, att lära sig svenska. Denna<br />
svenskautbildning är ett komplement till introduktionskurser i<br />
svensk sjuk- och hälsovård som Sophiahemmet Högskola tillhandahåller<br />
för läkare, sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden. Utbildningar<br />
som i sin tur möjliggör arbete inom den svenska sjukvården<br />
och äldreomsorgen. Detta mål lyckades vi, med Beredskapslyftets<br />
hjälp, uppnå den 13 mars i Stockholm – överlämningen av donationen<br />
på 1 070 000 kronor blev en stor succé!<br />
Ett annat viktigt delmål under årets första månader var <strong>SWEA</strong><br />
Internationals årsmöte i Sydney. Tillsammans med <strong>SWEA</strong> SAC<br />
(Sydney, Adelaide, Canberra) planerades arbets- och årsmöte och<br />
vi hade en förhoppning om att det skulle bli ett minne för livet för<br />
dem som deltog. Och visst blev det så, mötena gick som på räls och<br />
SAC-Sweorna satte guldkant på vårt besök.<br />
Nu blickar vi framåt mot nästa stora <strong>SWEA</strong>-arrangemang,<br />
Sverigemiddagen i Göteborg den 9–11 augusti. <strong>SWEA</strong> Göteborg<br />
påbörjade planeringen av årets middag redan vid förra årets<br />
Sverigemiddag på plats i Malmö genom att ta emot den svenska<br />
fanan och föra den till Göteborg. Sedan dess har Sweorna i Göteborg<br />
satt ihop ett intressant och lockande program tillsammans<br />
med <strong>SWEA</strong> International.<br />
Hoppas att vi träffas i Göteborg, Catarinas hemstad, för att<br />
hylla våra tre stipendiater och årets ÅSKa! Vi vet att det kommer<br />
att bli högtidliga överlämnanden, som vi alla kommer att minnas<br />
och vi ser fram emot att få höra våra stipendiaters presentationer,<br />
och hur våra stipendier kommer att vara en del av deras yrkesverksamma<br />
och personliga utveckling.<br />
Under fredagen fortsätter vi med utbildning och information.<br />
Vi kommer bland annat att få möta representanter från Beredskapslyftet<br />
som vill berätta hur vår stora donation har varit till<br />
glädje och nytta för många ukrainska flyktingar.<br />
Vi kommer också att fokusera på det svenska språket som är<br />
så viktigt för oss Sweor. Språket förändras ständigt, både talspråket<br />
och skriftspråket. Hur påverkar det oss utlandssvenskar?<br />
Är svenska vårt förstaspråk eller andraspråk? Heter det de eller<br />
dem? Hur böjer man ordet ordförande? Kluriga frågor. Här vill vi<br />
uppmärksamma alla våra duktiga korrekturläsare som vi använder<br />
bland annat för våra nyhetsbrev och för <strong>Forum</strong>. De arbetar i det<br />
tysta, men deras insatser är ovärderliga och hjälper oss att hålla en<br />
hög nivå på hur vi använder vårt svenska språk.<br />
Avslutningsvis bjuder våra fantastiska konstnärer från <strong>SWEA</strong><br />
Art, som just fyllt 20 år, på en spännande internationell vernissage<br />
av sina fina alster, på fredagseftermiddagen.<br />
<strong>SWEA</strong> är en medlemsdriven organisation och är beroende<br />
av medlemsavgifterna för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet.<br />
Därför är det viktigt att vi blir fler Sweor runt om i världen,<br />
vilket har varit ett viktigt mål för oss sedan vi tillträdde. För<br />
första gången på tio år ökar antalet medlemmar. Per den 31 december<br />
2022 var vi 6 100 medlemmar, en ökning med 7 % sedan<br />
2021. Vi önskar våra nya medlemmar varmt välkomna och<br />
tackar alla våra trogna medlemmar för ert stöd!<br />
Målet är att <strong>SWEA</strong> ska fortsätta erbjuda intressanta, spännande<br />
och utvecklande aktiviteter, stöd och hjälp när någon behöver<br />
det, olika typer av utbildningar, liksom att få såväl nya som<br />
gamla medlemmar att känna sig inkluderade i den unika <strong>SWEA</strong>gemenskapen.<br />
Nu önskar vi alla er Sweor en skön sommar – eller vinter –<br />
var ni än befinner er i världen, och hoppas att er målsättning är<br />
att njuta av alla artiklar i <strong>Forum</strong> med de återkommande inslagen<br />
om <strong>SWEA</strong>s historia, barn och språk, böcker, mat och kultur, i<br />
världens bästa medlemstidning. För det är vår målsättning!<br />
Varma hälsningar,<br />
Catarina Hansson<br />
Ordförande,<br />
<strong>SWEA</strong> International<br />
Eva Steinbach<br />
Vice ordförande,<br />
<strong>SWEA</strong> International<br />
3
<strong>SWEA</strong> International FORUM ges ut av Swedish Women’s<br />
Educational Association International, Inc.<br />
ANSVARIG UTGIVARE<br />
Catarina Hansson, Perth<br />
Internationell ordförande<br />
president@swea.org<br />
REDAKTÖR<br />
Eva Wissting, Toronto<br />
editor@swea.org<br />
ANNONSER<br />
Katri Olander Serenius, Florida<br />
advertising@swea.org<br />
ASSISTERANDE REDAKTÖRER<br />
Marta Edebol, Global<br />
Lena Olsson, Stockholm<br />
GRAFISK FORMGIVNING & LAYOUT<br />
Lollo Schnittger Nylén, San Francisco<br />
KORREKTUR<br />
Birgitta Benthede (samordnare), Stockholm<br />
Carolina de Klerk Nordholm, Holland<br />
Liselotte Kjellme, Barcelona<br />
Christina Moliteus, Global<br />
Ninni Pettersson Wästberg, Stockholm<br />
SKRIBENTER<br />
Katarina Agorelius, Rom<br />
Eva Hagman, Mallorca<br />
Jessica Hill Holm, Stockholm<br />
Alexandra Hummingson, New York<br />
Louise Jansson, Marbella<br />
Mi Karlsson Bergkvist, Stockholm<br />
Malin Lager, Stockholm<br />
Carina Middendorf, Berlin<br />
Margareta Nilson, Köln/Bonn<br />
Linda Rönn, San Diego<br />
Margaret Sikkens Ahlquist, Holland<br />
Anna Tvinnereim, Toronto<br />
Åsa Wallmark, Kuala Lumpur<br />
OMSLAGSBILD<br />
Årets Svenska Kvinna Anne-Marie Eklund Löwinder<br />
på Rindö i Roslagen<br />
Foto av Anna Bril<br />
Respektive skribent ansvarar för insänt material.<br />
Redaktionen förbehåller sig rätten att göra<br />
mindre ändringar.<br />
FORUM är en del av<br />
Kommunikationskommittén<br />
Sammankallande: Sofia Solfors, Milano<br />
Administration: Katri Olander Serenius, Florida<br />
Varumärke: Anna Holmberg Dixon, Vancouver<br />
Layout: Nina Cuneo, Milano<br />
PR/stipendier: Anette Björklund Brifalk, Rom<br />
Koordinator: Maria Jacky, Rom<br />
Sociala medier: Veronica Strandell, Global<br />
Redaktör <strong>Forum</strong>: Eva Wissting, Toronto<br />
Webbinarier: Jenny Lyskawa, Chicago<br />
<strong>SWEA</strong>-podden: Marija Borenius, Global &<br />
Anna Tvinnerheim, Malmö<br />
IT-ansvarig: Edilia Bern, Dallas<br />
HÖRT FRÅN<br />
REDAKTIONEN<br />
Carina Middendorf<br />
<strong>SWEA</strong> Berlin<br />
Inspiration till bokrecensionerna hittar jag<br />
när jag går igenom förlagens utgivningskataloger.<br />
Jag brukar leta efter nya, svenska<br />
författare som förhoppningsvis inte är så<br />
kända bland <strong>Forum</strong>s läsare. Det är roligt att<br />
kunna ge tips på böcker som berättar om<br />
livet i Sverige, något som de Sweor som bor<br />
utomlands inte längre har som sin vardag.<br />
När det gäller artiklar om barn och språk<br />
har jag hitintills mest använt mig av min<br />
egen erfarenhet som mamma till barn med<br />
två aktiva språk i hemmet samt de kontakter<br />
jag fått i samband med det.<br />
Hela <strong>Forum</strong> är som en present full med<br />
överraskningar! Man vet aldrig vad som<br />
väntar en när man öppnar ett nummer och<br />
därför är det lika spännande varje gång det<br />
kommer ett nytt. Det jag läser först är Annas<br />
matsidor och Malins kåseri.<br />
Linda Rönn<br />
<strong>SWEA</strong> San Diego<br />
Jag tycker bäst om att läsa om livet som<br />
utlandssvensk i <strong>Forum</strong>. Jag tror inte att jag<br />
är ensam om att uppskatta den svenska<br />
kulturen på ett helt annat sätt när man bor<br />
utomlands. Språket och alla högtider blir<br />
väldigt viktiga. Däremot är det lättare sagt<br />
än gjort med svenskan och flerspråkigheten<br />
för barnen, åtminstone i vår familj.<br />
Det är härligt att vara en del av <strong>Forum</strong>gänget,<br />
då <strong>Forum</strong> är en länk till Sverige<br />
och det är kul att skriva på svenska. Det<br />
svåra är bara att hitta tiden, med jobb och<br />
familj som kräver sin tid.<br />
Alexandra Hummingson<br />
<strong>SWEA</strong> New York<br />
<strong>Forum</strong> är för mig som en blomsteräng; färggrann,<br />
glädjespridande och inspirerande.<br />
Det mest utmanande med att arbeta<br />
med <strong>Forum</strong> är att hålla sig up to par med<br />
dessa divine damer!<br />
Missa inte chansen att vinna Eva Hagmans fina bok Vacker<br />
mat på fat! Det vinnande bidraget presenteras i nästa nummer<br />
av <strong>Forum</strong>. Mer information på sidan 49.<br />
4
INNEHÅLL<br />
NR 2 SOMMAR <strong>2023</strong><br />
48<br />
55 19<br />
50<br />
8 Insändare till <strong>Forum</strong><br />
11 <strong>SWEA</strong>S HISTORIA<br />
Toronto första avdelningen utanför USA<br />
13 <strong>SWEA</strong> Internationals årsmöte<br />
14 Årets Svenska Kvinna<br />
16 Kronprinsessparet i Australien<br />
17 Överlämning till Beredskapslyftet<br />
18 Erfarenheter från Donationsprojekt<br />
Ukraina<br />
20 <strong>SWEA</strong> Internationals stipendiater <strong>2023</strong><br />
24 Aktiviteter hos <strong>SWEA</strong> Rivieran och<br />
<strong>SWEA</strong> Marbella<br />
25 Medlemsvård hos <strong>SWEA</strong> Mallorca<br />
26 Shero Flower Tribute i Toronto<br />
27 <strong>SWEA</strong> Internationals webbinarier<br />
28 Sweor på resa genom Umbrien<br />
29 Släktträff med svenska rötter<br />
30 Svenska institutet<br />
31 Söka jobb i Sverige efter utlandsåren<br />
32 <strong>SWEA</strong>-podden<br />
33 KRÖNIKAN<br />
34 Det svenska körundret<br />
36 <strong>SWEA</strong> i sociala medier<br />
37 Louise spanar trender<br />
38 Inger Schuberth och drottningen<br />
40 Spänningsroman i internationella miljöer<br />
42 Aktuell svensk kultur<br />
43 Flerspråkiga barn lättare sagt än gjort<br />
44 BÖCKER & LÄSNING<br />
Feelgood för mellanåldern<br />
45 Nystart i Ö-vik<br />
46 Litterära utvandrare<br />
47 Kärlek i postsovjetisk tid<br />
48 Vegetariskt i klassisk kokbok<br />
49 Servera sommarens mat med wow-faktor<br />
50 Garvare Lotta Rahme<br />
52 Donationsprojekt i Kuala Lumpur<br />
55 Reserapport – På väg mot äventyret<br />
56 <strong>SWEA</strong> Art – I hennes fotspår<br />
57 <strong>SWEA</strong> Skriver – Drömmar<br />
58 Sommarkryss<br />
59 Tre snabba frågor<br />
60 Dikt – Kan en Mygga besjungas?<br />
5
Kalendern<br />
6<br />
Juni<br />
6 Sveriges nationaldag och<br />
svenska flaggans dag<br />
15 Deadline förslag till <strong>Forum</strong> nr 3<br />
21 Världsmusikdagen<br />
21 Sommarsolståndet<br />
23 Midsommarafton<br />
24 Midsommardagen<br />
Juli<br />
1 Deadline texter till <strong>Forum</strong> nr 3<br />
11 FN:s befolkningsdag<br />
13 Paltdagen<br />
14 Kronprinsessan Victorias födelsedag<br />
15 Tornedalingarnas dag<br />
16 Skånska flaggans dag<br />
18 Första dagen i fruntimmersveckan<br />
26 Bellmandagen<br />
27 Sjusovardagen<br />
Augusti<br />
4 Alla systrars dag<br />
5 Hattens dag<br />
6 Hembygdsgårdarnas dag<br />
8 Kräftpremiär<br />
9 Internationella dagen för världens<br />
ursprungsfolk<br />
9 Tove Jansson-dagen<br />
10 Larsdagen<br />
15 Mormorsrutans dag<br />
17 Surströmmingspremiär<br />
27 Raoul Wallenbergs dag<br />
Sveriges nationaldag och svenska flaggans<br />
dag firas till minne av Gustav Vasa, som<br />
valdes till kung den 6 juni 1523. I samband<br />
med det bröts Kalmarunionen upp: en över<br />
hundra år lång union mellan Sverige, Danmark<br />
och Norge. Nationaldagen firas även till minne<br />
av 1809 års regeringsform, som skrevs under<br />
den 6 juni.<br />
Sommarsolståndet inträffar när jordaxeln lutar<br />
som mest mot solen, vilket sker runt den 21<br />
juni. Det norra halvklotet har då årets längsta<br />
dag och kortaste natt.<br />
Den 15 juli firas Tornedalingarnas dag, till<br />
exempel genom att hissa Meänflaku, den<br />
tornedalska flaggan, som är gul, vit och blå.<br />
Färgerna symboliserar den sommarblå himlen,<br />
den gula solen och vinterns vita vidder.<br />
På 200-talet lär sju kristna män ha gömt sig i<br />
en grotta för att undkomma förföljelse från den<br />
romerske kejsaren Decius. Männen somnade<br />
och vaknade enligt legenden inte upp förrän<br />
200 år senare. Folktron säger att den som<br />
sover för länge på sjusovardagen kommer att<br />
vara sömnig och försova sig under resten av<br />
året. Sjusovardagen var också en viktig dag i<br />
den gamla Bondepraktikan, som hävdade att<br />
om det regnar på sjusovardagen så fortsätter<br />
det att regna i sju veckor.<br />
Kräftskivan blev riktigt populär i Sverige under<br />
1900-talets början, även om kräftor ätits under<br />
århundraden. Sedan slutet av 1800-talet har<br />
kräftfisket reglerats för att förhindra utrotning.<br />
Länge var kräftfiske förbjudet från den 1<br />
november till den 7 augusti och det är därför<br />
vi kallar den 8 augusti för kräftpremiär.<br />
Larsmässan firas till minne av martyren S:t<br />
Lars. Per Brahe skrev 1581 att ”Ny råg sås<br />
ifrån Larsmässan intill Bartolomeus”. I Skåne<br />
skulle slåttern vara över till Larsdagen om<br />
man inte ville riskera att förlora halva skörden.<br />
Dagen kallades ibland även för sultne Lars<br />
eftersom det kunde vara ont om mat innan<br />
årets nya skörd.<br />
Sammanställt av Eva Wissting<br />
Illustrationer av Lena Olsson
Från<br />
redaktören<br />
Hej!<br />
Nu närmar sig tiden då många av oss Sweor reser till Sverige och<br />
den svenska sommaren. Äntligen svenska jordgubbar, smultron<br />
och kanske till och med hjortron. Kanske ser du fram emot några<br />
veckor i sommarstugan, ute i skärgården eller vandring i skog och<br />
mark? Inget är väl så svenskt som den svenska sommaren!<br />
Första gången jag var på besök i Toronto var jag på en guidad<br />
tur på Art Gallery of Ontario. Museets kanadensiska samling har<br />
flera salar och den årstid som där sträcker ut sig i rum efter rum<br />
är inte sommaren, utan vintern. Tavlor med människor på skidor,<br />
skridskor eller slädar, barn som leker i snön och mänskliga möten<br />
i byar och i vildmarken. Och berg efter berg, med eller utan träd,<br />
snötyngda, ibland intill istäckta vattendrag, ofta i blått vinterljus.<br />
Guiden, som hade frågat oss allihop var vi kom ifrån, vände<br />
sig till mig och sa att jag som svensk antagligen kände igen tematiken.<br />
Hon utgick ifrån att konstnärer från Norden på andra sidan<br />
Atlanten har samma fascination för vinterlandskap som sina<br />
kanadensiska kollegor.<br />
Carls Larssons Frukost i det gröna<br />
VILL DU SKRIVA om svensk kultur eller svenska<br />
språket i <strong>Forum</strong>? Eller om att starta eller driva företag<br />
utomlands? Vill du berätta om erfarenheter av att<br />
flytta tillbaka till Sverige? Eller dela kulturtips runt om<br />
i världen med koppling till Sverige? Vi söker också fler<br />
skribenter som vill intervjua Sweor och andra spännande<br />
svenskar.<br />
Som skribent i <strong>Forum</strong> väljer du själv hur ofta och hur<br />
mycket du skriver. Du behöver inte ha någon särskild<br />
erfarenhet utan det viktiga är ett genuint intresse. Sedan<br />
hjälps vi åt inom redaktionen att slipa på texten.<br />
Visst har vi Bruno Liljefors och Gustaf Fjæstads fantastiska<br />
vinterlandskap, men när det gäller klassiska svenska konstverk så<br />
är det snarare Anders Zorns Midsommardans och badande kvinnor<br />
på skärgårdsklippor eller Carl Larssons ljusa hem med blommor i<br />
fönstret och prunkande trädgård som jag tänker på. Vår längtan<br />
efter ljuset och värmen är så stark; det är den svenska sommaren vi<br />
främst vill avbilda och upphöja.<br />
De kanadensiska konstnärerna under föregående århundraden<br />
satte fokus på att hitta vad som var typiskt för Amerikas nordligaste<br />
delar utifrån vad som skilde dem från det brittiska imperiets<br />
andra kolonier i Afrika, Asien, Oceanien och de södra delarna av<br />
Amerika. Sverige och Kanada ligger båda i den tempererade zonen<br />
med fyra årstider och för båda länderna är upplevelsen av vidsträckt<br />
natur en central del i den nationella självbilden. Ändå utgår<br />
det ena landets självbild främst från somriga scener och det andra<br />
från vinterlandskap. Perspektiven påverkas av historien – hur vi<br />
kom till den punkt där vi befinner oss idag. Konsten, litteraturen<br />
och musiken hjälper oss att upptäcka och utveckla våra perspektiv.<br />
Välkommen till ännu ett fullspäckat nummer av vår medlemstidning!<br />
Jag är så tacksam för alla Sweor som bidrar till att vi kan<br />
ha en så varierad tidning. Det är bara tack vare alla era olika perspektiv,<br />
från olika delar av världen, med olika kompetenser och intresseområden<br />
som det är möjligt.<br />
Tack till alla er Sweor som kommer med tips och förslag till<br />
<strong>Forum</strong>! Ylva Dahl i Toronto föreslog en artikel om svensk körsång<br />
och Ingrid Reinli i Hong Kong tipsade om att Lena Löfling kunde<br />
rapportera från sin långsegling. Monica Vestergren ville berätta<br />
om Florida-Sweornas resa i Umbrien, Madeleine Siösteen Thiel<br />
ville skriva om arbetet med sin debutroman och Eva Hagman från<br />
Mallorca ville dela med sig av tips på matuppläggning. Vicki Almstrum<br />
i Austin tipsade om sin släktträff med svenska rötter och<br />
Kathy Sköld, även hon i Austin, ville berätta om den intressanta<br />
svenska hantverkaren Lotta Rahme.<br />
Har du också förslag eller synpunkter på <strong>Forum</strong>? Vi vill gärna<br />
höra ifrån dig! Fyll gärna i vår enkät eller skicka ett mejl.<br />
Trevlig läsning!<br />
Hör av dig om du är intresserad eller vill veta mer!<br />
FYLL GÄRNA I vår enkät om förslag och synpunkter<br />
till <strong>Forum</strong>: https://bit.ly/3MdZlJU<br />
Eva Wissting, <strong>SWEA</strong> Toronto<br />
Redaktör <strong>Forum</strong><br />
editor@swea.org<br />
7
INSÄNDARE TILL<br />
<strong>Forum</strong><br />
<strong>SWEA</strong> är fantastiskt!<br />
Jag vet inte hur många gånger jag har sagt<br />
det sedan 1995 när jag gick med i <strong>SWEA</strong><br />
Dallas! Men jag fortsätter att säga och<br />
tänka det varje dag, när jag läser <strong>SWEA</strong><br />
<strong>Forum</strong>, internationella nyhetsbrevet, inlägg<br />
på sociala medier, både från <strong>SWEA</strong> International<br />
och från lokala avdelningar och<br />
annan kommunikation från Sweor runt<br />
om i världen. Jag slutar aldrig att förundras<br />
över Sweors energi, kompetens, kreativitet<br />
och påhittighet. Ännu mer imponerande är<br />
att allt detta arbete utförs helt frivilligt år<br />
ut och år in av Sweor som precis som jag<br />
tycker att <strong>SWEA</strong> är fantastiskt! Nyligen<br />
har vi alla fått ta del av den fina och värdiga<br />
utdelningen av <strong>SWEA</strong>s största donation<br />
någonsin, över en miljon kronor, till Beredskapslyftet<br />
i Sverige, med syfte att främja<br />
att ukrainska kvinnor får lära sig svenska<br />
så att de kan komma ut i det svenska arbetslivet.<br />
Och vid <strong>SWEA</strong> Internationals<br />
årsmöte i slutet av mars fick vi veta vem som<br />
är Årets Svenska Kvinna <strong>2023</strong>, och vilka<br />
som får motta de tre stora stipendier som<br />
<strong>SWEA</strong> International delar ut varje år. Alla<br />
årets mottagare var, enligt min uppfattning,<br />
mycket välförtjänta av dessa utmärkelser<br />
och stipendier. <strong>SWEA</strong> fortsätter att göra<br />
skillnad varje dag runt om i världen och det<br />
är en glädje och ära, varje dag, att få vara del<br />
av detta fantastiska nätverk!<br />
Suzanne Langeland Southard,<br />
<strong>SWEA</strong> Arizona<br />
<strong>SWEA</strong> behöver unga<br />
medlemmar för att överleva<br />
Att få in ungt blod i en organisation är<br />
avgörande för dess framtid. För <strong>SWEA</strong>,<br />
som är en organisation som representerar<br />
svenska kvinnor världen över, är det särskilt<br />
viktigt med yngre medlemmar, som<br />
kan bidra med nya perspektiv och idéer.<br />
Det är därför glädjande att se att <strong>SWEA</strong><br />
Professional, en av <strong>SWEA</strong>s intressegrupper,<br />
har lyckats attrahera medlemmar från<br />
olika åldersgrupper. Genom att erbjuda ett<br />
professionellt nätverk och möjligheter till<br />
kunskapsutbyte, träffar och mentorskap,<br />
lockar <strong>SWEA</strong> Professional medlemmar<br />
från både den äldre och den yngre generationen.<br />
Att unga medlemmar engagerar sig<br />
i organisationen är viktigt för att se till att<br />
<strong>SWEA</strong> fortsätter att utvecklas och förnya<br />
sig. Det är också en möjlighet för yngre<br />
medlemmar att lära sig av de erfarenheter<br />
som äldre medlemmar har samlat på sig. En<br />
sådan kunskapsöverföring är ovärderlig för<br />
att se till att organisationen kan fortsätta<br />
att vara relevant och att den svenska gemenskapen<br />
utomlands kan utvecklas. Därför<br />
uppmanar jag alla unga svenskor (som<br />
uppfyller medlemskraven) att bli medlemmar<br />
i <strong>SWEA</strong> och att engagera sig i <strong>SWEA</strong><br />
Professional. Det är en chans att knyta nya<br />
kontakter, lära sig av erfarna yrkesverksamma<br />
kvinnor och att bidra till en organisation<br />
som betyder mycket för många svenskor<br />
världen över.<br />
Suzanne Svahn,<br />
<strong>SWEA</strong> San Diego<br />
”Jag slutar aldrig att<br />
förundras över Sweors<br />
energi, kompetens,<br />
kreativitet och<br />
påhittighet.”<br />
Erfarenheter från andra<br />
avdelningar?<br />
Som nybakad vice ordförande i <strong>SWEA</strong><br />
Frankfurt fick jag i mars i år en rivstart<br />
när vår ordförande, Maria Norlén, bad mig<br />
ersätta henne på MEMAs årsmöte. Det<br />
var otroligt spännande att kastas direkt in i<br />
ett operativt möte på så hög nivå! Till min<br />
uppgift hörde att redogöra för vår avdelnings<br />
aktiviteter och medlemsverksamhet<br />
under 2022. Samtidigt fick jag möjlighet<br />
att lyssna på vad som gjorts i de övriga<br />
avdelningarna under det gångna året.<br />
Med på mötet satt också ett par avgående<br />
ordförande och deras efterföljare. Mot<br />
bakgrund av informationen om att den<br />
generella medelåldern i de lokala föreningarna,<br />
mellan tummen och pekfingret, är 52-<br />
54 år, började jag fundera på hur aktivt vi<br />
inom <strong>SWEA</strong> i dagsläget utformar våra<br />
aktiviteter för att göra oss till en attraktiv<br />
förening för potentiella medlemmar – inte<br />
minst bland yngre kvinnor. Detta blev en<br />
av frågorna på vårt lokala styrelsemöte direkt<br />
efter MEMAs årsmöte. Bland de idéer<br />
som diskuterades var att arrangera en serie<br />
mamma-dotter-aktiviteter, till vilka vi tänker<br />
bjuda in våra medlemmars döttrar under<br />
det kommande året. Naturligtvis ska vi<br />
prata ihop oss om vilken typ av aktiviteter<br />
som kan vara spännande för den yngre<br />
generationen. Har andra avdelningar gjort<br />
något liknande och hur gör ni annars för att<br />
rekrytera nya medlemmar i allmänhet och<br />
yngre kvinnor i synnerhet?<br />
Petra Nikell,<br />
<strong>SWEA</strong> Frankfurt<br />
Beröm till <strong>SWEA</strong><br />
Jag blev så glad när jag fick veta om den här<br />
insändarsidan i <strong>Forum</strong> och jag vill ta tillfället<br />
i akt och använda den till att berömma<br />
<strong>SWEA</strong>. Föreningen har – tack vare eller<br />
8
”Bland de idéer som<br />
diskuterades var att<br />
arrangera en serie<br />
mamma-dotter-aktiviteter,<br />
till vilka vi tänker bjuda<br />
in våra medlemmars<br />
döttrar.”<br />
trots covid, vem vet? – blivit så global och<br />
tillgänglig för alla Sweor, med webbinarier,<br />
bokklubben och poddar. Jag vill tacka alla<br />
de kunniga, kreativa och generösa Sweor<br />
som givit så mycket av sin tid och kunskap<br />
och på så sätt skapat en modern, utåtriktad<br />
och global kvinnoförening där vi som<br />
medlemmar kan nå varandra – var vi än<br />
befinner oss i <strong>SWEA</strong>-världen. Tusen tack!<br />
Ann Winstanley,<br />
<strong>SWEA</strong> Arizona/Paris<br />
Tack alla som gör mitt<br />
medlemskap i <strong>SWEA</strong><br />
oskattbart!<br />
Med risk för att bli som en grammofon<br />
som fastnat i samma spår, tycker jag att alla<br />
<strong>SWEA</strong>-avdelningar är fantastiska. Tack<br />
alla ni som skickat information och tips<br />
inför att flytta till era städer, om allt från<br />
försäkringar, de mest välrenommerade skolorna<br />
och vem man helst ska vända sig till<br />
när visdomstanden börjar värka vid midnatt<br />
en lördagskväll! Restips från avdelningarna<br />
har öst in likaså, till exempel om<br />
vilken bakgata locals går till för att äta de<br />
bästa nudlarna och vilka städer som har<br />
minst antal krokodiler på sina stränder.<br />
Tack också till er som har medverkat i min<br />
artikelserie Avdelning i fokus och alla mina<br />
övriga artiklar. Det har också varit makalöst<br />
roligt att få möjligheten att starta <strong>SWEA</strong><br />
Skriver. Sweor – vi är en grupp formidabla<br />
kvinnor, så tack till alla er som gör mitt<br />
medlemskap i <strong>SWEA</strong> så oskattbart!<br />
Mi Karlsson Bergkvist,<br />
<strong>SWEA</strong> Stockholm<br />
Medlemsstrategi och<br />
mervärde över avdelningsgränserna<br />
Vilket förhållningssätt och arbete behöver<br />
vi plantera idag för att vi imorgon<br />
– tillsammans – ska kunna skörda ett<br />
ljust och givande <strong>SWEA</strong>? Hur skapar vi<br />
marknadsrelevans och mervärde för våra<br />
medlemmar på lång sikt? Många rörelser<br />
och organisationer finns på de orter där<br />
vi medlemmar bor och verkar. Hur tar vi<br />
hand om nya, nuvarande och kommande<br />
medlemmar? <strong>SWEA</strong> är inte en lista över<br />
exotiska städer eller fristående avdelningar<br />
likt svävande planeter. <strong>SWEA</strong>, som rörelse,<br />
är ett gemensamt kretslopp av medlemmar,<br />
avdelningar och arbetsgrupper där vi<br />
utvecklas tillsammans. Så hur lär vi av varandra<br />
och av olika avdelningars initiativ och<br />
röster? Fler verktyg och metoder för samvaro<br />
och ett aktivt medlemskap behövs för<br />
framtida marknadsrelevans och mervärde<br />
till vårt medlemskap. Idag, med färska<br />
lärdomar från en pandemi, har vi verktyg,<br />
vana och vilja att använda teknologin till<br />
att komma avdelningar, intressegrupper<br />
och medlemmar närmare än någonsin. Arbetsgrupper<br />
finns för ledning, kommunikation<br />
och intressegrupper. Vore inte även<br />
en gemensam, aktiv och decentraliserad<br />
medlemskapsstrategi av vikt, för att driva<br />
frågan om medlemskapet, själva grundpelaren<br />
för <strong>SWEA</strong>, och för att ge stöd till lokala<br />
avdelningar med olika behov? Riktlinjer<br />
finns men låt oss även, utan att centralisera,<br />
mobilisera, uppmuntra och stödja medlemskommunikation,<br />
värvning och aktivering<br />
för ett blomstrande långsiktigt och givande<br />
medlemskap.<br />
Marta Edebol,<br />
<strong>SWEA</strong> Global<br />
Målsättning att nå fler unga<br />
och yrkesarbetande kvinnor<br />
Som en del av <strong>SWEA</strong> Lissabons styrelse<br />
och som aktiv i arbetsgruppen för <strong>SWEA</strong><br />
Professional har jag som målsättning att få<br />
fler unga och/eller yrkesarbetande kvinnor<br />
att ansluta sig till och bli en del av <strong>SWEA</strong>.<br />
Vi har en ständigt pågående diskussion i arbetsgruppen<br />
om hur vi ska få fler medlemmar.<br />
Vi har genomfört ett antal olika event<br />
både i form av afterwork och föreläsningar,<br />
med blandat resultat, vilket får oss att fundera<br />
på vad som kan göras bättre och mer?<br />
Vår plan är att genomföra en regional enkät,<br />
och därefter fokusera på att engagera<br />
föreläsare utifrån enkätsvaren. Vi vill också<br />
lägga större vikt vid val av tid och plats och<br />
göra en analys av medlemslistan för att hitta<br />
intressanta föreläsare och mentorer. Vi<br />
kommer också att aktivt delta i den internationella<br />
Whatsapp-gruppen för <strong>SWEA</strong><br />
Professional!<br />
Monika Almgren,<br />
<strong>SWEA</strong> Lissabon<br />
”Vi har genomfört ett<br />
antal olika event både<br />
i form av afterwork och<br />
föreläsningar, med<br />
blandat resultat, vilket<br />
får oss att fundera på<br />
vad som kan göras<br />
bättre och mer?”<br />
Har du tankar och idéer kring <strong>SWEA</strong> som du vill dela med<br />
dig av? Skriv en insändare till <strong>Forum</strong>! Senast den 1 juli behöver<br />
vi din text till <strong>Forum</strong> nr 3, som kommer ut den sista augusti.<br />
editor@swea.org<br />
9
<strong>SWEA</strong> INTERNATIONAL SÖKER<br />
INTERNATIONELL ORDFÖRANDE<br />
& VICE INTERNATIONELL ORDFÖRANDE<br />
FÖR PERIODEN 1 JANUARI 2024 - 31 DECEMBER 2025<br />
VI SÖKER DIG SOM HAR STOR VANA VID STYRELSEARBETE<br />
OCH LEDARSKAP INOM OCH UTANFÖR <strong>SWEA</strong><br />
Du måste ha fallenhet för det svenska språket och mycket god förmåga att skriva på<br />
svenska och engelska. Därtill söker vi strukturerade, drivande och välorganiserade<br />
<strong>SWEA</strong>-medlemmar med god kännedom och förståelse för <strong>SWEA</strong>s organisation och<br />
styrdokument. Personerna vi söker brinner för <strong>SWEA</strong> samt har mycket<br />
god digital kompetens och vana vid projektledning.<br />
Båda posterna är förtroendeuppdrag som kräver<br />
betydande flexibilitet och tillgänglighet, i synnerhet posten<br />
som internationell ordförande där arbetet motsvarar<br />
minst en halvtidstjänst.<br />
Uppdragen är obetalda men kostnader<br />
i anslutning därtill ersätts.<br />
Välkommen att skicka in din ansökan<br />
tillsammans med ditt CV och ett<br />
rekommendationsbrev till<br />
valberedning@swea.org senast den<br />
15 september <strong>2023</strong> för posten som<br />
internationell ordförande och den<br />
7 november <strong>2023</strong> för posten som<br />
vice internationell ordförande.<br />
Kvalificerade sökande kommer att få instruktioner<br />
och intervjuas av valberedningen som bedömer<br />
kandidaternas lämplighet.<br />
Har du frågor eller vill du rekommendera någon till en av<br />
posterna kan du kontakta <strong>SWEA</strong> Internationals valberedning<br />
på e-postadress valberedning@swea.org<br />
10
<strong>SWEA</strong>s historia<br />
AV MARGARET SIKKENS AHLQUIST • <strong>SWEA</strong> HOLLAND<br />
<strong>SWEA</strong>s historiker<br />
Margaret Sikkens Ahlquist<br />
Toronto FÖRSTA AVDELNINGEN UTANFÖR USA<br />
Tre år efter <strong>SWEA</strong>s start 1979 öppnades vår första<br />
avdelning utanför USA – det var <strong>SWEA</strong> Toronto,<br />
som grundades 1982.<br />
Idag har <strong>SWEA</strong> 70 avdelningar spridda över stora delar av världen,<br />
så när vi flyttar – vilket vi Sweor ofta gör – går det för det mesta<br />
bra att hitta en ny avdelning. Sedan ett antal år har vi också <strong>SWEA</strong><br />
Global, en avdelning för dig som inte har en lokal avdelning i<br />
närheten. Som <strong>SWEA</strong>-medlem tillhör vi alltså en avdelning, som i<br />
sin tur tillhör en av <strong>SWEA</strong>s sju regioner.<br />
Avdelningar kommer och går<br />
För att starta en avdelning måste det finnas ett visst antal entusiastiska<br />
svensktalande kvinnor på plats. Dessa måste vara villiga att<br />
lägga tid och energi på avdelningen. Naturligtvis måste det också<br />
finnas ett genuint intresse av att leva upp till <strong>SWEA</strong>s syften och<br />
vision. Vi kan alla glädjas åt de kvinnor<br />
som under årens lopp har gått i<br />
bräschen och skapat våra avdelningar.<br />
Vi vet också att utan tillräckligt med<br />
medlemmar kan en avdelning inte<br />
fortsätta, utan läggs då ner. Det är<br />
15 avdelningar som sedan 1989 har<br />
lagts ner, fördelade över Europa, Afrika,<br />
Asien, Sydamerika och Nordamerika.<br />
Det har kompenserats av<br />
nya avdelningar på andra orter, och<br />
antalet avdelningar har alltid ökat.<br />
Kerstin Mayberry och<br />
Louise Enhörning<br />
<strong>SWEA</strong> startade i USA, men<br />
hur spreds vi vidare?<br />
1979 grundades den första <strong>SWEA</strong>avdelningen<br />
i Los Angeles i USA.<br />
Agneta Nilsson var den drivande<br />
kraften och med hennes entusiasm<br />
växte <strong>SWEA</strong> i USA. Agneta reste<br />
mycket och hade många vänner runt<br />
om i världen. Det var på så sätt ett antal kvinnor i Toronto hade<br />
hört talas om <strong>SWEA</strong> och vad organisationen stod för.<br />
Agneta bjöds in till ett möte i Toronto i början av 1982. Ett<br />
60-tal intresserade kvinnor trotsade en snöstorm och samlades för<br />
AO Ylva Birgersdotter, Birgitta Baum, Kerstin Mayberry och<br />
förra AO Lisa Quondamatteo på Kerstins 89-årsdag tidigare i år<br />
att lyssna på Agneta som med sitt brinnande intresse, sin glädje<br />
och entusiasm talade om <strong>SWEA</strong> och hennes vision om <strong>SWEA</strong>s<br />
framtid. Alla var begeistrade och beslut fattades om att starta en<br />
avdelning med Birgit Andréasson som ordförande.<br />
<strong>SWEA</strong> Toronto sedan 1982<br />
Den 19 oktober 1982 blev det officiella startdatumet och det<br />
var strax före avdelningens första julmarknad. Den har varit en<br />
årligen återkommande aktivitet tillsammans med alla andra aktiviteter<br />
som vuxit fram genom åren. <strong>SWEA</strong> Toronto har delat<br />
ut stipendier och med hjälp av sina medlemmar bidragit till utvecklingen<br />
av <strong>SWEA</strong> International. Toronto-Swean Louise Enhörning<br />
var internationell ordförande 1988–1990 och Kerstin<br />
Mayberry tog över posten 1990–1993. Maude Vännman var<br />
drivande i arbetet av <strong>SWEA</strong> Internationals stora omorganisation<br />
2003, där våra regioner tillkom och hon var en av de första<br />
regionordförandena. Barbro Westin har varit internationell<br />
sekreterare samt regionordförande. Vi hittar också Sweor från<br />
<strong>SWEA</strong> Toronto i kommittéer och på andra förtroendeuppdrag<br />
inom <strong>SWEA</strong> International. Tack för ert engagemang! F<br />
Margaret Sikkens Ahlquist, <strong>SWEA</strong> Holland, skriver för <strong>Forum</strong> sedan<br />
2022 som en del av sitt uppdrag som <strong>SWEA</strong>s historiker. Hon har en<br />
bakgrund som gymnastiklärare och många års erfarenhet inom den internationella<br />
idrottsrörelsen. Mellan 2012 och 2015 var Margaret <strong>SWEA</strong><br />
Internationals ordförande.<br />
LÄS OM <strong>SWEA</strong> TORONTOS 40-ÅRSJUBILEUM I FORUM NR 3:2022<br />
www.yumpu.com/sv/document/read/67185773/swea-forum-nr-3-2022/18<br />
LÄS <strong>SWEA</strong> TORONTOS JUBILEUMSTIDNING<br />
www.toronto.swea.org/jubileumstidning/<br />
11
<strong>SWEA</strong>S SJU REGIONER SÖKER<br />
ORDFÖRANDE<br />
FÖR PERIODEN 1 MAJ 2024 - 30 APRIL 2026<br />
VILL DU BLI EN AV VÅRA SJU REGIONORDFÖRANDE?<br />
En roll som innebär ett dubbelt ansvarsområde: dels som ledamot i <strong>SWEA</strong> Internationals<br />
styrelse, och dels i egenskap av ordförande i den egna regionstyrelsen.<br />
För att vara kvalificerad för uppdraget måste du ha varit avdelningsordförande i minst ett<br />
år och deltagit i åtminstone ett regionmöte. Du ska delta i <strong>SWEA</strong> Internationals<br />
styrelsemöten en till två gånger per månad och organisera regionstyrelsens<br />
månadsmöten, utbildningar och arbete. Då du behöver vara<br />
tillgänglig för rådgivning mellan möten och medverka<br />
i projekt både på regional och internationell nivå,<br />
krävs gott om tid för uppdraget.<br />
Du ska också närvara vid regionmötet, internationella<br />
årsmötet, världsmötet samt om möjligt vid<br />
<strong>SWEA</strong> Internationals stipendieutdelningar.<br />
Du som söker ska brinna för <strong>SWEA</strong> och ha<br />
• erfarenhet av att leda och hålla många bollar<br />
i luften samtidigt<br />
• tid och flexibilitet, minst 10 timmar/vecka<br />
• lätt för att kommunicera och god förmåga att uttrycka dig<br />
i tal och skrift, både på svenska och engelska<br />
• god kännedom om <strong>SWEA</strong> och våra stadgar och riktlinjer.<br />
Välkommen att skicka in din ansökan<br />
tillsammans med ditt CV och ett<br />
rekommendationsbrev till<br />
valberedning@swea.org senast<br />
den 15 november <strong>2023</strong>.<br />
Kvalificerade sökande kommer att få instruktioner och<br />
intervjuas av valberedningen som bedömer kandidaternas<br />
lämplighet.<br />
Har du frågor eller vill du rekommendera någon till en av<br />
posterna kan du kontakta <strong>SWEA</strong> Internationals valberedning<br />
på e-postadress valberedning@swea.org<br />
12
Övre raden: Tina O'Malley, Pernille Nordström, Helena Berggren, Mita Zell,<br />
Agnetha Hesselius, Pia Lassmann-Menniti, Ursula Hultqvist, Ingrid Reinli, Sofia Solfors<br />
Nedre raden: Eva Steinbach, Catarina Hansson och Katri Olander Serenius<br />
<strong>SWEA</strong> Internationals årsmöte ”Down Under”<br />
AV CHRISTINA HALLMERT • <strong>SWEA</strong> ROM<br />
<strong>SWEA</strong> Internationals tidigare ordförande Christina Hallmert berättar om årets årsmöte som hölls den 25 mars<br />
på Skiff Sailing Club i Sydney, med <strong>SWEA</strong> SAC som värd.<br />
Med sina tre avdelningar Melbourne, Perth och SAC (Sydney,<br />
Adelaide, Canberra) är Australien idag en kontinent som är väl<br />
representerad i <strong>SWEA</strong>. Att styrelsen valde att förlägga det internationella<br />
årsmötet <strong>2023</strong> här sände en positiv signal till avdelningarna<br />
”Down Under”.<br />
<strong>SWEA</strong> SAC tog emot den internationella styrelsen med öppna<br />
armar och arrangerade och bidrog generöst till programmet för<br />
dagarna. Själva årsmötet var förlagt till Manly, Sydneys populäraste<br />
strandområde, på mycket trevliga<br />
Skiff Sailing Club, där styrelsen fick möjlighet<br />
att vara tack vare Kathinka Backman,<br />
som är medlem både i segelklubben<br />
och i <strong>SWEA</strong> SAC. Styrelsen kom dit<br />
med båt från hamnen Circular Quay på<br />
lördagsmorgonen och trots den hotande<br />
regnprognosen blev det uppehåll.<br />
Vid deltagarnas ankomst bjöds det på nybakade,<br />
underbart välsmakande bullar från<br />
det lokala kaféet Fika. Själva möteslokalen<br />
låg praktiskt taget på vattnet, så nog måste<br />
IÅM <strong>2023</strong> gå till historien som<br />
en av de vackraste miljöerna hittills<br />
för ett årsmöte inom <strong>SWEA</strong>.<br />
Under ledning av vår ordförande<br />
Catarina Hansson<br />
genomförde styrelsen det väl<br />
förberedda årsmötet, som<br />
sändes digitalt via Zoom tack<br />
vare ett perfekt samarbete<br />
mellan Sofia Solfors (Kommunikationskommitténs<br />
vice<br />
sammankallande) på plats och<br />
Karin Högman (Kommunikationskommitténs<br />
sammankallande),<br />
som höll i trådarna från Stockholm.<br />
Otroligt glädjande var att hela 15 medlemmar från <strong>SWEA</strong><br />
SAC hade rest till Manly för att vara med på mötet, varav fyra<br />
långväga ifrån: två från Adelaide och två från Canberra. Några särskilt<br />
betydelsefulla representanter för SAC var också närvarande:<br />
Marianne Fancelli, outtröttlig Sverigefrämjare och initiativtagare<br />
till avdelningen, Katarina Bjelkow-Rössel, avgående AO, samt nya<br />
ordföranden Linda Kristensson var alla på plats, precis som Katarina<br />
Prime Linmarker, handläggare för<br />
kultur och kommunikation på Sveriges<br />
ambassad i Canberra.<br />
Efter årsmötet följde en mycket trevlig<br />
lunch på bryggan. Stämningen var<br />
hög och många skratt hördes. Intressanta<br />
samtal och utbyten Sweor emellan ägde<br />
rum under tiden vi åt en god måltid. Vid<br />
slutet av lunchen tackade ordförande Catarina<br />
alla på ett mycket fint och personligt<br />
sätt, och Katarina Bjelkow-Rössel<br />
ville särskilt tacka <strong>SWEA</strong> Internationals<br />
administration och lokalt<br />
även Marianne Fancelli, som arbetade<br />
hårt för att avdelningen<br />
skulle bli verklighet 2019.<br />
Kort sagt, det blev en känslosam<br />
stund av stor uppskattning,<br />
värme och tacksamhet<br />
från alla håll och kanter, varpå en<br />
helt ny medlem i SAC, som var<br />
på sin första aktivitet någonsin,<br />
tyckte att det var helt fantastiskt<br />
och frågade om vi alltid har så<br />
här trevligt i <strong>SWEA</strong>.<br />
Och det har vi ju, eller hur? F<br />
FOTON AV CHRISTINA HALLMERT<br />
13
Årets Svenska Kvinna<br />
ANNE-MARIE EKLUND LÖWINDER<br />
internetpionjär med passion för säkerhet<br />
AV ANNA BRIL • <strong>SWEA</strong> STOCKHOLM<br />
Kommittén för Årets Svenska Kvinna beskriver henne som en av världens främsta it-säkerhetsexperter samt<br />
en outtröttlig folkbildare och en trygg röst i en tid av alltmer digitalisering. Anna Bril har träffat Anne-Marie<br />
Eklund Löwinder.<br />
”Jag tycker det är en<br />
lärdom i sig att misslyckas.<br />
Det är väldigt<br />
sällan som saker blir<br />
helt misslyckade, för det<br />
mesta så tycker jag att<br />
det här var ju jättekul!”<br />
Det är en strålande solig men kylig vårdag när jag besöker Anne-<br />
Marie Eklund Löwinder i hennes våning längst ute på Rindö i Roslagen.<br />
Hon säger att det känns fantastiskt och hedrande att ha<br />
blivit utsedd till Årets Svenska Kvinna.<br />
Anne-Marie utstrålar styrka, beslutsamhet och en smula otålighet.<br />
Hon har dessutom en enorm kunskap om internet, it-säkerhet<br />
och allt tekniskt. Samtidigt berättar hon att det knappast var<br />
med toppbetyg som hon sökte till systemvetenskaplig<br />
linje på Stockholms universitet.<br />
Men det gick ju bra ändå!<br />
Som en av Sveriges främsta experter inom<br />
internet- och säkerhetsfrågor har hon genom<br />
åren mottagit en lång rad utmärkelser och<br />
hon var första svensk att bli invald i Internet<br />
Hall of Fame. Hon har haft uppdrag som<br />
säkerhetschef för Internetstiftelsen, utredare<br />
i svenska statens IT-kommission, och varit<br />
Trusted Community Representative och så kallad<br />
kryptoansvarig (Crypto Officer). Den sistnämnda<br />
rollen innebär att ha en fysisk nyckel<br />
till det som skyddar internets domännamnssystem<br />
– ett register för alla domännamn i hela världen, vilket drivs<br />
av den ideella organisationen ICANN.<br />
När Anne-Marie förklarar säkerhetsproceduren, som sedan 2010<br />
organiseras en gång i kvartalet av ICANN, så känner jag mig nästan<br />
förflyttad till en James Bond-film. De fjorton kryptoan-svariga som<br />
representerar världens olika kontinenter turas om att åka till USA<br />
för att delta i proceduren som ser till att det går att lita på informationen<br />
i internets domännamnssystem; det vill säga att man verkligen<br />
kommer till korrekt adress när man använder nätet.<br />
Genom sin nyckel har de kryptoansvariga tillgång till så kallade<br />
smarta kort som finns i ett särskilt värdefack i de två nyckelcentren i<br />
USA – det ena i El Segundo i Kalifornien och det andra i Culpeper<br />
i Virginia. Anne-Marie reste därför ett antal gånger mellan 2010<br />
och 2022 till den lilla staden Culpeper med nyckeln i bagaget och<br />
genomgick ett exakt och mycket väl övervakat<br />
schema, som bland annat innebar att bli inlåst<br />
i en bur där hennes nyckel användes för att<br />
öppna facket med de smarta korten. För att<br />
ett sökresultat på internet ska vara pålitligt så<br />
behöver det vara signerat med en digital signatur,<br />
vilket borgar för att sökningen inte har<br />
blivit manipulerad på vägen.<br />
2010 var Anne-Marie den enda kvinnan<br />
som fick titeln kryptoansvarig, tillsammans<br />
med 13 män. I november 2022 var hon på sin<br />
sista signering och nu är uppdraget överlämnat<br />
till Pia Gruvö, kryptolog inom Försvarsmakten.<br />
Nu kör Anne-Marie i stället full fart<br />
framåt med föreläsningar och uppdrag i det<br />
egna företaget Amelsec, som hjälper organisationer med informations-<br />
och it-säkerhet.<br />
”Det är viktigt att vi får in fler kvinnor inom it. Många gånger<br />
när jag tittar på konferensprogram och talarlistan så är det bara<br />
män. Det är mer stimulerande när det är blandat. Det här är inte<br />
en teknikfråga utan en samhällsfråga; det handlar om utveckling av<br />
14
hela samhället. Vi behöver it-teknik för bättre klimatomställning,<br />
bättre energiutveckling, bättre och mänskligare tjänster. Då måste<br />
man ha dynamiska team, som innehåller både tjejer, killar, äldre<br />
och yngre, lång och kort erfarenhet, olika referensramar. Det är<br />
först då det kan bli framgångsrikt.”<br />
Anne-Marie delar gärna med sig av råd. ”Ta reda på mer! Informations-<br />
och it-säkerhet är ett område med stora möjligheter och<br />
brist på kompetens. Lär dig mer! Ju mer du lär dig desto säkrare<br />
blir du som användare; självförtroendet ökar och risken att drabbas<br />
av någonting minskar.”<br />
EU lägger för närvarande fram ett lagförslag som i folkmun kallas<br />
ChatControl, alltså att staten ska kunna gå in och lyssna på kommunikation<br />
i människors personliga chattar. Man vill förhindra spridandet<br />
av barnpornografi, men kritiker menar att det är integritetskränkande.<br />
Anne-Marie vill gärna se en större debatt runt frågor som rör<br />
internet och ChatControl-lagen. Hon menar att EU håller på att<br />
reglera sönder internet. ”Första steget bör inte vara att reglera utan att<br />
förstå och till exempel istället standardisera.”<br />
Jag frågar Anne-Marie vad hon har för tankar kring AI, artificiell<br />
intelligens. ”Sverige har många framstående AI-forskare och om vi<br />
ska behålla vården och skolan i Sverige när färre ska försörja fler så<br />
kan artificiell intelligens bidra till att minska arbetsbördan genom<br />
smart utveckling av verksamheten. Ett bra exempel är radiologer<br />
som analyserar röntgenbilder och har en viss träffsäkerhet. När AI<br />
läser av en röntgenbild har den också en viss träffsäkerhet, så tillsammans<br />
får de ett suveränt resultat.”<br />
Jag undrar hur länge internet kommer att hålla – om det finns<br />
risk att det en dag bara kollapsar? ”Paul Mockapetris, som uppfann<br />
domännamnssystemet på 80-talet, tänkte att det skulle fungera för<br />
ungefär tre miljoner domäner. Det är svårt att säga hur länge systemet<br />
kommer att hålla. Jag tror inte att det kommer att krascha av<br />
tekniska skäl, men däremot finns riskerna på den politiska sidan<br />
– det vill säga att man begränsar internet, som till exempel Kina<br />
gör. Det innebär att man bara får tillgång till en del av internet när<br />
man till exempel googlar i Kina. Det brukar kallas för splinternet när<br />
vissa program inte finns tillgängliga, eller filternet när man blockerar<br />
Facebook och Twitter. Ett annat hot är bottlenet, när man drar ner<br />
på hastigheten på internet så att program inte fungerar.”<br />
Anne-Maries livsmotto är att aldrig säga nej. Visst har det hänt<br />
att även hon har sagt nej till saker, men inte särskilt ofta. ”Jag brukar<br />
tänka att det fixar sig. Och även om det skulle gå åt fanders så<br />
vad är det värsta som kan hända? Jag dör ju inte av det, utan då har<br />
jag ju lärt mig någonting. Jag tycker det är en lärdom i sig att misslyckas.<br />
Det är väldigt sällan som saker blir helt misslyckade, sen<br />
kan det bli mer eller mindre bra, men för det mesta så tycker jag att<br />
det här var ju jättekul!” F<br />
DOMÄNNAMNSSYSTEMET (DNS) är en av<br />
internets hörnstenar, som gör det möjligt att hitta på<br />
nätet. Högst upp finns rotzonen som organisationen<br />
ICANN ansvarar för. Under rotzonen ligger samtliga<br />
toppdomäner på internet. De uppdateras av olika<br />
organisationer i världen, bland annat Internetstiftelsen<br />
i Sverige som ansvarar för .se och .nu.<br />
ANNE-MARIES TIPS FÖR SÄKRARE<br />
INTERNETANVÄNDNING<br />
• Använd inte samma lösenord överallt, ha unika<br />
lösenord. Gärna en fras som ”mittfinabordavplast”<br />
i stället för komplicerade bokstavskombinationer.<br />
• Om du blir kapad på Facebook, gör en sökning<br />
på ”Mitt Facebook-konto har blivit kapat, vad ska<br />
jag göra?”<br />
• Använd tvåfaktor-autentisering på viktiga program<br />
och appar.<br />
• Använd lösenordshanterare, som t.ex. Bitwarden,<br />
Password1 eller Keypass. Apple har inbyggd<br />
lösenordshanterare.<br />
• Använd inte webbläsaren för att spara lösenord.<br />
• Uppdatera lösenord och programvara, ta bort<br />
program och appar som du inte använder och<br />
logga gärna ut från datorn och mobilen på kvällen.<br />
LENA OLSSON<br />
ANNE-MARIES BÄSTA TIPS<br />
https://www.internetkunskap.se<br />
ANNE-MARIES SOMMARPRAT FRÅN 2022<br />
www.sverigesradio.se/avsnitt/anne-marie-eklund-lowinder-sommarprat-2022<br />
ANNE-MARIE I SOCIALA MEDIER<br />
Twitter: @amelsec<br />
LinkedIn: Anne-Marie Eklund Löwinder<br />
LÄS MER OM ÅRETS SVENSKA KVINNA<br />
www.swea.org/stipendier/ask-arets-svenska-kvinna/<br />
15
Kronprinsessan Victoria<br />
och Prins Daniel i Australien<br />
AV MARIANNE FANCELLI • <strong>SWEA</strong> SYDNEY<br />
I februari besökte Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel Australien<br />
och Nya Zeeland för att stärka de svenska handelskontakterna<br />
med de båda länderna. Besöket omfattade Canberra, Sydney,<br />
Wellington och Hamilton.<br />
”Den gröna omställningen är en röd tråd genom hela det här<br />
besöket”, sa kronprinsessan vid ett av sina många framträdanden.<br />
Trots det krävande programmet såg kronprinsessparet lyckliga och<br />
avspända ut och berättade att de snart vill komma tillbaka tillsammans<br />
med sina barn för att visa dem vår unika flora och fauna –<br />
koalorna inte minst.<br />
Vi var många som fick förmånen att träffa kronprinsessan vid<br />
en mottagning för svenskkolonin på takterrassen hos Sydney<br />
Museum of Contemporary Art. Stämningen var på topp denna<br />
ljumma sommarkväll, med Sydneys välkända operahus som vinjett<br />
i bakgrunden. Svenska skolans barn sjöng vackert och kunde<br />
även glädja sig åt att få skaka hand med kronprinsessparet.<br />
<strong>SWEA</strong>s internationella ordförande Catarina Hansson hade flugit<br />
in från Perth och berättade om Donationsprojekt Ukraina för<br />
kronprinsessan, som även intresserat konverserade med många av<br />
de svenska organisationernas representanter.<br />
Närvarande var även Sveriges nye ambassadör Pontus Melander<br />
och flera av de svenska honorärkonsulerna liksom många av våra<br />
medlemmar från <strong>SWEA</strong> Melbourne och <strong>SWEA</strong> Sydney Adelaide<br />
Canberra. Det blev ett fint tillfälle att knyta närmare och fler<br />
<strong>SWEA</strong>-kontakter denna minnesvärda kväll. F<br />
Svenska skolans barn och lärare fick tillfälle att träffa kronprinsessparet<br />
16<br />
IO Catarina Hansson träffade Kronprinsessan Victoria,<br />
till vänster i bakgrunden Marianne Fancelli
Donationsprojekt Ukraina<br />
HÖGTIDLIG ÖVERLÄMNING TILL BEREDSKAPSLYFTET<br />
AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />
KARIN HÖGMAN<br />
Malin Leffler, Prinsessan Christina och Catarina Hansson<br />
Den 13 mars bjöd <strong>SWEA</strong> International och Beredskapslyftet<br />
in till en högtidlig överlämning av den största<br />
donationschecken i <strong>SWEA</strong>s historia. I advokatbyrån<br />
Roschiers lokaler vid Brunkebergstorg i Stockholm<br />
överlämnade vår internationella ordförande Catarina<br />
Hansson tillsammans med vår hedersordförande<br />
Prinsessan Christina, fru Magnuson, den insamlade<br />
summan på 1 070 000 kronor.<br />
Förutom Beredskapslyftets styrelseordförande<br />
Malin Leffler och Fredrik Hillelson, VD Novare och<br />
medgrundare till Beredskapslyftet och initiativtagare<br />
till Ukrainian Professional Support Center, fanns även<br />
Ukrainas ambassadör Andrii Plakhotniuk och hans<br />
hustru Victoria på plats.<br />
”Tack vare medlemmarnas engagemang, kreativitet<br />
och outtröttliga arbete har vi nått ett fantastiskt<br />
resultat”, konstaterade Catarina Hansson. ”Därför<br />
vill jag också tacka alla mina <strong>SWEA</strong>-systrar runt om i<br />
världen!” F<br />
LÄS MER OM DONATIONSPROJEKT UKRAINA<br />
www.swea.org/storsta-donationen-i-sweas-historia/<br />
VILKEN SVENSK KVINNA<br />
TYCKER DU HAR SATT SVERIGE PÅ KARTAN<br />
UTOMLANDS?<br />
Läs mer och nominera till Årets Svenska Kvinna 2024<br />
www.swea.org/stipendier/ask-arets-svenska-kvinna/<br />
17
ERFARENHETER FRÅN<br />
Donationsprojekt Ukraina<br />
AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />
ut en högre deltagaravgift. Ett sådant här tillfälle är utmärkt för att<br />
bjuda med en väninna som kanske vill gå med i <strong>SWEA</strong>.<br />
Vad har du för tips och råd till andra?<br />
Se inte insamlingar som tiggeri, utan våga satsa och våga utmana<br />
både dig själv och andra och gör det på ett engagerande och uppmuntrande<br />
sätt, för att få andra delaktiga och vilja vara med och ge.<br />
Det är också viktigt att redovisa resultatet efter insamlingen, så att<br />
de som bidragit ser den positiva effekten. Då vill man vara med igen.<br />
Vill du lägga till något mer?<br />
Jag tror att Donationsprojekt Ukraina på ett nytt sätt har öppnat<br />
våra ögon för hur starka vi Sweor är tillsammans och hur vi<br />
verkligen kan göra skillnad och oerhörd nytta ute i världen. Denna<br />
sida av <strong>SWEA</strong> ska vi visa utåt mycket mer och jag hoppas att vi<br />
framöver kommer att ha många fler globala insamlingar som blir<br />
”största någonsin”.<br />
HELÉN WANNHEDEN<br />
Susanne Franzén visar sina tavlor för bland andra Anki Mattson Nilsson<br />
Konstvernissage med<br />
bokföredrag<br />
HELÉN WANNHEDEN, <strong>SWEA</strong> MALMÖ<br />
Berätta lite om era insamlingsaktiviteter!<br />
Jag och två av mina kreativa väninnor och <strong>SWEA</strong>-systrar, Susanne<br />
Franzén, som är konstnär, och Marie Lindström, som<br />
är författare, anordnade tillsammans en konstvernissage med<br />
bokföredrag hemma hos Susanne, i hennes lägenhet centralt i<br />
Malmö. Susanne skänkte även en av sina tavlor, som lottades ut.<br />
Det blev en eftermiddag som genererade över 3 200 kr!<br />
Vad fungerade bra?<br />
Kombinationen att det blev en så levande, personlig och kreativ<br />
tillställning. Susanne kunde ställa ut sina tavlor och berätta om sin<br />
konstnärsresa, samtidigt som Marie ramade in allt så fint med att<br />
läsa ur två av sina böcker. En riktig win-win situation, att både lyfta<br />
två Sweor och samtidigt göra det för ett gott ändamål! Att vara i<br />
hemmiljö lade dessutom till det där lilla extra myset en kall höstdag.<br />
Vad har ni dragit för lärdomar inför framtida projekt?<br />
Eftersom det var så lyckat och uppskattat kommer vi att bredda<br />
konceptet nästa gång och då bjuda in fler, både utställare (konst,<br />
böcker, musik) och gäster. Därmed kommer vi också att kunna ta<br />
Handgjorda smycken<br />
SOLVEIG ANELLI, <strong>SWEA</strong> MALMÖ<br />
Berätta lite om era insamlingsaktiviteter!<br />
I höstas arrangerade jag<br />
en <strong>SWEA</strong> Malmö-kväll i<br />
centrala Malmö, i Caroline<br />
Svedbom-boutiquen, som<br />
säljer handgjorda smycken.<br />
Vi erbjöds bubbel och tilltugg<br />
samt 10 % rabatt och<br />
100 kr per person gick<br />
oavkortat till Ukrainas<br />
barn. Jag har under åren arrangerat<br />
liknande projekt,<br />
bland annat modevisningar i<br />
olika boutiquer, där vi Sweor<br />
själva visat kläderna, vilket<br />
har varit mycket uppskattat.<br />
Det är viktigt med både<br />
seriösa och flärdfulla program<br />
och att ta ut en avgift,<br />
som antingen går till avdelningen<br />
eller till ett förutbestämt<br />
projekt, som hjälp<br />
till Ukrainas barn.<br />
Caroline Svedboms handgjorda smycken<br />
18
Vad har du för tips och råd till andra?<br />
Det är viktigt att vara väl förberedd på alla eventualiteter samt att<br />
återkoppla och hålla kontakt med företag och institutioner – till<br />
exempel för att bekräfta hur många som är anmälda.<br />
Äppelplockning<br />
MARIE STRÖM<br />
CECILIA WETTSTAM, <strong>SWEA</strong> MALMÖ<br />
Berätta lite om era insamlingsaktiviteter!<br />
Agneta Staaf och Britta Hammargren<br />
Äppelplockning i vår trädgård i<br />
Minnesberg, strax söder om Svedala,<br />
ingick i vårt planerade höstprogram<br />
och är en aktivitet vi har<br />
haft flera år. Styrelsen bestämde i<br />
början av hösten att inkomsterna<br />
från denna aktivitet fick bli ett av<br />
våra bidrag till Donationsprojekt<br />
Ukraina. Aktiviteten har varit<br />
återkommande i några år och uppskattas<br />
av många medlemmar. De<br />
tycker om att komma ut på landet<br />
och plocka äpplen och umgås.<br />
Vad har ni dragit för lärdomar<br />
inför framtida projekt?<br />
Vi kunde ha marknadsfört lite<br />
mer att det var insamling till<br />
Ukraina. Det är viktigt att sprida<br />
information inom avdelningen<br />
vad insamlingen går till, i alla kanaler<br />
som finns och flera gånger.<br />
Företagsmässa med<br />
superlotteri<br />
MONICA TINGGÅRD, <strong>SWEA</strong> MARBELLA<br />
Berätta lite om era insamlingsaktiviteter!<br />
Vi började med spontana insamlingar på våra nätverksluncher,<br />
promenader etcetera. Vi beslutade oss också för att återuppta vår<br />
företagsmässa, som vi inte har kunnat ha på ett antal år på grund<br />
av pandemin. Vi bestämde i ett tidigt skede att överskottet från<br />
mässan skulle gå till Donationsprojekt Ukraina. Vi planerade även<br />
för en fundraising-middag, som vi dessvärre fick ställa in på grund<br />
av för få anmälningar. Jag hade tiggt ihop ett tiotal fina gåvor från<br />
sponsorer, vilka vi skulle auktionera ut under middagen. Men då<br />
middagen inte blev av kontaktade jag sponsorerna för att höra om vi<br />
kunde behålla deras gåvor och auktionera ut dem vid annat tillfälle,<br />
vilket de sa ja till. Vi gjorde därför ett speciellt event i samband<br />
med vår företagsmässa, där vi auktionerade ut de dyraste gåvorna<br />
samt arrangerade ett superlotteri för de andra gåvorna. Det var väldigt<br />
viktigt för våra sponsorer att vi inte blandade ihop deras gåvor<br />
med det vanliga lotteriet som vi brukar ha på <strong>SWEA</strong>-mässan.<br />
Marbellas styrelse 2022 Rozita Andersson, Anna-Karin Bergman,<br />
Monica Tinggård, Malin Kågeman, Ulla Lindeen och Lena Hedendahl<br />
Hur gjorde ni för att sprida information om projektet?<br />
Vi gick ut med det i våra sociala medier, via mina månadsbrev, informerade<br />
på våra nätverksluncher, kickoffer och vandringar. Jag<br />
hade också tät kontakt med våra tre svenska magasin här på Costa<br />
del Sol, vilka skrev om vårt projekt.<br />
Vad var svårt eller utmanande i arbetet med insamlingen?<br />
Det jag upplevde som problem var när vi skulle planera för vår företagsmässa.<br />
Den hade legat i träda i några år på grund av pandemin.<br />
Jag trodde att det bara var att plocka upp de företagsnamn som vi<br />
hade på listan från tidigare och köra igång. Det visade sig att så inte<br />
alls var fallet. Många av företagen hade helt enkelt försvunnit från<br />
marknaden under pandemin, så det var bara att börja på ny kula.<br />
Jag ska villigt erkänna att jag var ganska nervös när hösten närmade<br />
sig och vi inte alls hade fått tag i tillräckligt många utställare. Men<br />
efter idogt arbete lyckades vi få ihop det och mässan blev en succé<br />
även om vi inte fick lika många besökare som vi har haft tidigare<br />
om åren. Det är bra att ta med sig att det kan ta tid att bygga upp<br />
en tradition igen efter ett längre uppehåll. Men nu finns det en<br />
fantastisk grund för <strong>2023</strong> års företagsmässa.<br />
Vad har ni dragit för lärdomar inför framtida projekt?<br />
För egen del lärde jag mig att det tar mer tid i anspråk än vad man<br />
tror att driva ett dylikt projekt. Trots att jag drivit många stora internationella<br />
projekt i mitt yrkesliv, så är det lätt att glömma bort<br />
den insats som behövs, främst då tidsmässigt.<br />
Vad har du för tips och råd till andra?<br />
Först och främst är det ju viktigt att styrelsen tar sig an projektet<br />
med entusiasm; det innebär trots allt ganska mycket jobb att dra<br />
igång en insamling som denna. Sedan är informationen till medlemmarna<br />
otroligt viktig och att försöka få dem engagerade i projektet<br />
är guld värt.<br />
Vill du lägga till något mer?<br />
Jag tycker det är fantastiskt att vi lyckades få ett så bra resultat.<br />
Tack vare fint samarbete med Marbellas kommun kunde vi låna<br />
lokaler gratis. Vi fick totalt ihop 7100 euro. 3154 euro kom via<br />
privata sponsorer och enskilda Sweor och 3946 euro kom från<br />
en del av överskottet från mässan. Jag vill också gärna nämna<br />
att en enskild Marbella-Swea bidrog med hela 1150 euro. Helt<br />
otroligt! F<br />
19
<strong>SWEA</strong> INTERNATIONALS STIPENDIATER<br />
<strong>2023</strong> ÅRS SIGRID PASKELLSTIPENDIAT<br />
AMI-LOUISE JOHNSSON –<br />
en sensationell begåvning i<br />
konstens tjänst<br />
AV KATARINA AGORELIUS • <strong>SWEA</strong> ROM<br />
”Ami-Louise visar en sensationell begåvning på ett solistiskt ovanligt<br />
instrument” skriver juryn i sin motivering. ”Violan är min musikaliska<br />
röst” förklarar <strong>SWEA</strong> Internationals stipendiat i scenkonsterna.<br />
Den 22-åriga altviolinisten/violasten Ami-<br />
Louise Johnsson tilldelas Sigrid Paskells<br />
stipendium i scenkonsterna <strong>2023</strong> om<br />
15 000 USD. Av ett stort antal ansökningar<br />
från unga avancerade instrumentalmusiker<br />
föll juryns val på henne med motiveringen:<br />
”Juryn för Paskellstipendiet ger <strong>2023</strong> års<br />
stipendium till altviolinisten Ami-Louise<br />
Johnsson. Ami-Louise visar en sensationell<br />
begåvning på ett solistiskt ovanligt instrument.<br />
Hennes musicerande är lyhört med<br />
enastående teknisk färdighet och en stark<br />
personlig uttrycksvilja. Juryn ser fram emot<br />
att följa Ami-Louise Johnssons utveckling<br />
och bidrag till den svenska och internationella<br />
musikscenen.”<br />
Efter 13 års violinstudier vid Lilla<br />
Akademiens Musikskola i Stockholm inledde<br />
Ami-Louise vid 18 års ålder, 2019,<br />
kandidatutbildningen på Guildhall School<br />
of Music & Drama i London, där hon efter<br />
en tid bytte instrument och fann ”sin röst”<br />
i altviolinen/violan. När covidpandemin<br />
bröt ut fem månader senare fick hon fioloch<br />
violalektioner via Zoom men sedan en<br />
tid tillbaka är hon på plats igen i London.<br />
Hösten <strong>2023</strong> inleder hon masterutbildningen<br />
vid samma skola.<br />
I konstens tjänst<br />
Ami-Louise har en ledig dag när vi möts i<br />
ett videosamtal och en kompis från Stockholm<br />
är på besök, vilket hon säger ger<br />
henne en ”hemmakänsla”. Det är en mjuk<br />
och konstnärligt mogen ung kvinna jag talar<br />
med. Jag ber om ett uttalande till pressmeddelandet<br />
om att hon tilldelas Paskellstipendiet<br />
och får genast bekräftelse på att<br />
detta är en stor artist, då hon ställer sig<br />
själv åt sidan, i konstens tjänst: ”Jag tycker<br />
att det är jättehärligt att min musik har<br />
nått ut till juryn. Det betyder jättemycket<br />
att violan, som är ett rätt ovanligt instrument<br />
för solospel, har lyckats få folk att<br />
känna någonting.” Hon förklarar att hon<br />
inte är intresserad av att visa upp sig själv,<br />
utan vill dela med sig av det hon känner när<br />
hon spelar.<br />
Stipendiet till studier<br />
När det går upp för Ami-Louise att stipendiet<br />
i år uppgår till hela 15 000 USD<br />
och inte 10 000 som utannonserat, blir<br />
hon väldigt glatt förvånad: ”Oj, det visste<br />
jag inte…”. Stipendiet kommer att användas<br />
till studier vid skolan, men även till<br />
mästarklasser.<br />
”Normal” musiker<br />
”Hemmakänslan”, som hon får när hon<br />
är med sin svenska kompis, är något<br />
Ami-Louise behöver som motpol till sitt<br />
liv i den krävande musikvärlden. Hon<br />
involveras helt och hållet i musiken som<br />
hon arbetar med och slukas upp av allt<br />
det som händer i London, men ibland vill<br />
hon bara vara ”normal”, ta det lugnt och<br />
vara i naturen hemma i Stockholm. De<br />
här två sidorna säger mycket om vem hon<br />
är, om hon så spelar eller är med vänner,<br />
förklarar hon.<br />
Bach-fas<br />
På skolan hålls emellanåt orkester- och<br />
kammarmusikveckor, medan studenterna<br />
under andra veckor får tid för sig själva för<br />
att öva och ta lektioner under dagen. Ami-<br />
Louise övar på sitt instrument mellan två<br />
och fyra timmar om dagen och lägger också<br />
tid på att studera noter. Hon tycker särskilt<br />
mycket om att spela kammarmusik, något<br />
hon får göra mycket på Guildhall. ”Violan<br />
behöver instrumentkompisar, så det är<br />
bra att vi får arbeta mycket med kammarmusik”,<br />
säger hon. Även om det går i faser,<br />
tycker hon nog mest om att spela Bach: ”Jag<br />
har varit i en Bach-fas väldigt länge nu.”<br />
Från violin till viola<br />
Ami-Louise började spela fiol när hon var<br />
fem år gammal. Hennes mamma, som<br />
kommer från Japan, lät henne en sommar i<br />
det asiatiska landet prova på pianolektioner<br />
enligt Suzukimetoden, men det var inget<br />
för henne – hon gillade mer att spela fiol.<br />
När de kom tillbaka till Stockholm började<br />
hon på Lilla Akademien och där studerade<br />
hon fiol i hela tretton år. Ingen i familjen är<br />
musiker, men alla är mycket intresserade<br />
av såväl musik och opera som balett och de<br />
följer Ami-Louise och är glada att hon har<br />
slagit in på den banan. Hon blev antagen på<br />
Guildhall som violinist, men när de skulle<br />
sätta ihop stråkkvartetter saknades violaster<br />
och en lärare frågade om någon ville<br />
prova att spela viola i stället. Ami-Louise<br />
tyckte att det lät spännande, för hon hade<br />
länge varit nyfiken på detta instrument.<br />
MELISANDE LOCHAK<br />
20
Allt eftersom blev det uppenbart för henne<br />
att detta var hennes ”musikaliska röst”,<br />
förklarar hon, och 2020 bytte hon helt och<br />
hållet instrument.<br />
Ta hem nya idéer<br />
Nu vill hon börja frilansa som kammarmusiker<br />
och resa mycket. En fördel med att<br />
vara musiker är att man får se olika platser<br />
och träffa och spela med så många olika<br />
människor runt om i världen, säger hon.<br />
Hon vill samla på sig idéer för att bilda en<br />
festival i Sverige, där hon kan bjuda in sina<br />
musikervänner och även hennes många vänner<br />
som arbetar med konst och utställningar,<br />
som en plats “för alla”. F<br />
VAD ÄR EN ALTVIOLIN?<br />
Altviolin är ett stråkinstrument i violinfamiljen som är lite större än violinen.<br />
Strängarna är lite längre och stråken lite grövre och detta ger en fyllig<br />
och mörk klang. Altviolinen, som också kallas viola eller altfiol, är vanligast<br />
som orkesterinstrument<br />
LÄS MER OM SIGRID PASKELLS STIPENDIUM<br />
www.swea.org/stipendier/paskell-stipendiet/<br />
<strong>2023</strong> ÅRS INTERKULTURELLA STIPENDIAT<br />
Doktoranden JULIA SAHLSTRÖM<br />
sprider kunskap om Förintelsen,<br />
konflikter och rasism<br />
AV PAULA F HASSELGREN • AO <strong>SWEA</strong> GÖTEBORG<br />
Mottagaren av Agneta och Gunnar Nilssons stipendium för studier av interkulturella relationer <strong>2023</strong> är Julia<br />
Sahlström, doktorand i historia vid Stockholms universitet. Göteborgs avdelningsordförande Paula Hasselgren är<br />
en av stipendiets jurymedlemmar och berättar om årets val av stipendiat.<br />
Julia Sahlström skriver just nu på sin<br />
avhandling om judars minnen och erfarenheter<br />
av Förintelsen under den tidiga efterkrigstiden,<br />
1945-1966. Stipendiepengarna<br />
gör att hennes önskan om att studera en<br />
termin i Oxford kan förverkligas.<br />
Juryns urvalsarbete<br />
Det är alltid roligt när vi som jurymedlemmar<br />
får ta del av stipendieansökningarna<br />
som kommit in. Vi kastar oss mer eller<br />
mindre över dem och läser och begrundar<br />
självklart alltid väldigt noga. Vissa år är det<br />
svårt att välja och vissa år är det av någon anledning<br />
lättare. För att vi över huvud taget<br />
skall titta på en ansökan måste den självklart<br />
vara fullständig, vilket betyder att alla bilagor<br />
som vi efterfrågar måste finnas med.<br />
När det gäller det interkulturella stipendiet<br />
finns det till exempel krav på att man har en<br />
grundexamen från ett svenskt universitet och<br />
att man dessutom har konkreta planer för<br />
sina interkulturella studier genom att kontakt<br />
har etablerats med en institution på ett<br />
utländskt universitet. Den kontakten måste<br />
självklart också kunna styrkas, till exempel<br />
med antagningsbevis eller inbjudningsbrev.<br />
Vi begär också att stipendiaten skall vara<br />
villig att dela med sig av sina erfarenheter<br />
till <strong>SWEA</strong> genom att till exempel hålla ett<br />
föredrag för en enskild förening eller genom<br />
<strong>SWEA</strong>-podden.<br />
Livslångt intresse<br />
Julia har nästan så länge hon kan minnas<br />
varit intresserad av mänskliga rättigheter så<br />
att valet föll på statskunskap när hon skulle<br />
börja på universitetet var väldigt naturligt<br />
och när hon hittade masterprogrammet<br />
”Förintelse och folkmordsstudier” var det<br />
ett enkelt val. Intresset för att lyfta minoritetsproblematik<br />
har samtidigt vuxit<br />
sig stark. Att Julias föräldrar är advokater<br />
och arbetar med mänskliga rättigheter och<br />
alltid har betonat vikten av att lagen ska<br />
vara lika för alla har givetvis också påverkat<br />
hennes val. Hon har fått privilegiet<br />
att träffa och samtala med Förintelseöverlevande,<br />
som Magda Eggens och Emerich<br />
21
<strong>SWEA</strong> INTERNATIONALS STIPENDIATER<br />
Roth, och lyssna till deras historier vilket<br />
självklart har berört henne djupt.<br />
Flera examina<br />
Det har hunnit bli en hel del studier och<br />
examina för Julia, som förutom det som<br />
redan nämnts även har en examen i retorik.<br />
Parallellt med sin forskning håller hon<br />
dessutom på att läsa in en kandidatexamen<br />
i judiska studier vid Lunds universitet eftersom<br />
hon anser att fördjupade kunskaper om<br />
judaistik kompletterar hennes forskningsinriktning<br />
på Förintelsen.<br />
Arbete och engagemang<br />
Julia har inte bara studerat, hon har även<br />
hunnit med att arbeta både akademiskt och<br />
ideellt i sitt 34-åriga liv. Innan hon blev doktorand<br />
arbetade Julia bland annat som utredare<br />
på Brottsförebyggande rådet med en<br />
regeringsrapport om antisemitiska hatbrott.<br />
Det arbetet tog henne runt i Sverige för att<br />
på olika platser intervjua judar som blivit<br />
utsatta för antisemitiska hatbrott. Arbetet<br />
innebar också att hon gjorde intervjuer med<br />
polis, rättsväsende och gärningspersoner<br />
och det är därför väldigt förståeligt hur<br />
hennes forskning kom att bli inriktad på judars<br />
minne och erfarenheter av Förintelsen.<br />
När jag pratar med Julia trycker hon gång<br />
på gång på hur starkt hennes intresse för<br />
mänskliga rättigheter och minoritetsproblematik<br />
är och det är lätt att känna att<br />
hennes passion för ämnet är väldigt djup.<br />
Julia är medgrundare till organisationen<br />
Mass Violence Awareness Initiative<br />
där hon arbetat under flera år<br />
för att sprida kunskap om olika folkmord,<br />
konflikter och rasism. Vidare så<br />
har Julia haft ett starkt intresse för integration<br />
och nyanlända ungdomar och<br />
hon har även varit med och grundat ett<br />
projekt där hon tillsammans med en annan<br />
projektledare skapade ett program<br />
som gav nyanlända inspiration till hur<br />
de kunde bli entreprenörer. Utöver de<br />
organisationer som Julia själv har grundat<br />
har hon bland annat varit engagerad<br />
i Utrikespolitiska föreningen i Uppsala<br />
och Amnesty Internationals lokala gren<br />
i Uppsala. Dessutom har hon hunnit<br />
praktisera på FN:s flyktingorgan i Israel.<br />
Framtiden<br />
Efter disputationen som ser ut att ske<br />
nästa år, ser Julia sig själv som forskare<br />
och historiker. Hon tycker att det är väldigt<br />
inspirerande att få träffa många spännande<br />
människor och som historiker är<br />
det alltid givande att utforska och lära sig<br />
av det förflutna.<br />
Vid sidan om sitt studerande och<br />
sina olika engagemang är Julia också en<br />
hängiven styrketränare. Hon berättar<br />
att det självklart känns skönt och är viktigt<br />
att kroppen får sitt när det annars<br />
lätt blir mycket stillasittande. Ytterligare<br />
ett intresse som vuxit sig allt starkare är<br />
trädgårdsarbete, framför allt vid familjens<br />
lantställe. Hon säger sig ha ärvt intresset<br />
från sin mamma och mormor och hoppas<br />
att hon i framtiden skall få en egen<br />
trädgård att pyssla med.<br />
Tack & grattis!<br />
Slutligen kan jag, som jurymedlem,<br />
bara konstatera att vi återigen har funnit<br />
en mycket värdig mottagare av det fina stipendium<br />
som Agneta och Gunnar Nilsson<br />
lade grunden till för över trettio år sedan,<br />
så varmt tack till Agneta och Gunnar<br />
och likaså varmt grattis till Julia! F<br />
LÄS MER OM INTERKULTURELLA STIPENDIET<br />
www.swea.org/stipendier/interkulturella-stipendiet/<br />
<strong>2023</strong> ÅRS LITTERATURSTIPENDIAT<br />
SVEA LARSON sätter fokus på<br />
svenskors USA-migration<br />
AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />
Svea Larsons tvärvetenskapliga forskning kring svenska kvinnors<br />
migration till USA och återflytt till Sverige är ett viktigt komplement<br />
till tidigare migrationsforskning som mest handlat om män, menar juryn<br />
i sin motivering.<br />
Svea Larson är doktorand i skandinaviska<br />
studier vid University of Wisconsin –<br />
Madison. I sin avhandling undersöker<br />
hon kulturella, materiella och emotionella<br />
aspekter hos kvinnliga svenska migranter<br />
mellan 1880 och 1940, samt deras roll som<br />
kulturbärare. Hon tilldelas 15 000 USD<br />
för sin forskning.<br />
22
Intresset för Sverige<br />
Som svenskättling har Svea alltid haft ett<br />
intresse för Sverige och svenska språket.<br />
Hon förklarar att många amerikaner har<br />
svårt att uttala hennes väldigt svenska<br />
namn. ”Jag är ofta tvungen att förklara<br />
min familjebakgrund, så det har stärkt<br />
mitt intresse för svenska språket och kulturen”,<br />
säger hon. Under en studieperiod<br />
i Frankrike träffade hon en svensk, vilket<br />
ledde till flera Sverigebesök och senare<br />
har hon även tillbringat ett år som au<br />
pair i Sverige.<br />
Kvinnliga migranter<br />
Under tiden i Sverige började Svea fundera<br />
på sin egen familjehistoria, med både<br />
mor- och farföräldrar som migrerade från<br />
Sverige till USA. ”Många kvinnor, inklusive<br />
några i min släkt, kom till USA och<br />
jobbade i amerikanska hushåll. Mycket har<br />
skrivits om migranternas erfarenheter, men<br />
inte så mycket om dem som kom tillbaka<br />
till Sverige”, förklarar Svea.<br />
”Under året jag jobbade som au pair,<br />
pratade jag ofta med folk som sa ungefär att<br />
’jag hade en farmor som reste till Amerika<br />
och jobbade som piga eller kokerska eller på<br />
hotell, men kom tillbaka efter några år’. Det<br />
var en situation som jag inte hade tänkt på. På<br />
historielektionerna i skolan i USA fokuserar<br />
vi på de människor som kom och upplevde<br />
den amerikanska drömmen, inte på dem som<br />
senare återvände till sina ursprungsländer.”<br />
Svea kan också relatera till de känslor som<br />
kan komma när man varit utomlands och<br />
sedan återvänder. ”Jag har känt hur det är att<br />
vara i ett nytt land och sedan hur det känns<br />
när man kommer hem och inser att man inte<br />
är densamma, känslan av att befinna sig mellan<br />
kulturer och länder. Jag började undra<br />
varför min släkt stannade i USA – och hur<br />
det var för dem som återvände.”<br />
Mellan 1880-1940 migrerade många<br />
kvinnor ensamma till USA och det var<br />
en tid när resandet började gå snabbare.<br />
”Det var en viktig tid för kvinnor som<br />
sökte nya sociala och ekonomiska roller,<br />
både inom traditionellt kvinnliga områden<br />
som hushållsvetenskap och inom<br />
andra yrken. Det var en tid av rörelse: nya<br />
politiska system, ny teknologi, nya konsumtionsmönster<br />
och urbanisering.”<br />
Viola Carlson är en central person i<br />
Sveas forskning. ”Violas båda föräldrar var<br />
svenska, men hon föddes i USA. När hon<br />
var tio år reste familjen tillbaka till Karlskoga<br />
och på grund av andra världskriget<br />
blev de fast där. Viola saknade USA i hela<br />
sitt liv; jag tror att hon aldrig kände sig helt<br />
hemma i Sverige. Till slut fick hon veta att<br />
hon kunde behålla sitt amerikanska medborgarskap<br />
och fick möjlighet att åka hem.<br />
Hon lämnade många hushållsapparater,<br />
kryddor och kläder till arkivet i Karlstad<br />
(Svenska Migrationscentret, tidigare<br />
Emigrantregistret). Jag har haft kontakt med<br />
hennes dotter, som också har flyttat mellan<br />
USA och Sverige flera gånger.”<br />
Mat och kokböcker<br />
Svea har också ett stort intresse för mat.<br />
”Jag är superintresserad av handskrivna<br />
kokböcker från tidigt 1900-tal. Kokböckerna<br />
visar kvinnornas värld på ett unikt<br />
sätt. Matlagning är en av mina hobbyer, så<br />
det är super för mig att komma bort från<br />
LÄS MER OM LITTERATURSTIPENDIET<br />
www.swea.org/stipendier/litteraturstipendiet/<br />
datorn och prova deras recept ibland!” Svea<br />
berättar att hon kan längta efter mat från<br />
både USA och Sverige och beskriver att<br />
denna längtan är en kraftfull utgångspunkt<br />
för att förstå migranters erfarenheter och<br />
betydelsen av hemlängtan.<br />
Att göra forskningen tillgänglig utanför<br />
den akademiska världen är något som Svea<br />
brinner för. Hon förklarar att det inom forskningen<br />
av folklore läggs stor vikt på ”deltagande<br />
forskning”, så kallad participatory<br />
research. Forskningen handlar inte bara<br />
om att samla berättelser och information,<br />
utan även om att samarbeta med de grupper<br />
som studeras. ”<strong>SWEA</strong> är en bra start<br />
för mig!” menar hon, och fortsätter: ”Jag<br />
blev verkligen överraskad över stipendiet.<br />
Det hjälper mig att stanna längre i Sverige<br />
under sommarperioden för att avsluta<br />
besök på arkiv och i museisamlingar, vilket<br />
jag uppskattar jättemycket. Under de sista<br />
månaderna kommer mitt projekt vara mer<br />
fokuserat på mat och gamla handskrivna<br />
kokböcker. Jag vill hyra en stuga i ett par<br />
veckor och prova att laga rätter på en gammal<br />
järnspis för att bättre förstå matens<br />
materiella kvaliteter.”<br />
Tack!<br />
Svea vill rikta ett stort tack till alla Sweor<br />
för stödet ”Om det finns Sweor som har<br />
familjehistorier om immigration till USA<br />
är jag alltid intresserad av att höra dem! Sådana<br />
muntliga historier och levande traditioner<br />
och personliga samlingar innehåller<br />
så rik och kraftfull information.” F<br />
Rumsförmedlingen är en service av<br />
Sweor för Sweor med representanter<br />
på ett 60-tal orter runt om i världen!<br />
www.swea.org/rumsformedling/<br />
23
Våraktiviteter hos <strong>SWEA</strong> Rivieran<br />
AV ANTOINETTE NILSSON, ORDFÖRANDE<br />
Vårens aktiviteter hos <strong>SWEA</strong> Rivieran inleddes med en Mimosavandring<br />
i Tanneron i februari. På bilden framför det vackert blommande<br />
mimosaträdet står Karin Möller, Margit Davidsson, Ann-Sofi<br />
Sandblom och Marianne Tedenryd-Olsson.<br />
I februari firades semmeldagen då Annika Stjernberg, Anna Tholozan,<br />
Catharina Strang, Karin Wahlström, Anneth Nilsson, Ann-Sofi Sandblom<br />
lät sig väl smaka.<br />
FOTON AV ANTOINETTE NILSSON<br />
Konstnärerna Gabriella Legillon,<br />
Maja Ajlholm, Maria<br />
Neime, Loo Mathews,<br />
Monica All samt Karin<br />
Wahlström (ej på bild) bjöd<br />
på vernissage i mars. Författaren<br />
Birgitta Lindqvist<br />
invigde konstutställningen<br />
samt höll ett par dagar senare<br />
ett föredrag för oss om<br />
livets berg-och-dalbana. F<br />
Kickoff hos <strong>SWEA</strong> Marbella<br />
AV ELIN SUNDSTRÖM, ORDFÖRANDE<br />
I mitten av april höll den nya styrelsen för <strong>SWEA</strong><br />
Marbella stor kickoff med ett 50-tal deltagare.<br />
Styrelsen tillsammans med frivilliga skapade fantastiska<br />
skandinaviska tapas och välkomnade nya medlemmar<br />
på en förträff innan andra medlemmar och<br />
gäster anslöt.<br />
Svensk Damtidning var på plats för ett mingelreportage<br />
och Jenny Velvet och Diana Tillström underhöll gästerna<br />
med skönsjungande toner. Styrelsen höll också i ett quiz<br />
om Spanien och det var många som inte visste att det är<br />
olagligt att köra bil i flipflops här i Marbella. Lokala företag<br />
med svensk anknytning hade donerat nästan 40 vinster<br />
till ett lotteri där intäkterna traditionsenligt ska gå till välgörande<br />
ändamål.<br />
Det var fantastiskt att känna sammanhållningen och den<br />
positiva stämningen när så många kvinnor med svensk anknytning<br />
sammanstrålade för att nätverka och umgås tillsammans. Det var också<br />
fint att se hur nya medlemmar välkomnades av de mer erfarna och det knöts många<br />
nya kontakter under kvällen. F<br />
FOTON AV ULRICA COOPER OCH ULLA LINDEEN<br />
24<br />
Jenny Velvet underhöll med sång
Susanne Berglund med<br />
Sweor på "Måla & skåla"<br />
Medlemsvård HOS <strong>SWEA</strong> MALLORCA<br />
AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />
Avdelningsordförande Susanne Berglund berättar hur <strong>SWEA</strong> Mallorca arbetar för att medlemmarna ska trivas<br />
samtidigt som nya medlemmar ska kunna hitta <strong>SWEA</strong> och vilja bli Sweor.<br />
Vad är viktigast för att Mallorca-Sweorna ska<br />
trivas?<br />
Jag tror att det viktigaste är att vi är tydliga med att vi kvinnor<br />
stöttar och ställer upp för varandra. Vi är ett nätverk som bryr oss!<br />
Alla är välkomna och alla har en plats hos oss. Vi undviker negativt<br />
skvaller.<br />
Hur gör ni för att svenska kvinnor på Mallorca<br />
ska upptäcka <strong>SWEA</strong>?<br />
Vi använder Facebook och Instagram, webbsidan och nyhetsbrev<br />
via e-post och försöker att jobba mycket med bilder från våra event,<br />
så att man verkligen kan känna vad man missar om man inte är<br />
med. Vi har kul!<br />
Vad är viktigast för att Sweor ska trivas med sina<br />
uppdrag och vilja bli aktiva?<br />
Nu har ju denna styrelse bara jobbat i ett år, så vi är i uppstarten.<br />
<strong>SWEA</strong>-lunch på svenskägda hotellet Feliz i El Terreno<br />
Vi kommer att börja söka hjälp hos våra medlemmar framöver,<br />
men eftersom vi i dagsläget har många nya medlemmar så jobbar vi<br />
detta år på att lära känna varandra mer.<br />
Vilka aktiviteter är mest populära?<br />
Mingel känns som det som flest vill gå på. Då kan man prata med<br />
många och gå runt lite som man själv vill – till skillnad från en<br />
lunch till exempel. Men att kombinera luncher med utflykter och<br />
mingel är nog ändå det bästa.<br />
Har ni någon särskild aktivitet som betyder<br />
mycket?<br />
På påsklunch och julmiddag får även respektive delta; det känner<br />
vi betyder mycket för våra medlemmar. Då träffas även Sweornas<br />
partner, vilket är otroligt uppskattat. Man får en större förståelse<br />
för hur viktigt nätverket <strong>SWEA</strong> är.<br />
Vilka kommunikationsvägar är viktigast?<br />
Alla olika kommunikationsvägar samverkar – sociala medier, nyhetsbrev,<br />
webbsidan, event och personliga möten. Det börjar med<br />
en inbjudan och när man väl deltar så blir det ju ofta så att den<br />
personen tar med sig en väninna nästa gång. Men Facebook och<br />
Instagram tillsammans med möten ”IRL” är nog de som har mest<br />
genomslagskraft.<br />
Vad är ert bästa tips till andra <strong>SWEA</strong>avdelningar?<br />
Det är nog viktigt att få in några nya medlemmar varje år. Om man<br />
är den enda som är ny på ett event kan man kanske känna sig lite<br />
ensam – speciellt om de övriga medlemmarna har känt varandra<br />
under många år. Då kan det vara bra att fylla på med nya, så att<br />
det blir en bra gruppdynamik. Det kan ju även vara bra om man<br />
behöver påfyllning i styrelsen. F<br />
25
CHRISTINA KEIGHREN<br />
I främre raden initiativtagarna<br />
Mona Horvath (tvåa från vänster)<br />
och Lisa Quondamatteo (tvåa<br />
från höger).<br />
Shero Flower Tribute<br />
<strong>SWEA</strong> TORONTO UPPMÄRKSAMMAR INTERNATIONELLA KVINNODAGEN<br />
AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />
I samband med internationella kvinnodagen den 8 mars lanserade <strong>SWEA</strong> Toronto Shero Flower Tribute, genom<br />
att kombinera blommor och konst för att lyfta fram kvinnor i den offentliga konsten.<br />
Sedan 2018 blomstersmyckar Interflora i Sverige kvinnliga namngivna<br />
skulpturer runt om i landet på internationella kvinnodagen,<br />
för att uppmärksamma att de endast utgör en bråkdel av den offentliga<br />
konsten. Det finns fler liknande initiativ runt om i Europa<br />
och världen, och i år har <strong>SWEA</strong> Toronto tagit konceptet även till<br />
Kanada.<br />
Visst finns det kvinnliga skulpturer, men de flesta är generiska<br />
och gestaltar till exempel ”kvinnlighet”, ”moderskap” eller ”skönhet”,<br />
till skillnad från manliga skulpturer, som oftast gestaltar en<br />
specifik, namngiven person.<br />
”I Sverige utgör namngivna kvinnor endast 10 % av skulpturerna<br />
i offentliga miljöer”, berättar avdelningsordförande<br />
Lisa Quondamatteo. ”När vi började leta efter en staty att<br />
uppmärksamma här i Toronto, så hittade vi inte en enda namngiven<br />
kvinnlig staty.”<br />
För att ändå gå vidare med projektet valdes den vackra skulpturen<br />
Endless Bench av Lea Vivot som föreställer två mödrar med<br />
tre barn. Skulpturen står framför Hospital for Sick Children i<br />
centrala Toronto. Till internationella kvinnodagen i år smyckades<br />
skulpturen med färgsprakande blomsterarrangemang skapade av<br />
The Garden Club of Toronto.<br />
Den 8 mars klockan 12.00 samlades ett 40-tal personer –<br />
Sweor, förbipasserande och nyfiken sjukhuspersonal – och den<br />
svenske generalkonsuln Lars Henriksson höll ett tal.<br />
Idén till Shero Flower Tribute föddes för ett par år sedan i den<br />
lokala <strong>SWEA</strong> Art-gruppen, med Lisa Quondamatteo och Mona<br />
Horvath i spetsen. PR-ansvarig Birgit Cole har varit drivande och<br />
flera Sweor har hjälpt till, bland annat med förberedelser och med<br />
att dela ut lila tulpaner till förbipasserande kvinnor.<br />
Syftet med Shero Flower Tribute är att hylla alla ”sheroes” (she<br />
+ heroes) i våra liv och lyfta fram betydelsen av kvinnliga förebilder<br />
i samhället genom den offentliga konsten. F<br />
MER OM LEA VIVOTS SKULPTUR:<br />
www.leavivot.com/endless-bench<br />
FOTON AV LISA QUONDAMATTEO<br />
26<br />
Cia Leander, Birgit Cole och Ylva Dahl
<strong>SWEA</strong> INTERNATIONALS<br />
WEBBINARIER<br />
Upptäck våra intressanta webbinarier!<br />
Missa inte våra intressanta och spännande webbinarier som du<br />
som Swea har tillgång till oavsett var i världen du befinner dig. Varje<br />
tillfälle startar med en halvtimmes mingel där vi umgås online över<br />
avdelningsgränserna. Visst är det fantastiskt att på så vis uppleva<br />
vår världsvida vänskap!<br />
Alla webbinarier finns tillgängliga i efterhand:<br />
www.swea.org/vara-kanaler/webbinarier/<br />
Axplock från tidigare webbinarier<br />
Svenskar i Världen med Cecilia Borglin<br />
Svenskar i Världen förbereder sig för ett intensivt år med fokus på<br />
Utlandssvenskarnas parlament den 20 juni. Generalsekreterare Cecilia Borglin<br />
är med oss under kvällen och avslöjar vad mer som utlandssvenskarna kan<br />
förvänta sig av SVIV under <strong>2023</strong>.<br />
Har du idéer om ämnen och<br />
föreläsare till kommande<br />
webbinarier?<br />
Kontakta Jenny Lyskawa:<br />
jlyskawaswea@gmail.com<br />
Vanliga problem för utlandssvenskar<br />
Hur kan UD bistå svenskar som hamnar i nöd utomlands? Vilken uppgift har<br />
UD:s reserekommendationer? Emelie Rennerfelt, kansliråd och chef för UD:s<br />
konsulära grupp, ger information och vägledning.<br />
Kvinnohälsa med överläkare Isis Amer-Wåhlin<br />
En kvinnas liv består av många olika faser då vi påverkas av våra hormoner.<br />
Hur ser dessa faser ut? Kan vi säkerställa hälsa genom vår livsstil? Hur<br />
påverkas vi av miljön? Välkommen att möta Isis Amer-Wåhlin, överläkare i<br />
gynekologi och obstetrik med särskilt intresse för kvinnans hormonella hälsa<br />
och funktionsmedicin.<br />
KOMMANDE WEBBINARIER<br />
Juni<br />
8 <strong>SWEA</strong> Art: Skissning<br />
September<br />
fler tillkommer under hösten<br />
7 Årets Svenska Kvinna Anne-Marie Eklund Löwinder<br />
13 Angelica Persson om textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström<br />
20 Bokklubb EMA: Björnjägarens döttrar av Anneli Jordahl<br />
28 <strong>SWEA</strong> Art: Fotografi<br />
Oktober<br />
3 <strong>SWEA</strong> Skriver<br />
12 <strong>SWEA</strong> Art<br />
26 Pensioner med Monica Zettervall från Pensionsmyndigheten<br />
Vill du vara med<br />
och skapa <strong>SWEA</strong><br />
Internationals<br />
webbinarier?<br />
Vi behöver personer som<br />
vill hjälpa till med allt från<br />
idéer till kommande innehåll,<br />
vara moderator, bidra<br />
med tekniskt stöd, jobba<br />
med videoredigering samt<br />
administrativt ansvarig.<br />
Ingen tidigare erfarenhet<br />
krävs; det räcker att du är<br />
intresserad och vill lära dig!<br />
Hör av dig till Jenny Lyskawa:<br />
jlyskawaswea@gmail.com<br />
Vill du leda<br />
webbinariegruppen?<br />
Vi söker ny ansvarig för<br />
webbinariegruppen. För mer<br />
information och ansökan:<br />
https://shorturl.at/cyOY8<br />
November<br />
30 Bokklubb EMA: I munkens skugga av Helena Thorfinn<br />
27
Sweor på resa genom Umbrien<br />
AV MONICA VESTERGREN • <strong>SWEA</strong> FLORIDA<br />
I mitten av april sammanstrålade 42 förväntansfulla Sweor från USA och Europa i den pittoreska staden Spoleto<br />
i italienska Umbrien. Med det charmiga hotellet San Luca som utgångspunkt gjordes dagsutflykter till historiska<br />
städer, vingårdar, olivoljefarmer och restauranger.<br />
Vår guide Elizabeth Cederholm (<strong>SWEA</strong><br />
Rimini), som bott i Italien och arbetat som<br />
researrangör i mer än 50 år, hade skapat ett<br />
innehållsrikt program för en vecka med kultur,<br />
historia, mat och vin – samt lite shopping.<br />
Spoleto har byggnadsminnen från antiken,<br />
medeltiden och renässansen och<br />
staden är också känd för sin operafestival,<br />
Festival dei due Mondi, som hålls varje sommar.<br />
När vi var där var det ännu vår och<br />
ganska kyligt. Under en promenad i Spoletos<br />
kullerstensgränder hittade vi en butik<br />
som sålde italienska kashmirplagg och flera<br />
av oss slog till på en värmande poncho.<br />
De andra städerna vi besökte under<br />
veckan var alla högt belägna och vi nådde<br />
stadskärnorna med bergbana, rulltrappa<br />
eller hiss. Ny teknik blandas med antik<br />
byggnadskonst.<br />
Perugia, Umbriens huvudstad, har anor<br />
sedan etruskernas tid. I Collegio del Cambio<br />
beundrade vi fresker av Perugino, Rafaels<br />
lärare. Perugia är också känt för Baci-choklad<br />
och för universitetet, där många utländska<br />
ungdomar studerar italienska.<br />
I Orvieto hänfördes vi av den enorma<br />
domkyrkan med sina fresker av Fra Angelico<br />
och Luca Signorelli. Leonardo da Vinci<br />
besökte kyrkan sex gånger för att söka inspiration<br />
till Sixtinska kapellets tak.<br />
Resans höjdpunkt var besöket i Assisi,<br />
den helige Franciskus födelsestad och ett<br />
viktigt pilgrimsmål för katoliker. Vi guidades<br />
i den berömda basilikan av broder Theodor,<br />
en dansk före detta sjöman, som gick i kloster<br />
vid 50 års ålder. Han tolkade symboliken i<br />
Giottos fresker för oss och pekade också ut<br />
Mussolinis vapensköld på golvet.<br />
Under bussresorna mellan utflyktsmålen<br />
berättade Elizabeth om Italiens historia, från<br />
etruskerna till nutid, och om vardagslivet<br />
för italienarna – bland annat fick vi veta att<br />
Italien har flest skatter i Europa.<br />
Vart vi än tittade ut från bussfönstret<br />
såg vi vyer som hämtade ur en resebroschyr.<br />
Cypresser, pinjeträd och berg. Medeltida<br />
byar i rosa och gult högt uppe på kullarna.<br />
Det stod inte bara kultur och historia<br />
på programmet – vi lärde oss också att laga<br />
italiensk mat, bland annat den umbriska<br />
specialiteten, korven mazzafegato (som betyder<br />
”ta död på levern”). Vi trängde in oss<br />
i köket på den familjeägda gården Castello<br />
di Pupaggi, där det låg fläskkött och diverse<br />
inälvor i stora tråg. Slaktaren skar upp ingredienserna<br />
i bitar, som skulle malas. Korvskolan<br />
fortsatte ute på gårdsplanen där färsen<br />
stoppades i skinn och knöts till korvar.<br />
Medan korvar och fläsk sedan grillades<br />
över öppen eld lärde vi oss att handla en perfekt<br />
korv. Den ska endast innehålla kött, salt<br />
och peppar – inte utfyllnad eller E-nummer<br />
och absolut inte askorbinsyra, vilket betyder<br />
att grisarna matats med fiskmjöl, som ger korven<br />
en konstig bismak. Vi slog oss ned vid ett<br />
långt, rustikt bord och snart låg nygrillade<br />
korvar på våra tallrikar. Det smakade ljuvligt<br />
– och vi visste exakt vad som fanns i korven!<br />
Efter den bastanta lunchen for vi vidare<br />
till en olivoljefarm och provsmakade olika<br />
oljor. Till skillnad från vin är olivoljan bättre<br />
ju yngre den är. Olika tilltugg serverades till<br />
oljan och vi blev så proppmätta efter korv,<br />
sidfläsk, vin, olivolja, ost och tryffelsnittar<br />
att vi avbokade kvällens restaurangbesök<br />
och nöjde oss med en Aperol Spritz i hotellets<br />
mysiga lounge.<br />
Under veckan besökte vi inte mindre än<br />
tre vingårdar, där vi provade några av Italiens<br />
bästa viner, bland annat det berömda Sagrantino<br />
som görs på en antik druva, som<br />
bara finns i Umbrien. Och naturligtvis bjöds<br />
vi också på en väldoftande tryffelmiddag,<br />
eftersom tryffel är en annan av Umbriens<br />
kulinariska specialiteter.<br />
Sista kvällen åt vi avskedsmiddag med<br />
pärlhöna på menyn. Otroligt gott! Efter desserten<br />
tackade vi Elizabeth för en oförglömlig<br />
vecka med upplevelser och aktiviteter,<br />
som hade varit svåra att genomföra på egen<br />
hand. Som avskedsgåva fick hon en present<br />
från vår favoritbutik i Spoleto, en pälskantad<br />
kashmircape – helt i Elizabeths eleganta<br />
italienska stil.<br />
Morgonen därpå skingrades vi, 42<br />
Sweor, och begav oss till våra hemländer.<br />
Vi tog med oss nya intryck, kunskaper och<br />
vänskaper, och kanske, åtminstone i mitt<br />
fall, ett något utökat midjemått – men det<br />
är det värt, och det döljs effektivt under min<br />
nya kashmirponcho! F<br />
FOTON AV MONICA VESTERGREN<br />
28<br />
Anneli Lagerberg och Adina Kruijssen lunchar<br />
framför Orvietos domkyrka
Nils och Huldas tioårsjubileum 1908<br />
Familjerna Almstrum och Nilson ca 1950<br />
Kusinerna Jan, Bonnie och Vicki på<br />
familjens gård i Nebraska 1960<br />
SLÄKTTRÄFF med svenska rötter<br />
AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />
I somras sammanstrålade Austin-Swean Vicki Almstrum med ett 30-tal släktingar – kusiner med föräldrar, barn<br />
och barnbarn – alla svenskättlingar. Under en helg med vikingatema blev det många kära återseenden, olika<br />
aktiviteter och självklart Små grodorna.<br />
En blåsig sommardag i mitten av juni förra<br />
året träffades ett 30-tal svenskättlingar i<br />
Lindenwood Park i Fargo, North Dakota.<br />
Det var Austin-Swean Vicki Almstrum och<br />
hennes släktingar som rest till Fargo från<br />
olika delar av USA – från Texas, Kalifornien,<br />
Minnesota, Nebraska och Washington<br />
– samt ända från Litauen, för att träffas<br />
över en helg och fira sitt svenska ursprung.<br />
Släktträffen anordnades av barnbarn till<br />
Axel Nilson och hans fru Elsie (född Barton).<br />
Axels föräldrar Hulda och Nils utvandrade<br />
från Sverige till USA på 1860-talet.<br />
Vickis farmor Judith var Axels yngre syster.<br />
Det var ett fullspäckat program på<br />
temat vikingar. Men allra mest uppskattade<br />
Vicki att få tillfälle att träffa alla. Det<br />
blev många kära återseenden med minnen<br />
från barndomen.<br />
”Det var fint att träffa alla, särskilt alla<br />
barn och barnbarn. Eftersom vi inte ser<br />
varandra så ofta var det skönt att höra hur<br />
alla har det.”<br />
Träffen hölls utomhus med picknick,<br />
frågesport och en omröstning om vem<br />
som var mest vikingalik. Vicki och hennes<br />
svenska man Torgny fick frågor av nyfikna<br />
barn om Sverige och svenska språket. De<br />
fick även tillfälle att lära släktingarna några<br />
svenska ord och sånger, inklusive Små<br />
grodorna och de demonstrerade hur dansen<br />
ska gå till.<br />
Vickis farfar, Bror Hjalmar Almström<br />
– sedermera Bill Harrison Almstrum<br />
– kom från Billesholm, utanför Helsingborg,<br />
till USA 1911. Även Vickis farmors<br />
och morfars föräldrar kom från Sverige till<br />
USA, redan under 1800-talet. Men Vickis<br />
pappa och hans systrar lärde sig aldrig<br />
svenska. Deras föräldrar tyckte att de<br />
skulle fokusera på det engelska språket<br />
när de tagit sig till Amerika. När Vicki<br />
växte upp blev hon allt mer nyfiken på<br />
Sverige och sitt svenska ursprung.<br />
Under hennes första fem år bodde<br />
familjen på den bondgård söder om Oakdale<br />
i Nebraska som farfar Bill hade införskaffat<br />
och som Vickis pappa hade tagit över. Senare<br />
flyttade familjen till Arizona och det var<br />
där Vicki utbildade sig och tog en masterexamen<br />
i matematik vid Arizona State University.<br />
Efter några års arbete fick hon 1983<br />
ett stipendium och deltog i en konferens i<br />
Paris för att därefter besöka vänner i Sverige.<br />
Väl i Sverige fick hon arbete på Philips och<br />
blev kvar i fyra år. Hon började då plugga<br />
svenska, som hon idag talar flytande. Det var<br />
där hon träffade Torgny Stadler, som hon<br />
skulle komma att gifta sig med.<br />
Det är ingen slump att det var just svenska<br />
sånger och Små grodorna som Vicki och<br />
Torgny bidrog med till festligheterna i Fargo.<br />
De två träffades när båda satt med i en<br />
kommitté som tog fram ett sånghäfte och<br />
lekar till en avdelningsutflykt i skärgården.<br />
Släkten har redan planerat nästa träff,<br />
som ska gå av stapeln i juli 2024 i Seattle.<br />
Alla uppmuntras att dela med sig av bilder<br />
och information om släkten, bland annat<br />
genom en Facebookgrupp.<br />
“Det är väldigt kul att ha den här Facebookgruppen,<br />
där vi kan dela bilder och händelser.<br />
Där har vi delat ganska mycket; det har<br />
varit väldigt givande”, säger Vicki, som hoppas<br />
kunna vara med igen nästa år i Seattle. F<br />
VICKI ALMSTRUM<br />
Vickis kusin Bonnie hälsar välkommen<br />
Kusin Jan samt Nils och Huldas yngsta döttrar Bonnie och Linda<br />
(som är de två flickorna längst fram i mittersta bilden ovan)<br />
tillsammans med en kusin från Barton-släkten<br />
29
NY DIREKTÖR för Sveriges<br />
enda kulturhus utomlands<br />
AV SVENSKA INSTITUTET<br />
PATRICK MILLER<br />
Sara Arrhenius är ett känt ansikte från den svenska konstvärlden. Sedan januari är hon ny direktör<br />
för Svenska institutet i Paris och här berättar hon vad hon ser fram emot i sin nya roll och vad<br />
som är på gång framöver inom institutet.<br />
Sara Arrhenius kommer senast från en tjänst som rektor för Kungliga<br />
Konsthögskolan i Stockholm. Dessförinnan var hon chef för<br />
Bonniers konsthall 2005–2017 och direktör för IASPIS, Konstnärsnämndens<br />
internationella utbytesprogram, 2000–2005. Hon<br />
har även en lång karriär bakom sig som kulturskribent, konstkurator<br />
och författare i Sverige och internationellt.<br />
Vad är dina intryck hittills av SI Paris?<br />
Efter min första månad på plats så är jag så imponerad av SI Paris fantastiska<br />
verksamhet. Det vackra palatset i Paris hjärta är en underbar plats<br />
för ett möte mellan svensk och fransk kultur – med stora möjligheter.<br />
Vad händer under <strong>2023</strong> på SI Paris?<br />
Under våren sätter vi fokus på Lars Norén som är aktuell i<br />
Frankrike genom både uppsättningar och utgivningar; till exempel<br />
så kommer Comédie-Française att uppmärksamma Norén i<br />
vår. På institutet visar vi en utställning som tidigare visats på Nationalmuseum,<br />
men vi har också ett ambitiöst program med samtal<br />
och högläsningar. Här kommer vi särskilt att skapa kontakter<br />
med franska regissörer och teatrar som kan vara relevanta också<br />
framöver för svenska dramatiker.<br />
Till hösten är jag väldigt glad över att kunna introducera den<br />
fantastiska svenska målaren Sara-Vide Ericsson för en fransk<br />
publik. Paris håller på att bli ett nytt energicentrum för den samtida<br />
konsten, så jag tror det kan vara väldigt givande att lyfta fram<br />
den svenska samtida konsten. Här märks redan ett intresse, bland<br />
annat blev den svenske konstnären Tarik Kiswanson nyss nominerad<br />
till ett av Frankrikes mest prestigefyllda konstpris, Prix<br />
Marcel Duchamp.<br />
Vad ser du mest fram emot i det nya uppdraget?<br />
Svenska institutet i Paris är en unik institution och erbjuder fantastiska<br />
möjligheter till möten med det franska kulturlivet. Ett<br />
svenskt kulturhus i ett 1500-talspalats i centrala Paris öppnar<br />
för att placera den svenska kulturen i ett franskt sammanhang.<br />
Att använda den platsen för att skapa ett intresse för svensk kultur<br />
och verka för ett utbyte mellan Sverige och Frankrike ser jag<br />
mycket fram emot.<br />
Vad ser du som dina största utmaningar?<br />
Att få svensk kultur att höras och synas i Paris och i Frankrike där<br />
det finns ett så stort utbud. F<br />
SVENSKA INSTITUTET I PARIS<br />
Svenska institutet i Paris är en del av Svenska institutet och är Sveriges enda kulturhus utomlands.<br />
Verksamheten omfattar konst-, design- och fotoutställningar, filmvisningar, konserter, seminarier,<br />
en permanent konstsamling och ett kafé.<br />
Institutet erbjuder även svenskkurser för vuxna samt organiserar event tillsammans med svenska företag inom kulturella<br />
och kreativa näringar.<br />
De sex gästbostäderna, som genomgick en betydande renovering 2019, är ett uppskattat tillfälligt hem för svenska<br />
forskare och kulturskapare som arbetar med projekt med anknytning till Frankrike.<br />
30
DAGS ATT SÖKA JOBB<br />
i Sverige efter utlandsåren?<br />
JESSICA HILL HOLM • <strong>SWEA</strong> STOCKHOLM<br />
Jessica Hill Holm tipsar om hur du kan lyfta fram<br />
olika utlandserfarenheter, som ökad kulturell<br />
kompetens och förståelse för olika perspektiv, när<br />
du söker arbete i Sverige.<br />
Det kan vara en stor omställning att flytta hem till Sverige efter<br />
att ha bott utomlands i många år. Oavsett om du har bott i ett<br />
annat land för arbete, studier, varit medföljande eller bara för att<br />
utforska en annan kultur, kan återanpassningen till livet i Sverige<br />
vara utmanande.<br />
Att återvända till en plats där allt är bekant men ändå annorlunda<br />
kan vara tufft. Det handlar inte bara om att hitta en ny plats<br />
att bo på och att hitta ett nytt jobb. Det är inte alltid så lätt att<br />
anpassa sig till de förändringar som har skett under tiden du varit<br />
borta och att hantera känslan av att vara annorlunda, att du inte<br />
längre passar in i den svenska kulturen på samma sätt som tidigare.<br />
Dina upplevelser av andra kulturer, andra sätt att tänka och leva,<br />
och andra värderingar har förändrat dig.<br />
Att återvända hem efter att ha varit utomlands kan också<br />
innebära möjligheter att få en ny syn på livet och bredda sitt<br />
perspektiv. Genom att exponeras för nya kulturer och livsstilar<br />
får man ofta en mer öppen och inkluderande syn på världen<br />
liksom en djupare förståelse för olikheter och förhoppningsvis<br />
färre fördomar och tankar om stereotyper.<br />
Hemkomsten kan också vara en chans att dra nytta av de nya<br />
kunskaper och erfarenheter som du har förvärvat under din tid<br />
utomlands. Genom att bidra med nya perspektiv och färdigheter<br />
kan du göra en positiv skillnad i samhället. Det kan i sin tur leda<br />
till en bredare och mer varierad arbetskraft samt ge en mer dynamisk<br />
kulturell dialog.<br />
En av de svårigheter man kan uppleva när man flyttar hem är<br />
att på ett tydligt sätt kunna förmedla utlandserfarenheterna i ett<br />
cv. Det kan handla om hur man ska välja ut de mest relevanta uppgifterna<br />
och samtidigt visa på de unika färdigheter och erfarenheter<br />
som man har förvärvat under tiden utomlands.<br />
Så hur kan du tänka när du anpassar ditt cv när du flyttat hem?<br />
En bra strategi är att ta hänsyn till de krav som finns i Sverige och<br />
anpassa din ansökan så att den stämmer överens med förväntningarna.<br />
Vidare kan du tänka på vilka specifika färdigheter och<br />
erfarenheter som är mest relevanta för jobben som du söker.<br />
Tänk på att det inte alltid handlar om att ha en exakt matchning<br />
med den kravspecifikation som står i en annons. Arbetsgivare<br />
letar efter personer som har rätt inställning, förhållningssätt och<br />
personliga färdigheter. Att visa hur dina internationella erfarenheter<br />
har bidragit till att utveckla och förbättra dina professionella<br />
och personliga färdigheter kan göra stor skillnad och övertyga en<br />
framtida arbetsgivare.<br />
Att flytta hem efter att ha bott utomlands kan vara en utmaning,<br />
men det kan också innebära möjligheter att förnya din<br />
syn på livet och bredda ditt perspektiv. F<br />
TRE SAKER ATT INKLUDERA<br />
I DITT CV<br />
Framhäv dina språkkunskaper<br />
Att bo utomlands ger dig ofta möjlighet att lära dig<br />
ett nytt språk eller förbättra dina tidigare kunskaper.<br />
Det kan vara en stor tillgång på arbetsmarknaden,<br />
särskilt om du söker jobb inom internationella<br />
organisationer eller företag. Se till att inkludera dina<br />
språkkunskaper i ditt cv, både i din sammanfattning<br />
och i din lista över färdigheter.<br />
Lyft fram din kulturella kompetens<br />
Att ha upplevt olika kulturer kan också ge dig en<br />
fördel på arbetsmarknaden. Det visar på förståelse<br />
för andra perspektiv och att du kan arbeta effektivt<br />
med människor från olika bakgrunder. Beskriv dina<br />
erfarenheter på ett sätt som visar din kulturella kompetens,<br />
till exempel genom att beskriva hur du har<br />
anpassat dig till och lärt dig av andra kulturer.<br />
Använd konkreta exempel<br />
För att ge arbetsgivare en bättre förståelse för dina<br />
erfarenheter utomlands, använd konkreta exempel.<br />
Beskriv specifika projekt eller uppgifter som du har<br />
utfört, och hur de har utvecklat dina färdigheter och<br />
din erfarenhet. Det hjälper arbetsgivare att förstå hur<br />
du kan bidra till deras organisation eller företag.<br />
<strong>SWEA</strong> Professional är en av <strong>SWEA</strong>s intressegrupper,<br />
precis som till exempel <strong>SWEA</strong> Art, <strong>SWEA</strong><br />
Skriver och <strong>SWEA</strong> Care. Alla Sweor som är intresserade<br />
av företagande, arbetsliv, yrkesfrågor och karriär<br />
är välkomna till <strong>SWEA</strong> Professional, oavsett om du är<br />
mitt i karriären, funderar på att påbörja en ny karriär,<br />
eller har ett långt yrkesliv med erfarenheter att dela<br />
med dig av.<br />
Mer information om <strong>SWEA</strong> Professional på webben<br />
www.swea.org/intressegrupper/swea-professional/<br />
Jessica Hill Holm, <strong>SWEA</strong> Stockholm, skriver för <strong>Forum</strong> sedan 2022<br />
och arbetar som coach och HR-konsult. Hennes vision är att via coaching<br />
inspirera och utveckla individer och företag till ökad framgång och<br />
hållbarhet. Jessica är ansvarig för <strong>SWEA</strong> Professional Sverige och du<br />
når henne via epost: prof.swea.stockholm@gmail.com<br />
LINDA DAHLQVIST<br />
31
<strong>SWEA</strong>-PODDEN<br />
LIVET SOM SVENSK UTOMLANDS<br />
Varannan onsdag kommer ett nytt avsnitt av <strong>SWEA</strong>-podden:<br />
www.swea.org/vara-kanaler/swea-podden<br />
Du hittar <strong>SWEA</strong>-podden på Spotify, Acast, Apple Podcasts, Google Podcasts och andra<br />
ställen där poddar finns. Prenumerera, dela vidare och ge oss gärna ett betyg i din<br />
podd-app. Podden är öppen för alla att lyssna på!<br />
<strong>SWEA</strong>-podden har hunnit intervjua över 60 svenska<br />
kvinnor som bor eller har bott utanför Sveriges<br />
gränser. Länder vi besökt är bland andra Australien,<br />
Frankrike, Förenade Arabemiraten, Kina,<br />
Libanon, Marocko, Monaco, Papua Nya Guinea,<br />
Sydkorea, USA och Vatikanstaten. Vi samtalar på<br />
svenska förstås och alla har anknytning till Sverige<br />
och svensk kultur.<br />
Hur lyssnar man då? Det bästa är att lyssna i en<br />
app, till exempel i mobilen eller ”paddan”. Exempel<br />
på populära podd-appar är Apple podcasts, Spotify<br />
eller Google podcasts. Du laddar enkelt ner<br />
dem från App Store eller Google Play. Sedan är<br />
det bara att ta på hörlurarna på promenaden eller<br />
till kaffet!<br />
Dela gärna avsnitt med dina vänner! Alla kan lyssna<br />
på <strong>SWEA</strong>-podden, inte bara Sweor. Kanske känner<br />
du någon som är på väg utomlands? <strong>SWEA</strong>podden<br />
ger svar på många frågor om levnadsförhållanden,<br />
jobb, skolor, med mera.<br />
Dela gärna feedback och förslag i vår enkät<br />
http://surl.li/gzkyx<br />
Eller kontakta oss på sweapodden@gmail.com<br />
PODDTIPS<br />
Flytten till Asien gav Jenny Ragnwaldh<br />
möjlighet att starta upp sitt<br />
egna designmärke och idag designar<br />
hon kläder och accessoarer av handplockade<br />
vintagetyger. Jenny berättar<br />
varifrån hon får sin inspiration och tipsar<br />
om hur man skapar en kundkrets i<br />
ett nytt land.<br />
Suzanne Elshut bor i Seattle och<br />
berättar om sin karriär inom HR och<br />
om volontärarbetet som professionell<br />
hundförare. Tillsammans med retrievern<br />
Keb har Suzanne varit med om<br />
otaliga äventyr.<br />
2005 utnämndes Ann-Marie Orler<br />
till en av de första kvinnliga polismästarna<br />
i Sverige. Hon har även arbetat<br />
som polischef för FN:s polisstyrka i<br />
Haiti samt varit medlem av Europarådets<br />
tortyrkommitté under åren<br />
2004-2008.<br />
Mariella Rietschel började danskarriären<br />
i Stockholm men kärleken tog<br />
henne till New York där hon började<br />
arrangera exklusiva fester. Tillbaka<br />
i Stockholm startade hon företaget<br />
WeddingPlanner Stockholm.<br />
32
KRÖNIKAN<br />
AV MALIN LAGER • <strong>SWEA</strong> STOCKHOLM<br />
FELHÖRNINGAR OCH FELSJUNGNINGAR<br />
När jag var liten tyckte jag själv att jag var bra på engelska, trots<br />
att jag växte upp i Sverige och undervisningen sträckte sig till<br />
typ två engelskalektioner i veckan. Varje lördag lyssnade jag på<br />
Trackslistan med Kaj Kindvall och spelade in blandband på kassettbandspelaren.<br />
En av favoriterna var Suzanne Vegas megahit<br />
Luka, som jag glatt nynnade med i, och det var inte förrän långt<br />
in i vuxen ålder som jag insåg vad texten handlade om, nämligen<br />
barnmisshandel! Jag minns hur jag skämdes ända in i ryggmärgen.<br />
Hur kunde jag ha missat detta?<br />
Luka släpptes som singel 1987. Suzanne Vega ville lyfta fram ämnet<br />
barnmisshandel och göra det tillgängligt för en stor publik, ett<br />
mörkt ämne som inte är direkt vanligt i melodiös pop. Den tragiska<br />
berättelsen kontrasterar mot den glada melodin, något jag insett<br />
såhär i efterhand.<br />
En annan världshit som jag sjungit på sen barnsben är Abbas Super<br />
Trouper. Jag har aldrig gjort några djupare reflektioner över sångtexten,<br />
men ändå sett framför mig att den handlar om nån slags övermänniska<br />
eller framgångsrik militärkämpe. När låten firade 40-årsjubileum<br />
häromåret hörde jag några radiopratare i Singapore analysera<br />
texten. Döm om min förvåning när jag insåg att en super trouper är en<br />
gigantisk strålkastare, som används på stora konserter och som kan<br />
lysa upp en hel stadion. Björn och Benny skrev låten efter en intensiv<br />
turnéperiod där de hade tröttnat på att vara i strålkastarljuset.<br />
En legend i sammanhanget är killen som ringde in till ett radioprogram<br />
och ville höra This is the Reebok or the Nike. Programledaren<br />
var smått förvirrad tills han insåg att det handlade om den italienska<br />
gruppen Coronas världshit The Rhythm of the Night.<br />
Idag är det egentligen lyxigt lätt att undvika en feltolkad sångtext.<br />
Snipp snapp har du hela texten på skärmen, vilket är eoner snabbare<br />
än att gå till biblioteket och låna Vispop. I vissa appar kan<br />
du läsa texten samtidigt som du lyssnar. Trots dessa finesser sker<br />
det fortfarande missförstånd, och via en snabb sökning på nätet<br />
kan man hitta knasroliga exempel på missuppfattade textrader.<br />
Felhörningar är lika vanliga bland personer som lyssnar på sitt<br />
modersmål, så det har inte alltid med språkförbistringar att göra.<br />
Släpp skämskudden och bjud på dina bästa feltolkningar, för du<br />
kommer snabbt att inse att du är långt ifrån ensam om att ha hört<br />
fel. Världen över finns det folk som fortfarande tror att Bryan<br />
Adams sjöng om sin första våta dröm sommaren -69, när det faktiskt<br />
handlade om något så oskyldigt som en gitarr. F<br />
Malin Lager, <strong>SWEA</strong> Stockholm, skriver för <strong>Forum</strong> sedan 2016<br />
och arbetar som frilansjournalist. Efter 18 år i New York, London,<br />
Luxemburg och Singapore har hon vänt på perspektivet och utforskar<br />
världen med Gotland som utgångspunkt.<br />
KLASSISKA FELHÖRNINGAR<br />
”I can see clearly now, Lorraine is gone”<br />
Rätt text: ”I can see clearly now, the rain is gone”<br />
(I can see clearly now, Johnny Nash)<br />
”It doesn’t make a difference if we’re naked or not”<br />
Rätt text: ”It doesn’t make a difference if we make it or not”<br />
(Living On A Prayer, Bon Jovi)<br />
”See that girl, watch her scream, kicking the dancing queen”<br />
Rätt text: ”See that girl, watch that scene, digging the dancing queen”<br />
(Dancing Queen, Abba)<br />
33
Det svenska körundret<br />
AV MI KARLSSON BERGKVIST • <strong>SWEA</strong> STOCKHOLM<br />
Har du hört talas om ”det svenska körundret”? Mi Karlsson Bergkvist, tidigare inspicient för Sveriges Radios<br />
Symfoniorkester, har träffat körledaren Karin Skogberg Ankarmo för att prata om vad uttrycket egentligen betyder<br />
och varifrån det kommer.<br />
Karin Skogberg Ankarmo är körledare i Kungsholms kyrka sedan<br />
2001 samt konstnärlig ledare för Stockholms gosskör sedan femton<br />
år. Hon har arbetat med körer under lång tid och har en mycket<br />
god kunskap om, och erfarenhet av, svensk körverksamhet.<br />
Karin menar att grunderna för det svenska körundret skapades<br />
under 1800- och 1900-talen. ”Kyrkan har naturligtvis haft ett<br />
starkt inflytande – med vår typ av gudstjänst, där hela församlingen<br />
sjunger med i psalmerna. Men även det faktum att de flesta<br />
kyrkor genom tiderna har haft konserter, och att dessa numera inte<br />
behöver vara knutna till religionen, har påverkat utvecklingen.”<br />
Föreningsverksamheternas framväxt i Sverige har även de<br />
haft en avgörande betydelse, menar Karin, eftersom de skapade<br />
många körer.<br />
”Gemensamhet och sociala möten har varit två av ledorden<br />
i körverksamheten och förklarar varför människor har sökt sig<br />
till körlivet. Jag upplever också att sjunga i en kör blev något av<br />
1800-talets motsvarighet till att man skulle kunna spela piano. Jag<br />
tror att studentlivet och sångtraditionen som skapades på universiteten<br />
också har en avgörande del i utvecklingen i att förankra körerna<br />
i Sveriges kultur.”<br />
Karin berättar att det tidigare var obligatoriskt att sjunga<br />
psalmer under skolans morgonsamling och att alla därför kunde<br />
några psalmer. Detta har helt och hållet försvunnit idag. Den<br />
svenska musiktraditionen urholkas och personer med kanske bara<br />
ett par veckors utbildning i musikämnet slussas ut för att undervisa.<br />
Detta får naturligtvis negativa konsekvenser och oftast får<br />
eleverna inte ens möjlighet att lära sig den mest grundläggande<br />
sång- och musikkunskapen. Karin menar att kompetensen att läsa<br />
noter är som att lära sig alfabetet.<br />
Trots det här växer körverksamheten tack och lov på egen hand.<br />
Kyrkan kan kör och sång på ett sätt som skolorna inte längre kan<br />
erbjuda. Idag är statusen att vara med i en kör mycket hög i Sverige.<br />
Karin jämför körverksamheten bland barn och ungdomar med<br />
motsvarande status för idrott i det amerikanska samhället.<br />
”Att sjunga i kör är lite grann som sport; laget måste samarbeta<br />
för att nå resultat. Det finns statistik som visar att det finns<br />
600 000 personer i Sverige som sjunger i kör. Vissa är naturligtvis<br />
kanske med i flera körer. Barn och ungdomar idag har full koll på<br />
vilka körer som gäller och som är mer prestigefulla än andra. Jag<br />
märker stor skillnad i inställning idag jämfört med när jag började<br />
arbeta med gosskören för femton år sedan. Då kom killarna och sa<br />
generat att de inte ville att jag skulle tala om för någon att de sjöng<br />
i kören eller dela bilder på sociala medier där de var med. Men det<br />
här förändrades snabbt! Nu är de stolta och det är prestigefyllt att<br />
vara med – något de skryter om.”<br />
Karin fortsätter att förklara: ”Jag tror att det till stor del beror<br />
på tv-program som Idol och Melodifestivalen. Att vara kille och<br />
sjunga är inte längre något man skäms över, tvärtom.”<br />
Många av dem som sjungit i barn- och ungdomskörer fortsätter<br />
att sjunga även i vuxen ålder, i kör eller som solister – vissa<br />
professionellt och andra som hobby.<br />
En av ikonerna inom svensk körmusik är Eric Ericson, som<br />
34
”Att sjunga i kör<br />
är lite grann som<br />
sport; laget måste<br />
samarbeta för att<br />
nå resultat.”<br />
startade sin kammarkör 1945. Karin säger att<br />
han har varit en ledstjärna inom de svenska<br />
körernas verksamhet. Framför allt under 60-,<br />
70- och 80-talen var han en förgrundsperson,<br />
även om han är okänd för de yngre idag.<br />
Jag berättar för Karin om mina erfarenheter<br />
av körverksamhet. Som inspicient för<br />
Sveriges Radios Symfoniorkester arbetade<br />
jag dagligdags med orkestern och Radiokören.<br />
Eric Ericsons Kammarkör var en återkommande gäst hos<br />
oss och en av Eric Ericsons sista långa utlandsturnéer till USA<br />
var ett sådant samarbete. Det var 2001 som resan gick till USA<br />
och vi framförde Verdis Requiem under ledning av chefsdirigent<br />
Manfred Honeck.<br />
Eric Ericson var själv chefsdirigent för Radiokören från 1952<br />
till 1982. Radiokören är Sveriges enda a cappellakör med fast<br />
anställda. Den räknas till en av världens mest framstående körer;<br />
den har fått mängder av olika utmärkelser genom åren.<br />
I början av 2000-talet röstade japanerna fram världens bästa<br />
artist, alla kategorier. Den artist som vann var den svenska Radiokören,<br />
i konkurrens med celebriteter som exempelvis Michael<br />
Jackson, Madonna och Pavarotti. Radiokören åkte givetvis till<br />
Tokyo för att ta emot den prestigefyllda utmärkelsen.<br />
Dagen efter prisutdelningen stod Conny<br />
Thimander, en av Radiokörens sångare,<br />
och väntade på hissen. En man kom och<br />
ställde sig bredvid honom och väntade han<br />
också. Hissen dröjde och till slut vände<br />
sig den andre mannen mot Conny, synade<br />
honom och utbrast:<br />
”You’re a singer, aren’t you?”<br />
Mannen berättade att han hade sett<br />
Conny på tv kvällen innan och kände igen honom. Det var Eric<br />
Clapton som var Connys hisskamrat!<br />
Något år senare var vi på turné i Japan med orkestern och kören.<br />
Det var som om jag var på en rockkonsert på Ullevi. Den japanska<br />
publiken skrek i extas, klappade i händerna och levde om innan de<br />
efter en så där tio minuter lugnade ner sig något.<br />
Karin och jag skrattar tillsammans över de här berättelserna.<br />
Vi konstaterar att det svenska körundret frodas och lever, både i<br />
Sverige och i världen. F<br />
Mi Karlsson Bergkvist, <strong>SWEA</strong> Stockholm, skriver för <strong>Forum</strong><br />
sedan 2014. Hon sitter med i Paskellkommittén och har startat<br />
<strong>SWEA</strong>s nyaste intressegrupp, <strong>SWEA</strong> Skriver.<br />
Karin Skogberg Ankarmo med Stockholms gosskör i Chengdu, Kina, 2019.<br />
35
HÄR HITTAR DU <strong>SWEA</strong> I SOCIALA MEDIER!<br />
INSTAGRAM<br />
@sweainternational<br />
för information från <strong>SWEA</strong> International<br />
och inspiration från olika avdelningar.<br />
LINKEDIN<br />
<strong>SWEA</strong> INTERNATIONAL<br />
med officiella <strong>SWEA</strong>-nyheter.<br />
www.linkedin.com/company/sweainternational/<br />
<strong>SWEA</strong> PROFESSIONAL<br />
är en sluten grupp för alla Sweor om karriär och<br />
professionell verksamhet.<br />
www.linkedin.com/groups/4704140/<br />
FACEBOOK<br />
<strong>SWEA</strong> INTERNATIONAL<br />
är en öppen Facebooksida med officiell information<br />
från <strong>SWEA</strong> International.<br />
www.facebook.com/SweaInternational/<br />
<strong>SWEA</strong> VÄRLDEN<br />
är vår största Facebookgrupp där du som är<br />
medlem i <strong>SWEA</strong> får information om allt som är<br />
<strong>SWEA</strong>-relaterat över hela världen.<br />
www.facebook.com/groups/<strong>SWEA</strong>varld<br />
<strong>SWEA</strong> PROFESSIONAL VÄRLDEN<br />
är en Facebookgrupp för Sweor om allt som har med<br />
arbetsliv att göra.<br />
www.facebook.com/groups/sweaprofessionalvarlden<br />
<strong>SWEA</strong>S ANSLAGSTAVLA<br />
är en Facebookgrupp där Sweor i hela världen kan<br />
sälja/köpa, hyra/hyra ut eller annonsera om nästan<br />
vad som helst.<br />
www.facebook.com/groups/sweas.anslagstavla<br />
<strong>SWEA</strong> REDAKTIONSGRUPP<br />
är en Facebookgrupp för Sweor som vill dela tips och<br />
frågor om arbete med text, bild eller layout.<br />
www.facebook.com/groups/swearedaktionsgrupp<br />
<strong>SWEA</strong> ART<br />
är en Facebookgrupp för Sweor som är konstnärer eller<br />
konstintresserade.<br />
www.facebook.com/groups/swea.art<br />
<strong>SWEA</strong> SKRIVER<br />
är en Facebookgrupp för Sweor som är intresserade av<br />
skrivande på svenska.<br />
www.facebook.com/groups/swea.skriver<br />
<strong>SWEA</strong> BUS DISKUSSION<br />
är en Facebookgrupp för Sweor som är intresserade av<br />
barnuppfostran utomlands och svenska språket.<br />
www.facebook.com/groups/sweabus<br />
Vill du vara med och utveckla <strong>SWEA</strong><br />
Internationals sociala medier?<br />
Mejla socialmedia@swea.org<br />
NY ANSVARIG FÖR <strong>SWEA</strong> INTERNATIONALS SOCIALA MEDIER<br />
Veronica Strandell<br />
<strong>SWEA</strong> Global<br />
Fina bilder och texter har jag alltid dragits till, och att bolla idéer och driva<br />
saker framåt har jag också alltid tyckt om. Så nu är det spännande att<br />
få vara en del av Kommunikationskommittén och ta <strong>SWEA</strong> vidare i den<br />
cybersociala och informationsrika världen!<br />
36
LOUISE TRENDSPANAR<br />
AV LOUISE JANSSON • <strong>SWEA</strong> MARBELLA<br />
Vi preppar med praktiska byxan<br />
Cargobyxan, starka färger, handarbetade material och monokromt – vårens och sommarens trender<br />
inspireras av 70-, 80- och 90-talen.<br />
Visst måste man bara älska plagg med fickor? Det är inte bara praktiskt<br />
utan också en snygg detalj som adderar coolness. Cargobyxan<br />
får stå modell för denna sköna förening – ett trendplagg våren <strong>2023</strong>.<br />
Som så många andra klassiska modeller har denna sitt ursprung i<br />
den brittiska armén på 1930-talet<br />
och letar sig liksom trenchcoaten,<br />
bomberjackan och skepparkavajen in<br />
i modebilden med jämna mellanrum.<br />
Cargobyxan à la <strong>2023</strong> kommer i<br />
många färger och material men får<br />
gärna vara oversized med mycket<br />
volym och frontveck, lite som byxmodellerna<br />
över lag kommer att se<br />
ut framöver. Den klassiska militärgröna<br />
varianten får gärna stylas med<br />
snygga klackar för att få till mixen<br />
mellan maskulint och feminint.<br />
Och apropå färger – vi har ju vant<br />
oss vid lite knalliga färger jämte pastellerna<br />
och nyanserna i beige som<br />
hängt med ett tag. En ny, häftig färg<br />
gör entré – den skarpa kornblå som<br />
många säkert känner igen sig i från<br />
80-talet. En personlig favorit som jag<br />
tycker är mer bärbar än knallgrön<br />
eller starkt ceriserosa.<br />
På den mjukare pastellfronten ser vi ljusblått eller baby blue som jag<br />
sett den beskrivas som, färgen som kommer att hänga med ett bra<br />
tag framöver. Som vanligt kan det vara kul att plocka upp trendfärger<br />
i en väska eller om man vill gå all in så väljer man en hel outfit<br />
i samma färg, som exempelvis en kostym. Det skapar spänning och<br />
är samtidigt ett elegant sätt att klä sig.<br />
Hur ser mönsterbilden ut <strong>2023</strong>? Tittar man på bilder från visningar<br />
för vår/sommar <strong>2023</strong> så är det förvånansvärt lite av den varan. Blommönster<br />
till exempel lyser med sin frånvaro men finns i andra former<br />
där applikationer och strukturer får ta ut svängarna. Virkade, handarbetade<br />
material får fokus och för tankarna till 70-talet. En stor brosch,<br />
med en tygblomma som tar för sig, får gärna pryda ett kavajslag. Diffusa<br />
färgskiftningar, som en akvarell<br />
där färger flyter i varandra, är en<br />
mönsterbild som återkommer. Annars<br />
är det mer enfärgat och monokromt<br />
som visas – en tydlig inspiration<br />
från det sparsmakade 90-talet<br />
som gör sig gällande.<br />
Trender kommer och går, designers<br />
inspireras av tidigare decennier och<br />
händelser, men modet avspeglar<br />
alltid vår omvärld. Oro för krig och<br />
miljöförstöring sätter sin prägel<br />
på vad vi bär och vad vi omger oss<br />
med. Beredskap är nyckeln i tider<br />
av osäkerhet och vi ser en tydlig<br />
trend i prepper-inspirerade plagg.<br />
Att just 90-talet inspirerar extra<br />
mycket just nu beror på flera saker,<br />
men vi har en liknande nedgång i<br />
ekonomin som rådde då. Modet<br />
blev lite back to basic efter 80-talet,<br />
som istället var extra allt. Så in och<br />
botanisera i garderoben, kanske<br />
finns det några 90-talsplagg som<br />
vill se dagens ljus igen. För är det något som trendar <strong>2023</strong> så är det<br />
återanvändning. F<br />
Louise Jansson, <strong>SWEA</strong> Marbella, skriver för <strong>Forum</strong> sedan 2021.<br />
Hon är personlig stylist, trendspanare och radiopratare och är alltid<br />
på jakt efter det perfekta vintagefyndet, gärna Yves Saint Laurent<br />
eller Dior. Du hittar henne på webben på www.loopeab.se och som<br />
@louise_jansson_ på Instagram.<br />
37
Historikern Inger Schuberth<br />
och den okända<br />
drottningen<br />
AV MARGARETA NILSON • <strong>SWEA</strong> KÖLN/BONN<br />
Inger Schuberth är bekant för många Sweor. På 90-talet var hon med och grundade <strong>SWEA</strong> Köln/Bonn och 2008<br />
blev hon utsedd till Årets Svenska Kvinna. Nyligen höll hon ett välbesökt webbinarium om drottning Kristina den<br />
äldre. <strong>Forum</strong>s Margareta Nilson har träffat Inger för att få höra mer.<br />
Vi träffas hemma hos Inger i Wachtberg, söder om Bonn, där hon<br />
bor sedan 1968 tillsammans med sin man Lutz. Barnen Ylva och<br />
Sven är sedan länge utflugna.<br />
På den klassiska <strong>SWEA</strong>-frågan hur hon hamnade i Tyskland,<br />
ger Inger det klassiska svaret: kärleken. Inger studerade historia<br />
i Stockholm och skrev på sin avhandling om första världskriget.<br />
Hon hälsade på en god vän i Berlin och blev då bekant med Lutz.<br />
Inger hade tänkt söka ett stipendium till England, men nu blev det<br />
Tyskland i stället.<br />
Hon fortsatte studierna i Bonn och doktorerade med en<br />
avhandling om första världskriget. Sedan tog hon hand om barn<br />
och svärmor och snart även den kompletterande svenskundervisningen<br />
i Bonn och Köln. Lite tid blev över för fortsatt forskning i<br />
Londons Public Record Office.<br />
Lützenminnet<br />
Som svensk historiker i Tyskland var det naturligt att Inger förr<br />
eller senare hamnade i Lützen, där Gustav II Adolf stupade den<br />
6 november 1632. Däremot var det inte givet att hon skulle fastna<br />
där, men den unika platsen fångade hennes intresse. Det är en<br />
märkvärdig minnesplats, som besökts i snart 400 år, och där man<br />
de senaste 150 åren utan avbrott har uppmärksammat kungens<br />
dödsdag.<br />
Från 1907 blev platsen alltmer svensk: ett svenskt kapell<br />
byggdes, 1931 grundades Stiftelsen Lützenfonden och 1932<br />
fraktades timmer ner från Dalarna för en vaktstuga. Under<br />
DDR-tiden hade ”Lilla Sverige” 40 000 besökare årligen och Lützenfonden<br />
bidrog då med ytterligare ett timmerhus som museum.<br />
Inger kom till Lützen första gången 1993, kort efter murens fall.<br />
Livrustkammaren, Armémuseum och Riksföreningen Sverigekontakt<br />
höll då på att förbereda en utställning till 400-årsminnet av<br />
Gustav II Adolfs födelse. Inger träffade svenskarna som behövde<br />
hjälp med översättningar till tyska. Hon gav lillfingret och de tog<br />
hela handen.<br />
Hon lärde känna de lokala beslutsfattarna och Lützenfonden i<br />
Göteborg utnämnde henne till sin representant i Tyskland. Hon<br />
blev ordförande i den tyska kapellstyrelsen som arrangerar de årliga<br />
evenemangen den 6 november. Hon hittade på formatet Lützener<br />
Gespräch (ett tredagars historikermöte) och arrangerade<br />
historiska resor tillsammans med Sverigekontakt i Göteborg. Hon<br />
valdes in i Lützenfondens styrelse, började forska om Lützenminnet,<br />
skrev en bok och fick ett pris av Svenska Akademien. Tillsammans<br />
med Lützens borgmästare arrangerade hon 2007 och 2012<br />
internationella utställningar om minnets makt. 2018 blev hon<br />
hedersmedlem i staden och överraskades med två vinstockar vid<br />
floden Saale, plus årlig avkastning.<br />
Den okända drottningen<br />
Efter så mycket Gustav Adolf började Inger intressera sig för hans<br />
mamma, Kristina av Holstein-Gottorp (1573-1625), eller Kristina<br />
den äldre, som hon också kallas. Hon växte upp vid ett tyskspråkigt<br />
hov och var nära släkt med det danska kungahuset. Vid<br />
nitton års ålder kom hon till Sverige och hamnade mitt i tidens<br />
religiösa och maktpolitiska konflikter.<br />
Egentligen skulle hon ha gift sig med den svenske kronprinsen<br />
Sigismund, Johan III:s son. Men han blev katolik och polsk kung.<br />
I stället friade Sigismunds farbror, hertig Karl. Han var dubbelt<br />
så gammal som hon, änkling med en liten dotter från ett tidigare<br />
äktenskap.<br />
Giftermål på den tiden var sällan kärleksäktenskap. Familjens<br />
och ättens intressen gick före individens. Man knöt band med<br />
andra familjer av samma status och helst samma religion, ofta<br />
redan när barnen var små. Kvinnans roll var att säkra ättens fortbestånd<br />
genom att föda söner. Kristina födde två, Gustav Adolf<br />
och Karl Filip, men tack vare sin kompetens och sin viljestyrka<br />
var hon inte någon marionett, utan fick stort inflytande. Hon<br />
vann sin mans förtroende och efter hans död fick hon stor makt<br />
som sönernas förmyndare.<br />
Ändå har Kristina mest bara framställts som den elaka<br />
drottningen som förstörde sonen Gustav Adolfs kärlekshistoria.<br />
38
Han ville gifta sig med hennes hovdam Ebba Brahe, men Kristina<br />
hävdade med kraft att Sverige, som befann sig i krig med alla sina<br />
grannar, behövde band till en utländsk härskarätt.<br />
Gustav Adolf gifte sig så småningom med den vackra Maria<br />
Eleonora från Brandenburg. Hon trivdes inte i Sverige och Gustav<br />
Adolf var ständigt ute i krig. Stockholm hade inte mycket att<br />
erbjuda den kulturellt intresserade prinsessan från Berlin. Hon<br />
lyckades inte skaffa sig en liknande maktposition som sin svärmor.<br />
Inte minst för att bara ett av hennes barn överlevde. En dotter –<br />
den senare skandalomsusade drottning Kristina.<br />
Ett samtal med Kristina den äldre<br />
Efter många års forskning bestämde Inger sig för att skriva sin nya<br />
bok i form av ett fiktivt samtal med inflikade personliga reflektioner.<br />
Hon tar oss med till Nyköpingshus 1623. Drottningen, som har två<br />
år kvar i livet, har just förlorat sin son Karl Filip och därmed sin<br />
ställning som förmyndare. Men hon är ingalunda utan inflytande.<br />
Hon har ett utpräglat affärssinne och lånar stora summor till kronan.<br />
Som pant får hon hela Närke.<br />
Under samtalets gång – som avbryts av måltider och rätt mycket<br />
drickande – berättar Kristina om sitt första chockartade intryck av<br />
Sverige, om förhållandet till maken och sin upprördhet över att Sigismund<br />
svor falskt. Ett ständigt tema är konflikterna med Gustav<br />
Adolf. De började när hon väl hjälpt honom upp på tronen. Hon<br />
kämpade nämligen för Sveriges självständiga hertigdömen, han för<br />
rikets centralisering. Den kampen förlorade hon och det är kanske<br />
anledningen till att hon försvann i historiens glömska. F<br />
KÖP BOKEN MED <strong>SWEA</strong>-RABATT!<br />
Ett längre samtal med Kristina den äldre (2022,<br />
Bokförlaget Langenskiöld) kan du köpa med 20%<br />
rabatt via hemsidan www.langenskiolds.se. Koden<br />
är <strong>SWEA</strong>.<br />
E-boken finns med 20% rabatt mellan 31 maj och<br />
30 juni hos www.bokon.se. Du behöver först<br />
skapa ett konto.<br />
Boken finns också utan rabatt i den vanliga bokhandeln,<br />
hos internetbokhandlare och streamingtjänster.<br />
Margareta Nilson, <strong>SWEA</strong> Köln/Bonn skriver för <strong>Forum</strong> sedan<br />
2021 och tycker om konst, kultur och natur och älskar att gå långa<br />
promenader med sin skissbok. Margareta är aktiv i <strong>SWEA</strong> Art och du<br />
hittar hennes konst på www.margaretartist.com<br />
Stort TACK till…<br />
vår sponsor<br />
Barbro Osher<br />
THE BARBRO OSHER PRO SUECIA FOUNDATION<br />
39
SPÄNNINGSROMAN<br />
inspirerad av<br />
internationella miljöer<br />
AV MADELEINE SIÖSTEEN THIEL • <strong>SWEA</strong> RIVIERAN<br />
Förra året romandebuterade Madeleine Siösteen Thiel med den politiska<br />
spänningsromanen I mörkrets famn. Madeleine berättar hur det kom sig<br />
att hon som senior började skriva på en roman och hur det var att få sin<br />
bok publicerad.<br />
”Inte visste jag att du skrev!” Reaktionen,<br />
som jag hört från många vänner, förvånar<br />
mig, eftersom jag alltid har gillat att skriva<br />
– från när jag startade en skoltidning<br />
i Franska skolan i Stockholm, till alla<br />
rapporter och beslut under mitt yrkesliv.<br />
Vad min omgivning istället borde fråga<br />
är: ”Varför har du skrivit en roman som<br />
senior? Varför inte bara ta det lugnt efter<br />
alla yrkesår?”<br />
Jag har alltid tyckt att jag saknar fantasi och<br />
till gymnasiets uppsatser valde jag alltid<br />
faktabaserade ämnen. Fast det har legat i<br />
bakhuvudet att skriva en bok om allt det<br />
fantastiska jag upplevt på resor runt om i<br />
världen – som representant för Sverige och<br />
i Sverige som politiskt engagerad. Nu blev<br />
det en skönlitterär roman istället!<br />
Under de inledande dagarna av pandemin<br />
valde min man och jag att självisolera oss<br />
i vårt hus på Älgö i Stockholms innerskärgård.<br />
Jag som är van att hålla igång fick<br />
plötsligt en tom kalender. Då fick jag syn<br />
på en annons om en webbaserad skrivkurs,<br />
Skrivmaskinen, och hakade på den. Det<br />
är bland det roligaste jag gjort i hela mitt<br />
liv! Att få en utomordentlig lärare i Marita<br />
Brännvall och många trevliga skrivkompisar<br />
gjorde livet uthärdligt.<br />
Vi fick lära oss grunderna i skrivhantverket<br />
och så fick vi öva, öva, öva! Plötsligt hade jag<br />
några fantasifigurer och miljöer – en berättelse<br />
började ta form. Inspirationen kom<br />
från de internationella miljöer jag har verkat<br />
i – samt ett halvt sekel av politiskt engagemang<br />
på lokal, regional och nationell nivå.<br />
Boken tar avstamp i en internationell<br />
ungdomskonferens inom FN om miljöfrågor,<br />
vilken jag deltog i på Island<br />
1975. I prologen har jag lagt berättelsen<br />
något decennium senare men före Berlinmurens<br />
fall. Vi var några unga svenskar<br />
som deltog och för oss var det ett<br />
uppvaknande möte mellan öst och väst<br />
i kalla krigets dagar. Förutom av verkliga<br />
händelser och personer är jag också<br />
inspirerad av spionmästaren och romanförfattaren<br />
John le Carré, liksom av den<br />
brittiska politiska romanförfattaren<br />
Jeffrey Archer. Sedan finns det förstås<br />
många mer traditionella deckarförfattare<br />
som till exempel Agatha Christie.<br />
Jag valde Riksdagshuset som den plats där<br />
min berättelse huvudsakligen äger rum.<br />
Där har jag varit många gånger på möten<br />
med olika organisationer, men tyvärr fick<br />
jag inte komma in i huset under pandemin.<br />
Istället fick jag titta minutiöst på tv-inslag<br />
från riksdagen och läsa beskrivningar i<br />
böcker. Resten hämtade jag från minnet.<br />
Det roligaste med att skriva romanen var<br />
att jag plötsligt hade olika fantasikompisar<br />
i mitt huvud vilka började hitta på egna<br />
äventyr, även om jag hade gjort en skrivplanering.<br />
Jag fick också helt fria händer<br />
och började använda språket på ett nytt<br />
sätt, med fritt spelrum för associationer av<br />
olika slag. Det svåraste var att skriva på ett<br />
skönlitterärt sätt, det vill säga show, don’t<br />
tell. Det handlar om att använda alla sinnen<br />
och beskriva ljud, ljus, färger, personer,<br />
kläder och mycket annat.<br />
Det riktigt stora arbetet var när jag hade<br />
råmanuset klart. Då började redigeringsarbetet.<br />
Jag anlitade en lektör som påpekade<br />
att ord upprepades, avsnitt var dubblerade,<br />
och att karaktärerna kanske skulle uppträda<br />
på ett annat sätt. Själv blev jag alltmer<br />
observant på vad som kunde ändras för att<br />
det skulle bli bättre flyt. Jag hade lagt upp<br />
berättelsen över tre dagar och det gällde<br />
att karaktärerna befann sig på rätt plats<br />
vid rätt tid. Däremot fick jag aldrig något<br />
påpekande om att min historia inte kunde<br />
bli spännande.<br />
Spänningsromanen I mörkrets famn av<br />
Madeleine Siösteen Thiel (Lava Förlag)<br />
kom ut i oktober 2022 och finns att köpa<br />
i den svenska bokhandeln både som tryckt<br />
bok, e-bok och ljudbok.<br />
THOMAS THIEL<br />
40
Jag skrev all text i mindre delar på mobilen<br />
eller iPaden. Sedan skulle alla texter sättas<br />
ihop för att bli ett manus. Då tog jag<br />
fram en dator som jag köpte när jag pensionerades<br />
men egentligen inte använt sedan<br />
dess.<br />
Efter redigeringsarbetet hösten 2021 valde<br />
jag ut femton förlag och sände in manuset.<br />
Jag ville få boken tryckt inför valet 2022,<br />
men det blev jag själv som satte käppar i<br />
hjulet för min egen tidsplanering. Efter julen<br />
2021 kom det svar från några förlag!<br />
Våren 2022 jobbade jag tillsammans<br />
med lektörer, språkgranskare och korrekturläsare<br />
på Lava Förlag. När sedan tryckfilen<br />
var klar och jag bara skulle göra en<br />
snabb koll fick jag verklig ångest. Att hålla<br />
en färdig bok i min hand kändes så nära,<br />
men ändå så avlägset! Jag blev mycket petig<br />
i granskningen och tryckningen försenades<br />
någon vecka. Jag detaljgranskade varje sida<br />
och varje avstavning.<br />
Chocken att ha debuterat som romanförfattare<br />
ligger där och skvalpar fortfarande!<br />
Desto roligare har det varit att möta läsarna<br />
och berätta om boken. På självaste Nobeldagen<br />
2022 fick jag sitta och signera böcker<br />
i Gamla Stans Deckarbokhandel. Jag är<br />
också evigt tacksam över att ha fått delta<br />
i flera <strong>SWEA</strong>-avdelningars möten både<br />
i USA och Europa och föra samtal om<br />
skrivandet och därmed ge inspiration till<br />
andra i alla åldrar.<br />
Redan från början hade jag en idé om<br />
tre böcker i en serie med olika politiska<br />
MADELEINES SKRIVRÅD<br />
●<br />
●<br />
●<br />
●<br />
●<br />
●<br />
●<br />
●<br />
Leta reda på en kurs, det finns många på nätet.<br />
Läs böcker om att skriva.<br />
Intressegruppen <strong>SWEA</strong> Skriver ger skrivövningar.<br />
När du har ett råmanus klart, anlita en lektör eller använd<br />
testläsare.<br />
Kolla upp vad olika bokförlag har för inriktning och krav.<br />
Läs många böcker parallellt med skrivandet.<br />
hus i Stockholm. Jag har påbörjat nummer<br />
två, där berättelsen fortsätter utifrån<br />
Stockholms stadshus, som fyller hundra<br />
år i år. Huvudpersonen Hanna är en romankaraktär<br />
som nästan känns verklig<br />
för mig och jag är så nyfiken på vad hon<br />
ska hitta på för vidare äventyr! Men nu<br />
när samhället har kommit igång igen efter<br />
pandemin är det svårare att få tid att skriva,<br />
så det kommer att dröja något år innan<br />
boken blir publicerad. F<br />
Gå med i en bokklubb – välkommen till <strong>SWEA</strong>s EMA bokklubb!<br />
Se det som ett projekt som kräver mycket men roligt jobb!<br />
GYNNA VÅRA ANNONSÖRER, SPONSORER<br />
OCH SAMARBETSPARTNER!<br />
<strong>SWEA</strong> FORUM<br />
Sofia Distans<br />
WEBB-ANNONSÖRER<br />
Sofia Distans<br />
SPONSORER OCH SAMARBETSPARTNER<br />
The Barbro Osher Pro Suecia Foundation<br />
The Heimbold Foundation<br />
Svenskt Näringsliv<br />
Swedish Press<br />
SVIV, Svenskar i Världen<br />
Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet, NSU<br />
Utrikesdepartementet<br />
Svenska institutet<br />
VisitSweden<br />
Business Sweden<br />
SCA – Swedish Council of America<br />
Swenson Swedish Immigration Research Center<br />
41
SVENSK KULTUR<br />
online<br />
AV EVA WISSTING • <strong>SWEA</strong> TORONTO<br />
Digitala museer i Malmö<br />
Malmö Museer håller till på och kring Malmöhus slott på Slottsholmen, men<br />
mycket intressant finns även tillgängligt digitalt. Du kan till exempel gå på virtuell<br />
tur i museerna, lyssna till arkeologen Nawras Ali Kilo berätta om slottets historia,<br />
eller ta del av vittnesmål från överlevare från Förintelsen.<br />
www.malmo.se/Uppleva-och-gora/Konst-och-museer/Malmo-Museer/Besok-Malmo-Museer-digitalt.html<br />
WIKIMEDIA COMMONS<br />
Sjung ut med operagram<br />
Folkoperan i Stockholm hjälper dig att sjunga ut med vad du behöver få sagt! De bjuder på femtio<br />
olika budskap som kan vara svåra att få till med det rätta magstödet, som till exempel ”Vad hände<br />
med swishbetalningen?”, ”Jag säger upp mig!” eller ”Vill du gifta dig med mig?”<br />
www.folkoperan.se/sjung-ut-med-folkoperan/<br />
Lättlästa klassiker med Bland drakar och dragqueens<br />
Teatersällskapet Bland drakar och dragqueens turnerar i Sverige sedan 2017 med sina sagostunder,<br />
föreställningar och musikaler för barn, unga och vuxna. På deras Youtubekanal<br />
finns både välkända sagor som Rödluvan och Hans och Greta, och en serie med klassiker på<br />
lätt svenska som riktar sig till unga och vuxna, med bland annat Fantomen på operan och<br />
Selma Lagerlöfs Körkarlen.<br />
www.youtube.com/@blanddrakarochdragqueens5159<br />
PETER KNUTSON<br />
Drottningen av Svartvattnet<br />
Författaren Kerstin Ekman är högaktuell i och med filmatiseringen av hennes roman Händelser<br />
vid vatten. Kersti Grunditz dokumentär Kerstin Ekman – Drottningen av Svartvattnet följer<br />
Kerstin Ekman under skapandet av en annan film, Varg, och rör sig mellan hennes litterära<br />
värld, samhällsengagemanget, naturen och olika möten med människor. Tillgänglig via SVT<br />
Play fram till den 9 augusti.<br />
www.svtplay.se/video/jw7gLR2/kerstin-ekman-drottningen-av-svartvattnet<br />
Svensk språkhistoria på Instagram<br />
Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk ordbok om det skrivna svenska språket<br />
sedan Gustav Vasas tid. 1893 års version av boken inleddes med att ”ordboken är bestämd<br />
ej blott för vetenskapsmannen utan för hela den kunskapstörstande svenska allmänheten”.<br />
SAOB:s Instagramkonto delar intressant information om svenska ord, svenska språkets historia<br />
och kulturhistoriska detaljer.<br />
www.instagram.com/svenskaakademiensordbok/<br />
42
Flerspråkiga barn<br />
LÄTTARE SAGT ÄN GJORT<br />
AV LINDA RÖNN • <strong>SWEA</strong> SAN DIEGO<br />
”JAG KAN INTE SKRIVA OM<br />
BARN OCH SPRÅK” var min första<br />
reaktion när jag blev tillfrågad. Eftersom<br />
jag har en åttaårig dotter, en fyraårig<br />
son, har skrivit en bok på svenska och<br />
är medlem i <strong>SWEA</strong>, misstänker jag att<br />
redaktionen antog att mina barn pratar<br />
flytande svenska. Det stämmer inte alls<br />
och jag kände mig som en bedragare. Och<br />
istället för att tacka nej tänkte jag att det<br />
kanske är fler som kämpar med att hålla<br />
det svenska språket levande hemma, och<br />
det kan vara skönt att höra att man inte<br />
är ensam.<br />
När min dotter föddes tänkte jag prata<br />
svenska med henne och min man skulle stå<br />
för engelskan. ”One parent, one language”,<br />
lätt som en plätt. Så vad gick fel? Var det för<br />
att det pratades engelska hela dagen på förskolan?<br />
Var det för att jag ville att min man<br />
också skulle förstå vad som sades? Var det<br />
för att min dotter blev ledsen när jag bara<br />
läste svenska böcker? Det var förmodligen<br />
en kombination.<br />
När jag var gravid igen var jag så trött<br />
och illamående att jag inte orkade vara<br />
konsekvent med språket, och när min son<br />
föddes pratade vi mest engelska hemma.<br />
Då tänkte jag, här är min andra chans,<br />
jag ska bara prata svenska med min son.<br />
Nu är han fyra år och visst förstår båda<br />
barnen en del svenska (frågar jag om de vill<br />
ha glass eller fika så tackar de snabbt ja),<br />
men de pratar inte mer än enstaka ord och<br />
meningar själva. När mormor och morfar<br />
pratar småländska och skånska med dem<br />
blir det svårt för dem att förstå.<br />
Jag har känt stor skuld över detta och<br />
som heltidsarbetande mamma behöver jag<br />
inte den extra stressen. Så jag har sänkt<br />
ribban och slutat jämföra vår familj med<br />
andra flerspråkiga familjer. Jag tänker att<br />
man får göra så gott man kan. Jag mår betydligt<br />
bättre av den mer avslappnade relationen<br />
till flerspråkigheten och barnen<br />
vet att jag blir glad när de försöker, men<br />
det finns inga tvång. Då och då ändrar vi<br />
språket på favoritprogrammet Bluey till<br />
svenska och ibland säger sonen: ”Mamma,<br />
do you know that dog is hund in Swedish?”<br />
Än är inte slaget om svenskan förlorat. F<br />
Linda Rönn, <strong>SWEA</strong> San Diego, skriver<br />
för <strong>Forum</strong> sedan 2022 och arbetar som projektledare/dataanalytiker.<br />
Att läsa och skriva<br />
har alltid varit en stor del av hennes liv och<br />
hon debuterade som författare 2022. Du hittar<br />
henne på webben: www.lindaronn.com<br />
och på Instagram: @_lindaronn<br />
TIPS FÖR ATT UPPMUNTRA SVENSKA HOS BARNEN<br />
Tv-program och filmer med svenskt tal<br />
Det behöver inte vara de svenska klassikerna man själv<br />
växte upp med eller ens program från Sverige; nu är<br />
det lätt att ändra talspråket till svenska på till exempel<br />
Disney Plus och Netflix.<br />
Svensk barnvakt<br />
Om man inte har råd eller plats för en au pair, så kan<br />
en svensk barnvakt vara en bra lösning. Din <strong>SWEA</strong>grupp<br />
har kanske kontakter, och det finns ofta Facebookgrupper<br />
för svenskar utomlands. Kolla om det<br />
finns en där du bor.<br />
Svenska lekgrupper<br />
Det är ofta roligare för barnen när andra i deras ålder<br />
pratar svenska och bor man utomlands blir det dessutom<br />
ett hemligt språk för dem. Kanske finns Svenska<br />
skolan där du bor?<br />
Svenska traditioner<br />
Högtider och traditioner gör allt festligare. Det behöver<br />
inte vara jul, midsommar, eller påsk – en vanlig fika<br />
eller fredagsmys går precis lika bra. Eller varför inte se<br />
julkalendern på SVT Play tillsammans?<br />
Besök Sverige<br />
Ganska självklart – och om du har råd och tillräckligt<br />
med semesterdagar så gör ett Sverigebesök underverk<br />
för språket.<br />
Läs böcker<br />
Ibland kompromissar vi och så läser jag först sidan på<br />
svenska och sedan på engelska (eller tvärtom).<br />
43
BÖCKER & LÄSNING<br />
RECENSION<br />
Feelgood för<br />
mellanåldern<br />
AV CARINA MIDDENDORF<br />
• <strong>SWEA</strong> BERLIN<br />
Titel: Mormor till reapris<br />
Av: A. K. Sydegård<br />
Utgivningsår: 2022<br />
Förlag: Rabén & Sjögren<br />
Läsålder: 9-12 år<br />
A.K. Sydegård<br />
MAGNUS LIAM KARLSSON<br />
Har du ett barn i den så kallade mellanåldern<br />
i din närhet, det vill säga någon mellan<br />
ungefär nio och tolv år, som kanske inte<br />
är jättesugen på att läsa på svenska? Då tror<br />
jag ändå att du kan övertyga med Mormor<br />
till reapris av A. K. Sydegård.<br />
Zoe är 13 år och har en extremt jobbig och<br />
pinsam mormor som vill bli ”influensa på<br />
Instagrammet”. Stackars Zoe – hon har<br />
lite att jobba med där, för även om mormor<br />
Barbro med sina 72 år både är kreativ och<br />
modig, så har hon ingen som helst aning<br />
om vad som funkar på Instagram.<br />
På påsklovet tar Zoe med sig kompisen<br />
Tova till mormors hus i närheten av Tranås.<br />
Tillsammans ska de få snurr på mormors<br />
Instagramkarriär. Att Zoe och Tova har<br />
en egen agenda vet mormor naturligtvis<br />
ingenting om...<br />
I sann feelgood-anda slutar allt lyckligt,<br />
men vägen dit är kantad av missförstånd,<br />
hemliga gerillakonstaktiviteter och till och<br />
med ett inbrott. Och en massa fniss och<br />
skratt för den som läser! Flera av kapitlen<br />
slutar med en ruta från det Instagramkonto<br />
som tjejerna startar åt mormor i hemlighet,<br />
så att man kan se hur Zoes och Tovas idéer<br />
ger resultat i fler följare och roliga kommentarer.<br />
Ibland får vi en liten text från<br />
Tranås-Bladet.<br />
Kärleken då? I feelgood-genren brukar<br />
det alltid finnas en kärlekshistoria. Och<br />
jodå, här anas allt att mormor Barbro inte<br />
är helt kallsinnig till Petterson i gubbkepsen.<br />
Och Zoe får definitivt fjärilar i magen<br />
när hon träffar på nämnda Pettersons<br />
barnbarn Love.<br />
Det här är den andra boken om Zoe. Den<br />
första heter Bror till salu och kom ut 2021.<br />
Slutet på Mormor till reapris låter oss ana<br />
att serien fortsätter. Det är tur för barnen<br />
i mellanåldern. Och för alla andra som har<br />
barnasinnet kvar och uppskattar en rolig<br />
bok, oavsett vem som är målgrupp. F<br />
FORUMS BOKRECENSENT CARINA MIDDENDORF<br />
Jag läste min första bok, Nya hyss av Emil i Lönneberga, 1972 och numera har<br />
jag alltid minst en bok på gång och lämnar ytterst sällan huset utan en bok i<br />
väskan. Jag bor i Hamburg i Tyskland sedan mitten av 90-talet. Sedan 2018<br />
bokbloggar jag på www.punktslut.blog vilket hjälper mig att hänga med i<br />
den svenska bokutgivningen.<br />
44
RECENSION<br />
Nystart i Ö-vik<br />
AV CARINA MIDDENDORF<br />
• <strong>SWEA</strong> BERLIN<br />
Titel: Adios hockeyhora<br />
Författare: Kristina Falk<br />
Utgivningsår: 2022<br />
Förlag: Rabén & Sjögren<br />
Målgrupp: unga vuxna<br />
Silje har bara en termin kvar innan studenten<br />
och för henne gäller det helt enkelt<br />
att på något sätt överleva fram tills dess.<br />
Efter att ha blivit uthängd som ”hockeyhora”<br />
hemma i Sundsvall, beslutar hon<br />
sig för att starta om livet hos pappa i Örnsköldsvik.<br />
Med ett nytt namn, ny skola,<br />
nya kompisar och alla gamla sociala konton<br />
raderade så borde det funka, eller hur?<br />
Adios hockeyhora är något så ovanligt som<br />
en ungdomsroman som är lika komplex<br />
som livet självt. Det handlar om ryktesspridning<br />
i de sociala mediernas tidevarv<br />
och om att komma levande ut på andra<br />
sidan. Men det handlar också om vad det<br />
gör med en ung person som måste skapa<br />
sig en ny identitet, när de dåliga erfarenheterna<br />
och misstänksamheten finns kvar.<br />
Vem kan man lita på, egentligen? Leo till<br />
exempel, fotbollskillen med piercing i läppen<br />
och smilgrop, som gör Silje (som nu<br />
heter Elsa) knäsvag, är han någon som hon<br />
kan lita på?<br />
Kristina Falk är inte rädd för att greppa de<br />
stora frågorna om liv och död. Hon väjer<br />
inte heller för sorg och skuld och litar på<br />
att de unga läsarna hänger med i svängarna.<br />
Det berör och sätter i gång tankar om<br />
hur man själv skulle agera i de situationer<br />
som skildras. Kristina Falk låter sina huvudpersoner<br />
gång på gång välja ”fel”, trots<br />
att de vet bättre. Sanning bär längre än<br />
Kristina Falk<br />
lögner och även om Leo vet det, lyckas han<br />
inte vara så ärlig som han skulle vilja.<br />
Varje gång jag tänker att nu borde berättelsen<br />
snart vara slut, kommer ett nytt omtag<br />
som låter berättelsens prisma snurra ett par<br />
varv till och ta tag i helt nya fasetter. Det är<br />
spännande och det känns varken förenklat<br />
eller konstgjort förlängt. Det känns mer<br />
som om vi får en djupare förståelse för Silje/<br />
Elsa, Leo och hans vän Ines.<br />
Adios hockeyhora kan med stor behållning<br />
även läsas av dem som inte längre räknas<br />
som unga vuxna. F<br />
ELIN NERPIN<br />
<strong>SWEA</strong> SVERIGE<br />
<strong>SWEA</strong> PROFESSIONAL SVERIGE<br />
Är det dags att flytta hem?<br />
Välkommen!<br />
Glöm inte att <strong>SWEA</strong> finns hemma i Sverige också!<br />
Vi är fyra avdelningar i Sverige som hjälper er att hitta hem igen.<br />
Har man bott utomlands länge har samhället hunnit förändras och kanske har vänkretsen<br />
glesnat. Det är inte alltid så lätt att flytta tillbaka. Då finns <strong>SWEA</strong> Göteborg, <strong>SWEA</strong> Malmö,<br />
<strong>SWEA</strong> Stockholm och <strong>SWEA</strong> Örestad (nordvästra Skåne) att vända sig till.<br />
Följ oss och gilla oss på www.facebook.com/<strong>SWEA</strong>Sverige och www.instagram.com/sweasverige<br />
45
BÖCKER & LÄSNING<br />
Litterära utvandrare<br />
AV CARINA MIDDENDORF • <strong>SWEA</strong> BERLIN<br />
De flesta av oss Sweor delar erfarenheten av att ha lämnat Sverige för att leva i ett annat land. Vi väljer att leva<br />
utomlands under en kortare eller längre tid i livet. Numera flyttar vi utomlands, men vi utvandrar inte längre.<br />
Vårt beslut är sällan oåterkalleligt, vi kommer hem på besök, vi behåller kontakten med hemlandet och en del av<br />
oss flyttar tillbaka igen. Men vi är inte de första med rötter i Sverige som gett oss ut i världen. För att sätta våra<br />
egna erfarenheter i ett annat perspektiv kikar vi på några personer inom den klassiska svenska litteraturen som<br />
gav sig iväg från Sverige.<br />
Röde Orm av Frans G. Bengtsson<br />
Del 1: Sjöfarare i västerled, 1941<br />
Del 2: Hemma och i österled, 1945<br />
Norstedts förlag<br />
Vi börjar med den äventyrslystne Orm Tostesson i Frans G. Bengtssons<br />
vikingadrama Röde Orm. Orm var egentligen alldeles för ung<br />
för att ge sig ut med sin far och sina bröder på plundringståg, tyckte<br />
mamma Åsa, men ödet ville annorlunda. När<br />
Orm bara skulle försvara familjens får från att<br />
bli stulna av ett gäng vikingar blev han nedslagen<br />
och slängd ombord på deras skepp. På så sätt<br />
kom han ut på sin första resa i västerled och var<br />
med om hiskeliga äventyr. Han blev förälskad i<br />
kung Harald Blåtands dotter Ylva och tog med<br />
sig henne tillbaka hem.<br />
Det är förhoppningsvis ingen av oss som<br />
ofrivilligt har lämnat Sverige, men det är<br />
inte ovanligt att bli förälskad utomlands och<br />
ta med sig sin utländska partner tillbaka.<br />
På 2000-talet ställs man inför helt andra<br />
utmaningar än vad Orm och Ylva gjorde<br />
för drygt tusen år sedan. Inte behövde de fundera på<br />
uppehålls- och arbetstillstånd. Personnummer och sfi-kurser var<br />
inte heller uppfunna. Integrationen gick lätt, eftersom de bodde<br />
tillsammans med hela Orms familj på gården. Ylva och Åsa drog<br />
inte alltid jämnt, men det är en annan historia och historier om<br />
svärmödrar och svärdöttrar berättas än idag.<br />
Jerusalem av Selma Lagerlöf<br />
Del 1: I Dalarne, 1901<br />
Del 2: I det heliga landet, 1902<br />
Bonniers förlag<br />
Den dramatiska historien om Ingmarssönerna, Ingmarsgården,<br />
kärlek, superi och en orubblig tro på Gud som Selma Lagerlöf<br />
berättar om i Jerusalem sägs ha en verklig förlaga. Det var faktiskt<br />
en grupp människor från Nås socken i Dalarna som utvandrade<br />
till Jerusalem 1896. Selma Lagerlöfs utvandrare ger sig av eftersom<br />
de inte får utöva sin tro på hemmaplan när deras ledare Hellgum<br />
blivit skickad till Amerika. Men i Jerusalem finns Mrs Gordon och<br />
där kan de leva tillsammans med sina systrar och bröder i tron.<br />
Om ni frågar mig, så är både Hellgum och Mrs Gordon tvättäkta<br />
sektledare och att det blev uppror i bygden, det kan man ju förstå.<br />
Ingen av dem som reste mellan Jerusalem och<br />
trakten runt Ingmarsgården hoppade på ett<br />
plan eller ens ett snabbgående tåg. De reste på<br />
betydligt mödosammare vis och det tog mycket<br />
längre tid än vad vi otåliga nutidsmänniskor är<br />
vana vid. Idag är det förhållandevis lätt att<br />
resa mellan våra nya hemorter och våra ursprungsorter.<br />
I princip gäller det bara att ha<br />
tillräckligt med tid och pengar för att kunna<br />
resa tillbaka och hälsa på så ofta vi vill.<br />
Utvandrarserien av Vilhelm Moberg<br />
Utvandrarna, 1949<br />
Invandrarna, 1952<br />
Nybyggarna, 1956<br />
Sista brevet till Sverige, 1959<br />
Bonniers förlag<br />
Karl-Oskar och Kristina i Vilhelm Mobergs utvandrarepos är<br />
de fiktiva personer som personligen berört mig mest – med deras<br />
idoga kamp för att överleva hemma i Småland med steniga åkrar<br />
och mager skörd och hur barnet de förlorade i svält slutligen fick<br />
dem att ta beslutet att utvandra till Amerika. De vet redan när de<br />
startar sin långa resa att de aldrig kommer att komma tillbaka och<br />
det känns i hela kroppen när de vinkar farväl till dem som stannar<br />
hemma. Det var tunga år, då de byggde upp sin gård som Karl-<br />
Oskar på alla sätt försökte få att likna Kristinas Duvemåla, för att<br />
hennes ständiga hemlängtan skulle stillas. Det är svårt att stå ut<br />
med att deras okuvliga kärlek på sätt och vis orsakar hennes alltför<br />
tidiga död. Men det som till sist fick mitt hjärta att brista, var när<br />
den åldrade Karl-Oskar såg sina barnbarn, men inte kunde prata<br />
med dem, eftersom han aldrig riktigt lärde sig engelska och den<br />
amerikafödda generationen inte lärde sig svenska.<br />
Jag lever fortfarande, fast jag har hunnit bli betydligt<br />
äldre än de 37 år som Kristina fick bli. Jag<br />
har lärt mig språket i landet jag lever i och mina<br />
barn pratar dessutom svenska. Jag kan lätt ta<br />
mig hem till Sverige från norra Tyskland, där jag<br />
verkligen trivs och har mitt liv, men jag känner<br />
ändå då och då små stick av Kristinas hemlängtan.<br />
Hon längtar efter astrakanäpplen – och jag,<br />
jag släpar med mig korgar med livsmedel, som<br />
förmedlar samma känsla till mig som Kristinas<br />
äpplen gjorde till henne. F<br />
46
RECENSION<br />
Kärlek i postsovjetisk<br />
tid<br />
AV CARINA MIDDENDORF<br />
• <strong>SWEA</strong> BERLIN<br />
Titel: Fältstudier i ukrainskt sex<br />
Författare: Oksana Zabuzjko<br />
Översättare: Irina Karlsson /<br />
Mikael Nydahl / David Szvbek<br />
Utgivningsår: 2022<br />
Förlag: Norstedts<br />
Originaltitel: Poljovi doslidzjennja<br />
z ukrainskogo seksu<br />
Originalår: 1996<br />
Det här är ingen roman som vi är vana vid<br />
att läsa, det här är något helt annat. Jag är<br />
inte helt säker på vad, men det kanske skulle<br />
kunna beskrivas som ett slags ställningstagande.<br />
Kanske är det ett ställningstagande<br />
för kärlek, även i tider som är känslomässigt<br />
kärva? Inte heller 90-talet var muntert<br />
i Ukraina – det lärde jag mig snabbt, när jag<br />
läste den här boken.<br />
Oksana Zubuzjko är en ukrainsk poet och<br />
den här romanen skrev hon i mitten av<br />
90-talet. Norstedts gav ut boken i svensk<br />
översättning 2006 och förra året publicerade<br />
de en ny upplaga där alla intäkter går<br />
oavkortat till PEN:s akutfond med stöd<br />
till författare i Ukraina. Bara en sådan sak<br />
alltså gör ju att man måste älska förlaget!<br />
Helst skulle jag också vilja älska romanen<br />
lika mycket som den tydligen älskats under<br />
åren sedan den gavs ut i sitt hemland.<br />
Jag skulle ljuga om jag sa att den här romanen<br />
är lättillgänglig. Jag kämpade på<br />
i flera veckor och läste lite i taget, tog om,<br />
gick tillbaka och läste igen. Det är inte<br />
lätt att hänga med när allt flyter och det<br />
inte finns någon form att lita på. Oksana<br />
Zubuzjko skriver ”du”, ”jag” och ”hon” och<br />
menar i princip samma person. Ibland växlar<br />
tilltalet mitt i en mening och det gäller<br />
att hålla tungan rätt i mun för att inte halka<br />
av berättelsen.<br />
Oksana Zabuzjko<br />
Mellan varven gjorde det nästan ont att<br />
läsa. Det var svårt och jag är fortfarande<br />
inte säker på att jag förstod. Men jag tappade<br />
aldrig intresset utan behövde bara<br />
pausa ibland. Det är intressant att läsa om<br />
hur politiskt tryck nästlar sig in i det allra<br />
privataste, i de kärleksförhållanden mellan<br />
kvinnan, som är berättare och huvudperson,<br />
och de män som hon lever med. Men<br />
även pappans kärlek till dottern påverkas<br />
av vad han varit med om och vad staten utsatt<br />
honom för. Och vi känner igen temat:<br />
så som man blivit behandlad, så behandlar<br />
man själv sina medmänniskor.<br />
Jag tycker att svaret som huvudpersonen<br />
ger sin irländska vän Donna, när hon<br />
frågar varför hon inte sa nej med en gång i<br />
det senaste förhållandet – där hon blev illa<br />
behandlad – ger en bra summering av alla<br />
de smärtsamma och svettiga 191 sidorna:<br />
att de … gjorde med oss det som andra,<br />
de andra, hade gjort med dem?<br />
Och att vi tog dem och älskade dem<br />
precis som de var, ty att inte ta dem<br />
som de var vore att byta sida, gå över<br />
till de andra? Att vårt enda val följaktligen<br />
var och förblev det mellan<br />
offer och bödel – mellan icke-vara<br />
och vara som tar livet av oss?<br />
Och ja, jag tycker att du ska våga dig på experimentet<br />
att läsa den här boken. Gör det<br />
när du har lite extra tid, när du känner dig<br />
stark och modig! Det är berikande att våga<br />
sig utanför sin litterära bekvämlighetszon<br />
lite nu och då. Du blir belönad med nya infallsvinklar<br />
på det eviga temat kärlek! F<br />
FAKT VIDAVNIZTVO<br />
47
BÖCKER & LÄSNING<br />
RECENSION<br />
Mer vegetariskt i klassisk<br />
kokbok<br />
AV CARINA MIDDENDORF • <strong>SWEA</strong> BERLIN<br />
Titel: Vår kokbok vego<br />
Författare: Sara Begner<br />
Utgivningsår: 2022<br />
Förlag: Norstedts<br />
Genre: Kokbok<br />
Tidigare akademiledamoten Sara Danius<br />
(1962-2019) skriver visserligen inte om Vår<br />
kokbok i sin kokboksessä ”Husmoderns<br />
död” från 2014; däremot har hon närstuderat<br />
Bonniers kokbok. I vilket fall som<br />
helst är det intressant läsning om hur arbetet<br />
i köket har utvecklats och förändrats<br />
under årens lopp – som till exempel det<br />
ökade intresset för vegetariskt.<br />
Jag tror att många av oss har vuxit upp med<br />
Vår kokbok från KF (Kooperativa Förbundet)<br />
i köket. Den första utgåvan av Vår kokbok<br />
såg dagens ljus redan 1951 och numera<br />
är det den 26:e upplagan som finns att köpa<br />
i bokhandeln. Grundkokboken har under<br />
2000-talet fått syskonen Vår kokbok vegan,<br />
Vår kokbok hälsa samt Vår kokbok student.<br />
Förra året kom Vår kokbok vego som jag har<br />
tittat närmare på. Om man vill laga svensk<br />
mat utomlands, gäller det att ha trogna<br />
kokboksföljeslagare i köket!<br />
Vår kokbok vego vill locka både redan övertygade<br />
vegetarianer och sådana som bara<br />
vill få inspiration att ha mer grönt på matsedeln.<br />
Kokboksförfattaren Sara Begner<br />
pekar även på det klimatsmarta i att äta<br />
grönsaker efter säsong.<br />
Sara Begner<br />
mat varje dag. I kokboken hittar man klassiker<br />
som pasta aglio e olio (spagetti med<br />
vitlök och olja) och en släkting till den så<br />
kallade Tiktok-pastan med fetaost, tomater<br />
och spagetti i ugn. Den asiatiska kokosmjölksoppan<br />
med röd curry värmde<br />
mig när det var som kallast i januari, men<br />
ugnspannkaka med äpplen tackade min<br />
man vänligt men bestämt nej till.<br />
Vår kokbok vego fick mig att vilja testa så kallad<br />
seitan samt sidentofu (två livsmedel som kan<br />
användas i vissa rätter i stället för kött) och<br />
påminde mig om hur gott det är att smaksätta<br />
med citrongräs. Jag ser fram emot när det blir<br />
varmare hos oss i Hamburg, då ska jag gå loss<br />
på ännu fler röror och sallader. F<br />
ALBIN HÄNDIG<br />
Jag har lagat våra luncher med den här kokboken<br />
i ungefär två veckor och förutom att<br />
jag under den tiden inte lyckades lära mig<br />
att sidnumreringen sitter mitt på sidan, så<br />
fick vi god, lättlagad och ibland också snabb<br />
Sara Danius essä ”Husmoderns död”<br />
www.selmastories.se/artikel/las-essan-husmoderns-dod-av-sara-danius/<br />
48
Servera sommarens mat med<br />
WOW-FAKTOR!<br />
AV EVA HAGMAN • <strong>SWEA</strong> MALLORCA<br />
Eva Hagman älskar att laga mat men säger själv att hon inte är bättre på<br />
det än någon annan. Att hon har fått rykte om sig att vara en gourmetkock<br />
menar hon själv beror på hennes iögonfallande uppläggningar. I det här<br />
numret av <strong>Forum</strong> inleder Eva en miniskola i att presentera mat och du har<br />
dessutom möjlighet att vinna ett exemplar av hennes bok i ämnet!<br />
Vi äter ju även med ögonen, som det heter. Det är något många krogar<br />
tar fasta på med spektakulära matpresentationer på tallriken. Det<br />
kan du också göra! Här presenterar jag några idéer av sommarens<br />
goda måltider.<br />
I nästa nummer av <strong>Forum</strong> kommer fler tips och idéer och i min<br />
bok Vacker mat på fat hittar du ännu fler.<br />
Ha det så roligt i köket! F<br />
TOMATSALLAD<br />
Halvera några vackra tomater,<br />
lägg parmesan och persilja<br />
i högar samt droppa dressing<br />
i två färger i olika stora<br />
droppar över tallriken. Om<br />
det behövs kan du förbättra<br />
dressingens färg med karamellfärg.<br />
Halva tallriken lämnas tom<br />
för störst effekt.<br />
SOMMARSALLAD<br />
Skär prosciutto, rädisor och<br />
melon med mera i tunna skivor.<br />
Lägg omlott och stansa därefter<br />
ut med hjälp av så kalllade<br />
utstickare (cookie cutters).<br />
Persiljan ligger effektfullt i gröna<br />
högar och dressingen droppas från<br />
en plastflaska med pip.<br />
PUSSELSALLAD<br />
Varför inte lägga upp sommarens<br />
härliga fruktsallad<br />
som ett pussel? Med hjälp<br />
av utstickare (cookie cutters)<br />
tar du ut olikformade bitar<br />
ur skivor av frukt och bär<br />
vilka sedan får byta plats med<br />
varandra. En lekfull presentation<br />
av en vanlig fruktsallad!<br />
FLER TIPS OCH INSPIRATION<br />
Instagram @theglutenfreegourmet &<br />
@vackermatpafat<br />
Facebook Vacker Mat På Fat<br />
Webbsida www.vackermatpafat.se<br />
NÅGRA TIPS PÅ VÄGEN<br />
Tänk på färgerna<br />
Färg är nog det enskilt viktigaste i skapandet av ett<br />
iögonfallande upplägg. Se till att det finns någon<br />
vacker färg på tallriken i form av en färgstark grönsak,<br />
sås eller några bär.<br />
Skapa en struktur<br />
Inom bildkonsten talar man om tredjedelsregeln<br />
och att blickfånget finns på skärningspunkterna runt<br />
om i bilden – då har vår hjärna lättare för att bearbeta<br />
intrycken och bilden (tallriken) upplevs som<br />
mer tilltalande. Lägg upp huvudingrediensen lite på<br />
sidan av tallriken, inte exakt i mitten! Styr ögat runt<br />
tallriken med hjälp av linjer.<br />
Tom yta längs med kanterna<br />
Lämna en yta helt tom längs med kanterna på tallriken.<br />
Det ser både fräscht ut och är praktiskt vid<br />
hanteringen när du ska hålla i tallriken vid servering.<br />
Lägg inte för mycket mat på tallriken!<br />
Kom ihåg att regler är till för att brytas!<br />
Dessa tips är vägvisare och inte stela,<br />
heliga regler.<br />
TÄVLING<br />
Alla medlemmar i <strong>SWEA</strong> har möjlighet att vinna<br />
Evas fina bok Vacker mat på fat! Det vinnande bidraget<br />
presenteras i nästa nummer av <strong>Forum</strong>.<br />
Gör så här:<br />
• Skapa ett vackert matupplägg och fotografera det.<br />
• Skicka bilden till editor@swea.org och ange ditt<br />
namn, din <strong>SWEA</strong>-avdelning och adress dit du vill<br />
att vi skickar boken.<br />
• Vi behöver din bild senast den 1 juli.<br />
Eva Hagman, <strong>SWEA</strong> Mallorca skriver för <strong>Forum</strong> sedan <strong>2023</strong>.<br />
Hon är matfotograf, receptutvecklare och matkonstnär samt aktuell<br />
med boken Vacker mat på fat (Visto Förlag).<br />
49
Garvare<br />
LOTTA RAHME<br />
AV KATHY SKÖLD • <strong>SWEA</strong> AUSTIN<br />
Lotta Rahme driver garveri sedan 1987 och idag<br />
är hennes kombinerade garveri och syateljé även ett<br />
arbetslivsmuseum. I ett samtal med Austin-Swean<br />
Kathy Sköld berättar Lotta om sitt hantverk.<br />
Varje sommar har jag lyckan att bo i mysiga Sigtuna. Förra året under<br />
marknadshelgen Sigtuna Möte passerade mina Texas-kusiner<br />
och jag Lottas Garfveri på väg in till byn. Jag har själv varit där flera<br />
gånger tidigare, men nu var även verkstaden öppen och vi fick chansen<br />
att prata med Lotta. Allt hon berättade var så fascinerande!<br />
I hennes ateljé finns utställningen ”Arktisk skinnberedning – ett<br />
världskulturarv” och där säljer hon även sina produkter. Dessutom<br />
samarbetar hon med museer och tillverkar föremål till utställningar.<br />
Utbildning i garvning<br />
Lotta berättar att hon hade jobbat i fem år på<br />
arkitektkontor när hon hörde talas om kursen<br />
Människa-Natur-Teknik på en folkhögskola<br />
i Sveg. Hon sa upp sig från jobbet för att gå<br />
kursen under våren 1982 och två veckor ägnades<br />
åt garvning. Därefter började Lotta<br />
undervisa på folkhögskolan, bland annat i<br />
keramik, smide och skinnberedning. Höstarna<br />
ägnade hon åt att studera och resa.<br />
”Det var ett sätt<br />
att hedra det<br />
dödade djuret att<br />
göra något vackert<br />
av dess skinn.”<br />
Hon upptäckte snart att skinnberedning var<br />
det ämne som intresserade henne mest och hon<br />
började leta efter kvinnor som fortfarande behärskade traditionella<br />
sätt att ta tillvara skinn. Intresset tog henne till Kanada och Alaska.<br />
Kunskaper från denefolket, inuiter och<br />
samer<br />
“I Nordamerika träffade jag Helen Tobie, som tillhör den stam av<br />
denefolket som kallas dogrib. Av henne lärde jag mig att garva älgskinn<br />
med omättade fetter. De använde djurets hjärna och menar<br />
att ett djurs hjärna räcker för att garva dess skinn. Hjärnan blandas<br />
med ister och såpa. Dessa kunskaper har jag omvandlat till att<br />
garva skinn med rapsolja, äggula och såpa.”<br />
Lotta träffade även caribou-inuiter i Arviat, ett samhälle vid Hudsonvikens<br />
västra strand, i det nordliga kanadensiska territoriet<br />
Nunavut. Bland annat träffade hon Elizabeth Nibgoarsi och lärde<br />
sig det bästa sättet att ta hand om sälskinn; att skrapa bort fett<br />
och hinnor och att skydda pälsen från den feta<br />
köttsidan.<br />
Hos inuiterna lärde sig Lotta att det var ett sätt<br />
att hedra det dödade djuret att göra något vackert<br />
av dess skinn. “Som människa är vi skapade för<br />
att leva vid 27 grader Celsius. Det är tack vare att<br />
vi kunde ta tillvara djurens pälsar som vi kunde<br />
befolka de kallare områdena på jorden.”<br />
Lotta fortsätter: “På 80-talet levde ännu flera<br />
äldre garvare som arbetat med barkgarvning<br />
och som jag fick möjlighet att intervjua. Idag<br />
har dessa kunskaper främst överlevt hos samerna<br />
och jag har även haft möjlighet att resa i norra Skandinavien<br />
och träffa samekvinnor med stora kunskaper inom garveri.”<br />
FOTON AV KATHY SKÖLD OCH LOTTA RAHME<br />
Fiskskinnsgarvning och ainu-tradition<br />
Intresset för att garva fiskskinn väcktes tidigt, men under resorna<br />
i Nordamerika mötte Lotta aldrig kvinnor som garvade fiskskinn.<br />
“Däremot såg jag dräkter och andra föremål av fiskskinn på olika<br />
50
”Mitt mål har hela<br />
tiden varit att lära<br />
mig, dokumentera<br />
och vidareförmedla<br />
dessa kunskaper.<br />
Jag kommer aldrig<br />
att bli färdigutbildad.”<br />
museer och hittade en skrift av Pat Hickman, utgiven av San Francisco<br />
Craft and Folk Art Museum. Skriften heter Innerskins/Outerskins:<br />
Gut and Fishskin. Jag började experimentera med de tekniker<br />
jag använde till däggdjursskinn, fettgarvning och barkgarvning.”<br />
I samband med en utställning i Tokyo 2007 lyckades Lotta sedan<br />
få kontakt med Kayano Reiko, en ainu-kvinna som berett fiskskinn.<br />
Lotta fick även möjlighet att besöka henne i Nibutani på den<br />
nordliga japanska ön Hokkaido.<br />
Historiskt har fiskskinn främst beretts med mekanisk bearbetning.<br />
Hos en del har majsmjöl eller urin använts.<br />
“Jag kan garva fiskskinn på tre dagar genom att skrapa det noga på<br />
köttsidan, ta bort fjällen, blanda rapsolja, äggula och såpa och lägga<br />
i skinnet cirka tjugo minuter. Hänga det på tork i solen – men det<br />
får inte bli för varmt – och därefter bearbeta det mekaniskt under<br />
torkningen. Tvätta det i såpvatten. Torka skinnet igen under bearbetning.<br />
Om jag vill garva det med bark så tar det cirka tio dagar.”<br />
Under senare år har Lotta även börjat färga fiskskinnen med svenska<br />
inhemska växter.<br />
Mästarbrev i garvning<br />
Sedan 2019 är det återigen möjligt att få en mästartitel som garvare<br />
och samma år fick Lotta sitt mästarbrev, samtidigt med Aja<br />
Petterson, som idag arbetar som lärare på Bäckedals Folkhögskola.<br />
På skolan finns kurser i traditionella garvningstekniker och en särskild<br />
kurs för dem som vill ta gesällbrev. Hittills har sex gesäller<br />
fått sina gesällbrev.<br />
Lotta berättar att fiskskinnsgarvning har väckt stort intresse inom<br />
modeindustrin och att hon har undervisat elever från flera designskolor<br />
i Europa.<br />
Att bevara, sprida och utveckla kunskap är viktigt för Lotta:<br />
“Mitt mål har hela tiden varit att lära mig, dokumentera och vidareförmedla<br />
dessa kunskaper. Jag kommer aldrig att bli färdigutbildad.”<br />
F<br />
BÖCKER AV LOTTA RAHME<br />
Skinn: Garvning och beredning med traditionella metoder /<br />
Traditional Tanning: Leather and Furskin<br />
Fiskskinn: Garvning och sömnad med traditionella metoder /<br />
Fish Leather: Tanning and Sewing<br />
LOTTAS GARFVERI PÅ NÄTET<br />
www.lottasgarveri.se<br />
LOTTAS MASTERCLASS I FISKSKINNSGARVNING<br />
www.lottasgarveri.se/en/masterclass<br />
Textning på engelska, franska, italienska, spanska, svenska<br />
och tyska.<br />
51
DONATIONSPROJEKT RUMAH KITA I KUALA LUMPUR<br />
Vi byggde ett kök till ett transithem för ogifta<br />
gravida kvinnor<br />
AV ÅSA WALLMARK • <strong>SWEA</strong> KUALA LUMPUR<br />
Förra året genomförde <strong>SWEA</strong> Kuala Lumpur<br />
en donation till organisationen Rumah Kita,<br />
ett hem där ogifta kvinnor som blivit gravida<br />
får bo. Åsa Wallmark berättar om problematiken med<br />
baby dumping samt arbetet med ett nytt Ikea-kök för<br />
transithemmet.<br />
Rumah Kita var i stort behov av ett nytt kök med förvaring och<br />
bänkskivor. Vi i <strong>SWEA</strong> Kuala Lumpur ville göra en donation för<br />
att förbättra livskvaliteten för kvinnorna i transithemmet samtidigt<br />
som vi ville visa att när vi kvinnor går samman och arbetar<br />
tillsammans så klarar vi allt.<br />
Baby dumping<br />
Att överge sin nyfödda bebis, så kallad baby dumping, är ett stort<br />
problem i Malaysia, som har den högsta andelen övergivna bebisar<br />
i hela Sydostasien. Mellan 2018 och 2021 hittades 443 övergivna<br />
bebisar. 149 av dem hittades levande och 294 var döda, och så<br />
klart finns det också ett mörkertal. Platserna de hittas på är ofta<br />
toaletter, avloppssystem, soptunnor eller andra ställen som saknar<br />
kameraövervakning.<br />
Man frågar sig så klart hur detta kan ske? En förklaring som ges<br />
från människorättsorganisationer och myndigheter är en kombination<br />
av fattigdom, religion och avsaknad av sexualundervisning. I<br />
fattiga samhällen är det inte vanligt att använda preventivmedel.<br />
Mellan 2017 och 2021 noterades över 40 000 tonårsgraviditeter i<br />
Malaysia och 35 % av dem var ogifta kvinnor.<br />
Abortlagen i Malaysia är strikt och den säger att abort endast<br />
tillåts i de fall där läkaren anser att mammans liv är i fara. Omständigheter<br />
som våldtäkt eller att den gravida är minderårig är inte<br />
skäl nog för en laglig abort.<br />
Frågan om abort är som mycket annat varken svart eller vit;<br />
åsikterna är många och även i ett land som Sverige går de isär. I<br />
Malaysia har man dock börjat förstå att information och kunskap<br />
är viktigt och har därför börjat ge unga kvinnor sexualundervisning<br />
och lära dem hur de kan skydda sig mot att bli gravida.<br />
Ingrid Richer, Anna-Lena Sarapik och Åsa Wallmark<br />
Rumah Kita<br />
Rumah Kita, som betyder ”vårt hus” på malajiska, är en ickevinstdrivande<br />
och icke-statlig organisation, som startades 2015<br />
av Vimmi Yasmin Razak för att hjälpa kvinnor som blivit<br />
gravida utan att vara gifta, och för att minska antalet fall av<br />
övergivna bebisar. När Vinni gick bort 2018 tog hennes syster<br />
Suraya Razak över rodret.<br />
Rumah Kita tar emot kvinnor oberoende av religion, ras eller<br />
samhällsklass; alla är välkomna att söka hjälp och skydd hos dem.<br />
Idag har de två hus, ett för dem som är gravida och ett för dem<br />
som är nyförlösta. Syftet med organisationen är att se till att mammorna<br />
får en trygg och säker förlossning på sjukhus och att hjälpa<br />
dem till ett fungerande liv efteråt. De förlitar sig helt på donationer<br />
och sina volontärer och har regelbundna leveranser av blöjor, välling<br />
och mat. Leksaker och kläder har de däremot börjat få säga nej till,<br />
eftersom det kommer in för mycket.<br />
Efter att bebisen är född försöker Rumah Kita hjälpa mamman<br />
att bli accepterad av sin familj och få flytta hem igen. Om<br />
det inte går, försöker de hjälpa kvinnorna till en försörjning och<br />
ett eget boende. Mammorna bor kvar på Rumah Kita tills de<br />
kan klara sig själva. Tyvärr finns det också några barn som blivit<br />
kvarlämnade då mammorna plötsligt försvunnit. Men Rumah<br />
Kita är inget abortcenter, något som Suraya är noga med att<br />
poängtera, så barnen får vara kvar och tas om hand av mammorna<br />
som bor där och av volontärer.<br />
FOTON AV JENNY WESTIN, LINDA TINAEUS, RUSSEL HOUSE, ÅSA WALLMARK<br />
52
Jenny Westin,<br />
Åsa Wallmark,<br />
Suraya Razak<br />
och Russel House<br />
Jenny Westin,<br />
Åsa Wallmark,<br />
Marcus Beijar<br />
och Russel House<br />
Vi bygger ett kök<br />
En av våra medlemmar i <strong>SWEA</strong> hörde talas<br />
om att Rumah Kita var i stort behov av<br />
ett nytt kök i det ena huset. Vid vårt första<br />
besök stod det också klart att de hade<br />
problem med råttor. Suraya visade på hål<br />
i fönster och dörrar där råttorna tog sig in.<br />
På det följde också att många av de små<br />
barnen hade problem med andningsvägarna.<br />
Vad passar väl då bättre än att vi har en<br />
<strong>SWEA</strong>-medlem som jobbar på Anticimex,<br />
Elin Beijar, och att hennes man Marcus<br />
var med vid besöket, eftersom han skulle<br />
hjälpa till att bygga köket. Ibland har man<br />
alla odds med sig. Marcus ringde sin fru,<br />
som snabbt organiserade sin personal för<br />
att påbörja råttbekämpningen. Redan nästa<br />
dag var de där och satte ut fällor.<br />
Till följd av råttproblematiken och att<br />
huset var i stort behov av en rejäl storstädning,<br />
anordnade vi en städdag innan<br />
bygget kunde komma igång. Vi var fem<br />
Sweor som åkte dit och skurade golv och<br />
väggar, flyttade på möbler och gav råd till<br />
mammorna hur de bäst skulle hålla efter<br />
för att slippa råttorna.<br />
Innan vi kunde komma igång med<br />
bygget hade vi diskussioner med Suraya om<br />
hur köket skulle se ut. Suraya är en väldigt<br />
bestämd kvinna, som vet att hon måste ställa<br />
krav för att det ska bli bra för mammorna.<br />
Det tog ett tag innan planeringen av köket<br />
var klar och vi hade förstått hur hon ville ha<br />
det – samtidigt som vi hade en budget att<br />
hålla oss till. Dessutom var vi tvungna att ta<br />
hänsyn till att det var lågt i tak, att det fanns<br />
”Varje gång vi var där<br />
kom de små barnen<br />
med nyfikna blickar<br />
och ville vara med och<br />
skruva.”<br />
ett fönster med stora hål där råttorna tog sig<br />
in, samt en jättestor takfläkt. Fönstret överlät<br />
vi till Suraya att få utbytt.<br />
Till hjälp att sätta ihop och bygga köket<br />
hade vi Marcus och Russel House. Det var<br />
ett varmt och mödosamt jobb men också<br />
väldigt givande och lärorikt. Varje gång<br />
vi var där kom de små barnen med nyfikna<br />
blickar och ville vara med och skruva.<br />
Vid ett tillfälle var vår ordförande Linda<br />
Tinaeus famn abonnerad av en liten flicka<br />
som behövde gos och kärlek. Vid ett annat<br />
tillfälle hörde vi Russel sitta på golvet och<br />
säga ”Hi there little guy”. Det visade sig vara<br />
en råtta på besök! Tur att det var Russel<br />
som satt där och inte jag.<br />
Till slut stod köket färdigt, skinande<br />
vitt med svarta bänkskivor. Det nya köket<br />
har massor av sluten förvaring för att hålla<br />
gnagare på avstånd samt en liten blommig<br />
gardin för trevnad. Även om det var ansträngande<br />
– både känslomässigt och rent<br />
fysiskt – att bygga köket så var det ändå med<br />
viss sorg som vi slog i den sista spiken. Som<br />
Buddha sa: “Lycka är inte att ha mycket,<br />
lycka är att ge mycket”! F<br />
Åsa Wallmark, <strong>SWEA</strong> Kuala Lumpur,<br />
skriver för <strong>Forum</strong> sedan 2021 och är bosatt<br />
i Malaysia sedan 2018. Hon är fysioterapeut<br />
med yoga som livselixir och medicin och<br />
hon tycker om att hjälpa andra att utvecklas<br />
och växa. Hon är aktiv i <strong>SWEA</strong> KL som<br />
sekreterare samt i donationsgruppen.<br />
ALLA <strong>SWEA</strong>S DONATIONSPROJEKT<br />
måste stämma överens med <strong>SWEA</strong>s syften<br />
och uppfylla kraven i enlighet med <strong>SWEA</strong>s<br />
stadgar. Rumah Kita-projektet gör det bl.a.<br />
genom arbete med kunskapsöverföring om<br />
• hur ett kök byggs<br />
• hur skadedjur undviks i framtiden<br />
• jämställt samarbete med kvinnor och män.<br />
Både Ikea och Anticimex är idag internationella<br />
företag som båda startats i Sverige.<br />
Rumah Kitas nya kök<br />
53
<strong>SWEA</strong>s intressegrupper<br />
<strong>SWEA</strong> ART vill vara en inspirationskälla och främja utbyte mellan konstskapande<br />
Sweor på alla nivåer, från nybörjare till professionell konstnär. Vi arbetar<br />
tillsammans, inspirerar varandra och utbyter erfarenheter och idéer i webbinarier,<br />
genom internetutställningar, på Facebook och Instagram. Vi arrangerar<br />
workshoppar och utställningar, i lokala grupper och internationellt.<br />
www.swea.org/intressegrupper/swea-art/<br />
<strong>SWEA</strong> BOKKLUBB EMA är en bokklubb som träffas via Zoom och diskuterar<br />
aktuella svenska böcker. Alla Sweor är välkomna och du väljer om du vill<br />
delta varje gång eller vid ett enstaka tillfälle.<br />
www.swea.org/intressegrupper/bokklubb-ema/<br />
<strong>SWEA</strong> CARE syftar till att hjälpa varandra, oss Sweor emellan, och finnas till<br />
som stöd lokalt när olika behov uppstår. Grundtanken är att vi som Sweor visar<br />
vänskap och närvaro även i livets svåra stunder. Det kan handla om praktisk<br />
hjälp, råd eller bara någon att tala med.<br />
www.swea.org/intressegrupper/swea-care/<br />
<strong>SWEA</strong> PROFESSIONAL finns för dig som är intresserad av företagsverksamhet,<br />
affärsrelationer, arbetsliv, yrkesfrågor och karriär. Gruppens syfte är att<br />
bidra till Sweors professionella nätverk och ge möjlighet att knyta kontakter.<br />
www.swea.org/intressegrupper/swea-professional/<br />
<strong>SWEA</strong> SKRIVER ger dig inspiration och stöd till att utveckla ditt skrivande på<br />
svenska, oavsett ambitionsnivå och syfte. En del vill skriva poesi, journalistik eller<br />
bloggar, några siktar på att bli professionella författare medan andra skriver för<br />
att de helt enkelt älskar att uttrycka sig i skrift.<br />
www.swea.org/intressegrupper/swea-skriver/<br />
54
RESERAPPORT<br />
På väg mot äventyret<br />
AV LENA LÖFLING • <strong>SWEA</strong> GLOBAL<br />
En dröm som för cirka tio år sedan blev en plan har<br />
nu blivit verklighet för Swean Lena Löfling och maken<br />
Peter. Den 4 maj kastade de loss från bryggan och<br />
började sin långsegling. I det här numret av <strong>Forum</strong><br />
inleder Lena sina rapporter från seglingsäventyret.<br />
För två år sedan, mitt i covidtider och stängda gränser, hittade vi<br />
båten vi letat efter, en 41 fots katamaran, i Finland. Efter ett par<br />
samtal från Singapore till Kaskinen i Finland var vi överens med<br />
förra ägaren och bokade flyg-, tåg- och bussbiljetter för att ta oss<br />
från Singapore till Finland. Båten har sedan dess legat på land i<br />
Stockholm. Den 17 april i år sjösattes hon, Greta 3, och den 4 maj<br />
började vår resa.<br />
Just nu ligger vi i Västervik och njuter av solens värmande strålar<br />
för första gången denna kalla vår. Vi har seglat via Askö och Fyrudden<br />
och nu tar vi det lugnt och njuter av att vara på väg. Kanske är vi<br />
ute två år, kanske tio, vi får se. Först ska vi ner till Amsterdam och<br />
bygga på en solcellskonstruktion och installera en watermaker. Sen<br />
tuffar vi vidare ner längs Atlantskusten. Själv är jag klättrare och<br />
hoppas hitta klippor längs vägen ner mot Spanien.<br />
Tanken är att vara i sydöstra Spanien runt oktober och leva på<br />
båten där under vintern för att nästa år gå över Atlanten till<br />
Karibien – och så småningom vidare via Panamakanalen och<br />
över Stilla havet. Men idag tar vi en titt på Västervik och imorgon<br />
vidare mot Öland.<br />
Tills nästa gång! F<br />
Lena Löfling, <strong>SWEA</strong> Global, är tidigare bosatt i Hong Kong och Singapore.<br />
Från och med våren <strong>2023</strong> rapporterar hon till <strong>Forum</strong> från sin långsegling<br />
tillsammans med maken Peter på katamaranen Greta 3.<br />
Swean Lena Löfling med maken Peter rapporterar från sin segelbåt, en Fountaine<br />
Pajot Lipari 41. Båten har de gett namnet Greta 3, efter Volkswagenbussarna Greta<br />
1 och Greta 2 som tagit dem runt Europa.<br />
FÖLJ LENA, PETER OCH GRETA 3 PÅ INSTAGRAM<br />
www.instagram.com/greta3sailing/<br />
55
<strong>SWEA</strong> Art<br />
I hennes fotspår<br />
Av Naima Christensen • <strong>SWEA</strong> Houston<br />
Naima Christensen är konstfotograf<br />
och bor i Houston.<br />
Konstverket I hennes fotspår är<br />
Naimas bidrag till <strong>SWEA</strong> Arts<br />
konstutmaning på temat fötter i<br />
februari <strong>2023</strong>.<br />
I hennes fotspår är inspirerat av Georgia O’Keeffe och<br />
det här är min hyllning till henne. Jag har besökt många<br />
av platserna i New Mexico där hon skapade sin konst.<br />
Jag har gått den dammiga vägen vid hennes hus, uppför<br />
klipporna på Ghost Ranch och sett utsikten som om<br />
den var genom hennes ögon.<br />
Vi delar en fascination för blommor, skelett, arkitektoniska<br />
landskap och stadsbilder. Generellt är min<br />
konst antingen ljus och luftig eller mörk och stämningsfull,<br />
men med I hennes fotspår väljer jag att skapa mer<br />
djärvt och färgstarkt eftersom miljön kräver det.<br />
<strong>SWEA</strong> ART ÄR EN INTRESSEGRUPP FÖR ALLA KONSTSKAPANDE SWEOR<br />
https://art.swea.org/<br />
<strong>SWEA</strong> ART FINNS OCKSÅ PÅ FACEBOOK<br />
www.facebook.com/groups/swea.art<br />
56
<strong>SWEA</strong> Skriver<br />
DRÖMMAR<br />
AV SIDSEL COOK • <strong>SWEA</strong> GLOBAL<br />
Vi vet ju att vi alla drömmer när vi<br />
sover. För egen del minns jag sällan<br />
det jag har drömt. Annars är<br />
jag duktig på att dagdrömma; det gör jag<br />
hela tiden. När en dröm inte funkar, drömmer<br />
jag en ny dröm. Drömmar är färskvara.<br />
En önskedröm kan bli verklighet och en<br />
verklighet kan bli en mardröm. Då gäller<br />
det att fort drömma om något helt annat.<br />
Drömmar kan ta oss till oanade höjder,<br />
för inom varje människa finns en kraft<br />
som vi inte är medvetna om, ifall vi inte<br />
börjar drömma. Ja, så sa i alla fall Brooke<br />
Knapp. Hon växte upp på en citrusfarm i<br />
Kalifornien. Brooke var både blyg och rädd.<br />
Hon tyckte inte om att gå på kalas – att<br />
träffa människor. Räddast var hon för att<br />
flyga. En dag blev hon kär i en pilot och då<br />
bestämde hon sig för att ta itu med sina<br />
rädslor. Hon skulle ta flygcertifikat. Hon<br />
var en skräckslagen elev som var nära att<br />
flyga in i en bergvägg och som kräktes på<br />
lektionerna. En dag blev hon den snabbaste<br />
kvinnliga piloten runt jorden. I samband<br />
med det blev hon bjuden på en middag i<br />
Hollywood. Under middagen var det flera<br />
som sa att det var svårt att få hyra ett privat<br />
jetplan. ”Vill ni flyga med mig om jag lyckas<br />
köpa ett flygplan?” frågade Brooke. De sa ja<br />
och hon lånade ihop pengar. I början gjorde<br />
hon allt. Hon bar bagage och lagade mat.<br />
Hon till och med broderade kundernas<br />
monogram på servetterna. Skådespelaren<br />
Bob Hope var en av hennes första resenärer.<br />
Sedan rullade det bara på – det skulle bli 45<br />
plan och många anställda.<br />
Inom varje människa, till och med<br />
inom en liten bondflicka, finns det oanade<br />
krafter. Hon fortsatte att drömma om<br />
att bemästra sina övriga rädslor. Det var<br />
fallskärmshoppning, överlevnadskurs i<br />
djungeln, djuphavsdykning, att tala i offentliga<br />
sammanhang. Enligt Brooke så<br />
finns det två sorters människor. Den ena<br />
gruppen är de som skjuter upp eller låter<br />
bli allt som känns obehagligt. Det kan vara<br />
enkla saker som att rensa högen av papper<br />
på skrivbordet, skriva ett besvärligt brev<br />
eller ringa till någon man inte tycker om.<br />
Den andra gruppen däremot, ser varje motgång<br />
som en ny utmaning som man skall<br />
övervinna. Den gruppen drömmer nya<br />
drömmar – hela tiden. F<br />
<strong>SWEA</strong> SKRIVER ÄR INTRESSEGRUPPEN FÖR DIG SOM TYCKER<br />
OM ATT SKRIVA<br />
www.swea.org/intressegrupper/swea-skriver/<br />
<strong>SWEA</strong> SKRIVER FINNS OCKSÅ PÅ FACEBOOK<br />
www.facebook.com/groups/swea.skriver<br />
Sidsel Cook föddes i Norge,<br />
växte upp i Sverige och har bott<br />
i London och Marbella. Hon<br />
intervjuade Brooke Knapp på<br />
Claridges Hotel i London när<br />
hennes liv var så bra det kunde<br />
bli; hon var nyskild, arbetade<br />
som frilansjournalist, pendlade till<br />
Chelsea Hotel i New York och<br />
hade våning i Notting Hill. Hon<br />
har varit generalagent för Matrix<br />
hårvårdsprodukter i Storbritannien<br />
och nominerats till Business<br />
Woman of the Year. Hon har<br />
även varit agent för engelska<br />
drottningens hundpsykologs<br />
hundleksaker samt skapat ett<br />
frågesportprogram om djur för<br />
engelska radion på Costa del Sol.<br />
Idag arbetar hon som konstnär<br />
och bor i chaufförsbostaden på<br />
Koberg slott utanför Trollhättan.<br />
Drömmar är Sidsels bidrag till<br />
<strong>SWEA</strong> Skrivers skrivutmaning i<br />
januari <strong>2023</strong>.<br />
<strong>SWEA</strong> GLOBAL<br />
<strong>SWEA</strong> Global är möjligheten för dig som bor långt bort från en<br />
<strong>SWEA</strong>-avdelning att ändå vara med i <strong>SWEA</strong> och ta del av vårt<br />
unika nätverk trots att du är bosatt utanför dagens <strong>SWEA</strong>-värld.<br />
<strong>SWEA</strong> Global är inte en lokal avdelning utan har hela världen<br />
som upptagningsområde. Som medlem i <strong>SWEA</strong> Global är du<br />
fullvärdig medlem och har tillgång till hela vårt internationella<br />
nätverk, våra sociala medier och digitala nyhetsbrev samt<br />
medlemstidningen <strong>Forum</strong>. Dessutom är du välkommen att<br />
delta i lokala och internationella möten och aktiviteter,<br />
Sverigemiddagen och andra sommarevenemang i Sverige.<br />
www.swea.org/swea-medlem/swea-global/<br />
57
Sommarkryss<br />
AV ALEXANDRA HUMMINGSON • <strong>SWEA</strong> NEW YORK<br />
LODRÄTT<br />
1. Korna på ängen<br />
2. Dal, Torne och Kalix är älvar men Nilen och Donau kallar vi<br />
3. Electronic Dance Music<br />
5. Årstid<br />
6. Gröna Lund är ett<br />
7. Every Breath You Take-sångarens artistnamn<br />
9. Smälter som smör i solsken<br />
DIAGONALT (uppifrån och ner, markerade med gula rutor)<br />
4. Godis bus, kaffe te och salt sött? (5 bokstäver)<br />
8. Tom Hanks karaktär i den amerikanska filmtolkningen av En man som heter Ove (4 bokstäver)<br />
VÅGRÄTT<br />
10. Coachella, Southside och Rock am Ring är exempel på musik-<br />
11. Midsommarkransen bör helt klart vara<br />
7 8 9<br />
10<br />
2 3 4 5 6<br />
11<br />
1<br />
Facit finns på <strong>Forum</strong>s sida på webben (långt ner):<br />
www.swea.org/vara-kanaler/forum/<br />
58
SWEOR SVARAR PÅ<br />
Tre snabba frågor<br />
Varför gick du med i <strong>SWEA</strong>?<br />
Vad betyder svensk sommar för dig?<br />
Vad ser du mest fram emot den här<br />
sommaren?<br />
Lise Rosland<br />
<strong>SWEA</strong> Boston<br />
Min man fick erbjudande om att flytta<br />
med sitt jobb till USA och jag kom<br />
då med som medföljande. Eftersom<br />
jag varken jobbade eller studerade<br />
blev det svårt att hitta vänner och få<br />
ett umgänge i en stad där jag inte kände<br />
någon, så när saknaden till Sverige<br />
och vännerna där blev för stor sökte<br />
jag upp <strong>SWEA</strong>. Inom kort hade jag<br />
träffat flera nya vänner och hade ett nätverk av svenska kvinnor att<br />
stödja mig på i mitt nya hemland.<br />
Svensk sommar för mig är långa ljusa sommarkvällar. Att tillbringa<br />
dagarna vid havet, äta glass och gå långa promenader.<br />
Denna sommar kommer jag att tillbringa med min man och<br />
dotter hemma i Boston. Vi har inga stora resor planerade, så jag<br />
ser fram emot att kunna äta långa frukostar ute på balkongen, åka<br />
till stranden och göra dagsutflykter. Efter en lång vinter längtar<br />
jag efter värme och sol.<br />
Ann-Charlotte Storer<br />
<strong>SWEA</strong> Philadelphia<br />
<strong>SWEA</strong> har varit min konstanta<br />
följeslagare sedan jag flyttade från<br />
Sverige för drygt 20 år sedan, först<br />
i Luxemburg och nu i Philadelphia.<br />
Det jag uppskattar mest med <strong>SWEA</strong><br />
är att man alltid har någon att vända<br />
sig till och man får väninnor för livet.<br />
Jag har varit och är fortfarande aktiv<br />
i <strong>SWEA</strong> på olika sätt och det är så<br />
imponerande med all kompetens som finns i vår organisation.<br />
Underbart!<br />
För mig betyder svensk sommar att träffa släkt och vänner på<br />
Österlen och i Lund. Vi reser alltid till Sverige på somrarna och<br />
då passar vi på att äta svensk sommarmat och umgås. Eftersom<br />
jag fortfarande är engagerad i Lunds universitet så innebär sommaren<br />
också att jag får träffa mina alumnivänner och återuppleva<br />
studentminnen.<br />
Yrkesmässigt hoppas jag att hela <strong>2023</strong> blir ett framgångsrikt<br />
år för min översättningsverksamhet och att jag får möjlighet att<br />
utveckla mitt företag och samarbeta med ännu fler kunder världen<br />
över. I sommar ser jag fram emot att vår dotter ska ta examen från<br />
high school och börja på college i USA. En spännande tid för alla<br />
i familjen!<br />
Christel Ingemansson<br />
Olsson<br />
<strong>SWEA</strong> Göteborg<br />
Att flytta 800 mil bort med man och<br />
en tioåring, till Saudiarabien 1999,<br />
var inte precis att flytta nästgårds<br />
och <strong>SWEA</strong> kändes direkt välkomnande<br />
i detta främmande land. Vi<br />
fick bra tips om skolor, kom snabbt<br />
in i ett sammanhang och <strong>SWEA</strong><br />
kom att betyda mycket för vår trivsel.<br />
Jag engagerade mig som medlemsansvarig och redaktör för<br />
<strong>SWEA</strong> Saudis papperstidning och fick med automatik många<br />
fina <strong>SWEA</strong>-vänner.<br />
Svensk sommar för mig innebär ljusa sommarkvällar, salta bad<br />
och båtliv. Att göra strandhugg längs Bohuslänskusten men även<br />
träffa familj och vänner nere i Skåne där jag bodde mina första<br />
nitton år.<br />
Som nyopererad med en ny knäled ser jag mest fram emot att<br />
kunna gå obehindrat utan kryckor i sommar. Sedan är jag väldigt<br />
förväntansfull inför Sverigeresan som i år går till Österlen.<br />
Förvisso är jag från Skåne – men från Söderslätt – så det ska bli<br />
spännande att upptäcka nya platser österut, tillsammans med<br />
Sweor från alla världens hörn. Och självklart ser jag fram emot<br />
Sverigemiddagen, som <strong>SWEA</strong> Göteborg står värd för i augusti.<br />
Arbetsgrupperna är igång med evenemanget och det jobbas för<br />
fullt med alla förberedelser. Det blir liksom ingen riktig sommar<br />
utan alla dessa <strong>SWEA</strong>-möten. F<br />
Vill du svara på tre snabba frågor till nästa<br />
nummer av <strong>Forum</strong>? Hör av dig till oss:<br />
editor@swea.org<br />
59
Kan en Mygga<br />
besjungas?<br />
Av Thekla Knös 1852<br />
Svar.<br />
På min flickas hvita hand,<br />
Vid en ljusblå ådras rand,<br />
Satte sig helt nyss en mygga.<br />
Skall jag slå ihjäl den stygga?<br />
Hvarför är jag nu så god,<br />
Utan vrede, utan mod! —<br />
Den en fridlyst fristad funnit,<br />
Nôtre Dame’s beskydd den vunnit;<br />
Ty helt lugn, med vänlig blick,<br />
Säger hon åt myggan: ”Drick!<br />
Ej i vårens första dagar<br />
Man hans budskap så förjagar.”<br />
Kan jag med ett mord befläcka<br />
Denna hand, den milda, täcka? —<br />
Medan jag funderar så,<br />
Flyger myggan mot det blå;<br />
Och dess glada sång förråder,<br />
Att ur en poetisk åder<br />
Hon har druckit. Lätt och fri,<br />
Flög hon nu sin skald förbi!<br />
THEKLA KNÖS (1815-1880) var<br />
författare, poet och översättare.<br />
Tillsammans med modern Alida<br />
Maria Olbers drev hon en litterär<br />
salong i Uppsala. Per Atterbom<br />
skrev förord till hennes dikter och<br />
hon beundrades av Fredrika Bremer.<br />
Hennes översättning av den tyska<br />
psalmen “Det är en ros utsprungen”<br />
ingår i 1937 års psalmbok samt<br />
även i 1986 års psalmbok i<br />
bearbetning av Britt G Hallqvist.<br />
60
Nästa nummer av<br />
FORUM<br />
kommer ut i slutet av augusti<br />
Vill du berätta om aktiviteter inom din avdelning eller om dina<br />
erfarenheter som utlandssvensk? Är du intresserad av att<br />
skriva om svensk kultur eller svenska språket?<br />
Eller vill du intervjua intressanta Sweor och andra<br />
internationella svenskor?<br />
Har du andra förslag och idéer till <strong>Forum</strong>?<br />
Hör av dig till redaktionen: editor@swea.org<br />
Sista dag att skicka in texter och bilder till <strong>Forum</strong> nr 3<br />
är den 1 juli!<br />
Har du synpunkter och förslag till <strong>Forum</strong>? Fyll gärna i vår läsarenkät!<br />
https://bit.ly/3MdZlJU<br />
61
<strong>SWEA</strong> ÄR DEN STÖRSTA IDEELLA<br />
SVERIGEFRÄMJANDE ORGANISATIONEN<br />
UTANFÖR SVERIGE<br />
Vara vardeord<br />
VÄRLDSVID VÄNSKAP<br />
GLOBAL KOMPETENS<br />
LOKALT STÖD<br />
Var vision<br />
ATT VARA DET SJÄLVKLARA<br />
NÄTVERKET FÖR SVENSKTALANDE<br />
KVINNOR UTOMLANDS<br />
Vart syfte<br />
ATT FRÄMJA SVENSK KULTUR, SVENSKA<br />
TRADITIONER OCH DET SVENSKA<br />
SPRÅKET I VÄRLDEN<br />
www.swea.org