christian azar ger råd åt makthavare - Chalmers tekniska högskola
christian azar ger råd åt makthavare - Chalmers tekniska högskola
christian azar ger råd åt makthavare - Chalmers tekniska högskola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nr 1. 2012 | Tidningen för <strong>Chalmers</strong> alumner<br />
Karin Markides om kreativa kulturkrockar | Skadeinsekter blir<br />
värdefull naturtillgång | Intelligenta system styr trafiken | Hur blir<br />
man en B-nation i forskning? | Bilprojekt breddar utbildningen<br />
CHRISTIAN AZAR<br />
GER RÅD ÅT MAKTHAVARE<br />
”Jag tror inte att vetenskapliga argument får upp<br />
dem som grävt ned sig djupast i skyttegravarna.”
<strong>Chalmers</strong> magasin nr 1. 2012<br />
Ansvarig utgivare<br />
Annika Priou<br />
annika.priou@chalmers.se<br />
Chefredaktör<br />
Ann-Christine Nordin<br />
ann-christine.nordin@chalmers.se<br />
Tel. 031-772 2565<br />
Redaktion<br />
Lasse Nicklason<br />
Siri Reuterstrand<br />
Christer Wi<strong>ger</strong>felt<br />
Grafisk form<br />
Jonatan Sahlin<br />
Produktion<br />
Alba.nu/Knockout Reportage<br />
Andra Långgatan 20<br />
413 28 Göteborg<br />
red@alba.nu<br />
www.alba.nu<br />
Alumnkoordinator<br />
Peter Hellquist<br />
peter.hellqvist@chalmers.se<br />
Tel. 031-772 46 15<br />
Tryckeri<br />
Printus Digital AB<br />
Miljöcertifierade ISO 14001<br />
Upplaga 395 000<br />
ISSN 1650-4356<br />
Adress<br />
<strong>Chalmers</strong> magasin<br />
412 96 Göteborg<br />
Du kan även läsa <strong>Chalmers</strong><br />
magasin på webben:<br />
www.chalmers.se/<br />
chalmersmagasin<br />
Omslagsfoto<br />
Ola Carlberg<br />
REDAKTIONELLT<br />
Livet –<br />
teknologins<br />
största<br />
utmaning<br />
ET FINNS UTMANINGAR en ingenjör<br />
inte tänker på när det gäller användandet<br />
av ny teknik, som den<br />
att programvaran i våra hjärnor<br />
fortfarande körs på maskinvara som inte<br />
uppgraderats på 50 000 år. Kanske är det<br />
just därför vi tycker att mer och snabbare<br />
alltid är bättre?<br />
Jag funderade på detta när min vän Niklas<br />
ringde upp:<br />
– Jag har en ny tideräkning. Faktum är<br />
att jag är en ny person. Jag har lämnat Niklas<br />
3.0 och g<strong>åt</strong>t in i Niklas 4.0. Jag tror att<br />
fyran är bäst hittills.<br />
Varför då?<br />
– Jag arbetar jämt, även på fritiden. Nu<br />
har jag bestämt mig för att dra ner för att<br />
umgås mer med mina barn och vänner.<br />
I slutet på 60-talet trodde ledande experter<br />
att vi i Sverige runt år 2000 skulle<br />
ha sex timmars arbetsdag, tre månaders<br />
semester och hem utrustade med ”helautomatiska<br />
kök”, dataterminal och en bild-<br />
skärmstelefon i allrummet. En vanlig familj<br />
hade dessutom två elbilar.<br />
Det blev inte riktigt som experterna<br />
tänkt sig. Men självklart kan tekniken ge<br />
oss ett bättre liv. Den är en förutsättning<br />
för att vi ska använda jordens resurser på<br />
ett hållbart sätt.<br />
Det här numret handlar om samhällets<br />
nytta av forskning och utbildning. Klimatforskaren<br />
Christian Azar bidrar med<br />
kunskap och <strong>råd</strong> till beslutsfattare världen<br />
över. Mikael Mangold jobbar tillsammans<br />
med Läkare utan gränser för rent vatten<br />
i Sydsudan. Nu ska Lisbeth Olsson undersöka<br />
vad skadeinsekter i vietnamesiska<br />
regnskogar har i sin tarmflora. Den kunskapen<br />
kan bli värdefull vid framställning<br />
av etanol från svensk skogsråvara. Inom<br />
<strong>Chalmers</strong> Formula Student möts studenter<br />
från hela världen och lär sig teamwork<br />
via ledarskap och får ett skarpare hållbarhetstänk.<br />
Välkomna till ett nytt nummer<br />
av <strong>Chalmers</strong> magasin!<br />
Ann-Christine Nordin<br />
Chefredaktör
18–19<br />
38-40<br />
24<br />
14-16 28–29<br />
6–9<br />
6–9<br />
14–16<br />
18–19<br />
22–23<br />
24<br />
28–29<br />
34–35<br />
38–40<br />
<strong>Chalmers</strong> magasin vänder sig till alla som är intresserade<br />
av fördjupande läsning om <strong>högskola</strong>ns<br />
verksamhet. Magasinets främsta målgrupp är<br />
<strong>Chalmers</strong> alumner. Det här numret går även ut<br />
till DN:s prenumeranter.<br />
Innehåll nr 1. 2012<br />
PROFILEN CHRISTIAN AZAR När han talar klimat lystrar<br />
politiker, både i Sverige och utomlands. Men<br />
hur klimatproblemen ska lösas måste politikerna<br />
själva ta ansvar för.<br />
UTBLICK KARIN MARKIDES Hon är säker på att man blir<br />
en bättre grundforskare om man är inspirerad av ett<br />
samhällsproblem.<br />
NYHETER LISBETH OLSSON Hon <strong>ger</strong> sig ut på jakt efter<br />
nya enzymer i de vietnamesiska regnskogarna.<br />
Skadeinsekter kan bli användbara inom industrin.<br />
INNOVATIONER Hörapparat som skruvas fast i huvudet<br />
och bläckstråleskrivaren. Många innovationer<br />
har sitt ursprung på <strong>Chalmers</strong>.<br />
FORSKNINGSPOLITIK EUGENIA PEREZ Nyttig forskning<br />
skapar patent och nya bolag. Så tänker inte bara<br />
politiker och finansiärer, utan även många forskare<br />
själva. Är det rimligt?<br />
NYHETER TORBJÖRN LUNDH Hur blir man en B-nation i<br />
forskningssammanhang? Det finns förstås flera bra<br />
recept, men så här lyder ett av de mer effektiva:<br />
Prioritera bort matematiken.<br />
INFRASTRUKTUR BALAZS KULCSAR Övervakning och<br />
reglering av trafikflödena sker ännu med trubbiga<br />
verktyg. Med hjälp av datorkraft och dynamisk styrning<br />
kan de bli intelligentare.<br />
UTBILDNING <strong>Chalmers</strong> Formula Student är så mycket<br />
mer än en stenhård konstruktionstävling. Den <strong>ger</strong><br />
framförallt de blivande ingenjörerna ett skarpare<br />
hållbarhetstänkande.<br />
INNEHÅLL<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 3
NYHETER<br />
Sveriges största vindkraftverk<br />
GER INTE BARA ENERGI<br />
Text: Lasse Nicklasson Foto: Göteborg Energi<br />
MARS KÖRS SVERIGES största vindkraftverk igång<br />
i Göteborgs hamninlopp. Big Glenn, som den<br />
145 meter höga snurran kallas, kommer att producera<br />
15 miljoner kilowattimmar el om året,<br />
vilket räcker till hushållsel för 3 000 lägenheter.<br />
Men verket ska inte bara alstra grön el utan också<br />
vara ett forskningscentrum, Göteborg Wind Lab,<br />
för vindkraft och energiproduktion.<br />
– Vi får nu en möjlighet att forska tillämpat på<br />
senaste tekniken för marin vindkraft, i fullskalig<br />
drift, sä<strong>ger</strong> Ola Carlson, föreståndare för Svenskt<br />
vindkraftstekniskt centrum på <strong>Chalmers</strong>.<br />
4 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
Havsbaserad vindkraft är inte bara en av Europas<br />
bästa chanser till stor egen kapacitet av hållbar<br />
elproduktion, den förväntas också ge nya arbetstillfällen<br />
i Sverige. Men tekniken bjuder stora utmaningar.<br />
De mekaniska påfrestningarna på anläggningar<br />
ute till havs är större och underhåll och<br />
avbrott kostsamma. Big Glenn, som är en prototyp<br />
designad för låga drifts- och underhållskostnader<br />
i havsmiljö, är full av sensorer för uppsamling av<br />
mät- och maskindata.<br />
– Förhoppningsvis får vi våra första mätdata<br />
inom några veckor, sä<strong>ger</strong> Ola Carlsson.<br />
Göteborg Wind Lab<br />
Göteborg Wind Lab<br />
är ett samarbete mellan<br />
ägaren Göteborg<br />
Energi, leverantören<br />
General Electric, SKF<br />
och <strong>Chalmers</strong>.
Klimatgaser kan<br />
lagras i hålrum<br />
Det finns inte mycket olja på havsbottnen<br />
mellan Norge och Danmark. Däremot hålrum<br />
som är lämpliga lagringsplatser för<br />
koldioxid, menar professor Filip Johnsson.<br />
Med så kallad CCS-teknik går det idag att<br />
separera koldioxid från röken i till exempel<br />
kolkraftverk. Det är dyrt, men ett tänkbart<br />
sätt att klara klimatmålen.<br />
– Alternativet, att frivilligt lämna kolet<br />
kvar i backen, framstår tyvärr inte som<br />
särskilt sannolikt, sä<strong>ger</strong> Filip Johnsson, på<br />
<strong>Chalmers</strong>.se.<br />
Facebook eldar för<br />
kråkorna<br />
De tusentals processorer i Facebooks tre<br />
serverhallar som byggs i Luleå kommer att<br />
släppa ut enorma mängder värme. Energin,<br />
som hade räckt till att värma upp 40 000<br />
villor, kommer att vädras ut i det norrbottniska<br />
landskapet.<br />
– All elenergi som driver elektroner genom<br />
ett datachip blir värme. Att vi samtidigt<br />
får elektronerna att utföra beräkningar <strong>åt</strong><br />
oss är en sorts bieffekt, sä<strong>ger</strong> Per Stenström,<br />
professor i datorkonstruktion till tidningen<br />
Byggindustrin.<br />
Facebooks serverhallar kommer att sluka<br />
mer energi än SSAB:s stålverk i Luleå och<br />
lika mycket som Västerås kommuns elbehov.<br />
Två chalmerister<br />
bland Sveriges tio<br />
miljömäktigaste<br />
Professor Christian Azar, klimatexpert och<br />
ledamot i FN:s klimatforskningspanel, är<br />
Sveriges sjätte miljömäktigaste person enligt<br />
tidningen miljöaktuellts årliga ranking.<br />
På tionde plats hamnar docent Tomas<br />
Kåber<strong>ger</strong>, tidigare generaldirektör på Energimyndigheten,<br />
som nu är ordförande för<br />
Japan Renewable Energy Foundation och<br />
arbetar i Japan efter Fukushimakatastrofen.<br />
– Om kärnkraftsanvändningen ska vara<br />
ekonomiskt rimlig så måste världens myndigheter<br />
bli duktigare på att stänga reaktorer<br />
innan de havererar, sä<strong>ger</strong> Tomas Kåber<strong>ger</strong>.<br />
Läs mer på <strong>Chalmers</strong>.se<br />
Bygg om Göteborg med Ipad-app<br />
Lägg ner varven, bygg villor i An<strong>ger</strong>ed och höghus i Askim. Med det nya Ipad-spelet<br />
”2021” kan du vrida tillbaka historien och utveckla Göteborg precis som du vill från<br />
1972 till 2021. Men räkna med motstånd. Vad du än gör blir alltid några av stadens<br />
invånare missnöjda.<br />
Spelet har utvecklats för skolelever och ska ge en inblick i hur det är att arbeta med<br />
hållbar stadsutveckling, men kan laddas hem gratis i App Store av vem som helst.<br />
Ett av världens fem viktigaste<br />
fysikgenombrott 2011<br />
Nobelpriset kanske inte är i sikte än, men ändå – på femte plats i tidskriften Physics<br />
worlds lista över de tio viktigaste genombrotten 2011 hamnar <strong>Chalmers</strong>experimentet<br />
där ljus för första gången har skapats ur vakuum. Poängen är att vakuum inte är helt<br />
tomt. Där finns partiklar som existerar i ett ögonblick och sedan försvinner. Professor<br />
Per Delsing och hans medarbetare på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap<br />
har lyckats tillföra energi till virtuellt ljus som då blivit stabilt.<br />
Läs mer på <strong>Chalmers</strong>.se<br />
NYHETER<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 5
PROFILEN<br />
POLITIKER,<br />
BESTÄM E<br />
När Christian Azar talar klimat lystrar politiker, både i Sverige<br />
och utomlands. Men han aktar sig för att blanda ihop fakta och<br />
värderingar. Hur klimatproblemen ska lösas måste politikerna<br />
själva ta ansvar för.<br />
Text: Björn Forsman Foto: Anna-Lena Lundqvist<br />
6 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012
R!<br />
OM KLIMATFORSKARE har Christian Azar ett<br />
tydligt uppdrag. Inte bara att förstå och<br />
beskriva världen – utan också i någon mån<br />
att förändra den.<br />
Ambitionen är dels hans egen, men finns också<br />
inbyggd i namnet på den befattning på <strong>Chalmers</strong><br />
han har sedan drygt tio år: Professor i bärkraftig<br />
energi- och materialomsättning.<br />
Skulle han strikt begränsa sig till att studera det<br />
som redan är bärkraftigt hade det räckt med en<br />
halvtidstjänst. Avsikten är förstås att hans forskning<br />
även ska undersöka hur vägen till en hållbarare<br />
världsordning kan se ut. Detta gör honom knappast<br />
unik bland forskare. Men få har i lika hög grad haft<br />
tillträde till beslutsfattarna. Därför blir man inte<br />
särskilt förvånad när Christian Azar, i förbigående,<br />
nämner att han nyligen var och diskuterade klimatpolitik<br />
med USA:s energiminister, nobelpristagaren<br />
i fysik, Steven Chu.<br />
Vilka <strong>råd</strong> <strong>ger</strong> man en sådan <strong>makthavare</strong>?<br />
– Jag berättade om hur vi i Sverige med hjälp av<br />
koldioxidskatten lyckats minska våra utsläpp, samtidigt<br />
som BNP vuxit kraftigt. Sådana exempel är<br />
viktiga för ledande politiker i omvärlden att känna<br />
till. Förhoppningsvis kan det inspirera.<br />
Miljön kräver riktade insatser<br />
Samtalet handlade även om smarta sätt att stödja<br />
lovande nya tekniker:<br />
– En skatt på koldioxid är inte tillräckligt för att<br />
driva fram solceller, bättre batterier, vätgaslagring,<br />
koldioxidinfångning – eller ny kärnkraft om man<br />
skulle vilja det. Då krävs riktade insatser. Fast Steven<br />
Chu vet ju redan allt detta. Han har gett stöd<br />
till solcellsbranschen och sedan f<strong>åt</strong>t hård kritik när<br />
företag g<strong>åt</strong>t omkull.<br />
Behovet att stödja specifika tekniker gäller förstås<br />
inte enbart USA, utan är ett <strong>råd</strong> som Christian<br />
Azar gärna delar ut till <strong>makthavare</strong> oavsett hemvist.<br />
Rådet går dock på tvärs mot uppfattningen<br />
hos många ekonomer, nämligen att styrmedel ska<br />
vara teknikneutrala.<br />
– Det är ett feltänk. Politiker måste ha modet<br />
att välja ut och ge stöd till de tekniker som har utsikter<br />
att i framtiden stå på egna ben, exempelvis<br />
sol och vind.<br />
Inom dessa båda teknikom<strong>råd</strong>en har utvecklingen<br />
redan kommit en bra bit på väg:<br />
– År 2010 växte den globala elproduktionen från<br />
sol och vind ungefär lika snabbt som el från kärnkraft<br />
under kärnkraftens storhetstid. Investeringarna<br />
lig<strong>ger</strong> nu i storleksordningen 1 000 miljarder<br />
kronor per år och i takt med att satsningarna fortsätter<br />
blir tekniken billigare.<br />
Vid sidan av fysiken och naturvetenskapen har<br />
Christian Azar alltid haft ett intresse för hur det<br />
politiska beslutsmaskineriet fun<strong>ger</strong>ar.<br />
PROFILEN<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 7
PROFILEN<br />
Det är ingen slump att hans bok från 2008 fick<br />
titeln ”Makten över klimatet”.<br />
– Politik är spännande, det är väldigt roligt att<br />
prata med politiker och kunna förmedla grundläggande<br />
fakta. Att få vara en kunskapsbank.<br />
Innebär det att du måste hålla inne med din egen<br />
uppfattning – för att behålla ställningen som <strong>råd</strong>givare?<br />
– Nej, varför skulle jag göra det? Då skulle jag ju<br />
inte göra mitt jobb. Men jag brukar inte ta skarp<br />
position i frågor som i grunden handlar om politisk<br />
strategi för att nå ett visst mål.<br />
Även om makthavarna i regel lyssnar på honom<br />
så gör de inte nödvändigtvis som han sä<strong>ger</strong>. Ett exempel<br />
är satsningen på att subventionera etanol som<br />
fordonsbränsle, en linje omhuldad av politiker ur<br />
de flesta lä<strong>ger</strong>. I den frågan har Christian Azar en<br />
annan uppfattning eftersom han ser stora ekonomiska<br />
och miljömässiga problem med biodrivmedel<br />
gjort på spannmål – liksom på raps.<br />
Det fick honom att skriva ett eget, särskilt yttrande<br />
till Oljekommissionens slutbetänkande, där<br />
han förordade en successiv avveckling av subventionerna.<br />
– Vi hade många intressanta diskussioner. Och<br />
det finns bra argument mot min hållning. Om man<br />
inte stödjer spannmålsetanol kanske det bara används<br />
olja istället. Är det bättre? Det tål verkligen<br />
att diskuteras.<br />
Alla inte alltid ense<br />
Hur rea<strong>ger</strong>ar han då som <strong>råd</strong>givare när politikerna<br />
visserligen lyssnar men sedan väljer att gå i en annan<br />
riktning? Surar han?<br />
På den frågan följer en fundersam tystnad medan<br />
professor Azar kryper upp i tjänsterummets soffa<br />
och viker ihop de jeansklädda benen i skräddarställning.<br />
– Nej, jag skulle snarare säga att det känns lite<br />
skönt. Vilket kanske l<strong>åt</strong>er konstigt. Men finns det<br />
en bred politisk majoritet för en viss linje vore det<br />
bra underligt om en enskild forskare skulle kunna<br />
ändra beslutet.<br />
Christian Azar med<strong>ger</strong> att kommunikation mellan<br />
forskare och politiker inte är helt enkelt.<br />
– Forskare är experter. Håller man på med exempelvis<br />
vindkraft eller kärnkraft tenderar man att<br />
betrakta omvärlden utifrån sin egen specialitet. Då<br />
vill man ha mer stöd till det man själv råkar studera.<br />
Men världen är svårare än så, menar Azar. Bra<br />
tekniker kan ha negativa konsekvenser på andra<br />
plan.<br />
– Det man själv tycker är stort kan vara litet i det<br />
globala perspektivet Och duktiga politiker är ofta<br />
bättre än forskare på att väga olika intressen mot<br />
varandra. De kan också ha en intuition för vilka<br />
vägar som är politiskt framkomliga.<br />
8 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
Forskaren Christian Azar i sin <strong>råd</strong>givarroll<br />
som innebär flitigt umgänge med politiker<br />
och andra <strong>makthavare</strong>.<br />
FOTO: IISD/EARTH NEGOTIATIONS BULLETIN
Kort om<br />
Christian Azar<br />
Blev som ung och<br />
nyutnämnd professor<br />
<strong>råd</strong>givare till Margot<br />
Wallström under hennes<br />
tid som EU:s miljökommissionär.<br />
Ledamot i Göran Perssons<br />
oljekommisson<br />
och i re<strong>ger</strong>ingen Reinfeldtshållbarhetskommission.<br />
En av de svenska<br />
medlemmarna i FN:s<br />
klimatpanel IPCC.<br />
Gav 2008 ut den populärvetenskapliga<br />
boken Makten över<br />
klimatet.<br />
Brukar hamna högt<br />
upp på listor över miljöom<strong>råd</strong>ets<br />
mest inflytelserika<br />
personer,<br />
2009 rent av på första<br />
plats.<br />
Har f<strong>åt</strong>t Harry Martinsson-priset<br />
och det<br />
internationella världskultur<strong>råd</strong>et<br />
WCC:s<br />
utbildningspris för sin<br />
insats som <strong>råd</strong>givare<br />
och kunskapsspridare.<br />
»Om en forskare sä<strong>ger</strong> att vi måste satsa på<br />
elbilar, så är det en åsikt. Det går inte att räkna<br />
sig fram till vilka mål man bör ha«<br />
Resultatet av politisk kohandel blir sällan den<br />
allra bästa eller mest kostnadseffektiva lösningen,<br />
men enligt Christian Azar får man vara glad om<br />
det näst bästa beslutet blir verklighet – och detta<br />
gäller inte minst inom klimatpolitiken.<br />
– Ett exempel är EU:s system för handel med<br />
utsläppsrätter. När det infördes fick kolkraftverk<br />
gratis utsläppsrätter – en gigantisk överföring av<br />
resurser till dem som släppte ut mest. Det var knappast<br />
attraktivt, men kanske nödvändigt för att få<br />
igenom systemet.<br />
Hålla isär politik och vetenskap eller inte?<br />
Enligt Azar är inte vetenskapens uppgift att ställa<br />
sig ovanför politiken och diktera de bästa lösningarna.<br />
– Vad som är bra och dåligt är värderingsfrågor.<br />
Vetenskapens primära roll är att reda ut vad som är<br />
sant och vad som är falskt. Att tillhandahålla fakta,<br />
så att de politiska besluten blir så bra underbyggda<br />
som möjligt. Om en forskare sä<strong>ger</strong> att vi måste satsa<br />
på elbilar, så är det en åsikt. Det går inte att räkna<br />
sig fram till vilka mål man bör ha.<br />
Men kan man verkligen hålla isär politik och<br />
vetenskap när så mycket står på spel? Att minska<br />
klimatutsläppen till nära noll de närmaste 50–100<br />
åren kommer rimligen att få enorm betydelse för<br />
våra energisystem, liksom för vår matförsörjning.<br />
FN:s klimatforskningspanel IPCC, där Azar varit<br />
huvudförfattare, har f<strong>åt</strong>t kritik för att ägna sig <strong>åt</strong><br />
”politiserad vetenskap” – särskilt av klimatskeptiker.<br />
Christian Azar har förståelse för att konstruktionen<br />
kan uppfattas som kontroversiell – re<strong>ger</strong>ingstjänstemän<br />
sitter till exempel med och<br />
godkänner rad för rad sammanfattningen för<br />
beslutsfattare.<br />
– Politiker och myndighetsexperter är inte med<br />
och skriver innehållet i de underliggande rapporterna.<br />
Men genom att godkänna sammanfattningen<br />
och kommentera underlagsrapporten blir det<br />
politiska systemet involverat i den vetenskapliga<br />
utvärderingen.<br />
– Någonstans måste ju de här två världarna mötas.<br />
IPCC-modellen är inte enkel, men jag tycker<br />
att den utgör ett effektivt sätt att sprida kunskap<br />
om klimatfrågan in i politiken.<br />
I likhet med många andra anser Christian Azar<br />
att det är USA som nu har nyckelrollen i det globala<br />
klimatspelet.<br />
– Obama och de flesta demokrater har försökt<br />
få igenom nationella <strong>åt</strong>gärder. Men tyvärr har klimatet<br />
blivit en symbolfråga i en mycket större politisk<br />
kamp mellan demokrater och republikaner<br />
om statens roll.<br />
Den misstro mot vetenskapen som odlas av klimatskeptiker<br />
är enligt Christian Azar av underordnad<br />
betydelse. Men argumenten som framförs<br />
skänker en skenbar vetenskaplig legitimitet <strong>åt</strong> oviljan<br />
att ta ansvar.<br />
– Men tiden är sanningens bästa vän. I takt med<br />
att temperaturen sti<strong>ger</strong> faller många av skeptikernas<br />
argument.<br />
Tror vi klarar klimatet<br />
Kan då världen trots allt klara klimatutmaningen?<br />
Ja, det tror Christian Azar och ett skäl är det rika<br />
energiflödet från solen. Det finns tillräckligt med<br />
energi för att alla människor på jorden ska kunna<br />
leva ett gott liv materiellt sett, anser han.<br />
– Men den teknikomställning som då krävs är<br />
gigantisk. För mig är det självklart att vi behöver<br />
utnyttja industrisamhällets, ja, kapitalismens inneboende<br />
kraft för att åstadkomma detta. Problemet<br />
är dock att samma kraft också skapar en massa<br />
nya lockande och energikrävande möjligheter – och<br />
föder ”behov” av fler prylar, rymligare bostäder,<br />
längre resor. Ständig tillväxt har kommit att prägla<br />
vår kultur.<br />
För Christian Azar är därför den riktigt djuplodande<br />
frågan i klimatdebatten denna: Kommer vi<br />
medborgare att vilja rösta fram politiker som successivt<br />
gör energin dyrare och är detta möjligt utan<br />
att vi också på ett genomgripande sätt omvärderar<br />
den materiella konsumtionskulturen?<br />
– Behöver vi alltså förändra ett av de centrala<br />
idéelementen i vår civilisation eller går det att ändra<br />
teknik och sedan tuffa på ungefär som vanligt?<br />
– Den frågan har jag inget svar på än. Det <strong>åt</strong>erstår<br />
att se.<br />
PROFILEN<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 9
NYHETER<br />
Anna Nilsson-Ehle föreståndare för<br />
<strong>Chalmers</strong> centrum för fordons- och<br />
trafiksäkerhetsforskning, SAFER.<br />
Analyserar FARORNA<br />
Hur gör du när du byter kanal på radion? Troligtvis finns det både riskabla och<br />
säkra sätt att använda elektronisk utrustning medan man kör bil. SAFER ska reda<br />
ut skillnaden mellan dem i världens största trafiksäkerhetsstudie.<br />
Text: Malin Avenius Foto: Jan-Olof Yxell<br />
ILISTER GÖR ALLA möjliga saker<br />
samtidigt som de susar fram i hög<br />
fart på motorvägen. Forskarna<br />
på SAFER har sett det många<br />
gån<strong>ger</strong> på nära håll, när de studerat filmer<br />
från videokameror som monterats i<br />
personbilar.<br />
– Man blir helt förbluffad. Folk äter<br />
mat, läser mejl, knappar på färddatorn<br />
och pratar i telefon, ibland allt på en gång.<br />
Och vi vet att ouppmärksamhet är orsak<br />
till väldigt många olyckor i trafiken, sä<strong>ger</strong><br />
Anna Nilsson-Ehle som är föreståndare<br />
för <strong>Chalmers</strong> centrum för fordons- och<br />
trafiksäkerhetsforskning, SAFER.<br />
I MODERNA FORDON finns det gott om elektronisk<br />
utrustning som kan distrahera föraren,<br />
och hur stor trafikfara instrumenten<br />
och prylarna medför beror till stor del<br />
på hur bilisterna använder dem, förklarar<br />
Anna Nilsson-Ehle.<br />
– Det finns studier som visar att vissa<br />
tillbehör i bilen är farligare att hantera än<br />
andra, men vi vet inte riktigt vad det är i<br />
bilförarens sätt att använda dem på som<br />
10 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
är så riskfyllt. Sannolikt kan man använda<br />
en bilstereo på både säkra och farliga sätt.<br />
NU SKA FORSKARE på SAFER delta i ett amerikanskt<br />
projekt som inte bara blir den<br />
största undersökningen av bilförares beteenden<br />
som gjorts, utan också den största<br />
trafiksäkerhetsstudien någonsin. På vägar<br />
runt om i USA rullar över 3 000 bilar, försedda<br />
med videokameror som filmar föraren<br />
samt utrustning som registrerar hur<br />
exempelvis broms, gas och ratt används.<br />
Under två år ska data samlas in och det<br />
stora materialet kommer omfatta över en<br />
petabyte, vilket motsvarar över en miljon<br />
gigabyte. SAFER:s uppgift blir att bearbeta<br />
och analysera informationen.<br />
– Vi fick uppdraget eftersom vi har<br />
världsledande kompetens på om<strong>råd</strong>et. Vår<br />
styrka lig<strong>ger</strong> i att vi l<strong>åt</strong>er forskare inom<br />
exempelvis signalteknik, beteendevetenskap<br />
och matematik samarbeta, och att<br />
forskarteamen består av personal från<br />
både universitet, forskningsinstitut och<br />
fordonsindustrin. Inom det här projektet<br />
samarbetar <strong>Chalmers</strong> med AB Volvo,<br />
Volvo Personvagnar och VTI, Statens väg-<br />
och transportforskningsinstitut.<br />
ATT HITTA EN METOD för att leta rätt på och<br />
bearbeta adekvat information i den enorma<br />
mängden data är en svår vetenskaplig<br />
utmaning, menar Anna Nilsson-Ehle.<br />
Beskrivet i stora drag kommer forskarna<br />
att identifiera olika kritiska situationer,<br />
då föraren exempelvis gjort en kraftig inbromsning,<br />
och sedan med hjälp av videoinspelningarna<br />
studera vad föraren gjorde<br />
ögonblicken före.<br />
– Tidigare har mycket av forskningen<br />
gjorts i körsimulatorer, eller utifrån en betydligt<br />
mindre mängd insamlad data. Det<br />
ska bli spännande att få arbeta med ett så<br />
här stort material från verkliga situationer.<br />
SYFTET MED BETEENDESTUDIEN, som kommer<br />
att pågå under sammanlagt tre år, är att<br />
man i framtiden ska kunna utveckla bättre<br />
aktiva säkerhetssystem för fordon, och<br />
utforma instrument, kringutrustning och<br />
mobiltelefoner så att bilförare använder<br />
dem på ett mindre riskfyllt sätt.
Bli det du<br />
aldrig drömt om.<br />
Det är konstigt. Hela uppväxten sä<strong>ger</strong> de<br />
till dig vad du ska göra, och sen helt<br />
plötsligt en dag får du välja själv. Vad du<br />
ska bli. Vem du ska bli. Du bombarderas med<br />
snack om karriär och drömmar. Du ska förändra<br />
framtiden nu. Är du redo? Har du bestämt dig?<br />
Antagligen inte. Och det är precis som det<br />
ska vara. För intressen förändras. Det kommer<br />
ny teknik. Och plötsligt har dina drömmar<br />
utvecklats, eller helt enkelt bytts ut.<br />
Kolla bara på Martin Lorentzon. Han ville<br />
läsa Industriell ekonomi men kom inte in,<br />
trots topp betyg. Istället valde han Väg- och<br />
vattenbyggnad. Men under sin utbildning kom<br />
han på en idé för att lättare sköta musiken på<br />
www.chalmers.se<br />
alla fester han ordnade – en idé som blev en<br />
dröm, som blev verklighet. Idag heter den<br />
Spotify. Den är rätt poppis.<br />
På <strong>Chalmers</strong> lär du dig vikten av kreativt<br />
tänkande och skapande för att lösa problem,<br />
oavsett vilket program du väljer. För det är<br />
så du utvecklas – och hjälper andra att göra<br />
det också.<br />
Och även om du inte skulle snubbla över din<br />
egen Spotify längs vägen så har du fortfarande<br />
en framgångsrik och spännande karriär som<br />
arkitekt, ingenjör eller sjökapten framför dig.<br />
Så välj <strong>Chalmers</strong>.<br />
ANNONS<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 11<br />
CP+B
NYHETER<br />
Odlat kött ett bra<br />
MILJÖALTERNATIV<br />
n ny metod för att snabbt identifiera<br />
enstaka virus och se hur de<br />
binder till värdceller kan leda till<br />
ett nytt sätt att tidigt få kontroll<br />
över vinterkräksjukan och andra virusbaserade<br />
sjukdomar. I västvärlden skulle det<br />
spara pengar och minska störningar inom<br />
sjukvården och i u-länder kan det rädda liv.<br />
Att förstå hur ett virus binder till värdcellens<br />
yta är helt avgörande för att få bukt<br />
med virussjukdomar.<br />
12 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
I I VÄSTVÄRLDEN äter allt mer kött. Ju bättre<br />
ekonomi, desto mer kött tenderar människor<br />
att äta. Samtidigt ifrågasätts hållbarheten<br />
i denna konsumtion allt oftare.<br />
Att producera kött tar stora arealer i anspråk och<br />
genererar stora mängder växthusgaser. Det etiska<br />
i att äta djur debatteras också livligt.<br />
Alternativen till dagens köttkonsumtion röner<br />
därför allt större intresse. En möjlighet är att odla<br />
kött i bioreaktorer från animaliska muskelceller.<br />
Ännu har ingen lyckats odla kött för allmän konsumtion,<br />
men de senaste rapporterna talar om att<br />
det kan ske inom en snar framtid.<br />
Jämfört med konventionell köttproduktion skulle<br />
odlat kött innebära dramatiska minskningar i<br />
markanvändning, vattenanvändning och utsläpp.<br />
Kort uttryckt – odlat kött är klimatsmartare och<br />
mättar dessutom fler.<br />
I höstas hölls en workshop arran<strong>ger</strong>ad av <strong>Chalmers</strong><br />
och European Science Foundation där ett<br />
tvärvetenskapligt internationellt forskarnätverk<br />
med olika kompetenser på om<strong>råd</strong>et träffades. De<br />
Snabbare koll på<br />
virusinfektioner räddar liv<br />
Den nya metoden är ett stort steg mot<br />
en effektivare diagnostik och förbättrar<br />
möjligheten att utveckla virushämmande<br />
läkemedel.<br />
– I korthet blir det möjligt att identifiera<br />
och studera enstaka virus, 40 nanometer<br />
stora, ett och ett, sä<strong>ger</strong> professor Fredrik<br />
Höök som lett studien som resulterat i att<br />
den nya metoden utvecklats i ett samarbete<br />
mellan <strong>Chalmers</strong> och Sahlgrenska<br />
akademin.<br />
enades om viktiga gemensamma ståndpunkter om<br />
hur man kan föra forskningen på om<strong>råd</strong>et fram<strong>åt</strong>.<br />
I diskussionerna deltog även miljöforskare, etiker<br />
och samhällsvetare. Forskarna har inte hittat några<br />
avgörande argument mot odlat kött.<br />
– Tvärtom, flera etiska problem skulle lösas, särskilt<br />
när det gäller djurskyddsfrågor, sä<strong>ger</strong> Stellan<br />
Welin, professor i bioteknik, kultur, samhälle, och<br />
en av arrangörerna bakom workshopen.<br />
Många av de teknologiska komponenter som<br />
krävs för att förverkliga konceptet odlat kött finns<br />
redan. Bland dem en celltyp som är möjligt att använda,<br />
flera alternativa metoder för att omvandla<br />
dessa celler till muskelceller för kött, och en näringslösning<br />
fri från animaliska ämnen som kan<br />
produceras ur solljus och koldioxid.<br />
Problem att lösa är att få köttet att växa tillräckligt<br />
snabbt. Utseende och smak blir naturligtvis<br />
också viktiga för hur produkten kommer att mottas<br />
av konsumenterna. Den första produkten ut blir<br />
köttfärs.<br />
Strukturen för det virus som orsakar vinterkräksjukan,<br />
med tolv av de 180 bindande<br />
regionerna indikerade med gröna cirklar.
FOTO: JAN-OLOF YXELL<br />
Studenter <strong>ger</strong> inspiration och läxhjälp<br />
I snart två år har <strong>Chalmers</strong> bedrivit läxhjälp på<br />
fyra grundskolor i Biskopsgården, Bergsjön<br />
och centrum.<br />
– I år kommer vi dessutom att finnas på<br />
två skolor i Hammarkullen, sä<strong>ger</strong> chalmeristen<br />
Tabassum Jahan, som leder läxhjälpprojektet.<br />
Principen är enkel; Ihop med skolpersonal<br />
hjälper små grupper av utländska och svenska<br />
masterstudenter barnen med matte och andra<br />
Nytt samarbete med<br />
AstraZeneca<br />
<strong>Chalmers</strong> Encubator, <strong>högskola</strong>ns företagsinkubator,<br />
har ing<strong>åt</strong>t ett nytt samarbetsavtal<br />
med AstaZeneca i vilket man tar ansvar för<br />
affärsutvecklingen av en läkemedelsbolagets<br />
idéer. Denna kommer att utvecklas tillsammans<br />
med <strong>Chalmers</strong> School of Entreneurship<br />
och drivas som ett innovationsprojekt med<br />
målsättningen att skapa ett nytt tillväxtbolag.<br />
Entreprenörsutbildningen på <strong>Chalmers</strong> bedrivs<br />
på masternivå där studenterna under det<br />
avslutande året arbetar med affärsutveckling<br />
av riktiga innovationsprojekt. Sedan starten<br />
1997 <strong>Chalmers</strong> School of Entreneurship medverakt<br />
till bildandet av 50 nya bolag (bland<br />
andra Oxeon, Vehco och Avinode) och utexaminerat<br />
fler än 350 entreprenörer.<br />
ämnen i en redan befintlig läxhjälpsstruktur.<br />
Tanken är också att studenterna, genom sin<br />
blotta närvaro, ska tjäna som förebilder och<br />
inspirationskällor för barnen.<br />
<strong>Chalmers</strong> läxhjälpsprojekt har börjat ge eko<br />
även utanför Göteborg. Utbildningsminister<br />
Jan Björklund fick en presentation av Tabassum<br />
i samband med ett av sina besök i Västsverige,<br />
och visade stort intresse.<br />
Säkrare och mer<br />
skonsam mammografi<br />
Mammografiundersökningar är ofta besvärliga<br />
för patienten och <strong>ger</strong> inte alltid helt lätttolkade<br />
bilder.<br />
Nu finns en ny och enklare metod. Den traditionella<br />
rötgenstrålningen ersätts med mikrovågor<br />
som <strong>ger</strong> en tredimensionell, tydligare<br />
bild, med bättre kontrast, vilket <strong>ger</strong> säkrare<br />
diagnosen.<br />
Patienten får vid undersökningen ligga på<br />
mage på en brits med hål för bröstet.<br />
– Till skillnad från röntgen <strong>ger</strong> metoden också<br />
försumbara stråldoser, mindre än en hundradel<br />
av den strålning man utsätts för om man<br />
pratar i mobiltelefon, sä<strong>ger</strong> Andreas Fha<strong>ger</strong>,<br />
docent i biomedicinsk elektromagnetik som<br />
är en av de forskare som utarbetat metoden.<br />
Satsning på <strong>åt</strong>ervinning<br />
av kärnavfall<br />
Fjärde generationens kärnkraftssystem kan<br />
innebära att mängden högaktivt långlivat<br />
kärnavfall minskar till en tiondel jämfört med<br />
idag, samtidigt som energiutbytet ökar hundrafalt.<br />
Den nya tekniken kan nå ett kommersiellt<br />
genombrott om 20 år.<br />
– Tekniken som behövs finns redan, sä<strong>ger</strong><br />
Christian Ekberg, professor och forskningsledare<br />
i kärnkemi på <strong>Chalmers</strong>. Det som <strong>åt</strong>erstår<br />
är att koppla ihop alla delar med varandra, så<br />
att man kan bygga kärnkraftverk med anläggningar<br />
som <strong>åt</strong>ervinner avfallet och tillverkar<br />
nytt kärnbränsle av det på plats.<br />
Christian Ekberg är koordinator för det nystartade<br />
forskningsprojektet Asgard, som f<strong>åt</strong>t<br />
55 miljoner kronor i EU-anslag. Ett 50-tal europeiska<br />
forskare deltar i projektet under fyra år.<br />
Sill <strong>ger</strong><br />
bättre hälsa än kött<br />
Studier har visat att en kost där det ingår<br />
mycket sill <strong>ger</strong> en rad hälsofördelar jämfört<br />
med köttbaserad kost. Fisk innehåller hälsobringande<br />
substanser, till exempel omega-<br />
3-fettsyror och antioxidanter. Men mer exakt;<br />
varför är sillen bra för kroppen?<br />
Forskare inom styrkeom<strong>råd</strong>et Livsvetenskaper<br />
har, med hjälp matematiska modeller<br />
av cellernas ämnesomsättning hos möss,<br />
upptäckt hur cellerna producerar mindre kolesterol<br />
när fettet i kosten kommer från sill<br />
istället för ifrån kött. De kunde också avslöja<br />
de molekylära mekanismer som gör att sill<br />
motverkar åderförkalkning.<br />
Resultaten förbättrar möjligheterna att förutsäga<br />
och förebygga metabola sjukdomar.<br />
NOTISER<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 13
UTBLICK<br />
LÅT INTE<br />
RÄDSLAN STYRA<br />
Sinande resurser, befolkningstillväxt och klimatförändringar.<br />
I en tid då människan står inför enorma utmaningar måste<br />
universiteten ta ett större samhällsansvar. Karin Markides<br />
vill att forskningen och utbildningen drivs av en vilja att lösa<br />
konkreta problem och menar att de bäste idéerna uppstår när<br />
olika kulturer och ämnesom<strong>råd</strong>en möts.<br />
Text: Malin Avenius Foto: Oscar Mattsson<br />
14 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012
»Jag är säker på att man blir en bättre<br />
grundforskare om man är inspirerad<br />
av ett samhällsproblem«<br />
AD TÄNKER FOLK PÅ när de hör ordet ingenjör?”<br />
<strong>Chalmers</strong> rektor sitter längst fram<br />
på f<strong>åt</strong>öljen och lutar sig en aning över<br />
soffbordet. Hon tycker om att diskutera<br />
och hennes fråga är inte enbart retorisk.<br />
Kanske på seriefiguren Dilbert, föreslår jag som<br />
aldrig tidigare funderat på saken. Karin Markides<br />
sjunker tillbaka mot ryggstödet med en lätt suck.<br />
– En sorts tekniker är ett ganska vanligt svar. I den<br />
tecknade karikatyren skildras han dessutom som<br />
en ganska inskränkt person. Men en bra ingenjör<br />
måste vara ut<strong>åt</strong>riktad och öppen för tvärvetenskap,<br />
som de som en gång var med och lade grunden för<br />
det moderna Sverige.<br />
Hon lutar sig <strong>åt</strong>er fram<strong>åt</strong> och fortsätter:<br />
– Det var personer som kunde analysera tidsandan,<br />
förstod sig på ekonomi, politik, kommunikation<br />
och människors behov. De såg teknikens<br />
möjligheter och bidrog till att driva samhällsutvecklingen<br />
fram<strong>åt</strong> med hjälp av den.<br />
Ta ansvar för samhället<br />
På stenläggningen utanför rektorskansliet passerar<br />
en aldrig sinande ström av unga kvinnor och män<br />
på väg mellan spårvagnshållplatsen och entrén till<br />
campusom<strong>råd</strong>et Johanneberg i centrala Göteborg.<br />
Dagen då de tar sin examen och går ut i arbetslivet<br />
är de ett av universitetets viktigaste bidrag till<br />
samhället, enligt Karin Markides. För henne är det<br />
självklart att ett tekniskt universitet ska vara med<br />
och aktivt ta ansvar för hur samhället formas, både<br />
lokalt och globalt. Särskilt nu, när jordens växande<br />
befolkning är i stort behov av hållbara lösningar för<br />
att klara försörjningen av mat, råvaror och energi.<br />
– Jag är övertygad om att universiteten kan spela<br />
en viktig roll och bidra till att vi kan behålla och<br />
sprida vår välfärd. Det kan vi göra på flera sätt, dels<br />
genom att utbilda morgondagens problemlösare,<br />
dels genom att inrikta forskningen på de utmaningar<br />
som världen står inför, sä<strong>ger</strong> hon.<br />
En invändning som ibland hörs när man pratar<br />
om att satsa på behovsdriven forskning, är att<br />
grundforskningen, den som främst drivs av viljan<br />
att utforska, blir lidande. Det håller Karin Markides<br />
inte alls med om.<br />
– Jag är säker på att man blir en bättre grundforskare<br />
om man är inspirerad av ett samhällsproblem,<br />
då har man något som sporrar till att gräva djupare.<br />
Men jag är medveten om de farhågor som finns och<br />
diskussionen är viktig. Utan bra grundforskning<br />
står vi oss slätt.<br />
Inspiration är ett ord Karin Markides ofta använder.<br />
Hon pratar om det som <strong>ger</strong> intellektuell<br />
näring, energi och nya insikter till såväl studenter<br />
som forskare och andra som arbetar på universitetet.<br />
Att skapa en inspirerande miljö ser hon som<br />
en av sina största utmaningar som rektor, och hon<br />
är fast övertygad om att inspirationen sprin<strong>ger</strong> ur<br />
möten mellan människor med olika bakgrund och<br />
från olika delar av samhället.<br />
– Visst kan det komma bra resultat från avskiljda<br />
forskningsmiljöer, men de mest banbrytande idéerna<br />
brukar infinna sig när man får impulser utifrån.<br />
Det kan ske vid möten med näringslivet, offentliga<br />
verksamheter eller med forskare från andra kulturer<br />
och ämnesom<strong>råd</strong>en.<br />
Tvärvetenskapliga mötesplatser<br />
Tyvärr kan universitetens traditionella organisation,<br />
där verksamheten är uppdelad utifrån ämnesom<strong>råd</strong>en<br />
i institutioner, innebära att forskare blir<br />
för isolerade från varandra, menar Karin Markides.<br />
För ett par år sedan satsade <strong>Chalmers</strong> på att bilda<br />
<strong>åt</strong>ta styrkeom<strong>råd</strong>en, där forskare och studenter<br />
från skilda ämnesom<strong>råd</strong>en tillsammans försöker<br />
lösa olika samhällsproblem.<br />
– Styrkeom<strong>råd</strong>ena är en sorts virtuella, tvärvetenskapliga<br />
mötesplatser. Det handlar om att skapa<br />
arenor där forskare och lärare kan medverka, och<br />
göra sådant som det inte riktigt finns utrymme för<br />
inom den egna institutionen. Rätt använt leder det<br />
till framsteg som verkligen blir till nytta för människor<br />
i framtiden.<br />
Karin Markides har ett stort internationellt nätverk<br />
och sä<strong>ger</strong> att det är där hon hämtar mycket av<br />
sin egen inspiration. Under många år har hon arbetat<br />
i Utah på Brigham Young-universitetet, som är<br />
USA:s tredje största privata universitet och känt för<br />
sitt täta samarbete med näringslivet. Karin Markides<br />
tycker att erfarenheterna därifrån passar bra på<br />
hennes nuvarande arbetsplats, som har liknande<br />
traditioner. Bland annat finansierar <strong>Chalmers</strong> en<br />
del av forskningen genom långsiktiga kompetens-<br />
och kunskapsavtal med stora företag. Företagen<br />
som bidrar med resurser kan i gengäld få tillgång<br />
till forskningsresultat, ha möjlighet att använda en<br />
del av <strong>Chalmers</strong> fysiska forskningsmiljöer och få<br />
hjälp med kompetensutveckling och rekrytering.<br />
– Universiteten kan ha en väldigt viktig funktion<br />
som neutrala mötesplatser, som en sorts mäklare<br />
som sammanför samhällets olika krafter. I flera av<br />
våra forskningsprojekt och centrumbildningar kan<br />
till och med konkurrerande företag ingå. Det är en<br />
svensk modell som jag vet att europeiska företag<br />
och universitet vill lära sig mer om.<br />
UTBLICK<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 15
NYHETER<br />
Ett exempel är nyöppnade Software Center på<br />
Lindholmen Science Park, där bland annat <strong>Chalmers</strong>,<br />
Göteborgs universitet, Ericsson, Saab Group,<br />
Volvo Group och Volvo Cars ska bilda ett av landets<br />
viktigaste forskningscentrum för mjukvaruutveckling.<br />
Parallellt med forskningen ska också tre<br />
utbildningsprogram drivas där.<br />
Viktigt skilja på rollerna<br />
Samtidigt som både universitet och näringsliv har<br />
mycket att vinna på att sammanföra sina olika resurser,<br />
är det viktigt att rollerna hålls isär.<br />
– Mervärdet lig<strong>ger</strong> i att vi går in i samarbetet<br />
från olika håll, om våra funktioner smälter ihop<br />
förstör vi de långsiktiga möjligheterna att uppnå<br />
något större. Men jag tror inte att det är någon risk<br />
så länge man har det i <strong>åt</strong>anke och pratar om det,<br />
sä<strong>ger</strong> Karin Markides.<br />
En viktig uppgift som hon anser att universitetet<br />
inte får tappa bort är att ha ett granskande förhållningssätt<br />
till teknikutvecklingen, att sätta in<br />
den i ett större sammanhang och försöka förutse<br />
hur den kan komma att påverka människor. Karin<br />
16 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
Paneldiskussion på <strong>Chalmers</strong> Lindholmen, från vänster: Pam Fredman, rektor<br />
på Göteborgs universitet, Karin Markides, rektor på <strong>Chalmers</strong>, Anneli Hultén,<br />
kommunstyrelsens ordförande, Cecilia Malmström, EU-kommissionär.<br />
Markides framhåller också universitets ansvar att<br />
delta i det offentliga samtalet, och att sprida kunskap<br />
till politiker och allmänhet inför demokratiska<br />
beslut som rör teknikutveckling. Hon tror att det<br />
är vanligt att människor känner sig otrygga i vårt<br />
teknologiska samhälle på grund av att de har för<br />
lite naturvetenskap i bagaget.<br />
– Många av de upptäckter som görs innebär också<br />
risker som vi måste ta på allvar och hantera. Bara<br />
genom att vara öppna och sprida kunskap kan vi få<br />
allmänhetens förtroende. Det är väldigt olyckligt<br />
om rädsla ska styra samhällsutvecklingen.<br />
Ett av <strong>Chalmers</strong> bidrag för att höja intresset för<br />
naturvetenskap och teknik bland ungdomar i Göteborg<br />
är läxhjälp. Studenter, såväl svenska som<br />
internationella mastersstudenter, besöker gymnasieskolor<br />
i förorterna och hjälper eleverna med<br />
deras hemuppgifter. Förhoppningen är också att<br />
studenterna ska inspirera gymnasieeleverna till att<br />
vilja bli ingenjörer, och ge dem en mer nyanserad<br />
bild av yrket som alternativ till den inskränka teknikern,<br />
och till Dilbert och hans trista kontorsjobb.<br />
Regionala kluster<br />
I Västsverige har aka-<br />
demi, näringsliv och<br />
offentlig sektor till-<br />
sammans identifierat<br />
fem tillväxtom<strong>råd</strong>en<br />
och bildat regionala<br />
kluster, inom vilka<br />
man vill samverka mot<br />
gemensamma mål.<br />
Om<strong>råd</strong>ena är: Stads-<br />
planering,marin/ma- ritim miljö, transport-<br />
lösningar, grön kemi<br />
samt livs vetenskaper.<br />
Klustren överlappar<br />
till stor del <strong>Chalmers</strong><br />
styrkeom<strong>råd</strong>en.
Våra mest lovande<br />
ledare går Executive<br />
MBA-utbildningen<br />
vid Handels<strong>högskola</strong>n<br />
i Göteborg.<br />
Anders Jansson<br />
Koncernchef, Stena Metall<br />
Stena Metallkoncernen är ett av Europas ledande<br />
<strong>åt</strong>ervinningsföretag med verksamhet också inom<br />
de senaste tio åren. Vi verkar inom internationella<br />
branscher där kunder, leverantörer och lagstiftning<br />
kräver att våra kunskaper ständigt lig<strong>ger</strong> i framkant.<br />
SMS:a din e-postadress till Handels<strong>högskola</strong>n<br />
på 0733-20 13 83 så får du mer information.<br />
PA RTNE RUNI V ERSITET<br />
ANNONS<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 17
INTERNATIONELLT<br />
SKADEINSEKTER<br />
SKA GE ETANOL<br />
18 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
Skadeinsekter i tropiska regnskogar kan bli en värdefull<br />
naturtillgång. Det tror Lisbeth Olsson, som <strong>ger</strong><br />
sig ut på jakt efter nya enzymer tillsammans med<br />
vietnamesiska forskare.<br />
Text: Malin Avenius Foto: Peter Lloyd
N DAG FÖRRA sommaren ringde Vu Nguyen<br />
Thanh från Vietnams livsmedels<strong>tekniska</strong><br />
forskningsinstitut (FIRI) till Lisbeth Olsson.<br />
Han hade sökt på internet efter intressanta<br />
samarbetsparter, kommit in på <strong>Chalmers</strong><br />
webbsida och fastnat för gruppen för industriell<br />
bioteknik. Lisbeth Olsson, professor i bioprocessteknik<br />
och den som leder gruppen, blev ganska förvånad<br />
men kände snart hon och Vu Nguyen Thanh<br />
hade liknande målsättningar.<br />
– Man kan säga att det uppstod bra vetenskaplig<br />
personkemi mellan oss, och när han presenterade<br />
sitt samarbetsförslag lät det väldigt intressant.<br />
Enzymer som katalysatorer<br />
Tillsammans ska nu forskare från <strong>Chalmers</strong> och<br />
Vietnam leta efter tidigare okända enzymer i de<br />
vietnamesiska regnskogarna, och förhoppningen<br />
är att hitta enzymer som kan fun<strong>ger</strong>a som katalysatorer<br />
inom industrin. Lisbeth Olsson är framför<br />
allt intresserad av de som kan användas när man<br />
framställer etanol från svensk skogsråvara, då cellulosan<br />
i trädets cellväggar måste brytas ner till<br />
sockermolekyler som sedan får jäsa och bilda etanol.<br />
Traditionellt sönderdelar man cellulosan med hjälp<br />
av utspädd svavelsyra under högt tryck och hög temperatur,<br />
men med hjälp av enzymer kan processen<br />
gå snabbare, ge färre oönskade biprodukter och<br />
kräva mindre energi, berättar hon.<br />
– I regnskogar finns det gott om organismer som<br />
är väldigt effektiva när de bryter ner dött växtmaterial,<br />
och där finns bland annat flera olika sorters<br />
skadeinsekter som lever av trä. Jag är väldigt nyfiken<br />
på vad för sorts enzymer de har i sin tarmflora,<br />
som gör att de kan smälta träfibrer så bra.<br />
Forskarna på <strong>Chalmers</strong> är också intresserade av<br />
att utnyttja enzymer för att bryta ner olika restprodukter<br />
från jordbruket, och användningsom<strong>råd</strong>ena<br />
är flera. Förutom framställning av olika drivmedel,<br />
används sönderdelade växt- och träfibrer bland<br />
annat till att utveckla miljövänliga kemikalier och<br />
plastmaterial på <strong>Chalmers</strong>. Ytterligare ett tänkbart<br />
användningsom<strong>råd</strong>e för regnskogsenzymerna<br />
är att frigöra viktiga näringsämnen i livsmedel<br />
och djurfoder, något som framför allt intresserar<br />
de vietnamesiska forskarna. Det är främst de som<br />
ska ge sig ut i fält och samla in enzymerna, medan<br />
kollegorna på <strong>Chalmers</strong> ska arbeta med att beskriva<br />
enzymernas karaktär och ta fram metoder för att<br />
mångfaldiga dem i laboratorier.<br />
Höjd kompetens i Vietnam<br />
Samarbetsprojektet stöds av biståndsorganet Sida<br />
och för Vietnams del handlar det om att få hjälp<br />
med att utnyttja inhemska resurser bättre, samt att<br />
höja kompetensnivån inom bioteknik. <strong>Chalmers</strong><br />
har <strong>åt</strong>agit sig att hjälpa till att bygga upp ett toppmo-<br />
dernt laboratorium i Vietnam, och att under projektets<br />
gång vara värd för en eller ett par gästforskare<br />
från Vietnams livsmedels<strong>tekniska</strong> forskningsinstitut.<br />
Samarbetet inleddes hösten 2011, och före<br />
jul var Vu Nguyen Thanh på besök i Göteborg för<br />
att träffa sina svenska kollegor och se vilka fysiska<br />
resurser som fanns på <strong>Chalmers</strong>.<br />
– Han blev väldigt imponerad av våra laboratorier,<br />
men även om vi arbetar med ganska skilda<br />
förutsättningar och med lite olika typer av projekt,<br />
är de vietnamesiska forskarna jämbördiga med oss<br />
rent vetenskapligt. Jag tror att det blir ett ömsesidigt<br />
utbyte.<br />
Gemensam Workshop<br />
För Lisbeth Olssons del kommer det att bli ett antal<br />
studiebesök på forskningsinstitutet i Vietnam<br />
framöver, och näst på tur är en gemensam workshop.<br />
Även om institutet inte alls har samma resurser<br />
som <strong>Chalmers</strong>, så tror Lisbeth Olsson att hon<br />
och hennes kollegor kan få lära sig nya intressanta<br />
arbetsmetoder där.<br />
– Forskare som kommer från miljöer med begränsade<br />
tillgångar blir ofta väldigt kreativa när det<br />
gäller att lösa problem. Det kan mycket väl vara så<br />
att de har kommit på tekniker som vi har glädje av<br />
att ta till oss. Jag ser verkligen fram emot det här<br />
samarbetet och är glad att Vu Nguyen Thanh valde<br />
att ringa just oss.<br />
De vietnamesiska<br />
regnskogarna innehåller<br />
enzymer som kan komma<br />
till användning inom<br />
industrin.<br />
Lisbeth Olsson<br />
En av projektledarna<br />
i Wallenberg Wood<br />
Science Center. Tillsammans<br />
med KTH<br />
ska <strong>Chalmers</strong> utveckla<br />
ny teknik för att stärka<br />
den svenska skogsindustrin.<br />
Satsningen stöds av<br />
Knut och Alice Wallenbergs<br />
stiftelse.<br />
INTERNATIONELLT<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 19
NYHETER<br />
Hjälmen som ökar oddsen<br />
att klara en stroke<br />
Propp eller blödning? En hjälm som redan i ambulansen avgör vilken<br />
typ av stroke en patient drabbats av ökar chansen att bli helt <strong>åt</strong>erställd.<br />
Text: Christer Wi<strong>ger</strong>felt Foto: Jan-Olov Yxell<br />
N STROKE MEDFÖR SYREBRIST i hjärnan. Ju tidigare<br />
en stroke kan behandlas, desto större<br />
är chanserna att den drabbade kan bli helt<br />
<strong>åt</strong>erställd. Mikael Persson och hans forskarteam<br />
från <strong>Chalmers</strong> och Sahlgrenska akademin<br />
har nu utarbetat en prototyp som närmast kan jämföras<br />
med en hjälm kopplad till ett mätinstrument<br />
för att avläsa vilken typ av stroke som en patient<br />
har drabbats av.<br />
– Just nu utvecklar vi en prototyp som vi testar<br />
i sjukhusmiljö.<br />
Det är med innovationer som med stroke; de kan<br />
komma från oväntade håll i oväntade situationer.<br />
Mikael Persson är till vardags professor på institutionen<br />
för signaler och system och gjorde för några<br />
år sedan en undersökning av mikrovågor från mobiltelefoner<br />
och deras eventuella skadeverkningar<br />
på hjärnan.<br />
20 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
– Vi simulerade hur telefonens mikrovågor bredde<br />
ut sig inne i huvudet och fann att signalerna kunde<br />
dämpas av exempelvis en blödning. När vi diskuterade<br />
eventuella variationer i hjärnan med forskare<br />
från neurokirurgiska avdelningen på Sahlgrenska<br />
akademin växte tanken att vi skulle undersöka möjligheterna<br />
att mäta vad som händer vid en stroke. .<br />
– Jag tror att strokehjälmen kan bli vanlig på sjukhusen<br />
om ungefär tre år. Och när mätinstrumentet<br />
har kommit ner till samma storlek som en mobiltelefon<br />
kan den bli standard i ambulanser, om<br />
kanske fem år.<br />
Då ökar hoppet att fler patienter kan bli helt <strong>åt</strong>erställda<br />
efter en stroke. Men för att kunna komma ut<br />
till vården måste det finnas någon som kan tilverka<br />
den. I det här fallet tas steget från forskarmiljön till<br />
marknaden genom det nybildade företaget Medfield<br />
Diagnostics.<br />
Mikael Persson visar upp en<br />
prototyp till strokehjälmen.
Kompetensutveckling<br />
för yrkesverksamma<br />
För mer information om<br />
oss och våra utbildningar<br />
chalmersprofessional.se<br />
ANNONS<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 21
INNOVATIONER<br />
PATENTERAT<br />
Elproduktion av tidvattenrörelser betraktades länge<br />
som olönsamt. Tidvattendraken Deep Green som producerar<br />
grön el till ett pris jämförbart med vindkraft<br />
ändrade på det. Inte undra på att Time Magazine utsåg<br />
den till en av årets 50 smartaste uppfinningar 2010. På<br />
<strong>Chalmers</strong> har många uppfinningar utvecklats genom<br />
åren. Här är några.<br />
Tidvattendraken Deep Green sitter fast i en kabel på<br />
havsbotten och förs runt i en <strong>åt</strong>ta med hjälp av strömmar<br />
och tidvatten. Konstruktionen tiodubblar vattenhastigheten<br />
i turbinom<strong>råd</strong>et och producerar grön el till ett pris<br />
jämförbart med vindkraft. Bakom produkten står bolaget<br />
Minesto som växt fram på <strong>Chalmers</strong> entreprenörskola.<br />
22 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
FOTO: MINESTO<br />
AI mot spelmissbruk<br />
Tjänsten Spelkoll, som byg<strong>ger</strong> på många års<br />
forskning om artificiell intelligens på <strong>Chalmers</strong>,<br />
kartläg<strong>ger</strong> spelmönster hos personer<br />
som riskerar att hamna i spelmissbruk. Systemet<br />
används av Svenska spel som kör det<br />
mot sitt informationsla<strong>ger</strong> med gigantiska<br />
mängder data för att dra slutsatser om vilka<br />
spelare som lig<strong>ger</strong> i riskzonen.<br />
Smart ventil för<br />
micromat<br />
En enkel ventil skapar vakuum när rätten<br />
har tillagats i sin förpackning. Resultatet<br />
blir perfekt tilllagade råvaror som behåller<br />
sitt näringsvärde och dessutom får en väldigt<br />
lång hållbarhetstid i kyl. I mikron piper<br />
sedan ventilen när maten är klar. Företaget<br />
Micvac utvecklades vid <strong>Chalmers</strong> innovation<br />
i början av 2000-talet.<br />
Filter mot barnporr<br />
Christian Sjöberg var nykläckt student från<br />
<strong>Chalmers</strong> 2002 när han skapade ett antivirusprogram,<br />
Netclean, som stoppar barnpornografiskt<br />
material i datanätverk. Används<br />
av polisen och av andra myndigheter,<br />
organisationer och företag.<br />
»För att industrin ska<br />
förstå värdet av ditt<br />
patent måste någon<br />
annan stjäla det.«<br />
Per-Simon Kildal, professor i antennteknik<br />
Bläckstråleskrivare<br />
Professor Erik Stemme utvecklade på<br />
1970-talet en bläckstråleteknik, drop on<br />
demand, som innebar att skrivaren pressade<br />
fram en bläckdroppe i taget. Tekniken<br />
började på 1980-talet att användas i produkter<br />
från både Japan och USA, och finns<br />
nu i nära nog varje hem.
FOTO: LASSE NICKLASON<br />
Den bak<strong>åt</strong>vända bilstolen har f<strong>åt</strong>t<br />
stort genomslag.<br />
Bilbarnstol<br />
En självklarhet idag, men en omstridd<br />
lösning när den lanserades 1967. Bertil<br />
Aldmans bak<strong>åt</strong>vända bilbarnstol, inspirerad<br />
av astronauternas säten i rymdkapseln<br />
Gemini, väckte tvivel då den helst skulle<br />
placeras i framsätet. Professor Aldman<br />
jobbade också med det moderna bilbältet,<br />
krockkudden och cykelhjälmen.<br />
Fordonsdator<br />
År 2001 tog tre elever på <strong>Chalmers</strong> entreprenörsskola<br />
tag i idén att utveckla t<strong>råd</strong>lös<br />
kommunikation för att övervaka bränsleförbrukningen<br />
med fokus på tunga fordon. Det<br />
utvecklades till företaget Vehco som idag är<br />
störst i Norden på t<strong>råd</strong>lös kommunikation i<br />
åkeribranschen. Systemet har breddats och<br />
hanterar bland annat kvittering och bekräftelse<br />
av leveranser, körjournal och förarens<br />
arbetstidsrapport. Det kan även användas<br />
som vägvisare.<br />
Svetsskyddshjälm<br />
Det finns 20 miljoner svetsare i världen<br />
som har <strong>råd</strong> att skaffa en automatiskt<br />
nedbländande hjälm. Åke Hörnell började<br />
forska på metoden med flytande<br />
kristaller på <strong>Chalmers</strong> redan på 1970-talet.<br />
Hjälmen Speedglass vars glas mörknar<br />
då svetslågan tänds har sålts i mer än<br />
1 500 000 exemplar.<br />
FOTO: ISTOCKPHOTO FOTO: JAN-OLOF YXELL<br />
Skruvad hörapparat<br />
Att skruva fast hörapparaten i skallbenet och att utnyttja benledning var ingen given<br />
succé när professor Bo Håkansson startade BAHA-projektet i slutet av 1970-talet. Men<br />
numer har över 80 000 människor f<strong>åt</strong>t hjälp till ett hörande liv genom BAHA-tekniken<br />
som idag är det snabbast växande hörapparatssystemet i världen.<br />
Kolfiberväv<br />
Kolfiberväven kan bland<br />
annat användas för att<br />
bygga surfingbrädor.<br />
INNOVATIONER<br />
Kolfiberväv är i sig inget nytt, men Nandan Khokars idé om en ny vävteknik där kolfiberdukar<br />
vävs av breda band istället för med tunna t<strong>råd</strong>ar har slagit kompositbranschen<br />
med häpnad. Den ultralätta starka lösningen har gjort textilföretaget Oxeon, som startades<br />
på <strong>Chalmers</strong> 2003, till ett av Sveriges snabbast växande. En rad spelare i NHL<br />
och elitserien använder idag hockeyklubbor med kolfiberväv från Oxeon. Vinnande<br />
Formel 1-team har också använt materialet i sina bilar och i b<strong>åt</strong>- och flygindustrin är<br />
det på stark frammarsch.<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 23
FORSKNINGSPOLITIK<br />
Akademin gör bolagens jobb<br />
Nyttig forskning skapar patent och nya bolag. Så tänker inte bara politiker och<br />
finansiärer, utan även många forskare själva. Eugenia Perez vill förändra det.<br />
Text: Lasse Nicklasson Foto: Maj Lindström<br />
ORSKNING SKA STYRAS av näringslivets<br />
behov. Den som väljer att definiera<br />
nyttig forskning så ensidigt<br />
och kortsiktigt lju<strong>ger</strong> förstås. Men<br />
ändå genomsyrar just den föreställningen<br />
svensk forskningspolitik idag.<br />
– Det formar förväntningarna på vad<br />
akademin ska ägna sig <strong>åt</strong>, sä<strong>ger</strong> Eugenia<br />
Perez, doktorand i miljösystemanalys.<br />
Idag är det svårt för många forskare att<br />
”gå sin egen väg”. Det allra enklaste är att<br />
simma med strömmen och tillgodose kraven<br />
från finansiärer och industri.<br />
– Det måste man förstås få göra, men<br />
om vi fortsätter att fokusera på bara den<br />
typen av nyttiggörande så tror jag det finns<br />
en stor risk att man urvattnar systemet.<br />
24 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
Nyttiggörande är mycket mer än det<br />
man kan mäta och kommersialisera.<br />
Akademin har också en roll att vara en<br />
kritisk röst och att täcka upp för framtida<br />
osäkerheter. I sitt avhandlingsarbete<br />
problematiserar Eugenia Perez akademins<br />
roll.<br />
– JAG TROR ATT MÅNGA osynliga forskare, alltså<br />
sådana som inte beskrivs som konventionellt<br />
nyttiga, tillför minst lika mycket<br />
värde till systemet och till Sveriges ekonomiska<br />
utveckling. Många stora bolag<br />
har till exempel forskare knutna till sig<br />
som <strong>råd</strong>givare eller bollplank på ett informellt<br />
plan, ofta i flera decennier, sä<strong>ger</strong><br />
Eugenia Perez.<br />
Eugenia Perez:<br />
doktorand i miljösystemanalys<br />
Eugenia Perez avhandling<br />
beräknas<br />
vara klar sommaren<br />
2013. Den handlar<br />
om nyttiggörande av<br />
akademisk forskning<br />
i innovationssystem<br />
med speciellt fokus<br />
på nanoteknologi och<br />
energiteknik.<br />
I vinter har hon arbetat<br />
från Guadalajara i<br />
Mexiko.<br />
Den här typen av ”garderobsforskare”<br />
och kritiska röster, måste lyftas fram och<br />
legitimeras som nyttiga om forskningen<br />
ska bli hållbar på sikt, tror Eugenia Perez.<br />
Samtidigt måste staten värna om och finansiera<br />
grundforskning som dagens industri<br />
inte är intresserad av. Det handlar<br />
om att hitta en god balans och erkänna<br />
nyttan med de olika rollerna som forskningen<br />
har.<br />
– Många företag har dragit ner mycket på<br />
sin egen forskning och ser akademin som<br />
en forskningskonsult. Det driver akademin<br />
att syssla med sådant som bolagen borde<br />
göra själva, och då tenderar akademin att<br />
förlora sin roll som den fria granskaren.
Electricity for tomorrow<br />
Gothenburg March 28-29<br />
www.chalmers.se/energy<br />
<strong>Chalmers</strong> Industriteknik<br />
är gränssnittet mellan dig<br />
och <strong>Chalmers</strong> resurser.<br />
Det finns en underutnyttjad styrka i en teknisk<br />
<strong>högskola</strong> av världsklass. Vi hjälper dig att<br />
omvandla den styrkan till konkreta<br />
affärsfördelar för dig och ditt företag.<br />
Forskning och utveckling<br />
Extern finansiering<br />
Insourcing<br />
Specialistseminarier<br />
Teknikspaning<br />
Teknisk due diligence<br />
För mer information besök<br />
www.cit.chalmers.se<br />
Kent Rundgren<br />
kent.rundgren@cit.chalmers.se<br />
031-772 36 73<br />
Helena Theander<br />
helena.theander@cit.chalmers.se<br />
031-772 40 24<br />
Stiftelsen <strong>Chalmers</strong> Industriteknik<br />
Sven Hultins Gata 9, 412 88 Göteborg<br />
NYHETER<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 25
NYHETER<br />
Vårdkontakt via nätet<br />
Ny webbtjänst <strong>ger</strong> tryggare hemgång. Föräldrar till prematura barn kan<br />
kommunicera med sjukhuset via smartphone eller hemdator.<br />
Text: Siri Reuterstrand Foto: iStock photo<br />
ÄR ETT BARN FÖDS för tidigt innebär<br />
det ofta komplikationer och<br />
oro. Den första tiden måste barnen<br />
vistas på sjukhus, med teknik-och<br />
personaltät vård. Kontrasten blir<br />
stor när det sedan blir dags för hemgång.<br />
En ny internettjänst hjälper oroliga föräldrar<br />
att hålla kontakten med kunnig<br />
personal.<br />
– Det finns många fördelar med att barnen<br />
kan åka hem så tidigt som möjligt, sä<strong>ger</strong><br />
Anna Gund, Institutionen för signaler<br />
och system, som varit med och arbetat<br />
fram tjänsten kallad Care@distance.<br />
Hemmiljön är mindre utsatt för smittor<br />
och resistenta bakterier, ofta blir det<br />
också lättare att få amningen att fun<strong>ger</strong>a<br />
när barnet lämnat sjukhuset.<br />
Nättjänsten är utformad för att fun<strong>ger</strong>a<br />
på en vanlig hemdator eller smartphone<br />
och består av en webbsida där användarna<br />
varje dag går in och matar in information<br />
om hur det lilla barnet mår. Ibland an-<br />
26 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
vänds videotelefoni, något som uppskattas<br />
mycket.<br />
De hittills gjorda försöken visar att det<br />
är viktigt med tydlig <strong>åt</strong>erkoppling om föräldrarna<br />
ska känna sig trygga. Att bara<br />
skicka iväg uppgifter till en webbplats<br />
utan att veta säkert att någon tittar på dem<br />
räcker inte. Någon form av bekräftelse behövs.<br />
Det kan räcka med en liten flagga<br />
som markerar att mottagaren läst. Ett sådant<br />
system gör att såväl föräldrar som<br />
sjukhuspersonal kan gå in och använda<br />
tjänsten när det passar dem bäst.<br />
Responsen från dem som testat är positiv.<br />
Den stora utmaningen har visat sig<br />
vara att få in de nya arbetsmomenten i de<br />
dagliga rutinerna på vårdavdelningarna.<br />
– Hur det ska kunna underlättas är en<br />
av de saker som vi ska undersöka vidare,<br />
berättar Anna Gund.<br />
Webbtjänsten har med goda resultat<br />
även testats för en applikation utformad<br />
för hjärtsviktspatienter.<br />
Matematik <strong>ger</strong> bättre fäste för tandkronor<br />
Visualisering av en tand, som<br />
visar den optimala form som<br />
ska finnas kvar när tanden har<br />
slipats ner för att förses med<br />
en konstgjord tandkrona.<br />
ARJE ÅR SÄTTER tandläkarna in hundratusentals<br />
nya tandkronor i svenskarnas<br />
munnar. Kronorna fästs i de befintliga<br />
tänderna, som först måste slipas ner. Nedslipningen<br />
är ett precisionsarbete, som ställer stora<br />
krav på den enskilda tandläkarens skicklighet.<br />
Dålig passform kan leda till käkledsbesvär eller<br />
att tandkronan ramlar av. Det kan också samlas<br />
bakterier under kronan och det i sin tur kan leda<br />
till karies och tandlossning.<br />
Snart kan tandläkarna få hjälp av ett datorprogram<br />
som en grupp forskare på <strong>Chalmers</strong> har tagit<br />
fram, på initiativ av företaget Nobel Biocare. Pro-<br />
gramvaran byg<strong>ger</strong> på avancerade matematiska modeller<br />
och på den senaste visualiseringstekniken.<br />
Den befintliga tanden laserskannas och m<strong>åt</strong>ten<br />
matas in i programmet.<br />
– Det räknar sedan ut hur tanden ska slipas<br />
ner och en 3D-bild av den optimala formen skapas.<br />
Tandläkaren får dessutom ut en 3D-film som visar<br />
hur slipverktyget ska manövreras, berättar chalmersforskaren<br />
och tandläkaren Matts Andersson.<br />
Den nya metoden, som nu ska testas kliniskt,<br />
kommer att minska riskerna för problem med den<br />
färdiga kronan och även förkorta behandlingstiderna.
Samhällsbyggnad, Energi, Material / Nano<br />
Tag plats<br />
Vi byg<strong>ger</strong> det nya navet för<br />
forskning och kommersiell<br />
utveckling i Västsverige.<br />
Söker du tillväxt och synergier,<br />
söker vi dig som en aktiv del i samarbetet.<br />
www.johannebergsciencepark.com<br />
The East African Academy<br />
– ett jordnära forsknings- och utbildningsprojekt<br />
Hur skapar man ett bättre liv i extrema miljöer? Ett effektivt första<br />
steg är att initiera ett studentprojekt. Med studenterna som dörröppnare<br />
och frontsoldater har professor Maria Nyström, tagit sig<br />
till så vitt skilda ställen som Nasas högkvarter i Houston och slummen<br />
i Nairobi. Metoden är fältstudier – att lära känna människorna<br />
och deras livsförutsättningar på plats. Nästa steg är att bygga upp<br />
universitetsfilialen The East African Academy i Kisumu, Kenya.<br />
Snart kommer den att befolkas av mastersstudenter från både<br />
<strong>Chalmers</strong> och lokala universitet.<br />
ANNONSER<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 27
FORSKNINGSPOLITIK<br />
Kortsiktighet<br />
+ matematik<br />
= DÅLIG EKVATION<br />
Hur blir man en B-nation<br />
i forskningssammanhang?<br />
Det finns flera bra recept,<br />
ett av de mer effektiva är:<br />
Prioritera bort matematiken.<br />
Text: Lasse Nicklason Foto: Anna-Lena Lundqvist<br />
28 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012
ORBJÖRN LUNDH, biträdande professor<br />
i matematik, har egentligen sitt<br />
på det torra. Sedan några år tillbaka<br />
bidrar han med sina matematiska<br />
vetenskaper på Life Science-om<strong>råd</strong>et<br />
– bland annat har han tillsammans med en<br />
kärlkirurg skapat ett textilblodkärl, y-graft,<br />
som kan underlätta livet för hundratusentals<br />
bypassopererade människor. Det är sådan<br />
tillämpad forskning som per automatik<br />
definieras som nyttiggörande – sådan som<br />
industri, re<strong>ger</strong>ingar och bidragsgivare vill<br />
satsa på.<br />
Och visst är det bra att få pengar till<br />
forskningen, menar Torbjörn Lundh, men<br />
finansieringssystemet gör honom ändå bekymrad.<br />
– Det innebär att akademin lämnar över<br />
till andra att bestämma vilken forskning<br />
som är het. Det är inte alltid dessa andra<br />
ser nyttan av den grundläggande matematiska<br />
forskningen.<br />
Sjunkande nivå<br />
Men å andra sidan – lite mindre matteforskning,<br />
vad gör det? Vad skulle egentligen<br />
hända om man la ner den helt och<br />
hållet? Bra fråga, tycker Torbjörn Lundh.<br />
– Undervisningen skulle fortsätta, vilket<br />
skulle gå rätt så bra i kanske fem år.<br />
Sedan skulle den undan för undan bli urvattnad<br />
utan ögonvittnesskildringar från<br />
forskningsfronten. Just känslan av att själv<br />
ha en passionerad brottningsmatch med<br />
matematiken och testa gränsen för sin förmåga<br />
tror jag är en viktig ingrediens i bra<br />
undervisning.<br />
Utan edgeforskning skulle inte heller<br />
några gästforskare lockas hit, och de så<br />
viktiga vetenskapliga korsbefruktningarna<br />
skulle utebli, menar Torbjörn Lundh.<br />
Torbjörn Lundh<br />
Biträdande professor<br />
i matematik<br />
Plattformsansvarig<br />
för matematisk biologi<br />
inom styrkeom<strong>råd</strong>et<br />
Livsvetenskaper<br />
på <strong>Chalmers</strong>.<br />
– Det skulle inte uppstå några genombrott<br />
kring nya typer av matematiska modeller<br />
som gagnar tillämpad forskning.<br />
Och i det långa loppet leder urvattnad utbildning<br />
och stagnerad teknikutveckling<br />
till att inga större företag har kvar sina utvecklingsavdelningar<br />
i Sverige. All utveckling<br />
kommer att ske utomlands. Det gäller<br />
allt från medicinteknik till bilindustri.<br />
Matematiken är en stödvetenskap, en<br />
infrastruktur som behövs i alla vetenskaper,<br />
förklarar Torbjörn Lundh.<br />
– Därför är det viktigt att inte nalla på<br />
den. Det är som med vägar. Vad händer<br />
när man inte underhåller dem?<br />
Internationella rapporter visar att<br />
svenska ungdomar blivit allt sämre på<br />
matte jämfört med ungdomar i till exempel<br />
Finland, Kanada och Singapore.<br />
Det är egentligen det som oroar Torbjörn<br />
Lundh mest – matematikundervisningen<br />
i grundskolan och på gymnasiet.<br />
Alla frågar efter matematik<br />
En viktig <strong>åt</strong>gärd är att höja läraryrkets status.<br />
Det handlar både om höjda löner och<br />
en bättre lärarundervisning. Idag färgas<br />
den av en övertro på pedagogik och en<br />
styvmoderlig behandling av ämneskunskaper,<br />
menar Torbjörn Lundh.<br />
– Det är lite av kejsarens nya kläder över<br />
pedagogiken. Man vill gärna tro att man<br />
blir en bättre lärare av att studera pedagogik<br />
– det hörs ju på namnet. Men är det<br />
verkligen så?<br />
Torbjörn Lundh snackar inte bara –<br />
han har själv varit involverad i skapandet<br />
av <strong>Chalmers</strong> nya lärarutbildning som <strong>ger</strong><br />
den dubbla kompetensen lärare/ingenjör.<br />
– Det är en liten utbildning, men jag tror<br />
den är viktig som ett politiskt incitament.<br />
Det blir så tydligt: Varför betalar kommunen<br />
bara hälften så mycket för att anställa<br />
dessa chalmerister som lärare än vad teknikföretagen<br />
gör för att anställa dem som<br />
ingenjörer?<br />
När industrifolk får frågan om vad nyutexaminerade<br />
ingenjörer behöver kunna blir<br />
ofta svaret: ”De ska ha läst mycket matte”.<br />
Vilken sorts matte? ”Det spelar ingen roll”.<br />
Vad man är ute efter är det logiska tänkandet,<br />
förmågan att kunna avläsa strukturer<br />
och utveckla egna argument och modeller.<br />
De ska ju bryta ny mark, förklarar Torbjörn<br />
Lundh. Och då krävs det att man har f<strong>åt</strong>t<br />
med sig en gedigen verktygslåda från universitetet<br />
eller <strong>högskola</strong>n.<br />
FORSKNINGSPOLITIK<br />
– Det är svårt att förutsäga vilken typ<br />
av matte som kommer att behövas inom<br />
industrin. För 40 år sedan kunde till exempel<br />
ingen tro att algebraisk geometri<br />
skulle bli så centralt inom kryptoindustrin<br />
som den är idag och möjliggöra säkra penningstransaktioner<br />
som hela vårt finanssystem<br />
byg<strong>ger</strong> på.<br />
Den matematik som industrin snappar<br />
upp idag är ofta ”gammal”, ett eller ett par<br />
hundra år är inget ovanligt.<br />
– Det har forskats på matte i tusentals år,<br />
så vägen till forskningsfronten är längre.<br />
Bara för att forskningen i matematik har<br />
kommit långt så föds inte dagens bebisar<br />
med en annan matteförmåga, sä<strong>ger</strong> Torbjörn<br />
Lundh.<br />
Tillämpning tar tid<br />
Matematik tar lång tid att lära sig och<br />
ämnet har i regel en lång mognadstid<br />
innan den blir användbar inom andra<br />
vetenskaper och inom industrin. Därför<br />
finns inga genvägar. Vill vi ha en hållbar<br />
vetenskapsutveckling i Sverige måste<br />
vi börja tänka mer långsiktigt, menar<br />
Torbjörn Lundh. Det har man begripit<br />
bättre i länder som USA, Tyskland och<br />
Sydkorea där det satsas mer på grundforskning<br />
i matematik.<br />
Varför inte här?<br />
– Kanske vi matematiker haft en lite väl<br />
lågmäld profil här i Sverige. Vi måste nog<br />
bli bättre på att tala om att vi gör skillnad,<br />
sä<strong>ger</strong> Torbjörn Lund och fortsätter.<br />
– Sedan drivs ju universiteten mer och<br />
mer företagsmässigt, vilket man kan koppla<br />
till den allmänna globala trenden med<br />
rankinglistor över världens universitet.<br />
Våga tänka utanför rankningslistor<br />
Själv är han lite tveksam till dem. De leder<br />
inte bara till ett kortsiktigt tänkande – det<br />
universitet som inte har några nobelpristagare<br />
eller framstående forskning kan alltid<br />
”fuska” sig upp<strong>åt</strong>, till exempel genom att<br />
systematiskt citera egen forskning eller att<br />
dela upp forskningsartiklar i flera delar<br />
och få fler publiceringar i vetenskapliga<br />
tidskrifter.<br />
– Om forskningen här ska vara attraktiv<br />
om 50 år – ska vi då se till att vi klättrar<br />
lite i på rankinglistorna varje år eller ska<br />
vi våga ta egna grepp?<br />
Ge forskarna förtroende att göra vad de<br />
är bäst på. Det måste vara receptet, tror Torbjörn<br />
Lundh.<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 29
BILDKOMMENTAR<br />
FOTO: JAN-OLOF YXELL<br />
30 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
Dinko Chakarov är biträdande professor i fysik. Hans<br />
forskargrupp utvecklar nya material till elektroder för<br />
fotokatalys. Elektroderna ska användas för att framställa<br />
fordonsbränsle med hjälp av solenergi. Här demonstrerar<br />
han sitt lasersystem för doktoranden Maria Sundh från<br />
iNano i Århus. Projektet drivs i samarbete mellan fyra<br />
forskningsgrupper från <strong>Chalmers</strong>, University of Oslo,<br />
Technical University of Denmark och University of Iceland.
En rännil flyter sakta i Sydsudan<br />
Mikael Mangold sliter med ett läckande rör. I ett konfliktom<strong>råd</strong>e i Sydsudan<br />
förser han människor med rent vatten på uppdrag av Läkare utan gränser.<br />
Text: Malin Avenius<br />
LOCKAN ÄR NIO på morgonen och det är redan<br />
närmare 40 grader varmt i staden Pibor<br />
i Sydsudan. Mikael Mangold är tillbaka<br />
i organisationens lokala högkvarter,<br />
efter att ha varit tidigt uppe och jobbat med en vattenläcka<br />
på ett sjukhus.<br />
– Det fick bli en provisorisk lösning och tyvärr<br />
fortsätter det att läcka lite. Om jag bara haft ett<br />
ordentligt skruvstycke hade jag kunnat gänga en<br />
bit rör att skarva den trasiga ledningen med, men<br />
sådant som är hur enkelt som helst att fixa hemma<br />
kan vara svårt här. Efter en attack mot sjukhuset<br />
saknas det både material och verktyg.<br />
I natt har Mikael Mangold sovit i ett bra tält<br />
och haft tillgång till el och vatten i Pibor, en liten<br />
stad där de flesta av byggnaderna består av lera och<br />
halm. Men under det sex veckor långa uppdraget<br />
bor Mikael Mangold oftast i tillfälliga tält långt<br />
ute på landsbygden. De senaste dagarna har han<br />
tillbringat i byn Gumuruk, där många människor<br />
samlats under den pågående konflikten i regionen.<br />
Marken i om<strong>råd</strong>et består av tung lera och det är<br />
svårt att hitta vatten om man borrar eller gräver.<br />
Därför är en förorenad flod den enda vattentäkten,<br />
och risken för sjukdomsepidemier är överhängande.<br />
– I Gumuruk har vi pumpat in flodvatten i en<br />
sorts gummibassäng, där vi behandlar det med aluminiumsulfat<br />
och klor. Jag har hjälp av lokal personal<br />
och det ingår i jobbet att lära dem hur man<br />
sköter anläggningen. Imorgon ska jag tillbaka till<br />
Gumuruk för att se hur det går.<br />
Nästa projekt är att förse ett fältsjukhus i Gumuruk<br />
med rent vatten. Mikael Mangold tänker<br />
bygga ett filter genom att fylla plasttankar med sand.<br />
Men innan han lämnar Pibor för den här gången<br />
vill han laga vattenläckan i sjukhuset ordentligt.<br />
Han tror att han har kommit på ett sätt att klara<br />
sig utan den förlängande skarven.<br />
– Om jag gräver upp en lite längre sträcka av vattenledningen<br />
kan jag nog komma <strong>åt</strong> huvudproblemet,<br />
som är en trasig avstängningsventil. Jag ska<br />
testa det nu.<br />
Det l<strong>åt</strong>er som ett tungt jobb i hettan. Vad är det<br />
som driver dig?<br />
– Jag gillar när det är lite svårt och tungt, och det<br />
är en fantastisk känsla att hjälpa människor att få<br />
tillgång till något så livsavgörande som rent vatten.<br />
Mikael Mangold<br />
Vatteningenjör<br />
Doktorand vid avdelningen<br />
Vatten Miljö<br />
Teknik.<br />
Läkare utan gränser<br />
har arbetet i Sydsudan<br />
sedan 1983. I<br />
en serie av attacker<br />
under årsskiftet<br />
2011/2012 plundrades<br />
fältsjukhuset i Pibor.<br />
Tusentals människor<br />
flydde och fortfarande<br />
vågar många inte<br />
<strong>åt</strong>ervända hem.<br />
PROJEKTET<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 31
NYHETER<br />
TRÄ GER<br />
ELKRAFT<br />
Pappers- och massaindustrin har länge varit en stöttepelare<br />
i svensk ekonomi, men skogsnäringen skulle behöva<br />
fler ben att stå på. Mer grön el från skogen borde toppa<br />
branschens <strong>åt</strong>gärdslista, visar ny forskning vid <strong>Chalmers</strong>.<br />
Det vore nyttigt för både lönsamhet och klimat.<br />
Text: Björn Forsman<br />
YRARE SKOGSRÅVARA, stigande elpriser och ökad konkurrens<br />
från utvecklingsländer med snabbväxande<br />
skog – det är några av hoten mot den nordiska pappers-<br />
och massaindustrin.<br />
I sin färska doktorsavhandling har Johanna Jönsson studerat<br />
flera tänkbara utvecklingsvägar för industrin, både<br />
med tanke på ekonomisk potential och ur klimatsynpunkt.<br />
– En ökad elproduktion är alltid lönsamt, oavsett vilka<br />
antaganden man gör. Där finns också en bra klimatnytta.<br />
Har inte industrin insett detta?<br />
– Jo, delvis. Brukens elproduktion har successivt ökat,<br />
men potentialen är fortfarande stor. Företagen drar sig för<br />
investeringar i utrustning för elproduktion. Det lig<strong>ger</strong> utanför<br />
det man betraktar som kärnverksamheten.<br />
Johanna Jönsson har också utvärderat flera nya tekniker,<br />
som ännu inte är tagna i bruk eller som befinner sig på försöksstadiet.<br />
Ett exempel är uttag av lignin, ett energirikt ämne i veden<br />
som blir över när cellulosafibern utvunnits för att så småningom<br />
bli papper. Lignin kan användas som bränsle, men<br />
den stora potentialen är enligt Johanna Jönsson att utnyttja<br />
ligninet som råvara för kemikalietillverkning. Kolfiber är<br />
en tänkbar produkt.<br />
En annan möjlighet är att tillverka drivmedel för lastbilar<br />
av massaindustrins restprodukter. Ett sådant försök<br />
pågår sedan en tid i Piteå.<br />
– Drivmedelstillverkning kan ge hög lönsamhet.<br />
Men tillverkningen skulle vara<br />
beroende av politiskt beslutade styrmedel,<br />
vilket innebär en osäkerhet.<br />
Ur klimatsynvinkel är det enligt<br />
Johanna Jönsson bättre att<br />
producera förnybar el av skogen<br />
än att tillverka biodrivmedel.<br />
32 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
Johanna Jönsson<br />
Doktorerade i januari<br />
vid avdelningen för<br />
värmeteknik och<br />
maskinlära med en<br />
avhandling om ut-<br />
vecklingsvägar för<br />
pappers- och massain-<br />
dustrin i ett europeiskt<br />
systemperspektiv.<br />
Hallå<br />
där!<br />
Lina Bertling, professor i elteknik. Du har<br />
blivit invald i styrelsen för IEEE Power &<br />
Energy Society, ett globalt nätverk som tagit<br />
en ledande roll att driva utveckling mot<br />
smarta elnät. Vad är ett smart elnät?<br />
– Det är ett ”smart system” som använder el<br />
för att leverera energi till konsumenter med<br />
drivkraft att använda mer förnyelsebara energikällor<br />
och minska energiförluster. Med<br />
smarta elnät kommer nya tekniklösningar<br />
för användning av el där konsumenten får<br />
större inflytande exempelvis med elmätning<br />
och nya former av generering och lagring,<br />
som elfordon för både transport och<br />
energilagring. Flexibilitet är ett nyckelord.<br />
PES, Power and Energy Society, har<br />
30 000 medlemmar, med en majoritet<br />
anställda inom industrin. Hur gick det<br />
till när du blev invald i styrelsen?<br />
– Trägen vinner. Jag varit enga<strong>ger</strong>ad i IEEE<br />
alltsedan mina doktorandstudier. Mina utmärkande<br />
insatser har varit arran<strong>ger</strong>andet<br />
av två konferenser, och nu senast i samband<br />
med startande av en ny konferensserie<br />
inom smarta elnät vilken vi arran <strong>ger</strong>ade<br />
2010 i Göteborg.<br />
Vad får du personligen ut av dina aktiviteter<br />
inom PES?<br />
– Engagemang i IEEE <strong>ger</strong> inspiration och<br />
energi, och i arbetet i styrelsen <strong>ger</strong> också<br />
inblick i i hela verksamheten och övning i<br />
ledarskap. Hela IEEE involverar 400 000<br />
medlemmar över hela världen. Det öppnar<br />
dörrar till ett enormt nätverk som kommer<br />
inte bara mig utan mina forskningsteam till<br />
godo, och <strong>ger</strong> god synlighet för <strong>Chalmers</strong><br />
och Sverige.
LOBBYISTERNA<br />
företräder gammal teknik<br />
Text: Björn Forsman Foto: Martina Huber<br />
Å BARA 18 ÅR ska den svenska fordonsflottan<br />
bli oberoende av fossila drivmedel, enligt<br />
re<strong>ger</strong>ing och riksdag. Hur då, Lena Ek?<br />
– Vi förlitar oss tungt på forskningen. Innovation<br />
är helt grundläggande för att uppfylla den<br />
moderna människans krav på ett fun<strong>ger</strong>ande transportsystem,<br />
svarar Lena Ek (C), miljöminister sedan<br />
i höstas.<br />
Hon förklarar sig beredd att använda hela paletten<br />
av styrmedel för att uppnå klimatmålen, men<br />
betonar att ny teknik även kan drivas fram genom<br />
konsumentmakt:<br />
– Det ska vara enkelt att vara miljövänlig. Vi måste<br />
kunna fortsätta bo i alla delar av landet, transportera<br />
människor och gods – samtidigt som vi klarar<br />
klimatet.<br />
Inte minst att ställa om den tunga trafiken blir en<br />
utmaning tror hon, men kan också vara en möjlighet:<br />
– Tänk om vi kunde få ett genombrott inom<br />
svensk teknik när det gäller tunga fordon. Det vore<br />
en otrolig framtidsbransch!<br />
Som ny miljöminister har Lena Ek särskilt lyft<br />
fram forskningens betydelse. Det är en prioritering<br />
byggd på egna erfarenheter.<br />
– Under mina sju år i Europaparlamentet, bland<br />
annat som huvudförhandlare av kemikaliedirektivet,<br />
mötte jag ofta lobbyister. I 95 procent av fallen<br />
företrädde de gammal teknik.<br />
För att balansera bilden såg hon därför till att<br />
träffa många forskare, även på de stora företagens<br />
utvecklingsavdelningar.<br />
– De gav ofta en helt annan bild av vad tekniken<br />
förmår.<br />
Förutom vägtransporterna hoppas Lena Ek på<br />
forskningsframgångar när det gäller att miljöanpassa<br />
sjöfarten, bland annat avgasrening. Även nya<br />
fibrer och kemikalier ur skogsråvara ser hon som<br />
en spännande framtidsbransch<br />
– Och så skulle jag gärna se en svensk lösning<br />
på problemen med de nuvarande flamskyddsmedlen.<br />
Lena Ek:<br />
Miljöminister<br />
Miljöminister (C)<br />
sedan hösten 2011.<br />
Folkrättsjurist och<br />
åren 2004-2011 de-<br />
legat i Europaparla-<br />
mentet, där hon<br />
främst arbetat med<br />
miljö-, klimat- och<br />
energifrågor.<br />
POLITIK<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 33
INFRASTRUKTUR<br />
ÖVERVAKNING<br />
GER BÄTTRE FLYT<br />
I TRAFIKEN<br />
Om vägtrafiken flyter optimalt sparar samhället mycket tid och<br />
pengar, dessutom skonas miljön. Men övervakning och reglering<br />
av trafikflödena sker ännu med trubbiga verktyg. Med hjälp av datorkraft<br />
och dynamisk styrning hoppas Balázs Kulcsár kunna skapa<br />
ett intelligentare trafiksystem.<br />
Text: Björn Forsman Foto: Anna-Lena Lundqvist<br />
ILL SKILLNAD FRÅN andra trafikslag är vägtrafiken<br />
kaotisk till sin natur. Ingen har total<br />
överblick, allra minst den enskilde föraren<br />
bakom ratten. Det leder till köer och ökade<br />
olycksrisker.<br />
Vad talar för att trafiken blir lättare att styra i<br />
framtiden?<br />
– Idag finns bättre metoder att samla in information<br />
i realtid om trafiken, i form av sensorer i<br />
vägbanan, kameror och ultraljud. Vi har också mer<br />
datorkraft för att bearbeta dessa informationsmängder,<br />
förklarar Balazs Kulcsar, sedan drygt ett<br />
år docent på institutionen för signaler och system.<br />
– Dessutom kan vi styra hastighetsbegränsningar<br />
och trafikljus på ett annat sätt än tidigare. Vi har<br />
trafikantinformation via ljustavlor och i ökande<br />
grad dynamiska navi<strong>ger</strong>ingssystem genom GPS.<br />
Men din forskning handlar inte främst om tekniken<br />
utan om själva hjärnan som styr ett sådant<br />
trafiksystem. Hur kan den intelligensen märkas?<br />
34 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
– Om det exempelvis inträffar en olycka noterar<br />
systemet via trafikflödet att något förändrats. Det<br />
vidtar sedan automatiskt <strong>åt</strong>gärder för att hantera<br />
situationen – utan att veta exakt vad som hänt.<br />
SJÄLV ÅKER BALAZS KULCSAR kollektivt för det mesta,<br />
men känner väl till bilköerna i Göteborgstrafiken.<br />
Trafikkontoret är intresserat och på sikt hoppas han<br />
att hans forskning ska göra nytta på hemmaplan.<br />
Men trafiksystemen ska förstås kunna användas<br />
var som helst i världen. Det innebär att metoderna<br />
måste anpassas till lokala förhållanden – exempelvis<br />
kulturella skillnader i trafikanternas beteende.<br />
– Här i Sverige betyder rött ljus en sak, i Italien<br />
något annat. Det är tur att folk är olika, men ur mitt<br />
perspektiv är det faktiskt en komplikation.<br />
Balázs Kulcsár<br />
Rekryterad till <strong>Chalmers</strong><br />
för att öppna ett<br />
nytt forskningsfält<br />
inom <strong>Chalmers</strong> styrkeom<strong>råd</strong>e<br />
Transport.<br />
Har som första delmål<br />
att bygga upp ett laboratorium<br />
för trafikstyrning<br />
– med riktigt<br />
styrsystem men datorsimulerad<br />
trafik.
INFRASTRUKTUR<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 35
ENKÄT<br />
GÅR<br />
TILLVÄXT OCH<br />
HÅLLBAR<br />
UTVECKLING<br />
IHOP?<br />
Ja, Anders Ekblom, Sylvia Schwaag Ser<strong>ger</strong> och Jan Jörnmark<br />
är överens om att det går att förena. De ser också betydelsen<br />
av människor med talang, driv och rätt inställning. En uppgift<br />
för samhället är att ta hand om den kreativa kraft som skapar<br />
framtidens innovationer.<br />
Berättat för: Malin Avenius och Ann-Christine Nordin<br />
36 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
Hur bra är vi i Sverige<br />
på skapa system för<br />
mindre företag där just<br />
individen/entreprenören<br />
bakom innovationen<br />
är den viktiga för att<br />
företaget ska kunna<br />
växa och utvecklas?<br />
Vad behöver framtidens<br />
ingenjörer kunna jämfört<br />
med dagens?<br />
Går det att förena<br />
ekonomisk tillväxt med<br />
hållbar utveckling?<br />
Kommer Apple att<br />
behålla sitt starka varumärke<br />
nu när Steve Jobs<br />
g<strong>åt</strong>t bort?
Jan Jörnmark<br />
Docent i ekonomisk<br />
historia, <strong>Chalmers</strong><br />
Det görs mer på det om<strong>råd</strong>et idag än för tio år sedan,<br />
men sannolikt behöver det göras ännu mer.<br />
Studenter borde tränas till att bli entreprenörer<br />
i högre grad, och det räcker inte att ge särskilda<br />
kurser, det borde genomsyra hela utbildningen.<br />
I Silicon Valley finns en genomgripande medvetenhet<br />
om entreprenörskapets stora betydelse,<br />
som vi inte har. Här i Sverige finns nästan<br />
en bruksortsliknande känsla av att något stort<br />
företag ska ta hand om oss och vår karriär, men<br />
så kommer det inte att vara i framtiden.<br />
Jag har alltid menat att det inte är någon motsättning.<br />
Alla vill ha ekonomiskt tillväxt så man<br />
måste se till att den blir så hållbar som möjligt.<br />
En stor del av tillväxten sker idag i Kina och Indien,<br />
och de slösar ogärna med resurser eftersom<br />
det är olönsamt. Det finns ett inneboende<br />
element i kapitalismen som är resurssparande,<br />
och det är det enda vi kan sätta vårt hopp till.<br />
Jag brukar säga till studenter att den bästa<br />
garantin för att de kommer få arbeten, är att<br />
de ägnar sig <strong>åt</strong> effektiva processer.<br />
Steve Jobs var ett fullständigt geni när det<br />
gällde att kommersialisera digitala produkter.<br />
Det finns gott om exempel på företag som fallit<br />
med sina skapare och Apple står inför en stor<br />
utmaning. I en sådan situation är det viktigt att<br />
det finns gott om driftiga människor i den omkringgivande<br />
miljön, så att luckor som uppstår<br />
lätt kan fyllas.<br />
Anders Ekblom<br />
Global forskningschef,<br />
AstraZeneca<br />
När det gäller system som ska främja innovation<br />
och entreprenörskap kan man ju fråga sig<br />
hur mycket av system det finns i Silicon Valley.<br />
Det kanske snarare handlar om skillnader i individers<br />
attityder? Frågan är intressant men svår<br />
att besvara, eftersom det inte finns något kontrollexperiment.Dessutom<br />
är innovation inte<br />
alltid något som är litet, entreprenörmässigt<br />
och kopplat till en person. Inom läkemedelsindustrin<br />
blir det ingen slutprodukt om inte en<br />
lång rad innovativa människor varit inblandade.<br />
Ingenjörer måste naturligtvis se till att de har<br />
rätt kompetens och hela tiden utveckla sin kompetens<br />
beroende på vad de vill arbeta med.<br />
Man går inte ut från <strong>Chalmers</strong> och tänker att nu<br />
är det klart. Utbildningen ska snarare ses som<br />
ett körkort. Om man tänker så här: <strong>Chalmers</strong><br />
bedriver en högteknologisk verksamhet som<br />
lig<strong>ger</strong> i vetenskapens framkant med en global<br />
ambition. Ska man ha den ambitionen ska man<br />
naturligtvis dra till sig de bästa studenterna –<br />
och för att de ska fortsätta vara bäst när de<br />
kommer ut måste de ha kul, de måste brinna<br />
för det de gör.<br />
Det är en jättesvår fråga med det enkla svaret<br />
är att det måste gå. Man kanske ska fundera på<br />
ekonomisk tillväxt av vad – spelar det någon roll<br />
vad vi gör eller är det enbart ekonomisk tillväxt<br />
i sig som räknas? Jag skulle vilja koppla ihop<br />
det och säga att det är väl ekonomisk tillväxt av<br />
saker som samhället och medborgarna behöver.<br />
Kopplat till att man gör det på ett hållbart<br />
sätt för jorden och naturen. Jag är en positiv<br />
person, och min instinkt och övertygelse sä<strong>ger</strong><br />
mig att det ska gå.<br />
Sylvia Schwaag Ser<strong>ger</strong><br />
Internationell chef,<br />
Vinnova<br />
Det blir allt tydligare att framtidens ingenjörer<br />
inte enbart ska vara bra på teknik, utan även<br />
måste förstå behoven som finns i de system<br />
inom vilka de verkar. Samtidigt som Europas<br />
ekonomiska betydelse i världen avtar, skapas<br />
nya utmaningar och möjligheter. Efterfrågan på<br />
viktiga lösningar för exempelvis energiförsörjning<br />
och rent vatten är starkt växande i tredje<br />
världen. Det öppnar för nya innovationsformer<br />
som redan från början är anpassade till marknader<br />
med helt andra förutsättningar, och jag<br />
tror att det kommer vara roligt att var ingenjör<br />
i framtiden.<br />
Ja, det anser jag absolut. Vi måste lära oss nya<br />
sätt att hantera resurser och jag har en stor tilltro<br />
till människans förmåga att skaffa ny kunskap<br />
och utveckla nya färdigheter. Här finns<br />
en bra möjlighet för Sverige att bistå med lösningar,<br />
exempelvis gentemot Kina där man nu<br />
börjar ställa om mot hårdare hållbarhetsmål.<br />
Man måste inse att det kommer att krävas ganska<br />
radikala förändringar i våra samhällen, men<br />
förändring måste inte vara negativt, tvärt om.<br />
Individen är jätteviktig och jag tror att talangfulla<br />
individer spelar väldigt stor roll. Men liksom<br />
var fallet med Steve Jobs, beror framgång<br />
inte bara på att de drivande individerna är duktiga<br />
själva utan på att de lyckas attrahera andra<br />
duktiga människor och får dem att fokusera<br />
på samma mål. Sådant spelar stor roll inom<br />
företag, andra organisationer, forskningsprojekt<br />
med mera.<br />
ENKÄT<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 37
UTBILDNING<br />
Bygget av årets bil pågår just nu för fullt.<br />
Tidigt i april måste den vara färdig. Detta är<br />
förra årets skönhet.<br />
38 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012
FULL FART<br />
IN I FRAMTIDEN<br />
Kan man verkligen gå en kurs i att bygga en racerbil för att köra<br />
den på tävlingsbana? Jo, faktiskt. Men <strong>Chalmers</strong> Formula Student<br />
är så mycket mer än en stenhård konstruktionstävling. Den <strong>ger</strong><br />
framförallt de blivande ingenjörerna ett skarpare hållbarhetstänk.<br />
Text: Robert La<strong>ger</strong>ström Foto: Peter Widing<br />
ÖRK SOM NATTEN står den där. En låg och<br />
tre meter lång uppenbarelse med ett lika<br />
avskalat som brutalt utseende. Den påminner<br />
om en Formel 1-bil och byggdes<br />
i fjol för att köras på tävlingsbanorna.<br />
Och faktum är att det på <strong>Chalmers</strong> har konstruerats<br />
en racerbil per år sedan 2002. Det ingår<br />
nämligen i kursen <strong>Chalmers</strong> Formula Student som<br />
leder fram till världens största tävling för studenter.<br />
Den lockar omkring 500 team från lika många<br />
universitet som gör upp på banor i flera olika länder.<br />
Och det är ingen lek. Bilen ska konstrueras från<br />
grunden och byggas färdig på nagelbitande kort tid<br />
inom ramen för en starkt begränsad budget. Stresssigt<br />
är bara förnamnet.<br />
– Det är lördag natt. Klockan är två på morgonen,<br />
du är dödstrött och står och jobbar med skitiga händer.<br />
Ungefär så kan det vara. Men samtidigt har du<br />
kul. Lär dig något och är tillsammans med vänner.<br />
Man blir som en stor familj, tycker masterstudenten<br />
Foad Mohammadi som redan g<strong>åt</strong>t kursen och<br />
nu fun<strong>ger</strong>ar som handledare.<br />
Intesiv designperiod<br />
I hemlandet Iran läste han Maskinteknik och sökte<br />
sig till <strong>Chalmers</strong> för det populära masterprogrammet<br />
Automotive Engineering.<br />
– Vi börjar i september och har fyra veckor på oss<br />
att bestämma hur bilen ska konstrueras. Sedan följer<br />
en designperiod som tar <strong>åt</strong>ta veckor, för bilindustrin<br />
tar det flera år att formge en bil. Före jul ska<br />
konstruktionen vara bestämd ned till minsta skruv.<br />
Efter jullovet börjar tillverkningen av bilens alla<br />
beståndsdelar, från ram och kaross till hjulupphängning<br />
och avgassystem. Samt alla smådetaljer<br />
däremellan.<br />
– Vi tillverkar 85 procent av alla komponenter<br />
själva. Det är mycket jämfört med andra team. Men<br />
själva motorn kommer från en motorcykel, Yamaha<br />
FZ6 Fazer, som vi modifierar och trimmar. Om<br />
man kan köpa något som fun<strong>ger</strong>ar är det ju ingen<br />
idé att försöka uppfinna hjulet en gång till, skrattar<br />
Foad och stannar till vid en fackverksram i stålrör<br />
som ska användas i årets tävlingsbil.<br />
Som ett miniföretag<br />
Och nu är det extra b<strong>råd</strong>a tider för kursdeltagarna.<br />
De drygt 25 studenterna har knappt tre månader<br />
på sig att tillverka samtliga delar – och som om det<br />
inte vore nog läser de även andra kurser. På heltid.<br />
– <strong>Chalmers</strong> Formula Student är ett av de skarpaste<br />
utbildningsprojekt som finns. Det innehåller<br />
allt ifrån ren ingenjörsvetenskap till teamwork<br />
via ledarskap. Det är som ett miniföretag med folk<br />
från olika kulturer som har olika inriktning och<br />
kunskaper, summerar Malin Kjellberg som är exa-<br />
Automotive<br />
Engineering<br />
Tvärvetenskapligt<br />
masterprogram på<br />
120 högskolepoäng<br />
som arbetar projekt-<br />
baserat i grupper<br />
sammansatta av olika<br />
kompetenser.<br />
De utexaminerade in-<br />
genjörerna är tränade<br />
i miljötänkande och<br />
har bred kompetens<br />
vad gäller säkerhets-<br />
tänkande och infra-<br />
strukturfrågor.<br />
I år har studenter från<br />
bl a Europa, USA, Iran<br />
och Bangladesh sökt<br />
till programmet. In-<br />
tresset från Indien är<br />
störst, med närmare<br />
100 sökanden.<br />
UTBILDNING<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 39
UTBILDNING<br />
Foad Mohammadi från Iran är en av många<br />
internationella studenter som sökt sig till<br />
masterprogrammet Automotive Engineering.<br />
minator för kursen och har drivit den under fem år.<br />
Med andra ord handlar projektet långt ifrån om<br />
att bara bygga en bil. Det leder fram till tävlingen<br />
Formula Student där deltagarna ska kämpa med sin<br />
prototyp i fyra olika körmoment och sälja in konceptet<br />
inför domare som till vardags arbetar inom<br />
fordonsindustri och motorsport. Dessa ska bedöma<br />
hur produktionsfärdigt konceptet är samt teamets<br />
förmåga att marknadsföra och hålla ihop projektet.<br />
– Studenter som har fullföljt kedjan från konstruktion<br />
till test via tillverkning får en gedigen<br />
och mer hållbar utbildning. När de kommer ut i<br />
arbetslivet kan de därför undvika de första konstruktionsmissarna.<br />
Inom industrin är man väldigt<br />
intresserad av den här typen av ingenjörer som ofta<br />
får jobb direkt, sä<strong>ger</strong> Malin Kjellberg.<br />
Tävlingen sluttest<br />
På kursen kan studenterna skapa komponenter i<br />
ett ritprogram och därefter tillverka dem själva.<br />
Till sin hjälp har de bland annat CNC-maskiner,<br />
40 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
datorstyrda verkstadsmaskiner som kan tillverka<br />
komplicerade delar med stor precision. En annan<br />
lyxig resurs är vindtunneln som används för att<br />
utvärdera aerodynamiken.<br />
– Tidigt i april måste bilen vara färdig. Då börjar<br />
en period av tester, först inomhus och sedan på<br />
banor som Stora Holm och Volvos demobana. Det<br />
är en obeskrivlig känsla när bilen till sist är testad<br />
och klar. En triumf, fastslår Foad Mohammadi som<br />
tillsammans med de andra studenterna åker till<br />
England i sommar.<br />
Där får de äntligen se vad den går för. Den lilla<br />
formelbilen som konstruerats, byggts och testats<br />
under ett hektiskt läsår.<br />
Ögonstenen som egentligen heter CFS12 men<br />
inofficiellt f<strong>åt</strong>t namnet Rickard.<br />
<strong>Chalmers</strong> Formula<br />
Student<br />
Tvärvetenskaplig projektutbildning<br />
på 15<br />
högskolepoäng inom<br />
masterprogrammet<br />
Automotive Engineering<br />
med studenter<br />
från masterutbildningar<br />
inom Maskinteknik,<br />
Automation<br />
och Mekatronik,<br />
Elektroteknik, Teknisk<br />
Fysik, Teknisk Design<br />
samt Industriell ekonomi<br />
och Entreprenörs<strong>högskola</strong>n.<br />
25 studenter ansvarar<br />
var och en både för<br />
sitt delom<strong>råd</strong>e och för<br />
helheten. Projektet<br />
vill förena hållbarhet<br />
med hög prestanda. I<br />
kursen testas nya material<br />
och alternativa<br />
sätt att driva tävlingsbilen,<br />
samtidigt som<br />
material<strong>åt</strong>gång och<br />
transporter ska hållas<br />
nere.<br />
www.chalmers.se/<br />
am/SV/cap/chalmersformula-student/chalmers-formulastudent
Astronomer har upptäckt supernovafabrik<br />
Ett forskarteam lett av astronomer vid Onsala<br />
rymdobservatorium har upptäckt sju tidigare<br />
okända supernovor i Arp 220, en galax<br />
250 miljoner ljusår bort. Aldrig tidigare har<br />
så många supernovor upptäckts samtidigt i<br />
samma galax.<br />
Upptäckten bekräftar något som astronomer<br />
länge har trott men aldrig kunnat bevisa:<br />
att galaxerna som är universums mest effek-<br />
Har datorkapaciteten<br />
slagit i taket?<br />
Vi har vant oss vid att våra datorer och mobiler<br />
har f<strong>åt</strong>t ständigt mer prestanda. Men nu verkar<br />
taket n<strong>åt</strong>t – <strong>åt</strong>minstone med dagens teknologi.<br />
De flerkärniga mikroprocessorerna som använts<br />
i branschen sedan 2004 utnyttjas helt enkelt<br />
inte tillräckligt smart, vilket medför att datorernas<br />
processorer blir varma och långsamma. Ett<br />
brännande fråga – bokstavligen – gäller smarta<br />
mobiltelefoner. Avancerade appar kräver snabba<br />
processorer, men slukar samtidigt batterier<br />
– och telefonerna tenderar att överhettas.<br />
– Du kan inte sälja en mobiltelefon med<br />
klumpig, avancerad kylning, sä<strong>ger</strong> Per Stenström,<br />
professor i datorarkitektur på <strong>Chalmers</strong>.<br />
För att försöka förnya datorarkitekturen<br />
har sex europeiska universitet bildat Eurecca<br />
(the European Research Center on Computer<br />
Architecture), allt samordnat av <strong>Chalmers</strong>. Eurecca<br />
ska inte bara åstadkomma banbrytande<br />
framsteg utan också stärka konkurrenskraften<br />
inom den europeiska datorindustrin, som är<br />
världsledande inom inbäddade datorer i till<br />
exempel bilar och mobiltelefoner.<br />
tiva stjärnfabriker också är fabriker för exploderande<br />
stjärnor, supernovor. Forskningsresultaten<br />
publiceras i tidskriften Astrophysical<br />
Journal.<br />
– Vi uppskattar att det exploderar en stjärna<br />
i Arp 220 en gång i kvartalet. I Vintergatan blir<br />
det bara en supernova per sekel, sä<strong>ger</strong> Rodrigo<br />
Parra, astronom vid Europeiska sydobservatoriet<br />
i Chile och medlem i forskarlaget.<br />
Parfym från jästceller<br />
Nästan varenda städ- och hygienprodukt<br />
innehåller parfymer. Många av dem är allergiframkallande<br />
och vissa utvinns ur sällsynta<br />
växter där man bara använder en ytterst liten<br />
del av plantan. Forskare på <strong>Chalmers</strong> har<br />
lyckats få jäst att tillverka ett doftämne som<br />
är identiskt med det som utvinns ur bladen på<br />
örten patchouli.<br />
Olika kulturer<br />
knäckte SAAB<br />
Det var inte bara GM som knäckte Saab. Saabs<br />
tidigare ledning har också del i skulden, anser<br />
Matthias Holweg, bilindustriforskare vid<br />
<strong>Chalmers</strong> och universitetet i Cambridge. I rapporten<br />
Who killed Saab Automobile? skriven<br />
tillsammans med kollegan Nick Oliver, konstaterar<br />
han att SAAB aldrig intergrerades tillräckligt<br />
i GM på grund av ett envist motstånd<br />
från SAAB:s sida.<br />
– Saabs motsträviga sätt att hålla fast vid sin<br />
självständighet var början till slutet. De fortsatte<br />
att vara ett litet oberoende företag, vilket<br />
gjorde det omöjligt för dem att växa, och till slut<br />
blev de utkonkurrerade. Men GM har också del i<br />
skulden. De hanterade Saab klumpigt och borde<br />
ha kämpat hårdare för att integrera företaget.<br />
Renare rymdteknik<br />
Varje år sänds ett 50-tal satelliter upp i rymden.<br />
Det vanligaste bränslet i satelliternas<br />
positions- och styrmotorer är hydrazin, som<br />
är kraftigt cancerframkallande. Forskare på<br />
<strong>Chalmers</strong> kompetenscentrum för katalys<br />
(KCK) har varit med och tagit fram ett nytt<br />
system, där hydrazinet ersätts av det miljövänligare<br />
och stabila bränslet HPGP – High<br />
Performance Green Propellant. I motorn finns<br />
en unik katalysator, baserad på nanoteknik<br />
och specialanpassad för att klara de höga<br />
temperaturer som krävs för att få bränslet<br />
att antända. Utvecklingen av systemet drivs<br />
vidare av företaget ECAPS och har testats<br />
framgångsrikt i rymden under sex månader.<br />
Stöd till USA-studenter<br />
Amerikanska medborgare som ansöker till ett<br />
mastersprogram på <strong>Chalmers</strong> kan söka ett stipendium<br />
som täcker upp till 75 procent av terminsavgifterna.<br />
Stipendiet är inrättat av US<br />
Friends of <strong>Chalmers</strong>.<br />
– En utökad internationell samverkan mellan<br />
<strong>Chalmers</strong> och USA är idén med vår verksamhet.<br />
Införandet av terminsavgifter för internationella<br />
mastersstudenter får inte hindra det, sä<strong>ger</strong> Bo<br />
Hedfors, ordförande i US Friends of <strong>Chalmers</strong>.<br />
– Den globala konkurrensen efter talang<br />
hårdnar alltmer. Därför är vi både glada och<br />
stolta att vi lyckats skapa detta stipendium<br />
med hjälp av chalmerister verksamma i USA.<br />
NOTISER<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 41
UTBILDNING<br />
Lean Nova<br />
Engineering<br />
Företaget ägs av det<br />
statliga riskkapitalbolagetFouriertransform,utvecklingscentret<br />
Innovatum och<br />
ledningen i företaget.<br />
Ett tätt samarbete<br />
sker med Combitech,<br />
ett dotterbolag till<br />
försvarskoncernen<br />
Saab AB.<br />
42 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
Volvo vill ha Saabs kompetens<br />
De blev uppsagda från Saab. Men vägrade att splittras och<br />
bildade i stället ett eget ingenjörsbolag.<br />
Text: Robert La<strong>ger</strong>ström Foto: Lean Nova Engineering<br />
– VI HAR EN UNIK samlad kompetens. Det här är ett<br />
drömlag inom fordonsutveckling, fastslår Tomas<br />
Camén, vd för Lean Nova Engineering.<br />
Konsultföretaget som ska ha tiodubblat antalet<br />
anställda redan vid årets slut.<br />
Hur började det hela?<br />
– Vi hade ett bra självförtroende och tyckte att ingenjörerna<br />
på Saab Automobile var bättre än hos<br />
många andra tillverkare. När vi blev uppsagda ville<br />
vi hålla kvar den samlade ingenjörskompetensen<br />
och öppnade eget, berättar Tomas Camén, civilingenjör<br />
från <strong>Chalmers</strong> som arbetat 23 år på Saab,<br />
senast som chef för chassiutveckling, motorinstallation<br />
och klimatsystem.<br />
Vilken är ingenjörsgängets styrka?<br />
– Är det något som vi varit bra på inom Saab så är det<br />
att utveckla bilar genom ett resurssnålt arbetssätt.<br />
Under arbetet undviker vi hårdvara och simulerar i<br />
stället bilens fysiska beteende med simuleringsverktyg.<br />
Saab 9-5 konstruerades utan några prototyper<br />
vilket är riskmanagement på hög nivå. Det skulle<br />
inte många ha vågat men vi litar på ingenjörerna<br />
och verktygen.<br />
Vad är Lean Nova Engineering?<br />
– Vi är ett konsultföretag som ska sälja kompletta<br />
utecklingsuppdrag till fordonsindustrin. Från att<br />
utveckla hela plattformar och elsystem till kompletta<br />
bilar. Som exempel finns det många underleverantörer<br />
som på systemnivå är duktiga på att<br />
konstruera elsystem, men de är mindre bra på att<br />
integrera dem i bilarna. Där har vi en stor möjlighet.<br />
Vi vet hur en bil fun<strong>ger</strong>ar och vilka krav kunden har.<br />
Vem vill köpa era lösningar?<br />
– Det finns ett stort behov ute på marknaden för<br />
den här typen av kompetens och vi håller på att bearbeta<br />
ett stort antal företag. I Sverige är det Volvo<br />
Cars, Volvo AB och ett antal mindre. Utomlands<br />
har vi kontakt med Jaguar, GM förstås och ett par<br />
kinesiska företag.<br />
Stämmer det att ni växer så det knakar?<br />
– När vi startade i januari var vi runt 20 ingenjörer<br />
och nu är vi redan ett 40-tal. Vi kommer att samarbeta<br />
tätt med konsultföretaget Combitech här i<br />
Trollhättan och söker folk med nyckelkompetens<br />
inom fordonsutveckling. Vid årets slut kommer vi<br />
att vara mellan 200 och 400 anställda.
Huvudmän:<br />
Allt sitter i hjärnan<br />
Talet, kroppsspråket, ondskan, inköpslistan, glädjen och sorgen,<br />
ja precis allt sitter i hjärnan. Just om det handlar årets Vetenskapsfestival<br />
- om modern hjärnforskning och hur hjärnan påverkar och<br />
påverkas. Mer information om program, turnerande debattscen,<br />
NO-lärarkonferens och tävlingen ”Forskare går hem” hittar du på<br />
vetenskapsfestivalen.se. Det och mycket annat.<br />
Välkommen till Vetenskapsfestivalen!<br />
Göteborg, 25-29 april 2012<br />
Huvudpartners Göteborg & Co, Hasselbladstiftelsen, SKF, Volvo, Västra Götalandsregionen Partners Astra Zeneca, <strong>Chalmers</strong>fastigheter, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Formas,<br />
GR Utbildning, Herbert och Karin Jacobssons Stiftelse, Jacob Wallenbergs Stiftelse, Kjell och Märta Beijers Stiftelse, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Nordstans Affärscentrum,<br />
Kungl. Vitterhetsakademien, Skolverket, Stiftelsen Natur & Kultur, Svenska Akademien, Svenska Kyrkan Göteborgs stift, Torsten Söderbergs Stiftelse, Älvstranden Utveckling AB<br />
ANNONS<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 43
POSTTIDNING B<br />
Avs. <strong>Chalmers</strong> Magasin<br />
<strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong><br />
Kommunikation och marknad<br />
412 96 Göteborg<br />
44 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />
<strong>Chalmers</strong> <strong>åt</strong><br />
svenskarna?<br />
Förra året infördes en lag som gör att alla<br />
utom europeiska studenter tvingas bekosta sina<br />
egna terminsavgifter vid studier i Sverige. Så efter<br />
decennier av inflöde av talang från hela världen,<br />
sinar nu mångfalden på alla svenska universitet och<br />
högskolor; på två år har antalet utomeuropeiska<br />
studenter på <strong>Chalmers</strong> minskat med 56%.<br />
Eftersom många svenska företag verkar på den globala<br />
marknaden måste <strong>Chalmers</strong> utbilda ingenjörer med<br />
rätt, internationell kompetens. Och det har präglat<br />
hur vi tänker på <strong>Chalmers</strong> – ett svenskt lärosäte där<br />
i princip alla masterprogram hålls på engelska.<br />
www.chalmers.se/fundraising<br />
Om vi ska kunna behålla en internationell miljö och<br />
attrahera talang till Sverige och våra exportföretag,<br />
måste vi mobilisera fler donationer och sponsorskap.<br />
Annars finns risken att <strong>Chalmers</strong> blir allt svenskare.<br />
Vilket vore ironiskt för en skola som f<strong>åt</strong>t sitt stolta<br />
namn av en andra generationens invandrare.<br />
Nu behöver vi din hjälp!<br />
Kontakta Marianne Gyllensten eller Peter Lindwall<br />
på 031-772 10 00 eller fundraising@chalmers.se, så<br />
berättar de mer. Alla bidrag är viktiga – stora som små.<br />
CP+B
NYHETER<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 45
46 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012
FOTO: JAN-OLOF YXELL<br />
Nästa nummer kommer i<br />
februari 2012<br />
Om du vill följa <strong>Chalmers</strong><br />
utveckling, besök <strong>Chalmers</strong> på<br />
webben: www.chalmers.se<br />
Adress<br />
<strong>Chalmers</strong> magasin<br />
412 96 Göteborg<br />
Du kan även läsa <strong>Chalmers</strong><br />
magasin på webben:<br />
www.chalmers.se/<br />
chalmersmagasin
NYHETER<br />
48 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012
Chris Saunders: Post-<br />
Doc vid Elteknik<br />
PHD från North Caro-<br />
lina State University i<br />
Raleigh. Chris arbetar<br />
med smarta elnät i<br />
Lina Bertlings forskar-<br />
grupp. Projektet, som<br />
är tvärvetenskap-<br />
ligt, finansieras av<br />
<strong>Chalmers</strong> E.ON-sam-<br />
arbete.<br />
Björn Sandén: Biträ-<br />
dande professor i<br />
miljösystemanalys.<br />
Doktor i fysisk resurs-<br />
teori 2001<br />
Var från början mer<br />
intresserad av sam-<br />
hällsfrågor och har<br />
också läst filosofi,<br />
nationalekonomi och<br />
internationella rela-<br />
tioner.<br />
Tror det är bra att<br />
kunna prata flera dis-<br />
ciplinära språk.<br />
Sitter i energiutveck-<br />
lingsnämnden på en-<br />
erginämnden.<br />
NYHETER<br />
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 49