28.12.2012 Views

christian azar ger råd åt makthavare - Chalmers tekniska högskola

christian azar ger råd åt makthavare - Chalmers tekniska högskola

christian azar ger råd åt makthavare - Chalmers tekniska högskola

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Nr 1. 2012 | Tidningen för <strong>Chalmers</strong> alumner<br />

Karin Markides om kreativa kulturkrockar | Skadeinsekter blir<br />

värdefull naturtillgång | Intelligenta system styr trafiken | Hur blir<br />

man en B-nation i forskning? | Bilprojekt breddar utbildningen<br />

CHRISTIAN AZAR<br />

GER RÅD ÅT MAKTHAVARE<br />

”Jag tror inte att vetenskapliga argument får upp<br />

dem som grävt ned sig djupast i skyttegravarna.”


<strong>Chalmers</strong> magasin nr 1. 2012<br />

Ansvarig utgivare<br />

Annika Priou<br />

annika.priou@chalmers.se<br />

Chefredaktör<br />

Ann-Christine Nordin<br />

ann-christine.nordin@chalmers.se<br />

Tel. 031-772 2565<br />

Redaktion<br />

Lasse Nicklason<br />

Siri Reuterstrand<br />

Christer Wi<strong>ger</strong>felt<br />

Grafisk form<br />

Jonatan Sahlin<br />

Produktion<br />

Alba.nu/Knockout Reportage<br />

Andra Långgatan 20<br />

413 28 Göteborg<br />

red@alba.nu<br />

www.alba.nu<br />

Alumnkoordinator<br />

Peter Hellquist<br />

peter.hellqvist@chalmers.se<br />

Tel. 031-772 46 15<br />

Tryckeri<br />

Printus Digital AB<br />

Miljöcertifierade ISO 14001<br />

Upplaga 395 000<br />

ISSN 1650-4356<br />

Adress<br />

<strong>Chalmers</strong> magasin<br />

412 96 Göteborg<br />

Du kan även läsa <strong>Chalmers</strong><br />

magasin på webben:<br />

www.chalmers.se/<br />

chalmersmagasin<br />

Omslagsfoto<br />

Ola Carlberg<br />

REDAKTIONELLT<br />

Livet –<br />

teknologins<br />

största<br />

utmaning<br />

ET FINNS UTMANINGAR en ingenjör<br />

inte tänker på när det gäller användandet<br />

av ny teknik, som den<br />

att programvaran i våra hjärnor<br />

fortfarande körs på maskinvara som inte<br />

uppgraderats på 50 000 år. Kanske är det<br />

just därför vi tycker att mer och snabbare<br />

alltid är bättre?<br />

Jag funderade på detta när min vän Niklas<br />

ringde upp:<br />

– Jag har en ny tideräkning. Faktum är<br />

att jag är en ny person. Jag har lämnat Niklas<br />

3.0 och g<strong>åt</strong>t in i Niklas 4.0. Jag tror att<br />

fyran är bäst hittills.<br />

Varför då?<br />

– Jag arbetar jämt, även på fritiden. Nu<br />

har jag bestämt mig för att dra ner för att<br />

umgås mer med mina barn och vänner.<br />

I slutet på 60-talet trodde ledande experter<br />

att vi i Sverige runt år 2000 skulle<br />

ha sex timmars arbetsdag, tre månaders<br />

semester och hem utrustade med ”helautomatiska<br />

kök”, dataterminal och en bild-<br />

skärmstelefon i allrummet. En vanlig familj<br />

hade dessutom två elbilar.<br />

Det blev inte riktigt som experterna<br />

tänkt sig. Men självklart kan tekniken ge<br />

oss ett bättre liv. Den är en förutsättning<br />

för att vi ska använda jordens resurser på<br />

ett hållbart sätt.<br />

Det här numret handlar om samhällets<br />

nytta av forskning och utbildning. Klimatforskaren<br />

Christian Azar bidrar med<br />

kunskap och <strong>råd</strong> till beslutsfattare världen<br />

över. Mikael Mangold jobbar tillsammans<br />

med Läkare utan gränser för rent vatten<br />

i Sydsudan. Nu ska Lisbeth Olsson undersöka<br />

vad skadeinsekter i vietnamesiska<br />

regnskogar har i sin tarmflora. Den kunskapen<br />

kan bli värdefull vid framställning<br />

av etanol från svensk skogsråvara. Inom<br />

<strong>Chalmers</strong> Formula Student möts studenter<br />

från hela världen och lär sig teamwork<br />

via ledarskap och får ett skarpare hållbarhetstänk.<br />

Välkomna till ett nytt nummer<br />

av <strong>Chalmers</strong> magasin!<br />

Ann-Christine Nordin<br />

Chefredaktör


18–19<br />

38-40<br />

24<br />

14-16 28–29<br />

6–9<br />

6–9<br />

14–16<br />

18–19<br />

22–23<br />

24<br />

28–29<br />

34–35<br />

38–40<br />

<strong>Chalmers</strong> magasin vänder sig till alla som är intresserade<br />

av fördjupande läsning om <strong>högskola</strong>ns<br />

verksamhet. Magasinets främsta målgrupp är<br />

<strong>Chalmers</strong> alumner. Det här numret går även ut<br />

till DN:s prenumeranter.<br />

Innehåll nr 1. 2012<br />

PROFILEN CHRISTIAN AZAR När han talar klimat lystrar<br />

politiker, både i Sverige och utomlands. Men<br />

hur klimatproblemen ska lösas måste politikerna<br />

själva ta ansvar för.<br />

UTBLICK KARIN MARKIDES Hon är säker på att man blir<br />

en bättre grundforskare om man är inspirerad av ett<br />

samhällsproblem.<br />

NYHETER LISBETH OLSSON Hon <strong>ger</strong> sig ut på jakt efter<br />

nya enzymer i de vietnamesiska regnskogarna.<br />

Skadeinsekter kan bli användbara inom industrin.<br />

INNOVATIONER Hörapparat som skruvas fast i huvudet<br />

och bläckstråleskrivaren. Många innovationer<br />

har sitt ursprung på <strong>Chalmers</strong>.<br />

FORSKNINGSPOLITIK EUGENIA PEREZ Nyttig forskning<br />

skapar patent och nya bolag. Så tänker inte bara<br />

politiker och finansiärer, utan även många forskare<br />

själva. Är det rimligt?<br />

NYHETER TORBJÖRN LUNDH Hur blir man en B-nation i<br />

forskningssammanhang? Det finns förstås flera bra<br />

recept, men så här lyder ett av de mer effektiva:<br />

Prioritera bort matematiken.<br />

INFRASTRUKTUR BALAZS KULCSAR Övervakning och<br />

reglering av trafikflödena sker ännu med trubbiga<br />

verktyg. Med hjälp av datorkraft och dynamisk styrning<br />

kan de bli intelligentare.<br />

UTBILDNING <strong>Chalmers</strong> Formula Student är så mycket<br />

mer än en stenhård konstruktionstävling. Den <strong>ger</strong><br />

framförallt de blivande ingenjörerna ett skarpare<br />

hållbarhetstänkande.<br />

INNEHÅLL<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 3


NYHETER<br />

Sveriges största vindkraftverk<br />

GER INTE BARA ENERGI<br />

Text: Lasse Nicklasson Foto: Göteborg Energi<br />

MARS KÖRS SVERIGES största vindkraftverk igång<br />

i Göteborgs hamninlopp. Big Glenn, som den<br />

145 meter höga snurran kallas, kommer att producera<br />

15 miljoner kilowattimmar el om året,<br />

vilket räcker till hushållsel för 3 000 lägenheter.<br />

Men verket ska inte bara alstra grön el utan också<br />

vara ett forskningscentrum, Göteborg Wind Lab,<br />

för vindkraft och energiproduktion.<br />

– Vi får nu en möjlighet att forska tillämpat på<br />

senaste tekniken för marin vindkraft, i fullskalig<br />

drift, sä<strong>ger</strong> Ola Carlson, föreståndare för Svenskt<br />

vindkraftstekniskt centrum på <strong>Chalmers</strong>.<br />

4 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

Havsbaserad vindkraft är inte bara en av Europas<br />

bästa chanser till stor egen kapacitet av hållbar<br />

elproduktion, den förväntas också ge nya arbetstillfällen<br />

i Sverige. Men tekniken bjuder stora utmaningar.<br />

De mekaniska påfrestningarna på anläggningar<br />

ute till havs är större och underhåll och<br />

avbrott kostsamma. Big Glenn, som är en prototyp<br />

designad för låga drifts- och underhållskostnader<br />

i havsmiljö, är full av sensorer för uppsamling av<br />

mät- och maskindata.<br />

– Förhoppningsvis får vi våra första mätdata<br />

inom några veckor, sä<strong>ger</strong> Ola Carlsson.<br />

Göteborg Wind Lab<br />

Göteborg Wind Lab<br />

är ett samarbete mellan<br />

ägaren Göteborg<br />

Energi, leverantören<br />

General Electric, SKF<br />

och <strong>Chalmers</strong>.


Klimatgaser kan<br />

lagras i hålrum<br />

Det finns inte mycket olja på havsbottnen<br />

mellan Norge och Danmark. Däremot hålrum<br />

som är lämpliga lagringsplatser för<br />

koldioxid, menar professor Filip Johnsson.<br />

Med så kallad CCS-teknik går det idag att<br />

separera koldioxid från röken i till exempel<br />

kolkraftverk. Det är dyrt, men ett tänkbart<br />

sätt att klara klimatmålen.<br />

– Alternativet, att frivilligt lämna kolet<br />

kvar i backen, framstår tyvärr inte som<br />

särskilt sannolikt, sä<strong>ger</strong> Filip Johnsson, på<br />

<strong>Chalmers</strong>.se.<br />

Facebook eldar för<br />

kråkorna<br />

De tusentals processorer i Facebooks tre<br />

serverhallar som byggs i Luleå kommer att<br />

släppa ut enorma mängder värme. Energin,<br />

som hade räckt till att värma upp 40 000<br />

villor, kommer att vädras ut i det norrbottniska<br />

landskapet.<br />

– All elenergi som driver elektroner genom<br />

ett datachip blir värme. Att vi samtidigt<br />

får elektronerna att utföra beräkningar <strong>åt</strong><br />

oss är en sorts bieffekt, sä<strong>ger</strong> Per Stenström,<br />

professor i datorkonstruktion till tidningen<br />

Byggindustrin.<br />

Facebooks serverhallar kommer att sluka<br />

mer energi än SSAB:s stålverk i Luleå och<br />

lika mycket som Västerås kommuns elbehov.<br />

Två chalmerister<br />

bland Sveriges tio<br />

miljömäktigaste<br />

Professor Christian Azar, klimatexpert och<br />

ledamot i FN:s klimatforskningspanel, är<br />

Sveriges sjätte miljömäktigaste person enligt<br />

tidningen miljöaktuellts årliga ranking.<br />

På tionde plats hamnar docent Tomas<br />

Kåber<strong>ger</strong>, tidigare generaldirektör på Energimyndigheten,<br />

som nu är ordförande för<br />

Japan Renewable Energy Foundation och<br />

arbetar i Japan efter Fukushimakatastrofen.<br />

– Om kärnkraftsanvändningen ska vara<br />

ekonomiskt rimlig så måste världens myndigheter<br />

bli duktigare på att stänga reaktorer<br />

innan de havererar, sä<strong>ger</strong> Tomas Kåber<strong>ger</strong>.<br />

Läs mer på <strong>Chalmers</strong>.se<br />

Bygg om Göteborg med Ipad-app<br />

Lägg ner varven, bygg villor i An<strong>ger</strong>ed och höghus i Askim. Med det nya Ipad-spelet<br />

”2021” kan du vrida tillbaka historien och utveckla Göteborg precis som du vill från<br />

1972 till 2021. Men räkna med motstånd. Vad du än gör blir alltid några av stadens<br />

invånare missnöjda.<br />

Spelet har utvecklats för skolelever och ska ge en inblick i hur det är att arbeta med<br />

hållbar stadsutveckling, men kan laddas hem gratis i App Store av vem som helst.<br />

Ett av världens fem viktigaste<br />

fysikgenombrott 2011<br />

Nobelpriset kanske inte är i sikte än, men ändå – på femte plats i tidskriften Physics<br />

worlds lista över de tio viktigaste genombrotten 2011 hamnar <strong>Chalmers</strong>experimentet<br />

där ljus för första gången har skapats ur vakuum. Poängen är att vakuum inte är helt<br />

tomt. Där finns partiklar som existerar i ett ögonblick och sedan försvinner. Professor<br />

Per Delsing och hans medarbetare på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap<br />

har lyckats tillföra energi till virtuellt ljus som då blivit stabilt.<br />

Läs mer på <strong>Chalmers</strong>.se<br />

NYHETER<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 5


PROFILEN<br />

POLITIKER,<br />

BESTÄM E<br />

När Christian Azar talar klimat lystrar politiker, både i Sverige<br />

och utomlands. Men han aktar sig för att blanda ihop fakta och<br />

värderingar. Hur klimatproblemen ska lösas måste politikerna<br />

själva ta ansvar för.<br />

Text: Björn Forsman Foto: Anna-Lena Lundqvist<br />

6 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012


R!<br />

OM KLIMATFORSKARE har Christian Azar ett<br />

tydligt uppdrag. Inte bara att förstå och<br />

beskriva världen – utan också i någon mån<br />

att förändra den.<br />

Ambitionen är dels hans egen, men finns också<br />

inbyggd i namnet på den befattning på <strong>Chalmers</strong><br />

han har sedan drygt tio år: Professor i bärkraftig<br />

energi- och materialomsättning.<br />

Skulle han strikt begränsa sig till att studera det<br />

som redan är bärkraftigt hade det räckt med en<br />

halvtidstjänst. Avsikten är förstås att hans forskning<br />

även ska undersöka hur vägen till en hållbarare<br />

världsordning kan se ut. Detta gör honom knappast<br />

unik bland forskare. Men få har i lika hög grad haft<br />

tillträde till beslutsfattarna. Därför blir man inte<br />

särskilt förvånad när Christian Azar, i förbigående,<br />

nämner att han nyligen var och diskuterade klimatpolitik<br />

med USA:s energiminister, nobelpristagaren<br />

i fysik, Steven Chu.<br />

Vilka <strong>råd</strong> <strong>ger</strong> man en sådan <strong>makthavare</strong>?<br />

– Jag berättade om hur vi i Sverige med hjälp av<br />

koldioxidskatten lyckats minska våra utsläpp, samtidigt<br />

som BNP vuxit kraftigt. Sådana exempel är<br />

viktiga för ledande politiker i omvärlden att känna<br />

till. Förhoppningsvis kan det inspirera.<br />

Miljön kräver riktade insatser<br />

Samtalet handlade även om smarta sätt att stödja<br />

lovande nya tekniker:<br />

– En skatt på koldioxid är inte tillräckligt för att<br />

driva fram solceller, bättre batterier, vätgaslagring,<br />

koldioxidinfångning – eller ny kärnkraft om man<br />

skulle vilja det. Då krävs riktade insatser. Fast Steven<br />

Chu vet ju redan allt detta. Han har gett stöd<br />

till solcellsbranschen och sedan f<strong>åt</strong>t hård kritik när<br />

företag g<strong>åt</strong>t omkull.<br />

Behovet att stödja specifika tekniker gäller förstås<br />

inte enbart USA, utan är ett <strong>råd</strong> som Christian<br />

Azar gärna delar ut till <strong>makthavare</strong> oavsett hemvist.<br />

Rådet går dock på tvärs mot uppfattningen<br />

hos många ekonomer, nämligen att styrmedel ska<br />

vara teknikneutrala.<br />

– Det är ett feltänk. Politiker måste ha modet<br />

att välja ut och ge stöd till de tekniker som har utsikter<br />

att i framtiden stå på egna ben, exempelvis<br />

sol och vind.<br />

Inom dessa båda teknikom<strong>råd</strong>en har utvecklingen<br />

redan kommit en bra bit på väg:<br />

– År 2010 växte den globala elproduktionen från<br />

sol och vind ungefär lika snabbt som el från kärnkraft<br />

under kärnkraftens storhetstid. Investeringarna<br />

lig<strong>ger</strong> nu i storleksordningen 1 000 miljarder<br />

kronor per år och i takt med att satsningarna fortsätter<br />

blir tekniken billigare.<br />

Vid sidan av fysiken och naturvetenskapen har<br />

Christian Azar alltid haft ett intresse för hur det<br />

politiska beslutsmaskineriet fun<strong>ger</strong>ar.<br />

PROFILEN<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 7


PROFILEN<br />

Det är ingen slump att hans bok från 2008 fick<br />

titeln ”Makten över klimatet”.<br />

– Politik är spännande, det är väldigt roligt att<br />

prata med politiker och kunna förmedla grundläggande<br />

fakta. Att få vara en kunskapsbank.<br />

Innebär det att du måste hålla inne med din egen<br />

uppfattning – för att behålla ställningen som <strong>råd</strong>givare?<br />

– Nej, varför skulle jag göra det? Då skulle jag ju<br />

inte göra mitt jobb. Men jag brukar inte ta skarp<br />

position i frågor som i grunden handlar om politisk<br />

strategi för att nå ett visst mål.<br />

Även om makthavarna i regel lyssnar på honom<br />

så gör de inte nödvändigtvis som han sä<strong>ger</strong>. Ett exempel<br />

är satsningen på att subventionera etanol som<br />

fordonsbränsle, en linje omhuldad av politiker ur<br />

de flesta lä<strong>ger</strong>. I den frågan har Christian Azar en<br />

annan uppfattning eftersom han ser stora ekonomiska<br />

och miljömässiga problem med biodrivmedel<br />

gjort på spannmål – liksom på raps.<br />

Det fick honom att skriva ett eget, särskilt yttrande<br />

till Oljekommissionens slutbetänkande, där<br />

han förordade en successiv avveckling av subventionerna.<br />

– Vi hade många intressanta diskussioner. Och<br />

det finns bra argument mot min hållning. Om man<br />

inte stödjer spannmålsetanol kanske det bara används<br />

olja istället. Är det bättre? Det tål verkligen<br />

att diskuteras.<br />

Alla inte alltid ense<br />

Hur rea<strong>ger</strong>ar han då som <strong>råd</strong>givare när politikerna<br />

visserligen lyssnar men sedan väljer att gå i en annan<br />

riktning? Surar han?<br />

På den frågan följer en fundersam tystnad medan<br />

professor Azar kryper upp i tjänsterummets soffa<br />

och viker ihop de jeansklädda benen i skräddarställning.<br />

– Nej, jag skulle snarare säga att det känns lite<br />

skönt. Vilket kanske l<strong>åt</strong>er konstigt. Men finns det<br />

en bred politisk majoritet för en viss linje vore det<br />

bra underligt om en enskild forskare skulle kunna<br />

ändra beslutet.<br />

Christian Azar med<strong>ger</strong> att kommunikation mellan<br />

forskare och politiker inte är helt enkelt.<br />

– Forskare är experter. Håller man på med exempelvis<br />

vindkraft eller kärnkraft tenderar man att<br />

betrakta omvärlden utifrån sin egen specialitet. Då<br />

vill man ha mer stöd till det man själv råkar studera.<br />

Men världen är svårare än så, menar Azar. Bra<br />

tekniker kan ha negativa konsekvenser på andra<br />

plan.<br />

– Det man själv tycker är stort kan vara litet i det<br />

globala perspektivet Och duktiga politiker är ofta<br />

bättre än forskare på att väga olika intressen mot<br />

varandra. De kan också ha en intuition för vilka<br />

vägar som är politiskt framkomliga.<br />

8 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

Forskaren Christian Azar i sin <strong>råd</strong>givarroll<br />

som innebär flitigt umgänge med politiker<br />

och andra <strong>makthavare</strong>.<br />

FOTO: IISD/EARTH NEGOTIATIONS BULLETIN


Kort om<br />

Christian Azar<br />

Blev som ung och<br />

nyutnämnd professor<br />

<strong>råd</strong>givare till Margot<br />

Wallström under hennes<br />

tid som EU:s miljökommissionär.<br />

Ledamot i Göran Perssons<br />

oljekommisson<br />

och i re<strong>ger</strong>ingen Reinfeldtshållbarhetskommission.<br />

En av de svenska<br />

medlemmarna i FN:s<br />

klimatpanel IPCC.<br />

Gav 2008 ut den populärvetenskapliga<br />

boken Makten över<br />

klimatet.<br />

Brukar hamna högt<br />

upp på listor över miljöom<strong>råd</strong>ets<br />

mest inflytelserika<br />

personer,<br />

2009 rent av på första<br />

plats.<br />

Har f<strong>åt</strong>t Harry Martinsson-priset<br />

och det<br />

internationella världskultur<strong>råd</strong>et<br />

WCC:s<br />

utbildningspris för sin<br />

insats som <strong>råd</strong>givare<br />

och kunskapsspridare.<br />

»Om en forskare sä<strong>ger</strong> att vi måste satsa på<br />

elbilar, så är det en åsikt. Det går inte att räkna<br />

sig fram till vilka mål man bör ha«<br />

Resultatet av politisk kohandel blir sällan den<br />

allra bästa eller mest kostnadseffektiva lösningen,<br />

men enligt Christian Azar får man vara glad om<br />

det näst bästa beslutet blir verklighet – och detta<br />

gäller inte minst inom klimatpolitiken.<br />

– Ett exempel är EU:s system för handel med<br />

utsläppsrätter. När det infördes fick kolkraftverk<br />

gratis utsläppsrätter – en gigantisk överföring av<br />

resurser till dem som släppte ut mest. Det var knappast<br />

attraktivt, men kanske nödvändigt för att få<br />

igenom systemet.<br />

Hålla isär politik och vetenskap eller inte?<br />

Enligt Azar är inte vetenskapens uppgift att ställa<br />

sig ovanför politiken och diktera de bästa lösningarna.<br />

– Vad som är bra och dåligt är värderingsfrågor.<br />

Vetenskapens primära roll är att reda ut vad som är<br />

sant och vad som är falskt. Att tillhandahålla fakta,<br />

så att de politiska besluten blir så bra underbyggda<br />

som möjligt. Om en forskare sä<strong>ger</strong> att vi måste satsa<br />

på elbilar, så är det en åsikt. Det går inte att räkna<br />

sig fram till vilka mål man bör ha.<br />

Men kan man verkligen hålla isär politik och<br />

vetenskap när så mycket står på spel? Att minska<br />

klimatutsläppen till nära noll de närmaste 50–100<br />

åren kommer rimligen att få enorm betydelse för<br />

våra energisystem, liksom för vår matförsörjning.<br />

FN:s klimatforskningspanel IPCC, där Azar varit<br />

huvudförfattare, har f<strong>åt</strong>t kritik för att ägna sig <strong>åt</strong><br />

”politiserad vetenskap” – särskilt av klimatskeptiker.<br />

Christian Azar har förståelse för att konstruktionen<br />

kan uppfattas som kontroversiell – re<strong>ger</strong>ingstjänstemän<br />

sitter till exempel med och<br />

godkänner rad för rad sammanfattningen för<br />

beslutsfattare.<br />

– Politiker och myndighetsexperter är inte med<br />

och skriver innehållet i de underliggande rapporterna.<br />

Men genom att godkänna sammanfattningen<br />

och kommentera underlagsrapporten blir det<br />

politiska systemet involverat i den vetenskapliga<br />

utvärderingen.<br />

– Någonstans måste ju de här två världarna mötas.<br />

IPCC-modellen är inte enkel, men jag tycker<br />

att den utgör ett effektivt sätt att sprida kunskap<br />

om klimatfrågan in i politiken.<br />

I likhet med många andra anser Christian Azar<br />

att det är USA som nu har nyckelrollen i det globala<br />

klimatspelet.<br />

– Obama och de flesta demokrater har försökt<br />

få igenom nationella <strong>åt</strong>gärder. Men tyvärr har klimatet<br />

blivit en symbolfråga i en mycket större politisk<br />

kamp mellan demokrater och republikaner<br />

om statens roll.<br />

Den misstro mot vetenskapen som odlas av klimatskeptiker<br />

är enligt Christian Azar av underordnad<br />

betydelse. Men argumenten som framförs<br />

skänker en skenbar vetenskaplig legitimitet <strong>åt</strong> oviljan<br />

att ta ansvar.<br />

– Men tiden är sanningens bästa vän. I takt med<br />

att temperaturen sti<strong>ger</strong> faller många av skeptikernas<br />

argument.<br />

Tror vi klarar klimatet<br />

Kan då världen trots allt klara klimatutmaningen?<br />

Ja, det tror Christian Azar och ett skäl är det rika<br />

energiflödet från solen. Det finns tillräckligt med<br />

energi för att alla människor på jorden ska kunna<br />

leva ett gott liv materiellt sett, anser han.<br />

– Men den teknikomställning som då krävs är<br />

gigantisk. För mig är det självklart att vi behöver<br />

utnyttja industrisamhällets, ja, kapitalismens inneboende<br />

kraft för att åstadkomma detta. Problemet<br />

är dock att samma kraft också skapar en massa<br />

nya lockande och energikrävande möjligheter – och<br />

föder ”behov” av fler prylar, rymligare bostäder,<br />

längre resor. Ständig tillväxt har kommit att prägla<br />

vår kultur.<br />

För Christian Azar är därför den riktigt djuplodande<br />

frågan i klimatdebatten denna: Kommer vi<br />

medborgare att vilja rösta fram politiker som successivt<br />

gör energin dyrare och är detta möjligt utan<br />

att vi också på ett genomgripande sätt omvärderar<br />

den materiella konsumtionskulturen?<br />

– Behöver vi alltså förändra ett av de centrala<br />

idéelementen i vår civilisation eller går det att ändra<br />

teknik och sedan tuffa på ungefär som vanligt?<br />

– Den frågan har jag inget svar på än. Det <strong>åt</strong>erstår<br />

att se.<br />

PROFILEN<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 9


NYHETER<br />

Anna Nilsson-Ehle föreståndare för<br />

<strong>Chalmers</strong> centrum för fordons- och<br />

trafiksäkerhetsforskning, SAFER.<br />

Analyserar FARORNA<br />

Hur gör du när du byter kanal på radion? Troligtvis finns det både riskabla och<br />

säkra sätt att använda elektronisk utrustning medan man kör bil. SAFER ska reda<br />

ut skillnaden mellan dem i världens största trafiksäkerhetsstudie.<br />

Text: Malin Avenius Foto: Jan-Olof Yxell<br />

ILISTER GÖR ALLA möjliga saker<br />

samtidigt som de susar fram i hög<br />

fart på motorvägen. Forskarna<br />

på SAFER har sett det många<br />

gån<strong>ger</strong> på nära håll, när de studerat filmer<br />

från videokameror som monterats i<br />

personbilar.<br />

– Man blir helt förbluffad. Folk äter<br />

mat, läser mejl, knappar på färddatorn<br />

och pratar i telefon, ibland allt på en gång.<br />

Och vi vet att ouppmärksamhet är orsak<br />

till väldigt många olyckor i trafiken, sä<strong>ger</strong><br />

Anna Nilsson-Ehle som är föreståndare<br />

för <strong>Chalmers</strong> centrum för fordons- och<br />

trafiksäkerhetsforskning, SAFER.<br />

I MODERNA FORDON finns det gott om elektronisk<br />

utrustning som kan distrahera föraren,<br />

och hur stor trafikfara instrumenten<br />

och prylarna medför beror till stor del<br />

på hur bilisterna använder dem, förklarar<br />

Anna Nilsson-Ehle.<br />

– Det finns studier som visar att vissa<br />

tillbehör i bilen är farligare att hantera än<br />

andra, men vi vet inte riktigt vad det är i<br />

bilförarens sätt att använda dem på som<br />

10 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

är så riskfyllt. Sannolikt kan man använda<br />

en bilstereo på både säkra och farliga sätt.<br />

NU SKA FORSKARE på SAFER delta i ett amerikanskt<br />

projekt som inte bara blir den<br />

största undersökningen av bilförares beteenden<br />

som gjorts, utan också den största<br />

trafiksäkerhetsstudien någonsin. På vägar<br />

runt om i USA rullar över 3 000 bilar, försedda<br />

med videokameror som filmar föraren<br />

samt utrustning som registrerar hur<br />

exempelvis broms, gas och ratt används.<br />

Under två år ska data samlas in och det<br />

stora materialet kommer omfatta över en<br />

petabyte, vilket motsvarar över en miljon<br />

gigabyte. SAFER:s uppgift blir att bearbeta<br />

och analysera informationen.<br />

– Vi fick uppdraget eftersom vi har<br />

världsledande kompetens på om<strong>råd</strong>et. Vår<br />

styrka lig<strong>ger</strong> i att vi l<strong>åt</strong>er forskare inom<br />

exempelvis signalteknik, beteendevetenskap<br />

och matematik samarbeta, och att<br />

forskarteamen består av personal från<br />

både universitet, forskningsinstitut och<br />

fordonsindustrin. Inom det här projektet<br />

samarbetar <strong>Chalmers</strong> med AB Volvo,<br />

Volvo Personvagnar och VTI, Statens väg-<br />

och transportforskningsinstitut.<br />

ATT HITTA EN METOD för att leta rätt på och<br />

bearbeta adekvat information i den enorma<br />

mängden data är en svår vetenskaplig<br />

utmaning, menar Anna Nilsson-Ehle.<br />

Beskrivet i stora drag kommer forskarna<br />

att identifiera olika kritiska situationer,<br />

då föraren exempelvis gjort en kraftig inbromsning,<br />

och sedan med hjälp av videoinspelningarna<br />

studera vad föraren gjorde<br />

ögonblicken före.<br />

– Tidigare har mycket av forskningen<br />

gjorts i körsimulatorer, eller utifrån en betydligt<br />

mindre mängd insamlad data. Det<br />

ska bli spännande att få arbeta med ett så<br />

här stort material från verkliga situationer.<br />

SYFTET MED BETEENDESTUDIEN, som kommer<br />

att pågå under sammanlagt tre år, är att<br />

man i framtiden ska kunna utveckla bättre<br />

aktiva säkerhetssystem för fordon, och<br />

utforma instrument, kringutrustning och<br />

mobiltelefoner så att bilförare använder<br />

dem på ett mindre riskfyllt sätt.


Bli det du<br />

aldrig drömt om.<br />

Det är konstigt. Hela uppväxten sä<strong>ger</strong> de<br />

till dig vad du ska göra, och sen helt<br />

plötsligt en dag får du välja själv. Vad du<br />

ska bli. Vem du ska bli. Du bombarderas med<br />

snack om karriär och drömmar. Du ska förändra<br />

framtiden nu. Är du redo? Har du bestämt dig?<br />

Antagligen inte. Och det är precis som det<br />

ska vara. För intressen förändras. Det kommer<br />

ny teknik. Och plötsligt har dina drömmar<br />

utvecklats, eller helt enkelt bytts ut.<br />

Kolla bara på Martin Lorentzon. Han ville<br />

läsa Industriell ekonomi men kom inte in,<br />

trots topp betyg. Istället valde han Väg- och<br />

vattenbyggnad. Men under sin utbildning kom<br />

han på en idé för att lättare sköta musiken på<br />

www.chalmers.se<br />

alla fester han ordnade – en idé som blev en<br />

dröm, som blev verklighet. Idag heter den<br />

Spotify. Den är rätt poppis.<br />

På <strong>Chalmers</strong> lär du dig vikten av kreativt<br />

tänkande och skapande för att lösa problem,<br />

oavsett vilket program du väljer. För det är<br />

så du utvecklas – och hjälper andra att göra<br />

det också.<br />

Och även om du inte skulle snubbla över din<br />

egen Spotify längs vägen så har du fortfarande<br />

en framgångsrik och spännande karriär som<br />

arkitekt, ingenjör eller sjökapten framför dig.<br />

Så välj <strong>Chalmers</strong>.<br />

ANNONS<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 11<br />

CP+B


NYHETER<br />

Odlat kött ett bra<br />

MILJÖALTERNATIV<br />

n ny metod för att snabbt identifiera<br />

enstaka virus och se hur de<br />

binder till värdceller kan leda till<br />

ett nytt sätt att tidigt få kontroll<br />

över vinterkräksjukan och andra virusbaserade<br />

sjukdomar. I västvärlden skulle det<br />

spara pengar och minska störningar inom<br />

sjukvården och i u-länder kan det rädda liv.<br />

Att förstå hur ett virus binder till värdcellens<br />

yta är helt avgörande för att få bukt<br />

med virussjukdomar.<br />

12 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

I I VÄSTVÄRLDEN äter allt mer kött. Ju bättre<br />

ekonomi, desto mer kött tenderar människor<br />

att äta. Samtidigt ifrågasätts hållbarheten<br />

i denna konsumtion allt oftare.<br />

Att producera kött tar stora arealer i anspråk och<br />

genererar stora mängder växthusgaser. Det etiska<br />

i att äta djur debatteras också livligt.<br />

Alternativen till dagens köttkonsumtion röner<br />

därför allt större intresse. En möjlighet är att odla<br />

kött i bioreaktorer från animaliska muskelceller.<br />

Ännu har ingen lyckats odla kött för allmän konsumtion,<br />

men de senaste rapporterna talar om att<br />

det kan ske inom en snar framtid.<br />

Jämfört med konventionell köttproduktion skulle<br />

odlat kött innebära dramatiska minskningar i<br />

markanvändning, vattenanvändning och utsläpp.<br />

Kort uttryckt – odlat kött är klimatsmartare och<br />

mättar dessutom fler.<br />

I höstas hölls en workshop arran<strong>ger</strong>ad av <strong>Chalmers</strong><br />

och European Science Foundation där ett<br />

tvärvetenskapligt internationellt forskarnätverk<br />

med olika kompetenser på om<strong>råd</strong>et träffades. De<br />

Snabbare koll på<br />

virusinfektioner räddar liv<br />

Den nya metoden är ett stort steg mot<br />

en effektivare diagnostik och förbättrar<br />

möjligheten att utveckla virushämmande<br />

läkemedel.<br />

– I korthet blir det möjligt att identifiera<br />

och studera enstaka virus, 40 nanometer<br />

stora, ett och ett, sä<strong>ger</strong> professor Fredrik<br />

Höök som lett studien som resulterat i att<br />

den nya metoden utvecklats i ett samarbete<br />

mellan <strong>Chalmers</strong> och Sahlgrenska<br />

akademin.<br />

enades om viktiga gemensamma ståndpunkter om<br />

hur man kan föra forskningen på om<strong>råd</strong>et fram<strong>åt</strong>.<br />

I diskussionerna deltog även miljöforskare, etiker<br />

och samhällsvetare. Forskarna har inte hittat några<br />

avgörande argument mot odlat kött.<br />

– Tvärtom, flera etiska problem skulle lösas, särskilt<br />

när det gäller djurskyddsfrågor, sä<strong>ger</strong> Stellan<br />

Welin, professor i bioteknik, kultur, samhälle, och<br />

en av arrangörerna bakom workshopen.<br />

Många av de teknologiska komponenter som<br />

krävs för att förverkliga konceptet odlat kött finns<br />

redan. Bland dem en celltyp som är möjligt att använda,<br />

flera alternativa metoder för att omvandla<br />

dessa celler till muskelceller för kött, och en näringslösning<br />

fri från animaliska ämnen som kan<br />

produceras ur solljus och koldioxid.<br />

Problem att lösa är att få köttet att växa tillräckligt<br />

snabbt. Utseende och smak blir naturligtvis<br />

också viktiga för hur produkten kommer att mottas<br />

av konsumenterna. Den första produkten ut blir<br />

köttfärs.<br />

Strukturen för det virus som orsakar vinterkräksjukan,<br />

med tolv av de 180 bindande<br />

regionerna indikerade med gröna cirklar.


FOTO: JAN-OLOF YXELL<br />

Studenter <strong>ger</strong> inspiration och läxhjälp<br />

I snart två år har <strong>Chalmers</strong> bedrivit läxhjälp på<br />

fyra grundskolor i Biskopsgården, Bergsjön<br />

och centrum.<br />

– I år kommer vi dessutom att finnas på<br />

två skolor i Hammarkullen, sä<strong>ger</strong> chalmeristen<br />

Tabassum Jahan, som leder läxhjälpprojektet.<br />

Principen är enkel; Ihop med skolpersonal<br />

hjälper små grupper av utländska och svenska<br />

masterstudenter barnen med matte och andra<br />

Nytt samarbete med<br />

AstraZeneca<br />

<strong>Chalmers</strong> Encubator, <strong>högskola</strong>ns företagsinkubator,<br />

har ing<strong>åt</strong>t ett nytt samarbetsavtal<br />

med AstaZeneca i vilket man tar ansvar för<br />

affärsutvecklingen av en läkemedelsbolagets<br />

idéer. Denna kommer att utvecklas tillsammans<br />

med <strong>Chalmers</strong> School of Entreneurship<br />

och drivas som ett innovationsprojekt med<br />

målsättningen att skapa ett nytt tillväxtbolag.<br />

Entreprenörsutbildningen på <strong>Chalmers</strong> bedrivs<br />

på masternivå där studenterna under det<br />

avslutande året arbetar med affärsutveckling<br />

av riktiga innovationsprojekt. Sedan starten<br />

1997 <strong>Chalmers</strong> School of Entreneurship medverakt<br />

till bildandet av 50 nya bolag (bland<br />

andra Oxeon, Vehco och Avinode) och utexaminerat<br />

fler än 350 entreprenörer.<br />

ämnen i en redan befintlig läxhjälpsstruktur.<br />

Tanken är också att studenterna, genom sin<br />

blotta närvaro, ska tjäna som förebilder och<br />

inspirationskällor för barnen.<br />

<strong>Chalmers</strong> läxhjälpsprojekt har börjat ge eko<br />

även utanför Göteborg. Utbildningsminister<br />

Jan Björklund fick en presentation av Tabassum<br />

i samband med ett av sina besök i Västsverige,<br />

och visade stort intresse.<br />

Säkrare och mer<br />

skonsam mammografi<br />

Mammografiundersökningar är ofta besvärliga<br />

för patienten och <strong>ger</strong> inte alltid helt lätttolkade<br />

bilder.<br />

Nu finns en ny och enklare metod. Den traditionella<br />

rötgenstrålningen ersätts med mikrovågor<br />

som <strong>ger</strong> en tredimensionell, tydligare<br />

bild, med bättre kontrast, vilket <strong>ger</strong> säkrare<br />

diagnosen.<br />

Patienten får vid undersökningen ligga på<br />

mage på en brits med hål för bröstet.<br />

– Till skillnad från röntgen <strong>ger</strong> metoden också<br />

försumbara stråldoser, mindre än en hundradel<br />

av den strålning man utsätts för om man<br />

pratar i mobiltelefon, sä<strong>ger</strong> Andreas Fha<strong>ger</strong>,<br />

docent i biomedicinsk elektromagnetik som<br />

är en av de forskare som utarbetat metoden.<br />

Satsning på <strong>åt</strong>ervinning<br />

av kärnavfall<br />

Fjärde generationens kärnkraftssystem kan<br />

innebära att mängden högaktivt långlivat<br />

kärnavfall minskar till en tiondel jämfört med<br />

idag, samtidigt som energiutbytet ökar hundrafalt.<br />

Den nya tekniken kan nå ett kommersiellt<br />

genombrott om 20 år.<br />

– Tekniken som behövs finns redan, sä<strong>ger</strong><br />

Christian Ekberg, professor och forskningsledare<br />

i kärnkemi på <strong>Chalmers</strong>. Det som <strong>åt</strong>erstår<br />

är att koppla ihop alla delar med varandra, så<br />

att man kan bygga kärnkraftverk med anläggningar<br />

som <strong>åt</strong>ervinner avfallet och tillverkar<br />

nytt kärnbränsle av det på plats.<br />

Christian Ekberg är koordinator för det nystartade<br />

forskningsprojektet Asgard, som f<strong>åt</strong>t<br />

55 miljoner kronor i EU-anslag. Ett 50-tal europeiska<br />

forskare deltar i projektet under fyra år.<br />

Sill <strong>ger</strong><br />

bättre hälsa än kött<br />

Studier har visat att en kost där det ingår<br />

mycket sill <strong>ger</strong> en rad hälsofördelar jämfört<br />

med köttbaserad kost. Fisk innehåller hälsobringande<br />

substanser, till exempel omega-<br />

3-fettsyror och antioxidanter. Men mer exakt;<br />

varför är sillen bra för kroppen?<br />

Forskare inom styrkeom<strong>råd</strong>et Livsvetenskaper<br />

har, med hjälp matematiska modeller<br />

av cellernas ämnesomsättning hos möss,<br />

upptäckt hur cellerna producerar mindre kolesterol<br />

när fettet i kosten kommer från sill<br />

istället för ifrån kött. De kunde också avslöja<br />

de molekylära mekanismer som gör att sill<br />

motverkar åderförkalkning.<br />

Resultaten förbättrar möjligheterna att förutsäga<br />

och förebygga metabola sjukdomar.<br />

NOTISER<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 13


UTBLICK<br />

LÅT INTE<br />

RÄDSLAN STYRA<br />

Sinande resurser, befolkningstillväxt och klimatförändringar.<br />

I en tid då människan står inför enorma utmaningar måste<br />

universiteten ta ett större samhällsansvar. Karin Markides<br />

vill att forskningen och utbildningen drivs av en vilja att lösa<br />

konkreta problem och menar att de bäste idéerna uppstår när<br />

olika kulturer och ämnesom<strong>råd</strong>en möts.<br />

Text: Malin Avenius Foto: Oscar Mattsson<br />

14 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012


»Jag är säker på att man blir en bättre<br />

grundforskare om man är inspirerad<br />

av ett samhällsproblem«<br />

AD TÄNKER FOLK PÅ när de hör ordet ingenjör?”<br />

<strong>Chalmers</strong> rektor sitter längst fram<br />

på f<strong>åt</strong>öljen och lutar sig en aning över<br />

soffbordet. Hon tycker om att diskutera<br />

och hennes fråga är inte enbart retorisk.<br />

Kanske på seriefiguren Dilbert, föreslår jag som<br />

aldrig tidigare funderat på saken. Karin Markides<br />

sjunker tillbaka mot ryggstödet med en lätt suck.<br />

– En sorts tekniker är ett ganska vanligt svar. I den<br />

tecknade karikatyren skildras han dessutom som<br />

en ganska inskränkt person. Men en bra ingenjör<br />

måste vara ut<strong>åt</strong>riktad och öppen för tvärvetenskap,<br />

som de som en gång var med och lade grunden för<br />

det moderna Sverige.<br />

Hon lutar sig <strong>åt</strong>er fram<strong>åt</strong> och fortsätter:<br />

– Det var personer som kunde analysera tidsandan,<br />

förstod sig på ekonomi, politik, kommunikation<br />

och människors behov. De såg teknikens<br />

möjligheter och bidrog till att driva samhällsutvecklingen<br />

fram<strong>åt</strong> med hjälp av den.<br />

Ta ansvar för samhället<br />

På stenläggningen utanför rektorskansliet passerar<br />

en aldrig sinande ström av unga kvinnor och män<br />

på väg mellan spårvagnshållplatsen och entrén till<br />

campusom<strong>råd</strong>et Johanneberg i centrala Göteborg.<br />

Dagen då de tar sin examen och går ut i arbetslivet<br />

är de ett av universitetets viktigaste bidrag till<br />

samhället, enligt Karin Markides. För henne är det<br />

självklart att ett tekniskt universitet ska vara med<br />

och aktivt ta ansvar för hur samhället formas, både<br />

lokalt och globalt. Särskilt nu, när jordens växande<br />

befolkning är i stort behov av hållbara lösningar för<br />

att klara försörjningen av mat, råvaror och energi.<br />

– Jag är övertygad om att universiteten kan spela<br />

en viktig roll och bidra till att vi kan behålla och<br />

sprida vår välfärd. Det kan vi göra på flera sätt, dels<br />

genom att utbilda morgondagens problemlösare,<br />

dels genom att inrikta forskningen på de utmaningar<br />

som världen står inför, sä<strong>ger</strong> hon.<br />

En invändning som ibland hörs när man pratar<br />

om att satsa på behovsdriven forskning, är att<br />

grundforskningen, den som främst drivs av viljan<br />

att utforska, blir lidande. Det håller Karin Markides<br />

inte alls med om.<br />

– Jag är säker på att man blir en bättre grundforskare<br />

om man är inspirerad av ett samhällsproblem,<br />

då har man något som sporrar till att gräva djupare.<br />

Men jag är medveten om de farhågor som finns och<br />

diskussionen är viktig. Utan bra grundforskning<br />

står vi oss slätt.<br />

Inspiration är ett ord Karin Markides ofta använder.<br />

Hon pratar om det som <strong>ger</strong> intellektuell<br />

näring, energi och nya insikter till såväl studenter<br />

som forskare och andra som arbetar på universitetet.<br />

Att skapa en inspirerande miljö ser hon som<br />

en av sina största utmaningar som rektor, och hon<br />

är fast övertygad om att inspirationen sprin<strong>ger</strong> ur<br />

möten mellan människor med olika bakgrund och<br />

från olika delar av samhället.<br />

– Visst kan det komma bra resultat från avskiljda<br />

forskningsmiljöer, men de mest banbrytande idéerna<br />

brukar infinna sig när man får impulser utifrån.<br />

Det kan ske vid möten med näringslivet, offentliga<br />

verksamheter eller med forskare från andra kulturer<br />

och ämnesom<strong>råd</strong>en.<br />

Tvärvetenskapliga mötesplatser<br />

Tyvärr kan universitetens traditionella organisation,<br />

där verksamheten är uppdelad utifrån ämnesom<strong>råd</strong>en<br />

i institutioner, innebära att forskare blir<br />

för isolerade från varandra, menar Karin Markides.<br />

För ett par år sedan satsade <strong>Chalmers</strong> på att bilda<br />

<strong>åt</strong>ta styrkeom<strong>råd</strong>en, där forskare och studenter<br />

från skilda ämnesom<strong>råd</strong>en tillsammans försöker<br />

lösa olika samhällsproblem.<br />

– Styrkeom<strong>råd</strong>ena är en sorts virtuella, tvärvetenskapliga<br />

mötesplatser. Det handlar om att skapa<br />

arenor där forskare och lärare kan medverka, och<br />

göra sådant som det inte riktigt finns utrymme för<br />

inom den egna institutionen. Rätt använt leder det<br />

till framsteg som verkligen blir till nytta för människor<br />

i framtiden.<br />

Karin Markides har ett stort internationellt nätverk<br />

och sä<strong>ger</strong> att det är där hon hämtar mycket av<br />

sin egen inspiration. Under många år har hon arbetat<br />

i Utah på Brigham Young-universitetet, som är<br />

USA:s tredje största privata universitet och känt för<br />

sitt täta samarbete med näringslivet. Karin Markides<br />

tycker att erfarenheterna därifrån passar bra på<br />

hennes nuvarande arbetsplats, som har liknande<br />

traditioner. Bland annat finansierar <strong>Chalmers</strong> en<br />

del av forskningen genom långsiktiga kompetens-<br />

och kunskapsavtal med stora företag. Företagen<br />

som bidrar med resurser kan i gengäld få tillgång<br />

till forskningsresultat, ha möjlighet att använda en<br />

del av <strong>Chalmers</strong> fysiska forskningsmiljöer och få<br />

hjälp med kompetensutveckling och rekrytering.<br />

– Universiteten kan ha en väldigt viktig funktion<br />

som neutrala mötesplatser, som en sorts mäklare<br />

som sammanför samhällets olika krafter. I flera av<br />

våra forskningsprojekt och centrumbildningar kan<br />

till och med konkurrerande företag ingå. Det är en<br />

svensk modell som jag vet att europeiska företag<br />

och universitet vill lära sig mer om.<br />

UTBLICK<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 15


NYHETER<br />

Ett exempel är nyöppnade Software Center på<br />

Lindholmen Science Park, där bland annat <strong>Chalmers</strong>,<br />

Göteborgs universitet, Ericsson, Saab Group,<br />

Volvo Group och Volvo Cars ska bilda ett av landets<br />

viktigaste forskningscentrum för mjukvaruutveckling.<br />

Parallellt med forskningen ska också tre<br />

utbildningsprogram drivas där.<br />

Viktigt skilja på rollerna<br />

Samtidigt som både universitet och näringsliv har<br />

mycket att vinna på att sammanföra sina olika resurser,<br />

är det viktigt att rollerna hålls isär.<br />

– Mervärdet lig<strong>ger</strong> i att vi går in i samarbetet<br />

från olika håll, om våra funktioner smälter ihop<br />

förstör vi de långsiktiga möjligheterna att uppnå<br />

något större. Men jag tror inte att det är någon risk<br />

så länge man har det i <strong>åt</strong>anke och pratar om det,<br />

sä<strong>ger</strong> Karin Markides.<br />

En viktig uppgift som hon anser att universitetet<br />

inte får tappa bort är att ha ett granskande förhållningssätt<br />

till teknikutvecklingen, att sätta in<br />

den i ett större sammanhang och försöka förutse<br />

hur den kan komma att påverka människor. Karin<br />

16 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

Paneldiskussion på <strong>Chalmers</strong> Lindholmen, från vänster: Pam Fredman, rektor<br />

på Göteborgs universitet, Karin Markides, rektor på <strong>Chalmers</strong>, Anneli Hultén,<br />

kommunstyrelsens ordförande, Cecilia Malmström, EU-kommissionär.<br />

Markides framhåller också universitets ansvar att<br />

delta i det offentliga samtalet, och att sprida kunskap<br />

till politiker och allmänhet inför demokratiska<br />

beslut som rör teknikutveckling. Hon tror att det<br />

är vanligt att människor känner sig otrygga i vårt<br />

teknologiska samhälle på grund av att de har för<br />

lite naturvetenskap i bagaget.<br />

– Många av de upptäckter som görs innebär också<br />

risker som vi måste ta på allvar och hantera. Bara<br />

genom att vara öppna och sprida kunskap kan vi få<br />

allmänhetens förtroende. Det är väldigt olyckligt<br />

om rädsla ska styra samhällsutvecklingen.<br />

Ett av <strong>Chalmers</strong> bidrag för att höja intresset för<br />

naturvetenskap och teknik bland ungdomar i Göteborg<br />

är läxhjälp. Studenter, såväl svenska som<br />

internationella mastersstudenter, besöker gymnasieskolor<br />

i förorterna och hjälper eleverna med<br />

deras hemuppgifter. Förhoppningen är också att<br />

studenterna ska inspirera gymnasieeleverna till att<br />

vilja bli ingenjörer, och ge dem en mer nyanserad<br />

bild av yrket som alternativ till den inskränka teknikern,<br />

och till Dilbert och hans trista kontorsjobb.<br />

Regionala kluster<br />

I Västsverige har aka-<br />

demi, näringsliv och<br />

offentlig sektor till-<br />

sammans identifierat<br />

fem tillväxtom<strong>råd</strong>en<br />

och bildat regionala<br />

kluster, inom vilka<br />

man vill samverka mot<br />

gemensamma mål.<br />

Om<strong>råd</strong>ena är: Stads-<br />

planering,marin/ma- ritim miljö, transport-<br />

lösningar, grön kemi<br />

samt livs vetenskaper.<br />

Klustren överlappar<br />

till stor del <strong>Chalmers</strong><br />

styrkeom<strong>råd</strong>en.


Våra mest lovande<br />

ledare går Executive<br />

MBA-utbildningen<br />

vid Handels<strong>högskola</strong>n<br />

i Göteborg.<br />

Anders Jansson<br />

Koncernchef, Stena Metall<br />

Stena Metallkoncernen är ett av Europas ledande<br />

<strong>åt</strong>ervinningsföretag med verksamhet också inom<br />

de senaste tio åren. Vi verkar inom internationella<br />

branscher där kunder, leverantörer och lagstiftning<br />

kräver att våra kunskaper ständigt lig<strong>ger</strong> i framkant.<br />

SMS:a din e-postadress till Handels<strong>högskola</strong>n<br />

på 0733-20 13 83 så får du mer information.<br />

PA RTNE RUNI V ERSITET<br />

ANNONS<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 17


INTERNATIONELLT<br />

SKADEINSEKTER<br />

SKA GE ETANOL<br />

18 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

Skadeinsekter i tropiska regnskogar kan bli en värdefull<br />

naturtillgång. Det tror Lisbeth Olsson, som <strong>ger</strong><br />

sig ut på jakt efter nya enzymer tillsammans med<br />

vietnamesiska forskare.<br />

Text: Malin Avenius Foto: Peter Lloyd


N DAG FÖRRA sommaren ringde Vu Nguyen<br />

Thanh från Vietnams livsmedels<strong>tekniska</strong><br />

forskningsinstitut (FIRI) till Lisbeth Olsson.<br />

Han hade sökt på internet efter intressanta<br />

samarbetsparter, kommit in på <strong>Chalmers</strong><br />

webbsida och fastnat för gruppen för industriell<br />

bioteknik. Lisbeth Olsson, professor i bioprocessteknik<br />

och den som leder gruppen, blev ganska förvånad<br />

men kände snart hon och Vu Nguyen Thanh<br />

hade liknande målsättningar.<br />

– Man kan säga att det uppstod bra vetenskaplig<br />

personkemi mellan oss, och när han presenterade<br />

sitt samarbetsförslag lät det väldigt intressant.<br />

Enzymer som katalysatorer<br />

Tillsammans ska nu forskare från <strong>Chalmers</strong> och<br />

Vietnam leta efter tidigare okända enzymer i de<br />

vietnamesiska regnskogarna, och förhoppningen<br />

är att hitta enzymer som kan fun<strong>ger</strong>a som katalysatorer<br />

inom industrin. Lisbeth Olsson är framför<br />

allt intresserad av de som kan användas när man<br />

framställer etanol från svensk skogsråvara, då cellulosan<br />

i trädets cellväggar måste brytas ner till<br />

sockermolekyler som sedan får jäsa och bilda etanol.<br />

Traditionellt sönderdelar man cellulosan med hjälp<br />

av utspädd svavelsyra under högt tryck och hög temperatur,<br />

men med hjälp av enzymer kan processen<br />

gå snabbare, ge färre oönskade biprodukter och<br />

kräva mindre energi, berättar hon.<br />

– I regnskogar finns det gott om organismer som<br />

är väldigt effektiva när de bryter ner dött växtmaterial,<br />

och där finns bland annat flera olika sorters<br />

skadeinsekter som lever av trä. Jag är väldigt nyfiken<br />

på vad för sorts enzymer de har i sin tarmflora,<br />

som gör att de kan smälta träfibrer så bra.<br />

Forskarna på <strong>Chalmers</strong> är också intresserade av<br />

att utnyttja enzymer för att bryta ner olika restprodukter<br />

från jordbruket, och användningsom<strong>råd</strong>ena<br />

är flera. Förutom framställning av olika drivmedel,<br />

används sönderdelade växt- och träfibrer bland<br />

annat till att utveckla miljövänliga kemikalier och<br />

plastmaterial på <strong>Chalmers</strong>. Ytterligare ett tänkbart<br />

användningsom<strong>råd</strong>e för regnskogsenzymerna<br />

är att frigöra viktiga näringsämnen i livsmedel<br />

och djurfoder, något som framför allt intresserar<br />

de vietnamesiska forskarna. Det är främst de som<br />

ska ge sig ut i fält och samla in enzymerna, medan<br />

kollegorna på <strong>Chalmers</strong> ska arbeta med att beskriva<br />

enzymernas karaktär och ta fram metoder för att<br />

mångfaldiga dem i laboratorier.<br />

Höjd kompetens i Vietnam<br />

Samarbetsprojektet stöds av biståndsorganet Sida<br />

och för Vietnams del handlar det om att få hjälp<br />

med att utnyttja inhemska resurser bättre, samt att<br />

höja kompetensnivån inom bioteknik. <strong>Chalmers</strong><br />

har <strong>åt</strong>agit sig att hjälpa till att bygga upp ett toppmo-<br />

dernt laboratorium i Vietnam, och att under projektets<br />

gång vara värd för en eller ett par gästforskare<br />

från Vietnams livsmedels<strong>tekniska</strong> forskningsinstitut.<br />

Samarbetet inleddes hösten 2011, och före<br />

jul var Vu Nguyen Thanh på besök i Göteborg för<br />

att träffa sina svenska kollegor och se vilka fysiska<br />

resurser som fanns på <strong>Chalmers</strong>.<br />

– Han blev väldigt imponerad av våra laboratorier,<br />

men även om vi arbetar med ganska skilda<br />

förutsättningar och med lite olika typer av projekt,<br />

är de vietnamesiska forskarna jämbördiga med oss<br />

rent vetenskapligt. Jag tror att det blir ett ömsesidigt<br />

utbyte.<br />

Gemensam Workshop<br />

För Lisbeth Olssons del kommer det att bli ett antal<br />

studiebesök på forskningsinstitutet i Vietnam<br />

framöver, och näst på tur är en gemensam workshop.<br />

Även om institutet inte alls har samma resurser<br />

som <strong>Chalmers</strong>, så tror Lisbeth Olsson att hon<br />

och hennes kollegor kan få lära sig nya intressanta<br />

arbetsmetoder där.<br />

– Forskare som kommer från miljöer med begränsade<br />

tillgångar blir ofta väldigt kreativa när det<br />

gäller att lösa problem. Det kan mycket väl vara så<br />

att de har kommit på tekniker som vi har glädje av<br />

att ta till oss. Jag ser verkligen fram emot det här<br />

samarbetet och är glad att Vu Nguyen Thanh valde<br />

att ringa just oss.<br />

De vietnamesiska<br />

regnskogarna innehåller<br />

enzymer som kan komma<br />

till användning inom<br />

industrin.<br />

Lisbeth Olsson<br />

En av projektledarna<br />

i Wallenberg Wood<br />

Science Center. Tillsammans<br />

med KTH<br />

ska <strong>Chalmers</strong> utveckla<br />

ny teknik för att stärka<br />

den svenska skogsindustrin.<br />

Satsningen stöds av<br />

Knut och Alice Wallenbergs<br />

stiftelse.<br />

INTERNATIONELLT<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 19


NYHETER<br />

Hjälmen som ökar oddsen<br />

att klara en stroke<br />

Propp eller blödning? En hjälm som redan i ambulansen avgör vilken<br />

typ av stroke en patient drabbats av ökar chansen att bli helt <strong>åt</strong>erställd.<br />

Text: Christer Wi<strong>ger</strong>felt Foto: Jan-Olov Yxell<br />

N STROKE MEDFÖR SYREBRIST i hjärnan. Ju tidigare<br />

en stroke kan behandlas, desto större<br />

är chanserna att den drabbade kan bli helt<br />

<strong>åt</strong>erställd. Mikael Persson och hans forskarteam<br />

från <strong>Chalmers</strong> och Sahlgrenska akademin<br />

har nu utarbetat en prototyp som närmast kan jämföras<br />

med en hjälm kopplad till ett mätinstrument<br />

för att avläsa vilken typ av stroke som en patient<br />

har drabbats av.<br />

– Just nu utvecklar vi en prototyp som vi testar<br />

i sjukhusmiljö.<br />

Det är med innovationer som med stroke; de kan<br />

komma från oväntade håll i oväntade situationer.<br />

Mikael Persson är till vardags professor på institutionen<br />

för signaler och system och gjorde för några<br />

år sedan en undersökning av mikrovågor från mobiltelefoner<br />

och deras eventuella skadeverkningar<br />

på hjärnan.<br />

20 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

– Vi simulerade hur telefonens mikrovågor bredde<br />

ut sig inne i huvudet och fann att signalerna kunde<br />

dämpas av exempelvis en blödning. När vi diskuterade<br />

eventuella variationer i hjärnan med forskare<br />

från neurokirurgiska avdelningen på Sahlgrenska<br />

akademin växte tanken att vi skulle undersöka möjligheterna<br />

att mäta vad som händer vid en stroke. .<br />

– Jag tror att strokehjälmen kan bli vanlig på sjukhusen<br />

om ungefär tre år. Och när mätinstrumentet<br />

har kommit ner till samma storlek som en mobiltelefon<br />

kan den bli standard i ambulanser, om<br />

kanske fem år.<br />

Då ökar hoppet att fler patienter kan bli helt <strong>åt</strong>erställda<br />

efter en stroke. Men för att kunna komma ut<br />

till vården måste det finnas någon som kan tilverka<br />

den. I det här fallet tas steget från forskarmiljön till<br />

marknaden genom det nybildade företaget Medfield<br />

Diagnostics.<br />

Mikael Persson visar upp en<br />

prototyp till strokehjälmen.


Kompetensutveckling<br />

för yrkesverksamma<br />

För mer information om<br />

oss och våra utbildningar<br />

chalmersprofessional.se<br />

ANNONS<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 21


INNOVATIONER<br />

PATENTERAT<br />

Elproduktion av tidvattenrörelser betraktades länge<br />

som olönsamt. Tidvattendraken Deep Green som producerar<br />

grön el till ett pris jämförbart med vindkraft<br />

ändrade på det. Inte undra på att Time Magazine utsåg<br />

den till en av årets 50 smartaste uppfinningar 2010. På<br />

<strong>Chalmers</strong> har många uppfinningar utvecklats genom<br />

åren. Här är några.<br />

Tidvattendraken Deep Green sitter fast i en kabel på<br />

havsbotten och förs runt i en <strong>åt</strong>ta med hjälp av strömmar<br />

och tidvatten. Konstruktionen tiodubblar vattenhastigheten<br />

i turbinom<strong>råd</strong>et och producerar grön el till ett pris<br />

jämförbart med vindkraft. Bakom produkten står bolaget<br />

Minesto som växt fram på <strong>Chalmers</strong> entreprenörskola.<br />

22 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

FOTO: MINESTO<br />

AI mot spelmissbruk<br />

Tjänsten Spelkoll, som byg<strong>ger</strong> på många års<br />

forskning om artificiell intelligens på <strong>Chalmers</strong>,<br />

kartläg<strong>ger</strong> spelmönster hos personer<br />

som riskerar att hamna i spelmissbruk. Systemet<br />

används av Svenska spel som kör det<br />

mot sitt informationsla<strong>ger</strong> med gigantiska<br />

mängder data för att dra slutsatser om vilka<br />

spelare som lig<strong>ger</strong> i riskzonen.<br />

Smart ventil för<br />

micromat<br />

En enkel ventil skapar vakuum när rätten<br />

har tillagats i sin förpackning. Resultatet<br />

blir perfekt tilllagade råvaror som behåller<br />

sitt näringsvärde och dessutom får en väldigt<br />

lång hållbarhetstid i kyl. I mikron piper<br />

sedan ventilen när maten är klar. Företaget<br />

Micvac utvecklades vid <strong>Chalmers</strong> innovation<br />

i början av 2000-talet.<br />

Filter mot barnporr<br />

Christian Sjöberg var nykläckt student från<br />

<strong>Chalmers</strong> 2002 när han skapade ett antivirusprogram,<br />

Netclean, som stoppar barnpornografiskt<br />

material i datanätverk. Används<br />

av polisen och av andra myndigheter,<br />

organisationer och företag.<br />

»För att industrin ska<br />

förstå värdet av ditt<br />

patent måste någon<br />

annan stjäla det.«<br />

Per-Simon Kildal, professor i antennteknik<br />

Bläckstråleskrivare<br />

Professor Erik Stemme utvecklade på<br />

1970-talet en bläckstråleteknik, drop on<br />

demand, som innebar att skrivaren pressade<br />

fram en bläckdroppe i taget. Tekniken<br />

började på 1980-talet att användas i produkter<br />

från både Japan och USA, och finns<br />

nu i nära nog varje hem.


FOTO: LASSE NICKLASON<br />

Den bak<strong>åt</strong>vända bilstolen har f<strong>åt</strong>t<br />

stort genomslag.<br />

Bilbarnstol<br />

En självklarhet idag, men en omstridd<br />

lösning när den lanserades 1967. Bertil<br />

Aldmans bak<strong>åt</strong>vända bilbarnstol, inspirerad<br />

av astronauternas säten i rymdkapseln<br />

Gemini, väckte tvivel då den helst skulle<br />

placeras i framsätet. Professor Aldman<br />

jobbade också med det moderna bilbältet,<br />

krockkudden och cykelhjälmen.<br />

Fordonsdator<br />

År 2001 tog tre elever på <strong>Chalmers</strong> entreprenörsskola<br />

tag i idén att utveckla t<strong>råd</strong>lös<br />

kommunikation för att övervaka bränsleförbrukningen<br />

med fokus på tunga fordon. Det<br />

utvecklades till företaget Vehco som idag är<br />

störst i Norden på t<strong>råd</strong>lös kommunikation i<br />

åkeribranschen. Systemet har breddats och<br />

hanterar bland annat kvittering och bekräftelse<br />

av leveranser, körjournal och förarens<br />

arbetstidsrapport. Det kan även användas<br />

som vägvisare.<br />

Svetsskyddshjälm<br />

Det finns 20 miljoner svetsare i världen<br />

som har <strong>råd</strong> att skaffa en automatiskt<br />

nedbländande hjälm. Åke Hörnell började<br />

forska på metoden med flytande<br />

kristaller på <strong>Chalmers</strong> redan på 1970-talet.<br />

Hjälmen Speedglass vars glas mörknar<br />

då svetslågan tänds har sålts i mer än<br />

1 500 000 exemplar.<br />

FOTO: ISTOCKPHOTO FOTO: JAN-OLOF YXELL<br />

Skruvad hörapparat<br />

Att skruva fast hörapparaten i skallbenet och att utnyttja benledning var ingen given<br />

succé när professor Bo Håkansson startade BAHA-projektet i slutet av 1970-talet. Men<br />

numer har över 80 000 människor f<strong>åt</strong>t hjälp till ett hörande liv genom BAHA-tekniken<br />

som idag är det snabbast växande hörapparatssystemet i världen.<br />

Kolfiberväv<br />

Kolfiberväven kan bland<br />

annat användas för att<br />

bygga surfingbrädor.<br />

INNOVATIONER<br />

Kolfiberväv är i sig inget nytt, men Nandan Khokars idé om en ny vävteknik där kolfiberdukar<br />

vävs av breda band istället för med tunna t<strong>råd</strong>ar har slagit kompositbranschen<br />

med häpnad. Den ultralätta starka lösningen har gjort textilföretaget Oxeon, som startades<br />

på <strong>Chalmers</strong> 2003, till ett av Sveriges snabbast växande. En rad spelare i NHL<br />

och elitserien använder idag hockeyklubbor med kolfiberväv från Oxeon. Vinnande<br />

Formel 1-team har också använt materialet i sina bilar och i b<strong>åt</strong>- och flygindustrin är<br />

det på stark frammarsch.<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 23


FORSKNINGSPOLITIK<br />

Akademin gör bolagens jobb<br />

Nyttig forskning skapar patent och nya bolag. Så tänker inte bara politiker och<br />

finansiärer, utan även många forskare själva. Eugenia Perez vill förändra det.<br />

Text: Lasse Nicklasson Foto: Maj Lindström<br />

ORSKNING SKA STYRAS av näringslivets<br />

behov. Den som väljer att definiera<br />

nyttig forskning så ensidigt<br />

och kortsiktigt lju<strong>ger</strong> förstås. Men<br />

ändå genomsyrar just den föreställningen<br />

svensk forskningspolitik idag.<br />

– Det formar förväntningarna på vad<br />

akademin ska ägna sig <strong>åt</strong>, sä<strong>ger</strong> Eugenia<br />

Perez, doktorand i miljösystemanalys.<br />

Idag är det svårt för många forskare att<br />

”gå sin egen väg”. Det allra enklaste är att<br />

simma med strömmen och tillgodose kraven<br />

från finansiärer och industri.<br />

– Det måste man förstås få göra, men<br />

om vi fortsätter att fokusera på bara den<br />

typen av nyttiggörande så tror jag det finns<br />

en stor risk att man urvattnar systemet.<br />

24 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

Nyttiggörande är mycket mer än det<br />

man kan mäta och kommersialisera.<br />

Akademin har också en roll att vara en<br />

kritisk röst och att täcka upp för framtida<br />

osäkerheter. I sitt avhandlingsarbete<br />

problematiserar Eugenia Perez akademins<br />

roll.<br />

– JAG TROR ATT MÅNGA osynliga forskare, alltså<br />

sådana som inte beskrivs som konventionellt<br />

nyttiga, tillför minst lika mycket<br />

värde till systemet och till Sveriges ekonomiska<br />

utveckling. Många stora bolag<br />

har till exempel forskare knutna till sig<br />

som <strong>råd</strong>givare eller bollplank på ett informellt<br />

plan, ofta i flera decennier, sä<strong>ger</strong><br />

Eugenia Perez.<br />

Eugenia Perez:<br />

doktorand i miljösystemanalys<br />

Eugenia Perez avhandling<br />

beräknas<br />

vara klar sommaren<br />

2013. Den handlar<br />

om nyttiggörande av<br />

akademisk forskning<br />

i innovationssystem<br />

med speciellt fokus<br />

på nanoteknologi och<br />

energiteknik.<br />

I vinter har hon arbetat<br />

från Guadalajara i<br />

Mexiko.<br />

Den här typen av ”garderobsforskare”<br />

och kritiska röster, måste lyftas fram och<br />

legitimeras som nyttiga om forskningen<br />

ska bli hållbar på sikt, tror Eugenia Perez.<br />

Samtidigt måste staten värna om och finansiera<br />

grundforskning som dagens industri<br />

inte är intresserad av. Det handlar<br />

om att hitta en god balans och erkänna<br />

nyttan med de olika rollerna som forskningen<br />

har.<br />

– Många företag har dragit ner mycket på<br />

sin egen forskning och ser akademin som<br />

en forskningskonsult. Det driver akademin<br />

att syssla med sådant som bolagen borde<br />

göra själva, och då tenderar akademin att<br />

förlora sin roll som den fria granskaren.


Electricity for tomorrow<br />

Gothenburg March 28-29<br />

www.chalmers.se/energy<br />

<strong>Chalmers</strong> Industriteknik<br />

är gränssnittet mellan dig<br />

och <strong>Chalmers</strong> resurser.<br />

Det finns en underutnyttjad styrka i en teknisk<br />

<strong>högskola</strong> av världsklass. Vi hjälper dig att<br />

omvandla den styrkan till konkreta<br />

affärsfördelar för dig och ditt företag.<br />

Forskning och utveckling<br />

Extern finansiering<br />

Insourcing<br />

Specialistseminarier<br />

Teknikspaning<br />

Teknisk due diligence<br />

För mer information besök<br />

www.cit.chalmers.se<br />

Kent Rundgren<br />

kent.rundgren@cit.chalmers.se<br />

031-772 36 73<br />

Helena Theander<br />

helena.theander@cit.chalmers.se<br />

031-772 40 24<br />

Stiftelsen <strong>Chalmers</strong> Industriteknik<br />

Sven Hultins Gata 9, 412 88 Göteborg<br />

NYHETER<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 25


NYHETER<br />

Vårdkontakt via nätet<br />

Ny webbtjänst <strong>ger</strong> tryggare hemgång. Föräldrar till prematura barn kan<br />

kommunicera med sjukhuset via smartphone eller hemdator.<br />

Text: Siri Reuterstrand Foto: iStock photo<br />

ÄR ETT BARN FÖDS för tidigt innebär<br />

det ofta komplikationer och<br />

oro. Den första tiden måste barnen<br />

vistas på sjukhus, med teknik-och<br />

personaltät vård. Kontrasten blir<br />

stor när det sedan blir dags för hemgång.<br />

En ny internettjänst hjälper oroliga föräldrar<br />

att hålla kontakten med kunnig<br />

personal.<br />

– Det finns många fördelar med att barnen<br />

kan åka hem så tidigt som möjligt, sä<strong>ger</strong><br />

Anna Gund, Institutionen för signaler<br />

och system, som varit med och arbetat<br />

fram tjänsten kallad Care@distance.<br />

Hemmiljön är mindre utsatt för smittor<br />

och resistenta bakterier, ofta blir det<br />

också lättare att få amningen att fun<strong>ger</strong>a<br />

när barnet lämnat sjukhuset.<br />

Nättjänsten är utformad för att fun<strong>ger</strong>a<br />

på en vanlig hemdator eller smartphone<br />

och består av en webbsida där användarna<br />

varje dag går in och matar in information<br />

om hur det lilla barnet mår. Ibland an-<br />

26 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

vänds videotelefoni, något som uppskattas<br />

mycket.<br />

De hittills gjorda försöken visar att det<br />

är viktigt med tydlig <strong>åt</strong>erkoppling om föräldrarna<br />

ska känna sig trygga. Att bara<br />

skicka iväg uppgifter till en webbplats<br />

utan att veta säkert att någon tittar på dem<br />

räcker inte. Någon form av bekräftelse behövs.<br />

Det kan räcka med en liten flagga<br />

som markerar att mottagaren läst. Ett sådant<br />

system gör att såväl föräldrar som<br />

sjukhuspersonal kan gå in och använda<br />

tjänsten när det passar dem bäst.<br />

Responsen från dem som testat är positiv.<br />

Den stora utmaningen har visat sig<br />

vara att få in de nya arbetsmomenten i de<br />

dagliga rutinerna på vårdavdelningarna.<br />

– Hur det ska kunna underlättas är en<br />

av de saker som vi ska undersöka vidare,<br />

berättar Anna Gund.<br />

Webbtjänsten har med goda resultat<br />

även testats för en applikation utformad<br />

för hjärtsviktspatienter.<br />

Matematik <strong>ger</strong> bättre fäste för tandkronor<br />

Visualisering av en tand, som<br />

visar den optimala form som<br />

ska finnas kvar när tanden har<br />

slipats ner för att förses med<br />

en konstgjord tandkrona.<br />

ARJE ÅR SÄTTER tandläkarna in hundratusentals<br />

nya tandkronor i svenskarnas<br />

munnar. Kronorna fästs i de befintliga<br />

tänderna, som först måste slipas ner. Nedslipningen<br />

är ett precisionsarbete, som ställer stora<br />

krav på den enskilda tandläkarens skicklighet.<br />

Dålig passform kan leda till käkledsbesvär eller<br />

att tandkronan ramlar av. Det kan också samlas<br />

bakterier under kronan och det i sin tur kan leda<br />

till karies och tandlossning.<br />

Snart kan tandläkarna få hjälp av ett datorprogram<br />

som en grupp forskare på <strong>Chalmers</strong> har tagit<br />

fram, på initiativ av företaget Nobel Biocare. Pro-<br />

gramvaran byg<strong>ger</strong> på avancerade matematiska modeller<br />

och på den senaste visualiseringstekniken.<br />

Den befintliga tanden laserskannas och m<strong>åt</strong>ten<br />

matas in i programmet.<br />

– Det räknar sedan ut hur tanden ska slipas<br />

ner och en 3D-bild av den optimala formen skapas.<br />

Tandläkaren får dessutom ut en 3D-film som visar<br />

hur slipverktyget ska manövreras, berättar chalmersforskaren<br />

och tandläkaren Matts Andersson.<br />

Den nya metoden, som nu ska testas kliniskt,<br />

kommer att minska riskerna för problem med den<br />

färdiga kronan och även förkorta behandlingstiderna.


Samhällsbyggnad, Energi, Material / Nano<br />

Tag plats<br />

Vi byg<strong>ger</strong> det nya navet för<br />

forskning och kommersiell<br />

utveckling i Västsverige.<br />

Söker du tillväxt och synergier,<br />

söker vi dig som en aktiv del i samarbetet.<br />

www.johannebergsciencepark.com<br />

The East African Academy<br />

– ett jordnära forsknings- och utbildningsprojekt<br />

Hur skapar man ett bättre liv i extrema miljöer? Ett effektivt första<br />

steg är att initiera ett studentprojekt. Med studenterna som dörröppnare<br />

och frontsoldater har professor Maria Nyström, tagit sig<br />

till så vitt skilda ställen som Nasas högkvarter i Houston och slummen<br />

i Nairobi. Metoden är fältstudier – att lära känna människorna<br />

och deras livsförutsättningar på plats. Nästa steg är att bygga upp<br />

universitetsfilialen The East African Academy i Kisumu, Kenya.<br />

Snart kommer den att befolkas av mastersstudenter från både<br />

<strong>Chalmers</strong> och lokala universitet.<br />

ANNONSER<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 27


FORSKNINGSPOLITIK<br />

Kortsiktighet<br />

+ matematik<br />

= DÅLIG EKVATION<br />

Hur blir man en B-nation<br />

i forskningssammanhang?<br />

Det finns flera bra recept,<br />

ett av de mer effektiva är:<br />

Prioritera bort matematiken.<br />

Text: Lasse Nicklason Foto: Anna-Lena Lundqvist<br />

28 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012


ORBJÖRN LUNDH, biträdande professor<br />

i matematik, har egentligen sitt<br />

på det torra. Sedan några år tillbaka<br />

bidrar han med sina matematiska<br />

vetenskaper på Life Science-om<strong>råd</strong>et<br />

– bland annat har han tillsammans med en<br />

kärlkirurg skapat ett textilblodkärl, y-graft,<br />

som kan underlätta livet för hundratusentals<br />

bypassopererade människor. Det är sådan<br />

tillämpad forskning som per automatik<br />

definieras som nyttiggörande – sådan som<br />

industri, re<strong>ger</strong>ingar och bidragsgivare vill<br />

satsa på.<br />

Och visst är det bra att få pengar till<br />

forskningen, menar Torbjörn Lundh, men<br />

finansieringssystemet gör honom ändå bekymrad.<br />

– Det innebär att akademin lämnar över<br />

till andra att bestämma vilken forskning<br />

som är het. Det är inte alltid dessa andra<br />

ser nyttan av den grundläggande matematiska<br />

forskningen.<br />

Sjunkande nivå<br />

Men å andra sidan – lite mindre matteforskning,<br />

vad gör det? Vad skulle egentligen<br />

hända om man la ner den helt och<br />

hållet? Bra fråga, tycker Torbjörn Lundh.<br />

– Undervisningen skulle fortsätta, vilket<br />

skulle gå rätt så bra i kanske fem år.<br />

Sedan skulle den undan för undan bli urvattnad<br />

utan ögonvittnesskildringar från<br />

forskningsfronten. Just känslan av att själv<br />

ha en passionerad brottningsmatch med<br />

matematiken och testa gränsen för sin förmåga<br />

tror jag är en viktig ingrediens i bra<br />

undervisning.<br />

Utan edgeforskning skulle inte heller<br />

några gästforskare lockas hit, och de så<br />

viktiga vetenskapliga korsbefruktningarna<br />

skulle utebli, menar Torbjörn Lundh.<br />

Torbjörn Lundh<br />

Biträdande professor<br />

i matematik<br />

Plattformsansvarig<br />

för matematisk biologi<br />

inom styrkeom<strong>råd</strong>et<br />

Livsvetenskaper<br />

på <strong>Chalmers</strong>.<br />

– Det skulle inte uppstå några genombrott<br />

kring nya typer av matematiska modeller<br />

som gagnar tillämpad forskning.<br />

Och i det långa loppet leder urvattnad utbildning<br />

och stagnerad teknikutveckling<br />

till att inga större företag har kvar sina utvecklingsavdelningar<br />

i Sverige. All utveckling<br />

kommer att ske utomlands. Det gäller<br />

allt från medicinteknik till bilindustri.<br />

Matematiken är en stödvetenskap, en<br />

infrastruktur som behövs i alla vetenskaper,<br />

förklarar Torbjörn Lundh.<br />

– Därför är det viktigt att inte nalla på<br />

den. Det är som med vägar. Vad händer<br />

när man inte underhåller dem?<br />

Internationella rapporter visar att<br />

svenska ungdomar blivit allt sämre på<br />

matte jämfört med ungdomar i till exempel<br />

Finland, Kanada och Singapore.<br />

Det är egentligen det som oroar Torbjörn<br />

Lundh mest – matematikundervisningen<br />

i grundskolan och på gymnasiet.<br />

Alla frågar efter matematik<br />

En viktig <strong>åt</strong>gärd är att höja läraryrkets status.<br />

Det handlar både om höjda löner och<br />

en bättre lärarundervisning. Idag färgas<br />

den av en övertro på pedagogik och en<br />

styvmoderlig behandling av ämneskunskaper,<br />

menar Torbjörn Lundh.<br />

– Det är lite av kejsarens nya kläder över<br />

pedagogiken. Man vill gärna tro att man<br />

blir en bättre lärare av att studera pedagogik<br />

– det hörs ju på namnet. Men är det<br />

verkligen så?<br />

Torbjörn Lundh snackar inte bara –<br />

han har själv varit involverad i skapandet<br />

av <strong>Chalmers</strong> nya lärarutbildning som <strong>ger</strong><br />

den dubbla kompetensen lärare/ingenjör.<br />

– Det är en liten utbildning, men jag tror<br />

den är viktig som ett politiskt incitament.<br />

Det blir så tydligt: Varför betalar kommunen<br />

bara hälften så mycket för att anställa<br />

dessa chalmerister som lärare än vad teknikföretagen<br />

gör för att anställa dem som<br />

ingenjörer?<br />

När industrifolk får frågan om vad nyutexaminerade<br />

ingenjörer behöver kunna blir<br />

ofta svaret: ”De ska ha läst mycket matte”.<br />

Vilken sorts matte? ”Det spelar ingen roll”.<br />

Vad man är ute efter är det logiska tänkandet,<br />

förmågan att kunna avläsa strukturer<br />

och utveckla egna argument och modeller.<br />

De ska ju bryta ny mark, förklarar Torbjörn<br />

Lundh. Och då krävs det att man har f<strong>åt</strong>t<br />

med sig en gedigen verktygslåda från universitetet<br />

eller <strong>högskola</strong>n.<br />

FORSKNINGSPOLITIK<br />

– Det är svårt att förutsäga vilken typ<br />

av matte som kommer att behövas inom<br />

industrin. För 40 år sedan kunde till exempel<br />

ingen tro att algebraisk geometri<br />

skulle bli så centralt inom kryptoindustrin<br />

som den är idag och möjliggöra säkra penningstransaktioner<br />

som hela vårt finanssystem<br />

byg<strong>ger</strong> på.<br />

Den matematik som industrin snappar<br />

upp idag är ofta ”gammal”, ett eller ett par<br />

hundra år är inget ovanligt.<br />

– Det har forskats på matte i tusentals år,<br />

så vägen till forskningsfronten är längre.<br />

Bara för att forskningen i matematik har<br />

kommit långt så föds inte dagens bebisar<br />

med en annan matteförmåga, sä<strong>ger</strong> Torbjörn<br />

Lundh.<br />

Tillämpning tar tid<br />

Matematik tar lång tid att lära sig och<br />

ämnet har i regel en lång mognadstid<br />

innan den blir användbar inom andra<br />

vetenskaper och inom industrin. Därför<br />

finns inga genvägar. Vill vi ha en hållbar<br />

vetenskapsutveckling i Sverige måste<br />

vi börja tänka mer långsiktigt, menar<br />

Torbjörn Lundh. Det har man begripit<br />

bättre i länder som USA, Tyskland och<br />

Sydkorea där det satsas mer på grundforskning<br />

i matematik.<br />

Varför inte här?<br />

– Kanske vi matematiker haft en lite väl<br />

lågmäld profil här i Sverige. Vi måste nog<br />

bli bättre på att tala om att vi gör skillnad,<br />

sä<strong>ger</strong> Torbjörn Lund och fortsätter.<br />

– Sedan drivs ju universiteten mer och<br />

mer företagsmässigt, vilket man kan koppla<br />

till den allmänna globala trenden med<br />

rankinglistor över världens universitet.<br />

Våga tänka utanför rankningslistor<br />

Själv är han lite tveksam till dem. De leder<br />

inte bara till ett kortsiktigt tänkande – det<br />

universitet som inte har några nobelpristagare<br />

eller framstående forskning kan alltid<br />

”fuska” sig upp<strong>åt</strong>, till exempel genom att<br />

systematiskt citera egen forskning eller att<br />

dela upp forskningsartiklar i flera delar<br />

och få fler publiceringar i vetenskapliga<br />

tidskrifter.<br />

– Om forskningen här ska vara attraktiv<br />

om 50 år – ska vi då se till att vi klättrar<br />

lite i på rankinglistorna varje år eller ska<br />

vi våga ta egna grepp?<br />

Ge forskarna förtroende att göra vad de<br />

är bäst på. Det måste vara receptet, tror Torbjörn<br />

Lundh.<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 29


BILDKOMMENTAR<br />

FOTO: JAN-OLOF YXELL<br />

30 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

Dinko Chakarov är biträdande professor i fysik. Hans<br />

forskargrupp utvecklar nya material till elektroder för<br />

fotokatalys. Elektroderna ska användas för att framställa<br />

fordonsbränsle med hjälp av solenergi. Här demonstrerar<br />

han sitt lasersystem för doktoranden Maria Sundh från<br />

iNano i Århus. Projektet drivs i samarbete mellan fyra<br />

forskningsgrupper från <strong>Chalmers</strong>, University of Oslo,<br />

Technical University of Denmark och University of Iceland.


En rännil flyter sakta i Sydsudan<br />

Mikael Mangold sliter med ett läckande rör. I ett konfliktom<strong>råd</strong>e i Sydsudan<br />

förser han människor med rent vatten på uppdrag av Läkare utan gränser.<br />

Text: Malin Avenius<br />

LOCKAN ÄR NIO på morgonen och det är redan<br />

närmare 40 grader varmt i staden Pibor<br />

i Sydsudan. Mikael Mangold är tillbaka<br />

i organisationens lokala högkvarter,<br />

efter att ha varit tidigt uppe och jobbat med en vattenläcka<br />

på ett sjukhus.<br />

– Det fick bli en provisorisk lösning och tyvärr<br />

fortsätter det att läcka lite. Om jag bara haft ett<br />

ordentligt skruvstycke hade jag kunnat gänga en<br />

bit rör att skarva den trasiga ledningen med, men<br />

sådant som är hur enkelt som helst att fixa hemma<br />

kan vara svårt här. Efter en attack mot sjukhuset<br />

saknas det både material och verktyg.<br />

I natt har Mikael Mangold sovit i ett bra tält<br />

och haft tillgång till el och vatten i Pibor, en liten<br />

stad där de flesta av byggnaderna består av lera och<br />

halm. Men under det sex veckor långa uppdraget<br />

bor Mikael Mangold oftast i tillfälliga tält långt<br />

ute på landsbygden. De senaste dagarna har han<br />

tillbringat i byn Gumuruk, där många människor<br />

samlats under den pågående konflikten i regionen.<br />

Marken i om<strong>råd</strong>et består av tung lera och det är<br />

svårt att hitta vatten om man borrar eller gräver.<br />

Därför är en förorenad flod den enda vattentäkten,<br />

och risken för sjukdomsepidemier är överhängande.<br />

– I Gumuruk har vi pumpat in flodvatten i en<br />

sorts gummibassäng, där vi behandlar det med aluminiumsulfat<br />

och klor. Jag har hjälp av lokal personal<br />

och det ingår i jobbet att lära dem hur man<br />

sköter anläggningen. Imorgon ska jag tillbaka till<br />

Gumuruk för att se hur det går.<br />

Nästa projekt är att förse ett fältsjukhus i Gumuruk<br />

med rent vatten. Mikael Mangold tänker<br />

bygga ett filter genom att fylla plasttankar med sand.<br />

Men innan han lämnar Pibor för den här gången<br />

vill han laga vattenläckan i sjukhuset ordentligt.<br />

Han tror att han har kommit på ett sätt att klara<br />

sig utan den förlängande skarven.<br />

– Om jag gräver upp en lite längre sträcka av vattenledningen<br />

kan jag nog komma <strong>åt</strong> huvudproblemet,<br />

som är en trasig avstängningsventil. Jag ska<br />

testa det nu.<br />

Det l<strong>åt</strong>er som ett tungt jobb i hettan. Vad är det<br />

som driver dig?<br />

– Jag gillar när det är lite svårt och tungt, och det<br />

är en fantastisk känsla att hjälpa människor att få<br />

tillgång till något så livsavgörande som rent vatten.<br />

Mikael Mangold<br />

Vatteningenjör<br />

Doktorand vid avdelningen<br />

Vatten Miljö<br />

Teknik.<br />

Läkare utan gränser<br />

har arbetet i Sydsudan<br />

sedan 1983. I<br />

en serie av attacker<br />

under årsskiftet<br />

2011/2012 plundrades<br />

fältsjukhuset i Pibor.<br />

Tusentals människor<br />

flydde och fortfarande<br />

vågar många inte<br />

<strong>åt</strong>ervända hem.<br />

PROJEKTET<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 31


NYHETER<br />

TRÄ GER<br />

ELKRAFT<br />

Pappers- och massaindustrin har länge varit en stöttepelare<br />

i svensk ekonomi, men skogsnäringen skulle behöva<br />

fler ben att stå på. Mer grön el från skogen borde toppa<br />

branschens <strong>åt</strong>gärdslista, visar ny forskning vid <strong>Chalmers</strong>.<br />

Det vore nyttigt för både lönsamhet och klimat.<br />

Text: Björn Forsman<br />

YRARE SKOGSRÅVARA, stigande elpriser och ökad konkurrens<br />

från utvecklingsländer med snabbväxande<br />

skog – det är några av hoten mot den nordiska pappers-<br />

och massaindustrin.<br />

I sin färska doktorsavhandling har Johanna Jönsson studerat<br />

flera tänkbara utvecklingsvägar för industrin, både<br />

med tanke på ekonomisk potential och ur klimatsynpunkt.<br />

– En ökad elproduktion är alltid lönsamt, oavsett vilka<br />

antaganden man gör. Där finns också en bra klimatnytta.<br />

Har inte industrin insett detta?<br />

– Jo, delvis. Brukens elproduktion har successivt ökat,<br />

men potentialen är fortfarande stor. Företagen drar sig för<br />

investeringar i utrustning för elproduktion. Det lig<strong>ger</strong> utanför<br />

det man betraktar som kärnverksamheten.<br />

Johanna Jönsson har också utvärderat flera nya tekniker,<br />

som ännu inte är tagna i bruk eller som befinner sig på försöksstadiet.<br />

Ett exempel är uttag av lignin, ett energirikt ämne i veden<br />

som blir över när cellulosafibern utvunnits för att så småningom<br />

bli papper. Lignin kan användas som bränsle, men<br />

den stora potentialen är enligt Johanna Jönsson att utnyttja<br />

ligninet som råvara för kemikalietillverkning. Kolfiber är<br />

en tänkbar produkt.<br />

En annan möjlighet är att tillverka drivmedel för lastbilar<br />

av massaindustrins restprodukter. Ett sådant försök<br />

pågår sedan en tid i Piteå.<br />

– Drivmedelstillverkning kan ge hög lönsamhet.<br />

Men tillverkningen skulle vara<br />

beroende av politiskt beslutade styrmedel,<br />

vilket innebär en osäkerhet.<br />

Ur klimatsynvinkel är det enligt<br />

Johanna Jönsson bättre att<br />

producera förnybar el av skogen<br />

än att tillverka biodrivmedel.<br />

32 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

Johanna Jönsson<br />

Doktorerade i januari<br />

vid avdelningen för<br />

värmeteknik och<br />

maskinlära med en<br />

avhandling om ut-<br />

vecklingsvägar för<br />

pappers- och massain-<br />

dustrin i ett europeiskt<br />

systemperspektiv.<br />

Hallå<br />

där!<br />

Lina Bertling, professor i elteknik. Du har<br />

blivit invald i styrelsen för IEEE Power &<br />

Energy Society, ett globalt nätverk som tagit<br />

en ledande roll att driva utveckling mot<br />

smarta elnät. Vad är ett smart elnät?<br />

– Det är ett ”smart system” som använder el<br />

för att leverera energi till konsumenter med<br />

drivkraft att använda mer förnyelsebara energikällor<br />

och minska energiförluster. Med<br />

smarta elnät kommer nya tekniklösningar<br />

för användning av el där konsumenten får<br />

större inflytande exempelvis med elmätning<br />

och nya former av generering och lagring,<br />

som elfordon för både transport och<br />

energilagring. Flexibilitet är ett nyckelord.<br />

PES, Power and Energy Society, har<br />

30 000 medlemmar, med en majoritet<br />

anställda inom industrin. Hur gick det<br />

till när du blev invald i styrelsen?<br />

– Trägen vinner. Jag varit enga<strong>ger</strong>ad i IEEE<br />

alltsedan mina doktorandstudier. Mina utmärkande<br />

insatser har varit arran<strong>ger</strong>andet<br />

av två konferenser, och nu senast i samband<br />

med startande av en ny konferensserie<br />

inom smarta elnät vilken vi arran <strong>ger</strong>ade<br />

2010 i Göteborg.<br />

Vad får du personligen ut av dina aktiviteter<br />

inom PES?<br />

– Engagemang i IEEE <strong>ger</strong> inspiration och<br />

energi, och i arbetet i styrelsen <strong>ger</strong> också<br />

inblick i i hela verksamheten och övning i<br />

ledarskap. Hela IEEE involverar 400 000<br />

medlemmar över hela världen. Det öppnar<br />

dörrar till ett enormt nätverk som kommer<br />

inte bara mig utan mina forskningsteam till<br />

godo, och <strong>ger</strong> god synlighet för <strong>Chalmers</strong><br />

och Sverige.


LOBBYISTERNA<br />

företräder gammal teknik<br />

Text: Björn Forsman Foto: Martina Huber<br />

Å BARA 18 ÅR ska den svenska fordonsflottan<br />

bli oberoende av fossila drivmedel, enligt<br />

re<strong>ger</strong>ing och riksdag. Hur då, Lena Ek?<br />

– Vi förlitar oss tungt på forskningen. Innovation<br />

är helt grundläggande för att uppfylla den<br />

moderna människans krav på ett fun<strong>ger</strong>ande transportsystem,<br />

svarar Lena Ek (C), miljöminister sedan<br />

i höstas.<br />

Hon förklarar sig beredd att använda hela paletten<br />

av styrmedel för att uppnå klimatmålen, men<br />

betonar att ny teknik även kan drivas fram genom<br />

konsumentmakt:<br />

– Det ska vara enkelt att vara miljövänlig. Vi måste<br />

kunna fortsätta bo i alla delar av landet, transportera<br />

människor och gods – samtidigt som vi klarar<br />

klimatet.<br />

Inte minst att ställa om den tunga trafiken blir en<br />

utmaning tror hon, men kan också vara en möjlighet:<br />

– Tänk om vi kunde få ett genombrott inom<br />

svensk teknik när det gäller tunga fordon. Det vore<br />

en otrolig framtidsbransch!<br />

Som ny miljöminister har Lena Ek särskilt lyft<br />

fram forskningens betydelse. Det är en prioritering<br />

byggd på egna erfarenheter.<br />

– Under mina sju år i Europaparlamentet, bland<br />

annat som huvudförhandlare av kemikaliedirektivet,<br />

mötte jag ofta lobbyister. I 95 procent av fallen<br />

företrädde de gammal teknik.<br />

För att balansera bilden såg hon därför till att<br />

träffa många forskare, även på de stora företagens<br />

utvecklingsavdelningar.<br />

– De gav ofta en helt annan bild av vad tekniken<br />

förmår.<br />

Förutom vägtransporterna hoppas Lena Ek på<br />

forskningsframgångar när det gäller att miljöanpassa<br />

sjöfarten, bland annat avgasrening. Även nya<br />

fibrer och kemikalier ur skogsråvara ser hon som<br />

en spännande framtidsbransch<br />

– Och så skulle jag gärna se en svensk lösning<br />

på problemen med de nuvarande flamskyddsmedlen.<br />

Lena Ek:<br />

Miljöminister<br />

Miljöminister (C)<br />

sedan hösten 2011.<br />

Folkrättsjurist och<br />

åren 2004-2011 de-<br />

legat i Europaparla-<br />

mentet, där hon<br />

främst arbetat med<br />

miljö-, klimat- och<br />

energifrågor.<br />

POLITIK<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 33


INFRASTRUKTUR<br />

ÖVERVAKNING<br />

GER BÄTTRE FLYT<br />

I TRAFIKEN<br />

Om vägtrafiken flyter optimalt sparar samhället mycket tid och<br />

pengar, dessutom skonas miljön. Men övervakning och reglering<br />

av trafikflödena sker ännu med trubbiga verktyg. Med hjälp av datorkraft<br />

och dynamisk styrning hoppas Balázs Kulcsár kunna skapa<br />

ett intelligentare trafiksystem.<br />

Text: Björn Forsman Foto: Anna-Lena Lundqvist<br />

ILL SKILLNAD FRÅN andra trafikslag är vägtrafiken<br />

kaotisk till sin natur. Ingen har total<br />

överblick, allra minst den enskilde föraren<br />

bakom ratten. Det leder till köer och ökade<br />

olycksrisker.<br />

Vad talar för att trafiken blir lättare att styra i<br />

framtiden?<br />

– Idag finns bättre metoder att samla in information<br />

i realtid om trafiken, i form av sensorer i<br />

vägbanan, kameror och ultraljud. Vi har också mer<br />

datorkraft för att bearbeta dessa informationsmängder,<br />

förklarar Balazs Kulcsar, sedan drygt ett<br />

år docent på institutionen för signaler och system.<br />

– Dessutom kan vi styra hastighetsbegränsningar<br />

och trafikljus på ett annat sätt än tidigare. Vi har<br />

trafikantinformation via ljustavlor och i ökande<br />

grad dynamiska navi<strong>ger</strong>ingssystem genom GPS.<br />

Men din forskning handlar inte främst om tekniken<br />

utan om själva hjärnan som styr ett sådant<br />

trafiksystem. Hur kan den intelligensen märkas?<br />

34 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

– Om det exempelvis inträffar en olycka noterar<br />

systemet via trafikflödet att något förändrats. Det<br />

vidtar sedan automatiskt <strong>åt</strong>gärder för att hantera<br />

situationen – utan att veta exakt vad som hänt.<br />

SJÄLV ÅKER BALAZS KULCSAR kollektivt för det mesta,<br />

men känner väl till bilköerna i Göteborgstrafiken.<br />

Trafikkontoret är intresserat och på sikt hoppas han<br />

att hans forskning ska göra nytta på hemmaplan.<br />

Men trafiksystemen ska förstås kunna användas<br />

var som helst i världen. Det innebär att metoderna<br />

måste anpassas till lokala förhållanden – exempelvis<br />

kulturella skillnader i trafikanternas beteende.<br />

– Här i Sverige betyder rött ljus en sak, i Italien<br />

något annat. Det är tur att folk är olika, men ur mitt<br />

perspektiv är det faktiskt en komplikation.<br />

Balázs Kulcsár<br />

Rekryterad till <strong>Chalmers</strong><br />

för att öppna ett<br />

nytt forskningsfält<br />

inom <strong>Chalmers</strong> styrkeom<strong>råd</strong>e<br />

Transport.<br />

Har som första delmål<br />

att bygga upp ett laboratorium<br />

för trafikstyrning<br />

– med riktigt<br />

styrsystem men datorsimulerad<br />

trafik.


INFRASTRUKTUR<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 35


ENKÄT<br />

GÅR<br />

TILLVÄXT OCH<br />

HÅLLBAR<br />

UTVECKLING<br />

IHOP?<br />

Ja, Anders Ekblom, Sylvia Schwaag Ser<strong>ger</strong> och Jan Jörnmark<br />

är överens om att det går att förena. De ser också betydelsen<br />

av människor med talang, driv och rätt inställning. En uppgift<br />

för samhället är att ta hand om den kreativa kraft som skapar<br />

framtidens innovationer.<br />

Berättat för: Malin Avenius och Ann-Christine Nordin<br />

36 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

Hur bra är vi i Sverige<br />

på skapa system för<br />

mindre företag där just<br />

individen/entreprenören<br />

bakom innovationen<br />

är den viktiga för att<br />

företaget ska kunna<br />

växa och utvecklas?<br />

Vad behöver framtidens<br />

ingenjörer kunna jämfört<br />

med dagens?<br />

Går det att förena<br />

ekonomisk tillväxt med<br />

hållbar utveckling?<br />

Kommer Apple att<br />

behålla sitt starka varumärke<br />

nu när Steve Jobs<br />

g<strong>åt</strong>t bort?


Jan Jörnmark<br />

Docent i ekonomisk<br />

historia, <strong>Chalmers</strong><br />

Det görs mer på det om<strong>råd</strong>et idag än för tio år sedan,<br />

men sannolikt behöver det göras ännu mer.<br />

Studenter borde tränas till att bli entreprenörer<br />

i högre grad, och det räcker inte att ge särskilda<br />

kurser, det borde genomsyra hela utbildningen.<br />

I Silicon Valley finns en genomgripande medvetenhet<br />

om entreprenörskapets stora betydelse,<br />

som vi inte har. Här i Sverige finns nästan<br />

en bruksortsliknande känsla av att något stort<br />

företag ska ta hand om oss och vår karriär, men<br />

så kommer det inte att vara i framtiden.<br />

Jag har alltid menat att det inte är någon motsättning.<br />

Alla vill ha ekonomiskt tillväxt så man<br />

måste se till att den blir så hållbar som möjligt.<br />

En stor del av tillväxten sker idag i Kina och Indien,<br />

och de slösar ogärna med resurser eftersom<br />

det är olönsamt. Det finns ett inneboende<br />

element i kapitalismen som är resurssparande,<br />

och det är det enda vi kan sätta vårt hopp till.<br />

Jag brukar säga till studenter att den bästa<br />

garantin för att de kommer få arbeten, är att<br />

de ägnar sig <strong>åt</strong> effektiva processer.<br />

Steve Jobs var ett fullständigt geni när det<br />

gällde att kommersialisera digitala produkter.<br />

Det finns gott om exempel på företag som fallit<br />

med sina skapare och Apple står inför en stor<br />

utmaning. I en sådan situation är det viktigt att<br />

det finns gott om driftiga människor i den omkringgivande<br />

miljön, så att luckor som uppstår<br />

lätt kan fyllas.<br />

Anders Ekblom<br />

Global forskningschef,<br />

AstraZeneca<br />

När det gäller system som ska främja innovation<br />

och entreprenörskap kan man ju fråga sig<br />

hur mycket av system det finns i Silicon Valley.<br />

Det kanske snarare handlar om skillnader i individers<br />

attityder? Frågan är intressant men svår<br />

att besvara, eftersom det inte finns något kontrollexperiment.Dessutom<br />

är innovation inte<br />

alltid något som är litet, entreprenörmässigt<br />

och kopplat till en person. Inom läkemedelsindustrin<br />

blir det ingen slutprodukt om inte en<br />

lång rad innovativa människor varit inblandade.<br />

Ingenjörer måste naturligtvis se till att de har<br />

rätt kompetens och hela tiden utveckla sin kompetens<br />

beroende på vad de vill arbeta med.<br />

Man går inte ut från <strong>Chalmers</strong> och tänker att nu<br />

är det klart. Utbildningen ska snarare ses som<br />

ett körkort. Om man tänker så här: <strong>Chalmers</strong><br />

bedriver en högteknologisk verksamhet som<br />

lig<strong>ger</strong> i vetenskapens framkant med en global<br />

ambition. Ska man ha den ambitionen ska man<br />

naturligtvis dra till sig de bästa studenterna –<br />

och för att de ska fortsätta vara bäst när de<br />

kommer ut måste de ha kul, de måste brinna<br />

för det de gör.<br />

Det är en jättesvår fråga med det enkla svaret<br />

är att det måste gå. Man kanske ska fundera på<br />

ekonomisk tillväxt av vad – spelar det någon roll<br />

vad vi gör eller är det enbart ekonomisk tillväxt<br />

i sig som räknas? Jag skulle vilja koppla ihop<br />

det och säga att det är väl ekonomisk tillväxt av<br />

saker som samhället och medborgarna behöver.<br />

Kopplat till att man gör det på ett hållbart<br />

sätt för jorden och naturen. Jag är en positiv<br />

person, och min instinkt och övertygelse sä<strong>ger</strong><br />

mig att det ska gå.<br />

Sylvia Schwaag Ser<strong>ger</strong><br />

Internationell chef,<br />

Vinnova<br />

Det blir allt tydligare att framtidens ingenjörer<br />

inte enbart ska vara bra på teknik, utan även<br />

måste förstå behoven som finns i de system<br />

inom vilka de verkar. Samtidigt som Europas<br />

ekonomiska betydelse i världen avtar, skapas<br />

nya utmaningar och möjligheter. Efterfrågan på<br />

viktiga lösningar för exempelvis energiförsörjning<br />

och rent vatten är starkt växande i tredje<br />

världen. Det öppnar för nya innovationsformer<br />

som redan från början är anpassade till marknader<br />

med helt andra förutsättningar, och jag<br />

tror att det kommer vara roligt att var ingenjör<br />

i framtiden.<br />

Ja, det anser jag absolut. Vi måste lära oss nya<br />

sätt att hantera resurser och jag har en stor tilltro<br />

till människans förmåga att skaffa ny kunskap<br />

och utveckla nya färdigheter. Här finns<br />

en bra möjlighet för Sverige att bistå med lösningar,<br />

exempelvis gentemot Kina där man nu<br />

börjar ställa om mot hårdare hållbarhetsmål.<br />

Man måste inse att det kommer att krävas ganska<br />

radikala förändringar i våra samhällen, men<br />

förändring måste inte vara negativt, tvärt om.<br />

Individen är jätteviktig och jag tror att talangfulla<br />

individer spelar väldigt stor roll. Men liksom<br />

var fallet med Steve Jobs, beror framgång<br />

inte bara på att de drivande individerna är duktiga<br />

själva utan på att de lyckas attrahera andra<br />

duktiga människor och får dem att fokusera<br />

på samma mål. Sådant spelar stor roll inom<br />

företag, andra organisationer, forskningsprojekt<br />

med mera.<br />

ENKÄT<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 37


UTBILDNING<br />

Bygget av årets bil pågår just nu för fullt.<br />

Tidigt i april måste den vara färdig. Detta är<br />

förra årets skönhet.<br />

38 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012


FULL FART<br />

IN I FRAMTIDEN<br />

Kan man verkligen gå en kurs i att bygga en racerbil för att köra<br />

den på tävlingsbana? Jo, faktiskt. Men <strong>Chalmers</strong> Formula Student<br />

är så mycket mer än en stenhård konstruktionstävling. Den <strong>ger</strong><br />

framförallt de blivande ingenjörerna ett skarpare hållbarhetstänk.<br />

Text: Robert La<strong>ger</strong>ström Foto: Peter Widing<br />

ÖRK SOM NATTEN står den där. En låg och<br />

tre meter lång uppenbarelse med ett lika<br />

avskalat som brutalt utseende. Den påminner<br />

om en Formel 1-bil och byggdes<br />

i fjol för att köras på tävlingsbanorna.<br />

Och faktum är att det på <strong>Chalmers</strong> har konstruerats<br />

en racerbil per år sedan 2002. Det ingår<br />

nämligen i kursen <strong>Chalmers</strong> Formula Student som<br />

leder fram till världens största tävling för studenter.<br />

Den lockar omkring 500 team från lika många<br />

universitet som gör upp på banor i flera olika länder.<br />

Och det är ingen lek. Bilen ska konstrueras från<br />

grunden och byggas färdig på nagelbitande kort tid<br />

inom ramen för en starkt begränsad budget. Stresssigt<br />

är bara förnamnet.<br />

– Det är lördag natt. Klockan är två på morgonen,<br />

du är dödstrött och står och jobbar med skitiga händer.<br />

Ungefär så kan det vara. Men samtidigt har du<br />

kul. Lär dig något och är tillsammans med vänner.<br />

Man blir som en stor familj, tycker masterstudenten<br />

Foad Mohammadi som redan g<strong>åt</strong>t kursen och<br />

nu fun<strong>ger</strong>ar som handledare.<br />

Intesiv designperiod<br />

I hemlandet Iran läste han Maskinteknik och sökte<br />

sig till <strong>Chalmers</strong> för det populära masterprogrammet<br />

Automotive Engineering.<br />

– Vi börjar i september och har fyra veckor på oss<br />

att bestämma hur bilen ska konstrueras. Sedan följer<br />

en designperiod som tar <strong>åt</strong>ta veckor, för bilindustrin<br />

tar det flera år att formge en bil. Före jul ska<br />

konstruktionen vara bestämd ned till minsta skruv.<br />

Efter jullovet börjar tillverkningen av bilens alla<br />

beståndsdelar, från ram och kaross till hjulupphängning<br />

och avgassystem. Samt alla smådetaljer<br />

däremellan.<br />

– Vi tillverkar 85 procent av alla komponenter<br />

själva. Det är mycket jämfört med andra team. Men<br />

själva motorn kommer från en motorcykel, Yamaha<br />

FZ6 Fazer, som vi modifierar och trimmar. Om<br />

man kan köpa något som fun<strong>ger</strong>ar är det ju ingen<br />

idé att försöka uppfinna hjulet en gång till, skrattar<br />

Foad och stannar till vid en fackverksram i stålrör<br />

som ska användas i årets tävlingsbil.<br />

Som ett miniföretag<br />

Och nu är det extra b<strong>råd</strong>a tider för kursdeltagarna.<br />

De drygt 25 studenterna har knappt tre månader<br />

på sig att tillverka samtliga delar – och som om det<br />

inte vore nog läser de även andra kurser. På heltid.<br />

– <strong>Chalmers</strong> Formula Student är ett av de skarpaste<br />

utbildningsprojekt som finns. Det innehåller<br />

allt ifrån ren ingenjörsvetenskap till teamwork<br />

via ledarskap. Det är som ett miniföretag med folk<br />

från olika kulturer som har olika inriktning och<br />

kunskaper, summerar Malin Kjellberg som är exa-<br />

Automotive<br />

Engineering<br />

Tvärvetenskapligt<br />

masterprogram på<br />

120 högskolepoäng<br />

som arbetar projekt-<br />

baserat i grupper<br />

sammansatta av olika<br />

kompetenser.<br />

De utexaminerade in-<br />

genjörerna är tränade<br />

i miljötänkande och<br />

har bred kompetens<br />

vad gäller säkerhets-<br />

tänkande och infra-<br />

strukturfrågor.<br />

I år har studenter från<br />

bl a Europa, USA, Iran<br />

och Bangladesh sökt<br />

till programmet. In-<br />

tresset från Indien är<br />

störst, med närmare<br />

100 sökanden.<br />

UTBILDNING<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 39


UTBILDNING<br />

Foad Mohammadi från Iran är en av många<br />

internationella studenter som sökt sig till<br />

masterprogrammet Automotive Engineering.<br />

minator för kursen och har drivit den under fem år.<br />

Med andra ord handlar projektet långt ifrån om<br />

att bara bygga en bil. Det leder fram till tävlingen<br />

Formula Student där deltagarna ska kämpa med sin<br />

prototyp i fyra olika körmoment och sälja in konceptet<br />

inför domare som till vardags arbetar inom<br />

fordonsindustri och motorsport. Dessa ska bedöma<br />

hur produktionsfärdigt konceptet är samt teamets<br />

förmåga att marknadsföra och hålla ihop projektet.<br />

– Studenter som har fullföljt kedjan från konstruktion<br />

till test via tillverkning får en gedigen<br />

och mer hållbar utbildning. När de kommer ut i<br />

arbetslivet kan de därför undvika de första konstruktionsmissarna.<br />

Inom industrin är man väldigt<br />

intresserad av den här typen av ingenjörer som ofta<br />

får jobb direkt, sä<strong>ger</strong> Malin Kjellberg.<br />

Tävlingen sluttest<br />

På kursen kan studenterna skapa komponenter i<br />

ett ritprogram och därefter tillverka dem själva.<br />

Till sin hjälp har de bland annat CNC-maskiner,<br />

40 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

datorstyrda verkstadsmaskiner som kan tillverka<br />

komplicerade delar med stor precision. En annan<br />

lyxig resurs är vindtunneln som används för att<br />

utvärdera aerodynamiken.<br />

– Tidigt i april måste bilen vara färdig. Då börjar<br />

en period av tester, först inomhus och sedan på<br />

banor som Stora Holm och Volvos demobana. Det<br />

är en obeskrivlig känsla när bilen till sist är testad<br />

och klar. En triumf, fastslår Foad Mohammadi som<br />

tillsammans med de andra studenterna åker till<br />

England i sommar.<br />

Där får de äntligen se vad den går för. Den lilla<br />

formelbilen som konstruerats, byggts och testats<br />

under ett hektiskt läsår.<br />

Ögonstenen som egentligen heter CFS12 men<br />

inofficiellt f<strong>åt</strong>t namnet Rickard.<br />

<strong>Chalmers</strong> Formula<br />

Student<br />

Tvärvetenskaplig projektutbildning<br />

på 15<br />

högskolepoäng inom<br />

masterprogrammet<br />

Automotive Engineering<br />

med studenter<br />

från masterutbildningar<br />

inom Maskinteknik,<br />

Automation<br />

och Mekatronik,<br />

Elektroteknik, Teknisk<br />

Fysik, Teknisk Design<br />

samt Industriell ekonomi<br />

och Entreprenörs<strong>högskola</strong>n.<br />

25 studenter ansvarar<br />

var och en både för<br />

sitt delom<strong>råd</strong>e och för<br />

helheten. Projektet<br />

vill förena hållbarhet<br />

med hög prestanda. I<br />

kursen testas nya material<br />

och alternativa<br />

sätt att driva tävlingsbilen,<br />

samtidigt som<br />

material<strong>åt</strong>gång och<br />

transporter ska hållas<br />

nere.<br />

www.chalmers.se/<br />

am/SV/cap/chalmersformula-student/chalmers-formulastudent


Astronomer har upptäckt supernovafabrik<br />

Ett forskarteam lett av astronomer vid Onsala<br />

rymdobservatorium har upptäckt sju tidigare<br />

okända supernovor i Arp 220, en galax<br />

250 miljoner ljusår bort. Aldrig tidigare har<br />

så många supernovor upptäckts samtidigt i<br />

samma galax.<br />

Upptäckten bekräftar något som astronomer<br />

länge har trott men aldrig kunnat bevisa:<br />

att galaxerna som är universums mest effek-<br />

Har datorkapaciteten<br />

slagit i taket?<br />

Vi har vant oss vid att våra datorer och mobiler<br />

har f<strong>åt</strong>t ständigt mer prestanda. Men nu verkar<br />

taket n<strong>åt</strong>t – <strong>åt</strong>minstone med dagens teknologi.<br />

De flerkärniga mikroprocessorerna som använts<br />

i branschen sedan 2004 utnyttjas helt enkelt<br />

inte tillräckligt smart, vilket medför att datorernas<br />

processorer blir varma och långsamma. Ett<br />

brännande fråga – bokstavligen – gäller smarta<br />

mobiltelefoner. Avancerade appar kräver snabba<br />

processorer, men slukar samtidigt batterier<br />

– och telefonerna tenderar att överhettas.<br />

– Du kan inte sälja en mobiltelefon med<br />

klumpig, avancerad kylning, sä<strong>ger</strong> Per Stenström,<br />

professor i datorarkitektur på <strong>Chalmers</strong>.<br />

För att försöka förnya datorarkitekturen<br />

har sex europeiska universitet bildat Eurecca<br />

(the European Research Center on Computer<br />

Architecture), allt samordnat av <strong>Chalmers</strong>. Eurecca<br />

ska inte bara åstadkomma banbrytande<br />

framsteg utan också stärka konkurrenskraften<br />

inom den europeiska datorindustrin, som är<br />

världsledande inom inbäddade datorer i till<br />

exempel bilar och mobiltelefoner.<br />

tiva stjärnfabriker också är fabriker för exploderande<br />

stjärnor, supernovor. Forskningsresultaten<br />

publiceras i tidskriften Astrophysical<br />

Journal.<br />

– Vi uppskattar att det exploderar en stjärna<br />

i Arp 220 en gång i kvartalet. I Vintergatan blir<br />

det bara en supernova per sekel, sä<strong>ger</strong> Rodrigo<br />

Parra, astronom vid Europeiska sydobservatoriet<br />

i Chile och medlem i forskarlaget.<br />

Parfym från jästceller<br />

Nästan varenda städ- och hygienprodukt<br />

innehåller parfymer. Många av dem är allergiframkallande<br />

och vissa utvinns ur sällsynta<br />

växter där man bara använder en ytterst liten<br />

del av plantan. Forskare på <strong>Chalmers</strong> har<br />

lyckats få jäst att tillverka ett doftämne som<br />

är identiskt med det som utvinns ur bladen på<br />

örten patchouli.<br />

Olika kulturer<br />

knäckte SAAB<br />

Det var inte bara GM som knäckte Saab. Saabs<br />

tidigare ledning har också del i skulden, anser<br />

Matthias Holweg, bilindustriforskare vid<br />

<strong>Chalmers</strong> och universitetet i Cambridge. I rapporten<br />

Who killed Saab Automobile? skriven<br />

tillsammans med kollegan Nick Oliver, konstaterar<br />

han att SAAB aldrig intergrerades tillräckligt<br />

i GM på grund av ett envist motstånd<br />

från SAAB:s sida.<br />

– Saabs motsträviga sätt att hålla fast vid sin<br />

självständighet var början till slutet. De fortsatte<br />

att vara ett litet oberoende företag, vilket<br />

gjorde det omöjligt för dem att växa, och till slut<br />

blev de utkonkurrerade. Men GM har också del i<br />

skulden. De hanterade Saab klumpigt och borde<br />

ha kämpat hårdare för att integrera företaget.<br />

Renare rymdteknik<br />

Varje år sänds ett 50-tal satelliter upp i rymden.<br />

Det vanligaste bränslet i satelliternas<br />

positions- och styrmotorer är hydrazin, som<br />

är kraftigt cancerframkallande. Forskare på<br />

<strong>Chalmers</strong> kompetenscentrum för katalys<br />

(KCK) har varit med och tagit fram ett nytt<br />

system, där hydrazinet ersätts av det miljövänligare<br />

och stabila bränslet HPGP – High<br />

Performance Green Propellant. I motorn finns<br />

en unik katalysator, baserad på nanoteknik<br />

och specialanpassad för att klara de höga<br />

temperaturer som krävs för att få bränslet<br />

att antända. Utvecklingen av systemet drivs<br />

vidare av företaget ECAPS och har testats<br />

framgångsrikt i rymden under sex månader.<br />

Stöd till USA-studenter<br />

Amerikanska medborgare som ansöker till ett<br />

mastersprogram på <strong>Chalmers</strong> kan söka ett stipendium<br />

som täcker upp till 75 procent av terminsavgifterna.<br />

Stipendiet är inrättat av US<br />

Friends of <strong>Chalmers</strong>.<br />

– En utökad internationell samverkan mellan<br />

<strong>Chalmers</strong> och USA är idén med vår verksamhet.<br />

Införandet av terminsavgifter för internationella<br />

mastersstudenter får inte hindra det, sä<strong>ger</strong> Bo<br />

Hedfors, ordförande i US Friends of <strong>Chalmers</strong>.<br />

– Den globala konkurrensen efter talang<br />

hårdnar alltmer. Därför är vi både glada och<br />

stolta att vi lyckats skapa detta stipendium<br />

med hjälp av chalmerister verksamma i USA.<br />

NOTISER<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 41


UTBILDNING<br />

Lean Nova<br />

Engineering<br />

Företaget ägs av det<br />

statliga riskkapitalbolagetFouriertransform,utvecklingscentret<br />

Innovatum och<br />

ledningen i företaget.<br />

Ett tätt samarbete<br />

sker med Combitech,<br />

ett dotterbolag till<br />

försvarskoncernen<br />

Saab AB.<br />

42 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

Volvo vill ha Saabs kompetens<br />

De blev uppsagda från Saab. Men vägrade att splittras och<br />

bildade i stället ett eget ingenjörsbolag.<br />

Text: Robert La<strong>ger</strong>ström Foto: Lean Nova Engineering<br />

– VI HAR EN UNIK samlad kompetens. Det här är ett<br />

drömlag inom fordonsutveckling, fastslår Tomas<br />

Camén, vd för Lean Nova Engineering.<br />

Konsultföretaget som ska ha tiodubblat antalet<br />

anställda redan vid årets slut.<br />

Hur började det hela?<br />

– Vi hade ett bra självförtroende och tyckte att ingenjörerna<br />

på Saab Automobile var bättre än hos<br />

många andra tillverkare. När vi blev uppsagda ville<br />

vi hålla kvar den samlade ingenjörskompetensen<br />

och öppnade eget, berättar Tomas Camén, civilingenjör<br />

från <strong>Chalmers</strong> som arbetat 23 år på Saab,<br />

senast som chef för chassiutveckling, motorinstallation<br />

och klimatsystem.<br />

Vilken är ingenjörsgängets styrka?<br />

– Är det något som vi varit bra på inom Saab så är det<br />

att utveckla bilar genom ett resurssnålt arbetssätt.<br />

Under arbetet undviker vi hårdvara och simulerar i<br />

stället bilens fysiska beteende med simuleringsverktyg.<br />

Saab 9-5 konstruerades utan några prototyper<br />

vilket är riskmanagement på hög nivå. Det skulle<br />

inte många ha vågat men vi litar på ingenjörerna<br />

och verktygen.<br />

Vad är Lean Nova Engineering?<br />

– Vi är ett konsultföretag som ska sälja kompletta<br />

utecklingsuppdrag till fordonsindustrin. Från att<br />

utveckla hela plattformar och elsystem till kompletta<br />

bilar. Som exempel finns det många underleverantörer<br />

som på systemnivå är duktiga på att<br />

konstruera elsystem, men de är mindre bra på att<br />

integrera dem i bilarna. Där har vi en stor möjlighet.<br />

Vi vet hur en bil fun<strong>ger</strong>ar och vilka krav kunden har.<br />

Vem vill köpa era lösningar?<br />

– Det finns ett stort behov ute på marknaden för<br />

den här typen av kompetens och vi håller på att bearbeta<br />

ett stort antal företag. I Sverige är det Volvo<br />

Cars, Volvo AB och ett antal mindre. Utomlands<br />

har vi kontakt med Jaguar, GM förstås och ett par<br />

kinesiska företag.<br />

Stämmer det att ni växer så det knakar?<br />

– När vi startade i januari var vi runt 20 ingenjörer<br />

och nu är vi redan ett 40-tal. Vi kommer att samarbeta<br />

tätt med konsultföretaget Combitech här i<br />

Trollhättan och söker folk med nyckelkompetens<br />

inom fordonsutveckling. Vid årets slut kommer vi<br />

att vara mellan 200 och 400 anställda.


Huvudmän:<br />

Allt sitter i hjärnan<br />

Talet, kroppsspråket, ondskan, inköpslistan, glädjen och sorgen,<br />

ja precis allt sitter i hjärnan. Just om det handlar årets Vetenskapsfestival<br />

- om modern hjärnforskning och hur hjärnan påverkar och<br />

påverkas. Mer information om program, turnerande debattscen,<br />

NO-lärarkonferens och tävlingen ”Forskare går hem” hittar du på<br />

vetenskapsfestivalen.se. Det och mycket annat.<br />

Välkommen till Vetenskapsfestivalen!<br />

Göteborg, 25-29 april 2012<br />

Huvudpartners Göteborg & Co, Hasselbladstiftelsen, SKF, Volvo, Västra Götalandsregionen Partners Astra Zeneca, <strong>Chalmers</strong>fastigheter, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Formas,<br />

GR Utbildning, Herbert och Karin Jacobssons Stiftelse, Jacob Wallenbergs Stiftelse, Kjell och Märta Beijers Stiftelse, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Nordstans Affärscentrum,<br />

Kungl. Vitterhetsakademien, Skolverket, Stiftelsen Natur & Kultur, Svenska Akademien, Svenska Kyrkan Göteborgs stift, Torsten Söderbergs Stiftelse, Älvstranden Utveckling AB<br />

ANNONS<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 43


POSTTIDNING B<br />

Avs. <strong>Chalmers</strong> Magasin<br />

<strong>Chalmers</strong> <strong>tekniska</strong> <strong>högskola</strong><br />

Kommunikation och marknad<br />

412 96 Göteborg<br />

44 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012<br />

<strong>Chalmers</strong> <strong>åt</strong><br />

svenskarna?<br />

Förra året infördes en lag som gör att alla<br />

utom europeiska studenter tvingas bekosta sina<br />

egna terminsavgifter vid studier i Sverige. Så efter<br />

decennier av inflöde av talang från hela världen,<br />

sinar nu mångfalden på alla svenska universitet och<br />

högskolor; på två år har antalet utomeuropeiska<br />

studenter på <strong>Chalmers</strong> minskat med 56%.<br />

Eftersom många svenska företag verkar på den globala<br />

marknaden måste <strong>Chalmers</strong> utbilda ingenjörer med<br />

rätt, internationell kompetens. Och det har präglat<br />

hur vi tänker på <strong>Chalmers</strong> – ett svenskt lärosäte där<br />

i princip alla masterprogram hålls på engelska.<br />

www.chalmers.se/fundraising<br />

Om vi ska kunna behålla en internationell miljö och<br />

attrahera talang till Sverige och våra exportföretag,<br />

måste vi mobilisera fler donationer och sponsorskap.<br />

Annars finns risken att <strong>Chalmers</strong> blir allt svenskare.<br />

Vilket vore ironiskt för en skola som f<strong>åt</strong>t sitt stolta<br />

namn av en andra generationens invandrare.<br />

Nu behöver vi din hjälp!<br />

Kontakta Marianne Gyllensten eller Peter Lindwall<br />

på 031-772 10 00 eller fundraising@chalmers.se, så<br />

berättar de mer. Alla bidrag är viktiga – stora som små.<br />

CP+B


NYHETER<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 45


46 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012


FOTO: JAN-OLOF YXELL<br />

Nästa nummer kommer i<br />

februari 2012<br />

Om du vill följa <strong>Chalmers</strong><br />

utveckling, besök <strong>Chalmers</strong> på<br />

webben: www.chalmers.se<br />

Adress<br />

<strong>Chalmers</strong> magasin<br />

412 96 Göteborg<br />

Du kan även läsa <strong>Chalmers</strong><br />

magasin på webben:<br />

www.chalmers.se/<br />

chalmersmagasin


NYHETER<br />

48 — CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012


Chris Saunders: Post-<br />

Doc vid Elteknik<br />

PHD från North Caro-<br />

lina State University i<br />

Raleigh. Chris arbetar<br />

med smarta elnät i<br />

Lina Bertlings forskar-<br />

grupp. Projektet, som<br />

är tvärvetenskap-<br />

ligt, finansieras av<br />

<strong>Chalmers</strong> E.ON-sam-<br />

arbete.<br />

Björn Sandén: Biträ-<br />

dande professor i<br />

miljösystemanalys.<br />

Doktor i fysisk resurs-<br />

teori 2001<br />

Var från början mer<br />

intresserad av sam-<br />

hällsfrågor och har<br />

också läst filosofi,<br />

nationalekonomi och<br />

internationella rela-<br />

tioner.<br />

Tror det är bra att<br />

kunna prata flera dis-<br />

ciplinära språk.<br />

Sitter i energiutveck-<br />

lingsnämnden på en-<br />

erginämnden.<br />

NYHETER<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 49

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!