christian azar ger råd åt makthavare - Chalmers tekniska högskola

ORBJÖRN LUNDH, biträdande professor
i matematik, har egentligen sitt
på det torra. Sedan några år tillbaka
bidrar han med sina matematiska
vetenskaper på Life Science-området
– bland annat har han tillsammans med en
kärlkirurg skapat ett textilblodkärl, y-graft,
som kan underlätta livet för hundratusentals
bypassopererade människor. Det är sådan
tillämpad forskning som per automatik
definieras som nyttiggörande – sådan som
industri, regeringar och bidragsgivare vill
satsa på.
Och visst är det bra att få pengar till
forskningen, menar Torbjörn Lundh, men
finansieringssystemet gör honom ändå bekymrad.
– Det innebär att akademin lämnar över
till andra att bestämma vilken forskning
som är het. Det är inte alltid dessa andra
ser nyttan av den grundläggande matematiska
forskningen.
Sjunkande nivå
Men å andra sidan – lite mindre matteforskning,
vad gör det? Vad skulle egentligen
hända om man la ner den helt och
hållet? Bra fråga, tycker Torbjörn Lundh.
– Undervisningen skulle fortsätta, vilket
skulle gå rätt så bra i kanske fem år.
Sedan skulle den undan för undan bli urvattnad
utan ögonvittnesskildringar från
forskningsfronten. Just känslan av att själv
ha en passionerad brottningsmatch med
matematiken och testa gränsen för sin förmåga
tror jag är en viktig ingrediens i bra
undervisning.
Utan edgeforskning skulle inte heller
några gästforskare lockas hit, och de så
viktiga vetenskapliga korsbefruktningarna
skulle utebli, menar Torbjörn Lundh.
Torbjörn Lundh
Biträdande professor
i matematik
Plattformsansvarig
för matematisk biologi
inom styrkeområdet
Livsvetenskaper
på Chalmers.
– Det skulle inte uppstå några genombrott
kring nya typer av matematiska modeller
som gagnar tillämpad forskning.
Och i det långa loppet leder urvattnad utbildning
och stagnerad teknikutveckling
till att inga större företag har kvar sina utvecklingsavdelningar
i Sverige. All utveckling
kommer att ske utomlands. Det gäller
allt från medicinteknik till bilindustri.
Matematiken är en stödvetenskap, en
infrastruktur som behövs i alla vetenskaper,
förklarar Torbjörn Lundh.
– Därför är det viktigt att inte nalla på
den. Det är som med vägar. Vad händer
när man inte underhåller dem?
Internationella rapporter visar att
svenska ungdomar blivit allt sämre på
matte jämfört med ungdomar i till exempel
Finland, Kanada och Singapore.
Det är egentligen det som oroar Torbjörn
Lundh mest – matematikundervisningen
i grundskolan och på gymnasiet.
Alla frågar efter matematik
En viktig åtgärd är att höja läraryrkets status.
Det handlar både om höjda löner och
en bättre lärarundervisning. Idag färgas
den av en övertro på pedagogik och en
styvmoderlig behandling av ämneskunskaper,
menar Torbjörn Lundh.
– Det är lite av kejsarens nya kläder över
pedagogiken. Man vill gärna tro att man
blir en bättre lärare av att studera pedagogik
– det hörs ju på namnet. Men är det
verkligen så?
Torbjörn Lundh snackar inte bara –
han har själv varit involverad i skapandet
av Chalmers nya lärarutbildning som ger
den dubbla kompetensen lärare/ingenjör.
– Det är en liten utbildning, men jag tror
den är viktig som ett politiskt incitament.
Det blir så tydligt: Varför betalar kommunen
bara hälften så mycket för att anställa
dessa chalmerister som lärare än vad teknikföretagen
gör för att anställa dem som
ingenjörer?
När industrifolk får frågan om vad nyutexaminerade
ingenjörer behöver kunna blir
ofta svaret: ”De ska ha läst mycket matte”.
Vilken sorts matte? ”Det spelar ingen roll”.
Vad man är ute efter är det logiska tänkandet,
förmågan att kunna avläsa strukturer
och utveckla egna argument och modeller.
De ska ju bryta ny mark, förklarar Torbjörn
Lundh. Och då krävs det att man har fått
med sig en gedigen verktygslåda från universitetet
eller högskolan.
FORSKNINGSPOLITIK
– Det är svårt att förutsäga vilken typ
av matte som kommer att behövas inom
industrin. För 40 år sedan kunde till exempel
ingen tro att algebraisk geometri
skulle bli så centralt inom kryptoindustrin
som den är idag och möjliggöra säkra penningstransaktioner
som hela vårt finanssystem
bygger på.
Den matematik som industrin snappar
upp idag är ofta ”gammal”, ett eller ett par
hundra år är inget ovanligt.
– Det har forskats på matte i tusentals år,
så vägen till forskningsfronten är längre.
Bara för att forskningen i matematik har
kommit långt så föds inte dagens bebisar
med en annan matteförmåga, säger Torbjörn
Lundh.
Tillämpning tar tid
Matematik tar lång tid att lära sig och
ämnet har i regel en lång mognadstid
innan den blir användbar inom andra
vetenskaper och inom industrin. Därför
finns inga genvägar. Vill vi ha en hållbar
vetenskapsutveckling i Sverige måste
vi börja tänka mer långsiktigt, menar
Torbjörn Lundh. Det har man begripit
bättre i länder som USA, Tyskland och
Sydkorea där det satsas mer på grundforskning
i matematik.
Varför inte här?
– Kanske vi matematiker haft en lite väl
lågmäld profil här i Sverige. Vi måste nog
bli bättre på att tala om att vi gör skillnad,
säger Torbjörn Lund och fortsätter.
– Sedan drivs ju universiteten mer och
mer företagsmässigt, vilket man kan koppla
till den allmänna globala trenden med
rankinglistor över världens universitet.
Våga tänka utanför rankningslistor
Själv är han lite tveksam till dem. De leder
inte bara till ett kortsiktigt tänkande – det
universitet som inte har några nobelpristagare
eller framstående forskning kan alltid
”fuska” sig uppåt, till exempel genom att
systematiskt citera egen forskning eller att
dela upp forskningsartiklar i flera delar
och få fler publiceringar i vetenskapliga
tidskrifter.
– Om forskningen här ska vara attraktiv
om 50 år – ska vi då se till att vi klättrar
lite i på rankinglistorna varje år eller ska
vi våga ta egna grepp?
Ge forskarna förtroende att göra vad de
är bäst på. Det måste vara receptet, tror Torbjörn
Lundh.
CHALMERS MAGASIN, NR 1. 2012 — 29