Aktivt skogsbruk #2 2023 web

# 2 / 2023 

SKOGSBRUK 

Hanna blev 

med skog 

Tema: Ny som skogsägare 

Så förbereder du dig inför jakten 

Smarta prylar till picknicken 

7 sommarprojekt för hemmafixaren 

Våga satsa på tall

Aktivt Skogsbruk 

32 

4 

Foto Lasse Arvidson 

Foto Lasse Arvidson 

34 

23 

Foto Lasse Arvidson Foto Fabian Björnstjerna/Stora Enso 

Innehåll #2 /23 

4 

16 

18 

23 

27 

32 

34 

36 

40 

På besök hos Gunilla som brukar 

skogen med känsla och kunskap. 

Just nu i din skog. Förbered dig inför jakten. 

Tema: Ny som skogsägare. 

Hanna blev med skog. 

Skapa en värdefull skog med gallring. 

Konsten att sköta en kantzon. 

Sommarfix – tips på projekt! 

Smarta prylar för picknicken. 

Våga satsa på tall.

I detta nummer 

Foto Davide Biscuso 

Kunskapsfloran 

växer i skogen 

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig 

fullservice till skogsägare i södra Sverige. 

Företaget har omkring 115 anställda och 

omsätter varje år cirka 3 miljarder kronor. 

Den årliga anskaffningen av virke uppgår 

till cirka 5 miljoner kubikmeter. Sydved ägs 

av Stora Enso och Ahlstrom. Sydved är 

certifierat enligt FSC ® -CO15573 och PEFC. 

Ansvarig utgivare 

Daniel Fellenius, Sydved 

Redaktör 

Annsofie Öhman, Sydved 

Projektledare 

Sanna Casson 

Art director 

Thomas Rissveds 

Produktion 

Confetti 

Tryck 

Ruter 

Omslagsfoto 

Daiga Ellaby 

Post till redaktionen skickas till 

Aktivt Skogsbruk 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

E-post: information@sydved.se 

Telefon: 01046-38 000 

Följ oss gärna på Instagram 

och Facebook @sydved 

sydved.se 

36 

Allting är lätt när man kan det 

Men frågan är om det någonsin kommer 

finnas någon inom ämnet skog 

och skogsbruk som kan titulera sig 

fullärd. Sannolikt inte. Även om man 

vid en betraktelse av debatten kring 

skog slås av det svartvita förhållningssätt 

som finns. Debatt är i grunden 

någonting bra och har möjlighet 

att ge oss ny vitaliserande kunskap. 

Men då krävs i grunden en vilja. 

En vilja att förstå och respektera 

varandras förhållningssätt. En vilja 

att lyssna till fakta. En vilja att skapa 

förtroende genom vetenskap före 

personligt tyckande. Det är då vi 

tillsammans kan skapa resultat för 

våra framtida skogar och skogsbruk. 

Skog och skogsbruk är komplext. En 

enorm tillgång att värna, vårda och 

utveckla. 

Nyfiket driv 

Kanske är du en av dem som genom 

flerårigt nyfiket intresse skapat en 

bank av erfarenheter och kunskap 

genom att bruka just din skog. Eller 

så kanske du har tagit dina första trevande 

kliv in i en djungel av ständigt 

växande kunskap och forskningsrön. 

Oavsett vem du är så är ditt 

engagemang, ansvarstagande och 

personliga intresse avgörande för att 

den svenska skogen och skogsbruket 

ska utvecklas framåt. En äganderätt 

att värna, vårda och utveckla. 

I det här numret möter vi skogsägaren 

Hanna som precis blivit med 

skog och med stort engagemang tar 

sig an sitt skogsägande. Vi har också 

samlat värdefulla tips för den som 

tar sina första steg som skogsägare. 

Steg som erfarna skogsägaren 

Gunilla redan har tagit i det västgötska 

skogslandskapet, där hon med 

sin drivkraft hela tiden är nyfiken på 

att lära sig ännu mer av såväl etablerad 

som ny kunskap. 

Ny kunskap 

Att gallring i grunden är friskvård 

för skogen är för de flesta sannolikt 

känt. Men på vilket sätt vi behöver se 

hur gallring som skötselmetod också 

kan bidra till ett mer klimatanpassat 

skogsbruk är något som forskare nu 

analyserar. 

En annan viktig fråga är hur vi 

värnar den biologiska mångfalden i 

samband med brukandet av skogen. 

I detta nummer presenteras ett 

spännande initiativ kring de, för den 

biologiska mångfalden, så viktiga 

kantzonerna intill sjöar och vattendrag. 

Vi får även lära oss mer om tallens 

förmåga och egenskaper att med 

rätt ståndortsanpassning och balanserad 

viltvård utveckla betydelsen 

för det svenska skogsbruket ännu 

mer. 

Så här en bit in i sommaren vill vi 

också skicka med lite inspiration till 

såväl lata utflykter med picknickkorgen, 

som lustfyllda sommarprojekt 

kring gårdstunet. 

Med hopp om en riktigt skön 

sommar. 

Daniel Fellenius 

Marknadschef på Sydved 

aktivt skogsbruk #2/23 3

Skogsägarporträttet 

Gunilla Abelsson Tell brukar 800 hektar 

skog och arrenderar ut lantbruksmark till 

en av Sveriges största nötköttsproducenter 

på Västgötaslätten. 

Med kunskap och 

känsla formar hon 

sin egen skog

I ett mjukt, böljande landskap bara två mil från Skara 

ligger Ölanda säteri. Hjärtat i den fastighet som Gunilla 

Abelsson Tell fick ta över av sin far för nästan tio år sedan. 

Med känsla och kunskap brukar hon 800 hektar skog och 

arrenderar ut sin jordbruksmark till en av Sveriges största 

nötköttsproducenter. 

Gunilla Abelsson Tell 

Bor: Hus i Skara. Familjegården 

på Ölanda säteri. 

Familj: Maken Anders och barnen 

Malvina 26 år, Oskar 23 år och Emil 

14 år. 

Skogens karaktär: Mest gran, i 

olika åldrar. Hög bonitet. Men även 

lite tall och björk. 

Omfattning: 550 hektar på Billingen 

och Ölanda. Tillköpt 250 hektar på 

Billingen i april 2023. Sammanlagt 

800 hektar skog. 

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson 

S 

kogen har alltid funnits i Gunilla 

Abelsson Tells liv. 

–När vi var barn fick jag och min 

bror följa med pappa till nysatta hyggen 

och hjälpa till med att röja bort 

gräs kring nya plantor. Sedan kom 

mamma ut med en fikakorg till oss 

som belöning, berättar hon leende. 

Pappa Nils Johan Sahlström som gick bort tidigare 

i år, 93 år gammal, var en profil i bygden och på många 

sätt före sin tid. Under flera decennier var han engagerad 

både i skogen och lantbruket. Även mamma Ulla var 

involverad i företaget och tog hand om korrespondens 

och ekonomi. 

– Pappa och mamma bodde först på familjegården 

Suntetorp säteri utanför Skövde där det fanns mjölkkor. 

1976 köpte pappa Ölanda säteri och startade köttdjursproduktion 

på gården, berättar Gunilla. 

Nils Johan uppfann teknik för hanteringen av flytgödsel 

i jordbruket i slutet av 50-talet, en teknik som även 

introducerades i USA. I samband med det startade han 

Sahlström Maskin, ett maskinföretag för lant bruket, som 

idag drivs av Gunillas bror Johan Sahlström. 

Kombination av stads- och lantliv 

Ölanda säteri, gården där Gunillas föräldrar har bott i 

många år ligger i ena kanten av den bördiga Västgötaslätten. 

Ulla som nu är 90 år bor fortfarande kvar där. 

Den ståtliga huvudbyggnaden är från 1600-talet och 

omges av åkermark, hagar, dungar av lövträd och som 

en kuliss granskog mest i medelålders och mogen ålder. 

Omgivningen i tidig vår är vacker på ett stilla, avvaktande 

sätt – men om bara några veckor då grönskan fått mer 

fäste är vyerna sannolikt ännu mer storslagna. 

På en kulle i närheten av gården ligger Ölanda kapell. 

– Kapellet byggdes som en gårdskyrka till Ölanda 

gård, som ägdes av Magnus Gabriel de la Gardie, och 

påminner om paviljongerna som han lät 

uppföra på Läckö slott. Det tillhör Västergötlands 

museum, men vi förfogar också 

över det. Här har jag gift mig och här har alla 

barnen döpts. 

Det råder inga tvekan om att Ölanda 

är ett riktigt kärt ställe för Gunilla, men 

själv har hon och hennes man Anders valt 

stadsliv i Skara. Tillsammans med deras 

gemensamma son Emil, 14 år, bor de i ett 

tegelhus inne i Skara. 

Gunillas två andra barn, Malvina och 

Oskar, som är 26 respektive 23 år, är numera 

utflugna. Dottern bor inte så långt från 

henne, med fästman i Sätuna, och äldste 

sonen som rest runt en del och bott en tid i 

Barcelona, har nu sin bas i Stockholm. 

– Mamma och pappa ville alltid att vi 

skulle flytta till Ölanda, men med aktiva 

barn passade det bra att bo i stan. Räddningen 

var att de kunde cykla till mycket. 

Men jag tillbringar en hel del tid på Ölanda 

och hjälper mamma, säger Gunilla. 

Lyckat generationsskifte 

För drygt tio år sedan skedde en generationsväxling. 

Gunilla tog över Ölanda med 

1976 köpte Gunillas pappa Ölanda 

och startade köttdjursproduktion. För 

tio år sedan tog Gunilla över skogen. 

Hennes exman Johan driver gården 

där det finns cirka 2 000 köttdjur. 



På en kulle i närheten av gården ligger Ölanda kapell. 

Det byggdes som en gårdskyrka till Ölanda gård och 

tillhör Västergötlands museum. En plats för både bröllop 

och dop i familjen. 

Pappa var framgångsrik 

både med sitt jordbruk 

och med skogen och 

jag hade mest funnits i 

bakgrunden. Men efter 

ett tag insåg jag att jag 

faktiskt hade lärt mig en 

hel del. 

Gunilla, Anders och gemensamma sonen Emil bor i en 

villa i Skara. Det passar den aktiva familjen bra. Men 

Gunilla tillbringar också mycket tid på Ölanda säteri. 

6 aktivt skogsbruk #2/23

åde skog och lantbruksmarker. Hennes bror Johan fick 

samtidigt ta över fastigheten Suntetorp utanför Skövde. 

För Gunillas del handlade det om cirka 550 hektar skog, 

både på Ölanda och några fastigheter i närheten, och 

cirka 450 hektar lantbruksmark. 

– Pappa sa till mig: ”Nu får du ta över skogen, antingen 

tar du hjälp eller så fixar du det själv.” 

Han hade i många år ett nära samarbete med Håkan 

Johansson, virkesköpare på Sydved, berättar Gunilla. 

– Där och då var jag inte säker på om skogen var min 

grej, men jag bestämde mig i alla fall för att lära mig mer 

om skog och anmälde mig till en kurs i hållbart familjeskogsbruk 

vid Linnéuniversitetet i Växjö. 

På samma utbildning gick också Markus Moberg, som 

på den tiden var aspirant till Håkan, men sedan kom att 

bli den virkesköpare som Gunilla idag samarbetar med. 

– Jag och Markus gjorde en del projekt i fält ihop och 

lärde på så sätt känna varandra. Vi fick en fin kontakt. 

När vi träffades allihop – pappa, Håkan, Markus och jag 

– så satt jag och Markus mest tysta och lyssnade på de 

två andra. 

Samarbete med stort förtroende 

– När jag hade gått kursen och kommit i gång med att 

bruka skogen, så förstod jag att skogen verkligen var 

min grej. Pappa var framgångsrik både med sitt jordbruk 

och med skogen och jag hade mest funnits i bakgrunden. 

Men efter ett tag insåg jag att jag faktiskt hade lärt 

mig en hel del. 

Sedan blev det ett naturligt steg att ha Markus som 

skoglig kontakt. 

– Jag har ett stort förtroende för honom, det är jättebra 

att ha någon att kunna diskutera skog med. 

Och Markus håller med: 

– Gunilla är en väldigt intresserad och engagerad 

skogsägare som alltid är påläst. Vi bollar väldigt mycket 

fram och tillbaka. Ibland har vi olika åsikter, men vi lyss nar 

på varandra och kommer fram till en bra lösning. Sedan 

är det såklart Gunilla som bestämmer, säger han glatt. 

Stor nötköttsproducent 

Det var Gunillas pappa som startade köttdjursproduktion 

på Ölanda och idag är det Gunillas exman Johan 

Tell som driver gården. På Ölanda finns en besättning på 

2 000 köttdjur, varav 180 är dikor, men han har också fler 

besättningar på andra gårdar i trakten. 

– Marken på Ölanda har jag arrenderat ut till Johan, 

men det är han som äger djuren och driver företaget. 

Sedan är det jag som sköter ekonomin på gården. 

Johan Tell arrenderar också mark på Stora Bjurum 

och Dagsnäs. Sammanlagt har han cirka 4 000 köttdjur, 

varav 1 250 dikor, och är därmed en av Sveriges största 

nötköttsproducenter. 

Djuren är av raserna 

Simmental, Charlois, Angus 

och Limousin och utfodras 

med en stor andel grov foder 

som är ekologiskt odlat. Korna 

som finns på Bjurum är frigående 

och betar utomhus 

större delen av året. 

– Det som är unikt är att han 

har hela kedjan och föder upp 

sina egna djur. Vi jobbar med 

Skövde slakteri, och de får 

använda vårt namn ”Nötkött 

från Ölanda Säteri” när de i sin 

tur säljer köttet till butiker och 

restauranger. Det är ett riktigt 

gourmetkött, intygar Gunilla. 

Gunilla och virkesköparen Markus Moberg bollar 

skogsfrågor med varandra fram och tillbaka. 




Sydved sköter röjning, gallring och plantering på 

fastigheten. Men Gunilla har ett stort intresse av 

vad som händer med skogen och är alltid med i hela 

beslutsprocessen. 

Aktiv skogsbrukare 

Förutom att Gunilla jobbar med ekonomi så är hon 

också mycket aktiv med att bruka sin skog. På hennes 

marker växer mest gran, men det finns också tall och lite 

löv. 

– Marken är väldigt bördig, det gör att träden växer 

bra men samtidigt får man se till att ha koll på konkurrerande 

växtlighet under de första åren. Sydved sköter 

nästan allt på fastigheten; röjning, gallring, plantering 

med mera, men jag är väldigt intresserad och alltid med 

i hela beslutsprocessen. 

– Hon är väldigt produktionsinriktad, på samma sätt 

som hennes far var. Och har också ett stort engagemang, 

fyller Markus i. 

I sitt skogsbrukande utgår Gunilla i mångt och mycket 

från skogsbruksplanen. När hon träffar Markus är det 

ofta någon speciell fråga som är aktuell, som till exempel 

planering eller koll av en föryngring eller planer för en 

framtida gallring. 

– I vår har vi bland annat gjort en del rundor i skogen 

för att ha koll på granbarkborren, så att vi vet om vi behöver 

ta bort några angripna träd. Vi har ett väl utbyggt 

nät av skogsbilvägar. Det är tidsbesparande när man 

ska röra sig på markerna, tycker Gunilla. 

Under de senaste åren har det varit stort fokus på 

plantering, med tanke på att både torka och skadeinsekter 

har ställt lite extra krav på föryngringen. 

– På flera ställen har vi bytt från bara täckrot till att ha 

mer barrot som är kraftigare. Många av plantorna klarar 

då att det ligger gräs på dem. 

Rundor i skogen varieras med stunder vid datorn för Gunilla och Anders. 

Det är speciellt att få plantera 

en planta och se den växa – att få 

vara med i processen. Markerna 

är så bördiga, det växer otroligt. 



Det blev ett lyckat 

generationsskifte. Gunilla 

tog över Ölanda, med både 

skog och lantbruksmarker, 

samtidigt som hennes 

bror Johan fick ta över 

familjegården Suntetorp. 

Många frågor kring gallring 

Granbarkborrens framfart i trakten de senaste åren har 

lett till att en del ”vanliga” gallringar har fått vänta. 

– Nu börjar det bli dags att gallra i flera bestånd. 

Men det här med gallring är svårt. När och hur ska man 

gallra? Pappa gallrade två till tre gånger, men numera 

rekommenderas att inte göra det, det vill säga gallra 

efter 20 meter på grund av risken för stormskador. När 

han levde så frågade jag honom många gånger ”Hur 

tänker du pappa?” Han var ju 93 år och hade så mycket 

kunskap och praktisk erfarenhet. Jag kommer verkligen 

sakna honom, det kommer alltid upp en massa frågor, 

säger Gunilla. 

Hon tillägger att hon nog gallrar lite mindre än vad 

hennes pappa gjorde, men med tanke på att marken 

är så bördig får hon ändå ett bra resultat. 

Men skogen är inte bara produktion för Gunilla. 

– Jag älskar naturen och går gärna i skogen. Min man 

Anders är en riktig stadskille och har ingen direkt koppling 

till skog och lantbruk som jag har, vilket ibland kan 

vara ganska skönt. Men han älskar ved och hugger ved i 

ett tempo som många inte kommer upp i, skrattar hon. 

För några år sedan när hon insåg att barnen inte 

behövde henne på samma sätt som tidigare kände hon 

att det var tid att skaffa nya egna intressen. 

– Nu har jag fastnat för padel och spelar 3–4 gånger i 

veckan. Sedan rider jag på ridskola också, berättar hon. 

Planer för nästa generationsskifte 

Men att det är något visst med skogen skiner tydligt igenom. 

– Vi har alltid haft skogen i familjen, det är rogivande 

och en härlig känsla. Det är speciellt att få plantera en 


planta och se den växa – att få vara med i processen. Markerna 

är så bördiga, det växer otroligt. Nu ser jag resultatet av det 

pappa planterade för 40 år sedan, då jag och min bror fick vara 

med och stampa bort gräs från de nysatta plantorna. 

Hon summerar: Det är fantastiskt att kunna gå i sin egen 

skog, men också att få vara en av dem som genom att bruka 

skog bidrar med kolsänka och på så sätt gynna klimatet. 

Och hur nästa generation på Ölanda tar sig an skogen är 

just nu inte så lätt att veta. 

– Barnen har på samma sätt som jag, fått vara med och rensa 

kring nya plantor. Men som jag ser det så är både jord- och 

skogsbruk något av ett kall. Än har vi inte sett något konkret 

intresse, förutom kanske av den minste, Emil. Men så var det 

ju för mig också, det tog ju ett tag innan jag förstod att skogen 

verkligen var min grej! 

Samma dag som intervjun görs berättar Gunilla att hon och 

hennes bror precis har köpt en ny skogsfastighet i Billingen, 

sammanlagt 550 hektar skog som de delar på. 

– Tanken är att vara ett steg före, min skog här är ganska så 

mogen, men denna är lite yngre. Det är bra att ha skog i olika 

åldrar. Sedan kommer det här förvärvet också att underlätta 

ett framtida generationsskifte. Men valet är barnens – vad 

de sedan vill göra med skogen i framtiden, summerar Gunilla 

Abelsson Tell. 


Så ökar du 

biologisk mångfald 

i din skog 

Gallringsakademin 

– Sydveds satsning på gallring 

Sydved satsar stort på att vara främst inom gallring, och driver sedan 

flera år tillbaka Gallringsakademin. Genom att utveckla teknik, metod och lönsamhet 

efter dagens biologiska förutsättningar skapas en enhetlig och hög nivå 

på Sydveds gallringar. 

Alla virkesköpare och fasta avverkningsentreprenörer får därför gå en grundutbildning 

i gallring, två dagar i fält plus flera teoripass. Alla delar i gallringen tas 

upp; planering, utförande, uppföljning, förröjning, rotrötebehandling med mera. 

Utbildningen görs i nära samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och 

Tönnersjöhedens försökspark. 

Efter grundutbildningen finns det påbyggnadskurser med olika inriktningar. 

Några exempel: bokgallring, björkgallring, hyggesfritt skogsbruk och lärkskötsel. 

Hur ökar man den biologiska mångfalden 

i sin skog? Ett sätt är genom så kallad veteranisering, 

när man på olika sätt ”skadar” unga friska 

träd för att få dem att åldras snabbare. Då skapas 

gamla strukturer, vilket gör att träden då blir attraktiva 

boplatser för fåglar, insekter och svampar. 

Det leder i sin tur till ökad biologisk mångfald. 

Några exempel på vad du som skogsägare kan göra för att 

snabba på ett träds åldrande: såga upp hackspettshål, borra 

hål, imitera blixtnedslag genom att elda på stammen, bryta av 

grova grenar, ringbarka grenar och kapa toppar. 

Konsten att beskära 

träd från himlen 

Träd i fröodlingar beskärs regelbundet för att kottarna ska gå att nå när de 

ska skördas. På granfröodlingen Ålbrunna, som ägs av Stora Enso och Sveaskog 

har träden nyligen beskurits från en helikopter. 

– I det här fallet var träden så pass höga att vi fick använda helikopter. Annars är 

det vanligast att använda traktor med sågklingor monterade på en kran eller skylift 

och manuell kapning med motorsåg säger Curt Almqvist, förädlingsforskare på 

Skogforsk. 

När man beskär fröodlingarna gäller det att hitta rätt balans mellan trädhöjden 

och kottsättningen, som sker högt uppe i trädkrona. För att ta reda på hur ofta och 

hur mycket träden bör beskäras har Skogforsk gjort olika tester i Ålbrunna. Trädkronorna 

har kapats i olika tidsintervall och i olika längder. 

– Vår viktigaste slutsats hittills är att träden aldrig ska kapas lägre än vad de 

gjordes första gången de beskars. Gör vi det tappar vi för mycket i kottproduktion, 

säger Curt Almqvist. 

Fröodlingen i Ålbrunna anlades 1982 och beskars 2000, 2006, 2009 och 2023. 

Vid den första beskärningen år 2000 beskars träden till 3,5 respektive 4,5 meters 

höjd och vid toppningen med helikopter i år beskars de till omkring 6–8 meters höjd. 

Källa | Skogforsk 

Förpackningar 

kan minska 

matsvinnet 

Visste du att nästan en tredjedel av jordens 

matproduktion aldrig äts upp? Trots det har 

förpackningen länge fått spela rollen som miljöbov, 

när den i stället kan skydda livsmedel. Det menar 

forskarna Helén Williams och Fredrik Wikström som 

skrivit boken ”Stoppa Matsvinnet – en förpackad 

lösning”. I boken belyser de varför det slängs mat 

och vilka åtgärder som behövs för att vi ska slänga 

mindre mat. Fokus ligger på förpackningens roll för 

att minska matsvinnet. 

– När vi kastar en tredjedel av den mat som 

produceras, kan vi inte stirra oss blinda på förpackningens 

klimatpåverkan. Då måste vi först fundera 

på hur vi kan sluta slänga mat. Klimatpåverkan ser 

dessutom olika ut för olika livsmedel. Att producera 

ris eller mjölk kräver mycket resurser, och där spelar 

den mindre roll. Då är det viktigast att förpackningen 

skyddar livsmedlet så att inget går till spillo, och att 

hållbarheten är så lång som möjligt. Men när det 

gäller vatten på flaska är det själva förpackningen 

som har mest klimatpåverkan, och inte vattnet, säger 

Helén Williams. 

Källa | Skogsindustrierna 

Foto Linn Malmén 

Foto Curt Almqvist, Skogforsk 


Koll på 

allemansrätten 

Med allemansrätten rör du dig fritt på annans mark 

– du kan vandra, cykla, paddla kanot, plocka bär och 

tälta nästan var du vill. Samtidigt ställer den krav på 

att visa hänsyn till markägare, djur och natur. Vet du 

vad som gäller? 

Hur nära får man passera ett hus där någon bor? 

Det finns inga regler om minsta avstånd – det är risken att störa som avgör 

hur nära du kan passera ett hus. Grundregeln är att du inte får passera över 

eller vistas på en privat tomt. 

Hur länge får jag tälta på samma plats? 

Något enstaka dygn med max 2–3 tält, men välj en plats som inte ligger nära 

bostadshus. Tältar man med fler tält behöver man be markägaren om lov. 

Får man cykla överallt i skogen? 

Du får cykla i naturen och på enskilda vägar. Men tänk på att inte cykla över 

en tomt, skogsplanteringar, åkrar med växande gröda eller annan mark som 

lätt kan skadas. Att köra elcykel ingår för tillfället inte i allemansrätten, du 

måste alltså be markägaren om lov. 

Får man elda överallt? 

Du får bara elda under säkra förhållanden och bör därför välja en plats där 

det inte är risk att elden sprider sig eller skadar mark och vegetation. Grus 

eller sandig mark är lämpligt underlag, använd helst ett friluftskök eller en 

fast grillplats. 

Får jag ta ved i skogen som bränsle till elden? 

Du får ta nedfallna kottar och löst liggande pinnar och grenar på marken. 

Men det är inte tillåtet att hugga ner träd eller buskar eller att ta ris, grenar 

eller näver från levande träd. Det är heller inte tillåtet att använda vindfällen 

som bränsle. 

Foto Mats Ihregren 

Är det tillåtet att rida på en enskild väg? 

Ja, markägaren kan bara förbjuda trafik med motordrivna fordon. Om ridning 

medför stor skada på vägen kan markägaren söka tillstånd från kommunen 

om att sätta upp en skylt som förbjuder ridning. 

Får man campa med husbil i naturen? 

Nej, terrängkörningslagen sätter stopp för att köra ut med husbil eller 

husvagn i terräng. Däremot får man köra in med husbil eller husvagn på en 

enskild väg som saknar skyltning med förbud mot motortrafik. Men ska 

man ställa upp husbilen eller husvagnen över natten bör man först fråga 

markägaren. 

Mer fakta hittar du på naturvardsverket.se 

Skogens 

pärlor på 

Instagram 

Hasselblommor, lunglav 

och dunmossa. Du har väl inte 

missat Instagramkontot Emma 

med luppen? Där delar naturvårdsspecialisten 

Emma Enfjäll med sig 

av underbara bilder och matnyttig 

kunskap om olika arter i de svenska 

skogarna. Sök på ”Emma med 

luppen” på Instagram, eller använd 

QR-koden, så hamnar du rätt. 

Så många ton plast kan den finska detaljhandelskedjan 

Kesko spara genom att byta plasthinkar 

som tidigare användes för att transportera tulpaner. 

EcoFlowerBox, som Stora Enso har utvecklat, är 

en låda av wellpapp som är läckagesäker och till 97 

procent består av förnybara material. Den är fyrkantig 

i stället för rund och går att stapla, vilket gör den 

optimerad för transport, eftersom det ryms fler lådor 

än hinkar på pallarna. 

Källa | Storaenso.com 


Det känns fantastiskt 

bra att vi kan öppna 

nästa kapitel i 

Gudrunstoryn med ett 

härligt drag i skogen. 

Snart dags 

för gallring i 

Gudrunskogar 

Vi som var med 2005 glömmer inte vad som hände natten mellan 8 och 9 januari och 

det imponerande arbete som följde i dess spår. Jag upphör aldrig att fascineras av hur 

framgångsrikt svensk skogsbruk gemensamt tog sig an uppgiften att upparbeta den 

enorma mängd virke som stormen Gudrun fällde. Nu väntar nästa utmaning – alla bestånd 

som ska gallras inom en relativt kort tid. 

Ä 

ven om det var en tragedi för många skogsägare 

kunde vi, när vi summerade insatsen, 

konstatera att i princip allt virke på ett eller 

annat sätt kom till användning och bidrog till 

Sveriges välstånd. 

Många skogsfastigheter blev enormt påverkade för 

en mycket lång tid framöver. Tiden läker alla sår heter 

det, men där och då var det svårt att ta in. Men skogen 

är ganska bra på självläkning och när man nu färdas 

runt i Götaland kan man konstatera att vi står inför en 

ny diger uppgift när dessa bestånd ska gallras inom en 

relativt kort tidsperiod. 

Olika tidpunkter för gallring 

Tidsfönstret för när det är dags för förstagallring varierar 

och beror på flera faktorer. Till att börja med naturliga 

orsaker som bonitet, det vill säga markens bördighet. 

Andra faktorer som spelar in är det trädslag man har valt 

och vilket skötselprogram som tillämpas. 

Hög bonitet, bra plantval och snabbväxande trädslag 

(till exempel lärk, asp och björk) kommer tidigt. Den stora 

arealen väntas inom några år på mellanmarker med ett 

standardskogsbruk. Ett mer lågintensivt skogsbruk med 

exempelvis självföryngring kommer ytterligare några år 

senare. 


Foto Anna Hållams 

Som vanligt är det ganska bra med lite olika, det hade 

varit en rejäl utmaning för skogsbruket om hela arealen 

hade vuxit in i gallringsfasen exakt samtidigt. Nu får 

vi mer tid på oss att säkra upp resurser och sprida ut 

arbetsinsatsen över längre tid. Ur ett industriellt perspektiv 

är det naturligtvis också att föredra med ett så 

jämnt flöde som möjligt över en längre tidsperiod. 

Bra tajming för Gudrungallringen 

Tajmingen på uppstarten av detta jättearbete kunde 

dock knappast vara bättre. Behovet av råvara är stort 

och den svenska skogen efterfrågas till allt fler användningsområden. 

Det känns fantastiskt bra att vi kan 

öppna nästa kapitel i Gudrunstoryn med ett härligt drag 

i skogen. 

För er skogsägare som fortfarande har några år kvar 

till Gudrungallringen kan det vara läge att se över sina 

andra bestånd så att ni är i fas med gallringen tills 

Gudrunbestånden växer in. Gallring är skoglig friskvård 

och det är viktigt att man inte sätter in insatserna för 

sent, då det är kopplat till risker. Sydveds virkesköpare 

är specialister på gallring och finns alltid tillgängliga om 

ni vill ha goda råd. 

Läget har sällan varit bättre. Så återigen skogsägare, 

grattis till er del av Sverige! 

Pär Johansson, VD på Sydved 


Just nu 


i din skog 

Juli, augusti och september 

Jobba med skogsbruksplanen 

Sommaren är ett gyllene tillfälle att lära sig mer om sin digitala skogsbruksplan. 

Ägna gärna lite extra tid till att navigera bland kartor och information. 

Har du en skogsbruksplan genom Sydved hittar du den på dina privata sidor 

på Sydved, Min skog. När du är ute i din skog är Sydveds app ett smart 

hjälpmedel. I appen ser du både fastighetsgränser och får information om 

olika bestånd, som till exempel huggningsklass och föreslagen åtgärd. 

Stämmer planen med verkligheten? Gör en tur i skogen och se om det 

är något som har förändrats. Kanske har du bestånd som ska röjas eller 

gallras, där du bör ändra prioritetsordningen? Prio 2 blir prio 1, till exempel. 

En skogsbruksplan gör mest nytta som ett levande dokument. 

Ditt jobb i sommar kommer bli en bra utgångspunkt för planering av 

framtida åtgärder på skogsfastigheten. 

Barkborrekoll 

Det är under sommarmånaderna som granbarkborren är som mest i 

farten. Rör dig i skogen, framför allt i grandominerade bestånd och 

sök efter tecken på angrepp. Håll utkik efter borrhål och rödbrunt 

borrmjöl. Borrmjölet kan du hitta på stammen, i barkspringor och 

spindelnät. Angripna träd ska avverkas och transporteras bort. 

Kontakta din virkesköpare om du har frågor. 

Skogsbilvägar 

Hur ser det ut kring skogsbilvägarna på fastigheten? Förr eller 

senare behöver du röja bort gräs, sly och annan växtlighet vid 

vägkanterna. Växtlighet binder vatten till vägen, vilket inte är 

bra då vatten på kort tid kan förstöra en väg. Kontrollera också att 

vägtrummorna funkar – det finns risk att de blockeras eller slammas 

igen vid till exempel avverkning eller dikesrensning. Det är viktigt 

att det finns en fungerande avrinning på vägarna. 

Skogsdiken 

Finns det diken i skogen som fortfarande fyller sin funktion, 

det vill säga är avvattnande så att det blir en bra balans mellan 

syre och vatten i marken? Bra diken ger ofta en friskare skog 

som växer bättre. Ibland behöver man dikesrensa, kontakta 

din virkesköpare om du har frågor eller behöver hjälp. Normalt 

krävs samråd med Skogsstyrelsen innan åtgärden. 

Plocka svamp och bär 

Var ute i skogen och se om du kan fylla hinkarna med 

näringsrika bär som hallon, blåbär och lingon. Inte alla förunnat 

att kunna safta och sylta med råvaror från egen skog! 

Att plocka kantareller är en bra start på svampsäsongen.

Förbered dig inför 

jaktsäsongen 

Bra jaktupplevelser kräver förberedelser, allt från att 

bygga jakttorn, röja pass till att ha koll på sitt vapen 

och annan utrustning. Checka av om du har koll på 

detta inför höstens jakter. 

Text Annsofie Öhman Foto Sara Landstedt 

Säkra jaktpass. Passen ska vara så säkra som 

möjligt. Röj bort sly och buskar både nära passet och 

i skjutgatorna. Markera förbjudna skjutriktningar med 

färg på träden. När det närmar sig jaktpremiär, snitsla 

vägen till passet och märk ut passet noggrant, både på 

plats och på jaktkartan. Se till att jaktkartan är uppdaterad 

med pass, samlingsplatser och stigar till passen. 

Och viktigast av allt, säkerställ att du har markägarens 

godkännande att röja för pass och bygga jakttorn. 

Jakttorn. Kontrollera varje jakttorn, så att det står 

stadigt och är i bra skick. Reparera eller bygg ett nytt 

torn. Extra check på stegarna! Ett jakttorn på passet 

ökar inte bara sikten utan även säkerheten vid avlossat 

skott, vinkeln mot marken ger ett säkrare kulfång. 

Vapenvård. Kontrollera att ditt jaktvapen är i bra 

skick; gå igenom kikarmontage, skruvar i lådor och 

stock, se till att det inte finns synliga skador på vapnet. 

Smörj där det behövs. 

Jakthunden i superform. Se till att din fyrbente 

jaktkompis är i bästa form. Vänj hunden med ett fettrikare 

foder någon månad innan jaktstart. Energibehovet 

ökar under jakten, men för att magen ska klara 

annat foder så behövs gradvis invänjning. Konditionen 

ska vara bra året om, men lägg in extra träning när 

jakt säsongen närmar sig. Växla mellan promenader, 

cykling, simning och intervaller. 

Jägaren. Även jägaren kan få ut så mycket mer 

av jakten genom att vara i form och ha bra kondition. 

Promenader i skogen, cykling eller löpning är bara 

några exempel. 

Dags att förnya jaktgarderoben? Satsa på tåliga, 

ventilerande kläder som skyddar mot vind och vatten. 

Längre fram under hösten kan du komplettera med 

värmande mellanlager. Välj kläder, gärna i signalfärger, 

så att du syns. 

Träna på skjutbanan. Öva ditt skytte i sommar! 

När du tränar, gör det alltid med ditt jaktvapen. Skjut 

in vapnet med rätt ammunition, ofta skiljer det mellan 

jakt- och övningspatroner. Och varför inte ta med hela 

jaktlaget till en gemensam träff på skjutbanan?

TEMA – Ny som skogsägare 

Ny som 

skogsägare 

Det är mycket att sätta sig in i när man är nybliven skogsägare. Hur ska 

man tänka med skogsskötsel, ekonomi och planering? Här ger vi dig de 

bästa tipsen och så träffar vi Hanna Hedström som nyss blivit med skog.

Sydvedaren Gustav Cagner. 

Tips till dig som 

är ny skogsägare 

Känn ingen stress. Det är Sydvedaren Gustav Cagners första uppmaning till den 

som blivit skogsägare. Men det kan ju vara lättare sagt än gjort, när man plötsligt 

blivit skogsföretagare som vill göra allt på bästa sätt. Här delar han med sig av 

erfarenhet och tips. 


D 

u kan bli skogsägare på flera sätt, vanligast är 

att man ärver skogen i familjen eller förvärvar den 

genom generationsskifte, Men det finns också de 

som köper sin skogsfastighet på öppna marknaden. 

– Att äga och bruka skog är både roligt och spännande, 

samtidigt är det en hel del att sätta sig in i. Både att ta 

reda på vad man verkligen vill med sin skog och allt det 

praktiska kring att vara skogsägare, säger Sydvedaren 

Gustav Cagner. 

. 

Hitta skoglig kontakt 

En bra start är att skaffa sig en skoglig kontakt, en person 

som man trivs med och som man kan bolla skogliga 

idéer med. 

– Besök någon av de större skogsdagarna, där ofta 

flera skogsföretag är på plats. Då får du en känsla för 

företaget och hur de jobbar. Kolla också på nätet och försök 

skapa dig en bild av aktörerna som verkar inom ditt 

område. Stämmer mina grundvärderingar med deras? 

Ett annat tips är att prata med sin skogsgranne, och höra 

om hen är nöjd med sin virkesköpare. 

Mål med din skog 

Fundera på vad du vill med din skog, har du några mål, 

någon vision? De flesta skogsägare ser skogen som en 

långsiktig investering. Men det finns också andra värden 

som är viktiga för många, som jakt och friluftsliv, extra 

fokus på biologi och naturvård eller helt enkelt känslan 

i att äga egen skog. Ofta är det en kombination av flera. 

Tänk på att du kan ha olika mål för olika delar i skogen. 

– Många av de skogsägare som jag träffar 

tycker att produktion är viktigast, samtidigt 

som det också finns andra värden, men 

kanske mer i bakgrunden. Den här kategorin 

skogsägare jobbar gärna själv i skogen, på 

kvällar och helger, och tar hand om vindfällen, 

röjer och planterar. Sen finns det motpolen, 

personen som köper skogen som en ren 

investering och vill ha hjälp med allt. 

En viktig fråga som Gustav tycker att 

man som skogsägare ska ställa sig är; vad 

kan och vill jag göra själv i skogen och vilka 

tjänster kan jag leja ut. 

– Många gånger tycker man att det är kul 

att göra en del jobb i sin egen skog, men det 

tar tid! Det gäller att planera smart och sätta gränser så 

att man får ihop familjelivet också, säger han. 

Med en skogsbruksplan 

får man en känsla 

för skogen och en bild 

av var man ska sätta in 

kraften. 

Skogsbruksplan – ett smart verktyg 

När du har fått en skoglig kontaktperson och har en bild 

av vad du vill med din skog är det dags för nästa steg. Se 

då till att virkesköparen besöker din fastighet, så att ni 

gemensamt kan titta på skogen och bolla idéer kring de 

olika bestånden och framtida åtgärder. 

– Om det inte finns en relativt ny skogsbruksplan så 

är det där man ska börja, att beställa en ny plan. Med en 

skogsbruksplan får man en känsla för skogen och en bild 

av var man ska sätta in kraften. Börja där skogen mår 

sämre eller åtgärden är mer akut. Är det något bestånd 

som mår bra att avverkas ganska omgående, eller finns 



Nyblivna skogsägaren Hanna Hedström tycker att det var bra att vara ute i sin 

skog med virkesköparen. Allt blev så mycket mer konkret då, menar hon. 


Att äga och bruka 

skog är både roligt och 

spännande, samtidigt är 

det en hel del att sätta 

sig in i. 

det angrepp av barkborren som ska prioriteras? Planen är 

ett jättebra stöd för att planera skötseln av skogen, säger 

Gustav. 

Skogsbruksplanen ger bland annat information om åtgärdsbehov, 

skogstillstånd och avverkningsmöjligheter. 

När du skapar en skogsbruksplan så är den numera alltid 

grön, det vill säga den är förberedd för om du vill certifiera 

din fastighet. 

– Vill man certifiera sin fastighet enligt FSC ® och 

PEFC , så följer man helt enkelt åtgärderna i skogsbruksplanen. 

Min egen spaning är att det blir alltmer vanligt 

med certifiering, då trenden är att slutkonsumenten i en 

ökande grad efterfrågar spårbart virke, menar Gustav. 

Skogen som företag 

Som skogsägare blir man också företagare, och då 

gäller det att planera och ha koll på intäkter, kostnader, 

bokföring, skatter med mera. 

– Ta gärna hjälp av en expert som kan det här med 

skogsekonomi och skogsjuridik. Lägg hellre tid på att 

bli en bra beställare och på att planera kostnader och 

intäkter och så tar du hjälp med det andra. Vi på Sydved 

kan hjälpa dig att få en bra kontakt på till exempel Areal, 

som jobbar med ekonomisk och juridisk rådgivning. (Läs 

mer om skogsjuridik på sidan 26.) 

Är ni flera ägare till en skogsfastighet så kan det vara 

en klok idé att utse någon som ska föra talan för skogsfastigheten. 

Det brukar snabba på både själva uppdraget 

och affären. 



Full koll med inloggat läge 

Tack vare att det nu finns många digitala tjänster är det 

enkelt att hela tiden ha full koll på sin skog och olika 

uppdrag. På Sydved finns Min skog, som är skogsägarnas 

privata sidor med information om affärerna. 

– Du loggar enkelt in med bank-id och kan då se all 

information vad gäller ekonomi, uppdrag och så vidare. 

Här finns även skogsbruksplanen eller en fastighetskarta, 

om man inte har en plan, säger Gustav. 

Ett annat smart hjälpmedel är Sydveds app som är ett 

väldigt användbart verktyg att ha när man går runt i sin 

skog och tittar på bestånden. 

– Appen är verkligen bra! Jag lyfter alltid fram den 

till nya skogsägare. Många har tidigare använt sig av 

Google Maps, och blir positivt överraskade när de nu 

enkelt får koll på sina fastighetsgränser. Och såklart så 

får de ännu mer information om de har en skogsbruksplan 

genom oss. 

– Med appen är det också smidigt att dela information 

med oss på Sydved. Kanske vill du visa var det finns 

vindfällen eller granar som är angripna av barkborrar. 

Eller visa ett bestånd där du vill påbörja en åtgärd eller 

har funderingar om. 

Och just det här att tillbringa en hel del tid i sin skog 

och lära känna bestånden, är inte bara ett smart tips för 

att samla information och få koll på läget, utan kanske 

också en av anledningarna till att man faktiskt valde att 

bli skogsägare. 

En digital skogsbruksplan förenklar planeringen. 

steg för dig 

som ny 

6skogsägare 

• Skaffa en skoglig kontaktperson som du kan 

bolla idéer med. 

• Vad vill du med din skog? Sätt upp mål, på 

kort och lång sikt. 

• Skaffa en ny skogsbruksplan eller uppdatera 

den du tagit över. Hjälper dig strukturera och 

prioritera åtgärderna. 

• Tveka inte att skaffa ekonomisk hjälp om du 

har frågor – det brukar löna sig. 

• Överväg om du ska försäkra din skog – 

bränder, stormar och angrepp av granbarkborren 

kan ställa till det ordentligt. Även 

misslyckade planteringar kan ingå i en del 

försäkringar. 

• Lär dig mer! Finns kurser i allt från att lära 

sig hantera en motorsåg till att skaffa sig 

grundlig skoglig kunskap. Du får alltid tips 

och idéer, och lär känna andra som också 

gillar skog! 


Hanna blev 

med skog 

Hanna Hedström har växt upp med skog 

och jakt. När hennes pappa frågade om 

hon ville ta över skogen tvekade hon inte. 

– Det kändes självklart på något sätt, 

samtidigt har jag mycket kvar att lära, 

säger hon. 

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson 

H 

anna har starka minnen från långa dagar i 

skogen när hon var liten. 

– Från att jag kunde vara tyst fick jag följa med 

pappa på älgjakt. Det var spännande och så var det en 

härlig gemenskap i jaktlaget. Jag trivdes bra med att vara 

ute i skogen. 

Hannas pappa ägde skogen där de jagade. Han 

tillbringade mycket tid i skogen, strax utanför Gagnef i 

västra Dalarna. Han tog bort vindfällen och röjde en del i 

beståndet. Men när han blev äldre kände han att det var 

dags för någon annan att ta över och frågade då sina tre 

barn, Hanna och hennes två bröder om det fanns intresse 

för skogen. De andra syskonen var inte intresserade, men 

det var däremot Hanna. 

– Jag sa ja direkt. Det känns både roligt och lite läskigt. 

Jag har inte arbetat så mycket i skogen, utan mer varit 

där och jagat. Det finns mycket som jag inte kan om skog, 

men jag får lära mig! 

45 hektar skog – mest tall 

Hennes mål är att hon själv ska kunna se vad som 

behöver göras i skogen och även kunna utföra lite 

mindre uppgifter på egen hand. Som att röja med en 

motorsåg till exempel. 

Hanna äger nu totalt 45 hektar skog. Merparten av 

skogen består av tall. Sedan finns även inslag av gran 

och björk. Hon gjorde en avverkning under förra året. Det 

som står närmast i planeringen nu är markberedning, 

plantering, men också gallring och röjning i vissa delar av 

beståndet. 

Blir konkret se skogen på plats 

Hanna har en digital skogsbruksplan där hon får en bra 

överblick över skogen och vad som behöver göras. 

– Sedan har jag varit ute i skogen med vår virkesköpare 

från Stora Enso. Vi har tittat på skogen på plats och pratat 

om vad som behöver göras. Det var bra att vara på plats, 

då blev det mer konkret, säger hon. 

I framtiden skulle hon gärna gå kurser för att lära sig 

mer om hur man sköter skogen för att få en välmående 

skog. 

Hanna Hedström 

Ålder: 34 

Intressen: Jakt. Ser fram emot att jaga i den egna skogen! 

Jagar bland annat vildsvin. 

Bor: I Gagnef, Dalarna. 

Typ av bestånd: 45 hektar. Tall med inslag av gran och björk. 



Jag tror att skogen 

har en viktig roll att 

fylla i framtiden och 

det är fint om just min 

skog kan bidra till 

ett bättre klimat. 

– Sedan kan jag också bolla med pappa om det är 

något. Han har ju lång erfarenhet av att äga skog. 

Det känns skönt. 

Hannas mål med skogen är att den ska vara 

välmående och välskött. 

–Som skogsägare har jag ett ansvar att sköta 

skogen på ett bra sätt och jag kommer ta hjälp så 

att de skogliga åtgärder som behöver göras verkligen 

blir av. Sedan kan jag också se att jag har ett 

ansvar ur ett klimatperspektiv. Jag tror att skogen 

har en viktig roll att fylla i framtiden och det är fint 

om just min skog kan bidra till ett bättre klimat! 


Lär dig 

mer 

Det finns alltid mer att lära, både 

för den nyblivna skogsägaren 

och för erfarna. Här är några tips 

på kunskapskällor. 

Hållbart familjeskogsbruk, Linnéuniversitetet 

På Linnéuniversitetet i Växjö finns det flera kurser i 

hållbart familjeskogsbruk. Kurserna finns på halveller 

trekvartsfart. I kurs 1 lär du dig grundläggande 

om skogsbruk. Fördjupning inom skogsekologi, 

skogsuppskattning, virkesmätning och handel med 

virke. Kurs 2 är en fördjupning, inom skogsskötsel, 

skogsproduktion, skogsteknik och skogsekonomi. 

Lnu.se 

Kunskap Direkt 

Webb som Skogforsk står bakom, där man kan lära 

sig otroligt mycket om skog och skogsskötsel. Som 

ett stort uppslagsverk med texter och filmer. Kräver 

inloggning och är en kostnadsfri tjänst. 

Kunskapdirekt.se 

Skogens pärlor 

Alla som är registrerade skogsägare kan skapa ett 

konto och få koll på var det finns värdefulla skogsmiljöer 

och kulturlämningar i sko garna. Några 

exempel: nyckelbiotoper, forn- och kulturlämningar 

och artobservationer. 

Skogsstyrelsen.se/skogensparlor 

Röjsågs- och motorsågsutbildning 

Skogsstyrelsen erbjuder många skogliga utbildningar, 

på deras webb hittar du flera tillfällen för 

röjsågs- och motorsågsutbildning i hela landet. 

Vem är den 

privata skogsägaren? 

Nästan hälften av Sveriges skogar ägs av 

privat personer, det finns alltså cirka 310 000 

privata skogsägare. 60 procent är män och 38 

procent är kvinnor (2 procent har ej angett kön). 

Medelålder bland skogsägare har stigit och är 

idag 61 år. 

Tillsammans äger de privata skogsägarna 

drygt 11,4 miljoner hektar produktiv skogsmark, 

vilket är ungefär hälften av den totala skogsmarksarealen 

i Sverige. Andra ägare av svenska skogen 

är privata skogsbolag samt staten, kommuner och 

svenska kyrkan. 

De flesta skogsägare lever inte på skogen, utan 

har ett vanligt arbete, och ser skogen som ett 

fritidsintresse och en extra inkomst. Endast 8 procent 

får huvud delen av sin inkomst från skogen. 

Var fjärde äger skogen i en annan kommun än där 

de bor. 

I många familjer går skogen i arv och brukas i 

generation efter generation. 

Källa: Skogsbarometern 2022 

Skogsstyrelsen.se 

Grundkurs för skogsbruk, 

Hushållningssällskapet 

En komprimerad utbildning inom skogsbruk. Fyra 

kvällsträffar och en dag i skogen. 

Hushallningssallskapet.se 



Lagar och regler 

att hålla koll på 

Det finns lagar och regler som styr att skogen sköts på rätt sätt. Här är några 

saker att hålla koll på för den som är ny som skogsägare. 

Text Sanna Casson Foto Magnus Binnerstam 

1. Ett område som är 5 000 kvadratmeter 

och har fem meter höga träd brukar 

räknas som en skogsfastighet. Att äga en 

skogsfastighet likställs med att driva ett 

företag. 

2. När du köper eller ärver skog behöver 

du registrera ett företag. Senast tre månader 

efter att du har förvärvat skogen ska 

du ansöka om en lagfart hos Lantmäteriet. 

3. I Skogsvårdslagen står det att skogen 

är en förnybar resurs som ska skötas 

så att den ger god avkastning. Du ska även 

ta hänsyn till naturen och kulturmiljön. 

4. När du röjer eller avverkar träd finns 

det flera sätt att ta hänsyn till friluftsliv och 

biologisk mångfald. Du ska exempelvis se 

till att stigar och leder är framkomliga och 

bygga skogsbilvägar så att skadorna på 

naturen blir så små som möjligt. 

Mer om detta kan du läsa på Skogsstyrelsens 

webb. 

5. Om du har fornlämningar på din mark 

får du inte flytta, täcka över eller på något 

sätt skada dessa. Information om fornlämningar 

finns i Riksantikvarieämbetets 

kartverktyg. 

6. Föryngringsavverkning på minst 0,5 

hektar ska anmälas till Skogsstyrelsen 

senast sex veckor i förväg. Detsamma 

gäller avverkning för annat ändamål än 

virkesproduktion. Du behöver inte skicka 

in en anmälan om avverkning vid röjning 

eller gallring. 

7. En viktig del när du förvärvar skog är 

att undersöka om det finns vägar och vem 

som får nyttja dem. Den informationen 

finns hos Lantmäteriet. 


Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare på Sydved. 

Med gallring 

skapar du en 

värdefull skog 

Vill du skapa en värdefull skog? Då är gallring en av de viktigaste åtgärderna. 

Du får en friskare skog och på sikt ett ökat virkesvärde på träden som lämnas 

kvar. Dessutom är det ett gyllene tillfälle att utveckla skogens naturvärden. 


När man gallrar tar man bort svaga och skadade 

träd, så att de som står kvar får chans att 

utvecklas till värdefulla träd. Träden man sparar 

får större utrymme och bättre tillgång till ljus, 

näringsämnen och vatten, vilket gör att man får större 

volymer värdefullt virke vid den framtida slutavverkningen. 

Forma din framtida skog med gallring 

– Många skogsägare som gallrar gör det av skogsvårdsskäl 

och med en förhoppning om att få en första 

ekonomisk intäkt från sin skog, men gallringen är också 

en chans att själv påverka hur du vill ha din skog, säger 

Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare på Sydved. 

Skogens naturvärden ska alltid vårdas, här arbetar 

Sydved enligt företagets riktlinjer Generell naturvård 

(som är högre än skogsvårdslagens krav). 

– Det kan handla om att gallra fram gamla vårdträd 

och olika inslag av löv, och på så sätt få mer variation i 

skogen. Genom gallring kan man också göra odlingsrösen, 

torpruiner, stenmurar mer tydliga i landskapet, 

och på så sätt känna historiens vingslag i sin egen skog. 

Jägaren kanske passar på och skapar miljöer med 

riklig tillgång på foder för viltet, och för en del andra är 

det viktigt att förvalta skogen som en del i familjetraditionen, 

så att den blir till glädje även för nästa generation. 

Ett annat plus med gallring är att skogen blir mer 

öppen och upplevelsen av skogen förändras. För alla 

som gillar friluftsliv är det positivt när det så småningom 

blir lättare att röra sig i terrängen. 

Kom i gång i tid 

Det gäller att komma i gång med gallringsprogrammet i 

tid – men första steget är inte att gallra utan röja skogen 

flera gånger innan den är gallringsmogen. Då ökar chansen 

till ett bra netto redan vid förstagallringen. 

När ska man då gallra? 

– Tumregeln är att gallring i granskog görs när granen 

närmar sig 11–13 meter, och motsvarande för tallskog är 

10–12 meter, säger Niklas. 

Ett annat tips är att titta på grönkronorna för att få en 

fingervisning om när det är gallringsdags, det vill säga 

när man märker att kronorna börjar växa in i varandra. 

– I granskog när kronan närmar sig två tredjedelar 

av stammens fulla längd, och i tallskog pratar man om 

halva stammens längd. För lövträd skiljer det sig åt, men 

för till exempel björk och asp ska den gröna kronan vara 

minst 50 procent av trädets 

höjd för att må bra. 

Förstagallringen – 

här tar du i 

Vid en förstagallring 

avverkar man för det 

mesta mer än i följande 

gallringar. Här handlar 

det om en gallringsstyrka 

som motsvarar 

25–40 procent av grundytan*. 

Förklarat på ett 

annat sätt så ska cirka 

2 300 träd per hektar 

bli cirka 1 600 träd per 

hektar. 

– Det är ju vid förstagallringen 

man tar upp 

stickvägar i beståndet, 


Är skogen röjd i rätt 

tid och på rätt sätt, 

får du i regel ett 

ekonomiskt netto 

första gången du 

gallrar. 

Är det 

dags att gallra 

i din skog? 

Använd mallarna på skogskunskap.se 

så att skördaren och skotaren ska kunna röra sig på ett 

smidigt sätt i skogen. Ofta kan intrycket vara att vägarna 

är stora, men det är viktigt att redan från början göra 

vägarna tillräckligt stora, för då kan man använda 

samma vägar vid kommande gallringar. 

Varje gallringsuppdrag genomförs i nära samverkan 

med skogsägaren, och här kan man rådgöra med 

sin virkesköpare om man till exempel vill gallra så att 

det skapas foder för viltet eller om man vill gallra fram 

speciella kulturminnen på fastigheten. Själva gallringen 

utförs sedan av Sydveds entreprenörer som känner till 

skogarna i sitt område. 

– Är skogen röjd i rätt tid och på rätt sätt, får du i 

regel ett ekonomiskt netto första gången du gallrar. Om 

skogen däremot är sent röjd eller inte alls, och stammarna 

är många och klena, får man snarare räkna med 

en kostnad vid första gallringen, säger Niklas. 

Svagare andragallring 

Efter ytterligare en tid är det dags för en andra gallring. 

Jämfört med förstagallringen är den här som regel 

svagare, med uttag på omkring 20–25 procent av grundytan. 

I övrigt går den till på samma sätt, men nu ger 

åtgärden en större intäkt. Detta eftersom stammarna 

är grövre och ger en större andel sågtimmer och 

därmed högre intäkter. 

– Vissa skogsbestånd kan dessutom 

vara lämpliga att gallra en tredje gång, 

men en tumregel är att den sista 

gallringen i beståndet ska göras innan träden passerar 

20–22 meters höjd. Risken för stormskador ökar ju högre 

skogen är, och själva gallringsingreppet ger en något 

ökad risk för stormfällningar direkt efter gallringen. Men 

efter några år har träden stabiliserats och man har ett 

bestånd som är stärkt för framtiden, konstaterar Niklas. 

När man har gallrat klart ska man ha nått det stamantal 

man vill ha till föryngringsavverkningen. Beroende 

på bonitet räknar man med 600–900 stammar per hektar 

men det finns bördiga marker som kan bära betydligt fler 

stammar. Med fler träd än marken orkar bära finns risk 

för självgallring – och i och med det förlorade intäkter. 

* Grundytan: Tvärsnittsytan av träden avsågade på 1,3 meters höjd 

och anges i kvadratmeter per hektar. 

Varför gallra? 

Gallring är skoglig friskvård – träden som lämnas 

kvar får mer utrymme och bättre tillgång till vatten och 

näring. 

Skogens tillväxt fokuseras på vitala träd: du får 

mer volym av bra virke och högre andel timmer vid 

slutavverkningen. 

Du väljer själv vilka trädslag du vill släppa fram. 

Ett gyllene tillfälle att utveckla skogens natur- och 

kulturvärden. Miljöer som främjar biologisk mångfald 

kan skapas. 

Normalt får du en intäkt från din skog redan efter 

cirka 25 år. 

Det blir lägre avverkningskostnader vid en föryngringsavverkning 

i en gallrad skog. 

Skogen öppnas upp och blir mer tillgänglig för 

friluftsliv. 


Gallrade träd 

ger god 

virkeskvalitet 

Marken kan bära en viss mängd virke och den volymen 

är ungefär densamma oavsett om du gallrar eller 

inte. Skillnaden är att stammarna i den gallrade, skötta 

skogen kan utvecklas, växa och bli kraftigare vilket 

ger en god virkeskvalitet och större vinst vid senare 

gallringar och slutavverkningen. 

Har du bördig mark kan du gallra tre gånger under 

en omloppstid, medan det på mager mark kan vara 

lämpligt med en till två gallringar. Vid andra gallringen 

kommer det ofta ut en del sågtimmer som kan ge ett 

bra ekonomiskt netto. 

Det här gäller 

vid gallring på en 

FSC-certifierad 

fastighet 

1. Efter en gallring i barrskog ska minst 10 procent 

av stammarna vara löv. Men – om det redan innan 

gallringen finns mindre än 10 procent löv, så ska allt 

löv sparas. 

2. Minst 5 lövträd per hektar ska lämnas, och ges goda 

livsbetingelser för att bli naturvärdesträd. Exempel 

på sådana träd: ädellöv, asp, sälg, hassel och rönn. 

3. Minst 3 högstubbar per hektar ska lämnas vid 

maskinavverkade gallringar. 


Amanda de Castro Segtowich, doktorand 

på SLU, forskar om gallringens betydelse 

för att minska effekten av torka i tallskogar. 

Forskningen 

guidar dig rätt om gallring 

Hur breda ska stickvägarna vara när du gallrar och varför klarar sig ett gallrat 

bestånd bättre mot torka? Här är några exempel på den senaste forskningen 

inom gallring. 



Urban Nilsson, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet. 

U 

ngefär en tredjedel av all skog som 

avverkas i Sverige kommer från gallring. 

– Det är många hektar vi pratar om, 

så det påverkar en stor areal. Genom att 

forska om gallring kan vi hitta metoder för 

att bibehålla tillväxt och värden i beståndet, säger Urban 

Nilsson, forskare på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. 

Fler torrperioder i framtiden 

Ett viktigt forskningsområde just nu handlar om hur man 

ska sköta skogen när klimatet på jorden förändras. Vi 

står inför fler torrperioder i framtiden, hur påverkar det 

hur vi ska gallra våra skogar? Amanda de Castro Segtowich 

är doktorand på SLU och forskar just om detta. 

– De riktlinjer om gallring som används i Sverige idag 

skapades utifrån att brist på kväve och ljustillgång är de 

främsta begränsande faktorerna för trädens tillväxt och 

vitalitet. Men i framtiden, med tanke på klimatförändringarna, 

kan även brist på vatten begränsa, säger hon. 

Amanda undersöker gallringens betydelse för att 

minska effekten av torkan i tallskogar och tittar därför på 

hur gallrade bestånd beter sig i torrare perioder, jämfört 

med ogallrade. 

–De tidiga resultaten av min forskning visar att de träd 

som finns i en kraftigt gallrad skog påverkas mindre av 

torka än träd i en ogallrad skog, vilket visar på en positiv 

effekt av gallring för trädens tillväxt, säger hon. 

Med andra ord kan man motverka torkstress hos träd 

genom gallring. Med färre träd i beståndet finns det en 

större tillgång till vatten för varje träd. 

– Samtidigt minskar man skogens totala tillväxt om 

man gallrar för hårt. Det blir en avvägning vad som gynnar 

skogen bäst, säger Urban Nilsson. 

Breda stickvägar från början 

En annan upptäckt som gjorts i forskningen handlar om 

stickvägar, där skördare och skotare arbetar sig fram i 

beståndet. Det är vanligt att man tar upp smala stickvägar 

vid första gallringen, för att inte behöva ta bort 

träd i onödan. Problemet är att när man gör en andra 

gallring så klarar inte de större maskinerna att komma in 

på stickvägen. 

– Ett råd jag vill ge till skogsägare är att göra en bred 

stickväg från början inför första gallringen. Det kanske 

ser brutalt ut, men tillväxtförlusten är liten och på sikt så 

tjänar du på det, säger Urban. 

Ta inte bort livskraftiga träd 

Hur mycket ska man gallra då enligt forskningen? 

– Man kan variera gallringsstyrkan i ett bestånd. Vissa 

täta partier behöver gallras mer, medan andra delar av 

beståndet behöver gallras mindre. Detta kan vara svårt 

att avgöra i en skogsmaskin. Därför håller vi 

nu på att använda data från lasermätningar, så 

att föraren enkelt kan utläsa på en digital karta i 

skogsmaskinen vilka partier som är glesa och vilka 

som är täta, berättar han. 

Att träden är jämnt placerade kan se prydligt ut, men 

det är onödigt. 

– Om det står två fina träd bredvid varandra, lämna 

dem. Ta inte bort livskraftiga träd för att de inte är jämnt 

fördelade. Träden är bra på att ta upp resurser omkring 

sig, även om de står gruppvis. 

Blandat bestånd gynnar mångfalden 

En viktig del i forskningen är att undersöka hur man kan 

gallra för att gynna den biologiska mångfalden. I norra 

Sverige görs exempelvis olika försök för att titta på hur 

man kan gallra för att bidra till ljusa partier på marken, 

vilket gynnar lavar som renarna äter. Renens vinterbete 

består bland annat av marklavar som finns i tallskog och 

hänglavar som är vanligast i gammal granskog. De 

be höver solljus och gynnas av 

gallring. 

Något annat som gynnar biologisk 

mångfald, men även produktionen, 

är att satsa på ett blandat bestånd 

med olika trädslag. Intresset för 

lövträd ökar i Sverige och flera 

forskningsprojekt pågår just nu för 

att hitta gallringsstrategier för dessa 

trädslag. 

– Vi har mycket erfarenhet av gallring 

av tall och gran. Men klimatförändringarna 

gör att vi måste använda 

olika trädslag mer för att sprida 

riskerna. I Finland har man forskat en 

hel del på gallring av björk och det är 

något som vi också fördjupar oss i. Hur ska man forma 

lövbeståndet för att skapa en så värdefull skog som 

möjligt? säger Urban. 

Klimatförändringen skapar ovisshet 

En utmaning för forskarna är klimatförändringarna och 

ovissheten om framtiden. 

– När man forskade under 80-talet kunde man utgå 

från att klimatet skulle vara det samma tio år framåt, 

men nu vet man inte det. Vi kommer förmodligen få ett 

varmare klimat, men kanske också fler torrperioder 

och annat som påverkar skogen. Därför måste vi vara 

snabbfotade och ha flera olika alternativ för hur vi ska 

sköta skogen. Det finns många olika metoder för gallring 

beroende på vad man vill med sitt bestånd, avslutar 

Urban Nilsson. 

Foto SLU 

Ett råd jag vill ge till 

skogsägare är att göra 

en bred stickväg från 

början inför första 

gallringen. 


Hanna Staland, hållbarhetsspecialist på Stora Enso. 

Sköt kantzonen 

rätt och gynna 

naturvärden 

Nu undersöker Skogforsk hur man kan skapa kantzoner vid gallring. Hanna Staland på 

Stora Enso tycker det är ett intressant projekt då kantzoner mot vatten är viktiga för 

biologisk mångfald. En av provytorna i fältförsöket ligger på Stora Ensos mark i Dalarna. 


E 

tt exempel på en kantzon är ett område med 

träd och annan vegetation som lämnas utmed 

ett vattendrag. 

– Genom att sköta kantzonen på rätt sätt 

kan man bevara och gynna de naturvärden 

som finns, men också skapa förutsättningar för att kantzonen 

blir funktionell på lång sikt. En funktionell kantzon 

bidrar bland annat till beskuggning av vattendraget och 

bevarar viktiga markkemiska processer, säger Hanna 

Staland. 

Kantzonen stabiliserar också strandkanten och förhindrar 

erosion och transport av slam. 

Många av dagens kantzonsmiljöer ligger i områden 

där man tidigare har avverkat hela vägen fram till vattendraget 

och på så sätt tagit bort den naturliga kantzonsmiljö 

som tidigare fanns. 

– Detta resulterar ofta i att man fått en likåldrig och 

grandominerad kantzon, medan målet med den kunskap 

vi har nu är att skapa en skiktad kantzon med död 

ved och gärna ett stort lövinslag. 

Gallrat skogen på fyra olika sätt 

Under 2022 och 2023 har Skogsforsk lagt ut flera fältförsök, 

bland annat på Stora Ensos mark i Dalarna. 

Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen 

om hur skogen i kantzonen utvecklas på kort och lång 

Fakta kantzoner 

Det är viktigt att ta hänsyn till vattendrag i skogen och 

anpassa skogsskötseln för att skapa kantzoner. Till 

exempel kan det handla om att spara skog längs ett 

vattendrag vid en avverkning och anpassa röjning och 

gallring för att gynna en kantzon. Syftet med kantzonerna 

är bland annat att: 

• Bevara viktiga markkemiska processer. 

• Förhindra transport av eroderad jord och stabilisera 

strandkanten, 

• Ge föda till vattenlevande organismer genom löv och 

småkryp som faller ner i vattnet. 

• Ge skugga. 

• Bevara biologisk mångfald. 

Källa | Skogsstyrelsen 


Ett tips när man gallrar en kantzon är att ge lövträd goda förutsättningar för att växa där. 

sikt, beroende på hur man gallrar zonen närmast vattendraget. 

Jörgen Hult är produktionsledare på Stora Enso och 

har hjälpt till med fältförsöken: 

– Vi har gallrat skogen intill små vattendrag på fyra 

olika sätt. En av ytorna har gallrats hårt, en annan normalt. 

På en yta har man bara sparat björk och en yta är 

helt ogallrad, berättar han. 

I områdena som valts ut växer grandominerad skog 

intill vattnet och i fem av sex områden finns det ingen 

eller lite underväxt av buskar och småträd. Målet är att 

följa upp dessa områden under flera årtionden framöver. 

Idag sköts kantzoner på olika sätt vid gallring beroende 

på hur området ser ut och vilka naturvärden som finns. 

Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller 

sjön är inte den andra lik. Ibland behöver man lämna 

breda, helt orörda kantzoner och i andra fall behöver 

man gallra och röja mer. 

Vad ska man tänka på när man gallrar och röjer 

en kantzon? 

– Det beror på hur den ser ut och vilka naturvärden som 

Vill du veta 

mer om hur man tar 

bra miljöhänsyn vid 

skogsbruk? 

finns. Ett tips är att ge 

lövträd goda förutsättningar 

att finnas kvar i 

kantzonen. Löv som faller 

ner i vattnet blir till föda för 

till vattenlevande organismer 

och kan exempelvis öka artrikedomen 

av fisk i skogsbäckar. 

Kantzoner med höga naturvärden 

eller där marken är fuktig kan lämnas 

ogallrade. 

I kantzoner med mindre lövinslag kan man frihugga 

det löv som finns, vilket innebär att man gallrar bort alla 

omkringstående barrträd. 

Men när det gäller enskiktade barrdominerade 

bestånd behöver vi mer information hur man ska skapa 

en mer funktionell kantzon vid kommande slutavverkning. 

Det är gallringen av dessa områden som vi tror och 

hoppas att Skogforsk försök kommer att kunna ge mer 

kunskap om, säger Hanna Staland. 

Gå in på Skogsstyrelsens webb och 

sök fram målbilder för god miljö - 

hänsyn. Där finns bra beskriv ningar 

på vad man ska tänka på för att 

exempelvis lämna bra hänsyn 

till kantzonsmiljöer. 


Sommarfix 

Foto Fabian Björnstjerna/Stora Enso 

Tips för dig som gärna vill ha ett sommarprojekt 

Nu välkomnar vi sommaren, årstiden som ger många av oss extra tid att både vila 

och hugga tag i nya projekt på hemmaplan. Här delar vi med oss av inspiration för 

sådant som kan passa den aktiva semesterfiraren! 

Text Annsofie Öhman 


Rama in blomsterrabatten 

Enkelt och snyggt är det att använda sig av en trädgårdskant i stål för att 

rama in trädgårdens rabatter. Kanter i obehandlad rostande stålkant ger 

en fin touch åt trädgården. 

Foto rostikt.se 

Kratta gårdsplanen 

Naturen är stark och din grusade gång eller gårdsplan behöver sannolikt 

rensas mer än en gång under växtsäsongen. Det går ju att göra det för 

hand, men det blir lättare med en djupgående gårdsharv som skär bort 

ogräs och efterharvar i samma moment. Harven kopplar du enkelt till traktorn 

eller fyrhjulingen. Rent och snyggt utan bekämpningsmedel! 

Byta vindskivor 

Vindskivorna tar emot mycket av husets regn och rusk. Kanske räcker 

det att stryka på färg eller så är det lika bra att byta ut dem. Det kan vara 

lite knixigt om det handlar om höga höjder, så kanske behöver du hyra en 

byggställning. 

Bygg ett utekök 

Utekök kan göras hur stora och avancerade som helst, men du kommer 

ganska långt med ett litet och kompakt kök. Det behövs ytor för tillredning 

och gärna tillgång till rinnande vatten. Bra förvaring för matporslin och 

köksredskap är ett plus. Glöm inte krokar för grillverktyg, då du sannolikt 

har grillen i närheten. 

Nytt trädäck 

Ja, kanske inget litet projekt, men det kan vara bra med uteplatser på 

många ställen runt huset. Både för att följa och undvika solen. Och bor du 

i lägenhet, varför inte satsa på ett litet trädäck på balkongen? Trallvirke, 

skruv och verktyg finns på bygghandeln. Byggbeskrivning hittar du till 

exempel på byggbeskrivningar.se 

Foto iStock 

Foto axotron.se 

Snygga till uteplatsen 

Kanske har du redan tvättat och oljat in uteplatsen för säsongen, men det 

finns annat att göra för att skapa ett uterum som blir en mysig ställe för 

hela familjen. 

• Bygg eller köp en enkel skärmvägg som både ramar in och skyddar 

mot vind och insyn. 

• Skapa liv med gröna växter och blommor på uteplatsen eller balkongen. 

Jobba med olika storlekar på krukorna och plantera i olika höjder. 

Amplar eller krukor med hållare funkar bra för plantering på högre höjd. 

• Har du testat popcorngräs? Häll i vanliga popcornkärnor (skippa 

micro varianten) i en kruka med planteringsjord, och vattna. Blir snabbt 

ett fint prydnadsgräs – till en ringa kostnad. 

• Jobba med kuddar, dukar och tyger för att skapa en varm, välkomnande 

stämning. 

• Sommarens inledning är ljus, men sedan tar det inte lång tid innan 

sommarkvällarna börjar bli mörka. Ljusslingor i taket skapar en mysig 

känsla, men det finns också annan typ av belysning som passar uterummet. 

Tycke och smak avgör! Solcellslampor som laddar på dagen 

och lyser så snart det skymmer är ju lätta att placera och kan enkelt 

flyttas runt. 

Snickra en träbänk 

Snickra en enkel träbänk, som du kan ha längs en husvägg eller ute i trädgården, 

med plats för blommor och köksörter. Kanske har du överblivet, 

lite grövre virke med lite patina som du kan använda? 


Picknicken 

– en god idé 

Sommaren är den stora säsongen för utflykter. Vi beger oss till vackra eller 

speciella platser utomhus – i skogen, på stranden, i parken eller kanske 

”bara” bakom ladan på gården för picknick. Den medhavda måltiden dukas 

upp i det fria och nu kan vi bara njuta av stunden. Här tipsar vi om prylar 

som ger det lilla extra till sommarutflykten. 

Text Annsofie Öhman Foto iStock 



Smarta prylar 

för picknicken 

Picknickkorg med lock och mjuka läderhandtag, 

som smidigt kan vikas åt sidan. 

399 kr på ahlens.se 

Ett kompakt och stabilt hopfällbart bord. 

Perfekt att ha med på vandring eller för 

picknicken i parken. Bordsskivans yta är 

55 x 42 cm. Liberty från Uquip. 

549 kr på naturkompaniet.se 

Slitstark och lätt emaljmugg med vilda 

djur från den nordiska naturen. Från Muurla. 

150 kr på royaldesign.se 

Praktisk mattermos med yttre 

lock som blir mugg eller skål. 

Vikbar sked i inre locket plus 

plats att förvara kryddor eller 

annat matigt. Värme i 12 timmar, 

kyla i 24 timmar. 

449 kr på sagaform.se 

Liten, smidig och stabil eldbox som du 

enkelt kan ta med dig. Firebox skyddar 

miljön omkring elden och klarar höga 

temperaturer. Den väger 1,4 kilo och är 

enkel att ta isär. 

1095 kr, outnorth.se 

Foto Scott Webb 


Härligt rutig picknickfilt med ovansida i 

fleece och vattentät undersida. Scotty 

från Uquip. 


Sked, kniv och gaffel av rostfritt stål. 

Hålls på plats med ett läderfodral. 

Primus cutlery. 

139 kr, naturkompaniet.se 

Kånken Art Mini, en ryggsäck som 

är perfekt när barnen vill packa ned sina 

egna grejor till utflykten. Men passar 

även vuxna. 


Checklista 

picknick 

Picknickkorg, kylväska eller ryggsäck. 

Kylklampar för mat och dryck. Eller 

frys vatten i vattenflaskor och använd som 

kylklampar. 

Picknickfilt eller sittunderlag. 

Tallrikar, bestick och muggar. 

Glöm ej extra vatten. 

Stormkök eller liknande om du vill ha 

varm mat. 

Mat och dryck efter önskemål! 

Förbered någon aktivitet, uppskattas 

speciell av de små. Några exempel: skattjakt, 

kubb, musikquiz, frågesport. 

Glöm inte att ta med en påse att slänga 

skräpet i! 

Foto iStock 

Foto Krisztina Papp 


Våga satsa 

på tall 

På många skogsmarker i Sverige dominerar granen. Men att plantera gran 

på mager mark är inte lönsamt. 

– Vi jobbar för att fler skogsägare ska föryngra med tall på tallmark för att 

få en livskraftig skog. Genom samarbete mellan markägare och jägare kan 

vi dessutom få ned betesskador på tallen, säger Jenny Morgansson 

på Skogsstyrelsen. 

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson och Mattias Siljefjord 

U 

nder många år har granen varit dominerande 

på svenska skogsmarker, framför allt i södra 

Sverige. 

– Det finns flera orsaker till att skogsägare 

väljer att satsa på gran i stället för tall. Det har funnits 

en stor efterfrågan på gran på marknaden och sedan är 

betestrycket hårt på tall. Många älgar, hjortar och rådjur 

är förtjusta i tallskott, säger 

Jenny Morgansson. 

Projektet Mera Tall 

Problemet är att alla 

• Mera tall är ett samverkansprojekt där 

skogsmarker inte är lämpade 

Skogsstyrelsen, markägare, jägare och 

för gran. 

skogsbranschen samarbetar. 

– Gran får i sig vatten 

• Stora Enso Skog och Sydved är några av ytligt och planterar man den 

aktörerna i projektet. Syftet är att öka andelen 

tall och minska betesskador. 

på mager mark riskerar den 

• Just nu satsar man mycket på projektet 

att få brist på vatten. Yngre 

i Värmland, men det finns ansvariga för 

granskog som planteras på 

projektet i alla län. 

fel mark sätter ofta kottar 

• I Götaland var projektet mer aktivt för några 

tidigt och äldre granskog 

år sedan. 

Hör av dig till Skogsstyrelsen om du vill 

kan drabbas av torkstress 

anordna möten mellan jägare och markägare och angrepp av exempelvis 

där du bor. 

granbarkborre om de är 

planterade på fel mark. 

Trots att många mark ägare känner till detta är det inte 

ovanligt att föryngra med gran, oavsett mark. 

– Jag tror att det finns en föreställning om att det inte är 

lönsamt att plantera tall. Men det stämmer inte. Forskning 

visar att tallen i många fall växer bättre än vad gran gör, 

om den inte drabbas av viltbetesskador, säger Jenny. 

Problemet är dock att betesskadorna orsakar miljardförluster 

för skogsbruket årligen. 

För att minska skadorna och öka andelen tall drivs 

samverkansprojektet ”Mera tall.” 

Det är ett samarbete mellan Skogsstyrelsen, markägare, 

jägare och skogsbranschen, inklusive Stora Enso 

och Sydved. 

– Vi jobbar mycket med att få igång en dialog mellan 

markägare och jägare. Tillsammans kan man göra en 

förändring. Som markägare rekommenderar vi att man 

föryngrar tall på tallmark genom naturlig föryngring eller 

plantering. Sedan pratar man ihop sig med jägarna om 

att hitta en balanserad nivå på viltstammarna i området. 

Det är viktigt att ta hänsyn till lokala förutsättningar. I vissa 

områden är det rådjuren som går hårt på tallen, i andra är 

det älgen, säger Jenny. 


Jenny Morgansson på Skogsstyrelsen. 

Eva Stattin på Stora Enso Skog. 

Hur ska man tänka som skogsägare när man 

planerar ny skog? 

– Det viktigaste är att välja trädslag efter marken. Då får 

du livskraftiga träd. Sedan är det bra att inte lägga alla 

ägg i samma korg. Satsa på variation i ditt bestånd. Det 

är viktigt att sprida riskerna, på samma sätt som många 

resonerar med ekonomi. Vi vet inte hur framtidens klimatförändringar 

kommer att påverka olika trädslag. 

Hur jobbar Stora Enso med föryngring på sin 

mark? Följer man de här rekommendationerna? 

Eva Stattin på Stora Enso svarar: 

– Jag tror att hela branschen har varit lite rädd för att 

plantera tall på grund av risken för viltbetesskador. Men 

just nu sker det en förändring. Den senaste forskningen 

visar att tall producerar väldigt bra på mellanmarker. Vi 

på Stora Enso planterar mer tall nu på våra egna marker 

än tidigare. Förra året tog vi fram ett nytt beslutsstöd för 

våra planerare som väljer trädslag för nästa generation 

skog. Där rekommenderas tall i större utsträckning än 

tidigare. 

Förenklat kan man säga att tallen trivs på torr mark, 

medan granen vill ha en fuktigare mark. 

Men sedan finns det mark där båda trädslagen trivs. 

Stora Enso planterar även mer björk på sina egna marker. 

Det handlar om att plantera 

björk där den trivs och växer 

bra, men det är också en del i 

att satsa på olika trädslag. 

– Ståndortsanpassning är 

inget nytt. Det var 80-talets 

stora budskap, men rädslan 

för betesskador har tagit 

över. Nu behöver vi få ut 

budskapet igen att välja rätt 

trädslag för rätt mark och då 

vill vi på Stora Enso föregå 

med gott exempel, säger 

Eva Stattin. 

Rätt mark för ditt trädslag 

• Gran bör planteras på fuktig till frisk mark, 

medan tall trivs bra på torr mark. Tall kan 

även trivas på fuktig och frisk mark. 

• På torr mark kan du alltid gå torrskodd. Torr 

mark finns till exempel på kullar, krön och 

åsryggar och högt belägna platåer med 

hällar och grov jord. Här växer ofta lavar, 

kråkbär, ljung, lingon eller blåbär. 

• På frisk mark kan du gå torrskodd direkt 

efter ett regn. Här växer ofta blåbär, lingon 

eller gräs. Gran bör planteras i bördigare, 

lägre delar, som nedre delen av sluttningar 

och i sänkor. Tall och gran kan blandas på 

marker där de båda trädslagen producerar 

lika bra. 

• Fuktig mark finns i låglänt terräng, 

i nedersta delen av längre sluttningar och 

på plan mark. Jorden är ofta finkornig. 


Din skog. Där för dig. 

Sydved. Här för dig. 

Framtiden växer i skogen. För att skogen ska förbli värdefull även för 

kommande generationer krävs långsiktighet och ansvarsfull planering. 

Vi hjälper dig att skapa en skog med bra balans mellan miljö och 

produktion. Allt för att du ska känna dig trygg med ditt 

skogsbruk och med oss som samarbetspartner. 

Din personliga kontaktperson, Sydvedaren, finns tillgänglig 

på det sätt du vill. Det kan ske digitalt, på telefon 

eller över en kopp kaffe i skogen. 

Du bestämmer.

Lös sommarkrysset 

och vinn en termos! 

Vi lottar ut två termosar bland alla som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna 

senast den 4 juli till: Sydved, Aktivt Skogsbruk, Box 626, 55118 Jönköping eller via mejl: 

annsofie.ohman@sydved.se 

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Aktivt Skogsbruk. 

I nummer 1 blev vinnarna Per Jonsson i Hallaryd och Anne-Maj Gustavsson i Växjö. 

Foto Lasse Arvidson

Returadress 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

Foto Lasse Arvidson

Aktivt skogsbruk #2 2023 web

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?