Aktivt skogsbruk nr 3-2023

# 3 / 2023 

SKOGSBRUK 

Skogliga smaker 

Paul Svensson tipsar om 

recept från skogens skafferi 

Bästa tipsen inför avverkningen 

Är vi jämställda i skogen? 

12 smarta handskar för skogsarbete 

Simon & Jennie 

har 140 bisonoxar på gården

Aktivt Skogsbruk 

4 

31 

34 

Foto Håkan Gustafsson Foto Lasse Arvidson 

Foto Karin Lehtonen 

23 

Innehåll #3 /23 

4 

16 

18 

23 

26 

31 

32 

34 

38 

Simon och Jennie föder upp bisonoxar. 

Just nu i din skog. 

Tema: Föryngringsavverkning. 

Så här går virkesaffären till. 

Rätt metod för mindre körskador. 

Dags för jakt! 

Hur står det till med jämställdheten 

i skogen? 

Paul Svensson om hållbarhet och 

mat i skogen. 

Tips på bästa arbetshandskarna! 

Foto Lasse Arvidson

I detta nummer 

Foto Lars Dahlström 

Varför 

inte? 

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig 

fullservice till skogsägare i södra Sverige. 

Företaget har omkring 115 anställda och 

omsätter varje år cirka 3 miljarder kronor. 

Den årliga anskaffningen av virke uppgår 

till cirka 5 miljoner kubikmeter. Sydved 

ägs av Stora Enso och Ahlstrom. Sydved 

är certifierat enligt FSC ® -CO15573 och 

PEFC/05-22-109. 

Ansvarig utgivare 

Daniel Fellenius, Sydved 

Redaktör 

Annsofie Öhman, Sydved 

Projektledare 

Sanna Casson 

Art director 

Thomas Rissveds 

Produktion 

Confetti 

Tryck 

Ruter 

Omslagsfoto 

Erica Wessman 

Post till redaktionen skickas till 

Aktivt Skogsbruk 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

E-post: information@sydved.se 

Telefon: 01046-38 000 

Följ oss gärna på Instagram 

och Facebook @sydved 

sydved.se 

38 

Tydligen säger forskningen att 

våra hjärnor tänker runt 50 000 

tankar varje dag, föranledda av hela 

11 miljoner intryck per sekund. Intensiv 

aktivitet – såväl medveten som 

omedveten. 

I det medvetna skapar en del av 

intrycken och tankarna underlag för 

idéer som kan leda till utveckling 

och förbättring. Tyvärr stannar alltför 

många intryck kvar som en tyst tanke 

hos enbart oss själva. I bästa fall kanske 

vi delar det med någon annan. 

Men oavsett om du tar emot en 

idé från någon eller om det är din 

tanke, så är det otroligt effektivt att 

högt ställa sig frågan: ”Varför inte?”. 

Det ökar chansen att idén blir ett frö 

som kan få näring och blomstra ut till 

en konkret verklighet. 

Kanske var det just det som 

hände när Simons morfar bestämde 

sig för att utveckla Mobolets gård 

till bisonfarm i västgötska Gate. 

Och kanske är det just den frågan 

Simon och Jennie ställer sig när de 

fortsätter utveckla såväl bisonfarmen 

som skogsbruket. Vi möter dem 

i skogsägarporträttet. 

Nya tankar 

Sydved har under året berikats av 

flera nya medarbetare med helt olika 

bakgrund och perspektiv. Likt en 

vitamininjektion märker man snabbt 

hur nytänkande och oliktänkande 

vitaliserar och ger ännu fler möjligheter 

till kreativ utveckling. Tämligen 

ofta kommer man på sig själv att 

säga just ”Ja, varför inte?”. 

Men för att vi och hela skogsbranschen 

ska bli jämställda och 

lyckas attrahera en större mångfald 

av personligheter, såväl män, kvinnor 

och icke-binära att välja skog och 

skogsindustri som arbetsplats behöver 

vi växla upp våra satsningar och 

skärpa till oss väsentligt. Möt vår HRchef 

Ann-Helen Segota Hansson, 

som ger sin syn på vad som kommer 

att krävas. 

Ett utvecklat skogsbruk 

Ett aktivt brukande av skogen ger 

också stort utrymme för nya tankar 

och idéer. Både kring vad man som 

skogsägare vill med sin skog och hur 

man sen ska nå dit. Men också kring 

avverkningsmetoder och nya rön för 

alternativ skötsel. 

I det här numret får vi en beskrivning 

av hur avgörande en avverkningsplanering 

är enligt rätt metod 

för en spårlös avverkning och hur det 

går till praktiskt. 

Metoderna som idag är en verklighet 

startade med en idé. 

Vi lär oss nu mer om senaste 

rönen om vad alternativa hyggesfria 

metoder kan innebära för dig som 

skogsägare. Att hitta rätt balans för 

att främja såväl biologisk mångfald 

som ekonomisk tillväxt. Metoder som 

på vissa trakter utförs effektivt redan 

idag, exempelvis i bokbestånd. Men 

lika viktigt kan också vara att lära sig 

var och när det är mest lämpligt med 

ett etablerat rotationsskogsbruk. 

Äntligen höst 

Den klara och syrerikt krispiga luften 

rullar nu ut sin matta för att låta 

hösten göra sin entré. Enligt mig en 

magisk årstid med skogen i absolut 

centrum. Jaktsäsongen drar i gång 

och vi petar här i magasinet in lite 

kuriosa att ha koll på. Avslutningsvis 

möter vi mästerkocken Paul 

Svensson och hans recept baserade 

på råvaror direkt från din egen skog. 

Och ja, varför inte likt hans mormor 

toppa raggmunkarna med grädde. 

Njut av din höst! 

Daniel Fellenius 

Marknadschef på Sydved 

aktivt skogsbruk #3/23 3

Skogsägarporträttet 

Simon och 

Jennie lever livet 

på gården

Jennie Johansson och Simon Althaus 

på Mobolets gård ser ut att ha hittat sin 

plats i livet. På våren och sommaren är 

det fokus på turister och djuren, resten 

av året finns mer tid för skogen. 

Simon Althaus och Jennie Johansson 

Bor: Mobolets gård, söder om Hjo vid västra sidan 

av Vättern. 

Skogens karaktär: Mest barr, gran och tall med 

inslag av löv. Relativt unga bestånd. 

Omfattning: 300 hektar, varav 150 hektar skog. 

Övrigt är åkermark. 

Några mil söder om Hjo ligger Mobolets gård. Där bor Simon och Jennie, 

ett ungt par som lever för sin gård. Med uppfödning av bison, 150 hektar 

skog och tusentals besökare under sommarsäsongen har de fullt upp för 

det mesta. 

Text Annsofie Öhman Foto Karin Lehtonen 

V 

ägen slingrar sig fram genom det kuperade 

landskapet på Vättens västra sida. 

Vyerna är inbjudande – längs färden passerar 

man kullar med knotiga ekar och enar, 

små gårdar, åkrar och betande, till synes 

rofyllda kossor i hagarna. 

På en av höjderna, med utsikt över Vättern och 

Hökensås skogar, ligger Mobolets gård som är Simon 

Althaus och Jennie Johanssons plats i livet. Med 300 

hektar mark att ta hand om, både skog och åkermark, 

Sveriges största besättning av bison plus en blomstrande 

turistverksamhet förstår man att det unga paret 

inte har några problem med att fylla sina dagar. 

Förmiddagskaffe utanför saloonen 

Klockan närmar sig halv tio på förmiddagen, solen värmer 

försiktigt och trots att vinden just nu är frisk känns 

det som om den här dagen kan bli riktigt fin. Med varsin 

kopp kaffe sätter vi oss vid ett av borden utanför den 

gamla ladugården, numera gårdens restaurang. Simon 

och Jennie är på plats med Martin Davidsson, virkesköpare 

på Sydved och parets skogliga kontakt sedan 

flera år tillbaka. 

Restaurangen eller saloonen som den också kallas 

är ett av flera hus på gården. Här finns också stall, 

ekonomi byggnader och en uppställningsplats för 

husbilar och husvagnar. Den lilla röda stugan rymmer 

gårdsbutiken där bison- och nötkött säljs och även en 

del andra lokalproducerade varor från trakten. 

Det första man ser när man svänger av från den större 

vägen är det gamla boningshuset, just nu omgärdat 

av ett finmaskigt stängsel där pickande lanthönor och 

tuppen rör sig fritt. 

– Just nu bor vi i drängstugan en bit härifrån, men 

tanken är att vi ska börja renovera det stora huset i 

vinter, säger Jennie. 

Åtta generationer 

Mobolets gård har varit i Simons familjs ägo i åtta 

genera tioner. Uppfödning av djur har länge varit den 

huvudsakliga verksamheten för Simons förfäder. 

– När jag var liten var jag mer här 

än hemma, så när jag fick chansen att 

ta över gården efter mormor och morfar 

var det självklart att tacka ja. Man 

kan säga att jag har jobbat här sedan 

jag var fem år, skrattar han. 

Knappt tio år senare, när Simon 

var 14 år och hans morfar 76 år, 

började de med bisonoxar. De åkte 

båda två till Belgien, köpte 50 kvigor 

och sex tjurar. Men de fick vänta ett 

helt år innan de första bisonoxarna 

kom till gården och det var starten för 

bisonfarmen i Gate. 

Sedan tog det bara några år, 2008, 

innan Simon träffade kärleken Jennie, 

även hon uppvuxen på en gård och 

med ett genuint intresse för djur och 

lantbruk. 



Både bisonoxarna och nötdjuren 

föds och växer upp på gården och är 

ute året om. Men jämfört med nöten 

så är bison lite vildare och är inte 

alltid så lätta att fånga in. 

6 aktivt skogsbruk #3/23

Bisonoxe 

Bison levde tidigare i omfattande hjordar i 

skogar och på prärier i stora delar av Nordamerika. 

Omfattade jakt gjorde att den 

nästan utrotades. Idag finns den huvudsakligen 

i nationalparker och andra skyddade 

områden. Bison är en gräsätare och lever 

i grupper som ändrar sig efter årstiderna. 

Trots att en bison kan väga 900 kilo har den 

en toppfart på 65 km/timme. En bisonoxe 

blir 25–30 år gammal. 

Bisonoxen är släkt med visent, som även 

kallas europeisk bison, och är mindre i 

storlek. Visenten var länge nära att utrotas 

men idag finns vilda bestånd i bland annat 

Polen, Rumänien och Ukraina. Även i 

Sverige har återinförande av vilda visenter 

förts på tal. 



Gården betyder 

allt för oss. Att 

fortsätta utveckla 

gården med 

omtanke för djur 

och natur känns 

som en självklarhet. 

– Gården, som är min mormors, ligger i 

Slättås norr om Hjo. Min mamma bor fortfarande 

kvar där och min bror odlar spannmål 

och grönfoder på gården. Han har även 

ett mindre skogsbruk och på betesmarkerna 

betar en del av våra nötdjur, berättar Jennie. 

Arbetsintensiv vår 

Simon och Jennie är inne i en extra intensiv 

period under försommaren. De sista 

förberedelserna inför den kommande 

turistsäsongen ska göras. Mellan 15–20 000 

besökare per år räknar de med. De flesta 

från Sverige, men också från övriga Europa. 

Samtidigt ska de ha koll på betesmarkerna 

för att se till att de får fram tillräckligt med 

foder till djuren i vinter. Våren har varit torr, 

så under de senaste veckorna har de lagt 

ner mycket tid på att vattna betesmarkerna. 

Men någon märkbar stress syns inte hos paret, bara 

en enorm energi och glädje inför livet på gården. Här 

finns inga problem som inte går att lösa! 

Idag har de omkring 140 bisonoxar och 100 köttdjur 

av rasen Angus och Hereford på gården. 

– Till att börja med så tänkte vi bara föda upp och sälja 

avelsdjur, men nu har vi ett slakteri också. 90 procent av 

köttet säljer vi i vår gårdsbutik eller serverar i gårdsrestaurangen. 

Restaurang låter väldigt seriöst, men det 

började som ett fik och nu har vi utökat menyn lite. Men 

vi har anställda som hjälper oss, vi skulle inte hinna med 

det själva, konstaterar Jennie. 

– Mest populärt är bisonburgartallriken. Alla vill ha 

den, skrattar Simon och tillägger att bisonkött är mört 

och saftigt och lite kraftigare i smaken än nötkött. 

Exotiskt med bisonsafari 

En attraktion som lockar många besökare är bisonsafarin. 

Och det kanske inte är så konstigt – de stora, exotiska 

djuren som rör sig i hagarna är inte något man ser varje 

dag i det svenska landskapet. När jag själv får vara med 

på en tur i hagen hoppar jag till när flera av de stora plötsligt 

närmar sig jeepen. En blandning av skräckfylld förtjusning. 

Men det var bara en av tjurarna som Simon hade fött 

upp med flaska, som ville nosa på sin ”extrapappa”. 

– Både bisonoxarna och nötdjuren föds och växer 

upp på gården och är ute året om. Men jämfört med 

nöten så är bison lite vildare, de är inte alltid så lätta att 

fånga in, förklarar Simon. 


När det är dags för safari åker Jennie eller Simon runt 

med traktor och specialbyggd vagn i hagarna, så att alla 

ska få chans att uppleva bison på nära håll. 

– Bison tycker om löv, så vi har med oss kvistar för 

att locka fram dem. Intresset för safarin har hållit i sig i 

många år, det är kul! Både barn och vuxna gillar att vara 

med, säger Simon. 

Mest barr, men mer löv på gång 

Av sammanlagt 300 hektar på gården är hälften skog. 

Huvuddelen är gran, men det finns även marker med tall. 

På fastigheten finns också en del mindre partier med löv. 

Här har paret en önskan om att öka lövet, både för att gynna 

viltet och för att skapa stabilare bestånd för framtiden. 

Det mesta av jobbet med skogen lejer de ut till 

Sydved och det märks att Simon och Jennie har en bra 

kontakt med Sydvedaren Martin. Småprat om allt möjligt 

blandas med mer seriösa tankar och funderingar om 

bestånden. 

– Martin är väldigt hjälpsam och alltid snabb att svara 

på frågor, tycker Simon. Vi rådfrågar honom en hel del. 

Han hjälpte oss med skogsbruksplanen som nu är grunden 

för det vi gör i skogen. 

– Under de tre, fyra senaste åren har Sydved hjälpt 

till med en del röjningar och gallringar, men vi har också 

slutavverkat i ett bestånd som hade angripits av granbarkborren, 

berättar Martin. 

– Kanske var det för mycket gran som fick kämpa mot 

granbarkborren. Nu gör vi omtag och planterar lärk i 

stället, säger Simon. 

Nytt med lärk 

Lärk är ett trädslag som är helt nytt för fastigheten och 

Simon och Jennie ser det som ett sätt att sprida riskerna 

i skogen. 

– Valet stod mellan lärk och tall, men med tanke på att 

tallen antagligen kommer dominera i övriga föryngringar 

så blev det lärk. Vi får se vad det blir av det, funderar 

Simon. 

– Det är kul att samarbeta med Jennie och Simon, 

som så tydligt jobbar för framtiden, det finns en långsiktighet 

i deras tankesätt. Ofta tänker de lite utanför 

boxen, det tycker jag är roligt och utvecklande, säger 

Martin. 

Förutom granbarkborren så drabbades fastigheten 

i början av året av omfattande snöbrott på den del som 

gränsar mot Hökensås. Först var det blötsnö, sedan blev 

det kallt och många av granarna bröts då av i topparna. 

Idag finns 140 bisonoxar 

och 100 köttdjur, av rasen 

Angus och Hereford, på 

gården. Det mesta av 

köttet säljs i gårdsbutiken 

eller serveras i gårdsrestaurangen. 

Mest populärt 

är bisonburgartallriken. 



Det är kul att samarbeta 

med Jennie och Simon, 

som så tydligt jobbar 

för framtiden, det finns 

en långsiktighet i deras 

tankesätt. 

Det mesta av jobbet med skogen lejer de ut 

till Sydved. Jennie och Simon rådgör ofta med 

virkesköparen Martin Davidsson (på bilden) om 

olika möjliga skogliga åtgärder. Skogsbruksplanen 

som Martin hjälpte till med är grunden för det de 

väljer att göra i skogen. 

– Det var tråkigt, men det var inte bara vi som drabbades. 

Det gjorde många andra häromkring också. Men nu 

är nästan allt upparbetat av skördaren, säger Simon. 

Lövfattiga områden 

På fastigheten finns en hel del ungskogar, vilket gör att 

röjningsbehovet är stort på många ställen i skogen. Tanken 

är att i samband med röjning släppa fram lövträden. 

– Områdena runt Gate och Hökensås är generellt sett 

ganska lövfattiga, så vill man ha mer löv får man jobba 

med frågan, säger Martin. 

– Både jag och Jennie tycker att det är kul att hålla på 

i skogen, även om vi inte hinner med så mycket som vi 

egentligen vill. Det vi gör själva är att ta hand om vindfällen 

i skogen. Men jag kommer nog engagera mig mer i 

den om några år, tror Simon. 

– När vi har tid över tar vi en tur i skogen, det är som 

terapi, tycker Simon. 

Simon och Jennie är jaktintresserade och måna om 

att viltet ska trivas på deras marker. Det ställer ju krav på 

ett bra lövinslag så att viltet får mat och skydd. Simon är 

jägare sedan många år tillbaka och Jennie håller på och 

tar jägarexamen, teorin är hon redan klar med. 

– På senhösten är det lite lugnare, då har vi tid för 

jakten, det är bra. Det blir mest älg, vildsvin och hjort, 

säger Simon. 

– Så småningom ska vi skaffa en hund. Nu har vi bara 

en katt som är helt galen i flugorna i köket, ler Jennie. 

Gården betyder allt för oss. Att fortsätta utveckla gården 

med omtanke för djur och natur känns som en självklarhet, 

tycker Jennie. 

Skogsterapi och jakt 

Jennie och Simon jobbar heltid på gården, eller mer än 

heltid under vår- och sommarperioden då det är fokus 

på turister och att odla bete till djuren. Men under höst 

och vinter finns det mer tid både för skogen och egen 

avkoppling. 

De gillar att resa ihop och så ligger natur och friluftsliv 

högt upp på listan. 



Skogsägare 

får ersättning 

i väntan på 

skydd av skog 

Nästa år införs ett så kallat väntansavtal, som 

innebär att markägare får ersättning i väntan på att ett 

områdesskydd bildas på deras mark. Ersättningen är 

en fast schablonersättning på 500 kronor per hektar 

produktiv skogsmark och år. Att ingå ett väntansavtal 

innebär inte att ett formellt skydd måste bildas, utan 

processen kan avbrytas. Det nya väntansavtalet 

kan användas inför alla typer av formellt 

skydd av skog. 

Källa | Skogsstyrelsen 

Foto Lasse Arvidson 

Foto Lasse Arvidson 

Så här går 

virkesaffären 

till. 

Läs mer på 

sidan 23! 

Naturvårdsbränning 

för att gynna sandödlan 

I somras genomfördes en naturvårdsbränning på Brattforsheden i 

Värmland, i ett samarbete mellan Stora Enso, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. 

Brattsforsheden är ett vidsträckt flygsandfält som historiskt 

varit präglat av bränder, men idag består av skog. Naturvårdsbränningen, 

som krävde både stor försiktighet och en hel del förberedelse gick bra. 

Bränningsområdet var knappt 40 hektar stort och består av tallskog i 

olika åldrar med inslag av tjärnar och myrstråk. 

Naturvårdsbränning är en viktig del av Stora Ensos biodiversitetsprogram. 

Syftet är att skapa livsmiljöer som gynnar olika arter; bland annat 

den utrotningshotade sandödlan. 

ÅR 

Foto Casey Horner 

Älskad 

chokladboll 

får smidigare 

produktion 

Det är genomsnittsåldern på nyblivna skogsägare 

i Sverige. Av dem är 47 procent kvinnor och 53 procent 

män. Siffrorna baseras på de som blev nya skogsägare 

under perioden 2004–2022. 

10 000 personer blev nya skogsägare varje år under 

den perioden. 


200 000 Delicatobollar tillverkas i Sverige varje dygn. Tidigare har 

de förpackats manuellt, men i takt med att efterfrågan har ökat har det 

blivit allt svårare att hinna med. Med hjälp av Stora Ensos lösning: en 

wrap around-maskin har processen automatiserats. 

– Maskinen och de lådor den tillverkar avlägsnar en flaskhals i vår 

produktion. På det här sättet kan vi bibehålla och öka produktionsflödet 

utan att våra medarbetare riskerar belastningsskador, säger 

Kalle Sundback på Delicato. 

Stora Enso hjälper även Delicato att utveckla skräddarsydda 

kartonger. 


Skogsvistelse 

på recept? 

Foto Gustav Gullstrand 

Hur påverkas vår hälsa av att få komma ut och bo i 

naturen? Det ska forskare från Linnéuniversitetet 

ta reda på i ett nytt forskningsprojekt tillsammans 

med tre lantliga hotell. 

M 

ånga vetenskapliga studier visar på goda hälsoeffekter av att vara 

ute i skogen, till exempel ett förbättrat immunförsvaret och minskning 

av hjärt- och kärlsjukdomar, ångest och stress. 

– Vi vet att skogen är betydelsefull för oss människor, men nu behöver 

vi mer kunskap om vad det är i skogen som är av betydelse och varför. Det 

säger Susanne Knutsson, en av forskarna i projektet ”Skogens hälsofrämjande 

värden och effekter”. 

Projektet består av flera olika studier. Den första handlar om stressmätning 

och riktar sig till besökare som bor tre dagar i naturen. Personerna bär 

en mätare som registrerar hjärtats arbete och mäter kroppens stress både 

före och under vistelsen. 

– Projektet är unikt eftersom det undersöker den direkta kopplingen mellan 

boende nära naturen under en kortare tid och eventuella, direkta effekter 

på hälsan. Vem vet, kanske kan forskningsprojektet bidra till att skogsvistelser 

i framtiden kan skrivas ut på recept? säger Susanne Knutsson. 

AI kan bekämpa 

framtidens bränder 

Risken för skogsbränder kan bedömas genom att man tittar på 

mängden torr ved i skogen, markfukt, temperatur och en rad andra parametrar. 

Den här datan kan bearbetas genom artificiell intelligens, AI, på 

ett sätt som människor inte klarar av. 

– Tekniken är bra på att bedöma enskilda träds vitalitet och identifiera 

barkborreskadade träd i bestånden. Det har en direkt betydelse för risken 

för skogsbränder, eftersom torra döda träd är en krutdurk när det brinner, 

säger Markus Drugge, grundare och vd för det AI-drivna skogsanalysföretaget 

Arboair. 

Drönarbilder och AI kommer att få en viktig roll även för att bekämpa 

pågående skogsbränder. 

– När man fått en indikation på en brand är det lätt att flyga över området 

med en drönare för att snabbt få en överblicksbild och kunna bedöma 

behovet av insatser. I framtiden kan data om terrängen, aktuella vindoch 

väderleksprognoser, i kombination med löpande data från drönare, 

användas för att modellera brandförloppet. Det går att utveckla algoritmer 

som gör det möjligt att simulera utfallet av olika insatser och optimera 

brandbekämpningsinsatserna. AI:n kommer att kunna ge förbluffande 

bra beskrivningar av hur branden kan sprida sig, säger Markus Drugge. 

Foto Jason Blackeye 

Nytänkande juniorer 

ska stärka Sydved 

Nu välkomnar Sydved fyra nyfikna juniora 

personer som tror på skogens framtid. Under 

nästan ett år kommer de delta i Sydveds 

första aspirantprogram. 

D 

et är Emma Isaksson, Malin Ohlin, Erik Olson och 

Max Wahlberg som är de utvalda i en rekryteringsprocess 

med 25 kvalificerade sökanden. Programmet 

startade 1 september, men flera av dem har varit på 

Sydved sedan i somras och sommarjobbat. 

– Bakgrunden till satsningen är att vi vill ha in fler juniora nytänkande 

personer på Sydved. Det blir ett bra sätt för aspiranterna 

att skaffa sig kunskap om virkesaffären samtidigt som de kommer 

träffa många av oss Sydvedare, säger Ann-Helen Segota Hansson 

som är HR-chef på Sydved. 

Varje aspirant får en mentor och ska delta i mentorprogram. Där 

får de lära känna Sydveds kultur, få veta vad jobbet kräver, skapa 

nätverk och få en förståelse för alla delar i verksamheten. 

– Emma, Malin, Erik och Max kommer under den här tiden få 

prova på en rad olika arbetsuppgifter, för att bygga kunskap och 

kompetens kring att göra affärer. Sen hoppas vi att var och en kan 

bidra med sin personlighet, många frågor, nya infallsvinklar och ny 

kunskap inom skogssektorn, summerar Ann-Helen. 

Aspirantprogrammet håller på fram till juni 2024. 



Snårigt om 

hyggesfritt 

Ingen har väl undgått att debatten kring trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk 

har blivit allt intensivare. Som skogsägare har du möjlighet att avgöra vad som passar 

din skogsfastighet. Och då är det också viktigt att känna till de olika begreppen. 

T 

rycket på skogsbruket från samhället i stort att 

övergå till hyggesfria metoder ökar. Även om 

en total kappvändning för hela skogsbruket är 

osannolik så praktiseras alternativ till trakthyggesbruket 

redan idag och andelen kommer att öka. Men 

det råder en viss begreppsförvirring och det är inte lätt 

att reda ut alla begrepp, inte ens för de skogstjänstemän 

som arbetar med detta dagligen. 

Två olika system för hyggesfritt 

Hyggesfritt definieras som ”skogsbruk på skogsmark 

med produktionsmål som innebär att skogen sköts så 

att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår 

några större kalhuggna ytor”. Det går sedan att dela upp 

hyggesfritt i olika metoder, men i grunden handlar det 

om två olika system. 

Selektiv avverkning av enskilda träd där man återkommande 

genomför gallringar med fokus på de grova 

och värdefulla träden och har en inväxning av nya individer 

i alla åldersklasser. Hit hör metoder såsom blädning, 

plockhuggning, måldiameter och naturkultur. Selektiv 

avverkning gynnar på sikt skuggtåliga trädslag såsom 

gran eller bok. 

Gruppvis avverkning där man selekterar och avverkar 

grupper av träd snarare än individer. En metod är luckhuggning. 

Andra metoder man ibland ser exempel på är 

schackrutehuggning och kanthuggning. Under gruppvis 

avverkning sorterar också skärmställning vilket innebär 

att skogen är tvåskiktad under föryngringsfasen. 

Skärmställning har praktiserats länge i skogsbruket 

för att föryngra främst tall och bok. För att få räknas som 

hyggesfri metod måste dock skärmen glesas ut långsammare 

och underbeståndet nå en högre höjd innan 

man avvecklar skärmen jämfört med vad som är praxis 

idag. Gruppvis avverkning är nödvändig för att kunna 

föryngra ljusälskande pionjärträd såsom tall och björk 

med hyggesfria metoder. 

Snårigt om hyggesfritt på certifierad fastighet 

Du som har en certifierad fastighet ska sätta av fem 

procent av arealen för naturvårdande ändamål samt 

ytterligare fem procent med anpassad skötsel. Huvudmålet 

för dessa områden ska vara att bevara eller 

utveckla naturvärden och/eller sociala värden. 

Det passar utmärkt att praktisera kontinuitetsskogsbruk 

för just detta ändamål, men av ovanstående 

metoder klassar bara den selektiva avverkningen in 

under definitionen av kontinuitetsskogsbruk. Exempelvis 

skärmställning kan alltså betraktas som hyggesfritt 

skogsbruk men kan inte tillgodoräknas som kontinuitetsskogsbruk 

under anpassad skötsel i certifieringen. 

Det är med andra ord en djungel att navigera rätt mellan 

alla begrepp. 

Att sköta skog kan vara både enkelt och komplicerat, 

inte minst mot bakgrund att många har åsikter om hur 

skogen ska skötas. När vi adderar begreppsförvirring 

i debatten blir det inte enklare. 

Som skogsägare har du möjlighet att avgöra vad som 

passar din skogsfastighet. Men det är också av stor 

betydelse att man baserar sina val på etablerad kunskap 

och forskning när man väljer väg för sitt skogsbruk. Tillsammans 

utvecklar vi ny kunskap och där vi på Sydved 

alltid finns nära dig för dina frågor och funderingar. 

Pär Johansson, VD på Sydved 



Just nu i din skog 

Oktober, november och december 

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson 

Planera vårens planteringar 

Skogsägaren som har slutavverkat i sin skog står ganska snart inför nästa steg 

– att anlägga ny skog. Fundera på hur du vill att din framtida skog ska 

se ut och vilka trädslag vill du ha. Beställ plantor tidigt så att du får de som 

är genetiskt anpassade efter platsen där de ska växa. 

Om det går att markbereda så gör det. Det ökar plantornas överlevnad. 

Viltskyddsbehandla plantorna 

Gör en koll på nya planteringar och se hur plantorna har klarat sig. På viltrika 

marker kan du behöva viltskyddsbehandla tallplantor fram tills de nått ”älgsäker” 

höjd, upp till 4–5 meter. På gran är det oftast rådjur som orsakar skador. 

Det finns fler effektiva och miljövänliga medel, som Trico och DeVita, som du 

sprutar på plantorna med en hand- eller ryggspruta. 

Ungskogsröjning 

Dags för ungskogsröjning? Röjning är grunden till hur din framtida skog 

kom mer se ut. Träden du sparar ges större möjlighet att växa och utvecklas. 

Här en enkel vägledning för gran: 

• Röj vid 2–3 meters höjd (beror på hur tätt beståndet är). 

• Räkna med minst 2 röjningar. 

• Sträva efter 2 meter mellan huvudstammarna efter slutröjningen. 

Vad/var ska du röja? Prioritera detta! 

• Barr med starkt hindrande lövuppslag. 

• Täta självföryngringar av löv. 

• Täta självföryngringar av tall före planteringar. 

• Bättre mark före sämre. 

• Bestånd på 2–3 meters höjd före bestånd över 7 meter. 

Vad gäller självföryngrad tall är 5–6 meter en tumregel. Men gå inte in för tidigt, 

det gäller att ha passerat ”älgsäker” höjd. 

Du vet väl att du kan beställa röjning direkt på Sydweds webb? Logga in på 

dina privata sidor på sydved.se. 

Barkborrekoll 

Gör regelbundna turer i skogen för att upptäcka om granbarkborren 

har varit framme. Planera för avverkning om du upptäcker angrepp, 

enstaka träd kanske du väljer att avverka själv eller så kontaktar du 

din virkesköpare. Nu och fram till kommande vår ser man angreppen 

på barrens roströda färg och bark som är avfläkt av hackspettar. 

De flesta av barkborrarna har redan lämnat träden, men genom 

att avverka angripna träd kan man rädda en del av virkesvärdet. 

Äntligen jakt! 

Hösten är den stora jaktperioden. I norr startar älgjakten i 

september och längre söderöver är det jaktstart i oktober. Från 

1 oktober får man jaga rådjur med hund. Om du inte är jägare 

men ändå vill vara i skogen så tänk på att klä dig så att du 

syns, färgglatt och gärna i signalfärger.

Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare på Sydved. 

Certifiering 

Kvittot på att du brukar 

skogen hållbart och ansvarsfullt 

Är du nyfiken på vad det innebär att certifiera sitt skogsbruk och vilka 

förändringar du i sådana fall behöver göra? Sydveds Niklas Fogdestam berättar 

vad som gäller för FSC och PEFC. 

Text Annsofie Öhman Foto Kerstin Jonsson 

– Faktum är att de flesta skogsägare redan sköter sin 

skog i standardens anda, och att det egentligen inte är 

så krångligt att ta steget fullt ut, menar Niklas Fogdestam 

som är skogsbruksutvecklare på Sydved. 

Certifieringen blir snarare ett sätt att skapa struktur 

och ett slags kvitto på att man sköter sin skog på ett 

ansvarsfullt och hållbart sätt, med respekt för människor 

och miljö. Ett annat plus är att man får mer betalt för 

certifierat virke. 

Ingen skillnad när man avverkar 

Vad gäller en specifik avverkning på Sydved är det ingen 

skillnad mellan att avverka enligt Generell Naturvård, 

som är Sydveds standard vid avverkningar, och 

FSC ® -CO15573 eller PEFC/05-22-109. 

– Däremot tillkommer en del krav som är kopplat 

till en certifierad skogsfastighet. Alla skogsbruksplaner 

som görs idag är ju som man säger ”gröna” och 

anpassade för att skogsbruket ska kunna certifieras. 

Som certifierad är det ju ett krav att följa naturvården i 

planen, medan man kan välja mer fritt om man inte har 

ett certifierat skogsbruk. 

Löv, naturvärdesträd och högstubbar 

Niklas listar andra punkter som gäller för certifiering: 

• 5 procent av den produktiva skogsmarksarealen som 

består av frisk och fuktig mark ska under merparten 

av omloppstiden domineras av lövträd. 

• 5 procent av den produktiva arealen ska 

avsättas för naturvård (NS eller NO). Ytterligare 

5 procent ska användas för anpassad skötsel, 

denna skogsmark ska skötas med fokus på att 

bevara och utveckla naturvärden och/eller sociala 

värden på fastigheten. Här har du alltså möjlighet att 

utveckla det som är unikt med just din fastighet. 

• 3 högstubbar ska lämnas per hektar i alla typer 

av avverkningar. 

• Högst 5 procent av arealen får bestå av främ mande 

trädslag. 

• 10 levande träd ska lämnas per hektar i avverkningen. 

Vid avverkningar över 4 hektar ska ännu fler 

lämnas enligt särskilda regler. I första hand sparas 

alla naturvärdesträd och om det inte räcker fyller man 

på med stormfasta träd med potential att utveckla 

naturvärden. 

• 10 procent av stammarna efter röjning och gallring 

ska bestå av löv, jämnt fördelat i beståndet. 

Hur gör jag? 

Sydved får göra gruppcertifieringar av enskilda skogsägare. 

För dig som skogsägare betyder det att du bara 

behöver ta kontakt med din virkesköpare om du vill bli 

certifierad. 

En oberoende revisor kan göra kontroller av ditt 

skogsbruk. Om det är någonting som inte uppfyller standardens 

krav, får du viss tid på dig att rätta till bristen. 

Skogsbrukscertifieringarna 

handlar om att 

ta hänsyn till och 

finna en balans 

mellan sociala, 

biologiska och 

ekonomiska 

värden. 


TEMA – Föryngringsavverkning 

Bästa tipsen 

för en lyckad 

avverkning 

Är det dags att avverka din skog? Då finns det mycket att tänka på. 

Här får du tips om allt från när det är dags att avverka till smart 

ekonomisk planering.

Foto: Adam Everås 

Så funkar avverkningen 

steg för steg 

Föryngringsavverkningen är en naturlig del i att hållbart bruka skogen. Det är då 

man skördar frukten av mångårig skötsel. Här berättar Sydveds virkesköpare Per 

Andersson om hur det kan gå till när man vill avverka ett bestånd i sin skog. 

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson 

Virkesköpare Per Andersson på Sydved. 

I 

nga träd växer till himlen” är ett ordspråk som du 

säkert känner till. Men när är rätt tid att föryngringsavverka, 

eller slutavverka, som man också säger och 

hur går själva avverkningsuppdraget till? Per Andersson, 

en av Sydveds alla erfarna och kunniga virkesköpare, 

berättar: 

– När träden blir större och äldre minskar växtkraften 

och därmed motståndskraften mot stormar, röta och 

insektsangrepp. På marker med bra bonitet kan det 

därför vara läge att avverka gran vid 60–70 år. Vi slutavverkar 

i lägre åldrar idag än för 20 år sen, därför att 

vi i högre grad använder oss av förädlade plantor som 

växer bättre. 

Lönen för mångårig skötsel 

En tumregel för slutavverkning i granskog är när granen 

är 60–80 år och för tallskog 80–100 år, beroende på 

markens bonitet (bördighet) och beståndets kvalitet. 

Men det är inte bara skogens ålder som avgör när det är 

dags att slutavverka, de flesta skogsägare väger också 

in sin egen ekonomiska situation och efterfrågan från 

industrin. 

Slutavverkningen är skogsägarens lön för en mångårig 

förhoppningsvis omsorgsfull skötsel av skogen. En 

del väljer att återinvestera pengarna man får i skogen, 

andra använder intäkten till att på annat vis sätta guldkant 

på livet. Hur mycket pengar avverkningen ger beror 

på hur skogen har skötts under omloppstiden, trädslag 

och kvalitet på de mogna träden. 

”Gör något åt skogen!” 

Men hur går virkesaffären till, vilket är första steget för 

skogsägaren som funderar på om det är 

dags att slut avverka i sin skog? 

– Ta kontakt med en virkesköpare, ring 

eller mejla. Sen bokar vi in en tid för att träffas 

och tillsammans titta på skogen. En del 

vet exakt vad de vill göra, andra har bara en 

känsla av att de borde göra något och säger 

till mig ”Gör något åt skogen!”, berättar Per 

Andersson. 

I det senare fallet intervjuar Per skogsägaren 

för att få en bild av dennes tankar 

och idéer. Under turen i skogen har han 

skaffat sig en bild om trädslagsfördelning, 

hur grova och höga träden är och så vidare. 

Han gör också en uppskattning av hur mycket 

volym det kan röra sig om. 

– Sedan tittar jag på vad man kan lämna 

för naturvårdshänsyn, som till exempel spara 

gamla träd och lämna lövträd kring kantzoner. Finns det 

vattendrag på området som ska avverkas, tittar jag lite 

extra där. Det är ofta ett bra ställe att lämna naturhänsyn, 

då det är värdefulla miljöer för djur och insekter. 

När träden blir 

större och äldre 

minskar växtkraften 

och därmed 

motståndskraften 

mot stormar, röta och 

insektsangrepp. 



Innan avverkningen planerar virkesköparen för basvägar, natur-och kulturhänsyn, upplagsplats 

med mera. Det ger ett bättre resultat och minimerar risken för effekter på mark och vatten. 

Naturvård är en självklarhet och Sydved följer företagets 

standard Generell Naturvård i sina avverkningar, där 

nivån för övrigt är högre än i skogsvårdslagen. En spaning 

han har gjort är att skogsägarna är mer intresserade 

av naturhänsyn nu än för några år sen. 

– Förr var man mer tveksam, nu är det en självklarhet. 

Många skogsägare vill undvika den kala känslan på 

hygget och sparar löv och tall, konstaterar Per. 

Kontraktsförslag till skogsägaren 

Tillbaka på kontoret sammanställer Per all fakta och 

intryck och räknar sedan på uppdraget. Det resulterar 

i ett kontraktsförslag med information om allt från 

åtgärder och sortiment till uppskattat netto, tider och 

betalningsplan. 

– Är det en ny skogsägarkontakt så träffar jag skogsägaren 

igen och vi går igenom kontraktsförslaget. Är det 

någon jag har haft en lång affärsrelation så kanske jag 

bara mejlar förslaget till skogsägaren. Numera kan man 

ju också signera kontrakt digitalt, vilket underlättar inte 

minst då man är fler som äger en skogsfastighet, tipsar 

han. 

Rätt metod vid avverkningen 

Per registrerar avverkningsuppdraget i Sydveds system 

och skickar samtidigt in en avverkningsanmälan till 

Skogsstyrelsen, som har sex veckor på sig att godkänna 

avverkningen. När det är grönt ljus för att avverka startar 

planeringen. Ett viktigt jobb för att avverkningen ska ge 

ett bra resultat med så få effekter på mark och vatten 

som möjligt. 

– Jag markerar fastighetens 

yttergränser och 

beståndet som ska avverkas 

plus att jag planerar 

för basvägar, upplagsplats 

och all natur- och kulturhänsyn 

som ska lämnas. 

Som till exempel träd som 

ska sparas och fornlämningar 

som man måste 

vara extra aktsamma om 

vid körningen. 

Finns det en bäck eller 

annat rinnande vatten som 

man behöver passera när 

man avverkar säkerställer 

han att det finns en bra 

överfart, det kan till exempel 

handla om att bygga 

en enkel bro som man 

sedan risar eller lägga ut 

stockmattor. 

– Just hur man kör med 

maskinerna, vilka vägar 

man väljer, var man lägger 


virket och så vidare, är sådant man tänker igenom innan 

man startar avverkningen. Sydveds entreprenörer får gå 

en riktigt bra utbildning som kallas Spårlös avverkning 

där fokus är på just det. Genom rätt metod minskar man 

risken för körskador, konstaterar Per. 

Start av avverkningen 

Allt det här resulterar i en detaljerad arbetsbeskrivning 

som Per sedan går igenom med entreprenören som ska 

göra jobbet. Förutom instruktioner om skogsägarens 

önskemål finns också information om hur virket ska 

delas upp i olika sortiment. 

– Våra entreprenörer är duktiga på att avverka och 

utbildade i att lämna hänsyn både till natur och kultur. 

Egentligen fixar de allt det här själva, men sen det kan ju 

också vara så att jag har gjort en speciell överenskommelse 

med markägaren som jag vill lyfta fram. 

Nu är allt förberett är det bara att trycka på knappen 

för start av avverkningen. Men innan dess hör entreprenören 

eller virkesköparen av sig till skogsägaren så att 

hen vet att maskinförarna är på gång med maskinerna. 

Vi har en tjänst, 

Skogen Live, där 

man genom sms 

blir informerad om 

vad som sker under 

avverkningen. 

Upplev Skogen Live 

– Vi har en tjänst, Skogen Live, där man genom sms blir 

informerad om vad som sker under avverkningen. Ett bra 

sätt för skogsägaren att få full koll på läget! tipsar Per. 

Första sms:et får man när avverkningen har startat. 

Sms skickas också när skotningen har startats, när virket 

har körts ut från skogen och så vidare. Sista sms:et 

talar om när virket är inmätt och redovisningen är klar. 

Den här informationen finns också samlad på Min skog, 

som är skogsägarens privata sidor på Sydved. 



Skotarföraren lägger upp virket fördelat efter sortiment. I nästa steg kör virkesbilarna i väg det till 

massaindustrier eller sågverk. 

Många gånger besöker skogsägaren den pågående 

avverkningen. Ett möte som brukar uppskattas av både 

maskinförare och skogsägare. 

– Men tänk på säkerheten! Ta på dig en reflexväst och 

håll ett avstånd på minst 90 meter då maskinerna är i 

gång, uppmanar Per. 

Plus med sortimentet grot 

Några dagar efter att skördaren har börjat avverka, så 

kör skotaren i gång. Nu ska virket ut till väg. I prydliga 

vältor lägger skotarföraren upp virket fördelat efter sortiment. 

I nästa steg lastas det för att sedan transporteras 

till massaindustrier eller sågverk av virkesbilar. 

Många skogsägare tar också ut groten, grenar och 

toppar, vid slutavverkningen. Det är ju det som i annat 

fall blir kvar vid avverkningen. Ett sätt för skogsägaren 

både att få en extra inkomst och göra en insats för 

klimatet. 

Sedan lägger man groten i högar på hygget, där får 

den ligga kvar tills barren har torkat. Barren tillför ju 

näring till marken. 

Oändligt kretslopp 

När virket har kommit till industrin mäts och kvalitetsklassas 

det som du levererat av Biometria, som är en 

oberoende part. 

– När allt är inmätt så gör jag en uppdragsredovisning 

så att skogsägaren kan se kostnader och intäkter 

för uppdraget. Sedan sker utbetalning på det sätt man 

kommit överens om. På Min skog, finns all information. 

Många tycker att det är bra att ha allt samlat på ett och 

samma ställe, påpekar han. 

Nu är väl allt klart, eller? Både och kanske man kan 

säga. Skogsavverkning är en naturlig del av skogens 

kretslopp och slutavverkningen, eller föryngringsavverkningen 

som verkligen är ett bättre ordval här, är 

ju bara början på något nytt, den nya skogen på hygget. 

– Som skogsägare har du ju ett krav på dig att anlägga 

ny skog på skogsmark inom tre år efter avverkning, 

enligt skogsvårds lagen. Så i samband med att kontrakt 

skrives för avverkning så brukar jag vilja diskutera nästa 

steg, det vill säga 

markberedning och 

plantering. Det är då 

vi planerar för hur 

nästa generation 

skog ska se ut, på 

så sätt fortsätter det 

oändliga kretsloppet 

som ger en unik 

förnyelsebar råvara, 

sammanfattar Per 

Andersson. 


Skogen Live! 

Du får sms under 

pågående avverkning. 

Ger dig koll på ditt uppdrag 

när du befinner dig 

någon annanstans. 

Foto: Hasse Bengtsson 

Så här går 

virkesaffären till 

1. Kontakta en virkesköpare. Funderar du på att 

slutavverka i din skog? Kontakta din Sydvedare för 

rådgivning. 

2. Fastighetsbesök. Du får besök av din Sydvedare 

på fastigheten och tillsammans går ni igenom möjliga 

åtgärder med utgångspunkt i hur du vill bedriva ditt 

skogsbruk. Sen får du ett åtgärdsförslag. 

3. Kontrakt. Sydvedaren upprättar ett kontrakt 

med det ni har kommit överens om – från åtgärder och 

sortiment till uppskattat netto, tid och betalningsplan. 

Signerar du digitalt med bank-id finns kontraktet direkt 

tillgängligt på Min skog, dina personliga sidor. 

4. Planering. Sydvedaren markerar fastighets- och 

beståndsgränser och planerar för basvägar, upplagsplats 

och naturhänsyn. Entreprenörens maskinförare 

får en komplett arbets beskrivning med instruktioner 

om dina önskemål och hur virket ska delas upp i olika 

sortiment. 

5. Avverkning och skotning. Några dagar innan 

avverkningen blir du kontaktad av Sydved. Maskinföraren 

och Sydvedaren har regelbunden kontakt under 

uppdraget. Den avverkade volymen rapporteras varje 

dag. Virket som avverkats körs till upplagsplatsen med 

en skotare. 

6. Transport. Vid upplagsplatsen hämtas virket upp 

av en timmerbil för vidare transport till industrin. 

7. Inmätning. Vid industrin mäts och kvalitetsklassas 

virket som du leve rerat av Biometria, som är en oberoende 

part. Rapporten på det inmätta virket ingår i slutredovisningen. 

8. Redovisning. När allt virke är inmätt får du en slutredovisning 

av din Sydvedare som går igenom resultatet 

tillsammans med dig. Betalningen sker enligt planen i 

kontraktet.


Tjäna mer 

på din 

avverkning 

När du står inför en avverkning gäller det 

att tänka till ur ett ekonomiskt perspektiv. 

Du kan spara mycket pengar genom en 

ekonomisk planering. 

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson 

T 

änk dig att du gjort en stor 

avverkning och fått en miljon 

kronor i intäkter. Om du tar ut hela 

summan under ett år kan du behöva 

skatta så mycket som 600 000 kronor. 

– För att slippa skatta så mycket är det 

bra att se över om det är möjligt sprida ut 

inkomsten under flera år. Då kan du ofta 

komma ner till en skattesats på 30 procent 

och på så sätt halvera skatten, säger 

Tomas Lusth, rådgivare på Areal. 

Kostnader kvittas mot intäkter 

När en skogsägare hör av sig till Tomas 

för att få ekonomisk rådgivning i samband 

med en avverkning börjar de alltid 

med att titta på skogsägarens skattesituation. 

Som skogsägare får man ofta 

stora intäkter när man gör en avverkning 

och sedan kan det komma många år då 

man inte har några intäkter alls, utan bara 

kostnader. 

– Vi ser om det finns några sparade 

kostnader i verksamheten, ett så kallat underskott. Det 

kan finnas möjligheter att avskriva exempelvis en ny 

traktor, en ekonomibyggnad eller en ny skogsbilväg. Allt 

som har med näringsverksamheten att göra kan dras av 

i deklara tionen, säger Tomas. 

Med andra ord: alla kostnader som har med ditt 

skogsbruk att göra, som du sparat på dig tidigare kan 

du kvitta mot avverkningsintäkter och andra intäkter i 

verksamheten. Har du haft kostnader för totalt 100 000 

kan du avverka för 100 000 utan att behöva skatta på 

den summan. 

Det kan handla om kostnader för skogsvård som röjning, 

markberedning och plantering eller löpande kostnader 

såsom vägavgifter och försäkringar för maskiner. 

Du kan också dra av för inventarier såsom röjsågar och 

motorsågar eller tjänster som ekonomirådgivning. 

För att jämna ut intäkter över tid kan man sätta in upp 

till 60 procent av virkeslikviden på ett skogskonto på 

banken. Har du avverkat för en miljon kan du sätta upp 

600 000 på ett skogskonto och få pengarna utbetalda 

under max tio år. 

– Det är inte helt ovanligt att man kombinerar betal plan 

med skogskonto. Ett tips är att titta på när du behöver 

pengarna, vad du får för ränta och jämföra olika alternativ, 

säger Tomas. 

Räntefördelning för privata köp 

Om du vill göra privata inköp som inte har med ditt 

skogsföretag att göra är räntefördelning en bra möjlighet 

för att betala låg skatt. Då betalar du 30 procents skatt 

för pengar som du tar ut från verksamheten. 

Varje år kan du som skogsägare göra en räntefördel- 


ningsberäkning. Då räknar du ut hur 

mycket räntefördelning du har möjlighet 

att göra. Beräkningen baseras på 

tillgångar minus skulder i verksamheten 

vid årets start. 

– Om en skogsägare har en miljon i 

eget kapital i början av 2023, så får han 

eller hon just nu möjlighet att betala 

30 procents skatt på 79 400 kronor. 

Hur stort belopp man får skatta 

30 procent på styrs av något som 

heter statslåneräntan och kan variera 

över tid. Att beräkna räntefördelning är 

frivilligt för skogsägare, men viktigt, då 

det oftast är den bästa möjligheten att 

betala låg skatt. 

När är rätt tid att avverka om man ser 

på ekonomin? 

– Det är en kombination: bra virkespriser, 

rätt tillfälle utifrån skogens 

förutsättningar och så klart vad man 

själv har för ekonomiska behov. Vissa 

lever på sitt skogsbruk och behöver 

löpande inkomster från skogen, medan 

andra inte behöver det. 

Trots ekonomisk oro har priserna 

på massaveden fördubblats på två till tre år. Om skogen 

är mogen och man inte avverkar kan den angripas av 

exempelvis röta och granbarkborre och så minskar 

tillväxten. Då är det bättre att föryngra med ett nytt 

ungskogsbestånd som också ger dig rejäl tillväxt. Dessa 

aspekter bör man väga mot varandra när man sätter 

tidpunkten för avverkningen. 

Smart ekonomisk 

planering 

• Det finns många verktyg för att få minskad 

skatt. En tumregel om du inte lever på ditt 

skogsbruk, är att du inte ska behöva skatta 

mer än 30 procent. 

• Du kan sätta av intäkter från avverkning på 

ett skogskonto för att jämna ut skatteeffekten. 

• Kom ihåg att göra avdrag för alla kostnader 

som du haft i ditt skogsföretag. 

• Att en kostnad är avdragsgill innebär att du 

får ta upp den som en kostnad i din bokföring. 

Då minskar vinsten i verksamheten 

och även skatten, eftersom du betalar skatt 

utifrån hur stor vinsten är. 

• Du kan göra avdrag på allt från skogsvård till 

Vi har en lågkonjunktur, 

finns det 

kan räknas som arbetsverktyg i din verk- 

ekonomirådgivning. Även GPS och läsplatta 

några risker med 

samhet och är avdragsgilla. 

att avverka nu? 

• Ta gärna hjälp av en ekonomisk rådgivare för 

– Lågkonjunkturen 

är inget 

att hitta de bästa lösningarna. 

som syns på 

virkesmark naden 

än. Vi har fortsatt höga priser för virket. Däremot har 

räntorna dragit i väg, så att låna pengar till att exempelvis 

köpa skog kan bli dyrare. Kan man däremot investera 

i ny skog med hjälp av intäkterna från avverkningen 

slipper man dyra lån. 

Har du några tips på investeringar som man kan göra för 

pengar från en avverkning? 

– Se till att vägnätet på fastigheten är i bra skick så att 

marken är lättåtkomlig. Kom i gång med föryngringen 

i tid. Markbered och plantera så snart du kan – det ger 

bättre förutsättningar för att få ett välmående framtida 

bestånd. 

Några andra tips? 

– Se över vad du har för konton i din verksamhet nu. Just 

nu finns det möjlighet att få två till tre procent ränta på 

bankkonton, då är det dumt att ha pengar på konton 

som ger en lägre ränta eller ingen ränta alls. Många är så 

vana vid låga räntor, så det är enkelt att glömma det. 

– Avslutningsvis vill jag säga att det är bra att ta hjälp 

av en ekonomiexpert gällande skatteplaneringen, då det 

kan vara lite snårigt. Prata med din virkesköpare som 

kan hänvisa dig till rätt kontakt. 

Hur ska man tänka med avverkning om man står inför 

ett generationsskifte? 

– Är skogen mogen kan det ofta vara rätt beslut att 

avverka den och i stället lämna över växande ungskog 

till de nya ägarna. Som aktiv pensionär har du ofta möjlighet 

till en lägre beskattning på intäkter från skogen än 

generationen som kommer efter. Men skattesituationen 

är unik, så man bör titta på varje enskilt fall innan beslut. 



Rätt metod ger mindre 

körskador 

Ingen vill lämna sönderkörd mark efter en avverkning. Därför har de flesta skogsbolag 

i Sverige skapat metoder för skonsam avverkning. I grunden handlar det om att 

maskinerna ska köra där marken har bäst bärighet. 

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson 

I 

bland gör man saker på ett visst sätt utan att 

reflektera så mycket över det. 

Det traditionella sättet att avverka är att skördaren 

följer ytterkanten, efter en och samma väg. Men för skotaren 

som ska köra ut virket är det inte optimalt, eftersom 

den måste passera områden med sämre bärighet. 

– 2010 ville våra maskinförare i Hällefors se över den 

här gamla metoden. De högg ofta en körväg runt om 

avverkningen, det blev en onödig omväg och långt ifrån 

närmast bäriga väg som vi prioriterar idag, säger 

Andreas Appelbring. 

Det var startskottet för utvecklingen av Rätt Metod, 

som nu används inom hela Stora Enso Skog. 

Metoden innebär att skördaren hugger upp huvudbasstråken 

i områden där bärigheten är bäst, men så 

nära avlägget som möjligt. När vägen huggs upp läggs 

avverkade grenar och toppar på vägen och ger en väg 

som håller för många turer med fullastade skotare. 

– Förut valde man många gånger den plattaste vägen 

som huvudbasstråk, men den kan ofta vara blöt eftersom 

den i regel ligger lägst i terrängen, medan det kan 

vara torrare uppe på kullar och höjder, säger Andreas. 

Noggrann planering i fält 

Inför en avverkning detaljplaneras området noga. På 

Stora Enso är det en planerare som tittar på kartor med 

information om exempelvis markvatten, höjdkurvor, kultur- 

och naturvårdsområden. Han eller hon åker sedan 

ut och planerar avverkning i fält. Personen markerar ut 

vilka områden som är känsliga med snitselband och 

lämnar sedan ett förslag till avverkningslaget på var det 

kan vara lämpligt att dra huvudbasstråken. 

Idag finns det även mycket information att få digitalt 

och snart kommer det gå ännu smidigare att få fram ett 

underlag inför avverkningen. 

– Just nu vidareutvecklas tekniken med laserskannad 

data. Med data kan vi bland annat se hur tät skogen är, 

lutning i terrängen, var det finns vattendrag och fuktiga 


På bilden syns väl risade huvudbasstråk (grönt), väl risade avbrytande 

basstråk (gult), stickvägar med grot som ligger längs med 

vägarna (rött) och backvägar (blått). 

partier. Med hjälp av laser får vi både mer ingående 

information och det går dessutom mycket snabbare att 

få fram den. Det kommer också olika typer av beslutsstöd 

baserat på laserdata som kan stötta planerarnas 

jobb, berättar Andreas. 

Foto Andreas Appelbring 

Toppar och grenar förstärker marken 

När planeraren är klar med sitt underlag är det dags för 

skördaren att hugga upp huvudbasstråk. Toppar och 

grenar läggs direkt i vägen för att förstärka marken där 

maskiner kommer att köra flera gånger. 

– Ett bra underlag för maskinförarna innebär att det 

blir mindre körskador, vilket i sin tur gör mindre påverkan 

på miljön. Sedan går det åt mindre bränsle med ett kortare 

skotningsavstånd och ett minskat spårdjup, vilket vi 

både sparar miljö och pengar på. Det blir även en bättre 

arbetsmiljö för förarna när underlaget är jämnare att 

köra på och vibrationerna minskar. Det finns helt enkelt 

ingen anledning att inte använda den här metoden, 

säger Andreas. 

För att minska belastningen i områden med låg bärighet 

kan man även använda sig av spökstråk och backstråk. 

Spökstråk görs i kant av ett blött område. Genom 

att skördaren lägger upp virket åt det håll marken har 

bättre bärighet så kan skotaren sedan hämta virket utan 

att köra på de blötare, mjukare områdena. 

Skotaren kan även backa in i områden med låg 

bärighet (backstråk) utan last, börja lastningen av virke 

Spårlös 

avverkning 

med Sydved 

Spårlös avverkning är en avverkningsmetod 

som handlar om att maskinerna ska 

köra där marken har bäst bärighet. När 

vägen huggs upp läggs avverkade grenar 

och toppar på marken för att skapa ett 

jämnare underlag. 

Dessutom planeras maskinernas vägval 

innan avverkning för att körsträckan ska bli 

så kort som möjligt. 

Överfarter över vatten undviks om möjligt, 

men om det måste ske byggs broar så 

att förorening av vattnet undviks. 

Minskad markpåverkan leder till minskad 

risk för negativ påverkan av vattendrag, 

markkompaktering och skador på 

kvarvarande träd. 

Spårlös avverkning innebär också 

mindre vibrationer vilket ger en bättre 

arbetsmiljö för maskinföraren och lägre 

bränsleförbrukning. 

där det är som sämst bärighet för att ha så låg vikt som 

möjligt. Tanken är att när skotaren lastar och blir tyngre, 

så når den bärigare mark. Detta är skonsammare för 

marken. 

Utbildning skapar bra diskussioner 

Andreas och hans arbetskamrat Jan Skoog utbildar nu 

både kollegor och entreprenörer som samarbetar med 

Stora Enso Skog i hur de ska jobba med Rätt Metod. 

Utbildningen innehåller både teori och praktiska moment, 

där man åker ut i en skog som inte är avverkad och tittar 

på var det skulle vara lämpligt att dra huvudbasstråk 

och avbrytande basstråk. 

– Det skapar många bra diskussioner. Det är inte 

alltid helt enkelt att hitta de bärigaste områdena, ibland 

finns det underjordiska vattendrag, så kallade ”surdråg” 

som inte syns till exempel. Det är också viktigt att 

komma ihåg att alla trakter är olika och att avverkningen 

måste anpassas efter dess specifika förutsättningar, 

säger Andreas. 

Sydveds Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare, 

berättar hur man gör på Sydved: 

– Vi kräver att alla våra maskinförare ska genomgå 

utbildningen Spårlös avverkning och diplomeras, eller 

köra upp, enligt en särskild instruktion. Dessutom är 

det nolltolerans mot allvarliga körskador ett av våra tre 

detaljerade miljömål. 

Som skogsägare, vad ska man tänka på om skogen 

ska avverkas och man vill att markpåverkan ska vara så 

skonsam som möjligt? 

– Både vi på Stora Enso Skog och många andra skogsbolag 

jobbar med skonsam markpåverkan i samband 

med avverkning, så det sker ofta per automatik. Men 

det är alltid bra att som skogsägare vara aktiv inför en 

avverkning. Prata med din virkesköpare om vad 

du tycker är viktigt att maskinförarna tänker på i 

samband med avverkningen. Var inte rädd för att 

komma med önske mål, men gör det gärna tidigt i 

processen, säger Anderas Appelbring. 

Andreas Appelbring på Stora Enso. 



Helena Gålnander på Stora Enso. 

”Vi har många kunskapsluckor 

om hyggesfritt att fylla” 

Trakthyggesbruk är det traditionella sättet att avverka på, men både Stora Enso och 

Sydved erbjuder redan nu skogsägarna hyggesfri avverkning i olika former. 

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson och Leif Öster 

S 

kogsägare har olika mål med sin skog och vi 

vill utöka vår verktygslåda för att kunna erbjuda 

olika tjänster. Just nu ingår vi i flera forskningsprojekt 

för att lära oss mer om hyggesfri avverkning, 

berättar Helena Gålnander på Stora Enso. 

Vad är då hyggesfritt skogsbruk? Enligt Skogsstyrelsen 

innebär det att skogen alltid ska vara trädbevuxen 

och att det inte ska uppstå några större kalhuggna ytor 

större än 0,25 hektar. Det är en definition som både 

Stora Enso och Sydved står bakom. 

Kunskapsluckor om hyggesfritt 

Ett hyggesfritt skogsbruk går ut på att avverkningen sker 

utan att det uppstår några större kalhuggna ytor. Fördelar 

med det kan vara att vissa arter, som marksvampar 

och marklavar, gynnas och att det fortfarande finns kvar 

skog som du kan vara i, även om delar av den är avverkad. 

Nackdelen som det ser ut idag är att produktionen 

och lönsamheten blir sämre. 

– Men vi ser att hyggesfritt kan användas för att 

uppfylla andra mål än bara produktion. Metoderna 

utvecklas och vi har massor med kunskapsluckor som 

vi behöver fylla om olika typer av hyggesfri avverkning. 

Man kan också tänka sig att man som skogsägare väljer 

en kombination: att en del av skogen avverkas på ett 

traditionellt sätt, medan man testar hyggesfria metoder 

på andra delar, säger Helena Gålnander. 

Sydved jobbar redan med hyggesfritt i form av ljushuggning, 

eller överhållen skärm som Skogsstyrelsen 

benämner det, i bokbestånd. Det är ofta det bästa sättet 

att föryngra bok på, enligt Sydved. 

Nya skogsbruksmetoder testas 

Stora Enso är involverade i flera forskningsprojekt om 

hyggesfri avverkning, ett av dem är Skogforsks projekt 

Adaptivt skogsbruk. Målet är att öka kunskapen och 

testa att implementera nya skogsbruksmetoder. 

– I det här projektet ingår vi i ett brett samarbete 

mellan olika skogsföretag, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen 

och olika intresseorganisationer, berättar Helena 

Gålnander. 

Stora Enso Skog är ett av tio företag som är med 

i projektet. I den första delen har deltagarna pratat 

om förhoppningar, farhågor och vilka kunskaper som 

saknas när det gäller hyggesfria metoder. Nästa del har 

bestått i att deltagarna har planerat hur en hygges fri 

avverkning ska gå till på varsitt område på Stora Enso 

Skogs mark utanför Mora i Dalarna. Metoderna som 

har använts är luckhuggning, korridorhuggning och 

plockhuggning. 

Hyggesfritt på Gallringsakademin 

Luckhuggning innebär att man i samband med en 

avverkning tar upp luckor i skogen på max 0,25 hektar 

för att sedan föryngra genom plantering eller självsådd 

i luckorna. Korridorhuggning är en successiv avverkning 

där träden avverkas i smala korridorer, där det 

sedan kan växa nya träd. Plockhuggning innebär att 

man avverkar spridda träd i skogen i takt med att de når 

avverkningsmogen dimension. 

I augusti avverkades de olika områdena med de hyggesfria 

metoderna. Under hösten ska gruppen samlas 

igen för att diskutera resultatet. 


– Nästa steg blir att Skogforsk samlar ihop alla diskussioner 

och resultat för att se hur det kan användas för att lära 

oss mer om och även kunna använda hyggesfria metoder, 

berättar Helena Gålnander. 

Inom Gallringsakademin, som är Sydveds satsning för 

att driva utvecklingen i gallringsskogen, finns en påbyggnadskurs 

om hyggesfritt. Utbildningen sker i nära samarbete 

med lärare från Sveriges Lantbruksuniversitet och 

Tönnersjöhedens försökspark. 

Föryngring under skärm testas 

Ett annat projekt som Stora Enso Skog bidrar till är SLU:s 

storskaliga försök där man testar den hyggesfria metoden 

skärmställning. När man avverkar med skärmställning 

glesas beståndet ut till en skärm av stora träd och under 

skärmen växer nya träd upp antingen naturligt eller genom 

plantering. När det nya beståndet har vuxit upp kan man ta 

bort skärmen. 

Hyggesfritt 

Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med 

produktionsmål innebär att skogen sköts 

så att marken alltid är trädbevuxen utan att 

det uppstår några större kalhuggna ytor än 

0,25 hektar. 

Skogsstyrelsen anser bland annat att: 

• Hyggesfritt skogsbruk kan ses som ett 

komplement till trakthyggesbruk på en 

begränsad del av skogsmarken. 

• Hyggesfritt skogsbruk bör öka i omfattning 

där detta är motiverat ur miljö-, 

kulturmiljö-, eller skötselsynpunkt eller 

med hänsyn till rekreationsvärden och 

rennäringen. 

• En viktig utgångspunkt i Skogsstyrelsens 

rådgivning är markägarens 

målsättning med sitt skogsbruk. 

Så här såg det ut när deltagarna 

i Skogforsks forskningsprojekt 

träffades i Venjan för att planera vilka 

metoder inom hyggesfri avverkning 

man skulle testa. 



Så här kan en skärmställning se ut. Beståndet har glesats ut till 

en skärm av stora träd. Under skärmen växer nya träd upp. 

I forskningen som bland annat görs på Stora Ensos 

mark vill man testa hur föryngringen klarar sig i ett 

tallbestånd, beroende på hur många träd som lämnas 

vid avverkning med skärmställning. Man tittar också 

på skillnaden mellan naturlig föryngring och plantering 

under skärm och skillnaden mellan att markbereda och 

lämna marken orörd under en skärm. 

Blädning bäst för gran och bok 

Ytterligare en metod som testas är blädning, vilket innebär 

att man hugger bort de grövsta och största träden 

i skogen. Nya plantor växer i de gluggar som skapas. 

Metoden ger en fullskiktad skog som har träd i alla olika 

höjdklasser från plantor till stora träd. 

Trädslag som gör sig bäst för blädning är träd som 

gynnas av skugga såsom gran och bok. På Stora Enso 

Skogs mark i Siljansfors i Dalarna finns ett av Sveriges 

äldsta blädningsförsök som följs upp kontinuerligt av 

SLU. 

– I höst kommer vi lägga ut försök med blädning där 

och titta på möjligheten att ställa om en skiktad skog till 

blädningsskog som är fullskiktad, berättar Helena. 

Det är med andra ord många forskningsprojekt på 

gång gällande hyggesfritt. 

– Vi har inte alla svar ännu, men vi testar oss fram. 

Vi vill veta mer om hur man kan nyttja metoderna på 

bästa sätt. Det finns en stor efterfrågan och intresse för 

hygges fritt och vi tror att det kommer efterfrågas ännu 

mer i framtiden, avslutar Helena. 

Blädning innebär att man hugger bort de grövsta 

och största träden i skogen. 


Jakttid! 

Höstskogen inbjuder till friluftsliv på många olika sätt. 

Inte minst jakten lockar en stor skara entusiaster och ses 

av många som en folklig tradition i bygden. 

I Sverige finns nästan 300 000 jägare som löser jaktkort, 

varav runt 150 000 är medlemmar i Svenska Jägareförbundet. 

Av dem är cirka 11 procent kvinnor. Ser man på 

jägarnas ålder är 36 procent upp till 45 år, 38 procent från 

46 till 65 år och 26 procent 66 år eller äldre. 

Några av de vanliga hundraserna som används i jakt är: 

tax, drever, jämthund, norsk älghund, östsibiriska laika, 

finsk stövare, alpenländische dachsbracke, hamiltonstövare, 

vorsteh, kleiner münsterländer, wachtelhund och breton. 

Sveriges populäraste jakthundras är jämthunden som 

också hamnar i tio-toppen över alla registrerade hundar. 

Jaktsäsongen i Sverige är i huvudsak augusti till februari. 

Källor: Svenska Jägareförbundet, Agria samt 

Svenska Kennelklubben. 


Hur står det till med 

jämställdheten i skogen? 

Har vi en jämställd skogssektor? Nej, inte än och det går på tok för sakta, 

säger Ann-Helen Segota Hansson på Sydved. 

Text Annsofie Öhman Foto Stora Enso 


Ann-Helen Segota Hansson, HR-chef på Sydved. 

Skogsbranschen är oerhört 

vänlig, men ibland är vi 

okunniga och vet inte hur vi ska 

göra när det gäller inkludering, 

oavsett om det är kön eller 

bakgrund. 

P 

å de flesta håll i skogssektorn finns en 

majoritet av män. Samtidigt finns det idag en 

stor medvetenhet om jämställdhetsfrågan i 

branschen. 

– Sydved är ett av företagen som ser det 

som en nödvändighet att prioritera jämställdhetsåtgärder, 

säger Ann-Helen Segota Hansson som är HR-chef 

på Sydved. 

Hela branschen med i jämställdhetsrådet 

För några år sedan fick Skogsstyrelsen i uppdrag av 

regeringen att ta fram åtgärder för en jämställd skogsnäring. 

Utgångspunkten är att hela skogssektorn ska 

bidra till Sveriges jämställdhetspolitiska mål: ”Kvinnor 

och män ska ha samma makt att forma samhället och 

sina egna liv”. 

I den senaste rapporten ”17 åtgärder till en mer 

jämställd skogssektor” som kom i våras kunde Skogsstyrelsen 

konstatera att målet var långt ifrån nått, men 

att det ändå hade hänt en del sedan den första rapporten 

år 2019. 

En av de viktigaste åtgärderna är bildandet av Skogssektorns 

jämställdhetsråd, där hela branschen finns 

med; skogsbolag, myndigheter, skolor, frivilligorganisationer 

med flera. 

– Tillsammans har vi satt mål för jämställdhet. Det har 

vi gjort inom tre huvudområden: jämställd utbildning, 

jämställt arbetsliv och jämställt skogsägande. 

Jämställda företag är mer kreativa 

Hur ser det ut i dag med jämställdheten? 

– Kort och gott kan man säga att det är vanligare att 

män äger, studerar och arbetar med skog, jämfört med 

kvinnor. Fler män sitter i skogsbolagens styrelser, har 

ledande positioner och arbetar som chefer. Jag funderar 

på varför branschen är ojämställd när den egentligen 

erbjuder jobb utifrån alla professioner och kompetenser. 

Dessutom är branschen enormt välkomnande, tycker 

Ann-Helen. 

Hon tillägger att Sydved är ett företag i en komplex 

omvärld och att det är naturligt att likna samhället i 

övrigt. 

– Genom att prioritera jämställdhet och mångfald kan 

vi få fler infallsvinklar, mer kreativa lösningar och öka 

trivseln på våra företag. 

Andra fördelar är friskare personal, fler kompetenta 

sökande samt att man kan nå nya kunder och få ett mer 

lönsamt företag. 

– På skogsbolagen är det få kvinnor i toppen och 

hos oss på Sydved är det 

få kvinnliga sökanden på 

platsannonser. Detta har 

jag inte sett så utpräglat i 

andra branscher, vilket gör 

mig fundersam på konkreta 

åtgärder, säger Ann-Helen. 

Manligt präglade 

kulturer 

Skogsstyrelsens rapport 

visar också att det inom alla 

delar i skogssektorn förekommer 

stereotypt manligt 

präglade kulturer. 

– Skogsbranschen är 

oerhört vänlig, men ibland 

är vi okunniga och vet inte 

hur vi ska göra när det gäller 

inkludering, oavsett om det 

är kön eller bakgrund. Vi 

måste ha en företagskultur 

som välkomnar alla. Som 

det är nu ligger vi efter flera 

andra branscher, som 

exempelvis transportsektorn, 

men vi har fokus på 

frågan och det känns bra. 

Vi har en riktning så utifrån 

den ska vi hitta egna mål 

och vägar att nå dit. Det ska 

vara känt på hela företaget 

hur vi ska nå målen, summerar 

Ann-Helen Segota 

Hansson. 

Utbildning 

Det är vanligare att män studerar skog. 

Det finns flera typer av eftergymnasiala 

skogliga utbildningar. Bland examinerade 

jägmästare varierar könsfördelningen 

från år till år. Läsåret 2020/2021 var 

det första året då det var fler kvinnor än 

män som blev jägmästare. 

Arbetsliv 

Det är sex gånger fler män syssel satta i 

skogsbruket. 2021 var det 4 400 kvinnor 

och 26 500 män. 

Det är fler män än kvinnor i beslutsfattande 

ställning i skogsbranschen. 

Drygt en av sex chefer är kvinnor. Av 23 

bolag som har en vd hos Bolagsverket 

var det färre än tre som hade en vd som 

var kvinna. 

Skogsägande 

Män äger mer skog än kvinnor. Av privata 

skogsägare är 61 procent män och 

39 procent kvinnor (år 2021). 

De som äger stora skogsfastigheter 

är huvudsakligen män. 


Du har ett 

underbart 

skafferi i din 

egen skog! 

Vitlöksfräst Karljohansvamp, olivolja smaksatt med granskott eller raggmunk 

med rårörda lingon. 

– Skogen har massvis med fina råvaror för matlagningen, säger Paul Svensson, 

kock, krögare och kokboksförfattare. Han tycker att vi behöver bli bättre på att 

ta hand om allt härligt som finns i skogarna. 

Text Sanna Casson Foto Charlie Drevstam 

M 

ormors raggmunk med grädde och 

rå rörda lingon var det bästa Paul visste 

som barn. Det var något speciellt med 

smaken av de syrliga lingonen i kombination 

med den smöriga raggmunken. Förutom 

att hon var duktig på matlagning såg hans mormor 

till att ta hand om alla råvaror, så att de inte skulle förgås. 

– Hon kokade saft och sylt, marmelad och la in pressgurka. 

Hennes jordkällare var fylld med läckerheter som 

kunde användas hela året. På den tiden var man bättre 

på att ta hand om resurserna som fanns en viss säsong, 

säger Paul Svensson. 

Idag är det enkelt att slänga ned en biff från Brasilien 

i kundvagnen av bara farten, men samtidigt börjar 

människor bli mer medvetna. 

– Miljö och hållbarhet har fått ett större fokus, men 

också ekonomi. Att plocka lingon och blåbär i sin skog 

är gratis och man tjänar mycket på att laga mat på rester. 

Noll svinn i alla led 

Tillsammans med kocken Tareq Taylor driver han Paul 

Taylor lanthandel och restaurang utanför Stockholm. 

Här är råvarorna hämtade från lokala producenter i 

närområdet, såsom mozzarellaost från Uppland och 

morötter från Botkyrka. Brödet bakas på rester från 

gårdagen. Stolarna är tillverkade av plast som plockats 

ur havet, bordsskivorna är gjorda av kronärtskocksskal 

och glasen tillverkade av vinflaskbottnar. Om någon mat 

blir över läggs den i komposten och används sedan som 

matjord. 

– Ambitionen är att ha noll svinn i alla led, berättar 

Paul. 

Menyn på restaurangen styrs av tillgång och säsong. 

– Hösten är en underbar säsong för matlagning. Då 

är det mustiga smaker som gäller. Råvaror som svamp, 

lök och rotfrukter går det att göra många spännande 

rätter av. Tillagningen får gärna ta mer tid på hösten. 

Att hel baka kål i ugn ger exempelvis ett helt annat djup i 

smaken än en coleslaw. 

I Pauls kokbok Grönsaker från A–Ö fördjupar han sig i 

hur man kan få ut maximal smak av varje grönsak. Boken 

presenterar fakta och recept med en hel del oväntade 

smakkombinationer. Uppföljaren om frukt och bär kommer 

under nästa år. 

– Vi har en stor variation av bär och frukt i vårt land. 

Men faktum är att vi bara tar tillvara på fem procent av 

bären innan de är övermogna. Och frukt och bär kan 

användas till så mycket mer än desserter, säger Paul. 


Paul Svensson 

Ålder: 49 år. 

Familj: Fru och tre barn. 

Fritidsintressen: Skidor, löpning, 

surfa, dyka, vara ute i naturen, spela 

pingis med barnen i trädgården. 

Yrke: Kock, krögare och kokboksförfattare. 

Relation till skogen: Jag har varit 

mycket i skogen ända sedan jag gick på 

Mulle och Strövarna som barn. Idag är 

skogen en plats för mig där jag kopplar 

av. Skogen har en oerhört viktig roll som 

en grön lunga på vår planet. 

Paul Svensson minns hur hans mormor saftade och syltade på sensommaren. 

Nyckeln till hans matlagning i dag är att välja lokalproducerade råvaror efter säsong. 

Skogen – ett underbart skafferi 

Pauls bästa tips för den som vill få ny inspiration till matlagningen 

och bli bättre på att använda råvarorna smart 

är att våga prova nytt och inte bara gå i invanda mönster. 

Man kan exempelvis testa att göra en guacamole på 

bondbönor, ärtor eller haricots verts i stället för avo kado. 

Ett annat tips är att utgå från råvarorna när du lagar mat, 

att hitta recept baserade på lokala ingredienser som du 

fått tag på i stället för att hitta receptet först och handla 

på närmsta matvarubutik. 

– Jagar du själv eller känner du någon som jagar 

på din mark kan du ha möjlighet att få tag på en härlig 

älgstek eller kanske en vildsvinsfilé. På gårdsbutiker i 

din närhet eller via Facebookgrupper som Rekoringen 

brukar man kunna köpa jättefina lokalproducerade 

råvaror, allt från ägg till grönsaker och potatis. Sedan har 

du ett underbart skafferi i din egen skog! Svamp, lingon, 

granskott och ljung är exempel på några fantastiska 

smaksättare. 

Jagar du själv eller 

känner du någon som 

jagar på din mark kan 

du ha möjlighet att 

få tag på en härlig 

älgstek eller kanske en 

vildsvinsfilé. 

Fyra recept från 

Grönsaker A–Ö 


Bakad spetskål med 

picklad höstsvamp och 

vinbär 

[ 4 portioner ] 

1 spetskål 

100 g picklad höstsvamp med lag (finns att 

köpa) 

2 msk vispgrädde 

100 g smör 

6 msk frysta eller färska vinbär 

1 ask krasse, klippt 

salt, nymalen svartpeppar 

Värm ugnen till 200 grader, varmluft. 

Baka spetskålen på en plåt i ugnen tills den har en innertemperatur 

på 90 grader, det tar 45 minuter till 1 timme. Ta ut 

och låt kålen svalna. 

Plocka av det yttersta lagret och skär resten i klyftor. Bränn 

snittytorna med en gasolbrännare eller i en torr het panna och 

salta därefter. 

Koka upp svamplagen med grädden. Mixa i smöret och 

smaka av med salt och peppar. Lägg i svampen. Häll såsen 

över kålen och toppa med vinbär och krasse. 

Raggmunk med 

rårörda lingon 


4 potatisar 

2 ägg 

4 dl vetemjöl 

6 dl mjölk eller havremjölk 

salt 

smör till stekning 

Servera med 2 dl rårörda lingon och 2 dl vispgrädde. 

Mixa tre råa potatisar med ägg, mjöl och mjölk. Skala och riv den 

fjärde potatisen grovt. Blanda riven och mixad potatis i en bunke 

och smaka av med salt. Låt svälla i kylen i 1 timme. 

Stek raggmunkarna i omgångar i en panna med smör på medelvärme 

tills kanten är krispig och de har en fin gyllene färg på båda 

sidor. 

Servera direkt med rårörda lingon och ovispad grädde. 

”Något som är gott och som man kanske inte alltid tänker på är 

att man kan göra raggmunk på gårdagens rester av en rotfruktsoch 

potatisgratäng.” 


Kålrabbi ”Carbonara” 


50 g torkad svamp 

2 dl vatten 

1 vitlöksklyfta 

2 msk ljus soja 

50 g smör 

1 dl kallrökt olja 

1 citron, rivet skal och juice 

1 knippe kruspersilja, hackad 

1 kålrabbi 

2 äggulor 

riven parmesanost 

vitlöksstekt bröd 

Lägg svampen i en kastrull, häll i vattnet och låt koka upp. 

Ta av från värmen direkt och låt stå och dra i 15 minuter. Sila av 

buljongen i en liten kastrull och lägg undan svampen. Skala och 

finhacka vit löken. Koka ihop, reducera svampbuljongen till hälften. 

Tillsätt soja och mixa i smöret och oljan. Rör i vitlök, citronskal, 

juice och persilja. Lägg i svampen. 

Svarva kålrabbin till tunn spagetti eller tagliatelle med en grönsakssvarv. 

Koka upp lättsaltat vatten och doppa ner kålrabbipastan 

hastigt i det kokande vattnet. Lägg över i en skål och vänd 

ner såsen så den fastnar på kålrabbin. Lägg upp på tallrikar och 

servera med en rå äggula, nyriven parmesanost och vitlöksstekt 

bröd. 

”En god carbonara kännetecknas av bra pasta, fläsk och äggula. 

Här är en uppgraderad version vad gäller både smak och konsistens, 

där pastan är utbytt mot saftig kålrabbi.” 

Jordärtskockssoppa 

med syltade granskott 


800 g jordärtskocka 

1 gul lök 

½ vitlöksklyfta 

50 g smör 

3 dl vitt vin 

1 liter mjölk eller havremjölk 

½ citron, färskpressad juice 

2 msk granolja 

salt 

[ syltade granskott ] 

1 dl vinäger 

2 dl honung 

3 dl vatten 

3 dl sköljda granskott 

Koka upp vinäger, honung och vatten till granskotten. Låt svalna. 

Lägg skotten i en glasburk och slå lagen över. Låt stå i minst 1 vecka 

för att få en djup, fin smak. Spara lagen till glaze eller sås. 

Ta undan en jordärtskocka till servering, skala resten och skär 

i tärningar. Skala lök och vitlök, tärna löken och finhacka vitlöken. 

Lägg i en kastrull tillsammans med skockorna och smöret och fräs 

allt i ett par minuter. Häll i vinet och låt det koka in. Tillsätt mjölken 

och sjud tills skockorna är mjuka, i cirka 10 minuter. 

Mixa soppan slät och smaka av med salt och citronjuice. 

Skala och skär den undanlagda jordärtskockan i skivor, lägg 

dem i en kastrull, tillsätt en nypa salt och häll i kokande vatten 

så det täcker. Låt stå i 1 minut. Häll av vattnet. Häll upp soppan i 

djupa tallrikar, lägg i den skivade skockan och toppa med syltade 

granskott. Ringla till sist över granolja. 

”Granskotten ska stå till sig i lagen i en vecka, så tänk på att börja i 

god tid.” 



Bästa handskarna 

för en arbetsdag i skogen 

Säkerhet, slitstyrka och skydd mot regn och kyla. Det finns många aspekter 

att ta hänsyn till när man ska välja rätt handskar för en jobbdag i skogen. Vi 

fick många smarta tips från Anders Näs, produktchef på Ejendals, där man 

utvecklar arbetshandskar. 

Text Sanna Casson Foto Lars Dahlström 

T 

änk dig att du är ute i skogen med motorsågen. 

Det är november och regnet piskar 

mot marken. Ganska snart märker du att 

fingrarna är stelfrusna och det blir svårt att 

fortsätta jobba. Men med rätt handskar hade 

du troligtvis orkat lite längre. 

– För höst- och vinterdagar kan jag rekommendera ett 

kvalitetsläder, som är ett smidigt och hållbart material. 

Läder håller sig mjukt fast det är kallt ute och stöter bort 

vatten, även om det inte är hundra procent vattentätt. 

Det är bra att välja ett par handskar med hög slitstyrka 

som klarar jobbet i skogen, utan att de går sönder, säger 

Anders Näs. 

Han vill även slå ett slag för syntetläder. 

– Vi har många bra handskar i syntetläder som är 

mjuka i kylan och ger ett bra grepp när du håller i en 

motorsåg till exempel. De är vattentåliga och torkar 

dessutom snabbt. 

En annan aspekt, den absolut viktigaste, är säkerheten. 

– Välj handskar efter vad du ska utföra för moment i 

skogen. Ska du till exempel använda en såg finns det 

vibrationsdämpande handskar. Om du ska använda 

vassa föremål är det guld värt att ha handskar med skärskydd 

i. Ska du hantera oljor eller kemikalier för exempelvis 

underhåll av någon skogsmaskin kan det vara bra 

att använda ett par engångshandskar som är lämpliga 

för skydd mot kemikalier. 

Det kan också vara smart att välja en handske med 

en stark färg, som syns när handskarna ligger på en sten 

eller bakom någon buske. 

– Jag brukar säga att de bästa handskarna är de som 

faktiskt används. Ta gärna med ett extra par handskar 

när du är ute i skogen om du skulle råka tappa ett par. 

Ytterligare en egenskap att titta på är ergonomi. 

Om du jobbar med exempelvis en röjsåg under många 

timmar, så kan du minska risken att få värk genom att 

använda handledsstödhandskar. Då hamnar handen i en 

bättre ergonomisk riktning. 

– I labbet gör vi olika tester för att utveckla våra 

handskar. Det kan handla om att göra nötningstester 

för att se hur mycket motstånd olika material klarar av. 

På så sätt kan vi ta fram ännu mer slitstarka handskar. 

Det kan också handla om att se hur produkter reagerar 

mot olika kemikalier, till exempel för att ta fram material 

som skyddar användaren. Vi tittar också på hur vi kan 

utveckla mer hållbara produkter. För dig som miljömedveten 

konsument är ett tips att investera i handskar med 

bra kvalitet som du kan använda länge, säger Anders 

Näs. 

12 handskar 

för skogsarbetet 

på nästa uppslag 


smarta 

handskar för 

skogsarbetet 

Här är ett urval av arbetshandskar 

med olika egenskaper för en 

arbetsdag i skogen. 

Stihl Advance Ergo Arbetshandske 

Bekväm arbetshandske i mjukt 

getskinn. Bred elastisk muff med 

kardborrförslutning ser till att ingen 

smuts kan tränga in. Orangefärgat, 

ventilerande tyg på ovansidan. 

229 kr på maskinklippet.se 

Tegera ® 951 Chain saw 

Säkert sågskydd 

En handske med ett material på 

baksidan som är utformat för 

att klara en klass 1-såg utan att 

spricka. 

599 kr på proffsmagasinet.se 

Husqvarna Functional Light Comfort 

Bekväm skyddshandske utformad 

för professionellt trädgårds- och 

skogsarbete. Handflatan är 

tillverkad av slitstarkt, vattentåligt 

getskinn. Pekfingret har en 

pekskärmsvänlig knoge för smartphones. 

197 kr på maskinklippet.se 


McCulloch skyddshandskar för 

skogsarbete MC406-8 

Bra passform, bekväma att bära. 

Handskarna har en förstärkt läderhandflata 

med dämpningskuddar. 

Specialbeläggning på pekfinger 

och tumme gör att du kan använda 

pekskärmen med handskar på. 

Tegera ® 9125 

Bästa greppet 

Ergonomiska syntet handskar som 

ger ett bra grepp för exempelvis 

motorsågar. Bra skydd mot fukt. 

183 kr på verktygsproffsen.se 

229 kr på ikh.se 

Tegera ® Dymamic Strength 7799 

Säkert och vattentätt 

Arbetshandske med skärskydd. 

Bra vattentätt material för höstblöta! 

Den starka färgen gör att 

handsken också är lätt att hitta. 

475 kr på duab.se 

De bästa handskarna är de som faktiskt 

används. Ta gärna med ett extra par 

handskar när du är ute i skogen! 

Timbermen Woodworker 

Robust handske med perfekt passform, 

tillverkad av kohud. Baksidan 

är av hållbar elastisk nylon. Förstärkta 

fingertoppar och armvrister. 

7 cm bred stickad manschett. 

169 kr på skogma.se 

Tegera ® Infinity 8810 

Handsken som värmer 

Perfekta vinterhandsken som skyddar 

mot kyla, men samtidigt håller 

sig mjuk och smidig för att utföra 

olika arbetsmoment i skogen. 

69 kr på ullaredlantman.se 

Tegera PRO ® 9183 

Vibrationsskydd och stöd för 

handleder 

Smart handske för tungt arbete i 

skogen. Har både ett vibrationsskydd 

mot vibrationer i exempelvis 

motorsågen och ett skönt stöd för 

handlederna. 

1 139 kr på billiga-arbetsklader.se 

Soft Touch Blackiro skärskyddshandske 

Är en smidig handske som uppfyller 

kraven för den högsta nivån 

skydd mot skärskador. Den är 

ergonomiskt utformad vilket gör 

den bekväm och minskar trötthet i 

händerna. 


Arbetshandskar för barn 

Om barnet hänger med ut i skogen. 

Lätta handskar av mjukt, syntetiskt 

läder med tygrygg. Ofodrad. 


Tegera ® 55 

Hållbart läder 

Slitstark handske i hållbart läder 

som håller länge. Bekväma handskar 

som ger ett bra grepp och är 

slitstarka. 

199 kr på proffsmagasinet.se 


Foto: Lasse Arvidson 

Min skog 

– dina personliga sidor! 

Beställ skogsvård 

direkt på webben! 

Min skog är dina personliga sidor på sydved.se 

som hjälper dig få ännu bättre koll på dina skogliga 

uppdrag med oss. Här kan du bland annat se din 

skogsbruksplan, få information om pågående och 

avslutade uppdrag, se ut- och inbetalningar 

och beställa skogsvård. 

Med några få knapptryck kan du beställa skogsvård 

från Sydved. Logga in på Min skog, dina privata sidor på 

sydved.se. Just nu kan du beställa röjning i din skog eller 

köpa plantor, men fler tjänster är på gång! 

Behöver du hjälp med röjning? 

Med några enkla steg skapar du ett underlag för den 

röjning du vill ha utförd. Sydved går igenom underlaget 

och skickar sedan ett kontrakt som du godkänner digitalt. 

Vill du köpa plantor? 

I plantbutiken köper du själv plantor till dina föryngringar. 

Priserna gäller för plantor som är behandlade med medel 

som skyddar mot snytbaggen. Utbudet varierar beroende 

på säsong. 

Det är enkelt at 

göra af ärer med Sydved!

Lös höstkrysset 

och vinn en emaljmugg! 

Vi lottar ut två emaljmuggar var till två personer bland alla som skickar in den rätta lösningen från de färgade 

rutorna senast den 20 oktober till: Sydved, Aktivt Skogsbruk, Box 626, 55118 Jönköping eller via mejl: 

annsofie.ohman@sydved.se 

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Aktivt Skogsbruk. 

I nummer 2 blev vinnarna Sam Holm i Vilshärad och Eva Söderström i Moheda. 

Foto Lasse Arvidson

Returadress 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

Foto Lasse Arvidson

Aktivt skogsbruk nr 3-2023

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?