Nya Phosphoros #4 HT2023

Ah tjena kära läsare!
Välkomna tillbaka till ännu ett nummer av
er favorittidning. Sommaren var lång men nu
är vi tillbaka i plugget, puben och klubben. En
ny termin innebär mycket men framför allt en
sak: nystart. Vissa av er är nya i Uppsala och
har spenderat era första veckor i vår vackra stad.
Förhoppningsvis har ni hittat till vår fantastiska
nation och skaffat er nya vänner och bekantskaper.
Medan andra av er återvänder för ännu en termin
av studier och studentliv.
Oavsett om det är första gången du sätter din
fot på nationen eller om du är gammal i gamet så
är höstterminen en perfekt tid för en nystart. Nya
möjligheter, nya vänner, nya kurser; man vet aldrig
vad det nya läsåret har att erbjuda. Och är det inte
det som är så spännande med att vara student. Vi
uppmuntrar er alla att ta vara på denna nystart,
möjligheterna är oändliga!
Varma hälsningar er redaktion,
Agnes Lindkvist & Noah Ojala Ahlgren
Innehållsförteckning
Landskapskallelse
2
Kuratorsspalter
3-4
Inne- och utelista
5
Bland paninis och raggmunk
6
En lettisk nystart för nationen?
7
Kulturens prislapp
8
Idolaffisch
9-10
Östgötar tycker till
11-12
Intervju med MRTN
13-14
Reccegasque bildextra
15-16
Kalendarium HT-23
17
Medverkande
18
Landskapskallelse
Kära östgötar!
Härmed kallas samtliga av er till höstterminens första
lagtima landskap den 12 oktober kl. 17:30 i Stora
salen. Därefter bjuds det på en traditionsenlig sexa.
Föredragningslista finnes på anslagstavlan, hemsidan
samt på Facebook.
Beatrice Simonsson, förste kurator
Foto: Simon Larsson
2

Kuratorsspalter
1Q
Östgötar!
Idag har jag flaggat för kungen som firar 50 år på tronen. Jag har även fått skicka en sångbok
med en hälsning i, samt nationens band och en liten slipsnål till hans majestät! Tänka sig vad
man får göra som nationsaktiv. I övrigt har jag inte så mycket kontakt med kungen. Har aldrig
sett honom live eller så. Däremot skickade jag en inbjudan till kronprinsessan Victoria med
anledning av mitt 6-års kalas en gång i tiden. Hennes sekreterare svarade att kronprinsessan
tyvärr inte kunde komma, men önskade mig grattis på födelsedagen. Sen fick jag ett kort på
kungafamiljen också. Det fick duga! Jag har också varit på Solliden några gånger. Jag jobbade
på en camping i Köpingsvik på Öland några somrar, och när familjen kom och hälsade på ville
mamma alltid åka dit. För er som inte varit där kan jag meddela att det är en fin trädgård med
fina blommor, men det är verkligen inte roligt där när det spöregnar. När jag gick i högstadiet
döpte jag om mig själv i mobilen till Queen B så att Siri alltid skulle kalla mig det, herregud vad
coolt det var. Nu för tiden har jag inte så mycket andra royala erfarenheter, förutom att Hugo
behandlar mig som en prinsessa då. Näe, där får det räcka hörreni, där säger jag stopp. Hoppas
vi ses under recceveckan och på reccegasquen!
Er trogne,
Queen B
Temat för detta nummer är nystart eller återfödelse eller nåt sånt. Himla bra tema! Östgöta nation är
en nation i ständig återfödelse, inte minst senaste året. Man kan tänka på klubbverksamheten och att
vi tagit tillbaka det gamla namnet Club Ostro (eller att vi faktiskt har besökare igen). Man kan tänka
på valborgsfirandet som drar minnet till fornstora dar då brandtillsynsgubbarna inte hade så
mycket att säga till om ang. besöksantal och sånt. Kanske tänker man på den återvaknade
spexkulturen som manifesterades på konferens, reccegasque och i storspexet.
De flesta tänker dock nog på Tages Bolltrollare som verkar ha kommit tillbaka
starkare än någonsin. Efter att först varit för sen med att anmäla oss (vem
kunde tro att det skulle bli fullbokat) så har vi knipt en reservplats och är mer
än redo att bevisa att vi är en kraft att räkna med. Om all värvning inte ger
resultat, då avgår jag som sportchef (det gör jag nog ändå jag har fan inte tid
med detta)
Tage rediviva!
Er evigt trogne tredje kurator,
William Norrling
Kurator
För övrigt anser jag att…
- Dry martini week inte låter så dumt
- En mjukglassmaskin kommer vi aldrig skaffa (Margaret Thatcher som uppfann mjukglass +
smakar inget)
- En gelatomaskin däremot…..
3Q
Kära nuvarande och framtida Östgötar!
Imorse var det bara 8 grader när jag gick den korta promenaden till jobbet så nu tror jag faktiskt att sommaren
ligger bakom oss på riktigt. Det betyder att det är dags att välkomna hösten och det brukar jag alltid göra
med blandade känslor. Hösten innebär regn, kyla och endast ca. två veckor med fina höstfärger innan allt blir
grått. Men hösten är också en mysig årstid då en kan gosa ner sig med en filt, en bok och en kopp te. Men jag
måste säga att det jag gillar mest med hösten är att verksamheten är i gång för det innebär att en kan luncha
i Hattstugan, gå på gasque, plugga i biblioteket och mycket mycket mer! ÖG har som ni redan vet (eller
kommer bli varse om) mycket att erbjuda!
Hur går det med 2Q-andet kanske ni då undrar (eller fullständigt struntar i). Jo det går bra!
Tiden går snabbt och nu har jag ändå varit 2Q i två och en halv månad (galet!!). Jobbstressen
gör sig påmind så där typ varannan dag vilket är intressant, men jag tar mycket hellre det än
konstant stress. Den stressigaste (och läskigaste) upplevelsen jag varit med om i mitt ämbete
hittills skedde dock i somras när larmet gick och jag var den enda av oss kuratorer som var i
stan. När jag kom ner till huset rullade en Securitas-bil precis in. Jag och Securitas-kvinnan
gick tillsammans in i huset och möttes av ett tjutande larm men också lugn pianomusik! Om
Securitas-kvinnan inte hade varit med (och gått först) kan jag säga att jag hade vänt direkt
för ett tjutande larm i kombination med lugn pianomusik kan i mitt huvud bara innebära att
2Q
spöken ändå finns på riktigt! Tack och lov var så inte fallet utan det var en stackars skärrad student
som bara skulle låna pianot. Hur hen inte kunde höra det tjutande larmet är och förblir dock en gåta!
Men slutet gott, allting gott och nu hoppas jag att larmet inte går något mer under min ämbetsperiod!
Till sist vill jag önska alla studerande östgötar ett stort lycka till med plugget! Och till samtliga östgötar vill
jag önska en fin höst oavsett vart ni befinner er. Men om ni är i Uppsala ska ni veta att det stora gula huset på
Trädgårdsgatan 15 alltid står öppet för er!
4Q
Hallihallå, mina kära kamrater!
Temat för denna tidning är nystart. Ett tema man kanske väntade sig till ett nyårsnummer
eller liknande *hint* *hint*, men nyåret är bara symbolik för något nytt, lika symbolisk som
politikernas bränslepolitik. För oss studenter är nog faktiskt nyåret precis bakom oss, starten
på höstterminen. Många vänner har hittat nya äventyr och startat om sina liv i en ny stad,
men många har precis kommit hit till Uppsala/ÖG och fått en nystart. Jag ska vara ärlig
att säga att det finns få saker som gör mig så glad som att se så många nya östgötar
på nationen. Det är så mycket nyfikenhet och glädje att nästan hela nationen känns
som pånyttfödd. Jag sitter här på kontoret med spänning och förväntan var den här
nystarten kommer leda nationen, är det till graven eller är det mot stjärnorna? Bara
framtiden vet svaret mina kära Östgötar och framtiden den får vi alla vänta och se
hur den vecklar ut sig!
Tills vi hörs eller ses igen får ni ha det bättre än bäst på denna nystart av studentlivet!
Eran lokala 4Q,
Simon Larsson
Varma hälsningar,
Emma Andersson, Andre kurator
3
4

NYA PHOSPHOROS
INNE- OCH UTELISTA
AV AGNES LINDKVIST
Önskar du en nystart denna termin? Då har du hittat rätt!
Nya Phosphoros vägleder dig i trenddjungeln så du kan bli
Uppsalas nya it-person.
Inne:
Italien. Östgöta Nation, eller ska jag kalla det Little Italy,
verkar ha fått en italiensk nystart denna höst. Paninis och
cannoli i fiket, Östergyllen har förvandlats till en trattoria och
fotbollslaget håller samma klass som Juventus. Det som satte
pricken över i:et på ÖG:s italienska transformation är den nya
espressomaskinen. Nu kan vi östgötar vara riktigt trendiga när
vi dricker cortado till personalpris.
Keps. Men inte vilken keps som helst, utan nationens merchkeps.
Jag vaknade upp en dag och helt plötsligt var alla östgötars
hjässor prydda med den. Med kepsen kan du visa upp din
stolthet över nationen samtidigt som den fyller sin funktion
att dölja det flottiga håret som du inte hunnit tvättat på ett par
dagar.
Tips! Kepsen funkar även bra om du vill ge ett skrämmande
intryck på Göteborgs kollektivtrafik då du kommer se ut som
deras biljettkontrollanter ”vita kepsarna”.
Rave cave. Nationens svettiga pärla har fått sig ett lyft.
Klubbcheferna slet under sommaren för att ta källardansgolvet
till nya höjder. Är du cool hänger du i rave cave under höstens
fredagskvällar.
Scarf. I somras var jag på resa i Köpenhamn och upptäckte att
i princip alla hade en liten virkad scarf runt halsen. Jag själv har
väldigt svårt att förstå mig på denna trend och gick därför runt
och muttrade åt detta fenomen. Men alla trender går inte att
förstå sig på och resan slutade med att mitt ressällskap, tillika
käresta, köpte en sådan scarf. Som någon slags kompensation
för alla mina spydiga kommentarer om danskarnas scarffetisch
är den nu alltså nu med på innelistan. Detta är dock inte
enbart smicker till min tjej, utan danskarna är faktiskt Nordens
trendsättare och jag skulle därför rekommendera er att gå man
ur huse för att köpa en scarf. Eller, in this economy, kanske virka
en egen. Eller säga att du har virkat den du köpte. Kreativitet
är ju alltid inne.
Tips! Ha på dig scarfen medan du smuttar på din cortado
från den ytterst efterlängtade espressomaskinen. Folk kommer
tro att du är dansk, cool och absolut fråga efter ditt nummer.
5
Ute:
Toast. Hattes meny är uppdaterad och toasten är nu ett minne
blott. Tycka vad man tycka vill om denna förändring men om
du ens tänker tanken ”på min tid när det fanns toast” så är det
ett säkert tecken på att även du är passé.
Algblomning. Under höstens ämbetsverkarkonferens kom
2Q-emerita, Pua Landberg, och 4Q-emerita, Liv Mazza,
med den starka rekommendationen om att inte bada. Vattnet
runt Barnens Ö hade dessvärre förpestats med algblomning.
Beskedet kunde knappast kommit mer olägligt den, kanske,
sista soliga helgen för denna sommar men det verkade inte
skrämma ämbetsverkarna och framåt småtimmarna hade
flertalet östgötar tagit sig ett dopp i det blå. Ryktet säger att
Nya Phosophoros före detta redaktör, Hugo Jonsson, bara
timmar senare våndades med feber och kräkningar. Om detta
berodde på algblomningen eller intag av diverse rusdrycker
låter jag förbli osagt.
Alkohol. Ingen kan ha missat Livsmedelsverkets nya
rekommendationer om fyra standardglas per kväll en gång
i månaden. Utifrån dessa går det enbart att konstatera att
alkohol är ute.
Barbie. Har du inte sett filmen ännu, låt så vara. Hypen är
över, nya filmer går på bio och du är inte ett barn.
Disclaimer! Detta gäller dock inte Barbie World-låten, den
vill jag gärna svänga mina lurviga till på ett dansgolv i höst.
*Hint hint* MRTN.
William Norling, 3Q, mannen bakom
ÖG:s italifiering.
Bland paninis och raggmunk
- en berättelse innifrån fiket
Text av Elin Sterner
”Nu ska ni få se på andra bullar”, sade marskalken när hon
bandade av, lade studenthatten på hyllan och stegade in i
fiket... Eller ja, snarare var det snarare med varsamma kliv som
jag klev in i nedre kök när det var dags för mitt allra första pass.
Kanske är det något som övriga fikaverkare känner igen sig i.
Men hur har det gått så här några veckor in på terminen? Följ
med på en exklusiv inblick i nationernas mysigaste fik.
Det är lunchtid och smörgåsgrillen går varm. En
oemotståndlig doft sprids ända ut till entrén medan serveringen
av gyllenbruna paninis går på högvarv.
- Paninis är helt klart det mest populära. De tar alltid slut
först, berättar fikaverkaren Lijing, medan hon lägger upp
sådana aptitretande portioner att självaste Gordon Ramsay
hade tappat hakan.
För det här
gänget är det
inga problem att
ta saker och ting
lite på volley.
Raggmunkarna gottar till sig i värmeskåpet och ugnen
tjuter helt oprovocerat. Här osar det inte bara av fläsket, utan
även av ambitioner och kämparglöd. För det här gänget är det
inga problem att ta saker och ting lite på volley.
- Det är en del av tjusningen, säger 4Q i förbifarten, efter
att just ha installerat ”en tillfällig lösning” när proppen gick i
samband med invigningen av den sprillans nya smörgåsgrillen.
- ”Jobbar tillsammans då går det som smort”, hör jag
fikaverkaren Malte nynna för sig själv medan han med van
hand smörar in formarna.
6
Mitt i
lunchruschens
tumult är
den östgötska
lagandan
konstant
närvarande.
Och det visar fiket sannerligen prov på. Juristerna har vallfärdat
hela vägen från juristbiblioteket till nationen och står nu
uppradade vid baren med vattnande munnar. Fikaverkaren
Texas hackar lök som ingen annan medan kollegan Andrea
preppar en något avskräckande kålpudding. Hon lägger märke
till min skeptiska min och försäkrar mig om att den är godare
än vad den ser ut (vilket också visade sig vara sant ska tilläggas).
Mitt i lunchruschens tumult är den östgötska lagandan konstant
närvarande. Vart man än vänder sig finns det en hjälpande
hand. En KLV:are som hoppar in som kassapersonal, en Simon
Lindgren som tålmodigt förklarar hur jag gör något så enkelt
som att tända lamporna och inskrivningens hjärtbeprydda
beställning som sticker ut i havet av bongar.
Klockan slår tre. Borden torkas, kakfaten dukas av och i
stället för smörgåsgrillen är det nu diskmaskinen som får jobba.
Medan jag vinkar av fiket kommer jag på mig själv att längta
tills nästa pass. Den här terminen kommer sannerligen bjuda
på andra bullar. Kanske kan till och med ”bulle i bulle” bli nästa
storsäljare?

En lettisk nystart för nationen?
”Jag lever!” är som i de flesta fallen en ganska rimlig utgångspunkt, särskilt vid
äventyr på andra sidan sundet. För att varken bli långrandig eller låta pretentiös så
håller jag det kort – jag lyckades mot förmodan landa en ganska kul praktikplats
på svenska ambassaden i Lettland, närmare bestämt Riga var i jag kommer
spendera min hösttermin.
Här skulle texten kunna fortlöpa med att jag ägnar en sida i allas vår tidning
för att berätta allt som nationen har gett till mig (för en sak är säker – jag hade
aldrig någonsin fått den här möjligheten utan ÖG). Jag hade kunnat beskriva
hur nationen gett mig vänner, minnen för livet men framför allt en sambo som
alldeles uppenbart är ovanför min liga, där den närmaste jämförelsen skulle kunna
vara ett östgötskt derby mellan IFK Norrköping och kusinen från landet Åtvidaberg. Mirakler kan ske. Jag hade kunnat redogöra
för de erfarenheter som gjort att jag fått den här praktikplatsen, och ge värdefull kunskap för er läsare hur ni kan charma framtida
arbetsgivare. Detta för att ni skulle kunna sluta jobba gratis i en varm källare, för att jobba gratis på en statlig myndighet i stället.
Självklart kommer jag inte göra något av detta. Här kommer i stället tre saker ÖG kan lära sig från Lettland och hur Trädgårdsgatan
15 kan berikas – latvian style:
1. Idrottsliga prestationer bör premieras
Letterna älskar sin sport, och även om det verkar som att Tages bolltrollare motsägelsefullt fått sig ett uppsving efter mitt uttåg
från landet så har ÖG mycket att lära från sina grannar i öst. Efter att Lettland mirakulöst tog ett brons i hockey-VM ifjol
samlades parlamentet den söndagskvällen för att utlysa nationell helgdag morgonen efter. Tänk er Kristersson med bihang göra
något liknande. Detta bör självklart tas efter på ÖG. Med tanke på bolltrollarnas tidigare prestationer bör det inte heller leda till
för många förlorade arbetstimmar för vårt kuratel.
2. Regeringskriser – ganska ballt ändå?
Lettland har på 33 år haft hela 23 olika regeringar. Den senaste valdes, i skrivande stund, in förra veckan. Endast en regering
har överlevt en hel mandatperiod och det återstår att se hur länge denna regering sitter vid styret. Passionerat och intressehöjande
säger jag som nybliven statsvetare. Jag tycker att nationsstyrelsen bör ta som vana att avgå vid minsta meningsskiljaktighet för att
återigen skjuta lite glöd i nationspolitiken. Det kan inte bara vara jag som vill få lite mer spice på landskapen.
3. Självservering av öl, en lettisk självklarhet
Alla som har jobbat i bar vet att det inte är någon raketforskning att tappa öl eller skotta grogg. Några som tycks vet detta ännu
bättre är merparten av nationens gäster. Som av en rolig händelse tenderar vissa av dessa gäster att, åtminstone på pappret,
stundtals bedriva raketforskning eller åtminstone något av dess angränsande ämnen. Dessa overallbeklädda gäster hade gjort sig
väl i Lettland, där det förekommer självservering av öl på restauranger. Då hade dessa gäster sluppit behöva spendera sin tid på
nationen där det finns studieplatser i ett stort fint nationshus som drivs av studenter som till och med jobbar gratis, endast för att
tillgodose detta till Uppsalas studenter. Nej, med självservering av öl hade vi spelat ut vår roll enligt dessa framtida brobyggare,
och det kanske faktiskt hade varit lika bra. Dessa overallbeklädda gäster påminner lite om mig – vi gör större nytta på andra sidan
Östersjön.
Kulturens prislapp - nedmonteringen
av Norrköpings kulturliv
Tidigare i somras kom Norrköpings kommunstyrelse med
beskedet att helt slopa finansieringen av kultursektorn med
bland annat kraftiga besparingar på konserthuset De Geerhallen
i kommunen. Argumentationen löd ungefär såhär:
skattebetalarnas pengar ska inte slösas på kulturelitens
kostsamma projekt under en rådande lågkonjunktur, även
tanken att det strypta stödet till slut skulle komma att leda
till en “självförsörjande” lönsam kultursektor som bidrar till
tillväxt i Norrköping dryftades. Samtidigt som detta händer i
Norrköping gick Moderata ungdomsförbundet ut, i min gamla
hemkommun Linköping, och hyllade Norrköpings beslut
och tyckte att Linköping borde följa grannortens exempel.
Flera stora kulturprofiler, bland annat Lars Winnerbäck, gav
replik på detta i media, motargumenten lät ungefär såhär: utan
kommunalt stöttad kulturverksamhet så kommer kultursektorn
dö ut, framför allt för obemedlade luspanka unga, och vilsna
tonåringar. Och så började den ännu pågående kulturdebatten,
med utgångspunkt i vårt kära Östergötlands inland.
När jag var barn åkte vi ofta till Norrköping, på klassresor
och studieresor som belöning efter skolåret. Norrköping och
Linköping är olika på många vis, trots den korta tågresan
på 30 min emellan, är arkitekturen, lynnet, dialekten och
kollektivtrafiken annorlunda. Linköping växte om Norrköping
på 60-talet och rollerna storasyster och lillebror blev helt
ombytta. Linköping var inte bara residensstad utan fick
universitet, universitetssjukhuset och storindustrin SAAB. Men
Norrköping förblev kulturens stad.
Åsikterna i texten är skribentens egna och inte Östgöta Nations.
När jag spelade i orkester som barn drömde vi alla om att
få spela i Norrköpings symfoniorkester och de duktigaste
musikerna bland oss unga i Linköping sökte sig till de
estetiska utbildningarna i just Norrköping. Som tonåring åkte
vi ofta till Norrköping för fest, dans och konserter. Svenska
Björnstammen, Veronica Maggio och Markus Krunegård
såg jag alla i Norrköping, de kom inte till Linköping över
huvudtaget. Allt hände i staden bortom pendeln, förutom det
som politiker så gärna vill ha, den där tillväxten.
Frågan som vi som östgötar och medborgare behöver ställa
oss är vilken prislapp vi ens kan sätta på kulturen. Vad är en
kommuns teatrar, konserthallar, studiecirklar, ateljéer, gallerier,
dansbanor, museum och kulturskolor värda? Jag tänker att utan
kulturen kan samhället inte se sig själv i spegeln, men det är
kanske just det kommunstyret i Norrköping vill. Framför allt
så grämer det mig att man som ung ska komma att behöva
slåss för estetik och skönhet, i ett land som dryper av överflöd
och nedstämdhet. Och tänk att min barndoms vackra rika
kulturskatt Norrköping håller på att bli bli den gråaste av
städer i mannaminne känt. Tvi vale. Jag tycker att vi som
östgötar, infödda eller utomsocknesfödda, behöver slå ett slag
för hembygdens kultur och i det långa loppet hela samhällets!
Är det kanske dags att vi ställer ut östgötska konstnärer i
vårt nationshus, åker på spexturné i Östergötland, eller inför
kulturstipendier? Östgöta kulturutskott kommer redan i höst
bjuda in tre författare från hembygden på litterär salong –
missa inte det!
Pua Landberg
Som ni ser finns det massor med grejer vi kan implementera. Om Lettland kan, varför ska vi vara sämre? Det är dags! Nationen ska
inte bara leva – utan även frodas. Precis som jag, precis som Lettland. Precis som det ska vara.
Din vän i nöd, tröst och öst,
Ādams Lilija

NP Idolaffisch
Simon Larsson, ÖG:s posterboy
Recce
Recce

Östgötar Tycker Till:
Utvandringen till Amerikat
Artikel av
Simon Larsson
Många individer tillika östgötar drömmer om en nystart. En nystart på nationen, kärlekslivet
eller rent av på livet i stort. På yngre dagar fick många en nystart genom
att byta skola. Till universitet fick många en nystart i en ny stad. På 1800-talet
var alternativet att utvandra till amerikat ett hett val för att få en nystart. Som
grävande journalist för Nya Phosforos har jag tagit tempen på Östgöta Nation i denna
känsliga och kontroversiella epok i svensk historia.
Fucking svikare. Thanks Obama. -
Hugo Jonsson i döende tillstånd (han spydde samma dag)
(syfilis))
Jag vet för lite för att yttra mig i frågan -
Östgöte vars önskan var att förbli anonym
Som någon med många amerikanska släktingar, svensk ättlingar. Helt rätt!
Älskart! Gillar båtar så kul att testa. Dumt att ta med slipstenar på båten,
packa lätt! Utvandrarna är en bra bok. Kristina från Duvemåla bra musikal. -
William Norling 3Q tillika pingisfantast
Småländskastenar
Foto: Smålandsposten
Jag håller på att läsa invandrana just nu så roligt att du
frågar. Väldigt Järva människor, Sverige var ett extremt
förtryckande land och jag beundrar dem som åkte över
Atlanten trots kolera och skeppsjsuka -
Pua kulturens älskarinna
Vore väldigt intressant att veta hur
stor befolkning Sverige skulle ha ifall
utvandringen inte skedde -
Emma nationens bank-/barnvakt
Skiter i 1800-talet. Men åker man idag är så är
knäpp. USA är ett knäppt land och att åka till ett
knäppt land är knäppt -
Anonym person som inte vill att folk ska tro
att hen är knäpp för att hen har åkt till USA
Queen är dom! Pop off P*ssy (får man skriva så?) -
Signe “kan sticka” Hedbrant
Det är väl kul. Bra att folk söker sin egen lycka,
tar initativ, de levde i en förtryckarstat. -
”Rave Micke”
Jag älskar Kristna från Duvemåla. Alltså jag har en
Kristina från Duvemåla CD-samling signerad av Björn
och Benny hemma. Jag kanske inte borde säga något
mer... (detta följdes av en uppraddning av bra låtar och en
kärleks förklaring till det hela) -
Agnes Lindqvist, Kristina von Dufvenmål fantatiker
Sorgligt att så många kände att de behövde åka på grund av
det var så hemskt och fattigt. Men coolt med svennenamn i
USA, till exempel (läses med amerikansk brytning) Johanson. -
Magnus “Davve” Davidsson
Jag har inte så många spontana tankar. -
Lovisa Åslund
Om min tidslinje är rätt, bättre att åka till Sverige än från
Sverige -
Emil Wormbs vars tyska släkt flyttade till Sverige då
11 12

Intervju
med MRTN
Namn: Martin aka. MRTN
Ålder: Gammal
År som DJ: 20+ år
År som ÖG DJ: Ca. 13
5 snabba
Roligaste spelningen: Spelade på Emmabodafestivalen inför
5000 pers en gång, det var sjukt kul. Annars är ju galopperna
otroligt kul med! Den i våras var magisk!
MRTN spelade på ÖG:s champagnegallop Valborg 2023
Foto: Ebba Björk
Nu är höstterminen äntligen igång och det innebär såklart
även att alla nationklubbarna runt om i staden har vaknat
till liv igen. Hur känns det att vara tillbaka och spela på
nationklubbarnas dansgolv?
Det är fantastiskt, älskar Uppsala och dess nationer! Har
längtat att komma igång igen efter sommaren!
För de som kanske inte vet så skulle man nog rättmätigt
kunna kalla dig för ÖG:s hus-DJ. Hur kommer det sig att
du hamnade här och varit ÖG troget sedan dess?
Blev bokad till en klubb runt 2010, gillade verkligen
dansgolvet och hur intimt det är. På den tiden stod man i
princip på golvet och spelade. Lite boiler room känsla med
folk som hängde in över båset och en grym stämning.
Efter den spelningen blev jag bokad mer frekvent på nationen.
Vi fick helt enkelt tycke för varandra, ÖG älskade mig och jag
älskade ÖG, en kärlekshistoria!
Gjorde min 100:e ÖG spelning i våras, Jag tillhör väl
inredningen på ÖG numera!
Du är ju en erfaren DJ som har spelat på många dansgolv,
klubbar, och festivaler genom din karriär, vad är speciellt
med att spela på Uppsalas studentnationer? Och vad skulle
du säga är det bästa och sämsta med det?
Du har som tidigare nämnt haft en lång karriär som DJ,
finns det några mål eller drömmar som du inte uppfyllt
och fortfarande eftersträvar?
Jag har spelat på mina favoritfestivaler, Roskilde, Way Out
West, Emmaboda o.s.v. men skulle ju inte tacka nej till att
köra på Tomorrowland. Det vore ju riktigt fett!
Har också länge velat göra mixtape för radio och från och
med i slutet på hösten blir det verklighet. P3 kontaktade mig i
somras, det gjorde mig väldigt glad!
Du nämnde att folk önskade låtar, har du något tips på
hur man gör det på bästa sätt?
Ja alltså, detta är ju något vi Djs pratar mycket om
sinsemellan, och för min del har jag inget emot önskemål,
även om det är fantastiskt kul/skönt de kvällar som man inte
får några. Både för att det kan störa ens DJande, och att då
känns det som alla är nöjda.
Men om man nu skall önska en låt av mig så är tipset att
lyssna på vad det är som spelas just då, spelar jag en massa
house bangers i högt bpm-tempo så är sannolikheten väldigt
liten att jag kommer gå över till att spela en hiphop-låt med
lågt bpm-tempo.
Sen när man kommer upp och ser att jag har fullt upp med
Det är en speciell stämning i Uppsala, det är så mycket glädje
att välja nylåt/beatmatcha in låten så vänta tills efter jag är klar
och pepp på klubbarna. Inte alls så ängsligt som det är i
med mixen, man får tänka på att jag jobbar där uppe och inte
Stockholm. I Uppsala går folk ut verkligen för att festa och går
har något färdigmixat eller förberett, jag spelar på känsla och
loss! Älskar det!
läser av golvet.
Det bästa är ju just det, glädjen och peppstämningen!
Sen är det ju när samma gäng kommer fram och önskar
Det sämsta måste vara alla ABBA-önskemål, haha. Har inget
samma låt flera gånger, det ökar inte chansen att jag spelar
emot ABBA men ibland hinner man inte in i DJ-båset förrän
13 låten, snarare tvärtom. Jag har koll på golvet och fattar att det
där står fem blonda tjejer och vill höra ABBA.
14
är samma gäng som kommer och önskar samma låt.
Men till sist, störst chans att jag spelar er låt är att ni önskar en
låt som passar in i det jag spelar just då och att ni är trevliga
och respektfulla.
Och slutligen har du något du vill hälsa alla våra läsare?
Fortsätt göra ÖG till den fantastiska nation det är, gå på
klubbarna & gasquerna, dansa och ha kul! Och följ mig på
insta ;) @mrtn.original
Text: Noah Ojala Ahlgren

RECCEGAsque bildextra
Foto: Erica Lamberg
I sammlad trupp tågade nationerna mot ceremonin i
universitetshuset
Terminens hårt arbetande reccevärdar
VG:s maskot ska enligt källor ha hamnat i slagsmål vid
universitetshusets trappor innan ceremonins start
Prorektor Coco Norén gratulerade vinnarna
uppepå scenen
Servisen hade det svårt under middagens
gång
Gasquen avslutades med ett magnifikt spex
Terminens recce Laetitia Helene Bergsmo
15 16

Kalendarium
HT-23
Oktober
12 oktober: Landskap
14 oktober: Baklängesgasque
28 oktober: Skelettgasque
November
11 november: Gåsbal
22-26 november: Storspex
December
6 december: Landskap
9 december: Luccegasque
Medverkande
Beatrice simonsson, Ansvarig utgivare
Noah Ojala Ahlgren, Redaktör
Agnes Lindkvist, Redaktör
Jakob Kündig Hörberg, Illustrationer
Erika Lamberg, Fotograf
Elin Sterner, Skribent
Adam Lilja, Skribent
Simon Larsson, Skribent
Pua Landberg, Skribent
MRTN, , Intervjuad
ÖG:s kuratel, Kuratorsspalter
Hej Nya Phosphoros! Jag har några saker på hjärtat.
1. En rättelse av förra numret. Det har funnits sommarprat på ÖG tidigare. Sommaren 2020! Minns ett toppensommarprat av fd.
hovmästare Malin Lindroth där hon berättar om sin tid i försvarsmakten. Rekommenderar att scrolla bakåt i arkivet i ÖG:s aktiva för
dessa guldkorn.
2. Det är jättetråkigt att toasten har försvunnit från fiket. Den var mycket saknad vid mitt senaste besök. En oerhört prisvärd lunch för
en ämbetsverkare minns jag den som…
3. Det har nått mig att folk på nationen helt har tappat det. Alltså att det finns några som aldrig läst Ribbings spalter, eller som bara inte
blivit uppfostrade så bra. Jag talar om att hålla ihop det under diverse framträdanden på gasquer och baler. Skulle någon få för sig att så
mycket som dra på smilbanden under de fantastiska kulturyttingar som bjuds på får man med mig att göra!
17
Mvh,
En anonym fd. barchef som numera är utvandrad till huvudstaden och förfasas av förändring.