Aktivt skogsbruk #4 2023
Share Embed Flag
Download ePaper

Aktivt skogsbruk #4 2023

sydved
21.12.2023 Views

# 4 / 2023 SKOGSBRUK 25 smarta tips för dig som jobbar med motorsåg Skogens framtid Så kommer digital teknik och innovation förändra skogsbruket Hjälp viltet i vinter Så får du julfint hemma Möt familjen som jobbar tillsammans

# 4 / <strong>2023</strong><br />

SKOGSBRUK<br />

25<br />

smarta tips för dig<br />

som jobbar med<br />

motorsåg<br />

Skogens<br />

framtid<br />

Så kommer digital teknik och<br />

innovation förändra <strong>skogsbruk</strong>et<br />

Hjälp viltet i vinter<br />

Så får du julfint hemma<br />

Möt familjen som jobbar tillsammans

<strong>Aktivt</strong> Skogsbruk<br />

4<br />

Foto Lasse Arvidson<br />

36<br />

Foto Angela Kotsell<br />

Foto James O'Neil<br />

Innehåll <strong>#4</strong> /23<br />

24<br />

26<br />

Foto Pelle Bergström<br />

4<br />

16<br />

18<br />

19<br />

21<br />

24<br />

26<br />

28<br />

32<br />

36<br />

40<br />

Hemma hos skogsägaren som gillar<br />

fastigheter, fiske och familjeliv.<br />

Just nu i din skog.<br />

Januari, februari och mars.<br />

Tema: Framtidens skog.<br />

Från yxa till AI.<br />

En digital tvilling av din skog.<br />

Framtidens produkter skapas<br />

i Sickla.<br />

Träfibrer blir kläder.<br />

Skogliga tjänster med digital teknik.<br />

Smarta tips för dig som jobbar<br />

med motorsåg.<br />

Skapa julstämning hemma.<br />

Gallring är lönsamt.

I detta nummer<br />

Foto Karin Lehtonen<br />

Olika<br />

men<br />

lika<br />

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig<br />

fullservice till skogsägare i södra Sverige.<br />

Företaget har omkring 120 anställda och<br />

omsätter varje år cirka 3,7 miljarder kronor.<br />

Den årliga anskaffningen av virke uppgår<br />

till cirka 5,7 miljoner kubikmeter. Sydved<br />

ägs av Stora Enso och Ahlstrom. Sydved<br />

är certifierat enligt FSC ® -CO15573 och<br />

PEFC/05-22-109.<br />

Ansvarig utgivare<br />

Daniel Fellenius, Sydved<br />

Redaktör<br />

Annsofie Öhman, Sydved<br />

Projektledare<br />

Sanna Casson<br />

Art director<br />

Thomas Rissveds<br />

Produktion<br />

Confetti<br />

Tryck<br />

Ruter<br />

Omslagsfoto<br />

Lasse Arvidson<br />

Post till redaktionen skickas till<br />

<strong>Aktivt</strong> Skogsbruk<br />

Sydved<br />

Box 626<br />

551 18 Jönköping<br />

E-post: information@sydved.se<br />

Telefon: 01046-38 000<br />

Följ oss gärna på Instagram<br />

och Facebook @sydved<br />

sydved.se<br />

32<br />

I samband med en jaktdag under<br />

den mörkare delen av november<br />

hade jag förmånen att träffa och lära<br />

känna en senior och mycket erfaren<br />

skogsägare. Vi hamnade bredvid<br />

varandra vid den värmande lunchbrasan.<br />

Sittandes på varsin ryggsäck<br />

med kaffekåsan i hand delade<br />

han sedan den korta versionen av<br />

sitt långa skogsägarliv. Han imponerade<br />

stort på mig med sin gedigna<br />

kompetens och stora engagemang<br />

för de skogliga frågor som hade format<br />

hans syn och målbild för hur han<br />

tänkte lämna över den väl förvaltade<br />

skogsfastigheten till kommande<br />

generation.<br />

Nya rön och etablerad kunskap<br />

Men det som framför allt var slående<br />

var hans nyfikna och ödmjuka<br />

inställ ning till vad han kunde lära<br />

sig av andra. Som skogsägare är vi<br />

ju mer lika än olika när det kommer<br />

till det grundläggande målet att<br />

bruka och förvalta våra skogar med<br />

omsorg. Det visade sig också att<br />

han under de senaste 40 åren hade<br />

haft ett långt och förtroendebaserat<br />

samarbete med oss på Sydved. Han<br />

var ömsom själv aktiv i avverkningar<br />

och skötsel, ömsom gav han oss<br />

för troendet. I båda fallen var det en<br />

dialog där etablerad kunskap mixades<br />

med nya rön och metoder.<br />

Framtiden i skogen<br />

I det här numret hittar du spännande<br />

artiklar med fokus på skogens framtid.<br />

Artiklar som både gläntar upp<br />

för en kommande framtid i skogen<br />

och även beskriver hur framtiden<br />

delvis redan här och nu är hos oss.<br />

En förutsättning för att ny spännande<br />

utveckling ska bli framgångsrik är<br />

att utgångsläget baseras i historiken<br />

där gedigen kunskap och erfarenhet<br />

finns.<br />

Att som skogsägare omge sig<br />

med andra skogsintresserade och<br />

utveckla en stark gemenskap kring<br />

skogen vittnar även vårt besök hos<br />

skogsägare Mikael Englund om. Han<br />

och hans engagerade familj samlas<br />

ofta kring fastigheten för att utbyta<br />

erfarenheter och umgås tillsammans.<br />

Möt honom och hans familj<br />

i skogsägarporträttet.<br />

Vi får också tillfälle att kort veta<br />

vad skogen betyder för fyra andra<br />

skogsägare med olika bakgrunder<br />

och lyssna till deras röster kring<br />

mål, engagemang och tankar om<br />

framtiden.<br />

Gott nytt skogsår<br />

Vi närmar oss nu tiden på året med<br />

storhelger som står för dörren. En tid<br />

då vi kanske får möjlighet att samlas<br />

och umgås. Kanske en del julpyssel<br />

tillsammans? Kanske ett tillfälle att<br />

diskutera skogens åtgärder och planer<br />

för framtiden? Kanske ett tillfälle<br />

för eget arbete i skogen?<br />

Om du har planer att tillbringa<br />

några timmar i skogen med motorsågen<br />

så missa inte chansen att ta<br />

del av den elitens smarta tips för<br />

manuellt motorsågsarbete. Möt<br />

Sydvedarna Johan och Roger som<br />

delar med sig av kluriga lösningar<br />

för situationer som kan uppstå.<br />

Med önskan om riktigt fina helger<br />

och ett gott nytt skogsår!<br />

Daniel Fellenius<br />

Marknadschef på Sydved<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 3

Skogsägarporträttet<br />

Skogsägaren som<br />

gillar fastigheter, fiske<br />

och familjeliv<br />

Han är inte rädd för att prova nytt, att bygga upp och förädla, oavsett om<br />

det gäller skog eller fastigheter. Vi träffade skogsägaren och entreprenören<br />

Mikael Englund och hans minst lika engagerade familj.<br />

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson<br />

4 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Mikael Englund<br />

Bor: Vid sjön Stora Aspan utanför Kavelmora mellan Borlänge<br />

och Falun i Dalarna.<br />

Familj: Hustrun Marietta och de tre döttrarna Marielle Englund 34,<br />

Sophie Englund 35 år och Geraldine Björklund 40 år, med familjer.<br />

Skogens karaktär: Mestadels gran och tall med inslag av björk.<br />

Tanken är att lövbeståndet ska bli större.<br />

Omfattning: Cirka 300 hektar, uppdelat på tre skiften.<br />

D<br />

är den allmänna vägen slutar ligger en<br />

liten snirklig grusväg. Om man följer den<br />

passerar man rödmålade lador, sommarstugor,<br />

åkermark och en skylt med<br />

varning för lyckliga, frigående höns. Efter<br />

någon minut når man Mikael och Marietta Englunds villa<br />

utanför Kavelmora, mellan Falun och Borlänge i Dalarna.<br />

Huset påminner om en fjällstuga med en timmerliknande<br />

fasad och stora fönster mot den frusna, snötäckta sjön<br />

Stora Aspan.<br />

Mikael har plogat upp en bit av sjön för att barnbarnen<br />

ska kunna åka skridskor där. På somrarna går<br />

familjen ut på bryggan med mask och spön för att testa<br />

fiskelyckan och på vintrarna borrar de upp hål i isen för<br />

att pimpla.<br />

– Hela familjen gillar att fiska, det är något särskilt<br />

med spänningen, om det ska nappa eller inte, säger<br />

dottern Marielle.<br />

Vi sitter bänkade i vardagsrummet: Mikael, hustrun<br />

Marietta och de tre döttrarna Marielle Englund 34,<br />

Sophie Englund 35 år och Geraldine Björklund 40 år.<br />

På bordet framför oss glittrar värmeljus. Det bjuds på<br />

hembakad blåbärspaj och munkar.<br />

Farfars farfars skifte<br />

Men vi tar det från början. Mikaels farfars farfar ägde ett<br />

skogsskifte i Bäsna i Dalarna. Skogsägandet har sedan<br />

ärvts, från föräldrar till barn, i generation efter generation.<br />

2015 tog Mikael över skogen efter sin pappa.<br />

– Det fanns ingen tvekan hos mig när pappa frågade.<br />

Nu var det rätt tid. När jag var yngre kändes skogen bara<br />

som ett jobb som behövde göras, men nu kan jag se fler<br />

värden i det. Jag njuter av att bara vara i skogen och får<br />

energi av det, säger Mikael.<br />

Skogsskiftet i Bäsna finns fortfarande kvar i familjens<br />

ägo. Sedan har Mikael köpt till ny skog. Totalt äger han<br />

nästan 300 hektar skog uppdelat på tre skogsfastigheter<br />

i Bäsna, Gulleråsen och Bergebo i Dalarna.<br />

Beståndet består främst av tall och gran, med inslag<br />

av löv. Tanken är att andelen lövträd ska öka.<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 5

Skogsägarporträttet<br />

– I Bäsna hade vi granar som var angripna av granbarkborre,<br />

vi avverkade dem och när det var dags att plantera<br />

nytt satsade vi på hälften gran och hälften björk.<br />

Det känns bra att sprida riskerna och att ha både löv och<br />

barrträd i beståndet. Vi ska också testa att plantera ek<br />

på Gulleråsen, där det är en bördig och fuktig mark som<br />

passar bra, berättar Mikael.<br />

Att han köpt till mer skog beror på att han tror på<br />

skogen som råvara.<br />

– Det finns en enorm efterfrågan på skog och jag tror<br />

att den kommer att bli ännu större. Råvaran används till<br />

allt från kartonger till bostäder och forskarna tittar dessutom<br />

på nya användningsområden. Att det är en hållbar<br />

resurs är dessutom ett stort plus. Skogen är en bra affär<br />

helt enkelt, konstaterar Mikael.<br />

Testar gärna nya idéer<br />

Mikaels mål med skogen är<br />

att sköta den så att den är<br />

i god kondition och växer<br />

bra. Han är ute och röjer<br />

med sin pappa ibland. Plantering,<br />

gallring och avverkning<br />

tar han hjälp med av<br />

Stora Enso.<br />

– Min pappa samarbetade<br />

med Stora Enso<br />

och då blev det naturligt att<br />

jag gick i samma spår. Det<br />

känns skönt att ha folk omkring<br />

mig som är kunniga.<br />

Jag och virkesköparen<br />

Joakim Danielsson stämmer<br />

ofta av vad som behöver<br />

göras. Han har massor<br />

med idéer och jag är inte<br />

sen att testa nya saker,<br />

säger Mikael.<br />

En av dem är att Mikael har bestämt sig för att<br />

avverka en del av skogen i Gulleråsen med en hyggesfri<br />

metod. Det innebär att man inte tar ned alla träd vid en<br />

avverkning, utan plockar ut de finaste timmerträden<br />

och låter andra stå kvar.<br />

– Jag tror att man måste öppna upp för nya sätt att<br />

avverka i framtiden. Vi behöver vara rädda om skogen<br />

och gynna den biologiska mångfalden. Det ska bli spännande<br />

att testa det här och se vad utfallet blir.<br />

Med hjälp av en digital <strong>skogsbruk</strong>splan ser Mikael<br />

var fastighetsgränserna går och vad han ska göra härnäst<br />

i skogen. Planen ger honom en bra överblick.<br />

Just nu är det också mycket fokus på att få klart<br />

med skiften för den tillköpta skogen. Varje skifte gås<br />

igenom med virkesköparen Joakim: vad är det för typ<br />

av skog, hur mår den och vad behöver göras framöver<br />

i den? Det kan vara allt från markberedning till avverkning.<br />

Nästa steg blir att ta fram en ny <strong>skogsbruk</strong>splan<br />

för den nya skogsfastigheten.<br />

Jag och virkesköparen<br />

Joakim Danielsson stämmer<br />

ofta av vad som behöver<br />

göras. Han har massor med<br />

idéer och jag är inte sen att<br />

testa nya saker.<br />

Familjeägt fastighetsbolag<br />

Vid sidan av skogen äger och driver också familjen<br />

fastighetsbolaget Englundsbostäder i Borlänge. Bolaget<br />

förvaltar och hyr ut lägenheter och lokaler till privatpersoner<br />

och företag. Mikael startade företaget 2004<br />

och nu arbetar även döttrarna Marielle och Sophie,<br />

hustrun Marietta, samt Sophies man Kim i företaget.<br />

– Det är speciellt att driva ett företag med familjen<br />

och det är klart att man kan behöva rensa luften ibland,<br />

säger Sophie.<br />

– Vi har våra olika roller och gör det som vi är bra på.<br />

Det är dessutom högt i tak och en skön stämning, fyller<br />

Marielle i.<br />

Förra året bestämde sig<br />

Mikael för att lämna över<br />

företaget till Sophie och<br />

Marielle. Själv har han en<br />

rådgivande position, och<br />

finns nu lite mer i bakgrunden.<br />

– Det är ett naturligt steg<br />

att tjejerna tar över. De har<br />

jobbat i företaget länge och<br />

har fått en bred erfarenhet.<br />

Det ska bli kul att se hur de<br />

utvecklar företaget i framtiden,<br />

säger han.<br />

– Vi är väldigt peppade<br />

på att utveckla och bygga<br />

vidare på företaget. Det<br />

känns bra, säger Sophie.<br />

Hjälpte till hemma<br />

Från att tjejerna var små har<br />

de fått lära sig att hjälpa till<br />

med sysslor hemma.<br />

– På fredagar var det<br />

städdag hemma hos oss. Då fick man antingen hjälpa<br />

till med att städa eller handla. Man kanske klagade lite<br />

först, men det kändes alltid bra efteråt när alla i hela<br />

familjen hade hjälpts åt. Geraldine delade också ut<br />

reklam för att tjäna lite extra pengar och jag och Sophie<br />

städade trapphusen i pappas fastigheter och klippte<br />

gräs. Vi har fått lära oss att man ska jobba hårt och göra<br />

rätt för sig och när man gör något ska man göra det<br />

ordentligt. Det tror jag har gett oss ett visst driv och gjort<br />

oss självständiga, säger Marielle.<br />

– Pappa har också lärt oss att det är viktigt att ta<br />

hand om det man har och att man måste våga återinvestera,<br />

oavsett om det gäller skog eller fastigheter. Både<br />

skogen och fastigheterna måste skötas på ett bra sätt,<br />

inflikar Sophie.<br />

Att deras egna döttrar ska ta över skogen en dag<br />

tycker de känns självklart.<br />

6 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Mikael Englund omgiven av barn och barnbarn. Familjen umgås<br />

mycket privat och delar av familjen driver dessutom ett bostadsbolag<br />

tillsammans. På bilden syns Mikaels dotter Geraldine med barnbarnet<br />

Zoe, stora barnbarnet Rio med barnbarnet Harry i knäet, Mikael, dottern<br />

Sophie med barnbarnet Frank och dottern Marielle med barnbarnet Signe.<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 7

Skogsägarporträttet<br />

Det blir som ett litet skogsäventyr<br />

när barnen är ute i skogen.<br />

– Det är något speciellt med att det är så många generationer<br />

före oss som har ägt skogen. För mig känns det<br />

som en självklarhet att vi bevarar den i familjen. Det vore<br />

kul om min dotter Signe skulle vara intresserad av att gå<br />

samma väg. Jag kan se henne framför mig med röjsågen<br />

när hon blir äldre, skrattar Marielle.<br />

Skogen betyder också avkoppling för familjen<br />

Englund. Ibland åker de ut i skogen allihop tillsammans,<br />

plockar blåbär, hjälper gammelfarfar att hugga ved och<br />

8 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

myser i den lilla jaktstugan de har vid skiftet i Gulleråsen.<br />

– Det blir som ett litet skogsäventyr när barnen är ute<br />

i skogen. I somras sov vi över i den lilla jaktstugan, det<br />

tyckte de var mysigt. Det känns viktigt att vara ute med<br />

barnen i naturen och få dem att tycka det är roligt att<br />

vara i skogen, säger Marielle.<br />

Filippinska specialiteter<br />

Familjen träffas ofta hemma i Mikael och Mariettas hus<br />

Mikaels barn och barnbarn<br />

kommer ofta besök. Kanske<br />

tar de över skogen en dag.<br />

vid sjön. Förutom att göra saker ute i naturen blir det<br />

också stort fokus på mat. Marietta som kommer från<br />

Filippinerna brukar bjuda på filippinska specialiteter som<br />

friterad kyckling, vårrullar, nudlar och risbollar.<br />

Mikael och Marietta träffades i Filippinerna 1986. En<br />

kompis till Mikael frågade om han ville följa med dit på<br />

semester och det lät som en kul grej tyckte han. Sista<br />

kvällen var de på en restaurang, där de serverades av<br />

Marietta. Det var något med den servitrisen som Mikael<br />

inte kunde släppa. Han fick tag på hennes telefonnummer<br />

och ringde henne från Sverige.<br />

– Jag blev väldigt nervös när han ringde, men också<br />

glad, berättar Marietta.<br />

Mikael insåg att han behövde åka tillbaka och lära<br />

känna henne bättre.<br />

– Jag gick in hos min dåvarande arbetsgivare och sa<br />

att jag behövde ta tjänstledigt ett halvår för att jag hade<br />

hittat kärleken, berättar Mikael och skrattar.<br />

37 år senare är de fortfarande ett par.<br />

Marietta är också en del av familjeföretaget plus att hon<br />

också äger fastigheter i Filippinerna.<br />

– Alla i vår familj gillar fastigheter och att göra affärer.<br />

Mamma också, säger Marielle.<br />

Den senaste satsningen inom familjeföretaget är<br />

försäljning av villatomter.<br />

– Vi jobbar med ett litet skifte där planen är att sälja ett<br />

30-tal småhus i Bäsna, utanför Borlänge, som vi hoppas<br />

blir klara till försäljning nästa år. Det blir jättefina tomter<br />

med utsikt över älven, berättar Mikael entusiastiskt.<br />

När hockeysäsongen är<br />

slut och våren kommer<br />

tar Mikael fram motorcykeln<br />

från garaget. Han<br />

tycker att det är en härlig<br />

frihetskänsla att gasa<br />

på med motorcykeln<br />

och känna vårluften i<br />

lungorna.<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 9

Skogsägarporträttet<br />

Pappa har lärt oss att<br />

det är viktigt att ta<br />

hand om det man har<br />

och att man måste våga<br />

återinvestera, oavsett<br />

om det gäller skog eller<br />

fastigheter. Både skogen<br />

och fastigheterna måste<br />

skötas på ett bra sätt.<br />

Han har svårt att inte engagera sig, men han trivs ändå<br />

bra med att vara lite i bakgrunden och ha en mer rådgivande<br />

roll i familjeföretaget. Det frigör också tid för<br />

annat.<br />

men då får man göra på ett annat sätt nästa gång. Det<br />

ger energi att kasta sig ut och prova nya saker. Får jag<br />

höra att något inte går, då blir jag triggad att genomföra<br />

det!<br />

Frihetskänsla på motorcykeln<br />

Mikael ger sig ofta ut i skogen med röjsågen eller tar en<br />

skogstur med Marietta, njuter av skogsluften och tittar<br />

på bestånden.<br />

– Jag tänker mycket på skogen. Vad jag ska göra i<br />

den härnäst. Men det är också avkopplande att bara<br />

vara i den.<br />

Mikael och Marietta är också inbitna hockeyälskare.<br />

– De sitter på samma platser i ishallen år efter år och<br />

hejar på favoritlaget Leksand, skrattar dottern Geraldine.<br />

När hockeysäsongen är slut och våren kommer tar<br />

Mikael fram motorcykeln från garaget. Det blir några<br />

turer varje år. Han tycker att det är en härlig frihetskänsla<br />

att gasa på med motorcykeln och känna vårluften i<br />

lungorna. Att köra på är lite av Mikaels grej.<br />

– Det är klart att man gör misstag och går på nitar,<br />

10 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Mikael och Marietta Englunds villa påminner<br />

om en fjällstuga med en timmerliknande fasad<br />

och stora fönster mot sjön Stora Aspan.<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 11

Fyra årstider<br />

med Sydved<br />

Välkommen 2024! Ännu ett år med nya möjligheter till den som vågar och vill.<br />

Kanske ett stilla löfte om många långa promenader med bästa vännen.<br />

I Sydveds almanacka 2024 har vi samlat noga<br />

utvalda bilder från svenska skogar och landskap.<br />

Vita vinterskogar, rogivande eldar, stilla<br />

vatten, röda vallmo fält och dova höstlandskap<br />

är några av nedslagen under det kommande<br />

året. Almanackan skickas till skogsägare som samar betat<br />

med Sydved under de senaste tre åren.<br />

Vi önskar dig ett riktigt gott 2024!<br />

Starka,<br />

snabba<br />

och<br />

säkra!<br />

Foto Privat<br />

Hur gick det för er?<br />

– Vi kom på tionde plats av totalt 19 lag. Det är klart att man tycker att det<br />

kunde gått bättre, samtidigt är vi jätteglada att vi kvalade in till VM!<br />

Vilka egenskaper krävs för att bli bra i Timbersports?<br />

– Det är bra att vara stark och snabb och lite pricksäker. Sedan krävs det<br />

samarbete när man kör stafett.<br />

Hur fick du upp ögonen för sporten?<br />

– Jag fick testa för första gången på naturbruksgymnasiet i Älvdalen och<br />

sedan blev jag fast.<br />

Vad är det bästa med Timbersports?<br />

– Det är en enkel sport, eftersom det alltid är tydligt vem som vinner.<br />

Sedan får man jobba med hela kroppen och man kan hela tiden utvecklas<br />

och slipa upp tekniken.<br />

Pontus Skye in action under VM i Timbersports.<br />

Knivskarpa yxor, urstarka motorsågar och<br />

en entusiastisk publik. Pontus Skye, planerare<br />

på Stora Enso i Rättvik var med och tävlade i<br />

Timbersports-VM i Tyskland i november, en<br />

sport där gammalt <strong>skogsbruk</strong> står i centrum.<br />

Hur var det att vara med i VM i Timbersports?<br />

– Det var häftigt. Det var en fantastisk stämning på arenan med 6 500<br />

per soner i publiken som var så entusiastiska. Det var kul att representera<br />

Sverige.<br />

Vilken gren tävlade du i?<br />

– Jag var med i stafetten, där vi var fyra personer i ett lag. Tävlingsmomenten<br />

går ut på att hugga stockar på så kort tid som möjligt; i vissa moment med<br />

motorsåg och i andra med handsåg. När jag är klar passar jag vidare till nästa<br />

som ska hugga en ny stock. Det är koncentrerat och små marginaler avgör.<br />

Hela stafettlaget som tävlade i VM i Timbersports:<br />

Emil Hansson (han tog även silver i individuella VM), Calle Svadling (maskinförare<br />

Stora Enso), Pontus Skye (planerare Stora Enso) och Ferry Svan.<br />

Foto Privat<br />

12 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Nu närmar vi oss en av<br />

årets största helger.<br />

Vi vill passa på och önska<br />

er alla en riktigt god jul<br />

och bra start på skogsåret<br />

Det har blivit allt lönsammare att ta ut grot.<br />

Sydved och Stora Enso röjer och klipper allt<br />

från igenväxta hagmarker till vägkanter för att<br />

få fram klenare träd och grenar till biobränsle.<br />

– Efterfrågan är stor på biobränsle just nu<br />

och allt fler skogsägare tar ut grot, säger<br />

Johan Gregow på Stora Enso Bioenergi.<br />

D<br />

Lönsamt<br />

att ta ut grot<br />

och klipp<br />

u kanske äger åkermark som skuggas av träd eller vattendrag<br />

där skogen har blivit allt tätare längs kanten. Då kan det<br />

vara läge att röja eller klippa kanterna. Det växer bättre på<br />

åkern när det blir mindre skugga och skogsbilvägen blir både ljusare<br />

och torrare om du väljer att klippgallra några meter in från kanten.<br />

Både Sydved och Stora Enso erbjuder skötsel av skogskanter. Kanterna<br />

klipps med ett sågklingsaggregat och flerträdshantering som tar<br />

tillvara på alla värdefulla sortiment från din skog.<br />

Topparna och grenarna, grot, som inte kan bli virke läggs på luftiga<br />

högar, där de kan torka. När riset har torkat, körs det ihop och läggs<br />

i en välta. Sedan flisas den och transporteras till ett värmeverk. Ett<br />

lastbilslass med flis kan ge 100 MWh, det motsvarar uppvärmning av<br />

fem villor på ett år.<br />

Historiskt sett har skogsägare inte tjänat så mycket på att ta ut grot,<br />

men idag är efterfrågan stor på hållbar energi i form av biobränsle,<br />

vilket har gjort att priset för grot har ökat.<br />

Fördelarna med att ta ut grot är med andra ord både ekonomiska<br />

och miljömässiga. Du får betalt för ytterligare ett sortiment i din skog.<br />

Du skapar förutsättningar för bättre etablering av nya plantor, när riset<br />

tas bort. Och samtidigt bidrar du med fossilfri och förnybar energi!<br />

2024!<br />

Världens högsta<br />

trähus ska byggas<br />

i Stockholm<br />

Världens högsta trähus planeras att byggas i Kista<br />

i nordvästra Stockholm. Om allt går enligt planerna blir<br />

det en 140 meter hög kontorsbyggnad. Byggnaden ska<br />

rymma omkring 2 000 arbetsplatser. På taket blir det en<br />

restaurang och takterrass och på bottenvåningen ett kafé.<br />

Huset kom mer bli ett gott exempel på hållbart byggande<br />

och ska byg gas i massivt trä från de svenska skogarna.<br />

Virke flottas<br />

sjövägen i Finland<br />

Att flotta virke kan låta som det tillhör historien. Men faktum är att<br />

Stora Enso i Finland ska börja transportera virke sjövägen igen på pråmar<br />

till det finska bruket Imatra, där man tillverkar kartonger. Att flotta virket<br />

kan minska koldioxidutsläppen med så mycket som 75 procent jämfört<br />

med järnvägs- och flygtransporter.<br />

Foto Stora Enso<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 13

Det ska kännas bra<br />

i ett skogsägarhjärta<br />

Bästa klimatnyttan får vi om vi använder träråvaran klokt. Så mycket som möjligt av<br />

trädet ska användas till det som maximerar värdet totalt i värdekedjan. Om vi börjar<br />

elda upp högvärdig råvara kommer <strong>skogsbruk</strong>et bli alltmer ifrågasatt och vi får svårare<br />

att motivera vår roll i klimatomställningen.<br />

Ä<br />

r det någon som är bekant med kaskadprincipen?<br />

Den definieras som priori tetsordning<br />

i användningen av råvaror för att åstadkomma<br />

resurseffektivitet. Av trä görs till exempel först<br />

produkter av den högre förädlingsgraden, som återvinns<br />

eller återanvänds och först i sista hand utnyttjas till<br />

energi.<br />

Det handlar alltså om att så mycket som möjligt av<br />

trädet ska användas till det som maximerar värdet totalt<br />

i värdekedjan. Med andra ord ska så mycket som möjligt<br />

av trädet sågas, i andra hand användas till att tillverka<br />

massa eller likvärdiga produkter och i sista hand nyttjas<br />

för energiändamål. Jag vågar påstå att den svenska<br />

skogsindustrin är otroligt duktig på att hantera råvaran<br />

och över tid är det små kvantiteter som spiller över i<br />

lägre förädlingsgrad.<br />

Klok råvaruanvändning ger bästa klimatnyttan<br />

Vi är också duktiga på att plocka fram energi som en<br />

ren biprodukt ur avverkningarna i form av grenar och<br />

toppar för att försörja våra lokala värmeverk och deras<br />

fjärrvärme kunder med biobaserad råvara. Marknaden<br />

har med egen försorg sett till att virket hanteras enligt<br />

kaskadprincipen utan regleringar från stat och myndighet.<br />

Det finns ju också en ren känslomässig aspekt som<br />

de flesta skogsägare värnar. Det känns helt enkelt inte<br />

rätt i ett skogsägarhjärta att elda upp fina 80-åriga<br />

timmerträd som odlats med nit och omsorg.<br />

Det är också mycket viktigt för branschens framtid<br />

att vi värnar om denna kaskadprincip. Skogens roll i<br />

klimatomställningen är omdebatterad och från vissa håll<br />

kommer krav på minskad avverkning för att i det korta<br />

perspektivet behålla skogen som kolsänka.<br />

Skogsbrukets inställning är dock att bästa klimatnyttan<br />

är om vi aktivt skapar växande skogar som upptar<br />

mer koldioxid och att vi använder våra träråvaror klokt.<br />

Då får vi dels en effekt genom att binda upp koldioxid<br />

i byggnader och andra långlivade produkter, dels en<br />

substitutionseffekt där vi ersätter fossila material med<br />

förnyelsebara.<br />

Elbrist ger renässans till vedmarknaden<br />

Marknaden för råvaror har kastats om väsentligt efter att<br />

kriget i Ukraina inleddes. I Europa uppstod snabbt en<br />

energibrist när den ryska naturgasen inte längre gick att<br />

ta för given. Elpriserna sköt i höjden och vedmarknaden<br />

fick en renässans av sällan skådat slag. Detta har i sin<br />

tur inneburit att lagren av biobränsle har urholkats och<br />

många har befarat ännu en vinter med brist på biobränsle.<br />

Marknaden har också reagerat och trots rekordpriser på<br />

alla sortiment har frånsteg från kaskadprincipen blivit<br />

allt vanligare för att lösa kortsiktiga behov.<br />

Självklart måste en marknad få reglera sig själv med<br />

14 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Foto Lasse Arvidson<br />

tillgång och efterfrågan, men om man lyfter blicken lite<br />

över horisonten finns det ändå principer som är viktiga<br />

att beakta. Om vi plötsligt börjar elda upp högvärdig<br />

råvara kommer <strong>skogsbruk</strong>et bli alltmer ifrågasatt och<br />

vi kommer att få svårare att motivera vår roll i klimat -<br />

om ställningen. Det värmer såklart för stunden, eller<br />

för vintern, men det är trots allt lite som att kissa<br />

i byxorna och vi riskerar att få det rejält kyligt på sikt.<br />

Överväg ta mer biobränsle<br />

Parallellt med detta så finns det en stor outnyttjad<br />

potential i att plocka fram mer biobränsle ur skogen.<br />

I Götaland nyttjas 80 procent av potentialen av grenar<br />

och toppar. Stigande energipriser borde motivera en<br />

högre uttagsnivå samt att intresset för att plocka fram<br />

mer bioenergi från åkerkanter, eftersatta röjningar och<br />

liknande borde öka i takt med att vi rör oss uppåt på<br />

marginalkostnadskurvan.<br />

Så i stället för att elda upp prima råvara bör vi ställa<br />

frågan om biobränslepotentialen nyttjas fullt ut från våra<br />

skogar. Här finns ju också potentialen att få dubbelt klirr<br />

i kassan samtidigt som vi inte riskerar <strong>skogsbruk</strong>ets<br />

framtida avsättning. Det ska också kännas bra i ett<br />

skogsägarhjärta.<br />

Det finns en ren<br />

känslomässig aspekt som de<br />

flesta skogsägare värnar. Det<br />

känns helt enkelt inte rätt i ett<br />

skogsägarhjärta att elda upp<br />

fina 80-åriga timmerträd<br />

som odlats med nit<br />

och omsorg.<br />

Pär Johansson, VD på Sydved<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 15

Just<br />

Text Annsofie Öhman<br />

nu i din skog<br />

Januari, februari och mars<br />

Skogsplanera för 2024<br />

Gå igenom din <strong>skogsbruk</strong>splan och planera vilka åtgärder du vill göra under 2024.<br />

Några exempel: Är det dags att gallra? Behöver skogsbilvägarna underhållas?<br />

Dags att föryngra där du avverkade förra året? Tänker du göra åtgärder de närmaste<br />

åren i bestånd som har behov av förröjning, gör det i god tid. Det gynnar<br />

tillväxten i det aktuella beståndet.<br />

Check av skogsbilvägen<br />

Vatten kan på kort tid förstöra en skogsbilväg och ett tips är att kolla så att avrinningen<br />

från vägen fungerar bra.<br />

Vägtrummor och brunnar i diken kan ofta behöva rensas innan snösmältningen,<br />

så att vattenavrinningen fungerar bra och vägen torkar upp snabbare.<br />

Röj också bort buskar och annan växtlighet vid vägkanterna. Viktigt då<br />

växtlighet binder vatten till vägen. Röj uppemot 2 meter från respektive vägkant.<br />

Såga bort större grenar som sticker ut i vägbanan så att det är fritt minst 4,5<br />

meter över vägbanan.<br />

Röjning<br />

Röja i granskog kan man göra året runt, men vårvintern är för många en ganska<br />

lämplig tid. Dels är arbetstemperaturen behaglig, dels kanske almanackan inte är<br />

så full för den som är lite av en mångsysslare på sin gård.<br />

Redo för vårplanteringen?<br />

Beställ plantor till vårens planteringar. Ju längre du väntar desto<br />

svårare kan det bli att få rätt typ av plantor till just din föryngring.<br />

Tänk på att bördiga marker kräver lite större plantor för<br />

att klara konkurrensen från annan vegetation.<br />

På Sydveds webb kan du redan nu beställa röjning, men<br />

inom kort kan du också beställa plantor, plantering och<br />

markberedning.<br />

16 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23<br />

Foto Lasse Arvidson

Så gynnar du<br />

viltet på dina<br />

marker<br />

När vintern är kall och snön ligger djup kan<br />

du behöva hjälpa viltet att hitta föda. Sydveds<br />

Malin Ohlin delar med sig av tips på hur du<br />

kan gynna viltet i vinter.<br />

Text Annsofie Öhman<br />

Stödutfodra<br />

Börja stödutfodra i tid, så att djuren lär sig hitta till dina<br />

foderplatser och deras magar vänjer sig vid maten. För<br />

rådjur och älg passar det bra med fuktigt ensilage och<br />

spannmålskross. Majs, ärtor, morötter och potatis gillar<br />

de också. Undvik torrt hö om det inte är proteinrikt. Fortsätt<br />

att stödutfodra till dess att den naturgivna tillgången<br />

av foder finns i tillräcklig mängd och variation, för att<br />

tillgodose viltets behov.<br />

Fiberrikt vid köldknäpp<br />

När du vet att det ska komma en köldknäpp kan du<br />

stödutfodra lite extra. Börja redan några dagar innan<br />

det blir riktigt kallt, då djuren ofta känner av att det ska<br />

bli kallare väder och redan då har börjat beta extra. Nu<br />

är det viktigt att ge foder med mer fiberinnehåll, så att<br />

de får jobba med magen. Då ökar också deras ämnesomsättning<br />

så att de håller värmen bättre. Exempel på<br />

foder är ensilage med gräs. Lägger man ut rotfrukter<br />

så får magen inte jobba lika mycket vilket inte är lika<br />

gynnsamt för ämnesomsättningen. Salt och mineraler är<br />

av stor vikt för viltet under vinterhalvåret. Sätt gärna upp<br />

mineral-/saltstenar vid fodringsplatsen.<br />

Foder över stor yta<br />

Sprid ut spannmål eller kross av exempelvis majs, vete<br />

eller annat tillgängligt sädesslag över en större yta,<br />

gärna en bit in i skogen. Då ökar man samtidigt viltets<br />

aktivitet när djuren får röra sig för att hitta maten. Ökad<br />

aktivitet av framför allt vildsvin som bökar och vänder<br />

materialet i förnan ger bättre förutsättningar för grobarheten<br />

av bland annat ek- och bokollon.<br />

Halmbal gynnar kultingar<br />

Flest vildsvinskultingar föds under januari, februari och<br />

vill man öka stammen av vildsvin så kan man hjälpa dem<br />

på traven. I södra Sverige kan det vara ganska fuktigt<br />

under vinterhalvåret, vilket påverkar dödligheten hos<br />

vildsvinskultingarna högre än kylan i sig. Sätter man ut<br />

halmbalar så ger man vildsvinen torrt material till sina<br />

bon vilket ökar kultingarnas chans till överlevnad.<br />

Toppröj<br />

Toppröj, det vill säga kapa stammarna på de träd som ska<br />

bort på halva höjden. Du kan också toppröja på stammar<br />

som viltet redan har betat på, då de gärna fortsätter beta<br />

på samma träd. De kapade träden skjuter skott under<br />

kapstället, skott som hjortviltet gärna betar. Rönn, asp,<br />

sälg och ek ska alltid sparas vid röjning.<br />

Malin Ohlin, Sydved.<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 17

TEMA – Framtidens skog<br />

Framtidens<br />

skog<br />

Hur kommer digital teknik och nya användningsområden för<br />

skogsråvaran förändra <strong>skogsbruk</strong>et? I det här numret gläntar<br />

vi på dörren till skogens framtid och fördjupar oss i allt från<br />

kläder av träfibrer till artificiell intelligens.<br />

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson<br />

18 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Foto A C Hultgren<br />

Skogsbrukets utveckling<br />

– från yxa till AI<br />

Skogsbruket har förändrats mycket de senaste 150 åren. Vi har gått från en manuell<br />

avverkning och hästar som fraktade virket, till avancerade skogsmaskiner. I framtiden<br />

kommer tekniken förfinas ytterligare. Redan nu utvecklas användningen av artificiell<br />

intelligens, AI, för att ge oss nyttig information om skogen.<br />

Text Sanna Casson<br />

T<br />

änk dig att det är dags för avverkning i skogen.<br />

Du tar med dig en yxa för att fälla träden. Det är<br />

ett tungt, svettigt och riskfyllt arbete. Stockarna<br />

fraktas sedan med häst till närmsta vattendrag och<br />

flottas på älvarna till ångsågarna. Så kunde <strong>skogsbruk</strong>et<br />

se ut under mitten av 1800-talet.<br />

Några år senare övergick man från yxa till såg vid<br />

avverkningen, vilket innebar ett enklare arbete med<br />

mindre spill. Flottningen ersattes av järnvägstransporter.<br />

Efter andra världskriget tog den tekniska utvecklingen<br />

fart och yxor byttes ut mot motorsågar och hästar mot<br />

traktorer.<br />

Genombrott när skördaren kom<br />

Under 1960-talet kom skördaren, lastaren och skotaren,<br />

vilket var ett stort genombrott. Mekaniseringen av<br />

<strong>skogsbruk</strong>et effektiviserade arbetet, minskade olyckorna<br />

och förbättrade arbetsförhållandena.<br />

Tekniken har alltid varit viktig för den svenska skogsindustrin.<br />

Förutom att maskiner förenklar avverkningen<br />

och transporter av virke, kan vi ta fram användbar information<br />

om skogen med hjälp av digital teknik.<br />

Med drönare kan man få en bra överblick av specifika<br />

skogsområden, både när det gäller den allmänna<br />

översynen, men också se detaljer. Till exempel kan man<br />

upptäcka skador av granbarkborren, räkna vilt eller<br />

mäta ett område som ska avverkas.<br />

AI för att bekämpa skogsbränder<br />

När materialet sedan ska tolkas kan AI (artificiell intelligens)<br />

vara till hjälp. Enkelt uttryckt är AI förmågan hos<br />

ett datorprogram att tolka information och lösa problem,<br />

baserat på data. Just nu pågår flera forskningsprojekt<br />

om hur man kan använda AI inom skogsindustrin.<br />

Med hjälp av AI hoppas man exempelvis kunna beräkna<br />

sannolikheten för att en skog ska skadas av granbarkbor-<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 19

TEMA – Framtidens skog<br />

ren och hur skogen kan komma att påverkas av framtida<br />

klimatförändringar. Tekniken kan ge oss ledtrådar om hur<br />

vi kan hitta den perfekta blandningen av trädslag eller hur<br />

vi kan optimera transporterna som kör virket.<br />

Drönarbilder och AI kan även få en viktig roll för att<br />

bekämpa skogsbränder.<br />

En drönare kan flyga över ett brandhärjat område och<br />

AI kommer att kunna ge heltäckande beskrivningar om<br />

hur branden kommer sprida sig, baserat på drönarbilderna<br />

och information om terrängen och aktuella vindoch<br />

väderleksprognoser. På så sätt kan man snabbt<br />

optimera insatser för brandbekämpning.<br />

AI används också redan nu i många projekt. Exempelvis<br />

har Skogsstyrelsen identifierat ett stort antal<br />

kolbottnar, som tidigare inte var kända, med hjälp av<br />

AI och laserskanning.<br />

Skonsamma, smarta skogsmaskiner<br />

Även skogsmaskinerna går genom en utvecklingsfas,<br />

där målet är smartare och skonsammare maskiner.<br />

Just nu pågår forskning om hur man kan använda<br />

data från skogsmaskiner. Skogen mäts med hjälp av<br />

instrument på skördaren och informationen om träden<br />

skickas till en datacentral. När träden avverkas beskrivs<br />

trädslaget och eventuella kvalitetsbrister på de olika<br />

stockarna. Skördardatan kan beräkna hur bra skogen<br />

vuxit. På så sätt kan man sedan anpassa var och vad<br />

man ska plantera för att få ut så mycket bra virke som<br />

möjligt.<br />

En annan uppfinning som testas just nu är förarlösa<br />

skogsmaskiner. Det innebär att skogsarbetare som<br />

tidigare satt i ett fordon, i stället kan fjärrstyra det från<br />

en barack i närheten. Då kan de stora skogsmaskinerna<br />

ersättas av mindre, som har lättare att ta sig fram utan<br />

att skada marken.<br />

Det blir också fler och fler bandgående skogsmaskiner<br />

som har en mildare påverkan på marken. Skonsamma<br />

skogsmaskiner är ett steg mot ett mer hållbart<br />

<strong>skogsbruk</strong>.<br />

Sammanfattningsvis är tekniken ett viktigt verktyg för<br />

att skapa morgondagens skogar.<br />

Källor: Skogsindustrierna,<br />

Skogen i skolan, Skogsstyrelsen<br />

Foto Adobe Stock<br />

Drönarbilder och AI kan även få en viktig roll för att bekämpa skogsbränder.<br />

20 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

I framtiden<br />

får du en digital<br />

tvilling<br />

av din skog<br />

Tänk dig att du kan skapa ett digitalt<br />

framtidsscenario, där du ser hur ditt bestånd<br />

kommer att se ut om 100 år om du sköter den<br />

på ett visst sätt. Här delar Linda U Johansson<br />

med sig av möjligheter och utmaningar med<br />

framtidens digitala miljöer.<br />

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 21

TEMA – Framtidens skog<br />

Linda U Johansson, föreläsare och författare menar<br />

att skogsägare kommer att ha mycket nytta av AI i<br />

framtiden.<br />

Foto Jennifer Nilsson<br />

Med VR hamnar vi i en annan digital<br />

värld, med AR, Augmentet Reality, förstärks<br />

verkligheten. I framtiden kommer<br />

vi ha glasögon på oss med digitala<br />

moment i, som förstärker vår verkliga<br />

värld, berättar Linda.<br />

Hon menar att det är barnen som<br />

först förstått vad Metaverse är.<br />

– För många äldre kan det kännas<br />

ogreppbart. Men barnen har växt upp<br />

med spelvärlden som exempelvis spelet<br />

Roblox, där de kan bygga upp världar<br />

med sina avatarer och där de interagerar<br />

med vänner. För dem är detta inget<br />

konstigt, säger Linda.<br />

Men hur kommer vi då ha nytta av<br />

Metaverse och AI i framtiden?<br />

– Vi kommer att ha glasögon som vi<br />

kan ladda ned appar till. Du kan exempelvis<br />

få undertexter i dina glasögon<br />

när någon pratar ett språk som du inte<br />

förstår, du kan få information om en<br />

byggnads historia, bara av att du tittar<br />

på byggnaden. För att bara nämna<br />

några exempel.<br />

H<br />

on har jobbat 25 år inom IT och började arbeta<br />

med VR, Virtual Reality, redan 1997.<br />

– Då var internet ganska nytt för människor<br />

och vi låg nog lite i framkant. Jag var med och skapade<br />

simulationer av Audibilar för att testa hur vi kunde<br />

utveckla produkten på olika sätt, säger Linda U Johansson,<br />

IT-specialist och författare.<br />

VR står för virtuell verklighet. Genom att sätta på dig<br />

ett par VR-glasögon kan du förflytta dig i tid och rum,<br />

fast du egentligen är kvar på samma ställe. Du upplever<br />

en datorsimulerad miljö, din hjärna luras att tro att du befinner<br />

dig i de händelser som utspelar sig på skärmarna<br />

inne i glasögonen. VR används exempelvis för att skapa<br />

häftiga spel, men också för att gå på visning i en bostad<br />

eller att vandra runt på en gata i Paris, utan att vara där.<br />

Nästa version av internet<br />

Linda har nyligen gett ut boken ”Metaverse Mayhem: AI<br />

och Metaverse – vad händer nu? Underbara möjligheter<br />

och oerhörda risker”.<br />

– Enkelt förklarat kan man säga att Metaverse är<br />

nästa version av internet. Vi kommer att kunna se data<br />

runtomkring oss med hjälp av olika typer av teknologier.<br />

Digitala tvillingar<br />

Framtidens e-handel kommer också<br />

utvecklas mycket, tror Linda.<br />

– Vi kommer kunna köpa digitala avatarer* av det vi<br />

vill ha. Tänk dig att du vill ha en soffa, då kan du först<br />

testa att möblera med soffan i en digital bild av ditt vardagsrum<br />

för att se att den verkligen passar innan du får<br />

den verkliga soffan hemskickad till dig. På det här sättet<br />

kommer vi slippa många returer av varor, säger Linda.<br />

Andra användningsområden kan vara att du skapar<br />

en digital tvilling av din bostad, så att du kan se exakt<br />

hur alla ledningar går innan du borrar i väggen. Även kläder<br />

kan du prova digitalt i olika storlekar innan du köper<br />

dem på riktigt.<br />

Hur skulle då en skogsägare kunna ha nytta av Metaverse<br />

och AI?<br />

– Du kommer kunna få en digital tvilling av din skog.<br />

Den skapas genom att drönare kör genom skogen och<br />

filmar beståndet. Med den digitala tvillingen kan du<br />

sedan testa att avverka med olika metoder och föryngra<br />

med olika trädslag och se vad det blir för utfall innan du<br />

tar dina beslut. Vad är mest lönsamt? Vad är bäst ur ett<br />

hållbarhetsperspektiv?<br />

22 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Vad är vad ?<br />

AI<br />

Hon ger fler exempel: Med hjälp av AI-teknik kommer du<br />

kunna identifiera vilka träd som är mest vitala och vilka<br />

träd som löper mest risk för att få angrepp av skadedjur,<br />

till exempel. Du kommer kunna se exakt hur skogen<br />

kommer växa och vilka träd som bör avverkas, när och<br />

hur.<br />

Du kommer kunna simulera olika väder och se hur<br />

beståndet påverkas av det, du kan skapa ett virtuellt<br />

framtidsscenario och se hur din skog kommer att se ut<br />

om 100 år om du sköter den på ett visst sätt. AI hjälper<br />

oss att analysera helheten. Vi får ett beslutsunderlag<br />

som är bättre än att gissa.<br />

En dag har du inte möjlighet att åka ut i skogen med<br />

virkesköparen, då kanske ni gör en virtuell skogsvandring<br />

i stället och tittar i den digitala miljön på vad som<br />

behöver göras.<br />

Utbildning i en VR-värld<br />

Redan nu används digitala tvillingar inom många områden.<br />

– Många fabriker gör digitala simuleringar av produktionen<br />

för att se hur de kan effektivisera verksamheten.<br />

Under pandemin behövde Volvo utbilda 700 montörer<br />

som skulle bygga om vanliga motorer till elmotorer, men<br />

de kunde inte vara på plats i fabriken.<br />

– Då utbildades de i stället i en VR-värld, där de<br />

kunde lära sig allt om motorerna och arbeta digitalt.<br />

Det har fungerat så bra att Volvo fortsätter med den<br />

här typen av utbildningar. Även Ericsson har anordnat<br />

utbildningar för personer som klättrar i master. De får<br />

känslan av att arbeta på hög höjd i en VR-värld.<br />

Men det finns också risker med den digitala utvecklingen.<br />

AI kan ge felaktig information och har inte samma<br />

moraliska kompass som människan.<br />

– Det kan också vara svårt att avgöra vilka vi<br />

kommuni cerar med digitalt: är det en människa eller en<br />

reklamfinansierad avatar? Vi måste bli mer källkritiska.<br />

Våra hjärnor kommer också att utsättas för mycket<br />

intryck. Samtidigt så hänger allt på människors kreativitet.<br />

Vi ska se det här som ett hjälpmedel och vi kommer<br />

använda de delar som skapar ett värde för oss.<br />

Artificiell Intelligens, AI, är ett samlingsnamn för datasystem som<br />

kan känna av omgivningen, hantera och lösa problem för att uppnå<br />

ett visst mål. AI används i dag för att analysera stora mängder<br />

data, fatta beslut och automatisera uppgifter. ChatGPT kanske du<br />

har hört talas om. Det är en chatrobot som kan leverera en text som<br />

du ber den om, allt från uppsatser och dikter till att sammanfatta<br />

en forskningsrapport. När du använder ansiktsigenkänning för att<br />

låsa upp mobilen sker det med AI-teknik. AI används inom de flesta<br />

branscher, som exempelvis handeln för att planera lagerhållning<br />

och optimera produkter.<br />

AR<br />

AR står för Augmentet Reality, vilket innebär att verkligheten förstärks<br />

med en digital värld. Sinnesintrycken kommer från verkliga<br />

och digitala källor samtidigt. Spelet Pokemon Go är ett exempel.<br />

Spelare samlar virtuella monster från verkliga platser med sin<br />

mobiltelefon. AR används i dag exempelvis inom produktion och<br />

byggsektorn. En medarbetare kan få lära sig hur en viss maskin<br />

ska skötas genom AR.<br />

VR<br />

VR står för virtuell verklighet. Genom att sätta på dig ett par<br />

VR-glasögon kan du förflytta dig i tid och rum, fast du egentligen är<br />

kvar på samma ställe. VR används exempelvis för att skapa häftiga<br />

spel, men också för att gå på visning i en bostad eller vandra runt<br />

på en gata i Paris, utan att vara där.<br />

Metaverse<br />

Enkelt förklarat kan man säga att Metaverse är nästa version av<br />

internet. Det är en virtuell värld där människor interagerar som<br />

digitala avatarer.<br />

* Avatar: En digital avatar är en digital bild som representerar en<br />

användare. Avataren agerar och interagerar i en virtuell värld,<br />

men styrs av en människa. Det kan exempelvis vara ett barn<br />

som interagerar med vänner med hjälp av en<br />

avatar i spelet Roblox.<br />

Linda U Johansson har nyligen släppt boken<br />

”Metaverse Mayhem: AI och Metaverse – vad<br />

händer nu? Underbara möjligheter och<br />

oerhörda risker”. Enkelt förklarat är<br />

Metaverse nästa version av internet.<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 23

TEMA – Framtidens skog<br />

Framtidens<br />

produkter skapas på<br />

innovationscentret<br />

i Sickla<br />

Framtidens batterier tillverkat av lignin och biobaserat förpackningsskum är några av<br />

produkterna som skapats på Stora Ensos innovationscenter i Sickla. Trädråvaran med<br />

sina egenskaper kan användas till nästan vad som helst.<br />

Text Annsofie Öhman Foto Stora Enso<br />

I<br />

Sickla söder om Stockholm finns ett av Stora Ensos<br />

innovationscenter. Där har man fokus på innovationer<br />

som baseras på biomaterial som kommer från trädet.<br />

Visionen är att utveckla nya biobaserade material som<br />

kan ersätta fossilbaserade produkter.<br />

– Skogen är en hållbara råvara med oändligt många<br />

egenskaper som kan användas till nästan vad som helst.<br />

Allt som kan göras av olja kan man också göra i trä,<br />

säger Lauri Lehtonen, SVP, Head of BU Innovation.<br />

På centret jobbar mer än 100 personer<br />

med forskning, affärsutveckling<br />

och strategisk marknadsföring för att<br />

få fram förnybara material och biobaserade<br />

kemikalier. Här har man också<br />

ett eget toppmodernt laboratorium på<br />

1600 kvadratmeter.<br />

De olika innovationsteamen i Sickla<br />

arbetar i nära samarbete med kunderna,<br />

för att utveckla nya produkter och<br />

affärslösningar för dem.<br />

När man startade verksamheten<br />

2015 så var det ett viktigt steg i<br />

Stora Ensos vision om att vara ett företag inom förnybara<br />

material. Visionen bygger vidare på koncernens<br />

långa traditionen inom <strong>skogsbruk</strong>, i kombination med<br />

tillgång till miljövänliga råmaterial och expertis inom<br />

träfibrer.<br />

Just nu arbetar man med produkter som kopplar till<br />

framför allt biobaserade bindemedel, kolmaterial, fibrer,<br />

skum och barriärskikt. Det sker även utveckling inom<br />

pappersmassa; för att förbättra produkterna som redan<br />

finns, hitta nya användningsområden och så vidare.<br />

Sedan <strong>2023</strong> arbetar ett Front end innovation team<br />

med områden där det finns utrymme för att skapa nya<br />

hållbara material för en regenerativ framtid. Att vara<br />

regenerativ innebär att tillhandahålla förnybara och<br />

helt cirkulära produkter och lösningar som bidrar till att<br />

minska klimatpåverkan och stödja återskapandet av<br />

biologisk mångfald.<br />

24 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Det här jobbar<br />

man med just nu<br />

Lignode ® – framtidens batterier<br />

En av utmaningarna med dagens litiumjonbatterier är användningen<br />

av grafit, som är ett fossilt kol som antingen bryts eller tillverkas av<br />

andra fossilbaserade material. Lignode ® by Stora Enso som är ett<br />

hårt kol utgör ett biobaserat alternativ tillverkat av lignin – en befintlig<br />

biprodukt vid produktionen av cellulosafiber. Lignin är förnybart och<br />

produceras redan i Europa – vilket gör det möjligt för den snabbt<br />

växande batteriindustrin att bli mer hållbar.<br />

NeoLigno ® – ett klimatsmart lim<br />

Farliga kemikalier går inte alltid att se, men du kan utsättas för dem<br />

varje dag; i inredning, innerväggar och isolering. Risken finns att man<br />

drabbas av negativa hälsoeffekter. Nu finns ett biobaserat bindemedel<br />

tillverkat av lignin, perfekt för spånskivor och isolering. NeoLigno ® är<br />

fri från från skadliga ämnen som formaldehyd och isocyanater, men<br />

med en hög prestanda.<br />

Biobaserade förpackningsskum<br />

Fibrease ® och Papira ® är två olika typer av biobaserade skummaterial<br />

av träfiber. Produkterna som är återvinningsbara kan användas för att<br />

skydda ömtåliga varor och kan fungera isolerande när man hanterar<br />

temperaturkänsliga produkter. De har låg vikt, är förnybara och klimatvänliga.<br />

Fibrease ® by Stora Enso har hög isoleringskapacitet och passar för<br />

termiska förpackningar, exempelvis inom dagligvaruhandel online<br />

samt läkemedelsleveranser. Är ett mjukt och spänstigt material som<br />

fungerar som ett memoryskum.<br />

Papira ® by Stora Enso är helt biobaserat och biologiskt nedbrytbart<br />

skum. Är utformat för att skydda ömtåliga, känsliga och värdefulla<br />

konsumentvaror som elektronik samt industrikomponenter. Det är ett<br />

styvt och samtidigt flexibelt skum som ger effektivt skydd mot stötar.<br />

Sedan två år finns en pilotfabrik i Fors i Dalarna.<br />

Stora Enso Innovationscenter<br />

Innovationsteamet arbetar för närvarande med<br />

projekt och produkter relaterade till biobaserade<br />

bindemedel, biobaserade kolmaterial, biobaserade<br />

fibrer, biobaserade barriärskikt och biobaserade<br />

skum samt bioraffinaderier. Det sker<br />

även en utveckling av befintliga massaprodukter<br />

och så försöker man hitta nya användningsområden<br />

för massa. Grundråvaran är trä.<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 25

TEMA – Framtidens skog<br />

Textil från skogen ska<br />

minska textilindustrins<br />

klimatavtryck<br />

Nu finns en helt ny cellulosabaserad fiber från skogen som är så hållbar att den kan minska<br />

textilindustrins klimatavtryck avsevärt. TreeToTextiles demoanläggning i skånska Nymölla<br />

är just nu i uppstartsfas.<br />

Text Annsofie Öhman Foto Pelle Bergström<br />

D<br />

agens textilproduktion lämnar ett enormt<br />

klimatavtryck. Merparten av den globala<br />

fiberproduktionen består av fossilbaserad<br />

polyester. Produktionen av bomull, ungefär en fjärdedel<br />

av världens textilfibrer, kräver stora mängder vatten<br />

och bekämpningsmedel. I tillverkning av biobaserade<br />

cellulosafibrer som till exempel viskos bildas det vissa<br />

kemikalieutsläpp.<br />

Därför har intresset varit stort för det forskningsprojekt<br />

som den framlidne uppfinnaren och entreprenören<br />

Lars Stigsson drog i gång 2009 och som senare lade<br />

grunden till<br />

TreeToTextile,<br />

bolaget där H & M,<br />

Ikea, Stora Enso<br />

och LSCS nu är<br />

delägare.<br />

Foto Unsplash<br />

Mellanting<br />

mellan viskos<br />

och bomull<br />

Det handlar om<br />

en ny teknik för<br />

att tillverka textilfibrer<br />

ur cellulosa.<br />

Med tekniken kan<br />

både vatten- och<br />

kemikalieförbrukningen<br />

minskas<br />

drastiskt.<br />

– Vår fiber är ett slags mellanting mellan viskos och<br />

bomull, och helt överlägsen vad gäller hållbarhet och<br />

kan tillverkas till lägre kostnad. Det handlar om att ta<br />

andelar både från syntetfiber och bomull. Ambitionen<br />

är att bygga en helt ny global marknad säger Roxana<br />

Barbieru, vd för TreeToTextile.<br />

De första kunderna blir H & M som vill göra baskläder<br />

och Ikea som vill ha fibern i gardiner och sänglinné.<br />

Råvara från Stora Enso-bruk<br />

För närvarande pågår uppstarten av den nya demoanläggning<br />

i skånska Nymölla, en investering på drygt<br />

350 miljoner kronor. Råvaran tas i första skedet från<br />

Stora Ensos bruk Enocell i Finland. Årlig produktion blir<br />

1 500 ton, att jämföra med en storskalig anläggning på<br />

100 000 ton. Vid årsskiftet beräknar man ha omkring<br />

50 anställda<br />

– En fullskalig kommersiell anläggning skulle kunna<br />

vara på plats inom några år. Nymöllafabriken blir också<br />

ett viktigt sätt att lära sig mer och förfina tillverkningsprocessen,<br />

säger Åsa Östlund som är forsknings- och<br />

utvecklingschef på TreeToTextile.<br />

26 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Foto Unsplash<br />

TreeToTextile<br />

Företaget har utvecklat en ny<br />

och cellulosabaserad fiberteknik<br />

som ska ge textilfiber bra<br />

hållbarhetsprestanda till en låg<br />

produktionskostnad. Textilfibern<br />

som tillverkas från vedmassa<br />

blir ett klimatsmartare alternativ<br />

till syntetfiber och bomull. För<br />

närvarande pågår uppstarten av<br />

en småskalig industriproduktion<br />

vid en ny demonstrationsanläggning<br />

på pappersbruket i Nymölla.<br />

Råvaran tas i första skedet från<br />

Stora Ensos bruk Enocell i Finland.<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 27

TEMA – Framtidens skog<br />

Så skapas<br />

nya skogliga<br />

tjänster med hjälp<br />

av digital teknik<br />

Digitalisering förändrar världen och påverkar allt och alla. Tittar man bara<br />

några år tillbaka har vår vardag och sätt att leva drastiskt förändrats. Numera<br />

är det digitala det normala, i allt från bankärenden till resor och tjänster som<br />

Netflix och Spotify. Frida Magnusdotter Ivarsson vid Göteborgs universitet<br />

har tittat närmare på hur företag förändras när skogen blir digital.<br />

Text Annsofie Öhman<br />

28 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Foto Adobe Stock<br />

Om projektet<br />

Ett mål med projektet var att ta fram metoder för att<br />

olika företag och organisationer ska kunna skapa<br />

värde av digitaliseringen. Kunskapen sprids sen vidare<br />

till alla som vill ta del av den; inte bara Sydved och inte<br />

bara skogsindustrin, utan även till andra branscher.<br />

Frida Magnusdotter Ivarssons studier och avhandling<br />

har handletts av Fredrik Svahn och finansierats av<br />

Stiftelsen Seydlitz MP bolagen.<br />

F<br />

rida Magnusdotter Ivarsson<br />

har under flera år genomfört<br />

ett forskningsprojekt om digitaliseringen<br />

inom skogsindustrin, ett<br />

projekt där Sydved har varit värdföretag.<br />

I somras resulterade hennes arbete i<br />

doktorsavhandlingen Frame shifting and<br />

frame blending in digital transformation.<br />

I den ville hon förstå vad som händer i en<br />

organisation när den blir ”mer digital”.<br />

Utmanade gamla tankesätt<br />

Hon förklarar att digitaliseringen är en<br />

samhällsförändring driven av digital<br />

teknikutveckling och vad vi människor<br />

gör med tekniken.<br />

– I traditionell ekonomi är förädlingen<br />

av råvaror i fokus, medan man inom<br />

digital ekonomi bland annat pratar om<br />

tjänsteutveckling med hjälp av data. Det<br />

handlar om att skapa värde genom att<br />

attrahera stora nätverk av människor och<br />

erbjuda en större mångfald av tjänster,<br />

säger Frida.<br />

Under forskningsprojektet deltog hon<br />

i Sydveds vardagsliv för att förstå företagets<br />

historia och arbetssätt. Hon lärde<br />

känna virkesköpare och andra Sydvedare<br />

och var också med träffade skogsägare.<br />

– Jag både iakttog och kom med<br />

idéer. Genom att ta hjälp av utmanande<br />

exempel om digitala plattformar, såsom<br />

Spotify, Apple och Uber, ifrågasatte jag<br />

tankesätt som länge funnits på Sydved.<br />

Innovationslabbet – ett levande<br />

samtal<br />

Från Sydveds håll var det främst marknadschefen Daniel<br />

Fellenius som tillsammans med IT-chefen Örjan Vorrei<br />

höll i trådarna i projektet.<br />

– Vi startade ett innovationslabb, som man kan beskriva<br />

som ett levande samtal om framtiden där det centrala<br />

var vilken roll den digitala tekniken skulle kunna ha för<br />

Sydved. Tid och resurser avsattes för labbet och under<br />

mötena jobbade vi fram olika idéer som alla utvärderades.<br />

Sedan var det några som vi tyckte höll, och fortsatte<br />

jobba vidare med.<br />

I labbet samlades olika typer av kompetenser; virkesköpare,<br />

marknadsförare, systemutvecklare och <strong>skogsbruk</strong>sutvecklare,<br />

men även personer från andra företag<br />

bjöds in.<br />

Samtalen handlade om att lyfta blicken framåt i tiden<br />

och våga ifrågasätta gamla sanningar.<br />

– Några frågor vi ställde oss var; vad skulle kunna<br />

vara annorlunda och hur kan vi erbjuda skogsägarna<br />

relevanta tjänster i framtiden, säger Daniel.<br />

Han ger ett exempel:<br />

– Vi ifrågasatte hur Sydved använder sig av produktionsdata<br />

och hur vi samlar in nya typer av data. Kan den<br />

här datan användas till nya tjänster? Med detta som bakgrund<br />

växte tjänsten Skogen Live fram, som<br />

gör att skogsägaren genom sms får reda på<br />

vad som händer i en aktuell avverkning.<br />

– Ett stort plus med innovationslabbet<br />

var att vi verkligen dedikerade tid för att<br />

enbart prata om Sydveds framtid, utifrån<br />

digitaliseringen, säger Daniel.<br />

Samtal som utmanar det gamla<br />

I sin forskning pratar Frida Magnusdotter<br />

Ivarsson om digital transformation, det vill<br />

säga hur digitalisering påverkar organisationer.<br />

Enkelt förklarat kan man säga att<br />

det handlar om att främja en pågående<br />

förändring i såväl digital teknologi som<br />

organisationsstrukturer.<br />

– När företagen utnyttjar potentialen i<br />

digital data tar transformationen fart, och<br />

kan då ge nya affärserbjudanden, nya processer<br />

och nya samarbetsformer.<br />

I avhandlingen har hon främst tittat på<br />

samtalen i Sydveds innovationslabb, för att se vilken roll<br />

dessa spelar för att organisationer ska kunna förändras.<br />

Vad har du kommit fram till?<br />

– För att lyckas med digital transformation krävs samtal<br />

som utmanar gamla föreställningar och samtidigt väver<br />

in organisationens historia i idéer om dess digitala<br />

framtid. En historisk förankring är viktig när vi talar om<br />

framtida skogstjänster för att kunna dra lärdom av tidigare<br />

erfarenheter.<br />

Till exempel så handlade Skogen Live både om att<br />

använda sig av produktionsdata på helt nya sätt och<br />

samtidigt att bygga vidare på hur Sydved tidigare<br />

använde vissa <strong>skogsbruk</strong>sdata. Nytt för tjänsten var<br />

också att använda dessa data för att kommunicera<br />

mer löpande med skogsägare under en pågående<br />

avverkning.<br />

Hur kan företag och organisationer dra nytta av den här<br />

kunskapen?<br />

– De måste se till att det ges tid och resurser för framtidsfokuserade<br />

samtal och för att vidareutveckla idéer<br />

som man tror på till prototyper. En annan lärdom är att<br />

Projektet har<br />

verkligen öppnat<br />

ögonen för oss! Vi<br />

pratar om framtiden<br />

och tar höjd för vad<br />

som är möjligt snarare<br />

än omöjligt.<br />

Daniel Fellenius<br />

Daniel Fellenius, marknadschef<br />

på Sydved.<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 29

TEMA – Framtidens skog<br />

Foto privat<br />

skapa mötesplatser mellan personer som<br />

kan utmana tankesätt genom ”digitala<br />

framtidsspaningar” och personer som<br />

kan koppla idéer om framtida tjänster<br />

till liknande exempel i en organisations<br />

historia.<br />

Till exempel genom att inkludera<br />

personer både från det egna företaget och<br />

andra verksamheter. Och så är det viktigt<br />

att se samtalen som ständigt pågående,<br />

eftersom digitala tjänster aldrig är<br />

”färdiga” utan går att vidareutveckla<br />

över tid, konstaterar Frida.<br />

Det möjliga snarare än det omöjliga<br />

Daniel säger att Fridas forskning har gett<br />

företaget ett nytt tankesätt för utveckling.<br />

– Projektet har verkligen öppnat ögonen<br />

för oss! Vi pratar om framtiden och<br />

tar höjd för vad som är möjligt snarare än<br />

omöjligt.<br />

Han fortsätter:<br />

– Att vara skogsägare är så mycket mer<br />

än att bruka skogen, för många är det en<br />

livsstil. Skogen ska ge en bra ekonomisk<br />

avkastning, det tycker det flesta, men sen<br />

finns andra värden som är viktiga. En del<br />

värderar jakt högt, andra brinner för att<br />

utveckla skogens naturvärden, och så<br />

vidare.<br />

Sydved tar nu tydligare än tidigare<br />

initiativ till utveckling av mervärden för<br />

skogsägarna, och utvecklar tjänster som<br />

kan vara intressanta för den som äger<br />

skog.<br />

– Det kan vara inom områden som<br />

rekreation, trygghet och försäkringar, ekoturism samt<br />

effektiv tillväxt av och<br />

på skogsfastigheten.<br />

Det som redan har hänt på Sydved, till stor del tack<br />

vare Fridas projekt är att man har skapat ett nytt affärsområde:<br />

Skogliga tjänster. Vissa av tjänsterna har redan<br />

digitaliserats, som beställning av röjning och köp av plantor.<br />

Och målet är att fortsätta utveckla ännu fler digitala<br />

tjänster till skogsägare.<br />

– Frida har följt oss i flera år och under tiden utmanat<br />

oss i våra tankar. Det som är spännande, både i skogsbranschen<br />

och i samhället i övrigt, är att vi inte alltid i<br />

förväg vet vad vi har för behov. Vem trodde till exempel<br />

att de ville ha en smartphone? Vi tycker därför att det<br />

är viktigt att avsätta tid och resurser för att jobba med<br />

framtidsfrågor med mål att göra det ännu enklare för<br />

skogsägare att samarbeta med Sydved.<br />

Genom att ta hjälp av utmanande exempel<br />

om digitala plattformar, såsom Spotify,<br />

Apple och Uber, ifrågasatte jag tankesätt<br />

som länge funnits på Sydved.<br />

F rida Magnusdotter Ivarsson<br />

30 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Poddar om skog<br />

och natur som du<br />

inte får missa<br />

Det finns många podcasts som kan vara intressanta<br />

för dig som skogsägare. Här är några tips!<br />

Skogsdoktorn<br />

SLU:s podd där doktorander som forskar om skog intervjuas.<br />

Avsnitt 4: Vad händer i skogen efter en brand?<br />

Den digitala skogen<br />

Podd om bland annat teknisk utveckling och digital innovation<br />

kopplat till skogen. Ges ut av Mistra Digital Forest: ett<br />

forskningsprogram som stöttar samhällets omställning<br />

mot en hållbar cirkulär bioekonomi.<br />

Avsnitt 3: Hur kommer framtidens <strong>skogsbruk</strong> se ut?<br />

Skogssanningar<br />

Skogssanningar är Skogforsks podd om <strong>skogsbruk</strong>sfrågor<br />

som tar plats i samhällsdebatten. Experter rätar ut frågetecken<br />

med utgångspunkt i vetenskapen, men på ett lättbegripligt<br />

sätt.<br />

Avsnitt 6: Älgen och dess matvanor.<br />

Forum för Bioekonomi<br />

Skogsindustiernas podd där det djupdyks i aktuella frågor<br />

med koppling till skogsnäringens bidrag till en hållbar utveckling.<br />

Det handlar om allt från EU-lagstiftning till arbetet för<br />

biologisk mångfald.<br />

Avsnitt 13: VillaZero – om att bygga klimatneutralt i trä.<br />

Biologi och natur<br />

Naturmorgon (P4). Upplevelser och kunskap från naturen,<br />

experter och fågelsång.<br />

14 oktober: Svampforskaren om häxringar och nötkråkan som<br />

gillar cembratall.<br />

ARTpodden<br />

Ekologigruppens podcast. Tillsammans med inbjudna<br />

gäster diskuteras mossor, mycel och mycket mer.<br />

Avsnitt 30: Rika kärr och luriga orkidéer.<br />

Jaktpodden<br />

En podd om jakt och allt därtill.<br />

Säsong 7, avsnitt 3: Hundspecial.<br />

Foto Kichigin<br />

Trädgården med Pernilla och John<br />

En podd med Pernilla Månsson Colt och John Taylors om<br />

trädgård och odling.<br />

22 september: Smarta tips på hur du ska planera din trädgård.<br />

Det här är poddar som kan vara spännande för dig som<br />

skogsägare att lyssna på. Men eventuella åsikter står för<br />

de som pratar i respektive podd.<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 31

Så jobbar du<br />

säkert med<br />

motorsåg<br />

i skogen<br />

Tips från<br />

huggarna !<br />

Vad ska du tänka på när du är ute med motorsågen i skogen? Två erfarna<br />

skogsarbetare, Johan Nygren och Roger Aldenhamn, delar med sig av<br />

sina bästa tips.<br />

Text Annsofie Öhman Foto Karin Lehtonen

T<br />

vå mil söder om Hässleholm, i Södra<br />

Rörum, träffar jag Johan och Roger, två av<br />

Sydveds manuella skogsarbetare. Nu är de<br />

inne på tredje dagen i ett bokbestånd där de<br />

gör en ljushuggning.<br />

– Vi tar ner några äldre, större bokar och ekar, så att<br />

ljuset kan komma ner till bokplantorna så att de får bra<br />

förutsättningar att kunna utvecklas. Ljuset gör också att<br />

marken blir varmare och ollonen har bra chanser att gro,<br />

säger Johan.<br />

Starka krafter<br />

En del av träden som de jobbar med i den här huggningen<br />

är lite grövre än sådana som en skogsägare vanligtvis<br />

tar sig an, men tekniken och tankesättet är detsamma.<br />

– När man fäller träd ska man vara medveten om att<br />

man har att göra med starka och ibland oberäkneliga<br />

krafter. Speciellt när det gäller stora träd ska man alltid<br />

tänka till före och göra en riskbedömning, berättar Johan.<br />

Innan man tar ner ett träd så tittar man om det finns<br />

stora grenar som kan brytas av och var de kan tänkas<br />

hamna. Även träden i närheten måste man ha koll på.<br />

– Jag ser också ut en reträttväg, en väg där man lätt<br />

kan springa undan precis när trädet börjar falla. Det är<br />

bra att flytta sig ordentligt, och gärna ställa sig bakom<br />

ett annat träd, förklarar han.<br />

Teknik och känsla i kroppen<br />

Men det handlar inte bara om att fälla trädet, mest tid<br />

går åt till att kapa stammen i rätt längder och ta bort<br />

stora grenar och kvistar.<br />

När Roger sågar känner han hela tiden in hur sågspåret<br />

rör sig och har också koll på spänningarna i<br />

stocken.<br />

– Jag sågar både uppifrån och nedifrån med sågen<br />

för att undvika att det blir sprickor i stocken. Sen är det<br />

så att alla träd uppför sig olika.<br />

Han tipsar också om att fila kedjan regelbundet så att<br />

den inte blir slö.<br />

När Johan och Roger är i full action med motorsågen<br />

ser man tydligt hur tekniken och känslan sitter i kroppen.<br />

De jobbar smidigt och avslappnat, vare sig det gäller<br />

att fälla ett träd eller såga av grova grenar på en stock.<br />

Ett resultat av många års erfarenheter av att jobba med<br />

motorsåg.<br />

Har du rätt skyddsutrustning och kläder?<br />

• Hjälm med visir och hörselskydd.<br />

• Huggarbyxor med sågskydd.<br />

• Arbetshandskar.<br />

• Varselkläder på överkroppen.<br />

• Huggarstövlar eller kängor med stålhätta.<br />

• Ha alltid med dig mobiltelefon.<br />

• Ta med första förband. Gärna också en ”tourniquet” för<br />

att stoppa blodflöden (du skapar ett högt tryck ovanför<br />

det skadade området varpå blodflödet stoppas).<br />

Att fälla<br />

ett träd med<br />

motorsåg<br />

1. Koll på omgivningen<br />

Finns det några större hinder i vägen, som elledningar eller vägar.<br />

Sätt upp varningsskyltar om det behövs. Anlita proffs till större<br />

träd och komplicerade jobb!<br />

2. Välj fallriktning<br />

Innan du börjar såga, läs av trädet och omgivningen och gör<br />

en säkerhetscheck. Hur kan trädet ramla och i vilken riktning är<br />

det bäst att fälla trädet? Hur ser grenarna ut och hur växer de.<br />

Vindens styrka och riktning spelar också in. Rensa upp kring<br />

trädet i fallriktningen, och även bakom trädet, för att skapa en<br />

bra reträttväg.<br />

3. Kvista stammen<br />

Ta bort grenar och kvistar som kan vara<br />

i vägen när fällskäret sågas.<br />

4. Skapa ett riktskär<br />

Börja med riktskär som bestämmer vilken<br />

riktning trädet ska falla. Gör ett snitt<br />

snett ovanifrån i en vinkel. Låt djupet på<br />

riktskäret vara ungefär en tredjedel av<br />

trädets diameter. Möt därefter snittet<br />

med ett horisontellt snitt på samma sida.<br />

5. Gör ett fällskär<br />

• Nu ska trädet fällas – börja med att kolla att området är fritt!<br />

• Såga ett så kallat fällskär, ett horisontellt snitt från motsatt<br />

sida. Slå in en fällkil i fällskäret, för att säkra att sågen inte fastnar.<br />

• Sikta mot det undre riktskäret och spara en lämpligt bred brytmån.<br />

Inte för tjock, inte för tunn. Rör dig sedan bort från platsen<br />

till den säkra zonen så fort trädet börjar falla!<br />

6. Fällverktyg kan behövas<br />

För de minsta träden krävs normalt inga fällverktyg. Handkraft<br />

är tillräckligt, eventuellt med en lång slana (smal trädstam) som<br />

hjälpmedel. Fällkilen ger starkare fällkraft än de olika typerna av<br />

brytjärn. I extrema fall kan du använda en vajer och en vinsch.<br />

Johan och Rogers bästa tips<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 33

Smarta tips<br />

från huggarna<br />

Att jobba med träd och motorsåg är ett hantverk som tar många år att<br />

lära och bemästra. Här delar Johan och Roger med sig av sina bästa tips.<br />

Text Annsofie Öhman Foto Karin Lehtonen<br />

Vill du bli<br />

bättre på att<br />

jobba med<br />

motorsåg?<br />

Ett tips är att ta<br />

motorsågkörkort.<br />

Personer som arbetar<br />

med motorsåg<br />

privat måste inte<br />

ha motorsågkörkort,<br />

men det är att<br />

rekommendera för<br />

att förebygga risker.<br />

Läs mer på<br />

sakerskog.se<br />

Arbeta i rätt höjd när du kvistar<br />

Den bästa arbetshöjden vid kapning av en gren eller<br />

kvist är när trädet är i knähöjd. Försök fälla ett träd så<br />

att det faller över andra fällda träd, stockar, stenar eller<br />

upphöjningar i terrängen.<br />

Över- och underskär<br />

För att minska risken för<br />

spänningar och undvika<br />

att det blir en spricka i<br />

stocken, är det bra att<br />

jobba med överskär och<br />

underskär när man sågar.<br />

Ett exempel: Gör ett<br />

mindre skär på grenens<br />

undersida. Gör nästa skär<br />

från grenens ovansida.<br />

Klyka på stammen<br />

Är det en klyka på stammen,<br />

så tar man bort den<br />

ena grenen först. Då<br />

minskar man risken att<br />

klämma sågen när man<br />

skär klykan eller att virket<br />

spricker. Jobbar man i<br />

etapper så minskar man<br />

risken för att det fläks<br />

upp eller blir sprickor i<br />

stocken.<br />

Kapa i etapper<br />

Kvistar med hög spänning<br />

kapas i etapper för att<br />

successivt minska spänningarna.<br />

Vänta med stor gren<br />

När trädet är fällt, och du<br />

ska såga bort grenar och<br />

kvistar, börja inte alltid<br />

med den stora grenen<br />

som ligger över stocken.<br />

Ibland kan man låta den<br />

vara, medan man sågar<br />

bort de små grenarna.<br />

Tar du bort den stora<br />

först kanske andra grenar<br />

kommer loss och försvårar kvistningen.<br />

Gren som hävstång<br />

Spara en lämplig stor gren<br />

som du kan använda för<br />

att snurra stammen, så att<br />

du kommer åt att kvista<br />

undersidan också. Men<br />

stå från rätt håll när du<br />

snurrar stammen, så att<br />

du inte får den på dig!<br />

Undvik mark och sten<br />

Se till att motorsågskedjan<br />

aldrig kommer i kontakt<br />

med sten eller jord.<br />

Om du har fällt ett träd<br />

och en sten ligger under<br />

stocken, ska du vara försiktig<br />

när du sågar.<br />

I vissa fall lyckas man<br />

lägga en större gren på<br />

stenen och underlättar på<br />

så sätt sågningen.<br />

Trädet är avkapat när du först får ljust spån, och du<br />

sedan ser brunt spån från barken.<br />

34 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Johan Nygren, till vänster och Roger Aldenhamn.<br />

Få loss motorsågen<br />

Håller sågen på att fastna när du tar bort grenar eller<br />

kvistar? Sluta inte såga förrän det är kört, i regel går det<br />

i alla fall! Är det verkligen kört kan du be en kollega såga<br />

loss sågen från annat håll. Eller så tar du loss svärd och<br />

kedja från sågen, och sågar loss dig själv om du har en<br />

extra motorsåg.<br />

Säkert hörn<br />

När du fäller ett stort träd som lutar, se till<br />

att lämna ett ”säkert hörn” i bakkanten av<br />

trädet. Ett sätt att se till att trädet inte faller<br />

förrän du vill det. Kapa inte förrän du<br />

har sett till att det är fritt framför trädet.<br />

Jobba med kilar<br />

När man sågar behöver man ibland använda sig av en<br />

kil, så att inte trädet nyper åt sågen. Kilarna blir lätt trubbiga<br />

och slitna, så ha med minst fyra extra kilar.<br />

V-skär<br />

Gör du ett så kallat V-skär<br />

så öppnar du upp sågspåret,<br />

så att sågen inte<br />

kommer i kläm. Tekniken<br />

används oftast när stocken<br />

ligger på marken.<br />

Fastfällt träd<br />

Ibland vid trädfällning<br />

råkar man ut för att ett träd fastnar i ett annat. Gå aldrig<br />

under ett fastfällt träd! Det kan släppa av vinden. Gå heller<br />

aldrig hem för dagen och lämna ett träd som fastnat, i<br />

sådana fall får man märka ut området med band.<br />

Tänk på detta<br />

• Drick mycket vatten.<br />

• Pausa när du börjar känna dig trött, det är då olyckorna händer.<br />

• Ta gärna med två motorsågar, om du skulle klämma fast den ena.<br />

• Börja med det svåra trädet på förmiddagen när du är pigg. Då har<br />

du hela dagen på dig att lösa problemet!<br />

• Kontrollera att måttbandet stämmer, så att du inte riskerar att<br />

hugga virket för kort.<br />

• Håller du på och fäller ett träd och allt går fel och situationen blir<br />

osäker: lämna trädet och sågen! Motorsågen går att ersätta –<br />

men inte du…<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 35

Så skapar du<br />

julstämning hemma<br />

Undrar om inte julen är vår mesta tradition? Levande ljus, julbak och dekorationer<br />

från din egen skog skapar en härlig julkänsla hemma. Här får du<br />

tips på hur du kan få det vinterfint till helgerna.<br />

Text Annsofie Öhman<br />

Foto Anna Hållams<br />

Lys upp med ljus<br />

Mörka december lyser vi upp så gott vi kan. Plocka fram<br />

ljusstakar, adventsstjärnor, ljusslingor och levande ljus.<br />

Adventsstjärnor finns i många olika former och stilar,<br />

kanske dags att testa något nytt? En adventsstjärna i<br />

modern stil kan med fördel hänga med ytterligare några<br />

mörka månader.<br />

Tänd en brasa, om du har en öppen spis eller kamin.<br />

Kanske en uppmaning som inte behövs i dessa tider med<br />

dyr el, men ett måste även för mysfaktorn.<br />

Ta in naturen<br />

Satsa på det gröna och gör kransar, julgrupper eller<br />

egna stilleben med det naturen har att bjuda på. Som<br />

skogsägare hittar du mycket i din egen skog, som talloch<br />

granris, kottar, kala kvistar från lövträd, lingonris<br />

och mossor. Kanske har du också några röda fina<br />

vinteräpplen från trädgården, kastanjer, kvistar av en,<br />

nypon eller rönnbär att dekorera med. Tall och gran<br />

är enkla att jobba med och ger fint resultat även om<br />

man inte är proffs.<br />

Fyll hemmet<br />

med julens dofter<br />

Pepparkakor och lussekatter ger en<br />

oslagbar doft av jul, för att inte tala om glöggen när<br />

den värms.<br />

Blommor som julstjärnor, amaryllis och hyacinter<br />

skapar julstämning – ett extra plus till hyacinten med sin<br />

härliga doft. Sätt den i hyacintglas eller skapa en julgrupp<br />

med mossa, kottar, kvistar eller andra dekorationer som<br />

du gillar.<br />

Apelsiner med nejlikor är en klassiker. Dekorera i olika<br />

mönster och häng upp dem med röda band eller lägg dem<br />

i en skål som ett stilleben.<br />

Välj naturmaterial<br />

En vacker duk i linne med matchande servetter gör sig<br />

fint på julbordet. Vik ihop en linneservett, knyt ett naturfärgat<br />

snöre runt servetten. Dekorera med till exempel<br />

kvist från en och rönnbär. Mjuka, varma filtar i soffan ger<br />

en ombonad känsla. Fårskinn passar året om, men extra<br />

bra till julhelgen.<br />

Foto Angela Kotsell

Några tips för att<br />

julgranen ska sig hålla<br />

över helgerna<br />

• Hugg granen så sent som möjligt och låt den vänja sig<br />

vid värmen inomhus långsamt. Låt den stå i en hink med<br />

vatten i garaget någon dag. Kapa av några centimeter av<br />

foten, så att stammen får en färsk snittyta.<br />

• Granen ska ha mycket vatten. En gran kan dricka 2–3 liter<br />

varje dag, kolla vattennivån både morgon och kväll!<br />

• Sist, men inte minst. Glöm inte att ställa ut gröten till<br />

tomten. Enligt gammal folktro var det ett sätt att hålla sig<br />

på god fot med gårdstomten.<br />

Foto Hasse Bengtsson<br />

Foto Sara Landstedt<br />

Så här gör du en julkrans<br />

Välj tall- eller granris, som du lägger i buntar som du<br />

sedan lindar runt med ståltråd. Dekorera med kottar,<br />

bär, snören och band. Extra myskänsla får du med en<br />

ljusslinga i kransen.<br />

Vill du göra det lite enklare köper du en stomme i halm<br />

till kransen. Både stommar, snören och band hittar du i<br />

blombutiken eller handelsträdgården. En krans kan du ha<br />

både på ytterdörren och som bordsdekoration.<br />

Fint inslagna julklappar<br />

Slå in dina julklappar i extra fint papper och dekorera<br />

med en grankvist, snöre och/eller rosetter. Låt dem<br />

gärna ligga framme, under granen eller på annat synligt<br />

ställe.<br />

Grann gran<br />

Du kanske redan såg ut årets julgran i somras eller höstas,<br />

men nu är det dags att hämta hem den. Rödgranen<br />

med sin doft av barr och kåda doftar som en gran ”ska”<br />

och är ju den som finns i flest svenska hem.<br />

Foto Mel Poole<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 37

Vad är det bästa med att vara<br />

skogsägare? En fråga som lär få<br />

många olika svar beroende på<br />

vem man frågar. Här träffar vi<br />

fyra skogsägare från Enviken i<br />

norr till Munka-Ljungby i söder<br />

som delar med sig av hur det är<br />

att äga skog.<br />

Text Sanna Casson och Annsofie Öhman<br />

Foto Privat<br />

Fyra<br />

Skogsägaren Ulrika Lind vill försöka bevara skogen som den är.<br />

skogsägares röster<br />

Ulrika Lind<br />

36 år, har en skogsfastighet på 86 hektar i<br />

Ljusaryd, sydöst om Olofström i Blekinge.<br />

Det är en blandskog med mest ädellöv.<br />

Hur blev du skogsägare?<br />

– Min sambo köpte ett hus år 2006 och i köpet<br />

ingick 17 hektar skog. Där och då började vår<br />

skogsresa. Ingen av oss hade då någon erfarenhet<br />

av skog. Några år senare köpte jag själv skog,<br />

min mormors föräldrahem på 86 hektar. Det är en<br />

blandskog med mest bok och ek.<br />

Har du någon vision eller mål för din skog?<br />

– Min skog har min mormors bror brukat i alla år.<br />

Han har avverkat för att få ved att elda med och<br />

tagit hand om vindfällor som blivit, man kan väl<br />

säga att han använt sig av plock/luckhuggning i<br />

liten skala. Det är en gammal, fin skog som jag vill<br />

försöka bevara som den är. Jag vill både kunna<br />

bruka den och vistas i skogen på ett bra sätt. Mina<br />

förutsättningar för ett hyggesfritt <strong>skogsbruk</strong> är<br />

bra där.<br />

Finns det någon fråga kring skogen som du är<br />

extra engagerad i?<br />

– Hyggesfritt <strong>skogsbruk</strong>. Både jag och alla andra<br />

som vistas i skogen ska kunna njuta av den. Vi ska<br />

inte störa naturen och djuren för mycket.<br />

Ditt bästa tips till den som nyss blivit med skog?<br />

När du ska göra åtgärder i skogen, dela in fastigheten<br />

i små områden, och börja med ett av dessa.<br />

Blir du inte nöjd med resultatet kan du göra på<br />

annat sätt på ett nytt område.<br />

Vad tror du om skogens framtid?<br />

– Vi kommer behöva skogen mer och mer, allt fler<br />

produkter baseras på trädråvaran. Många har fått<br />

upp ögonen för det. Sedan är jag inte säker på att<br />

man kan ha planteringar på samma sätt som idag,<br />

med risker som finns kopplat till klimat, granbarkborrar,<br />

bränder och så vidare. I många år har gran<br />

varit det som gällt, ser man framåt så väljer man<br />

mer tall och löv. En kombination är det bästa.<br />

38 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Mats Nilsson<br />

57 år, äger en skogsfastighet med mest gran<br />

och björk, cirka 40 hektar utanför Munka-<br />

Ljungby, Ängelholm.<br />

Hur blev du skogsägare?<br />

– Jag hade tjänat lite pengar på min verksamhet<br />

med växthusodlade småplantor och tyckte det<br />

var en bra idé att investera dem i en skogsfastighet.<br />

Det var 2010.<br />

Har du någon vision eller speciellt mål för din skog?<br />

– Min frus farfar ägde den här marken en gång, så<br />

vi tyckte att det var trevligt att köpa just den här<br />

fastigheten. Jag har två större projekt för skogen,<br />

dels att göra ordning en bana för fälttävlan, dels<br />

att bygga exklusiva bostäder i skogsmiljö. Nu har<br />

jag kontakt med kommunen för att se om jag kan<br />

få tillstånd till bostadsbygge.<br />

Vad är det bästa med att vara skogsägare?<br />

– Skogen ligger mig väldigt varmt om hjärtat – jag<br />

har ett väldigt stort intresse för den. Det är otroligt<br />

avkopplande att ta bilen och köra upp till skogen<br />

och ta en runda och se hur allt växer!<br />

Ditt bästa tips till den som nyss blivit med skog?<br />

– Samarbeta med ett skogsföretag och låt proffsen<br />

göra det som ska göras i skogen. Det bränner<br />

ut en om man ska göra allt själv. Ett annat tips är<br />

att inte skjuta fram en slutavverkning, tills pensionen<br />

eller så. När det är tid att avverka, så är det.<br />

I annat fall ökar risken för stormskador.<br />

Vad tror du om skogens framtid?<br />

– Jag tycker att det är viktigt med miljön, men<br />

samtidigt måste man vara rationell. Det går inte<br />

att sätta av skog och sedan inte sköta den aktivt,<br />

då ökar risken för angrepp av till exempel granbarkborren.<br />

Sedan är det viktigt att<br />

de styrande ger oss klara besked om vad som<br />

gäller och att vi vet att det inte är kortsiktiga<br />

beslut.<br />

Paulin Nohlén<br />

34 år, äger en skogsfastighet med tall, gran<br />

och björk, cirka 130 hektar, i Likenäs i norra<br />

Värmland.<br />

Hur blev du skogsägare?<br />

– Jag och min bror har ärvt skogen av vår pappa<br />

och farfar. Skogen var deras stora passion i livet.<br />

Själv var jag aldrig intresserad när jag var yngre.<br />

Men det var ändå självklart att jag och min bror<br />

skulle ta över skogen när inte pappa och farfar var<br />

i livet längre. Det känns viktigt att förvalta den här<br />

skogen som de har älskat så mycket.<br />

Har du någon vision eller speciellt mål för din<br />

skog?<br />

– Mitt mål just nu är att lära mig så mycket det<br />

bara går om att förvalta en skog. Jag är nybliven<br />

skogsägare och har massor att lära. Just nu håller<br />

jag på att sätta mig in i hur man bygger upp allt<br />

från start. Det handlar om ekonomi: skogskonto<br />

och momsregistrering, men också att bara gå<br />

runt med <strong>skogsbruk</strong>splanen i mobilen och titta på<br />

beståndet och se var fastighetsgränserna går och<br />

vad som behöver göras.<br />

Finns det några utmaningar med att bli skogsägare?<br />

– Eftersom allt är nytt för mig är det en utmaning.<br />

Det är lite läskigt, samtidigt som jag tänker att allt<br />

löser sig. Jag har ett fantastiskt bollplank i form<br />

av min virkesköpare på Stora Enso. Jag kan ställa<br />

vilka frågor som helst, även de dumma frågorna.<br />

Jag tror det är bra att ha den inställningen, att<br />

våga fråga och be om hjälp när man är nybliven<br />

skogsägare. Sedan är det väldigt roligt och<br />

utvecklande också att lära sig så mycket nytt.<br />

Sonny Nordström<br />

68 år, äger en skogs fastighet med mestadels<br />

tall med inslag av björk, cirka 160 hektar, i<br />

Övertänger, utanför Enviken i Dalarna.<br />

Hur blev du skogsägare?<br />

– Genom min fru. Hennes familj ägde en skogsfastighet<br />

som vi tog över.<br />

Har du någon vision eller speciellt mål för din<br />

skog?<br />

– Att sköta den på ett bra sätt för att få en livskraftig<br />

skog. Jag gör det mesta själv, förutom avverkningen<br />

där jag får hjälp bland annat av Stora Enso.<br />

Ett mål är att öka antalet björkar i beståndet.<br />

Det är en bra tillväxt på löv, det är bra att ha en<br />

blandning av olika träslag i beståndet och det är<br />

dessutom vackert att se på.<br />

Vad är det bästa med att vara skogsägare?<br />

– Jag njuter verkligen av att vara i skogen. En<br />

gång för inte så länge sedan när jag var ute med<br />

röjsågen sken solen och det var ett fågelliv att titta<br />

på utan dess like. Då satte jag mig på en stubbe<br />

och bestämde mig för att inte dra igång röjsågen<br />

den dagen, utan bara sitta och njuta. Det är viktigt<br />

att man inte bara ser skogen som ett arbete som<br />

ska göras.<br />

Finns det någon fråga kring skogen som du är<br />

extra engagerad i?<br />

– Jag tycker att vi måste tänka lite annorlunda<br />

när det gäller betesskador. Vi skogsägare måste<br />

hjälpas åt att skapa bete för viltet. Det kan inte<br />

bara handla om att skjuta fler älgar.<br />

Jag ställer fröträd för att få många stammar. På<br />

så sätt tål skogen ett visst betestryck. Jag sparar<br />

alltid stammar när jag röjer, så att kalvarna når.<br />

Vi behöver också ha en bättre dialog mellan<br />

markägare, skogsbolag och jägare för att få<br />

ned betesskadorna.<br />

Vad har du för tankar om skogens framtid?<br />

– Jag tror att efterfrågan på virke från skogen<br />

kommer att öka och att vi kommer använda<br />

råvaran på fler sätt i framtiden. Råvaran från trädet<br />

är både hållbart och starkt och forskarna tittar på<br />

allt fler användningsområden. Jag tror också att<br />

vi kommer ha fler lövträd i våra skogar i framtiden,<br />

det finns risker med att ha ett ensidigt bestånd<br />

och exempelvis björk är ett fantastiskt trädslag.<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 39

Gallring är lönsamt<br />

på många olika sätt<br />

Sydvedaren Anders-Henrik Andersson är en av Sydveds kunniga<br />

virkesköpare. Här delar han med sig av kunskap och tips om gallring.<br />

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson<br />

Varför gallrar man?<br />

– Till att börja med kan det kanske vara bra att reda ut<br />

begreppen något. Volymtillväxten i ett skogsbestånd är i<br />

princip lika stor, oavsett om man gallrar eller inte. Anledningen<br />

till att vi gallrar är för att fördela tillväxten på färre<br />

träd. Då får vi grövre och värdefullare<br />

träd, plus att det blir billigare<br />

att göra efterföljande gallringar och<br />

att slutavverka. Dessutom når vi<br />

tiden för slutavverkningen betydligt<br />

snabbare. Alltså gallrar vi främst av<br />

ekonomiska skäl.<br />

Genom en kortare omloppstid<br />

för träden ökar man lönsamheten<br />

och får tillbaka sina pengar<br />

snabbare. Det ger en betydligt<br />

bättre nuvärdeskalkyl.<br />

På köpet när man gallrar så får<br />

man friskare, vitalare träd och en<br />

skog som blir tåligare mot stormoch<br />

insektsskador.<br />

Jag ser gallringen<br />

som ett samarbete<br />

mellan mig,<br />

skogsägaren och<br />

entreprenörer<br />

som anlitas för<br />

uppdraget.<br />

Hur vet man när det är dags att<br />

gallra?<br />

– Det finns många gamla tumregler<br />

och även flera mätmetoder för den som mer precist vill<br />

veta när det är dags att gallra.<br />

Ett tips är att utgå från trädets grönkrona. När<br />

granens grönkrona omfattar två tredjedelar till hälften<br />

av trädets längd är det dags att förstagallra. Motsvarande<br />

för tall är när grönkronan utgör ungefär hälften av<br />

stammen. För lövträd som björk och asp ska den gröna<br />

kronan vara minst 50 procent av trädets höjd för att må<br />

bra.<br />

Du förkortar omloppstiden i beståndet med aktiv gallring<br />

och når snabbare trädens måldiameter,<br />

som ofta ligger runt 30–32 cm.<br />

Men måldiametern kan också variera<br />

beroende på kvalitet och bonitet, det<br />

vill säga markens bördighet.<br />

Kan man få skogen mogen snabbare<br />

och slutavverka tidigare så förkortar<br />

man produktionstiden och riskexponeringstiden<br />

(för till exempel skadeinsekter<br />

och stormar).<br />

När diametern på träden har nått<br />

30–32 cm i brösthöjd så ökar inte<br />

värdeutvecklingen nämnvärt.<br />

Hur ofta ska man gallra?<br />

– Det viktiga är att inte komma in för<br />

sent, så att du hinner med de gallringar<br />

du har planerat innan beståndet blir<br />

för högt och risken för stormskador<br />

ökar. Vanligtvis gallrar man två gånger,<br />

men vissa bestånd är också lämpliga att gallra en tredje<br />

gång. En sistagallring ska helst inte göras efter 20<br />

meters höjd. Så mitt råd är: Gallra hellre för tidigt än<br />

för sent!<br />

Sedan kan man säga att det handlar om vilket mål<br />

40 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

man har och hur man vill ha sin likviditet från skogen,<br />

på kort eller lång sikt. Det finns olika alternativ när du<br />

väljer gallringsprogram, som kan ge olika avkastning.<br />

Det är en viktig diskussion som du gärna kan ta med<br />

din Sydvedare.<br />

Finns det några risker med att gallra?<br />

– Själva gallringsingreppet ger en något ökad risk för<br />

stormfällningar direkt efter gallringen. Men efter några<br />

år har träden stabiliserats och man har ett bestånd som<br />

är stärkt för framtiden. Detta ska dock ställas mot det<br />

andra alternativet, att inte gallra. Och gallrar man inte<br />

så leder det till klenare virke, sämre likviditet och lägre<br />

nuvärde på beståndet, återigen riskexponeringstid.<br />

Hur tar man hänsyn till skogens naturvärden vid en<br />

gallring?<br />

– Vid både gallring och slutavverkning arbetar Sydved<br />

enligt företagets standard Generell naturvård, så att vi<br />

säkrar att skogens naturvärden vårdas. Och för mig är<br />

just naturvården ett faktum som gör att det är roligare<br />

och mer intressant att gallra.<br />

Beståndet man gallrar visar efter ett tag en större<br />

mångfald av naturvärden. Ett annat plus är att det ger en<br />

betydligare trevligare mer skogslik helhetsbild, när man<br />

lyfter fram naturvårdsträd, olika lövträd och så vidare.<br />

Personligen tycker jag att det är intressant att ha färre<br />

men större hänsynsytor, koncentrerade till färre ytor,<br />

som en bäck eller ett parti med fuktigare mark,<br />

aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23 41

Vid en gallring<br />

tycker jag att det<br />

är viktigt med det<br />

visuella, att man<br />

nästan tänker<br />

”skogsstyling”. Till<br />

exempel så tycker<br />

jag man kan lämna<br />

lövträd vid vägar.<br />

Diameter<br />

7,3 cm<br />

Lägg tillväxten på rätt antal träd<br />

Diameter<br />

10,5 cm<br />

Diameter<br />

15 cm<br />

Här ser man ett exempel på hur antalet träd som man väljer att lägga tillväxten på speglar diameterutvecklingen<br />

och därmed lönsamhet och tiden tills man når slutavverkning. Träden i det här fallet är 29 år.<br />

än att ha många mindre hänsynsytor utspridda över hela<br />

området.<br />

Tjänar man något på att gallra?<br />

– Gallring är lönsamt, och du får ett ekonomiskt netto,<br />

men det är också en skötselåtgärd. Du får en finare,<br />

friskare skog med mindre skador och en bättre ekonomisk<br />

tillväxt.<br />

Något andra tips till skogsägaren som tänker gallra?<br />

– Vid en gallring tycker jag att det är viktigt med det<br />

visuella, att man nästan tänker ”skogsstyling”. Till<br />

exempel så tycker jag att man kan lämna lövträd vid<br />

vägar. Lägg stickvägarna i en liten vinkel så att de inte<br />

går direkt ut mot en skogsbilväg, för att få ett snyggare<br />

intryck. Var rädd om löv av alla de slag! Ofta är det ju<br />

svårt nå målet på 10 procent löv av trädslagsfördelningen<br />

vid certifiering.<br />

Det är fler bestånd än man tror som kan gallras. Men<br />

då får man göra försiktigare uttag. Det kan uttryckas<br />

som en rensningshuggning till exempel. Vet man att<br />

beståndet ska växa i 10–20 år till så kan det finnas träd<br />

som är svaga och inte så vitala som man kan gallra bort.<br />

Det är viktigt med försiktighet så att man inte får produktionsförluster.<br />

Till sist, ett bra tankesätt tycker jag är att man som<br />

skogsägare inte tänker att man ska sälja en gallring, utan<br />

att man köper en avancerad tjänst, som ju gallringen<br />

är! En tjänst som ger en friskare skog, och som innebär<br />

konsultation angående trädsval, stickvägsplanering,<br />

naturvård med mera.<br />

Jag ser gallringen som ett samarbete mellan mig,<br />

skogsägaren och entreprenörer som anlitas för uppdraget.<br />

Gallring är teamwork – och lönsamt!<br />

Tips på verktyg för gallring<br />

Vill du fördjupa dig om gallring? Kolla<br />

på Skogforsks app Gallringsplan som<br />

hjälper dig se hur stort gallringsuttag<br />

du kan göra. Ange några grundläggande<br />

beståndsdata för att få veta<br />

om det är dags att gallra. Ett annat<br />

program som fokuserar på gallring<br />

är programmet Ingvar som man kan<br />

installera i sin dator.<br />

42 aktivt <strong>skogsbruk</strong> <strong>#4</strong>/23

Lös vinterkrysset<br />

och vinn en emaljmugg!<br />

Vi lottar ut två emaljmuggar var till två personer bland alla som skickar in den rätta lösningen från de färgade<br />

rutorna senast den 2 februari till: Sydved, <strong>Aktivt</strong> Skogsbruk, Box 626, 55118 Jönköping eller via mejl:<br />

annsofie.ohman@sydved.se<br />

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av <strong>Aktivt</strong> Skogsbruk.<br />

I nummer 3 blev vinnarna Kristel Sundahl i Växjö och Gunnar Ehnberg i Höör.<br />

Foto Lasse Arvidson

Returadress<br />

Sydved<br />

Box 626<br />

551 18 Jönköping<br />

Foto Lasse Arvidson

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!