Blå Bandet nr 4-6 - 2023 december-januari 2024

N:R 4-6 DECEMBER 2023 - JANUARI 2024 - 140 ÅR 1883 - 2023 

VINTER VID FÅGELSUNDET - NORRA UPPLAND

N:r 4-6 dec. 2023-jan. 2024 ÅRG. 141 

NYHETER & AKTUELLT 

8 Uttalande från NordAN 

16 Journalistpris till Jessica Vikberg 

17 Alkoholkonsumtionen sjönk 

18 Pressmeddelande från förbundet 

34 Uttalande från förbundet 

INTERVJUER & REPORTAGE 

3-5 Hemavan 75-årsjubileum 

6 Starkt motstånd mot narkotika 

7-9 Utmaningar i Östersjöområdet 

10 Manifestation mot våld och droger 

11-15 Investera i människor före vinst 

26-27 Louise Hoffsten på Hinsekind 

LEDARE, DEBATT, KRÖNIKA 

37 Gästkrönika: Gabriella Idholt 

39 Ledare: Per-Olof Svensson 

BLÅ BANDET - UTE I LANDET 

19 Utflykt med Norrby-Tavelsjö 

22-23 Jag Ser i Södermanland 

24-25 Må bra helg i Sälen 

FAMILJ 

28-29 Aina Eriksson vann högsta vinsten 

KULTUR 

20-21 Tidningen framsidor under 140 år 

31-33 Blå Bandet 140 år 

35-36 Bokrecension: Att dricka mindre 

FOTO 

HÅKAN KARLSSON 

Skärplinge 

Medlem i Elinge Blåbandsförening 

INFORMATION OM TIDNINGENS REDAKTION OCH UTGIVARE PÅ SIDAN 39 

Beställ jultidningen Norrsken 

till försäljning och ge bort som gåva! 

80 kr st. 

Fraktfritt vid minst fyra ex. 

Minst 10 ex. rabatt 30 % 

per-olof.svensson@blabandet.se 

sms 070-5682320

BLÅ 3-2019BANDET NR 4-6: 2023 

3 

BLÅ GÅRDEN 

75-årsjubileum firades i Hemavan 

För 75 år sedan var Hemavans fjällvärld tämligen okänd för allmänheten 

på grund av dåliga kommunikationer och stora avstånd. Bland 

Västerbottens Blåbandsungdom fanns intresse att göra detta vackra 

område känt. 1947 kom ett ypperligt tillfälle då Statens Barackförsäljningsnämnd 

annonserade om en försäljning av militärbaracker. 

TEXT & FOTO 

Håkan Karlsson 

Blå Bandet i Västerbotten bestämde 

sig för att inköpa en sådan barack 

som fanns i Östra Laisholm. Under 

somrarna 1947 och 1948 nedmonterades 

och flyttades baracken av många 

frivilliga. Invigningen i Hemavan 

ägde rum i slutet av juli 1949. Enligt 

protokollen deltog många av ortens 

invånare samt en stor skara blåbandister 

från Västerbotten. 

En av förgrundspersonerna för projektet 

var Bror Emil Frisk. Det var 

egentligen från mars 1950 som Fjällgården 

öppnades och kunde ta emot 

16 gäster samtidigt. Under 1964 utlystes 

en tävling om förslag till namn på 

gården. Det vinnande namnet blev 

”Blå Gården.” Pengar till fjällgården 

har under åren anskaffas på olika 

sätt, som exempelvis andelsteckning, 

lån, gåvor, fri arbetskraft etc. 

Jubileet inleddes med grillparty utomhus på Blå Gården. 

Intresset att bo på gården ökade under 

1970-talet och styrelsen beslutade 

att sätta upp ytterligare en stuga. Då 

beslutades att den skulle heta Granen 

och det första huset fick namnet Björken. 

Under de många decennierna 

som har gått, har många frivilliga arbeten 

utförts och hela tiden har man 

förbättrat och rustat upp stugorna. 

Tidningen Blå Bandet tillbaka! 

Tre månaders sjukskrivning från 24 augusti. Det blev resultatet efter en planerad 

medicinsk undersökning som gav diagnosen kärlkramp. Inlagd och operation 

veckan därpå med bra resultat. Däremot blev det komplikation med infektion 

som innebar totalt 33 dygn på sjukhus i två perioder. 

Jag har ändå mått bra och har varit vid gott humör hela tiden och nu är det skönt 

att vara tillbaka i arbete på heltid från 29 november, efter att ha arbetat deltid 

några veckor. Detta innebar att två nummer av tidningen Blå Bandet inte kunde 

ges ut men nu kommer ett ”trippelnummer” sam jultidningen. 

Per-Olof Svensson, chefredaktör

64 

BLÅ BANDET BLÅ BANDET NR 4-6: NR: 6-2020 2023 

Åtskilliga läger inom Blå Bandet 

samt även av många andra ideella 

organisationer har hållits i stugorna. 

Denna lägerverksamhet har varit 

mycket betydelsefull för föreningslivet. 

År 2007 satte man upp en grillkåta 

och under 2000-talet byggde man ett 

kombinerat redskaps- och vedförråd 

på den stora tomten. De senaste 25 

åren har ett nytt kök byggts i Björken, 

luftvärmepumpar har installerats, 

men nu behöver det köpas in nya. 

Sommarvärdar, en nygammal idé har 

återinförts. Inbyggnaden av altanen 

som sedan blivit två enkelrum i Granen 

blev lyckad. 

Numera finns det TV-apparat 

i vardera stugan. Nya möbler har 

inköpts samt installation av internet 

i båda stugorna har nyligen gjorts. 

Framtidsplaner är att det ska bli fler 

bäddar i Blå Gården samt att göra 

en offentlig samlingslokal. Det är ett 

krav från kommun och myndigheter 

för att föreningen ska kunna söka 

pengar för utveckling av fjällgården. 

I dagsläget kan man totalt ta emot 18 

gäster i de två stugorna. 

Ovanstående är en sammanfattning 

som presenterades vid jubileet, 

som nyligen hölls under ett veckoslut 

i Hemavan. 

Under två dagar samlades medlemmar 

från Västerbottens Blåbandsdistrikt 

för att delta i 75-årsfirandet. 

När deltagarna kom på kvällen, så 

ordnades en stor grillfest vid stugorna. 

Den första dagen gjordes en vandring 

upp mot samerna heliga berg 

Atoklimpen. Vandrarna orkade bara 

en delsträcka och plockade härliga 

kantareller i stället. Dessa avnjöts senare 

på kvällen efter en aftonandakt 

i Hemavankyrkan. Den andra dagen 

gjordes också kortare vandringar i 

omgivningen. 

Vid själva jubileet, med en utsökt 

middag som hölls på Hemavans 

Fjällstation, var Lars Lindgren konferencier. 

Sören Lundgren, ordförande, 

avtackade Siv Kristoffersson som 

under många år har varit ansvarig 

för nyckelutlämnandet och tillsynen 

med mera på Blå Gården. Niklas 

Alenius, som är rörmokare, var också 

inbjuden. Han har nyligen installerat 

varmvattenberedaren och tvättmaskinen 

i anläggningen. 

BLÅ 3-2019 BANDET NR: 4-2022 

11 

BLÅ GÅRDEN 

Stugor i Hemavan nära fjäll och bäck 

Tidningen Blå Bandet har under flera år gjort reportage över anläggningar, 

hus och lokaler som på olika sätt drivs inom Blå Bandet. Nu har den nordligaste 

besökts, Blå Gården i Hemavan, som består av två stugor samt en 

TEXT & FOTO: 

Per-Olof Svensson 

timmerkåta. Hemavan bjuder på fin natur, sommartid med vacker kontrast 

mellan grönska och snöfläckiga fjäll. Sjöar, bäckar och vattenfall förstärker 

upplevelsen. 

Det är 24 år sedan som jag, Per-Olof Blå Gården drivs i Blå Bandets Ljudet blev allt starkare när jag 

Svensson, var här senast i samband regi, genom en styrelse som utses närmade mig och såg så småningom 

med 50-årsjubileum. Därför var det vid årsmöte i samband med Västerbottens 

Blåbandsdistrikts årsmöte. Drottningleden. Jag fortsatte nedför 

Storbäcken långt nedanför mig från 

extra kul att det fanns personliga 

avtryck genom den minnestavla som Besöket gjordes under några fina stigen och möttes av ännu högre ljud 

finns med alla gästers namn. Jag högsommardagar, där Hemavans från det forsande vattnet och fick 

hade med mig mina två äldsta barn omgivningar bjöd på sköna promenader, 

trots att de krävde rejäla doser mig. Det är något speciellt att möta 

närkontakt när det stänkte upp mot 

Carolina och Andreas, då åtta och sex 

år och även deras egenskrivna namn myggmedel. 

denna naturkraft. I Hemavan finns 

finns också på tavlan. Efter denna lite Jag förundrades över kontrasterna fina möjligheter till kortare och längre 

historiska backspegel så är det fint att mellan den frodigt gröna växtligheten 

och fjäll med sina snövita fläckar. utförsbackar. 

vandringar.Vintertid finns liftar och 

stugorna finns kvar. 

Vatten har ofta en stark dragningskraft 

på människan, så även för 

mig. Att promenera i stilla takt, till 

skillnad mot när jag försöker vara 

lite snabbare när jag tävlar i orientering, 

är skönt. Särskilt när man inte 

hör någon biltrafik, utan istället först 

på avstånd börjar höra vatten som 

forsar. 

Till vänster Storbäcken. Denna sida Blå Gårdens stuga ”Björken” med allrum och kök 

FOTO: PER-OLOF SVENSSON 

612 

BLÅ BANDET NR: 4-2022 6-2020 

BLÅ GÅRDEN fortsättning 

Hur kommer det sig att Blå Gårdens 

första stuga, som nu har funnits 

i 74 år, blev verklighet? Dags att titta 

i backspegeln igen. Som för de flesta 

föreningsdrivna fastigheter, var det 

entusiastiska medlemmar som såg 

ett behov och också hade förmågan 

att tro på att det var möjligt. Det var 

SBU-ungdomar i Västerbotten som 

under 1940-talet ville göra Hemvan 

mer känd och tagit upp detta flera 

gånger vid möten utan resultat. 

I samband med att dåvarande 

Statens Barackförsäljningsnämnd 

annonserade om försäljning av militärbaracker, 

beslutades om ett inköp. 

Med frivilligt arbete utfördes nedmontering, 

flytt från Östra Laisholm 

och uppmontering i Hemavan. Det 

dröjde dock till 1964 som det första 

huset fick namnet ”Blå Gården” efter 

en namntävling. 

Behov av ytterligare rum och 

sängplatser gjorde att det köptes en 

så kallad ”Jörnstuga” som stod klar 

1976 och fick namnet Granen. 

Samtidigt fick den första stugan 

namnet Björken. För drift och underhåll 

har pengar samlats in på olika 

sätt, genom gåvor, andelsteckning 

och lån. Framförallt har stora insatser 

gjorts med ideella krafter som 

t.ex. att en brunn handgrävdes 1950. 

Den användes fram till 1963 då man 

kopplades in på kommunalt vatten. 

Under den första tiden hade inte 

vägnätet samma kvalité som idag. 

Nu finns det bussar från Umeå och 

även en flygplats. Med utökad bebyggelse 

och turism har också service 

med affärer och restauranger blivit 

fler. Kanske har Blå Gården del i 

Hemavans utveckling? Oavsett det 

så har stugorna haft betydelse för 

distriktets och tillresta medlemmar 

och andra gäster. 

I Björken finns fem rum med våningssängar 

som erbjuder tio bäddar. 

Granen erbjuder två enkelrum, ett 

rum med en våningssäng och ett rum 

med två våningssängar som tillsammans 

ger åtta bäddar. 

Vacker kontrast mellan grönska och snöfläckar på fjället 

Siv Kristoffersson avtackades av 

Sören Lundgren. Hon hade under många 

år varit vaktmästare på Blå Gården. 

I Blå Bandet nr 4: 2022 finns också ett reportage 

från Blå Gården och Hemavan. 

Finns på www.yumpu.com/sv/blabandet 

Här finns även bäddsoffa i allrummet 

med ytterligare två bäddar. 

I bägge stugorna finns kök, WC och 

dusch. 

En timmerkåta finns som erbjuder 

möjligheter till väderskyddad 

grillning. Planer har funnits på att 

utveckla Blå Gården med fler byggnader 

för fler boende. Det kräver 

dock stora ekonomiska investeringar 

som kan vara osäkert att få tillbaka 

genom intäkter från uthyrning. Nu 

vill man närmast försöka satsa på en 

samlingssal. 

Nuvarande styrelse för Blå Gården 

består av Sören Lundgren, ordförande; 

Rickard Bäckström, sekreterare; 

Karl-Gunnar Miltsis, kassör; Lars 

Lindgren, bokningsansvarig samt 

ledamöterna Markus Lindgren, Mats- 

Olov Löverot och Britta Andersson. 

BLÅ 3-2019 BANDET NR: 4-2022 

13 

Timmerkåta med grillplats 

När besökte du Blå Gården ett skolprojekt för mellanstadiebarn. Påverkade pandemin bokningar 

första gången och hur kom det sig? Ett pris till en skolklass var att åka och hur har bokningsläget varit i år? 

- Det var i samband med ett sommarläger. 

Vi vandrade i fjällen och Där var jag med som ledare, svarar få bokningar sett över året. Tråkigt 

på läger till Blå Gården, Hemavan. - Pandemin gjorde att det blev väldigt 

gjorde utflykter till olika fiskevatten. Lars Lindgren, bokningsansvarig i med alla avbokningar som skedde. 

Det blev några läger som var trevliga, styrelsen. 

I år har vi haft en stor uthyrning 

svarar Sören Lundgren, ordförande i 

februari-april så vi är nöjda och nu 

Blå Gårdens styrelse. 

Vilken årstid föredrar 

vet jag att det är ett stort intresse även 

- Väldigt länge sedan, säkert 30 år du att besöka Hemavan? 

nästa vintersäsong så det är positivt, 

sedan. Jag var anställd åt Västerbottens 

Blåbandsdistrikt där det drevs tid för mig, det är avkoppling och 

- Nu är sommaren och hösten en bra svarar Lars. 

man kan njuta av fjället och stillheten. 

Tidigare var jag intresserad av 

skidåkning i backarna och då var det 

vintern som drog mig till Hemavan, 

svarar Sören och Lars säger så här: 

- Jag föredrar vintern då man kan 

åka skidor i fjällen, men tycker även 

sommar och höst är trevlig årstid då 

man kan fjällvandra. 

Blå Gårdens stuga ”Granen” med allrum och kök

BLÅ 3-2019BANDET NR: 4-6: 2023 

5 

Deltagarna i jubileet för Blå Gården 75 år från vänster: Markus Lindgren, Tommy Lundgren, Lars Lindgren, Erik Lindgren, Sören Lundgren, 

Ingrid Sandström, Ellen Öhgren, Gunnar Berggren, Håkan Karlsson, Karl-Olof Olofsson, Ulla Olofsson, Berit Berggren, Ann-Marie 

Lindgren, Kerstin Karlsson, Hans Hammarbäck samt Magdalena Lee Sundqvist med hunden Pixel. Margot Asplund saknas på bilden. 

Under jubileumskvällen fick deltagarna 

framföra hälsningar och 

berätta om sina många och fina 

upplevelser genom tiderna på Blå 

Gården. Patrik From underhöll med 

sång i två omgångar. I den första 

omgången sjöng han egna låtar, som 

hade att göra med hans liv. 

Senare svarade han för ett trevligt 

framträdande med att publiken skulle 

gissa vilka artister etc. som bland 

annat hade gjort låtarna och svarat 

för sångerna. Kvällen avslutades med 

stort lotteri. Det blev några fina dagar 

för blåbandisterna i Hemavans rika 

fjällvärld. 

HÅKAN KARLSSON 

Några deltagarna lyckades komma upp till foten av samernas heliga berg Atoklimpen. 

Patrik From var underhållare med 

berättelser och sånger vid jubileet.

6 


KONFERENS FÖREBYGG.NU 

Starkt motstånd mot narkotika 

Det finns fortsatt en starkt negativ inställning till narkotika i den 

svenska vuxna befolkningen, men det är en tydlig skillnad mellan 

inställningen till cannabis och annan narkotika. Det visar en rapport 

som Folkhälsomyndigheten presenterade genom Anne Leppänen på 

konferensen Förebygg.nu i Göteborg. 

För att få en bättre bild av den vuxna 

svenska befolkningens attityder till 

narkotika och vad som påverkar den 

har Folkhälsomyndigheten tagit fram 

en rapport som kombinerar en webbenkät 

med fokusgruppintervjuer 

med unga vuxna. 

TEXT Johan Örjes, Drugnews 

FOTO Lena Katarina Johansson 

Enkätundersökningen ger tydliga 

besked om att de flesta svenskar 

har en negativ syn på narkotika och 

en tydlig bild av att användning är 

skadlig. Men det är också skillnad 

mellan synen på cannabis och annan 

narkotika. Drygt 60 procent upplever 

att det är stor risk för att personer 

riskerar sin hälsa om de använder 

cannabis, men den andelen stiger till 

runt 90 procent när man frågar om 

annan narkotika. 

Det förklaras till stor del av att en 

femtedel av de tillfrågade upplever 

att cannabis har en måttlig risk för 

skador. Betydligt färre uppger låg 

risk eller ingen risk. 

STOR SKILLNAD 

Även när det gäller inställningen till 

lagstiftning är det en stor skillnad 

mellan cannabis och annan narkotika. 

15 procent har svarat att de 

anser att cannabis ska vara lagligt 

att använda, medan motsvarande 

andel för annan narkotika är enstaka 

procentenheter. 

”Viktigt att det som förmedlas är vetenskapligt baserat, 

men också att kommuniceras på ett sätt som ger effekt” 

Anne Leppänen, Folkhälsomyndigheten 

Även om enkätundersökningen 

inte ingår i någon serie, är det troligt 

att attityden till framför allt cannabis 

har blivit mer tillåtande över tid. 

Anne Leppänen, Folkhälsomyndigheten, 

som presenterade rapporten 

berättade att det från undersökningar 

av skolelevers attityder framgår att 

det finns ett samband mellan användning 

och attityder, men att det inte är 

självklart att mer tillåtande attityder 

leder till ökad narkotikaanvändning. 

- De har blivit mindre restriktiva 

över tid, men sambandet har också 

försvagats. Även om mindre restriktiva 

attityder blivit vanligare, har 

inte bruket gått upp på samma sätt, 

sa Anne Leppänen. 

Det fanns också tydliga skillnader 

mellan könen, där männen i mindre 

utsträckning upplevde risker med 

användning av cannabis. När det 

gällde ålder så hade de i åldern 18–29 

år en mer positiv attityd till narkotika 

och ville i större utsträckning att både 

cannabis och annan narkotika skulle 

vara laglig. 

I fokusintervjuerna framkom 

resonemang kring attityderna kring 

narkotika och där både skildringen 

av cannabis inom till exempel populärkultur, 

som filmer och tv-serier, 

liksom förändringar i lagstiftning i 

andra länder påverkar. I fokusgrupperna 

kom det också fram önskemål 

om olika åtgärder. 

- När vi frågar unga vuxna själva 

vad de tycker är viktigt efterfrågar 

de information på ett annat sätt än 

tidigare, berättar Anne Leppänen. 

VETENSKAPLIGT 

Anne Leppänen betonar att det är 

viktigt att det som förmedlas är vetenskapligt 

baserat, men också att 

kommuniceras på ett sätt som ger 

effekt. 

- Det är inte bara tillräckligt at 

informera om hälsobeteenden, det 

är viktigt att också komplettera med 

andra insatser, sa Anne Leppänen.


7 

KONFERENS NORDAN 

Utmaningar i Östersjöområdet 

Mikael Hansson, ledamot i Blå Bandets förbundsstyrelse, deltog i den 

årliga NordAN-konferensen som i år hölls i Tallin, Estland. Sveriges 

Blåbandsförbund är medlem och var med och bildade NordAN 

(Nordiskt Alkohol- och narkotikapolitiskt samarbete) år 2000. 

TEXT Mikael Hansson 

FOTO NordAN 

Tallinn är den närmsta utländska 

huvudstaden från Stockholm, bara 38 

mil bort på andra sidan Östersjön. I 

början av oktober var denna stad 

värd för NordAN:s årliga konferens. 

NordAN är ett nätverk av frivilligorganisationer 

i Norden och Baltikum 

som verkar förebyggande och opinionsbildande 

för en minskning av skadorna 

av alkohol och andra droger. 

Undertecknad hade förmånen 

att vara en av tre svenska deltagare 

under konferensen som föregicks 

av en mycket givande dag med två 

studiebesök. Med buss reste vi ett 

par mil sydväst om Tallinn, till Saue 

kommun på den estniska landsbygden 

där pingstpastorn Märt Vähi och 

hans hjälporganisation på bara två 

decennier byggt upp en imponerande 

rehabiliteringsanläggning: 

Lootuse Küla (Hoppets by) på 

skogsmark som tillhört familjen 

Vähi. Här finns flera hus för missbrukare 

som genomgår det treåriga 

behandlingsprogrammet, administrations- 

och utbildningslokaler samt 

personalbostäder. 

Man har borrat en egen brunn, 

dragit ström och vattenledningar 

och även på plats skaffat sysselsättning 

för personer som genomgått 

programmet genom att bygga upp 

ett sågverk och en frivilligbrandkår. 

Deltagarna i programmet är inte 

dömda att vara här som någon 

brottspåföljd utan har valt att delta i 

behandlingen av egen vilja och kan 

också avsluta behandlingen när man 

så önskar. De flesta som hoppar av 

gör det tämligen omgående. 

Ett krav för att få delta i programmet 

är nämligen att man avhåller sig 

från alkohol och andra droger under 

behandlingstiden. Det isolerade läget 

har varit en fördel i behandlingen 

eftersom det är krångligare att få 

tillgång på droger härute. Programmet 

har en tydlig kristen profil, personalen 

är troende före detta missbrukare 

och för många av dem som 

genomgår behandling blir en kristen 

omvändelse vägen till nykterhet och 

återupprättelse. 

Men det är ett personligt beslut 

och ingen som genomgår programmet 

avkrävs någon bekännelse. 

Omkring 70% av dem som genomgått 

behandling förblir också helnyktra 

långsiktigt medan andra återfaller i 

missbruk. 

Utflykt till rehabiliteringsanläggningen Lootuse Küla (Hoppets by). Mikael Hansson, Blå Bandet i orange jacka.

8 

Bevara de nordiska detaljhandelsmonopolen 

för alkoholförsäljning 

Uttalande från NordAN:s generalförsamling 

i Tallin den 5 oktober 2023 

Nordic Alcohol and Drug Policy Network (NordAN), ett samarbetsorgan för 

frivilligorganisationer som vill främja evidensbaserad alkohol- och drogpolitik 

i de nordiska länderna. 

Erkänner alkoholpolitikens avgörande roll som en hörnsten i den respekterade 

nordiska välfärdsmodellen, som globalt hyllas för sitt engagemang för 

social jämlikhet, folkhälsa och hög levnadsstandard. 

Slår fast vikten av de nordiska alkoholmonopolen, baserade på ansvarsfulla 

försäljningsmetoder, vars intäkter medfinansierar den offentliga sektorn. 

Poängterar den viktiga begränsning gällande tillgänglighet som detaljhandelsmonopolet 

i Finland medför. De cirka 370 Alko-butikerna har idag 

ensamrätt på att sälja alkoholhaltiga drycker över 5,5 promille. Om alla de 

omkring 6 400 försäljningsställen, inklusive livsmedelsbutiker, kiosker och 

restauranger (med försäljningstillstånd utanför lokalerna), som nu får saluföra 

drycker upp till 5,5 promille skulle ges laglig möjlighet att också tillhandahålla 

drycker med högre alkoholhalt, så skulle det avsevärt öka allmänhetens 

tillgång till starkare alkoholhaltiga drycker. 

Uppmärksammar de aktuella diskussionerna i Sverige och Island om att 

införa ”gårdsförsäljning”. Om dessa planer realiseras skulle man undergräva 

folkhälsan genom att försvaga monopolsystemet. 

Framhäver ånyo fördelarna med ett statligt monopol som i grunden är förankrat 

i den så kallade desintresseringsprincipen. Genom att hålla alkoholförsäljningen 

fri från privata vinstintressen kan man begränsa tillgången på 

alkohol och därav följande skadeverkningar. 

Därför vill vi 

1. uppmana de nordiska länderna att slå vakt om den nordiska alkoholpolitiken 

och dess grundläggande betydelse för hälsa, jämlikhet, 

social gemenskap och ett uthålligt samhälle med trygga familjer. 

2. vädja till de nordiska staterna att överväga de stora konsekvenserna 

av att avskaffa eller urholka sina alkoholmonopol. Särskilt måste 

man beakta de risker som ett ökat antal försäljningsställen skulle 

medföra, med bland annat fler alkoholrelaterade skador. 

3. hävda monopolsystemens oersättliga roll när det gäller att minska 

alkoholrelaterade problem med missbruk och brottslighet och förebygga 

behovet av större insatser för rehabilitering av missbrukare. 

4. betona att alkohol inte är en vanlig vara bland andra utan en produkt 

med långtgående påverkan på samhälle och individer. Ett kontrollerat 

försäljningssystem är därför en gemensam angelägenhet av 

avgörande vikt för allmänhetens välbefinnande 

5. förorda ökat samarbete mellan civilsamhälle, folkhälsoexpertis och 

beslutsfattare för att slå vakt om de nordiska monopolsystemens 

bevarande och fortsatta effektivitet. 

6. rekommendera de baltiska staterna att dra värdefulla lärdomar av 

de nordiska erfarenheterna av att utveckla en politik som, genom 

bland annat alkoholmonopol, främjar folkhälsa och samhällelig stabilitet. 

Översättning från engelska: Mikael Hansson 


Vittnesbörden om människor som 

fått ett nytt och bättre liv berörde. 

Dagens andra studiebesök var hos 

polisen i Tallinn där man på senare 

år inrättat landets första och enda 

enhet för tillnyktring. Här har man 

rätt att frihetsberöva människor upp 

till 24 timmar om de är så påverkade 

att de bedöms utgöra en fara för sig 

själv eller andra. 

Det är väldigt spartanska celler 

och efter att ha tillnyktrat släpps man 

bara ut på gatan igen. En grupp av 

lokala missbrukare åker regelbundet 

in och ut här men man får också ta om 

hand nordiska turister som lockas av 

de lägre alkoholpriserna. Frivilligorganisationer 

som den i Hoppets by 

kommer regelbundet dit och försöker 

motivera de omhändertagna att 

genomgå behandling. 

MEDELTIDA STADSKÄRNA 

Konferensen ägde rum i en av Östersjöområdet 

bäst bevarade medeltida 

stadskärnor. Danskarna erövrade 

området på 1200-talet och anlade 

en borg kring vilken staden växte 

fram och fick sitt namn (Taani Linna, 

danskborgen). 

Staden blev snart en del av Hansan, 

handelsförbundet av städer 

kring Östersjön, såldes på 1300-talet 

till tyska orden och hamnade så småningom 

i svensk ägo. På 1500-talet 

var Tallinn (Reval) Sveriges tredje 

största stad och ända fram till andra 

världskriget levde en svensktalande 

minoritet i landet. Tallinn är full av 

minnen från svensktiden. 

GEDIGET PROGRAM 

De estniska värdarna, med NordAN:s 

generalsekreterare Lauri Beekman i 

spetsen, hade gjort ett fantastiskt arbete 

med att få till en konferens med 

gediget program och fin inramning. 

Vi hälsades välkomna av organisationens 

norska president Marianne 

Skar, socialministern Riina Sikkut, 

den norske ambassadören Marius 

Dirdal (vars residens vi senare fick 

besöka) och Karmen Joller, husläkare, 

nykterist, parlamentsledamot 

och ordförande för Baltiska rådets 

socialutskott.

BLÅ 3-2019BANDET NR 4-6: 2023 

9 

Samtliga vittnade om att vi har 

liknande utmaningar på drogområdet 

och kan lära av varandra i arbetet 

med att skapa ett socialt uthålligt 

samhälle. 

Det första seminariet handlade 

om erfarenheter från Estland. Där 

ses det som alltmer naturligt att avstå 

bilkörning efter alkoholintag och att 

erbjuda alkoholfria alternativ i olika 

sammanhang. Aljana Kurbatova är 

chef för centret för droger och missbruk 

på socialdepartementet. 

UNGDOMSFYLLERIET MINSKAT 

Hon kunde berätta att ungdomsfylleriet 

minskat men att ungdomar använder 

andra droger i högre utsträckning 

än tidigare. För tjugo år sedan 

upplevde Estland, som första land i 

världen, en explosion i användandet 

av fentanyl. Landet toppar Europastatistiken 

när det gäller överdoser av 

narkotika. 

Estlands styrelseledamot i Nord- 

AN Viljam Borrisenko berättade om 

de insatser som civilsamhället gjort 

alltsedan sovjettiden för att bekämpa 

missbruk och rädda människor ur 

beroende. Sexton kristna organisationer 

samarbetar i nätverk för att 

utrusta och uppmuntra varandra i 

detta arbete. 

VIKTIG FÖREBILD 

En av dessa är Samaariamissionen 

vars moderorganisation tillhör det 

finska Blåbandsförbundet. Verksamhetsledaren 

Mihkel Nõlvak 

informerade om deras verksamhet 

med tre vårdhem och åtta second 

hand-butiker i Estland. Svenska LPstiftelsen 

har varit en viktig förebild 

för dem. 

Vi hade också förmånen att få 

lyssna till en av världens ledande 

alkoholforskare, den kanadensiske 

professorn Jürgen Rehm. Tillsammans 

med bland andra Mindaugas 

Štelemėkas och Laura Miščikienė 

från Litauens Hälsovetaruniversitet 

har han gjort en studie av alkoholpolitiska 

beslut i Baltikum och Polen. 

TOTALFÖRBUD 

MOT ALKOHOLREKLAM 

I Litauen har man, efter flerårig kamp 

mot alkoholkapitalet, lyckats genomdriva 

ett totalförbud mot alkoholreklam 

i massmedia och sociala medier. 

Det var mycket intressant att höra att 

detta är fullt möjligt att genomföra i 

ett EU-land och bör uppmuntra oss 

att opinionsbilda för en återgång till 

liknande lagstiftning i Sverige. 

FÖREBYGGANDE BLAND BARN 

Representanter från IOGT Norge 

och Internationella Blå Korsets Anne 

Babb talade om vikten av att engagera 

föräldrar i förebyggande arbete 

bland barn. Den sistnämnda (som 

också tillhör Blåbandsförbundet i 

Finland) lyfte fram vårt projekt Jag 

ser som ett positivt exempel. 

Svenske Peter Moilanen från Narkotikapolitiskt 

center, höll kortare 

föredrag om legaliseringssträvandena 

rörande cannabis i Tyskland 

och värdet av en gemensam nordisk 

drogpolitik. I Finland ska alkohol 

upp till åtta procent få säljas i livsmedelsbutiker 

samtidigt som man 

utreder om även vin ska få säljas 

fritt i mataffärerna. De isländska och 

svenska alkoholmonopolen äventyras 

av förslagen om införande av så 

kallad ”gårdsförsäljning”. 

UTTALANDE 

I ett uttalande från NordAN:s årsmöte 

uppmanade vi de nordiska länderna 

att slå vakt om den historiskt 

framgångsrika, restriktiva alkoholpolitiken 

som kan tjäna som en förebild 

för de baltiska staterna. 

Danska drottningens rosenträdgård 

invigdes av Margrethe II den 15 

juni 2019 på 800-årsdagen av slaget 

vid Lindanäs där världens äldsta 

nationsflagga, Dannebrogen enligt 

legenden föll ner från himlen. Därför 

innehåller parken också 800 rosor. 

MIKAEL HANSSON 

Svenska deltagare i fikapaus under 

NordAN-konferensen i Tallin, Estland. 

Peter Moilanen, NPC Narkotikapolitiskt 

center; Mikael Hansson, Blå Bandet och 

Håkan Leifman, forskare

610 


MANIFESTATION 

Tillsammans mot våld och droger 

Tillsammans mot våld och droger 

– var en manifestation som 

ägde rum i november på Medborgarplatsen 

i Stockholm. Initiativtagare 

var IOGT-NTO och 

bakom stod ett 40-tal organisationer 

bland andra Sveriges blåbandsungdom, 

Mamma United, 

Sveriges lärare, Stockholms stad, 

Svenska kyrkan, Nattvandring. 

nu, Försoningsgruppen, NBV, 

Islamska förbundet och Stockholms 

fotbollsförbund. 

IOGT-NTO-s generalsekreterare 

Kim Renaas ledde programmet som 

blandade poesi, tal, ögonvittnesskildringar, 

panelsamtal och artistframträdanden. 

Mest gripande var 

att höra människor som drabbats hårt 

av våldet men som nu orkar kämpa 

tillsammans mot våldet. 

Människor drabbade av våld som nu organiserar sig i kampen för ett värdigt liv. 

Carin Götblad, polismästare vid 

Nationella operativa avdelningen, 

Noa, menade i sitt tal att förebyggande 

insatser är vad som krävs för 

långsiktig förändring. 

”Vi kan inte längre stå och se på” 

sjöng artisten Sami, från gruppen 

Medina, i nyskrivna låten ”När krutet 

lagt sig.” 

Hellidens folkhögskola 

Blåbandsrörelsens egen folkhögskola 

Samtidigt som folkhögskolorna behövs mer än någonsin så 

minskar det offentliga stödet till folkhögskolorna kraftigt. 

Vi arbetar hårt för att genomföra våra utbildningar och samtidigt 

utveckla vår verksamhet för att på sikt bli starkare 

för våra deltagares och folkhögskolans bästa. 

Vi är tacksamma för all hjälp och allt stöd vi får från er 

alla, föreningar såväl som enskilda. 

Tack! 

0502-178 00 

helliden@helliden.se 

Trots kylan och mörkret i novemberkvällen 

kändes det som ett ljus 

och ett hopp tändes när så många 

vitt skilda organisationer – representerande 

två miljoner medlemmar - 

kunde samlas och visa sin kamp mot 

våld och droger. Hoppas att detta 

samarbete fortsätter. 

Förebyggande insatser är vad som 

krävs för långsiktig förändring 

Carin Götblad, polismästare 

TEXT & FOTO 

Gun-Britt Karlsson


11 

GLOBAL KONFERENS OM ALKOHOLPOLITIK (GAPC) 

Investera i människor före vinst 

Hur går det i kampen mot alkoholkapitalet i världen? Trots att Världshälsoorganisationen, 

WHO har identifierat alkoholen som hinder för 

majoriteten av de 17 utvecklingsmålen i Agenda 2030, saknar många 

länder fortfarande en restriktiv alkoholpolitik. Konsumtionen av 

alkohol och skadorna ökar fortfarande i flera utvecklingsländer. 

TEXT & FOTO 

Ingalill Söderberg 

Under tre dagar i oktober hölls den 

sjunde globala konferensen om alkoholpolitik, 

GAPC, i Kapstaden i 

Sydafrika. GAPC samlar flera hundra 

representanter för myndigheter, 

forskare, praktiker och ideella organisationer 

på alkoholområdet. 

Mängder av gemensamma föreläsningar, 

paneldebatter, valbara 

seminarier och utställningar om 

alkoholpolitik ur alla aspekter finns 

att ta del av och här finns goda möjligheter 

till erfarenhetsutbyte och 

nätverkande. 

Tidigare konferenser har hållits i 

Syracuse USA år 2000, Nonthaburi 

Thailand 2012, Seoul Sydkorea 2013, 

Edinburgh Skottland 2015, Melbourne 

Australien 2017 och Dublin 

Irland 2020. Jag har tidigare deltagit 

i Edinburgh och Dublin. 

Årets konferens på temat ”Investing 

in people before profit” arrangerades 

på det enorma konferenscentret nere 

vid hamnen i Kapstaden och samlade 

521 deltagare från 55 länder. 

Från Blå Korset deltog representanter 

från medlemsländerna Kenya, 

Chad, Nigeria, Togo och Tyskland 

liksom Internationella Blå Korsets 

generalsekreterare Anne Babb, samt 

Ediomo-Ubong Ekpo Nelson och 

Thao Anatole Gonba som jobbar 

med alkohol- och drogpolitik. Några 

svenskar från andra organisationer 

som IOGT-NTO internationella 

verksamhet Movendi och SMART 

deltog också. 

Vid invigningsceremonin fick vi 

en videohälsning från Dr Adelheid 

Onyango som är chef för folkhälsofrågor 

i WHO:s afrikanska region. 

Trots att flera länder i Afrika 

numera har antagit en restriktiv alkoholpolitik 

är efterföljden dålig. På 

många ställen säljs fortfarande illegal 

alkohol och alkoholkonsumtionen 

ökar. Här är dödligheten på grund 

av alkohol nästan dubbelt så hög per 

capita som genomsnittet i världen 

och förekomsten av fosterskador på 

grund av mammans drickande är 

högt. 

Generellt i världen är det nu allt 

fler länder som ser problemen med 

alkohol, men mycket återstår att göra. 

Skatteinstrumentet, det vill säga att 

lägga skatt på alkohol, borde vara en 

dubbel vinst för länderna eftersom 

det ökar skatteintäkterna och minskar 

konsumtionen, men det används 

i för liten skala. 

Den sydafrikanska ministern för social utveckling, Hon Lindiwe Zulu inledningstalar på konferensen. 

Övriga på scenen är representanter för arrangören Global Alcohol Policy Alliance.


13 

Ministern för social utveckling 

i Sydafrika, Hon Lindiwe Zulu var 

på plats och betonade i sitt tal att 

politikerna måste lyssna till budskapen 

som framförs på konferensen. 

Alkohol för med sig hälsomässiga 

och ekonomiska bördor, särskilt för 

det mest utsatta, kvinnor och barn. 

I Sydafrika finns det ett försäljningsställe 

för alkohol per 190 invånare 

och man jobbar för att minska 

dem. Man vill också minska alkoholreklamen 

och ungdomsfylleriet. 

Alla departement (förvaltningar) 

måste samarbeta för att minska alkoholkonsumtionen. 

Hon Lindiwe 

Zulu sa också att föräldrar måste ta 

ett större ansvar för sina barn och till 

exempel inte tillåta dem att vara ute 

sent på kvällen. 

ALKOHOL OCH CANCER 

Att alkohol orsakar cancer är en kunskap 

som nu sprids över världen och 

det var ett tema på flera föreläsningar. 

Bland annat berättade Dr Beatrice 

Lauby-Secretan från Frankrike om 

den handbok för cancerprevention 

som tagits fram för att minska konsumtionen 

av alkohol och på så vis 

även cancerrisken. 

Alkohol orsakar sju typer av cancer, 

vanligast är strupcancer följt av 

tarm-, lever- och bröstcancer. Alla 

typer av alkohol är skadliga och det 

krävs inte så stora mängder, särskilt 

inte för kvinnor. 

Under eftermiddagen den första 

dagen genomfördes regionala 

workshops där man utifrån sitt 

område diskuterade aktuella frågor. 

Jag deltog i den för Europa som i sin 

tur delades in i sex grupper kring 

den överenskommelse som gjorts för 

länder i Europa på olika alkoholpolitikområden: 

Prisinstrumentet, reklam, 

tillgänglighet, varningstexter, 

hälsovård och lokala aktioner. 

Jag diskuterade tillgänglighet 

med deltagare från Norge, Skottland, 

Serbien och Belgien. Monopolet är 

hotat i flera länder och man ser att allt 

fler vill sälja/servera alkohol på nya 

arenor som hos frisören, i bokhandel 

och så vidare. 

ALKOHOLINDUSTRIN 

Bland de valbara seminarier som 

genomfördes vid fyra tillfällen under 

dagarna fanns mycket intressant att 

välja bland. Jag valde rubrikerna: 

Kampen mot alkoholindustrin, Alkoholreklam, 

Kvinnors och barns 

rättigheter samt Implementering av 

alkoholpolitiken för att få verklig 

effekt. 

Där presenterades bland annat en 

intressant doktorsavhandling från 

Irland om lobbyisternas språk. Irland 

har den högsta alkoholkonsumtionen 

och införde varningstexter på alkoholförpackningar, 

trots protester från 

starka lobbyister. 

Brian Magwaro från Blå Korset 

i Kenya berättade om deras arbete 

med att utbilda barn och ungdomar 

till ambassadörer mot alkohol. De 

jobbar i 34 skolor (en skola kan ha 

3.000 elever!) med prevention och har 

utvecklat en egen Life skills-manual 

i nära samverkan med barnen. De 

äldre ungdomarna kan hjälpa till att 

påverka politiker och närsamhället. 

VIKTIGARE ÄN ALKOHOL 

Amaranath Tenna från Sri Lanka, 

berättade om ett projekt för att få 

invånarna att lägga pengar på viktigare 

saker än alkohol. Landets 

ekonomiska kris och pandemin har 

drabbat befolkningen hårt, särskilt 

låginkomsttagare. De valde ut 18 

kommuner där alkoholproblemen 

var stora och hittade där engagerade 

personer som utbildades. 

De riktade sig sedan till vissa 

grupper med olika aktiviteter för 

att ändra beteenden, inte genom att 

direkt prata om alkohol utan mer om 

att förbättra ekonomin. 

Kampanjtröja på en deltagare från Sydafrika. 

I talarstolen står Internationella Blå 

Korsets Ediomo-Ubong Ekpo Nelson, som 

arbetar med alkoholpolitik.

614 


Många nämnde ändå alkohol som 

en stor kostnad och började diskutera 

hur man kunde minska det. Pengarna 

som annars skulle gå till alkohol gick 

sedan till barnens utbildning och 

hushållskostnader. 

Ett tema i storgrupp på konferensen 

handlade om reglering av digital 

marknadsföring av alkohol. Vanlig 

reklam och digital samspelar och 

förstärker varandra. Dess betydelse 

kan inte överdrivas. Det är ett enkelt 

sätt att nå ungdomar med skräddarsydda 

budskap via sociala medier. 

Särskilt de mest sårbara drabbas, 

som nyktra alkoholister och barn till 

missbrukare. 

Möjligheten att beställa alkohol 

på nätet har revolutionerat alkoholindustrin. 

Pandemin innebar också 

fler nya kunder. Även i dataspel 

finns världar där man går till puben, 

beställer alkohol och kan bli direkt 

förflyttad till alkoholmärkets hemsida 

för hembeställning. 

Kändisars och influensers påverkan 

ska också tas på allvar. Det måste 

till ett heltäckande förbud av onlinereklam 

genom nya och existerande 

lagar. 

NYTT MEDLEMSLAND 

Nepal, som är ett helt nytt medlemsland 

i Internationella Blå Korset, har 

nästan 30 miljoner invånare varav 30 

procent är under 15 år. 

34 procent av männen dricker 

alkohol, men bara 8 procent av kvinnorna. 

Det ökar dock stadigt och 

det är lätt att få tag i alkohol, både 

egentillverkad och internationella 

märken. 

Marknadsföringen av alkohol 

utvecklas hela tiden och integreras i 

olika medier, ofta riktat till kvinnor 

och ungdomar. 2018 infördes ett reklamförbud 

i Nepal, vilket dock helt 

negligerades av alkoholindustrin. 

Det skärptes genom ett uttalande 

som orsakade ett uppror i reklambranschen, 

alkoholindustrin och 

fotbollsförbundet som ju alla tjänar 

på reklamen. 

Trots upprepade pålagor från 

myndigheterna fortsatte de att göra 

massiv reklam för alkohol i tidningar 

och på reklamskyltar. Slutligen, efter 

ett domstolsutlåtande, har reklamen 

upphört, förutom på sociala medier. 

Alkoholreklam förbjuds nu även på 

Facebook och Instagram men influensers 

och internationell reklam är 

dock svårt att komma åt. 

Deltagare från Internationella Blå Korsets medlemsländer och kansli. 

Ingalill Söderberg står längst till vänster och generalsekreterare Anne Babb är fyra från vänster. Foto: GAPC


15 

Under avslutningen av konferensen 

fick några av deltagarna reflektera 

över betydelsen av att samlas 

kring frågan om alkoholpolitik. De 

sa bland annat att det här är en unik 

plattform som vi ska använda för att 

sprida kunskap och erfarenheter. 

Opinionsbildningen måste öka 

lokalt, samtidigt som den sker nationellt 

och globalt. Vi ska inte bara se 

kvinnor och barn som offer för alkoholen 

utan de är också viktiga röster 

i opinionen och för gräsrotsrörelsen. 

VIKTIG MEDVERKAN 

Någon betonade att civilsamhället är 

viktig medverkande. Alkoholens roll 

i våld mot kvinnor är ett område som 

många har lyft och som vi behöver 

göra mer för att bekämpa. Vinsterna 

för folkhälsan måste tydliggöras in 

i minsta detalj för att möta alkoholindustrins 

argument om länders 

och städers attraktivitet, turism och 

arbetsmarknad. 

Slutligen enades deltagarna om 

en deklaration från konferensen, om 

att världen måste erkänna alkoholens 

roll som hinder för att uppnå de 17 

hållbarhetsmålen och att ländernas 

regeringar måste inse alkoholindustrins 

påverkan vid införandet av 

alkoholrestriktioner. 

En del av utställarna under den alkoholpolitiska konferens i Sydafrika. 

Man vill också uppmana WHO 

att titta på om man kan ta fram ett 

rättsligt bindande instrument för 

att stärka folkhälsoaspekten kring 

alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade 

skador, genom samråd med 

nationalstater och civilsamhället. 

Det är viktigt att vi som nykterhetsrörelse 

deltar i dessa konferenser 

kring alkoholfrågan, både lokalt och 

globalt, för att utbyta erfarenheter 

och hämta goda idéer från andra. 

Men inte minst är det viktigt att vi 

visar att det går att påverka alkoholindustrin 

och verka för en alkoholfri 

livsstil. 

INGALILL SÖDERBERG 

Filmer och annat material från konferensen 

i Kapstaden och från tidigare år finns på 

arrangören Global Alcohol Policy Alliance 

hemsida: www.globalgapa.org 

Jubileumsgåvan 

123-180 81 20 

Gåva: 140 år 

Blå Bandet 140 år 

Välkommen med ditt bidrag! 

Bankgiro 5520-1321 

Swish 123 180 81 20

16 

BLÅ BANDET NR: 4-6: 2023 

JESSICA VIKBERG GER UTRYMME FÖR SAMTAL 

Journalistpris för Narkopodden 

Drogmotståndaren Jessica Vikberg får Svenska Carnegie Institutets 

journalistpris 2023 för sitt arbete med Narkopodden. Hon har 

hittills gjort 78 avsnitt där hon samtalar med och ger röst åt utsatta 

människor, beslutsfattare, anhöriga, men även meningsmotståndare. 

Diplom, blommor och stipendiet på 

30.000 kronor delades ut i Stockholm 

till Jessica som både är tjänstledig 

tullare, ordförande i Riksförbundet 

narkotikafritt samhälle och alltså 

även poddare. 

– Så glad jag blir! Särskilt roligt 

är det att få ett pris som tidigare 

delats ut till personer som jag gillar 

så mycket, som Johanna Bäckström 

Lerneby som skrev boken Familjen, 

om problem med ett klansamhälle i 

Göteborgs förorter, och Lasse Wierup 

som länge bevakat maffiastrukturer 

och kriminella gäng, säger hon till 

Drugnews. 

PROGRAMLEDARE 

Sedan 2019 har hon som programledare 

och grundare av RNS:s Narkopodden 

var tredje vecka lagt ut nya 

spännande intervjuer med personer, 

om olika perspektiv på beroende- och 

drogproblem. 

Det har varit allt från samtal med 

politiker i Almedalen och direktsändning 

från Frihamnsdagarna i 

Göteborg till gäster som Lina 17 år, 

som lyckats bli fri från drogen kristall 

(3-CMC), anhöriga, poliser, författare 

och en bankchef som bestämde sig ta 

tag i kokainbruk bland personalen 

som arbetsmiljöproblem och fått respons 

från hela finansvärlden. 

”Med en mjuk men tongivande 

röst bidrar hon till att lyfta frågor 

om droger, kriminalitet och beroende, 

där gästerna får prata till punkt och 

lyssnarna får möjlighet att bilda sig 

en egen uppfattning, finna råd, tröst, 

eller motivation att engagera sig i det 

lilla, men kanske livsavgörande, eller 

i det stora sammanhanget i drogfrågan”, 

står det i Carnegie Institutets 

motivering. 

- Framöver vill jag ha med mer 

politiker i podden, särskilt inför 

EU-valet nästa år. Men gärna även 

meningsmotståndare, jag står för 

mitt #drogkurage och bra om vi kan 

respektera och lyssna på varandra. 

Kanske blir det även något på en 

Youtube-kanal, vi får se, det blir så 

mycket teknik, inte min starkaste 

sida. 

Narkopodden har fått allt fler 

lyssnare. Och i varje avsnitt inleder 

tidigare radioprataren Ulf Elving 

med sin mjuka röst och musiken 

står hårdrockande basisten Magnus 

Rosén för. 

TEXT Sven Liljesson, Drugnews 

FOTO Pernilla Borg 

Men är du journalist 

egentligen, du har så många roller? 

- Nja, jag har ingen formell utbildning, 

är mer autodidakt och jag 

har länge gillat skriva och ville bli 

journalist. Som ung så praoade jag 

på Kvällsposten, men blev tullare 

istället. Idag är jag även redaktör 

för tull- och kustfackets tidning På 

Gränsen och håller i mycket kring 

RNS tidning Narkotikafrågan. Och 

så podden såklart, svarar hon. 

Vikberg medverkar också regelbundet 

med krönikor och debattartiklar 

i Drugnews, som väcker många 

reaktioner, bland annat på sociala 

medier. 

Hon är duktig på att mingla, 

skapa nya kontakter och reser en 

hel del i jobbet som föreningsaktiv. 

Möter mammor som talar med andra 

mammor och stöttar varandra. Hon 

pushar ofta på sin omgivning och får 

energi tillbaka. 

PARFYM OCH PRESENTER 

Vad hon ska använda prispengarna 

till har hon inte bestämt. Hon är 58 

år, bor i Göteborg, gör många saker 

och tycker livet just nu är toppen. 

- Kanske det blir en dyr parfym 

och presenter till mina barn som båda 

bor i London, åker dit så ofta jag kan, 

säger hon och skrattar. 

Svenska Carnegie Institutet delar varje år ut 

pris till journalister som ”gjort särskilt förtjänstfulla 

insatser i fråga om dokumentärreportage 

eller forskningsinformation inom något av 

områdena drogmissbruk, kriminalitet eller 

andra betydande nutida samhällsproblem”.


17 

CAN RAPPORT: ALKOHOLKONSUMTION 

Sjönk under pandemin 

Att alkoholkonsumtionen sjönk under pandemin beror främst på 

att resorna minskade rejält och därmed resandeinförseln. Det visar 

definitiva uppgifter om alkoholkonsumtionen 2022 som CAN (Centralförbundet 

för alkohol- och narkotikaupplysning) presenterat. 

Alkoholkonsumtionen sjönk under 

pandemin. Sedan har den ökat, men 

är inte tillbaka till samma nivåer. 

Under 2022 var den totala alkoholkonsumtionen 

två procent lägre än 

året före pandemin, år 2019. 

- Det är framför 

allt resandeinförseln 

som inte 

har nått upp till 

samma nivåer 

som före pandemin, 

säger Björn 

Trolldal, utredare 

på CAN. 

- Systembolagets försäljning har dock 

ökat och restaurangkonsumtionen är 

tillbaka på samma nivåer som 2019, 

säger Björn Trolldal vidare. 

I tabellen redovisas den totala alkoholkonsumtionen 

uppdelad på de 

olika källornas andelar under 2022 i 

ren alkohol, definitiva uppgifter. 

Undersökningen som CAN 

genomför sedan drygt 20 år kallas 

för Monitormätningar. De startade 

år 2000 och har pågått kontinuerligt 

sedan dess. Huvudsyftet är att 

beräkna den totala alkoholkonsumtionen 

i Sverige och förändringar 

mellan olika år. 

Källa Andel 2022 

Systembolaget 70 % 

Restauranger 11 % 

Resandeinförsel 8 % 

Folkölsförsäljning 4 % 

Hemtillverkning 3 % 

Internethandel* 2 % 

Köp av smugglad alkohol 2 % 

Summa 100 % 

*Systembolagets försäljning online 

ingår inte i delmängden internethandel 

TEXT Per-Olof Svensson 

FOTO Eveline Johnsson 

I mätningarna sammanställs dels 

den registrerade försäljningen av 

alkohol (Systembolaget, restauranger 

och livsmedelsbutiker) dels den 

oregistrerade delen som består av 

resandeinförsel, köp av smugglad 

alkohol, köp via internet och hemtillverkning. 

I mätningarna summeras 

de registrerade och oregistrerade 

delmängderna för att få en bild av 

den totala konsumtionen i Sverige. 

Uppgifterna om den oregistrerade 

delen baseras från år 2020 både på 

självadministrerade enkätsvar och 

på telefonintervjuer som genomförs 

kontinuerligt bland 17–84-åringar 

i Sverige. Totalt medverkar ungefär 

18 000 personer varje år. Sedan 

starten har ungefär 400.000 personer 

medverkat. De redovisade uppgifterna 

är baserade på mängderna ren 

alkohol per invånare 15 år och äldre 

i landet. 

Beställ jubileumsmuggen! 

Till dig själv och att ge bort 

Begränsad upplaga 

150 kr/st + frakt 

(Varav 40 kr till jubileumsinsamlingen) 

kansliet@blabandet.se 

sms 070-5682320

18 


Montera inte ner den solidariska alkoholpolitiken! 

Blå Bandet, Sveriges Blåbandsförbund, ser med oro på allt fler politiska krav som 

riskerar urholkning eller nedmontering av den restriktiva alkoholpolitiken. 

- Den framgångsrika svenska modellen att begränsa den 

totala alkoholkonsumtionen måste värnas för att därmed 

minska både direkta alkoholskador och indirekta 

skador som att anhöriga blir lidande, säger Ann-Marie 

Lindgren, förbundsordförande i ett pressmeddelande. 

Flera partier har kongressat i höst och bland 

annat tagit upp följande: 

• Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna uttalade 

sig för att kravet på att servera mat i samband 

med alkoholförsäljning tas bort. 

• Moderaterna och Liberalerna vill verka för att 

Systembolaget ska utöka sina öppettider och 

erbjuda kylda alkoholdrycker i sina butiker. 

• Centerpartiets partistämma krävde sänkt åldersgräns 

till 18 år för att få handla på Systembolaget. 

• Moderaterna vill utreda om andra aktörer än 

Systembolaget också ska få sälja öl och vin 

samt i framtiden även gälla för starksprit. 

• Hos Kristdemokraterna var alkoholfrågor helt 

frånvarande i debatten, trots att partiet är 

det som har ministeransvar för dessa frågor. 

• Centerpartiet har länge drivit frågan om att införa 

gårdsförsäljning av alkohol, en fråga som också drivs 

av nuvarande regering med stöd av Sverigedemokraterna. 

En fråga som två tidigare statliga 

utredningar kommit fram till att det är helt 

oförenligt med alkoholmonopolet. 

- Alkohol är inte vilken vara som helst. Den är fortfarande 

ett allvarligt hot mot folkhälsan och måste därför fortsätta 

omgärdas med ett skyddande ramverk, 

framhåller avslutningsvis Ann-Marie Lindgren, förbundsordförande 

i Blå Bandet, Sveriges Blåbandsförbund. 

SÄLSÄTERNS 

FJÄLLGÅRD 

Erbjuder boende i rum och stugor i Sälen 

Egen anslutning till Gubbmyrens längdspår och 

gångavstånd till Lindvallens liftsystem och spår. 

Alkoholfri miljö, medlemmar i 

nykterhetsorganisation får rabatt! 

Stora möjligheter för grupper och läger! 

Välkomna! 

Sälsäterns Fjällgård i Sälen 

www.fjallgarden.nu info@fjallgarden.nu Tel. 0280-21018


19 

BLÅ BANDET - UTE I LANDET: Norrby-Tavelsjö 

Utflykt till bländande traktorer 

En vacker sommarkväll arrangerade Norrby-Tavelsjö Blåbandsförening 

sommarutflykt till Östen Andersson på Österbacka. Där fick 

vi en visning av hans bländande traktorsamling. 

TEXT & FOTO 

Kerstin Eriksson 

Östen Andersson har på sin släktgård 

på Österbacka utanför Tavelsjö i 

Umeå kommun en samling bestående 

av femton traktorer. Den äldsta är en 

Bolinder-Munktell 10 från år 1947. 

- När grannen kom förbi med sin 

traktor på 1970-talet, en Bolinder- 

Munktell Viktor, släppte jag leksakerna 

i sandlådan av det härliga ljudet. 

År 2013 köpte jag en sådan traktor 

och mitt traktorsamlande började, 

berättade Östen Andersson. 

Hans femton traktorer är en bländande 

samling. Östen Andersson har 

renoverat och lackat de gamla fordonen. 

De har återfått sin forna glans. 

- Mitt projekt nu är en Ferguson 

Guldkalven från år 1957 som är färdiglackad 

och ska sättas ihop. 

Hans samlande stannar inte vid 

traktorer. Det är välordnat och digert. 

Han har, bland mycket annat, 

en uppställning av gamla radioapparater 

samt ett antal exemplar av 

tidningen Norrbybladet. Den var 

producerad av Blå Klubben i Norrby 

vid slutet av 1970-talet. Redaktionen 

tryckte tidningen med hjälp av blåstencilapparat. 

- Jag tycker om gamla saker. Jag 

har en träsvarv som man trampar. På 

min vind hittar jag roliga fynd, som 

exempelvis min mammas barnvagn 

från 1920-talet, berättade Östen Andersson. 

Östen Andersson visar upp sin traktorsamling. 

Till höger Norrby-bladet. 

Siv Nordström, ordförande för 

Norrby-Tavelsjö Blåbandsförening, 

sa att träffen på Österbacka inspirerar 

till fler utflykter. 

- Den var jättekul och så välbesökt. 

Vi planerar för en ny utflykt nästa 

sommar.

20 


Tidningen Blå Bandet 

140 år 1883-2023 

Framsidor nr 1: 

1883, 1893, 1903, 1913 osv.


21

22 BLÅ BANDET NR: 4-6: 2023 

BLÅ BANDET - UTE I LANDET: Södermanland 

Inspiration att se och lyssna på barnen 

I Södermanlands Blåbandsdistrikt funderade vi. Vad gör vi? Det 

finns så mycket oro kring barns och ungas mående, psykiska ohälsa. 

”Någon” borde göra något – förhindra att det går snett, förebygga. 

Alla kan inte göra allt, men alla kan vi göra något bland dem som 

finns i vår närhet. 

TEXT & FOTO 

Gun-Britt Karlsson 

Äldre har tid och möter naturligtvis 

också barn och unga. Vi behöver 

uppmuntra varandra i alla åldrar att 

se och lyssna till barn och unga. Det 

är ju det som Blå Bandets verksamhet 

”Jag ser” (www.jagser.se) handlar 

om. 

Vi är inte så många medlemmar 

i vårt distrikt, men vi finns i 

många olika nätverk som vi kan 

samarbeta med. Och vi hade hört 

att Hillevi Wahl är en inspirerande 

förläsare. Författaren Hillevi Wahl, 

själv uppväxt i en problemfamilj, vill 

uppmuntra vuxna att se och prata 

med barn och unga - även när de 

mår dåligt. 

”Det är inget barn eller ung människa 

som vill se sig själv som ett offer. 

Tvärtom, alla, både vuxna, gamla 

och unga, vill att någon ser styrkorna 

i en! Den kreativa, den lösningsorienterade, 

den lifehackande och glada 

sidan, hur tufft livet än kan vara just 

nu. För den livsbejakande sidan av 

oss finns ju där, samtidigt”. 

Så tänker Hillevi Wahl. 

Med stöd från Sörmlands läns 

nykterhetsförbund och med NBV i 

ryggen kontaktade vi några organisationer 

och det blev tre välbesökta, 

roliga och intressanta föreläsningar 

och samtal. 

Första föreläsningarna hölls med 

Hillevi Wahl i Stigtomta-Vrena församling 

där man regelbundet har lördagsfrukostar 

för föräldrar och andra 

vuxna. Det blev välfyllt av hungriga 

vid en dignade buffé. 

Hillevi berättade livfullt, tankeväckande 

och uppmuntrande. 

Många delade i samtalet efteråt sina 

erfarenheter av att arbeta med barn 

och unga. 

”Om vi är öppna mot varandra, 

om hur vi har det i våra liv - så blir 

det lättare att leva”, är ett viktigt 

budskap i Hillevis föreläsning. ”Ja, 

det är själva meningen med livet.” 

EXTRASTOLAR FRAM 

En måndagskväll inbjöd vi så till Hillevi 

Wahls föreläsning tillsammans 

med kulturföreningen NK-villans 

vänner i Nyköping. Här fick extrastolar 

sättas in. Det kom folk från 

olika professioner, från socialt arbete 

och skola. 

Det är i skolan alla de 300.000 

barnen finns som lever i familjer med 

alkoholproblem. Om de får möta 

vuxna som ser och lyssnar så kan det 

betyda mycket – som det gjorde för 

Hillevi en gång. 

I Katrineholm samarbetade vi 

med föreningen Aktiva kvinnor 

en tisdagskväll. Hillevis energirika 

föreläsning ”Jag behöver bli sedd” 

inspirerade till bra samtal och mycket 

nöjda deltagare. 

Hillevi Wahl, författare och föreläsare.


23 

BLÅ BANDET - UTE I LANDET: Södermanland 

En fråga kom upp: Hur ska vi prata 

med barnen om allt det otäcka och 

grymma som sker nu, långt borta 

och nära? 

Hillevis råd var: 

”Kolla läget: vilka frågor har barnet? 

Svara uppriktigt! Ge hopp!” 

De här kvällarna var så roliga att 

genomföra att vi nu funderar på fortsatt 

samarbete med Hillevi och med 

olika grupper. De små insatserna, 

som var och en kan göra, betyder 

något. Det skapar ett hopp som 

sprider sig. Tänk på det afrikanska 

ordspråket: Det behövs en by för att 

uppfostra ett barn! 

Hillevi Wahl inspirerade vid flera arrangemang av Södermanlands Blåbandsdistrikt. 

Sandra Karlsson tar för sig av 

frukostbuffén i Stigtomtagården.


BLÅ BANDET - UTE I LANDET: Sälen 

”Må bra helg” på fjällgården 

”Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen” tycker vi nog alla som 

varit uppe och fjällvandrat, åkt skidor, plockat blåbär eller hjortron 

eller haft någon annan avkopplande aktivitet någon gång i Sälen. 

Sälsäterns fjällgård har nu varit i 

BUFF:s ägo (Blåbandsungdomens 

Fjällstugeförening) i 77 år och styrelsen 

tyckte det var dags att göra något 

på temat ”Hälsa och hantverk” under 

en långhelg. 

Totalt 16 personer var med under 

slutet av veckan och alla hade 

lite olika önskemål på vad som var 

hälsogivande för just en själv. Fjällvandringar, 

både kortare och längre 

turer blev det såklart, handarbete och 

matlagning. 

TEXT & FOTO 

Annika R Bergman 

Men också en del snickeri på ett 

uthus som behövdes inför vintern. 

Under lördagen fick vi också prova 

på lättsam meditation och skön yoga 

under ledning av Ulrika Mattsson. 

I Sälen finns en alldeles egen myr, 

med Myrstuga och sedan några år 

tillbaka också en hälsopromenad; 

Myrstigen. Längs vägen finns hållplatser 

för att stanna upp och reflektera 

över livet och kanske känna 

tacksamhet över att vi trots allt har 

det väldigt bra här i Sverige. 

Vandring på fjället, stentorn längs leden mot Östfjällsstugan, fikastopp vid Stensjön


25 

BLÅ BANDET - UTE I LANDET: Sälen 

Med vår vackra natur inpå knuten, 

bra sjukvård, ingen svält och 

inget krig. 

Fjällgården är under sportlov och 

vasaloppsveckor oftast fullbokat. 

Men övrig tid finns det ofta lediga 

sängar, och framförallt under vår, 

sommar och höst har vi gott om plats. 

Under sommarhalvåret då vi inte 

har personal på plats, vill vi gärna 

ha ideella värdfamiljer som bor på 

gården, hjälper till med småfix och 

öppnar upp så det ser välkomnande 

ut. Vi ser också gärna att fler kommer 

och bor hos oss, för på så sätt kan vi 

gemensamt utvecklas och förbättra 

gården. 

Att arrangera fler Må-bra-helger 

kommer vi definitivt att göra framöver. 

Vi tror att vi alla behöver andningshål 

i vardagen då vi kan stanna 

upp och ladda batterierna. Och då är 

Sälen ett bra ställe att göra det på! 

ANNIKA R BERGMAN 

Ledamot i BUFF styrelse 

Snickarna Göran Karlsson och Rolf Karlsson fångade på bild. Arbetet färdigställdes med hjälp av fler personer som för tillfället hade 

annat för sig. Myrstigen som leder till Myrstugan, vilken är den minsta, enklaste stugan på anläggningen. Del av Kungsleden.

626 


SÅNG & MUSIK I SOMMARKVÄLL 

Louise Hoffsten på Hinsekind 

Musik i sommarkväll på Hinsekind, är ett årligen återkommande 

arrangemang norr om Växjö. I år med gästartisten Louise Hoffsten 

och med Blå Bandet som en av arrangörerna tillsammans med studieförbundet 

NBV och gården Hinsekind. 

TEXT & FOTO 


Sång och musik även av gruppen 

”The Mats”. Över 300 personer kom 

för att njuta av arrangemanget i den 

ljuva småländska sommarkvällen. 

Först en förklaring till Blå Bandets 

arrangörskap. Gården Hinsekind är 

en släktgård i flera generationer som 

ägs av Ingmar Persson, make till Maria 

Bergström, medlem i Blå Bandet. 

Här har det under många år arrangerats 

underhållning en kväll under 

sommaren, de senaste åren med ”The 

Mats” och olika gästartister. 

Publiken njöt av arrangemanget. 

I år var NBV beredda att vara med 

som arrangör men då behövdes en 

medlemsorganisation också som arrangör. 

Maria Bergström tyckte att 

Blå Bandet skulle passa bra och kontaktade 

förbundsordförande Ann- 

Marie Lindgren som gav klartecken, 

särskilt som det inte innebar någon 

ekonomisk insats i arrangemanget. 

Maria Bergström hälsade alla välkomna 

till Hinsekind och berättade 

att Blå Bandet och NBV fanns med 

som arrangörer. ”The Mats” sångare 

Mats Ericson med band bjöd sedan 

på underhållning och bjöd även in 

till allsång. Gruppen består utöver 

Ericson av Anna Hagberg, sång, gitarr 

och tvärflöjt; Henrik Lundström, 

piano och sång; Björn Stern, bas; Beo 

Kjellson, trummor och Micke Ringdahl, 

gitarr. 

Det hade redan blivit många 

handklappar i takt och applåder och 

ännu starkare när Louise Hoffsten 

tog plats på scenen med gitarristen 

Richard Krantz. Det bjöds på en 

blandning av hennes stora sångskatt 

innan det blev paus med fika som 

ingick i entrén. En utmaning med så 

många fika sugna som flöt på fint. 

”The Mats” fortsatte sedan med 

ännu mer sång och musik innan 

det åter blev dags för Hoffsten och 

Krantz. Kvällen avrundades med 

gemensamt framträdande. Under 

kvällen märktes att Louise trivdes 

på Hinsekind. 

- Jag trodde att jag hade varit på 

alla platser i Sverige men här är jag 

för första gången. Jag är så otroligt 

tacksam för att jag fick komma hit. 

Richard Krantz, Louise Hoffsten och bandet The Mats


27 

Maria Bergström, medlem i Blå Bandet 

hälsade välkommen. 

Henrik Lundström och Mats Ericson. 

Richard Krantz och Louise Hoffsten.

28 BLÅ BLÅ BANDET BLÅ BANDET NR: NR: 4-6: NR: 3-2023 6-2020 

MOTIONSKAMPANJEN 

Aina Eriksson vann högsta vinsten 

- Det var overkligt och fantastiskt roligt att vinna, det tror man ju 

inte och det var lön för mödan, berättar Aina Eriksson för Blå Bandets 

Per-Olof Svensson i samband med att cykeln hämtades ut i en 

butik i Sala. 

Under motionskampanjen som avslutades 

sista maj 2023, genomfördes 

fyra dragningar med bland annat 

fyra högvinster som fördelades med 

en slutdragning under jubileumsfirandet 

på Helliden i juni. 

Aina Eriksson vann högvinst i den 

första dragningen och sedan den högsta 

i den slutdragningen. Västmanlands 

Blåbandsdistrikts ordförande 

Anders Forsgren som var på plats, 

ringde Aina direkt och berättade den 

glada nyheten. 

Motionskampanjen innebar att de 

som deltog fyllde i motionskort med 

20 olika dagars motionsaktiviteter på 

minst en halvtimme. 

MORGONPROMENADER 

För Aina har det mest blivit promenader 

tidigt på morgonen och det 

resulterade i omkring 15 inskickade 

motionskort. Aina Eriksson fick själv 

välja cykel och tillbehör upp till vinstvärdet 

på 6.000 kr. 

TEXT & FOTO 


Aina föddes i Starfors, Heby. Efter 

avslutad grundskola fortsatte hon på 

läroverket med allmän social inriktning 

och tog efter förhör studenten 

1966. 

Fick arbete på Handelsbanken 

där hon arbetade med allt från kassa, 

inlåning och bokföring. 

Efter fem år där blev det en kort 

period på Sala sparbank i Heby för 

att sedan gå en termin på Bråsta 

lanthushållsskola.

6BLÅ BANDET NR: 4-6: 2023 29 

AINA ERIKSSON 

Aktuell: Vann högsta vinsten i motionskampanjen. Ålder: 75. Bor: 

Villa i Sala. Yrke: Pensionär. Fritid: Trädgård. Favoritmat: Vad som 

helst utom inlagd sill. Favoritfärg: Blå. TV-serier eller motsvarande: 

Dokumentärer och natur. Bok du läser nu: Läste mycket förr. Det 

här gör mig riktigt glad: När jag kan göra andra glada. Tre ord om 

alkohol: Dåligt för kroppen. Fyra ord om mig själv: Glad, snäll, 

hjälpsam, naturvän. Berätta något oväntat om dig! Saknar att jag 

inte är musikalisk, det hade varit roligt. 

- Efter det skulle jag ha haft semester, 

men blev genom Arbetsförmedlingen 

erbjuden arbete direkt på 

Kreditbanken 1972. 

Därefter arbetade Aina inom 

bankverksamheten ända fram till 

2009 och var med om flera sammanslagningar 

och namnändringar. 

PK-banken, Nordbanken, Merita och 

slutligen åter Nordbanken. 

- Jag har trivts bra att arbeta inom 

bank, särskilt i början när det var mer 

kundkontakter och manuellt arbete. 

- Övergången till data gick bra, 

i början var det dock bara en dataskärm 

för alla som jobbade. 

1973 flyttade hon med maken 

Harry till en lägenhet i Sala och efter 

fem år köpte de en villa där Aina 

fortfarande bor. Harry avled för fem 

år sedan. 

Hur kom du i kontakt 

med Blå Bandet? 

- Genom Anita och Ulf Holmstedt 

i Västerlövsta Blåbandsförening, 

Heby. Det var olika tillställningar och 

volleyboll. För mig var det naturligt 

att vara nykter, berättar Aina och 

fortsätter: 

- Mina föräldrar var inte organiserade 

nykterister, de drack sällan, 

endast när de blev bjudna. 

Aina är numera medlem i Sala 

Blåbandsförening. 

Har du haft några 

föreningsuppdrag? 

- Jag har varit sekreterare och kassör 

i Västerlövsta och Sala samt sekreterare 

i SBU-distriktet. 

Aina berättar vidare att hon varit 

och är aktiv i Synskadades förening 

där hon varit sekreterare och ”allt i 

allo”, Reumatikerföreningen samt 

Sala-Heby Släktforskare. Är även 

medlem i Naturskyddsföreningen. 

Andra intressen? 

- Jag har handarbetat mycket, stickat 

och virkat. Nu gör jag en del annat 

men allt tar längre tid. 

Aina berättar att hon hjälper 

andra människor med olika saker 

som behöver det samt att hon har en 

trädgård att ta hand om. 

Åter till motionskampanjen, på 

vilka sätt har du motionerat, ensam 

eller tillsammans med andra? 

- Ensam med promenad tidigt på 

morgonen och med ”Gympa med 

Sofia” på SVT. 

Motionskampanjen 

och poängjakten 

startar 1 januari 2024 

Poängjakten och motionskampanjen 

kommer att ha samma 

upplägg som den förra. 

I motionskampanjen fylls 

individuella motionskort i som 

skickas in och deltar i utlottning 

av vinster och ger poäng till 


Det är inget medlemskrav. 

Vidare ingår i poängjakten att nya 

medlemmar ger poäng till föreningen 

samt redovisad verksamhet 

genom NBV ger också poäng. 

Beställ funktionärsväst 

Förbundet har tagit en fram funktionärsväst efter 

önskemål från Vretens kurs- & lägergård som vill 

synliggöra 

vilka som är 

funktionärer 

140 kr/st. 

Beställs av 


per-olof.svensson@ 

blabandet.se 

070-5682320

MOTIONSKAMPANJEN 

1 JAN. - 31 DEC. 2024 

Alla får vara med - inget medlemskrav 

Många priser utlottas individuellt samt fyra högvinster: 

En cykel värde 6.000 kr & tre presentkort sport/fritid á 3.000 kr. 

Poängtävling mellan Blåbandsföreningar: 

Minst 30 min. motionsaktivitet = 1 poäng; 60 min = 2 p; 90 min = 3 p. 

(max per dag) Du får räkna in ev. uppvärmning. 

Flera motionsaktiviteter samma dag? 

Skriv på samma rad, lägg ihop tiden. Du deltar individuellt, 

utan medlemskrav och ger poäng till valfri Blåbandsförening. 

Fyra dragningar med individuella priser. 

Skicka in helt ifyllda kort för deltagande i vinstutlottningar senast: 

1 april; 1 juli; 1 okt. 2024; 10 jan. 2025. 

Endast fullständigt helt ifyllda kort räknas. 

På alla ska det finnas ditt namn och adress samt en Blåbandsförening. 

Motionskort som ifyllbar PDF finns på hemsidan: www.blabandet.se 

MOTIONSKAMPANJEN 1 JAN. - 31 DEC. 2024 

Alla får vara med - inget medlemskrav 

Många priser utlottas individuellt samt fyra högvinster: 

En cykel värde 6.000 kr & tre presentkort sport/fritid á 3.000 kr. 

Poängtävling mellan Blåbandsföreningar: 

Minst 30 min. motionsaktivitet = 1 poäng; 60 min = 2 p; 90 min = 3 p. 

(max per dag) Du får räkna in ev. uppvärmning. 

Flera motionsaktiviteter samma dag? Skriv på samma rad, lägg ihop tiden. 

Du deltar individuellt utan medlemskrav och ger poäng till valfri 


Fyra dragningar med individuella priser. 

Skicka in helt ifyllda kort för deltagande i vinstutlottningar senast: 

1 april; 1 juli; 1 okt. 2024; 10 jan. 2025. 

Endast fullständigt helt ifyllda kort räknas. 

På alla ska det finnas ditt namn och adress samt en Blåbandsförening. 

Motionskort som ifyllbar PDF finns på hemsidan: 

www.blabandet.se 

Skickas via mail till: 

motionskampanjen@blabandet.se 

Skickas via brevpost till: Motionskampanjen, Blå Bandet, 

Texta tydligt! 

Dag Hammarskjölds väg 14, 11527 Stockholm 

Namn: 

____________________________________________ 

Adress: 

____________________________________________ 

Postadress: ____________________________________________ 

E-post: 

____________________________________________ 

Frivilliga uppgifter: 

Medlem Blå Bandet: ja q nej q 

Ålder: -25 q 25-40 q 41-65 q 66-q 

Personuppgifter hanteras av Sveriges Blåbandsförbund för att administrera 

motionskampanjen samt för att informera om Blå Bandets verksamhet. 

Kommer inte att lämnas vidare till tredje part. 

DATUM AKTIVITET TID POÄNG 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

______ ________________________________ _____ _____ 

JAG GER POÄNG TILL BLÅBANDSFÖRENING: 

_______________________________________ POÄNG _____


31 

BLÅ BANDET 140 ÅR 

För nykterhet i många år 

med tidningar och organisation 

Blåbandsförbundets arkiv är placerat i Arkivcentrum, Örebro. De ger ut ett medlemsblad som 

heter Aktstycket. I sitt juninummer ger de stort utrymme till att Blå Bandet fyller 140 år. 

Texten är skriven av Håkan Henriksson. Vi är tacksamma både för att de uppmärksammar 

jubileet och att vi får återpublicera i tidningen Blå Bandet. Per-Olof Svensson, chefredaktör 

Lördagen den 18 augusti 1883 

utkom ett första provnummer 

av tidningen Blå Bandet. Tidningen 

har sedan dess ändrat utseende, 

periodicitet och format 

ett antal gånger, men budskapet 

om ett samhälle fritt från alkohol 

är fortfarande detsamma. 

Blåbandsrörelsen har sitt ursprung 

i det tidiga 1870-talets USA där en 

irländsk emigrant, den alkoholiserade 

Francis Murphy, efter en omdanande 

fängelsevistelse blivit omvänd 

och därefter börjat att predika 

ett nyktert leverne på kristen grund. 

Hans snabbväxande rörelse antog 

snart ett blått band som märke för 

alla som underskrivit nykterhetslöftet. 

Medlemsblad juni 2023 från Arkivcentrum, Örebro län 

TEXT Håkan Henriksson 

ILLUSTRATIONER Arkivcentrum 

Anledningen till att man valde ett 

blått band är hämtat från 4:e Mosebok 

15:38–39 där Israels barn uppmanas 

att sätta blå snören eller band 

i tofsar på sina kläder så att de skulle 

»tänka på alla Herrens bud och göra 

efter dem och icke sväva omkring 

efter edra hjärtans och ögons lustar, 

som I nu löpen efter i trolös avfällighet.« 

Rörelsen spreds snart till England 

och övriga Europa. 

OSKAR EKLUND 

Den som på allvar tog rörelsen till 

Sverige var byggmästarsonen Oskar 

Eklund (1861–1940) från Arboga. 

Han hade redan som 18-åring inträtt 

i den lokala IOGT-logen i Arboga, 

som dessutom var landets andra i 

ordningen. Eklund blev snart en av 

den svenska godtemplarrörelsens 

framträdande personer och 1881 

blev han redaktör för rörelsens tidning 

Svenska Good Templar. I samband 

med detta lämnade han också 

hemstaden och blev bosatt i Stockholm. 

Under återresan från IOGT:s internationella 

storlogemöte i Kanada 

i juni 1883 fick han i England kontakt 

med den även där snabbt växande 

blåbandsrörelsen. Han »anlade« själv 

det blå bandet och vid hemkomsten 

till Sverige startade han på sensommaren 

utgivningen av tidningen Blå 

Bandet – på egen bekostnad.

32 

BLÅ BANDET 140 ÅR Fortsättning 

Det första provnumret utsändes 

som en gratisbilaga till tidningen 

Svenska Good Templar, där Eklund 

alltså var redaktör. Det första 

ordinarie numret av tidningen Blå 

Bandet gavs sedan ut lördagen den 

22 september 1883. 

Blåbandsrörelsen var dock inte 

helt ny i landet. I Jönköping hade det 

till exempel redan i början av januari 

1882 bildats en nykterhetsförening 

under namnet »Blåbandsarmén«, där 

inte minst namnet pekar på en tydlig 

koppling till den engelska rörelsen. 

Det blev dock Oskar Eklunds tidning 

Blå Bandet som på allvar såg till att 

sprida idén över hela landet. 

Månadstidningen hade dock tillkommit 

på privat initiativ och någon 

fast organisation för den framväxande 

svenska blåbandsrörelsen fanns 

inte. Blåbandsmöten kom nu att 

hållas på en rad olika platser i landet, 

ofta i samarbete med redan existerande 

IOGT-loger, kyrkliga eller 

frikyrkliga organisationer. 

Vid mötena kunde deltagarna 

underteckna en 

förbindelse vari de förklarade 

att de »med Guds 

hjelp afstå från bruket af 

alla berusande ämnen såsom 

njutningsmedel, att 

på lämpligt sätt motwerka 

deras bruk och att såsom 

sinnebild af denna min 

allwarliga föresats ständigt 

bära, synligt för alla, det blå 

bandet.« 

Blåbandsmötena kunde 

ibland leda till att lokala 

blåbandsföreningar kom 

att bildas, såsom i Skara där 

föreningen »Blå bandet« 

bildades redan i början 

av oktober 1883. I början 

av 1884 ska över 10.000 

personer ha skrivit under 

nykterhetsförbindelsen. 

Redaktör Oskar Eklund var endast 22 år 

gammal när han började ge ut tidningen 

Blå Bandet 1883. 

Efter att den nya tidningen hade 

börjat spridas fick Eklund snart kontakt 

med köpmansdottern, fröken 

Beatrice Dickson i Göteborg som 

redan 1882 hade anammat det blå 

bandet under en längre vistelse i 

London. 


Hon kom inte minst att finansiellt 

stötta utgivningen av tidningen. Än 

tidigare, 1879, hade fru Nathalie 

Andersson-Meijerhelm antecknat sig 

i den engelska så kallade blåbandsarmén. 

Dessa två, tillsammans med 

flera andra, kom nu att sprida blåbandsrörelsens 

budskap över landet. 

Andersson-Meijerhelm, vars man 

kom från Siggebohyttan och där 

de också vistades under somrarna, 

deltog flitigt vid blåbandsmöten i 

bland annat Västmanland och under 

sommaren 1885 ska hon under fem 

veckor ha lyckats få över 400 personer 

att skriva under blåbandsrörelsens 

nykterhetsförbindelse. Hennes 

»nykterhets- och sedlighetsföredrag« 

hölls ofta under mottot »Låt glaset stå, 

det ligger en orm på botten«. 

Allt fler lokala blåbandsföreningar 

började bildas i samband med dessa 

blåbandsmöten. I Örebro län är det 

känt att sådana föreningar hade bildats 

i bland annat Kopparberg, Öskevik 

och Viby redan under 

1886. Men det var dock inte 

självklart att sådana föreningar 

skulle bildas. 

När godtemplarna i 

Nora hade sammankallat 

till ett blåbandsmöte den 30 

mars 1884 för att diskutera 

nyttan med att bilda en 

blåbandsförening på orten 

kom man fram till att det 

inte behövdes då godtemplarorden 

redan fanns på 

orten, men att blåbandsmöten 

ändå fortsatt skulle 

hållas där allmänheten 

skulle inbjudas »och der 

sång samt diskussion öfwer 

nykterheten och rörande 

frågor skulle förekomma, 

allt utan afgift.« 

Omslaget till det första 

numret av barn- och 

ungdomstidningen 

Blåklint.


33 

Behovet av att samordna de lokala 

blåbandsföreningarna växte varför 

man i juli 1886 – då omkring 30.000 

svenskar hade anlagt det blå bandet 

– sammankallade till en årskonferens 

i Stockholm där man formellt bildade 

Sveriges blåbandsförening. 

Fortfarande fanns det dock en 

skepsis mot att bilda en fast organisation 

då man antog att många som 

skrivit på förbindelsen och börjat bära 

ett blått band i knapphålet »just för att 

slippa föreningsväsendet och dermed 

förenade kostnader«. I juli 1886 ska 

55 lokalföreningar med sammanlagt 

4.000 medlemmar ha existerat. 

Sveriges blåbandsförenings andra 

årskonferens hölls i Betelkapellet i 

Örebro 4–5 augusti 1887. Vid detta 

möte, där ett 20-tal av landets då 68 

lokalföreningar var representerade, 

beslutade man bland annat att utgivningen 

av tidningen Blå Bandet skulle 

övertas av föreningen. I samband 

med denna konferens bildades också 

slutligen en lokal blåbandsförening i 

Örebro. 

Tidningen Blå Bandet hade från 

starten varit en månadstidning men 

ett misslyckat försök till att gå över 

till veckotidning gjordes redan 1888. 

Från 1895, när organisationen hade 

vuxit sig starkare, gick man över till 

en utgivning varannan vecka och 1899 

blev tidningen åter en veckotidning. 

I samband med detta fick tidningen 

också ett dubbelt så stort format. 

Efter att tidningens redaktör Elof 

Ljunggren hade flyttat från Uppsala 

till Örebro och blivit chefredaktör för 

Nerikes-Tidningen 1903 kom även 

tidningen Blå Bandet att tryckas på 

Örebro Nya Tryckeri AB från den 

29 oktober 1903. Ljunggren kvarstod 

som redaktör för Blå Bandet till 1941 

och under hans redaktörskap påbörjades 

utgivningen även av jultidningen 

Norrsken 1905 och barn- och ungdomstidningen 

Blåklint 1907. 

Omslaget till det första 

numret av jultidningen Norrsken var 

illustrerad av Jenny Nyström. 

Tidningen Norrsken är i dag Sveriges 

äldsta ännu utgivna jultidning. 

Redaktör Ljunggren var även ordförande 

för Sveriges Blåbandsförening 

under åren 1927–1941. 

Tidningen Blå Bandets redaktion 

blev sedan kvar i Örebro ända fram 

till 1 april 2011, då både tidningen och 

Sveriges Blåbandsförbund (riksorganisationens 

namn sedan 1959) flyttade 

sitt kansli till Stockholm. Tidningen 

hade då fortsatt som veckotidning 

fram till och med 1966. Därefter 

gavs den ut varannan vecka till och 

med 1970 och från 1971 var den en 

månadstidning fram till 1996. Under 

åren 1997–2008 kom den ut med 8 

nummer per år och sedan 2009 utges 

6 nummer per år. 

Sveriges Blåbandsförbunds expedition 

och kansli hade vid flytten till 

Stockholm 2011 varit förlagt till Örebro 

sedan 1937 och under åren 1909 till 

1920 hade Sveriges Blåbandsförenings 

expedition till och med Latorps bruk 

som postort. Under dessa år var nämligen 

folkskolläraren Axel Holmberg 

i Tysslinge föreningens sekreterare. 

Kvar i Örebro – på ArkivCentrum 

– finns dock fortfarande Sveriges 

Blåbandsförbunds omfattande arkiv, 

inklusive tidningarna Blå Bandet, 

Norrsken och Blåklint. 

HÅKAN HENRIKSSON 

Arkivcentrum, Örebro

vilket som väljs registreras inte. ”Jag lovar att inte använda alkohol och andra droger, 

samt verka för ett tryggt samhälle där alla människor har lika värde”, 

34 eller: ”Jag lovar att med Guds hjälp inte använda alkohol och andra droger, BLÅ BANDET NR: 4-6: 2023 

samt att på lämpligt sätt motverka dessa drogers bruk”. 

Stoppa nedmonteringen av folkbildningen! 

Sveriges Blåbandsförbund kritiserar de minskade 

anslagen till landets folkhögskolor och studieförbund. 

I ett uttalande från förbundsstyrelsen framhåller man 

folkbildningens viktiga roll för demokrati, föreningsoch 

kulturliv. 

Över 150 folkhögskolor runt om i landet erbjuder vuxenutbildning 

åt tusentals deltagare varje år. En av dessa är 

Hellidens folkhögskola i Tidaholm, som i över sjuttio år 

fungerat som Blå Bandets folkhögskola. Blå Bandet var 

1971 med och grundade studieförbundet NBV igenom 

vilket vi sedan dess bedrivit studiecirklar och kulturverksamhet 

i föreningar och distrikt. 

Studieförbund och folkhögskolor har en viktig roll när 

det gäller att: 

• möta människors behov av sammanhang, insikt 

och personlig utveckling 

• minska utbildningsklyftor och visa vägar ut ur 

utanförskap till delaktighet, egenmakt, kompetens 

och jobb. 

• främja ett hållbart demokratiskt samhälle, bidra 

till idéutveckling i medlemsorganisationer, skapa 

internationell förståelse och ökad integrering 

• som Sveriges största kulturarena stimulera kultur 

och kreativitet i hela landet 

Våren 2023 beslutade regeringen att minska 

• motivera till vidare studier och livslångt lärande, 

statsanslaget till landets folkhögskolor 

Förbundskansli: 

med omkring 


anpassat till nya behov på arbetsmarknaden. 

450 miljoner kronor. I statsbudgeten BLÅ för 2024 BANDET, återförs Dag Hammarskjölds väg 14, 115 27 Stockholm 

mindre än en fjärdedel av dessa medel. I samma 

Sveriges Blåbandsförbund kräver därför att 

Sveriges Blåbandsförbund är ansvarig för behandling av de personuppgifter som du lämnat i samband 

med din medlemsansökan. Genom denna medlemsanmälan godkänner du vår hantering enligt 

budget redovisas kraftiga nedskärningar av stödet till nedmonteringen av folkbildningen stoppas så 

studieförbunden de kommande åren. Sammantaget att människor istället rustas att bättre möta en 

GDPR, Dataskyddsförordningen. Vill du veta mer om vad detta innebär, se www.datainspektionen, 

innebär detta en rejäl nedmontering av folkbildningen i hårdnande arbetsmarknad! 

www.blabandet.se eller kontakta oss skriftligt: kansliet@blabandet.se eller brevpost: 

en tid när dess insatser behövs extra mycket. 

Blå Bandet, Dag Hammarskjölds väg 14, 11527 Stockholm. 

MEDLEMSANSÖKAN MEDLEMSANMÄLAN Jag Jag ställer mig mig bakom ett ett av av dessa medlemslöften, 

vilket som väljs registreras inte. ”Jag ”Jag lovar att att inte inte använda alkohol alkohol och och andra andra droger, 

droger, samt verka samt för verka ett tryggt för ett samhälle tryggt samhälle där alla människor där alla människor har lika värde”, har lika värde”, 

eller: ”Jag lovar att med Guds hjälp hjälp inte inte använda alkohol alkohol och och andra andra droger, droger, 

samt att på lämpligt sätt sätt motverka dessa dessa drogers drogers bruk”. bruk”. 

Förbundskansli: www.blabandet.se 

BLÅ BANDET, Dag Hammarskjölds väg 14, 115 27 Stockholm 

Förbundskansli: www.blabandet.se 

BLÅ BANDET, Dag Hammarskjölds väg 14, 115 27 Stockholm 

Sveriges Blåbandsförbund är är ansvarig för för behandling av av de de personuppgifter som som du lämnat du lämnat i samband i samband 

med din med medlemsansökan. din Genom Genom denna medlemsansökan denna medlemsanmälan godkänner godkänner du vår hantering du vår hantering enligt GDPR, enligt 

GDPR, Dataskyddsförordningen. Vill du veta Vill mer: du veta Integritetsskyddsmyndigheten, mer om vad detta innebär, www.imy.se, 

www.datainspektionen, 

www.blabandet.se eller kontakta oss oss skriftligt: kansliet@blabandet.se eller eller brevpost: brevpost: 

Blå Sveriges Bandet, Blåbandsförbund, Dag Hammarskjölds Dag Hammarskjölds väg 14, 11527 väg Stockholm. 14, 11527 Stockholm.


BOKRECENSION Att dricka mindre 

Sven Andréasson Hjalmarsson & Högberg 

Har du nyligen sökt vård för en vanlig åkomma som högt blocktryck, 

depression eller psoriasis och då fått information av din doktor om 

hur alkohol påverkar din sjukdom? I så fall grattis! Då har du en 

välinformerad och engagerad doktor. Tyvärr är det alltför vanligt 

att läkare undviker att ta upp frågor om alkoholbruk. 

Många läkare tycker dels att de inte 

hinner med en så komplicerad fråga 

på den korta tid som avsatts för besöket, 

dels att de inte har verktyg att behandla 

alkoholproblem. Dessa läkare 

har fel. Det behöver inte ta mycket tid 

och det finns effektiv behandling för 

alkoholproblem. 

Sven Andréasson belyser i sin 

utmärkta bok Att dricka mindre 

många aspekter på alkoholfrågan, 

framför allt hur alkoholvården bör 

reformeras. Samtidigt betonar han 

starkt att de avgörande åtgärderna 

för att förebygga alkoholproblem är 

att begränsa alkoholens ekonomiska 

och fysiska tillgänglighet och reglera 

marknadsföringen. 

TEXT 

Gun-Britt Karlsson 

35 

Den glädjande utvecklingen i 

Sverige de senaste 20 åren är att alkoholkonsumtionen 

och dödligheten 

minskat. Med ett undantag: hos äldre 

över 65 år ses ökad konsumtion och 

ökad alkoholrelaterad dödlighet. Är 

det de äldres förbättrade ekonomi, 

mer resande och mer tillåtande attityder 

som lett till detta? 

LÅNG ERFARENHET 

Sven Andréasson som förutom att 

vara forskare har lång erfarenhet 

av behandling av alkoholproblem, 

främst på Riddargatan 1 mottagningen 

för alkohol och hälsa, pläderar i 

boken Att dricka mindre kraftfullt, 

för en ny organisation av alkoholvården. 

TOTALKONSUMTION 

Totalkonsumtionsmodellen är alltså 

fortfarande giltig enligt den internationella 

alkoholforskningen. Men i 

den politiska debatten i Sverige har 

frågan försvunnit från dagordningen, 

trots att alkoholen orsakar mellan 

4.000 och 5.000 dödsfall per år och 

ett enormt lidande. 

I boken diskuteras de många 

svårtolkade begrepp som används 

på alkoholområdet. Negativa stereotyper, 

ord som alkoholister och 

missbruk, används fortfarande, till 

exempel i Tidöavtal som exempel 

på bristande vandel. I aktuella internationella 

diagnossystem används i 

stället begreppen alkoholberoende, 

skadligt bruk av alkohol och alkoholbrukssyndrom. 

Vad menar vi med beroende? 

Är det en sjukdom som är obotlig? 

Att ha förlorat kontrollen över sitt 

drickande – det är kärnan i beroendet 

– men det är viktigt att förstå att 

graden av beroende varierar från 

lindrigt till uttalat. 

Vården har hittills utformats från 

de svåraste fallen och därmed har 

hjälp inte getts till människor på ett 

tidigt stadium. 

De flesta som har ett lätt eller 

måttligt alkoholberoende kommer 

att sluta dricka eller återgå till ett 

försiktigt drickande utan kontakt 

med vården, men med rätt behandling 

hade i många fall tillfrisknandet 

kunnat påskyndas. 

STATISTISK SYNVILLA 

Den skyddande effekten av måttlig 

alkoholkonsumtion, som under 

några decennier diskuterats, avfärdas 

numera av forskningen. Det är 

en statistisk synvilla, enligt Sven 

Andréasson. 

Många i gruppen nykterister har 

slutat dricka för att de blivit sjuka, 

inte tvärtom. Det är därför det i 

gruppen som inte dricker alls finns 

en något högre dödlighet. 

Idag är alkoholvården uppbyggd 

främst för människor med svåra 

problem och ofta psykiatrisk samsjuklighet. 

Detta är inte rätt instans 

för det stora flertalet svenskar med 

lätta eller måttliga alkoholproblem, 

som bör få hjälp i primärvården. Den 

evidensbaserade 15-metoden syftar 

till att reducera riskbruk och även 

behandla måttliga beroendetillstånd. 

Första steget är ett självskattningsformulär 

som uppmärksammar 

riskbruk och kort rådgivning utifrån 

aktuella hälsoproblem. I steg 2 görs 

en fördjupad bedömning ”Hälsokoll 

Alkohol” med provtagning. Steg 3 

innebär behandling, där första alternativ 

kan vara självhjälpsmaterial, 

skriftligt eller internetbaserat. 

GOD EFFEKT 

I boken Att dricka mindre presenteras 

de behandlingar som har bevisat 

god effekt: kognitiv beteendeterapi, 

12-stegsbehandling och motivationsinriktad 

behandling liksom läkemedelsbehandling. 

Dessa är enligt Sven 

Andréasson kraftigt underutnyttjade.

36 


All behandling blir bäst när den 

är personcentrerad, vilket betyder 

att behandlingen styrs av patientens 

egna önskemål. Internetbaserad behandling 

kan fungera mycket bra. 

För de svåraste fallen krävs specialistvård 

och ett långtidsperspektiv, som 

för andra kroniska åkommor. 

Sven Andréasson sticker hål på 

många myter i sin bok. Som att alkoholberoende 

är obotligt. Flertalet 

personer som utvecklar ett alkoholberoende 

kommer med tiden ifrån det 

utan att återfalla i beroende. 

Han varnar för den utbredda 

uppfattningen att det hör ungdomen 

till att berusa sig, eftersom detta hårt 

drabbar den sårbara hjärnan. De år 

i livet som svenskarna dricker allra 

mest är i åldern 23-24 år. 

Nykterhetsrörelsen behandlas 

perifert i boken. Sven Andréasson 

menar att frivilligorganisationerna 

inte når sin målgrupp och tror att en 

orsak kan vara kravet på helnykterhet, 

vilket även i vården kan vara en 

orsak till att många inte söker hjälp. 

Hellidens slott arrangerar retreat 

För dig som vill inleda året med att hitta ditt inre lugn. Njut av stilla 

men ändå kreativa dagar 2-4 januari 2024. Anmälan senast 15 december. 

Mer info: www.hellidensslott.se 

Blåbandsförbundet arrangerar digitala ANTDS-träffar 

Fem tisdagskvällar med start 30 januari och den femte 28 maj 

med olika teman. Se annonsen på denna sida! 

Vill du bli gruppledare för anhörighelger? 

Blåbandsförbundet arrangerar kurs till att bli gruppledare för anhörighelger. 

Utbildningen är gratis inklusive mat, logi och resor. Annons s. 38. 

De flesta med alkoholberoende 

har en önskan att kunna kontrollera 

sitt drickande. För många går 

det, men för andra kan det bättre 

alternativet vara att avstå helt. Han 

pekar på en ny internationell rörelse: 

Sober Curious. Där uppmanas man 

inte att bli helnykter men en kritisk 

konsument – i vilka situationer kan 

man lika gärna avstå från att dricka? 

Läs den här boken för att få en 

uppdaterad sammanställning av 

kunskapsläget rörande alkoholens 

skadeverkningar och hur dessa kan 

förebyggas och behandlas. Vissa 

delar kan verka provocerande, som 

tankarna om helnykterhetens nackdelar, 

men här finns mycket att lära 

och mycket att diskutera, inte minst 

för nykterhetsrörelsen. Jag rekommenderar 

boken varmt. 

GUN-BRITT KARLSSON 

Läkare och blåbandist 

Blå Bandet ska bli ännu bättre på att 

synas och höras inom ANDTS-området! 

Därför inbjuds alla medlemmar till fem digitala kvällsträffar för att få kunskap, verktyg och smarta tips för att 

påverka på valfritt sätt; i sin familj, sina vänner, på jobbet, i föreningar, i sociala medier, på gator/torg, 

på mässor/konferenser eller andra sätt. 

Blå Bandet ska synas och finnas för anhöriga till personer med beroende, äldre, 

grupper av personer som redan avstår på grund av graviditet, föräldraskap, hälsoskäl eller religion. 

ANDTS-träffarna ska ge faktakunskap, perspektiv på samhällsutmaningar och smarta påverkanstips. 

Varje träff har ett tema med olika sakkunniga medverkande. 

Tisdag 30 januari kl. 19.00–21.00 Träff: Alkohol 

Tisdag 27 februari kl. 19.00-21.00 Träff: Narkotika inkl. lustgas 

Tisdag 9 april kl. 19.00-21.00 Träff: Dopning 

Tisdag 23 april kl. 19.00-21.00 Träff: Tobak och andra nikotinprodukter bl.a. vejpning 

Tisdag 28 maj kl. 19.00-21.00 Träff: Spel om pengar 

Ingen föranmälan. Länk kommer att finnas på www.blabandet.se Vill du ha hjälp med möteslänken så hör av dig i 

god tid före mötet till Per-Olof Svensson, per-olof.svensson@blabandet.se 070-568 23 20 

Föreningar kan samlas tillsammans, tex. i NBV:s studielokaler för att göra 

gemensam uppkoppling till träffarna. Kontakta NBV för att boka. 

Arangörer: Blå Bandet & NBV 

www.blabandet.se www.nbv.se


37 

GÄSTKRÖNIKA Gabriella Idholt, rektor Hellidens folkhögskola 

Tillhörighet är värdefullt 

“Mamma, dom vill va´ med mig!!” Min treåring pinnar på så fort han 

bara kan på sin balanscykel, trots att han tidigare inte visat den något 

intresse. Ett par av de större tjejerna på gatan har erbjudit honom att 

följa med när de ska ut och åka inlines. Han är hopplöst långt efter 

redan efter en minut, men tjejerna stannar och väntar. 

Treåringens ögon lyser och han 

kämpar hårdare än jag sett honom 

kämpa för något annat, för att hinna 

ifatt. När kvällen kommer somnar 

han lycklig. Han fick tillhöra. 

Det finns många teorier, inte minst 

inom socialpsykologin, om hur vi 

människor blir någon i samspelet 

med andra. Vår identitet är starkt 

knuten till våra grupptillhörigheter 

och att vara ofrivilligt ensam är 

förödande. Det finns forskning som 

pekar på att ofrivillig ensamhet är en 

lika stor riskfaktor för att dö i förtid 

som rökning. 

Den ofrivilliga ensamheten är 

enligt samma forskning en större 

riskfaktor för ohälsa än både fetma 

och fysisk inaktivitet. Och jag tror vi 

vet det någonstans inom oss, vi som 

är uppvuxna med att ensamhet dessutom 

ofta använts som bestraffning; 

“om du inte kommer nu så åker mamma 

utan dig”, “om du inte sköter dig åker 

du ut ur klassrummet” och så vidare. 

Ofta glömmer vi vikten av tillhörighet 

och vårdar tanken om att 

ensam är stark. Det finns något fint 

i tanken om att vi alla har möjlighet 

att lyckas, oavsett vilken familj eller 

annan grupp vi tillhör. Jag vill att det 

ska vara så. Men det har en baksida 

också. För om alla möjligheter ligger 

hos dig som person, vem är du då om 

du misslyckas? Då finns det ingen 

ursäkt, inget att falla tillbaka på, din 

identitet är ditt misslyckande. 

Stora delar av vårt samhälle bygger 

på den här tanken. Blir du t.ex. 

utmattad på jobbet blir du sjukskriven, 

plockas ur ditt sammanhang för 

rehabilitering och förutsätts sedan 

kunna komma tillbaka till samma 

plats. Om det inte fungerar så blir det 

du som får sadla om, byta jobb, hitta 

nya vägar framåt. Egentligen vet vi 

att vissa av orsakerna till en utmattning 

ligger hos individen men också 

att många orsaker finns i den miljö 

personen vistas i. Men vi rehabiliterar 

inte arbetsplatsen, du får själv bära 

ditt “misslyckande”. 

Att så mycket står och faller med 

individen menar jag är en av grunderna 

till vår tids psykiska ohälsa. 

Den som inte känner att den “lyckats” 

brottas ofta med ensamhet och 

känsla av värdelöshet. Folkbildningen 

har alltid velat värna mötet mellan 

människor. Det har skapats miljöer 

för mötet, möjlighet för individer att 

växa tillsammans med andra och få 

bli del av ett vi. 

DEMOKRATIUPPDRAG 

Som folkhögskola har vi ett viktigt 

demokratiuppdrag; vi ska få fler 

människor att kunna påverka sina liv 

och det samhälle de är del av. Många 

gånger börjar det arbetet i vardagen 

med att varje deltagare har en röst, 

får höra sig själv uttrycka sina tankar 

i en trygg miljö och får se andra ta 

tankarna på allvar. I mötet med de 

andra blir man speglad och får bli 

någon. Jag tror det är därför folkhögskolorna 

är så otroligt duktiga på att 

fånga upp människor som av en eller 

annan anledning behöver hitta en ny 

riktning i livet. 

Blå Bandet tycker jag ska vara 

mycket stolt över att ha en folkhögskola, 

en plats där vi bygger social 

hållbarhet på riktigt. Att Hellidens 

folkhögskola är stolt över att vara 

del av rörelsen och därmed utgör en 

alkoholfri zon gör skolan till en trygg 

och tillgänglig miljö för fler. Men 

folkhögskolorna värnas idag inte av 

våra politiker. 

Statsbidragen minskar. Inför 

2023 drogs 3.000 utbildningsplatser 

på folkhögskola in. Utan större 

anslag kommer vårt utrymme för 

verksamhet minska än mer 2024. 

Jag undrar vart alla de människor 

som folkhögskolorna fångar upp 

ska ta vägen istället. Vem ska hjälpa 

dem hitta sitt sätt att lyckas och sitt 

värde som individer, på det sätt som 

folkhögskolan till skillnad från andra 

utbildningsformer kan? 

Vi folkhögskolor gör ju många 

olika saker. Till exempel är vi snabba 

på fötterna och löser de arbetsmarknadspolitiska 

satsningar som politiken 

önskar. Men det största gör vi 

varje dag oavsett vilken utbildning 

vi jobbar med. Vi tänder stjärnögon 

likt dem min treåring hade när han 

fick följa med de stora tjejerna. 

Vi gör det för vuxna, som antingen 

fått sina stjärnögon släckta 

eller som aldrig ens fått dem tända. 

Vi ser de här individerna bli del av 

ett sammanhang, hitta sin cykel och 

sitt driv framåt. De har fått en tillhörighet, 

får vara en del av samhället. 

Det är stort. 

FOTO: PER-OLOF SVENSSON


Vinnare & rätt svar 

Blå Bandets tävlingsbilaga 3-2023 

Vinnarna får Blå Bandets jubileumsmugg - grattis! 

Birgit Eriksson, Vindeln; Mirjam Gunnarsson, Månsarp; 

Karin Bergvall, Karlskoga; Sylvia Grönholm, Uppsala; 

Monica Lindberg, Kumla; Barbro Holmlund, Skellefteå; 

Aina Eriksson, Sala; Helena Häggkvist, Månsarp; 

Nils G. Jansson, Karlstad; Anette Anlind, Uppsala. 

Rätt svar bildtävling: A5, B22, C25, D32, E8, F19,G11, H5, 

I23, J20, K2, L30, M10, N27, O3, P6. 

Vill du leda grupper för anhöriga 

till personer med beroende? 

Vi söker dig som vill utvecklas till att vara gruppledare för våra anhörighelger. 

Inga förkunskaper krävs men personlig lämplighet är viktigt. 

Kursen riktar sig till dig som vill utveckla dina ledarkunskaper och få kunskap om hur man leder och håller i en 

grupp. Du behöver inte vara utbildad inom ämnet ”beroende” då andra föreläsare håller i den biten, 

men du behöver ha förståelse för den känslomässiga situation som anhöriga befinner sig i. 

Uppdraget är att hålla ihop och leda gruppen. 

Vi träffas två helger, får baskunskaper i pedagogik riktad till vår målgrupp, samt träna på att leda en grupp. 

27-28 januari och 3-4 februari 2024 Utbildningen är gratis inklusive mat, logi och resor! 

Utbildningsplats: Järbo församlingsgård, norr om Sandviken 

Mat & logi: 

Kungsfors herrgård (nära församlingsgården) 

Sista anmälningsdag: 8 januari 2024. Max deltagarantal: 10 

Anmälan & mer info: Johan Sjöö, verksamhetsstrateg 

johan.sjoo@blabandet.se 070-4941366 


Du behöver vara eller bli 

medlem i Blå Bandet. 

FRÅGOR OM 

MEDLEMSKAP, 

ADRESSER 

Till och med 25 år 

Sveriges Blåbandsungdom: 

Fatou Khan > 

26 år och äldre 

Sveriges Blåbandsförbund 

Per-Olof Svensson > 

FÖRBUNDSKANSLI 

BLÅ BANDET, FÖRBUNDET 

Dag Hammarskjölds väg 14 

115 27 STOCKHOLM 

kansliet@blabandet.se, www.blabandet.se 

Bankgiro: 5520-1321 

Swish: 1231808120 

PERSONAL 

PER-OLOF SVENSSON 

Organisationssekreterare & chefredaktör 

070-5682320 per-olof.svensson@blabandet.se 

JOHAN SJÖÖ 

Verksamhetsstrateg 

070-4941366 johan.sjoo@blabandet.se 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

ANN-MARIE LINDGREN 

070-3609174 ann-marie.lindgren@blabandet.se 

FÖRBUNDSKANSLI 

SVERIGES BLÅBANDSUNGDOM 

Box 12825, 11297 STOCKHOLM 

Besök: Gammelgårdsvägen 38 

kansliet@sbu.nu 

www.sverigesblabandsungdom.se 

Bankgiro: 437-3015 

Swish: 1234495362 

PERSONAL 

FATOU KHAN 

Verksamhetsschef 

072-9319600 fatou.khan@sbu.nu 

ARSEMA KUGELBERG 

Verksamhetsutvecklare 

073-6143897 

arsema.kugelberg@sbu.nu 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

CAROLINE ZAKARIASSON 

caroline.zakariasson@sbu.nu


39 

LEDARE BLÅ BANDET NR: 4-6 - 2023 

Hur ofta pratar vi om ideologiska frågor? 

I Blå Bandet är vi duktiga på att arrangera 

träffar med servering och 

underhållning. Det är bra social 

verksamhet som gör att många känner 

sig välkomna i föreningen. Men 

hur ofta träffas vi för att prata om 

våra ideologiska frågor? 

Vidare har vi narkotika som 

kanske känns avlägset. Här är det 

viktigt att vi är medvetna om att det 

är många ”vanliga” människor som 

festknarkar och samtidigt bidrar till 

den illegala narkotikahandeln. Där 

spelar gängkriminaliteten en stor roll. 

FOTO: ADOBE STOCK 

Vi har troligen olika anledningar till 

att vara nykterist. En del har alltid 

varit det, andra har tagit ställning 

senare i livet. Det kan bland annat 

vara av solidaritet, att man själv har 

haft svårigheter med alkohol eller är 

anhörig till närstående som har det. 

Vi kanske känner att genom att 

vara nykterist så behöver vi inte prata 

om alkohol. Men om vi vill få fler 

medlemmar, behöver vi nog träna 

för att bli ännu bättre på att förmedla 

vår livsstil med det positiva att inte 

dricka alkohol. 

Har ni sett det vita snuset? 

Ta en titt i din butik nästa gång! 

Det är snusdosor i attraktiva förpackningar 

som framförallt lockar tjejer. 

Det innehåller nikotin och är vanebildande. 

Vidare finns ”vejpning” som 

har blivit ett alternativ till rökning 

men som inte är mindre farligt. 

Nu vill Blåbandsförbundet hjälpa 

till genom att bjuda in till fem digitala 

kvällsträffar med fem olika teman: 

Alkohol, narkotika inklusive lustgas, 

dopning, tobak och andra nikotinprodukter 

bl.a. vejpning samt spel 

om pengar. 

Vitt snus har blivit populärt. 

(bilden är arrangerad) 

Använd dessa tillfällen för att 

både öka den egna kunskapen och 

gärna göra en föreningsarrangemang 

samtidigt. Ni kan vara flera tillsammans 

som kopplar upp er. Dessa 

träffar arrangeras tillsammans med 

vårt studieförbund NBV. 

Den första träffen är tisdag den 30 

januari och sedan fortsätter det under 

vinter och vår till den femte träffen 28 

maj. (Mer info i annons på sidan 36). 

FOTO: JOSEFINA SVENSSON 

Bra Södermanland! 

Förra ledaren uppmanade till ”Använd Jag Ser!” Det är en del av Blå Bandets 

verksamhet för att se och uppmärksamma barn som växer upp i krångliga 

familjer. 

Det har Södermanlands Blåbandsdistrikt gjort. De arrangerade flera träffar 

med Hillevi Wahl som är författare och föreläsare. Många kom och det 

som distriktet också gjorde bra var att samverka med andra föreningar och 

församlingar. 

(Reportage sidorna 22-23) 

TIDNINGEN BLÅ BANDET 

ISSN 0345-1577 Utgivare: Sveriges Blåbandsförbund 

www.blabandet.se redaktionen@blabandet.se 

Dag Hammarskjölds väg 14, 115 27 Stockholm 

Bg: 5520-1321 Swish: 123 180 81 20 

Trycksak 

3041 0051 

PER-OLOF SVENSSON Chefredaktör & ansvarig utgivare samt redigering 

070 - 568 23 20 per-olof.svensson@blabandet.se 

Per-Olof Svensson chefredaktör 

ANNONS-MANUSSTOPP ( prel. utg. dag) 

Nr 1: 26/1 (16/2) 

ANNONSER: Kontakta chefredaktören. PRENUMERATION: 

Kontakta redaktionen. Medlemshushåll ett ex. fritt. MATERIAL: Alla 

är välkomna att sända in bidrag. Redaktionen förbehåller sig dock 

rätten att redigera eller avstå publicering. Publicering sker utan arvode 

om ingen annan överenskommelse gjorts. Artiklar och bilder lagras 

digitalt och kan publiceras på Internet. Tidningens åsikt redovisas på 

ledarplats, i övrigt ansvarar respektive artikelförfattare för innehållet. 

BILD & ANNONSLÄMNING: Owe Kontakta Ranebäck chefredaktören kommer i vid fortsättningen 

att nyfiket läsa kommande 

frågor. 

TRYCK: Wikströms tryckeri, Uppsala 

ledare i tidningen Blå Bandet.

POSTTIDNING A 

TIDNINGEN BLÅ BANDET, Dag Hammarskjölds väg 14, 115 27 STOCKHOLM www.blabandet.se Pris: 35 kr 

TIDNINGEN BLÅ BANDET - NUMMER 4-6: DEC. 2023 - JAN. 2024 ÅRGÅNG 141 - Första numret utkom 1883 

Nykterhet behöver du aldrig ångra! 

140 ÅR 1883 - 2023 

INFORMATION OM BLÅ BANDET 

VÄLKOMMEN ATT BLI MEDLEM! 


TACK FÖR DIN JUBILEUMSGÅVA! 

Swish 123 180 81 20 

Bankgiro 5520-1321 

Betala med Swish 

123-180 81 20 

Jubileumsgåva 140 år 

DET ÄR NÅGOT 

SOM INTE STÄMMER, 

JAG SER ALDRIG 

HENNES 

FÖRÄLDRAR. 

JA, IGÅR SÅG JAG 

HENNE SENT UTE 

PÅ KVÄLLEN. 

Nu pratar de 

om mig igen... 

Jag vill att ni 

pratar med mig. 

Inte om mig! 

TIPS TILL DIG SOM ÄR OROLIG FÖR ETT BARN: 

www.jagser.se

Blå Bandet nr 4-6 - 2023 december-januari 2024

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?