Champagne Inger Utholm

Munskänkarna Provence – Champagneprovning i februari 2024
Provningsledare My Martinelle och H-P Fallesen
Fem Champagner och en Crémant presenteras
I solsken förbi ett glittrande Medelhav som kantades av palmer
i givakt gick färden västerut från St. Raphaël mot vårt stamlokus
i Le Luc. Mimosan är på topp, mandelblom är i kommande.
Roquebrune står stadigt med solbelysta röda toppar. På oss väntar
ett årsmöte och en spännande provning. Olika prisklasser har
utlovats på den gyllen drycken, Champagne. En joker, en crémant,
har även tagit plats bland de ansedda champagnerna.
Le Champagne odlas i La Champagne
Drycken har funnits länge, på 1670-talet gjordes det första
medvetna försöket att göra ett mousserade vin, men först i slutet
på 1700-talet fanns en metod som var mer utvecklad för denna
dryck. Från början fanns ett stilla vin som i vårvärmen började
spontanjäsa, flaskor exploderade och korkar flög. Engelsmän tyckte
om vin med bubblor. Det var läge för metodutveckling. Louise
Pomery upptäckte så småningom som änka att engelsmän tyckte
om torr champagne. Hon blev därmed den första med att leverera
en Brut Champagne.
Champagnen uppskattas av många. Churchill önskade sig en
champagne som var torr, kall och gratis. Hans favoritchampagne
var Pol Roger. Lilly Bollinger var förtjust. Hon fann ett flertal
tillfällen som ett glas champagne passade bra till – till exempel
när man är glad eller ledsen, när man är ensam eller har sällskap.
Småhungrig då smuttas det eller hungrig då dricks det. I övrigt
intas champagne bara om törsten är närvarande. Champagne
passar till allt, alltid? 150 miljoner buteljer säljs i Frankrike, totalt
såldes 299 miljoner buteljer. Största importörer är England och
USA.
Vinområdet med Reims som är en av centralorterna är
Frankrikes nordligaste vindistrikt. Dess odlingsarial är 35 000 ha
på vilka 19 000 odlare gör sitt bästa. För 70 miljoner år sedan var
området ett hav, som sedemera blev en havsbädd med sediment
av snäck- och ostronskal. Detta bildade kimmerigelera och
belemnitkrita. Det är ett unikt område i Frankrike som sträcker
sig 60 mil sydost in i Frankrike från de vita klipporna i Dover.
Jordbävningar skapade de kullar som nu finns i La Champagne.
Unescos val av världsarv 2015 blev La Champagne, med dess
champagnehus, vinkällare och böljande kullar.
Druvor
I området odlas druvor som är godkända för champagne
framställning. Man odlar cirka 31 % Chardonnay, cirka 31 % Pinot
Meunier och cirka 38 % Pinot Noir, dessutom finns det 0,2 % av
övriga godkända druvor. I vår föränderliga värd med uppvärmning
utvecklas för närvarande druvor som ska tåla det allt varmare
klimat som vår planet står inför. Man hoppas att fyra till fem nya
druvor ska finnas godkända på 2030-talet.
Huvuddruvorna är nu:
Pinot Noir ger stadga och struktur och ofta mer färg. Den ska
bjuda på fruktsyra och gröna kartiga toner och även ha lite rundare
toner än vinerna Blanc de Blancs.
Chardonnay ger ett vin med hög syra, friskt med toner av
mineral och citrus. Efter en malolaktisk jäsning uppträder toner av
smör och smörkola.
Pinot Meunier tillför jordiga toner och brödighet. Vinet
mognar fortare och ger en mörkare färg.
«Échelle de Cru», en kvalificering av kvalitet skapades 1919.
Byarna var grunden i detta. Man satte ett pris per kilo för druvorna,
bäst by – högst pris. 2004 avvecklades detta. EU hade synpunkter.
Men systemet har fortsatt. «Cru» en böjning av verbet «croÎtre»
(passé composé), växa, öka. Det finns 17 Grand Cru-byar och
42 Premier cru-byar. Även rött vin görs. I La Champagne är det
tillåtet, det som annars inte är tillåtet – att blanda i lite rött vin för
ett få en rosé.
Prestigevin
Stora vinhus framställer många flaskor av sitt prestigevin. Om
man som Moêt gör 8 miljoner flaskor prestigevin blir kostnad per
flaska liten med en specialbutelj och tillika etikett. Små bönder
samarbetar via Club Trésor för att hitta sin speciella typ av butelj
till sina prestigeviner.
Tillverkning
Vinet jäses i två gånger. I den andra jäsningen tillförs jäst och
socker. Vinet får ligga «sur lies». Den malolaktiska jäsningen
då mjölksyrebakterier kan tillsättas, är viktig då den spetsiga
äppelsyran omvandlas till en mjukare mjölksyra. «Remurage»

genomförs i slutskedet. Jästfällningen skall nå flaskhalsen och tas
bort. Flaskorna hålls lutande, en människa vrider varje flaska ett
åttondels varv till ett fjärdedels varv i fem veckor. Flaskhalsen fryses
och den oönskade fällningen kan flyga ut – «Disgorgement». I
början av 70-talet uppfanns en manick som gör jobbet på 7 till 10
dagar. Misstänksamheten var stor, att ge upp var nära. Då gjorde
Piper-Heidsiek en beställning på 221 stycken. Succén – ett faktum.
Provningen
Vår provning gjordes blint. Fem champagner presenterades och en
crémant. Vilken champagne fanns i vilket glas med vilka druvor.
Okänt för deltagarna var att i glasen var det upphällt från det
billigaste till det dyraste. Crémanten kostade 10,50 euro och den
dyraste champagnen 69 euro – en spännvidd på nästan 50 euro.
Hur skulle detta märkas och av hur många?
Således var glas nr 1: Crémant d’Alsace Perle Noire. Priset var
10,50 alkohalten 12 %. Druvan var Pinot Gris, handplockade. Vinet
hade legat 24 månader på «sur lies». Färgen var ljus, bubblorna
små och fina. Aromerna sades vara vita blommor och päron, vilka
flera upplevde. Någon såg grönstick. Ingen fann detta vin godast.
Glas nr 2: Dibolt-Vallois Cuvée Tradition. Priset var 31,90
De handplockade druvorna var 40% Chardonnay, 40% Pinot
Noir, 20% Pinot Meunier. Vinet har tillbringat många år på «sur
lies» Aromer kunde vara körsbär, moget äpple, aprikos. Noter av
ingefära i avslutningen kunde upplevas av den med en utbildad
näsa. Sju personer fann detta godast.
Glas nr 3: Franck Bonville, Blanc de Blancs, Grand Cru. Priset
var 35 euro. Druvorna var 100 % Chardonnay varav 50 % var
reservvin och 50 % från året skörd. Vinet hade tillbringat 2–3 år på
«sur lies». Vinet hade små bubblor, aromer var citrus och grape.
En smörighet och en brödighet skulle även kunna upptäckas. Sju
personer fann detta vin godast.
Glas nr 4: Veuve Clicquot, Extra brut Extra old. Priset var 49,90.
Vinet var en blandning av 400–500 reservviner från åtta olika
årgångar. Därefter var vinet lagrat två år på ek och därefter tre år
på flaska. En ljusgul färg med små bubblor kunde ses. Aromer av
accacia, bröd och kanderad citron kunde återfinnas i vinet. Åtta
personer fann detta vin godast.
Glas nr 5: Palmer & Co Blanc de Noirs till ett pris av 60 euro.
I vinet fanns 50 % Pinot Noir och 50 % Pinot Menuier. Vinet hade
tillbringat 3 år «sur lies». Det var ett vin som beskrevs ha stor
intensitet och finess, med aromer av persika och aprikoser och en
guldgul färg. Tre personer fann detta vin godast.
Glas nr 6: Villmart & Cie , Grand Cellier d’Or, 2018, till ett pris
av 69 euro. Druvorna var 70 % Chardonnay och 30 % Pinot Noir.
Detta vin ligger fem år på sur lies. Det var djupt gulfärgat med
hög syra. I eftersmaken kunde hittas toner av bakverk, smör och
blomaromer. Tre personer fann denna Champagne godast.
My och H-P fick en lång, varm applåd för sin fina presentation
som var mycket lärorik och med väl utvalda viner. Många var nog
glada över att de inte tyckte att det dyraste vinet var bäst. Vi anade
många nedlagda arbetstimmar bakom denna provning. Det har
sina poänger med en blindprovning, där förutfattade meningar inte
styr smaken. TACK!
Den cava som slank ned med maten uppskattades. Maken, Björn,
drog dagens vinnare av en flaska champagne – Håkan Bergendahl.
Han drog inte mig, frun…
För minnesanteckningarna Inger Utholm (utholm.se)
Faktagranskat av Fallesen och Martinelle.