Aktivt skogsbruk nr 1 2024

# 1 / 2024 

SKOGSBRUK 

Biologisk mångfald och aktivt skogsbruk 

Går det att kombinera? 

Plocka och ät vilda växter 

Så märker du ut rågångar 

Skogsliv och 

generationsskifte 

i Arvidstorp

Aktivt Skogsbruk 

4 

Foto Anna Hållams 

30 

Foto Lasse Arvidson 

Foto Shutterstock 

Innehåll #1 /24 

25 

32 

Foto Kenneth Johansson 

4 

17 

18 

19 

25 

30 

32 

36 

38 

40 

Ett lyckat generationsskifte. 

Har du koll på dina gränser? 

Tema: Biologisk mångfald. 

Aktivt skogsbruk och biologisk 

mångfald – går det att kombinera? 

Arterna som gömmer sig i din skog. 

Så lämnar Sydved hänsyn vid föryngringen. 

Djurungarna gör sig redo 

för ett liv i skogen. 

En pratstund med två av våra skogsägare. 

Säsong för att plocka och äta vilda växter. 

Nässelsoppa och andra härliga recept.

I detta nummer 

Foto Lisen Sundgren 

Det spirar av vår 

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig 

fullservice till skogsägare i södra Sverige. 

Företaget har omkring 120 anställda och 

omsätter varje år cirka 3,7 miljarder kronor. 

Den årliga anskaffningen av virke uppgår 

till cirka 5,7 miljoner kubikmeter. Sydved 

ägs av Stora Enso och Ahlstrom. Sydved 

är certifierat enligt FSC ® -CO15573 och 

PEFC/05-22-109. 

Ansvarig utgivare 

Daniel Fellenius, Sydved 

Redaktör 

Annsofie Öhman, Sydved 

Projektledare 

Sanna Casson 

Art director 

Thomas Rissveds 

Produktion 

Confetti 

Tryck 

Ruter 

Omslagsfoto 

Anna Hållams 

Post till redaktionen skickas till 

Aktivt Skogsbruk 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

E-post: information@sydved.se 

Telefon: 01046-38 000 

Följ oss gärna på Instagram 

och Facebook @sydved 

sydved.se 

40 

En, ur sydsvenska mått, ovanligt 

lång och kall vinter sipprar sakteliga i 

väg med vårfloden där i skogsbäcken. 

Jag stannar till och låter tankarna 

meditativt följa det porlande smältvattnet 

vidare ner för bergssluttningen. 

Skogspromenaden med hundarna 

får dagligen nya perspektiv och 

intryck. Den sedan månader bekanta 

känslan av ett tryck mot pannan från 

den påkrängda pannlampan och den 

yvigt bylsiga reflexvästen spolas ner 

i bäckens vatten. 

Nyskapat habitat 

Luften har fått tillbaka sin essens av 

syre och dagsljuset har återvänt 

under morgon- och kvällspromenaden. 

Det spirar av vår. 

Turen är förlagd i ett nybildat 

naturreservat och gränsar direkt till 

oss där hemma. Det består främst 

av äldre bestånd av lövskogar från 

ek, lind, bok, al och står som värd för 

några sällsynta växter och arter. Här 

har man som kommunal ägare aktivt 

arbetat med att nyskapa habitat som 

kan maxa förutsättningarna för den 

biologiska mångfalden. 

Biologisk mångfald och 

ekonomisk avkastning? 

Min rutinmässiga runda fortsätter 

genom reservatets slingande stigar 

som leder vidare in till grannmarken. 

Skogsbestånd i varierande åldrar 

och trädslag som är aktivt och omsorgsfullt 

brukade av en familj sedan 

generationer: En nyligen genomförd 

förstagallring i ett ungt granbestånd. 

En föryngring för ett par år sedan och 

en så kallad naturvårdsgallring för att 

främja en maxad andel ädellöv. 

Ett väl planerat, långsiktigt hållbart 

skogsbruk som genererar höga 

värden för såväl ekonomisk avkastning 

som för biologiska naturvärden. 

I det här numret går vi in lite mer 

på djupet kring frågan om det går att 

kombinera ett aktivt och ekonomiskt 

lönsamt skogsbruk med insatser för 

att öka den biologiska mångfalden? 

Är det antingen eller som gäller? 

Eller har vi redan idag kunskap och 

erfaren heter för att det ska vara 

möjligt med både och? 

Hållbar balans 

I skogsägarporträttet möter vi halländska 

Frida Jönsson och hennes 

familj som känner ett stort ansvar att 

förvalta skogen i en hållbar balans. 

För som hon själv säger: ”Vem är 

inte rädd om den skog man förvärvat 

av sina föräldrar och som man vill 

att nästa generation ska få ta över 

i bästa skick?”. 

Om du som jag känner ett lyft 

inför en spirande vår i skogen där 

både djurliv och växtlighet tar nya 

tag så har vi även laddat med ett 

paket inspirerande artiklar. En översyn 

av hur din skog har påverkats 

av vinterns härjningar. Uppstart av 

vårens föryngringar. Mötet med nya 

invånare i skogen. Eller varför inte, ny 

kunskap om vad vi faktiskt kan ta del 

av när det gäller skogens växtlighet 

som rena delikatesser? 

Daniel Fellenius 

Marknadschef på Sydved 

aktivt skogsbruk #1/24 3

Skogsägarporträttet 

Skogsliv och 

generationsskifte 

i Arvidstorp 

En familj som trivs med uteliv. Frida Jönsson med maken Anders, 

döttrarna Ester och Maj samt hundarna Sune och Zeb. 

4 aktivt skogsbruk #1/24

Frida Jönsson 

Äger en fastighet på 135 hektar, varav 132 är skog. 

Platsen är Arvidstorp, norr om Ullared. Bor med 

maken Anders på en gård i Älekulla. I familjen 

finns också döttrarna Maj, 10 år och Ester, 8 år. 

Skogens karaktär: Kuperad mark där det växer 

mest gran, men även områden med hybridlärk. 

Skog i alla åldrar, tyngdpunkt på 40–50-åriga 

bestånd. Fastigheten är dubbelcertifierad enligt 

FSC ® och PEFC. 

Skog och jakt har alltid funnits i Frida Jönssons liv. Och än mer sedan 

hon själv blev skogsägare för tre år sedan. Resultatet av ett lyckat 

generationsskifte, där fastigheten delades mellan Frida och hennes bror. 

– Nu vill jag förvalta arvet från mamma och pappa så att det fortsätter 

vara en fin och välskött skog. 

Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams 

G 

rusvägen slingrar sig fram i det halländska 

landskapet. Dungar med spridda 

lövträd och granskog i olika åldrar ramar 

in färden. Det är en vacker morgon och 

framme vid gården Arvidstorp tittar solen 

försiktigt fram. Frida Jönsson möter upp med hennes 

man Anders och döttrarna Maj och Ester, 10 och 8 år. 

Alla är redan klädda för en dag i skogen. Men innan vi 

går en runda på skogsfastigheten bjuds det på kaffe 

inne i köket där Fridas mamma Lisbeth och pappa 

Lennart redan sitter vid bordet. 

– För tre år sedan blev jag skogsägare. Vi hade börjat 

fundera på vad som händer med gården när mamma 

och pappa inte längre orkar driva den, och började prata 

om att det kanske var dags att föra över skogen till nästa 

generation, berättar Frida. 

Rättvist skifte 

Som ett första steg i generationsskiftet köpte Lennart för 

tio år sedan till grannfastigheten. Förutom att det blev 

mer skog, 90 hektar, så tillkom också ett boningshus. 

– När vi först började prata om generationsskifte sa 

både jag och min bror Johan att vi var intresserade av 

delar av eller hela fastigheten. Vi har en syster också, 

Emma, men hon sa tidigt att hon inte var intresserad av 

skogen. 

Syskonen var från början ense om att de inte skulle 

äga skog ihop, utan dela på föräldrarnas fastighet. 

– Vi är starka viljor båda två, säger hon och ler. 

Där emot samarbetar vi mycket, vad gäller till exempel 

röjning och avverkning. 

Utmaningen blev nu att dela på fastigheten så att det 

blev rättvist för alla inblandade. Här var det Johan som 

till att börja med höll i trådarna och började fundera på 

hur det skulle kunna se ut. Det gällde att hitta en jämn 

fördelning både vad gäller areal och typ av skog. 

– Det blev en otroligt bra delning, så nu äger jag och 

min bror varsin gård. Johan äger föräldragården, där 

våra föräldrar fortfarande bor och jag den andra gården, 

berättar hon och pekar på grannfastigheten som bara 

ligger några hundra meter från föräldrarnas hus. 

Fridas fastighet är på 135 hektar, varav 132 hektar är 

skog. Där växer mest gran i olika åldrar, men det finns 

även några bestånd med lärk. Fastigheten är FSC ® - och 

PEFC-certifierad sedan flera år tillbaka. 

Jakten gemensamt intresse 

Kaffet är uppdrucket och alla ser nu fram emot en promenad 

i det fina vädret. Det gör även jakthunden Zeb, en 

blandning mellan wachtel och karelsk björnhund och så 

nytillskottet i familjen, den busiga unghunden Sune, en 

petit basset griffon vendéen som de tänker jaga småvilt 

med så småningom. 

Sune vill helst ha helt fria tyglar och äldsta dottern 



Jakten är ett stort 

intresse. Unghunden 

Sune tänker de jaga 

småvilt med så 

småningom. 

Maj får kämpa när Sune hela tiden drar åt 

olika håll. Det doftar ju av vilt! Zeb som 

varit med förr går lugnt men uppmärksamt 

med sina hussar och mattar. Tids 

nog händer det något spännande, 

verkar han tänka. 

– Vi gillar att vistas i skogen, speciellt 

under hösten då vi jagar en hel 

del. Jakt är ett intresse som förenar 

hela familjen – min familj, brorsan och 

pappa. Det är bara mamma och vår 

syster Emma som inte är med och jagar. 

Mammas stora intresse är sina hundar, nu 

har hon två rottweilers. 

Frida har varit med på jakter sedan hon var 

12 år och jagar idag mest vildsvin, älg, hjort och 

rådjur. 

– Bland de flesta av våra vänner så jagar både männen 

och kvinnorna, det är kul, tillägger Frida. 

Även Maj gillar det här med jakt och är gärna med och 

sitter på pass med sin pappa. Hennes kompisar gillar 

också att vara med på jakt. 

Ester är ingen jakttjej, inte än, i alla fall. Hon gillar att 

spela fotboll, mysa och så går hon på cirkusskola. Det 

senare märks tydligt när hon under rundan på fastigheten 

vigt svingar sig upp i en tanig björk, står på händer 

eller på bara några sekunder rör sig från skogsbilvägen 

till en hög klippig sten. 

Två skogsfastigheter i familjen 

Frida och hennes familj bor några mil härifrån i Älekulla 

på gården som Anders tog över efter sin mormor. 

Fastig heten är på 100 hektar, varav 70 hektar är skog, 

mest tall och gran, men det finns också några områden 

med löv och lärk. På gården har de ett 

25-tal am-kor, merparten av rasen Charolais 

eller Simmental. Där finns också får, 

hönor och katter. 

– Vi trivs bra med livet i Älekulla och hyr 

ut huset i Arvidstorp. Barnen är gärna med 

mig och Anders i ladugården med djuren, 

vi brukar ha himla roligt ihop! 

Frida äger sin skogsfastighet och 

Anders sin, men de driver dem ihop. Ett 

upplägg som funkar bra för båda. 

Idag jobbar Frida som administratör på 

en grundskola i Marks kommun, ett jobb 

hon trivs jättebra med. Hon jobbade inom 

vården i flera år, ett arbete med många 

sena kvällar och helger, så när barnen kom 

bestämde hon sig för att göra en förändring. 

– Med tanke på att jag i princip är 

uppvuxen i skogen och gillar skog så 

började jag på skogskandidatsprogrammet i Växjö och 

tog också examen där. Det kändes som rätt val först, 

men trots att jag lärde mig mycket så kände jag att jag 

inte ville ha skogen som mitt huvudsakliga yrke och ha 

ansvar över någon annans skog och de stora värden 

det rör sig om. Skogsutbildningen gav mig mycket för 

mitt eget skogsägarskap, så den är jag glad för i alla fall, 

konstaterar Frida. 

Maken Anders är snickare och jobbar på Furulids 

snickeri i Mjöbäck. 

Koll på röjningsbehovet 

Promenaden fortsätter längs grusvägen, förbi Lillasjö 

som ligger som ett fint smycke i landskapet. Härifrån 

ser vi huset på kullen där Fridas föräldrar Lennart och 

Lisbeth har sitt hem. 

– Här betar Anders och Fridas nötkreatur. De var 

och hämtade dem förra veckan, säger Lennart och 

pekar på de nu tomma hagarna till höger om grusvägen. 

Tidigare hade Lennart och Lisbeth 16 mjölkkor, men 

det krävde mycket jobb, så det slutade de med för tio år 

sedan och gick över till nötkreatur. Dessa tog Frida och 

Anders över för omkring fem år sedan. 

Vi har stämt träff med Fridas bror Johan Johansson 

och Adam Everås som är syskonens kontakt på Sydved. 

De har redan varit i gång någon timme och inventerat 

röjningsbehovet på Johans fastighet under kommande 

år. Nästa steg är att prioritera vilka avdelningar som 

behöver röjas först och vilka som kan vänta några år. 

– Inte minst är det bra att ha koll på det när man ska 

planera för fastighetens intäkter och kostnader några år 

framöver, tipsar Adam. 

Mot husväggen i Arvidstorp samlas hela 

gänget. Från vänster Johan, Lisbeth, Lennart, 

Frida och Anders. Längst fram Ester och Maj. 


Vem är inte rädd 

om sin skog som man 

förvärvat av sina 

föräldrar och som man 

vill låta gå till nästa 

generation i bästa 

skick? 

Lillasjö speglar sig vackert i landskapet. Till höger 

ligger gården Arvidstorp där Frida och Johans föräldrar 

bor. I den vackra granskogen som går under namnet 

Kroken börjar det snart bli dags att slutavverka. 



Hela familjen har jakt som ett 

stort intresse. Stora tjejen Maj är 

ofta med på jakterna och sitter 

på pass med sin pappa. 

Adam har samarbetat 

med familjen i flera 

år och tycker det var 

väldigt inspirerande 

att få följa ett så lyckat 

generationsskifte. 

Naturvård och vilt viktigt 

Johan bor i Kullavik utanför Göteborg och jobbar på 

Volvo Lastvagnar i Göteborg med forskning och 

utveckling. För Johan är skogen inte bara ekonomi, 

utan lika mycket naturvård, vilt och jakt. Han äger 

skogen tillsammans med sin sambo Sofia som också 

engagerar sig i skogsbruksfrågorna och ofta är med 

på mötena med Adam. 

– Jag har alltid älskat att vara i skogen, men nu i och 

med att den blev vår egen så väcktes ett nytt driv, säger 

han. 

Johan berättar att han röjt en hel del i skogen med 

sin pappa och sina tre grabbar, Gustav 18 år, Folke 15 år 

och Bertil som är 12 år. 

– På fredagskvällen kan mina pojkar säga; ”Kan vi 

inte åka till farmor och farfar i morgon, och jobba i skogen”, 

småler Johan som är glad för deras skogsintresse. 

Som merparten i familjen är sönerna gärna med på jakt. 

– De är galna i att röja och snygga till på fastigheten, 

inflikar Frida leende. Själv hade vi min mans skog sedan 

tidigare, så det blev inte samma förändring för mig. 

Vacker gammal skog 

Nu rör vi oss genom en fin, gammal granskog där den 

gröna mossan ligger som ett mjukt täcke på kullarna. 

Flickorna ser ut att trivas och rör sig glatt mellan träd, 

kullar och stora stenar, en skog som de verkar känna 

utan och innan. 

– Vi kallar den här delen av skogen för Kroken. Här 

gallrades det för 30 år sen, och nu börjar det bli dags att 

slutavverka. Ekonomiskt skulle man nog ha gjort det tidigare, 

men vi får se när det blir, det är väldigt vackert som 

det är nu, säger Johan som äger den här delen av skogen. 

Som relativt nybliven skogsägare håller han på och lär sig 

mer både om skogsbruk och sin egen skog. Till sin hjälp 

har han pappa Lennart. 

– Pappa är en bra mentor och jag lär mig jättemycket 

av honom. Jag vill nog behålla skogen som den är och 

sköta den i samma anda som pappa. 

Av virkesköparen Adam har han fått tips om att det är 

bra att leja ut stora, svåra områden som ligger mer avlägset 

när man behöver röja, och själv röja mindre områden 

som ligger nära en väg. 

– Då kan man ju njuta av det man åstadkommit varje 

gång man åker förbi, säger Johan. 

Adam som har samarbetat med familjen i flera år, först 

med Lennart och Lisbeth och nu med barnen Frida och 

Johan berättar att möjligheten att få ha ett samarbete 

över tid är något av det bästa med hans jobb. 

– Och att sen få följa ett lyckat generationsskifte är 

väldigt inspirerande! 

Pappa Lennart hjälper till 

Frida tänker på ungefär samma sätt som sin bror Johan 

när hon funderar på vad hon har för mål med sin skog. 

– Arvet som jag har fått av mamma och pappa vill 

jag förvalta så att det även i fortsättningen är en fin och 

välskött skog. Jag vill kunna ta ut virke ur skogen på ett 

hållbart sätt på samma sätt som pappa har gjort, plocka 

ut virke när det behövs. Skogen blir också min pensionsförsäkring 

och i framtiden får barnen ärva den. 

Lennart har förvisso lämnat över skogen till nästa 

generation, men när han kan hjälper han till med traktorn 

och huggarvagnen i skogen. Han tar hand om vindfällen 

och hjälper till med en del röjning. 

– Vi är inte så aktiva själva i skogen, utan lejer bort 



När Frida och hennes bror Johan har funderingar om skogliga strategier eller behöver hjälp med 

till exempel att gallra så vänder de sig ofta till Sydvedaren Adam Everås. 

mycket. Nu är det Sydved och Adam Everås som vi 

anlitar. Han är väldigt kunnig och hjälpsam. Som vårt liv 

ser ut idag hinner vi inte vara så aktiva som vi egentligen 

önskar, men det kanske förändras i framtiden. 

När de har planer på att gallra eller avverka så kontaktar 

de Adam. Sedan är han med i hela processen, 

planering, drivning och återbeskogningen. 

– Men det är inte nödvändigtvis så att det alltid blir 

Sydved, inflikar Frida med ett leende. 

– Ja, för mig gäller det att hela tiden göra mitt bästa så 

att jag kvalificerar mig för nästa uppdrag, säger Adam. 

Skogen som trygghet 

Vad är det bästa med att vara skogsägare? 

– Känslan av att äga något eget, det är en trygghet att 

ha något jag kan falla tillbaka på. Sedan betyder jakten 

mycket. 

Är det någon skoglig fråga som du tycker är extra 

viktig? 

Hållbarhet, men samtidigt måste skogsbruket vara 

lönsamt. Vad gäller hållbarhet så tror jag att många av 

oss små privata skogsägare har det med oss naturligt. 

Vem är inte rädd om sin skog som man förvärvat av sina 

föräldrar och som man vill låta gå till nästa generation i 

bästa skick? 

Timmarna har sprungit i väg och det närmar sig 

lunch. På väg tillbaka mot gården när vi genar genom en 

av hagarna, konstaterar Frida: 

– Vi gör mycket ihop i vår familj, både hemma i ladugården 

och sen ute i skogen. Det är verkligen tur att vi 

alla trivs med det här utelivet! 

Ser du några framtida utmaningar i skogsbruket? 

– Klimatet kan ställa till det, med fler stormar, bränder 

och liknande. Man ska nog inte satsa allt på ett kort, 

utan kanske blanda upp en del med löv också. Här får 

vi tips av Adam, det är bra. 


Vi gör mycket ihop 

i vår familj, både hemma 

i ladugården och sen 

ute i skogen. Det är 

verkligen tur att vi 

alla trivs med det här 

utelivet! 


Foto Stora Enso Foto Adobe Stock 

Snart fler 

eldrivna timmerbilar 

på vägarna 

Skogsbruket står för nästan en femtedel av Sveriges 

godstransporter på vägarna. 

Det sker totalt två miljoner vägtransporter årligen i skogsbruket 

och på en virkestransport lastas i snitt 64 ton. Medeltransportavståndet 

är 9 mil. 

För att sänka koldioxidutsläppen och få fler eldrivna 

timmerbilar att rulla på vägarna har projektet TREE startats. 

Det är ett samarbete mellan bland andra Skogforsk, Scania, 

Stora Enso, Sveaskog och statliga innovationsmyndigheten 

Vinnova. Projektets mål är att bidra till att 50 procent av de nya 

lastbilar som skogsbruket köper är elektrifierade 2030. 

Om hälften av lastbilstransporterna elektrifierades skulle 

det motsvara minskade utsläpp av koldioxid på cirka 260 000 

ton per år, enligt Skogforsk. 

Påskriset 

– en gammal 

tradition 

Nu närmar vi oss påsken, en högtid då vi 

också välkomnar våren. En av våra traditioner är 

att ta in påskris i hemmen, vanligen från björk. 

Det har vi gjort sedan sent 1800-tal och fram på 

1930-talet blev det vanligt att pryda riset med 

färgglada fjädrar, pappersblommor och kycklingar 

av bomull. Påskriset är också en kristen symbol för 

att påminna om Jesus lidande. I bondesamhället 

låtsaspiskade man varandra under stilla veckan, 

som är veckan som föregår påsk. 

93 

Så många procent 

av skogen äger 

staten i Kanada. 

Internationellt 

sett är det ganska 

ovanligt att 

privatpersoner 

äger skog. Nästan 

hälften av skogarna 

i Sverige 

ägs av privatpersoner. 

Blommor 

levereras plastfritt 

Foto Dan Boman Scania 

Växter som levereras till blomsterbutiker transporteras 

ofta i plasttråg. Det ville svenska Blomsterlandet och 

den norska blomsterhandeln Mester Grønn ändra på. Stora 

Enso har tagit fram en ny, hållbar lösning. Det handlar om 

PureFiber Horti tray, ett växtbrätte tillverkat av pressad 

träfiber i stället för plast. Tråget klarar fukt och passar perfekt 

att transportera blommor i. De kan återanvändas flera gånger 

och minskar koldioxidutsläppen radikalt. 


Plats för dig 

I höstas startade Sydved sitt första aspirantprogram, 

en satsning som riktade sig främst till nyutexaminerade eller 

personer som var i slutet av sin skogliga utbildning. Under 

programmet ska aspiranterna få kontakt med ett nytt yrke, 

i rätt takt, och samtidigt få lära känna in Sydved som företag. 

– Vi har ett tillåtande arbetsklimat där du med din personlighet 

och dina åsikter är med och påverkar utvecklingen av 

Sydved. Vi vill vara en öppen plats, utan väggar och tak som 

begränsar. En plats där individer uppskattas och kan fortsätta 

utvecklas, säger HR-chef Ann-Helen Segota Hansson, som 

ansvarar för programmet. 

Nuvarande aspiranter – Malin Ohlin, Erik Olson, Emma 

Isaksson och Max Wahlberg – har endast några månader 

kvar på sitt program och Sydved är redan på gång med att 

hitta kandidater till nästa runda som startar i höst. Målet är 

att sen kunna tillsvidareanställa aspiranterna. 

– Men, vi är också alltid intresserade av att få kontakt med 

dig som gärna vill jobba på Sydved, som virkesköpare eller 

kanske på annan plats i företaget, tipsar Ann-Helen. 

Om det här låter intressant kan du gå in på startsidan på 

sydved.se och se vilka lediga jobb som finns. Du kan också 

skicka in en öppen ansökan med kontaktuppgifter och personligt 

brev. 

Naturskönt på instagram 

Porlande vattenfall, norrsken, höga berg och snötyngda skogar. Här är tips på några 

instagramkonton fyllda av skog, djur och natur och vildmarksliv att följa. 

Foto Levavilt 

@ linnea_lundkvist 

@ my.northern.stories 

@ louisefgarbergs 

@ levavilt 

@ vildmarksvardag 

@ gamnisfoto 

Rättelse från nummer 4-2023 

I förra numrets notis om virke som flottas sjövägen blev allt inte helt rätt. Det ska stå att 

koldioxidutsläppen minskar med 75 procent, jämfört med järnvägs- och fartygstransporter.

Finns det potential 

för AI inom skogsbruket? 

I förra numret intervjuade vi flera insatta personer som gav sin syn på framtidens skog 

och skogsbruk. En del förändringar som lyftes fram är redan en bra bit på väg och andra 

ligger sannolikt lite längre fram i tiden. Nu tar vi det ett steg till och tar reda på vad AI, 

artificiell intelligens, kan göra för skogsbruket. 

A 

I:s framtid inom skogsbruket är ljus och 

mångfacetterad, med potential att revolutionera 

branschen från skogsskötsel till slutprodukter. 

Genom att använda AI och maskininlärning 

kan vi förvänta oss förbättringar i effektivitet, 

precision och hållbarhet i skogsbruksskötselmetoder. 

AI kan hjälpa till att analysera och tolka stora mängder 

data från satellitbilder, drönare och sensorer för att ge 

detaljerad insikt om skogstillstånd, trädpopulationer 

och biodiversitet. Detta möjliggör tidig upptäckt av 

skadegörare, sjukdomar och miljöförändringar, vilket ger 

skogsförvaltare möjligheten att vidta proaktiva åtgärder. 

Modeller ger mest hållbara avverkningsstrategin 

Dessutom kan AI-optimerade skogsbruksmodeller 

förutsäga tillväxtmönster och rekommendera den mest 

hållbara avverkningsstrategin, vilket maximerar både 

ekonomisk avkastning och miljöskydd. AI kan även 

spela en central roll i logistiken genom att optimera 

transportvägar för minskad bränsleförbrukning och 

koldioxidutsläpp. 

AI-drivna robotar och autonoma fordon kan användas 

för plantering, skötsel och avverkning, vilket minskar 

behovet av mänsklig arbetskraft i farliga eller svårtillgängliga 

områden. Genom att kombinera AI med andra 

innovativa tekniker som IoT (Internet of Things) kan vi 

skapa smarta skogar där varje träd är uppkopplat och 

övervakat, vilket möjliggör en mer detaljerad och dynamisk 

förvaltning av skogsekosystemen. 

Nya sätt interagera med skogsmiljön 

På det stora hela kommer AI:s roll i skogsbruket inte 

bara att handla om att effektivisera befintliga processer 

utan också om att möjliggöra nya sätt att förstå och 

interagera med skogsmiljön. Detta innebär en förskjutning 

mot mer motståndskraftiga och anpassningsbara 

skogsbruksmetoder som kan stå emot de utmaningar 

som klimatförändringarna och den ökande efterfrågan 

på skogsprodukter medför. 

Framtiden för AI inom skogsbruket är inte bara en 

fråga om teknologiska framsteg utan också om hur 

dessa verktyg kan användas för att främja en hållbar 

och ekologiskt ansvarsfull förvaltning av våra värdefulla 

skogar. 

Enorm kraft i AI 

En sak är i alla fall säker, det finns en enorm kraft och 

potential för AI att underlätta våra liv. Denna ledare är 

exempelvis skriven genom att ställa frågan ”Kan du 

skriva med 300 ord om AI:s framtida roll i skogsbruket?” 

till ChatGPT. 

Det sparade med andra ord en del tid för mig att göra 

denna ledare, men jag skriver trots det under på varje 

ord. Det finns en enorm potential i AI och vi kommer fatta 

betydligt bättre beslut i framtiden. 

Som skogsägare kommer du ha fullständig information 

i realtid om din fastighet ned på trädnivå och du 

kommer ha ett fantastiskt underlag att fatta rätt beslut. 

Åtgärder kommer kunna utföras med betydligt bättre 

precision och i rätt tid. Det är dock viktigt att ha målbilden 

helt klar för sig för att kunna fatta dessa beslut, så 

vad vill du med din skog? 

Pär Johansson, vd på Sydved 


Foto Kerstin Jonsson 

Som skogsägare kommer 

du ha fullständig information 

i realtid om din fastighet ned 

på trädnivå. Du kommer ha 

ett fantastiskt underlag att 

fatta rätt beslut. 


Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson 

Just nu i din skog 

April, maj och juni 

Stormfällda träd eller snöbrott? 

Hur ser det ut i din skog efter vinterns stormar och kraftiga 

snöfall? Ta reda på om det finns stormfällda träd eller snöbrott 

i din skog. Kontakta din virkesköpare om du behöver 

hjälp. 

Granbarkborren svärmar 

När dygnstemperaturen närmar sig 18 plusgrader och 

det har varit plusgrader under en vecka börjar granbarkborren 

svärma. Då finns det risk för nya angrepp. 

Rör dig i skogen och sök efter angripna granar. Har 

du haft angrepp tidigare, börja sök där. Titta också 

i solbelysta skogskanter och där det finns vindfällen eller träd med 

snöbrott. Angripna träd ska avverkas och transporteras bort från 

skogen. Har du större angrepp kan det vara klokt att anlita hjälp. 

Foto Sydved 

Återväxtkontroll i nya planteringar 

En viktig uppgift och trevlig syssla när snön är borta och innan den övriga 

vegetationen har kommit i gång är att kolla hur det ser ut i dina nya planteringar. 

Under de första åren är det klokt att göra regelbundna kontroller. Vänta inte med 

att beställa nya plantor om du ser att många plantor har dött. Ju tidigare en stödplantering 

sätts in, desto större chans att få ett jämnt framtida bestånd. 

Säker i skogen 

Har du den säkerhetsutrustning du behöver i skogen? Hjälm med visir och 

hörselskydd, sågskyddskläder, arbetshandskar, kängor med stålhätta, mobiltelefon 

och första förband. Ett tips vid ensamarbete är en så kallad säkerhetsapp. 

När ensamjobbet påbörjas startar man en timer och stänger man sen inte 

av den inom en utsatt tid skickas ett sms till inlagda kontakter med all nödvändig 

information. 

Ge dig på vedhögen i tid! 

Huggit ved i vinter? Helst ska veden klyvas före påsk, då 

hinner den ligga på tork under våren och sommaren innan 

vinterns vedeldning. I bondepraktikan står det att veden 

ska kapas och klyvas före dymmelonsdagen, om man inte 

gör det kryper dymmeln i veden. Och då torkar den aldrig 

ordentligt och kommer bara pyra och ryka utan att ge 

ordentlig med värme. 

I fas med skogsbruksplanen? 

Gå igenom din skogsbruksplan och se hur du ligger till 

med de föreslagna åtgärderna. Gå över din fastighet och 

se hur det ser ut. Glöm inte matsäck och att njuta av 

utflykten! Överväg vad du hinner åtgärda själv och vad 

du behöver ta hjälp med. Saknar du skogsbruksplan 

kontakta din virkesköpare för ett kostnadsförslag. 



Har du koll på dina gränser? 

Tydliga gränser på din skogsfastighet är viktigt, inte minst vid avverkning 

och fastighetsköp. Här får du tips om hur du hittar och förbättrar gamla 

gränsmarkeringar. 

A 

tt veta gränsens läge är viktigt vid till exempel avverkningar, 

fastighetsköp och när man jagar eller fiskar. En del gränsmarkeringar 

är gamla och kan vara överväxta, och då är det inte alltid lätt att se 

skilje linjen mellan sin egen och grannens fastighet. När man ska utföra en 

åtgärd är det viktigt att gränserna är väl markerade i fält och syns bra så att 

risken för att avverka över gränsen och in på grannens fastighet minskar. 

Vanliga gränsmärken 

I första hand visas en fastighets utbredning av gränsmarkeringar som har 

placerats ut av Lantmäteriet. Det vanligaste gränsmärket är rör som slagits 

ner i marken, men det finns även hål och dubb i sten eller berg, trästolpar 

samt rör i sten, berg eller cement. 

Av äldre gränsmarkeringar är råstenen vanligast. Ofta är den en rest 

toppig sten, som är omgärdad av mindre stenar och stenskärvor. För att visa 

den mänskliga inblandningen kan det finnas tegelskärvor eller träkol under 

röset. 

Ett tips är att använda Lantmäteriets e-tjänst Min fastighet, där brukar 

det finnas fastighetskartor från 1800- och 1900-talen. Ofta är gränsstenar 

inritade där. 

Rubba aldrig en gräns 

I skogsmark letar du efter markeringar i hörn eller ändpunkter, dessa är 

ofta större och tydligare än övriga markeringar. Längs gränsen kan det 

även finnas så kallade utliggare eller visare (ofta en avlång upprättstående 

sten). Rågångar i skogen, gärdesgårdar och stenmurar kan också vara 

tecken på gränser. 

Tänk på att du aldrig får rubba, flytta eller förstöra en gränsmarkering, 

det är straffbart. Gamla gränsmärken, som inte längre gäller, kan vara skyddade 

som kulturminnen. Däremot får du alltid förvalta din gräns, genom att 

göra den tydligare. Gör det gärna tillsammans med din granne, så undviker 

du onödiga konflikter. 

Om du har svårt att hitta gränserna, ta hjälp av kartor och handlingar 

från lantmäteriförrättningar. Prata också med tidigare ägare och grannar. 

Så här märker du 

ut dina rågångar 

• Ta med grannen och gå längs er gemensamma gräns. Behövs det så gör ni den 

tydligare; trampa runt gränsstenar, hänga upp snitslar eller markera med rågångskäppar. 

Använd gärna käppar i metall som står emot väder och vind. 

• Måla på träd i gränslinjen och slå ner pålar som markerar gränsen. Hugg upp 

gränslinjen. 

• Har du tid så är det bra om du tillsammans med grannen gör en rågångsgata. 

Då röjer man en cirka 1 meter bred gata mellan fastigheterna där gränsen är. 


Tema: 

Biologisk 

mångfald 

Insekter, lavar och svampar. Din skog är 

fylld med olika arter. Men hur står det till 

med den biologiska mångfalden i de 

svenska skogarna, vad har blivit bättre 

och vad har blivit sämre? Vad kan 

du som skogsägare och hela 

skogs branschen göra för att 

både utveckla naturvärden 

och gynna produktionen? 

I det här numret fördjupar 

vi oss i ämnet biologisk 

mångfald. 

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson 


Aktivt skogsbruk och 

biologisk mångfald 

– går det att kombinera? 

Precis som all annan mänsklig aktivitet påverkar skogsbruket den biologiska mångfalden. 

Men hur är det, kan vi både bedriva ett hållbart skogsbruk och samtidigt värna den 

biologiska mångfalden? 

Text Annsofie Öhman 

S 

kogen ska brukas så att alla arter i skogen 

kan fortleva, det säger Niklas Fogdestam som är 

skogsbruksutvecklare på Sydved, och tillägger 

att förutsättningarna för biologisk mångfald har förbättrats 

de senaste 20–30 åren. 

Varför är det viktigt med biologisk mångfald? 

– Det finns flera anledningar. För det första handlar det 

om livsviktiga och oersättliga ekosystemtjänster. Tar 

man bort en pusselbit, så försvinner kanske en annan, 

vilket i sin tur leder till att en tredje mer ”viktig” art försvinner. 

Vi vet inte alltid i förväg hur allt påverkas. Ju fler 

arter som finns, desto starkare är ekosystemet och kan 

klara extrema händelser som översvämningar, torka, 

skogsbränder och sjukdomsalstrande bakterier. 

Ett exempel är att vi för vår dagliga livsmedelsförsörjning 

är beroende av maskar som gör jorden bördig och 

insekter som pollinerar och bekämpar skadeinsekter. 

I sin tur ger troligen skadeinsekterna oss andra nyttor 

som vi idag inte fullt ut känner till. 

Ur ett moraliskt perspektiv är det naturligtvis orimligt 

att människan som art ska ha rätt att utrota en annan art. 

Tittar man närmare på medicinska skäl så har vi redan 

i dag nytta av mediciner som har substanser från djuroch 

växtriket. 

– Ett exempel är det blå blodet från dolksvansen, 

även kallad hästskokrabba, som bland annat lever längs 

med USA:s atlantkust. Blodet används för att testa nya 

vacciner. Cancerläkemedlet Taxol från idegranen och 

tuppkammar mot artros är andra exempel. Idag har vi 

förmodligen bara skrapat på ytan, vad gäller biologiska 

ämnen som kan verka läkande, tror Niklas. 

Hur påverkas biologisk mångfald av avverkningar? 

Precis som annan mänsklig aktivitet har skogsbruket 

inverkan på den biologiska mångfalden. Både växter 

och djur kan påverkas på olika sätt. 

– När man har avverkat trivs växter som är vana vid 

skugga inte lika bra som tidigare. Å andra sidan gynnas 

arter som trivs bäst i ljusa miljöer, som till exempel hallon, 

mjölkört och bräken. För de vilda djuren innebär det 

att de inte kan gömma sig på samma sätt, men att de får 

desto mer att äta av på hygget, säger Niklas. 

Även kulturbetingade arter, som till exempel blommor 


TEMA – Biologisk mångfald 

Vad är biologisk 

mångfald? 

Begreppet beskriver variationen av liv på jorden; det vill säga växter, 

svampar, djur och mikroorganismer. Det finns tre nivåer: Mångfalden 

av arter, genetiska variation inom arter samt mångfalden av ekosystem 

(olika naturtyper och landskap). Biodiversitet, som är det engelska 

ordet, används ju också. Men det betyder samma sak. 

Skogen ska brukas 

så att alla arter i sko gen 

kan fortleva, säger 

Niklas Fogdestam 

på Sydved. 

och gräs i beteshagar, vill ha ljusa miljöer för att trivas. 

– Det är svårare att få dem att överleva om vi bara 

låter skogen växa som den vill, det vill säga inte brukar 

den. Risken är också stor att skuggföredragande arter, 

som gran och bok, så småningom tar över mark på 

bekostnad av ljusföredragande arter. 

Hur ser det ut i dag med biologisk mångfald i 

svenska skogar? 

– Tittar man tillbaka till 1940-talet, när man skötte 

skogen med handverktyg och häst, ser man att den biologiska 

mångfalden har ökat för däggdjur och minskat 

för insekter. 

– Flyttar vi oss framåt i tiden till 1990-talet, när skogsvårdslagen 

kom och skogsbruket började jobba med 

skogsbrukscertifiering, så har många biologiska värden 

blivit bättre. Många av de miljöer som är viktiga för biologisk 

mångfald har ökat; vi har fler grova träd, lövträd 

och död ved. Död ved fungerar som livsmiljö åt framför 

allt insekter och svampar, men är också viktiga för en del 

mossor och lavar. Så jämfört med 1970-talet så har den 

biologiska mångfalden i skogen troligtvis ökat, konstaterar 

Niklas. 

Hur jobbar skogsindustrin med biologisk mångfald? 

– När man pratar om klimat och biologisk mångfald är en 

av startpunkterna Klimatkonventionen från FN:s världsmiljökonferens 

i Rio. Världens länder samlades för att 

enas om åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. 

Nu finns 17 globala mål som syftar till att utrota 

fattigdom, stoppa klimatförändringar och skapa fredliga 

och trygga samhällen. Målen, som ska vara uppnådda 

2030, har anpassats till nationsnivå. Ett av Sveriges mål 

för miljön är Levande skogar. Skogsstyrelsen har sedan 

brutit ned målet till det man kallar Gröna steg för levande 

skogar. 

– Dessa steg kan man sedan som enskild skogsägarna 

utgå från och göra egna åtgärder i sin skog, 

tipsar Niklas. 

Under 2024 kommer den statliga miljömålsberedningen 

arbeta fram riktlinjer och åtgärder för hur Sverige 

ska leva upp till EU:s krav för användning av mark och 

biologisk mångfald. 

Hur värnar Sydved den biologisk mångfalden? 

– Ett exempel är att vi vid avverkningar eller andra 

åtgärder i skogen, som markberedning, plantering och 

röjning tar extra hänsyn till känsliga områden där det 

finns en rik biologisk mångfald. Vi följer alltid företagets 

miljöstandard Generell Naturvård, som är mer omfattande 

än skogsvårdslagen och utgår från kraven inom 

skogsbrukscertifiering, säger Niklas. 

Några exempel är att vid avverkningar skapa högstubbar, 

gynna lövträden och lämna hänsynsytor och 

naturvärdesträd. 

– Vi hjälper också skogsägarna med naturvårdande 

skötsel och undviker att skada skogens kulturarv som 

kolbottnar, odlingsrösen och torpgrunder. 

Sydved jobbar sedan många år aktivt med skogsbrukscertifiering, 

både FSC ® och PEFC. Skogsägaren 

väljer själv om hon eller han vill certifiera sin skog. 

I korthet innebär det att ägaren lovar att undanta en 

viss areal för naturvård och att följa övriga certifieringsregler 

för hur skogen ska brukas. 

– 63 procent av skogen i Sverige är certifierad. På 

Sydved har vi cirka 3 000 skogsägare som är certi fierade 


I de flesta skogar som brukats 

tidigare kan man fortsätta bruka 

skogen och samtidigt värna den 

biologiska mångfalden om man 

bara tänker till lite.” 

plus att vi gör affärer med dem som är certifierade 

genom andra företag, berättar Niklas. 

Vilken roll spelar skogsbruket för klimatet? 

Växande skog fångar upp koldioxid ur luften och lagrar 

den som kol i träd och mark. Så fort träden dör – av 

ålder, stormar, brand eller insekter – så börjar de brytas 

ner och avge koldioxid. 

– Argumentet att låta träden stå kvar för att binda 

koldioxid är därmed bara giltigt så länge någon kan 

lova att träden kommer att leva vidare vilket naturligtvis 

är omöjligt. Ett sätt att öka mängden kol som lagras är 

genom att öka virkesförrådet, det vill säga bruka skogen 

på ett hållbart sätt. 

Kan man förena biologisk mångfald och aktivt 

brukande av skogen på ett bra sätt? 

– Skogen är viktig för klimatet. Sedan behöver samhället 

produkter som skogen kan ge oss. Vi avverkar träden för 

att de behövs till papper, virke, energi och för att utveckla 

nya produkter som kan ersätta bland annat produkter 

baserade på fossil olja, resonerar Niklas. 

I Sverige finns en hel del skogsmark som inte brukas 

med fokus på produktion, runt 25 procent, enligt SCB. 

Det är både frivilligt och formellt skyddade områden. 

I siffran ryms även skogliga impediment och marker 

som inte är lämpliga för skogsbruk. 

– Men i de flesta skogar som har brukats tidigare kan 

man fortsätta bruka skogen och samtidigt värna den 

biologiska mångfalden om man bara tänker till lite, säger 

Niklas. 

Han säger också att det är svårt att mäta biologisk 

mångfald på ett enkelt sätt, då är det enklare att mäta 

viktiga livsmiljöer för skyddsvärda arter, till exempel död 

ved och naturvärdesträd. 

– Ett sätt är att mäta antalet viktiga livsmiljöer och 

kvaliteten på dem, både innan och efter en skoglig 

åtgärd. Även om vi tar bort många levande träd skulle 

vi kunna skapa nya viktiga livsmiljöer genom att skada 

levande träd som så småningom ger död ved i olika 

former. 

Så länge träden har ett ekonomiskt värde, idag i form 

av massaved, timmer eller bränsle (i morgon kanske det 

är något annat?) så kommer träden att vårdas av skogsägaren 

och samhället. Exempelvis genom plantering, 

nya skogsbilvägar och forskning om skadeinsekter och 

brandbekämpning. 

– Den svenska modellen är bra, vi har hittat en rimlig 

balans mellan virkesproduktion och biologisk mångfald 

och sociala värden, som att det finns vandringsleder och 

att det ser trevligt ut i skogen. Vi 

värnar också vårt kulturarv, och 

lämnar kulturstubbar som markerar 

ut till exempel gamla kolmilor. 

– Ett aktivt skogsbruk är viktigt 

för såväl klimat som bioekonomi. 

Vi lär oss hela tiden och 

min uppfattning är att man måste 

kunna bedriva både ett hållbart 

och ansvarsfullt skogsbruk och 

värna den biologiska mångfalden, 

summerar Niklas Fogdestam. 

EU:s program 

för skogen 

• Sverige ska enligt EU:s klimatprogram 

öka den årliga kollagringen i 

skog och mark från dagens cirka 

43 miljoner ton koldioxid per år till 

47 miljoner från och med år 2030. 

• Fit for 55 är en samling lagstiftningsförslag 

som EU lanserat för att 

minska utsläppen av växthusgaser 

med minst 55 procent till 2030, 

jämfört med 1990 års nivåer. 



Linda Eriksson, ansvarig 

för skogsfrågor på 

Skogsindustrierna. 

Foto Björn Leijon 

”Idag är vi mer medvetna 

om hur vi ska sköta våra 

skogar” 

Mängden död ved, gammal skog och lövträd ökar i den brukade skogen, visar en ny 

rapport från Skogsindustrierna. Men det finns mer att göra. Målet är att Sverige ska ha 

livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald till 2040, säger Linda Eriksson på 

Skogsindustrierna. 

Text Sanna Casson 

T 

rots många dystra rapporter, så finns det flera 

ljuspunkter när det gäller den biologiska mångfalden 

i de svenska skogarna. 

– Sedan mitten av 1990-talet när det kom en ny 

skogsvårdslag i Sverige har det svenska skogsbruket 

utvecklats till det bättre. Vi är idag mer medvetna om hur 

vi ska sköta skogarna. Dagens hyggen är mindre, lövträden 

blir fler och mängden död ved ökar, berättar Linda 

Eriksson, ansvarig för skogsfrågor på Skogsindustrierna. 

På 70- och 80-talet var många hyggen stora och 

kala i Sverige, skogsdikningen omfattande och lövträd i 

ungskogen bekämpades med kemikalier. 

Rapporten ”Biologisk mångfald i skogen – Tillstånd, 

trender och miljöarbete” som gjorts på uppdrag av 

Skogsindustrierna visar att miljöhänsynen har ökat i det 

svenska skogsbruket. I dag sparas stora arealer skog 

med höga naturvärden frivilligt. Samtidigt har skogarna 

i Sverige blivit både tätare och mörkare. 

– Det kan gynna vissa arter, men missgynna andra 

arter som vill ha ljus, som blåbär och lingon till exempel, 

berättar Linda. 

Skogslandskapet är även mer tudelat i dag, visar 

rapporten. Det finns mer äldre skyddad skog och mer 

yngre, brukad skog, men inte så mycket mitt emellan. 

– Vi behöver jobba för mer variationsrika skogar, 

både när det gäller ålder och trädslag, säger Linda. 

Skogsindustriernas mål att Sverige ska ha livskraftiga 

skogar med en rikare biologisk mångfald till 

2040. Varför är det viktigt? 

– Kokar man ned det handlar det om att om vi ska ha 

livskraftiga skogar med hög tillväxt i framtiden behöver 

vi också biologisk mångfald. 

Hur ska man nå dit? 

– Rent konkret handlar det om att ha ett mer varierat 

skogsbruk med exempelvis ett större inslag av lövträd 

än vi har idag. Sedan behöver vi göra mer naturvårdande 

skötsel för att skydda hotade arter. Det kan handla om 

bränningar i skogen till exempel. Vi behöver också hitta 

sätt att mäta utvecklingen av den biologiska mångfalden. 

Hur vet vi att vi gör rätt saker? Och slutligen behövs 


Foto Ola Kårén – Skogsindustrierna 

Vi behöver göra mer naturvårdande skötsel för att skydda 

arter, menar Linda Eriksson på Skogsindustrierna. På bilden 

syns Helvetesbrännan i Ånge. Det är ett naturreservat i ett 

brandpräglat naturskogsområde. 

Skogsindustrins 

framtidsagenda 

det mer forskning som är kopplat till den brukade skogen, 

det vill säga hur man kan kombinera tillväxt och biologisk 

mångfald på bästa sätt. 

Behöver man skydda mer skog för att nå målet om 

ökad biologisk mångfald? 

– Ungefär 25 procent av skogen i Sverige är redan undantagen 

från brukande. Skogsägare gör frivilliga avsättningar 

på områden med höga naturvärden, som är betydelsefulla. 

När det gäller de formellt skyddade områdena, som är 

skyddade enligt lag, behövs det sådana områden också. 

Men det är oerhört viktigt att skogsägare får en skälig 

ersättning för att avsätta sin skog. 

Hur står sig den svenska skogen när det gäller skyddad 

natur och skog i ett internationellt perspektiv? 

– Det är lite svårt att jämföra, då skydden definieras och 

utformas på olika sätt. Men om man bara tittar på områden 

med ett strikt skydd hamnar Sverige och Finland i topp 

bland de länder i Europa som har mest skyddad skog. 

I Skogsindustrins Framtidsagenda har skogsindustrin formulerat tre löften 

inom klimat, cirkularitet och biologisk mångfald som ska infrias 2040. 

Framtidslöftet för den biologiska mångfalden innebär att Sverige ska ha 

livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald. Ett mer varierat 

skogsbruk, ökad naturvårdande skötsel, mer forskning och nya mätmetoder 

för att nå mer kunskap, är några viktiga steg på vägen. 

Skyddad skog i Sverige 

Av Sveriges totalt 28 miljoner hektar skogsmark är ungefär 25 procent 

undantagna från skogsbruk. Det kan handla om nationalparker och biotopskyddsområden, 

men också frivilliga avsättningar och lågproduktiva 

skogar. 

Det finns flera olika skyddsformer för skog i Sverige. Vi har 29 nationalparker, 

drygt 4 100 naturreservat och över 7 500 biotopskyddsområden. 

Den svenska modellen 

Den svenska skogsvårdslagen från 1903 var först i världen med krav på 

återbeskogning. I dag är jämställda mål mellan produktion och miljö och 

frihet under ansvar utmärkande för det svenska skogsbruket. 

1 procent avverkas varje år 

Nästan halva Sveriges landyta, knappt 20 miljoner hektar, används för 

virkesproduktion. Varje år föryngringsavverkas drygt 200 000 hektar, 

det vill säga ungefär 1 procent av arealen och gallring utförs på ungefär 

300 000 hektar. 

Källa | Skogsindustrierna 



I rapporten lyfter ni rödlistade arter. Är skogsbruket 

ett hot mot dem? 

– Rödlistan är jättebra som ett kunskapsunderlag för 

Sveriges arter. Men den används ofta som en värdemätare 

för biologisk mångfald och många tror att alla 

arter på rödlistan är utrotningshotade, men det stämmer 

inte. Det finns många vanliga arter som till exempel kråka 

som är rödlistade utan att vara utrotningshotade, nu 

pratas det även om att älgen kan bli rödlistad. Dessutom 

är en stor del av de rödlistade skogsarterna knutna till 

ädellövskog, som avverkas i liten omfattning, så att 

skogsbruket skulle vara ett hot mot Sveriges skogsarter 

är överdrivet. Däremot är det viktigt att aktivt gynna 

vissa arter, säger Linda. 

Vad tror du om skogens framtid? 

– När det gäller den biologiska mångfalden i skogen är 

jag hoppfull. Vi blir allt mer medvetna om hur vi ska sköta 

skogen för att gynna olika arter. Utvecklingen går helt 

klart åt rätt håll. Skogsbruket utvecklas hela tiden. Vi 

provar nya saker och lär oss mer och mer. Det stämmer 

inte att skogsbruket är statiskt. 

– Sedan är skogen oerhört viktig för att vi ska kunna 

fasa ut fossila material i samhället. 

Det mesta som tillverkas fossilt idag kommer kunna 

Sedan mitten av 

1990-talet när det kom en 

ny skogsvårdslag i Sverige har det 

svenska skogsbruket utvecklats 

till det bättre. Vi är idag mer 

medvetna om hur vi ska 

sköta skogarna. 

ersättas av material från skogen. Men skogen är inte 

oändlig, så vi måste minska konsumtionen och öka 

cirku lariteten och se till att saker kan användas på nytt. 

Att vara skogsägare i framtiden kan inte vara något 

annat än positivt. Skogen har en viktig roll att fylla, 

sammanfattar Linda. 

Det är inte bara sällsynta arter som kan bli rödlistade. 

Även vanliga arter som kråkan finns på rödlistan, 

eftersom populationen minskat. 

Att blanda in lövträd i beståndet ökar den biologiska mångfalden. Här syns ett hygge med trädgrupp och björk. 

Foto Torbjörn Swenelius, Toby Photos 

Foto Ola Kårén – Skogsindustrierna 


Raggbocken är skogens längsta långhorning. 

Foto Shutterstock 

Arterna som gömmer 

sig i din skog 

Visste du att mykorhizzasvampar hjälper träden i skogen att växa mer och 

att ovanliga hackspettar hittar föda i död ved? Din skog är ett ekosystem, 

fyllt med spännande arter som samarbetar. 

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson 



Lina Lejonberg, 

naturvärdesspecialist 

på Stora Enso Skog. 

V 

äxter, lavar, småkryp, svampar och gamla stubbar. 

De är alla viktiga på olika sätt. 

– En skog är ett ekosystem i sig, en stor 

osynlig väv av pågående samarbeten mellan hundra- eller 

tusentals arter och deras livsmiljö, berättar Lina Lejonberg, 

naturvärdesspecialist på Stora Enso Skog. 

– Ta en tall till exempel. Tallen kan bli så gammal som 

1000 år i säregna fall. Sedan, efter sin död, kan den ändå 

fortsätta stå upp i flera hundra år och därefter fortsätta 

sin tillvaro som fallen låga i ytterligare flera hundra år. 

Under alla dessa århundraden är tallen i sin tur både 

livsmiljö och samarbetspartner för oräkneliga andra arter 

och livsformer. Först som levande och sedan som död. 

I efterlivet blir den på ett sätt ännu mer full av liv än när 

den levde, konstaterar Lina. 

Låt silverstubben stå kvar 

Förr i tiden, när återkommande skogsbränder var en naturlig 

del av skogens liv, fanns det många träd som hade 

blivit skadade av bränder. Träden fick ett tätvuxet och 

kåd-impregnerat virke av en kvalitet som knappt finns 

att se i skogarna idag, utom i form av gamla silverstubbar 

som skimrar mellan träden i en del skogar. Silverstubbarna 

är livsviktiga för alla de arter som behöver 

den sortens död ved för sin överlevnad. 

Ett annat exempel är den ovanliga vitryggiga hackspetten 

som hackar ut sina bohål och hittar föda i 

stående döda lövträd. Den älskar larver och vedlevande 

insekter och är beroende av lövträdsrika skogar med 

mycket död lövved, på samma sätt som 200 andra 

hotade och känsliga lövskogsarter är. 

– Så har du silverstubbar eller gammal död ved i din 

skog, låt de gärna stå kvar, föreslår Lina. 

Mosippan gillar bränder 

Mosippan (även kallad Lady of the Snow) är en ovanlig 

blomma som trivs på sandmarker i torra tallskogar som 

tidigare präglats av bränder. Den är känslig för konkur- 

I lavar trivs många insekter. Här syns granlav och varglav. 

Lämna silverstubbar i din skog. De är 

livsviktiga för arter som behöver död 

ved för sin överlevnad. 

Foto Ola Kårén, Skogsindustrierna 


25 000 arter 

I de svenska skogarna finns över 25 000 olika arter. 6 000 

av dem är knutna till död ved, allt från svampar, mossor 

och lavar till olika djur. 

Nästan 1 000 arter är beroende av tallen. Raggbocken 

är en av dem, det är skogens längsta långhorning. 

Din skog är ett ekosystem fylld med spännande arter. Var därför inte för noga att städa den! 

rens från andra växter så när ris och annat brinner får 

mosippan fritt spelutrymme att växa. 

– Om du har lyckan att skönja en mosippa i din skog 

kan du som inte har möjlighet att naturvårdsbränna, 

rensa bort vegetation runt blomman för att minska 

konkurrensen från andra växter, säger Lina. 

I din skog finns förhoppningsvis också mycket mykorhizza, 

svampens rötter som lever i symbios med träden 

genom sammankopplingar mellan rotsystemen. Svamparna 

kan frigöra viktiga mineraler och näringsämnen 

i marken. På så vis vitalitetsgödslar svampen träden 

och gör att de kan ta upp mer vatten. Träden ger i sin 

tur svamparna överblivet socker, vilket gör att de kan 

producera stora fruktkroppar och sprida fler sporer, som 

blir nya svampar. 

– På så sätt bidrar faktiskt mykorhizzasvampen till att 

din skog växer bättre. Mykorhizzasvampar gynnas av 

hyggesfritt skogsbruk eller att du lämnar en skärm med 

äldre träd under längre tid, alternativt att du sparar enskilda 

evighetsträd eller mindre trädgrupper med gamla träd. 

Genom de åtgärderna dör inte rotsamarbetet ut, förklarar 

Lina. 

Hänglavar åtråvärda för fåglar 

Hänglavar är åtråvärda för många mesfåglar. I lavarna 

gömmer sig nämligen insekter och småkryp som 

mesarna äter. De vanligaste hänglavarna i Sverige är 

tagellavar, skägglavar och garnlav. Tagellavar har mörka 

barkpigment och är skyddade för starkt solljus och kan 

trivas i trädtoppar, medan skägglavar och granlav är 

känsligare och växer längre ned på träden. 

Hänglavar är främst förknippade med gammelskog i 



norra Sverige, men de kan också etablera sig i ny skog 

om det finns äldre skog i närheten. Klimatet i en flerskiktskog 

kan gynna lavar. De är inte lika utsatta för väder 

och vind och samtidigt får de lite solexponering genom 

luckorna i den brukade skogen. 

Det som kallas vitmossa eller fönstermossa och 

används i adventsljusstakar heter egentligen fönsterlav 

och går under samlingsnamnet renlav. Fönsterlaven har 

fått sitt namn av att den förr sattes i utrymmet mellan 

ytter- och innanfönster för att samla upp fukt. Den växer 

på väldigt karg mark där jorden är torr. Renlav är renens 

viktigaste föda under vintern. 

Totalt är de svenska skogarna ett hem för hela 25 000 

arter. 

– Artrikedomen bidrar till skogens vitalitet. Att ha ett 

välfungerande ekosystem i sin skog kanske blir allt viktigare 

för att behålla motståndskraft mot framtida insektseller 

svampangrepp eller effekter av klimatförändringar, 

säger Lina. 

Enkla åtgärder för 

att gynna olika 

arter och biologisk 

mångfald! 

1. – Om du inte redan har en bra översikt över var de högsta 

naturvärdena och produktionsvärdena i din skog finns kan du 

skaffa dig en grön skogsbruksplan. Då ser du bland annat 

vilka områden som har bäst förutsättningar att skötas på ett 

sätt som gynnar biologisk mångfald. 

2. För skogsägare som är intresserade av att testa alternativa 

skötselmetoder eller träd slag eller göra åtgärder som 

gynnar kultur- och naturvärden i skogen finns också flera ekonomiska 

stöd att söka. Vi kan hjälpa till att förmedla kunskap 

och kontakter, säger Lina. 

3. Ett annat tips är att inte vara alltför noggrann med 

att städa sin skog: 

– Om enstaka träd står och dör eller faller ner på marken 

måste de inte nödvändigtvis städas bort. Ibland måste du ta 

bort nyligt döda barrträd för att skydda skogen mot storskaliga 

insektsangrepp. Men vid mindre angrepp kan det vara bra 

att veta att barkborredödade träd inte behöver utgöra någon 

risk för skogen; tvärtom kan det efter angreppet vara så att 

barkborrarna har lämnat trädet medan rovinsekter som tar 

barkborrar finns där istället – då blir det kontraproduktivt att 

städa bort de träden från skogen. 

4. – Om du har en blandning av trädslag i din skog kan du 

med fördel låta det fortsätta finnas en variation och inte vara 

alltför nitisk med att städa bort lövträd exempelvis. Det gynnar 

den biologiska mångfalden, samtidigt som det också sprider 

riskerna för att skogens produktionsvärden ska komma till 

skada på olika sätt. God produktion blir hjälpt av bra naturvård! 

Gå ut i skogen och kata! 

Du som skogsägare kan gå ut och kata tallar för att provocera 

fram kåda som impregnerar träet och gör det långlivat och 

beständigt, det blir så kallad fetved. Vid katning barkas eller 

huggs en eller flera långa ränder längs stammen i en rakvuxen 

och mogen tall. Metoden används för att manuellt efterlikna 

brandens påverkan på träd. Kata några tallar till dig själv för 

att få beständigt virke eller för att få bra tändved till brasorna 

i skogen. Kata samtidigt några som är till skogens eget liv 

och får bli kvar i skogen! 


Mosippan är en ovanlig blomma som trivs 

på sandmarker i torra tallskogar som tidigare 

präglats av bränder. 


Fornlämningar ska markeras ut vid en avverkning, 

för att maskinförarna ska se att de inte ska köra där. 

Så lämnar Sydved hänsyn 

vid föryngringen 

Hänsyn är viktigt i det hållbara skogsbruket. Inte bara när det ska avverkas i skogen, utan 

också vid markberedning och plantering. Anders Ehrenström ger exempel på hur Sydved 

tänker när ett hygge ska föryngras. 


– För Sydved är det viktigt med natur- och kulturhänsyn 

när vi genomför alla typer av åtgärder i skogen. 

Vi följer vår standard Generell naturvård för att säkra 

att det blir en balans mellan miljö och produktion. I ett 

certifierat skogsbruk är det inte bara rekommendationer, 

utan även ett krav, säger Anders Ehrenström, chef för 

skogliga tjänster på Sydved. 

Precis som man lämnar hänsyn vid en avverkning 

behöver man göra det när man markbereder och planterar. 

Här ger han några konkreta exempel på Sydveds 

arbetssätt. 

Skapa kulturstubbar 

Vid en avverkning skapar man kulturstubbar för att 

markera till exempel kolbottnar, odlingsrösen, stenmurar 

och torplämningar. Det är ett sätt att tydligt visa att här 

finns det något att ta hänsyn till. 

– Störst nytta har kulturstubbarna vid markberedning, 

så att maskinförarna ser att de inte ska köra där 

och håller ett tillräckligt stort avstånd, säger Anders. 

När man vid avverkningen har lämnat kvar naturvärdesträd, 

så ska man inte markbereda eller plantera för 

nära dessa träd. Träden har ju lämnats av en anledning 


Att tänka på vid markberedning och plantering 

• Undvik markberedning i blöta partier. 

• Vid markberedning: Håll avstånd till kulturlämningar. 

• Vid plantering: Håll avstånd till vägar. 

• Plantera inte för nära forn- eller kulturlämning. 

Anders Ehrenström, chef för skogliga tjänster på Sydved. 

Det är bra att inte markbereda och plantera hela vägen ut till vattendrag. 

Lämna dessa partier bredvid skogsbilvägen orörda. Låt till exempel björk få 

komma fram. 

och ska därför få utrymme att utvecklas och inte riskera att 

kvävas av nya träd som snabbt växer upp i deras kronor. 

Planteringsavstånd till skogsbilvägen 

Vid planteringen är det klokt att inte sätta plantor för nära 

skogsbilvägen. Ett avstånd på 2–3 meter rekommenderas. 

Trädens grenar har ju en förmåga att snabbt växa ut i vägbanan 

och kan då repa bilar. En annan anledning är att granar 

som planteras för nära vägen snabbt får stora täta kronor som 

skapar en skuggig och fuktig miljö, vilket riskerar att försämra 

vägens kvalitet. 

– I området närmast vägen kan man låta till exempel 

självföryngrad björk få komma fram. Ett tips speciellt bra för 

den som är certifierad och har krav på minst tio procent löv i 

bestånden, säger Anders. 

Man bör heller inte plantera gran för nära en stenmur, då 

ökar man risken för att den skadas i framtiden. Vid en storm 

som välter trädet kan rötterna slita upp muren. 

Undvik markberedning i blöta partier 

Vid markberedning skapar man en bra växtplats för plantorna. 

De flesta marker passar att markbereda, men det finns 

undantag. Till exempel bör man undvika markberedning i 

blöta partier, som fuktiga svackor, eller för nära sjöar, bäckar 

och åar. I den typen av områden är risken för allvarliga 

körskador stor, vilket kan påverka vattenkvaliteten negativt. 

Dessa partier är bättre att lämna helt orörda och låta naturen 

ha sin gång. 

Markbered inte för nära stenmurar eller andra kulturlämningar. 

Kuturstubbarna gör det tydligare att ett avstånd ska hållas. 

Markberedning på rätt sätt 

En korrekt utförd markberedning lägger grunden för 

fram gångsrik plantering av nästa generation skog samtidigt 

som den värnar de natur- och kulturvärden som det tagits 

hänsyn till vid föryngringsavverkningen. Om hygget inte är 

för stenigt, brant eller blött är det alltid bäst att markbereda 

för att skapa en bra växtplats för plantorna. 



Nytt liv i 

skogen 

Nu börjar det bli livat i skogens snår, buskar och träd. I Sverige har 

vi ungefär 75 däggdjursarter och en hel del av dem lever i skogen. 

Där finns ju allt från sorkar, skogsmöss, fladdermöss och ekorrar till 

större djur som hare, räv, björn, varg, älg, vildsvin och rådjur. Här 

bjuder vi på härliga bilder på skogens nya generation som gör sig 

redo för det tuffa livet i skogen. 

Text Annsofie Öhman Foto Kenneth Johansson 


Räven 

Från slutet av mars till 

början av maj föder räven fem 

till nio ungar. Grytet grävs ut 

bland stenrösen, under trädrötter 

eller i sandiga slänter. 

Ungarna är blinda vid födseln 

och öppnar ögonen först efter 

ett par veckor. Den första 

tiden diar de och äter sedan 

uppstött föda eller byten som 

föräldrarna tar hem. Familjen 

håller samman till sep tember. 

Rådjur 

Från slutet av maj och tre, fyra veckor framåt föds kiden. 

De kan gå redan efter en timme. Första dygnet har geten 

nära kontakt med kiden. Sen tittar hon till dem flera gånger 

per dygn för att ge di och slicka dem. När kiden föds är 

pälsen skyddstecknad med ljusa fläckar. Efter några veckor 

blir pälsen mer enfärgad. De första veckorna ligger kiden 

stilla, för att avge minimalt med rörelser som kan locka till 

sig rovdjur. 

Björnen 

I Sverige finns brunbjörnen. Den kan variera mycket i storlek och 

en vuxen björn väger mellan 60 och 250 kilo. I januari till februari 

föder björnhonan sina ungar i idet. De följer sin mor under ett till två 

år, men övergivna ungar klarar sig ganska bra på egen hand efter 

första sommaren. Brunbjörnen lever huvudsakligen på rötter, örter 

och bär. Men i perioder äter den också animalisk föda, allt från små 

myror till älg och ren. 

Foto Adobe Stock 


Haren 

I Sverige finns både 

fälthare och skogshare. 

Fältharen får första kullen i 

mars. Skogsharen får två till 

tre kullar med början i april. 

Redan efter några minuter 

lämnar honan sina ungar och 

återkommer sedan till dem 

endast en gång per dygn. Det 

fungerar bra för ungarna, då 

honans mjölk är tillräckligt 

näringsrik. Skogsharen är 

mindre och har en knubbigare 

kropp. Vintertid är 

skogsharen helvit i norr och 

gråvit söder om Dalälven. 

Fältharen har längre öron 

och svans. Sedan finns även 

moharen som är en underart 

av skogsharen. Istället för 

den vita vinterdräkten som är 

typisk för skogsharen har den 

en gråblå färg. 

Foto Adobe Stock 

Älgen 

Från slutet av maj till början 

av juni föder älgkon en till två 

kalvar. De rödbruna kalvarna 

väger då 10–15 kilo. De är 

snabbt på benen och kan 

följa sin mor redan efter 

någon timme. Som nyfödd 

dricker kalven bara mjölk, 

men börjar snart smaka på 

växter. Kalvarna växer snabbt 

under det första halvåret 

och väger uppåt 150 kilo när 

november kommer. Älgkalvarna 

går i sällskap med sina 

mödrar fram till någon vecka 

innan modern kalvar på nytt. 


En pratstund med 

av våra skogsägare 2Vad är det bästa med att vara skogsägare och vilken är nästa åtgärd i din skog? 

Vi fick en pratstund med två av våra skogsägare. 

Text Sanna Casson och Annsofie Öhman Foto Privat 


Peter Lindvall 

Foto Kerstin Jonsson 

Peter Lindvall äger en skogsfastighet med 

98 hektar produktionsskog. Den ligger utanför 

Enköping och består av en blandning mellan 

gran, tall och löv. 

Hur blev du skogsägare? 

– Jag har alltid älskat att vara i skogen. Som liten 

jagade jag med min pappa och nu tillbringar jag 

gärna mycket tid i skog och mark. När Österby 

herrgård, utanför Enköping, var till salu i början av 

90-talet köpte jag gården, inklusive skogsmarken. 

Numera är herrgården såld, men stora delar av 

skogen har vi behållit. 

Vad är nästa åtgärd i din skog? 

– Röjning! Den är A och O för att få en bra skog. 

Jag gör all röjning själv höst och vår. Sedan tar jag 

hjälp av Stora Enso när det är dags för avverkning. 

Vad gör du när du vill koppla av i skogen? 

– För mig är jakten avkoppling. Då är man i nuet, 

upplever spänning, 

men också gemenskap 

och äter en god 

grillkorv vid brasan 

med jaktkamraterna. 

Vad är det bästa med att äga skog? 

– Mitt stora intresse är att jaga och det är något 

speciellt med att jaga på sin egen mark. Här är 

det verkligen kanonfina jaktmarker. Sedan tycker 

jag om att arbeta i skogen. Som pensionär har jag 

mer tid nu för att sköta om den. Jag har också sett 

till att certifiera skogen enligt FSC ® och PEFC. 

Det känns viktigt. 

Mattias Johansson 

Mattias Johansson äger skog i de sydöstra 

delarna av landet, i Bromölla och Lessebo, 

samt i Malå i Västerbotten. 

Hur blev du skogsägare? 

– Jag har alltid varit intresserad av natur, skog och 

vilt. För drygt tio år sedan beslöt jag mig för att 

investera i skog. Jag har flera skogsfastigheter, 

men den som jag kallar min hemfastighet ligger på 

Ryssberget i Bromölla i södra Sverige. Den är på 

35 hektar. Genom åren har jag byggt ut det torp 

som fanns på fastigheten när jag 

förvärvade den. Jag är numera där 

så mycket jag bara kan och det är 

det som känns mest hemma. 

Vilken typ av skog äger du? 

– På Ryssberget är det mest gran, 

men jag vill gärna att det blir mer 

bok, som det ursprungligen var på 

den marken, i den mån det nu går. 

Det är mitt ”hundraårsprojekt”. 

Fastigheten i Lessebo är på 270 

hektar och består mest av gran, 

och i Malå är det 132 hektar skog, 

som domineras av tall. 

vårkanten. Vi har precis avslutat en slutavverkning 

där. 

Det här har jag alltid med mig när jag går ut i 

skogen 

– Min telefon! Då kan jag använda den för att 

dokumentera mina planer. Sydveds app för 

skogsägare är ett väldigt bra verktyg när man 

är ute i sin skog. 

Favoritmat i matsäcken när du är i skogen? 

– Grillad korv är alltid gott! 

Vad är det bästa med att vara skogsägare? 

– I mitt vardagliga arbetsliv, som konsult inom 

redovisning och affärsrådgivning, så handlar 

väldigt mycket om idag och nästa månad och 

så vidare. Som skogsägare tar jag långsiktiga 

beslut som kommer påverka den skog som mina 

barn och kanske barnbarn sedan skulle kunna 

ta över. Det är få förunnat att kunna lämna det 

avtrycket. Man får ett större perspektiv på saker 

och ting och inser hur liten man är och att man 

ska ta vara på sin stund på jorden. 

Vad är nästa åtgärd i din skog? 

– I Lessebo blir det röjning nu på 


Lisen Sundgren tror att vilda 

växter kommer bli en viktig resurs 

i framtidens mathushållning. 

Plocka 

och ät 

vild mat 

Näringsrikt, gott och i överflöd 

Foto Moa Andersson 


Äta maskros, kirskål och granskott? Javisst! Det finns 

mycket gott att upptäcka under skogspromenaden. 

Lisen Sundgren, erfaren örtkännare, delar med sig av 

sina bästa tips till dig som är nyfiken på att plocka och äta 

vilda växter. 

Text Annsofie Öhman Illustrationer Nadia Nörbom 

L 

isen Sundgren är en av Sveriges främsta 

experter på vilda och odlade ätliga växter. 

Under många år har hon fördjupat sig i växternas 

värld och delar med stor entusiasm med sig 

av sitt kunnande om naturens mat. Både genom 

växt- och naturvandringar, kurser och sina egna böcker. 

– Naturen har alltid funnits i mitt liv. För nästan 30 år 

sedan drabbades jag av utmattningssyndrom och det 

var under den perioden mitt intresse för örter väcktes. 

Jag började jobba på Rosendals trädgård i Stockholm 

och efter ett tag mådde jag bättre. Örterna drog in mig 

i sin värld, konstaterar hon. 

Idag beskriver hon sig själv som natur- och skogsterapiguide, 

herbalist och forager. Det sistnämnda ett 

engelsk ord som betyder ungefär ”en som samlar vilda 

ätliga växter till mat”. 

– I början när jag startade min verksamhet med 

örter tyckte folk att det var väldigt udda. På min första 

guidade vandring kom bara tre personer, men deras 

entusiasm gjorde att jag fortsatte. Jag kände på mig att 

det skulle bli stort, minns Lisen. 

För hälsan och matupplevelsen 

Intresset för att plocka och äta vild mat verkar öka från 

år till år. Och här har Lisen flera förklaringar: 

– Till att börja med gastronomiska, många av kockarna 

som gillar det nordiska köket vill lära sig mer om vilda 

ätbara växter. Sedan finns hälsoaspekten, vi vill veta vad 

vi äter och den vilda maten är ju både lokal och säsongsanpassad. 

Hon nämner även prepperkulturen, att vi vill kunna 

klara oss själva av det vi kan odla och samla om det 

skulle krisa. 

– Alla ingångar till att äta vild mat är bra. När du plockar 

örter ser du också den övriga naturen. Vi blir uppmärksamma 

på det vi har omkring oss. I naturen känner vi 

mindre stress och är mer närvarande, tycker Lisen. 

Idag är det många människor som äter samma sak hela 

tiden. Lägger man till vilda örter i kosten får man en mer 

varierad kost, vilket är bra inte minst för tarmfloran. 

– Jag tror att vilda växter kommer bli en viktig resurs 

i framtidens mathushållning – de är näringsrika, smakrika, 

finns i överflöd och flera av dem går att odla relativt 

enkelt, som till exempel nässla, kirskål, svinmålla och 

pilört. 

Börja med maskros och kirskål 

Det finns massor av ätbart i naturen och Lisen tycker 

att man kan börja med växter man känner igen, som till 

exempel maskros, brännässlor, kirskål och björklöv. 

Granskott, som plockas ljusgröna, kan man också äta. 

Som skogsägare plockar man dem i sin egen skog, men 

för alla andra gäller allemansrätten. Du får alltså inte 

plocka granskott i någon annans skog utan ett okej från 

skogsägaren. 

– Många, men långt ifrån alla, vilda örter har en mer 

besk och bitter smak än odlade örter, men du vänjer dig 

vid det. Ofta går kockarna i gång på smakerna, en vild 

växt kan komplettera en hel rätt. 

Ett tips till den som vill börja plocka 

vilda växter är att utrusta sig med en 

bra flora. Men många tycker också 

att det är inspirerande att gå en kurs 

tillsammans med andra. På Lisens 

kurser, som idag är mer än välfyllda, 

kommer både män och kvinnor i olika 

åldrar. Många unga kockar vill också 

lära sig mer om vilda växter. 

Skörda varsamt 

När man är ute i skog och mark för 

att plocka sin egen mat är det några 

saker man ska tänka på. 

– Ta med en örtsax, när man 

Foto Lisen Sundgren 


Foto Adobe Stock Foto Lisen Sundgren 

Kom i gång 

och samla vilda 

växter 

1. Börja med växter som du känner igen; 

maskrosor, rosenblad, nypon, brännässla, 

förgätmigej och harsyra. Skaffa dig en bra 

handbok för vilda ätbara växter, så att du 

får koll på vilka som är ätliga och vilka som 

är giftiga (det finns ett fåtal dödligt giftiga, 

sen finns det andra som kan orsaka förgiftningssyndrom 

som illamående, yrsel, 

kräkningar och liknande). 

2. Plocka växterna när det är torrt ute (särskilt 

om du ska torka bladen). Lägg dem i en 

korg eller papperspåse så håller de bättre. 

Glöm inte örtsax och tunna handskar. 

3. Plocka minst 50 meter från trafikerad väg. 

Skölj växterna innan du använder dem. 

4. Plocka bara lite, så att växten kan föröka 

sig och pollinerande insekter och djur får 

vad de behöver. 

5. När man testar något nytt är det klokt att 

äta med måtta. 

plockar örter ska man inte dra upp 

hela roten, bara själva kvisten. 

Handskar är också bra att ha, särskilt 

när man plockar brännässlor. Plocka 

inte närmare än 50 meter från en 

trafikerad väg. 

Man ska också skörda varsamt 

och aldrig plocka ett helt 

bestånd. Hon ger ett exempel: 

– När de första violerna 

kommer så plockar du max 

tio procent av det som finns 

i beståndet. De är viktiga för 

pollinerande insekter. Skörda 

varsamt! 

Växterna lägger man sedan 

i en korg eller papperspåse. 

I en plastpåse blir det lätt fukt 

vilket kan försämra kvaliteten på 

växten. När man kommer hem 

så sköljer man växterna. Vissa 

funkar att frysa, andra smakar 

bäst att äta som färska. 

Till sist, har du någon favoritväxt? 

– Tidiga nässlor! Du kan göra en enkel soppa eller 

steka dem och äta med pasta. Nässlor och även 

kirskål kan du äta som grönkål och spenat. En 

annan växt att börja med är vårens späda maskrosor. 

Testa och stek dem i olivolja, med vitlök och 

citron. Nästa gång blandar du maskrosen med 

spenat. Jag tycker att det är gott med den något 

bittra smaken! 

Man kan inte 

annat än inspireras 

av Lisens entusiasm 

för örter, och i alla fall 

jag kommer leta efter 

vilda växter nästa 

gång jag rör mig i skog och mark. Det gröna skafferiet 

bjuder på ätbara örter fullproppade med vitaminer och 

andra nyttigheter, helt gratis och i mängder. Känns som 

en trend helt rätt i tiden! 

Nässlor med 

kardemumma 

4 portioner 

4 gula lökar 

smör till stekning 

1 liter vatten 

1 ½ liter nässlor 

4 dl gröna ärtor eller 2 avokador 

4 hela kardemummakapslar eller 

½–1 tsk stött kardemumma 

25 g smör 

salt och peppar 

Hacka löken grovt och fräs den glansig i lite smör i en 

kastrull. Tillsätt vatten och nässlor. Ge det hela ett uppkok 

och låt sjuda under lock i 5 minuter. 

Lägg ärtor eller avokadofruktköttet och kardemumma - 

kapslar i en mixer, häll i nässlor och kokvatten och mixa 

soppan slät. 

Häll tillbaka soppan i kastrullen, rör ned smör och 

smaksätt med salt och peppar. Värm på snabbt och 

servera. 

Nyponkräm 

För stenåldersmänniskan var nyponmos en delikatess, 

det kan nog ha smakat ungefär så här. Krämen blir 

ganska tjock. Tillsätt mer vatten om du vill göra soppa. 

4 portioner 

1 liter hela färska eller djupfrysta nypon 

1 liter vatten 

Smaka av med honung eller socker 

Rensa och skölj nyponen. Skär av blomfästena och lägg 

nyponen i en kastrull. Häll på vatten så att det täcker. 

Koka upp, stäng av värmen efter 5 minuter, mosa nyponen 

lite grovt med en gaffel och låt dra över natten under 

lock i rumstemperatur. 

Koka upp blandningen igen och låt den sjuda i 15 

minuter under lock. Passera genom en finmaskig sil 

eller passör. Häll tillbaka soppan i kastrullen och tillsätt 

honung eller socker, rör om tills det har lösts upp. Förvara 

i kylen. Håller i 3–4 dagar. Går bra att frysa in. 

Granskottstsatsiki 

4 portioner 

2 dl färska granskott 

2–3 msk oliv- eller rapsolja 

2 dl matlagningsyoghurt eller växtbaserad dito 

ev. 1 finhackad vitlöksklyfta 

salt och nymalen svartpeppar 

Finhacka granskotten och blanda med resten av ingredienserna 

i en skål. Smaka av med salt och peppar och 

droppa lite extra olja över. 

Recept: Lisen Sundgren 


Kirskål 

Använd kirskål på samma sätt som 

spenat och mangold. Plocka de tidiga 

skotten på våren. Skördar du senare så 

plocka de späda, ljusgröna skotten. Går 

att förvälla och frysa in. 

Nässlor 

En riktigt näringsrik ört. De små späda 

bladen är godast. Gör en nässelsoppa 

eller använd som pesto eller i pajer. 

Harsyra 

Ett syrligt tillskott, full av C-vitamin. 

Kan inte ätas i stora mängder, men är 

fina som dekoration både i sallader och 

efterrätter. 

Älgört 

Smaken påminner om mandel. Blommorna 

kan man göra saft av eller ha 

som smaksättare i bordsvatten. Eller så 

gör du ett örtte. 

Violer 

Har en mild, syrlig smak. Passar bra 

som dekoration på tårta, i maträtter 

och sallader. 

Maskros 

Späda maskrosblad passar bra i en 

sallad, blanda gärna med ruccola eller 

annan sallad. Av blommorna kan man 

göra saft och te. I krigstider gjorde man 

kaffe på rostad maskrosrot. 

Tusensköna 

Både blommorna och bladen är ätliga 

och kan användas som vacker, ätbar 

dekoration i sallader. Blommorna kan 

även användas för att göra te. 

Våtarv 

Dyker upp överallt i trädgårdslandet. 

Går att äta blad, blomma, skott och 

stjälk. Passar både rå i sallad och i 

soppa. 

Granskott 

På våren kan du plocka de spröda skotten. 

Passar i sallad och viltgrytor. God 

smaksättare i olja och vinäger. 

Hägg 

Både blommor och bär kan användas 

till att koka saft, göra vin eller vinäger. 

Dekorera bakverk med häggblomman. 

Foto Annsofie Öhman 

Äta vilda växter – handbok med recept är 

Lisens senaste bok. Vänder sig till nybörjare 

som får tips på 33 vanliga växter att plocka 

och äta. Adlibris.com, 269 kr. 


Foto: Lasse Arvidson 

Beställ skogsvård 

Enkelt direkt på webben! 

1 

Logga in på Min skog 

Registrera ett konto och logga in 

med bank-id eller lösenord. 

2 

Välj vad du vill ha hjälp med! 

Vi erbjuder markberedning, 

plantering eller röjning. 

3 

Rita in i kartan och beställ! 

Rita in var på din fastighet åtgärden 

ska utföras och skicka en förfrågan. 

Du får sedan ett kontraktsunderlag. 

Psst! Du kan också 

beställa plantor 

på webben 

Det är enkelt at göra af ärer med Sydved!

Lös vårkrysset 

och vinn en emaljmugg! 

Vi lottar ut två emaljmuggar var till två personer bland alla som skickar in den rätta lösningen från de färgade 

rutorna senast den 19 april till: Sydved, Aktivt Skogsbruk, Box 626, 55118 Jönköping eller via mejl: 

annsofie.ohman@sydved.se 

Vinnarna omnämns med namn och ort i nästa nummer. I nummer 4 vann Henrik Boberg i Kisa och Eva-May Almqvist i Varberg. 

Foto Lasse Arvidson

Returadress 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

Foto Lasse Arvidson

Aktivt skogsbruk nr 1 2024

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?