You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nummer 1 2024. Sedan 1963. Stockholms nations tidning.<br />
Fem snabba då och nu! Det sjunde jubileet När då då Stockholms nation
Tryck Redaktören CMD+Shift<br />
för att Har ändra ordettext<br />
REDAKTÖREN HAR ORDET<br />
En ny vårtermin i vårt kära Uppsala. Det är inte<br />
vilken vårtermin som helst, Stockholms nation<br />
firar jubileum! Inte nog med det så har vi flera<br />
events att se fram emot under våren. Jag är på<br />
utbyte i Schweiz och jag fick frågan om vilket<br />
som var mitt bästa Uppsalaminne och genast<br />
for tankarna till Valborg på Stockholms nation.<br />
Det kommer nog inte till någons förvåning att<br />
Valborg ligger höst upp i sakna-Uppsala-listan.<br />
Alla vet att ingen gör Valborg så bra som Stockholms<br />
nation gör. Högt tryck på utebaren. Ännu<br />
högre tryck på tjejtoaletterna. Gunga med i takt<br />
med musiken från scenen tillsammans med sina<br />
vänner. Hamburgarna i Bakfickan som blivit<br />
lyxvara. Bara tanken av Valborg på nationen är<br />
som sockerdricka inombords. Dagarna innan<br />
som är fyllda av förväntan och pirr i benen, och<br />
kanske en gnutta vemod också.<br />
Det är när man sitter på ett tåg flera mil från<br />
studentrummets trygga famn och drömmer<br />
sig bort till ett grönskande Uppsala som man<br />
inser vilken tur vi har som får uppleva och fira<br />
Valborg. Det är dagen då vi glömmer<br />
morgondagens föreläsningar eller att CSN redan<br />
tagit slut efter första rundan till baren. Det är då<br />
vi firar ungdomen och ungdomen firar oss.<br />
Och när du står där i kön till valborgsbiljettförsäljningen<br />
och någon utbrister ”Hur kan folk<br />
ens övernatta för några biljetter?” – Lyssna inte<br />
på dem. Bara njut.<br />
à la prochaine fois!<br />
Er redaktör,<br />
Klara Wallestam<br />
Jag sitter på tåget från Lausanne till Verbier och<br />
berättar för mina nya tyska kompisar hur det<br />
är att befinna sig på ett dansgolv där en man<br />
med saxofon och eldshow uppträder på scenen<br />
när våren och Uppsala är som allra vackrast.<br />
Överallt ser man stressade KV, färgglada vimplar<br />
hängandes i träden, folk med öl i handen och<br />
humöret på topp. Allt omgärdat av all den<br />
fantastiska nyutslagna grönskan som är lika<br />
förunderlig varje år. Och där slog det mig, jag<br />
kommer ju tamejtusan missa Valborg detta år.<br />
Ansvarig utgivare<br />
Johannes Tagesson<br />
1q@stockholmsnation.se<br />
Annonsförsäljning<br />
holmiensis@stockholmsnation.se<br />
Tryck<br />
Wikströms Tryckeri AB<br />
018-15 62 90<br />
Omslagsfoto<br />
Ida Lantz<br />
Fotograf<br />
Lisa Diaz-Pintado<br />
Adeström, William Röhl<br />
Kontakt<br />
Drottninggatan 11<br />
753 10 Uppsala<br />
072-964 75 50<br />
holmiensis@stockholmsnation.se<br />
Kontakt<br />
Dr Kontakt<br />
Drottninggatan 11<br />
753 10 Uppsala<br />
2
Tryck redaktionen<br />
Redaktionen CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
Hade du hellre velat varit medlem på Stocken för<br />
375 år sen eller om 375 år?<br />
För 375 år sedan!<br />
Om du hade fått tagit med en student från<br />
1600-talet vad är det första du skulle visa den?<br />
Hur man maxar salladsbuffén på lunchen<br />
Bal på stocken eller slottet?<br />
Bal på slottet med släpp på stocken!<br />
Klara Wallestam<br />
Redaktör<br />
Hade du hellre velat varit medlem på Stocken för<br />
375 år sen eller om 375 år?<br />
Tror verkligen att år 2399 kommer vara mitt år!<br />
Om du hade fått tagit med en student från<br />
1600-talet vad är det första du skulle visa den?<br />
Den här jättesnygga tidningen såklart!!!<br />
Bal på stocken eller slottet?<br />
Slottet!<br />
Hade du hellre velat varit medlem på Stocken för<br />
375 år sen eller om 375 år?<br />
Om 375 år!<br />
Om du hade fått tagit med en student från<br />
1600-talet vad är det första du skulle visa den?<br />
Max självbeställningsskärm<br />
Bal på stocken eller slottet?<br />
Bal på Slottet är på min To- do list!<br />
Johannes Ekbom<br />
Art Director<br />
Hade du hellre velat varit medlem på Stocken för<br />
375 år sen eller om 375 år?<br />
Helst om 375 år!! Sag fick väl inte ens vara medlem<br />
för 375 år sedan?<br />
Om du hade fått tagit med en student från<br />
1600-talet vad är det första du skulle visa den?<br />
Hmm ingen aning men jag hade nog visat allihop<br />
hur man kan betala för en drink med mobilen,<br />
tycker det är alldeles revolutionerande och får för<br />
lite tid i strålkastaren<br />
Carolina Urban<br />
Bal på stocken eller slottet?<br />
Redaktionssekretarere Bal på slottet!<br />
Hade du hellre velat varit medlem på Stocken<br />
för 375 år sen eller om 375 år? Om 375 år såklart.<br />
Pernillas maskin kommer vara så utvecklad att ingen<br />
någonsin behöver städa huset. Det kommer rinna<br />
Gajol ur kranarna. Enough said.<br />
Om du hade fått tagit med en student från 1600-talet<br />
vad är det första du skulle visa den?<br />
Tror att de hade häpnat över att vi överhuvudtaget har<br />
ett nationshus, så kanske en husrunda? Sen hade jag<br />
bjudit på en Gajol<br />
Adam Dobos<br />
Bal på stocken eller slottet?<br />
Redaktionssekreterare Det var kul att gå på bal på slottet en gång. Men 100kr<br />
per snaps gör man inte gärna om. Stocken vinner.<br />
Linnea Forsman<br />
Art Director<br />
Hade du hellre velat varit medlem på Stocken för<br />
375 år sen eller om 375 år?<br />
Jag hade valt att vara medlem för 375 år sedan. Då<br />
hade jag haft sjukt lång tid på mig att hinna skriva<br />
klart min PM som ska in nästa vecka<br />
Om du hade fått tagit med en student från<br />
1600-talet vad är det första du skulle visa den?<br />
Jag hade bjudit på en Döner. Sen gett personen rätt<br />
svar på stryktipset för de senaste 100 åren.<br />
Bal på stocken eller slottet?<br />
Wilhelm Johansson<br />
Team Askungen! Vad är en bal på slottet, om inte<br />
Redaktionssekreterare alldeles underbar!<br />
Hade du hellre velat varit medlem på Stocken för<br />
375 år sen eller om 375 år?<br />
För 375 år sedan. Hade testat fylla på svagdricka<br />
Om du hade fått tagit med en student från<br />
1600-talet vad är det första du skulle visa den?<br />
Vi hade gått till kyrkogården och tittat på gravstenar,<br />
fått oss ett litet ”back-to-the-future”-moment<br />
och sen gått till Güntherska och ätit semlor.<br />
Bal på stocken eller slottet?<br />
Stocken vinner i längden men bal på slottet är en av<br />
Paul Lundberg<br />
dem sakerna man vill bocka av på Uppsalalistan.<br />
Redaktionssekreterare<br />
INNEHÅLL<br />
Nummer 1 2024<br />
1Q har ordet 4<br />
Glad påsk 5<br />
Fem snabba då och nu 6<br />
Uppsalavyn 9<br />
1700-talet den akademiska nationen 10<br />
Det sjunde jubileet 12<br />
Hederledamoten 14<br />
När då då Stockholms nation 17<br />
Reccekrönika 18<br />
Om en allians 19<br />
Jubileumshelgen 20<br />
Novell om ett shotglas 22<br />
Tiktok på Stockholms nation 24<br />
Facit När då då Stockholms nation 26<br />
Recept: Studentmat från 1600-talet 28<br />
Kuratelet 29<br />
3
1q har ordet<br />
1Q HAR ORDET<br />
Kära läsare!<br />
Lördagen den 3 mars hade jag det stora nöjet att hälsa runt<br />
femhundra gamla nationsrävar, hedersledamöter, representanter<br />
från nationerna, kårerna och universitetet och<br />
såklart nationens fantastiska landsmaninnor och landsmän<br />
välkomna till nationens 375:e års jubileumsbal på Uppsala<br />
slott. Att tillsammans med nationens Jubileumskommitté få<br />
anordna ett firande som bara ser dagens ljus vart 25 år var<br />
sannerligen en stor ära och glädje. Ett stort tack till alla er<br />
som var med och förgyllde denna underbara kväll!<br />
Att nationen detta år har funnits i 375 år kan inte kallas annat<br />
än historiskt. Få föreningar har existerat ens en bråkdel av<br />
den tid vi funnits till, och än färre har åstadkommit det vi<br />
gjort – att ständigt utvecklas, växa och frodas. Nationen<br />
räknar sitt grundande till år 1649, i början endast bestående<br />
av en ytterst liten skara studenter från Stockholm. Det som<br />
både då och nu förenar studenter som ansluter sig till denna<br />
unika studentförening är de grundläggande mänskliga<br />
behoven av att vara en del av en gemenskap som strävar mot<br />
samma mål, att stifta nya vänskaper och att tillsammans<br />
bidra till något större. Detta är kärnan i Stockholms nation.<br />
Allt sedan nationens anspråkslösa begynnelse har vi växt<br />
och växt. Från att samtliga landsmän kunde samlas för<br />
nationsmöten i Inspektorns egna hem huserar vi nu i två<br />
stora hus, med ett medlemstal med snudd på femsiffrigt.<br />
Sedan nationens senaste jubileum för 25 år sedan har<br />
nationen nästan dubblat sitt medlemstal, både på gott och<br />
ont. Med fler medlemmar minskar möjligen känslan av<br />
samhörighet, laganda och gemenskap. Å andra sidan ska vi<br />
vara glada, unnade, och inte minst stolta över att nationen<br />
idag tar sitt ansvar att anordna samkväm, engagemang,<br />
kulturyttringar och inte minst fester för tusen och åter<br />
tusen studenter varje år.<br />
Det är då viktigt att man inte glömmer att nationen än<br />
idag för vårt rika kulturarv, dess traditioner och säregenhet<br />
vidare - inte till en begränsad krets invigda, utan till<br />
studenter med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar<br />
från hela världen.<br />
Precis som Rom inte byggdes på en dag så har nationens<br />
resa från den där dagen för 375 år sedan varit lång, och inte<br />
sällan utan svårigheter. Vi har dock hållit nationsfanan högt<br />
genom både kriser och mörka perioder, och vi har alltid, när<br />
molnen skingrats och stormarna bedarrat, kommit starkare<br />
ut på andra sidan. För även om nationen förändrats och<br />
varit med om omvälvande händelser under alla dessa år<br />
så bär vi alltjämt med oss våra traditioner - de värden som<br />
definierar oss som nation. Det är värdet av det studentikosa<br />
och det nationskulturella. Det är värdet av akademisk frihet,<br />
att våga tänka både fritt och stort, och att våga utforska<br />
det outforskade. Det är värdet av gemenskap över sociala<br />
gränser, utbytet mellan personer av olika akademiska,<br />
sociala, och kulturella bakgrunder. Kanske framförallt är<br />
det dock värdet av friheten av att då och då slippa vardagslivets<br />
tråk och tvång.<br />
Att som Förste kurator detta historiska år tillsammans<br />
med mina heltidarkollegor få representera denna fantastiska<br />
nation är inte bara en ynnest, det är ett privilegium.<br />
Jag hoppas därför att ni, kära läsare, kan få känna samma<br />
stolthet för vår nation när ni läser detta <strong>nummer</strong> av<br />
<strong>Holmiensis</strong>, och att ni lär er något nytt om dess långa och<br />
fantastiska historia på köpet!<br />
Johannes Tagesson<br />
Förste kurator<br />
4
nationen<br />
GLAD PÅSK<br />
ÖNSKAR<br />
REDAKTIONEN<br />
5
Tryck Nationen CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
´<br />
Fem snabba då och<br />
nu!<br />
Av: Carolina Urban<br />
Nils Holmlöv<br />
Anne-Charlotte Holmlöv<br />
Jag var aktiv på nationen under alla<br />
tre år som jag pluggade i Uppsala,<br />
1992-95. Första<br />
terminen i servisen, men sen framför<br />
allt i baren där jag jobbade mycket.<br />
Hade även hand om<br />
söndagscaféet, skrev i tidningen och<br />
hoppade in som hovmästare ibland.<br />
- Den godaste maten som<br />
serverats på Stocken?<br />
Godaste maten var Anders nybakade<br />
bröd till lunchen och skagenmackorna<br />
på sexorna.<br />
- Vilket är det bästa<br />
dansgolvet?<br />
Det enda dansgolvet som gällde då<br />
var Nya, det var helt nytt när jag kom.<br />
- Go-to-drink?<br />
GT<br />
- Hur var din senaste Valborg<br />
på Stocken?<br />
Senaste Valborg blev väldigt speciell.<br />
Jobbade i baren som vanligt, men sen<br />
kom ögonblicket som tog livet i en ny<br />
riktning. I sommar firar vi silverbröllop.<br />
- Favoritevenemang på<br />
nationen?<br />
Favoritvenemang är svårt att säga, så<br />
många härliga minnen från så många!<br />
Jag var verksam från HT-90 till och med<br />
VT-95. Jag jobbade i lunchen, som ninna<br />
(klubbverkare), som recce-förman, som<br />
layoutare på <strong>Holmiensis</strong> och så satt jag<br />
i styrelsen två terminer. Jag vet inte om<br />
seniorskollegiet räknas som ett ämbete,<br />
men jag blev invald där också. PS: Bara<br />
för att markera hur gammal jag är – jag<br />
satt under ett år och gjorde layout i<br />
<strong>Holmiensis</strong> på en Macintosh SE, som<br />
hade en 9-tums svartvit skärm.<br />
- Den godaste maten som<br />
serverats på Stocken?<br />
Jag var och är väldigt svag för<br />
hamburgare, det serverades på<br />
onsdagspuben.<br />
-<br />
Vilket är det bästa<br />
dansgolvet?<br />
När jag började 1990 var det dansgolv<br />
i gula (Beige idag), men 1992 öppnade<br />
Nya, och jag föredrog det. Även<br />
om det ju inte fanns mycket val :)<br />
- Go-to-drink?<br />
Idag: Negroni. Då: GT<br />
- Hur var din senaste valborg<br />
på Stocken?<br />
Mina roligaste minnen från Valborg,<br />
de roligaste partytimmarna jag kan<br />
komma ihåg i livet, är det vansinne<br />
som Champagnegaloppen innebär.<br />
Favorit evenemang på<br />
nationen?<br />
Av det jag får nämna står<br />
champagnegaloppen i en klass<br />
för sig.<br />
6
´<br />
Anna Urban<br />
Jobbade vissa lunchpass som Snunchis<br />
VT-89. Ninna, (klubbverk) HT-89.<br />
Idrottsförman hela -90 tror jag och var<br />
även med i mixlag i både basket och<br />
innebandy.<br />
- Den godaste maten som<br />
serverats på Stocken?<br />
Minns ej... Trerätters varje torsdag var<br />
nog bäst.<br />
- Vilket är det bästa<br />
dansgolvet?<br />
Det fanns bara ett. I ”nya delen”, en<br />
trappa upp.<br />
- Hur var din senaste<br />
valborg på Stocken?<br />
Jag minns inte riktigt... men<br />
antagligen lika kul som alltid!<br />
- Go-to-drink?<br />
Vodka russchian.<br />
- Favorit evenemang på<br />
nationen<br />
Tema fester, Baler, våra torsdagskvällar.<br />
Varje torsdag var det en gästtalare vid<br />
middagen, så bra!<br />
Tryck nationen CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
Annie Fällström<br />
Om jag inte minns fel var jag aktiv<br />
från 2016-2020. Provade på allt<br />
möjligt, söndagsverkare, dagverkare,<br />
dagmästare, pubverkare, recceförman,<br />
klubbverk, cafemästare, marknad,<br />
dagchef, bar.<br />
- Den godaste maten som<br />
serverats på Stocken?<br />
Förutom bakfickans lunchmeny hösten<br />
2019 så var Anders kyckling med<br />
dragonsås rätt drömmig.<br />
- Vilket är det bästa<br />
dansgolvet?<br />
Kakel!<br />
- Hur var din senaste<br />
valborg på Stocken?<br />
Väldigt annorlunda från den första<br />
(som ändå var bäst), jobbade i baren<br />
min sista<br />
valborg och det var nog en av mina<br />
trevligare dimmor.<br />
- Go-to-drink?<br />
Skinny Bitch<br />
- Favorit evenemang på<br />
nationen?<br />
Jogg med grogg<br />
Jakob Svärdström<br />
Startade företagskvällarna 1985 och blev<br />
vald till 2Q 1986. Startade stor insamling<br />
1987 och<br />
satt i styrelsen 1993/94.<br />
- Den godaste maten som<br />
serverats på Stocken?<br />
Inget slår Pytt i Panna på spontan-sexa,<br />
med Bäsk till.<br />
- Vilket är det bästa dansgolvet?<br />
Stora salen, som idag är landskap.<br />
- Go-to-drink?<br />
Gin Tonic.<br />
- Favorit evenemang på<br />
nationen?<br />
Dam-middagen, trots allt fix!- Så galna och<br />
roliga grejer.<br />
7
nationen<br />
Niklas Wahllund<br />
76 till 82 nånting tror jag och<br />
ämbetena var bland annat: Ledamot<br />
av styrelsen, styrelsens<br />
representant i ekonominämnden,<br />
revisor, barbiträde, idrottsförman,<br />
krönikör och skribent i <strong>Holmiensis</strong>.<br />
Var även dj på tisdagskvällar, då<br />
hade puben olika tematisdagar; ex<br />
R&B,<br />
reggae.<br />
- Den godaste maten som<br />
serverats på Stocken?<br />
Överlag var det skitbra matlagning<br />
från de som ställde upp som ninnor<br />
på min tid.<br />
Både torsdagsmiddagar som<br />
lördags/söndagsmiddagar var av<br />
väldigt bra kvalitet.<br />
76/77 tror jag det var, så var<br />
klubbmästarinnorna från Frankrike<br />
och då var maten<br />
absolut bäst! Den godaste enskilda<br />
rätt jag minns var en musselsoppa.<br />
- Vilket är det bästa<br />
dansgolvet?<br />
Stora salen (Landskap) var absolut<br />
bäst, och under nästan hela min tid<br />
det enda.<br />
- Go-to-drink?<br />
Single malt utan is! En GT slår aldrig<br />
fel!<br />
- Hur var din senaste<br />
valborg på Stocken?<br />
Den måste ha varit -82 och då<br />
jobbade jag champagnegaloppen.<br />
Festen på kvällen har<br />
jag inget minne av så den måste ha<br />
varit toppen!<br />
- Favorit evenemang på<br />
nationen?<br />
Torsdagsmiddagarna utan<br />
konkurrens. God mat och alltid<br />
intressanta kanonföreläsare!<br />
Alltid spex på middagarna och<br />
efteråt ett himla röj helt i min stil.<br />
Maria Aulén Thomsson<br />
Skrev in mig på Stockholms nation hösten 1974, klubbmästarinna VT<br />
1975, sedan<br />
Teaterföreståndare och Sånganförare 1975-76 och 1Q 1977-78, och<br />
blev utnämnd till Hedersledamot 2017. Nu på senaste Landskapet<br />
blev jag omvald till ytterligare en<br />
mandatperiod på fem år som proinspektor. Vilken ynnest att ha fått<br />
denna återkomst till nationen, att återigen få leva med den och er alla<br />
i vardag och fest. Det värmer verkligen hjärtat och ger sådan energi!<br />
- Den godaste maten som serverats på Stocken?<br />
Åh, detta är ett kärt ämne för mig, och jag är särskilt glad över<br />
att vi håller så hög<br />
kvalitet på den mat som serveras vid gasquer och uthyrningar.<br />
Gåsmiddagen i höstas genomfördes med bravur, och över 40<br />
gäss trancherades för hand av Robert. Oräkneliga är de rätter<br />
som Anders smekt våra gommar med, allt tillagat med största<br />
omsorg och finess. Jag har också haft extraordinära<br />
smakupplevelser i andra sammanhang på nationen, med<br />
smakmenyer utöver det vanliga. En sådan upplevelse<br />
var under Bakfickans första tid, då vi kunde boka in oss på en<br />
Fine Dining Takeover tillagad av dåvarande Kvällschef (den<br />
förste!) Hugo Bluhme på självaste Alla Hjärtans Dag år 2020! En<br />
läcker överraskningsmeny och ett dryckespaket därtill. Det<br />
var ju bara några månader efter invigningen och det var en<br />
upplevelse att bli fint serverad i den vackra lokalen.<br />
- Vilket är det bästa dansgolvet?<br />
Kakel, absolut! Om man inte vill ta ut svängarna rejält förstås, i<br />
nya!<br />
- Go-to-drink?<br />
Det beror lite på tidpunkten! En Gin Sour håller alltid - före,<br />
efter och i pauser! En Lynchburg lite senare. Och kanske en<br />
Black Russian en stund efter sittningen.<br />
- Hur var din senaste valborg på Stocken?<br />
Alltid lika kul! På Sista april (som vi säger i Uppsala!) är det<br />
sillunch tillsammans med kompisar tvärs över nationsgränser<br />
– goda vänner som samlats till den sedan 70-talet. Vi<br />
försöker pricka kl 15 i Carolinabacken, och tar en sväng till<br />
Phontrattarne på Norrlands trappa. Sedan blir det<br />
Champagnegalopp/Stocken Garden på nationen, numera<br />
med plastcape.... Därefter kan vad som helst hända, håller det<br />
öppet<br />
- Favorit evenemang på nationen?<br />
Favoritvenemang är svårt att säga, så många härliga minnen<br />
från så många!<br />
8
RECCEKRÖNIKA<br />
Uppsalavyn<br />
Av: William Röhl<br />
9
nationen<br />
1700 talet: den akademiska nationen<br />
Av: Adam Dobos<br />
Nuförtiden är nationen starkt förknippad med<br />
gasquer, torsdagsklubben, slabbar och baler.<br />
Även om festandet är långt ifrån det enda som<br />
nationen har att erbjuda så är det en stor del<br />
av dess DNA. Som jag redogjorde för i en tidigare<br />
artikel var detta även fallet vid nationens<br />
grundande och det första halvseklet av dess<br />
existens. Det är därför en enkel slutsats att dra,<br />
att säga att festandet har lupit som en röd tråd<br />
genom nationens 375-åriga historia. Men det<br />
är fel. 1700-talet skulle innebära ett radikalt skifte<br />
för hur nationslivet såg ut. Under 1600-<br />
talets andra hälft hade Hobbes, Descartes,<br />
Newton och en rad andra tänkare och<br />
vetenskapsmän lagt mysticismen åt sidan och i<br />
stället satt förnuftets och vetenskapens makt<br />
i centrum. Från kontinenten och de brittiska<br />
öarna började den tankeströmning som skulle<br />
komma att kallas för upplysningen att spridas till<br />
Sverige.<br />
År 1702 slukade stadsbranden i Uppsala samtliga<br />
nationens stadgar, varför man år 1703<br />
såg sig tvungna att stifta nya sådana. De nya<br />
stadgarna gjorde gällande att nationens<br />
kassakista (fiscus) skulle förvaras i inspektorns<br />
hem och skulle ha två nycklar varav den ena<br />
skulle innehas av inspektorn och den andra av<br />
kuratorerna, av vilka det nu fanns två. Inga<br />
utgifter från fiscus fick göras utan både kuratorernas<br />
och inspektorns medgivande. Detta torde<br />
förstås ha gett inspektorn ett stort inflytande<br />
över nationens verksamhet. Bland annat fick inga<br />
nationsfester hållas utan inspektorns samtycke,<br />
och i de nya stadgarna som stiftades 1742 verkar<br />
det som att dessa har blivit helt förbjudna. Utöver<br />
inspektorn och kuratorerna var seniorer väldigt<br />
inflytelserikt. Bland annat skötte seniorerna<br />
redovisningen för kassan, och de hade två röster<br />
var per landskap.<br />
1703 års stadgar föreskrev även att det i inspektors<br />
hem minst en gång per månad skulle hållas<br />
vetenskapliga orationer och diskussionsövningar<br />
rörande olika teologiska, vetenskapliga och filosofiska<br />
litterära verk. Under avsaknaden av nationsfester<br />
skulle nationslivet komma att bestå till stor<br />
del av dessa akademiska övningar. Orationerna,<br />
eller presentationerna kanske man skulle kalla<br />
dem med dagens språk, framfördes antingen på<br />
svenska eller på latin och kunde handla om allt<br />
från medicin till teologi eller filosofi, men en<br />
favorit hos det tidiga 1700-talets landsmän var<br />
nationalromantiska orationer. Exempel på<br />
ämnen för orationer från denna tid är “Om den<br />
absoluta monarkins företräde framför andra<br />
statsformer”, “Den svenska Nationens berömliga<br />
dater, dess såväl i förtiden kunniga, som i<br />
denna här dag oförlikneliga manbarhet” och<br />
“Bevis att Sveariket alla andra europeiska riken i<br />
ålder övergå”. Landsmännen hatade inte kungen<br />
och fosterlandet, om vi säger så. Efter genomgången<br />
oration uppmanades övriga landsmän<br />
att opponera orationen och det hela mynnade<br />
inte sällan ut i en akademisk debatt. Litteraturövningarna<br />
gick till som så att landsmännen<br />
förväntades ha läst ett visst antal kapitel av en viss<br />
bok som man sedan tillsammans med inspektorn<br />
diskuterade vid sammanträden tills man tagit sig<br />
igenom hela boken och då började om igen med<br />
ett annat verk.<br />
Bild från: Henri Osti, Nationshusen i Uppsala: Stockholms<br />
nation (1915)<br />
“Landskap” år 1885<br />
10
nationen<br />
Tidens anda föreskrev i högre grad än tidigare<br />
århundraden värden som frihet, tolerans och<br />
samhällelig utveckling. Säkerligen inspirerade av<br />
dessa värden tog nationens juniorer upp<br />
en maktkamp mot seniorerna. Man försökte<br />
bland annat få vara med i redovisningen av<br />
nationskassan och man ville precis som seniorerna<br />
få bli uppassade av novitierna<br />
(recentiorerna) som under pennalismens ok var<br />
tvungna att tjäna seniorerna med olika sysslor.<br />
Saken ställdes på sin spets vid inspektorsvalet<br />
1727. Juniorerna förespråkade professor<br />
Hermansson, medan seniorerna ville ha professor<br />
Melander. Juniorerna krävde att seniorerna<br />
endast skulle få en röst var i valet, men fick inget<br />
bifall, varför Melander vann omröstningen.<br />
Juniorerna kallade i protest till omval, där av<br />
naturliga skäl endast juniorer var närvarande<br />
och Hermansson gick segrande. Detta ledde till<br />
en minst 1,5 år lång dispyt som universitetsledningen<br />
försökte lösa genom att föreslå en tredje<br />
kandidat, professor Reftelius, som en kompromiss<br />
mellan de två stridande parterna. Kompromissen<br />
nekades och juniorerna verkar till slut ha gått<br />
segrande ur konflikten då Hermansson till slut<br />
blev inspektor, även om det är oklart hur det gick<br />
till eftersom nationens protokoll från dessa år är<br />
ofullständigt.<br />
De akademiska övningarna fortsatte, men verkar<br />
inte ha varit särskilt populära hos<br />
merparten av landsmännen och började således<br />
minska i betydelse. 1767 försökte inspektorn<br />
råda bot på detta genom att införa obligatoriska<br />
disputationsövningar en till två gånger per vecka.<br />
Exempel på ämnen som presenterades under<br />
denna tid är “Om Vitterhetens öden i Sverige<br />
till närvarande tid”, “Om matematikens öden<br />
i Sverige”, och “Om upplysningen”. Det tidiga<br />
1700-talets nationalromantik hade bytts ut mot<br />
ett mer vetenskapligt fokus.<br />
de akademiska prövningar som universitetet<br />
innebar. För att råda bot på det hade nationen ett<br />
faddersystem där seniorer undervisade<br />
recentiorer och juniorer i språk och humaniora.<br />
De kunde senare avlägga “nationsexamen”<br />
för att visa prov på erhållna kunskaper. Att inneha<br />
nationsexamen, eller studentexamen från<br />
ett annat läroverk, innebar vissa privilegier på<br />
nationen. Vid slutet av 1700-talet skulle det till<br />
och med bli ett krav för att få bli fullvärdig<br />
medlem av nationen.<br />
De akademiska orationerna fortsatte in på<br />
1800-talets första hälft men började så<br />
småningom att avta. De hade ända sedan början<br />
brottats med ett stort problem, vilket var att<br />
många landsmän tvingades lyssna på orationer<br />
om, och ibland till och med delta i<br />
diskussioner om, ämnen som inte tillhörde deras<br />
studieområde. I och med vetenskapernas<br />
ytterligare förgrening under 1700- och 1800-talen<br />
förstärktes det problemet ännu mer. Landsmännen<br />
började därför ursäkta sig från sammanträden<br />
genom att skylla på bristfälliga<br />
kunskaper i latin, vilket till slut godtogs av<br />
inspektor som ursäkt. I 1848 års stadgar tog man<br />
därför slutligen bort kravet på att nationen skulle<br />
hålla dessa vetenskapliga övningar.<br />
Upplysningstiden innebar stora förändringar för<br />
nationens vardag. Vissa av dessa ändringar,<br />
som det faktum att nationen skiftade fokus från<br />
fest till utbildning, skulle inte bli bestående.<br />
Andra skulle däremot bli det. Juniorerna hävdade<br />
sin rätt att vara med och bestämma över<br />
nationen. Mot slutet av 1700-talet skulle även<br />
pennalismen komma att formellt avskaffas, då<br />
den ansågs vara otidsenlig och barbarisk. Så<br />
skapades ett jämlikare klimat mellan de äldre<br />
och de yngre landsmännen som är bestående till<br />
denna dag.<br />
På 1700-talet fanns inte särskilt många grundskolor<br />
i landet och det var därför inte ett krav<br />
att man skulle ha studentexamen för att få börja<br />
studera vid universitetet. Detta innebar att<br />
studenter ofta kom till Uppsala oförberedda för<br />
11
NATIONEN<br />
Det sjunde jubileet<br />
Av: Paul Lundberg<br />
Att 2024 är ett jubileumsår har väl knappast undgått någon. Det är när detta skrivs snart<br />
två veckor kvar till att stockholmarna ska inta slottet för bal och efterföljande brunch. De<br />
första tecknen av Stockholms nation är daterade till 1649. Endast ett år efter den Westfaliska<br />
freden, det trettioåriga krigets slut som bekant krävde Gustav II Adolfs liv. Vasaskeppet<br />
hade säkert fortfarande seglen uppe där på botten utanför Beckholmen där det förlist<br />
tjugofem år tidigare. Sedan dess har 375 år passerat. Det är många år sedan. Men det är<br />
också en inte helt given ålder att fira. Hur kommer det sig att vi väljer att fira just detta år<br />
och vilka jubileum har firats tidigare på Nationen?<br />
En jämförelse som gärna görs är den med bröllopsdagar.<br />
Vilka jubileum uppmärksammas där?<br />
De flesta känner säkert igen guldbröllop som firas<br />
efter femtio år. Dessförinnan får man lov att fira<br />
silver efter tjugofem. Som Vasaskeppet firade sitt<br />
silverbröllop med sandbotten när Stockholms<br />
nation grundades. Men hur är det med<br />
sjuttiofem? Jo, även det har fått ett namn: järneller<br />
diamantbröllop och det är man väl ändå värd<br />
efter trekvarts sekel tillsammans. För Stocken<br />
firades dessvärre inte dessa jubileer, i alla fall inte<br />
enligt vad som finns dokumenterat. Det var först<br />
hundraårsjubileet 1749 som firades. Om detta<br />
går att läsa i jubileumsboken I ett hus på lut från<br />
1999. Och nu ber jag läsaren att hålla tungan rätt i<br />
mun, för nu blir det lite siffror. I boken, som alltså<br />
sammanställdes inför Nationens firande av 350<br />
år 1999, går det att läsa om firandet av hundra år<br />
1749, i en text som skrevs inför firandet av ännu<br />
ett jubileum, det av trehundra år 1949. Han som<br />
skrev denna text hette Axel Axelsson Liljencrantz,<br />
Förste kurator tio år tidigare mellan 1938-39. Är<br />
du med mig ännu? Förträffligt. 1749 var ett år då<br />
Frankrike fortfarande var en monarki och Sverige<br />
hade upphört att vara en stormakt.<br />
På tronen satt Fredrik I, make till Ulrika Eleonora<br />
som i sin tur var syster till Karl XII. Upplysningstiden<br />
var här med höga tankar om vetenskap<br />
och förnuft. På Nationen tycks det dock ha gått<br />
lugnt till. Enligt beslut från 1742 var fest förbjuden<br />
bland landsmännen. Icke desto mindre ska jubileet<br />
ha uppmärksammats den sjunde juni genom tal av<br />
den tillträdande Förste kuratorn Johan Abraham<br />
Lidenius och efterföljande hemförlovning över<br />
sommaren av Inspektor Nils Rosén, medicine<br />
professor. Vad mer finns det att önska? Nog verkar<br />
landsmännen i alla fall nöjda med sin Inspektor<br />
om vi får tro Lidenius kärleksförklaring: “vi bli<br />
Dig så käre”. Visst går det att dra paralleller till<br />
dagens medlemmars kärlek till vår Inspektor, tillträdande<br />
Coco Norén och avgående Tord Ekelöf.<br />
Men visst minskar inte vår kärlek till dem av att<br />
dörrarna till kakel öppnas efter avslutat tal och<br />
EPA-dunken strömmar ut i lokalen.<br />
Var någonstans tal och hemförlovning skett är<br />
för mig något oklart. Det vi idag kallar Nationens<br />
gamla hus byggdes inte förrän 1847. Ett lägligt år<br />
kan man tycka. Ett par år senare var det nämligen<br />
dags igen. Tvåhundra år. Wow. Jag har tyvärr<br />
inte lyckats hitta några förstahandskällor från<br />
detta firande men vi får hoppas att huset fylldes<br />
till bredden och att det redan då började luta. Vi<br />
väljer istället att rikta ögonen mot det efterföljande<br />
jubileet, det som firades 1899. För detta var det<br />
första som uppmärksammade ett halvsekel. Kan<br />
detta vara trendbrotten som förklarar varför vi i<br />
år väljer att fira 375 år? Kanske inte. 250 år är ett<br />
kvarts millennium och att det ägde rum under<br />
det magiska året 1899 gav väl knappast mindre<br />
anledning att fira. Den nya tiden var på väg.<br />
12
nationen<br />
Nästa jubileum på tur var som tidigare nämnt det<br />
som ägde rum 1949, trehundra år. Grattis. Inte så<br />
mycket att orda om. Att inte få fira jämnt sekel<br />
några ynka år efter ett världskrig borde vara en<br />
stadgeöverträdelse om det inte redan var det. Det<br />
var alltså i samband med detta firande som Liljencrantz<br />
skrev om jubileet tvåhundra år tidigare.<br />
Men det är nu det börjar bli riktigt intressant. Det<br />
finns ett jubileum som vi ännu inte har avverkat.<br />
Det jubileum som kan lösa gåtan om varför vi<br />
firar jubileum år 2024. Året vi söker är 1974, året<br />
Nationen valde att fira 325 år med bal och spex.<br />
Hur kom det sig att ett kvartssekel skulle firas när<br />
endast ett (1) halvsekel firats dessförinnan? För att<br />
finna svaret på denna gåta krävs det att vi tittar<br />
på vad som hade hänt på Nationen åren före 1974.<br />
Fem år tidigare, 1969, invigdes det nya huset,<br />
“Betongkroppen”, efter beslut av landskap 1961<br />
där valet stod mellan att bygga ut, riva eller sälja.<br />
Tur för oss att det förra valdes eftersom det senare<br />
hade inneburit att vi hade fått ett nationshus på<br />
en annan plats i Uppsala och hur hade det sett ut?<br />
Att bygga ut var en reaktion på den prognos som<br />
sade att 70-talet skulle innebära en stor ökning av<br />
studenter till Uppsala. Tyvärr blev inte så fallet.<br />
Den stora felkalkyleringen ledde till att de tänkta<br />
gästerna uteblev och de nybyggda lokalerna blev<br />
svåra att finansiera. Detta ledde till uthyrning av<br />
lokalerna till bland annat ett diskotek med start<br />
1973. Den tänkta vaktmästarbostaden fick bli tre<br />
stycken studentbostäder där det sägs ha försiggått<br />
en och annan fest under åren som gick. Sedan<br />
dröjer det alltså endast ett år till att året slår<br />
1974. Ett år som för övrigt alla ABBA-fantaster,<br />
och Blue Swede-älskare, känner väl till. För alla<br />
andra är året förknippat med jubileet som gick av<br />
stapeln den 23 februari. I <strong>Holmiensis</strong> strax före<br />
firandet gör sig det ansträngda läget påmint. För<br />
att klara den ekonomiska situationen krävs det att<br />
vi får “offra en del”, skriver 1Q Peter och syftar på<br />
de nya lokalerna. 2Q påminner om betalningsavgiften.<br />
Det tycks som att ett jubileum var precis<br />
vad som behövdes, lika delar för kassan som för<br />
moralen. Det är väl inte en helt vrickad tanke att<br />
det dystra ekonomiska läget ökade incitamenten<br />
för att högtidlighålla minnet av Nationens<br />
födelse.<br />
Ett kuvertpris på 65 kronor må låta litet i våra<br />
öron men det motsvarar runt 470 kronor i dagens<br />
penningvärde. Bra cash med andra ord. Det är<br />
när allt kommer omkring kanske så enkelt som<br />
att vi har detta att tacka för när vi får fira vårt<br />
375-årsjubileum i år. Låt oss kalla det för att vi<br />
knyter ihop säcken och att bygget av nya huset,<br />
om inte förr, nu äntligen har lönat sig.<br />
Marknadsföringsplansch för 325-årsjubileet<br />
1974. Det bjöds på klassiskt stockholmsk<br />
jubileumsmiddag, spex, dans och släpp för<br />
ett pris av 65 kr. Observera en extra kostnad à<br />
5 kr för den som hämtade ut sina biljetter för<br />
sent.<br />
13
hedersledamoten<br />
Tryck NATIONEN CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
HEDERSLEDAMOTEN<br />
Ali har jobbat oavbrutet på Stockholms nation under sjuttiofem terminer. Det är nog längre<br />
tid än någon av oss alla tänkte vara i nationslivet, men för honom verkar det gått som på<br />
räls. Under dessa terminer har han jobbat 3000 tillfällen och mött 3,5 miljoner besökare.<br />
Han har också hunnit jobba med 2000 engagerade studenter på nationer i form av klubbverk,<br />
kuratorer och övriga som gör nationslivet möjligt. Det låter nästan för imponerande för att<br />
vara sant Och allt detta har han gjort med ett leende på läpparna och avslutade med flaggan<br />
i topp.<br />
Stort tack för ditt engagemang som bidragit till studentlivet i den eviga ungdomens stad.<br />
Några ord från Ali,<br />
Jag föddes i Tehran i augusti 1956 och<br />
kom till Sverige som gäststudent i mars<br />
1975. Direkt efter gymnasiet bestämde<br />
jag mig för att flytta och plugga vidare<br />
utomlands. Av en händelse valde jag<br />
Sverige. För en oerfaren 18-åring som<br />
aldrig hade rest utanför Iran var det<br />
oerhört dramatiskt och spännande att ta<br />
ett så utmanande steg i livet till ett land<br />
som var så olikt Iran i många avseenden.<br />
Efter sex månader svenskstudier började<br />
jag läsa matematik på Matematikum<br />
vilket passade mig bra eftersom jag alltid<br />
haft ett sinne för matematik men också<br />
för att det krävde mindre av det svenska<br />
språket. Efter ett års matematikstudier<br />
påbörjade jag civilingenjörsprogrammet<br />
Teknisk Fysik.<br />
Redan under sommaren 1975, några<br />
månader efter min ankomst till Sverige,<br />
träffade jag Marianne och Terry Carlbom<br />
- ett möte som lett till en oavbruten djup<br />
vänskap. Genom alla introduktioner<br />
i kultur och samhällskunskap samt<br />
vägvisningar har de fått en avgörande<br />
roll för de framgångar jag uppnått. Bättre<br />
tur i livet i kunde jag inte få vid denna<br />
ålder. Första gången jag satte foten på<br />
Stockholms nation var på höstgasquen<br />
oktober 1975. En för mig minnesvärd<br />
sittning där jag var gäst till numera<br />
proinspektor emeritus Terry Carlbom och<br />
introducerades för nationen för första<br />
gången. Mina studier pausades vid ett<br />
flertal tillfällen under åren på grund av<br />
olika händelser och prioriteringar. En<br />
av dessa var intresset för Taekwon-Doträning,<br />
tävlingar, klubbinstruktör<br />
och fyra år som landslagsledare. Jag är<br />
än idag, 43 år efter att jag började träna<br />
i klubben, huvudtränare för Uppsala<br />
Taekwon-Do klubb vilket är en av de<br />
äldsta klubbarna i Sverige.<br />
Efter att ha förskjutit studierna i många<br />
år tog jag slutligen examen år 1994 och<br />
bestämde mig för att det var dags att få<br />
en tydligare inriktning på livet. Att ta<br />
anställning på Ericsson i Stockholm och<br />
gifta mig är två händelser från den tiden<br />
som tyder på det. Efter sex år på Ericsson<br />
blev jag head-huntad som produktchef<br />
till Telia i Uppsala vilka jag stannade kvar<br />
hos fram tills för två år sedan.<br />
Men flera av er känner nog inte igen mig<br />
från Telia eller från Taekwon-don utan<br />
från torsdagskvällarna på Stockholms<br />
nation som vaktchef. Av en händelse<br />
började jag 1985 jobba som ordningsvakt<br />
med huvudfokus på studentnationer,<br />
14
hedersledamoten<br />
Tryck NATIONEN CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
vilka jag innan var frekvent besökare<br />
av. Hösten därefter började jag jobba på<br />
Stockholms nation för att senare under<br />
slutet av 90-talet få ansvaret för säkerhet<br />
och vakteriet på nationen vilket är en roll<br />
jag magiskt nog är kvar i än idag. Fråga<br />
mig inte hur många hälsningar jag får från<br />
föräldrar till<br />
dagens besökande studenter som en gång i<br />
tiden själva var nationsbesökare...<br />
Våren 2004 installerades jag som<br />
hedersledamot på Stockholm nations årliga<br />
januarimiddag. En oförglömlig händelse<br />
i mitt liv, inte minst då det var overkligt<br />
för mig att detta överhuvudtaget kunde<br />
hända mig igen då jag två år innan även<br />
hade installerats på Göteborgs nation som<br />
hedersledamot. Ovanpå allt så fick jag några<br />
år efter även äran att hedras med<br />
guldmedalj av Uppsala kommun för<br />
värdefulla insatser inom Uppsalas<br />
studentliv. En del frågar mig hur en<br />
civilingenjör även kan jobba parallellt som<br />
ordningsvakt. Tydligen har det fungerat och<br />
svaret är helt enkelt kärleken till studentlivet<br />
och rädslan för att lämna den.<br />
HEDERLEDAMOTEN<br />
Som framgått ovan har mitt liv, utöver<br />
familjelivet, stått på tre ben: Mitt<br />
huvudyrke, jobba för studenter och<br />
idrotten. Jag har inom det ena yrket ofta<br />
haft enorm nytta av det andra yrket. Som<br />
ingenjör är man lösningsorienterad. Inom<br />
säkerhetsbranschen blir man tränad på<br />
relationer, konflikthantering och beteende.<br />
Och som tränare är pedagogik, ledarskap,<br />
hantering och utveckling av människor<br />
centralt. Egenskaper jag varit tacksam att<br />
få erhålla och använda mig av under mitt<br />
yrkesliv. Nästan 38 års arbete på nationen<br />
har även gett mig ett enormt kontaktnät<br />
som gett stor nytta under min tid på Telia,<br />
inte minst genom alla kuratorer och övriga<br />
ämbetsmän jag haft glädjen att få arbeta<br />
med under 68 terminer som senare hamnat<br />
i näringslivet. Naturligtvis är alla dessa<br />
år minnesrika med hemskt många roliga<br />
minnen men givetvis även en del tråkiga.<br />
Dock blir oftast endast de goda minnena<br />
kvar hos mig. Det börjar närma sig en<br />
tid att skriva en bok om allt.<br />
Nu när min tid på nationen lider mot sitt<br />
slut är det några enstaka uppdrag, som<br />
Valborgshelgen, kvar. Om någon undrar<br />
om det var bättre förr kan jag säga ’’nja’’.<br />
Nationen har växt och utvecklats i många<br />
avseende under min tid. Jag har haft det<br />
bra under alla tider. Jag vill passa på tacka<br />
alla som jag haft glädjen att jobba med och<br />
trösta med att vi ses på stocken framöver.<br />
Det känns fruktansvärt vemodigt och blir<br />
klart ett tomrum ett bra tag framöver.<br />
Kram, Ali<br />
15
Tryck CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
När då då?<br />
Stockholms Nation<br />
Av Wilhelm Johansson<br />
Vad kom först, Stocken eller sugröret? Skrev<br />
den första kvinnliga studenten in sig på stocken<br />
före eller efter att trafikljuset uppfanns? Ta<br />
vårt quiz baserat på sällskapsspelet ”När då<br />
då” och testa dig själv! Idén är enkel. Underhållningen<br />
likaså<br />
Exempel<br />
Kända personer<br />
och händelser<br />
X) Stockholms nation<br />
grundas<br />
Instruktion<br />
Gör så här:<br />
På tidslinjen under, sätt ut bokstäverna<br />
för de historiska händelser<br />
i förhållande till varandra.<br />
Facit på tidslinjen finns i tidningen<br />
längst bak.<br />
SVAR: Stockholms nation<br />
grundades år 1649<br />
X<br />
tidslinje<br />
16
Tryck uppsalavyn<br />
nationen<br />
NATIONEN<br />
CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
A) Sugröret började användas<br />
HISTORISKA<br />
HÄNDELSER<br />
B) Den första kvinnan, Johanna Lewysohn, skrevs in i Stockholms<br />
nation<br />
C) Tändaren uppfanns<br />
D) Tändstickorna uppfanns<br />
E) Nationen får ett eget hus<br />
Frågor<br />
F) Landskap beslutar om att skänka pengar till Nordvietnam<br />
under Vietnamkriget<br />
G) Det första trafikljuset installeras<br />
H) Insamlingen av donationer under kampanjen STÖDH<br />
(Stockholms öde i dina händer)<br />
17
Tryck nationen CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
RECCEKRÖNIKA<br />
Av: Fabian Fallenius, Terminens recentior <strong>VT24</strong><br />
Det är morgonen innan reccemottagningen.<br />
Klubbverket springer runt i huset och jag sitter än<br />
en gång i bakfickan. “Du har väl skrivit klart din<br />
krönika?”, säger Carolina. Det är nu femte<br />
gången hon påminner mig. Jag har prokrastinerat i<br />
några veckor och deadlinen börjar närma<br />
sig. “Ja såklart” säger jag. “Jag kan skicka den till dig<br />
så får du kolla igenom den”. “Bra, jag<br />
ser fram emot att läsa den” säger hon.<br />
Jag glömmer rätt snabbt bort mitt löfte och börjar<br />
istället prata med Karl om kvällen. Vi ska<br />
vara faddrar på mottagningen. Samtalet för oss<br />
tillbaka till vår egen reccemottagning. Vi båda<br />
konstaterar att vi inte har så mycket minnen från<br />
kvällen. Jag kommer ihåg hur jag både<br />
nervöst och storögt klev in i Landskapsalen. Jag hade<br />
ännu inte fattat att det finns en poäng<br />
med att komma lite efter den utsatta tiden, och var<br />
därför tio minuter tidig. Min bestraffning<br />
blev en följd av trevande samtal på engelska med de<br />
utbytesstudenter som inte heller förstod<br />
sig på starttider.<br />
Jag har sen jag varit liten fått berättat för mig att jag<br />
en dag ska börja plugga i Uppsala. Det<br />
verkade inte finnas så många andra alternativ. En bild<br />
av staden har gradvis växt fram under min uppväxt.<br />
Historierna från föräldrar, mor- och farföräldrar,<br />
morbröder och kusiner har satt sina spår. Ändå<br />
har det sättet jag spenderar min vardag väldigt lite<br />
gemensamt med den stad som förmedlats till mig.<br />
Det har blivit få pluggtimmar på Ofvandahls, inga<br />
körrepetitioner på ÖG och det har inte rökts mycket<br />
pipa på V-Dalas uteservering.<br />
Att tänka tillbaka på hur nationen framstod för mig<br />
som recce känns lite konstigt. Alla salar<br />
verkade så stora, alla personer så etablerade. Alla de<br />
rummen som nu verkar så mycket<br />
mindre. Nu är de stora salarna där kära minnen<br />
trängs och goda vänner sitter dagarna i ända.<br />
Från min egen recceperiod tar jag med mig oroande<br />
få minnen, men väldigt många nya<br />
kompisar. Hoppas ni haft det kul på recceveckorna<br />
och att vi snart syns i bakfickanköket!<br />
Flera personer rullar in i bakfickan och stolarna runt<br />
oss fylls av kompisar. Innan jag flyttade<br />
till Uppsala kände jag ingen av personerna runt<br />
bordet. Många av dem kände eller var<br />
bekanta med varandra sedan innan, men för egen del<br />
lärde jag känna dem alla via nationen.<br />
Vi spenderar alla en övervägande del vår av vakna tid<br />
runt borden i bakfickan. Denna dagliga<br />
rutin har för mig blivit ovärderlig. Att hela min<br />
vardag grundar sig i de beslut som jag tog<br />
för ett år sen kan vara lite svårt att tänka. Om jag inte<br />
hade tackat ja till det där nisse-passet<br />
eller jobbat den där uthyrningen, så hade mitt liv sett<br />
väldigt annorlunda ut.<br />
18
Tryck nationen CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
Om en allians<br />
Av: Paul Lundberg<br />
Det var i Bakfickan jag överhörde en diskussion<br />
om Sverige och Nato. Till skillnad från min egen<br />
uppfattning var de yttrade ståndpunkterna av en<br />
något mer pacifistisk och neutralpositiv karaktär.<br />
Men hör det inte till att vara röd i sin ungdom och<br />
blå i sin ålderdom, tänkte jag sedan. Ty den förre<br />
saknar hjärta och den senare saknar hjärna om man<br />
ska tro den gamla sägningen. Och vem ska hålla den<br />
krigsföraktande fanan högst om inte den nyfikne<br />
studenten?<br />
Men det var ändå med bitter eftersmak jag lämnade<br />
Bakfickan och stegade ut på Drottninggatan. Att<br />
vara röd är ju inte längre detsamma som att vara<br />
Natomotståndare. Man kan ju vara väldigt röd men<br />
det är nog knappt så det räcker längre. Alla vill vara<br />
med i den coola klubben och det gäller säkerligen de<br />
flesta av studenter dessutom. Men kanske har regeringshavarna<br />
begått ett misstag som inte har lanserat<br />
riktade informationskampanjer mot den medvetna<br />
men ack så lättövertalade grupp som kallar sig<br />
studenter. Låt mig därför presentera ett förslag på en<br />
sådan kampanj. Det hade kunnat låta något sånt här.<br />
Tänk dig att du är medborgare och medlem i en<br />
slumpvis vald nation. Låt oss kalla nationen för<br />
Stockholms nation. Stockholms nation har trots<br />
sina många år av krig och stormaktsvälde haft den<br />
stora lyckan och förmånen att undslippa krig i över<br />
tvåhundra år. Inte sedan kriget med den största<br />
nationen, det vill säga den nation som har flest<br />
medlemmar, har Stockholms varit tvungen att med<br />
våld försvara sig själv. Låt oss kalla den nationen för<br />
Norrlands (sorry Norrlands men är man störst får<br />
man stå ut med att bli kallad för ond). I det kriget<br />
förlorade Stockholms den östra delen av sitt territorium,<br />
låt oss kalla den nationen för Värmlands.<br />
Värmlands blev så småningom självständigt men har<br />
ständigt haft olyckan att plågas av Norrlands i och<br />
med den mycket långa gränsen nationerna emellan.<br />
Fram tills för drygt trettio år sedan bestod<br />
det ökända östblocket Stornorrlands av<br />
de närliggande Gästrike-Hälsinglands,<br />
Östgötas och Västgötas nationer. Gästrike-Hälsinglands<br />
och Västgöta har dock<br />
efter uppbrottet anslutit sig till den västliga<br />
alliansen Nationerna Ansvarar<br />
Tillsammans Organisationen. Östgöta har dock<br />
inte tillåtits medlemskap och särskilt inte efter att<br />
Norrlands 2014 annekterade den lilla halvön Östgöta<br />
studentlägenheter. På andra sidan Fyrisån ligger<br />
Gotlands nation som ofta har kallats för världspolis<br />
och som har varit en av de största garanterna för<br />
säkerheten hos alliansens övriga medlemmar. Efter<br />
ett stabilt 1900-tal har dock nationalistiska vindar<br />
börjat blåsa på Gotlands och deras kandiderande<br />
1Q för nästa läsår har nyligen hotat med att<br />
nationen ska lämna Nationerna Ansvarar<br />
Tillsammans Organisationen. Ett stort<br />
huvudbry för de övriga medlemmarna<br />
Snerikes, Smålands, V-Dala, Göteborgs,<br />
Kalmar och Uplands. Inte heller är dessa<br />
nationer helt överens om frågor som<br />
mänskliga rättigheter och styrelseskick.<br />
Kalmar och Uplands har fått återkommande<br />
kritik för att de förtrycker oppositionen inom sina<br />
egna nationer samt att de dessutom har flörtat med<br />
kuratelet hos Norrlands.<br />
Säkerhetssituationen i Uppsala vändes på sin ända<br />
när Norrlands för över två år sedan överraskade<br />
med en fullskalig invasion av Östgöta nation.<br />
Detta förändrade även tongångarna i Stockholms<br />
nation och plötsligt var en övervägande majoritet<br />
av medlemmarna för ett medlemskap i militäralliansen.<br />
Det var dock lättare sagt än gjort. Till<br />
skillnad från Värmlands, som tilläts medlemskap<br />
så gott som på direkten, har Stockholms stött på<br />
patrull. Kalmar och Uplands har tagit tillfället i<br />
akt att ge igen på Stockholms för så gott som alla<br />
punkter på listan för demokratiska ideal som Stockholms<br />
nation kritiserat dem för att inte uppfylla. När<br />
snart två år har passerat har Kalmars slutligen gett<br />
med sig men fortfarande står Stockholms och väntar<br />
på ett godkännande från Uplands.<br />
Efter den här genomgången vänder sig kampanjen<br />
till dig. Tycker du att Stockholms har gjort rätt<br />
som har försökt att gå med i alliansen? Hade du<br />
föredragit ett annat alternativ? Själv tycker<br />
jag inte alltför illa om Stockholms nuvarande<br />
situation. Vi må inte vara medlemmar i<br />
alliansen men vi håller den folkrättsliga<br />
flaggan högst. Vi är främst men har inga<br />
jämlikar. Primus inte pares.<br />
19<br />
19
Kultur och Nöje<br />
Jubileumshelgen<br />
Tryck CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
20
Jubileumshelgen<br />
kuratelet<br />
21
kultur och nöje<br />
Novell om ett Shotglas<br />
Av: Paul Lundberg<br />
Jag mindes ingenting av mitt liv innan jag anlände till<br />
Nationen. Inte heller visste jag vilket år det var men<br />
jag visste att min funktion där på Nationen var av allra<br />
största vikt. Det hade jag förstått eftersom inget annat glas<br />
fick så mycket uppmärksamhet som jag när det väl gällde.<br />
Ingen letade efter de högfärdiga Highballsen, de gräsliga<br />
Grogglasen och framför allt inte de vinglande Vinglasen<br />
när det som för alltid varit mitt hem fylldes till bredden.<br />
Då var det mig de kom efter.<br />
Oftast låg jag fint och prydligt i en blå back bland mina<br />
likar och gjorde mig redo att kramas om av en hand som<br />
bara kunde ägas av en student. Handsvett och skärsår<br />
förvisso, men MacBook-lena fingertoppar och i övrigt<br />
oklanderliga handlovar vittnade om en vardag i skydd<br />
från det oförlåtliga svenska vinterhalvåret. Men låt mig<br />
återgå till saken. Det var alltså mellan dessa blå backars<br />
väggar jag trivdes bäst. Inte alltför sällan tycktes jag<br />
dessvärre hamna på andra platser än i just dessa backar.<br />
En gång tillbringade jag en uthyrningshelg på glashyllan<br />
i Bakfickan, den mittemot dryckeskylarna innan jag på<br />
en städsexa åter togs upp till köket på övervåningen. En<br />
annan gång hamnade jag under diskmaskinen efter att ha<br />
sparkats runt som en och annan fotboll efter fritt fall från<br />
diskbänken. Att ligga där var rena rama tortyren. Genom<br />
vattenledningarna kunde jag höra ylandet från en sån där<br />
mallig Bakfickantallrik av djupare modell. Han låg med<br />
ansiktet in mot väggen under en annan diskmaskin och<br />
skrek något förfärligt under dagarna. Under nätterna grät<br />
han istället och klagade på sin tennisarmbåge. Jag låg och<br />
önskade att han hade kunnat få vara lite tystare men det<br />
kanske var orättvist att önska från en tallrik.<br />
Visst hade man kunnat tro att ett sådant elände inte<br />
skulle kunna hända ett stackars glas mer än en gång. Men<br />
för var dag som gick blev vi allt färre och givetvis ökade<br />
då den individuella sannolikheten att hamna under<br />
diskmaskinen i diskens hetta. Vilket alltså återigen hade<br />
hänt mig. Det var i början av januari detta år. Minusgraderna<br />
hade bytt ut varandra och snön låg vit utanför<br />
nationens fönster. Det var nu mer än en månad sen och<br />
snön hade blivit slask. Jag försökte trots detta hålla mitt<br />
lilla humör uppe. Men jag började bli allt mer osäker på<br />
att räddningen skulle komma.<br />
Efter veckor av tristess och nyhetstorka var det i förra<br />
veckan jag överhörde 3Q Sophie diskutera min sort med<br />
sin vanliga pragmatism. Det<br />
var en lugn förmiddag<br />
alldeles före lunchrushen.<br />
Jag hade väckts av att<br />
steg återigen fyllde golven<br />
i huset, tecken på liv.<br />
Utanför hade bilarna säkert<br />
fyllt Drottninggatan sedan<br />
många timmar tillbaka.<br />
Men något sådant världsligt<br />
intresserade mig måttligt,<br />
knappt 2 centiliter, och jag<br />
brukade således sova igenom<br />
stadens brus i den bland oss<br />
glas överenskomna snoozen.<br />
Men när gemene student<br />
vaknade hade tiden sedan<br />
länge runnit ur timglasen<br />
och ett sista gäsp kunde höras<br />
från glashyllan. Så inleddes<br />
de flesta dagar och i synnerhet<br />
den senaste månadens. Ty där<br />
under diskmaskinen av typen<br />
huvmaskin i det gamla kökets<br />
östra hörn, där kunde ingen<br />
höra mig skrika.<br />
22
kultur och nöje<br />
Inte minst 3Q Sophie som alltså i förra veckan<br />
diskuterade inköp av nya shotglas. Nya shotglas?<br />
Jag visste knappt vad som var in och ut. Hur<br />
kunde någon ha mage att vilja ersätta oss efter allt<br />
det hårda slit vi ställt upp med. Jo, fick jag snart<br />
höra av Såsskeden, han som låg gömd in i hörnet<br />
under den andra diskmaskinen och var närmre<br />
Sophie, att av oss tusen bröder och systrar som<br />
en gång anlänt till nationen inlindade i vacker<br />
bubbelplast återstod nu endast nittio. Nittio?<br />
NITTIO? Nej, nu brinner Hjälmaren, Sahara<br />
töms på sand och Dolly Parton lägger sig på<br />
mage. Och tro mig när jag säger att jag önskar att<br />
det tog slut där. Men icke. De slänger er i soppåsarna.<br />
Soppåsarna? Vilka då? Ja de vid vattenstationerna,<br />
sade Såsskeden. Gästerna slänger er där.<br />
Men alla de som är särskilt avsatta att leta efter<br />
oss, varför inte ge oss till dem? Till detta hade<br />
Såsskeden inget svar utan han vände sig bort från<br />
mig, intog position lilla skeden och somnade om.<br />
Aldrig någonsin hade jag känt mig så ensam och<br />
bortglömd som under sekunderna som följde.<br />
Men som en skänk från ovan drog en vindpust in<br />
från kakelbaren, stark nog att överföra en gnutta<br />
rörelseenergi till den gula pingisbollen, han med<br />
pingislunga, som hade legat invid ena diskmaskinsbenet<br />
halvannan decimeter ifrån mig. Bollen<br />
började rulla mot mig, med en gradvis ökande<br />
fart och innan jag visste ordet av träffade han mig<br />
mot ett smack i ena sidan. Nu snurrade även jag<br />
och golvet blev till tak ett dussin gånger innan jag<br />
åter saktade in och förblev stilla.<br />
Långsamt öppnade jag ögonen och stängde dem<br />
snabbt igen. Ljus. Aldrig har jag sett ett sådant<br />
ljus. Skenet kom från taklampan men hade lika<br />
gärna kunnat vara solen själv. Fotsteg hördes.<br />
Närmre. Och närmre. Nu lyftes jag upp. Jag var<br />
Ikaros och jag färdades snabbt mot solen. Jag<br />
samlade kraft och tog sats. Ett snabbt kast och<br />
sedan flög jag. Knappt två meter. Jag landade i<br />
något blått och hårt och slog i olika väggar i alla<br />
de fyra riktningarna. Sedan tystnad. Var har du<br />
varit? frågade någon intill mig. Jag hade förvisso<br />
varit borta länge men aldrig skulle jag kunna<br />
glömma den vackra stämma som den hos ett<br />
shotglas.<br />
Ute och letat information, svarade jag. Vi kommer<br />
att få nya kompisar.<br />
23
nationen<br />
Tiktok på Stocken<br />
Av: Paul Lundberg<br />
Den trendigaste av appar, Tiktok, har på allvar tagit över<br />
scenen när det kommer till marknadsföring. Politiker,<br />
företag, organisationer och privatpersoner trängs<br />
allihopa för att locka likes och spridning. Vi som har<br />
vågat vägra Tiktok har väl ett ganska bra tag nu låtit<br />
som den där nyhetsankaret som starkt hävdar att datorn<br />
aldrig kommer att kunna ersätta boken vad gäller lagring<br />
av information. Nåväl, varför jag skriver om detta nu<br />
är för att Stockholms nation sedan ett tag tillbaka har<br />
pånyttfötts i sitt engagemang på Tiktok. Tidningen har<br />
pratat med Olivia Högstedt Petersén, utskänkare på<br />
Nationen. I höstas var hon med och startade kontot<br />
“Tiktoktorsdag”, ett koncept som bygger på att det varje<br />
torsdag läggs upp ett klipp för att tagga till såväl gäster<br />
som personal. Klippen är ofta inspirerade av pågående<br />
trender, har jag fått förklarat för mig. Men frukta inte.<br />
Även äldre trender får vara med. Som Lennart Jähkels<br />
klassiska discodans i Pistvakt från 1998. Olivia berättar<br />
att idén om ett Tiktokkonto föddes när de redan hade<br />
spelat in ett antal videos som tidsfördriv innan klubbens<br />
öppnande. Numera är förberedelserna noggranna och<br />
målsättningen är alltid att ha en färdig idé innan passet<br />
börjar. “Vi brukar bara ha nån kvart på oss att spela in<br />
den, så om ingen kommit på nåt innan dess får det bli en<br />
Tiktok nästa vecka istället. Vi säger alltid att alla måste<br />
kolla idéer till nästa vecka men det har hänt typ en gång”,<br />
berättar Olivia.<br />
Huruvida klippen får någon effekt på gästerna är svårt<br />
att avgöra, antalet visningar följer ett jämnt mönster och<br />
det stora genomslaget har ännu uteblivit. Olivia gissar<br />
dock att många av gästerna får upp Tiktoksen innan<br />
de kommer till klubben: ”Algoritmen är ju smart på det<br />
viset.”<br />
The hesitant fiancée-trenden i<br />
stockholmsk tappning av kontot Tiktoktorsdag.<br />
24
Nationen<br />
Jag stämmer också träff med Florian Randes,<br />
mannen bakom Tiktokkontot “Flomaran”. Där<br />
lägger han ut klipp där han filmar personer i sin<br />
omgivning som har på sig vad som i vissa kretsar<br />
kallas för “konsultoutfit”. Särskilt iögonfallande<br />
brukar vara “konsultdojorna” som går under<br />
namn som “lakritsbåtar”, “läderlansar” och<br />
“krokodiler”. Det är Florian själv som i realtid<br />
diskuterar utstyrslarna med en röst som mest<br />
påminner om fotbollskommentatorn Niklas<br />
Holmgrens. Florians relation till Tiktok är<br />
kluven. Han berättar att han blev avstängd från<br />
appen när han gick i gymnasiet för att ha postat<br />
regimkritiska inlägg om Kinas regering. När han<br />
laddade ned appen igen var det mer som ett sätt<br />
att göra revansch på snarare än att han hade en<br />
klar idé över vad han skulle lägga ut. Florians syn<br />
på konsulter är även den något ambivalent: “Jag<br />
hyser nog lite agg, men bara av avundsjuka. För<br />
innerst inne vet jag att det är konsulterna som<br />
bär vårt samhälle på axlarna.” Han tror också att<br />
denna syn delas av hans följare: “Någonting som<br />
tidigare setts som en onåbar guldstandard tas ner<br />
på jorden när man kritiserar deras kläder.” Och<br />
nog skulle man ändå vilja påstå att genomslaget<br />
har kommit för Florians del. Hans klipp når<br />
upp mot ett par hundra tusen visningar och<br />
kommenteras av hundratals. Florian avslutar<br />
intervjun med att berätta att han tänker på<br />
konsultyrket som ett slags “the american dream”<br />
där det enda som krävs är “vilja, målmedvetenhet<br />
och ett par riktigt stekiga läderdojor”. Man<br />
skulle dock kunna fråga sig om det inte är just<br />
den framgångsrike Tiktokaren som lever den<br />
drömmen.<br />
Många av Florians klipp är inspelade<br />
på Nationen. Här är ett klipp från<br />
Bakfickan.<br />
25
Tryck CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
När<br />
BILDCOLLAGE<br />
då då?<br />
Facit<br />
A.<br />
Sugröret börjar<br />
användas<br />
Sugrör användes redan<br />
3000 år f.kr<br />
C.<br />
Tändaren uppfanns<br />
Tändaren konstruerades och<br />
slog igenom före tändstickan. De<br />
första tändarna var flintlåspistoler<br />
som byggde på det urgamla<br />
sättet att antända brännbart<br />
material genom att slå flinta mot<br />
järn. En av de allra första pistoler<br />
som byggdes om till tändare konstruerades<br />
av den tyske kemisten<br />
Johann Wolfgang Döbereiner,<br />
1823<br />
D.<br />
Tändstickorna<br />
uppfanns<br />
De första ”alltändartändstickorna”<br />
togs fram av<br />
den engelske kemisten<br />
John Walker 1826-1827<br />
A<br />
X<br />
tidslinje<br />
C<br />
D<br />
26
E.<br />
Nationen fick ett<br />
eget hus<br />
När fick nationen ett eget<br />
hus, 1848<br />
Tryck CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
G.<br />
Det första<br />
trafikljuset<br />
instalerades<br />
Det första trafikljuset installeras,<br />
1868<br />
B.<br />
Den första kvinnan,<br />
Johanna Lewysohn,<br />
skrevs in i Stockholms<br />
nation<br />
1873 skrevs den<br />
första kvinnan, Johanna<br />
Lewysohn, in i<br />
Stockholms nation<br />
F.<br />
H.<br />
Landskap beslutar om att<br />
skänka pengar till Nordvietnam<br />
under Vietnamkriget<br />
Landskap beslutar om att skänka<br />
pengar till Nordvietnam under<br />
vietnamkriget<br />
Donationen uteblev efter det<br />
ansågs strida mot stadgarna och<br />
Nordvietnam har fortfarande inte<br />
fått något annat än tomma löften,<br />
1967<br />
Insamlingen av<br />
donationer under kampanjen<br />
STÖDH (Stockholms<br />
öde i dina händer)<br />
Insamlingen blir en succé och<br />
kulmineras av försäljningen av<br />
Carl Larssons akvarell ”Esbjörn<br />
som tänkare”. för 3 miljoner<br />
kronor, 1980<br />
E<br />
G<br />
B<br />
F<br />
H<br />
27
Studentmat från 1600-talet<br />
Av: Adam Dobos<br />
Korvstroganoff med ris, makaroner med köttbullar och kebabrulle på Rosa Pantern är<br />
exempel på typisk nutida studentmat. Men vad åt de studenter som grundade Stockholms<br />
Nation för 375 år sedan? Här kommer två exempel på vad de kan ha ätit. Det första är<br />
inspirerat av ett recept i En gammal svensk kokbok (1990) och det andra har jag kokat ihop<br />
själv baserat på de råvaror som ingick i kyrkoherden Olaus Sebastianis<br />
livsmedelsförsändelse till två östgötska Uppsalastudenter år 1644.<br />
Ärtröra med<br />
torkad gädda<br />
Vattusoppa med<br />
lök<br />
Du behöver (för 2 portioner):<br />
• 2 små gula lökar<br />
• 5 ägg<br />
• 2 tsk salt<br />
• En liter vatten<br />
• Knäckebröd<br />
• Smör<br />
Gör så här:<br />
1. Salta och koka upp vattnet<br />
2. Skala lökarna<br />
3. Vispa ett ägg och rör ned i det<br />
kokande vattnet tillsammans med<br />
lökarna. Låt sjuda i 5 minuter.<br />
4. Pochera de resterande äggen i<br />
vattnet och låt koka tills gulan blivit<br />
hård.<br />
5. Servera soppan tillsammans med<br />
knäckebröd och smör.<br />
Du behöver (för 2 portioner):<br />
• 250 g torkade gula ärtor, blötlagda<br />
över natten<br />
• 2 liter vatten<br />
• 2 gäddfiléer<br />
• 1 dl salt<br />
• Bröd<br />
• smör<br />
Gör så här:<br />
1. Blanda saltet med 1,5 liter vatten tills<br />
saltet löst sig till ett saltlag<br />
2. Lägg gäddfiléerna i saltlaget och låt<br />
ligga i 2-3 dagar<br />
3. Häng upp gäddfiléerna på ett torrt<br />
ställe och låt hänga tills de blivit torra<br />
och frasiga<br />
4. Koka upp ärtorna i 0,5 liter vatten och<br />
låt koka under omrörning i 1 timme<br />
eller tills det har blivit till en mjuk röra.<br />
5. Servera ärtröran på en tallrik tillsammans<br />
med gäddfilé, bröd och smör.<br />
Tips: Bre ut ärtröran på brödet och lägg<br />
gäddan ovanpå för en frasig och krämigsandwich!<br />
28
2Q<br />
Rebecca Ander<br />
Tryck Kuratelet CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
Jävlar, har du orkat läsa såhär långt? Imponerande! Det här är min första<br />
spalt som jag skriver som Andre Kurator, så jag vet inte riktigt vad som ska<br />
finnas med men jag ska göra mitt bästa. Vi kan börja med en snabb introduktion.<br />
Jag heter Rebecca Ander och är 21 år gammal (men jag pendlar<br />
mellan att bete mig som 15 eller 45). Jag är uppväxt i Täby kyrkby, vilket<br />
är ungefär hälften kossor och hälften pensionärer en 20 minuters tågresa<br />
från Stockholm. Jag är er nya Andre Kurator vilket jag trodde skulle<br />
innebära att jag har ansvar för ekonomin, vilket delvis stämmer, men<br />
jag sitter främst i telefonkö. Om man vill komma förbi och lyssna på en<br />
rant om skatteverkets orimliga väntetid på 90 minuter är min dörr alltid<br />
öppen! När jag inte befinner mig här i vårt fina hus på lut tycker jag om att<br />
sticka, kolla Taylor Swift edits på Tiktok och sova bort mina bekymmer. Jag<br />
vill också passa på att tacka för det fina förtroende ni har gett mig genom att<br />
välja mig till er Andre Kurator, jag lovar att jag ska göra mitt bästa.<br />
Puss, kram och allt däremellan.<br />
3Q<br />
Sophie Hamilton<br />
Kära <strong>Holmiensis</strong>-entusiaster!<br />
Terminen har dragit igång i raketfart efter en välbehövlig julledighet<br />
hemma med familjen. Vad är det då som har hänt sen vi hördes sist?<br />
Jo, innan vi öppnade verksamheten igen roade vi oss heltidare med att<br />
olja golvet (ni har nog inte sett det men det var väldigt fint en dag), vi<br />
har fått nya ansikten på kontoret som nu börjar bli varma i kläderna.<br />
Under terminens första landskap valdes även min efterträdare till<br />
Tredje Kurator, Sakarias Hanssen. Stort grattis till dig! Nationen kommer<br />
att vara i trygga händer under nästa år.<br />
I skrivande stund har STHLM-veckan gått av stapeln! Efter en fartfylld<br />
Reccepemottagning, sprudlande kärlek under torsdagsklubben och en<br />
hejdundrande Bellmansgasque känner jag mig rätt mörbultad. Det är dock<br />
ingen tid för vila då det vankas jubileumshelg om en vecka, följt av Marspexet någon vecka därpå.<br />
När jag pratat med tidigare heltidare har de alltid sagt, håll ut hösten och vänta in våren för det<br />
blir så mycket lugnare och man hinner andas. Jag vet inte riktigt i vilken dröm de har levt i för jag<br />
tror det kommer först i juni. Skämt å sido, jag är väldigt taggad på min sista tid som heltidare och<br />
jag hoppas se många av er på terminens alla evenemang!<br />
Ha det gött!<br />
29
Barmästare<br />
Alice Alexandersson<br />
Tryck kuratelet CMD+Shift<br />
för att<br />
Kuratelet<br />
ändra text<br />
Kära <strong>Holmiensis</strong>-läsare. Mitt namn är Alice Alexandersson och jag är nationens<br />
Barmästare för verksamhetsåret 2024. En snart 24 år gammal Täbytös som<br />
huserat i Uppsala sedan sommaren 2020, och på nationen sedan höstterminen<br />
2021.<br />
Året har startat i ett rasande tempo, och trots att jag enbart suttit som<br />
Barmästare i 51 dagar, har vi redan hunnit med 7 Torsdagar, 1 SuperStor-<br />
Stock, Januarimiddagen, STHLMS-veckan och en hel drös med uthyrningar.<br />
Stor eloge till alla som varit med och gjort det möjligt!<br />
Än så länge har allt flutit på rätt smärtfritt, fram tills förra veckan då jag hade<br />
min första spritkris - något jag helst undviker att uppleva igen. Satan vad ni<br />
dricker tequila!<br />
Härnäst har vi ett 375-årsjubileum och ett Marsspex att se fram emot. Dessutom<br />
ställer vi snart (6 veckor) om till sommartid - halleluja!<br />
Vill också skicka med en eloge till mina kollegor som får denna skutan att gå runt - ni är<br />
fantastiska och jag ser fram emot kommande termin eller år med er (trots att ni ibland<br />
retar gallfeber på mig). Är spänd på att se vad för hyss vi kan tänkas hinna med under tiden<br />
framöver!<br />
Jag hoppas att vi ses Torsdagsklubben, under Jubileums- eller Marshelgen!<br />
Restaurangchef<br />
Filip Redaelli<br />
Hej alla kära läsare! I skrivande stund sitter jag i verksamhetskontoret och<br />
tittar över på mina kollegor. Några nya och några gamla. Även om det för oss<br />
heltidare inte riktigt känns som att vi klivit in på en ny termin så har vårterminen<br />
äntligen kommit och med den en massa spännande och roliga saker.<br />
Till att börja med vill jag ägna denna spalt åt att tacka av Hugo, CJ och<br />
Matilda som klivit av under julen, jag hoppas verkligen ni trivs, Matilda<br />
och CJ, med era nya jobb i Stockholm och att Hugo fortsätter komma<br />
och terrorisera mig på kontoret om så bara ibland. Jag tror inte jag hade<br />
klarat min första termin som restaurangchef utan er hjälp och dessutom<br />
så tror jag aldrig Lund kommer vara densamma utan er. Med detta vill<br />
jag även välkomna in de nya, Rebecca, Alice och Julia som redan efter bara<br />
några veckor kommit in som en frisk bris på kontoret där ni spridit en hel<br />
del bra och rolig energi! Jag ser fram emot att spendera den här terminen<br />
med er och jag tror att ni kommer göra ett fantastiskt jobb!<br />
Som en liten avslutning vill jag bara uppmana alla er läsare att gå in och kolla<br />
på Holmianas instagram eftersom det händer en hel del med våran torsdagsrestaurang!<br />
30
Bakfickanchef<br />
Julia Linnér<br />
Hej alla kära ämbetsmän och medlemmar!<br />
Tryck kuratelet<br />
Kuratelet CMD+Shift<br />
för att ändra text<br />
Mitt namn är Julia Linnér och jag är nationens nya Bakfickanchef! Jag är 23<br />
(24 beroende på när ni läser detta) och kommer från hälsans ö, Lidingö.<br />
På fritiden älskar jag att hänga längst in i kakel under vår fantastiska<br />
torsdagsklubb och sen självklart bakishänga i Bakfickan, i hopp om att<br />
försöka lindra den kemiska ångesten från gårdagen.<br />
Efter drygt en månad som Bakfickanchef, och en äggkris rikare har jag<br />
äntligen börjat landa i rollen. Jag har lärt mig den hårda vägen att INTE<br />
glömma köpa ägg inför brunchen som vi har på lördagar, då blir det att gå<br />
upp tidigt och köpa 150 ägg, något jag helst inte gör igen. Det känns otroligt<br />
roligt med alla mina nya kollegor och en ny meny, som jag hoppas faller er i<br />
smaken. Vodkapastan har i alla fall sålt som smör, väldigt kul tycker jag! Om<br />
ni funderar på vad ni ska äta i Bakfickan skulle jag rekommendera kyckling och<br />
ajvar-paninin, vodkapastan och tryffelburgaren på kvällen. Hoppas det smakar!<br />
Terminen startade med en härlig Bakfickankickoff som blev lyckad, om jag får säga det själv.<br />
Stort tack till mina älskade mästare som var med och gjorde den möjlig och lugnade mina<br />
nervösa nerver. I skrivande stund sitter jag och planerar mästarkickoff som blir av ikväll,<br />
som jag tror kommer bli riktigt rolig. Jag ser verkligen fram emot vad denna termin har att<br />
erbjuda och hoppas och tror jag kommer göra ett bra jobb som er nya Bakfickanchef. Jag<br />
längtar till att få spendera mer tid i Bakfickan, umgås med mina underbara mästare och<br />
verkare, och få spendera lite för många timmar med mina kollegor på kontoret, och självklart<br />
hitta på nya recept till vår meny. Tack frukostverket, dagverket, kvällsverket och alla<br />
mästare för en fantastisk terminsstart!<br />
ÖPPETTIDER I BAKFICKAN<br />
FRUKOST mån-fre 07:30-10:00<br />
DAGVERKSAMHET mån-fre 11:00-16:00<br />
KVÄLLSVERKSAMHET tis-lör 17:00-00:00<br />
BRUNCH lör 11:00 -15:00<br />
31
KALENDARIUM<br />
Vårterminen 2024<br />
22 Mars<br />
23 Mars<br />
28 April<br />
29 April<br />
30 April<br />
1 Maj<br />
13 Maj<br />
17 Maj<br />
18 Maj<br />
19 Maj<br />
1 Juni<br />
6 Juni<br />
Marsslabb<br />
Marsgasque<br />
Skvalborg<br />
Kvalborg<br />
Champagnegalopp<br />
Majmiddag<br />
Tredje Lagtima Landskap<br />
Vårslabb<br />
Vårbal<br />
Vårbalsbrunch<br />
Inspektorsskiftesbal<br />
Nationalborg<br />
stockholmsnation.se