02.05.2024 Views

Nya Phosphoros 2024 #2

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ah<br />

Tjena<br />

Redaktionen har gått från en till två. Jag (Elisa) har nämligen<br />

fiskat upp en tysk som jag kan ha vid min sida. Sedan vår<br />

första vårbal, då Manuel höll mig upprätt på väg uppför<br />

Carrobacken till soluppgången, har vi haft ett orubbligt<br />

vänskapsband. Nu har vi även beslutat oss för att ta vår<br />

relation till nästa steg. Nämligen att bli redaktörer ihop.<br />

Tillsammans är vi en mycket nyfiken duo, som inte nöjer<br />

sig med endast ytliga sanningar. Vi tar vårt journalistiska<br />

uppdrag på största allvar och vill verkligen gå Under Ytan på<br />

de mest brännande frågorna i vår samtid. Därför har vi<br />

undersökt bland annat vad de blivande kuratorerna gömmer<br />

undan, hur man får det att sluta klia och vem som är fun,<br />

single and ready to mingle bland ÖG:s aktiva (samt bland<br />

andra relaterade livsformer från Östergötland).<br />

Just nu är det mycket att göra. Det är valborg, tentor och<br />

en helt ny säsong av Gift vid första ögonkastet som man<br />

måste hålla sig i fas med. Det är lätt att bli stressad. Således<br />

rekommenderar vi att ni andas ut och tar er en välförtjänta<br />

paus genom att läsa er favorittidning. Som ni såklart håller i<br />

handen just nu! Vi finns här för er. I vått och torrt. Denna<br />

gången blir det mest vått!<br />

Blubb, blubb,<br />

Elisa och Manuel


Innehållsförteckning<br />

Kurator- och klubbmästarspalter<br />

Landskapskallelse<br />

ÖG:s hetaste singlar<br />

ÖG:s hetaste sniglar<br />

Under ytan på 2Q och 4Q electi<br />

Oängen Blue<br />

Att simma på en tågstation<br />

ÖG till undsättning<br />

Under ytan på studentsången<br />

Innehållsföretckning


I skrivande stund står en Spendrupslastbil utanför<br />

mitt kontorsfönster. Ett tjugotal ämbetsverkare<br />

och mina kuratorskollegor är i full fart med att<br />

lasta in sex ton öl, cider och sprit inför det<br />

stundande Valborg. Jag hade naturligtvis tänkt<br />

hjälpa till, folklig, godhjärtat, etc. som jag är. Men<br />

universum hade andra planer.<br />

Mina redaktörer Elisa och Manuel står just<br />

nu lutade över mitt skrivbord. De har inte sagt ett<br />

ord utan har bara räckt mig ett kuvert. Manuels<br />

blick, som alltid är fullt av värme och vänlighet, är<br />

iskall. Elisa trummar med fingrarna på mitt<br />

skrivbord, hennes 15 HP i härskarteknik gör sig<br />

påtagliga. Med darrande händer öppnar jag<br />

kuvertet:<br />

Men i sanningens namn har jag inte mycket<br />

skvaller att delge, men jag kan åtminstone bjuda<br />

på några hemligheter om mig själv.<br />

En hemlighet jag ruvar på är att jag brukar<br />

lyssnar på jävligt skeva ASMR-videos för att<br />

somna. En återkommande favorit är en video där<br />

en språkstudent förklarar det internationella<br />

fonetiska alfabetet i 50 minuter. Hemskt nischat,<br />

jag vet. En till hemlighet är att jag och min 3Q<br />

Elise främst kommunicerar genom att jama mot<br />

varandra (vi brukar leka att vi är två söta<br />

kattungar). Min tredje hemlighet är att jag har<br />

västgötskt blod i mig, och det måste vara skälet till<br />

min fjärde hemlighet: jag tycker VG har det<br />

finaste nationshuset.<br />

Så där. Katten är ute ur säcken, som<br />

amerikanerna säger. Huruvida dessa ej längre<br />

hemliga hemligheter kommer bli skälet till någon<br />

slags häxjakt mot mig återstår att se. Men för<br />

tillfället lämnar jag er med något som absolut inte<br />

är en hemlighet: Kära östgötar, ni är bäst.<br />

Er öppna bok till förste kurator<br />

Hugo Jonsson<br />

Vi vet vad du gjorde på Kräftskivan. Skriv din<br />

kuratorsspalt. Temat är ”under ytan”.<br />

Helvete.<br />

”Under ytan”. Det råder inga tvivel att mina<br />

kalkylerande redaktörer valt ämnet för att komma<br />

under ytan på oss kuratorer via kuratorsspalten.<br />

Återigen har <strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> förvandlats till en<br />

plattform för att luska fram så mycket skvaller<br />

som möjligt.


Kära Östgötar!<br />

Det här är min sista kuratorsspalt! Det innebär att jag<br />

numera befinner mig i perioden ’Den sista …’ och innan<br />

jag vet ordet av det kommer jag även ha gjort mitt sista<br />

representationsuppdrag, betalat min sista faktura och<br />

tjatat på mina kollegor en sista gång. Det känns<br />

märkligt för detta år har gått sjukt fort och det känns<br />

som att jag nyss klev på som 2Q.<br />

Jag ska erkänna att jag har suttit och funderat ett<br />

bra tag på vad jag ska skriva om på temat ’Under ytan’<br />

och det enda som dyker upp i mitt huvud är låten<br />

’Under ytan’ av Uno Svenningsson. Varför den gör det<br />

vet jag inte, för det är inte en låt jag någonsin medvetet<br />

spelat upp. En låt som jag däremot lyssnat mycket på är<br />

låten ’Vågorna’ som också är en låt av Uno<br />

Svenningsson, men det är dock inte hans version jag<br />

har lyssnat på, utan Sabina Ddumbas version som hon<br />

framförde i ’Så mycket bättre’. Vart vill jag komma med<br />

den här informationen kan man fråga sig. Svaret är: jag<br />

vet inte, men som avslutning på denna sista<br />

kuratorsspalt så slänger jag även in tre korta fakta på<br />

temat ’Under ytan’. Visste du till exempel att valhajen är<br />

världens största fisk, att 40 % av jordens befolkning bor<br />

nära hav och att sjögräs kan bli upp till 1,5 meter långa.<br />

Tack och adjö och varma hälsningar,<br />

Emma Andersson, Andre kurator<br />

Kära östgötar,<br />

Året är 2022. Solen skiner, fåglarna kvittrar och ett<br />

tappert klubbverk har kravlat sig upp ur sina sängar tre<br />

timmar efter att de gick och la sig. Det vankas<br />

champangefrukost! Harald har tagit med två flaskor<br />

bubbel och ett knippe med rädisor för att ladda upp inför<br />

dagen, och vi sitter alla tillsammans på Trädgårdsgatans<br />

innergårds kalla bänkar och knaprar huttrande på de<br />

rovor som tydligen var den enda frukosten som morgonen<br />

erbjöd. Det är kollektiv misär på bästa möjliga vis. Kl 09<br />

befinner vi oss på plats på nationen och kl 09:15 måste vi<br />

avbryta langningen av varannan vatten för att Erik ska gå<br />

och lägga morgonens första bakisspya. Vi är hemma kl 22,<br />

då hoppar jag in i min korredusch med kläderna på och<br />

mitt hår luktar champagne i minst en vecka framöver. Allt<br />

är i sin ordning.<br />

Valborg <strong>2024</strong> kommer bli mitt tredje valborg, men<br />

jag kan med gott samvete säga att inget någonsin kommer<br />

slå mitt första. Om jag ska gå under ytan på hur det är att<br />

jobba valborg så kan jag inte säga något annat än att det<br />

suger när man gör det, men när man ser tillbaka på det<br />

gör man det inte med något annat än ren kärlek. Jag<br />

hoppas att detta år bjuder oss på fler fina minnen och mer<br />

kärlek, men färre rädisor.<br />

Er trogne,<br />

Tredje kurator Elise Ambec


Kära Östgötar!<br />

Ja ni, terminen springer från oss allihopa kan jag tänka.<br />

Valborg står, i skrivande stund, runt hörnet och Nationens<br />

fokus ligger på att få ett så grymt valborg som bara möjligt.<br />

Därför tycker jag att temat för denna tidning är otroligt<br />

passande på ett oväntat sätt. För det är under ytan (det som<br />

ingen av gästerna på valborg ser) där allt som är<br />

valborgsfirandet på Östgöta nation skapas av verkare med ett<br />

brinnande engagemang. Engagemang som antagligen inte alls<br />

kommer att vara i tankarna på de som besöker nationen<br />

under valborgshelgen. Det kan kännas tufft när man lägger<br />

fram det på det sättet, men utan er hade det aldrig varit<br />

någon valborgsfirande överhuvudtaget och den kollektiva<br />

glädjen som valborg skapar har varenda sliten arbetare rätt att<br />

ta cred för. Det ni alla gör för alla studenter i Uppsala är<br />

ovärderligt!<br />

Hälsningar<br />

Fjärde kurator Simon Larsson<br />

Kära Östgötar!<br />

Vid skrivandets stund sitter jag i sängen hemma och<br />

svarar på en massa valborgsfrågor (obs. klockan är 22:47<br />

på en onsdagskväll). Vem visste att man skulle behöva<br />

sitta och skicka scheman och kostnadskalkyler i sin<br />

pyjamas när man blev heltidare? Men men, det var ju<br />

faktiskt jag som skickade min ansökan till posten och får<br />

lite stå mitt kast.<br />

Just nu står det väldigt stilla i mitt huvud på saker att<br />

skriva om men jag kan väl ta upp lite saker som jag älskar<br />

med ÖG och hoppas att ni alla håller med mig.<br />

1. Att alla hälsar på varandra! Oavsett vad så får man<br />

alltid ett hej från alla ämbetsverkare som springer<br />

förbi än i huset.<br />

2. Att våran mat är så otroligt god! Varesig det är fikets<br />

pastasallad, pubens “Schysta lökar” eller östergyllens<br />

“senaste tema-mat”, till och med klubbens Panpizza<br />

vegetarisk gastro är underbar!<br />

3.Att vi alla kollektivt tycker att det är okej att skrika<br />

ÖSTGÖTAR och AHHH TJENA på sittningar.<br />

Asch, hoppas ni fått ett litet lyft i vardagen med mitt<br />

inlägg. Nu ska jag svara Diskopunk om vilken höjd det är<br />

på scenen och ge Red bull den exakta siffran på hur många<br />

drinkar vi ska sälja.<br />

Kram<br />

Philip<br />

Er klubbmästare


Kära östgötar!<br />

Härmed kallas samtliga av er till<br />

vårterminens andra lagtima landskap den<br />

14 maj kl. 17.30 i Stora salen. Därefter<br />

bjuds det på en traditionsenlig sexa.<br />

Föredragningslista finnes på anslagstavlan<br />

samt på hemsidan.<br />

Hugo Jonsson, förste kurator


ÖG:S HETASTE<br />

SINGLAR<br />

Axel Gjessing<br />

Vad har du att erbjuda en partner?<br />

En god kopp kaffe. Har en kvarn som jag köpte på ett möbellager i<br />

Rosersberg och en påse etiopisk ljusrost.<br />

Långa promenader. Tar dem regelbundet.<br />

Mellanchefsskvaller. Bor i samma korridor som Gustav och Gustaf...<br />

Vad letar du efter i en partner?<br />

Nån som inte tar saker för allvarligt och inte hänger upp sig på onödigt skit.<br />

Eftersom numret har temat “Under ytan”- vad är din bästa ice breaker?<br />

“Har du varit i Rosersberg?”<br />

Amanda Wennertorp<br />

Vad har du att erbjuda en partner?<br />

Jag kan umgås när som på dygnet eftersom jag sällan sover. Sen har jag alltid<br />

cigg också och kk-kort förstås!<br />

Vad letar du efter i en partner?<br />

Om jag själv ändå visste det. Men jag kräver väl inte mer än lite skratt och<br />

att man kan skilja på de och dem.<br />

Eftersom numret har temat ”Under ytan”- vad är din bästa ice breaker?<br />

Ärligt så är nog min go to att fråga om vad hans bästa skvaller är.


G:S<br />

HETASTE<br />

SNIGLAR<br />

Svarthuvad Snigel<br />

Eftersom ÖG:s hetaste singlar var en stor succé<br />

fortsätter vi med ÖG:s hetaste sniglar.<br />

Gratinerad<br />

Snigel<br />

Den första kandidaten är den svarthuvade snigeln,<br />

som redan har blivit omskriven i mainstream<br />

media. Vi kanske bara är attraherad av det här<br />

exemplaret för att den är lite av en bad boy, vilket<br />

får oss att smälta.<br />

Kandidat nummer två är ingen mindre än<br />

gratinerade sniglar med vitlökssmör som finns<br />

på Östgötakällaren i Stockholm. Fransk charm<br />

kombinerat med Motala-rizz är något som ingen<br />

kan tacka nej till.<br />

Skämtet är egentligen att jag inte är från Sverige och<br />

därför ofta blandad ihop ord vilket leder till awkward<br />

situations (t.ex blanda orden ballen och bollen).<br />

Hälsningar er redaktör,<br />

Manuel


Under Ytan på 2Q och 4Q Electi<br />

<strong>Nya</strong> <strong>Phosphoros</strong> redaktion har träffat ÖG:s blivande kuratorer, Noah och Erik, i syftet att gå under ytan på dem. Vad gömmer<br />

de bakom sina luriga leenden? Varför är de egentligen aktiva på nationen? Vad skulle Noah bjuda på om man blev inbjuden hem<br />

till honom? Och vilket är egentligen Eriks favorittal? Noah träffade vi över en våffla under fikets våffelbuffé och Erik haffade vi<br />

tag på i Tages Källare under en honnörsgrogg. Kan det bli mer ÖG än så?<br />

- Noah Anders Henrikki Ojala Ahlgren. 22 år, snart<br />

23 år fyllda, fyller år den 5:e maj. Samma födelsedag<br />

som Lasse Åberg och Karl Marx, båda två stora<br />

inspirationer.” Så inleder Noah skämtsamt vår<br />

intervju genom att svara på frågan om vem han är.<br />

Till hösten ska Noah tillträda som nationens fjärde<br />

kurator. Han har en lång nationskarriär i bagaget<br />

som han officiellt påbörjade som klubbverkare under<br />

höstterminen 2022. Redan innan dess hade han dock<br />

hunnit ge sig in i nationens utrhyrningsverksamhet.<br />

- Under vårterminen 2022 hade jag lite tråkigt. Vissa<br />

vänner hade gått in i relation med varandra, någon<br />

satt med en uppsats och jag hade inte så mycket att<br />

göra. Så i brist på annat tänkte jag vad fan ska jag<br />

göra nu, kanske något med nation?<br />

Noah berättar hur han under denna småtråkiga<br />

termin lärde känna Elise Ambec genom deras<br />

gemensamma retorikstudier. Elise, som redan var<br />

aktiv på ÖG, tog med Noah ner till Tages källare<br />

efter en intensiv dag av tentaplugg.<br />

-Då kom Simon fram och frågade om hon ville jobba<br />

en sittning som han skulle hova. Hon sa att det kunde<br />

hon tänka sig att göra, ifall jag också skulle jobba. Så<br />

jag jobbade en uthyrning och sen blev jag på något<br />

sätt nästan som en fast arbetare för Simon.<br />

Simon hovade som en jäkel under den perioden, så<br />

jag lyckades jobba uppemot 10 uthyrningar bara den<br />

terminen.<br />

Det var alltså en slump att Noah blev aktiv på<br />

Östgöta Nation, trots sin värmländska härkomst. Han<br />

beskriver det själv som att det inte var han som valde<br />

Nation, utan att det var Nationen som valde honom.<br />

Även Noahs beslut att studera på humanioraprogrammet<br />

kan betraktas som delvis slumpartat.<br />

- Jag visste inte riktigt vad jag ville plugga och sen så<br />

var det plötsligt 15 minuter kvar på antagning.se och<br />

då tog jag första bästa, humaniora-programmet. Där<br />

har jag studerat filosofi, medie-kommunikation och<br />

också tagit en kandidat i retorik. Efter hans kandidat


i retorik läser Noah för tillfället en påbyggnadskurs i<br />

journalistik. Vad som väntar Noah efter hans<br />

kuratorsämbete är han dock ännu inte säker på.<br />

- I framtiden vill jag ha tak över huvud, mat i magen<br />

och en säng att sova i. Jag tycker det där med framtid<br />

är skrämmande och förhoppningsvis ganska långt<br />

bort. Jag räds min framtid, men jag tror att jag<br />

kanske kommer försöka mig på den här<br />

journalistikgrejen.<br />

Något som å andra sidan är säkert är att Noah<br />

brinner för studentlivet, vilket har motiverat honom<br />

att söka sig till ett kuratorsämbete.<br />

- Det finns mycket kul med ett kuratorsämbete och<br />

det finns mycket jobbigt med ett kuratorsämbete,<br />

men jag gillar att vara student. Genom rollen<br />

kommer jag få en djupare förståelse för ÖG och<br />

kunna spendera så mycket tid här som möjligt. Det är<br />

alltid kul att få vara en större del av studentlivet.<br />

Man kommer få gå på betydligt mycket mer<br />

sittningar och man kommer få göra andra saker än<br />

man gjort tidigare.<br />

En av de där andra sakerna som en fjärde<br />

kurator gör är att ansvara för<br />

uthyrningsverksamheten. Något som fick oss på<br />

redaktionen att undra om Noah anser sig vara en bra<br />

värd även i privata sammanhang.<br />

- Jag tror jag är det. Jag gillar att sätta en stämning.<br />

Jag är bra på att tända ljus och jag gillar att ha det<br />

rent. Det är väldigt sällan stökigt när folk kommer<br />

hem till mig och det är viktigt.<br />

Noah berättar även att han inte har någon paradrätt,<br />

men att han nog gärna hade bjudit på tacos.<br />

- Tacos går alltid hem. Det är svårt att göra tacos<br />

dåligt och det är en social rätt. Det är som tapas fast<br />

gott. Jag gillar inte tapas.<br />

Uthyrningsverksamheten på ÖG, som Noah<br />

snart kommer att ansvara för, råkar även vara den<br />

verksamhet på ÖG som drar in mest pengar.<br />

-Det känns ju sjukt, det här med en jävla massa<br />

pengar. Jag har inga kvalifikationer för att få göra en<br />

sån sak. Det är tur att det inte är jag som kommer<br />

sitta i änden av hela det här rullbandet, utan det är<br />

Erik som kommer behöva ta den skiten. Han är<br />

slasktratten för alla fakturor och alla kostnader i<br />

slutändan.”<br />

”Jag gillar inte tapas<br />

Därför vänder vi nu blicken till nationens<br />

blivande ände av rullbandet, tillika blivande andre<br />

kurator, Erik Dalgard. För Erik var beslutet att gå<br />

med i ÖG en självklarhet. Erik är nämligen uppväxt i,<br />

vad han själv beskriver som “Östergötlands metropol”<br />

Erik och en kompis på Harry Potter gasquen innan vår<br />

intervju.<br />

Linköping. På ÖG är Erik känd under sitt smeknamn<br />

Erkan. Men för de som har följt honom genom hans<br />

uppväxt i Linköping är detta smeknamn en<br />

nymodighet.<br />

-I Linköping, i mitt gamla kompisgäng, så kallades jag<br />

Daggan, efter efternamnet Dalgard. Det har jag gjort<br />

sedan jag var 14 fram tills jag var runt 20 när jag<br />

flyttade till Uppsala. När jag kom med i klubbverket<br />

hade vi ett öppningsförkrök och då tyckte Manne att<br />

det skulle vara kul om vi alla hade lite roliga<br />

smeknamn. Hon gav bland annat Harald smeknamnet<br />

Haren och mig smeknamnet Erkan. Och jag gjorde<br />

det fatala misstaget direkt, att jag sa ”jag tycker inte<br />

om Erkan, kalla mig inte för det. Medan Harald sa<br />

”fuck it, jag bryr mig inte.” Erkan spred sig som en<br />

löpeld.<br />

Erik är också tydlig med att poängtera att han<br />

fortfarande inte stöttar sitt numera väldigt etablerade<br />

smeknamn.<br />

-Jag vill bli kallad Daggan. Erik funkar också. Men<br />

Daggan är the main shit.<br />

Trots att klubbverkarterminen resulterade i ett, enligt<br />

Daggan, olyckligt smeknamn lyfter Daggan sin<br />

klubbverkartermin som den roligaste på Nationen.<br />

-Främst för att det var då man på riktigt kom in i<br />

Nationen, man fick komma in i gemenskapen för<br />

första gången och se vad det egentligen är. Vad det


har att erbjuda och vad man själv kan ge.<br />

”Erkan spred sig<br />

som en löpeld.<br />

Som andre kurator kommer Daggan att ha<br />

mycket att göra med siffror och tal, något som han<br />

redan är mycket van att handskas med från hans<br />

studier i teknisk fysik. Det var därför naturligt att<br />

fråga Daggan om han har något favorittal under vår<br />

intervju.<br />

-Jag tänker att alla säger pi, men pi är ju inte så jävla<br />

sexigt. Egentligen så är det viktigaste talet ju talet e.<br />

Det är samma upplägg som pi, det är irrationellt<br />

nummer, det håller på all evighet, men det har en<br />

annan innebörd. Som i min bransch är väldigt mycket<br />

viktigare än pi. Det har att göra med exponentiell<br />

ökning. Vet ni vad en derivata är?<br />

Runt bordet nere på honnörsgroggen i Tages sitter<br />

endast humanister som skakar på huvudet.<br />

-E är sexigt, så kan jag säga, sammanfattar Daggan<br />

kort sin inställning. [Östgöta nation uppmanar inte<br />

till bruk av drogen E red. anm.]<br />

Efter dessa intervjuer känner vi, och<br />

förhoppningsvis även ni, att vi kommit in under ytan<br />

på både Daggan och Noah. Vi tycker det känns tryggt<br />

att nationen kommer att vila i deras händer framöver.<br />

Med ett gediget intresse för studentlivet och storartad<br />

kunskap om sexiga tal kommer man långt.<br />

Text av Elisa Agnevall<br />

Drink? Drink!<br />

Under intervjun var redaktionen även tvungen att ta<br />

upp att de hade fått nys om Eriks föräldrar<br />

drinkkonto (@dalgardsdrinkar på instagram).<br />

-Jag stöttar dalgardsdrinkar otroligt mycket. Jag vet<br />

inte om ni följer kontot. Gör det, det är jävligt kul.<br />

Jag har själv varit en feature två gånger och de lägger<br />

upp en video varje fredag. Det är som Magnus Ugglas<br />

fredagsdrink, fast bättre.<br />

Såklart stöttar även redaktionen dalgardsdrinkar och<br />

har således bjudit in dem till en feature i <strong>Nya</strong><br />

<strong>Phosphoros</strong>! Se nästa blad för att se Dalgardanas<br />

härliga drinkrecept inspirerat av tidningens tema!


Oängen<br />

Blue<br />

Dalgardsdrinkar här presenterar<br />

en drink som vatten tangerar.<br />

Från en sjö i den fagra östergyll<br />

invid Oängens ljuvliga idyll.<br />

Curaçao och tequila är några av drinkens smaker,<br />

att njuta av vid stränder, vågor och kajaker.<br />

Ingredienser<br />

4 cl tequila<br />

1 cl blå curaçao<br />

1cl cointreau<br />

Limesaft från 1/2 lime<br />

Vad ska göras?<br />

1.Skaka ingredienser med is.<br />

2.Servera


Att simma på en tågstation<br />

Det mest intressanta med hav och vatten i allmänhet är<br />

krusningarna, konsekvenserna av handling, förmågan<br />

att se något röra sig åt alla håll på det sätt som man<br />

helt enkelt inte kan se ovan jord. När jag först såg<br />

fiskstim röra sig under ytan, när jag såg hajar och<br />

bläckfiskar och deras vackra rörelser, insåg jag att all<br />

rörelse är målmedveten, naturens impuls att fortsätta<br />

leva. Nyligen såg jag även havets rörelse över ytan.<br />

Det var den 28 februari, runt kl. 16.30, och jag<br />

var på väg tillbaka till Uppsala från Stockholm. Och det<br />

var vad jag höll på med de kommande 5 timmarna.<br />

Under 5 timmar flyttade jag och cirka 200-300 andra<br />

människor från ett återkommande tåg till ett annat.<br />

Varje gång vi gick på ett tåg sa tågkonduktören "det här<br />

tåget går inte tillbaka till Uppsala". Det hände cirka 5-6<br />

gånger. I timmar simmade mina följeslagare, mitt<br />

fiskstim, genom stationen, ensamma på jakt efter en<br />

väg hem. Det var en konstig koppling att känna och det<br />

väckte en del intressanta tankar.<br />

När vi äntligen hann med ett fungerande tåg, runt<br />

kl. 21.30 var vi helt enkelt lättade. Men rörelserna<br />

påminde mig om en annan saga om havet: Ernest<br />

Hemingways "The Old Man and the Sea". Jag blev<br />

påmind om den stora fisken som den gamle mannen<br />

försöker fånga, deras kamp, deras förståelse för<br />

varandra. Hur gubben tyckte att han och fisken var<br />

lika, eftersom att han förstod att deras kamp var en och<br />

samma. Hopp.<br />

Hopp om livet. Det är hela naturens kamp -<br />

klarare under ytan än på ytan - att flytta från en plats<br />

till en annan. Ibland är den ensam, ibland sällar sig<br />

andra till dig. Många av dina resor är dina egna, och<br />

många delas med kamrater som kommer att ha delat en<br />

del av ditt liv och en gemensam strävan. Resan,<br />

kampen, det vill säga livet, under och över ytan.<br />

Den dagen hjälpte att förstärka tanken av att vem<br />

som helst kan övervinna motgångarna som de har så<br />

länge de kan se en utväg. Så länge de har hopp kan de<br />

kämpa så länge de behöver, outtröttligt för att komma<br />

dit de behöver. Många i den här världen har inte hopp,<br />

och i många fall är detta förståeligt, dessa människor<br />

finns bland de fattiga och privilegierade och i kampens<br />

hav, de känner att det är bättre att sjunka än att simma.<br />

Men om något är riktigt viktigt, något som de bryr sig<br />

om, kommer även de att ta sig an utmaningen utan att<br />

tveka. Så, avslutningsvis, som de säger i Shawshank<br />

Redemption: "Hope is a good thing, maybe the best of<br />

things, and no good thing ever dies". Så lev ett liv med<br />

hopp, ett meningsfullt liv i kamp, tro att du kan simma.<br />

Text av Ankur Roy


ÖG Till<br />

undsättning<br />

Vi på redaktionen har satt problemdrabbade östgötar i kontakt med några av främsta experter för en bättre<br />

östgötsk vardag. Ta tillfället i akt och läs våra experters mycket insiktsfulla råd!<br />

Expert<br />

Tilldelad<br />

Namn: Manuel Eckert<br />

Pluggar: Inget, har ett riktigt jobb<br />

På nationen: Redaktör<br />

Expertområden: Tysk, hundälskare,<br />

simentusiast<br />

Jag är fortfarande singel, och har<br />

noll rizz på tyska (bor i<br />

Tyskland).<br />

//Någon som alla borde dejta<br />

Hej, det är ingen fara alls som Tysk kan jag berätta<br />

att det finns ingen rizz i Tyskland, så du är på bra<br />

väg. Fortsättningsvis älskar tyskar skandinavien så<br />

om du säger att du kommer från Sverige så räcker<br />

det egentligen.<br />

Jag vill ha hund, men det är dyrt<br />

med husdjur.<br />

//Ofrivillig icke-hundägare<br />

Du kunde ju testa att ha en liten hund, eftersom att<br />

de behöver lite mindre mat. Annars är Nintendogs<br />

alltid ett bra alternativ. Eller så kan du hitta ett<br />

hundhem och engagera dig där lite. Det är ju typ<br />

som en nation, bara för hundar.<br />

Jag luktar hund och har dåligt<br />

game, hur tar jag mig ur denna<br />

hopplösa situation?<br />

//Lokal Västgöte<br />

Det är ett ganska vanligt problem. Du kunde börja<br />

simma varje dag, då kommer du att sluta lukta hund<br />

och bara luktar klor, vilket är en stor upgrade enligt<br />

mig. Fortsättningsvis finns det många personer som<br />

tycker om hunder, så det kan ju också vara en fördel<br />

för ditt “game” aka rizz. Det kan även hjälpa<br />

västgötar i allmänhet.<br />

Som bonus tip och in the spirit of Tages<br />

Tinder Tisdag vill vi som redaktörer föreslå att<br />

personen som vill ha hund och desperate singeln<br />

som luktar skulle gå på en dejt. A match made in<br />

heaven.


Hur kommer man ner till herrtoan<br />

när det är stängning och kaos i<br />

garderoben?<br />

//Kissnödig<br />

Namn: David “Mange” Magnusson<br />

Pluggar: Filosofi<br />

På nationen: Hovmästare<br />

Expertområden: Kille som kissar ibland<br />

För att komma ner till herrtoan under rusningstid,<br />

d.v.s. SIJ ±10 (10 min innan till 10 min efter Stad i<br />

ljus) är det viktigt att vara tränad i den idag allt för<br />

bortglömda konsten crowdsurfing. Med ett graciöst<br />

svandyk upp över massorna och ett par rediga<br />

simtag är man därefter nere i pissoaren på nolltid.<br />

Lyckas inte detta är den enda utvägen att göra en<br />

Moses och helt enkelt använda sin stav (valfritt<br />

tillhygge) för att sära på massorna på det viset.<br />

Tilldelade experter<br />

Namn: Isak Bolinder<br />

Pluggar: Samhällsvetarprogrammet<br />

På nationen: Klubbmästare<br />

Expertområden: Mästare på klubb<br />

Jag skulle väl säga att det handlar om survival of the<br />

fittest. Använd lite mer armbågar skrik lite högre så<br />

kommer du till sist igenom. Bli lite sur på folk som<br />

står ivägen då flyttar de på sig.<br />

(Isak vill dock vara tydlig att han inte uppmuntrar<br />

till våld, eftersom han inte vill få någon skit, red<br />

anm).<br />

Det kliar.<br />

//Anonym Östgöte<br />

Tilldelad Expert<br />

Namn: Miranda “Mirre” Elmér<br />

Pluggar: Läkarprogrammet<br />

På nationen: Valborgssamordnare och<br />

teatermästare<br />

Expertområden: Läkarkonst<br />

Hej du anonyma underbara! Klåda, pruritus<br />

definieras av nationalencyclopedin som en<br />

”Hudförnimmelse som leder till försök att genom


ivning befria huden från den utlösande.” Förutom<br />

att denna definition är grammatiskt felaktig är klåda<br />

mycket irriterande och svårt att förstå. Med en kurs<br />

i neurovetenskap som jag klarade med 0.25 poäng i<br />

bakfickan vill jag nu göra ett försök att besvara den<br />

anonyma insändaren som lyder ”Det kliar”.<br />

Först och främst vill jag beskriva nerven.<br />

Kortfattat är en nerv en tråd som förmedlar<br />

information från ett ställe till ett annat i kroppen<br />

och detta görs med ett stort nätverk celler som tar<br />

emot och sänder signaler. Signalen kan initieras av<br />

mekanik, tryck, kemikalier och specifika<br />

signalmolekyler. När det gäller pruritus (nu vet du<br />

vad det betyder) så är det<br />

pruritogenasignalsubstanser eller mekaniska stimuli<br />

som kan orsaka det och du som ”är pollen”<br />

signalerar reaktionen via signalsubstansen histamin.<br />

Samma gäller för andra allergier mot djur eller en<br />

och annan nöt. Det finns olika typer av klåda. En<br />

dermatologisk klåda förknippas med hudsjukdomar,<br />

en neuropatisk förknippas med skador på nervceller<br />

som signalerar eller reglerar signalering av klåda och<br />

systemiskklåda är relaterad till läkemedel. När man<br />

gaslightar sig själv till att det kliar kallas det<br />

psykogen klåda. Snark.<br />

Nu kanske du undrar ”Varför vill jag gnida<br />

mina tänder mot mitt myggbett?!” och det finns ett<br />

svar. Smärta stoppar klåda. Detta är för att nerver<br />

som signalerar för smärta dämpar nerverna som<br />

skulle signalera om klåda till hjärnan. Du kanske<br />

också undrar ”Varför vill jag gnida mina tänder mot<br />

underlivet?”. Då har jag dåliga nyheter. Du kommer<br />

dö. Nej skoja bara. Det kan bero på många saker.<br />

Klåda kan uppstå på grund av svamp,<br />

könssjukdomar som<br />

kondylom eller herpes, hudsjukdomarna eksem och<br />

lichen sclerosus, skabb, flatlöss och gud bevare<br />

springmask. Meeeen, som alla läkare brukar säga:<br />

det är förmodligen ingenting.<br />

Tvätta bara INTE med tvål och använd<br />

kondom så ska det gå bra! De finns i rave cave.


Under ytan på studentsången<br />

Under hela min studenttid i Uppsala, eller nä, på ÖG<br />

för att vara exakt, ska innan hemgång eller utgång “som<br />

en härlig gudomskälla” sjungas friskt med tempo och<br />

gärna så att minst en östgöte trillar av stolen. Det är<br />

alltid härligt. Efter att ha rivit av diverse dekadenta och<br />

små-nihilistiska sånger om alkoholens följder (läs:<br />

“Hallen lutar” och “Spritbolaget”), hyllningssånger till<br />

döden och fördärv (läs: Bellmans “Tycker du graven är<br />

för djup” och “Buller och trätor”) och groll över<br />

odrägliga tillvaron som nationsaktiv (läs: “Mitt<br />

studielån det räcker inte” och “Plugget blev till<br />

punsch”) finns det inget rimligare – “Pärleporten” ska<br />

avsluta kvällen.<br />

Med sin kärlek, nåd och sanning sammanfattar<br />

den inte bara känslan efter att bli frälst av Jesus (för<br />

den troende), utan också den glädje bara en sann<br />

student kan känna över att vi kan vandra ut i natten i<br />

frid. Jag har ingen aning om hur länge vi sjungit den på<br />

ÖG, men på något sätt har den letat sig från frikyrkan<br />

och lever nu sitt eget liv hemma hos oss på<br />

Trädgårdsgatan 15.<br />

Men Pärleporten är inte den enda väckelsesången<br />

som studenterna anammat och bevarat som sin.<br />

Frälsningsarmén med sina orkestrar och musikanter<br />

var ett vanligt inslag i stadsmiljön under 1900-talet och<br />

deras sånger lärde sig förbipasserande var sig de ville<br />

eller inte. Sällan hör vi dem idag när vi traskar över<br />

stora torget, men i våra nationshus får deras otroliga<br />

melodier leva kvar, det är min teori i alla fall.<br />

Pärleporten är nämligen inte den enda av<br />

Frälsningsarméns sånger som vi sjunger, utan de dyker<br />

åter och åter upp i studentsammanhang. Till exempel så<br />

återkommer “Ovan där” i många olika varianter, den<br />

kändaste med omskrivning “Ofvandahl”, sen har vi<br />

“Saligt att få vandra” som blivit “Jag har aldrig vart’ på<br />

snusen”. Frälsningsarmén blir faktiskt till och med<br />

omsjungen i en klassiker “Telefonen” (även känd från<br />

filmen Repmånad). Jag är innerligt tacksam över att<br />

studentvärlden håller kvar dessa melodier i folkminnet.<br />

För en välkänd melodi är som en varm kram från en<br />

gammal vän.<br />

Det är samtidigt roligt att tänka att den högst troliga<br />

anledningen till att dessa kända sånger just valdes ut<br />

för spritromatisk omskrivning, var just det, att det var<br />

melodier alla hade hört och enkelt kunde sjunga med i.<br />

”Jag är innerligt tacksam över att<br />

studentvärlden håller kvar dessa<br />

melodier i folkminnet. För en<br />

välkänd melodi är som en varm<br />

kram från en gammal vän.<br />

Sånger som dagens student, mig veterligen, inte alls<br />

känner igen. Frågar du Uppsalastudenten om den<br />

möjligen känner till ”Saligt att få vandra” kommer<br />

denne skaka på huvudet, men om du istället frågar om<br />

“Jag har aldrig vart’ på snusen” kommer studenten<br />

gladeligen kunna sjunga hela felfritt med samtliga<br />

versen.<br />

Vi studenter blir ofta beskyllda för att förvanska<br />

kända melodier. Ibland förenklingar, som att två strofer<br />

i orginalet varit annorlunda, blir identiska, men<br />

stundtals helt och hållet nytt. “Ni sjunger Svinsta skär<br />

helt åt fanders fel!” kan den äldre östgöten hävda, för ja<br />

jag måste erkänna vi studenter sjunger den inte alls<br />

som inspelningarna på spotify (och då menar jag<br />

melodiskt och inte det uppenbara).<br />

Men att gamla psalmer, sånger, visor och dängor<br />

lever kvar, men med ny text, och i helt andra syften än<br />

de tonsättaren avsett, är ändå något som vi endast ska<br />

glädja oss åt. En sång kan nedtecknas i noter, i<br />

bokstäver, i italienska fina musiktermer. Vi ska spela in<br />

spara åt eftervärlden på hårddiskar i magiska IT-moln,<br />

men det som traderas i folkminne och spontansång är<br />

nog något som vi aldrig kommer kunna kapsla in och<br />

spara till sen, utan måste hållas vid liv genom det vi<br />

människor gör bäst, fröjdas och fira!<br />

Text av Pua Landberg


Medverkande<br />

Elisa Agnevall, redaktör och illustratör<br />

Manuel Eckert, redaktör<br />

Hugo Jonsson, ansvarig utgivare<br />

Emma Andersson, kuratorsspaltförfattare<br />

Simon Larsson, kuratorsspaltförfattare<br />

Elise Ambec, kuratorsspaltsförfattare<br />

Philip Maras, klubbmästarspaltsförfattare<br />

Axel Gjessing, het singel och nationsfotograf<br />

Amanda Wennertorp, het singel<br />

Noah Ojala Ahlgren, intervjuad<br />

Erik Dalgard, intervjuad<br />

Dalgardsdrinkar, receptmakare<br />

Ankor Roy, skribent<br />

David Magnusson, expert<br />

Isak Bolinder, expert<br />

Miranda Elmér, expert<br />

Pua Landberg, skribent<br />

Tack till alla som medverkat och gjort tidningen möjlig!


Tack och adjö!<br />

Vi ses i en sjö!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!