Aktivt skogsbruk nr 2 2024

# 2 / 2024 

SKOGSBRUK 

Skog och lantbruk på Selaön 

Därför mår vi bra av skogen 

Ett aktivt hundliv 

Dags för gallring 

i tallskogen!

Aktivt Skogsbruk 

4 

Foto Lasse Arvidson 

29 

Foto Andreas Lindahl 

Innehåll #2 /24 

38 

26 

Foto Carina Andersson 

4 

15 

16 

18 

26 

29 

30 

36 

38 

42 

På besök hos växtbonden 

Erik Söderlund med familj. 

Investera i en skogsbruksplan. 

Tema: Skogens sociala värden. 

Därför mår vi bra av skogen. 

Ge din hund ett aktivt uteliv året om. 

Åtta magiska skogar att besöka i sommar. 

En andra gallring i välskött tallbestånd. 

EU och skogen. Vad är på gång just nu? 

Välj rätt skor för sommarens aktiviteter. 

Lös sommarkrysset och 

vinn en kylväska.

I detta nummer 


Jordens och 

skogens dragningskraft 

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig 

fullservice till skogsägare i södra Sverige. 

Företaget har omkring 120 anställda och 

omsätter varje år cirka 3,7 miljarder kronor. 

Den årliga anskaffningen av virke uppgår 

till cirka 5,7 miljoner kubikmeter. Sydved 

ägs av Stora Enso och Ahlstrom. Sydved 

är certifierat enligt FSC ® -CO15573 och 

PEFC/05-22-109. 

Ansvarig utgivare 

Daniel Fellenius, Sydved 

Redaktör 

Annsofie Öhman, Sydved 

Projektledare 

Sanna Casson 

Art director 

Thomas Rissveds 

Produktion 

Confetti 

Tryck 

Ruter 

Omslagsfoto 

Anna Hållams 

Post till redaktionen skickas till 

Aktivt Skogsbruk 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping 

E-post: aktivtskogsbruk@sydved.se 

Telefon: 01046-38 000 

Följ oss gärna på Instagram 

och Facebook @sydved 

sydved.se 

42 

För andra morgonen i rad masar jag 

mig ur sänghalmen efter en tämligen 

stökig och delvis frånvarande 

nattsömn och börjar reflektera över 

orsakerna. Då ingen logisk förklaring 

poppar upp, släpper jag tanken och 

startar så sakteliga min dag. Någonstans 

mellan kylskåpet och kaffebryggaren 

sveper min blick rutinmässigt 

över Sydveds väggalmanacka. 

Och ja, men visst lyser där en klar 

fullmåne i dagens datumruta! 

Om det fortfarande är brist på 

logiskt tänkande eller en lättplockad 

förklaring till min nu dåliga nattsömn 

låter jag vara osagt. 

Jordens och månens förhållande 

till varandra och dess samband med 

gravitation, tidvatten och månfaser 

är vetenskapligt kartlagd. Hur de 

påverkar sömnen? Ja, där råder 

vissa oklarheter mellan forskarnas 

rön. Men just i den stunden, till första 

kaffetåren, fick jag för egen del en 

fullt duglig förklaring till min uteblivna 

REM-sömn. 

Läkande skogar 

Vad vetenskapen däremot mer och 

mer lyckas klarlägga är naturens och 

skogens påtagligt positiva effekter 

för vårt välbefinnande. Att vi som älskar 

skogen också trivs och mår bra 

av att vistas i den är väl kanske ingen 

kioskvältar-artikel. Däremot pekar 

forskningen tydligt nu också på dess 

medicinskt läkande hälso effekter. 

Läs mer om detta i mötet med forskaren 

Ann Dolling på SLU. 

Fler och fler människor upptäcker 

skogens dragningskraft och kan 

genom allemansrätten nyttja den för 

sitt välbefinnande. Men en rättighet 

innebär också skyldigheter och där 

skogsägaren är den som oftast får 

”stå för notan” när dessa inte efterlevs. 

Vi har samlat några frågor och 

svar för vad som faktiskt gäller och 

vad som kanske inte alltid är svart 

eller vitt i fråga om tolkning av Sveriges 

unika allemansrätt. 

Stund för vila och rekreation 

Att vistas i skog och mark kräver 

också en viss anpassning av skor 

anpassat för rätt aktivitet och tuff 

miljö. Vi tipsar om olika typer av skor 

för dina sommaraktiviteter oavsett 

om det handlar om praktiskt skogs - 

ar bete eller rekreation i din skog. 

I skogsägarporträttet möter vi 

Erik och Helena, där jordens och 

skogens dragningskraft är grunden 

för deras känsla och starka engagemang 

att bruka gården Lilla Vreta på 

Selaön. Vi får följa med dem på en ö 

som alltmer spirar med fler inflyttade 

och där jord- och skogsbruk ses som 

en viktig del i såväl livsmedelsförsörjning 

som ekonomisk hållbarhet. 

När vi nu har klivit in i högsommarperioden 

och semestertider så 

hoppas jag att du hittar stunder för 

vila och reflektion. Kanske med en 

fisketur på en spegelblank sjö där 

gäddan lurar i vassen. Se bara till att 

hålla koll på månkalendern. För visst 

nappar det som bäst före och efter 

fullmåne? Absolut inte under, eller? 

Daniel Fellenius 

Marknadschef på Sydved 

aktivt skogsbruk #2/24 3

Skogsägarporträttet 

Erik Söderlund 

Familj: Hustrun Helena och sonen Helge drygt ett år, plus två katter. 

Bor: På gården Lilla Vreta på Selaön, Stallarholmen, 

vid Mälaren i Strängnäs kommun. 

Omfattning: 70 hektar skog plus 325 hektar jordbruksmark med 

arrenden. 

Skogens karaktär: Mestadels tall med inslag av gran. 

En växtbonde 

i samhällets tjänst 

Han tycker att det är en magisk känsla när det börjar gro i marken. 

– Då får man lön för sitt arbete, säger växtbonden och skogsägaren 

Erik Söderlund. 

Vi träffade Erik och hans familj på gården Lilla Vreta som ligger 

inbäddad mellan åkrar, gröna skogar och sjön Mälaren. 

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson 

V 

åren har kommit till Selaön. En blek sol 

letar sig fram genom molnen, gräset på 

gårdsplanen utanför det ljusgula trähuset 

har gått från sandfärgat till grönt och snart 

kommer rapsen lysa så där starkt gult på 

fälten på andra sidan vägen. Sommaren närmar sig och 

då är det bråda dagar för en lantbrukarfamilj. 

Odlar vete, raps och matkorn 

Erik Söderholm är växtodlare och familjen äger 325 hektar 

jordbruksmark med arrenden, plus 70 hektar skog. 

De odlar vete, raps och matkorn. Växterna tas om hand 

och förädlas till allt från vetemjöl till matolja. 

– Det är häftigt när det växer. Då får man utdelning 

för sitt arbete. Tänk vilken kraft det finns i marken, säger 

Erik. 

Han tillbringar mycket tid på åkern under sommarhalvåret. 

Allt måste göras vid exakt rätt tidpunkt vid rätt 

väderförhållanden. 

– Vet jag att det ska komma regn måste jag köra traktor 

dygnet runt, för att gödsla innan regnet kommer. Jag 

behöver anpassa mig mycket efter vädret. Det kan vara 

svårt att planera något med en växtodlare. Då behöver 

man ha tålamod, skrattar han. 

Annars älskar han sitt jobb. 

– Det är oerhört fritt. Jag är min egen chef och 

bestämmer själv vad som ska göras. Det är fint att 

jobba utomhus och uppleva årstidernas skiftningar. 

Gillar att få saker gjorda 

Gården Lilla Vreta grundades under slutet av 1800- 

talet. När Eriks pappa köpte gården 1983 var fasaden 

på den 280 kvadratmeter stora huvudbyggnaden täckt 

av eternit. Idag är huset träklätt igen och gulmålat, men 

panelen är dålig. Erik och hans fru Helena planerar att 

byta panel, använda brädor som kommer från grannens 

skog och måla huset rött, som det ursprungligen var. 

Erik och Helena träffades när de båda pluggade på 

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Alnarp. Idag jobbar 

Helena som sjuksköterska, men delar intresset för djur 

och natur och är uppvuxen på en gård i Värmland. 

– Vi gillar att jobba tillsammans och hjälps gärna åt 

med saker som ska göras på gården. Vi är ”doers” båda 

två, säger Helena. Det märks. 

4 aktivt skogsbruk #2/24

Helena och Erik skulle gärna vilja testa nya trädslag på marken som idag mestadels 

består av tall. Att plantera kungsgran för att sälja som julgranar är en idé eller satsa 

på en ljus bokskog i delar av beståndet. 



Våren och sommaren 

är intensiv för växtodlaren 

Erik. Allt måste göras 

i exakt rätt tidpunkt. 

Paret har gjutit nytt golv, bytt tak och målat en av ladorna. 

De har investerat i solceller för att fånga upp solljuset 

och omvandla det till el. Plus att de har dragit in nytt vatten 

i huset och renoverat rum för rum. Väggarna pryds 

av vit pärlspont och tapeter i gammaldags stil. De har 

bevarat vackra dubbeldörrar och i vardagsrummet glittrar 

en kristallkrona i taket. Ett UNO-spel ligger utspritt 

över vardagsrumsgolvet tillsammans med leksaker och 

en lära-gå-vagn. Spår av sonen Helge, snart ett år. 

Han sitter i Eriks knä och ser förtjust ut. 

Helge petar lite på en leksak och är nöjd med det en lång 

stund, innan han vill krypa ner på golvet. 

– Klart att livet förändras när man får en sådan här 

liten krabat. Allt fokus är inte längre på en själv, det ger 

lite nya perspektiv, säger Erik. 

Nyfikna på nya trädslag 

När Helena och Erik tog över fastigheten ingick 30 hektar 

skog. Nu har de köpt till ytterligare fastigheter och 

äger totalt 70 hektar skog. 

– Vi köpte till skog, eftersom vi tycker att det är en god 

investering, säger Erik. 

Helena och Erik har en skogsbruksplan för att få den 

övergripande kollen på vad som är gjort och vad som 

ska göras härnäst. De gjorde en stor avverkning i vintras 

och snart är det dags för plantering. Målet med skogen 

är att sköta den så att den är välmående och att skapa 

På Selaön bor runt 3 000 personer och 

antalet invånare växer. Helena och Erik 

är positiva till inflyttningen, det skapar 

en levande landsbygd. 


Livet förändrades när Erik och Helena fick Helge. 

Nu är det han som är i fokus! 



förutsättningar för en bra produktionsskog. Däremot 

räcker inte tiden till för att de själva ska hinna arbeta i 

skogen. 

– Därför har vi lejt ut det mesta av skötseln till Stora 

Enso. Det fungerar jättebra. 

– Jag är inte så duktig på skog, så för mig är det viktigt 

att samarbeta med någon som är kunnig. Det känns 

tryggt med vår virkesköpare som har full koll på läget, 

tycker Erik. 

Skogen består mestadels av tall, men Erik och Helena 

är nyfikna på att testa nya trädslag på en del av marken. 

– Min pappa hade en plan att plantera och sälja 

kungsgranar som julgranar, men det blev aldrig så. Det 

är något vi funderar på om vi ska göra i framtiden. Det 

vore kul att prova något nytt på en liten del av skogsmarken. 

En annan idé är att satsa på bokskog i delar av 

beståndet. Att blanda trädslag tror jag är en bra grej för 

framtiden, funderar Erik. 

Erik var ute med sin pappa i skogen ibland när han 

var yngre. Familjen eldade för att värma upp huset och 

dessutom sålde de ved. Han tyckte om att känna doften 

av mossa och hjälpa till att hugga ved. Numera går han 

ut med röjsågen ibland och tar hand om vindfällen. 

Sedan blir det skogsutflykter med Helge på ryggen. 

– Det är fint att ha så nära till sin skog, att kunna kliva 

ut direkt i den och att ge Helge den närheten. 

Ville bli elektriker eller musiker 

Erik växte upp på gården Lilla Vreta med sin pappa 

och två halvsyskon. Mamman dog i cancer när han var 

liten, något som präglade uppväxten. Samtidigt ser han 

till baka på en fin barndom med närhet till djur och natur 

och han hade en nära relation med sin pappa, som 


också han var lantbrukare. Erik var med och hjälpte till 

med saker som skulle göras på gården, men att han 

själv skulle bli lantbrukare fanns inte på kartan. 

– Nej, jag ville bli musiker eller elektriker och var helt 

inne på att jag skulle gå el-linjen på gymnasiet. 

Men livet blir inte alltid som man tänkt sig. Som femtonåring 

hjälpte Erik grannen Dan Jonsson med att skruva 

ihop silos och köra traktor för att tjäna lite extra pengar. 

– Han är växtbonde och hade många innovativa lösningar 

i sitt jordbruk. Han stod för ett nytänk och hade en passion 

för växtodlingar, berättar Erik. 

Erik skippade planen på att bli elektriker och sökte 

sig istället till ett jordbruksgymnasium utanför Linköping. 

Efter gymnasiet flyttade Erik hem till gården och 

började jobba för grannbonden Dan. 2013 dog Eriks 

pappa i hjärtinfarkt. 

Erik och Helena är doers båda två och har renoverat både 

hus och närliggande lador. En av ladorna har dessutom 

fått solceller på taket. 



– Det var väldigt oväntat och det blev ett totalt mörker för 

mig en tid, berättar Erik. 

Smidigt generationsskifte 

Dan var ett stort stöd och peppade Erik att plugga vidare 

till lantmästare i Skåne. När Erik var klar med utbildningen 

2015 löste han ut sina syskon och tog över gården. Då 

var Erik bara 22 år gammal. 

– Mina syskon var inte intresserade av att ta över, så 

det gick smidigt. Det var ett bra generationsskifte där 

alla var måna om varandra. Samtidigt var jag väldigt 

uppstressad första året. Köra traktor kunde jag göra, 

men det är ju bara en liten del av lantbruket, skrattar Erik. 

Men han fick mycket stöd och hjälp av grannarna och 

de samarbetar även idag. Han delar på drift av maskiner 

och arbetskraft med Dan. 

– Jag och Dan träffas varje dag och fikar hemma hos 

honom och pratar om vad som ska göras. Det är en bra 

rutin och så får vi lite socialt också, annars kan det vara 

lite ensamt att jobba som bonde. 

Lugnare på vintern 

Under vinterhalvåret är det lite lugnare. Då finns det tid 

för att fylla i växtodlingsprogram, laga dräneringar på 

åkern, serva traktorn, göra inköp och se över om det ska 

odlas några nya sorter inför säsongen. 

Under sommarhalvåret är det mer att göra och vissa 

dagar är Erik ute med såddmaskinen från tidig morgon 

till sen kväll. Ibland händer det också oväntade saker 

som man måste ta tag i; maskiner som går sönder till 

exempel. 

– Men då är det bra att bo på en ö där man hjälper 

varandra och faktum är att en stor andel av alla som bor 

här driver eget. Det finns rörmokare, snickare, elektriker. 

Det är fint, alla bidrar på något sätt. 

Många nyinflyttade 

På Selaön bor runt 3 000 personer och antalet invånare 

växer. De senaste åren har det byggts nya bostadsområden 

på ön och människor har lockats till närheten 

till naturen och pendlingsavståndet till Stockholm. 

– Det känns roligt att det flyttar människor hit. Vi 

behöver en levande landsbygd, säger Erik. 

På ön finns mataffärer, bageri och en pizzeria. 

– Min fru tycker att det är lyxigt att vi har två kilometer 

till Ica, i sitt barndomshem hade hon två mil till matbutiken, 

skrattar Erik. 

Familjen har en liten motorbåt förtöjd vid en brygga 

inte långt från huset som de åker ut med ibland. 

– När vi är lediga åker jag och Helena ut och kastar 

ankare, njuter av lugnet, badar lite och har det lugnt och 

skönt, det är ett fint sätt att koppla av på, säger Erik. 

Han har också ett annat intresse som får honom att 

koppla av. En imponerande pjäs står i ett rum på övervåningen, 

bredvid mikrofoner, trumset och förstärkare: 

en svart, blank ståbas. Erik har spelat ståbas sedan han 

var i tonåren. Han repar en gång i veckan med barndomsvännerna. 

Bandet som kallar sig Kassetten spelar 

en kombination av bluegrass, country och pop. 

– Det är härligt att gå in i musiken, då stannar tiden en 

liten stund, säger Erik. 

Plötsligt hörs ett litet gnyende. Det är Helge som har 

vaknat efter lunchvilan. Erik, som varit pappaledig några 

månader under vintern, tar upp den nyvakna, sovvarma 

sonen i famnen. 

– Vi har fått ett starkare band nu när jag varit hemma 

med honom ett tag. Och han har gett en större mening 

till det jag håller på med. Att producera livsmedel känns 

lite som en samhällstjänst! 

Eriks syskon var inte 

intresserade av att ta 

över gården och det 

blev ett bra generationsskifte, 

där alla var måna 

om varandra. 


Det är härligt att gå in i musiken, 

då stannar tiden en liten stund, 

säger Erik som har spelat ståbas 

sedan tonåren. 


Första insats vid skogsbrand 

”Första insats vid skogsbrand” är en helt 

ny utbildning som riktar sig till Sydveds 

entreprenörer. Maskinförarna får lära sig 

tolka när det finns risk för skogsbrand 

och hur man ska agera om det blir ett 

skarpt läge och brand uppstår. 

Sommaren är här och blir den torr ökar risken för skogsbränder. 

Sedan många år arbetar Sydved aktivt med olika förebyggande 

åtgärder för att minska risken för brand i samband 

med skogsarbete. 

– Den främsta utmaningen för maskinförarna är att inse när 

det verkligen är stor fara för brand – och agera därefter, säger 

Sydvedaren Johan Åkesson som i år har arbetat fram en helt ny 

utbildning som heter ”Första insats vid skogsbrand”. 

Johan är sedan två och ett halvt år virkesköpare på Sydved 

i de östliga delarna av Götaland, men han är också deltidsbrandman 

sedan tio år tillbaka. Johan har också jobbat som 

skogsmaskinförare i många år. 

Känna till brandfaror 

Under utbildningen kommer deltagarna bland annat få lära 

sig om olika vegetations- och marktyper, för att se var det kan 

finnas faror kopplat till brand. 

– Maskinförarna och andra som går den här utbildningen ska 

inte bli experter, men de ska känna till hur olika parameter som 

vind, luftfuktighet, lufttorkningsgrad, hur marken har torkat upp 

och så vidare påverkar risken för brand. En hel del av informationen 

hittar man i de brandriskprognoser vi arbetar med, 

berättar Johan. 

Det handlar också om hur man agerar om det börjar brinna 

i skogen – hur man larmar, vilken information man ska kunna 

förmedla och så vidare. 

– Många gånger har maskinförarna en mycket god 

lokalkänne dom och vet till exempel var det finns sjöar där 

det funkar bra att ta vatten för släckningsarbetet. 

Eldsläckning med våta och torra metoder 

Deltagarna får också prova på våta och torra metoder för att 

släcka eld. Exempel på torra metoder är att använda sig av en 

hacka eller en räfsa som ser ut som en solfjäder med skaft, som 

man piskar ned elden med. 

– Vi tittar på verktygen och sedan får man prova. Alla kanske 

inte har provat att använda en handbrandsläckare. Den här 

typen av utbildning har efterfrågats av våra entreprenörer och 

i maj månad startar den första utbildningen. Vi är först i Sverige 

med det här, vad jag 

vet, säger Johan. 

I utbildningen 

ingår också hjärtoch 

lungräddning. 

”Första insats vid 

skogsbrand” avslutas 

med ett skriftligt 

prov i Skötselskolan 

som alla ska göra. 

Förra året började 

Sydved använda sig 

av SMHI:s digitala 

samråd, en tjänst 

som alla virkesköpare, 

skogsvårdsansvariga 

och 

entreprenörer ska 

ha tillgång till och 

på så sätt kunna 

bedöma brandrisken. 

När hög brandrisk 

råder, enligt 4, 

5 eller 5E*, måste 

samråd ske mellan 

entreprenör och 

virkesköpare så att 

rätt beslut tas, detta 

för att inte orsaka 

skogsbränder. 

* Brandrisken mäts i en 

skala på 1 till 5E, där 5E 

är extremt hög risk. 

Johan Åkesson, Sydved. 

Foto Svenskt Trä Foto Landon Parenteau 

Sara Kulturhus vann 

Träpriset 2024 

Vart fjärde år delar branschorganisationen Svenskt Trä ut Träpriset 

till en byggnad som representerar god svensk arkitektur i trä som speglar 

och utvecklar den tid vi lever i. 

2024 knep Sara Kulturhus i Skellefteå priset. Sara Kulturhus är en av 

världens högsta träbyggnader med sina 20 våningar. Byggnaden har 

också fått internationell uppmärksamhet för sin innovationskraft. 


Midsommarafton – magisk natt 

Foto Adobe Stock 

Sju sorters blommor under huvudkudden, 

sill och färskpotatis och 

så dans runt midsommarstången. 

Nu närmar vi oss årets längsta dag, 

en högtid med traditioner långt 

tillbaka i tiden. 

Midsommarafton är en tradition som många av oss 

håller högt. Sommarens vilda blommor, sill, färskpotatis, 

jordgubbar och dans kring midsommarstången, är några av 

ingredienser i vårt firande. 

Midsommar har firats i Norden sedan medeltiden, med 

traditioner som liknar dem vi har idag. I bondesamhället var 

midsommar en brytpunkt i arbetsåret. Midsommarnatten 

ansågs enligt folktron vara en natt full med magiska krafter 

och onaturliga väsen. Även växtligheten sades få magiska 

krafter. Under midsommarnatten var det därför lämpligt att 

samla läkande växter, men också spå in i framtiden. En sed 

som fortfarande lever kvar är att samla sju sorters blommor 

och lägga dem under sin huvudkudde för att drömma om 

vem man ska leva sitt liv med. 

Den lövade midsommarstången, en sed från norra 

Europa, ska i bondesamhället ha symboliserat god sådd 

och växtlighet. Ibland kallas den också majstång, ordet 

maja betyder ”att smycka med löv”. På 1800-talet skapade 

medelklassen ett firande med dans kring en lövad stång. 

Under 1920-talet fick dansen ett inslag av lek och ”Små 

grodorna” var en av sångerna som då började sjungas. 

Källa | Nordiska museet 

Nu testas fjärrstyrd markberednings maskin 

Skogforsk har under flera år jobbat med fjärrstyrning och 

automatisering av skogs maskiner på sitt tekniklabb utanför 

Uppsala. Hittills har arbetet koncentrerats till skotare, men nu 

testas också en markberedningsmaskin. 

– Vi bedömer att markberedningsmaskiner är mindre komplicerade 

att fjärrstyra än skotare och skördare. Markberedare 

rör sig över hyggen där de flesta träd är borta, vilket underlättar 

kommunikationen mellan maskin och operatörsstation. 

Genom att utveckla och testa fjärrstyrd markberedning får vi 

reda på vilken ytterligare kunskap och teknik som behövs för 

att fjärrstyrning av maskiner ska kunna fungera i skogsbruket 

generellt, säger Martin Englund, teknik specialist på Skogforsk, 

och ansvarig för projektet. 

Den fjärrstyrda markberedningsmaskinen har utvecklats 

successivt under våren och ska testas på ett hygge under 

sommaren. Planen är att den ska visas upp för intressenter och 

media i höst. 

Många vill plantera tall 


Under 2023 ökade antalet levererade skogsplantor i Sverige. Tallplantorna stod för den största 

ökningen. Totalt levererades 431 miljoner plantor 2023, vilket var nio miljoner fler än 2022.Tallen stod 

för 236 miljoner, en ökning med sju miljoner. Tallen har ökat stadigt i flera år, enligt Skogsstyrelsen. 

Antalet granplantor, 176 miljoner, var detsamma som 2022. 

Källa | Skogsstyrelsen 


Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson 

Just nu i din skog 

Juli, augusti och september 

Se över vårens planteringar 

Gå ut i din skog och inspektera vårens planteringar. Kontakta din Sydvedare om 

du har frågor. Upptäcker du betydande skador av snytbagge, torka eller liknande 

vänder du dig direkt till ditt försäkringsbolag. 

Viltskyddsbehandling av plantor 

Viltskyddsbehandla betesbegärliga trädslag såsom tall. Beroende på vilket 

viltskyddsmedel som används varierar lämplig tidpunkt för detta, men tänk på att 

vissa medel behöver goda torkförutsättningar och därför bör appliceras tidigt på 

hösten (från månadsskiftet augusti till september ungefär). Hör av dig om du vill 

ha hjälp med detta! 

Beställ markberedning och plantor i god tid 

Var ute i god tid och beställ markberedning, plantor och planteringshjälp till 

kommande höst och vår. God framförhållning skapar en bättre arbetsmiljö för 

våra entreprenörer och ger Sydved en ökad möjlighet att tillgodose dina önskemål 

för ett lyckat föryngrings resultat i skogen. 

Ha koll på granbarkborren! 

Granbarkborren är som mest i farten under sommarmånaderna. När svärm - 

nin gen startar finns de första angreppen ofta på solbelysta lägen. Längre fram 

under sommaren hittar man angreppen i hela skogen. 

Var aktiv och sök efter tecken på angrepp i skogen. Tänk på att granar som 

blåst ner eller skadats under vintern är mycket attraktiva för granbarkborren. Sök 

efter tecken som rödbrunt borrmjöl på stammen, i barkspringor och spindelnät, 

men även kåda på stammen. På sensommaren börjar man se färgförändringar 

i barren, från grönt till gult-rött-brunt, på granarna som angreps under våren. 

Avverka och transportera bort angripna träd. Kontakta din Sydvedare om du 

har frågor. 

Vill du öka lövandelen? 

Mer löv på fastigheten kan vara smart ur flera aspekter; som ett trädslag 

för ett varmare klimat, skapa mer viltfoder, sprida risker, öka den 

biologiska mångfalden och mycket mer. Vill du satsa på förädlade lövplantor 

nästa vår är det bra att beställa tidigt, i september till oktober, 

då vissa sorter kan ta slut fort. 

Njut av bär- och svampplockning 

Plocka och ta tillvara på skogens guldkorn som 

blåbär, lingon, karljohansvamp, kantareller och 

annan ätbar svamp. 

Foto Per-Åke Adolfsson 

Skogsbruksplanen 

ger dig en bra överblick 

av skogen och gör det 

enklare att prioritera 

vilka åtgärder som ska 

göras – och när.

Text Annsofie Öhman Foto Anders Ehrenström 

Med skogsbruksplan får 

du ut det mesta av din skog 

Att investera i en skogsbruksplan är ett smart sätt att få ut det mesta av sin skog. 

Du får koll på nuläge och alla åtgärder som ska göras för att nå ett bästaresultat i 

just din skog. Den är också ett krav när du certifierar din skog. 

S 

kogsbruksplanen innehåller mängder av 

information om din skog, bland annat ser du 

arealer, virkesförråd, trädslagsfördelning och 

åldersklasser. Den visar när olika åtgärder i skogen 

bör göras, som till exempel röjning, gallring eller föryngringsavverkning. 

På så sätt blir det enklare att prioritera 

vilka åtgärder som bör göras inom kort och vilka som 

kan vänta ett tag. För skogsägaren som vill certifiera 

sin skog enligt FSC ® och PEFC är skogsbruksplanen 

ett krav. 

Mål med skogen 

När du beställer en skogsbruksplan är det klokt att 

fundera på vad du har för mål med skogen. En fråga som 

inte alltid är så lätt att svara på, även om du är aktiv och 

lägger mycket tid i skogen. Speciellt som ny skogsägare 

så kanske man inte alltid vet var man står i alla frågor. 

De flesta skogsägare vill ha ett långsiktigt lönsamt 

skogsbruk, men det brukar finnas andra värden som 

också betyder mycket. För en del är rekreation i form av 

jakt, fiske, bär- och svampplockning viktigt, andra satsar 

på ett skogsbruk med extra fokus på naturvård eller vill 

lyfta fram fastighetens kulturvärden. Vissa ser skogen 

som en del i familjetraditionen och vill förvalta den på 

samma sätt som tidigare generationer. 

Vägen till målet 

När du har dina mål klart för dig är nästa steg att fundera 

på vilken skoglig strategi du ska välja. När virkesköparen 

känner till dina mål har hen goda förutsättningar att ge 

dig råd om hur du ska sköta din skog för att nå dit. Alla 

bestånd, eller avdelningar, som de benämns i skogsbruksplanen, 

får en så kallad målklassning som guidar 

om sättet att sköta skogen på. 

De finns fyra klasser: produktion med generell hänsyn 

(PG), produktion med förstärkt miljöhänsyn (PF alternativt 

K), naturvård orört (NO) samt naturvård med skötsel 

(NS). 

I PG kan det handla om att sträva efter så hög produktion 

som möjligt, i PF/K brukas skogen för virkesproduktion 

men det finns ett extra miljöintresse utöver 

generell hänsyn. I NS väger miljövärdena är tyngst, men 

de kan behöva bevaras eller förstärkas med naturvårdande 

skötsel. Exempel kan vara att frihugga gamla 

ekar. I NO-bestånd lämnas allt orört. Värdena gynnas av 

att du inte gör något alls. Exempel: gammal skog med 

mycket död ved eller en sumpskog. Skogen lämnas för 

fri utveckling. 

Ger dig ekonomikoll 

Att bedriva ett aktivt skogsbruk är på många sätt som 

att driva ett företag, för många kan det handla om förhållandevis 

stora ekonomiska värden. Planen blir då ett bra 

verktyg för att få koll på och planera ekonomin. Du kan 

till exempel se när en åtgärd kommer ge en intäkt och 

när den är en kostnad. 

Vid ägar- eller arvskifte är en uppdaterad skogsbruksplan 

i princip nödvändig. Här finns grundläggande 

uppgifter för att värdera skogen på fastigheten. 

Hur gör jag om jag vill ha en skogsbruksplan? Kontakta 

din Sydvedare, som ser till att en planläggare får 

uppdraget. Planläggaren inventerar fastigheten, värdefulla 

observationer dokumenteras och skötselförslag tas 

fram som skogsägaren sedan får godkänna. När planen 

är klar hittar du den på Min skog som är dina personliga 

sidor på på Sydveds webb. Det går också att få den i en 

pärm. 

Tänk på att vid ett ägareller 

arvsskifte är en 

skogsbruksplan i princip 

nödvändigt. 


Tema 

Skogens 

sociala värden 


Vi bor i ett land som till stor del är täckt av skog, närmare 70 procent. 

Att fiska, jaga, idrotta, vara ute med hunden, plocka bär eller bara njuta 

av naturen ger många av oss den där extra guldkanten i livet. Inte bara 

skogsägare har förmånen att vistas i skogen, genom allemansrätten som 

också är en skyldighet är skogen öppen för alla. 

I det här numret tittar vi närmare på skogens sociala värden: Hur vi 

nyttjar den, vilka utmaningar som finns och vad skogen kan ge oss i 

form av att må bra i kropp och själ. Vi får också veta vad den senaste 

forskningen säger om kopplingen mellan natur och välbefinnande. 

Text Annsofie Öhman Foto iStock Martin Wahlborg 


TEMA – Skogens sociala värden 

Foto Victor Lundberg 

Ann Dolling, forskare på SLU i Luleå. 

Därför mår vi 

bra av skogen 

Naturens roll för människors hälsa är ett växande 

forskningsfält och forskarna är ense: Naturmiljöer 

har en positiv inverkan på vårt välmående. 

– Våra hjärnor reagerar fortfarande som de hjärnor 

som levde på savannen och vi är skapta för att vara 

i skog och mark. Naturen påverkar vår hälsa positivt, 

där kan vi slappna av bättre och blodtrycket sjunker, 

säger Ann Dolling, forskare på SLU i Luleå. 

Text Sanna Casson Foto Agnieszka Boeske 


K 

anske känner du doften av granskog, ser solen 

sippra fram genom bladverket eller hör ett svagt 

ljud av en hackspetts trumning mot en stam när 

du är ute i din skog. 

– I skogen får vi lagom mycket stimuli. Din hjärna 

registrerar dofter och olika ljud i skogen som kan skapa 

lugn. Naturliga miljöer är vilsamma, säger Ann Dolling 

som är forskare på enheten för skog och hälsa på Sveriges 

Lantbruksuniversitet (SLU) i Luleå. 

Många intryck i stadsmiljöer 

Det är bara de senaste århundradena som människor 

bott i städer, tidigare hade alla nära till naturen. 

– Att vistas i en stad, sitta vid en dator eller köra en bil 

gör att vi hela tiden måste vara alerta och fatta beslut. 

Vi får väldigt mycket intryck. Det är utmattande och vi får 

inte den tid till återhämtning som vi behöver, säger Ann. 

När människor använder en riktad uppmärksamhet 

som tar mycket energi utan återhämtning kan konsekvensen 

bli utmattning. Ann Dolling och hennes kollegor 

har tittat på hur människor med utmattningsdepression 

påverkas av att vistas i skogen. 



Foto iStock Tero Vesalainen 

– Blodtrycket går ned jämfört med när de vistas i stan 

och sinnestämningen blir lugnare. Att besöka skogen 

med jämna mellanrum kan både förbättra humöret och 

minska ångest för personer med utmattningssyndrom, 

berättar Ann. 

Sinnesstämningen ökar hos personer med utmattningssyndrom 

direkt efter ett skogsbesök och den positiva 

effekten kan finnas kvar så länge som tre månader. 

Kortisolet minskar 

Det finns flera anledningar till varför vi mår bra av att vara 

i skogen. Skogen bjuder på en variationsrik miljö som 

väcker lagom mycket uppmärksamhet genom våra olika 

sinnen. 

En japansk studie visar att kortisol, det hormon 

som utsöndras vid stress, minskar när man är i skogen 

jämfört med i stan. Forskare har också kommit fram till 

att välmående och känsla av anknytning, närhet och tillhörighet 

är större i mer naturliga omgivningar än i miljöer 

som är tillrättalagda och bebyggda. Alla sinnesintryck 

i stadsmiljöer ger många olika sinnesintryck som kan 

skapa mental trötthet. 

Våra hjärnor är mer skapta för att leva på savannen. 

Vi mår bra av att vistas i miljöer där det finns resurser för 

vår överlevnad såsom vatten, mat och skydd. Och det 

spelar faktiskt roll hur skogen ser ut. Ann och hennes 

kollegor har gjort studier där utmattningsdeprimerade 

personer fick vara ute i skogen med jämna mellanrum 

under en period på tre månader. De fick själva välja 

vilken miljö de ville vistas i. 

Här visade det sig att deltagarna föredrog öppna 

skogsmiljöer med rymd och vy: skogen vid sjön var mest 

populär, följd av tallskogen. 

Det var inte många som valde den mörka granskogen, 

de flesta ville sitta i en miljö där de hade skogen 

som ett skydd i ryggen, men ett lite mer öppet landskap 

framför sig. Det kunde handla om en sjö eller en myr till 

exempel. 


– Att ha öppet framför sig skapar en översikt, som 

människor mår bra av, säger Ann. 

Hur kan skogsägare bidra till miljöer som är bra för 

välbefinnandet? 

– Jobba med variation i landskapet. Blanda olika 

trädslag och träd i olika åldrar. Spara gärna några äldre 

träd. En skog där det kommer in ljus är mer positiv för 

återhämtningen än en mörk skog. Satsa gärna därför 

också på lövträd, ha lite avstånd mellan träden och 

skapa gärna små gläntor. 

Hur länge behöver man vara ute i skogen för att få effekt 

för välbefinnandet? 

– Mellan 45 minuter och två timmar kan vara lämpligt. 

Men för att få själva återhämtningen handlar det inte 

om att vara ute med röjsågen eller att vara ute och 

springa, även om det kan också vara positivt för välbefinnandet. 

För den psykiska återhämtningen är det viktigt 

att fokusera på att vara här och nu och registrera vad 

du hör och ser, det handlar om mindfulness helt enkelt. 

Grönområden viktiga i stadsplanering 

Träd och parker blir allt viktigare i stadsplaneringen. 

Närhet är en förutsättning för att människor ska besöka 

naturpräglade områden. Forskning visar att unga som 

har tillgång till vardagsnära natur rör sig mer än andra, 

något som leder till bättre hälsa både psykiskt och 

fysiskt. 

– Det är oerhört viktigt att satsa på tätortsnära skog, 

så att alla människor enkelt kan komma ut i skogen, 

säger Ann Dolling. 

Internationell forskning visar att ett grönområde 

behöver vara minst en hektar för att ge effekt på återhämtningen. 

Ju mer grönyta desto bättre livskvalitet 

visade en stor studie där forskare tittade på livskvaliteten 

hos invånare i 51 europeiska städer. Särskilt viktiga 

var grönytorna i de stadsområden där invånarna hade 

lägre inkomster. 

– Naturen kommer alltid vara viktig för oss människor 

och de senaste åren har vi blivit bättre på att se till att 

spara natur även i städerna, säger Ann. 

Skog, trädgårdar och natur har visat 

sig ge gynnsamma effekter vid rehabilitering 

efter sjukdomar och svåra skador. 

Kvinnor som har haft gynekologisk cancer 

i Skåne har som en del i rehabiliteringen 

fått vistas med andra patienter i skogen 

regelbundet. 

– De preliminära resultaten visar att 

skogsbesöken varit positiva för rehabiliteringen. 

Både att bara vara i skogen, 

utan krav och att träffa andra i samma 

situation, berättar Ann Dolling. 

Även virtuell skog ger effekt 

Flera länder i östra Asien ligger långt före 

Skandinavien när det gäller att avsätta 

skog för bättre mänsklig hälsa. 

I Japan har man till exempel över 60 

certifierade terapi skogsområden och ett 

tusental så kallade rekreationsskogar 

spridda över hela landet. Japaner ordineras 

så kallade skogsbad mot stress och 

depres sioner. Det handlar om att vistas i skogen och 

jobba med en med veten närvaro. 

Det finns också studier som visar på att naturljud som 

vågskvalp och fågelsång bidrar till ett lugn och att dofter 

från bland annat barrträd kan öka känslan av närvaro 

och bidra till mental återhämtning hos personer med 

diagnosen utmattningssyndrom. 

– Vi jobbar i ett spännande forskningsprojekt med 

personer som inte har möjlighet att ta sig ut i naturen. 

Det kan exempelvis handla om funktionshindrade 

personer eller personer inlagda på sjukhus. De använder 

virtuella 3D-glasögon och får uppleva skogen digitalt. 

Även om det inte ger samma effekt som när man vistas 

i riktig natur, kan bilder på skog och dofter faktiskt ha 

positiva effekter på välmåendet, säger Ann. 

Naturhälsa genom historien 

Att naturen kan ge läkning är inget nytt. Den grekiske 

läkaren Hippokrates drev ett sjukhus med trädgård på 

ön Kos så långt tillbaka som 400 år före Kristus. Han 

ordinerade trädgårdsvistelser och promenader i skogen 

till sina patienter. 

I slutet av 1980-talet publicerade miljöpsykologen 

Roger Ulrich flera studier om natur och hälsa. han visade 

bland annat att nyopererade patienter som hade utsikt 

från sjukhusrummet mot grön ska återhämtade sig 

snabbare än de som hade utsikt mot en tegelvägg. 

Sedan 2000-talet har vårt samhälle blivit digitalt och 

vi tillbringar alltmer tid framför en skärm, något som inte 

våra hjärnor är skapade för. 

– Samhället har förändrats på ett sätt som gör att 

vi sitter still mycket mer, hanterar mycket information 

och bor och vistas i miljöer som ställer höga krav på vår 

uppmärksamhet, säger Ann Dolling. 

Allt fler lider av psykisk ohälsa och intresset ökar för 

hur naturen kan hjälpa oss: 

– För 20 år sedan ansågs det som lite flummigt med 

exempelvis rehabilitering i naturen, men nu har det skett 

en förändring. Allt fler forskar om detta ämne och det 

finns en större förståelse för vilken nytta naturen har, 

avslutar Ann Dolling. 

Foto Fredrik Posse 


Naturens positiva effekter 

• Naturvistelser hjälper mot psykisk ohälsa, som depression, ångest 

och stress. 

• Dags- och solljus triggar viktiga funktioner i kroppen och stödjer 

den naturliga dygnsrytmen. Det gör exempelvis att man sover 

bättre, men verkar också skydda mot allvarlig sjukdom. 

• Det finns tydliga samband mellan ökad livslängd och boende nära 

grönområden. Upplevd ohälsa ökar med avståndet från dessa. 

Statistiskt sett är fördelen med att bo nära grönska störst för 

människor med låg socioekonomisk status. 

• Utomhusluft är ofta bättre för hälsan än inomhusluft. Detta gäller 

även i stadsmiljöer, särskilt i större parker och grönområden med 

många träd och buskar. 

• Naturvistelser kan ge bättre existentiell hälsa. Tröst, inre styrka, 

känsla av sammanhang och kravlöshet kan vara svåra att gradera 

och mäta, men intervju- och enkätstudier visar att naturen kan ge 

just detta. 

• Att gå ut en stund varje dag i naturligt dagsljus kan enligt forskning 

minska risken för depression. 

Foto Fabian Wiktor 

Källa | Åsa Ottosson, Nordic Nature Health Hub, SLU 


Vi är anpassade 

för ett liv i naturen 

Skogen är unik. Där finner vi lugn och återhämtning på ett helt annat sätt 

än i en stadsmiljö. Kanske inte så konstigt egentligen, då våra hjärnor är 

anpassade efter ett liv i naturen. 

U 

nder studietiden brukade vi avsluta våra 

middagar med en unison talkör ”Susa susa 

j-a skog, vi får ändå aldrig nog”. Även om man 

kunde bytt ut något ord så är det ganska talande 

för hur vi skogsfolk känner. Skogen har en sällsam 

dragningskraft. 

När var du senast i skogen? För många är svaret allt 

för länge sedan. Vi lever i en tid där stadens brus, skärmens 

lockelse och arbetslivets krav ständigt drar oss 

bort från naturen. Men forskningen är tydlig: Naturen har 

en läkande kraft som vi inte kan ignorera. 

Våra hjärnor är anpassade för ett liv i naturen. Trots 

att vi bor i städer och sitter framför skärmar hela dagarna, 

är vi biologiskt programmerade för att vara i skog 

och mark. 

I naturen sjunker vårt blodtryck, stresshormonerna 

minskar och vi finner ett lugn som stadens miljöer inte 

kan erbjuda. 

Skogen erbjuder en enkel men kraftfull 

terapi. Bara 45 minuter i skogen 

kan förbättra vårt humör och minska 

ångest. Dessutom stärker det vår 

känsla av sammanhang och ger oss 

möjlighet till återhämtning, något 

som är avgörande för vår mentala 

hälsa. 

Har du fastnat bakom skärmen 

eller andra sysslor så passa på att 

besöka din skog i sommar. Fördelen 

för oss skogsägare är att det ger oss 

möjligheten att förena nytta med 

nytta. Vi kan kolla årets planteringar samtidigt som 

skogens sus har en helande effekt! 

Pär Johansson, vd på Sydved 

Forskningen är tydlig: 

Naturen har en läkande 

kraft som vi inte kan 

ignorera. 

Luza Studios 



Allemansrätten 

Det är sällan svart eller vitt 

Allemansrätten är en gammal sedvänja som gör att vi har rätt att röra oss på privat 

mark. Men det Sverige som fanns då rätten kom har förändrats. Vi är fler människor 

och skogen har också blivit en arena för friluftsliv, träning och tävling. Nils Hallberg, 

jurist på Naturvårdsverket, guidar oss i allemansrätten och dess utmaningar. 

Text Annsofie Öhman 

Foto Chris Schog 

A 

llemansrätten gör att vi kan färdas och vistas 

i privat mark i naturen. Vi kan plocka bär och 

svamp och övernatta något enstaka dygn i tält i 

skog och mark. Men med rätten följer också en skyldighet 

att värna om naturen och visa hänsyn mot djur och 

natur, markägare och andra du möter. 

Hur länge har allemansrätten funnits? 

– Det är en intressant fråga. Allemansrätten av idag 

härrör från 1940-talet. Då flyttade många människor 

från landet in till stan. Jobb på egen gård ersattes av 

förvärvsarbete. Nu fick man reglerad arbetstid och en 

betald semesterdag i veckan. 

För att ge dem som bodde i stan bättre möjligheter 

att komma ut i naturen etablerades begreppet allemansrätt. 

Det gjordes i samband med en fritidsutredning 

på 1940-talet. Innebörden var att man fick röra sig på 

annans mark, men med sunt förnuft. Det var egentligen 

ett konstaterande av det som redan var. 

– Men man kan faktiskt spåra delar av allemansrätten 

till dåvarande kungen Magnus Erikssons riksomfattande 

landslag från 1350. Den innehöll inslag rörande bland 

annat färdselrätt och möjlighet att plocka bär och annat 

som vi känner igen i dagens allemansrätt. 

Kan man straffas för 

brott mot allemansrätten? 

– Den är ingen lag med 

lagtext, däremot är den 

skyddad både i grundlagen 

och miljöbalken. 

Gränserna för vad som är 

okej eller inte regleras av 

andra lagar. Om någon 

olovligt hugger ner ett 

träd på någon annans 

mark regleras det av 

brottsbalken. Normalt blir det böter, men det kan också 

bli upp till 6 månaders fängelse. 

Finns allemansrätten i några andra länder? 

– Den är unik för Sverige, men det finns liknande upplägg 

i Norge och Finland. I Skottland har man sett hur vi 

har det här, och gjort en egen variant med det bästa av 

allemansrätten. Även Nya Zeeland har en egen variant. 

Att den inte finns i fler länder kan man bland annat 

härröra till olika länders rättstraditioner. Ett exempel är 

USA där man kan bli hotad med vapen om man går in på 

någon annans mark. 

En gammal sedvänja i modern tid, finns det några 

utmaningar? 

– Samhället har utvecklats en hel del sedan 1940-talet. 

Idag är vi fler människor plus att friluftslivet har utvecklats 

med ny teknik, som för till exempel cyklar. Friluftslivet har 

”sportifierats” och i viss mån blivit motoriserat. Skogen 

har också blivit en arena för träning och tävling. Det innebär 

en ökad belastning på naturen. Förr jobbade många 

med tuffa fysiska jobb och på helgen ville man helst ta 

det lugnt. Idag är det tvärtom, efter stillasittande jobb i 

veckan vill vi gärna ut i skog och mark och röra på oss. 

Vad gäller för cykling? 

– Enligt allemansrätten får du cykla både i naturen och 

på enskilda vägar. Jämfört med till exempel 40-talet 

ser våra cyklar annorlunda ut idag. Då var det bara den 

egna muskelkraften, vilket det inte alltid är idag. Dagens 

moderna terrängcyklar med stötdämpare och grova 

däck tar sig fram i terräng som man förr alls inte kunde 

cykla i. Ansvaret för den som cyklar i skogen idag blir då 

betydligt större. 

Självklart är det att man inte får cykla över någon 

annans tomt eller det man kallar hemfridszonen*. Du får 

heller inte cykla över planteringar och uppodlade åkrar 

eller ställen där marken lätt kan komma till skada. 


Läs mer om 

allemansrätten 

På naturvardsverket.se kan du läsa vad som gäller för 

aktiviteter som ridning, klättring, cykling, eldning, jakt 

och fiske, tältning, vandring och skidåkning. 

– Sen är det väderberoende. Cykling på blöta områden 

kan ge enorma spår i marken. Våtmarker och mossar 

är områden som är mer känsliga. Allemansrätten ska 

användas med förnuft och hänsyn. 

Och vad säger allemansrätten om ridning? 

– Du får rida i naturen enligt allemansrätten, men inte 

överallt. Hästens tyngd ökar ju risken för skada på 

skog, mark eller väg. I allmänhet är det tillåtet att rida 

på skogsbilvägar och andra enskilda vägar. Men om 

det innebär skada på vägen, kan vägens ägare förbjuda 

ridning där, till exempel vid tjällossning. 

Det är inte tillåtet att, utan lov, rida över tomt eller 

gräsmatta. Det är inte heller tillåtet att rida över planteringar 

(även skogsplanteringar), åkrar, vallar och liknande 

områden som lätt kan skadas. Undvik också att rida på 

annan ömtålig mark, till exempel mjuka skogsstigar, 

ängar och hagar. Och för den som tänker rida regelbundet 

i ett visst område är det bra att fråga markägaren om lov. 

Vad gäller kring jakt och fiske? 

– Fiske och jakt är starkt knutet till markägaren och 

ingår inte i allemansrätten. Så här krävs medgivande 

av fastighetsägaren eller att man löser fiskekort eller 

liknande. Men allemansrätten är ändå viktig, då den gör 

det möjligt att ta sig till jaktmarker och fiskevatten. 

Sedan finns det allmänt vatten, längs Sveriges kuster 

och vid Sveriges största sjöar, där det är fritt fiske. 

Hur värnar jag som privatperson om allemansrätten? 

– Den är både en rätt och en skyldighet. Så det gäller 

att man som nyttjare är påläst och har koll på väder 

och underlag. Är det regnigt eller torrt? Det är inte 

svart eller vitt, utan hela tiden en balansgång. 

Något tips om hur jag som skogsägare kan tänka? 

– Utgångspunkten är att allemansrätten är grundlagsskyddad 

och att privatpersoner har rätt att använda 

skogsägarens mark. Om personen sköter det snyggt 

vill säga. 

I allemansrätten framgår det tydligt att man inte har 

rätt att gå på åkrar med växande grödor. Men vad gäller 

en ny skogsplantering kan det tolkas på olika sätt. 

– Det finns ett rättsfall som klargör att man faktiskt 

har möjlighet att gå över en ny skogsplantering så 

länge man inte skadar plantorna. Att skada plantorna 

är självfallet förbjudet. Alltså är det tveksamt om man 

som markägare kan kräva att folk håller sig borta från 

skogsplantering. 

– Men skogsägaren kan ju informera om att det inte 

är lämpligt att gå genom en ny plantering, och sedan 

föreslå andra områden där det funkar bättre. På så sätt 

kan alla bli nöjda. 

Vid jakt gäller det också att hitta ett förhållningssätt. 

Till exempel så får bärplockare inte störa jakten, men 

det kan ju bli riskfyllt för bärplockarna om de håller till 

i ett område där det pågår jakt. Då kan skogsägaren 

informera om att de skjuter med vapen och föreslå 

andra områden där de inte jagar. 

– Sen är ju allemansrätten en bedömningssport, ofta 

finns det inte ett knivskarpt ja eller nej. Utan snarare vad 

som är rimligt. 

* Hemfridszon: Området närmast runt ett bostads- eller 

fritidshus där den boende har rätt till ett privat område. 

Där gäller ej allemansrätten. Det finns inga exakta avstånd 

för zonen, beroende på om det till exempel är en villatomt 

eller skogsfastighet. Det är en glidande skala. 

Nils Hallberg, jurist på 

Naturvårdsverket. 

Foto Privat 

Du får cykla både i 

naturen och på enskilda 

vägar. Men med moderna 

terrängcyklar som tar sig 

fram i terräng som man 

förr alls inte kunde cykla i, 

blir ansvaret större för den 

som idag cyklar i skogen. 



Border collie är en ras som behöver 

mycket aktivering för att må bra, 

på bilden Lizzroys Chezz och Chipp. 

Raserna som är 

vanligast i Sverige 

• Nya hundar som registrerades i Jordbruksverkets 

register 2023: 67 700. 

• 358 hundraser och rasvarianter. 

• Vanligast raser är labrador retriever, golden 

retriever, tax, schäfer och bichon havanais. 

• Populärast hundnamn 2023: Molly, Bella, 

Charlie, Doris och Sally. 

Foto Carina Andersson

Carina Andersson 

och Chipp. 

Ett aktivt liv 

med din hund 

Många jakthundar jagar bara en liten del av året och för en hel del andra hundar 

handlar utelivet mest om promenader. Är det inte dags att ge din hund ett 

mer aktivt uteliv året om? Carina Andersson tipsar om hur man kommer i gång 

med att lägga spår och andra utmanande aktiviteter i skogen. 

Text Annsofie Öhman 

C 

arina Andersson har i många år varit aktiv 

i Svenska Brukshundklubben, SBK, både på 

central nivå och för verksamheten i Småland. 

Hundar har alltid funnits i hennes liv och idag har hon två 

Border collies, Chipp och Chezz. Rasen kännetecknas 

av att hundarna är intelligenta och lättlärda och behöver 

mycket aktivering för att må bra. 

– Jag är också räddningshundförare genom SBK, det 

betyder att MSB, Myndigheten för samhällsskydd och 

beredskap, kan kalla in mig och min hund vid katastrofer 

som ras och jordbävningar. 

Ett sådant tillfälle var i Stenungsund förra året när 

marken hade rasat på E6:an. Då skickades två räddningshundar 

ut för att säkerställa att ingen människa 

fanns bland rasmassorna. 

– Det är spännande uppdrag och hundarna tycker 

det är jätteroligt. Att få vara en del av den här typen 

av hjälpinsatser och den mycket givande träningen i 

räddningssök är nog det roligaste som jag har gjort 

inom hundvärlden, säger Carina. 

Skapa starka band 

De flesta hundägare har nog varken kunskap eller tid 

att jobba på en sådan proffsnivå med sina hundar, men 

för den som vill ta hundägarlivet ett snäpp till finns det 

många roliga aktiviteter man kan göra tillsammans. Inte 

minst med skogen som arena. Spåra, söka, löpträna 

eller annan fysisk träning tillsammans med sin hund är 

några exempel. 

– Aktiviteter är också ett sätt att skapa starka band 

mellan hundförare och hund. Hunden är ett flockdjur 

och det är du och din familj som är flocken, inte andra 

hundar, betonar Carina. 

Om du är i skogen är det viktigt att känna till att hundar 

inte får springa lösa i skogen från 1 mars till 

20 augusti. Under den perioden är det många vilda 

djur som föder ungar. 

– Hunden ska hållas i koppel eller under samma 

kontroll som om den vore kopplad. Om du tränar med 

din hund i skogen kan du använda dig av en lång lina. 

Har du tips på hur man kan aktivera sin hund i 

skogen? 

– Du kan lägga enklare spår och även lära hunden 

att söka. Alla kanske inte känner till vilket enormt 

doftsinne hundar har. Om människans doftsinne är 

lika stort som ett frimärke, så är motsvarande för 

hunden en hel fotbollsplan. Att jobba med 

spår och sök är därför aktiviteter som många 

hundar gillar! 

Spåra människor eller söka kantareller 

Det finns olika sätt att jobba med spår. Till 

exempel kan hunden få spåra efter en människa. 

En hund kan spåra otroligt långt om den 

är van, men till en början så går man inte mer 

än 50 till 100 meter. 

– Personen går en slinga i skogen, i slutet av det 

tänkta spåret läggs en leksak eller lite godis i en burk. 

Hunden får sen i uppdrag att följa spåret. Tänk på att ha 

en sele på hunden. Och glöm inte att belöna när hunden 

kommer fram till slutet av spåret. 

Ett annat sätt att aktivera sin hund är genom att lägga 

viltspår. Ta kontakt med en jägare och se om du kan få 

tag på en rådjursklöv och djurblod. Du själv eller någon 

annan går sedan ett spår i skogen, släpande på klöven 

efter marken och droppar sedan en droppe blod då och 

då. Låt sedan hunden spåra upp klöven. 

Om människans 

doftsinne är lika stort 

som ett frimärke, så 

är hundens som en 

hel fotbollsplan. 



Lär hunden 

spåra och söka 

Människa 

Ta med dig godis och gå i väg en bit bort, hunden ska 

inte se dig. Någon annan håller fast hunden och låter den 

leta rätt på dig. Är du själv kan du innan promenaden 

gå ut i skogen och lämna en leksak. Tillsammans med 

hunden letar du sedan efter leksaken. 

Viltspår 

Dra klöven efter marken, droppa en droppe blod då 

och då. Låt hunden spåra upp klöven. Du kan behöva 

tillstånd från Jordbruksverket för blodspår. 

Enkla åtgärder för 

att gynna olika 

arter och biologisk 

mångfald! 

Foto Maria Ek 

Godisspår 

Lämna hunden och gå ut en bit i skogen. Lägg en liten bit 

hundgodis i varje fotspår. Visa hunden var spåret börjar 

och låt den sen följa spåret fram till ”målet”, till exempel 

en uppskattad leksak. 

Sökövning 

Att söka efter personer eller leksaker på ett fält eller i 

skogen är mer utmanade. Hunden ska lära sig att söka 

inom ett särskilt område. Börja med att gå runt och zickzack 

i en ruta (10 x 20 meter). Hunden ska förstå att den 

ska leta inom området där det luktar människa. Genom 

att du går zick-zack kan hunden inte spåra utan måste 

lyfta upp nosen mot vinden – det kallas sök. 

Läs mer på brukshundklubben.se 

På jakt efter kantareller? 

Att lära hunden leta efter kantareller är en annan kul 

aktivitet, som också går utmärkt att göra även om man 

har hunden i lina. 

– Det kan handla om kantareller eller något helt annat. 

En hund kan lära sig otroligt många olika dofter. Vill vi att 

hunden ska lära sig känna igen och leta efter kantareller 

så får man lära hunden doften av just kantarell. I början 

får man kanske köpa hem kantarellerna från affären för 

att börja träna på kantarelldoften. Det finns också flera 

kurser man kan gå med sin hund för att lära sig metoden. 

Sedan tillägger hon att för att lyckas med spårning 

eller sök så måste hunden vilja samarbeta. 

– Det kan finnas annat som lockar mer, till exempel 

en löpande tik eller att jakthunden får vittring på vilt och 

hellre vill få tag på haren. Sådana drifter är svåra att få 

bort och samarbetet mellan hundförare och hund blir då 

sämre. Men gör man mycket roligt ihop med sin hund, 

så blir det så klart mycket bättre, konstaterar Carina. 

Hunden ska tycka att det är kul att vara med sin 

förare och känna att ”vi gör kul saker ihop.” 

När hunden gjort det man vill så belönar man med en 

korvbit, hundgodis, en leksak eller något annat man vet 

att hunden gillar. Eller så blir belöningen gemensam lek. 

Hunden som träningskompis 

Tycker du om att löpträna? Då kan du kombinera din 

träning med hundens. Se till att hunden har en sele som 

sitter bra och använd ett lagom långt koppel, 2–3 meter 

brukar passa. Antingen springer du med kopplet i handen 

eller så fäster du ett så kallat expanderkoppel i midjan. 

Gå kissrundan först och sen springer ni. Du får lära 

hunden att inte stanna och nosa och kissa hela tiden, 

nu är det löpning som gäller! 

För att uppmuntra fysisk aktivitet både för hundar 

och hundägare har Svenska Brukshundklubben tagit 

fram ett nytt träningskoncept där hundägaren och 

hunden gemensamt gör ett träningspass. Det kan gå till 

så att man först springer ihop en sträcka, sedan stannar 

man till vid en ”station” och gör övningar. 

– För hunden kan det handla om att sitta fint, en 

övning som stärker hundens rygg. Matte eller husse får 

göra situps eller andra magövningar, säger Carina. 

En annan övning kan vara rörlighet. Hunden får gå 

slalom mellan mattes ben i en åtta medan matte eller 

husse gör knäböj. Övningarna finns i olika svårighetsgrader, 

och lämpligen börjar man med träna med sin 

hund på den gröna nivån som är den första. SBK arrangerar 

också kurser för att man lättare ska komma i gång. 

Till sist tipsar Carina om att man gärna kan gå med i 

Svenska Brukshundklubben och delta i kurser. 

– Det finns ju mycket att läsa på nätet, men ofta kan 

det vara enklare och roligare med en instruktör och att 

träffa likasinnade som du gör på brukshundklubbarna. 

Och glöm inte att alla hundar är välkomna på kurserna! 

Tänk på detta när 

du tränar med hunden 

• Ta med vatten om du är ute med hunden. 

• Om hunden blir biten av en orm, sitt stilla vid hunden 

och ring någon som kan hämta er. Gå inte vidare, då 

kan giftet sprida sig snabbt. 

• Se till att hunden har fästingskydd. 

• Från 1 mars till 20 augusti är det koppel på i skogen. 

När du tränar, använd en lång lina. 

• Glöm inte mobilen, om det skulle hända något. 


Magiska 

skogar 

Foto Peter Johnsen 

Från lummiga ädellövskogar till 

karga myrhav. Från grönskande 

hedar till dramatiska dalar och 

djupa raviner. Här hittar du några 

skogspärlor som kan vara värda 

ett besök i sommar. 

Text Annsofie Öhman & Sanna Casson 

Foto Klaus Steinkamp 

1. Söderåsen – mäktig storhet 

I Söderåsens nationalpark, öster om Helsingborg, upplever du 

lummiga lövskogar, mäktiga rasbranter, strömmande vattendrag 

och fantastiska utsikter. Särskilt spännande är Skäralid 

som är en sprickdal med lodräta klippor. Här finns en mångfasetterad 

insektsfauna och ett rikt djur- och fågelliv. 

2. Tiveden – vilt och vackert 

Sveriges sydligaste vildmark hittar du i Tiveden. Här finns ett 

kuperat och vilt skogslandskap med dramatiska sprickdalar, 

vackra skogssjöar och klippblock upp till tio meter höga. 

I området hittar du också många intressanta grottor. I Tivedens 

nationalpark finns nästan 3,5 mil markerade leder, från rundor 

som inte är mer än 1 km till 9,5 km. 

3. Stenshuvud – lummig ädellövskog 

400 hektar stort erbjuder Stenshuvud en mycket varierad 

upplevelse. Själva berget som mäter 97 meter över havet består 

av tre toppar med magnifik utsikt över Hanöbukten. Du behöver 

sedan inte gå långt för att befinna dig i vacker ängsmark, rik och 

lummig ädellövskog, havsmiljö eller på sand- och klippstrand. 

4. Böda backar 

Norr om Böda på norra Öland ligger naturreservatet Böda 

backar, ett av Sveriges största flygsandområden. Böda backars 

skog är i dag hem för en lång rad växter och djur som är knutna 

till gamla träd och sandiga miljöer. Här finns allt från karga 

sandhedar med stormvridna tallar, till kalkrika ängstallsskogar 

med en mångfald av orkidéer och frodiga lövlundar med 

jätteekar. Den som gillar att vandra hittar flera fina leder och 

motionsspår här. 

Njut av lummiga lövskogar i Söderåsen! 

5. Sveriges största skogliga nationalpark 

Muddus eller Muttos på samiska är Sveriges största skogliga 

nationalpark. Nationalparken är en del av världsarvet Laponia 

och ligger i Lappland. Här finns gammelskogen bevarad 

med jättefuror, kulturlämningar, enorma mosaiker av 

myrmark, vattenfall och djupa raviner. 

6. Världens äldsta träd 

Uppe på Fulufjället i nordvästra Dalarna kan du se 

Old Tjikko, världens äldsta träd som varit med i hela 

9 550 år. Granen har överlevt så länge genom att 

slå nya rötter från grenarna. 

I februari 2023 knäcktes Old Tjikkos topp av 

under en vinterstorm, men den har bevarats på 

Fulufjällets Naturrum. Fulufjällets nationalpark 

bjuder också på färggranna lavar, urskogar och 

det imponerande vattenfallet Njupeskär. 

7. Ett varierande landskap i Skuleskogen 

Storslagna utsikter över Höga Kusten, gamla 

granskogar, branta berg och vackra stränder. 

I Skuleskogens nationalpark vid kusten 

mellan Örnsköldsvik och Härnösand kan 

du njuta av ett varierat landskap och fina 

vandringsleder. Skuleskogen ger ett trolskt 

intryck, insprängd i fält som en gång i tiden 

var stränder i havet. 

8. 180 trädarter i Ekolsund 

Silvergran, kustgran, makedonisk tall, lärk, 

poppel, tulpanträd, humlebok och äkta 

Ornäsbjörkar. Vid Ekolsunds slott i Enköpings 

kommun nära Mälaren finns ett så 

kallat arboretum fyllt av olika trädslag. 

Här finns totalt runt 180 olika trädarter! 

Stora Enso hjälper till med skötsel av 

parken. 

Ekolsunds slott som var Gustav 

den tredjes favoritresidens bjuder 

också på spännande historia! 

6 

1 

3 

2 

4 

8 

7 

5 

Foto Lars-Goran Abrahamsson 

T.v. Utsikt i Skuleskogen. T.h. Skogsmård på stam i Tiveden. 


I en andra gallring handlar det mer om att glesa 

ut så att tillväxten flyttas till träden som blir kvar, 

en finputsning av förstagallringen helt enkelt. 

Mattias Svensson och Daniel Josefsson är ute på en gallring utanför 

Gislaved. Daniel och kollegan Timmy kör en Komatsu 901XC. 

En andra gallring i 

välskött tallbestånd 

Det är full fart på familjen Svenssons marker utanför Gislaved när den 

andra gallringen i det fina tallbeståndet utförs. Uppdraget har gått till 

LG Hultsjö och skördarförare Daniel väljer snabbt och med stor precision 

ut nästa träd som ska gallras bort. En åtgärd som ger både friskare skog 

och ökar det framtida värdet på beståndet. 

Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams 

S 

olen kikar då och då fram mellan molnen den 

här kylslagna vårdagen i slutet av april. Beståndet 

som ska gallras ligger några kilometer norr om 

Gislaved. På plats är ett av Sydveds starka lag – Sydvedaren 

Mattias Svensson, Daniel Josefsson och 

Timmy Rydberg som jobbar för entreprenören LG Hultsjö 

skogsmaskiner och skotarföraren Toimi Rumpunen 

på egna företaget Toimis skogstjänst. 

– Skogsfastigheten som är på cirka 120 hektar, består 

mest av tall, men det finns även inslag av gran och löv, 

berättar Mattias Svensson, virkesköpare sedan tio år 

och väl bekant med markerna kring Gislaved. 

Astrid Svensson ärvde fastigheten av sin far 1974 och 

sedan några år tillbaka är även Astrids barn Carl Johan 

och Christina delägare. 

– Vi har redan gjort en förstagallring i det här området, 

den blev precis klar och nu är vi på gång med en 

andra gallring i det gränsande beståndet. Beståndet 

som ska gallras i dag är ett välskött och vackert tallbestånd 

i 50-årsåldern. Här handlar det mer om att glesa ut 

så att tillväxten flyttas till träden som blir kvar, en finputsning 

av förstagallringen helt enkelt, tanken är att skapa 

grövre timmer till slutavverkningen, förklarar Mattias. 

Friskare skog och tidig intäkt 

Det finns flera skäl till att gallra. Du får en fin, friskare 

skog samtidigt som tillväxten fokuseras på de vitala, 

starka träden. Det gör att man får större volymer timmer 

vid slutavverkningen. Dessutom får man en första 

ekonomisk intäkt från sin skog. Gallringen är också en 

chans att själv utveckla sin skog i önskad riktning. 

– Jägaren kanske skapar miljöer som passar för 

viltet, andra som värdesätter skogens naturvärden extra 

mycket väljer att gallra fram gamla vårdträd eller släppa 

fram lite mer löv i ett bestånd som domineras av gran, 

säger Mattias. 


En hel del tid 

läggs på planering. 

Innan avverkningen 

ska basvägar, stickvägar 

och upplagsplatser 

ses ut. 

Timmy märker ut stickvägar, där skördaren kan arbeta sig fram i beståndet. Ett väl planerat 

vägnät minskar risken för att maskinerna lämnar spår i marken. 

Vid förstagallringen 

plockade Daniel och 

Timmy bort träden som 

var små, krokiga eller 

skadade. 

Han tillägger att han själv tycker att en gallrad skog är 

mycket mer estetiskt tilltalande än en ogallrad där det 

ofta blir tätt och otillgängligt. 

Lugnare vid andra gallringen 

Det skiljer sig en del hur man jobbar vid en förstagallring 

jämfört med en andra gallring, eller för den delen också 

tredje gallring som inte är ovanligt på tallmarker. 

Vid en förstagallring handlar det verkligen om att 

glesa ut och forma beståndet. Speciella önskemål från 

skogsägaren är viktiga att ha med redan från start. Vid 

en andra gallring har du gjort grundjobbet. Ofta blir det 

lugnare, men samtidigt går gallringen snabbare. Nu 

fortsätter du med utglesningen för att kvarvarande träd 

ska kunna utvecklas ännu mer. 

– Vid förstagallringen plockar vi bort träd som är små, 

krokiga eller skadade. För det mesta är det en självklarhet 

vilka träd man ska ta. Sedan får det gärna bli jämna 

avstånd mellan träden som blir kvar, men det är inte 

alltid nödvändigt, förklarar skördarföraren Timmy. 

Smidig skotare 

Timmy och Daniel jobbar i lag och delar på samma skördare, 

en Komatsu 901XC, som går från 6.00 på morgonen 

till 18.00 på kvällen. Maskinpassen är på tre timmar. Den 

som inte jobbar i skördaren tar itu med andra uppgifter 

som röjning och planering för kommande jobb. 

– Det är en smidig maskin med åtta hjul som är perfekt 

för gallring, inflikar Sydvedaren Mattias. 

Träden som Timmy eller Daniel har hanterat i skördaren 

sorteras och läggs sedan i högar längs stickvägen. 

Skotaren samlar sedan in virket, och lastar av det vid 

upplagsplatsen vid bilvägen. 

– Ofta är jag på plats i gallringen någon dag efter 

skördarens jobb, men är det en större avverkning kan 

det ta fler dagar innan jag blir klar, säger Toimi som kör 

med en John Deere 910 G, en skotare som inte är så stor 

och lätt kan röra sig i gallringsskogen. 

Bra vägnät och högstubbar 

Innan själva avverkningen kan starta lägger Timmy 

och Daniel en hel del tid på planering. De har bland 

annat sett ut basvägar, de lite större vägarna där maskinerna 

rör sig, och skapat stickvägar där skördaren 

kan arbeta sig fram i beståndet. Ett väl planerat vägnät 

minskar risken för att maskinerna lämnar spår i marken. 

Även lämpliga upplagsplatser vid en bilväg ses ut av 

skotarföraren Toimi. 

– Här har vi snitslat stickvägarna så att det blir lättare 

för oss att se dem när vi sitter i maskinen, säger Timmy 

och visar på de blå banden som bundits kring flera tallar. 

I beståndet som ska gallras syns även flera kulturstubbar, 

stubbar på knappt 1,5 meter som markerar 

forn- eller kulturminnen. I det här fallet kolbottnar, rester 

från gamla kolmilor. 

Men det är inte bara träd som ska tas bort, skördarföraren 

måste hela tiden ha koll på naturhänsynen och 

ta beslut om vilka träd som ska sparas för naturvårdens 

skull. 

– Egentligen börjar jobbet med naturhänsyn redan vid 

röjningen, att man sparar till exempel löv och evighetsträd. 



Gallringsuppdraget 

Mattias berättar hur ett vanligt uppdrag 

kan gå till. 

• Efter en första kontakt med skogsägare gör jag ofta ett besök på fastigheten. 

Vi resonerar om vad som behöver göras och sedan återkommer 

jag med ett åtgärdsförslag. 

• Blir sedan alla nöjda så upprättas ett kontrakt, där står det vad som gäller 

om till exempel sortiment, uppskattat netto, tid och betalningsplan. 

• Sedan pratar jag med entreprenören som ska göra jobbet och ser till att de 

får en arbetsbeskrivning. I den står det bland annat om skogsägaren har 

några speciella önskemål och hur virket ska delas upp i olika sortiment. 

• Innan avverkningsstart kontaktas skogsägaren. Sedan arbetar maskinförarna 

självständigt med sitt arbete i skogen, men har regelbunden kontakt 

med virkesköparen. Vad gäller just det här uppdraget så känner alla inblandade 

till skogen, så Daniel, Timmy och Toimi har hand om det mesta själva. 

• När virket har avverkats tar skotaren hand om det, och kör det till upplagsplatsen. 

Sedan hämtas virket upp av en timmerbil för transport till industrin. 

Där sker inmätning och kvalitetsklassning. När det är klart sker slutredovisningen 

och därefter betalning enligt plan. 

Mattias och Timmy tittar på trädets årsringar, här kan man 

tydligt se effekterna av gallring. Efter en gallring ser man ofta 

att tillväxten ökar. 

Ofta när vi går igenom ett jobb ser vi till exempel vattendrag 

och bergshällar och tänker att det kan vara områden 

som kan vara lämpliga för naturvård, säger Daniel. 

Han tillägger att de vid gallringen också skapar högstubbar, 

sparar evighetsträd, lämnar död och så vidare. 

Titta på grönkronan 

Det gäller att inte vänta för länge med att komma i gång 

med gallringsprogrammet, som ju också inkluderar 

ungskogsröjning, så att man hinner med allt innan 

beståndet blir för högt och risken för storm- och insektsskador 

ökar. 

– Förstagallringen bör göras tidigt och relativt hårt, 

medan senare gallringar görs lite svagare, förklarar 

Sydvedaren Mattias. 

En förstagallring i tallmarker bör göras när grönkronan 

utgör hälften av stammen, det sker ungefär vid 

10 meters beståndshöjd och en ålder på 20–28 år. Efter 

ytterligare tio år brukar det vara dags för en andra gallring. 

Motsvarande för gran är när grönkronan utgör två 

tredjedelar av stammen och då brukar granen närma sig 

11–13 meter. 

– Grönkronorna är trädens motor för tillväxt, så det är 

alltid bra att ha koll på dem. Och har du som skogsägare 

frågor är det bara att slå en signal. Vi kommer gärna ut 

på ett besök till dig på din fastighet, säger Mattias. 

Skotarföraren Toimi resonerar med Mattias. 


Två 

av våra 

skogsägare 

Vad är det bästa med att vara skogsägare och hur kopplar du 

av i skogen? Vi fick en pratstund med två av våra skogsägare. 

Text Sanna Casson och Annsofie Öhman 

Håkan Teljstedt 

Håkan Teljstedt äger ett flertal skogsfastigheter 

i Hälsingland på sammanlagt 

närmare 400 hektar. Skogen 

består främst av tall, men har även 

inslag av gran och björk. 

Hur blev du skogsägare? 

– Skogen har alltid betytt mycket för mig. Jag 

är utbildad jägmästare och har doktorerat på 

maskinellt skogsarbete i mörker, men sedan 

arbetat utanför skogsområdet. När pensionsåldern 

närmade sig köpte jag skog för att ha 

något intressant att göra. 

Vilken är den senaste åtgärden du gjort i skogen? 

– Jag har haft fem avverkningar det här året och 

tar mycket hjälp av Stora Enso. Men jag gör en del 

själv också. I mån av tid och ork röjer jag, planterar 

och planerar och så sköter jag bokföringen. 

Vad gör du när du vill koppla av i skogen? 

– Då promenerar jag med hunden eller 

jagar. Jag älskar bokskogar, men har 

ingen sådan själv eftersom min skog 

ligger i norra delen av landet. Men när jag 

är i södra Sverige besöker jag gärna en 

bokskog. 

Är det någon särskild fråga kring skogen 

som du är särskilt intresserad av? 

– Klimatförändringarna väcker många 

frågor, bland annat om vilka trädslag 

man ska satsa på för framtiden. Jag tror 

på att blanda trädslag mer än man gjort 

tidigare. För min del kommer jag att satsa 

på björk i delar av beståndet. Det finns en 

stor efterfrågan på björk hos indu strierna. 

Dessutom är det vackert med björkskogar! 

Ida Nilsson 

Ida Nilsson äger skog tillsammans 

med sin bror Simon. Det är två fastigheter 

på sammanlagt 130 hektar 

skog, det är mest gran, men finns 

även lite bok. Fastigheten är certifierad. 

Skogen finns i Hörby i Skåne. 

Hur blev du skogsägare? 

För tre år sedan tog vi över skogen från mamma. 

Mamma ärvde den i sin tur av vår pappa som 

brukade den i många år. 

Vad är nästa åtgärd i skogen? 

Det är en hel del gammal skog, och flera områden 

är lite eftersatta, så nu planerar vi för flera 

slutavverkningar. Vi kommer också göra en ny 

skogsbruksplan. I fjol röjde vi en hel del. 

Det här har jag alltid med mig när jag går 

ut i skogen 

Min hund Yatzy! Hon är en åtta år gammal 

borderterrier som älskar att vara ute i 

skogen. 

Favoritmat i matsäcken när du är i skogen? 

Skinksmörgåsar och kaffe! 

Vad är det bästa med att vara skogsägare? 

Att jag och min bror gör det här tillsammans. 

Min bror har hand om det mer praktiska 

och jag ansvarar för pappersarbete 

och det ekonomiska. Sen är det väldigt 

intressant och kul att lära sig om skog och 

skogsbruk, jag jobbar inom lantbrukssektorn 

och även om det kan upplevas som närliggande 

branscher så skiljer det sig en hel del. 

Utmaning med att bruka skogen? 

Ränteläget äter upp mycket av kapitalet, så det 

finns alltid en ekonomisk oro. Sen finns det ju 

blåst och liknande som kan hota skogen, men där 

kan man ju inte göra så mycket i förväg. 

Foto Sydved 


Skogen och EU – 

så funkar det 

EU-parlamentet 

Europaparlamentet är den enda direkt folkvalda 

EU-institutionen. EU-parlamentarikernas huvuduppgifter 

är att besluta om nya lagar och EU:s 

budget tillsammans med ministerrådet (medlemsländernas 

regeringar). 


EU-frågor kan kännas snåriga. Men vad är på gång just nu inom EU 

som kan påverka dig som skogsägare? Sofia Rantatalo på Stora Enso 

svarar på våra frågor. 

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson 

Du jobbar med EU-frågor på Stora Enso. På vilket 

sätt? 

– Jag tittar på vad som är på gång just nu inom EU och 

hur det kan påverka oss som skogsföretag och skogsägarna 

som vi samarbetar med. Jag ser också på hur 

vi kan bidra med våra erfarenheter och påverka förslag 

innan de har blivit lagstiftning. 

Vad är på gång just nu inom EU? 

– Den nuvarande EU-kommissionen, det vill säga EU:s 

motsvarighet till regering, jobbar efter en färdplan som 

kallas den gröna given. Målet med den är att EU ska bli 

klimatneutralt senast 2050. Det innebär att vi inte ska 

släppa ut mer koldioxid än vad vi tar upp. Det är en bred 

vision som sedan trattas ned till strategier; bland annat 

en skogsstrategi om hur EU:s skogar och skogsbruk 

ska bidra till klimatmålen och EU:s mål för biologisk 

mångfald. 

Har du några konkreta exempel på vad skogsstrategin 

innehåller? 

– Skogsstrategin ska bidra till att nå EU:s mål för biologisk 

mångfald och att minska utsläppen av växthusgaser 

med minst 55 procent till 2030. Det handlar bland 

annat om att skydda urskogar, att plantera minst tre miljarder 

träd enligt ekologiska principer och att uppmuntra 

åtgärder för att bevara och återskapa biodiversitet. 

Sedan ska skogarna inom EU bidra till att öka upptaget 

av kol. 

Det gör du som skogsägare redan idag genom att 

exempelvis plantera ny skog efter en avverkning och 

sköta den väl så att den växer bra. Du som skogsägare 

bidrar dessutom genom att träden som du avverkar blir 

träprodukter, som binder kol. 

Har du exempel på några lagar som är kopplade 

till skogen? 

– En viktig lagstiftning är förordningen om avskogningsfria 

produkter, som klubbades igenom sommaren 2023. 

Den innebär att vi ska säkerställa att produkter som säljs 

på EU:s marknad inte orsakat avskogning. Framför allt 

vill man undvika att skog förvandlas till jordbruksmark. 

Förordningen reglerar också att exempelvis urskog inte 

ska omvandlas till plantage. Att avverka och plantera ny 

skog är normalt inte avskogning. För oss som skogsbolag 

gäller det att hålla koll på var materialet kommer från 

i alla led och det har vi naturligtvis idag, men detta ställer 

högre krav på oss alla att spara och rapportera data. 

– Ytterligare en fråga på agendan är förnybartdirektivet. 

Det innebär bland annat striktare krav för vad som 

är att betrakta som hållbart producerad skogsbiomassa 

när man använder det till bioenergi, något som Skogsstyrelsen 

tittar på just nu. 

– En annan beslutad lag syftar till att det ska bli mer 

lönsamt för skogsägare att certifiera aktiviteter i sin skog 

som ökar upptaget av kol, exempelvis återvätning. Vi 

tycker att det är bra att reglerna för detta blir tydligare. 

Finns det någon EU-fråga kopplad till skog som 

skapar debatt just nu? 

– Absolut. Ett förslag som skapat mycket debatt i 

Sverige är förordningen om restaurering av natur för 

biologisk mångfald. Det handlar om att vissa områden 

ska återställas till ett mer naturligt skick och en fråga 

som kommit upp är om brukad skog ska återställas eller 

om det bara gäller områden som redan är skyddade. Det 

finns många olika uppfattningar i den frågan och svaret 

är inte glasklart. EU har ännu inte klubbat igenom den 

lagen, eftersom det finns många otydligheter med den. 

Vilka utmaningar finns det med att arbeta med 

EU-frågor kopplat till skog? 

– Det är långa, komplicerade processer med många parter 

och ofta blir resultatet ganska annorlunda från vad 

som ursprungligen föreslogs. Olika länder har dessutom 

olika förutsättningar för att sköta skogen och det kan 

vara svårt att applicera samma lagar på alla länder. Just 

därför är det viktigt för oss som företag att vara med och 

ha en roll i omställningen och att bidra med vår kunskap 

om den svenska skogen. 

Vad händer framöver när det gäller EU och skogen? 

– Det är val till Europaparlamentet nu i juni och vi kommer 

få en ny kommission. Det ska bli spännande 

att se vilka prioriteringar nästa 

kommission har för skogen. Ett tips 

för dig som skogsägare är att rösta 

i EU-valet och sätta dig in i frågorna 

som påverkar dig. 

Sofia Rantatalo, Stora Enso. 


Sko dig rätt 

Välj rätt typ av sko för sommarens aktiviteter i skogen, på gården eller resan. 

Rätt skor ger dig det stöd, dämpning och stabilitet som du behöver för att 

minska risken för skador. Här tipsar vi om några olika varianter. 

Text Annsofie Öhman Foto iStock 



Arbete på gården 

Användbar och slitstark arbetskänga i oljebehandlat skinn 

från Blundstone. Denna variant är utrustad med stålhätta 

plus att den har grov och halksäker yttersula. Blundstone 

192 finns från storlek 35 till 49. 

1 699 kr på granngarden.se 

Klassiska träskor 

Träskorna passar bra för de snabba sysslorna, 

som när tidningen ska hämtas eller blommorna på 

uteplatsen vattnas. Moheda Wasa, i svart, är en lätt 

toffel i äkta läder. PU-yttersulan ger en mjukare, 

tystare gång. Träskon Lina i rött har överdel i läder 

och naturell träsula. 

499 kr för Wasa och 

349 kr för Lina, moheda.com 

Pålitlig sågskyddskänga 

Lätt och bekväm sågskyddskänga i läder med 

tåhätta i stål. Passar för alla typer av väder. 

Vibram ® -sulan ger ett utmärkt grepp under 

kalla och hala förhållanden. Lädret har ett 

Sympatex ® -membran, ett vattenavvisande 

material som också andas. Husqvarna sågskyddskänga 

Technical 24 finns i storlek 36–48. 

4 190 kr på husqvarna.com 

Bekväm vardagsstövel 

Tretorn Terräng är en bekväm vardagsstövel i naturgummi som ger bra stöd åt foten. 

Kraftig yttersula ger bra grepp där det är halt. I och med att den är halvhög är den 

enkel att ta av och på. 

599 kr på granngarden.se 

Jakt och vandring 

Lätt skinnkänga som passar för jakt och 

vandring. Gore-Tex-membran håller fötterna 

torra och den stötdämpande yttersulan ger 

bra grepp på olika typer av underlag. Överdel 

av läder. Crispi Titan Brown GTX finns från 

3999 kr på hylte-lantman.com 

Stövel för vandring 

Sommartid och blöta marker. Då kan den här stöveln vara valet för dig som 

gärna rör dig i krävande terräng. Stabil, bekväm och tålig gummistövel 

tillverkad i 100 procent naturgummi. Med spännet på skaftet kan du justera 

så att stöveln sitter ordentligt. Pioneer från Arcus of Sweden. 

1 999 kr på naturkompaniet.se 

Smidig sko för vardagsäventyr 

On Cloud 5 är en lätt lågsko för vardag, promenader och resor. Utrustad 

med lättviktigt Zero-Gravity-skum som ger maximal stötdämpning och 

smidig snörning. 

1 699 kr, intersport.se 


aktivt skogsbruk #2/24 41 

Foto Daniel J Schwarz

Lös sommarkrysset 

och vinn en kylväska! 

Vi lottar ut två kylväskor bland dem som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna 

senast den 28 augusti till: Sydved, Aktivt Skogsbruk, Box 626, 55118 Jönköping eller via mejl: 

aktivtskogsbruk@sydved.se 

Vinnarna omnämns med namn och ort i nästa nummer. I nummer 1 vann Carina Ragnarsson i Bottnaryd 

och Lars Lerdahl i Skövde. 



Röja sly 

vid hagen. 

”Resten låter jag Sydved göra.” 

Livet med skog är härligt, lustfyllt, aktivt och fritt. Men också fullt av 

måsten och borden. En skog sköter sig inte själv och löpande skogsvård 

är en nödvändighet för att få maximal utdelning av din skog. 

Därför vill vi påminna om våra skogliga tjänster. Så att du kan få ut det 

bästa av din skog, och tid över att göra det som passar för dig. 

Den fantastiska känslan av en prydlig, välmående 

och välskött skog får du på köpet. 

Läs mer om våra skogliga tjänster på sydved.se

Returadress 

Sydved 

Box 626 

551 18 Jönköping

Aktivt skogsbruk nr 2 2024

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?