Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

inriktas dels på acklimatiseringsförsök med nya växter för att pröva deras relativa
värde sinsemellan, dels på komparativa gödslingsförsök.
Söderbergs övertygelse att experimentalfältet kunde bringas att motsvara allmänhetens
önskemål omfattades inte av plenum, där von Troil hävdade att anläggningen
varit från början förfelad och numera förde en tynande tillvaro som borde
bringas till ett slut (A I 69 – P § 11/17.2.1874). Redaktör Rönnbäck invände att
experimentalfältet grundade sig på en principiellt riktig idé, men att resurserna var
för små för idéns förverkligande. Eftervärlden har givit Rönnbäck rätt.
7 Maskinprovningar på experimentalfältets tid
I K. Finska Hushållningssällskapets Tidskrift (3/1867 s. 190) berättade Alfthan hur
lantbrukssällskapet i Halle hade organiserat en provningsstation för lantbruksmaskiner
och redskap. Provningarna skulle utföras på experimentalfältet eller på
någon gård i sällskapets distrikt.
Tre år senare föreslog Nylander att Hushållningssällskapet skulle anställa
försök med olika fabrikers plogar för att utröna deras inbördes företräden (A I 65 –
St § 9/28.10.1870). Förslaget godkändes i princip och sällskapet beslöt införskaffa
en kraftmätare. Följande vår (A I 66 – St § 8/21.4.1871) underrättade sällskapet
genom annons plogtillverkarna att det ämnade anordna en provplöjning 30–31.5
utanför Aningais tull, varvid plogarna skulle bedömas icke allenast efter sitt
arbetsresultat och deras av ploginstruktören vitsordade lätthanterlighet, utan även
med avseende å den dragkraft de erfordrade (B I 29 – nr 158/1871). Trots att
plogtillverkarna visade föga intresse lyckades sällskapet få ihop trettio plogar.
Plöjningen utfördes av ploginstruktörerna och dragmotståndet mättes med en
Överum kraftmätare (Handlingar 1871 s. 5). Nylander kritiserades för att han inte i
sällskapets årsbok utförligare redogjort för provningsresultatet (A I 67 – St §
17/30.9.1872). Han försvarade sig med att det genast blivit framlagt i tidningen i
Åbo Underrättelser (88/10.6.1871). – Redogörelsen ledde till en kompletterande
tidningspolemik (ÅU 97, 102, 133 och 145/1871).
Under experimentalfältets sista år utfördes maskinprovningar också där. De
gällde en slåtter- och en skördemaskin. Förslag om att dessa maskiner skulle
underkastas prov framställdes av major Jack, som erbjöd sin egen gård som
försöksplats (A I 69 – St § 15/29.4 och §§ 7 och 18/17.6.1874). Sällskapets notarie
Mellner fick göra en studieresa till Sverige, Norge och Danmark för att där följa
med motsvarande provningar. Slåttermaskinen provkördes utanför Nylands tull
15.7 och på experimentalfältet 22.7 och skördemaskinen på Lill-Heikkilä och på
en närliggande gård 8. och 10.8 samt på experimentalfältet 13.8 (A I 69 – St §
7/10.7 och § 3/23.7.1874, B I 30 s. 126 och 136, Handlingar 1874–1876 s. 68).
Båda maskinerna var av märket Buckeye och inköptes av sällskapet samt såldes på
auktion efter att ha provats och hållits till påseende (B I 30 s. 173).
Resultatet av dessa provningar finns inte i sällskapets arkiv. Däremot ingår i
Åbo Underrättelser (167/23.7.1874) en utförlig redogörelse för provkörningen
med slåttermaskinen på experimentalfältet och en vecka efter det att också
skördemaskinen hade provkörts där ägnade tidningen saken en ledare (ÅU
190/19.8.1874). Slåttermaskinen förutspåddes en snabb spridning medan skördemaskinen
ansågs ha visat sig olämplig vid vårt jordbruks dåvarande ståndpunkt.
121