Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

Den vid lantbruksmötet på Mustiala år 1852 anordnade plogdemonstrationen
fick sitt största intresse genom en plöjningstävling (A I 47 – FU §§ 5–6/1.7).
Tävlingsreglerna infördes i god tid i Sanomia Turusta (1852 s. 92). I sin finska
tidskrift (1852 s. 232) lät sällskapet veta att tävlingen väckt stort intresse.
2.5.8 Lantbruksmöten
Redan under sina första år såg sällskapet en uppgift i att sammanföra jordbrukare
från olika håll för att otvunget utbyta idéer och erfarenheter. I detta syfte började
det anordna ”veckoklubbar”, närmast avsedda för till Åbo i andra ärenden inresta
lanthushållare. Böcker försökte aktivera denna verksamhet (Redogörelse 1824– s.
5), medan andra sekreteraren Costiander ironiskt framhöll att det rådde större brist
på idéer än på tillfällen att utbyta dem (A I 25 s. 108 – EU § 2/26.11.1830).
Några år efter det att Böcker lämnat sekreterarposten fick man i hans tidning
(Åbo Tidningar 79 och 88/1837) läsa först att Tysklands förnämsta lanthushållare
ämnade ha årliga sammankomster för att ”upplysa tvistiga punkter och befrämja
en närmare bekantskap mellan lanthushållare” och sedan om hur det första mötet
avlupit. I sin tidskrift Teknologen (48/1845 samt 13 och 47/1846) ivrade Hammardahl
för sådana möten. Inom kort skulle han själv sitta som notarie vid det år 1847
anordnade första allmänna lantbruksmötet i Finland.
Mötet anordnades av Hushållningssällskapet i anslutning till dess 50-årsjubileum.
Tanken på ett sådant möte tycks ha varit så allmänt omfattad att mötet
utan vidare inrycktes i programmet när sällskapet första gången behandlade sitt
förestående jubileum (A I 41 s. 107 – U § 2/24.10.1846). Alla var då väl medvetna
om vilket intresse det under sommaren anordnade första allmänna lantbruksmötet
i Sverige hade tilldragit sig (D XVIII s. 91). Sällskapets till KMt riktade anhållan
om att få anordna mötet gjordes i en enda mening (B I 20 s. 66) och lika kort blev
senatens jakande svar (D I 2 s. 49). Både anhållan och svaret var undertecknade av
L.G. von Haartman.
Mötet hölls under ordförandeskap av sällskapets ordförande geheimrådet C.A.
Ramsay i Akademihusets solennitetssal 2–4.11.1847 och upptog inte färre än 41
diskussionsfrågor. Deltagarförteckningen hade 215 namn. Mötesförhandlingarna
utgavs i tryck av Arnell, som också var mötets sekreterare. Manuskriptet finns i
arkivet (D XXII A). De utförligt relaterade diskussionerna belyser ingående läget
och utvecklingen inom många då aktuella grenar av lanthushållningen. Cygnaeus
(s. 395) har skildrat ramen för mötet.
Mötet avslutades med en diskussion om platsen och tiden för kommande
möten. Önskemålet om ett nytt möte omfattades av sällskapet (D XVIII s. 66 och
B I 21 s. 2) och bifölls av KMt 23.5.1849 (D I 2 s. 60).
Det andra allmänna lantbruksmötet förbereddes av dess blivande ordförande
och sekreterare, Ramsay och Pinello, vilka utarbetade stadgar med 16 paragrafer
(A I 44 s. 47 – U § 3/2.8.1849). Mötet hölls 21–24.1.1850 i Åbo (Cygnaeus s.
399). Också detta mötes handlingar utgavs i tryck av sekreteraren. Deltagarförteckningen
upptar 140 namn. Trots att mötet förlängdes med en dag hann inte
alla de 56 av sällskapet framlagda diskussionsfrågorna behandlas. Urvalet av
frågor och den utförligt återgivna behandlingen av dem ger en god bild av gårdsbrukets
detaljer på några välkända gårdar. Särskilt intresse ägnades erfarenheterna
av importerade nötkreatur och frågor gällande skogsbruket. Också nu var man
181