Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

Essen att han inte önskade kvarstå i sällskapets ledande organ (A I 51 – U §
10/11.1.1856).
Den av Thileman befarade bristen förefanns i varje fall inte i Helsingfors eller
trakten däromkring. Redan 29.1.1856 hölls i huvudstaden Nylands och Tavastehus
läns lantbrukssällskaps stiftande möte. Bland stiftarna återfanns många av de 21
som genom sin gemensamma skrivelse hade önskat påverka Hushållningssällskapets
stadgeändring. Det gäller bland annat för mötets ordförande general R.
Munck och sekreterare J.V. Snellman. Så snart det nya sällskapet hade fått
överhetlig sanktion sände det ett artigt brev till Hushållningssällskapet och gav
uttryck åt sin önskan om samarbete (A I 52 – U § 4/2.2.1857). Brevet fick ett lika
artigt svar (B I 23 s. 210).
När Hushållningssällskapet år 1856 (se 3.1) avgav sitt stora utlåtande till KMt
var diskussionen om nya sällskap så känd att sällskapet på den punkten (se 3.3.2)
kunde vara ganska kort: ”Även bildandet av lantbrukssällskaper i de län, där
sådana ännu ej finnas, är av mycken vikt och betydelse; dock anser Sällskapet
tiden därtill ej böra på förhand bestämmas, utan att sådant finge bero på den håg
och iver för förbättringar i jordbruket, som småningom ofelbart komma att
utvecklas ibland dessa läns jordbrukande innevånare.”
Tanken på länesällskap förde Hushållningssällskapet fram också då det hösten
1857 till KMt avgav sitt svar på en fråga om sitt anslagsbehov (B I 23 s. 253).
Blott någon månad senare gjorde sällskapet en uttrycklig framställning hos KMt
om tillstånd att tillvägabringa lantbrukssällskap i de län där sådana ännu saknades
(B I 23 s. 275). Framställningen stödde sig på ett betänkande om behovet och
nyttan av lokala lantmannagillen, varom närmare på avsnitt 3.3.4.
Den 29 februari 1860 lät Finansexpeditionen (D I 2 s. 192) veta att det inte
fanns några hinder för att bilda lantbrukssällskap och genom dem hushållsgillen.
Hushållningssällskapet beslöt genast att i en tryckt skrivelse vända sig till för
uppgiften lämpliga ledamöter i de län där sällskap saknades och anmoda dem att
medverka till att nya sällskap bildades (A I 55 – U § 2/30.3.1860). Sekreteraren
Pinello formulerade skrivelsen (A I 55 – U § 6/11.5.1860 -bil.). Den sändes
emellertid inte till av sällskapet utsedda medlemmar, utan sällskapet vände sig till
guvernörerna och bad dem distribuera breven och själva vidtaga åtgärder för att få
nya sällskap till stånd (A I 55 – U § 5/25.5 och § 4/28.9.1860 samt B I 24 s. 230).
Sällskapets strävan gällde att åvägabringa nya sällskap i Björneborg, S:t
Michel, Kuopio och Vasa. I början av år 1861 meddelade A.F. Järnefelt på Anola
att Björneborgs lantbrukssällskap hade konstituerat sig 19.2.1861 (D XXIV 8 nr
16 och 38) och bifogade stadgarna. Hushållningssällskapet sände dessa till
generalguvernören med hemställan om att det nya sällskapet måtte få träda i
verksamhet (A I 56 – U § 2/1.3.1861). Generalguvernören returnerade emellertid
handlingarna och hänvisade till senaten (A I 56 – U § 2/10.5.1861). Sällskapet
sände dem nu till Jexp. (B I 24 s. 277). Svaret gavs i KMt:s namn 14.11.1861 (D I
3 s. 42). Det var jakande och vidarebefordrades till det nya sällskapet (A I 56 – U
§ 2/30.11.1861 och B I 24 s. 312).
I Kuopio tycks man ha vänt sig direkt till KMt och 7.8.1861 ha fått sina stadgar
fastställda. En månad senare skrev K. Furuhjelm och A. Manninen på finska och
utbad sig Hushållningssällskapets samarbete (D XXIV 8 nr 126). Det nya
sällskapet hälsades varmt välkommet (A I 56 – P § 4/1.11.1861 och B I 24 s. 303).
Från S:t Michel sände guvernören 9.8.1861 (D XXIV 8 nr 129) protokollsutdrag
av 14.3 och 27.6 samt stadgar och bad Hushållningssällskapet utverka stadfästelse.
196
196