Vår Fågelvärld – Bra koll på vår fågelvärld (2022-4)
Vår Fågelvärld (i dagligt tal ”VF”) är BirdLife Sveriges medlemstidning och utkommer årligen med sex nummer. VF har en populärvetenskaplig inriktning och handlar om fåglar, fågelskådning och fågelskydd över hela världen, men tonvikt ligger på Sverige. Vill du också läsa tidningen? Bli medlem för endast en krona om dagen. https://birdlife.se/medlem
Vår Fågelvärld (i dagligt tal ”VF”) är BirdLife Sveriges medlemstidning och utkommer årligen med sex nummer. VF har en populärvetenskaplig inriktning och handlar om fåglar, fågelskådning och fågelskydd över hela världen, men tonvikt ligger på Sverige.
Vill du också läsa tidningen? Bli medlem för endast en krona om dagen. https://birdlife.se/medlem
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
INVENTERINGAR<br />
Svensk Fågeltaxering<br />
text Anders Wirdheim<br />
<strong>Bra</strong> <strong>koll</strong> <strong>på</strong> <strong>vår</strong> <strong>fågelvärld</strong><br />
Havstruten, tornseglaren och backsvalan hör till förlorarna i <strong>vår</strong> svenska<br />
<strong>fågelvärld</strong>. Men det finns naturligtvis även vinnare. Sångsvanen är en av<br />
dessa. En annan, och kanske mer oväntad vinnare, verkar videsparven vara,<br />
och en tredje art som det går bra för är nattskärran<br />
D<br />
et som idag är Svensk Fågeltaxering<br />
kan sägas ha inlett sin<br />
verk samhet för snart 50 år sedan.<br />
1975 drog Sören Svensson i Lund<br />
i gång regelbundna taxeringar i form av<br />
sommar- och vinterpunktrutter. Arbetet<br />
utökades väsentligt 1996 genom införandet<br />
av fasta standardrutter, 716 stycken jämnt<br />
fördelade över landet. För att ytterligare<br />
förbättra täckningen tillkom nattrutter<br />
2010 samt kustfågelövervakning och sjöfågelrutter<br />
2015. Under senare år har även<br />
sjöfågelräkningarna vinter och höst infogats<br />
under Svensk Fågeltaxerings paraply.<br />
De sistnämnda räkningarna är internationella<br />
och startades redan 1967 (midvinter)<br />
respektive 1973 (september). Tillsammans<br />
ger dessa sju delprogram idag en bra bild<br />
av utvecklingen för de allra flesta av de<br />
FOTO: HANS CRONERT<br />
Efter en lång period med stadigt minskande antal i Sverige, ser trenden för videsparven nu ut att ha vänt. De senaste<br />
tio åren har den ökat med i genomsnitt drygt sex procent per år.<br />
drygt 250 fågelarter som årligen häckar i<br />
Sverige.<br />
VARJE ÅR PUBLICERAR Svensk Fågeltaxering<br />
en rapport som översiktligt visar<br />
utvecklingen. Att arter som steglits och<br />
gransångare ökar och sprider sig är väl<br />
känt, liksom att ortolansparv och tofsvipa<br />
går tillbaka. Mindre känt är kanske att<br />
havstruten hör till förlorarna. Enligt den<br />
senaste årsrapporten är det den trut som<br />
det går allra sämst för just nu och att samtliga<br />
långtidstrender är signifikant negativa.<br />
Det sägs inget om orsakerna bakom, men<br />
sannolikt spelar såväl en förbättrad sophantering<br />
som ett minskat trålfiske nära<br />
kusterna in.<br />
En annan art i utförsbacke är backsvalan.<br />
De senaste tio åren har den minskat<br />
med i genomsnitt nio procent per år, och<br />
förra året noterades den <strong>på</strong> endast tre av<br />
445 inventerade standardrutter. På många<br />
håll i landet <strong>på</strong>går nu arbete med att skapa<br />
häckningsbrinkar åt backsvalorna. Det<br />
återstår att se om dessa kan bryta den<br />
nedåtgående trenden.<br />
SOM NÄMNDES inledningsvis är sångsvanen<br />
en av vinnarna i den svenska naturen.<br />
Den har ökat länge, och denna ökning<br />
fortsätter, såväl i norr som i söder. Enligt<br />
rapporten är milda vintrar och ett storskaligt<br />
jordbruk de två stora förklaringarna<br />
bakom sångsvanens framgångssaga. Till<br />
detta kan infogas att även framtiden ter<br />
sig mycket ljus för sångsvanen, inte minst<br />
genom att intresset för rapsodling ökar<br />
stadigt <strong>–</strong> raps utgör en viktig vinterföda.<br />
När det gäller videsparven var trenden<br />
under lång tid ”dramatiskt negativ och<br />
mycket oroande” som det uttrycks i rapporten.<br />
Men en vändning ser ut att ha<br />
skett de senaste tio åren. Trenden för perioden<br />
2012<strong>–</strong>2021 är signifikant positiv med<br />
en ökning <strong>på</strong> 6,1 procent per år. Videsparven<br />
var, tillsammans med gyllensparven,<br />
tidigare föremål för en omfattande men<br />
illegal jakt i de kinesiska vinterkvarteren.<br />
Tack vare olika insatser mot denna jakt,<br />
verkar gyllensparven nu åter öka i antal.<br />
Kanske är det detta arbete som nu också<br />
vänt trenden för <strong>vår</strong>a videsparvar?<br />
NÄR DET GÄLLER dessa fyra arter verkar det<br />
finnas rimliga förklaringar till deras uppeller<br />
nedgång. Men den senaste rapporten<br />
tar också upp två arter där utvecklingen<br />
pekar åt helt olika håll trots att de båda<br />
lever <strong>på</strong> liknande föda, nämligen flygande<br />
insekter. Det handlar om nattskärra och<br />
tornseglare. För nattskärran noterades ett<br />
marginellt lägre index 2021 än året före,<br />
44 <strong>vår</strong> <strong>fågelvärld</strong> | 4.<strong>2022</strong>
men trots det sägs i rapporten att faktum<br />
kvarstår: ”Nattskärrans framgångsperiod<br />
fortsätter. Arten är en av de som det går<br />
allra bäst för i Sverige just nu.”<br />
Om tornseglaren sägs att den är rena<br />
motsatsen till nattskärran: ”Här har vi<br />
verkligen en oroväckande utveckling.<br />
Standardruttsresultaten visar att vi tappat<br />
drygt hälften av <strong>vår</strong>a tornseglare bara under<br />
2000-talet. Sett i ett längre perspektiv<br />
är minskningen ännu större.” Rapportförfattarna<br />
frågar sig hur länge till som tornseglarnas<br />
skriande kommer att höra till<br />
de mest typiska sommarljuden i bebyggda<br />
delar av landet. Men varför det går illa för<br />
en daglevande insektsjägare samtidigt som<br />
det går bra för en som jagar <strong>på</strong> natten förblir<br />
en olöst fråga. Kanske finns en delförklaringen<br />
i bristen <strong>på</strong> boplatser. Moderna<br />
hus har inte många prång som lämpar sig<br />
och kanske kan storskalig uppsättning av<br />
tornseglarholkar ”vara en praktisk möjlig<br />
och lämplig insats”.<br />
EN ANNAN INTRESSANT kommentar i årsrapporten<br />
gäller <strong>vår</strong>a svenska kråkfåglar.<br />
Vi som skådar fågel får ju ofta höra från<br />
personer i <strong>vår</strong> omgivning att det bra blir<br />
fler och fler kråkfåglar. Beroende <strong>på</strong> tid<br />
<strong>på</strong> året och plats kan det gälla olika arter.<br />
Men Svensk Fågeltaxerings stora material<br />
visar att ingen kråkfågel ökat signifikant i<br />
antal de senaste tio åren och att de flesta<br />
tioårstrender är negativa. I ett lite längre<br />
perspektiv, nämligen de senaste 25 åren,<br />
”finns två signifikanta minskningar (kråka<br />
och råka), en signifikant ökning (kaja),<br />
medan övriga arter inte uppvisar några<br />
signifikanta förändringar”.<br />
FOTO: JOHN LARSEN<br />
Medan tornseglaren har minskat stadigt och mycket under senare tid, är utvecklingen närmast den motsatta för<br />
nattskärran. Enligt Svensk Fågeltaxering är den en av de arter som det går allra bäst för i Sverige nu.<br />
FOTO: GÖRAN LENZ<br />
ÄVEN OM DET årligen medverkar fler än<br />
700 personer i de olika inventeringsprogrammen,<br />
finns det alltid plats för fler. En<br />
mycket bra inkörsport för nya inventerare<br />
är de sjöfågelrutter som Svensk Fågeltaxering<br />
och BirdLife Sverige driver tillsammans<br />
under sen<strong>vår</strong>en. I det delprogrammet<br />
räknas våtmarksfåglar i alla typer<br />
av blöta miljöer. Systemet bygger <strong>på</strong> fritt<br />
utlagda räkningsplatser där inventeraren<br />
själv väljer plats. I sin enklaste form består<br />
inventerandet enbart av räkning från en<br />
enda punkt, till exempel ett fågeltorn. Varje<br />
rutt räknas vid ett tillfälle i maj. Mycket<br />
mer information om Svensk Fågeltaxering<br />
återfinns <strong>på</strong> www.fageltaxering.lu.se<br />
<strong>vår</strong> <strong>fågelvärld</strong> | 4.<strong>2022</strong> 1.2016 45
Change language