Tidningen Cykling 3 2024

Cykelfrämjandets medlemstidning. Nr. 3-2024
KOMMUNVELOMETERN
HÄR ÄR ÅRETS CYKEL-
FRÄMJARKOMMUNER
CYKELFRÄMJANDET 90 ÅR
EN ETABLERAD
FÖRENING VÄXER
KIDICAL MASS
BARNSLIG CYKEL-
PARAD I MALMÖ
Europas storstäder
satsar på cykling

INNEHÅLL
Vill du ge en vän
08
10
möjlighet att bidra till
ett bättre Cykelsverige?
FÖRMÅNSCYKLAR
Hur ska de bli
mer attraktiva?
KOMMUNVELOMETERN
Karlstad toppar listan
i årets granskning
Vision och verklighet
Ge bort ett medlemskap för
90 kr
– då ingår även hela 2025
Vi firar 90 år! Som en del av vårt 90-årsfirande kan du
ge bort ett medlemskap för bara 90 kr fram till
31 december 2024 (ordinarie pris 295 kr).
Medlemskapet gäller för både 2024 och 2025.
Välj 90 kr när du ger bort ett medlemskap på:
cykelframjandet.se/ge-bort-ett-medlemskap
Skanna QR-koden
för att komma till
hemsidan!
12
CYKELSTÄDER
Gent och Paris
satsar på cykling
18
90-ÅRSJUBILEUM
Andra delen:
Från lobby till hobby
20
KIDICAL MASS
Barnens cykelparad gick
av stapeln i Malmö
17
CYKELTURVECKAN
Vad är egentligen rövkrok
för något?
22
DEBATT
Så bygger vi ett samhälle som
gynnar fysisk aktivitet
Jag bor i en sann cykelstad. Min 9-åring cyklar själv
till skolan sedan området blev bilfritt för två år
sedan. Andelen barn som cyklar till skolan har nu
femdubblats och lärare vittnar om bättre skolresultat
och elever som har lättare att fokusera.
Kommunen har inte stannat vid bilfria skolzoner.
På kort tid har flera så kallade supercykelstråk
byggts med högklassig infrastruktur som
binder ihop viktiga punkter i staden. I år invigdes
här Sveriges första cirkulationsplan – en lösning
där gående, cyklister och kollektivtrafik ges företräde
i centrum. På några månader har luften blivit
bättre och nu hörs ljuden av människor och fåglar,
inte av bilar.
På sjukhuset, där min man jobbar, har hela 35
procent lämnat bilen och börjat cykla till jobbet.
Skälen är flera; staten ger alla anställda 5 kr per
cyklad kilometer upp till maximalt 150 kr per
dag, många har skaffat en förmånscykel sedan
förmånen blivit skattefri och regionen har satsat
på smarta och säkra cykelparkeringar. Men flera
arbetsgivare går längre än så. Till exempel ger
vissa företag miljöbonus på flera tusen årligen till
medarbetare som reser miljövänligt.
Bättre folkhälsa och minskade klimatutsläpp
motiverar dessa satsningar. De samhällsekonomiska
vinsterna med ökad cykling är obestridliga,
och både privata och offentliga aktörer agerar i
enlighet med forskningen.
Tänk. Så skulle vi kunna ha det! Mycket av det
som lyfts i min vision ovan är redan verklighet,
bland annat i Gent och Paris (sid. 12–16). Många
svenska kommuner satsar på cykling (sid. 10–11),
och städer som testar bilfria gator och lösningar för
ökat cyklande finns det gott om (sid. 5–7). Förslag
på hur förmånscyklar kan bli ännu förmånligare
saknas inte (sid. 8–9). Men våra beslutsfattare
saknar visioner om ett samhälle där människor,
grönska och livet står i centrum.
Det är där civilsamhället kommer in. När politiker
inte vågar måste vi gå före. Den hållbara cykelstaden
är ingen utopi. Den är en del av lösningen
på många utmaningar.
Tatjana Borić-Persson, chefredaktör

LEDARE
NYHETER
”Dags att ge liv till våra
städer med 30 km/h!”
är vi sätter en gräns för bilsamhället, tar tillbaka
en del av trafikytan och sänker bilarnas
hastighet, då händer det något med staden.
Likt naturen som väcks till liv på våren
växer stadens liv fram när bilarna sänker farten. Barn
vågar cykla och leka. Vuxna som tidigare inte känt sig
trygga kommer ut och cyklar. Uteserveringar poppar
upp och människor vill gärna slå sig ner nu när de kan
höra sina vänners samtal snarare än bilarnas buller.
Det är trivsamt att sätta sig på en bänk eller ta en promenad
på en helt vanlig gata – inte bara i parkerna.
Förutom att skapa fler gågator, sommargator och
gångfartsområden, och bygga mängder av cykelbanor,
behöver vi sänka farten i tätbebyggda områden
för bilar och andra motorfordon. Det är dags att
införa 30 km/h som bashastighet i tätorter, tillsammans
med farthinder och andra åtgärder som gör
att hastighetsbegränsningen också följs. Det finns
många bra argument för det:
Säkerhet och trygghet. När hastigheten går ner blir
det mycket säkrare att vara i trafiken. Nya och osäkra
trafikanter gynnas särskilt av detta. Det är en enorm
skillnad i risken för död eller allvarliga skada för den
som träffas av en bil i 30 km/h jämfört med 50 km/h.
Förutom den faktiska säkerheten ökar också den
upplevda tryggheten.
Mindre buller och luftföroreningar. När motorfordonen
rullar i lägre fart minskar både bullret och
Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning
Frågor om tidningen? Hör av dig till
redaktion@cykelframjandet.se
Vill du annonsera? Mejla till
redaktion@cykelframjandet.se
Bli medlem! Registrera dig enkelt på
cykelframjandet.se/bli-medlem. Utöver att
du bidrar till ett bättre Cykelsverige får du
unika erbjudanden, kurser, cykel turer och
aktiviteter, olycks fallsförsäkring när du cyklar,
liksom fyra nummer av vår medlemstidning
Cykling. Medlemskapet kostar 295 kr per år.
Ungdom upp till 26 år betalar 100 kr. Är ni flera
som bor på samma adress betalar ni 395 kr för
luftföroreningarna. Det ger bättre hälsa för den som
bor nära trafikerade vägar. Den som ständigt utsätts
för buller sover sämre och har en högre risk att drabbas
av en lång rad sjukdomar som till exempel cancer
och diabetes. Även luftföroreningar orsakar många
sjukdomar och förtida dödsfall.
Trevliga och blomstrande städer. När bullret
minskar och risken att bli påkörd i hög hastighet
minskar blir det trevligare att vistas i staden som
fotgängare eller cyklist. Gatorna förvandlas från ytor
enbart för transporter till offentliga vardagsrum där
människor vill stanna. Det tjänar också det lokala
näringslivet på, visar studie efter studie.
Fler och fler kommuner sänker hastigheten i tätorter
från 50 km/h till 40 km/h eller 30 km/h, i alla fall i
delar av tätorterna. Det är utmärkt! Men hela landet
behöver ha 30 km/h som bashastighet i städer,
genom ett nationellt beslut.
Om 30 km/h är normen kan en kommun sedan
besluta om att införa en lägre eller högre hastighet
om det finns särskilda skäl. Men 30 km/h ska vara
basen och utgångspunkten.
Regeringen kan få det att hända. Dags att ge liv
till våra städer med 30 km/h!
ett familjemedlemskap. Registrera enkelt på
cykelframjandet.se/mina-sidor.
Ge bort ett medlemskap – just nu för 90 kr!
Dela cykelgemen skapen genom att ge bort
ett medlemskap. Gå in på cykelframjandet.se/
ge-bort-ett-medlemskap och fyll i formuläret.
Du får ett fint gåvobevis som växlas in till ett
medlemskap.
Stötta Cykelfrämjandet! På cykelframjandet.se/
ge-gava kan du skänka en valfri summa för att
stötta vårt arbete för ett bättre Cykelsverige.
Chefredaktör: Tatjana Borić-Persson,
redaktion@cykelframjandet.se
Postadress: Cykelfrämjandet
Järnvägsgatan 36, 131 54 Nacka
Per Hasselberg,
ordförande för Cykelfrämjandet
Medlemsfrågor: medlem@cykelframjandet.se
Behöver du ändra dina uppgifter? Gå in på
cykelframjandet.se/mina-sidor eller mejla
medlem@cykelframjandet.se
Ansvarig utgivare: Per Hasselberg
Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin
Omslagsbild: Teres Arvidsson
Tryck: Trydells tryckeri
ISSN: 0280-3038.
Tidningen är miljömärkt och distribueras
hållbart. Cykling går även att läsa online på
cykelframjandet.se/tidningen-cykling. Den som
medverkar i tidningen med text eller bild anses
medge detta inom arvodets ram.
TCO och flera andra
fackliga organisationer
har släppt ambitiösa
klimatpolitiska program
med bra förslag för ökad
cykling.
Cyklingen i Sverige
ser ut att minska enligt
den senaste nationella
resvaneundersökningen.
Politiska beslut kan vända
trenden.
SVANENMÄRKET
Trycksak
3041 0091
108 dagar, 12 timmar
och 12 minuter
Så lång tid tog det för Lael Wilcox från
Alaska att cykla runt jorden. Hon startade
i Chicago den 26 maj och passerade totalt
22 länder. Det tidigare rekordet för damer
innehas av Jenny Graham som cyklade
jorden runt på 124 dagar.
Är du nyfiken på Leals rekordäventyr?
Lyssna på laelwilcox.net/podcast – det blev ett avsnitt per dag.
Bilfritt på Sveavägen
Under totalt fyra helger i juni, augusti och september har
området mellan Odengatan och Kungstensgatan i centrala
Stockholm stängts av för biltrafik och fyllts med folkliv,
foodtrucks, uteserveringar, marknader, grönska, musik, lek,
dans och andra roliga aktiviteter. 30 meter gatubredd har
omvandlats till ett levande torg och motorbullret ersätts av
folkmyller. Anna Lindén, projektledare för turism på Cykelfrämjandet,
besökte den bilfria delen av Sveavägen under
den första helgen i juni.
– Det var nästan overkligt, så mycket luft och rymd! Jag
passerade ett par mattält och lite längre bort stod bänkar och
stolar där man kunde slå sig ner för att spela fyra i rad.
Barnfamiljer som rör sig mitt på gatan och folk som
strosar omkring. Anna Lindén beskriver hur härligt det är
när det sociala livet i staden ges utrymme. Samtidigt finns en
otydlighet kring hur cyklister ska passera.
– Många vill kunna cykla säkert på Sveavägen och
avstängning av biltrafik kan gynna det. Jag vill inte ha en
till Götgatspuckel – en plats i Stockhom där gående och
cyklande bara stör varandra och ingen är nöjd. Därför är
det viktigt att vi som cyklar ger bra förslag till staden. Och
så hoppas jag att Stockholms stad och andra fortsätter
utveckla städer med hälsa och människor i fokus!
FOTO: ANNA LINDÉN
Great minds Lease a Bike.
Med en förmånscykel förbättrar du
inte bara hälsan och miljön, du sparar
också stort jämfört med privatköp.
Alltid inkl. heltäckande försäkring!
Spara
upp till 40%
Med skatteeffekter
blir det alltid billigare
än privatköp.
Privatköp
Nypris
20 000 SEK
Försäkring + service
5 250 SEK
Totalkostnad
25 250 SEK
Vill du
veta mer?
Spara
10 042
SEK
Lease a Bike
Bruttolöneavdrag
584 SEK
Nettokostnad på 36 mån
(Inkl. försäkring + service)
11 208 SEK
Indikerat utköpspris
4 000 SEK
Totalkostnad
15 208 SEK
*Beräkningen utgår från 2024 års cykelförmånsvärde och nuvarande
leasingfaktor. Baserat på 50% marginalskatt + servicepaket BAS (55 SEK/mån)
leaseabike.se
4 Cykling nummer 3-2024 Cykling nummer 3-2024 5

NYHETER
NYHETER
FOTO: HEIMSTADEN
Nominera en
uppsats om
cykling senast 15
januari 2025
Bilfria skolgator i
Göteborg och Malmö
FOTO: MOSTPHOTOS
Prisat cykelgarage
Cykelplaneringspriset delas ut till en
nytänkande cykelåtgärd med det lilla extra.
Årets pris går till cykelgaraget Kronprinsen
i Malmö.
Det är organisationen Svenska cykelstäder som
för andra året i rad delar ut cykelplaneringspriset.
Syftet är att lyfta innovativa och hållbara
lösningar som främjar cykling. Årets vinnare
är Heimstaden som tillsammans med bland
annat NCC byggt cykelgaraget Kronprinsen i
Malmö – ett uppvärmt inomhusgarage i direkt
anslutning till handelsplatserna, med passage
för cyklister som ansluter till cykelbanan
utanför kvarteret. I garaget finns servicestation,
cykelpump, paketboxar och cykelparkeringar
för olika sorters cyklar. Uppemot 1 000 cyklister
parkerar sin cykel här varje dygn.
– Vad som tidigare var en lastkaj med lågt i
tak, helt oåtkomlig för allmänheten, har blivit
en cykelpassage som öppnar upp centrat på ett
kreativt sätt, säger Sara Escobar, Centrumledare
på Heimstaden.
Just den smarta omvandlingen av befintliga
ytor gör att cykelgaraget i Malmö sticker ut och
bidrar till hållbara och hälsofrämjande städer
enligt juryn.
– Kronprinsen sätter nu cyklisten i centrum.
Med god framkomlighet, trygghet och service
gör man det enkelt, tillgängligt och säkert att
välja cykeln. På så sätt har det här projektet
bidragit till Malmös stadsomvandling. Vi
hoppas att fler följer i Heimstadens fotspår,
säger Mathias Lindow, ordförande för Svenska
cykelstäder och en av jurymedlemmarna.
Svenska cykelstäder är en förening av kommuner
och regioner som arbetar för ökad, bättre och
säkrare cykling. Juryn som utser vinnaren av
cykelplaneringspriset består av experter från VTI
Cykelcentrum, KTH, Cykelfrämjandet, Vätternrundan,
Trafikverket och Svenska cykelstäder.
Barns cykling i fokus för
årets uppsatsvinnare
Varje år delar Cykelfrämjandet ut
ett stipendium på 10 000 kronor
till en master- eller magisteruppsats
om cykling. I år tilldelades
priset Ivana Paulusová för masteruppsatsen
School bikeability
index: A case study of primary
schools in Stockholm.
Med sin studie ville Ivana Paulusová
undersöka cykeltillgänlighet för skolbarn
i Stockholm och utveckla ett nytt
så kallat skolcykelindex baserat på
samlad data över barns behov på väg
till skolan. Ivana menar att befintliga
cykelbarhetsindex ofta fokuserar på
vuxna, vars behov av infrastruktur
skiljer sig från barns.
– Offentliga utrymmen bör utformas
så att alla känner sig trygga och får stöd
att cykla, och att designa städer med
barn i åtanke gör dem mer beboeliga för
alla. Att cykla till skolan ger dessutom
många fördelar. Förutom minskade
utsläpp av växthusgaser och bättre
hälsa bidrar cyklingen också till lägre
stressnivåer och ökad aktivitet hos barn.
Vilka åtgärder är viktiga för att
öka cykelvänligheten runt skolor i
Stockholm enligt din uppsats?
– Att bygga separerade cykelvägar till
skolans ingångar, sänka hastighetsgränser
och begränsa biltrafik nära
skolor är några exempel. Min studie
föreslår även mjuka strategier, som
skolcykelbussar, som har visat positiva
resultat i andra länder.
Ivana Paulusová har
utvecklat ett nytt
skolcykelindex som
ska hjälpa skolor att bli
cykelvänligare.
Till kommuner och skolor som vill
förbättra cykelbarheten för skolbarn
tipsar Ivana om att skolcykelindex kan
användas som en första bedömning av
cykelvänligheten och för att identifiera
problemområden för skolcykling.
Läs mer om stipendiet och juryns
motivering på cykelframjandet.se/uppsats
Cykelfrämjandets
Uppsatsstipendium 2024
presenteras i samarbete med:
Amparo solutions – mäter det
som räknas där människor rör sig
Cyklos – garage, tak och
cykelställ för trygg, säker och
enkel cykelparkering
Idre Fjäll – det perfekta resmålet
för familjevänliga äventyr året om
Leijonhufvuds fastighetsbyrå –
den cyklande mäklaren i Uppsala
Sportson – kvalitetscyklar från
välkända varumärken
Stort tack till årets jury:
Anna Niska VTI/Cykelcentrum,
Charlotte Hagström Lunds
Universitet, Erik Stigell Naturvårdverket,
Henric Storswedh
Trafikverket, Lena Levin VTI och
Niklas Wennberg Täby kommun.
Göteborg får sin första skolgata och i Malmö testas
konceptet.
– Roligt att vi eventuellt varit en del i att detta blev
verklighet, säger Jakob Brycki, ordförande för Cykelfrämjandet
Malmö-Lund.
Den bilfria skolgatan i Göteborg utanför Ånässkolan är den
första i sitt slag och infördes lagom till skolstarten. Syftet
är att öka säkerheten och tryggheten för barn som rör sig
i området. Skolgatan har möblerats med träd och buskar
för att bjuda till en bredare användning för alla i området.
Vårdnadshavare uppmanas nu från stadens sida att låta sina
barn gå, cykla eller åka kollektivt till skolan.
– Förutom att det främjar barnens hälsa så leder det även
till minskad biltrafik vid skolans entréer där det ofta kan uppstå
trängsel och osäkra situationer. Det säger Hanna Ljungblad,
ansvarig projektledare på stadsmiljöförvaltningen, i ett
pressmeddelande.
Kristian Blensenius, aktiv i Göteborgskretsen, besökte
den bilfria zonen en vecka efter invigningen. Han konstaterar
att området är långt ifrån bilfritt.
– Jag skulle inte släppa iväg cyklande barn ensamma i
området som det är nu. Ungefär varannan minut är det en bil
som kör förbi förbudsskyltarna. Jag har mejlat några förslag
till kommunen och de svarar att de ska försöka göra något åt
problemen.
Även Malmö stad testar att begränsa biltrafiken på två
olika sätt ARCTIC i närheten TRYGGHETSFÖRSÄKRING av Sorgenfriskolan och Gullviksskolan. ERSÄTTER DIG
”På en FÖR skolgata DE AVDRAG går barn före SOM bilen. HEMFÖRSÄKRINGSBOLAGET
Så att vägen till och från
skolan GÖR, blir mer DVS trafiksäker. BÅDE SJÄLVRISK Tryggare miljö OCH helt ÅLDERSAVDRAG.
enkelt.” Så
står det på kommunens skylt i närheten av skolan. Avstängningar
Utan för motortrafik Trygghetsförsäkring är temporära och 3 år genomförs gammal cykel mellan
augusti Inköpsvärde 2024 och cykel juni 2025. Genom att 30.000 samla kr in elevernas
synpunkter Självrisk och Hemförsäkring göra observationsstudier -4.125 kommer kr (25% av staden inköpsvärdet) att
utvärdera Åldersavdrag de olika Hemförsäkringen
trafiklösningarna. -13.500 kr (45% av inköpsvärdet)
– Säkrare trafikmiljöer runt skolor har länge stått överst
Ersättning Hemförsäkring 12.375 kr
i våra samtal med politiker. Vi är glada att kommunen har
Du måste betala ur egen ficka 17.625 kr
påbörjat införandet av skolgator även om det är ett test och
det lär dröja innan en större satsning sker. Men nu är bollen i
rullning, Med säger Trygghetsförsäkring
Jakob Brycki från Cykelfrämjadet. 3 år gammal cykel
Inköpsvärde cykel
30.000 kr
Självrisk + åldersavdrag Hemförsäkring -17.625 kr
Ersättning Hemförsäkring
Ersättning Trygghetsförsäkring
Ersättning totalt
Du måste betala ur egen ficka
12.375 kr
17.625 kr
30.000 kr
0 kr
Beställ från www.isrcodecheck.se
FOTO OCH ILLUSTRATION: KRISTIAN BLENSENIUS
Verktyg för ökad cykling
Sedan 1970-talet har rekommendationen varit att barn under tolv
år inte ska cykla ensamma. Forskare vill att åldersrekommendationen
slopas så att fler barn redan från förskoleåldern tillåts att cykla
eller gå till skolan.
– Det finns en obefogad oro hos många föräldrar trots en säkrare
trafikmiljö. Om man som förälder vill oroa sig så är barns stillasittande
ett större hot mot deras hälsa, säger Anna-Karin Lindqvist, forskare
vid Luleå tekniska universitet. Nu har hon tillsammans med kollegan
Stina Rutberg genom forskningsprojektet Aktiva skoltransporter
tagit fram material som lärare kan använda för att uppmuntra till
aktiva transporter till och från skolan. Genom ett nytt samarbete med
organisationen Generation Pep är materialet nu tillgängligt för alla,
helt utan kostnad. Tanken är att skapa trygghet för föräldrarna, att
det ska vara roligt för eleverna och enkelt för pedagogerna.
Läs mer på skola.aktivaskoltransporter.se
SKYDDA DIN CYKEL MED SmartDNA
& ISR-MÄRKNING
FÖR ENDAST 765KR
VILL INGEN STJÄLA
DIN CYKEL
isrcodececk.se
Med ISR-märkning
kan din stulna cykel lätt
hittas genom SmartDNA / ISR
Du minskar kostnaden för både
självrisk och åldersavdrag!
DET INGÅR ETT ÅRS
KOMPLETTERANDE
TRYGGHETSFÖRSÄKRING
20% RABATT FÖR
CYKELFRÄMJANDETS
MEDLEMMAR
MED KOD
CF2024
6 Cykling nummer 3-2024 Cykling nummer 3-2024 7

NYHETER
NYHETER
ILLUSTRATION: HANNA ELIASSON
– Det vi i förordar i första hand är att göra förmånscyklar
till en helt skattefri förmån för den anställda,
alternativt att gränsen för när löneförmånen är
skattebefriad höjs från 3 000 till 6 000 kronor per år.
I andra hand föreslår vi att momsen sänks till 6 procent
alternativt till 12 procent. Det finns olika vägar
framåt rent skattetekniskt, men något måste politikerna
göra för att kompensera för skatteökningen.
Cykelglädje
på tre hjul
Så kan förmånscyklar
bli mer attraktiva!
Genom att allt fler erbjudits förmånscyklar har
arbetsgivare bidragit till bättre luft, friskare
medarbetare, minskad klimatpåverkan och
mindre trängsel på vägarna. Men dessa positiva
trender hotas nu med Skatteverkets nya tolkning
som gör förmånen mindre attraktiv.
– Politikerna måste agera snabbt och se till
att aktiva och hållbara transporter förblir
populära, säger Per Hasselberg, ordförande för
Cykelfrämjandet.
örmånscyklar har blivit en uppskattad
förmån bland såväl privata som offentligt
anställda. Den 1 januari 2022 infördes en
skattelättnad som gör det billigare för den
anställda att skaffa en förmånscykel. Lagen omfattar
alla fast anställda och gör cyklar skattefria upp till
ett värde på 3 000 kr per år. Enligt Cykelfrämjandets
undersökning Cyklistvelometern har andelen personer
med förmånscyklar ökat med 25 procent mellan
2020 och 2022. Av dem med förmånscykel uppger
dessutom hela 66 procent att de cyklar mer sedan
de fick sin förmånscykel.
Under våren 2023 publicerade Skatteverket ett nytt
ställningstagande kring beskattningen av förmånscyklar
som innebär att moms ska läggas på denna
förmån, något som skapade stor osäkerhet inte
minst bland offentliga arbetsgivare. I en debattartikel
i Dagens samhälle skriver företrädare för
Cykelfrämjandet, Svenska cykelstäder och Svensk
cykling att denna förändring riskerar att minska
antalet personer som väljer att skaffa en cykel, vilket
skulle få negativa konsekvenser både för miljön
och folkhälsan. Cykelorganisationerna krävde ett
klargörande från Skatteverket som återigen gynnar
cykelförmånen.
I maj 2024 kom ett förhandbesked från Högsta
förvaltningsdomstolen som stärker bilden av att
moms ska läggas på denna förmån.
Enligt Björn Stenqvist, samhällspolitisk
strateg på Cykelfrämjandet, missgynnas
framförallt många offentliga
arbetsgivare som tidigare inte har lagt på momsen.
– Det är viktigt att kompensera för den här oförutsedda
skatteökningen som många arbetsgivare
och anställda nu drabbas av så att systemet återigen
blir och uppfattas som attraktivt av arbetsgivare och
anställda.
”I Belgien är tjänstecyklar helt
befriade från förmånsbeskattning om de
åtminstone delvis används för pendling
från hemmet till arbetet.”
Cykelfrämjandet ser två möjliga förslag som båda
skulle göra stor nytta för hur många som får ta del
av förmånscyklar.
Hur har andra länder gjort för att göra förmånscyklar
eftertraktade? Holger Haubold jobbar med datainsamling
på Europeiska cyklistförbundet (ECF) och
lyfter flera lyckade exempel.
– I Belgien är tjänstecyklar helt befriade från förmånsbeskattning
om de åtminstone delvis används
för pendling från hemmet till arbetet. Dessutom
erbjuds en skattefri kilometerersättning för cykling
till arbetet som ligger på 0,35 euro per kilometer och
sträcka.
Även i Tyskland är tjänstecyklar helt befriade
från förmånsbeskattning om de ges utöver den vanliga
lönen, alternativt ligger skatten på endast 0,25
procent av förmånsvärdet om cykeln ges i utbyte
mot en del av den vanliga bruttolönen.
Enligt Holger Haubold är det möjligt
att sänka momsen på inköp, hyra och
reparation av cyklar, något som fastlås
enligt EU-rådets direktiv (2022/542) – ett alternativ
även för Sverige menar han.
– Hittills är det bara Luxemburg som har utnyttjat
möjligheten att sänka momsen på cykeluthyrning.
Portugal har sänkt momsen på inköp och reparation
av cyklar, men inte på hyra.
Införandet av skatteförmånen för tjänstecyklar i
Sverige var ett stort steg framåt enligt Holger Haubold.
– Om moms nu måste läggas till värdet av den
skattepliktiga förmånen för dessa cyklar är det
dåliga nyheter.
Cykling har kontaktat olika förmånscykelföretag för
att höra vad de anser borde göras för att förmåncyklar
ska bli mer attraktiva och cyklingen öka. Majoriteten
ställer sig bakom Cykelfrämjandets förslag om slopad
skatt på förmånscyklar eller höjd gräns för när förmånen
är skattefri. Ett långsiktigt och smidigt regelverk
så att fler kan nyttja cykelförmånen efterfrågas.
– Flera företag som vi pratat med undrar varför vi i
Sverige överhuvudtaget beskattar något som stimulerar
miljön, trafiksituationen och folkhälsan, säger
Björn Stenqvist.
Cykelfrämjandets ordförande Per Hasselberg ser
med oro på utvecklingen.
– Vi befinner oss i en eskalerande klimatkris och
folkhälsokris. Det är inte läge att låta en ny tolkning
från Skatteverket sänka förmånscyklarna. Nu
behövs alla verktyg som gör att fler tar sig fram aktivt
och hållbart, för hälsans och miljöns skull.
Läs mer på cykelframjandet.se/formanscykel
specialcyklar
ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35
Liggcyklar, vikbara cyklar, transportcyklar
Cykelupplevelser i hela Skåne
info@travelshop.se travelshop.se +46 40 330 570
Sugen på cykellek?
Kolla in kartan över cykellekplatser på
cykelframjandet.se/cykellekplatser
Lekinspiration hittar du i handboken
Cykelfrämjandets cykellekar på
cykelframjandet.se/cykellek
8 Cykling nummer 3-2024 Cykling nummer 3-2024 9

I FOKUS
Karlstad i topp i
Kommunvelometern
FOTO: CHRISTOPHER LANAWAY
Den återkommande Kommunvelometern är klar. Karlstad, Motala och Gävle var
de kommuner som stack ut allra mest i år.
– Vår tanke är att hjälpa och inspirera kommuner att förbättra sina insatser för
ökad cykling, säger Cykelfrämjandets ordförande Per Hasselberg. Text: Elisabet Wahl
edan 2010 har Cykelfrämjandet
skickat ut enkäter till landets
kommuner för att se på vilket sätt
de arbetar med cykling och vilka
satsningar de gör. Kommunerna delas
in i kategorierna stor, mellan och liten
kommun.
Av de kommuner som deltog i årets mätning
var det tre som samlade ihop högst
poäng i varsin kategori: Motala hamnade i
topp bland de små kommunerna, Karlstad
bland de i mellanklassen och Gävle bland
de största kommunerna. Toppade totalt
gjorde Karlstad bland samtliga deltagande
kommuner. De lyfter bland annat fram
den politiska enigheten och att de länge
haft samma färdriktning som några av de
främsta framgångsfaktorerna.
– Vi har haft en långsiktighet i vart vi
vill historiskt sett. Ända sedan början på
1990-talet, när den första miljöanpassade
trafikplanen togs fram, har vi jobbat med
att bygga ut cykelinfrastrukturen. Vår
cykelplan har gällt sedan 2014 över flera
mandatperioder och den har styrt våra
prioriteringar och gett framdrift, säger
Karlstads miljösamordnare Mikael Haster.
I Gävle lyfter man fram samarbete över
förvaltningsgränserna som ett sätt att få
saker att hända. Det är med andra ord inte
bara trafikkontoret som genomför saker
eller kommer med initiativ. Till exempel
har mycket jobb riktats mot kommunens
skolor.
– Vi förstår att föräldrar kämpar med
vardagslogistiken så vi erbjuder lån av lådcyklar
för vårdnadshavare. De får testa en
cykel några veckor, det finns olika modeller
att låna, och se vilken som passar, säger
projektledare Ingegerd Krantz.
I Motala märks det tydligt att bilen håller
på att flytta på sig till förmån för cyklarna.
Riksväg 50 gick tidigare rakt genom
samhället, men nu när den går utanför
stadskärnan frigörs mark vilket öppnar för
helt nya möjligheter.
– Det här är vårt stora omvandlingsprojekt
och cykeln har fått ta enormt stor plats.
En etapp är gjord och vi har två kvar. Vi har
fått in mycket tänk kring hållbart resande,
till exempel parallella gator med huvudcykelstråk,
säger trafik- och mobilitetsstrateg
Thommy Lindholm.
Men det är inte bara de
här tre kommunerna som
gjort stora cykelfrämjande
insatser under året.
Per Hasselberg menar att
det händer mycket runt
om i landet.
– Glädjande är att allt
fler värderar rörelsefrihet
för fler än bilister. Barnperspektivet
har också
förbättrats något sedan
Barnkonventionen blev
lag.
Finns det något som du
tycker att alla kommuner
borde göra?
– Sänk bashastigheten till
30 km/h, inrätta bilfria
zoner runt skolor så barnen
får sin vardagsrörelse.
Stillasittandet oroar mig.
Bilberoendet toppat med
skärmsjuka är en tickande
ohälsobomb, säger Per
Hasselberg.
KOMMUNVELOMETERN
I 15 år har Cykelfrämjandet genomfört
Kommunvelometern – en undersökning
som bygger på själv rapportering
av kontroller bara uppgifter
med totalt 90 möjliga poäng.
• I år deltog 51 kommuner (14 stora,
14 mellanstora, och 23 små)
varav tre kommuner deltog för
första gången.
• Sammanlagt har årets deltagare
ca 4,4 miljoner invånare och ca
9 000 km cykelinfrastruktur.
• Högst poäng totalt i år fick
Karlstad, Gävle i klassen stora
kommuner och Motala i klassen
små kommuner.
• Sedan 2018 genomför Cykelfrämjandet
även Cyklistvelometern
där cyklisterna själva
kan tycka till om cyklingen i
sin kommun. Det resultatet
presenteras senare i höst.
SAMTLIGA KOMMUNER OCH POÄNG
Karlstad . . . . . . . . 77
Gävle . . . . . . . 76,5
Uppsala . . . . . . . . 75
Nacka . . . . . . . 74,5
Lund . . . . . . . . 73,5
Helsingborg . . . . . .73
Borås. . . . . . . . 70,5
Göteborg . . . . . . . 70
Malmö . . . . . . . 69,5
Trollhättan. . . . . . .69
Sundsvall . . . . . 68,5
Linköping . . . . . . . 68
Motala . . . . . . . . .68
Söderhamn . . . . 67,5
Umeå . . . . . . . . . 67
Kristianstad . . . . . . 65
Nyköping . . . . . . . 63
Jönköping . . . . . . .62
Växjö. . . . . . . . . .61
Enköping . . . . . 59,5
Katrineholm . . . . . .59
Järfälla. . . . . . . . .56
Västerås . . . . . . 55,5
Solna. . . . . . . . . .55
Stenungsund . . . 54,5
Tranås . . . . . . . . . 54
Falun . . . . . . . . . .53
Strömstad . . . . . 52,5
Eskilstuna . . . . . 51,5
Mjölby . . . . . . . 51,5
Nässjö . . . . . . . . . 50
Ljusdal . . . . . . . . .49
Kungälv . . . . . . . . 48
Danderyd . . . . . . . 47
Östersund . . . . . . .47
Vallentuna . . . . . 44,5
Håbo . . . . . . . . . .44
Öckerö. . . . . . . 41,5
Gotland . . . . . . . . 41
Karlskoga . . . . . 40,5
Halmstad . . . . . . . 40
Salem . . . . . . . . . 40
Täby . . . . . . . . 38,5
Karlshamn. . . . . . .37
TOPPRANKADE
KOMMUNER 2024
Stora kommuner
(över 100 000 inv.)
1. Gävle
2. Uppsala
3. Nacka
Mellanstora kommuner
(50 000–100 000 inv.)
1. Karlstad
2. Trollhättan
3. Sundsvall
Små kommuner
(färre än 50 000 inv.)
1. Motala
2. Söderhamn
3. Enköping
Karlskrona. . . . . . .37
Härryda . . . . . . 36,5
Tranemo . . . . . . 34,5
Västervik . . . . . . . 33
Ale . . . . . . . . . 30,5
Sollentuna. . . . . 30,5
Lilla Edet . . . . . . . 20
10

CYKELSTÄDER
CYKELSTÄDER
En långsiktig strategi, politisk enighet och ett driv för affärsmöjligheter verkar
vara Gents framgångsrecept. De långsiktiga satsningarna på cykling har gjort
Gent till en stad som sorlar av människor, ökar omsättningen i handeln och gör
sidogatorna trivsamt lugna. Text och foto: Samuel Williams
Gent har tagit tillbaka
sin stad genom cykling
Cykelgata i Gent där cyklister har företräde
och bilar ska anpassa sig. Cykelgatorna
utgör tillsammans över 17 km.
ågot av det första som slår
den som kliver av vid Gents
centralstation är alla tusentals
parkerade cyklar, som
en armada av stålhästar i solnedgången,
men inte en enda framhjulsparkering
i sikte.
Gent är värdstaden för årets Velocity,
världens största cykelkonferens,
och staden verkar veta vad de sysslar
med. Det är välplanerat och enkelt att
cykla och parkera. Men trots en hel del
cykeltrafik är det nästan helt tyst. Det
går att höra bordsgrannens samtal på
cafét. Även flera bord bort.
– Tystnaden här är slående. Jag är
imponerad, inte bara över Gents cirkulationsplan,
men framförallt av stadens
ljudnivå. Det visar hur tysta våra
städer skulle kunna vara med minskad
motortrafik, säger Joanna Saber, trafikplanerare
på Stockholms stad och
besökare på Velo-city.
En studie från 2018 slog fast att
ljudföroreningar är ett av de största
problemen i europeiska städer och
de höga ljudnivåerna leder till människors
förtida död. För att råda bot på
föroreningar från buller, avgaser och
partiklar behövs en omställning till
mer hållbara transporter. Men hur har
Gent lyckats med det?
I Gents stadshus träffar
Cykling borgmästaren
Mathias De Clercq, som
tillhör det liberala mittenhögerpartiet
Open VLD. Han berättar
om en långsiktig och tydlig cykelstrategi.
Gent är Belgiens tredje största
stad med sina 560 000 invånare och
enligt De Clercq en tillräckligt stor
stad för att ha en egen mobilitetsvision.
Staden var först i Belgien med en
cykelplan redan 1993 och pionjär i att
införa cykelgator. Redan 1997 var Gent
också först med att skapa ett gångfartsområde
som vuxit till att omfatta 70
hektar – numera Belgiens största. 2015
”Människor lever ut när de kan slappna av,
när barn kan röra sig fritt. Den rädsla som
fanns för förändringarna var obefogad.”
sänktes hastigheten i hela innerstaden
till 30 km/h.
– Gent har varit en pionjärsstad när
det kommer till mycket politik, bland
annat inom mobilitet. Det ligger i vårt
DNA. Vi vågar göra ändringar, men vi
är också noga med utvärderar efteråt,
säger De Clercq.
Att göra om hela innerstaden till
gångfartområde var en kontroversiell
åtgärd, cirkulationsplanen likaså. Cirkulationsplanen
från 2017 delade in
staden i sex nya gångvänliga distrikt.
Bilarna får inte köra emellan distrikten,
utan måste använda sig av ringleden.
Förutom omfattande omdirigering av
trafiken har staden också arbetat innovativt
med bland annat parkering. I
vissa områden har parkeringsplatser
tagits bort i nära dialog med de som
använder parkeringen. Vid stora evenemang
har staden upplåtit bilparkeringshus
för parkering av cyklar, och
genom kampanjer uppmanat invånarna
att cykla.
– Det finns mer plats för människor
och säkerheten för barn och äldre är
bättre. Människor lever ut när de kan
slappna av, när barn kan röra sig fritt.
Den rädsla som fanns för förändringarna
innan var obefogad.
Att vara först och att gå långt har burit
frukt. Genom gångfartszonen, cirkulationsplan,
cykelparkeringar, skolgator
och en palett av mobilitetspolitik har
cyklingen i Gent ökat från 22 procent
år 2012 till dagens 34 procent. Under
motsvarande period har biltrafiken
minskat från 55 till 27 procent.
Under cykelkonferensen Velo-City öppnades motorvägar
och andra reserverade platser upp för en cykelparad.
Philip Amaral är policychef på
Europeiska cykelförbundet (ECF) och
tror att europeiska städer driver på
utvecklingen mot hållbara och hälsofrämjande
samhällen när de löser
olika utmaningar:
– De hanterar dagvattensystem,
mobilitet och trafikstockningar. De är
närmare folk och vet vad som drabbar
dem. Cyklingen ökar även i städer som
inte styrs av cykelvänliga politiker.
Vissa politikers hjärtefråga är bilens
utsläpp, andra har fokus på säkerhet,
ytterligare några understryker näringslivets
behov. Cykling kan ha en positiv
inverkan på alla de här utmaningarna.
En färsk studie visar att hela 40
procent av de som handlar i Bryssel
är cyklister eller fotgängare. Bilförare
utgör bara 17 procent. Enligt Philip
Amaral bryr sig politiker om den här
typen av resultat.
Gents borgmästare Mathias de
Clercq berättar att det lokala näringslivet
gått från att vara kritiska till att
omfamna en stad som främjar cykling
och gång.
– Det finns ingen motsättning mellan
mer cykling och bättre ekonomi.
Vår stadskärna har den högsta beläggningsgraden
av lokaler i hela Belgien.
Vi ser flest nystartade företag och har
låg arbetslöshet. Det är bra för ekonomin
att människor känner sig avslappnade
och trygga på gatorna. Forskningen
visar på att cyklister bidrar mer
till detaljhandeln.
Men det finns en elefant i rummet:
de växande bilarna av modellen SUV.
I Belgien har bilarnas storlek vuxit
med 30 procent på 20
år och motorkraften
ökat med 60 procent.
Studier visar att större
och tyngre motorfordon
ökar dödsrisken
för andra trafikanter.
Samtidigt som Gent
och andra städer ligger
i framkant i skapandet
av hållbara, säkra och
hälsosamma livsmiljöer
fortsätter de stora
fordonen att bli större,
tyngre och fler. Det återstår
att se hur Belgien
kommer att hantera den
utvecklingen.
Mathias De Clercq
ser bara en framtid för cyklingen i
Gent – att den ska öka. För att nå dit
vill han se mer av det staden redan
gjort, men också bygga ut cykelnätet
till ytterstaden och närliggande
bostadsområden. Dessutom kommer
sändare att installeras i cyklar för att
få bukt med stölder, spårvagnsrälsar
kommer att olyckssäkras och cykelkulturen
ska främjas. En sak är säker –
Gent har mycket att lära oss och förblir
en cykelstad i framkant.
• 1993 införde Gent Belgiens
första cykelplan.
• 1997 infördes en fotgängarzon
i hela stadskärnan, som idag
omfattar 70 hektar och utgör
största bilfria zonen i Belgien.
• 2012 kunde staden se att 4 av
10 bilresor var genomfartstrafik,
och införde en omfattande
cirkulationsplan.
• 2015 sänktes hastigheten till
30 km/h i hela innerringen.
• På uppdrag av WWF har IVL
Svenska Miljöinstitutet, tittat
närmare på fyra städer som har
varit innovativa med omställningen
av trafiken. I rapporten
Att göra en Gent presenteras
lärdomar för hur svenska städer
kan använda stadsutrymmet
mer hållbart.
Hallå
där…
… Isabella Thöger, verksamhetschef
för Cykelfrämjandet.
Du besökte årets Velo-city i Gent.
Berätta, vad är det?
Velo-city är den största internationella
cykelkonferensen som Europeiska
cyklistförbundet (ECF) ordnar årligen.
Den brukar äga rum under en vecka i
juni och varje år är det en ny stad som
står värd för konferensen. På så vis får
besökarna möjlighet att se hur cykelinfrastrukturen
ser ut i olika europeiska
städer.
Hur var årets konferens i Gent?
Det var härlig och peppig stämning –
deltagarna kommer från myndigheter,
kommuner, företag eller ideella organisationer,
som vi på Cykelfrämjandet.
Programmet var späckat med föreläsningar
och workshops så det var lätt att
få inspiration till nya projekt! Det fanns
också olika cykelturer som man kunde
följa med på för att se exempel på olika
cykelanpassningar i staden.
Är det något särskilt du tar med dig
från årets Velo-city?
Jag tar med mig inspiration till hur vi
kan utveckla cykling på landsbygden
och stärka möjligheterna att åka på
cykelsemester runtom i vårt avlånga land.
Jag tar också med mig inspiration från
hur Nederländernas motsvarighet till
Trafikverket jobbar med att uppmuntra
seniorer att fortsätta cykla livet ut genom
projektet CycleOn. Jag blev alldeles varm
i hjärtat av att höra om hur vår systerorganisation
i Österrike jobbar med att
anordna Kidical mass runtom i landet
– det skulle vara roligt se mer av i Sverige
(läs mer om Kidical mass på sid 20–21, red.
anmärkning).
12 Cykling nummer 3-2024 Cykling nummer 3-2024 13

CYKELSTÄDER
CYKELSTÄDER
Kan en europeisk mångmiljonstad med historiska gatumiljöer lösa sina mobilitetsproblem
med cykling? För Paris är svaret ja. Staden har ställt om i ilfart och har
använt OS 2024 för att göra mer plats för cyklister, gående och grönska. Och i höst
ska en bilfri zon införas – allt i dialog med stadens invånare. Text och foto: Samuel Williams
Cykelstaden Paris
får draghjälp av OS
Staden har satsat stort på snabba åtgärder,
som att enkelrikta, använda vägmarkeringar,
pollare och bygga cykelställ för att
ställa om yta till förmån för aktiv mobilitet.
är Cykling besöker Paris är
staden är i full gång med
förberedelserna inför de
Olympiska spelen. De breda
boulevarderna och de trånga gatorna
myllrar av gående och cyklister, turister
och lokalinvånare som alla möts
av avspärrningar inför OS. Enligt en
färsk rapport görs numera fler resor
med cykel än med bil i Paris stadskärna.
Nu har staden använt sig av
OS för att uppnå målet om att bli helt
cykelbart till 2026. Bland annat ska
det byggas ytterligare 130 km nya och
säkra cykelbanor, cykelservicen och
väghållningen ska bli bättre, staden
ska få fler bilfria skolgator och cyklisterna
ska få en grön våg i trafikljusen.
Charlotte Guth är chef för cykelverksamheten
på Paris stad och berättar
om strategin:
– Det är mycket arbete att stå värd
för OS, att försäkra sig om att även
icke-besökare kan ta sig fram. Men
målet är detsamma och OS kan hjälpa
oss att få vissa cykelbanor byggda
snabbare – och få dem godkända hos
den lokala polisen. Det underlättar när
vi säger att de behöver stå klara till OS.
Den som någon gång haft att göra med
franska myndigheter vet att förändring
kan ta tid. Ändå har flera åtgärder
genomförts fort – som de fem mil av
cykelbanor som byggdes under covidpandemin,
så kallade coronapistes.
Borgmästaren Anne Hidalgo har varit
starkt inspirerad av idén om 15-minutersstaden
i sin plan för att skapa ett
nätverk av cykelbanor som ska löpa likt
ett blodomlopp längs stadens tunnelbanelinjer.
Service, skolor, arbetsplatser
och nöjen ska kunna nås på under 15
minuter till fots eller med cykel.
Elin Lundmark kommer
från Karlstad men
arbetar för Academie des
mobilités actives – en kunskaps-
och utbildningsplattform inom
gång och cykling baserad vid franska
motsvarigheten till Cykelfrämjandet
Fédération française des Usagers de la
Bicyclette.
– Stora projekt har verkligen ändrat
synen på vad ett gaturum kan vara.
Till exempel stängde man under
1990-talet tillfälligt av Seines kajer en
söndag och plötsligt började folk cykla,
gå och åka rullskridskor. 2016 drev
I Paris sker hälften av alla resor till fots, och de satsar
parallellt på både gång och cykling.
staden igenom en permanent avstängning
av kajerna för motortrafik med
ambitionen att främja aktiv mobilitet
och förbättra stadens luftkvalitet. Det
var dock faktumet att platsen är ett
franskt kulturarv som gjorde avstängningen
möjlig, men det gjordes stegvis,
säger Elin Lundmark.
Seines norra kajer har blivit något
av en framgångssaga för Parisborna,
och för borgmästaren Anne Hidalgo
som blivit omvald med nästan hälften
av alla lagda röster.
Paris är Europas mest tätbefolkade
stad med 20 025 invånare per kvadratkilometer.
I Stockholm är motsvarande
siffra 5 260 invånare. De som
jobbar för staden ser det som självklart
att mer av det offentliga rummet
i Paris måste frigöras från biltrafiken
till förmån för invånarna. Men besluten
har ibland stött på patrull.
Paris ska få 300 så kallade skolgator – gågator som är helt avstängda för bilar eller där motortrafik är förbjuden under de tider som barn tar sig till och
från skolan. Syftet med skolgator är att göra skolvägen säkrare för barn, skapa trivsamma lekmiljöer, plantera grönska och förbättra luftkvaliteten.
– Motortrafikanter kan inte ta sig
runt lika lätt. De tror att det inte fanns
trafikstockningar före borgmästares
Anne Hidalgos tid, men hennes kampanj
ville ta itu med just trafikproblemen,
säger Charlotte Guth.
Att öppna kajerna för folkliv, uteserveringar
och aktiva transporter är inte
den enda åtgärden som gjort Paris till
en cykelstad i framkant. Lanseringen
av cykeldelningssystemet Vélib år
2007 revolutionerade de aktiva transporterna.
Sedan dess har en lång rad
åtgärder bidragit till ökad gång och
cykling: införandet av gågator och
zoner där fotgängare har företräde,
hastighetssänkningar till 20 km/h,
extra höga parkeringsavgifter för
SUV-bilar och minskat antal parkeringsplatser
till förmån för grönska.
Dessutom har staden som mål att
skapa 300 skolgator – helt bilfria gator
där barn, lek och grönska ges plats och
cykling tillåts, men i låg hastighet.
– Vi målar olika spel på marken.
Det ska finnas gott om utrymme för
föräldrar att hämta sina barn efter
”Stora projekt har verkligen ändrat synen på vad
ett gaturum kan vara. Till exempel stängde man
av Seines kajer en söndag och plötsligt började
folk cykla, gå och åka rullskridskor.”
skolan och för barn att leka tryggt och
säkert på gatan eftersom det inte finns
några bilar.
Charlotte Guth har pratat om
Paris framgångar vid den europeiska
cykelkonferensen Velo-city. Hon tror
att det viktigaste är hastigheten på
utbyggnaden:
– Det bästa vi kan dela med oss av
till andra är kontinuitet och snabbhet.
Snabba resultat är bättre än att bygga
en perfekt cykelbana på bara en gata.
Gör man små projekt kan utgifterna
blir stora utan att trafiken förbättras
märkbart, något som kan leda till en
backlash.
Vad är nästa steg för att få till ännu
mer cykling i Paris?
Charlotte Guth ser det som nödvändigt
att fortsätta minska bilarnas utrymme,
expandera cykelnätet och få till →
14 Cykling nummer 3-2024 Cykling nummer 3-2024 15

CYKELSTÄDER
1
CYKELTURVECKAN
FOTO: EMMA PETTERSSON
40 år av cykel semestrande
och gemenskap
2
Årets Cykelturvecka (CTV) firade 40-årsjubileum i Leksand och lockade 120 deltagare.
– Vackra turer på dagarna och härligt häng på kvällarna. Många längtar till nästa års
äventyr, berättar Madeleine Ringvall, kommunikatör på Cykelfrämjandet.
Den nyinvigda cykelparkeringen vid Gare du Nord. Cykelparkeringen är
ett sam arbete mellan det franska statliga tågbolaget SNCF och regionen.
bättre cykelparkeringar, även i
anslutning till arbetsplatser.
– Många som kör Tesla i Paris
säger att de har behov av sina
bilar. Då tänker jag men hur
mycket tid har du egentligen?
Du är så ineffektiv.
För några år sedan annonserade
Paris att man ville införa en
bilbegränsad zon i stadens mest
centrala delar, något som ledde
till ramaskri. Istället infördes
andra åtgärder, såsom högre
parkeringsavgifter för SUV-bilar.
Men nu verkar begränsningen av
motorgrafiken vara på gång – en
variant av Gents cirkulationsplan
i kärnan av Paris.
– I höst vill vi införa en zon där
det råder genomfartsförbud för
motortrafiken. Vi behöver bara
ett sista godkännande. Beslutet
bygger på dialog med allmänheten.
I slutändan var fler för förslaget
än emot, säger Charlotte
Guth.
Satsningarna i Paris har tveklöst
gett resultat när fler väljer
cykeln framför bilen – elva procent
cyklar och endast fyra procent
tar sig runt med bil. Frågan
kvarstår om ledningen kommer
lyckas med målet om ett göra
Paris till en helt och hållet cykelbar
stad till 2026. Kommer det att
känns hundraprocentigt att cykla
i Paris då? Det får stadens cyklister
avgöra.
• 2007 lanserades cykeldelningssystemet
Vélib som idag har
mer än 18 000 cyklar, ungefär
en cykel på 97 invånare.
• Idén om 15-minutersstaden
förknippas med professor
Carlos Moreno och hans bok
The 15 minute city – a solution to
saving our time and our planet.
Tanken är att invånare ska
kunna jobba, studera och ta del
av service, tjänster och rekreation
inom 15-minuter med gång
eller cykel. Idén har inspirerat
stadsplaneringen under Paris
nuvarande borgmästare Anne
Hidalgo.
• 2016 stängdes floden Seines
norra kajer av som genomfartsled
för motortrafik. Kajerna
karaktäriseras idag av gångoch
cykeltrafik, uteserveringar,
lekplatser, utegym och årliga
pop-up-stränder – Paris plages.
• 250 miljoner euro – så stor
är summan som investeras i
cykling under den nuvarande
mandatperioden med Anne
Hidalgo som borgmästare.
• Nyligen röstade Parisborna
igenom en höjd parkeringstaxa
som gör det tre gånger dyrare
för SUV-bilar att parkera.
3
1: Vackra landskap, gemenskap och gofika
– centrala delar av Cykelturveckan.
2: Årets jubileums-CTV i Leksand samlade
120 nya och erfarna deltagare.
3: Det årliga loppet Leksandsrundan
lockar cyklister i alla åldrar.
et blev ännu en fantastisk
vecka fylld med fina
cykelturer och gemenskap
– detta år i hjärtat av vackra
Dalarna. Leksands Folkhögskola var
bas för evenemanget, med boende
och utsikt över Siljan. Och som vanligt
blev veckan både en återförening
för trogna cyklister och en möjlighet
för nya vänskaper att växa fram.
– Det är så trevligt att se olika delar
av Sverige och lära känna
nya människor, berättar
Ingrid Dinesen som
deltar för 24:e gången på
Cykelturveckan. Hon och
väninnan Anne-Marie
Hindersson, som deltagit
vid tolv tillfällen, märker
att cykelsemester återigen blivit
populärt. De är inte ensamma om
att se fördelarna med en aktiv och
hållbar semester på två hjul.
– Cykelturveckan är ett bra sätt att
återupptäcka cykelsemestrar i Sverige,
särskilt med tanke på att de varmare
somrarna gör det svårt att semestra
utomlands. Du känner dofterna av det
du åker förbi när du cyklar, till skillnad
från när du sitter i en bil. Det blir
en helt annan upplevelse.
Det säger Hans Molin från
Alingsås, som är med på
CTV för tredje gången.
En som deltog för allra första
gången i år var Madeleine Ringvall,
kommunikatör och projektledare
på Cykelfrämjandet. Hon berättar
om dagar med fantastiska vyer
och kvällar fyllda med sociala
aktiviteter, allt från kubbturnering
och bildvisning till en oväntad
uppvisning av rövkrok – en lek
där två personer, liggande på rygg
med benen i krok, försöker få
motståndaren att rulla runt.
– Det var roligt att se hur mycket
Cykelturveckan betyder för många
och kommer att fortsätta betyda för
framtida generationer. Vi ser redan
fram emot nästa års Cykelturvecka,
som bjuder på nya äventyr för alla –
från nybörjare till erfarna cyklister
och barnfamiljer.
CYKELTURVECKAN I LEKSAND 2024
Cykelturveckan (CTV) har anordnats av Cykelfrämjandet
sedan premiären i Varberg 1983 och hålls
på olika platser varje år. Då CTV uteblev under
pandemin var det i år som den 40:e Cykelturveckan
firades 4–9 augusti 2024 i Leksand. Årets CTV bjöd
på olika längd på dagsturerna och möjlighet att
cykla med karta eller guide.
Dag 1: Tällberg 37 km / Rättvik och Tällberg 54 km
Dag 2: Rälta 37 km / Flottbron Gagnef 46 km
Dag 3: Leksandsrundan 30 km – familjevänligt lopp
genom vackra byar
Dag 4: Siljansnäs kort 43 km / mellan 43 km / lång
63 km
Dag 5: Jubileumsdag och cykelkortege genom
Leksand med avslutning
Cykelturveckans egna turer kommer att dyka
upp i vårt digitala cykelturbibliotek inom kort på
cykelframjandet.se/digitala-cykelturer
16
Cykling nummer 3-2024
Cykling nummer 3-2024 17

JUBILEUM
1950: Massbilismen tränger undan cyklingen
1954: Föreningen byter namn till Cykel- och mopedfrämjandet
1983: Första Cykelturveckan
anordnas i Varberg
1970: Cykeln börjar på allvar inkluderas i stadsplaneringen
1980: Föreningen återtar sitt gamla namn,
JUBILEUM
Cykelfrämjandet1987: SJ slutar pollettera cyklar på sina tåg
Till vänster:
Cykelparkering på
Sveavägen på 1940-talet.
Till höger:
Pollettering av cyklar.
Centralstationen,
Stockholm 1946.
FOTO: LENNART AF PETERSENS (STADSMUSEET I STOCKHOLM) OCH JUREK HOLZER
Cykelfrämjande 1940–1990:
Från lobby
till hobby
Cykeldemonstration på 1970-talet.
Från 1940 till 1990 hände mycket med cyklingen i Sverige. Perioden präglades av stora
förändringar inom såväl ekonomi, samhällsattityder som stadsplanering. Landet gick från
funktionalism och folkhem till individualism och statusmarkering. Allt detta påverkade
cykelns roll i vardagen och därmed också Cykelfrämjandets inriktning. Text: Henrik Rex Jakobsson
Cykelfrämjare på cykelsammanträde 1979.
Reklam för Crescent Fashion Line på 1980-talet. Lena Philipson dansar i
neon och ”cyklar” i tubsockor.
ykelns guldålder i Sverige inföll på
1940-talet. Cykelindustrin nådde
sin topp med rekordproduktion
år 1948, då hela 750 000 cyklar
tillverkades. Cykeln var ett nödvändigt
transportmedel under krigsåren då bränsleransonering
gjorde motorfordon otillgängliga
för många. Cykelfrämjandet, som hade
grundats 1934, spelade en viktig roll i denna
tid. Föreningen arbetade för att främja cykling
som både ett praktiskt transportmedel
och en grundläggande del av det svenska
folkhemmet. Föreningens kampanjer för
bättre cykelvägar och säkerhet var i linje
med det allmänna behovet av effektiva och
tillgängliga transportsätt.
Men efter kriget började bilismen snabbt
ta över. 1950-talet markerade massbilismens
intåg i folkhemmet, och bilen blev en
symbol för välstånd och modernitet. Under
denna period förändrades stadsplaneringen
radikalt för att stödja biltrafik. Cykelfrämjandet
fick se hur vägar och infrastruktur
för cykel prioriterades bort till förmån
för breddade motorvägar och parkeringsplatser.
Till exempel hade tidiga skisser för
Essingeleden också ett planerat cykelfält.
Trots detta fortsatte föreningen sitt arbete
med att påtala cyklingens betydelse och att
bevara cykelns plats i samhället.
På 50-talet hade motoriseringen av samhället
också nått ungdomarna. Raggar- och
knuttetrenderna var superheta, speedway
drog jättepublik och tonåringar skaffade
eller drömde om en egen moped. Intresset
var så dominerande att Cykelfrämjandet
1954 såg sig tvingade att byta namn till
Cykel- och mopedfrämjandet (CMF). Detta
namn behölls ända fram till 1980.
Det var inte förrän på 1970-talet som cyklingen
började fånga allmänhetens intresse
igen. Den ökande miljömedvetenheten
och energikriserna fick många att återigen
se cykeln som ett miljövänligt och ekonomiskt
alternativ till bilen. Cykelfrämjandet
anpassade sina kampanjer för att betona
cyklingens hälso- och miljöfördelar. Under
denna period blev cykeldemonstrationerna
i Stockholm 1971 ett viktigt verktyg för att
synliggöra cyklisternas krav på bättre infrastruktur
och erkännande. Demonstrationerna
och den så kallade Almstriden blev
avgörande händelser som visade på den växande
aktivismen bland cyklister och miljömedvetna
medborgare som ville stoppa den
rivningshysteri som massbilismen skapat.
Under 1970- och 80-talet vek dock försäljningen
av cyklar och industrin sökte
desperat efter nya tidsenliga recept för att
göra cykeln populär: minicyklar att lägga
i bilens koffert; choppers som lånade drag
från rådande mc-trender med höga styren
och lång framgaffel; 10-växlade racercyklar
som populariserats av framgångar inom
cykelsporten och sedan mountainbike-trenden
på 80-talet som gav tillfälliga
tillskott. Detta flyttade också cyklingen från
viktig infrastruktur till lättsamt sport- och
fritidsnöje – med barn och ungdomar som
målgrupp. På sätt och vis sitter cyklingen
fortfarande fast i detta fack (ska du köpa en
cykel på Blocket får du söka under fritid/
hobby – inte fordon).
Cykelfrämjandet, numera Cykel- och
mopedfrämjandet, som tidigare hade
fokuserat på cyklingens praktiska aspekter,
fick också anpassa sig till rådande fokus på
cykling som ungdomlig fritidssyssla. Det är
lätt att förstå att detta resulterade i frustration,
men också lätt att ana var föreningen
hamnat om den inte följt med sin tid.
1987 beslutade SJ att sluta pollettera cyklar
på sina tåg. Detta gjorde det i stort sett
omöjligt för cyklister att kombinera tåg- och
cykelresor, vilket tidigare varit ett av Cykelfrämjandets
stora nummer: att tillsammans
med Svenska Turistföreningen (STF) föreslå
olika semesterrutter genom Sverige på
cykel via tåg. Föreningen kämpade hårt mot
detta beslut och försökte hitta lösningar
men förlorade mot tidsandan. Däremot tog
sig praktiska gräsrotstankar kring cyklingens
villkor närmare reellt genomförande
under samma 80-tal, mycket tack vare
Cykelfrämjandets ihärdiga arbete. Tjänstemän
och politiker skickades på studieresor
till städer som Köpenhamn och Amsterdam.
Byggandet av cykelbanor i Stockholm fick
en påtaglig start i och med Stella Fares kampanjer
från Stadshuset.
Under nämnda fem decennier såg
Cykelfrämjandet cyklingen gå från att
vara en dominerande form av transport,
genom en period där fokus låg på sport
och fritid, till att återigen bli en central del
av det miljömedvetna samhället. Trots de
många utmaningarna och förändringarna
i samhället fortsatte föreningen sitt arbete
med att främja cykling och kämpa för
cyklisternas rättigheter. Denna period av
förändring lade grunden för utvecklingen
efter 1990-talet där både cyklingen och
föreningen får ny och förbättrad status.
Tredje delen av Cykelfrämjandets historia
kan du läsa om i Cykling 4 som utkommer
i november 2024. Första delen 90 år av
Cykelfrämjande finns på cykelframjandet.se.
18 Cykling nummer 3-2024 Cykling nummer 3-2024 19

MEDLEM
MEDLEM
För andra året i rad firas Cykelns dag med en barnvänlig cykelparad längs Malmös gator.
”Vi vill visa cykelglädje för alla som inte deltog”, säger Jakob Brycki från Cykelfrämjandet.
Kidical mass i Malmö
förenar glädje med allvar
Ballonger, solsken, musik och hundratals barn och vuxna som cyklar genom
Malmö. Det är söndag och dagen innan Cykelns dag – en FN-dag instiftad för att
hylla cyklingens alla fördelar. Cykling cyklar med i den festliga cykelparaden
som kanske håller på att bli en ny tradition. Text: Tatjana Boric-Persson
i samlas på torget utanför
Konsthallen ett stenkast ifrån
tågstationen Triangeln i Malmö.
Färgglada ballonger delas ut och
musiken ur högtalarna spelar trallig musik.
Solen är het. Folk söker sig till skuggan från
de avlånga mässingsstatyerna medan de
yngsta springer genom fontänerna. Det
råder feststämning. Paraden gör sig redo
att cykla den tre kilometer långa rutten
som slutar med picknick vid Davidshallstorg
– en central plats som numera är bilfri
under sommarhalvåret.
– Kommunen har möblerat torget i samråd
med invånarna och skapat en oas i staden
för både vuxna och barn, säger Jakob
Brycki, ordförande för Cykelfrämjandet
Malmö/Lund och initiativtagare till årets
Kidical mass.
Vad är en Kidical mass?
– Det är en cykelparad som tagit inspira-
tion från Critical mass – ett internationellt
fenomen som går ut på att många cyklar
tillsammans för bättre cykelförsättningar.
Men i Kidical mass görs en del anpassningar
för att göra det säkrare för de allra
yngsta. Till exempel brukar det finnas en
fast färdplan med start och mål.
Jakob Brycki berättar att de barnvänliga
cykelparaderna vuxit explosionsartat
i Tyskland under de senaste åren, där de
även har lyckats få polisen att stänga av
gatorna längs paradens färdväg.
– Vår lokalkrets har ett väldigt starkt
barnfokus och därför valde vi att fira
Cykelns dag med en Kidical mass. Vi ser
den nedåtgående trenden där barn och
unga rör sig allt mindre. Det vill vi uppmärksamma
och ändra genom en cykelparad
för barn, men som ändå inte utesluter
andra som vill vara med.
Att den här dagen handlar både om
firande och vikten av hållbara transporter
är något som bekräftas av Teres Arvidsson.
Sambon Erik sitter på en stor förskolecykel
som familjen lånat från cykelhuset Ohboy.
I cykeln sitter döttrarna Rut 2,5 år och
Jorunn som precis fyllt 5 år.
– I år valde vi att inte ha ett vanligt kalas
utan bjöd vänner att ansluta till cykelparaden
och sedan hänga kvar på picknicken
efteråt. Tanken på att kombinera barnkalas
med något meningsfullt och lite aktivistiskt
känns väldigt bra.
Vi är en bra bit över hundra cyklande barn
och vuxna och känslan är mäktig. Förbipasserande
ler och vinkar när den plingande
cykelskaran drar förbi. Ibland får bilar och
bussar vänta på att paraden ska passera.
– Vi har sökt polistillstånd och vi får
egentligen inte stoppa eller hindra trafiken.
Men samtidigt vill vi cykla i grupp,
annars hade vi bara varit ett gäng cyklister
som råkade ha samma destination. Vi har
FOTO: TERES ARVIDSSON
funktionärer som är redo att föra dialog
med andra trafikanter och säkerställa att
alla känner sig trygga.
Men allt flyter på smidigt och Jakob
Brycki är både lättad och upprymd efteråt.
– En förälder blev rörd till tårar av att
se sin 5-åring ta sig fram tryggt och säkert
genom stan för egen maskin. Det fanns
också ett barn som precis lärt sig cykla
utan stödhjul. Hon hade bestämt sig för
att cykla hela sträckan själv så föräldrarna
fick springa bredvid. Det måste ha varit ett
väldigt stolt ögonblick både för henne själv
och för föräldrarna!
Jakob Brycki berättar att många kommer
fram och frågar när nästa parad blir
av. Själv hade han gärna sett en parad i
månaden, men förklarar att det är mycket
arbete med planering och marknadsföring.
– Förra året anordnades en Kidical mass
i Malmö av Cykelfrämjandet och Rebellmammorna
på Cykelns dag och det blev
väldigt lyckat, så vi gjorde samma sak i
år. Nu har vi skapat en grund och det är
inte omöjligt att vi genomför mer än en
parad nästa år – om fler vill hjälpa till. Och
Cykelns dag kommer vi alltid försöka fira
på ett eller annat sätt.
Om en krets vill genomföra Kidical
mass, vilka är dina tips?
– Att få ut informationen om eventet kan
vara svårt i en lite större stad. Hitta eldsjälar
som kan sprida informationen och
nå ut till förskolor och skolor. Personalen
kan tipsa föräldrarna. Många drar sig för
att nå ut till barn då det kan tolkas som ett
protesttåg eller att det är en politisk laddad
fråga. Men cykling är inte en politisk fråga,
det är en självklarhet för unga. Det handlar
om att visa för föräldrarna att barns fria
mobilitet kan göra deras vardag lättare och
staden till en tryggare plats.
FOTO: MARIELLE RESLOW STENKIL
Rapporter som hjälper
ditt lokalpolitiska
påverkansarbete
Hur kan Cykelfrämjandets stora kommunrapporter
Cyklistvelometern och Kommunvelometern hjälpa dig
och din krets i arbetet med lokalpolitisk påverkan? Det
pratade vi om på vår Digitala Cykelträff 25 september.
Missade du tillfället?
På cykelframjandet.se/tidigare-digitala-cykeltraffar hittar du inspelningen av träffen.
Så tycker medlemmarna
Tidigare i år genomförde Cykelfrämjandet en medlemsenkät. Vi fick in 947 svar från er.
Här är ett urval av svaren:
86%
anser att medlemstidningen
Cykling är
toppen eller bra.
95%
tycker att den viktigaste
frågan för Cykelfrämjandet
att fokusera på är cykelinfrastruktur
inklusive drift
och underhåll.
35%
äger en elcykel.
75%
av de svarande cyklar
nästan dagligen under
sommaren medan 18%
cyklar minst någon gång
i veckan.
88%
cyklar för att de tycker
att det är kul.
28%
har aktivt valt
att inte äga bil.
51%
cyklar nästan varje dag på
vintern medan 19% cyklar
någon gång i veckan
under den kalla årstiden.
74%
cyklar av miljöskäl och
73% cyklar av hälsoskäl.
20%
har någon gång gett
bort ett medlemskap i
Cykelfrämjandet. Spana in
erbjudandet på sida 2!
20 Cykling nummer 3-2024
Cykling nummer 3-2024 21

DEBATT
NYHETER
MEDLEM
Medlems erbjudanden
Vi behöver bygga
det samhälle vi
säger oss vilja ha
Som medlem i Cykelfrämjandet får du erbjudanden som gör det lättare, roligare och
lite billigare att cykla mer. Logga in på ”Mina sidor” via cykelframjandet.se/mina-sidor
eller mejla till medlem@cykelframjandet.se för att få kampanjkod till aktuella
erbjudanden. Läs mer på cykelframjandet.se/erbjudanden.
Trots att många svenskar motionerar
två-tre gånger i veckan är vi
ett av världens mest stillasittande
folk. Alla de timmarna i veckan vi
inte är på gymmet eller i motionsspåret
intar vi oftast viloläge.
Ungefär 70 procent av vår vakna
tid spenderar vi sittande eller
liggande. Aldrig i historien har vi
rört oss så lite som nu.
Priset för vår stillasittande livsstil är
högt för såväl samhälle som individer.
Vi ser det bland annat i ökad förekomst
av övervikt, fetma, hjärt-kärlsjukdomar
och vissa cancerformer, i ökad
psykisk ohälsa, i sömnlösa nätter, oro
och smärta från värkande axlar och
ländryggar, i hälso- och sjukvårdens
ökade kostnader och i minskad produktivitet
hos befolkningen.
Kommittén för främjande av fysisk
aktivitet tillsattes av förra regeringen
med uppdrag att lämna förslag på
hur befolkningen kan bli mer fysiskt
aktiv. Som sekreterare i kommittén var
mitt uppdrag att samla forskning och
erfarenheter om hur den fysiska planeringen
bättre kan anpassas för att bryta
stillasittandet. Kommitténs uppdrag
omfattade även hälso- sjukvård, arbetsliv
och politik. Vi lämnade vårt slutbetänkande
till nuvarande socialminister
Jacob Forssmed den 8 juni 2023. Förslagen
som rörde infrastruktur var:
– Gör en översyn av de transportpolitiska
målen med stärkt
fokus på hälsa. I översynen
bör nationella cykelmål
inkluderas.
– Ge Trafikverket ett långsiktigt
uppdrag att leda övergripande
samverkan för ett hälsofrämjande
transportsystem med
fokus på aktiv transport.
– Ta fram förslag till en nationell
plan för stärkt gångtrafik.
Av dessa har regeringen hittills valt
att ta förslaget om ett uppdrag till Trafikverket
vidare. Enligt myndighetens
regleringsbrev för 2024 har man i
uppdrag att samverka kring förutsättningar
för aktiva transporter. Genom
vägledningar och exempel ska Trafikverket
stödja motsvarande arbete i
regioner och kommuner.
Men det finns mycket kvar att göra.
Åtgärderna som kan vända den negativa
stillsittande utvecklingen är relativt
enkla och kostnadseffektiva. Vi
måste öka vardagsrörelsen – den rörelse
som blir av och går på rutin. Det mest
effektiva sättet att göra det är, enligt
forskningen, att få fler att gå, cykla eller
åka kollektivt i vardagen samt att uppmuntra
fler att vistas utomhus.
”Det är frustrerande tydligt att det inte
saknas kunskap, fakta eller argument.
Det som saknas är politisk vilja och
handlingskraft.”
De mest kostnadseffektiva åtgärderna
som kommunerna kan arbeta
med för att öka cykling är att införa
bilfria zoner runt skolor och lekmiljöer,
samt sänka hastigheten i bostadsområden
till minst 30 km/h. Det ökar
trafiksäkerhet och trygghet. Att stänga
av gator, ta bort parkeringsmöjligheter
och bygga farthinder är exempel på
andra lösningar.
Den mest effektiva åtgärden är att
bygga en sammanhängande, trafikseparerad
infrastruktur för gång- och
cykel. Forskning visar att man även
behöver arbeta med informationskampanjer
som ändrar normer kring
cykling. Det bästa sättet att få fler att
vistas mer utomhus är att skapa närhet
till grönska och natur.
Trots att vi vet att potentialen för ökad
cykling och gång är stor investeras idag
försvinnande lite i utbyggnaden av
infrastruktur och beteendefrämjande
insatser. Det är frustrerande tydligt
att det inte saknas kunskap, fakta eller
argument. Det som saknas är politisk
vilja och handlingskraft. Vi behöver
bygga det samhälle vi säger oss vilja ha i
riksdagsbeslut, policys och strategier –
ett hållbart samhälle där vi värnar allas,
men särskilt barnens hälsa och välbefinnande.
I ett omsorgsfullt, smart,
ekonomiskt, hållbart samhälle har alla
tillgång till säkra, välfungerande sammanhängande
cykel- och gångstråk.
Regering, regioner och kommuner
behöver ta sitt fulla handlingsutrymme
i anspråk och agera.
Veronica Hejdelind,
VD HallemarHejdelind
RABATT PÅ
BOKEN FRIHET
PÅ TVÅ HJUL
Historikern Henrik
Höjer skriver
om cyklismens
framväxt från
1810-talet till idag. Som medlem i Cykelfrämjandet
kan du köpa boken för endast
179 kr (ord. pris 219 kr). Erbjudandet gäller
till och med 31 december 2024 och kan
inte kombineras med andra rabatter.
cykelframjandet.se/erbjudanden
15% PÅ CYKELHYRA HOS TRAVELSHOP
Citycykel, elcykel, lastcykel eller gravel?
Travelshop i Malmö och Helsingborg har
hyrcyklar för alla. Medlemmar i Cykelfrämjandet
får 15% rabatt på cykelhyra.
Gäller till och med 31 december 2024 och
kan inte kombineras med andra rabatter.
travelshop.se
RABATT PÅ CYKELPAKETRESOR
HOS SWEDEN BY BIKE
Som medlem i Cykelfrämjandet hittar du
alltid förmånliga erbjudanden på cykelpaketresor
hos Sweden by Bike.
swedenbybike.com
20% PÅ STÖLDMÄRKNING
MED FÖRSÄKRING
Som medlem i Cykelfrämjandet
får du 20% rabatt
på den röda stöldskyddsförpackningen
SmartDNA/
ISR som eliminerar självrisk
och åldersavdrag. Medlemspris
612 kr inklusive frakt
(ordinarie pris 765 kr).
Erbjudandet gäller till och
med 31 december 2024.
isrcodecheck.se
10% PÅ ALLT HOS BIENVÉLO
Som medlem i Cykelfrämjandet får du
10% på cyklar och tillbehör hos BienVélo
i Malmö - en butik för cykelentusister och
alla som vill få riktigt bra service! Gäller
till och med 31 december 2024 och kan
inte kombineras med andra rabatter.
bienvelo.com
SYRE I 3 MÅNADER FÖR 299 KR
Syre är en nyhets tidning med grön och
frihetlig profil. Fokus ligger på frågor som
miljö, klimat och mänskliga rättig heter.
Tidningen ges ut digitalt sju dagar i veckan
och som pappersmagasin vid 17 tillfällen
per år. Som medlem i Cykelfrämjandet får
du ett unikt erbjudande på tidningen Syre:
3 månader för 299 kr (ord. pris 594 kr).
Mejla prenumeration@tidningensyre.se
och ange SYRECYKEL24 för att ta del av
erbjudandet.
tidningensyre.se
15% PÅ
CYKELKARTOR
Du som är medlem
i Cykelfrämjandet
får 15% på
Cykelkartan från
Norstedts förlag.
Kartserien täcker
Götaland, stora delar av Svealand samt
området runt Siljan. Erbjudandet gäller
till och med 31 december 2024 och gäller
ej redan nedsatta varor.
cykelframjandet.se/erbjudanden
15% PÅ VÄSKOR
OCH REGNSKYDD
Som medlem i Cykelfrämjandet
får du 15%
på alla produkter i kategorin
Väskor och regnskydd hos Sweden by
Bike. Erbjudandet gäller till och med 31
december 2024 och kan inte kombineras
med redan nedsatta varor.
cykelframjandet.se/erbjudanden
22
Cykling nummer 3-2024
Logga in på ”Mina sidor” via cykelframjandet.se/mina-sidor eller mejla till medlem@cykelframjandet.se för att få kampanjkoder till aktuella erbjudanden.

NYHETER
RETURADRESS:
Cykelfrämjandets kansli
Box Järnvägsgatan 3 36
101 131 54 20 Nacka Stockholm
Förmånscykel – ett ekonomiskt
och ekologiskt hållbart val
ECOCHANGE
personalförmåner
www.ecochange.se