SWEA-magasinet Forum – nr 4 2024

F RUM
SWEDISH WOMEN’S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL, INC. NR 4 2024
”MONDO”
STAVHOPPAREN
SOM TAGIT VÄRLDEN
MED STORM
SWEA 2.0
HUR SER NÄSTA
GENERATION SWEOR UT?
DANIEL THORELL
PASKELLSTIPENDIAT 2019
JAKTEN PÅ DEN
PERFEKTA STRÅKEN
MED HÄLSAN SOM LEDSTJÄRNA
MÖTE MED HÄLSOPROFILEN
MARIA BORELIUS
+KULTURTIPS | HÄLSA | BÖCKER | RESOR | KARRIÄR | KRÖNIKAN

SWEA-magasinet
DET HÄR ÄR
F RUM
SWEDISH WOMEN’S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL, INC. NR 2 2024
ANSVARIG UTGIVARE
Lotta Rigby Fors, Stockholm
Internationell ordförande
president@swea.org
REDAKTÖR
Sara Bertilsson, Paris
editor@swea.org
ANNONSER
Katri Olander Serenius, Florida
advertising@swea.org
SWEA är ett GLOBALT NÄTVERK
med över 6 000 svensktalande
kvinnor i 70 avdelningar och
ett 30-tal länder.
SWEA är den största ideella
Sverigefrämjande organisationen
utanför Sverige och vårt
syfte är att främja det svenska
språket samt sprida svensk
kultur och tradition.
SWEA ger donationer och delar
ut stipendier för två miljoner
kronor per år.
SWEA erbjuder ett personligt
kontaktnät samt är ett starkt
socialt stöd för svenska företag
utomlands.
SWEA representeras på många
platser i världen och spelar en
viktig roll i svenska Utrikesdepartementets
kris- och
beredskapsplan.
SOM MEDLEM I SWEA FÅR DU:
Ett svenskt nätverk på orten
där du bor.
Ett nätverk som ger dig tillgång
till hela världen.
Ett nätverk som ger dig
möjlighet att utvecklas.
Ett nätverk som hjälper dig
i yrkeslivet.
ÅRETS
SVENSKA KVINNA
LISE TAMM
+KULTURTIPS | HÄLSA | BÖCKER | RESOR | KARRIÄR | KRÖNIKAN
Läs tidigare nummer på:
www.swea.org/vara-kanaler/forum/
MEDLEMSFÖRMÅNER
swea.org/medlem/formaner/
HITTA DIN AVDELNING
swea.org/hitta-avdelningar/
NÄSTA NUMMER AV FORUM
kommer ut den 28 februari
Vill du berätta om aktiviteter i din avdelning eller
om dina erfarenheter som utlandssvensk? Är du
intresserad av att skriva om svensk kultur eller
svenska språket? Eller vill du intervjua intressanta
Sweor och andra internationella svenskar?
Har du idéer och förslag till Forum?
Hör av dig till redaktionen: editor@swea.org
Förslag och tips på innehåll till Forum nr 1/2025
behöver vi ha senast den 1 januari. Texter och
bilder behöver vi ha senast den 15 januari.
GRAFISK FORMGIVNING & LAYOUT
Lollo Schnittger Nylén, San Francisco
KORREKTUR
Liselotte Kjellme, Barcelona
Christina Moliteus, New York
Ninni Pettersson Wästberg, Stockholm
Susann Revin, Zurich
Ginga Sewerin-Olsson, Boston
SKRIBENTER
Sara Bertilsson, Paris
Maria Bouroncle, Washington DC
Tina Darcel, Paris
Carolina de Klerk Nordholm, Holland
Eva Hagman, Mallorca
Marie Hagman, Mallorca
Jessica Hill Holm, Stockholm
Mi Karlsson Bergkvist, Stockholm
Linda Kristensson, SAC (Sydney, Adelaide, Canberra)
Malin Lager, Stockholm
Gabriella Legillon, Rivieran
Lena Löfling, Global
Carina Middendorf, Berlin
Margareta Nilson, Köln/Bonn
Ninni Pettersson Wästberg, Stockholm
Susann Revin, Zürich
Malin Rignéus, Oslo
Margaret Sikkens Ahlquist, Holland
Åsa Wallmark, Barcelona
OMSLAGSBILD
Didi van den Boom
Foto Tycho Merijn
Respektive skribent ansvarar för insänt material.
Redaktionen förbehåller sig rätten att göra
mindre ändringar.
FORUM är en del av
Kommunikationskommittén
Sammankallande: Sofia Solfors, Milano
Varumärke: Anna Holmberg Dixon, Vancouver
Layout: Nina Cuneo, Milano
PR/stipendier: Marita Holmkvist Ledenfelt, Austria
Sociala medier: Veronica Strandell, Global
SWEA Live: Marianne Lunde, Oslo
SWEA-podden: Marija Borenius, Global
Redaktör Forum: Sara Bertilsson, Paris
Redaktör nyhetsbrev: Louise Rybring, Toronto
Redaktör webbplats: Ylva Kelly, Rivieran
IT-ansvarig: Edilia Bern, Dallas
Administration: Katri Olander Serenius, Florida
2 3

ORDFÖRANDEN HAR ORDET
Kära Sweor
SWEA SKRIVER
Här får du stöd och inspiration att utveckla
ditt skrivande med kreativa kurser och
webbinarier där du möter författare,
översättare och bokinläsare.
SWEA LÄSER
SWEA Läser är en global bokklubb där vi
läser och diskuterar modern svensk litteratur
och har intressanta webbinarier där vi ofta
träffar författare.
Vilket händelserikt och minnesvärt år vi har haft tillsammans!
År 2024 markerar SWEAs 45-årsjubileum, och
under vårt fantastiska världsmöte i Amsterdam firade
vi denna betydelsefulla milstolpe med temat safir – symbolen
för visdom och styrka. Genom engagerade samtal, inspirerande
föreläsningar och nya insikter fick vi tillfälle att påminna oss om
den kraft SWEA utgör som ett starkt globalt nätverk, präglat av
gemensamma värderingar och en stark gemenskap.
Under året har vi också introducerat nya initiativ och tagit stora
steg framåt. Vår medlemsenkät, där hela 1 008 Sweor från 66
avdelningar deltog, gav oss värdefulla inblickar i era tankar och
önskemål inför framtiden. Tack vare era svar har vi fått bättre
förståelse för vad som betyder mest för er och hur vi kan arbeta för
att göra SWEA ännu starkare.
När vi nu blickar framåt vill jag uppmuntra alla er, alla Sweor,
att fortsätta vara aktiva, engagerade och öppna för nya idéer. Vårt
arbete handlar om mer än att bevara kultur och traditioner; det
handlar om att skapa en gemenskap där svensktalande kvinnor
världen över kan inspireras, växa och utvecklas tillsammans.
MALIN LANDGREN
HELENA WAHLMAN, IMAGEBANK.SWEDEN.SE
GLÖGGMINGEL MED RIMSTUGA
När: Nobeldagen 10 december kl. 11, 15 och
kl. 19 samt kl. 03.00 (den 11 december) svensk tid,
(den sista tiden, speciellt för er i USA)
Tema: Glöggmingel och rimstuga med SWEA
Gäster: Representanter från styrelsen för SWEA
International och SWEA Skriver (kl. 19)
Ingen föranmälan behövs: Klicka på länkarna här
ovan när eventet börjar.
Julstämningen är på topp och det är dags att runda av
året tillsammans med värme, gemenskap och kreativitet!
Vi i styrelsen bjuder in dig till en mysig stund
där vi summerar året som gått, njuter av rykande het
glögg och låter fantasin flöda i vår rimstuga.
Ta med dina bästa rimidéer och låt oss hjälpas åt att
sätta guldkant på årets julklappar. Samtidigt passar vi
på att reflektera över årets höjdpunkter och allt vi
har åstadkommit tillsammans. Det blir en stund fylld
av skratt, värme och härliga minnen.
Låt oss ta med oss denna energi och gå in i nästa år med öppna
hjärtan och nya visioner. SWEA-tåget avgår mot en framtid full
av möjligheter, och tillsammans kan vi fortsätta att bygga vidare på
det som Agneta Nilsson startade 1979.
Nu när julen nalkas ser vi fram emot alla de härliga traditioner och
förberedelser som följer med den. Det är en tid att samlas, sprida
värme och lysa upp vintermörkret. Luciafirandet närmar sig, och
med sitt ljus och sina sånger påminner det oss om hopp och gemenskap
– en av de älskade traditioner vi håller varmt om hjärtat.
Att fylla hemmen med doften av glögg, lussekatter och pepparkakor,
ta fram julpyntet och tänka på klappar till nära och kära
skapar en stämning av glädje och eftertanke.
För att avrunda SWEA-året tillsammans, bjuder vi in till ett
glöggmingel den 10 december. Ta fram glöggen, koppla upp dig
på länken till Glöggminglet och få sällskap av representanter från
SWEA International och SWEA Skriver (de ansluter kl. 19).
Vi summerar årets höjdpunkter, delar minnesvärda stunder och
kreativa rim i vår rimstuga.
Vi ser fram emot att höra era bästa rimidéer och kanske kan vi
tillsammans sätta guldkant på julklapparna. Oavsett om du är en
rutinerad rimmare eller bara vill njuta av glöggens kryddiga dofter
och trevligt sällskap är du varmt välkommen! Låt oss fira in julen
tillsammans och skapa nya minnen att ta med oss in i det nya året.
Lotta Rigby Fors
Ordförande,
SWEA International
SWEA ART
En grupp och inspirationskälla för
att skapa, utvecklas och främja
utbyten mellan konstnärer – både
professionella och amatörer –
inom olika medier.
Utforska din nyfikenhet eller
fördjupa dina kunskaper genom
att delta i SWEAs GRUPPER!
Här är alla välkomna, oavsett
nivå, förkunskaper eller var du
bor. Kom med och låt
inspirationen flöda!
KLICKA PÅ RESP. BILD FÖR MER INFO.
SWEA PROFESSIONAL
Denna grupp är för dig som är nyfiken
på företagsverksamhet och intresserad
av affärsrelationer, arbetsliv,
yrkesfrågor, nätverkande och karriär.
SWEA CARE
En grupp som stöttar medlemmar i
svåra stunder genom praktisk hjälp,
råd eller ett lyssnande öra – alltid med
gemenskap och samförstånd i fokus.
SWEA BUS
Barn Utomlands &
Svenska Språket
(BUS) har som mål
att hjälpa föräldrar
utanför Sverige med
att föra vidare
svenskan till sina
barn och stötta
barnens
flerspråkighet.
Oavsett om du är en erfaren rimexpert eller bara vill
njuta av gott sällskap och glöggens kryddiga dofter är
du varmt välkommen att delta. Vi ser fram emot att
få fira in julen med er alla och skapa nya fina minnen
4 tillsammans!
5

INNEHÅLL
NR 4 VINTER 2024
42
Från
redaktören
8 Hänt i Sverige
10
18 28
32 En julhistoria
I högtider och lågtider –
att möta världen med
öppna sinnen
10 Världsmötet i Amsterdam 2024
12 SWEA 2.0 – hur ser nästa generation
Sweor ut?
14 Konsten att skapa sin egen framtid
15 ETT ORD FRÅN COACHEN
Fem tips för att lyckas på din nästa
jobbintervju
16 VM genom åren
18 SVENSKA HÄLSOPIONJÄRER
Maria Borelius
20 HÄLSOHÖRNAN
Förbättra din sömnkvalitet
22 SWEAS HISTORIA
34 KRÖNIKA
Tänk att ljudvågor kan smärta så!
35 Visste du att…
36 SWEA ART
Glädjefyllt kulturutbyte och workshop i
Torredembarra
38 Gränsöverskridande läsglädje
40 BÖCKER & LÄSNING
Svenska nyutgivna böcker
41 Bonusfamilj på halsen
42 Om att leva i en familj
43 SPRÅKLÅDAN
När jag var barn var Halloween någonting exotiskt som enbart
existerade i amerikanska filmer och alla hjärtans dag firades på sin
höjd med ett chokladhjärta från farmor. Julen däremot har alltid
firats med själ och hjärta i min familj; på samma sätt så länge jag kan
minnas och med traditioner ristade i sten. Traditioner som kändes
än viktigare när jag lämnade Sverige och senare själv fick barn.
När nämnda barn var yngre och Halloween hade blivit “en grej” i
Sverige ägnade jag några parisiska höstar åt att rota djupt i affärernas
lådor efter läskiga och (dyra!) orangea dekorationer. Halloween
var fortfarande inget koncept för skeptiska fransmän. Those days
are over, som man säger och idag fyller dödskallemasker, pumpor
och skelett hela Frankrike under oktober månad. Vår familj går in
med hull och hår och bakar avancerade bakverk, gröper pumpalyktor
och bjuder in vänner till fika-”mys”. En ljusglimt i den annars så
trista hösten.
Under fastemånaden ramadan stöttar vi kollegor och vänner som
respekterar den och sedan låter vi oss skämmas bort med söta,
honungsdroppande bakverk när fastan bryts. Tillsammans med
några andra fransk-svenska familjer har vi skapat vår alldeles
egen midsommartradition med både midsommarstång och femkamp
– men där sillunchen blivit middag och franskt rödvin har
en självklar plats.
Precis som många Sweor runt om i världen har jag snörvlat mig
igenom mina barns luciatåg i svenska kyrkan men jag har också
lärt mig att baka fransk “kungskaka” till den sjätte januari och
jagar runt året om efter de små porslinsfigurer som ska gömmas i
frangipane-fyllningen.
Vilket privilegium att få vara en del av alla dessa fantastiska traditioner:
nya som gamla. En salig blandning av religion, kultur, hedniska
riter och nymodigheter. Ju fler desto bättre känner jag, för
vad är väl traditioner om inte en möjlighet att dela med andra det
som gör oss lyckliga.
Så till er alla, var ni än befinner er, hur och vad ni än firar: ett riktigt
gott slut på detta händelserika år och på återseende 2025 för
att skapa nya, fantastiska SWEA-minnen tillsammans.
Vad är värdet av att blicka bakåt?
Gillade hon Trondheim …eller …?
Paris 30 november 2024
23 SWEA SACs jubileumshelg
44 RESERAPPORT
24 Paskellstipendiet
När ska vi champagne-segla egentligen?
26 Daniel Thorell – från lovande talang till
fullfjädrad solist
46 Aktiv SWEA-höst på Rivieran
47 SWEA LIVE!
Sara Bertilsson
redaktör Forum
28 SVENSKA SPORTSTJÄRNOR
48 MINA SMULTRONSTÄLLEN
Armand Duplantis – stavhoppare
Hamburg
31 SWEA-podden
6 7

HÄNT I SVERIGE
AV CAROLINA DE KLERK NORDHOLM • SWEA HOLLAND
Årets julklapp
Den 37-åriga traditionen fortsätter. Researchföretaget
HUI, som ägs av branschorganisationen
Svensk handel, har utsett årets julklapp: unisexdoften.
Även second hand-kedjan Myrorna har utsett
sin egen årets julklapp: den begagnade boken.
Årets julvärd
Journalisten och författaren Mark Levengood blir årets
julvärd i tv. Han säger att han ser fram emot att fira en mysig
jul tillsammans med tittarna och planerar att berätta
om sina egna jular genom åren.
Från Dalslands första trafikljus och dyra havsdjur till omsorgsmänniskor och AI.
Holland-Swean Carolina ger oss blandade nyheter från Sverige.
Rött ljus på berget
Dalslands turistorganisation vill få oss att rikta blickarna mot det
glesbefolkade landskapet i väster genom en marknadsföringskampanj
av landskapets allra första trafikljus: mitt uppe på berget Bläsen
väster om Åmål. Med trafikljuset vill de uppmuntra besökare att
stanna upp och andas ut lite extra. Till trafikljuset erbjuds även
en guidad andningsövning. Bläsen kallas ibland för Ronjaland, då
scener ur Ronja Rövardotter spelades in här 1984. Uppe på berget
har besökaren en mäktig utsikt över sjön Rönn. Dalsland är för
övrigt Sveriges sjörikaste landskap med endast en tätort, Åmål. Och
alltså inte ett enda trafikljus, förutom det på berget.
Film om omsorgsmänniskorna
Filmaren Nils Petter Löfstedt har gjort en
film om omsorgsmänniskorna i Sverige – de
som arbetar på förskolor, dagliga verksamheter,
hemtjänst, gruppboenden eller hem för
gamla. Filmen är en hyllning till alla som jobbar
med att hjälpa andra och visar hur viktiga
deras jobb är. En både glad och sorglig film.
Den visas just nu på 120 svenska biografer.
NICO FRANZ PIXABAY
Återöppnat museum
På Postmuseum i Gamla stan i Stockholm kan man lära sig allt
om postens historia. Posten i Sverige har delat ut brev i 400 år. På
museet finns posthorn som brevbäraren blåste i förr, svärd som han
behövde skydda sig med om han skulle bli rånad, gula postbilar, en
tågvagn, ja till och med ett postkontor från 80-talet där man kan
låtsasjobba.
JANNE DANIELSSON, SVT
IGOR STARKOV UNSPLASH
KALLE LEVIN
Rekommenderad skärmtid
Folkhälsomyndigheten har kommit med rekommendationer
kring barns skärmtid. Barn under två år ska helst inte
ha någon skärmtid alls och tonåringar högst tre timmar per
dag. De rekommenderar även att inte använda skärm före
läggdags och att helt lämna mobilen utanför sovrummet.
Föräldrarna bör vara uppmärksamma på hur de använder
digitala medier i närheten av sitt barn och gärna tala om
vad man gör med sin telefon.
Föräldrarna är ju ändå en förebild
som barn tar efter, menar
FHM.
Dyrt havsdjur
När första hummern för året såldes i september
klubbades den för 51 000 kronor
kilot. Bland de 25 leverantörerna lottades
vem som fick sälja den första. 2023 gick den
första för 44 000 kronor kilot – året innan
var priset endast 7 000 kronor kilot. 2021 var
det däremot hela 77 000 kr, men 2020 “bara”
34 000 kr. En större del av intäkterna går till
Sjöräddningssällskapet.
Bilprovningen blir tysk
Staten har sålt 100% av sina aktier i Aktiebolaget Svensk Bilprovning
till tyska TÜV Rheinland AG. Försäljningspriset uppgick till 1 200
miljoner kronor.
HENRIK TRYGG, IMAGEBANK.SWEDEN.SE
KÄLLOR: SVT.SE, TURIST.SE, 8SIDOR.SE, OMNI.SE, DI.SE, REGERINGEN.SE
POSTMUSEUM
Rekordpris för målning
Uppsala Auktionskammare sålde i mitten på november
målningen ”Teatern” av Sigrid Hjertén för rekordsumman
20 miljoner kronor. Det är den högsta summan som någonsin
betalats för ett verk av en svensk kvinnlig konstnär.
Allan Svensson
Hans karriär tog fart med rollen som Erik i
”Hedebyborna” på 70-talet. Senare vann han
svenskarnas hjärta som Gustav Svensson i serien
”Svensson, Svensson”, som sändes i fyra
säsonger mellan 1994 och 2008. Nästan halva
Sverige följde serien. Allan, som blev 73 år gammal,
avled i november efter en tids sjukdom.
FRANKIE FOUGANTHIN, WIKIMEDIA.ORG
Svenskar mest intresserade av AI
Ny data från Google visar att svenskar googlar om AI
mest av alla européer. Sökningen ”AI jobb” har fördubblats
i år jämfört med 2023 och ”AI kurser” har
ökat med 300 procent. Över hälften av svenskarna
tror att AI kommer att kunna hjälpa dem att göra
sitt jobb snabbare eller mer effektivt inom fem år, rapporterar
Computer Sweden.
8 9

VÄRLDSMÖTET I AMSTERDAM 2024
SWEA Internationals styrelse. Främre raden: Sofia Solfors, Eva Steinbach, Gîta Paterson, Katri Olander Serenius,
Lotta Rigby Fors, Paula Hasselgren, Mita Zell. Bakre raden: Ursula Hultqvist, Karin Lunning, Ariane Heffernan,
Jessica Nordström, Pia Lassman Menniti, Pernille Nordström, Linda Tinaeus.
Gunilla Westermark
(SWEA Zürich).
Mingel och vimmel
i Amsterdam
Annica Backlund (SWEA Stockholm)
med namnbrickorna som i
år samlades in efter VM-dagarna
för att kunna återanvändas vid
nästa globala möte.
Den 3-6 oktober arrangerades SWEAs tionde världsmöte
i den europeiska smältdegeln Amsterdam. Förutom en
inspirerande regionmötesdag under ledning av SWEAs
regionordförande och diverse workshops bjöd programmet
på föreläsningar med affärsstrategen Camilla van den
Boom (läs mer om Camillas “egenstrategi” på sidan 14)
och rallylegenden Tina Thörner som gav tips och verktyg
för både personlig och professionell utveckling.
Gîta Paterson och
Catarina Hansson.
VM-generalen Anna Franzén och SWEA
Internationals ordförande Lotta Rigby Fors.
Det blev fyra minnesvärda dagar, fullmatade med meningsfulla
möten, samtal, sång och dans och nätverkande.
Skattmästare Pernille Nordström
och Helena Turkel
(SWEA Orange County).
Stort tack till SWEA Hollands styrgrupp, VM-generalen
Anna Franzén och alla Sweor som deltog i arbetet med att
göra världsmötet till en succé!
Naima Christensen
(SWEA Houston).
Mita Zell, Ursula Hultqvist, Sofia Solfors och
Pernille Nordström från SWEA Internationals
styrelse under en av många workshoppar.
FOTOGRAFER: GUNILLA WESTERMARK, SOFIA SOLFORS, VERONICA STRANDELL, SARA BERTILSSON
Jessica Nordström och Maria
Norlén (SWEA Frankfurt)
SWEA firar 45 år med en jubileumstidning!
Årets världsmöte blev extra minnesvärt i och med firandet av SWEAs
45-årsjubileum. Milstolpen har även firats av Sweor över hela världen
under hela 2024.
I ett fullspäckat specialnummer har vi samlat reportage och bilder från
festligheterna; SWEAs historia från starten 1979 till idag; intervjuer och
mycket mer.
Tidningen kommer som en julklapp med december månads nyhetsbrev,
missa inte det!
Se fler bilder från Amsterdam i vårt bildgalleri
Välkomstmingel och regionmötesdagen
arrangerades i kulturhuset Cpunt i
Rebecca Bengtsson och Aleksandra Fors (SWEA
10 Hoofddorp utanför Amsterdam.
Beijing) med vackra smycken som fanns till försäljning.
11

SWEA 45 ÅR
SWEA 2.0 – HUR SER NÄSTA
GENERATION SWEOR UT?
AV SARA BERTILSSON • SWEA PARIS
Mycket har hänt i världen sedan SWEA startades av Agneta Nilsson i Los Angeles 1979 men organisationens
ändamål att främja svensk kultur, svenska traditioner och det svenska språket har förblivit desamma genom
årtiondena. Hur säkerställer man då att en organisation som inte bara har överlevt utan även utvecklats i 45 år
kan fortsätta att blomstra i minst 45 år till?
Idag är SWEA den största Sverigefrämjande organisationen
utanför Sverige och samlar 6 000 kvinnor i 70 avdelningar över hela
världen. SWEAs världsmöten gör det möjligt för dessa utspridda
medlemmar att mötas fysiskt för att diskutera organisationens arbete
och dess framtid. När årets världsmöte arrangerades i Amsterdam
var en av frågorna hur SWEAs gemenskap kan leva vidare och
spridas ytterligare i en föränderlig värld.
För SWEAs internationella ordförande, Lotta Rigby Fors, är
det organisationens engagerade medlemmar som är nyckeln till
framgångarna så här långt: “Utan våra passionerade medlemmar,
som är villiga att bidra med sin tid och sitt engagemang till den här
organisationen, hade vi inte kunnat fira 45 framgångsrika år. Det är
avgörande att vi fortsätter att ha med oss våra medlemmar på den
resa vi har framför oss, och det är tack vare de ideella krafter som
ställer upp som vi kan fortsätta att växa och utvecklas.”
Men en av de stora utmaningarna för SWEA framöver är att locka
yngre medlemmar, som kanske inte är lika vana vid ideellt föreningsliv,
menar Lotta: ”Vi måste hitta förebilder som gör att den yngre
generationen känner att det finns något här för dem. Det är viktigt
att vi syns på deras plattformar och att lokalavdelningarna erbjuder
aktiviteter som attraherar och engagerar de yngre medlemmarna.”
En av väldsmötets yngsta deltagare var 21-åriga Didi van den
Boom. Hon är nybliven Swea och världsmötet gav henne inspiration
att engagera sig i SWEA Holland. “Jag tror att det viktigaste
med SWEA även för min generation är gemenskapen: att vi är
starka tillsammans. Men vi måste inse att vi använder fel verktyg
för att sprida budskapet. Världen förändras väldigt snabbt och min
generation sitter ju mycket på Instagram och TikTok till exempel
och vi behöver fundera på hur vi kan använda de verktygen för att
nå dem.”
Medelåldern för SWEAs medlemmar är idag 63 år och många är
medlemmar sedan mer än tio år. Att behålla nuvarande medlemmar
och organisera spännande aktiviteter för den redan stora medlemsskaran
förblir en prioritet. Men för att kunna fortsätta att växa och
vara relevant även för nya medlemmar har SWEA International
inlett ett arbete för utveckla rekryteringen av yngre medlemmar.
Didi är övertygad om att SWEA har mycket att erbjuda tack vare
bredden på sina medlemmar och deras kompetens: “Att ha tillgång
till det här nätverket och kunna ringa upp en Swea var man än befinner
i världen - det tror jag att många i min ålder skulle ha nytta
av. Och alla dessa internationellt framgångsrika svenska kvinnor är
ju väldigt värdefulla för en ung entreprenör som jag själv!”
Idéerna för att fortsätta att utveckla SWEA har alltid varit många
och medlemsenkäten som genomfördes under året har gett viktiga
insikter i hur Sweor över hela världen ser på organisationen och
dess framtid. Arbetet för att forma SWEA 2.0 och bjuda in nästa
generation svensktalande kvinnor i SWEAs gemenskap är bara i
sin linda: det är en spännande framtid som väntar. F
IT'S A FAMILY AFFAIR.
I familjen van den Boom finns det flera generationer
Sweor. Läs om Didis mamma, affärsstrategen Camilla
van den Boom, på nästa uppslag.
FOTON: TYCHO MERIJN
12 13

Konsten att skapa sin egen framtid
CAMILLA VAN DEN BOOM INSPIRERADE
PÅ VÄRLDSMÖTET I AMSTERDAM
AV LINDA KRISTENSSON • SWEA SAC (SYDNEY, ADELAIDE, CANBERRA)
ETT ORD FRÅN COACHEN
FEM TIPS
för att lyckas på din nästa jobbintervju
AV JESSICA HILL HOLM • SWEA STOCKHOLM
Jessica Hill Holm
LINDA DAHLQVIST
Camilla van den Boom är affärsstrateg med över 25 års erfarenhet inom
strategi- och affärsutveckling, har bott i fyra länder och talar fyra språk. Hon
har arbetat som managementkonsult på Accenture, Andersen och Deloitte och
driver nu strategibolaget Sturrm. På SWEAs världsmöte i Amsterdam var hon
första inbjudna talare och hon satte omedelbart tonen för resten av helgen med
sin övertygelse om att förmågan att skapa sin egen framtid bor i oss alla.
Jobbintervjuer är mer än bara en kontroll av dina kvalifikationer: det är en möjlighet att visa vem du är och vad
du kan bidra med. Det är också en chans för dig och företaget att lära känna varandra och för att se om ni passar
ihop och är en match. Det handlar ju inte bara om att de ska utvärdera dig, du har lika mycket rätt att avgöra om
företaget känns rätt för dig.
SWEA Professionals kommittémedlem Linda Kristensson introducerade
Camilla van den Boom som den vän som man behöver
när man får ett jobb utomlands och flyttar till ett nytt land: någon
som kortar inkörssträckan när man inte känner många och som
hjälper till att fasa in en i yrkeslivet på de villkor som gäller i det
nya landet. Camilla var just det för Linda när hon flyttade till
Nederländerna för 20 år sedan. Snart blev de SWEA-systrar och
goda vänner – en vänskap som har bestått genom åren. När Linda
frågade Camilla om hon kunde bidra till SWEAs VM-dagar var
svaret ett självklart ’ja!’.
Camillas föreläsning fokuserade på hur man skapar det hon
kallar en “egenstrategi” i dagens turbulenta värld och med sprudlande
energi trollband hon publiken. Med hjälp av sina egna erfarenheter
som utlandssvensk, strateg, föreläsare och forskare
tog hon med deltagarna på en resa genom egenutveckling och
självförverkligande. Hon berättade med en stor nypa humor om
hur man skapar en bättre framtid genom att sätta egna mål och
skapa hållbart värde i den omgivning man lever i. Camilla bjöd
även på praktiska verktyg för hur man kan utforma sin egen önskade
framtid genom att reflektera över sina olika roller i livet som
till exempel kvinna, mamma, kompis, entreprenör och mentor.
Nöjd met inte meningsfullt
Det du är bra på
Behagligt met “tomt”
Vem är du?
Det du älskar
Ikigai
Garcia & Miralles (2017)
Det du kan få betalt för
Glädje men inget välstånd
Det världen behöver
Spännande men läskigt
Hon bad deltagarna identifiera sin punkt på horisonten och hitta
riktningen i sina liv. Camillas system handlar om att identifiera
sina egna roller, värden och principer och använda dem för att
skapa sin egen framtid.
Camilla avslutade sin föreläsning med orden: ”Livet går inte ut på
att hitta dig själv. Livet går ut på att skapa dig själv.” Ett stort antal frågor
följde från publiken som fått en rejäl påfyllning med positiv energi, inspiration
och praktiska verktyg att ta med sig hem för att fortsätta att
bygga på sina egna “egenstrategier” i dagens stormiga värld. F
Mer information om Camilla hittar du här: camillavandenboom.nl
Linda Kristensson är ordförande i SWEA SAC (Sydney, Adelaide,
Canberra) och har bland annat bott i Tyskland, USA, Holland och
Australien. Linda är medlem i SWEA sedan 2019 och var med och
startade SWEA SAC. Hon är idag även vice ordförande i ASOC-regionen
och representant i nyformade SWEA Professional International.
Linda är civilekonom med en Master of Business Administration
från Jönköping International Business
School och är också Harvard Alumni.
Vart är du på väg?
TYCHO MERIJN
I en allt mer globaliserad värld är det
även viktigt att kunna navigera kulturella
skillnader och förstå förväntningarna
hos olika arbetsgivare. Att mötas i intervjusituationen
handlar om att skapa
ett ömsesidigt intresse, där din personlighet
och dina styrkor får ta plats på
ett sätt som passar företagskulturen.
Med rätt förberedelser kan du visa både
kompetens och flexibilitet, vilket gör
att du sticker ut oavsett var i världen du
söker jobb.
Här är fem tips som hjälper dig att göra intervjun till en framgång
och en positiv upplevelse: för både dig och företaget.
Läs på om företagets verksamhet och
värderingar
Att lära känna företaget du har sökt till är en viktig grund. Genom
att läsa på om deras produkter, tjänster och kärnvärden visar du
både engagemang och respekt. Du får även en känsla för om deras
vision och värderingar passar dig. Titta på företagets webbplats,
sociala medier och eventuella nyheter om dem för att förstå hur
de positionerar sig. Om hållbarhet är viktigt för dem, lyft fram ett
liknande projekt som du har erfarenhet av. Det visar att ni delar
liknande värderingar och att du förstår deras fokusområden.
Berätta om dina färdigheter och ge konkreta
exempel
Genom att koppla dina erfarenheter till rollen visar du varför just
du är rätt kandidat. Konkretisera med exempel för att skapa en
tydlig bild av vad du kan bidra med. Välj några projekt där du
gjort en skillnad och följ STAR-metoden: Situation, Task, Action,
Result. Exempel: “Jag ansvarade för ett projekt som ökade teamets
effektivitet med 20%, vilket sparade företaget x kronor.” “Jag lärde
mig att använda resurser strategiskt, något som jag tror kan vara
värdefullt i den här rollen.”
Ställ frågor som visar att du är intresserad
En intervju är inte bara en chans för företaget att lära känna dig
men det är också en möjlighet att avgöra om arbetsplatsen passar
dig. Genom att ställa genomtänkta
frågor visar du ditt engagemang och
får information som kan bidra till hur
du känner för företaget och arbetsplatsen.
Fråga om det som är viktigt för
dig. Till exempel: ”Hur ser ni på utvecklingsmöjligheter
i den här rollen?”
eller ”Vilken ledarskapsstil främjas i
företaget?” Ställ frågor som visar att du
både bryr dig om din egen framtid och
företagets kultur.
Förstå kulturen: det handlar om att anpassa dig
efter kontexten
Att förstå kulturella skillnader är avgörande, särskilt när du söker
jobb i olika länder. Det som fungerar i Sverige kan uppfattas helt
annorlunda i Japan. Anpassning visar både respekt och att du är
medveten om nyanserna. Läs på om kultur, klädkod och förväntningar.
Små justeringar i hur du kommunicerar och presenterar dig
kan göra stor skillnad. Den här medvetenheten signalerar flexibilitet
och engagemang: värdefulla egenskaper i en global arbetsmiljö.
Fokusera på dina styrkor – hantera nervositeten
Nervositet är naturligt. Vänd det till din fördel genom att fokusera
på dina styrkor. Påminn dig själv om vad du faktiskt bidrar med och
ta några djupa andetag för att stärka självförtroendet. Inför intervjun
– tänk igenom dina styrkor och ha konkreta exempel redo vilka visar
varför du är rätt för rollen. Innan du går på intervjun, visualisera en
lyckad upplevelse och kom ihåg att det här är en ömsesidig process; det
handlar ju även om att du ska känna om företaget är rätt för dig eller inte.
Gå in i intervjun med balans mellan självförtroende, nyfikenhet
och respekt för företagets unika behov, men släpp aldrig det som
gör dig till dig. Det är ditt tillfälle att visa vem du är, vad du har att
erbjuda, och varför just du är rätt för rollen. F
Jessica Hill Holm, SWEA Stockholm, skriver för Forum sedan 2022
och arbetar som coach och HR-konsult. Hennes vision är att via coaching
inspirera och utveckla individer och företag till ökad framgång och
hållbarhet. Jessica är ansvarig för SWEA Professional Sverige och du
når henne via epost: prof.swea.stockholm@gmail.com
Powered by sturrm.
www.sturrm.nl
Part of 3458 ®
www.sturrm.nl
14 15

SWEAS VÄRLDSMÖTEN
Från gumbo i New Orleans till i glitter i Perth
VM GENOM ÅREN
AV NINNI PETTERSSON WÄSTBERG • SWEA STOCKHOLM
När jag blev ombedd att berätta om mina erfarenheter
av de tio världsmöten som jag har varit med på – det
vill säga alla – så började jag leta fram mina gamla
dagböcker från dessa resor. Det är lätt att fastna i gamla
minnen. Det får bli ett litet axplock av erfarenheter och
iakttagelser. Allt är mina personliga intryck. Det är inte
någon officiell SWEA-version.
Genom allt jag berättar och allt jag har erfarit löper en tråd som
jag gärna vill lyfta fram: det är en förmån att vara Swea. Det
känns som ett stort privilegium att ha kunnat vara med på samtliga
världsmöten – hittills.
Alla dagböckerna börjar med att jag sitter på planet. Det har ofta
varit väldigt långa resor – till Arizona och till Perth till exempel.
Några gånger har jag deltagit som styrelsemedlem i SWEA Internationals
styrelse; de gångerna har jag skrivit mycket mindre.
Det var jobbet som gällde. Midnattsrepetitioner inför årsmöte i
internationella ordförandens rum och tidiga morgonutflykter till
en Office Depot för att kopiera – eftersom det var så dyrt på hotellet.
Washington var det, 2009. Men också en morgonpromenad i
denna vackra stad, där jag kunde kika in på en trädgårdsmästare
som lugnt lukade rabatter i Vita Husets trädgård.
Ord och uttryck som jag hittar ofta: lite tid att byta om, maten var
ok/inte så bra…och ibland: maten var riktigt god. Vilken kräsmagad
typ jag är då! Vidare: jag träffade massor med gamla vänner, jag satt
bredvid en Swea från Seoul/Minnesota etc… som var så trevlig. Från
de tidigare mötena: vi gick till baren när vi kommit tillbaka från middagen.
Och ofta, ofta: så underbart att träffa gamla och nya SWEAvänner
– vi hade så roligt! Vi dansade.
Det allra första världsmötet – efter SWEA Internationals omorganisation
– var i New Orleans i april 2005. Det fanns ännu
inte etablerade rutiner och New Orleans 25 medlemmar drog ett
stort lass. Själva mötet upplevde jag stundtals som en smula rörigt.
Någon blev ledsen och någon var lite besvärlig.. Men man kan inte
ha det annat än bra i en sådan stad. Informativa och intressanta
stadsrundturer, besök på barer där vi lyssnade på musik (pärlhalsband
var involverade), gumbo, breaded shrimp, swamps och bayous
och en mint Julep vid plantagen Oak Ridge. Fyra månader senare
drabbades New Orleans av den ödeläggande orkanen Katrina …
Ninni i Burj Khalifa
Sedan kom Amsterdam (2007) och Washington (2009). Då var
jag alltså styrelsemedlem. Efter ett antal dagar instängd i konferensrum
– 2007 hade vi ett knivigt problem /nu kanske bortglömt/
att tampas med – tog den godhjärtade Hollands-Swean
Barbro sig an oss i styrelsen och ledde oss en kväll på ett fantastiskt
informativt och trevligt sätt genom det Amsterdam vi
bara hade anat utanför hotellfönstret. Det var det året ”mat-Tina”
(Nordström) besökte oss. Hon hade blivit utsedd till Årets Svenska
Kvinna 2006, men hade då inte haft möjlighet att ta emot utmärkelsen
personligen. Så trevlig och chosefri hon var!
Kuala Lumpur (2011) ligger också långt bort. Stor tidsskillnad! Jag
minns hur totalt utmattad jag var av att gå upp – och ner – för
en lång trappa vid en Buddha-staty som vi besökte under en utflykt.
Men det var bara att bita ihop. Jag kunde ju inte vara sämre
än de andra Sweorna, eller hur? När mötet hölls var det mindre än
en månad efter den stora jordbävningen och tsunamin i Japan. Vi
gjorde vad vi kunde för att stötta de Japan-Sweor som hade kommit
och var så berörda av denna naturkatastrof.
Efter Kuala Lumpur-mötet var vi många som åkte på en ”efterresa”
till Borneo. Att sitta i många timmar på en liten båt tillsammans,
att bo i de enklaste små hus ute i regnskogen och att se några av
de mest fascinerande djur jag någonsin hade sett – bland annat
dvärgelefanter – blev till en oförglömlig upplevelse. Lägg till skrattyoga
med Ann-Marie på däcket utanför våra små sovrum – ja det
var något alldeles extra!
I Bologna (2013) regnade det och mitt hotell låg långt ifrån huvudhotellet.
Mitt hotellrum var förmodligen en omgjord korridor.
Jag minns särskilt hårtorken, som fungerade bara snäppet bättre
än att blåsa på håret själv. Men sådana härliga utflykter. Skinka,
ost, balsamvinäger! Till slut visste vi allt om dessa och hade smakat
på det mesta. Italia, ti amo! Och bravo lilla SWEA Rimini!
Hotellet i Arizona (2015) hade visserligen pooler – en superfin
mingelkväll inledde mötet vid en av dessa – men av någon mystisk
anledning städade man inte. En kniv låg på mattan utanför vårt
rum hela tiden vi var där. Det påverkade inte stämningen förstås:
som vanligt pratade och skrattade vi och lyssnade på intressanta
föredrag. Arizona kändes så exotiskt för mig: vi såg många, många
kaktusar och vidsträckta vyer. Efteråt brukade vi skämta och säga
att vi åkte till Arizona för att titta på ett hus och sedan åkte vi
hem. Frank Lloyd Wrights villa Taliesin West kommer jag aldrig
att glömma.
Mötet i Perth (2017) var speciellt för mig, eftersom jag skulle
fylla hmmm … jämnt någon vecka senare och min man kom till
Perth när mötet var slut. Vi fortsatte sedan på en långresa runt
om i Australien. Men först hade vi Sweor prima liv i Perth. Så
fina ställen vi besökte! Middagar på Yacht Club och Government
House. Till den senare var vi ombedda att klä oss i ”glitter och
glamour”. När jag gick ut från hotellet hörde jag en gäst säga:
”Those Swedish Women are so glittery!” Här fick vi också vara med
på en världsmötesdag. Rappande Birgitta med Lokalt Stöd som
refräng framkallade jubel.
Mötet i Dubai (2019) blev en intressant erfarenhet. Det var mycket
att lära och ta in – en hel del förutfattade meningar fick sig en törn.
Vi såg många berömda byggnader och områden och fick fin information.
Ökenmiddag, världens högsta torn… En stor och fin avslutningsmiddag
på Emirates Golf Club. Guld och vitt var klädkoden,
men min guldklänning var svår att få på sig och det slutade med att
en väninna fick dra upp dragkedjan på bussen!
Orsaken till att jag fortfarande lever efter mötet i Fort Lauderdale
(2022) heter Jessica. Eftersom hotellet låg vid stranden var det frestande
att ta morgondopp. Men det var vågigt värre och jag kom
inte ur böljorna: då kom Jessica och räddade mig där jag låg som
en strandad val i vågskvalpet. Här var det så fint att träffas igen
efter de eländiga pandemi-åren. Så skönt att SWEA består trots
katastrofer.
Nu är det bara några veckor sedan jag kom hem från Amsterdam.
Här låg mötet en bit utanför staden; det fanns dock fina
kommunikationer åt diverse håll. Att få besöka Rotterdam blev
en intressant upplevelse. Världsmötesdagen var bara så fin, vilka
föredrag! Stämningen var på topp från början och vår vänskap och
gemenskap kändes starkare än någonsin.
Dessa möten hade aldrig blivit av utan alla de insatser de lokala
Sweorna har bidragit med. Jag vet av erfarenhet hur mycket arbete
som ligger bakom. Det finns oändligt många detaljer som ska fixas
och jag vet hur arrangörerna har messat varandra mitt i natten om
den där lilla ”pyttegrejen”, som ändå faktiskt är viktig.
Det blir svårt att sammanfatta och jag gör verkligen inte anspråk
på att kunna täcka allt som har hänt under de här tio mötena och
nitton åren. Men – kul har det varit; vänskapen är viktigast! F
Sweor runt ett bord i ett museum i Dubai 2019.
Badande Sweor i Fort Lauderdale 2022.
Jessica Nordström, Christina Moliteus, Lena Mellquist och Ninni.
Perth 2017: Britta Hesse, SWEA
Algarve, Ninni och Marie-Louise
Mägerle Axelsson, SWEA Zürich
som tragiskt gick bort i en olyckshändelse
2020.
Barbro Hilwig-Sjöstedt,
Holland; Anne Charlotte
Nackstad Stockholm;
Ninni och en massa
ostar, Bologna
16 17

SVENSKA HÄLSOPIONJÄRER
Maria Borelius
MED HÄLSAN SOM LEDSTJÄRNA
AV EVA HAGMAN • SWEA MALLORCA
Eva Hagman intervjuar Maria Borelius, välkänd hälsoprofil med snart sex böcker bakom sig i serien
”Hälsorevolutionen”. Detta är Forums fjärde och sista del i artikelserien om svenska hälsopionjärer.
När Forum når Maria sitter hon i bilen, på väg till sin italienska
gård och olivskörden som just ska påbörjas. Hennes man Greger
sitter vid ratten och Maria berättar ivrigt och passionerat om sitt
stora hälsoengagemang.
Det hela började när Maria i samband med klimakteriet fick både
psykiska och fysiska besvär. För att försöka göra något åt problemen
kontaktade hon en kanadensisk personlig tränare, Rita Catolino.
Ritas lösning och rekommendationer handlade både om kosthållning,
stresshantering och träning och Maria kände snart hur hon
började må allt bättre under det att hon följde Ritas program.
I samma veva medverkade Maria i Lunds universitets Rådgivande
kommitté där kontakten med ledande forskare var regelbunden.
På ett möte presenterade en forskare något som då var helt nytt
och som hon och hennes grupp döpt till “antiinflammatorisk kost”.
Forskargruppen hade upptäckt förbättrade kolesterolvärden, lägre
blodtryck och ökad minneskapacitet hos sin försöksgrupp i Dalby
i Skåne. Forskaren, Professor Ingrid Björck, resonerade kring hur
det metabola syndromet drevs av inflammatorisk kost, men hur
det också fanns kost som just motverkade den låggradiga inflammationen
som är så sjukdomsdrivande. Maria blev förvånad över
hur lik forskarens antiinflammatoriska kost och Ritas kostrekommendationer
var, de som ju hade hjälp hennes mående. Fanns ett
samband? Kunde fler få hjälp? Det här var något för vetenskapsjournalisten
Maria att ta tag i. Arbetet med hennes första bok Hälsorevolutionen
påbörjades.
Det blev ett stort arbete med omfattande kontakter med forskare
över hela världen. Den västerländska sjukvårdens ”stuprörs-tänk”,
med ”magar till höger och hjärtsjukdomar till vänster” - som inte
alltid klarar av att se till helheten - utmanades. Boken Hälsorevolutionen
med sina antiinflammatoriska rekommendationer släpptes
2018 och fick stor uppmärksamhet. Både i och utanför Sverige.
På frågan om Maria blev förvånad över det enorma intresse som
boken väckte svarar hon att hon egentligen inte hade funderat över
detta i förväg: ”Det finns ett talesätt i Bhagavad Gita: Gör det du
gör utan att tänka på hur det ser ut.” Maria är innehållsdriven,
följer sin passion och är obekymrad om hur saker ter sig utåt.
I sina professionella roller som vetenskapsjournalist och biolog har
Maria alltid jobbat med sina passioner: det hon tror på. Hon vill
få fram de senaste rönen inom forskningen och förmedla dem till
ALLA FOTON: LENNART WEIBULL
andra intresserade. Tyvärr läggs de stora resurserna inom forskning
mer på att ta hand om konsekvenserna av ett felaktigt leverne än att
jobba med kost- och livsmedelsrådgivning i en förebyggande modell.
Vad är det då som gör störst skillnad i strävan efter att leva ett
hälsosamt liv? Maria nämner två områden:
1. Balansera blodsockret för att undvika insulinsvängningar. Sådana
svängningar gör oss trötta, skapar hunger och åldrar oss.
2. Stötta mikrobiotan i tarmarna för en bättre tarmflora. Med en
bättre tarmflora håller du bland annat ett jämnare humör, får
mer energi och kan undvika en rad livsstilssjukdomar.
Det är dessa två punkter som står i fokus i Marias första bok Hälsorevolutionen.
I korthet handlar det om att uppnå ovanstående
genom att balansera blodsockret med långsamma kolhydrater,
grönsaker, bär, nötter, protein och att röra på sig. Tarmfloran hålls
hälsosam med till exempel fet yoghurt, miso-soppa och kombucha.
Många undrar hur man får med sig sin familj på detta hälsotänk.
Maria säger att det har tagit många år för hennes egen familj
att anamma den antiinflammatoriska livsstilen, men att alla
familjemedlemmar nu är med på tåget – på sina egna sätt. Någon
som inte vill sluta att äta den goda pastan balanserar i stället spagettin
på tallriken med en stor mängd grönsaker. Det bästa sättet att få
med sin familj är i alla fall att inte tjata!
Hur ser Maria på svenskarnas hälsomedvetenhet? En del av befolkningen
visar ett mycket stort intresse medan den andra delen
går tvärtemot. Maria tror att den svenska ”smörgås- och kanelbullekulturen”
är svår att bryta. Vi verkar i regel vara duktiga på
bra luncher och middagar men frukost och fikastunder är det ofta
sämre med. För mycket snabba kolhydrater är det största problemet.
För att leva och må bättre redan idag med en psykisk och fysisk
balans har Maria tre råd för att få balans på blodsockret:
1. Se över frukosten. Dra ner på snabba kolhydrater och tillför mer
fett, protein och grönsaker. Detta kommer att motverka trötthet
och hunger under dagen.
2. Rör på dig. 20 minuter per dag räcker. Gå snabbt (gärna med
stavar), cykla eller spring i långsam takt. Du ska orka med att
prata under aktiviteten men inte klara av att föra någon längre
konversation.
3. Använd en avstressningsmetod som passar dig. Meditation eller
djupandning är två bra exempel.
Periodisk fasta är något som kommer att få en större betydelse i
framtiden, enligt Maria. Matsmältningen tar mycket energi och
under fastetiden får kroppen möjlighet att rensa ut i matsmältningskanalen.
Du kan likna det vid att ha gäster hemma, säger
Maria. Du måste ju få en paus, en chans att städa hemma, innan
nästa omgång gäster kommer.
Marias nya projekt, som hon har arbetat hårt på de senaste tre
åren, heter Långlevnadsrevolutionen. I USA är detta ett hett
ämne. Det handlar om epigenetik som betyder ”ovanpå genetiken”
och är benämningen på ett sorts styrsystem som bestämmer
hur dina gener ska användas. Maria liknar det vid ett piano
där generna är pianotangenterna och epi är styrsystem som
FAKTA
MARIA BORELIUS
Rom-Swea, vetenskapsjournalist, biolog och
författare.
Instagram: @maria.borelius
Webbsida: www.mariaborelius.com
Missa inte avsnittet med Maria Borelius i
SWEA-podden
bestämmer vilken melodi som ska spelas. Melodierna är vad som
avgör vilka sjukdomar du kommer att få. Tanken är att om du
kan påverka dessa melodier genom mat, dryck, motion och ett
avstressat leverne så kan du också undvika framtida sjukdomar
och leva ett längre och friskare liv.
Maria har spenderat mycket tid med att resa runt och studera
människor i de fem så kallade “blå zonerna”: Okinawa, Japan;
Sardinien, Italien; Nicoya, Costa Rica; Ikaria, Grekland och
Loma Linda, Kalifornien. Det är de ställen på jorden där folk lever
längre än normalt. Hon noterar att där bor människor med
mycket inneboende glädje och som lever i harmoni med naturen;
de är inga ”flashiga” människor. Matkulturen är helt annorlunda.
Under sina resor har hon stött på många barn som inte gillar
godis eftersom de inte har vuxit upp med det som en del av
belöningskulturen. För barn som aldrig har ätit godis kan benmärgsbuljong
i stället utgöra en delikatess.
Vad är det egentligen som vi har tappat i vår moderna livsstil och
hur kan vi leva bättre? Svaren kommer i den nya boken, Marias
sjätte i serien om hälsa. Boken heter Långlevnadsrevolutionen och
utkommer 2 januari 2025. F
18 19

HÄLSOHÖRNAN
Förbättra din
SÖMNKVALITET
Ta hand om dig själv
Minska intag av koffein (kaffe, te, cola, choklad), alkohol samt nikotin.
De har en stimulerande effekt och stannar i ditt system en längre tid
(mellan 6-8 timmar). Testa att dricka din sista kopp kaffe vid tvåtiden
på eftermiddagen och därefter bara örtte.
Ett glas vin kanske får dig avslappnad och sömnig, men tyvärr kan
alkohol även i mindre dos störa ditt sömnmönster. Alkohol påverkar
kemikalienivåerna i din kropp, vilka indikerar när det är dags att sova
eller vakna. Mer energi och vatten går åt till alkoholnedbrytning – så
uttorkning och matsmältning kan störa din sömn.
Hälsosam kost samt fysisk träning är viktiga för att öka din
sömnkvalitet. Undvik att äta ett stort mål mat nära inpå att du lägger
dig, då det kan inverka på sömnen. Experter rekommenderar träning
cirka 30 minuter tre gånger i veckan. Avstå från krävande fysisk
aktivitet fyra timmar innan du går och lägger dig. Försök även att
exponera dig till morgondagsljus för att reglera melatoninnivåerna.
KÄLLOR
The Centre for Clinical Interventions, 2020, Website:
http://www.cci.health.wa.gov.au/Resources/Looking-
After-Yourself/Sleep
ALEXA PIXABAY
MALIN RIGNÉUS • SWEA OSLO
40% av Sveriges befolkning rapporterar sömnbesvär enligt den senaste hälsoenkäten från
Folkhälsomyndigheten. Problemen är vanligare bland kvinnor (48%) jämfört med män (37%). Äldre
har mer sömnproblem än yngre och det ökar runt 40–50 årsåldern.
Vi vet alla hur viktigt det är att få tillräckligt med sömn för både
den fysiska och psykiska hälsan. Fysiskt påverkas vår koordination,
reaktionstid samt uthållighet av sömn. Upplever vi långa perioder
av sömnsvårigheter, kan det ge viktökning, högt blodtryck och
ökade nivåer av stresshormonet kortisol, med negativ inverkan på
immunförsvaret.
Även våra mentala förmågor: uppmärksamhet, koncentration,
minne, omdöme och problemlösning rubbas vid sömnbrist.
Vi presterar helt enkelt sämre på vardagliga uppgifter.
Otillräcklig sömn påverkar även vårt emotionella tillstånd:
tolerans, irritation och känslosamhet. Sammantaget kan dessa
omständigheter leda till sämre arbetsprestationer och problem i
personliga relationer.
De följande förslagen är ett första steg på vägen. Alla är olika och
vissa saker fungerar bättre än andra. Pröva endast vad du känner
dig bekväm med. Om något inte fungerar, lägg det åt sidan och kom
tillbaka till det en annan gång.
Skapa en rutin
Försök att gå och lägga dig samt vakna ungefär samma tid varje
dag. Du kan prova att gå till sängs endast när du känner dig
trött och redo för sömn, men gå upp vid vanlig tid. Undvik att
ta en tupplur under dagens lopp, eftersom det kan påverka din
insomningsförmåga.
Logga av i god tid och ändra inställningar
Elektroniska hjälpmedel av olika slag: mobiler, plattor, TV och datorer
förvirrar din kropps inre klocka (hjärnan registrerar blå ljus som
dagsljus). Undvik därför att spela på din dator eller mobil innan
läggdags. Skifta till nattläge, tyst eller flygplansinställning på den
elektronik du använder på kvällen. Försök att logga av ungefär en
timme innan du går till sängs. Tänk även på ljuset i din bostad och
använd dimmers eller bordslampor.
Slappna av innan du försöker att sova
Pröva dig fram och skapa en lugn sömnrutin. Varva ned genom
ett varmt bad eller dusch, stretch, andningsövningar, guidad
meditation, skriv, läs eller lyssna på lugn musik. Rutinen verkar
sömnförberedande och bidrar till en mer positiv inställning till
läggdags.
Undersök
Genom att använda en sömndagbok där du noterar dina
sömnvanor kan du möjligtvis komma till grunden med vad som
stör dig. Du kan visa den för hälsopersonal för att identifiera
mönster och orsaken till sömnstörningen. Dagboken kan bestå av:
insomning och uppvakningstid, nattvak, tupplur, snarkning, intag
av kaffe, mediciner, alkohol eller nikotin, fysisk aktivitet, oroliga
tankar, etc. Ladda ned en personlig kopia via the sleepcharity.org.
uk , Var försiktig med användande av sömnspårare som mäter
din sömnkvalitet, då de tyvärr kan ha en negativ inverkan på
sömnlöshet.
Gör din sovplats behaglig
Undvik att arbeta, studera eller se på TV i din säng. Det är viktigt
att din kropp och sinne förknippar sängen med sömn. Investera i en
bekväm madrass, kudde och passande täcke. Pröva dig fram; vissa
gillar ett mörkt, tyst och kallt rum, medan andra föredrar naturljud
eller en podcast och nattlampa. Försök att undvika att ha barn eller
djur i sängen.
JESS FOAMI PIXABAY
Sök stöd för problem
Skriv ned återkommande oroliga tankeställningar och ta itu med dem
på morgonen. Negativa tankar, stress och oro över sömn kan öka
risken för sömnlöshet. Kom ihåg att ingen är perfekt, ta hand om dig
själv och gör så gott du kan. Om du behöver extra hjälp, sök stöd
från din doktor, terapeut eller sömnspecialist. F
Malin Rignéus, SWEA Oslo, skriver för Forum sedan 2023. Hon var
tidigare skribent för den Hongkongbaserade svenska tidskriften Bulletinen
och har varit bosatt i över två decennier i London, Hongkong och Oslo.
Malin är kvalificerad samtalsterapeut som brinner för att stötta personer
genom tuffa perioder i livet.
www.levacounselling.com, instagram: @levacounselling, fb:malinrigneus
LinkedIn: malin-cerullo
Stort TACK till…
vår sponsor
Barbro Osher
THE BARBRO OSHER PRO SUECIA FOUNDATION
mind.org.uk, May, 2020, https://www.mind.org.uk/information-support/types-of-mental-health-problems/
sleep-problems/about-sleep-and-mental-health/
Sleep Charity sleep diary template, 2020,
https://thesleepcharity.org.uk/information-support/
adults/sleep-diary/
Nationella Folkhälsoenkäten 2022, Folkhälsomyndigheten,
https://fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/
Folkhalsodata/pxweb/sv/A_Folkhalsodata/A_Folkhalsodata/
20 21

Alla deltagande Sweor utanför Terrace on
the Domain.
SWEAs historia
AV MARGARET SIKKENS AHLQUIST • SWEA HOLLAND
SWEA SACs jubileumshelg
Vad är värdet av att
blicka bakåt?
BERÄTTELSEN OM JOSEPHINES GULA VÄSKA
När jag var ny medlem i SWEA funderade jag ofta över hur jag hade kunnat missa den här trevliga gruppen med
svenska/svensktalande kvinnor i olika åldrar. Det är nu rätt många år sedan men jag kände direkt att jag hade
hamnat rätt. Förutom de mammor som jag kände från svenska skolan fanns det kvinnor med lång erfarenhet av
att bo i Nederländerna och de hade svar på många av mina funderingar som nybliven utlandssvensk.
AV LINDA KRISTENSSON • SWEA SAC (SYDNEY, ADELAIDE, CANBERRA)
Gåvopåsarna som deltagarna fick ta
med sig hem
Den 19 oktober 2019 registrerades SWEA SAC (Sydney, Adelaide och Canberra), SWEAs enda triumvirat,
som en avdelning under Christina Hallmerts ordförandeskap. Det var därför speciellt att SWEA SAC firade sitt
femårsjubileum i Sydney just helgen den 18-20 oktober 2024 med 30 tillresta Sweor från Adelaide, Canberra och
några medsystrar från Melbourne.
Jag hade sedan lång tid tillbaka
nationell och internationell
erfarenhet från
förenings- och organisationsverksamhet
och svarade
därför ja, när jag efter
ett par år i SWEA Holland
tillfrågades om jag ville bli
ledamot i styrelsen. Det är bra
med erfarenhet av föreningsverksamhet
men för att bli avdelningsordförande
är det en ännu
större fördel att ha suttit minst
ett år i avdelningsstyrelsen innan
man kliver in i rollen. Det framgår
också av avdelningsstadgarna att det
är önskvärt.
Som i alla föreningar finns det stadgar som ska följas och jag
tyckte att det var väldigt intressant att läsa både stadgarna för
avdelningarna och våra stadgar för SWEA International Inc.
Båda är på engelska och där finns det mycket att lära. Vi är en
förening som har sitt ursprung i USA och är därmed registrerade
i USA med allt vad det innebär. Det här tyckte jag var väldigt
intressant och jag insåg skillnaden mellan svenskt föreningsliv
och det amerikanska. Att förstå att vi är en amerikansk organisation
och inte en svensk är viktigt. Det kan skapa en viss
förvirring, men när vi inser fördelarna kan vi lugnt fortsätta vår
verksamhet.
Jag har lärt mig mycket om SWEA genom att titta bakåt.
SWEA har en 45-årig historia och det finns mycket som gömmer
sig i den.
Vid SWEAs världsmöte som arrangerades i Nederländerna
den 3–6 oktober 2024 hade en av deltagarna från Stockholm,
Anki Rosander Forsselius, med sig en gul väska som överlämnades
till mig. Den visade sig innehålla material från Josephine Carlsson,
SWEA-publikationer från förr
som har varit medlem i SWEA Stockholm
sedan starten 1986
och som var ledamot
i avdelningens första
styrelse. Hon var dessutom
avdelningens ordförande
2010–2012. Innehållet
i den gula väskan är
fantastiskt. Jag har nu börjat
gå igenom materialet och där
finns allt från Agneta Nilssons
tal på engelska vid den
första Sverige-lunchen, som genomfördes
den 25 augusti 1981,
till SWEA-bladet Winter 1983–8
(all text på engelska), SWEA
bladet från Stockholm 3/1988,
SWEA International Forum våren 1993 (båda på svenska), och
SWEAs jubileumsskrift 20 år från 1999, även den på engelska.
Josephines väska är en guldgruva och jag ser fram emot att gå
igenom allt som hon har lagt ner i den.
Tråkigt? Inte alls. Det här skapar en förståelse för hur SWEA
har utvecklats under de första 45 åren och ger oss idéer om hur
de kommande 45 åren kan komma att se ut. Det är värdet av att
blicka bakåt.
Har du material som du tror kan intressera mig? Hör gärna
av dig till historian@swea.org. F
Margaret Sikkens Ahlquist, SWEA Holland, skriver för Forum sedan
2022 som en del av sitt uppdrag som SWEAs historiker. Hon har
en bakgrund som gymnastiklärare och många års erfarenhet inom den
internationella idrottsrörelsen. Mellan 2012 och 2015 var Margaret
SWEA Internationals ordförande.
FOTO AV MARGARET SIKKENS AHLQUIST: GUNILLA PEARS
Festligheterna började på fredagskvällen med mingel på The Shelbourne
hotel, en takbar i Sydney där nya kontakter och vänskapsband
knöts. Tidigt på lördagsmorgonen bar det av på utflykt med
färja till Cockatoo Island. Där blev det guidad tur, tipspromenad
och trekamp med falafellunch och fika. Cockatoo Island är listad på
Unescos världsarvslista och ön har haft flera användningsområden
genom åren: bland annat straffkoloni, industriskola, förbättringsanstalt
och som varvs- och reparationsanläggning. Före den europeiska
bosättningen var Cockatoo Island en mötesplats för Sydneys
ursprungsbefolkningar. Ön har också varit en populär plats
för filminspelningar tack vare dess unika historia och mångsidiga
miljöer: X-Men Origins: Wolverine (2009) och Unbroken (2013
regisserad av Angelina Jolie) är två av de mer kända filmerna. Efter
alla aktiviteter blev det fika med kladdkakemuffins och utslagsfråga
på tipspromenaden innan det var dags att ta färjan tillbaka.
Sweorna fick sedan lite egentid och några gick på museum och
råkade av en slump träffa Anna Karin Kight, en Swea från Los
Angeles som kände igen de lokala Sweornas namnbrickor. Anna
Karin bjöds in att vara med på firandet och tackade ja. Middagen
Det vinnande laget i femkampen på Cockatoo
Island. Från vänster: Ulrika Harrison, Sofia
Stenström, Nilla Eldeblad och Mirjana Vukusic.
hölls på Terrace in the Domain, en fantastisk restaurang mitt i The
Domain nära den botaniska trädgården i hjärtat av Sydney. Det
var en fantastisk trerätters middag med både sång, telegram och
tal. Marianne Fancelli, initiativtagaren till triumviratet och tillika
SWEA-grundaren Agneta Nilssons syssling, höll tal om SWEA
SACs tillkomst och historia där både Perth och Melbourne
nämndes. SWEA SACs ordförande Linda Kristensson höll tal och
läste även upp telegramhälsningen från SWEAs internationella
ordförande Lotta Rigby Fors och vice ordförande Eva Steinbach.
Det sjöngs Sweor runt i världen (som togs fram till VM i Amsterdam)
och SWEA Melbournes ordförande Ulrika Harrison tackade
för maten med ett rim. Den trevliga kvällen avslutades med en drink
på den välkända Operabaren nedanför Operahuset.
På söndagen var det dags för kustpromenad från Bondi Beach till
Tamarama- stranden med den berömda årliga utomhus-skulpturutställningen
“Sculptures by Sea”. Promenaden avslutades i Tamarama
med kaffe och kanelbulle. Det blev också avslutningen på en alldeles
underbar SWEA-helg: precis en sådan helg som man lägger i minnesbanken
över fina stunder i livet, med många skratt och fina samtal. F
Ordförande SWEA SAC Linda Kristensson och
programansvarig Sydney Mirjana Vukusic
En av många vackra skulpturer på Sculpture by
22 the Sea mellan Bondi och Tamarama.
23

PASKELLSTIPENDIET
SWEA STÖDER UNGA TALANGER INOM SCENKONSTERNA
AV MI KARLSSON BERGKVIST
• SWEA STOCKHOLM
SWEA har sedan 2004 delat ut Paskellstipendiet.
Hittills har 21 unga sångare, skådespelare,
musiker och dansare fått sammanlagt över
200 000 dollar till fortsatta studier för
professionell utveckling.
Sigrid Paskell var medlem i SWEA Hawaii och Las Vegas
och gick bort 1998. Enligt hennes önskan etablerades 2001
”The Sigrid Paskell Fund for the Performing Arts”. Stipendiet
utdelas årligen enligt en fyraårscykel till en sångare,
skådespelare, musiker eller dansare. 2024 gick stipendiet till
sopranen Julia Lindgren och 2025 kommer en begåvad dansare
att utses.
Paskellkommittén består av fem personer: Katarina Agorelius
(sammankallande) och Pia-Marie Nilsson från SWEA
Rom, Sofia Taylor från SWEA Seattle, Marie Forsman och
Mi Karlsson Bergkvist från SWEA Stockholm.
FRANCESCA GEREMIA
KATARINA AGORELIUS (sammankallande)
PIA-MARIE NILSSON
”Jag kommer från en sångoch
musikfamilj så det var
naturligt för mig att välja
den vägen i arbetet”, berättar
Katarina. ”Jag utbildade
mig till sångerska på
Musikhögskolan i Stockholm.
I Rom studerade jag
sedan den italienska sångkonsten
och har därefter
arbetat som sångerska inom
opera-, musikal- och konsertgenren
runtom i Europa.”
”Jag debuterade som femtonåring
på Operan i Gent
där jag bodde. Jag studerade
sedan på Operahögskolan
i Stockholm. Under mitt
sista studieår framträdde
jag på Folkoperan som Nattens
drottning och fick bland
annat Dagens Nyheters
Kasperpris. Jag var med i
många olika produktioner i
Sverige och sedan bar det av
utomlands igen. Efter tio år
på Operan i Frankfurt flyttade
jag till Rom. Numera undervisar jag och har regelbundet
konserter, bland annat i Sverige.”
LORENZO MARQUEZ
KATARINA RÖNNLUND WRIGHT
MARIE FORSMAN
”Jag utbildade mig på Danshögskolan
i Stockholm
och fortsatte därefter mina
studier i New York. Efter
fyra år valde jag en ny bana
i livet och utbildade mig till
och arbetade som massageterapeut
och personlig
tränare. Jag flyttade
sedan tillbaka till Stockholm
och utbildade mig
inom NLP (Neurolingvistisk
programmering) och
arbetade som Life Coach.
Därefter flyttade jag återigen till New York och fortsatte att arbeta
inom detta område.”
SOFIA TAYLOR
”Jag kom tidigt in i produktionssvängen
genom att producera
elevföreställningar
på teater- och operahögskolor.
Därefter arbetade jag
som produktionsassistent
på Dramaten och där träffade
jag Benny Andersson,
som erbjöd mig att
jobba med Kristina från
Duvemåla. I London jobbade
jag på The National
Theatre. Jag arbetade också
på NTs Olivier Stages’ musikalproduktionskontor
med bland annat Singin’ in the rain. Jag
var också development producer på ett produktionsbolag i the
West End och arbetade till exempel med Michael Frayns komedi
Noises Off och Strindbergs Dödsdansen med Ian McKellen
på repertoaren”.
MI KARLSSON BERGKVIST
”Jag gick på Kulturvetarlinjen
och min fil mag är en
blandning av dans, teater
och musikvetenskap. Mitt
huvudämne är teatervetenskap.
Jag har arbetat länge
som inspicient för Sveriges
Radios Symfoniorkester
i Berwaldhallen. Jag har
också givit ut fyra böcker:
tre bilderböcker för barn
och en ung-vuxenbok.”
Engagerade Sweor
Alla kommittémedlemmar har arbetat inom olika positioner
inom SWEA. Pia-Marie är för närvarande ordförande i Rom
och har tidigare även haft andra uppdrag.
Sofia har varit med i programkommittén och är före detta
vice ordförande i SWEA Seattle. Marie har varit programansvarig
och ordförande i SWEA Stockholm och Katarina
har haft många olika positioner i styrelsen i SWEA Rom. Mi
har startat SWEA Skriver och bidrar regelbundet med artiklar
till Forum Hon har tidigare varit medlem i ÅSK, Årets
Svenska Kvinna-kommittén.
Ett grundligt och omfattande arbete
Paskellkommitténs arbete börjar med framtagandet av en annons
om stipendiet. Denna skickas ut till de institutioner och
verksamheter som är relevanta för de sökande.
Efter sista anmälningsdagen går kommittén igenom
ansökningarna och kontrollerar att de sökande uppfyller de
stipulerade kraven. Samtliga godkända ansökningar skickas
sedan vidare till Paskellstipendiets jury: Johanna Garpe,
regissör och rektor vid Institutionen för scenkonst vid
Stockholms konstnärliga högskola, skådespelaren Elin
Klinga, violinisten och dirigenten Tobias Ringborg, prima
ballerinan och hovdansaren Anneli Alhanko och hovsångerskan
Anna Larsson.
Juryn går igenom alla ansökningar, läser cv:n och tittar
på videor på de ansökandes uppträdanden. Det är
ett brydsamt arbete då nivån på de sökande generellt är
väldigt hög. När juryn till slut har gjort sitt val meddelas
kommittén och Katarina kontaktar den lyckliga stipendiaten.
Därefter följer en intervju och ett webbinarium och
stipendiaten får slutligen ta emot checken på 15 000 dollar
vid en middag under SWEA Sverige Sommardagar.
”Jag brinner för att de stora scenkonsttraditionerna förs
vidare i de unga generationerna”, säger Katarina. Ett engagemang
som talar för hela Paskellkommittén. F
FAKTA
2025 års stipendium på 15 000 USD kan sökas
av dansare i åldrarna 16-21 år. Sista ansökningsdag
är den 15 januari 2025.
Mer information om Paskellstipendiet hittar du
på SWEAs hemsida.
24 25

PASKELLSTIPENDIET
Daniel Thorell
FRÅN LOVANDE TALANG TILL FULLFJÄDRAD SOLIST
AV KATARINA AGORELIUS • SAMMANKALLANDE I KOMMITTÉN FÖR
SIGRID PASKELLS STIPENDIUM I SCENKONSTERNA
Cellisten Daniel Thorell tilldelades Sigrid Paskell stipendium i scenkonsterna 2019. Juryn kallade honom “mycket
lovande” och nu, fem år senare, ger han bevis på just detta. Vid 27 års ålder är han en flitigt engagerad solist och
kammarmusiker i Europa.
Numera går Paskellstipendiet, som vi kallar
det i dagligt tal, endast till vidareutbildning
eller slutförande av högre utbildning i respektive
scenkonstart. Men när Daniel Thorell
tog emot sitt pris 2019 kunde det även gå till
annat, som i hans fall: till en stråke.
Innan vi fördjupar oss i detta, några
ord om Daniel. Han tog kandidatexamen
vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
2019 och slutförde 2022 sina studier
för solistdiplom vid Norges Musikhögskola.
Dessutom har han vunnit hela 14
nationella och internationella solistpriser.
Daniels namn är förknippat med stor professionalitet,
själfullt spel och genomtänkta
tolkningar av musiken han framför.
Så tillbaka till stråken. För att spela
till exempel violin, viola, cello och kontrabas
används en stråke: det är en trästång
som hästtagel spänns på och den dras över
instrumentets strängar så att de vibrerar
och ljuder. Det krävs en stor finkänslighet
för att denna gest ska leda till ett vackert
ljud. Har man redan ett bra gehör och
musikalitet kan ett riktigt bra instrument
tillsammans med rätt stråke skapa
himmelska toner. Här följer Daniels egna
ord om sökandet efter sin efterlängtade
stråke. F
FOTO AV TED LOGART, IMAGEBANK.SWEDEN.SE
SWEA Professional
Nytt tema 1 december 2024 till 28 februari 2025:
”PERSONLIG UTVECKLING”
Välkommen att ta del av vår julkalender från den första till 24 december.
Bakom luckorna hittar du tips, tankeställare och glädje som hjälp på vägen för
egenkärlek och en liten påminnelse om att ta hand om sig själv.
Julkalendern hittar du i vår Facebookgrupp och på vårt nystartade
Instagram @sweaprofessionalinternational
Håll ögonen öppna för workshops och nätverksträffar med start
i januari under det nya temat.
JAKTEN PÅ DEN PERFEKTA STRÅKEN
AV DANIEL THORELL • 2019 ÅRS MOTTAGARE AV SIGRID PASKELLS STIPENDIUM I SCENKONSTERNA
SÖK SWEAs STIPENDIER!
INGER SANDIN THORELL
Våren 2019 hade jag den stora glädjen att bli utvald till årets Sigrid
Paskell-stipendiat. Det betydde väldigt mycket för mig eftersom
stipendiet möjliggjorde att jag kunde börja leta efter en riktigt fin
cellostråke och det är inga billiga saker. Den stråke jag hade (och
fortfarande har som reserv) fick jag av min mormor 2012 så den har
hängt med ett tag och behövde en kompis i cellofodralet.
Det var ju meningen att jag skulle sondera terrängen efter en stråke
redan strax efter att jag fått stipendiet, men pandemin kullkastade
planerna helt och hållet och letandet
fick sättas på paus under en lång
period. Efter pandemin återupptog
jag stråkletandet.
Jag fick låna hem flera fina stråkar
från olika handlare och prova, men
ingen av dem passade riktigt. Det
är nämligen viktigt att stråken passar
till det instrument man har. Jag
har en egen, fin och svenskbyggd
cello, men sedan jag var 17 år har
jag också förmånen att få låna fina
instrument från Järnåkerfonden.
Samarbetet inleddes då jag skulle
framträda som solist i Carnegie
Hall i samband med att jag vann första pris i en internationell tävling.
Stråken bör alltså vara så flexibel att den passar att använda
till dessa olika instrument men även för olika typer av repertoarer:
en inte helt lätt ekvation.
Inför en Skottlands- och USA-turné med min stråkkvartett i somras
tog jag vägen förbi Köpenhamn för att kolla upp en stråke som
jag hade hört talas om. Jag fick låna hem den och prova ett tag och
bestämde mig slutligen för att köpa
den. Stråken är en Louis Gillet, en väldigt
fin fransk stråke från mitten av
1900-talet och den är jag otroligt nöjd
med. Den har kvaliteter som får cellon
att blomstra på ett sätt som många
andra stråkar inte kan.
Jag nämner alltid Sigrid Paskellstipendiet
i mina konsertpresentationer
eftersom det har betytt väldigt mycket
för mig som musiker. Det har också
medfört ett visst mått av uppmärksamhet
för mig som utövare, vilket inte är
en helt oviktig del i karriären. Återigen:
stort tack till SWEA International!
LITTERATUR-
STIPENDIET
Stipendium för
forskning i svenska
språket, litteraturen
och/eller kulturen.
INTER-
KULTURELLA
STIPENDIET
Agneta och Gunnar
Nilssons stipendium för
studier av interkulturella
relationer.
PASKELL-
STIPENDIET
Sigrid Paskells
stipendium inom
scenkonsterna, dans.
Detaljerad
information:
SWEA.ORG
26 27

SVENSKA SPORTSTJÄRNOR
ARMAND ”MONDO”
DUPLANTIS
Stavhopparen
SOM TAGIT VÄRLDEN
MED STORM
AV MARIE HAGMAN • SWEA MALLORCA
Efter ett fantastiskt år som toppades med ännu ett OS-guld och inte mindre än tre världsrekord är Armand
”Mondo” Duplantis, vid 25 års ålder, redan en legendar inom friidrotten. Detta är historien om killen från
Louisiana som valde att tävla för Sverige.
En amerikan med svenska rötter
Att Mondo, förutom sitt amerikanska medborgarskap, även har
ett svenskt beror på mamma Helena. Hon var under mitten av
1980-talet en duktig sjukampare vilket gav henne ett stipendium
till Louisiana State University. Stavhopparen Greg Duplantis tävlade
liksom Helena för universitetets friidrottslag. De blev ett par
och gifte sig 1987.
I pappas fotspår
Det unga paret slog sig ner i Lafayette och fick fyra barn som alla
älskade att röra på sig. Pappa Greg byggde en stavhoppsgrop i
trädgården på husets baksida och det blev en populär samlingsplats
där syskonen Duplantis lekte och hoppade tillsammans och med
sina kompisar. Mondo älskade att hoppa och redan som fyraåring
kunde man se att han hade en naturlig fallenhet för sporten.
Ett otippat val
Fjorton år gammal, med flera fina resultat bakom sig, började
Sverige intressera sig för talangen med svenskt medborgarskap.
Mondo var självklart inställd på att tävla för sitt födelseland USA
och de amerikanska sponsorerna stod redan i kö för att få skriva
kontrakt. Men när pappa Greg erbjöds att bli en av de svenska
landslagstränarna ändrade sig Mondo. Att friidrotten har högre
status i Sverige än i USA, tillgången till många fina anläggningar
och att man tar hand om sina atleter på ett bra sätt vägde också
tungt vid valet. I juni 2015 blev det offentligt att Duplantis skulle
tävla för Sverige.
Utbildning eller proffsliv?
Sjutton år gammal hoppade Mondo så högt att han kunde matcha
de bästa i världen och proffslivet lockade. Föräldrarna, båda med
akademikerbakgrund, tyckte att sonen behövde mogna först och
insisterade på college. Helt onödigt att slösa tid på studier tyckte
Mondo men gav så småningom med sig och hösten 2020 började
han på Louisiana State University. Mot alla odds kom han att
stormtrivas, både med studierna och med friidrottssatsningen och
så fick han många nya vänner. Han säger att tiden på college gjorde
honom till en bättre idrottare. Men det blev ändå bara ett år där.
Mondo tyckte han missade för många tävlingstillfällen i Europa
och sponsor- och prispengar lockade.
Genombrottet 2020
Renaud Lavillenie som tog OS-guld i London 2012 var sedan
många år en stor inspiration för Mondo. I sex år innehade fransmannen
världsrekordet på 6,16 meter, men i februari 2020 gjorde
Mondo ett inomhushopp på 6,17 meter. Sedan dess har han vunnit
allt han ställt upp i och slagit ytterligare nio världsrekord.
Två OS-guld och fler lär det bli
2021, ett år försenat på grund av pandemin, genomfördes OS i
Tokyo utan åskådare. Mondo vann guldet i överlägsen stil men
det kändes konstigt att hoppa utan publikens stöd. Det stödet
saknades verkligen inte i Paris sommaren 2024. Inför 80 000 jublande
åskådare på Stade de France säkrade Mondo inte bara guldet
utan lyckades dessutom sätta nytt världsrekord i tredje och sista
28 29
ADAM KLINGETEG, RED BULL CONTENT POOL

ADAM KLINGETEG, RED BULL CONTENT POOL
försöket. En överlycklig kille sågs rusa fram till läktaren för pussar
och kramar med sin flickvän, sin familj och alla vänner som kommit
för att stötta honom. Sedan följde en blöt festnatt som varade
fram till tidig morgon. Några timmar senare var den plikttrogne
Mondo ändå på plats i Kanal 5:s TV-studio. Lycklig men mycket
hes och fortfarande adrenalinstinn genomförde han den intervjun
och många fler under dagen.
Hade det varit smartare ekonomiskt att tävla för USA?
”Nej, han är redan världens bäst betalda friidrottare” säger stjärnans
agent Daniel Wessfeldt. ”Mondo har bara tjänat på bytet. I
USA är friidrott en liten sport. Hans marknad är i Europa.”
Mondos inkomster består till 80% av sponsorpengar; bara 20%
kommer från tävlingar. Han får också rejäla bonusar av världens
största internationella företag när han vinner Diamond Leaguegalor,
VM, EM eller rankas som etta i världen.
Mondo säger själv att han inte ångrar att han började tävla för
Sverige, tvärtom är han så tacksam för allt han fått och den position
han befinner sig i. Efter att i början ha känt sig obekväm med
att prata svenska flyter den på bra nu. Han och fästmön Desiré till
och med bråkar på svenska, enligt honom själv.
Tackar föräldrarna för sina framgångar
För en del atleter som haft föräldrar som tränare har medaljerna
kommit med ett högt pris. Karriärer har kantats av fysisk och
psykisk misshandel, relationer har brutits.
För Mondo är det tvärtom; han har en mycket nära relation med
sina föräldrar och kan inte tänka sig några andra tränare. Helena är
hans fystränare och coach. Hon ser till att han är snabb, stark och
smidig. Greg sköter det tekniska, analyserar hopp och väljer stavar.
I dokumentären ”Born to fly” berättar Mondo känslosamt om hur
otroligt lyckligt lottad han är som har dem. ”Jag hade inte vunnit
OS om det inte vore för vad min mamma och pappa har gjort för
att ta mig dit”, säger han.
Världsmästare, influencer, fotomodell och fästman
Under 2024 har Mondos idrottsliga prestationer gjort avtryck i
hela världen och han har blivit friidrottens omslagspojke nummer
ett. Det hjälper förstås att han ser bra ut, har massor av charm, bjuder
på sig själv och verkar vara helt i avsaknad av divalater.
Tillsammans med sin sambo Desiré har han en YouTube-kanal
och nyss ställde de båda upp på en modefotografering i The Hamptons
för Vogue Scandinavia. Där på stranden överraskade Mondo
med att falla ner på knä och fria, fick “ ja” och satte den stora och
vackra ringen på Desirés vänstra ringfinger. De kallas sportens nya
superpar – det är svårt att inte hålla med. F
FAKTA
ARMAND ”MONDO” DUPLANTIS
Yrke: stavhoppare, Upsala IF
Född: 10 november, 1999 i Lafayette, LA, USA
Längd: 1,81 m
Bor: Stockholm, USA på vintern
Fästmö: Desiré Inglander, modell/influencer
Föräldrar/Tränare: Greg och Helena Duplantis
Syskon: två äldre bröder, en lillasyster
Fritid: gillar att spela golf
OS/VM/EM-medaljer (utomhus): 8 st varav
2 OS-Guld
Utmärkelser (urval):
World Athlete of the Year: 2020,2022,2023
Bragdguldet: 2020
Jerringpriset: 2021
Årets svensk i världen: 2024 (med Sarah Sjöström)
KORT OM FRIIDROTTSGRENEN STAVHOPP
Sporten har sitt ursprung i Tyskland och blev en
OS-gren för herrar 1896 och för damer 2000.
Det gäller att hoppa så högt som möjligt över en
ribba. På tävlingar har man tre försök på sig på varje
höjd. Dagens stavar är av glas- eller kolfiber och har
“katapultegenskaper”. Duplantis stavar är för närvarande
5,25 meter långa; med dem bör han kunna
hoppa upp till 6,30 meter.
KÄLLOR:
Wikipedia
Google
Friidrottsstatistik.se
Expressen: 21-06-16, 23-08-28
Dagens Nyheter: 22-09-30
Aftonbladet: 23-02-25, 24-10-11
ICA-kuriren: 23-03-07
SR Radiosporten: 23-08-25, 24-08-26
SVT Sport: 24-02-05, 24-02-12, 24-07-08, 24-08-07
World Athletics: 24-04-23
Svenska Dagbladet: 24-08-09
Nyheter 24: 24-10-12
PREDRAG VUCKOVIC, RED BULL CONTENT POOL
SWEA-PODDEN TAR PAUS
AV MARIJA BORENIUS • SWEA GLOBAL
PODD-ÅRET 2024 AVSLUTAS med tre starka berättelser från skilda världar: från kulstötning på elitnivå
till välgörenhetsarbete för barns rättigheter.
Men avsnitten med Axelina, Lena och Sofia blir de sista på ett tag. Efter hundratals intervjuer har teamet
bakom den framgångsrika SWEA-podden beslutat sig för att ta en paus för att ladda om, locka nya
medarbetare och återkomma med ett ännu starkare program hösten 2025.
I SWEA-poddens senaste avsnitt träffar vi Axelina Johansson, en
24-årig kulstöterska som tävlade för Sverige i OS i Paris sommaren
2024 och som till vardags pluggar på college i Nebraska, USA. Vi
får lära oss om sporten kulstötning och Axelina berättar om resan
hon har gjort inom sin sport och varför hon hamnade i just staten
Nebraska.
I de nästkommande avsnitten intervjuas sedan Lena Walther som
bor i Las Vegas och arbetar med organisationen Awareness is Prevention:
en organisation med syfte att utbilda inom området trafficking.
Därefter får lyssnarna lära känna Sofia Lindblom som arbetar med
barnhem i Nepal.
Beslutet att ta en paus i arbetet med SWEA-podden var inte enkelt,
men det behövs fler personer i redaktionen och planen är att under
våren värva ytterligare Sweor som vill engagera sig. “Att arbeta med
podden är jätteroligt”, säger Marija Borenius, en av de ansvariga för
SWEA-podden. “När jag började kunde jag ingenting om poddande,
men i gruppen lär vi oss av varandra och det är ett jättebra sätt att
lära sig något nytt”, fortsätter Marija.
SWEA-poddens intervjuare Marija Borenius (SWEA
Global) och Anna Tvinnereim (SWEA Helsingborg)
SWEA-podden lanserades 2020 och sedan
dess har över 90 karriärkvinnor, hemmafruar,
entreprenörer, idrottare med flera delat med
sig om sina spännande liv i podden.
Förhoppningen är att få ihop ett starkt team
och börja publicera nya, spännande poddar
efter sommaren 2025.
Vill du veta mer eller är du intresserad av att
ingå i SWEAs poddgrupp?
Hör av dig till sweapodden@swea.org.
I väntan på nya SWEA-podden hittar du
samtliga tidigare avsnitt på Spotify och
Apple Podcasts.
swea.org/vara-kanaler/swea-podden-start/
30 31

En julhistoria
AV SUSANN REVIN • SWEA ZÜRICH
Advent
Ordet ’advent’ kommer från latinets Adventus Domini, vilket betyder
Herrens ankomst. Adventstiden var en andlig förberedelse
inför firandet av Jesus födelsedag och man förberedde sig genom
att fasta och vara återhållsam med mat, dryck och festligheter. Det
var även förbjudet att gifta sig (man fick ju inte äta festmat). Advent
har alltid varit en tid av stillhet.
Som alla vet omfattar advent numera de fyra söndagarna närmast
före jul, men i den romerska kyrkan fanns det till en början
mellan fyra och sex söndagar i advent tills påven Gregorius den
store (pontifikat 590-604) fastställde att antalet alltid skulle
vara fyra.
Den svenska adventskalendern
1934 gavs den första svenska adventskalendern ut av Sveriges
Flickors Scoutförbund. Det var förbundets ledare, Henny Mörner,
som året innan hade fått en kalender till sina barn från sina tyska
släktingar och som då fick idén att göra en svensk version för att
därigenom tjäna pengar till förbundet. Elsa Beskow tillfrågades
om att rita bilderna till kalendern. Hon avböjde och föreslog istället
Aina Stenberg, känd under namnet MasOlle, som skapade en
kalender med motiv från familjens gård i Siljansnäs i Dalarna med
tomtenissar som utförde olika sysslor på gården. Kalendern blev
väldigt populär och varje år fram till 1964 ritade Aina Stenberg
MasOlle adventskalendern. Hon var nästan 80 år då.
Nu närmar sig julen 2024, en tid som för många är förknippad med levande ljus och mysiga känslor, glögg,
julmusik och julmarknader. Kanske gör vi våra egna dörrkransar, och så köper vi ju naturligtvis julklappar.
Susann Revin har tittat närmare på hur det kommer sig att vi firar julen med de attribut som vi förknippar
högtiden med idag.
Julgranen
Många folkgrupper runt vårt jordklot har sedan
urminnes tider dekorerat sina hem med
städsegröna växter under vintermånaderna
– i många fall i tron att därmed hålla häxor,
spöken, elaka väsen och sjukdom från dörren.
Tyskland brukar allmänt tillskrivas äran
att ha infört bruket av julgran, så som vi
känner till den idag. Under medeltiden spelades
i vintertid en pjäs om Adam och Eva,
vars främsta rekvisita var en gran smyckad
med äpplen som symboliserade Edens lustgård.
Vanliga människor satte upp likadana ”paradisträd”
i sina hem den 24 december och hängde oblat i trädet
som en symbol för frälsning. Senare övergick man till att
hänga kakor i olika former i granen istället för oblat och levande ljus
representerade Kristus som världens ljus. I samma rum som ”paradisträdet”
hade man också en ”julpyramid”, vilket var en triangelformad
trähylla där man satte små Kristus- och julfigurer med religiöst
tema. Pyramiden var även den dekorerad med städsegröna växter,
levande ljus och en stjärna. På 1500-talet sammansmälte ”julpyramiden”
och ”paradisträdet” och blev dagens julgran.
På 1800-talet hade julgranen blivit en djupt rotad jultradition i
Tyskland, och när den tyske prins Albert 1840
gifte sig med sin kusin – blivande drottning
Victoria av Storbritannien – tog han med sig
julgranstraditionen i flyttlasset. Dåvarande
kronprinsessan Victoria var också uppvuxen
med bruket av en julgran, och tillsammans
firade de jul med sina barn och pyntade en
gran med leksaker och små presenter, ljus,
godis, popcorn på snöre och pappersgirlanger.
Festliga kakor hängde i vackra snören.
Drottning Victoria var väldigt populär och när
familjens julfirande med en rikt pyntad gran presenterades
i tidningen Illustrated London News 1846,
spred sig trenden som en löpeld genom landet och över Atlanten
till Amerika.
Kuriosa:
• Det påstås att det skulle ha varit en av Thomas Edisons (1847-
1934) assistenter som kom på idén att skapa elektriska ljus för
granen.
• Julgranen har historiskt ansetts vara en luthersk tradition och
inte förrän 1982 sattes en gran upp i Vatikanen.
Adventskalendern
Adventskalendern växte fram i de tysktalande
länderna under 1800-talet och eftersom advent
var en tid för dagliga andakter i den katolska
kyrkan, läste man upp bibelställen och
reciterade verser och bad böner. Och, som
sagt, man var from och levde i stillhet och
inga fester var tillåtna. För barn, som ofta
har svårt att förstå det abstrakta begreppet
‘tid’, var det då liksom nu en lång och ändlös
väntan. Runt 1840 började tyska föräldrar
försöka göra den återstående tiden före jul
begriplig för dem genom tydliga tecken.
Till exempel var det vanligt att familjer
hängde upp en ny bild med julmotiv var dag eller ritade 24 kritstreck
på en skåpsdörr som barnen sedan fick sudda ut efter hand,
och således kunde se att tiden faktiskt gick – om än i snigelfart.
Det finns även den sanna historien om en mamma i München
som blev trött på lille Gerhards eviga frågor på hur långt det var
kvar till julafton, och skapade en kalender på en färgglad kartongbit
med 24 marängkakor (Wibeles) för att korta väntetiden. När
lille Gerhard senare blev delägare i ett tryckeri, mindes han sin
kalender från barndomen och gav i början av 1900-talet ut den
första tryckta adventskalendern. Den bestod av två pappersark,
varav det ena hade 24 olika julmotiv, som efter hand klipptes ut och
fästes på motsvarande plats på det andra arket. Det blev en oväntad
succé och på 1920-talet skapade Gerhard Lang en ny variant med
luckor att öppna med en bild innanför.
I dag har adventskalendern fått ny luft under vingarna och
varianterna har blivit både otaliga – och dyra. Målgruppen är inte
längre uteslutande barn, nu finns det gott om kalendrar för vuxna
med vitt skilda innehåll i form av bland annat choklad, kaffe, te,
whiskey, godis, kosmetika...
Julklappar
Man tror att traditionen att ge presenter till jul kom av att Bibeln
berättade att Gud skänkte sin son till människorna, och sedan kom
ju de tre vise männen med presenter till Josef och Maria i stallet
i Betlehem. Det finns belägg för att familjemedlemmar och vänner
gav varandra små presenter under 1400-talet, och mot slutet av
1700-talet var bruket relativt utbrett.
Dagens julgransdekorationer
Utbudet av julgransdekorationer har genomgått en rejäl förvandling
och nya färger och dekorationer för granen introduceras
med ljusets hastighet. Den förr rådande trenden med enstaka färger
som rött, vitt, guld och silver har ersatts av en ny färg varje år. I den
tysktalande delen av Europa har det varit populärt med svart ett
tag och i år verkar det vara lila och grönblått som gäller.
Vad gäller julgranskulorna så är det bara fantasin som sätter
gränser, och de som jobbar med juldekorationer menar att dagens
konsumenter gillar att blanda gammalt, traditionellt pynt med
nya inslag. Om man inte redan var trött på pandemin kunde man
2020 köpa julgranskulor med både tomten med ansiktsmask eller
en toalettrulle (det hamstrades toalettrullar i många länder under
2020). Idag kan man smycka sin gran med färgglada enhörningar,
Star Wars-figurer, kiwifrukter, ostron, cocktailglas, nakna tomtar
– och i år verkar den stora nyheten vara den elaka, gröna Grinchen
som stal julen.
Man får naturligtvis tycka vad man vill om nymodigheter vad
gäller julgransdekorationer. Själv är jag både gammeldags och traditionell
även om jag faktiskt pillar på vackra kulor i “ojuliga” färger
utan att våga köpa. Men handen på hjärtat, som gäst i Schweiz med
ett gäng entusiaster som tränar på sina alphorn nere vid sjön bredvid
min balkong stora delar av året, känner jag mig faktiskt lite sugen att
införskaffa en “nymodighet” för framtiden, som ett minne från tiden
här. Tiden lär utvisa om den kommer upp i granen något år. F
32 33

KRÖNIKAN
AV MALIN LAGER • SWEA STOCKHOLM
Visste du att …
AV ANNA LEXÉN LARSEN • SWEA COLORADO
TÄNK ATT LJUDVÅGOR KAN SMÄRTA SÅ!
Han hävdade att alla hans låtar är likadana: samma ackord, samma
innehåll, samma sorg, samma smärta och samma olyckliga kärlek.
Det var under en konsert i en gammal lada på Gotland som jag
överraskades av ironin och den nakna självdistansen i hans mellansnack.
”Framför allt handlar det om att jag är olycklig!” sa han
och log skevt. Det kändes som att han var trött på sig själv och sin
egen musik. Här stod en artist inför en hängiven
publik och raljerade om sig själv så pass att det
snuddade vid bitterhet.
Mitt i karriären, mitt i livet och mitt under inspelningen
av TV-programmet Så mycket bättre.
Han var förmodligen trött och utarbetad och då
tappar man lätt gnistan; energin som smörjer
själen och får personligheten att skina. Han sa att
han drömmer om att vara med i Melodifestivalen
”men då med en bra låt” – det vanliga Mello-utbudet
tyckte han var för plågsamt att lyssna på.
”Tänk att ljudvågor kan smärta så! Den musik
som andra gör, gör ont i mig, och den musik som Albin Lee Meldau
jag gör kanske gör ont hos andra.” – en snudd på
Shakespeariansk insikt av Albin Lee Meldau, artisten i fråga.
Ja, tänk att ljudvågor kan göra så ont och då gäller det förstås inte
bara om man störs av dålig musik. Det kan självfallet handla om
buller eller oljud som kan orsaka exempelvis tinnitus eller dövhet.
Våra öron är utformade för att fånga upp ljudvågor. Den vetenskapliga
förklaringen till ljudvågor är rätt invecklad, men en artikel
i Illustrerad Vetenskap (2018-11-27) beskriver det såhär: ”I
fysikens värld är ljud inget annat än osynliga vibrationer i luften
som i våra öron omvandlas till nervsignaler som hjärnan tolkar”.
Hjärnan kan tolka dessa ljudvågor på olika sätt. Ljudvågor i form
av ord kan göra lika ont som en fysisk misshandel, beroende på
hur de sägs och hur de tas emot. Förflugna ord, ironi, pikar och
elakheter – men även ord sagda i all välmening. En komplimang
som kommer ut tokigt och rispar självförtroendet istället för att
hylla, eller en uppmuntran som upplevs som kritik.
Ljudvågor går att mäta och visar då ljudstyrkan,
alltså vilken volym som ljudet har, samt tonläget.
När man tittar på inspelningen av en röst
ser man hur de så kallade sinusvågorna går upp
och ned, men det visar inte hur ljudvågorna tolkas
av just din hjärna och hur de upplevs av ditt
hjärta. Orden kan tränga in som verbala knivar
och efter att såren läkt finns ärren kvar.
I år är Albin Lee Meldau större än någonsin.
Han fyller inte bara lador utan även arenor
över hela Skandinavien på turnén, som han
har valt att kalla ”The Discomforts Tour”.
Hans ljudvågor vibrerar från scenen till inneröronen
hos de hängivna fansen och upplevs nog som allt annat
än smärtsamma. F
Malin Lager, SWEA Stockholm, skriver för Forum sedan 2016 och
arbetar som frilansjournalist. Efter 18 år i New York, London, Luxemburg
och Singapore har hon vänt på perspektivet och utforskar världen
med Gotland som utgångspunkt.
ZAC MAHROUCHE
K ÄLLA HULTFORS.COM
… tumstocken är en svensk uppfinning? Det nya metersystemet
infördes efter den franska revolutionen år 1789
och spreds över världen. Sveriges riksdag beslöt 1875 att
överge de gamla längdmåtten tum, fot och aln och införa
det nya måttsystemet. Under en övergångsperiod, mellan
1879 och 1888, infördes det nya systemet. För att göra
det lättare för alla att hänga med konstruerade Chalmersingenjören
Karl-Hilmer Johansson Kollén 1883 en
komparationslinjal (från engelskan “compare”), med tum
på ena sidan och centimeter på den andra. Men att gå
omkring med en lång linjal var otympligt; därför uppfann
Kollén en vikbar mätsticka. Eftersom de flesta då fortfarande
använde tum kallade han den för en tumstock.
Det fiffiga med uppfinningen är att den har en låskonstruktion,
gångjärn, som gör att delarna inte ruckas när
tumstocken viks. Om tumstocken rubbas en millimeter
och den sedan viks 10 gånger blir det hela en centimeter fel.
Karl-Hilmer Johansson Kollén grundade Svenska Mått- och Tumstocksfabriken
i Stockholm 1883, men den flyttade 1907 till Hultafors och heter
numera Hultafors tumstocksfabrik. Varje dag passerar genom fabriken
400 000 delar som förvandlas till 40 000 färdiga tumstockar. År 2023 fyllde
tumstocken 140 år och då gavs boken Hultafors, Kollén
och tumstocken ut, skriven av Anita Svanholm.
Källa: www.arbetet.se och www.di.se
Karl-Hilmer Johansson Kollén
Personalen uppställd för gruppfoto utanför fabriken
någon gång före 1925.
Första fabriken på Folkungagatan i Stockholm
KÄLLA PROTOOLS.SE
KÄLLA HULTFORS GROUP SVERIGE AB
SWEA SVERIGE
SWEA PROFESSIONAL SVERIGE
Är det dags att flytta hem?
Välkommen!
Glöm inte att SWEA finns hemma i Sverige också!
Vi är fyra avdelningar i Sverige som hjälper er att hitta hem igen.
Har man bott utomlands länge har samhället hunnit förändras och kanske har vänkretsen
glesnat. Det är inte alltid så lätt att flytta tillbaka. Då finns SWEA Göteborg, SWEA Malmö,
SWEA Stockholm och SWEA Helsingborg att vända sig till.
Följ oss och gilla oss på www.facebook.com/SWEASverige och www.instagram.com/sweasverige
SWEA GLOBAL
SWEA Global är möjligheten för dig som bor långt bort från en
SWEA-avdelning att ändå vara med i SWEA och ta del av vårt
unika nätverk trots att du är bosatt utanför dagens SWEA-värld.
SWEA Global är inte en lokal avdelning utan har hela världen
som upptagningsområde. Som medlem i SWEA Global är du
fullvärdig medlem och har tillgång till hela vårt internationella
nätverk, våra sociala medier och digitala nyhetsbrev samt
medlemstidningen Forum. Dessutom är du välkommen att
delta i lokala och internationella möten och aktiviteter,
Sverigemiddagen och andra sommarevenemang i Sverige.
www.swea.org/swea-medlem/swea-global/
34 35

SWEA ART
ROLAND BLADH
Glädjefyllt kulturutbyte och
workshop i Torredembarra
AV GABRIELLA LEGILLON • SWEA RIVIERAN
Kan en stad breda ut armarna och hålla människor i sin famn? Så känns det i alla fall när vi skapande kvinnor
i SWEA Art för åttonde gången återvänder till den lilla staden Torredembarra, en timme med tåg söder om
Barcelona i Spanien.
Maina Novara och Christina Måneskiöld har organiserat workshops
i Torredembarra vartannat år sedan 2010 med avbrott för
tiden under pandemin. Som lärare finns också Jordi Morera, lokal
konstnär och bildlärare, och Gabriella Legillon. Sedan starten har
Christina och Gabriella valt olika teman och strukturerat workshopen
runt dessa. Föredrag om konsthistoria och nutida konst
har fungerat som inspiration och deltagarna har fått prova olika
tekniker och fått kunskap om komposition
och färglära. Målet har varit att
skapa de bästa förutsättningarna för
deltagarna att hitta egna uttryck genom
olika övningar; att skapa en kunskapsbas
och sedan göra skapelseprocessen
rolig, dynamisk och personlig.
Det är september månad och när vi
kliver av tåget bländas vi av det starka
ljuset som får havet att glittra. Bakom
stranden, på lagom gångavstånd,
tornar den lilla medeltidsstaden upp
sig på sin kulle. Smala gator kantade
av kaféer och affärer leder upp till
det gamla slottet högst upp. I slottet
huserar stadens borgmästare och en vacker utställningslokal. Det
är där som vi konstnärer ska hänga våra alster på de medeltida
kalkstensväggarna efter en veckas intensivt arbete.
Med våra resväskor och förväntningar installerar vi oss på hotellet,
som ligger i direkt anslutning till den vita stranden där havet
fortfarande är varmt och badbart. På restaurangerna vid strandpromenaden
grillas det räkor och
färsk bläckfisk som doftar Spanien
och semester. Vid solnedgången
samlas deltagarna till en välkomstmiddag
som är startskottet för den
kommande skaparveckan.
De flesta av oss har redan varit här
och återkommer gång efter gång för
att måla, lära oss nytt och prova olika
tekniker. Att workshopen avslutas
med en utställning gör arbetet väldigt
speciellt. Vi sporras till att färdigställa
våra alster med allt vad det innebär
av uthållighet och mod att komma
över våra begränsningar.
CHRISTINA MÅNESKIÖLD
I kurslokalen kan vi breda ut oss och samtidigt ha tillgång till
mängder av material. Alla möjligheter finns för att släppa loss,
arbeta med stora format och mycket färg. Några dagar innan
starten har Christina anlänt från Bryssel i en bil fylld av färger,
långa rullar med tavelduk och papper i stora format. På plats i
Torredembarra finns förträffliga Maina som står för organisation
av hotell, restauranger och otaliga kontakter. Tack vare hennes
förmedling är det borgmästaren som inviger utställningen på
slottet i slutet av veckan och vi blir uppmärksammade i både radio
och tidningar.
Efter ett morgondopp kan vi ta en kopp kaffe på kaféet mitt emot
kurslokalen innan vi punktligt börjar arbetet klockan tio varje
morgon. Årets tema är vatten och vi startar måndagsmorgonen
med ett bildspel där vi dyker in i konstnären Miquel Barcelós inspirerande
havsmålningar. Vi fortsätter med övningar där vi häller
flödande akrylfärg på stora papper: vi försöker få de blå och gröna
tonerna att rinna över pappret så att de skildrar havets rörelser och
porlande vatten. Detta blir utgångspunkten för veckans arbete där
vi skapar i samklang med materialens egenskaper och våra egna
kunskaper och idéer.
Under de följande dagarna lär Christina oss allt om olika pigment.
Speciellt om de blå pigmenten och akrylfärgernas alla möjligheter.
Efter den sista kursdagen samlas alla målningar in och
transporteras till slottet för att hängas. Ett 40-tal konstverk av
kursens åtta deltagare fyller sedan utställningsrummen. Varje
gång blir både vi och publiken hänförda av resultatet.
Borgmästaren är stolt över att kalla utställningen ett kulturutbyte
och öppnar den för allmänheten under en festlig ceremoni.
Stämningen är hög och många Torredembarrabor besöker utställningen,
som hålls öppen hela helgen.
I glädjen att ha färdigställt våra konstverk och lärt oss mycket träffar
vi publiken i utställningslokalen under denna festliga avslutning
på workshopen! F
Torredembarras borgmästare invigde utställningen på slottet.
Margareta Bergmark (längst fram) och Maria Neime.
SWEA Art har utvecklats från den första internationella
utställningen som organiserades i Paris 2002, då
34 konstnärer medverkade. Vi är nu ca 450 skapande
kvinnor från hela världen. Vi organiserar virtuella
och fysiska utställningar samt praktik och utbildning i
kurser och webbinarier. Se mer på vår hemsida.
Alla Sweor är välkomna till SWEA Art. Det enda som
behövs är lusten att skapa!
CHRISTINA MÅNESKIÖLD
Work in progress, Gabriella Legillon.
36 37

GRÄNSÖVERSKRIDANDE
läsglädje
AV MARIA BOURONCLE • SWEA WASHINGTON DC
SWEA i Washington DC inleder ett nytt samarbete med barnboksförfattarna i Västra Götaland
och utökar sin gedigna samling med böcker på svenska. Svensktalande barn erbjuds nya
läsupplevelser om vänskap, spöken och allting däremellan.
SWEA Washington DC:s ordförande Viveca Stahl, Läsning utan gränsers projektledare Maria Bouroncle
och avdelningens vice ordförande Iren Ljungström.
När Göteborg blev Sveriges första litteraturstad inom
Unesco i november 2021 tog Washington DC-Swean
Maria Bouroncle initiativ till ett läsfrämjande projekt
för barn i Västsverige, Uruguay och Sydkorea. Projektet, som till
största delen finansieras av Inter-american Development Bank (IDB)
i Washington DC, fick namnet Läsning utan gränser. Sedan 2022
arbetar Maria deltid på Författarcentrum Väst med att koordinera
den svenska delen av projektet.
Läsning utan gränser innebär bland annat att Göteborg stads
jämlikhetssatsning ”Staden där vi läser för våra barn” nu implementeras
i 176 skolor i fyra fattiga områden i östra Uruguay, där
lärare och föräldrar utbildas i vikten av att läsa högt för sina barn.
Drygt 9 000 barn kommer dessutom att få läsa en speciellt utvald
västsvensk, koreansk och latinamerikansk barnbok.
En jury i respektive land har utifrån gemensamma kriterier
valt Märklig mamma av ALMA-pristagaren Baek Heena från Sydkorea,
Den svävande lyktan av Laura Santullo från Uruguay och
Lyckokakan av Kerstin Lundberg Hahn från Sverige. I september
sammanstrålade de tre författarna i Göteborg för att träffa barn på
bland annat Bokskåpets bokhandel, Världslitteraturhuset och Bokmässan
i Göteborg i samband med att Märklig mamma publicerades
på svenska av Bokförlaget Trasten. Den svävande lyktan kommer att
publiceras på svenska i april 2025 av Goobar förlag.
Förutom IDB består Författarcentrum Västs samarbetspartner
i detta projekt av Uruguays utbildningsdepartement, Seoul International
Book Fair, Korea Children’s Culture Union, Göteborgs
stad, Västra Götalandsregionen, Folkuniversitetet och Kulturrådet.
Nu är det alltså dags att lägga ytterligare en partner till samlingen:
SWEA Washington DC.
SWEA Washington DC grundades 1981 och har 135 medlemmar
mellan 24 och 90 år. Föreningen driver sedan 1980-talet ett
bibliotek i Washington DC med över 3 000 svenska böcker. Tack
vare SWEAs bokklubb som leds av Eva Hansson är utbudet ständigt
aktuellt. I ett tidigt skede inledde hon ett samarbete med Helins
bokhandel i Bollnäs, vilken är en av få svenska bokhandlar som
skickar böcker till USA.
I samband med att biblioteket nu letar nya lokaler, efterlyste
avdelningsordförande Viveca Stahl fler barnböcker till en sagohörna
och idén om ett samarbete med Författarcentrum Väst föddes.
Av Författarcentrum Västs 400 medlemmar skriver nämligen
ungefär en tredjedel för barn och många av dem ville gärna delta
i projektet så att svenskspråkiga barn i Washington DC skulle
kunna få ta del av deras verk.
”Jag tycker det är viktigt att alla barn, oavsett vilken familjekonstellation
de själva lever i, får ta del av olika berättelser om hur barn
kan komma till. Så jag är väldigt glad att min bok får en plats på
SWEAs bibliotek i Washington DC och kan nå fler barn, som får
en chans att känna igen sig själva eller andra i boken”, säger Hedvig
van Berlekom från Göteborg som skrivit Mammornas bebisresa.
Totalt samlades det in 37 nya böcker av 16 författare i Västra
Götaland. Nu kan barnen i Washington DC läsa om allt från tjejer
som spelar fotboll och killar som plockar kantareller i skogen till
vikingar på äventyr, katter som flyttar in och spöken på vinden.
De får även träffa filosofer och havets djur, drömma om glittriga
stränder och husdjur, samt lära sig trolla och lösa gåtor. De får till
och med vara med och bygga en elbil!
”Jag vill uppmuntra barns förståelse för olikheter och att acceptera
alla människors rätt till kärlek och vänskap”, säger Birgitta
Fernström från Borås som skrivit berättelsen om Lilla Rosie. F
FAKTA
Författarcentrum grundades 1967 och är en
politiskt och religiöst obunden ideell förening för
författare vars främsta mål är att föra ut litteraturen
i samhället och slå vakt om åsikts- och yttrandefriheten.
Sedan 1970-talet består Författarcentrum av fyra
föreningar för norr, syd, väst och öst.
Mer om Läsning utan gränser:
https://forfattarcentrum.se/vast-lasning-utan-granser/
SWEAs Carina Middendorf recenserar tre av projektets
böcker i nästa nummer av Forum.
38 39

Svenska nyutgivna böcker
BÖCKER & LÄSNING
AV CARINA MIDDENDORF • SWEA BERLIN
Forums bokrecensent Carina Middendorf tar ett dopp i bokfloden och tipsar om höstens nyheter.
RECENSION
Bonusfamilj på
halsen
AV CARINA MIDDENDORF
• SWEA BERLIN
Vuxna
Var fanns kokboken Snabbt, smidigt
och näringsrikt med knatteplock
av Elin Oresten när mina barn var
små? De flesta föräldrar kämpar med
att få i sina små barn vettig mat och
helst något som resten av familjen
också skulle kunna tänka sig att
äta. Den här boken innehåller både
fakta och recept. Norstedts utlovar
”oemotståndliga recept och smarta
lösningar.” Det tackar vi för!
I oktober kommer den tredje delen
av Marie-Louise Marcs serie om
Storsjöhöjden, Domherrens sista sång,
och passande nog handlar den om
hur 89-åriga Margit laddar för att fira
sitt livs bästa jul. Delarna i serien är
fristående men knyts ihop av trakten
i Jämtland, där de utspelas. I Juni, juli
och halva augusti återvänder Hanna till
byn Storsjöhöjden där hon tillbringade sin barndoms somrar,
när hennes mormor behöver hjälp. I Två veckor till midsommar
möter vi storstadskvinnan Jennie som inte bara faller pladask
för trakten, utan även för bonden Frank. Lätt och trevlig feelgood,
sitter som en smäck mellan jul och nyår, eller hur?
Och den som har lite extra ledig tid
runt jul kanske har lust att sticka?
Vinterstickat av Maja Karlsson från
Bonnier Fakta låter som en dröm.
Här finns mönster till 25 ylleplagg
i olika svårighetsgrader och på så
sätt får både sticknovisen och den
avancerade stickerskan sitt lystmäte.
Barn/ungdom
3–6 år
Adventskalendern med Pippi och Emil från
Rabén och Sjögren kom faktiskt ut redan
förra året, men jag tycker ändå att den är
värd att tipsa om. Den utlovar 24 luckor
med överraskningar från Pippi Långstrump
och Emil i Lönneberga. Exempel på överraskningarna
är pysselböcker, pussel, stansfigurer,
målarböcker, korta berättelser och
klistermärken. Jag tycker att det låter som
ett utmärkt sällskap i väntan på tomten!
6–9 år
9–12 år
Petter Lidbeck brukar vara bra på att fånga
mellanålderns intresse, så även i den nya romanen
Switch, från Lilla Piratförlaget. Matti
träffar en äldre dam på hemvägen från skolan
och när han lovar att hjälpa henne med mobilen
hamnar Matti i en minst sagt skruvad
historia. När han vaknar nästa dag befinner
han sig nämligen i den gamla damens kropp!
Ung vuxen
Fallet med den grymma leken är den sjätte
delen av Kristina Ohlssons deckarserie
Spökbyrån, illustrerad av Moa Wallin.
Spökexperterna Elsa och Kalle går på
cirkus och när det rycker till i lindansaren
Beckys lina förstår de att ett elakt spöke är
i farten. Ska de kunna stoppa spöket innan
hela cirkusen går under? Spänning på hög
nivå, utgivet av Bonnier Carlsen.
Hilda hade nog föreställt sig den sista terminen
på gymnasiet lite annorlunda. Inte
hade hon trott att hon skulle jonglera med
både familje- och kärleksrelationer under en
pandemi! Full fart för den oplanerat gravida
Hilda i Annelie Adamsdotters Med knäppta
händer på Pressbyråns kundtoalett. Även denna
bok kommer från Bonnier Carlsen.
Titel: Esters dagbok: Bonusbrorsa &
marsvinstrassel
Text: Oda Valle
Utgivningsår: 2024
Förlag: Bonnier Carlsen
Läsålder: 6-9 år
Norska Oda Valle gör seriedebut med en
verklighetsnära och charmig berättelse om
hur det är att plötsligt få en bonusfamilj.
Ester önskar sig ett marsvin, men får en
bonuspappa och en bonusbror istället, och
detta utan att hon ens har blivit tillfrågad!
Hon tycker att livet ensam med mamma
är perfekt, förutom bristen på marsvin då
möjligen, och fattar inte hur vuxna kan
bestämma att hon helt plötsligt ska få en
bonusfamilj på halsen.
När bonusbrorsan Bo dessutom börjar i
Esters klass och Esters bästa vän Hedda
blir kompis med Bo, ja då är det kokta
fläsket stekt.
Oda Valle är illustratör och författare, och
med sina tydliga bilder i klara färger får
hon läsaren att snabbt se vilken sinnesstämning
Ester och de andra befinner sig
i. Det är lätt att känna igen sig i (bonus)
familjens vardagssituationer, och eftersom
det är en seriebok är det mer bild än text,
vilket gör Esters dagbok attraktiv även för
en ovan, ung läsare.
Med värme och empati skildrar Oda Valle
Esters dilemma och hennes försök att bli
av med både Bo och hans pappa Tor, men
ändå känns inte det lyckliga slutet orealistiskt.
Valle lyckas få med alla aspekterna
i Esters känslokarusell: kärlek, vänskap,
svek, förståelse, förlåtelse och till slut även
framtidshopp. Många barn borde känna
igen sig i hur ont det gör att bli sviken, men
förhoppningsvis kan de också se att det
finns möjlighet att reda ut en situation som
verkar hopplös.
Och som sig bör i litteratur för unga slutar
det hela positivt. Ester, Hedda och Bo blir
kompisar och jag tror att vi kan hoppas på
en fortsättning. Den sista bilden visar nämligen
föräldrarnas underbara pussmunnar
efter att de just har berättat för Ester och
Bo att de ska få ett syskon. F
40 41
ANGELA OSWALD
Oda Valle
FORUMS BOKRECENSENT CARINA MIDDENDORF
Ända sedan jag lärde mig läsa 1972 har jag varit en storläsare. De bästa böckerna
presenterar jag för er i Forum! Helst läser jag tryckta böcker på svenska
eller tyska, men sedan jag förnyade mitt svenska bibliotekskort har jag också
börjat lyssna på böcker. Jag bor i Tyskland sedan 1993 och bloggar sedan
2018 på Punktslut - Bokblogg. Ni hittar mig under samma namn även på
Facebook och Instagram.
ODA VALLE

BÖCKER & LÄSNING
SPRÅKLÅDAN
RECENSION
Om att leva i en
familj
GILLADE HON TRONDHEIM …
ELLER …?
AV NINNI PETTERSSON WÄSTBERG • SWEA STOCKHOLM
Ninni Pettersson Wästberg
AV CARINA MIDDENDORF
• SWEA BERLIN
Helena von Zweigbergk
Moa Herngren
I veckoslutsbilagan till en av Sveriges större morgontidningar kunde man i lördags hitta en intervju med en
”modeprofil.” När hon tillfrågades om sitt bästa designfynd blev svaret: ”Jag hittade nyligen en mockajacka i en
vintagebutik i Trondheim som jag älskar.” Här har vi ett klart exempel på det jag tänkte ta upp idag – syftningsfel.
Titel: 1979 Johanna och Ingrid - ett
familjedrama
Text: Helena von Zweigbergk
Utgivningsår: 2024
Förlag: Norstedts
Titel: Syskonfejden
Text: Moa Herngren
Utgivningsår: 2024
Förlag: Norstedts
Både Helena von Zweigbergk och Moa
Herngren har under året gett ut romaner
om svenskt familjeliv. Zweigbergks romansvit
heter Drömmar om frihet, och vi
har nu kommit till den andra romanen om
Ingrid. Herngrens serie heter Perspektivsviten
och vi ska titta lite närmare på den
tredje romanen som, så vitt jag förstår, fullbordar
sviten.
Zweigbergk började 2022 med att
undersöka Ingrids liv. Boken hette 1959
Ingrid och Georg – en kärlekshistoria och
alldeles i slutet av boken föddes dottern
Johanna, som i den andra boken 1979 Johanna
och Ingrid - ett familjedrama är en av
huvudpersonerna. Förlaget utlovar att vi
ska få följa familjen i flera generationer, så
min gissning (och förhoppning) är att nästa
roman utspelar sig 1999.
Moa Herngren har i sina tre senaste
romaner fördjupat sig i familjerelationer ur
flera olika vinklar. I Svärmodern, som utgavs
2020, får vi lära känna Åsa, som inte
för sitt liv begriper hur det kommer
sig att hennes son Andreas
inte vill ha någon kontakt med
henne längre. Vi förstår desto mer
när vi får ta del av Andreas syn på
hur han har upplevt sin mor under
uppväxten, och varför han känner
att han måste skydda sin flickvän
och son från henne. I Skilsmässan,
som kom 2022, får vi än en gång klart för
oss att det inte är möjligt att ta ställning
när en relation går åt skogen. Vi får på sant
Herngrenskt vis ta del av både den bedragna
hustrun Beas och den förlupne maken
Niklas syn på varför familjeskutan kantrar.
I den nu aktuella Syskonfejden skärskådar
Herngren relationerna mellan syskonen
Ulrika, Andrea och Rasmus.
I Zweigbergks serie får vi lära känna –
eller återse – det Sverige som en gång var.
Man kanske inte odelat kan tala om den
gamla goda tiden, då Ingrid och Georg
1959 blev tvungna att gifta sig eftersom
Ingrid blev gravid. 1979 är de skilda sedan
länge och Ingrid lever ensam med dottern
Johanna, medan sonen Tom har flyttat till en
egen lägenhet i samma hus. Vi får uppleva
när Ingrid, kanske för första gången i livet,
blir huvudlöst förälskad. Hennes yngre
kollega Torkel lyckas kollra bort henne
fullständigt och när han flyttar in för att
bo med henne och Johanna förändras den
jämvikt som dittills rått i familjen. Ingrid
ser Torkel genom förälskelsens glasögon
och tycker att allt han säger är intressant
och allt han gör är rätt. Att han faktiskt
är en ganska vidrig typ, som förminskar
och utnyttjar henne, det upptäcker vi som
läsare däremot ganska snabbt. Zweigbergk
fångar inte bara familjens relationer
mästerligt utan ger oss dessutom glimtar
av livet i Stockholm i slutet av 70-talet.
Hon doserar tidsmarkörerna så att vi
påminns om i vilken tid vi befinner oss,
men inte blir belastade av dem. Det viktigaste
är relationerna.
Även Herngren tar i Syskonfejden med
oss till en familj i gungning. Syskonens
pappa har just gått bort och de ska nu fira
mammas födelsedag för första gången utan
honom. Andrea är en klassisk pappas flicka,
Ullis är närmast mamma och den numera
vuxne sladdisen Rasmus verkar inte riktigt
höra hemma alls i familjen. Herngren låter
oss även i den här romanen växla perspektiv
och vi får uppleva alla de tre syskonens syn
på hur de levde tillsammans när de var barn,
hur de växte upp, och hur det har påverkat
dem som vuxna. Deras upplevelser är så
åtskilda att det känns obegripligt att de
ens kan ha levt under samma tak! Herngren
vet hur man marscherar rätt in i det
som skaver i en relation; hon dissekerar det
ena tabut efter det andra. Romanen genomsyras
av smärtan som det innebär att
inte bli förstådd – och i förlängningen att
inte heller förstå andra. Det är skamfyllt
att inte ha en nära relation till sitt barn
och ännu värre att kanske inte ens förstå
barnet. Det är inte värt en medalj att vara
arbetsnarkoman men ändå inte kunna
garantera firmans och därmed sin familjs
finansiella trygghet. Det är svårt att erkänna
att man har förlorat sin lägenhet för att
man har litat på fel person. Det finns inget
skrymsle i relationerna mellan syskonen
som inte Herngren stoppar in sin vassa
penna och petar i.
Sammanfattningsvis är det en
utmaning att leva i en familj – det
tror jag att både Zweigbergk, Herngren
och alla vi andra kan hålla med
om. Men litterärt, är det definitivt
som mest intressant att läsa om
när det skaver – och de här två är
mästare i den genren! F
FOTON: HELENA VON ZWEIGBERGK AV SOFIA RUNARSDOTTER OCH MOA HERGGREN AV ANNA-LENA AHLSTRÖM
Att som är vårt vanligaste relativpronomen tror jag ni vet. ”Hon
och väninnan tog tag i barnet, som stod för nära perrongkanten.”
”Nu ska jag stå i köket och skala morötterna, som jag köpte
igår.” Solklart att som syftar på barnet respektive morötterna.
Inte väninnan eller köket. Varför då då? Jo, som syftar – eller
ska syfta – på det substantiv – eller ord, helt enkelt – som står
närmast före. I modeprofilens uttalande ovan syftar som alltså på
Trondheim. Det är ett vanligt fel, som vi ofta ser i texterna som
kommer in till SWEA Forum. ”Vi gick omkring i det gamla fortet
i Palma, som var mycket intressant.” ”Hon letade efter en pärm
i den gula skänken, som var ytterst viktig, eftersom den innehöll
gamla protokoll från SWEAs styrelsemöten”. Här börjar vi nästan
fundera på vad det var som var intressant och viktigt. Fortet eller
Palma? Pärmen eller skänken? Eller vet vi vad som menas? Mer
därom alldeles strax.
Det finns en annan typ av syftningsfel, som jag har döpt till
Vilken gumma då? I sin utmärkta – och roliga – bok Handbok för
Språkpoliser tar författaren Sara Lövestam fram ett klassiskt exempel:
”Halvt vansinnig och omgiven av dåliga rådgivare kan jag
inte annat än beklaga Erik XIV.” Vilken gumma/gubbe är det
som är halvt vansinnig? Om vi ska ta till regler så är det så att i
en satsförkortning, alltså i det här fallet ”halvt vansinnig och omgiven
av dåliga rådgivare”, skall det underförstådda subjektet vara
detsamma som subjektet i den ”riktiga” meningen. I exemplet med
stackars Erik XIV blir det då ”jag” som är subjekt både i den förkortade
satsen och den utskrivna satsen: halvt vansinnig är jag, som
beklagar. Ett exempel till: ”Påverkad av kusinernas råd är jag ledsen
att Veronika tog detta beslut”. Här blir det, enligt regeln om Vilken
gumma då? faktiskt jag, som är påverkad av kusinernas råd.
Jag hör nästan era protester om att det är klart att man fattar
vad de menar. Och att man fattar att modeprofilen älskar sin jacka
(hon älskar säkert Trondheim också). Så underbart är språket att
man kan göra fel och ändå göra sig väl förstådd. Inom Forums korrekturläsargrupp
har vi på sistone börjat prata om hur mycket man
ska ändra. Stavfel och tydliga grammatiska fel är vi överens om är
solklara mål för rödpennan. Vi tycker även att syftningsfel hör till
den kategorin. Men det tyckte tydligen inte den stora tidningens
korrekturläsare (för de har väl ändå sådana fortfarande?), som
släppte igenom syftningsfelet med mockajackan och Trondheim.
Väg detta mot att ett av SWEAs syften är att värna om det svenska
språket – så då bör väl SWEAs medlemstidning inte innehålla fel?
Det lär vara ett ämne som vi kan diskutera ofta och länge. F
DAGENS ”UTANFÖR ÄMNET”: Det heter inte
Regionsordförande eller Regionsmöte! Inga ”s”, tack!
REGIONORDFÖRANDE och REGIONMÖTE” och
inget annat.
Läs gärna dokumentet om SWEAs förkortningar
och skrivregler.
Jag vill dock lägga in en brasklapp här: man råds att
inte använda semikolon – komma går lika bra säger
författaren till detta dokument. Jag tycker ni kan läsa
min allra första ”Språklådan”, i Forum 3/2023.
Vad är en brasklapp? – ”Ett hemligt förbehåll”.
Ordet kommer av biskop Brask i Linköping
Sten Sture den yngre avsatte ärkebiskop Trolle och
försökte mörda honom. Den danske kungen Kristian
II ville återta makten i Sverige och i en strid dog
Sten Sture. Gustaf Trolle återinsattes. 1520 kröntes
Kristian till kung och då lade Trolle fram en klagoskrift
mot dem som varit delaktiga i hans fängslande. Trolle
hade ett sammansvärjningsbrev undertecknat av
många män i Sveriges rikes råd. Detta visade hur Sten
Sture ville göra sig av med sin motståndare. Brevet var
beseglat med männens sigill.
Dagen därpå, den 8 november 1520, dömdes
de inblandade till döden. Bödlarna högg huvudet av
50-60 personer i Stockholms blodbad på Stortorget
i Gamla stan. Biskop Hans Brask var en av dem
som hade undertecknat brevet med sitt sigill, men
han hade skrivit ”till denna besegling är jag nödd och
tvungen” på en lapp och gömt den inuti sigillet. När
han anklagades för kätteri kunde han bevisa sin oskuld
och undkom på så sätt avrättning.
Ninni Pettersson Wästberg, SWEA Stockholm, har bott bland annat
i England, USA, Frankrike och Italien. Hon är Swea sedan 1988
och har haft en lång rad SWEA-uppdrag, bland annat som regionordförande,
vice internationell ordförande och internationell sekreterare. Hon
har en Bachelor of Arts i språkvetenskap från York University (UK) och
chefssekreterarutbildning från Schartaus Handelsinstitut, Stockholm.
42
43

Mastarbete
RESERAPPORT
När ska vi
CHAMPAGNE-SEGLA
EGENTLIGEN?
piloten. När vi väl nådde ankarviken den kvällen korkades det inte
upp något vin. Istället följde dagar av felsökning och fix.
Fixa själv
Något vi har insett är att själv är bästa dräng. Visst har vi fått
hjälp av experter i hamnar men i många fall finns de inte till
hands. Dessutom har vi också lärt oss att det är bättre att göra
det mesta själv – då vet vi vad som är gjort; vi lär oss båten och
själv är man ofta mer noggrann. När Peter låg nere i motorrummet
och plockade isär hela kylsystemet letade jag upp mina gamla
tekniska kunskaper från skoltiden långt bak i hjärnan och ritade
upp hela vårt tekniska nätverk på båten med autopilot, plotter,
vind och radar för att felsöka våra tekniska problem.
Har man inte jobb så kan man skapa jobb
I stressade situationer är det dessutom lätt att fatta fel beslut.
Stressade av motor- och teknikproblem under våra första dagar
efter Valencia lyckades vi att med hjälp av ankarspelet (som hjälper
till att fälla och ta upp ankaret) dra båtens viktigaste säkring, vilket
ledde till total blackout. Självklart skedde detta mitt i ett hamninlopp
fullt med båtar, fiskare och andra sjöfordon.
AV LENA LÖFLING • SWEA GLOBAL
När vi en gång satt och drömde om det här äventyret förlorade vi oss i fantastiska Youtube-filmer där andra
seglare badade i kristallklara vatten, låg på fördäck med en drink i handen och blickade mot en klarblå himmel.
Inte ett bekymmer i världen och inga problem med båten, allt var bara tipptopp. Där fanns ingenting om att man
lägger ner minst halva tiden på så kallat “båtfix”. Det vill säga; felsökning, lagning, förbättring och underhåll.
Jag vill inte på något sätt klaga, men precis som en husägare alltid
har något att göra på sitt hus har vi alltid något att göra på vår båt.
Vi ligger oftare och krälar i något trångt utrymme på båten eller
nere i något av motorrummen än vad vi dricker drink på fördäck i
solnedgången.
Rostfritt är inte rostfritt
Listan på saker som behöver åtgärdas fylls ständigt på. I den
marina miljön slits allt på ett helt annat sätt än hemma. Det
rostfria stålet är inte alls rostfritt utan måste hela tiden underhållas
och putsas. Det gäller inte bara på utsidan; bestick,
knivar och kaffekannan rostar också.
När båten står stilla går det alltid illa
Vi lämnade vår Greta i Valencia i två månader i somras för att ta en
tur till Sverige. När vi kom tillbaka och sedan lämnade hamnen för
att påbörja vår resa söderut slog allt till på en gång: båda motorerna
ångade vit rök. Vi hade en vattenläcka i kabyssen; 100 liter vatten
under diskbänken. Dessutom gick vi rakt in i ett åskväder och en
blixt slog ut en GPS-plotter (vårt navigationshjälpmedel) och auto-
Det är lika för alla
Den enda trösten är att det är lika för alla. Vem vi än möter får
vi höra samma historier om läckande rör, trasiga pumpar, fixade
riggar med mera. Det blir många timmar av fixande och många
kronor i kostnader. Sedan vi lämnade Valencia i slutet av augusti
har vi: bytt riggen, monterat vinschavlastare, felsökt och lagat två
motorer, monterat och installerat satellitmottagning, bytt ut alla
fall och rep, putsat bort all rost, tvättat båten otaliga gånger, lagat
trasig jolle, lagat delar av inredning, fixat frysen, fixat vattenläcka
och jo, vi har hunnit med några drinkar på fördäck också. F
Lena Löfling, är medlem i SWEA sedan flytten till Hong Kong 2015,
sedan Singapore 2020 och nu SWEA Global. Från och med våren 2023
rapporterar hon till Forum från sin långsegling tillsammans med maken Peter
på katamaranen Greta 3.
Peter lagar jolle
FAKTA:
Båten: Fountaine Pajot Lipari 41
Båtens namn: Greta 3 (våra två Volkswagenbussar
som tog oss runt i Europa hette Greta 1 och Greta 2)
Vi: Lena och Peter Löfling
Följ resan på Instagram:
greta3sailing
MMSI: 265045830 (för dem som vill ”stalka” oss via
någon AIS-app)
Drinktime
Lena putsar stål
44 45

Aktiv SWEA-höst på Rivieran
AV CATHARINA STANG • SWEA RIVIERAN
SWEA Rivieran har haft ett fullspäckat höstprogram.
Här är bilder från några av avdelningens aktiviteter.
WEBBINARIER FRÅN SWEA INTERNATIONAL
SWEA Live!
Webbinarier december 2024 – februari 2025
3 oktober – Vinnarna i höstens bouletävling.
Från vänster: Gittan Robertson,
Angelica Mårtenson och Anna Tholozan
26 september – Höstens aktiviteter inleddes med
traditionsenlig brunch som denna gång även blev ett
tillfälle att fira SWEAs 45-årsjubileum.
SWEA International arrangerar flera livesända event varje månad
med spännande föreläsare. Vi erbjuder ett brett utbud av ämnen
med allt från boktips och författarpresentationer till föreläsningar
med kända personligheter, hälsa och välbefinnande, karriär och
arbetsliv, konst, teknikverktyg med mera.
Många föreläsningar arrangeras i samarbete med SWEA Internationals
intressegrupper, SWEA Art, SWEA Skriver och SWEA Läser,
samt SWEA Professional.
Har du idéer om ämnen och
föreläsare till kommande webbinarier,
eller är du intresserad av att
vara med och skapa våra program?
Kontakta Marianne Lunde:
webbinarier@swea.org
3 oktober – Sweor samlade till lunch efter besök i Haut de Cagnes
i samband med aktiviteten “Visa din by”.
December 2024
3 december kl 19.00
Möt Cecilia Borglin, generalsekreterare i Svenskar i
Världen – SVIV – utlandssvenskarnas röst i Sverige
Välkommen till en nyttig uppdatering av viktiga frågor för
många av oss som bor i utlandet samt flera av oss som
återvänder till Sverige.
Anmäl dig här – https://forms.gle/5m4kESi61nHz8Rcq5
Mingel i samband med Lise Tamms besök
på SWEA Rivieran.
Januari 2025
16 januari kl 19.00
SWEA Art – ”Monoprint, handtryck”
Anmälningslänk meddelas senare – håll utkik på
webbsidan SWEA Live!
Februari
12 februari kl 19.00
SWEA Skriver
Cecilia Borglin
24 oktober – Ärtsoppa med punch och pannkaka med sylt och grädde,
men framför allt ett intressant föredrag från Årets Svenska Kvinna
Lise Tamm. SWEA Rivieran hade turen att fånga henne precis innan
hon tillträdde sin nya tjänst som generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.
Även partners var inbjudna till detta tillfälle som lockade totalt
29 personer.
20 februari kl 19.00
SWEA Läser – ”Bokhandlarträff”
Anmälningslänk meddelas senare – håll utkik på
webbsidan SWEA Live!
Om du vill prenumerera
på vårt program mejla till:
webbinarier@swea.org
13 november – SWEA Rivierans sekreterare och vice AO,
Annika Stjernberg arrangerade besöket på nyöppnade FAMM
(Femmes Artistes du Musée de Mougins) i Mougins. Museet
visar ett hundratal verk av mer än 80 kvinnliga konstnärer
46
från hela världen: från impressionism till nutid.
47

AV CARINA MIDDENDORF • SWEA BERLIN
Innan jag flyttade till Hamburg 1996 kände jag bara till
centralstationen, där jag bytt tåg under ungdomens tågluff,
Hagenbecks djurpark som Evert Taube sjöng om i Möte i
monsunen och syndens näste Reeperbahn, som min mormor
varnade för. Det tog ett tag innan vi blev vänner, Hamburg och
jag, men idag är vi oskiljaktiga!
SWEA ÄR DEN STÖRSTA IDEELLA
SVERIGEFRÄMJANDE ORGANISATIONEN
UTANFÖR SVERIGE
EN GATA
ANGELA OSWALD
ARMIN SMAILOVIC
Om man bara tar sig några hundra meter österut från centralstationen
kommer man till Lange Reihe. Där finns det massor av
restauranger, caféer och små originella affärer, men kedjorna Starbucks
och H&M får man leta förgäves efter. Om du börjar närmast
Hauptbahnhof, på Lange Reihe 2, kan du äta en god och prisvärd
thailändsk/vietnamesisk lunch på An An. Längst ner på gatan, på
Lange Reihe 93, kan du avsluta med en fika på Café Gnosa som
har de mest häpnadsväckande tårtor
och olika varje gång! Om du inte
vill dricka kaffe kan du förstås också
ta ett glas vin. Mellan dessa två nedslag
hittar du en extremt välsorterad
symaskinsaffär, Hamburger Nähmaschinenhaus
på Lange Reihe 61
och butiken Blendwerk på nummer
73. På den senare säljs ramar, bilder,
kort av alla sorter och vackra papper,
anteckningsböcker och annat i
den kategorin. Om du vill köpa med
dig en souvenir ska du titta in på The
Art of Hamburg på Lange Reihe 48,
eller kanske på Kaufhaus Hamburg på
nummer 70. Där finns det allehanda
souvenirer tillverkade i Hamburg av konstnärer och kreativa som
hör hemma här.
LITTERATUR/KULTUR
Som Forums bokrecensent måste jag förstås tipsa om Literaturhaus
Hamburg, som ligger alldeles bredvid den lilla sjön Alster, på
Schwanenwik 38. Där bjuds det förutom på böcker från husets egen
bokhandel Samtleben och
mat & dryck på Literaturhaus
Café även på författarläsningar,
workshops och
mycket annat som har med
litteratur att göra. Villan
i senklassicistisk stil från
1860-talet har varit hem för
litteraturen sedan 1989.
På Thalia Theater mitt i
stan kan man se litteratur på
scen. Teatern har bland annat
satt upp det mest klassiska man kan tänka sig – Johann Wolfgang
von Goethes Faust I & II. Det tar åtta timmar om man vill se
båda, men det är det värt! De sätter även upp verk av moderna och
nu levande författare, som till exempel Nino Haraitschwili från
Georgien. Hennes Det åttonde livet (till Brilka) och Bristen på ljus
har man kunnat se på scen. Båda romanerna är för övrigt översatta
till svenska av Ebba Högström och utgivna av förlaget It-lit.
NATUR
Hamburg är Tysklands näst
största stad och regionen har
nästan två miljoner invånare. Med
en befolkningstäthet på 2 530
personer per kvadratkilometer
kan man tro att det inte är särskilt
grönt, men det stämmer inte
alls! Det finns gott om parker och
grönområden, och den centrala
parken Planten und Blomen är
generöst tilltagen. Närheten till
vattnet, floden Elbe och den ovan
nämnda sjön Alster ger staden
sin speciella flair. Själv bor jag sju kilometer från Alster, men har
min egen lilla badsjö precis runt hörnet. Ostende Naturfreibad är
en naturlig sjö med alla bekvämligheter man kan tänka sig runt
om: omklädningsrum, toalett, dusch och kiosk med både glass och
pommes frites. Mellan maj och september får man för ett litet inträde
tillgång till allt detta, samt simma hur länge man vill. Jag har
ett årskort och en egen nyckel till anläggningen, vilket betyder att
jag inte behöver bry mig om det är öppet eller ej. Jag får simma året
runt och det gör jag också. Att jag inte kan duscha eller köpa glass
på hösten och vintern stör mig inte alls. Under corona-tiden lärde
jag mig till och med att njuta av att bada året runt. Men när isen
lägger sig, då pausar jag! F
OM FÖRFATTAREN:
Carina Middendorf älskar att läsa, simma och sy.
Hon bor i Tyskland sedan 1993 och undervisar i
svenska på sitt eget företag Svenska Intensiv,
www.svenskaintensiv.de. Hon har även gett ut två
läroböcker och är sedan 2018 medförfattare till Den
svenska språkkalendern på Buske Verlag. När det blir
tid över skriver hon gärna om litteratur på sin egen
blogg Punktslut – Bokblogg.
CARINA MIDDENDORF
ILLUSTRATIONER AV LENA OLSSON • SWEA STOCKHOLM
Vara vardeord
VÄRLDSVID VÄNSKAP
GLOBAL KOMPETENS
LOKALT STÖD
Var vision
ATT VARA DET SJÄLVKLARA
NÄTVERKET FÖR SVENSKTALANDE
KVINNOR UTOMLANDS
Vart syfte
ATT FRÄMJA SVENSK KULTUR, SVENSKA
TRADITIONER OCH DET SVENSKA
SPRÅKET I VÄRLDEN
www.swea.org
48 Vill du tipsa om dina smultronställen? Hör av dig till editor@swea.org
49