Fåglar i Jämtland Härjedalen n2 2024

Årgång 44 - Nr 2 2024 - Årsrapport för Ånnsjöns fågelstation
1

Fåglar i Jämtland - Härjedalen
ISSN: 0282-4760
Fåglar i Jämtland - Härjedalen utges av Jämtlands
läns ornitologiska förening (JORF) och utkommer
med 2 nummer per år. Något nummer kan också
presenteras digitalt på hemsida och Facebooksida.
Vill du bidra med material till nästa nummer
av tidningen? Skicka text och bilder till redaktören
Redaktör: Andreas Eriksson
eriksson79@gmail.com
Jämtlands läns ornitologiska Förening (JORF)
är en regional förening till BirdLife Sverige och
verkar för fågelskydd, fågelforskning samt fågelskådning
i Jämtlands län.
Föreningen Ånnsjöns Fågelstation
äger och driver en forskningsstation för fågelforskning
och miljöövervakning i Jämtlandsfjällen
i samarbete med JORF.
Medlemsavgift år 2025:
Privatperson 150 kr
Organisation 500 kr
Innehåll
Adress: Jämtlands läns Ornitologiska Förening
c/o Ulla Falkdalen
Frösö-Berge 110
832 96 Frösön
E-post: info@jorf.se
Hemsida: www.jorf.se
Facebook: Jämtlands läns ornitologiska förening
Swish: 123 053 36 53
Medlemsavgift år 2025: 200 kr
(ungdomar 80 kr). Familjemedlem och stöd 50 kr
(ej tidskrift). Medlem blir du genom att betala in
avgiften på plusgiro 86 03 09-4. Eller swish till
123 053 36 53 Du blir därmed även medlem i Bird-
Life Sverige.
Adress: Ånnsjöns Fågelstation (1 juni-31aug)
Handöl 563
83771 Duved
E-post: info@annsjon.org
Hemsida: www.annsjon.org
Facebook: Lake Ånnsjön Bird Observatory
Plusgiro: 85 45 51-9
Swish: 123 563 11 22
Omslagsbild: Fjällripa Foto: Sixten Lindblom
• Att göra samma sak om och om igen... sida 3
• Fjällrutter vid Ånnsjöns fågelstation 2024 sida 4
• Projekt Jaktfalk 2024 sida 6
• Inventering av dubbelbeckasin 2024 sida 8
• Myrfågelinventeringen 2024 sida 13
• Ringmärkningen 2024 sida 14
• Kungsörn och Jaktfalk i Härjedalen 2024 sida 17
Att göra samma sak om och om igen…
Thomas Holmberg
Ånnsjöns fågelstation har i sommar genomfört sin
37:e säsong. Vi startade 1988 med ringmärkning i
Handölsdeltat. Året därpå utvidgade vi ringmärkningen
till att också omfatta deltalandskapet i
Handöl och lade till ett nytt projekt – myrfågelinventeringen.
Sedan följde ett småfågelholkprojekt
och fjällhedsinventeringar under åren som följde.
Allt detta hade som syfte att följa vad som händer
med fågellivet i ett längre tidsperspektiv. Ju längre,
desto bättre. Det spelar egentligen inte så stor
roll hur man gör det. Det viktiga är att man gör
på samma sätt varje år. Det är den typen av undersökningar
som ger insikter om vad som händer
med enskilda arter och med den biologiska mångfalden.
Det ger insikter om vad miljögifter, skogsbruk,
jordbruk, fiske och klimatförändringar har
för effekter i naturen. Just detta att räkna och
undersöka på samma sätt varje år ger en kunskap
som är svår att få på annat sätt. Det kan kännas
enformigt och långtråkigt ibland. För varje enskilt
år får vi allt mindre ny kunskap, men samtidigt
blir värdet av observationsdata större ju längre vi
håller på. När vi inventerar en viss myr för 37:e
gången är sannolikheten låg att vi kommer att se
något som vi inte sett förut.
Inventeringsdata är bara början. Att koppla en
påvisad förändring till en viss orsak är ofta svårt
och kräver att man, särskilt när det gäller flyttande
fåglar, samlar in data även från annat håll. Ser
vi samma förändring också i andra delar av Sverige?
Och har det skett några miljöförändringar i
övervintringsområdet eller på viktiga rastplatser
under vägen?
Ett exempel är storspoven, som enligt våra undersökningar
ökat påtagligt i vårt undersökningsområde
de senaste trettio åren. Enligt rikstäckande
undersökningar har den i stället minskat. Men
våra storspovar häckar på myrar, medan de flesta
storspovar i övriga Sverige häckar på åkermark.
Talltitan är en art som missgynnas av dagens skogsbruk
Foto: Thomas Holmberg
Man behöver inte vara jättesmart för att inse att
det kanske är där förklaringen finns. Oftast är det
inte så enkelt.
Vissa av våra projekt har varit av engångskaraktär.
För ett antal år sedan startade vi kvadratruteinventeringar.
Vi räknade fåglarna i en bestämd
ruta på exakt en kvadratkilometer. Vi har data
från många sådana rutor, både i skogsmark och
från fjällheden. Kanske är det nu dags att göra om
inventeringarna av de kvadratrutorna. Vi kan inte
följa någon kontinuerlig utveckling, men vi kan se
om det skett någon förändring sedan sist vi räknade
rutan. Särskilt intressant vore det att upprepa
inventeringarna i rutor i skogslandet. Det händer
mycket i skogen och tyvärr är det mesta negativt.
Våra Ånnsjöprojekt är i hög grad ett lagarbete, där
mångas insatser behövs. Redan nu planerar vi för
verksamheten sommaren 2025. Juni är månaden
då de flesta inventeringsprojekt görs och under
juli-augusti sker ringmärkning. Hör av dig om du
är intresserad. Vi har plats för alla, oberoende av
kunskapsnivå.
• Årets fågelskådare 2024 sida 18
• Inventering sida 19
• Projekt "Kattuggla Jämtland" har startat! sida 22
• Friluftsliv med fåglar sida 23
• Rapport från Ringmärkarmöte på Naturhistoriska Riksmuseet sida 23
Skådargrupp för daglediga Om det finns intresse för en grupp för pensionärer och andra dag-
lediga som kan göra skådarpromenader tillsammans eller fågelresor inom landet
(eller Norden?) går det bra att anmäla intresse för uppstart för en sådan grupp. Skriv till
info@jorf.se
• Aktiviteter under våren 2025 sida 24
2 3

Fjällrutter vid Ånnsjöns fågelstation
Erik Jonsson
Endast en lappsparv sågs i år - tangerat bottenrekord Foto: Thomas Holmberg
Handölan från Tjallingvägen på väg upp till Bunnerfjällen Foto: Erik Jonsson
Fjällrutterna i Ånnsjö- och Storlienfjällen inventerades
i år för tjugofemte året i följd! I år genomfördes
samtliga 15 rutter under perioden 16/6 – 27/6.
Som vanligt varierade vädret, men överlag var det
förhållandevis blåsigt under flera av rutterna vilket
kan påverka hur många fåglar som hörs.
Antalet rovfåglar var hyfsat inom det normala för
de senaste åren med till exempel vardera en kungsörn
och tornfalk, medan stenfalk uteblev och
endast tre fjällvråkar noterades vilket är under
snittet. Däremot sågs det två sparvhökar och två
fiskgjusar, av vilka totalsumman genom åren nu
ligger på fyra respektive fem. 13 fjällabbar sågs,
vilket är inom det normala.
Något överraskande uteblev dalripa helt från protokollen
i år vilket bara har hänt en gång tidigare.
Dock sågs åtminstone tre dalripor i Bunnerfjällen
utanför inventeringarna. Ännu mer överraskande
var att småspov uteblev, vilket var första gången
någonsin. För tredje året i rad uteblev även smalnäbbad
simsnäppa tråkigt nog. Arten har en fortsatt
nedåtgående trend, precis som lappsparv, av
vilken det endast sågs en fågel i år vilket är tangerat
lägsta notering någonsin. Karaktärsarter som
fjällpipare, fjällripa, gök, ljungpipare, lövsångare,
kärrsnäppa, ringtrast, stenskvätta, större strandpipare
och ängspiplärka noterades alla i normala
antal. Årets vanligaste arter var i tur och ordning
ängspiplärka, ljungpipare och lövsångare.
Arter som överraskade var bland annat två sädesärlor,
fyra skrattmåsar som det tidigare bara setts
en individ av, och inventeringsseriens första större
korsnäbb noterades på en av rutterna i Storlien!
Ett varmt tack riktas till inventerarna Roger Eskilsson,
Erik Jonsson, Mats Jonsson, Ulrika Frick,
Mia Wallin, Barbro Björkman och Per Björkman.
Tack riktas även till Länsstyrelsen för ekonomiskt
stöd
Solen går ner över dubbelbeckasinspelplatsen - spelet
kan börja! Foto: Erik Jonsson
Inventera en kvadrakilometerruta i sommar!
Erik Jonsson under inventering i Storlienfjällen
Foto: Mats Jonsson
2025 planerar vi att upprepa inventeringen av kvadrakilometerrutor. Det är snart tjugo år sedan
vi gjorde de inventeringarna senast. Det ska bli mycket intressant att se vad som hänt med fågel-
livet sedan dess. Det är en mycket enkel inventering. Den tar bara 1,5-3 timmar att genomföra
och det finns många rutor att välja på, både på kalfjället och i skogslandet och allt däremellan.
Anmäl ditt intresse redan nu till info@annsjon.org
4 5

Ung jaktfalk i Jämtlandsfjällen. Foto: Lars Falkdalen Lindahl
Projekt Jaktfalk 2024
Ulla Falkdalen
I Jämtlands- och Härjedalsfjällen kontrollerades
totalt 57 kända jaktfalkterritorier under häckningssäsongen
2024. Av dem var 20 revir besatta
av jaktfalk, och 11 par lyckades med häckningen,
så 2024 kan betecknas som ett medelgott år åtminstone
i Jämtland medan Härjedalen tyvärr
bara hade en lyckad häckning. Totalt noterades 32
ungar i länet som helhet, vilket ger medelvärdet
2,91 ungar per lyckad häckning och 1,6 ungar per
etablerat par.
Det hade varit intressant att veta populationstäthet
och föryngring hos ripa i olika delar av länet,
men det har ännu inte varit möjligt att få ut sådana
uppgifter från de ripinventeringar som genomförts.
Särskilt intressant hade det varit med kunskap
om hur det står till med fjällripan, då de kan
vara det viktigaste bytet för jaktfalkar i vissa revir.
I Norrbotten kontrollerades 50 gamla kända häcklokaler
enligt Bert-Ove Lindström. Inom undersökningsområdet
blev det tio lyckade häckningar
och 26 jaktfalkungar. I Västerbotten lyckades sju
par få fram 16 ungar i år, enligt Christian Emilsson.
I Dalarna fick jaktfalkarna i Njupeskär tre ungar i
år enligt vår medarbetare Alf Nordin. (Fig 1)
Den 30 - 31 oktober 2024 hölls i Steinkjer, Norge
en konferens kallad GYRCOP Gyrfalcon Research
Coordination som finansieras av The Nordic Board
for Wildlife Research. Ytterligare två möten är planerade
de närmaste två åren, ett i Sverige och ett
på Island. I Steinkjer samlades 18 representanter
från olika jaktfalkprojekt och forskningsinstitutioner
och ytterligare sex deltagare anslöt via videolänk
från Norge, Finland, Island och Alaska.
Syftet är bland annat att redovisa de resultat vi hittills
kommit fram till genom olika undersökningar
och diskutera fortsatt forskning och möjligheter
till samarbeten. Det är viktigt att fortsätta våra
långtidsstudier av jaktfalkrevir, och hur ripor och
jaktfalkar påverkas av klimatförändringen. Vi vet
fortfarande inte så mycket om hur långt de adulta
jaktfalkarna rör sig under året och vilken föda
de lever på utom häckningsperioden. Jaktfalkens
diet under perioden då ungar finns i boet har studerats
bl.a med bokameror på tolv bon i Tröndelag
perioden 2018–2023. Resultat visade att andelen
ripor var 81%. 16 % gick inte att artbestämma
och skulle kräva genomgång av bytesrester, vilket
inte gjordes. Övriga byten som kunde identifieras
Deltagare i GYRCOP-mötet i Steinkjer: Annabel Slettenhaar,
Børje Cato Moen, Frédéric Barraquand,
Kenneth Johansen, Eivind Flittie Kleiven, Navinder
Singh, Christian Emilsson, Ulla Falkdalen, Ólafur
Nielsen, Berth Ove Lindström, Arve Østlyngen, Karl
Otto Jacobsen, Ella Hambesson, Tomas Bergström,
Torgeir Nygård, Rolf Terje Kroglund, Erlend Birkeland
Nilsen och Jan Eivind Østnes.
var morkulla, rödbena, småspov, ljungpipare och
ungar av fiskmås, sjöorre, smågnagare och enstaka
tättingar. På Island är andelen ripa ca 72 %.
Där ligger flera jaktfalkrevir kustnära, varför även
havsfåglar, exempelvis lunnefåglar ingår i dieten.
Detta innebär dock stor fara för fågelinfluensa.
Den isländska jaktfalkpopulationen har närmast
kraschat de senaste åren. Olafur Nielsen som har
gedigen kunskap om jaktfalk, uppmuntrade oss
alla att om möjligt samla in bytesrester, spybollar,
fjädrar och även fotografera de olika jaktfalkindividerna.
Det kan gå att skilja på olika individer pga
skillnader i ansiktsteckning och fjädrar. Fenologidata
är också viktigt att sammanställa. När äggläggning
skett går lätt att räkna ut genom att studera
jaktfalkungarnas fjäderdräkt. En ny fotoguide
för åldersbestämning av jaktfalkungar har nyligen
gjorts av Börje Cato Moen. Att vi använder oss av
samma terminologi i de olika projekten är också
viktigt. Ett kapitel om terminologi och övriga kapitel
ur boken Applied raptor ecology: essentials
from Gyrfalcon research kan laddas ned från Peregrine
Funds hemsida. I boken finns också bra bilder
för åldersbestämning. Föredragen var lärorika
och det var stimulerande att träffa alla gamla och
nya ”kollegor” inom jaktfalkforskningen.
För jaktfalkinventeringarna i Jämtlands län behövs
fler ideella fältarbetare! Du som tänkt göra
en fjälltur i slutet av mars eller under de två första
veckorna i april, kan göra en viktig insats genom
att spana efter jaktfalkar i lämpliga klippbranter.
De besatta reviren ska också besökas i juni för att
kontrollera om jaktfalkparen lyckats få fram ungar.
Hör av dig till Ulla Falkdalen,
e-post gyrfalco@gmail.com .
Tack!
Varmt tack till alla som hjälpt till under 2024! För
ekonomiskt stöd tackar vi Alvins Fond, Naturvårdsverket,
Optilon AB, BirdLife Sverige! Stort
tack också till Tomas Bergström Länsstyrelsen i
Jämtlands län!
2023 Kollade Par Häckning Ungar
Norrbotten 50 ~20 11 30
Västerbotten 45 5 2 6
Jämtland 55 9 5 10
Dalarna 1 1 0 0
Sverige 151 ~35 18 46
2024 Kollade Par Häckning Ungar
Norrbotten 50 ~20 10 26
Västerbotten 53 10 7 16
Jämtland 57 20 11 32
Dalarna 1 1 1 3
Sverige 161 ~51 29 77
Fig 1. Resultat jaktfalkinventering i Sverige åren 2023 och 2024
6 7

Inventering av dubbelbeckasin 2024
Peter Bahlenberg
Datum Lek Nymärkningar Kontroller Varav honor
2024-0524 VARG 9 1 2
KODL 13 0 1
2024-05-25 SADL 4 2 0
LAP 7 1 1
TJAL 25 3 3+1
LGT 0 0 0
2024-05-26 SKU1 20 4 8+1
SKU2 26 6 2
2024-05-27 DÖRR 9 0 0
ULLÅ 3 0 0
2024-06-01 SKU3 6 1 2
TOTAL 122 18 21
Roeland Bom och Ben Rousseau förbereder en cykelexpedition till den legendariska leken vid Tjallingen.
Foto Peter Bahlenberg
Dubbelbeckasininventeringen började i år redan
första helgen i maj då Johan Råghall och undertecknad
i strålande solsken skidade runt till tio
spelplatser och placerade ut några av JORFs ljudboxar.
Detta var en del i ett nytt projekt som dels
handlar om inventering genom ljudinspelning,
dels om inventering med hjälp av drönare. Nytt
var också ett samarbete med Skistar för att kartlägga
beckasinernas rörelser runt spelplatsen på
Getvalen i Åre, precis där företaget vill bygga en
ny skidlift. Merparten av fältarbetet gjorde vi dock
i slutet av maj, tillsammans med forskargruppen
från Lund med omnejd.
Nätfångst
Vädret var för ovanlighetens skull strålande även
i slutet av maj, och nätfångsten kunde därmed
genomföras utan avbrott för regniga och blåsiga
nätter. Vi fångade totalt 140 dubbelbeckasiner vilket
är den bästa årssiffran hittills! Av dessa var 18
fåglar kontroller från tidigare år, och vi fick tillbaka
13 accelerometer-loggar från tidigare år: en
från 2021, fyra från 2022, och åtta från 2023. Vi
satte ut 20 nya accelerometer-loggar, varav flera
på fåglar som redan haft en logger och vi därmed
bör ha större chans att återse igen. Återfyndet
från 2021 gjordes i Åre (SADL-leken) av en fågel
som var märkt på Laptentjakke i Handölsdalen,
och är det mest långväga återfyndet hittills (ca 45
km) mellan de lekar vi har fångat dubbelbeckasiner
på.
Ljudboxar
JORFs väderskyddade och batteridrivna ljudinspelningsenheter,
eller ”ljudboxar”, sattes upp på
tio platser. Syftet var framför allt att få veta när
dubbelbeckasinerna faktiskt anländer till spelplatserna
i Jämtland. Även om vi bara låter ljudboxarna
spela in ljud under natten så blir det
under tre veckor många timmar ljudfiler att gå
igenom, och för att förenkla denna hantering använder
vi den analysmodell som Cornell-universitetet
i USA utvecklat för att känna igen fågelläten.
Sedan förra året (2023) är den också tränad på att
känna igen dubbelbeckasinens läte. På så sätt kan
vi relativt snabbt skanna alla ljudfilerna och få en
uppfattning om hur många strofer som spelats in
varje natt på varje inventerad lek. Analysmodellen
är dock inte helt perfekt och ibland tolkas andra
ljud, inklusive regndropp och trastars pladder,
som dubbelbeckasinläten. Vi gör därför stickprov
och kontrollerar resultatet manuellt, i synnerhet
när det gäller den första spelstrofen för säsongen!
Tabell 1. Antal fångade dubbelbeckasiner på spelplatser i västra Jämtland 2024, uppdelat på nymärkningar
och kontroller, samt totala antalet honor av alla fångade individer.
I Figur 1 ser vi att på spelplatsen SADL på östra
Åreskutan spelades de första stroferna in 9 maj,
och intensiteten ökade fram till 15-16 maj för att
sedan plana ut på en hög nivå. Man kan tänka sig
att det var några få hanar som var på plats tidigt,
men kring den 15 maj var leken i någon mening
fulltalig. Den jämnstora VARG-leken visar ett liknande
mönster, med start en natt senare. Den lilla
leken LGT (Lill-Getryggen) hade faktiskt en enda,
och manuellt bekräftad, spelstrof redan 6 maj,
men sedan dröjde det några nätter innan det var
ett mer regelbundet spel på denna lek. Som synes
8 9
i diagrammet är intensiteten betydligt lägre än på
de två ovan nämnda lekarna. Sporadiskt kan man
också tro att leken i Ullådalen var, men här beror
de låga siffrorna åtminstone delvis på att vi inte
visste exakt var spelplatsen var när vi satte upp
ljudboxen så den hamnade kanske 250 m fel. Nästa
år kommer vi att få en bättre bild av både ankomstdatum
och intensitet på denna spelplats.
På de två stora spelplatserna på Skurdalshöjden
var spelet igång redan 5 maj, alltså samma dag som
ljudboxarna sattes upp. Vi kan därför inte veta om
Figur 1. Antal automatiskt detekterade dubbelbeckasinstrofer per natt för fyra utvalda spelplatser. Notera
att den vertikala axeln (antal strofer) visas i logaritmisk skala

Roeland Bom håller en dubbelbeckasin från Skurdalshöjden
som precis fått en av Sissels GPS-enheter
monterad på sin rygg. Foto: Åke Lindström
spelet startade denna natt eller redan varit igång
i en eller flera nätter. Att vi har spelande dubbelbeckasiner
i Jämtland redan första veckan i maj
får sägas vara en överraskning. Från återfångade
ljusloggar har vi sett att beckasinerna vanligen
kommer tillbaka till Jämtland omkring 10–12 maj,
men kanske var det högtrycksbetonade vädret tidigt
i maj denna säsong gynnsamt och skyndade
på fåglarnas sista etapp från södra och mellersta
Sverige till häckningsområdet? Årets resultat ger
mersmak och vi ska definitivt fortsätta med denna
form av inventeringen i fler säsonger.
En av JORFs ljudboxar uppsatt i en björk vid Vargtjärnsleken.
Foto: Peter Bahlenberg
En annan del av ljudinspelningsprojektet är att
kartlägga enstaka spelplatser i mer detalj genom
att placera ut flera mikrofoner kopplade till en
flerkanalig inspelare, och med hjälp av tidsförskjutningar
mellan inspelade ljud räkna ut från
vilken plats på leken strofen kom. Tanken är att
automatiskt kunna skapa en bild av alla spelrevir
på leken. Detta skulle kunna skapa nya möjligheter
att studera dynamiken på leken, men också att
räkna hur många hanar som spelar utan att stöta
upp fåglarna. Jag är också intresserad av att undersöka
om det går att identifiera individer på rösten.
Kanske skulle vi då kunna följa individers rörelse
mellan olika spelplatser som övervakas med ljudboxar,
utan att behöva vara på plats och fånga fåglarna?
Detta delprojekt är under utveckling och
kommer att provas i fält nästa säsong.
Drönarinventering –
potential och utmaningar
Under årets fältarbete genomförde vi pilotförsök
med att använda drönare utrustade med värmekamera
för att utvärdera dess potential för inventering
av dubbelbeckasin. Syftet var att undersöka
om tekniken kan komplettera traditionella metoder
genom att täcka större områden med mindre
risk att missa fåglar och samtidigt minska behovet
av personalkrävande fältarbete.
Trots en del logistiska hinder, inklusive ett sent
återbud från en professionell drönarpilot, kunde vi
genomföra tester med hjälp av lokala fågelskådare
med rätt erfarenhet och tillstånd. Vid flygningar
över kända spelplatser kunde vi med värmekameran
identifiera dubbelbeckasiner som tydliga
värmeprickar på upp till 40 meters höjd. Ju högre
man flyger desto större yta kan man täcka, men
flyger man för högt syns inte fåglarna på bilderna.
Lovande nog visade också fåglarna begränsad reaktion
på drönaren; de pausade spelet och smög
undan, för att sedan återuppta spelet så snart drönaren
flugit vidare.
Testerna bekräftade att drönartekniken har potential
att identifiera spelplatser och enskilda fåglar,
och kalfjället i maj bör normalt sett ha stora
temperaturkontraster mellan fåglar och omgivning.
Vi noterade dock utmaningar när vädret var
så bra som i år och kvällssolen värmt upp gräs och
bladverk. Det ska dock kunna hanteras med optimering
av färgskalor och kontrast i bildmaterialet
så att det kan analyseras automatisk med lämplig
mjukvara.
Johan Råghall på väg upp mot spelplatsen i Ullådalen den 4 maj tillsammans med ett gäng vanliga skidåkare.
Foto: Peter Bahlenberg
Nästa steg blir att utveckla metoden ytterligare,
bland annat genom att programmera rutter för
mer systematiska flygningar och utvärdera hur
stora områden som nuvarande drönare i praktiken
kan kartlägga på en natt i vår tillämpning. Med rätt
justeringar och bättre förståelse för tekniken ser
jag drönarinventering som ett lovande komplement
till andra inventeringsmetoder.
Samarbete med Skistar och Sweco
Fågelstationen inledde under 2024 ett samarbete
med Skistar och Sweco för att undersöka hur planerna
på en ny skidlift vid spelplatsen SADL kan
påverka dubbelbeckasinerna. Projektet finansierades
av Skistar, som bekostade sex GPS-enheter
från en polsk tillverkare. Dessa monterades på fyra
hanar vid SADL och två i Ullådalen för att samla
in detaljerade data om fåglarnas rörelser under
häckningssäsongen.
10 11
GPS-enheterna, som fästs på fåglarnas ryggar med
hjälp av specialdesignade selar, var försedda med
solpaneler för batteriladdning och radiosändare
för att skicka positioner via mobilnätet. För att
minimera risken för påverkan på fåglarna, i synnerhet
under den långa höstflytten till Afrika, konstruerades
selarna så att de skulle lossna efter 2–3
månader. Detta åstadkoms med hjälp av gummiband
som bryts ned av solljus. Trots att enheterna
är större än de accelerometer-loggar vi vanligtvis
använder, observerades inga uppenbara negativa
effekter på de märkta fåglarna under sommaren.
Data från enheterna visar att fåglarna vid SADL
höll sig mycket nära spelplatsen under hela juni,
men i juli började de fyra individerna att röra sig
längre bort och successivt tillbringa kortare tid
på leken varje natt. I slutet av juli och början av
augusti flyttade två hanar bort från Getvalen. En
individ flyttade västerut till Dörrshöjden, till ett
område nära en tidigare känd spelplats, och den
andra flyttade först till Sösjöfjällen, ca sex mil rakt
norr om Åre och sedan till ett fält precis norr om
Järpen. En av fåglarna från Ullådalen uppehöll sig
långa perioder på vallfälten nära Åresjön, och gjorde
nattliga utflykter till myrmarker 5–10 km rakt
söderut. Intressant nog identifierades också en
möjlig ny spelplats i Ullådalen, cirka två kilometer
väster om den nu kända, som givetvis ska undersökas
närmare nästa säsong.

En av de sex GPS-enheterna som vi använde på dubbelbeckasiner
på Åreskutan. Foto: Peter Bahlenberg
Utvärdering av GPS-teknik i fler områden
Utöver de sex GPS-enheter som Skistar finansierade
för studier på Åreskutan, hade även Sissel
Sjöberg från Lund med sig GPS-enheter från en
annan tillverkare. Dessa användes i Storlien för att
vidare utvärdera tekniken och gav också många
spännande resultat. Försöket ledde bland annat
till upptäckten av två nya spelplatser, vilka bekräftades
vid besök i början av juni. Den bristfälliga
täckningen i mobilnätet i gränsfjällen ledde till
en del frustration då det ibland gick många veckor
innan vi fick nya positioner från vissa sändare.
GPS-mottagaren fungerar dock ändå, så när fågeln
åter kommer till områden med bra mobiltäckning
laddas all data upp.
GPS-enheterna kan återanvändas under flera säsonger,
förutsatt att de hittas efter att de lossnat
från sin första bärare. Ett exempel på detta är en
enhet från Storlien, som lossnade på ett fält i Östergötland
i samband med att fågeln påbörjade sin
höstflyttning – och nu har återfunnits! Samtliga
GPS-enheter köptes dessutom med ett prisvärt avtal
som inkluderar ersättningsenheter vid förlust
eller funktionsfel. Därmed kommer lika många enheter
att kunna användas även under nästa säsong.
GPS-studierna har givit värdefull, och helt unik, information
om dubbelbeckasinernas rörelsemönster
under häckningssäsongen och identifierat områden
runt själva spelplatsen som är av betydelse
för beckasinerna. Vi hoppas genom detta kunna
göra en bra bedömning av hur planerna på en ny
skidlift kan påverka populationen.
Tack
Medel för ljudutrustning, drönarhyra, och tillhörande
omkostnader erhölls från Petra Lundbergs
Stiftelse. De sex GPS-enheterna på Åreskutans spelplatser
bekostades av Skistar genom Lars Lifvendahl.
Sissel Sjöbergs forskning finansierades av European
Research Council starting grant 101078349.
Stort tack till alla årets medhjälpare: August Alvtegen
(Sweco), Jesper Andersson, Anders Aspholm
(Skistar), Tomas Bergström, Roeland Bom, Johan
Bäckman, Anna‐Carin Bäckman, Raymond Klaassen,
Michał Korniluk, Åke Lindström, Johan Nyqvist
(Sweco), Ben Rousseau, Johan Råghall, Brett
Sandercock, Sissel Sjöberg, och Marta Witkowska.
Sist men inte minst ett särskilt och varmt tack
till Elinor Wiklund och Peter Jonsson på Enaforsholms
kursgård!
JORF planerar att göra medlemsutskick via mejl, exempelvis med programpunkter samt annan
information. Lämna därför gärna din mejladress till JORF, om du inte har gjort det, via mejladressen
info@jorf.se. Din mejladress kommer hanteras av ett begränsat antal personer och
endast i syfte att göra utskicken.
Myrfågelinventeringen 2024
Thomas Holmberg
Åsvallmyren vid StorlienFoto: Thomas Holmberg
Vår traditionella myrfågelinventering, som startade
1989, genomfördes som vanligt under första
halvan av juni. I år inventerades Lomtjärnsmyren,
Klockamyren, Storklockbäcken, Halsenmossen,
Nätaflon, Snasadolparna och Åsvallmyren. Områdets
karaktärsarter som rödbena, grönbena,
gluttsnäppa, småspov och storspov noterades
i ungefär samma utsträckning som tidigare år.
Dvärgmåsen fortsätter att vara årsviss även om
det verkar vara dåligt med häckningsframgången.
Glädjande var att fyra simsnäppor noterades. Den
smalnäbbade simsnäppan är en art som minskat
kraftigt under senare år och den är inte ens årsviss
på myrinventeringarna. Det gjordes också en
del intressanta observationer utanför den standardiserade
myrfågelinventeringen. Våren präglades
av lång och ihållande värme under senare
delen av maj och det gjorde att det dök upp några
sydliga arter som inte är årsvissa vid Ånnsjön. I
Lagunen vid Ånn sågs både snatterand och småfläckig
sumphöna och i Handöl hade vi under flera
dagar en spelande kornknarr.
I årets myrfågelinventering deltog Brita Kjellberg,
Daniel Hedenbo, Thomas Holmberg och Ulla Falkdalen.
Tack till Birdlife Sverige för ekonomiskt
stöd
12 13

Ringmärkningen 2024
Thomas Holmberg
Ringmärkning av fåglar vid Ånnsjöns fågelstation
började 1988, samma år som fågelstationen
startade sin verksamhet. Den huvudsakliga ringmärkningsverksamheten
sker i lövskogen längs
Handölan i Handöl. Under många år har vi dessutom
ringmärkt fåglar i deltaområdet där Enan
och Handölan rinner ut i Ånnsjön. Fåglarna fångas
med nät under juli och augusti. Därutöver bedriver
vi ringmärkning av dubbelbeckasiner och de
småfåglar som häckar i småfågelholkarna i Handöl
(huvudsakligen svartvit flugsnappare, talgoxe och
blåmes).
Ringmärkningsaktiviteten har varierat under åren
och styrs främst av tillgången på kompetent ringmärkarpersonal.
Att fånga fåglar i nät och ringmärka
kräver kunskaper, erfarenheter och gott
handlag. Vi har de senaste åren haft svårt att få tillräckligt
med personal för ringmärkning, men förra
året blev ett uppsving när en grupp fransmän besökte
oss under tre veckor för att ringmärka fåglar.
I år satsade vi på att rekrytera ytterligare personal
och lyckades täcka upp nästan hela säsongen
juli-augusti med en lagom blandning av erfarna
ringmärkare och assistenter som kom för att lära
sig mera och kanske återkomma som ringmärkare
nästa säsong.
Kroppsruggnning. Ung bofink som nyligen påbörjat
sin kroppsruggning. Man ser en rad av nya fjädrar
på sidan av kroppen. De är fortfarande små och
man måste blåsa på kroppssidan för att kunna se
dem. Det är kanske bara några veckor sedan den
lämnade boet vilket innebär att den med stor sannolikhet
är kläckt här i närheten. Genom att dela
in kroppsruggningen i olika stadier är det möjligt
att säga på ett ungefär hur många veckor gammal
fågeln är. Foto: Thomas Holmberg
Glada ringmärkarteamet Gabriel Axelsson och Linnéa
Bodlund Haglund vid fågelstationen. Foto Ulla
Falkdalen
Totalt ringmärktes 1128 fåglar i år. Vanligaste art
var lövsångare med 228 märkta. Därefter kom i tur
och ordning grönsiska (158), bergfink (129) och,
lite förvånande, dubbelbeckasin med 122 märkta.
Detta torde vara svenskt rekord och hör förstås
ihop med det dubbelbeckasinprojekt som stationen
bedriver tillsammans med Lunds universitet.
Anmärkningsvärt var att vi bara fångade åtta gråsiskor.
Från år 2000 har vi märkt ca 38 000 fåglar
och där kommer gråsiskan på en tredjeplats med
sammanlagt 3700 märkta. Både gråsiskan och
grönsiskan är kända för att uppvisa stora variationer
i förekomst och vi tror inte att årets siffra är
uttryck för någon allmän minskning av gråsiskor.
En art som tydligt minskat i ett längre perspektiv
är lövsångaren. Visserligen är den fortfarande
vanlig men från 2007 ser man en tydlig nedgång i
förekomsten. Förekomsten har dock stabiliserats,
men på en betydligt lägre nivå än tidigare. Arter
som ökat är gärdsmyg och gransångare.
Av en ringmärkare krävs inte bara att hen ska kunna
artbestämma de fåglar som fångas, utan också,
de flesta fall, kunna könsbestämma och åldersbestämma
den fångade fågeln , dvs säga om det är en
årsunge eller äldre fågel.
Vingpenneruggning. Den här lövsångaren som är minst ett år gammal har nyligt påbörjat sin vingpenneruggning.
Man ser två nya fjädrar som växer fram mitt på vingen. Fjädrarna till vänster är armpennor
och fjädrarna till höger är handpennor. Praktiskt taget alla tättingar som ruggar sina vingpennor börjar
med att byta ut de inre handpennorna. Efterhand fortsätter de att byta ut handpennorna inifrån och ut. I
början kan en lövsångare fälla två eller tre på en gång men sedan brukar de bara fälla en i taget, alltid i
tur och ordning. Efter att fågel har fällt en fjäder kan det ta några dagar innan den nya fjädern kommer
fram. Hur vet man då att den inte fällt fler fjädrar, där man kanske inte ser de nya fjädrarna än? Räkna
fjädrarna till höger om de växande fjädrarna. De är de gamla, ännu inte ruggade handpennorna. I det här
fallet är de sju eller egentligen åtta, men den yttersta kortare handpennan brukar inte räknas vid ruggningsundersökningar.
De långa handpennorna är alltid nio hos tättingar. I det här fallet ser vi två växande
inre handpennor och sju gamla, ännu inte fällda handpennor. Alltså finns inga ytterligare dolda små eller
tappade handpennor. Återstår att titta på armpennorna, dvs fjädrarna till vänster om de växande handpennorna.
Armpennorna hos tättingar är alltid sex. Så är fallet även hos den här lövsångaren. Alltså har
den inte börjar rugga sina armpennor än. Till vänster om armpennorna, närmast kroppen finns även tre
tertialer. De är olika långa och har också en annorlunda form än armpennorna. De kan ibland vara svåra
att skilja från armpennorna.
Det här med att undersöka ruggningen verkar kanske lite krångligt och kan ofta också vara det, även för
en som är van. Men träning ger färdighet och det är det som år så fascinerande med fågelskådning och
fågelforskning. Man kan ständigt utvecklas och lära sig nya saker! Foto: Thomas Holmberg
14 15

Rast vid ringmärkarboden. Thomas Holmberg, Zoé Desailloud och David Gustafsson. Foto: Ulla Falkdalen
Det händer att vi får frågan om man inte vet allt
om fåglars flyttning redan så att ringmärkning är
onödig. Det är sant att vi känner till var flertalet
svenska fåglar tillbringar vintern. Enstaka undantag
finns fortfarande, bland annat är blåhakens
vinterkvarter ännu okända.
Men att hantera en fågel i handen ger fler forskningsmöjligheter
än att bara sätta på en ring. Hos
de flesta fågelarter kan man urskilja om den fågel
man håller i handen är en av årets ungfåglar eller
en fågel som är minst ett år gammal. Proportionerna
mellan unga och gamla fåglar ger en bild av hur
årets häckningar lyckats. Hos många arter byter
ungarna sina kroppsfjädrar veckorna efter att de
lämnat boet. Unga rödhakar, blåhakar och flugsnappare
ser helt annorlunda ut än de vuxna fåglar
när de lämnat boet. Genom att registrera hur långt
ungfågeln kommit i sin ruggning kan man avgöra
om den är kläckt i närheten eller redan hunnit flytta
en längre sträcka. Det är en värdefull uppgift när
man studerar fåglars flyttning.
Med fågeln i handen kan man också studera vingpenneruggningen.
Alla småfåglar byter normalt
vingpennor en gång per år. När en fjäder vuxit
färdigt är det en död struktur ungefär som våra
naglar. Fjädern slits rent mekaniskt men blir också
skör och spröd genom solljusets inverkan. Att byta
fjädrar, rugga, är en tids- och energikrävande process
som de flesta småfåglar försöker hinna med
efter häckningen, men före flyttningen. Sommarens
tidsschema är pressat och forskningen visar
hur fåglarna på olika sätt anpassar sin ruggning
för att hinna bli klara innan det är dags att dra söderut.
Ett sätt att snabba på processen är att byta
många fjädrar samtidigt. Men då måste man äta
mer samtidigt som flygförmågan blir nedsatt om
flera vingfjädrar fälls på samma gång. Det är inga
lätta avvägningar fåglarna måste göra!
I årets ringmärkning deltog Eva Åkesson, Maud
Ygge, Zoé Desailloud, Caroline Sjöström, Carol
Loukkola, David Gustavsson, Seppo Lämpilampi,
Ulla Falkdalen, Thomas Holmberg, Gabriel Axelsson,
Linnea Bodlund-Haglund, Johan Tengholm,
Johanna Ström, Elisabeth Marklund och Roger Jonasson.
Zoé Desailloud gjorde åtta veckors praktik på fågelstationen
som en del av en utbildning i naturvård
och naturskydd, vid ett utbildningscentrum
i de franska Alperna. Det var värdefullt att ha en
person som stod för kontinuiteten vid personalbyten.
Zoé gjorde också en liten fågelguide på engelska
och svenska som kommer att sättas upp längs
fågelleden i Ånn.
Kungsörn och jaktfalk i Härjedalen 2024
Bengt Warensjö
Förutsättningarna för vårens kommande häckningsförsök
har för speciellt de här två arterna
mycket med väder och vind att göra. De är normalt
tillbaka i sina häckningsrevir redan i februari-mars
och vid lämplig väderlek uppvisa det vi kallar för
spelflykt. En misstanke om boplats är tveklöst att
få. Eftersom paret ofta har flera alternativ att välja
emellan kan man dock aldrig vara helt säker.
Snön lade sig tidigt och första veckan i januari blev
svinkall med flera nätter under -30 grader i västra
Härjedalen. Kylan fortsatte under februari samtidigt
som snötäcket växte rejält. Vid månadsskiftet
kom i alla fall ett omslag till lite mildare. I det
läget var snödjupet rekordstort. En förhoppning
fanns nu att smågnagarna efter fjolårets krasch
fick chansen att återhämta sig skyddade som de
var under snön. Det skulle i så fall medföra bättre
förutsättningar för våra rovfåglar.
2024 års inventering i västra och mellersta Härjedalen
jämte södra Jämtland omfattade 28 kungsörnrevir
av ett trettiotal kända . I härjedalsfjällen
kontrollerades nio jaktfalksrevir.
Kungsörn
Hur gick det då för kungsörnarna? Betydligt fler
besatta revir hittades i år än förra året. Födotillgången
när häckningen inleds är en avgörande
faktor om det är lönt att fortsätta. Smågnagarna
uteblev, dåligt med ripor och skogshöns, jag är inte
säker hur stammen av skogsharar var ? Men när
stapelfödan tryter avbryts av naturliga skäl alla
försök.
En av årets ringmärkta Kungsörnsungar.
Foto: Börje Dahlen
16 17
Varje år upptäcker man något ovanligt i samband
med inventeringarna. I ett besatt revir förra året
rasade halva boet ned och resterna efter äggen låg
på marken. Paret reparerade ändå lite senare men
misslyckad häckning var ett faktum. I år vid mitt
besök hade paret byggt ett nytt bo långt ute på en
kal gren alldeles intill (se bild) men inte fullföljt det
helt. Paret insåg kanske att boet inte skulle klara
väder och vind. Ett alternativbo någon km därifrån
blev i stället valt och en lyckad häckning inleddes.
Resultat: Inventerade kungsörnrevir 28, besatta
15, häckande par 8, lyckade 5, misslyckade 3. Antal
ungar 5, ringmärkta 2. Dubbelkull 0.
Jaktfalk
Enligt ripinventerare har fortfarande ripstammarna
låga populationer och är ojämnt fördelade i
fjällområdet. Jaktfalkarna är väldigt beroende av
ripor i sitt födoval särskilt vintertid och i början
av häckningssäsongen, då hannen skall visa upp
sin jaktförmåga för honan. Dåligt med mat, dåligt
med häckningar. En norsk inventerare i intilliggande
Tröndelag hade visserligen några fler lyckade
häckningar men då med endast en unge i varje.
Resultat: Inventerade jaktfalkrevir 9, besatta revir
4 varav endast 1 blev lyckad med 3 ungar. Ingen
blev ringmärkt.
Till slut ett stort tack till alla som bidragit med inventeringsinsatser
och rapporter.
På mittenbilden syns det gamla boet som till hälften rasade ner 2023.
Högra bilden visar det nya boet som byggdes långt ut på grenen under
2024. Foto: Bengt Warensjö

Årets fågelskådare Sixten Lindblom med sin nya tubkikare. Foto Mikaela Lindholm
Årets fågelskådare 2024!
Ulla Falkdalen
Myrinventering vid Snasadolparna Foto : Daniel Hedenbo
Inventering
Daniel Hedenbo
Under årets Falsterbo Bird Show utsågs vår egen
Sixten Lindblom välförtjänt till Årets Fågelskådare!
Sixten har växt upp med ett stort fågelintresse
och har suttit som ungdomsrepresentant i JORF:s
styrelse sedan 2021. Han engagerar sig mycket i
föreningens programverksamhet och hjälper gärna
till med artbestämning av knepiga fågelbilder i
JORF:s facebookgrupp. Sedan 2024 ingår han även
i BirdLife Sveriges ungdomskommitté.
Sixten är viktig både i vår ringmärkningsverksamhet
och i rovfågelprojekten, speciellt för kungsörn
och jaktfalk. På vintern åker han långa sträckor på
skidor och inventerar jaktfalkrevir i Jämtlandsfjällen
och på sommaren kan ha gå till fots samma
sträckor för att kontrollera om det blivit några
ungar. Han är också en väldigt skicklig fältornitolog
och fågelfotograf och har vid flera tillfällen hållit
bildvisning på JORF:s inneträffar.
BirdLife Sveriges ordförande Kjell Carlsson delade
den 1 september ut priset till Sixten, som blev
mycket överraskad och glad. Priset blev en Kowa
T-55A. en fin tubkikare som inte är tyngre än att
han kan bära med sig den upp på fjället.
Bara en gång tidigare har en ornitolog från Jämtland
fått pris av SOF-BirdLife Sverige på Falsterbo
Bird Show. Det var Pontus Wennesjö som 2013
utsågs till ”Årets Fågelskådare”. Debora Arlt från
Uppland blev ”Årets Silvertärna” 2024.
Dags att förnya medlemsskapet i Föreningen Ånnsjöns Fågelstation,
swisha 150kr till 123 563 11 22 eller betala till postgiro 854551-9.
Ditt stöd är viktigt för fågelstationen!
Att inventera fåglar kan innebära en mängd olika
förutsättningar och situationer. En gnistrande
kall midvinterdag, en ljum sommarkväll eller en
dimmig och ruggig höstdag. Många inventeringar
utförs under våren eller sommaren men de kan
även äga rum under andra tider på året beroende
på syfte. Svårighetsgraden och arbetsinsatsen kan
också variera enormt. Allt från inventeringar som
tar en eller flera dagar till de som är avklarade på
en halvtimma. En del inventeringar kan, eller rentav
syftar till att skötas hemifrån medan andra kan
innebära besök på sällan besökta, avlägsna platser.
Hur en inventering organiseras kan också skilja sig
enormt. Det kan vara en helt egen undersökning
av vilka fåglar som finns i ett speciellt område,
exempelvis din trädgård, eller ett internationellt
evenemang med deltagare världen över. Men målet
brukar vara detsamma: att få mer information
om fåglarnas förehavanden och att ha kul, i ett meningsfullt
syfte.
Intrycket kan också vara att det för att inventera
krävs att vara väldigt erfaren och kunna alla fågelarter
som ens i teorin kan förekomma i området.
Men så är det inte! Vissa inventeringar är helt fokuserade
på vissa artgrupper, eller enskilda arter,
exempelvis gäss och hackspettar. Andra syftar till
att räkna alla arter som observeras men då räcker
det ofta att ha koll på de arter som normalt förekommer
i området. Och om det är vintertid så är
den listan ganska kort. Dessutom finns det alltid
fåglar som undgår artbestämning, exempelvis genom
att de observeras kort eller under oväntade
omständigheter. Så det finns kort och gott inventeringar
för alla, oavsett erfarenhet eller kunskapsnivå.
Vissa inventeringar går väldigt lätt att göra i samband
med ”vanlig” fågelskådning och behöver därmed
inte bli särskilt betungande, exempelvis att ta
ett besök vid en lokal sjö i maj och räkna sjöfågel,
eller att ta en längre vinterpromenad som får bli
en vinterpunktrutt. Det går också att inventera tillsammans
i grupp och därmed göra det till en gemensam
aktivitet.
18 19

En brant, skogsbeklädd ravin längs en standardrutt.
Foto: Daniel Hedenbo
Syften med inventeringar
Det finns många goda skäl att inventera. Ett väldigt
bra skäl är att det kombinerar nytta och nöje.
Inventeringar kan vara till nytta på många sätt: fågelskydd,
bevarande av hotade arter, övervakning
av populationstrender etc. Inventeringar som är
en del av större evenemang, exempelvis Vinterfåglar
in på knuten och EuroBirdwatch, kan också
hjälpa till att sprida fågelintresset.
En annan viktig sak är att det förstås ska vara kul,
vilket det kan vara på flera sätt. Dels ger inventeringen
en meningsfullhet genom att den ger nytta.
Sedan medför det ofta intressanta upptäckter i
samband med inventeringen. Det kan vara ett nytt
smultronställe, en ny häckande art i din trädgård
eller kanske rentav en raritet. Dessutom är det
roligt att kunna jämföra resultaten från inventeringar
mellan olika tillfällen och år. Inom större
inventeringsprojekt sker också sammanställningar
av resultaten över tid. Svensk fågeltaxering ger
exempelvis varje år ut en årsrapport, som skickas
ut till de som deltar i något av deras inventeringsprogram.
Artspecifika inventeringsprojekt kan också vara
väldigt spännande. Även om det kan vara rätt kärva
yttre förhållanden att åka ut efter ugglor, kungsörn
eller hackspettar i mars. Men ibland går det
att avhjälpa genom att sätta ut så kallade ljudboxar.
Ljudboxen kan ställas in för att spela in ljud under
vissa tidsintervall, därefter kan inspelningarna
kollas igenom i lugn och ro hemma i värmen när
boxen är inhämtad igen.
Det går också att inventera under årstider när det
kanske annars känns rätt trögt med fågelskådandet.
Exempelvis under midvintern eller hösten. Då
kan det fungera som en bra morot att ändå bege
sig ut i naturen. Svensk fågeltaxerings vinterpunktrutter
är ett exempel, där huvudinventeringsperioden
är runt jul/nyår. Så det går exempelvis att
göra inventeringen till nyårsdagens insats för årslistan.
Mitt inventerande
Själv är jag engagerad i ett flertal olika inventeringsprojekt,
utspridda över olika delar av året.
Både nationella och regionala projekt, främst i
olika delar av Jämtland. En personlig favorit är
standardrutterna, som i Jämtland framför allt inventeras
under juni. Standardrutterna samordnas
av Svensk fågeltaxering och består av att man inventerar
en 2 x 2 km kvadrat, genom att gå längs
med linjerna på kompasskurs. Rutorna är utlagda
med 2.5 mils mellanrum över hela Sverige, oberoende
av miljö, vilket gör det till ett väldigt bra
stickprov av de svenska fågelpopulationerna. Denna
inventeringsform ger tillfälle att besöka olika
miljöer och platser, dit man förmodligen annars
aldrig hade satt sin fot. Jag tycker också att det är
trevligt att inventera samma standardrutter under
flera år i följd.
Vidsträckta myrar i Jämtlandsfjällen, startpunkten
för en standardrutt. ( samma rutt som föregående
bild) Foto: Daniel Hedenbo
En annan inventeringsform från svensk fågeltaxering
är nattrutterna där man lyssnar efter nattaktiva
fåglar under 5 minuter vardera på 20 punkter.
Detta sker varje år en gång vardera i mars, april
och juni. Under körsträckan mellan punkterna
räknas samtidigt däggdjur. Ett dåligt uggleår kan
inventeringarna i mars och april kännas väldigt
tysta och ödsliga. Samtidigt ger det också en spänning
och ovisshet kring vad som kommer att höras
just denna natt, och i juni kan chansen finnas att
höra ovanligare nattaktiva arter.
En inventeringsform som kan vara riktigt, riktigt
kylig är att spana efter kungsörnsrevir. Särskilt eftersom
att det gäller att stå rätt stilla ett flertal timmar
samtidigt som det gärna ska blåsa litegrann
för att örnarna ska vara aktiva. Men belöningen är
att få se kungsörnarna majestätiskt glida omkring
vilket gör att det ofta känns värt besväret.
Svensk fågeltaxering (Lunds universitet)
Ånnsjöns fågelstation
20 21
JORF
Vinterfåglar in på knuten
(BirdLife Sverige)
EuroBirdwatch
Kungsörnsinventering en kall marsdag. Foto: Daniel Hedenbo
Jag har också använt ljudboxar för inventering av
exempelvis ugglor och hackspettar i Jämtland. Vilket
är en bra metod för inventering av arter som
kräver en del flyt för att notera. Då kan man istället
för att vara ute och frysa själv längre perioder
sätta upp en ljudbox som spelar in ljud en längre
tid på en plats. Det kräver förvisso att man kikar
igenom sonogram för ljudfilerna i efterhand, vilket
tar en del tid i åtagande, men det kan förläggas till
exempelvis dagar med dåligt väder när det ändå
inte är så passande väder för inventering.
Olika nationella inventeringsprogram för miljöövervakning.Standardrutter,
vinterfågelrutter, nattrutter, sjöfågelrutter
m.m. https://www.fageltaxering.lu.se/inventera
Myr- och fjällinventeringar primärt, vid Ånnsjön samt
kringliggande fjäll- och myrmarker.
Olika artprojekt (exempelvis kungsörn, berguv, falkar),
inventeringar inför exploateringsärenden m.m.
Nationell räkningshelg i skiftet januari/februari. Rapportera
vad som syns på fågelbordet. Nationell sammanställning
varje år: https://vinterfaglar.se/
Europeisk fågelräkning första helgen i oktober varje år.
Många evenemang arrangeras i Sverige men var och en
kan också på egen hand notera vilka fåglar som ses under
helgen och rapportera på artportalen

Projekt "Kattuggla Jämtland" har startat!
Thomas Holmberg
Friluftsliv med fåglar
Daniel Hedenbo
Den 19-20 oktober arrangerade Bird Life Sverige
en konferens i Örebro, benämnd ”Friluftsliv med
fåglar”, där undertecknad deltog som representant
för JORF. Syftet med konferensen var att samla
personer från olika delar av Sverige för erfarenhetsutbyte
och diskussioner kring arbete med att
nå ungdomar och andra grupper som är underrepresenterade
i fågelskådarleden. Bland annat fick
vi höra om exempel på framgångsrikt ungdomsarbete
från andra regionalföreningar, samt lyckade
integrationsinsatser från Örebro naturskola.
Ett ämne som togs upp är det så kallade Fritidskortet.
Fritidskortet är en satsning av regeringen som
planeras att lanseras under hösten 2025. Fritidskortet
kan beskrivas som en friskvårdscheck
till barn och ungdomar i Sverige, som kan användas
för finansiering av aktiviteter, utrustning etc.
Tanken är att ideella föreningar och organisationer
ska kunna ansluta sig till ett register, där aktiviteter
ska kunna kopplas till Fritidskortet. Riksdagen
har ännu inte beslutat om Fritidskortet, som har
varit ute på remiss, så hur den slutgiltiga utformningen
blir är inte klar i nuläget. Bird Life Sverige
kommer oavsett ha en egen satsning på ungdomar
under 2025.
Under söndagsmorgonen gjordes en kortare exkursion
till det närliggande Osets naturreservat.
Oset har under de senaste decennierna restaurerats
till att bli ett väldigt värdefullt våtmarksområde
på gångavstånd från centrala Örebro. Området
har därmed blivit ett väldigt populärt besöksmål
för både fågelskådare och allmänhet. Under utflykten
sågs bland annat ägretthäger och smådopping.
Jag tyckte att det var en givande helg innehållande
många samtal med nya och gamla bekantskaper.
Många svårigheter är likartade mellan olika föreningar
vilket gör det väldigt intressant att höra
exempel på olika arbetssätt. Samtidigt som det
förstås också finns skillnader mellan olika delar av
Sverige, exempelvis gällande avstånd, kollektivtrafik
och förekomst av lokalföreningar. Gemensamt
är svårigheterna att nå ungdomar och väcka intresset
för natur och fåglar samt att få ihop ledare
som kan ansvara för aktiviteter.
Rapport från Ringmärkarmöte på Naturhistoriska Riksmuseet
Hur vanlig är kattugglan i Jämtland? Det ska vi försöka ta reda på! Foto: Thomas Holmberg
Thomas Holmberg
Mycket talar för att kattugglan har gått om pärlugglan
som Sveriges vanligaste uggla. Men hur är
det med kattuggleförekomsten i Jämtland? Enstaka
rapporter finns både av ropande ugglor och enstaka
häckningar. För att få en bättre uppfattning
om förekomsten och utvecklingen har jag startat
ett kattuggleprojekt och från i år finns 10 kattuggleholkar
uppsatta på platser där kattuggla har rapporterats.
De flesta rapporter kommer från Indalsälvens
dalgång. Det kan bero på att där bor många
människor som kan rapportera förekomsten eller
på att kattugglor trivs bäst i det området. Kanske
är det både och, för det finns forskning som visar
att kattugglan gärna söker sig till bebodda trakter.
Tio holkar är inte mycket till projekt, men det går
att utöka. Tror du eller vet du att det finns kattugglor
där du bor, hör gärna av dig. Jag sätter gärna
upp en holk hos dig också.
Uppsättning av kattuggleholk på Frösön.
Foto: Ulla Falkdalen
Helgen 23–24 november 2024 var det ringmärkarmöte
i Stockholm. Dessa möten, som hålls vartannat
år, är till för att ringmärkare ska kunna träffas
och utbyta erfarenheter. Mötet inleddes med att
ringmärkningscentralens chef, Thord Fransson,
gav en beskrivning av svensk ringmärkning under
de senaste trettiofem åren. I medeltal märks ungefär
300 tusen fåglar per år i Sverige, men tendensen
är något minskande och 2023 märktes bara
266 tusen fåglar i Sverige. Trolig orsak är att antalet
fåglar minskat på grund av att det blivit sämre
med insekter. Efter Thords övergripande redogörelse
följde redovisningar av olika lokala projekt.
Per Aspenberg från Gävle berättade om tobisgrisslorna
som häckar i trälådor på Eggegrund,
en ö i Gävlebukten. Tommy Järås från Göteborg
har koll på hur det går för de pilgrimsfalkar som
häckar i Sverige. Många av dem är avkomma efter
buruppfödda fåglar som planterats ut under flera
år. Lövsångaren, som är Sveriges vanligaste fågel,
minskar sedan flera år. Bland annat syns det i ringmärkningsdata
från Sundre på Gotland. Genom
att registrera kroppsruggningsstadiet på unga
lövsångare vet man vilka som kläckts på Gotland.
Då har man konstaterat att de lokala lövsångarna
har haft en sämre reproduktion på senare år. På
Nidingens fågelstation utanför Göteborg har man
färgmärkt silltrutar sedan 2012 och har kunnat
följa flyttningen till Spanien och norra Afrika i detalj.
Vilda fåglars ålder kan svårligen studeras på
annat sätt än genom ringmärkning. Några nya åldersrekord
presenterades av Thord Fransson. Sveriges
äldsta ringmärkta fågel är en sillgrissla som
blev 49 år. En kungsörn blev 36 år, vilket också är
en aktningsvärd ålder för en vild fågel.
Det här var några axplock från det digra programmet,
som lockat 80 ringmärkare från hela Sverige.
Från Ånnsjöns fågelstation station deltog, förutom
undertecknad, Peter Bahlenberg och Ulla
Falkdalen.
22 23

Aktiviteter under våren 2025
Mer information kommer senare på JORF:s hemsida www.jorf.se och facebooksidor. Vid samåkning
fördelas bränslekostnaden (20 kr/mil) mellan passagerarna i respektive bil, medan chauffören står för
bilen.
• Vintervandring i Krokom 18 januari 10.00
Samling vid Brovägen 6. Info: Daniel Hedenbo, 070-365 72 62
• Vinterfåglar inpå knuten 24–27 januari.
Nationell fågelbordsräkning. Räkna fåglarna på fågelbordet och rapportera in till vinterfaglar.se
• JORF Årsmöte 8 februari 13.00
Plats: Mötesplats Prästgatan 58, Östersund.
Efteråt visar Ulla Falkdalen och Thomas Holmberg bilder från sin resa till Frankrike oktober 2024.
• Uggleutflykt en kväll i mars.
Arrangeras en marskväll med bra väder. Information om dag och samlingsplats läggs ut på JORF:s
hemsida och Facebook innan. Observera att det kan bli med kort varsel då dag bestäms efter
väderutsikterna. Info Kristofer Holmsten 070-548 29 34
• Fågeltornskampen 3 maj
Västra tornet i Tysjöarna, norra sjön. 05:00 - 13:00. Öppet för alla att under dagen komma på besök.
Info Christer Pålsson 070-648 59 70
• Fågeltornskampen 3 maj
Sikåstornet 05:00 - 13:00 Info Tor Persson 070-686 96 23.
• Fågelskådningens dag 4 maj.
Samling vid Lillsjön, Tullingsås kl 08:00. Info Tor Persson 070-686 96 23
• Fågelskådningens dag 4 maj
Södra fågeltornet Ändsjön kl 07.00 Info: Anne Siivola 076-019 21 37
• Ånnsjödagen 7 juni
Kl 07.00 – 11.00 Fågelskådning längs leden i Ånn. Kl 13. Årsmöte i Föreningen Ånnsjöns Fågelstation
i Handöl. Kl 14.00-17.00 Öppet hus på fågelstationen. Middag kan förbokas på Enaforsholm av var
och en. Möjlighet att besöka en spelplats för dubbelbeckasiner senare på kvällen.
Riporna
JORF:s tjejgrupp Riporna ordnar egna fågelutflykter.
Kontaktpersoner: Elisabeth Marklund 076-039 49 92 och Eva Johansson 070-522 25 63.
• 11 maj Morgonutflykt till Sikåstornet.
Samåkning från Östersundstravet kl 06.00
• 26 maj Kvällsutflykt till Mussjön, Offerdal.
Samåkning från Östersundstravet kl 18.00. Obs! Ca 2 km stig att gå genom skogen till sjön.
Fler utflykter kan tillkomma, håll utkik på facebook och hemsida. Eftersom att det ibland sker med kort
varsel håller vi på att bygga upp en mailgrupp. Om du vill vara med i den, meddela din mail till
suchaosd@gmail.com Gärna även telefonnummer. Dina uppgifter kommer endast att användas för info
om Riporna. Kvinnor i alla åldrar och olika fågelskådarbakgrund är välkomna! Kom gärna med egna
förslag på utflykter.
24