Aktivt skogsbruk nr 4 2024

# 4 / 2024

SKOGSBRUK

Två härliga

hantverk

från skogen

Skogsägaren som hittat

tillbaka till rötterna

Skogen – en motpol till

det snabba samhället

Juridiken att hålla koll på!

Den svenska

skogsägaren

Trenderna, möjligheterna och framtiden

Aktivt Skogsbruk

20

FOTO Pernilla Wåhlin Norén FOTO Lasse Arvidson

FOTO Annsofie Öhman

4

36

Innehåll #4 /24

4

På

14

18

20

24

27

30

32

36

besök hos Lotta som förvaltar en

gård tillsammans med 12 släktingar.

Just nu i din skog.

Vem är den svenska skogsägaren?

Oavsett mål ger aktiv skötsel bästa resultatet,

säger Sydvedaren Anders Gustavsson.

Rättigheter och skyldigheter för dig som

äger skog.

Framtidens skogsägare.

Juridiken det är bra att ha koll på.

Glögg med skogens smaker.

Hantverk från skogen.

I detta nummer

FOTO epicureanfolk

Vår svenska skog

32

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig

fullservice till skogsägare i södra Sverige.

Företaget har omkring 125 anställda och

omsätter varje år cirka 4,3 miljarder kronor.

Den årliga anskaffningen av virke uppgår

till cirka 5,3 miljoner kubikmeter. Sydved ägs

av Stora Enso och Ahlstrom. Sydved är certifierad

mot FSC® (C015573) och PEFC (PEFC/05-22-109).

Ansvarig utgivare

Daniel Fellenius, Sydved

Redaktör

Annsofie Öhman, Sydved

Projektledare

Sanna Casson

Art director

Thomas Rissveds

Produktion

Confetti

Tryck

Ruter

Omslagsfoto

Lasse Arvidson

Post till redaktionen skickas till

Aktivt Skogsbruk

Sydved

Box 626

551 18 Jönköping

E-post: aktivtskogsbruk@sydved.se

Telefon: 01046-38 000

Följ oss gärna på Instagram och Facebook @sydved

sydved.se

Över 300 000 svenskar har förmånen

men också ansvaret att bruka

och förvalta ”vår” svenska skog.

Skogens betydelse för Sverige som

land vad gäller välfärd, klimat,

arbetstillfällen, rekreation och upplevelser

har på något sätt mejslats

fram till att mer och mer anses vara

allas vår gemensamma egendom.

På gott och ont.

Bland fördelarna är att förståelsen

för skogens betydelse, både

i dag och i framtiden, ökar. Mindre

positivt är ett skogsägarens rättighet

att bruka och förvalta skogen

utifrån sina mål successivt naggas i

kanten av målbilder och personliga

åsikter från dem som inte behöver

axla det personliga ansvaret som

följer den enskilde skogsägaren.

Lika men ändå olika

Men vem är då den typiska svenska

skogsägaren? I det här numret har

vi sammanställt en mängd grundläggande

fakta om skogsägaren. Vi

lyfter också fram både det som kan

förena och skilja skogsägaren utifrån

vad man vill med sin skog. Oavsett

vad man har för mål, så är ändå det

mest väsentliga att skogsägaren tar

aktiva beslut för sin skog. Hur den ska

brukas och vad nästa generation

kan förväntas få ta över.

Ett fysiskt lugn

Vad man vill med sin skog och på

vilket sätt man brukar den formas

också i hög grad av den tid och det

samhället vi föds in i. De första 20

åren i en människas liv formar i hög

grad grundläggande värderingar

och beteenden.

Alltså, kan vi förvänta oss skillnader

i hur dagens skogsägare (majoriteten

generation baby boomer)

ser på sitt skogsägande med hur

morgondagens generationer Y, Z

och Alpha förväntas utforma sina

skogar? Följ med på vår trendspaning.

Påtagligt är att man redan

nu ser trender om att skogen med

sitt fysiska lugn, utan möjlighet att

påskynda, får större betydelse i vår

alltmer snabba digitala vardag.

Rötterna

Som en tydlig länk mellan det historiskt

betydelsefulla kulturarvet och

storstadslivet möter vi Lotta Sunnås

Everaere i skogsägarporträttet. Vi får

följa med henne till de värmländska

skogarna där hon idag bär det

övergripande ansvaret att förvalta

Juhola finngård. Ett kulturarv där

hennes och flera andra familjers

rötter finns rotade.

Vi bjuder även på konkreta tips

om hur skogen i högsta grad kan

bidra till en stämningsfull och smakrik

jul.

En riktigt God Jul och Gott Nytt

skogsår!

Daniel Fellenius

Marknadschef på Sydved

aktivt skogsbruk #4/24 3

Skogsägarporträttet

Tillbaka

till rötterna

4 aktivt skogsbruk #4/24

Lotta Sunnås Everaere

Familj: Make och två söner, 20 och 13 år.

Bor: I Åkersberga utanför Stockholm.

Gör: Företräder Juhola finngård, utanför

Torsby i Värmland. Ett kulturreservat

med omgivande skog. Skriver också på

en bok som utspelar sig i finnskogen

i slutet av 1800-talet.

Omfattning: Hela gården är på totalt

462 hektar, varav 287 hektar är skog.

Skogens karaktär: Gran och tall med

inslag av löv. Gammal skog blandat

med ungskog.

Torsby

Hennes förfäder flyttade från Finland för att leva

och försörja sig i de värmländska skogarna. Idag är

Juhola en av Sveriges bäst bevarade finngårdar.

– Det känns väldigt speciellt att komma hit till mina

rötter, säger Lotta Sunnås Everaere, som är med och

förvaltar gården och den omgivande skogen.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Hon tittar ut genom fönstret och ler.

– Alltså, den här utsikten. Det är inte

mycket som slår den, säger Lotta Sunnås

Everaere.

Eftermiddagsljuset blänker i trädtopparna.

Även om det börjar bli kyligare ute sitter löven

kvar på björkar och lönnar. I horisonten skymtar ett

blånande berg: Rännberget.

Vi befinner oss i Röjdåfors i Värmland i en liten stuga

som Lottas mormor och morfar byggde på 50-talet och

som nu ägs av hennes moster. Här har Lotta tillbringat

mycket tid som barn.

– Då betade kor på skogen runt knuten och man

fick gå dit och hämta mjölk. Jag minns också de mest

fantastiska fikastunderna i granngården då det togs

fram fat fyllda av sju sorters kakor. Men det var inte alltid

enkelt att förstå vad släktingarna sa på sin breda värmländska.

Jag minns att jag fick tolka åt min kompis som

var och hälsade på från Stockholm, skrattar Lotta.

Fem minuter härifrån ligger finngården Juhola. En slingrig

liten skogsväg leder oss förbi steniga betesmarker,

djupa granskogar och en fornlämning med ett inristat

trollkors på.

– Den fanns där för att hålla oknytt borta från gården,

berättar Lotta.

Omgivet av skogsbeklädda höjder ligger den rödmålade

gården, som byggdes på 1740-talet. Här inne

finns rökugnen kvar som värmde upp stugan. Svärtan i

taket är ett minne från den tiden. Runt gårdstunet ligger

också ladugårdar, jordkällare, loftbodar, ett separat

kokhus och en rökbastu bevarad. Här finns också lämningar

av en kvarn och en smedja.

Skogsfinnar

Lottas finska förfäder kom till Värmland under 1600-

talet, de var så kallade skogsfinnar. Under den perioden

flyttade många finnar till skogsområden i mellersta

Sverige, där de försörjde sig genom svedjebruk. Orsaken



Vilket jobb det måste ha

varit att rensa bort all

sten som ligger i rösen

häromkring för att kunna

bruka marken!

till flyttvågen var bland annat brist på lämplig mark att

odla på i de finländska skogarna, samtidigt som det

behövdes arbetskraft i Sverige.

Skogsfinnarna använde bland annat granskog som

odlingsmark i sitt svedjebruk. De fällde träden inom ett

område och lät det torka något år innan de satte fyr på

området. I askan odlade de sedan svedjeråg och rovor.

Odlingen i den näringsrika askan

gav ofta stora skördar.

– Marken här är ganska stening.

Vilket jobb det måste ha varit att

rensa bort all sten som ligger i rösen

häromkring för att kunna bruka den

här marken!, konstaterar Lotta.

När hon var barn var hon inte alls

så imponerad av Juhola.

– Jag förstod inte riktigt varför vi

skulle åka till det här gamla huset. Men ju äldre jag blir ju

mer har den här platsen kommit att betyda för mig. Att

det här är mina rötter är oerhört starkt, säger Lotta.

Byggnaderna är välbevarade och karakteristiska för

en finngård och därför är Juhola numera klassat som

ett kulturreservat. Gården är ett byggnadsminne som

ska underhållas med lämpliga material och metoder för

att bevara så mycket som möjligt av ursprunget.

Ägs av 13 ättlingar

Juhola finngård ägs av 13 personer, som alla är ättlingar

till finnarna som byggde gården under 1700-talet. Förra

året tog Lotta över ansvaret som företrädare efter sin

moster.

– Det är ett större ansvar än jag hade föreställt mig

från början och det är mycket jag inte kan än. Men jag

lär mig efter hand, säger Lotta.

Hela fastigheten består av cirka 462 hektar och då

ingår också 287 hektar skog. Skogen består främst av

tall och gran, men har även inslag av björk och andra

lövträd. Skogsmarken ingår inte i kulturreservatet, men

det förs diskussioner om delar av marken ska skyddas

på något sätt.

– Jag ska ha ett möte med länsstyrelsen och Skogsstyrelsen,

där vi ska gå ut i skogen tillsammans och titta

på beståndet. Naturvärdena är viktiga att skydda, samtidigt

som de ekonomiska värdena också är viktiga för


oss som äger skogen ihop. Det är en balansgång som

kan vara lite av en utmaning, säger Lotta.

De senaste åren har flera avverkningar gjorts i

skogen runtomkring Juhola. Mogen skog har avverkats

och nya friska plantor har planterats.

– Skogen är viktig för att vi ska kunna ta hand om

gården. Den ger ett ekonomiskt tillskott som vi använder

för underhåll, säger Lotta.

Nybörjare på skog

Sedan Lotta tog över som företrädare för Juhola har det

varit mycket att sätta sig in i.

– Jag är lite av en nybörjare på skog, men jag är inte

rädd för att ställa frågor och jag lär mig saker. Jag bollar

mycket med vår virkesköpare Johan Edin från Stora

Enso. Han är en fantastisk resurs.

Johan och Lotta har varit ute i skogen tillsammans för

att titta på vad som behöver göras.

– Det är det bästa sättet att lära sig på, att åka ut och

titta. Den här skogen innehåller så många olika delar,

både fint gallrad tallskog och lite mer gammal, rörig,

men sagolik rumpnisse-skog.

Efter avverkningarna har det varit fokus på markberedning

och plantering och nu gäller det att ta hand om

frötallar så att de inte försvårar återväxten. Vissa delar

av skogen ska också gallras.

– Stora Enso tar hand om all skötsel. Det har varit väldigt

smidigt för oss som är så många som äger skogen

tillsammans, säger Lotta.

Viktigt att se skogen för att förstå den

Lotta bor med sin familj i Åkersberga utanför Stockholm,

men det har blivit en hel del resor till Värmland på

senare tid.

– Jag tycker att det är viktigt med de fysiska mötena

nu i början, att träffas och att se skogen för att förstå

den. Däremot är det smidigt att följa upp saker och ting

Juhola finngård

Finngården Juhola 4 mil nordväst

om Torsby blev Värmlands första

kulturreservat 2001.

Syftet med kulturreservatet är att

bevara ett värdefullt kulturpräglat

landskap, karakteristiskt för den

värmländska finnbygden.

Inom reservatet finns bland annat

en rökugn bevarad som värmde

upp stugan, ett sparat kokhus en

rökbastu och lämningar av en

kvarn och en smedja.

Skogen är viktig för att

vi ska kunna ta hand

om gården. Den ger ett

ekonomiskt tillskott som

vi använder för underhåll.



Lotta är nybörjare på skog, det är mycket att sätta sig in i, men hon är inte rädd att ställa frågor.

Hon får mycket stöttning av Stora Enso.

Gården byggdes på 1740-talet.

Här inne finns rökugnen kvar

som värmde upp stugan.

digitalt och vi har även en digital skogsbruksplan,

där vi får en bra överblick av beståndet, säger

Lotta.

Att fastställa målen med skogen är en process

som får ta lite tid.

– Vi delägare har olika bakgrunder och kan ha

olika synsätt på saker och ting. Det går inte att ta

beslut i en handvändning. Det jag fokuserar på

nu är att ta fram så mycket fakta som möjligt och

därefter kan vi delägare sätta oss ned tillsammans

och göra planer för skogen.

Förutom att få mycket stöd och rådgivning från

virkesköparen på Stora Enso har Lotta också varit

på informationsträffar på banken om generationsskifte

och satt sig in i juridiken. Allt för att få en

bättre inblick i hur man förvaltar en gård.

– Huvudmålet är att vi ska fortsätta att förvalta

gården och marken runtomkring på ett bra sätt.

Det är ett ansvar vi har från våra förfäder och

kommande generationer. Detaljerna kan vi slipa

på. När det gäller skogen tror jag att vi måste hitta

balansen mellan att ha en lönsam skog, men att

visa hänsyn och skydda vissa delar, säger Lotta.

En gång om året träffas delägarna på Juhola.

Då pratar de om vad som är aktuellt att göra på

gården och hur ekonomin ser ut. Sedan skickar

Lotta ut uppdateringar under året för att delägarna

ska få en inblick i vad som händer.

Alla byggnader ska underhållas. De senaste

åren har de bland annat murat om skorstenen,

bytt ut stockar på visthusbodar och uthus, tagit

fram en vacker pärlspont bakom masonitskivor

i boningshuset och satt in nya köksluckor.

– Det handlar mycket om ytunderhåll, säger

Lotta.

Smaker från finnskogen

Gården är inte öppen för besökare, men ibland

görs undantag. Under hösten har Karlstad universitet

anordnat en konferens i samarbete med

länsstyrelsen i Värmland om skogens mångbruk

och då har dörrarna stått öppna i finngården.

Lotta, som har en bakgrund som pralinmakare

har tagit fram en ny pralinkollektion för det

tillfället.

– Jag har gjort praliner med smaker från finnskogen

som hjortron, lingon, blåbär och gran. Jag

har också tagit fram en pralin med rökig whisky


Juhola är klassat som ett

kulturreservat. Gården är ett

byggnadsminne och här finns

spår av historien som ska bevaras.

Vi delägare har olika bakgrunder

och kan ha olika synsätt på saker

och ting. Det går inte att ta beslut

i en handvändning.



som får symbolisera rökstugan, En annan pralin har

smak av kaffe och kardemumma, vilket avspeglar den

gästfrihet som skogsfinnarna visade när de fick besök.

Tidigare drev Lotta ett företag i Åkersberga som

tillverkade praliner, men idag har hon det mer som en

hobby.

– Jag älskar att tillverka praliner och lägga dem i

vackra askar. Det är en kreativ och härlig skapandeprocess,

säger hon.

Älgjakt i Värmland

Lotta bor med man och två söner i Åkersberga och gillar

kontrasten mellan Stockholm och lugnet i Värmland.

Hennes plan är att åka till Värmland oftare med familjen.

– Vi åker längdskidor och det finns jättefina spår här

i närheten. Jag och min man gifte oss på Juhola, han är

från Frankrike och de franska gästerna häpnade av den

här naturen!

Förra året tog Lotta jägarexamen. Under hösten har

hon varit ute på sin första älgjakt.

– Det är ett jättebra och kul sätt att få lära känna

mina släktingar och lokalbefolkningen här. Det kanske

inte är självklart att komma från Stockholm och få vara

med i ett jaktlag i Värmland, Men de har tagit väl hand

om mig och varit så tillmötesgående. Sedan är det nytt

för mig att jaga, men jag älskar att vara i skogen. När

jag går i den värmländska skogen doftar det på ett

visst sätt och det går rakt in i hjärtat.

Jag har gjort praliner med smaker från

finnskogen som hjortron, lingon, blåbär

och gran. Jag har också tagit fram

en pralin med rökig whisky som

får symbolisera rökstugan.


Lotta har tillverkat praliner med smaker

från finnskogen som hjortron, lingon,

blåbär och gran.

Juhola finngård ägs av 13 personer,

som alla är ättlingar till finnarna som

byggde gården under 1700-talet.


Dagarna blir långsamt ljusare och färgerna mildare, mer inbjudande.

Promenaden på knarrande snö blir ännu bättre med löftet om en kopp värmande kaffe.

Almanacka 2025

I Sydveds almanacka 2025 har vi samlat noga utvalda bilder

från svenska skogar och land skap. Almanackan skickas som tack till

skogsägare Sydved har samarbetat med de senaste tre åren.

Vi önskar dig ett riktigt gott 2025!

Så kan

tallen

stå emot

törskate

Törskate är en parasitsvamp

som angriper tallar över hela Sverige,

särskilt i norra delar av landet. En ny

studie från Skogforsk, Umeå universitet

och SLU visar att tallar har en hög ärftlig

förmåga att stå emot törskate, hela 40

procent. Det betyder att det finns goda

möjligheter att utveckla tallar som är mer

motståndskraftiga mot svampen.

Dessutom är sambandet mellan motståndskraft

mot törskate och höjdtillväxt och

vitalitet nästan obefintlig, vilket innebär att

förädling mot bättre motståndskraft kan ske

utan att påverka tallens tillväxt eller vitalitet.

KÄLLA Skogforsk

FOTO Lasse Arvidson


Björken ökar

i ungskogen

Björken är Sveriges tredje vanligaste trädslag. Vårtbjörk

och glasbjörk står tillsammans för omkring 12 procent av den

produktiva skogs marken i Sverige. Där klimatet är lite kallare

dominerar glasbjörken, medan vårtbjörken är ett vanligare inslag

där det är lite varmare. Både den stående volymen och tätheten

i bestånden har ökat i ung skogen de senaste 40 åren i Sverige.

Mest har björken ökat.

KÄLLA Skogforsk

Egen gran

är bäst

FOTO Lasse Arvidson

3 miljoner julgranar lyser upp våra hem i Sverige i december.

Merparten av granarna kommer från Sverige och rödgranen är vanligast,

medan de granar som importeras främst är kungsgran från Danmark.

Kanske du som skogsägare har turen att kunna hugga dig en egen gran?

De närproducerade granarna barrar i regel mindre och är betydligt bättre

för klimatet. Ju färskare gran, desto bättre hållbarhet. Julgranen är törstig,

vattna ofta!

Skogen

binder

metan

Ny forskning visar att skogen

inte bara tar upp koldioxid ur

atmosfären. En ny studie gjord av

forskare vid universiteten i Linköping

och Birmingham visar att

växande skog har en viktig roll när

det gäller att fånga upp och bryta

ner växthusgasen metan.

Forskarna har undersökt träd

i olika klimatzoner: tropisk skog i

Amazonas och Panama, lövskog

i Storbritannien och barrskog i

Sverige. De tropiska skogarna tog

upp mest metan. En orsak till det

kan vara att de mikroorganismer i

trädet som fångar upp metan trivs

bäst i ett varmt och fuktigt klimat.

FOTO Day fotografi

FOTO Stora Enso

KÄLLA Skogen.se


Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Just nu i din skog

Januari, februari och mars

Slutavverkning och gallring

Hur ser det ut i din skog, är det dags att

gallra eller slutavverka i något bestånd?

På blötare marker är det bra att passa på

när det är tjäle i marken.

Jobbar du själv i skogen? Checka av

att du har rätt säkerhetsutrustning, som

till exempel hjälm, skyddsglasögon och

varselkläder.

Stödutfodra i vinter

Kalla vintrar med mycket snö kan viltet ha

svårt att få tag på naturlig föda. Då kan du

hjälpa till genom att stödutfodra. För älg

och rådjur passar det med ensilage, hö,

kvistar och löv. Harar äter gärna grenar

och kvistar från lövträd och till vildsvin

passar det med till exempel spannmål,

majs och potatis.

Börja i tid och fortsätt med utfodringen

hela vintern, viltet vänjer sig vid att det

finns foder. Välj utfodringsplatser som

ligger lite skyddat, gärna i skogsbryn där

de känner sig trygga och inte för nära trafikerade

vägar. På sydved.se får du mer tips

om hur du går till väga.

Styr upp vårens plantering

Hygget är markberett och plantorna är

beställda. Nu är det bara att börja planera

själva arbetshelgen längre fram i vår då

plantorna ska i marken. Boka upp släkten

och gör upp en plan för hur arbetet ska gå

till. Se till att ha koll på redskap som behövs

och själva logistiken för planteringsdagen.

Ett litet hygge kanske man väljer att plantera

själv, medan man lejer bort större

områden.

Generationsskifte?

Dags att lämna över till nästa generation?

Ett generationsskifte är ofta en lång process

som kräver många förberedelser och

god framförhållning för att överlåtelsen

ska fungera så smidigt som möjligt. Prata

med din virkesköpare om du vill ha en

kontakt för rådgivning kring ett ägar- eller

generationsskifte.

Fixa veden!

Vedhantering kräver både kunskap och

planering! Vintertid är bästa perioden för

att fälla träd, då är träden i vila och saven

har dragit sig tillbaka. Veden innehåller

då mindre vatten vilket gör att den torkar

snabbare. Se till att träden kommer hem

till gården, med fyrhjuling eller traktor.

Där kan den ligga fram tills det blir lite

vårvärme i mars, april och det är dags

för kapning och klyvning.


Text Annsofie Öhman

Foto Kerstin Jonsson

Efter varje kraftigt snöfall är

det klokt att ploga vägar som

du vill ha öppna. Bredda tillräckligt,

så att hela vägbanan

är fri från snö. Men ploga inte

för långt ut i vägkanterna.

Finns då risk att man kör lite

för långt ut där snön är lösare,

vilket gör att hjulet kan fastna

i diket.

Lejer du bort snöröjningen på

din skogsbilväg? Då kan det

vara bra att sätta ut snökäppar.

Käpparna bör vara cirka

två meter långa och gärna ha

reflexer.

Var försiktig vid plogning nära

virkestravar och grothögar, så

att inte grus eller sten plogas

in i virket. Glöm inte att ploga

mötesplatser och virkesavlägg.

Ploga och sanda vid behov,

för visst är det kul att kunna

röra sig smidigt på sin skogsfastighet

även under vintermånaderna.

Gör det smidigare

både vid jakt och annat

friluftsliv.

Fixa dina

vintervägar!

Här tipsar vi om vad du kan tänka på för att få

skogsbilvägen i bra vinterskick. Speciellt viktigt

om du planerar en avverkning, men också för

att underlätta för jakt och annat friluftsliv.


Skogsägaren


Grattis, du är en av drygt 300 000 skogsägare

i Sverige! Du förvaltar en ovärderlig resurs som bidrar

till ett hållbart samhälle. Genom att bedriva ett aktivt

skogsbruk med balans mellan produktion och miljö

gynnar du både biologisk mångfald och skapar

ekonomiska värden, både för dig och hela landet.

Foto Lasse Arvidson

Kanske bor du nära skogen eller så sköter du

den på distans, kanske är du ny på skog eller

förbereder dig för att lämna över skogen till

nästa generation?

Du kan välja många vägar för att sköta

och utveckla din skog. De flesta ser skogen som en

långsiktig investering, sedan finns det andra värden som

också är viktiga. Som jakt och rekreation, tradition, naturoch

kulturvård. Oavsett mål är nog de flesta skogsägare

överens om att det är en fantastisk tillgång att äga

skogsmark, inte minst för själva känslan att äga skog.

I det här numret fördjupar vi oss i dig som äger skog i

Sverige. Vem är du och hur förvaltar du bäst skogen för

att nå dina mål? Vi tipsar även om vad du ska tänka på

ekonomiskt, juridiskt och miljömässigt. Vad har du för

möjligheter och skyldigheter? Och har vi någon aning

om vad framtidens skogsägare kommer tänka om

skogen?


TEMA – Skogsägaren

Skogsägare i Sverige

Känslan av att

äga sin egen skog

är betydelsefull

Vem är den svenska skogsägaren? Ja, tittar man på

statistiken så är hen 61 år och äger 34 hektar skog. Många

ser skogen som en god långsiktig investering och tycker

också att känslan av att äga sin egen skog är betydelsefull.

Text Sanna Casson Foto Nathan Anderson

Genomsnittsåldern för den

svenska skogsägaren är 61 år.

8 av 10 skogsägare är 50 år

eller äldre. Men nyblivna

skogsägare är lite yngre. 2023

blev 9500 personer med skog i Sverige.

Medelåldern bland dem är 47 år. Av dessa

var 47 procent kvinnor och 53 procent män.

Fler kvinnliga skogsägare

i Stockholms län

Ungefär 6 av 10 skogsägare är män. Den

siffran har varit i princip oförändrad de

senaste 20 åren. Men det finns regionala

skillnader. I Stockholms län utgör till exempel

44 procent av skogsägarna kvinnor, vilket är

den högsta andelen i landet.

Hur mycket skog äger då en svensk

skogsägare? Genomsnittsinnehavet bland

svenska skogsägare har ökat från 30 hektar

1999 till 34 hektar 2023. Tillsammans äger de

cirka 11,4 miljoner hektar produktiv skogsmark,

vilket är hälften av den totala skogsmarksarealen

i Sverige.

Skogen går i arv

Många skogsägare har ägt sin skog länge

och det är vanligt att en skogsfastighet

överlåts inom familjen.

Den vanligaste anledningen till att äga skog

är att skogen ses som en god långsiktig

investering, enligt Skogsbarometern *. Näst

vanligast är att skogsägaren tycker om

känslan av att äga sin egen skog. På tredje

plats handlar det om att skogsägaren äger

skogen för att han eller hon tycker om att

ägna sig åt jakt och andra former av rekreation

i sin skog.

Nästan 40 procent av skogsägarna

lägger 20 dagar eller mer varje år på eget

arbete med avverkning och skogsvård.

De flesta av landets enskilda skogsägare

lever inte bara på sin skog. Var fjärde skogsägare

får sin huvudinkomst från anställning,

tio procent från ett annat eget företag och

45 procent får den genom pensionen enligt

Skogsbarometern *.

Flest skogsägare i västra Götaland

Var bor då de svenska skogsägarna? Västra

Götaland är det län där det bor flest skogsägare,

44 600 stycken, följt av Stockholms

län med 25 200 och Västerbottens län

med 22 285. Andelen skogsägare som bor

utomlands har ökat från 3 352 till 7 784 under

perioden 1999 till år 2023. Den största delen av

skogsägare boende utomlands bor i Norden.

De flesta bor nära sin skogsfastighet,

men under perioden 1999 till 2023 ökade

antal utboägda (att man bor i en annan

kommun än skogsfastigheten) brukningsenheter

från 22 procent till 27 procent.

Störst andel utboägande finns i Jämtlands

län med 38 procent följt av

Dalarna med 34 procent.

Mycket skogsmark i

Jokkmokk

Största deklarerade

skogsmarksarealen

bland kommuner i

Sverige år 2023 har

Jokkmokk kommun

med mer än

942 000 hektar

följt av Härjedalens

och

Strömsunds

kommuner

med 646 000

respektive

629 000

hektar.

Västra Götaland

44600

skogsägare


61 år

Genomsnittlig ålder

för svensk skogsägare.

48 %

Privata

ägare

40 %

av skogsägarna lägger

20 dagar eller mer per

år på eget arbete med

skogen.

8 av 10

skogsägare är 50 år

eller äldre.

Västerbottens län

22 285

skogsägare

11,4

miljoner hektar

produktiv skogsmark

27 %

Privata

aktiebolag

23 %

Statliga

aktiebolag

m fl

Varför skogsägare?

1 Långsiktig investering.

2 Känslan av att äga sin egen skog.

3 Tycker om jakt och rekreation.

6 av 10

skogsägare är män.

Stockholms län

25200

skogsägare

varav

44 %

kvinnor. Det är högst andel i landet.

Flest antal markägare som äger mark i kommunen

har Skellefteå med 7 211 ägare fördelat på

5 022 brukningsenheter.

Sveriges skogar har en av de mest blandade

ägarstrukturerna i världen med privatpersoner,

företag och offentlig sektor. Det finns dessutom en

relativt stor frihet inom lagens ramar för hur man

brukar sin skog.

48 procent av Sveriges skogsmark ägs av privata

enskilda ägare. En fjärdedel ägs av privata aktiebolag.

Resterande ägs av statliga aktiebolag,

staten och övriga privata ägare.

* En undersökning som görs varje år på uppdrag av

Swedbank, Sparbankernas riksförbund och Ludvig & Co.

KÄLLOR Skogsstyrelsen, SCB och Skogsbarometern.



Oavsett mål med skogen

Aktiv skötsel

ger bästa

resultatet

De flesta skogsägare önskar sig ett långsiktigt

lönsamt skogsbruk, men sen kan målen för

skogen skilja sig en del. Sydvedaren Anders

Gustavsson talar om varför det är viktigt att

ha koll på vad man vill med sin skog.

Text & foto Annsofie Öhman

I

drygt 15 år har Anders Gustavsson jobbat som virkesköpare

på Sydved och under åren träffat många

skogsägare i trakterna av Gnosjö, Gislaved och Jönköping.

Hemma hos skogsägarna, vid köksborden

och ute på markerna, har frågor och funderingar om

skogsskötsel och skog stötts och blötts. En av de första

frågorna han ställer till skogsägaren han träffar för första

gången är vad hen har för mål med sin skog.

– Ofta vet skogsägaren vad hon eller han vill med sin

skog, även om personen inte alltid har ett uttalat mål.

Jag bara lyssnar och ställer frågor för att göra målet

mer tydligt för oss båda, säger Anders.

Samsyn om skogsfastigheten

Hans erfarenhet är att de flesta skogsägare har en

önskan om ett långsiktigt lönsamt skogsbruk. Sen finns

det andra värden eller mål som också är viktiga, som

ekonomi, rekreation och social inriktning, tradition samt

natur och kultur. Ofta är det en kombination av flera mål.

– Tydliga mål gör det enklare för mig att föreslå passande

strategier för skogsskötseln. Ett tips, om ni är flera

som äger en fastighet är att ni innan mötet med virkesköparen

pratar ihop er om hur ni vill driva skogsfastigheten.

Det är inte ovanligt att jag träffar par där den ena

bara vill ha produktion och den andra vill spara mycket,

både för att gynna naturvården och för det estetiska.

För skogsägare som har mest fokus på ekonomi och

produktion finns det flera perspektiv och därmed strategier.

Tycker skogsägaren att produktion är viktigast

handlar det om att få fram maximalt med produktionsvirke

– på ett långsiktigt hållbart sätt.

– Här är strategin att snabba på med markberedning

och plantering. När man planterar väljer man förädlade

plantor. Du röjer och gallrar flera gånger, säger Anders.

I kategorin investering är det fokus på förvaltning av

kapitalet och då är en av grundfrågorna när man vill

ha avkastning på sin investering. Strategin går ut på att

bygga upp ett värde i skogen genom aktiv skötsel.


Tips från Anders

Oavsett mål med din skogsfastighet,

för ett bra resultat krävs alltid aktiv

skötsel av skogen.

Är fastigheten samägd? Innan mötet

med virkesköparen, prata ihop er om

hur ni vill driva skogsfastigheten.

Vill du satsa på produktion, men

också har sociala mål som jakt och

friluftsliv? Dela upp fastigheten i olika

områden, en del för rekreation och

en del för produktion. Ofta funkar det

bättre än att till exempel spara löv

över hela fastigheten.

Vänta inte för länge med att slutavverka

i äldre bestånd. Risken för

skador av storm och insekter ökar

med åren.

I gruppen som ser skogen

som en bankbok hittar

man ofta den aktive

lantbrukaren.

Här kan man göra på lite olika sätt. En del skogsägare

vill betala av del av köpeskillingen redan vid köpet och

göra det med ett större uttag av skog. Andra väljer att

finansiera fastigheten med eget kapital och ta del av

den värdestegring som historiskt har skett på skogsfastigheter.

– Flertalet skogsägare i denna kategori brukar säga

att börsen är bra, men att äga skog och se en värdestegring

ger extra livskvalitet där man samtidigt har

roligt, berättar Anders.

I gruppen som ser skogen som en bankbok hittar

man ofta den aktive lantbrukaren som är beroende av

inkomster från fastigheten. Ett exempel är att man säljer

skog för att kunna investera i en ny lantbruksmaskin.

Skogsägaren som värdesätter sociala mål tycker det

är viktigt med jakt, friluftsliv och estetiska aspekter.

– Då satsar man inte på produktion i alla bestånd,

utan väljer i större omfattning att föryngra med löv.

Kanske har man en önskan om att det ska se vackert ut

nära gårdshuset eller kring andra miljöer som betyder

mycket för familjen och gården. Ett tips är att dela upp

fastigheten i olika områden, en del för rekreation och en

del för produktion. Ofta funkar det bättre än spara löv

över hela fastigheten, föreslår Anders.

– Men oavsett vad skogsägaren vill med sin skog,

så krävs alltid en aktiv skötsel för att få ett bra resultat.

Det behöver röjas och gallras i rätt tid, och på rätt sätt.

Skog är en långsiktig affär, jag brukar säga att det tar en

generation att skapa den skog man vill ha, konstaterar

Anders.

Skogsbruksplan smart verktyg

Ett utmärkt verktyg för den som vill bedriva ett aktivt

skogsbruk är en skogsbruksplan, som ger en bra överblick

av skogsfastigheten och framtida åtgärder, vad

som ska göras och i vilken ordning.

– Den som är nyfiken på till exempel kontinuitetsskogsbruk

kan tillsammans med sin Sydvedare se om



det finns några områden

som kan vara lämpliga.

Sydveds app är också riktigt

bra. Om du är ute i skogen

och använder appen ser du

enkelt gränserna för olika

bestånd, det brukar underlätta

när man funderar på

framtida åtgärder.

Intresset för just kontinuitetsskogsbruk

eller hyggesfritt

som det också kallas,

ökar. Speciellt bland de nya

och lite yngre skogsägarna.

– Det är den nya trenden

och för oss som skogsföretag

gäller det att vara med i

utvecklingen. Många skogsägare

är pålästa i ämnet,

men det är inte alltid det funkar

på just den marken som

skogsägaren har i åtanke.

En annan trend han ser är

att många är beredda på att

göra avkall på produktiviteten i skogen, för

att gynna sociala och estetiska värden.

Generationsskifte och ekonomitips

Skogsägarna blir äldre och äldre som grupp

sett. Medelåldern ligger runt 60 år och förr

eller senare kommer frågan om generationsskifte

upp.

– Börja tänka på generationsskifte i god

tid. Kanske är det smartare ekonomiskt att

de äldre som ska avyttra fastigheten slutavverkat

skogen än att den yngre generationen

som ska ta över gör det, på grund av

skatteregler. Beroende på vilka val man gör

får man anpassa skötsel av skogen, och det

redan tio år innan en slutavverkning.

Just skogsägarnas ekonomi kan också

komma att påverka skötselstrategin.

– Ett ungt par som ärver skogen, behöver

kanske inte tänka på ekonomin i första

hand, om de inte löst ut någon i familjen.

Men en person som tar lån och köper en

skogsfastig het får tänka på annat sätt.

Ett annat tips är att inte vänta för länge

med att slutavverka i äldre bestånd.

FOTO Markus Haapamäki

En annan trend han ser är att många

är beredda på att göra avkall på

produktiviteten i skogen, för att gynna

sociala och estetiska värden.

– Idag är det bra ränta på skogskonton, så

då kan det vara bättre att avverka skogen

då den är mogen än att vänta några extra

år. Då säkrar man kapitalet, risken för stormar

och insekter ökar med åren och kan ju

ställa till det.

Uppskattat med skogligt bollplank

Till sist vill han lyfta fram att skogsägaren

kan samarbeta med Sydved hur mycket

eller lite han eller hon vill. En del skogsägare

anlitar Sydved för det mesta av jobbet,

andra har som mål att till exempel plantera

och röja det mesta själv.

– Spannet är brett, men för nästan alla är

vi ett bollplank som gärna ger skoglig

rådgivning. Det brukar uppskattas att ha

någon att bolla skogliga frågor med,

avslutar Anders.

Skogens

olika

värden

De flesta skogsägare

har en önskan ett

långsiktigt lönsamt

skogsbruk. Men samtidigt

finns det andra

värden som också är

viktiga. Många gånger

är det en mix av flera

värden.

Ekonomi

Du ser skogen främst

som ett företag och en

grund för att skapa mer

lönsamhet. En välskött

skog ökar i värde, men

ger också värde här

och nu.

Tradition

Du ser skogen som en

långsiktig investering

som går i arv inom

familjen. Vissa tar hand

om skogen på samma

sätt som tidigare

generationer, andra

försöker hitta ett eget

sätt att förvalta en lång

skoglig tradition.

Rekreation

Du värdesätter jakt,

fiske, skogspromenader,

svampplockning

och/eller annan rekreation

i din skog. Skogen

blir en efterlängtad oas

i ett stressat vardagsliv.

Natur & kultur

Du tycker det är viktigt

med ett skogsbruk

med fokus på naturvård

och väljer att göra

en grön skogsbruksplan.

Det kan också

handla om att bevara

kultur- och fornminnen

för att känna historiens

vingslag.


Din skog är din att planera och

sköta på det sätt som passar

just dig bäst. Det är det bästa

med att äga en del av Sverige!

FOTO iStock

Millennials på stark

frammarsch i skogen

Är du en baby boomer eller tillhör du generationen som

kallas millennials? Kanske är det så att din generations

särdrag kan ge dig ledtrådar om hur du tänker om skogen?

Vi människor älskar att placera

personligheter och egenskaper i fack.

Verkligheten blir så mycket lättare att

förstå om man kan förutse beteenden

genom att i förväg ha koll på

hur en person ska agera i en speciell

situation.

Skogsägare är en allt annat än

homogen grupp, även om man kan

anta att naturintresset är en gemensam

nämnare. Vi får i detta nummer

veta att om du är 61 år gammal och

äger 34 hektar skog så är du ett

genomsnitt av Sveriges drygt 300 000

privata skogsägare.

De flesta är baby boomers

Hur är vi skogsägare då? Genomsnittsåldern

antyder att de flesta

tillhör generationen som benämns

baby boomers och är födda efter

andra världskriget fram till mitten av

60-talet. Tittar vi på generationens

särdrag kan vi anta att dessa skogsägare

generellt sett är traditionella

och ekonomiskt inriktade. De föredrar

stabilitet och beprövade metoder, och

värnar långsiktigheten i skogsägandet.

Tradition och innovation

Den kommande stora generationen

skogsägare, generation X, vilken

jag själv tillhör, är födda från mitten

av 60-talet fram till 1980. Som

skogsägare förväntas generation X

vara pragmatiker som kombinerar

tradition och innovation. Vi balanserar

ekonomi, hållbarhet och rekreation.

Uppstickarna som skogsägare,

ännu inte så många men på stark

frammarsch är generation Y, millennials,

födda från början av 80-talet till

början av 2000-talet. Som skogsägare

förväntas ni vara innovativa och värderingsdrivna.

Ni prioriterar hållbarhet

och teknik, ser skogsägande som en

del av klimatlösningar och är öppna

för nya affärsmodeller.

Som generell bild är det kanske inte

så tokigt. Följer man med debatten i

skogspressen så kan man känna att

vindarna från millennials börjar blåsa

allt starkare. Men precis som skogen

så sker ingenting blixtsnabbt. Skogen

växer långsamt och behöver långsiktig

planering och skötsel. Dessutom

finns det boomers som är som

millennials i sinnet och viceversa. Din

skog är din att planera och sköta på

det sätt som passar just dig bäst. Det

är det bästa med att äga en del av

Sverige!

Pär Johansson

vd på Sydved



Rättigheter och

skyldigheter för

dig som äger skog

Det är inte alla förunnat att vara skogsägare och få vara

med att förvalta en viktig del av Sverige. Men får man

verkligen sköta skogen hur man vill? Niklas Fogdestam

på Sydved ger sitt svar på frågan.

Text Annsofie Öhman Foto Daniel Dahlgren

Skogsvårdslagen i Sverige har två

jämställda mål, produktion och

miljö. Produktionsmålet innebär

att skogen ska vara en långsiktig

och hållbar resurs för att ge ekonomisk

avkastning. Miljömålet innebär att

man ska värna om miljön genom att bevara

den biologiska mångfalden och skydda

ekosystem.

– Skogsvårdslagen bygger på frihet

under ansvar, det finns alltså få tvingande

regler. I det nationella skogsprogrammet,

som kom 2018, är visionen att skogen ska

bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela

landet samt till utvecklingen av en växande

bioekonomi, säger Niklas Fogdestam som

är skogsbruksutvecklare på Sydved.

– Där kallar man skogen det gröna guldet

och menar att det är nyckeln till den gröna

omställningen.

Naturvård vid avverkning

Men det finns konkreta krav och ett är att du

måste se till att det kommer ny skog när du

har slutavverkat, genom plantering, sådd

eller naturlig föryngring. I samband med

avverkning och andra åtgärder i skogen

måste man också visa hänsyn till miljön.

På Sydved finns en speciell

instruktion för det

som vi kallar för Generell

naturvård. Kraven

bygger på skogsbrukscertifieringen

och är lite

högre än i skogsvårdslagen.

Niklas Fogdestam.

– Det handlar exempelvis

om att värna skogens naturvärden,

att man lämnar naturvärdesträd och

utvecklingsträd på hygget och kantzoner för

att gynna biologisk mångfald. Man ska även

värna om forn- och kulturlämningar och

andra sociala värden, till exempel vandringsleder.

Det finns också regler för hur du ska hantera

skador som kan drabba andra skogsägare,

som till exempel stormfällning eller

angrepp av skadeinsekter. Allemansrätten

gör också att andra har rätt att vistas i din

skog.

För övrigt har du som skogsbrukare stor

frihet att välja inriktning för ditt skogsbruk

och anpassa metoderna efter det. Exempelvis

kan man pröva på hyggesfria metoder

och sedan återgå till trakthyggesbruk

om man inte blir nöjd med resultatet.

Idag frihet under ansvar

Innan den nuvarande skogsvårdslagen kom

1994 så var skogsbruket väldigt reglerat, det

fanns detaljerade krav på hur och när man

skulle röja och gallra och så vidare.

Nu är det frihet under ansvar som gäller,

men hur det ser ut framåt vet vi ännu inte.

– Skogsbruket är debatterat vad gäller

dess påverkan på miljön, klimatet och den

biologiska mångfalden. Själv känner jag

starkt för äganderätten och tror att den är

ett fundament för att skogen sköts bra eftersom

de flesta tar väl hand om det de äger,

avslutar Niklas.


VI PRATAR

MED SVERIGES

SKOGSÄGARE

Lovisa Pettersson

Fagered

Tillsammans med sina syskon äger Lovisa

Pettersson en skogsfastighet i Fagered, en by som

ligger några mil öster om Falkenberg i Halland.

Berätta om skogen!

– Fastigheten är på 17 hektar, det är mest gran,

men det finns även lite blandskog. För tio år sedan

ärvde jag och mina syskon skogen av våra föräldrar.

Som nya skogsägare gjorde vi en skogsbruksplan

i början. Det är väldigt roligt att äga skogen

ihop.

Vad har ni gjort i skogen?

– Vi har slutavverkat några mindre partier och

sedan planterat gran där. Vår önskan är att det

ska bli mer blandskog på fastigheten, så vid

röjning gynnar vi ofta lövet, som björk och även ek

som kommer upp. Under de här åren har vi också

gjort en andra gallring i ett större bestånd.

– Förr var det kompakta granväggar mot

gården på fastigheten. Men där har vi lättat upp

och tagit ner en hel del gran så att vi har lövskog

närmast huset. Det är på gång att bli bra, men det

tar lång tid!

Det här har jag med mig när jag går ut i

skogen.

– Min hund Nera, en labrador, följer alltid med. Hon

älskar att springa i skogen. På hösten har jag en

svampkorg och sedan så har jag ofta med mobilen,

så att jag kan ha koll på fastighetsgränser.

Favoritmat i matsäcken när du är i skogen?

– Smörgås och te.

Vad är det bästa med att vara skogsägare?

– Det är roligt att förvalta skogen. Jag är landskapsarkitekt

och under utbildningen har jag läst

om biologisk mångfald, men även jobbat med

det i projekt i yrkeslivet. Det intresset har jag med

mig i skogen, och gör gärna åtgärder som gynnar

insekter, fåglar och andra djur.

Utmaning med att bruka skogen?

– En svår fråga, men kanske det här med att bruka

skogen på ett hållbart sätt som ger lönsamhet

både på kort och lång sikt.



Så här ser

det ut idag

Män äger mer skog än kvinnor

Män äger 6,3 miljoner hektar produktiv

skogsmark, kvinnor 1,6 miljoner hektar. Män

äger alltså nästan fyra gånger mer skog än

kvinnor. Drygt 3 miljoner hektar ägs av män

och kvinnor tillsammans.

Siffrorna talar

Skogen

ännu inte

jämställd

Män äger nästan fyra gånger mer skog

än kvinnor. Det är också vanligare att män

studerar och arbetar med skog. Det visar

aktuell statistik från Skogsstyrelsen.

Text Annsofie Öhman Foto Amanda Hill

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och

sina liv. Det är Sveriges jämställdhetspolitiska mål som ska förverkligas

på alla områden och så klart också inom skogssektorn.

Skogsstyrelsen har därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram

åtgärder för en jämställd skogsnäring. En viktig insats var när man för

några år sedan bildade ett jämställdhetsråd där hela branschen finns

med; skogsbolag, myndigheter, skolor, frivilligorganisationer med flera.

I rådet jobbar man med tre områden: Jämställd utbildning, jämställt

arbetsliv och jämställt skogsägande.

Fler män än kvinnor är skogsägare

År 2021 fanns 307 000 skogsägare, varav 61

procent män och 39 procent kvinnor. Så har

det i princip sett ut sedan 1999, då

38 procent var kvinnor.

Ägande per skogsmarkens storlek

Under 2021 var det vanligare att äga mer

skog än 1999. Ett exempel: 1999 var det knappt

200 personer, däribland 28 kvinnor, som

ägde mer än 1 000 hektar produktiv skogsmark.

År 2021 var det mer än dubbelt så

många, över 400 personer, som ägde mer än

1 000 hektar, 64 var kvinnor.

Fler män än kvinnor

i beslutsfattande ställning

I de 30 största skogsägande bolagens styrelser

var i snitt 75 procent män. Av 23 skogsbolag

var det färre än tre som hade en VD som

var kvinna.

Fler män är chefer

Drygt en av sex chefer är kvinna i skogsbranschen

(15 procent). För samtliga branscher

i Sverige är det drygt 40 procent.

Vanligare att män studerar skog

Jägmästare: Här varierar andelen kvinnor/

män från år till år. 2020/2021 var första året då

fler kvinnor än män tog examen. Skogsbrukstekniker:

Konsekvent fler manliga än kvinnliga

studenter. 2021 var det 75 män och 25 kvinnor

som studerade samma utbildning.

6 gånger fler män sysselsatta

i skogsbruket

År 2001 var cirka 1 700 kvinnor och 17 500 män

sysselsatta i skogsbruket. 2021 var det cirka

4 400 kvinnor och 26 500 män. Andelen kvinnor

har ökat från cirka 9 procent till 14 procent.

KÄLLA Statistik från Skogsstyrelsen


Framtidens skogsägare

Skogen blir motpol

till det snabba

Vi har bra koll på dagens skogsägare och hur de brukar

sina skogar. Men hur kommer framtidens skogsägare

tänka och agera i skogen? Framtidsanalytikern Marcus

Carlholt ger oss några ledtrådar.

Text Annsofie Öhman Foto Daniel Dahlgren och illustrationer Stora Enso



Generationerna

Baby boomers

Födda 1946 till 1964

Generation X

Vi påverkas av den tid vi växer upp i, det

som sker runtomkring oss, i vårt land och

i resten av världen. Olika generationer

tenderar därför att ha olika synsätt och

värderingar, säger Marcus Carlholt på

kommunikationsbyrån Grand Public.

När man beskriver olika generationer på en övergripande

nivå är det vanligt att använda benämningar

som baby boomers, generation X, millennials, generation

Z och generation Alpha.

Baby boomers är lokala

Många av dagens skogsägare är baby boomers, födda

1946 till 1964. Generationen är traditionell, värdesätter

stabilitet och tycker att hårt arbete är vägen till framgång.

Det finns en sanning, svart eller vitt.

– Människorna i den här generationen kommer från

en tid utan överflöd, så i grunden har de hållbara

värderingar, men av en annan anledning än senare

generationer, förklarar Marcus.

För baby boomers är den lokala anknytningen viktig

– när de växte upp spelade lokala föreningar och andra

nätverk en stor roll. Det var där den sociala sammanhållningen

fanns. I dag är det möjligt att

också socialisera globalt.

– Ett annat exempel är att vi har gått från

att den lokala tidningen var den största informationskällan

till att vi nu får globala nyheter

lika snabbt som lokala, säger Marcus.


Världen blir digital

Generation Y/millennials

Tillhör man generation X, och är född 1965 till


1980, värderar man i högre grad balansen

Generation Z

mellan arbete och fritid. Generationen har


varit med om den digitala revolutionen och

är förhållandevis anpassningsbar vad gäller

Generation Alpha

ny teknik.

Födda 2013 till mitten av 2020-talet

– Generation X har upplevt både en tid

som inte har varit digital och den digitala

värld vi nu lever i. Det ena behöver inte utesluta det

andra. Alla tycker inte det finns ett behov att hålla sig

ajour med det digitala, antingen omfamnar man AI eller

så är man nöjd med det man kan.

Generation Y eller millennials är födda 1981 till 1996

och uppväxta under en tid då digitaliseringen gick väldigt

fort. Generationen värderar flexibilitet, upplevelser

och hållbarhet.

Klimatet och det globala

Sedan kommer generation Z, födda 1997 till 2012, som

är den första generationen som är helt uppvuxna med

internet. AI kommer in i deras liv under tonåren eller lite

senare. Här värderas mångfald och inkludering. Det

finns också en medvetenhet om vad som sker i världen,

inte minst vad gäller klimatet.

Är man född 2013 fram till mitten av 2020-talet tillhör

man generation Alpha. I den här gruppen är man uppväxt

med smart teknik och digitala verktyg. AI är redan

nu en del av de ungas värld, både hemma och i skolan.


– Vi lever i en värld med politisk instabilitet och där det

på många arenor går allt fortare. Sannolikt kommer det

som söks framåt vara någon form av lugn, en motpol till

det snabba. En annan motpol är det fysiska, till skillnad

från det digitala. Och då kan skogen vara en sådan

arena, säger Marcus.

När man pratar om hållbarhet så har tidigare

generationer, som X och Y, fått lära sig det, till exempel

genom Skogsmulle eller att vara med i scouterna.

– Generation Alpha som nu går i förskolan, får med

sig kunskap om hållbarhet på ett helt annat sätt, mer

genuint och ur ett globalt perspektiv.

Skogen går inte skynda på

Om vi gör en spaning, vad kommer framtidens skogsägare

tycka är viktigt?

– Vi går från det lokala perspektivet till att prata om

skogen både från ett svenskt och ett globalt perspektiv,

säger Marcus.

En annan spaning är att de yngre generationerna

går i gång på ett djupare syfte och attraheras av skogens

gång och takt.

– Skogen är beständig och går inte att skynda på.

I skogen kan de komma att hitta en intressant aspekt

som de inte hittar i sitt vardagsliv. Natur och miljö blir

viktigare ju äldre de blir.

De som äger skog i dag har ofta en hel del kunskap

om skog och skogsbruk. Skogsägarna är heller inte

främmande för att göra en del jobb i skogen själva, som

plantering och röjning.

– Här kan det nog komma att skilja sig en del. I senare

generationer kommer man säkert vilja ha mer praktisk

hjälp och även med hjälp av smarta digitala hjälp medel

kunna få kunskap om just sin skog – vad händer om

man sköter skogen på det eller det sättet. Skogen kan

vara svår att förstå, men med smarta digitala verktyg

blir det mer lättförståeligt. Det ska kunna användas av

skogsägaren när hen går i skogen, och ge svar just då.

Centralt med familjen

Globalt eller lokalt, hel- eller halvdigitalt, flyktigt eller

beständig – förändringar sker hela tiden. Men en sak

man kan konstatera är att grundläggande värden förändras

väldigt lite över tid.

– Oavsett generation tycker många att familjen och

andra nära relationer är centralt, att vi tar hand om

varandra. Även att vi har

mat på bordet, ekonomisk

trygghet och så

vidare. Men sen påverkas

vi av den tid vi växer upp i,

det som sker i Sverige

och hela världen. Vi kan

anta att det blir både

synergier och krockar

mellan generationerna

i framtiden, avslutar

Marcus Carlholt.

Spaningar…

Marcus Carlholt

Skogen är beständig och går

inte att skynda på. I skogen

kan de komma att hitta en

intressant aspekt som de

inte hittar i sitt vardagsliv.

Framtidens skogsägare får balansera

ekonomiska intressen med ett

större ansvar för miljö och samhälle.

Teknologi och innovation spelar en

central roll. Hållbarhet och klimatmedvetenhet

är kärnan i framtidens

skogsskötsel.

Skogen blir viktig, en motpol till det

snabba. Ger lugn och mening.

Vi pratar om skogen i ett internationellt

perspektiv. Hållbarhet och

klimatet blir allt viktigare.

Vi använder smarta digitala hjälpmedel.

Vi får svar här och nu.



Juridiken

som det är bra

att ha koll på

För dig som äger en skogsfastighet är det viktigt att ha koll på det

juridiska. Ett testamente, en framtidsfullmakt eller ett äktenskapsförord

kan vara avgörande för att undvika konflikter och för att du själv ska

kunna styra över vad som ska hända med din skogsfastighet i framtiden.

Text Sanna Casson Foto Adobe Stock


Göran Silfverswärd är jurist på Östgöta juridik

och träffar många som äger jordbruksoch

skogsfastigheter.

– De vanligaste frågorna jag får brukar

gälla generationsskifte. Hur ska man tänka

om man vill överlåta skogen till barnen när man fortfarande

är i livet? Vilka vägar kan man gå och vilka konsekvenser

kan det få? Andra frågor kan handla om vad

som händer med skogsfastigheten om man skiljer sig

eller den dagen man dör. De här frågorna är jätteviktiga

att fundera över innan livet förändras, säger han.

Här är några juridiska handlingar som är bra att hålla

koll på:

Testamente

I testamentet kan du tydliggöra vem du vill ska ärva

skogsfastigheten. Ju tydligare du är desto mer underlättar

det för arvingarna. Om det är viktigt för dig att

skogsfastigheten stannar inom familjen kan det vara

klokt att ange i ett testamente att den ska vara enskild

egendom för den som ärver.

– Låt oss säga att du testamenterar skogsfastigheten

till din dotter som är gift. Om hon skiljer sig efter att hon

har ärvt fastigheten kan det bli svårt för henne att lösa

ut sin man vid en skilsmässa och då kanske skogsfastigheten

måste säljas. Men har du då skrivit i testamentet

att det ska vara dotterns enskilda egendom ingår den

inte i bodelningen, berättar Göran Silfverswärd.

Du får testamentera skogsfastigheten till vem du vill,

men dina barn har rätt enligt lag till sin så kallade laglott

om de begär det. Laglotten är hälften av arvslotten, det

vill säga hälften av arvslåtarens totala förmögenhet.

– Består din förmögenhet av en fastighet som är värd

10 miljoner och du testamenterar den till ett av dina två

barn kan det andra barnet begära att få ut sin laglott,

det vill säga ett värde på 2,5 miljoner kronor.

Om du är sambo ärver din sambo inte dina tillgångar

automatiskt. Därför är det extra viktigt att skriva ett

testa mente om du vill att din sambo ska få ärva.

Överlåtelse under livstiden

Att överlåta skogsfastigheten till barn eller barnbarn

när du fortfarande är i livet kan vara en fördel.

– Då kan nästa generation ta vid i tid och förvalta

gården och skogen innan de blir för gamla.

Då kan även du lämna över skogen på ett bra sätt

och förverkliga drömmar som du har, men som kan vara

svåra att få tid till vid ett aktivt ägande av en skogsfastighet,

säger Göran Silfverswärd.

Andra fördelar med att överlåta skogsfastigheten

är att du lättare kan styra hur överlåtelsen ska gå

till, att övertagaren hinner förbereda sig, att det kan

finnas bättre möjligheter för att kompensera syskon

samt att överlåtelsen kan göras på ett ekonomiskt och

skatteopti malt sätt genom planering.

– Att planera en överlåtelse av en fastighet och

skogsrörelse genom testamente är betydligt svårare

än om den överlåts i livstiden, säger Göran Silfverswärd.

Planering är extra viktigt om det finns underskott i

rörelsen eller stora avsättningar till expansions- eller

periodiseringsfonder.

Om du är gift och ni sedan skiljer er ska värdet av

den egendom som kallas giftorättsgods delas lika. En

makes/makas egendom är i regel giftorättsgods. Med

andra ord ska ni då dela på skogsfastigheten om ni inte

skrivit in i äktenskapsförordet att fastigheten ska vara

enskild egendom. Har du ärvt skogsfastigheten kan det

vara skrivet i testamentet att den ska vara enskild egendom

och då ingår den inte i giftorättsgodset.

Framtidsfullmakt

En framtidsfullmakt reglerar vem som du vill ska ta

hand om din ekonomi, egendom och person när du inte

längre kan göra det själv. Du kan välja en specifik person

som får företräda dig och ta beslut kring förvaltningen

av skogen. Det kan vara beslut om avverkning och

skade angrepp till exempel. Om du blir varaktig obesutsförmögen,

som det heter på juridikspråk, och inte

skrivit en framtidsfullmakt utser tingsrätten en god man

som ska hjälpa dig med din ekonomi och den kan vara

någon som du kanske inte har någon relation alls till.

Samägandeavtal

Om du äger en skogsfastighet tillsammans med ett

syskon till exempel kan det vara bra att reglera förvaltningen

i ett samägandeavtal. Hur ska investeringar och

underhåll bekostas? Vem ska förvalta skogen och hur

ska den förvaltas? Vad händer om en av er vill sälja?

Om syskonen bor i en varsin bostad på samma

fastig het och inget har reglerats i ett avtal ska kostnader

för alla reparationer

och underhåll delas lika, efter

ägar andel som utgångspunkt.

Det kan leda till att

renoveringar inte alls görs för

att man inte kommer överens

eller att den som gör renoveringen

utan att tala med den

andra dels riskerar att inte får

ersättning för renoveringen,

dels att åtgärden får återställas.

– I vissa fall kan det vara

bättre att dela fastigheten

genom så kallad klyvning i två delar för att slippa de

nackdelar som ett samägande kan medföra. Detta är

möjligt om fastigheten är tillräckligt stor, säger Göran

Silfverswärd.

Det finns många lagar och regler som kan vara lite

snåriga.

– Men det är viktigt att tänka igenom de här sakerna

så att man hittar bra lösningar.

Kontakta gärna en jurist för att prata om din situation

och de juridiska handlingar som är viktiga för just dig.

G ö ra n

Silfverswärd

Du får testamentera skogsfastig

heten till vem du vill,

men dina barn har rätt

enligt lag till sin så kallade

laglott om de begär det.


Bartendern BELLA PORCILE tipsar

om hur du kan göra en egen

glögg med smaker från skogen.

Glögga med

skogens smaker

Nu är vi inne i den mesta glöggmånaden.

Bartendern Bella Porcile tipsar om hur du kan

göra en egen glögg med smaker från skogen.

Text Annsofie Öhman Foto @wayoutbros

Bella Porcile är bartendern och drinkkreatören

som gärna hämtar sina råvaror från skogen.

Hon beskriver sig själv som en kreativ

person som gärna skapar udda drinkar.

– Drinken ska se kul ut för ögat också, inte

bara smaka gott, tycker hon.

Späda grankvistar, blommor och bär kan allt bli pynt

på hennes drinkar. Vid sidan av mat och dryck är en

annan stor passion skogen och naturen.

– Skogen är en skön motvikt till restauranglivet. Jag

älskar att vara i skogen, det är där jag hittar lugnet,

säger Bella och tillägger att hon inte kan gå i skogen

utan att plocka med sig något hem.

Året runt samlar hon örter, blommor och bär som hon

sedan använder i olika typer av drinkar. Det hon inte får

plats med i frysen torkar hon.

Nu närmar vi oss juletid, har du tips på hur man

gör en egen glögg med skoglig touch?

– Som grund har jag bär, till exempel rönnbär, lingon,

blåbär eller fläderbär. Ibland använder jag också vilda

äpplen som jag hittar. Sedan kokar jag kokar upp dem

med lite vatten, och sötar med honung eller socker efter

smak.

Hon kryddar sen med traditionella glöggkryddor som

kanel, stjärnanis och nejlika. Sedan tillsätter hon rött vin

och även en mindre del starkvin, som vermouth, portvin

eller rom.

Till sist vill hon uppmuntra alla matintresserade till

att vara kreativa och våga. Både vad gäller smak och

dekoration.

– Ett tips är också att såga upp fina underlägg från

träd som du sedan kan servera drinken på.

Skogsglögg

80 ml sockerlag med bär

20 ml röd vermouth

50 ml varmt vatten

30 ml färsk apelsinjuice

Värm upp allt på spisen men låt det

inte koka. Vill du ha en mer julig smak

kan du addera kanelstång, stjärnanis

och ingefära som du sedan silar av

innan servering. Samma sorts kryddor

kan användas till garnityr. Du kan

också använda grankvistar, kottar eller

andra bär som pynt. Var kreativ!

Vill man ha ännu mer smak av

skogen kan man använda sig av gransirap,

tallbarr eller björklöv.


FOTO epicureanfolk

Sockerlag med bär

1 Koka upp lika delar bär och vatten och

låt det småputtra cirka 30 minuter.

2 Sila av juicen och pressa lätt på bären

för att få med mycket smak. Låt svalna.

3 Värm på igen med lika delar socker

som vätska tills sockret löst upp sig.

Dra av från plattan. Låt svalna igen

och häll därefter upp på väl rengjorda

glasflaskor.

Du kan addera extra smaksättning, som

nejlika, färsk ingefära, stjärnanis eller

kanel. Håller cirka två månader i kyl.

I Bellas bok ”Vilda drinkar”

har hon samlat flera av sina

bästa recept. På Instagram

går hon under namnet

mixedbybella.

Värm dig med tall-te!

Lägg spröda tallskott i kokande

vatten, låt dra någon minut.

Om du vill, söta med honung.


Avskogningsförordningen

Så här påverkas du som skogsägare

Avskogningsförordningen (EUDR) som ska se till

att produkter som bidrar till global avskogning

inte importeras eller säljs inom EU är på gång.

För Sverige, med en tradition av långsiktigt och

hållbart skogsbruk, blir påverkan sannolikt inte

så stor. Snarare kan den komma att ge oss en

konkurrensfördel på EU-marknaden.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Hilma Nilsson

Skogen, både här i Sverige och globalt, har

en central roll både för klimatet och den biologiska

mångfalden. Skogar fungerar som

viktiga kolsänkor och spelar en avgörande

roll för att reglera klimatet. Genom avskogningsförordningen

vill EU minska den globala

avskogningen och skogsför störelsen.

Implementeringen av avskogningsförordningen var

först planerad till detta årsskifte, men har flyttats fram

till 30 december 2025. På så sätt får alla berörda parter

mer tid till förberedelser så att det blir ett korrekt och

effektivt genomförande.

Motverka avskogningen

Hilma Nilsson, som jobbar med lokala köp på Stora Enso

Skog, guidar oss i avskogningsförordningen, EUDR, och

berättar hur den kommer påverka skogsägare och

skogsbolag i Sverige.

– EUDR sätter krav på att det inom EU inte längre får

handlas med råvaror och produkter, som exempelvis

virke och biobränsle, vars härkomst har orsakat avskogning

eller skogsförstörelse. Detta gäller oavsett om råvaran

eller produktens ursprungsland är inom EU eller inte.

När man rör sig med begreppet avskogning i det

här sammanhanget menar man skogsmark som har

omvandlats till jordbruksmark. Skogsförstörelse är

åtgärder som anses minska skogens biologiska värden.

– Ett exempel är att det inte är tillåtet att skada

värdefulla habitat. Detta har vi i många år redan tagit

hänsyn till, både hos oss på Stora Enso och på Sydved,

säger Hilma Nilsson.

Avskogningsförordningen ställer också höga krav på

spårbarhet.

– Det måste gå att spåra virket som exempelvis finns i

den nya pinnstolen i köket. Företagen ska kunna rapportera

sina leveranskedjor, förklarar hon.

Råvarorna som regleras av avskogningsförordningen,

förutom trä, är kaffe, kakao, palmolja, gummi,

soja och nötkreatur plus ett antal produkter som baseras

på råvarorna, exempelvis möbler och tryckt papper.

Bakgrunden till förordningen är bland annat att det i

vissa länder, som till exempel Brasilien, Sydostasien och

Centralafrika finns stora problem med avskogning som

har skett i snabb takt. Jordbruket har tagit utrymme av

skogen, vilket får negativa konsekvenser för klimatet.

– I Sverige som helhet har vi inte samma problem,

här har vi i stället en historik av att den totala jordbruksarealen

minskat över tid, säger Hilma.

Små förändringar för certifierat skogsbruk

För skogsägare i Sverige som bedriver ett hållbart

skogsbruk, i synnerhet om de är certifierade och har

ett etablerat samarbete med ett skogsföretag, blir det

endast marginella förändringar på grund av avskogningsförordningen.

En tydlig följd är dock att varken Stora Enso och

Sydved, eller något annat skogsbolag, inte kommer att

kunna köpa virke som kommer från skog som i nästa

steg ska omvandlas till jordbruksmark.

– Eftersom EUDR sätter krav på råvaran eller produkten

som kommer på marknaden finns det egentligen

inget som säger att den självverksamme skogsägaren

inte får omvandla sin skogsmark till jordbruksmark.

Men problemet uppstår då virket eller för den delen

biobränslet ska säljas vidare. Skogsägaren kan då

upptäcka att det inte finns någon som på grund av

restriktioner givna av EUDR kan köpa virket.

– Så, ett tips till den självverksamma skogsägaren

som säljer leveransvirke till bolagen är att ta kontakt

med virkesföretaget innan avverkningen påbörjas,

säger Hilma Nilsson.

Svårtolkat inom vissa områden

Det finns områden där reglerna inte är lätta att tolka.

Ett exempel är vid köp av virke från igenvuxen åkermark

som ska tas i bruk för jordbruksproduktion. Här får man

göra en bedömning från fall till fall.

– Vi har i dagsläget tolkat det som att det är okej

om det rör sig om slybevuxen jordbruksmark som ska

ILLUSTRATION Adobe Stock


återtas i jordbruksproduktion. Men handlar det om röjda

eller gallrade ungskogar på tidigare jordbruksmark ska

Stora Enso och Sydved avstå från köp, om markägaren

planerar att omvandla marken till jordbruksmark.

Att gå över till energiskogs- eller julgransodling

räknas inte heller som att ta marken ur jordbruksproduktion.

– Därför bedömer vi att det är okej att köpa salix, från

jordbruksmark, även om marken sedan används till

annan odling.

Nya rutiner för skogsbolagen

Avskogningsförordningen ställer alltså höga krav på

spårbarheten av virke och biobränsle. På kort tid måste

skogsbruket hitta system och rutiner så att det blir så

effektivt som möjligt.

– I samband med varje avverkning måste det virkesköpande

företaget skicka information om uppdraget

till EU:s databas. Exempel på vad som ska finnas med

i överföringen är en geometri över området som ska

eller har avverkats, en försäkran på att vi har levt upp

till EUDR:s krav samt kontaktuppgifter till utförare och

skogsägare.

I nästa steg får avverkningen ett referensnummer

från EU som kommer följa med hela försörjningskedjan,

från skogen till pinnstolen.

Det måste gå att spåra virket

som exempelvis finns i den nya

pinnstolen i köket. Företagen

ska kunna rapportera sina

leveranskedjor.

Avskogningsförordningen (EUDR)

Ett initiativ inom EU:s skogsstrategi 2030, med syfte att

minimera unio nens bidrag till avskogning och skogsförstörelse

världen över.

Den främsta orsaken till avskogning och skogsförstörelse

är att mer skogsmark tas i anspråk som jordbruksmark.

En växande befolkning och ökande efterfrågan på

jordbruksprodukter, förväntas leda till ökad efterfrågan

på jordbruks mark och ytterligare avskogning. Dessutom

påverkar förändringar i klimatet livsmedelsproduktionen.

Företag som importerar eller exporterar varor inom

EU måste kunna visa att produkterna inte har bidragit till

avskogning eller försämring av skogsområden efter den

31 december 2020.



Pernilla Wåhlin Norén

Yrke: Stadsarkitekt i Borlänge

kommun. Anordnar även

arkitekturkollon för unga.

Bor: I egenritat hus utanför

Borlänge med maken musikern

Gustaf Norén, barnen Josef,

Edith, Bror, Salka, Moses och

två labradorer.

Skogen som

inspirationskälla

Skogen betyder mycket för Pernilla Wåhlin Norén, både i sitt

arbete som stadsarkitekt och när hon vill koppla av. I boken

Skogen & slöjden - 44 hantverksprojekt för ökad skogskunskap

inspirerar hon till att skapa med material från skogen.

Text Sanna Casson Foto Pernilla Wåhlin Norén

”

Nere vid älvkanten kan jag höra min farfar

vissla”. Så inleder Pernilla Wåhlin Norén sin bok.

Hennes farfar var uppvuxen i en liten

stuga vid älven i Dalarna, där familjen skötte

en flottfärja. Idag har Pernilla ritat ett eget

hus i närheten av där farfars stuga låg. Det är ett funktionellt

hus i ljust trä med stora fönster mot Dalälven,

omgiven av tallskog.

– Platsen har påverkat utformningen. Jag har plockat

upp tallskogen i fasaden. Stommen är byggd i furu och

panelen i gran, berättar Pernilla.

Kluvna näbbspån i kärnfuru pryder delar av fasaden,

precis som på Ornässtugan, timmerstugan från 1500-

talet, som ligger några kilometer därifrån. Väggarna inne

i huset är byggda i obehandlad furu.

– Vi har mycket skog i Sverige och det är ett bra material

att bygga i som passar vårt klimat.

Vi har dessutom god kunskap om trä eftersom vi har

byggt mycket i trä genom historien, säger Pernilla.

Lärde sig av mor- och farföräldrar

Ingången till att bli arkitekt gick genom hantverk och

slöjdande.

– Jag har alltid gillat att arbeta med händerna. Det

mesta har jag lärt mig av mina mor- och farföräldrar. De

hade alltid något hantverk på gång. Mormor stickade och

virkade och farmor var sömmerska och tillverkade hattar,

morfar ägnade sig åt mathantverk.

I dagens skärmsamhälle har delar av hantverkskunnandet

försvunnit. Det är betydligt vanligare att vi sitter


och skrollar på mobilen än att vi har en stickning i knäet.

Samtidigt kan hantverket bli en skön paus från skärmarna

en stund.

– Det är ett sätt att vara här och nu och att göra

något tillsammans. Vårt köksbord är fullt av rispor efter

barnen som gärna vill vara med och hjälpa till att göra

en krans eller bygga något, berättar Pernilla.

Mossmattor och festspiror

Boken är indelad efter olika trädslag, växter och mossor.

Den redogör för vad som utmärkande för exempelvis

gran, lönn, renfana och björnmossa och hur materialet

är att arbeta med. Sedan kommer en mängd kreativa

förslag på dekorationer och hantverk. Det handlar om

allt från en smörlåda till grankransar, mossmattor, festspiror,

näverkorgar, fågelholkar och kronor av halm.

– Jag vill visa vad man kan göra med hela trädet: allt

från rötter till grenar, berättar Pernilla.

Familjen har en liten verkstad i ett separat hus på

gården. Där finns en hyvelbänk, en tryckpress och en

täljhäst. Här har många hantverksprojekt växt fram.

– Det är skönt att gå ut

dit en stund och arbeta

med händerna. Mycket

ska gå så snabbt nu för

tiden, men där står tiden

stilla ett tag.

Jag har alltid gillat att arbeta

med händerna. Det mesta har

jag lärt mig av mina mor- och

farföräldrar.


Pernillas tips på

hantverk du kan göra

från material i din skog

Grankrans

Ett av de enklaste och festligaste

sätten att bygga en högtid under

året är att göra det runt en krona

eller krans.

För en mer stabil krans eller

krona kan det krävas en stomme

att bygga på. Det kan vara en vidja

av tunnare sly. Eller av återbruk,

kanske en rockring du hittat på

tippen.

Tips!

På vintern håller sig till

exempel rönnbär och

nypon fina i färgen.

Av rönnbär kan du

göra girlanger och

hänga på kransen.

Nyponkvistar med

nypon på kan du

sticka in som de är.

Kottar och kvistar

av annat träslag är

också fint att dekorera

kransen med.

Du behöver

En stel stomme, t ex en gammal

uttjänt rockring.

Band att linda runt stommen,

till exempel mattrasor.

Kvistknippen av något träd,

till exempel gran.

Dekor, t ex kottar eller röda nypon.

Blomtråd.

Sekatör.

Gör så här

Linda band runt stommen så att

de täcker och ger den en färg som

inte lyser starkt genom den färdiga

kransen.

Gör i ordning knippen av

grenar. Använd handskar om du

använder grenar av barrträd. Bind

grenknippen längs rockringen med

blomtråd. Stora knippen ger en

yvigare krans. Om stommen är liten

kan knippena behöva vara mindre.

Om kransen ska hänga mot en

vägg behöver grenarna bara täcka

framsidan. Om du vill hänga kransen

horisontellt, till exempel över ett

bord eller över ett brudpar, låter du

knippena täcka runtom, på alla sidor

av ringen.

När ringen är fylld av knippen och

stommen dold kan du sticka i extra

dekor där du vill fylla på.


Liten

smörlåda

Jag har smörpaketen i en

ostform från fäboden. Det

är fint med en hållare till

smörpaketen.

Du behöver

En granplanka

Täljkniv

Trälim

Tving

Borr

Gör så här

1 Dela plankan i fyra delar.

Limma fast de långa

bitarna mot de korta.

2 Borra tre hål i varje hörn.

3 Tälj till träplugg.

4 Doppa dem i lim och

spika i dem i hålet, låt

torka.

5 Såga av uppstickande

träplugg.

6 Slipa sidorna.

Jag vill visa vad

man kan göra med

hela trädet: allt från

rötter till grenar.

För fler tips på hantverk du kan

göra från material i din skog

läs Persnillas bok "Skogen &

slöjden – 44 hantverksprojekt

för ökad skogskunskap".


VI PRATAR

MED SVERIGES

SKOGSÄGARE

Rolf Nyström

Svabensverk

Sveriges skogsägare har olika behov, livssituationer

och mål med skogen. Vi fick en pratstund med en

av dem: Rolf Nyström, skogsägare i Svabensverk,

en liten bruksort på gränsen mellan Dalarna och

Hälsingland.

Berätta om skogen du äger!

– Skogen består av skilda skiften i Dalarna, totalt

handlar det om ungefär 95 hektar. Runt hälften

är gran, en tredjedel tall och resten består av löv,

främst björk. Skogen ligger ungefär 10 minuter från

mitt hem i Svabensverk.

Hur blev skogen din?

– Jag har ärvt den av mina föräldrar. Jag har

växt upp med den här skogen och har följt de här

bestånden från början. En del skog som jag har

varit med och planterat har jag också gallrat. Det

känns speciellt!

Tillbringar du mycket tid i skogen?

– Ja, jag gillar verkligen att vara ute och jobba i

skogen. Som pensionär har jag tiden och jag har

också en hel del erfarenhet eftersom jag tidigare

jobbade som produktionsledare på Stora Enso.

Jag gör planläggningen, röjning, plantering, ja

egentligen allt utom gallring och slutavverkning,

där tar jag hjälp av Stora Enso.

Vad är nästa åtgärd i din skog?

– Då är det dags för ungskogsröjning. För första

gången någonsin känner jag att jag är i fas med

allt, annars känner man som skogsägare att man

nästan aldrig blir klar. Att man alltid kan göra mer,

men då ska man inte vara rädd för att ta hjälp.

Orsaken till att jag är i fas nu är att jag har tiden.

Vad har du för mål med skogen?

– Att sköta skogen på ett bra sätt så att den är

välmående, växer bra och även ger ekonomisk

avkastning. Jag vill också att det ska vara en fin

skog för framtiden. Jag hoppas att någon av mina

barn ska vilja ta över skogen.

Vad är det bästa med att vara skogsägare?

– Det bästa är att följa skogens utveckling och att

se effekten av åtgärderna!

FOTO Kerstin Jonsson


Lös

krysset

och vinn en termosmugg!

Vi lottar ut två termosmugg bland dem som

skickar in den rätta lösningen från de färgade

rutorna senast den 29 januari till: Sydved,

Aktivt Skogsbruk, Box 626, 55118 Jönköping eller

via mejl: aktivtskogsbruk@sydved.se

Vinnarna omnämns med namn och ort i nästa

nummer. I nummer 3 vann Marita Kjällstrand i

Ulricehamn och Sven Manfredsson i Skillingaryd.

FOTO Mikko Nikkinen


Fixa

veden.

”Resten låter jag Sydved göra.”

Livet med skog är härligt, lustfyllt, aktivt och fritt. Men också fullt av

måsten och borden. En skog sköter sig inte själv och löpande skogsvård

är en nödvändighet för att få maximal utdelning av din skog.

Därför vill vi påminna om våra skogliga tjänster. Så att du kan få ut det

bästa av din skog, och tid över att göra det som passar för dig.

Den fantastiska känslan av en prydlig, välmående

och välskött skog får du på köpet.

Läs mer om våra skogliga tjänster på sydved.se

Returadress

Sydved

Box 626

551 18 Jönköping

FOTO Lasse Arvidsson

Aktivt skogsbruk nr 4 2024

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?