30.12.2012 Views

LABORATION 1 - Högskolan i Kalmar

LABORATION 1 - Högskolan i Kalmar

LABORATION 1 - Högskolan i Kalmar

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Kalibrering av automatpipett<br />

Innan man använder en automatpipett bör man försäkra sig om att den inte läcker eller<br />

visar fel volym.<br />

Kalibrering<br />

Vid kalibrering av pipetter kan man använda sig av våg och avjonat vatten och väga den<br />

volym man pipetterat. Man bör tänka på att vattnets densitet varierar med temperaturen.<br />

Vanligen kalibrerar man en variabel pipett vid den undre och övre gränsen för dess<br />

kapacitet. För att få tillförlitliga värden bör man också repetera detta ett antal gånger (minst<br />

3 ggr). Detta ger en uppfattning om den slumpmässiga variationen i pipetteringarna.<br />

När det gäller analysinstrument, dosérutrustning och liknande beskrivs kvaliteten ofta i<br />

termer som "mycket god precision", "tillförlitlig", ”noggrann" m.m. De mest använda<br />

specifikationerna är noggrannhet och precision. Det är viktigt att förstå vad som menas<br />

med dessa termer och hur egenskaperna kan mätas objektivt. Här följer ett försök att<br />

förklara vad dessa begrepp innebär och hur de standardmässigt beräknas.<br />

Noggrannhet<br />

Noggrannheten (egentligen riktigheten, på engelska accuracy), anger hur nära mätvärden<br />

av en viss storhet överensstämmer med det sanna värdet, eller vanligen det bäst kända<br />

värdet. Det absolut rätta värdet är ju sällan bekant och här kan det därför vara av vikt att<br />

referensmetoden anges.<br />

Som ett exempel kan nämnas kontroll av en mikroliterpipett. Om man mäter upp den givna<br />

volymen och därefter väger vattnet på en noggrann våg kan man med stor noggrannhet<br />

bestämma vilken volym som sugs upp. För att få ett statistiskt tillfredsställande resultat<br />

måste man göra flera mätningar.<br />

Ur dessa mätningar kan ett medelvärde beräknas.<br />

xi<br />

x =<br />

n<br />

∑<br />

där x är medelvärdet, xi de olika mätvärdena och n antalet mätningar.<br />

Noggrannheten anges ofta i procent. Detta betyder i praktiken att medelvärdet av<br />

mätningarna ligger på ± detta procenttal av specificerat värde. En pipett är exempelvis<br />

specificerad som 100 μl ± 0.5 %, vilket innebär att medelvärdet av pipettens volym ligger<br />

mellan 99,5 och 100,5 μl.<br />

Precision<br />

Begreppet precision anger hur väl de olika mätresultaten hänger samman. Resultatens<br />

spridning kring medelvärdet kan lämpligen anges matematiskt som standardavvikelse<br />

(andra benämningar är medelavvikelse, medelfel).<br />

∑(<br />

xi − x)<br />

SD =<br />

n −1<br />

där SD är standardavvikelsen. xi är mätvärdena, x är medelvärdet och n är antalet värden.<br />

I praktiken innebär detta att:<br />

68 % av mätningarna faller inom x ± SD<br />

95 % av mätningarna faller inom x ± 2SD<br />

2<br />

6

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!