Forum nummer 3 • 2025

F
RUM
SWEDISH WOMEN’S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL, INC. NR 1 2025
PRIMA BALLERINA ASSOLUTA
PASKELLJURYNS ANNELI ALHANKO:
”Det är ett livselixir att se
unga utvecklas”
Svensk parasports
starkast lysande stjärna:
EBBA ÅRSJÖ
SWEA FIRAR SIN GRUNDARE
AGNETA NILSSON
85AR
ÄNTLIGEN MAROCKO!
SWEAs trekkande äventyrare
når sin slutdestination
Cornelias hus
slukades av lågorna
SKOGSBRÄNDERNA
I KALIFORNIEN
+KULTURTIPS | HÄLSA | BÖCKER | RESOR | KARRIÄR | KRÖNIKAN

DET HÄR ÄR
SWEA-magasinet
STYRELSE • SWEA INTERNATIONAL
MED RÖSTR ÄTT
• Internationell ordförande (IO)
• Vice internationell ordförande (VIO)
• 7 regionordförande (RO)
ASOC/OAME/OEMA/MAME/MEMA/VAME/VEMA
UTAN RÖSTR ÄTT
• Sekreterare
• Kassör
• Administrativ chef
• Kommunikationsansvarig
• Administration/Office
• BUS-kommittén
• Finanskommittén
• Kommunikationskommittén
• Kongresskommittén
• Produktkommittén
• Professionalkommittén
• Stipendiekommittéer (3)
• Valberedningen
• Årets Svenska Kvinna kommittén
ANSVARIG UTGIVARE
Lotta Rigby Fors, Stockholm
Internationell ordförande
president@swea.org
REDAKTÖR
Sara Bertilsson, Paris
editor@swea.org
ANNONSER
Kommunikationskommittén
advertising@swea.org
GRAFISK FORMGIVNING & LAYOUT
Veronica Strandell, Global
KORREKTUR
Liselotte Kjellme, Barcelona
Christina Moliteus, Global
Ninni Pettersson Wästberg, Stockholm
Susann Revin, Zürich
Ginga Sewerin-Olsson, Boston
REGION
ASOC
Asien, Oceanien
AVDELNINGAR
Bangkok
Beijing
Hong Kong
Kuala Lumpur
Melbourne
Perth
Seoul
Shanghai
Singapore
SAC
(Sydney, Adelaide, Canberra)
REGION
OAME
Östra Amerika
AVDELNINGAR
Atlanta
Boston
New Jersey
New York
North Carolina
Philadelphia
Virginia Beach
Washington DC
REGION
MAME
Mellersta Amerika
AVDELNINGAR
Chicago
Colorado
Dallas
Florida
Houston
Michigan
Minnesota
Toronto
REGION
VAME
Västra Amerika
AVDELNINGAR
Arizona
Los Angeles
Orange County
Portland
San Diego
San Francisco
Santa Barbara
Seattle
Utah
Vancouver
REGION
OEMA
Östra Europa,
Mellanöstern , Afrika
AVDELNINGAR
Athens
Austria
Budapest
Genève
Istanbul
München
Stockholm
Zürich
SWEA Global ingår
inte i någon region
och har ingen lokal
styrelse.
REGION
MEMA
Mellersta Europa,
Mellanöstern, Afrika
AVDELNINGAR
Belgium
Berlin
Frankfurt
Helsingborg
Israel
Köln-Bonn
Luxemburg
Malmö
Milano
Paris
Rimini
Riviera
Rom
REGION
VEMA
Västra Europa,
Mellanöstern, Afrika
AVDELNINGAR
Algarve
Barcelona
Costa Blanca
Göteborg
Holland
Irland
Lissabon
London
Mallorca
Marbella
Oslo
SKRIBENTER
Anna Centerman, Beijing
Anna Hallén, Colorado
Anna Lexén Larsen, Colorado
Anna Tvinnereim, Helsingborg
Carina Middendorf, Berlin
Carolina de Klerk Nordholm, Holland
Christina Måneskiöld, Belgium
Eva Hagman, Mallorca
Jessica Hill Holm, Stockholm
Katarina Agorelius, Rom
Lena Löfling, Global
Lisbeth Falkman, Göteborg
Louise Rybring, Toronto
Malin Lager, Stockholm
Malin Rignéus, Oslo
Margaret Sikkens Ahlquist, Holland
Margareta Nilson, Köln/Bonn
Marie Hagman, Mallorca
Mi Karlsson Bergkvist, Stockholm
Ninni Pettersson Wästberg, Stockholm
Sara Bertilsson, Paris
Susann Revin, Zürich
Tina Darcel, Paris
Veronica Strandell, Global
OMSLAGSBILD
Prima ballerina assoluta, Anneli Alhanko
Foto: Mats Bäcker
Respektive skribent ansvarar för insänt material.
Redaktionen förbehåller sig rätten att göra
mindre ändringar.
SWEA är ett levande och globalt nätverk med nästan
6 000 svensktalande kvinnor i 70 avdelningar spridda över
ett 30-tal länder. Vi brinner för att hålla det svenska språket
levande och sprida vår fantastiska kultur och tradition världen
över. Varje år delar vi ut stipendier och donationer på hela två
miljoner kronor!
Men SWEA är mer än så – vi är ett varmt och välkomnande
nätverk där du hittar både nya vänner och värdefulla
kontakter. Vi stöttar svenska företag utomlands och finns
represen terade på många platser världen över. Dessutom
spelar vi en viktig roll i svenska Utrikesdepartementets
kris- och beredskapsplan. Kort sagt – vi är där för svensktalande
kvinnor, var de än befinner sig i världen!
SOM MEDLEM I SWEA FÅR DU:
3 Ett svenskt nätverk på orten där du bor.
3 Ett nätverk som ger dig tillgång till hela världen.
3 Ett nätverk som ger dig möjlighet att utvecklas.
3 Ett nätverk som hjälper dig i yrkeslivet.
FORUM är en del av
Kommunikationskommittén
Sammankallande: Sofia Solfors, Milano
Varumärke: Anna Holmberg Dixon, Vancouver
Layout: Nina Cuneo, Milano
PR/stipendier: Marita Holmkvist Ledenfelt, Austria
Sociala medier: Veronica Strandell, Global
SWEA Live!: Marianne Lunde, Oslo
SWEA-podden: Marija Borenius, Global
Redaktör Forum: Sara Bertilsson, Paris
Redaktör nyhetsbrev: Louise Rybring, Toronto
Redaktör webbplats: Vakant
IT-ansvarig: Edilia Bern, Dallas
2 Administration: Katri Olander Serenius, Florida
3

ORDFÖRANDEN HAR ORDET
BARCELONA • APRIL 2025
KäraSweor
SWEA-året 2025 är nu i full gång och vi har mycket att se
fram emot. Vår organisation fortsätter att stärkas genom våra
gemensamma insatser och året bjuder på inspirerande möten,
resor och nätverkande. Jag vill uppmuntra er alla att delta i
våra evenemang, både fysiskt och digitalt, för att knyta nya
kontakter och ta del av den fantastiska gemenskap som SWEA
erbjuder.
Den 5 april samlas vi i Barcelona för SWEA Internationals
årsmöte, och som ni kan se i inbjudan
här bredvid är alla medlemmar varmt välkomna. Om du inte
har möjlighet att vara på plats kan du istället delta online – vi
sänder mötet live! Håll utkik efter länkar i våra sociala
medier och i nyhetsbrevet inom kort.
HELENA WAHLMAN, IMAGEBANK.SWEDEN.SE
I vårens Tio med IO har vi många spännande gäster.
På sidan 27 hittar du datum, tider och teman för våra
träffar. Den 25 februari fick vi höra arrangörerna Barbro
Holgersson och Yvonne Lundberg berätta om årets Sverigeresa
till Gotland den 1–4 juli. De presenterade ett spännande
program fyllt med utflykter och aktiviteter, och vi fick dessutom
en unik inblick i Sverigeresans historia genom SWEAs
grundare Agneta Nilsson. Sverigeresan är ett privat arrangerat
program av och för enskilda SWEA- medlemmar. Information
och länk finns på sidan 46.
Jag ser fram emot att fortsätta året tillsammans med er alla – i
samtal, på resor och vid våra möten. SWEA är en gemenskap
fylld av kunskap, vänskap och kultur, och varje medlem
bidrar till att göra vår organisation ännu starkare. Tveka inte
att engagera dig, ställa frågor och dela med dig av dina idéer!
Nu önskar jag dig en trevlig lässtund med årets första Forum,
fyllt med både viktig information och inspirerande artiklar.
Hoppas vi ses snart – digitalt eller fysiskt!
KLICKA HÄR
FÖR ATT LÄSA
TIDIGARE
NUMMER AV
FORUM
F RUM
SWEDISH WOMEN’S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL, INC. NR 2 2024
ÅRETS
SVENSKA KVINNA
LISE TAMM
F RUM
SWEDISH WOMEN’S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL, INC. NR 4 2024
+KULTURTIPS | HÄLSA | BÖCKER | RESOR | KARRIÄR | KRÖNIKAN
NÄSTA NUMMER AV FORUM
kommer ut 31 maj.
Har du erfarenheter som utlandssvensk eller
spännande aktiviteter i din avdelning att
dela med dig av? Vi söker även texter om
svensk kultur och språk samt intervjuer med
intressanta Sweor och andra internationella
svenskar. Om du har idéer och förslag till
Forum, hör gärna av dig!
”MONDO”
STAVHOPPAREN
SOM TAGIT VÄRLDEN
MED STORM
Tips & förslag: 1 april
FOTO: PRIVAT
Lotta Rigby Fors
Ordförande, SWEA International
SWEA 2.0
HUR SER NÄSTA
GENERATION SWEOR UT?
MED HÄLSAN SOM LEDSTJÄRNA
MÖTE MED HÄLSOPROFILEN
MARIA BORELIUS
DANIEL THORELL
PASKELLSTIPENDIAT 2019
JAKTEN PÅ DEN
PERFEKTA STRÅKEN
Manusstopp:
Kontakt:
15 april
editor@swea.org
+KULTURTIPS | HÄLSA | BÖCKER | RESOR | KARRIÄR | KRÖNIKAN
4 5

NNEH LLFORUM
• NR 1 • 2025
16 22 35 38
Prima ballerina Anneli Alhanko .................... omslag
Detta är SWEA................................................................ 2
Ordföranden har ordet................................................. 4
Inbjudan till SWEA Internationals Årsmöte........ 5
Redaktörens rader .......................................................... 7
Hänt i Sverige .................................................................. 8
Sigrid Paskell-juryn:
Möte med Anneli Alhanko ...................................... 10
SWEA Beijings donationsprojekt
Ett sagolikt bibliotek .................................................... 12
Migrant Children Foundation ................................. 15
Agneta Nilsson 85 år ................................................... 14
Svenska idrottshjältar: Ebba Årsjö ......................... 16
Trek’in Gazelles mot Marocko ................................. 18
SWEAs arbete i krissituationer .............................. 20
Skogsbränderna i Kalifornien
SWEA LA till stöd för drabbade Sweor ............ 22
Swean Cornelia miste sitt hus i lågorna .............. 23
SWEAs historia: Sweor kommer och går .......... 24
Ett ord från coachen:
Stå stadigt när det blåser .......................................... 26
Tio med IO presenterar årets program .............. 27
SWEAs grupper ........................................................... 28
SWEA Professional:
Att sätta gränser & AI ................................................ 29
Svenska institutet ......................................................... 30
Lästips: Liv Söderquist ................................................ 31
Bokrecensioner och tips i bokfloden ............. 32–33
Konst: Ami Bergman .................................................. 34
Matlagning: Rotmos ................................................... 35
Spettkaka ......................................................................... 36
Språklådan ...................................................................... 37
Reserapport: Över Atlanten ........................... 38–40
SWEA Art & Skriver: Utmaning Haiku ............... 41
Krönikan ........................................................................... 42
Visste du att … ............................................................... 43
Upphovsrättens ABC ................................................ 44
Sverigeresan: Gotland ............................................... 46
Vårens program med SWEA Live! ...................... 47
Skidåkningens historia ......................................... 48–51
Mina smultronställen:
Toronto ............................................................................. 52
SWEAs vision ..................................................... baksida
FOTO: PER PIXEL PETERSSON, IMAGEBANK SWEDEN
REDAKTÖRENS RADER
More than words
”Det är inte lätt att vara människa” skrev August Strindberg,
och det har han väl ganska ofta rätt i. Lite extra svårt
kan det kännas framförallt här i norra Europa i början av
året, när regnmolnen hänger tunga, solen inte har setts
till sedan någon gång i oktober, plånboken är tom efter
julens extravagans (visserligen värd det!) och sommarens
semester känns så oändligt långt borta.
Vi går alla igenom perioder då livet kan kännas lite motsträvigt,
om det så är på familjeplanet, på jobbet, samhällssituationen
i allmänhet eller så bara när det skaver
lite på insidan. Kriser hör livet till. När vi frågar er, våra
nästan 6 000 Sweor, vad som är viktigast med SWEA så
är svaret väldigt ofta detsamma: gemenskapen och stödet;
att veta att en Swea finns bara ett telefon samtal bort, var
jag än befinner mig i världen. Det skapar trygghet och
ger mod.
Den gemenskapen kan vara av personlig karaktär, eller
organisatorisk. Som när SWEA som förening blir en del
i en krishantering på högre nivå.
SWEA International tog nyligen fram en krishanteringsplan.
I det här numret av Forum berättar vi mer om vad
den krisplanen innebär, när den ska tillämpas och hur den
fungerar i praktiken. Engagemanget från till exempel
SWEA Los Angeles för att hjälpa dem som drabbades av
de stora bränderna i Kalifornien är inspirerande. Tyvärr
kan vi nog vara säkra på att det kommer att komma fler
tillfällen i framtiden då Sweor hamnar mitt i katastrofer.
Om vi lär oss av tidigare erfarenheter kan vi utveckla hur
vi bäst agerar i framtida situationer.
Vi Sweor har en roll att spela som medlemmar i den
största Sverigefrämjande organisationen utanför Sverige.
Vi sitter på kunskap och erfarenhet som är värdefull. Att
räcka ut en hand till den som man tror kan behöva den,
och att våga be om hjälp när man känner sig ensam – två
små handlingar som kan göra stor skillnad.
Världsvid vänskap som är mer än bara ord.
Ta hand om er, och varandra.
Paris, 28 februari 2025
Sara Bertilsson
redaktör Forum
6 FOTO FR.V. KARL NILSSON, SVENSKA PARALYMPISKA KOMMITTÉN • PIXABAY • FRANCODERIU GETTY IMAGES CANVA • LENA LÖFLING
7

Från fäbodar och röda stugor till VM-brons och nya ord.
Holland-Swean Carolina ger oss blandade nyheter från Sverige.
HÄNT I SVERIGE
Årets nya ord
En lista som präglas av dystra tider, AI (artificiell intelligens)
och många engelska lånord. Några av de nya orden är:
Levande kulturarv
Fäbodkultur har tagit sig in på
Unescos lista över mänsklighetens
levande kultur arv.
Beslutet fattades vid Unescos
möte i Paraguay i december.
Fäbodkulturen är en levande
tradition som innefattar allt
från djurhållning och betesmarker
till mattraditioner och
musik. Sverige och Norge har
gemensamt nominerat fäbodkulturen
till listan och Svens ka
Unesco rådet är särskilt glada
över att erkännandet ges
gemensamt till två nordiska
länder. ”Det visar tydligt hur
kultur rör sig över gränser och
hur tradi tioner delas av flera
länder”, säger Maria Wilenius,
AV CAROLINA DE KLERK NORDHOLM • SWEA HOLLAND
general sekreterare. I dag finns
om-kring 300 levande fäbodar
runt om i Sverige, och flera av
dem brukas fortfarande traditionellt,
enligt förbundet
Svensk Fäbodkultur.
Sverige har tillsammans
med Danmark, Finland,
Färöarna, Island, Norge och
Åland sedan 2021 den nordiska
klinkbåtstraditionen med på
Unescos lista över kultur arv.
Unesco har även ett re -
gister över goda metoder för
att trygga immateriellt kulturarv
och där finns två levande
svenska kultur arv med:
berättar projektet Sagobygden
samt Nyckel harpans nätverk.
Därutöver finns även en lista
över immateriella kulturarv
i fara – där finns Sverige inte
med.
Världsarv däremot är
platser, orter eller miljöer
som på ett unikt sätt vittnar
om jordens och människans
historia. Det finns idag
1 223 världs arv i 168 länder. I
Sverige har vi 15 världsarv. n
FOTO: KARL LÄRKA , MORA BYGDEARKIV
Coolcation
En semester som tillbringas
på en plats med ett svalare
klimat.
Dubbelklubb
En idrottsklubb med elitverksamhet
för både damer
och herrar. Ordet förekommer
främst inom fotbollen.
Grisch
Framtoning som går ut på
att se välbeställd ut, alltså
någon som klär sig rikt. En
stekare eller brat, för femton
år sedan.
Looksmaxing
Att sträva efter att optimera
sitt utseende med hjälp av
exempelvis kost, träning,
hudvård och kirurgi.
Grön gumma
En ung tjej utan kända gängkopplingar
som jobbar för de
kriminella nätverken och kan
gå under polisens radar.
Slop
Lågkvalitativt innehåll genererat
av AI, vilket experter
hävdar även är en risk för AI
själv. Utan åtgärder kommer
modellerna att börja träna sig
själva på sitt eget usla språk
och innehåll.
Tiktokifiera
Att göra videor och annat
innehåll mer svåremotståndligt
och klickbart.
Tjejnyår
En nystart inför hösten som
närmast liknar en ritual,
myntat av författaren Sandra
Beijer.
Umarell
En äldre man som på plats
följer byggen i det offentliga
rummet. Det kommer från
emilianskans (en grupp lokala
språk, talade i den historiska
regionen Emilia i norra
Italien) umarel, ’liten man’
och har fått spridning genom
böcker av den italienske författaren
Danilo Massotti.
Rawdogga
Att genomföra en aktivitet
utan planering eller förströelser.
Den som rawdoggar
fördriver tiden utan att
till exempel hålla på med
mobilen eller surfplattan.
Vänskapsbänk
En utplacerad bänk som ska
uppmuntra till samtal mellan
människor, som ett led i att
motverka psykisk ohälsa. I
bland annat Sävsjö sattes det
ut en gul bänk som skulle
uppmärksamma ensamhet
med budskapet att ett ”hej”
kan rädda liv.
Nyordslistan tas fram av Språkrådet och Språktidningen. Orden
ska antingen ha uppkommit under året eller ökat markant i
bruk och dessutom även spegla samhällsutvecklingen.
FOTO: BORLÄNGE KOMMUN
FREDRIK BROMAN, OMAGEBANK.SWEDEN.SE
Spark-VM har återuppstått
Christian Eriksson sägs ha
satt världsrekordet på Viks
Arvika Yankee Car Club har blåst liv i det udda världsmästerskapet
i spark som under 1970- och 80-talen drog tusentals
åskådare varje år. Elis i Taserud och bröderna Karl och
idrottsplats år 1897: 3 x 252
meter. Rekordtiden var tre
minuter och nio sekunder. I
år handlade det också om att
ta sig runt på spark, men inte
snabbast utan roligast.
En röd stuga på månen
Västeråsaren och konstnären Mikael Genberg kom för 25 år sedan
på att han ville skicka upp en liten röd stuga till månen. Efter många
turer om bland annat storlek, pris och finansiärer är huset färdigbyggt,
betalt och sköts upp från Cape Canaveral i USA i mitten av
januari. Huset skulle först vara stort som en lekstuga, men blev i
slutändan inte mer än en decimeter. På themoonhouse.se går det
att följa husets resa och fördjupa sig i bakgrunden.
God bronsmedalj
Kocken Gustav Leonhardt och hans team tog bronsmedalj i
den prestigefyllda kocktävlingen Bocuse d'Or i Lyon. Vinnare
blev Team Frankrike – för sjunde gången. Silverstatyn
gick till Danmark och Norge hamnade på fjärdeplatsen.
Totalt tävlade 24 nationer från olika delar av världen under
två dagar i Lyon. Fem timmar och
30 minuter fick varje lag på sig att
tillaga två serveringar för femton
personer vardera. De tävlande
bedöms utifrån smak, teknik, presentation
och organisation.
FOTO ISPACE MISSION 2
FOTO THESURVIVED99
PRINSESSAN BIRGITTA
Hagaprinsessa med stort
intresse för golf och välgörenhet,
hade en egen
golftävling och deltog varje
år i luciafirandet på Mallorca.
Prinsessan Birgitta gav 1967
ut en tränings-LP med tillhörande
häfte med motionsoch
bantningsprogram för
hemmafruar. Hon blev 87 år
gammal.
LEIF SILBERSKY
Advokat i många medialt
uppmärksammade brottmål
samt författare av en rad
detektivromaner tillsammans
med vännen Olov Svedelid.
Silbersky blev 86 år gammal.
Några svenskar som lämnade jordelivet
GRAHAM TAINTON
Sydafrikansk-svensk koreograf
och dansare som var
koreograf åt ABBA. Tainton
var far till bland andra Blossom
Tainton Lindquist, som
vann Melodifestivalen 2002
med trion Afro-Dite och låten
Never let it go. Graham Tainton
blev 97 år.
GÖRAN SKYTTE
Journalist, författare, musiker
och kristen förkunnare. Han
var barndomsvän med musikern
Mikael Wiehe och medverkade
på flera av hans skivor.
Skytte blev 79 år.
LEIF ”LOKET” OLSSON
Programledare, sportjournalist,
radioprofil, dansbandssångare,
konferencier och
handbollsdomare. Han var
mest känd som programledare
för TV-programmet Bingolotto
under 90-talet. Leif
Olsson blev 82 år gammal.
DANIEL HÖGLANDER
Kock och traktör som drev restaurangen
Aloë i Stockholm.
Höglander vann guld med
Svenska Kocklands laget 2002
och 2004. Han blev 45 år.
BIRGITTA DAHL
Socialdemokratisk riksdagsledamot
under 33 år fram
till 2002 och ordförande
för Unicef Sverige mellan
2005 och 2011. Bland annat
kämpade hon i många år för
delad föräldraförsäkring,
förbud mot barnaga, verkställande
av kriminalisering
av våldtäkt inom äkten skapet
– som alla ledde till nya
revolutionerande lagar och
beslut. Dahl blev 87 år.
KJELL-OLOF FELDT
Socialdemokratisk politiker
och under många år och i flera
omgångar Sveriges finansminister.
Feldt blev 93 år.
UPPSLAGSBILD: MARKUS HOLM, KÄRINGÖN • IMAGEBANK.SWEDEN.SE
8 9
KÄLLOR: FABOD.SE, SVT.SE, SPRAKTIDNINGEN.SE, SV.WIKIPEDIA.ORG, GODA-NYHETER.SE

PASKELLSTIPENDIET
KATARINA AGORELIUS • SWEA ROM,
SAMMANKALLANDE PASKELLKOMMITTÉN
”Dansen är min livsluft ”
FAKTA – Anneli Alhanko
Född i Bogota, Colombia, 1953. Studerade vid Operans Balettskola från 1963 till 1971 och
anställdes vid Kungliga Operans Balett 1971. Hennes första stora huvudroll var i Rudolf Nurejevs
Nötknäpparen 1971. Utnämndes till solist 1973 och premiärdansare 1976 (och var den första
att få titeln Hovdansare av kungen 1990.) Har gjort gästframträdanden över hela världen och är
den enda svenska ballerinan som någonsin inbjudits att dansa på Bolsjojteatern i Moskva. Anneli
coachades där av den legendariska ballerinan Galina Ulanova i Giselle 1984.
Fem av hennes mest betydande huvudroller:
Giselle (Giselle) – En av hennes mest hyllade roller, särskilt vid Bolsjojteatern 1984.
Odette/Odile (Svansjön) – En av balettvärldens mest tekniskt och dramatiskt krävande roller.
Aurora (Törnrosa) – En klassisk och krävande huvudroll i den romantiska repertoaren.
Juliet (Romeo och Julia) – En känslomässigt laddad roll som visade hennes dramatiska talang.
Kitri (Don Quijote) – En roll som kräver både teknisk briljans och karaktärsstyrka.
Källor: annelialhanko.se, ballerinagallery.com m.fl.
Möte med Paskelljuryns Anneli Alhanko, prima ballerina.
ANNELI ALHANKO är prima ballerina
assoluta – alltså världens mest
exceptionella dansare för sin generation
– och hovdansare. Hon debuterade
som 17-åring i Stockholm och efter att
hon hade handplockats av den legendariska
balettdansaren Rudolf Nurejev,
låg världens scener för hennes fötter.
2010 grundade hon BASE23 – Stockholm
Dance Academy som erbjuder en
rad kurser på olika nivåer, bland andra
den som går under hennes eget namn,
Alhanko Academy of Ballet, där många
av morgondagens stjärnor utbildas.
För fyra år sedan blev hon invald i
juryn för SWEA Internationals Sigrid
Paskells stipendium inom scenkonsterna
och i år delas detta stipendium ut i just
dans. Med stor entusiasm och öppenhet
berättar hon i en intervju för Forum om
vad dansen betyder för henne och vad hon
vill se hos dagens unga dansare.
Vad betyder dansen för dig?
Allt! Den har betytt så mycket att det är
svårt att ens förklara. Den är livsluft. Den
har varit min livsluft sedan jag var fem, sex
år och jag har alltid älskat att dansa. Det
som är runtomkring dansen är kanske inte
alltid så roligt, men själva dansen har faktiskt
betytt allt för mig. Den
har hjälpt mig att hitta mig
själv, komma ur min blyghet,
få vänner och se världen. Det
är en stor gåva att ha fått den
här talangen och jag tycker att
jag lite ödmjukt har försökt att
förvalta den så gott jag kan.
Vad vill du se hos en
ung dansare idag?
ANNELI ALHANKO
FOTO: STELLAN HERNER
Hängivenhet, begåvning, teknik och,
viktigast av allt, att själen är med. Själen
och hjärtat måste vara med hela tiden för
att det ska bli konst. Tekniken i sig måste
absolut finnas, men konsten får man inte
glömma. En
stor rysk ballerina,
Maja
Plisetskaja, sa
till mig en gång
att tekniken sitter i benen och
själen i armarna och överkroppen – det
stämmer, för uttrycket ligger i armar och
överkroppen och för att lyckas med det
måste man ha en god teknik.
Vart ska en ung person som
vill dansa vända sig?
Det finns skolor för dans i allmänhet lite
runt om i Sverige, men om man vill gå
vidare för att bli professionell balettdansare
får man söka sig till någon
framgångsrik skola i Stockholm eller
Göteborg, eller ute i världen.
I vilken ålder måste man
vanligen gå vidare?
I gymnasiet skulle jag vilja säga. Som
dansare utbildar man sig så ung. Man
börjar vid 10 års ålder och utbildar sig
på mellanstadiet och högstadiet. Vid 16
år går man ut nian och i gymnasiet söker
sig många till gymnasieskolor (med dansutbildning,
reds. anm.) i Sverige eller
utomlands.
Man talar gärna om en
elit när det gäller sport
– är det lika tillåtet när
det gäller konst och
dans?
I min värld är det absolut
tillåtet, därför att dans på
professionell nivå är elitistiskt.
Du måste tillhöra eliten för
att få jobb när du har gått ut
gymnasiet och är mellan 17 och 20 år och
då måste man ha gått en elitutbildning.
Det gäller musik, sång och dans – ja, det
mesta. Nu får man tala om en elit – det
har blivit lite lugnare än tidigare på den
fronten. Det måste
finnas en bredd och
även en elit. Det ena
ger det andra på något
sätt.
Om man jämför med
andra länder – vilket
land främjar dans mest
nuförtiden enligt dig?
Jag skulle vilja säga att väldigt många
länder har förstått storheten i dans. När jag
var yngre, under Sovjettiden, var det stort
med balett och sport över huvud taget i
östländerna. Numera finns det fantastiska
skolor över hela världen. Till exempel har
ett så litet land som Schweiz tre fantastiska
skolor och Portugal har en jättefin
skola. Spanien och Tyskland – det finns
operahus i varenda liten stad i Tyskland
och det är helt otroligt; man blir alldeles
varm i hjärtat när man förstår vilken stor
betydelse den klassiska kulturen har där. I
Frankrike är väl kultur ministern minister
nummer två? Men Sverige ligger tyvärr
lite efter på kultur området. Man önskar
att de styrande ska förstå sambandet
mellan kultur, tradition och samhällets
uppbyggnad. Kultur behövs!
Hur tror du att dansvärlden ser
ut i Sverige om 20 år?
Jag hoppas ju att de klassiska markerna
finns kvar, och att de har breddats. Vi
kommer säkert se mycket mer street och
hiphop, eftersom den musiken är på gång.
Men grunden är ju den klassiska baletten,
FOTO: MATS BÄCKER
det moderna och jazzdansen från det man
är liten. Den tror jag aldrig kommer att
försvinna. Det kommer hela tiden fler
och fler olika stilar och det är bra – det är
utveckling!
Kan man dansa balett, kan man dansa
vad som helst i stort sett, vare sig det är
modernt eller annat. Alexander Ekman
och Mats Ek älskar att ha klassiska dansare
i sina verk. Baletten är en otroligt viktig
grund att stå på och sedan kan man
utveckla den till vad som helst.
Jag tänker ofta på sambandet
mellan musiken och dansen. Vad
betyder musiken för dig?
Det är ju musiken jag uttrycker med
min dans. Musiken betyder allt. När jag
dansade älskade jag den vackra musiken,
som den av Stravinskij, Prokofjev och
Tjajkovskij naturligtvis som number one.
Vad gäller den atonala moderna musiken
blir det med en gång lite svårare för en
dansare. Då måste man räkna stegen och
det förtar lite, men även det är en utveckling.
I något verk räknade jag till 27 och
en annan gång 83 – det var helt makalöst
– och det sitter inte i kroppen på samma
sätt som de klassiska verken.
Vilken orkester och dirigent har
du tyckt mest om att dansa till?
Dirigenten är ju mycket viktig eftersom
hen har kontakten mellan dansaren och
orkestern. John Lanchbery var en riktig
balettdirigent som var helt otrolig. Han
hade känsla för dans, så han följde med
och förstod och såg om det gick för fort
eller för långsamt. Jag hade en dirigent
någonstans i världen – kommer inte ihåg
var – som i den väldigt lyriska andra
akten i Giselle höll ett så högt tempo att
det kändes som man sprang sig genom
föreställningen och det var inte bra. Det
kom fram att han hade haft bråttom till
tåget… Vad finns det kvar att uttrycka?
Det var bara att springa sig igenom
föreställningen.
Men du klarade det?
Jadå, absolut. Man får ju göra det mesta...
Sedan har jag varit med om mot satsen
också. Jag hade en partner en gång – jag
tror att det var i Tyskland någonstans
– som, när vi var ungefär 14 takter för
tidiga, frågade mig: ”Men Gud, vad gör
vi nu?”. ”Dansa på!”, svarade jag. Vad ska
man säga? Det var Romeo och Julia, så det
var sådär jätte-känslosamt. Dirigenten var
väl uppe i sina känslor ... Men visst, det var
ju hans föreställning också.
Vad tycker du mest om i ditt
arbete idag?
Jag tycker att det här med ung domar
ger kraft. Det är ett livselixir att se unga
människor utvecklas – det är så fantastiskt
roligt! Att ge tillbaka det som man själv
har fått vara med om och önska att de
också ska få vara med om det där magiska
att få stå på scenen och få utveckla en roll
och allt däromkring. Det är verkligen
mödan värt när man väl kommer dit,
även om det är en lång väg att gå. Det är
ingen quick fix. De unga hör till TikTok
- generationen och vill bli klara på nolltid
och att allt ska ske snabbt. En utbildning,
vare sig det gäller dans eller musik, tar tid
och måste få ta tid. Man blir inte stjärna
över en natt utan man måste få ständig
näring för att utvecklas. n
Katarina Agorelius, SWEA Rom, skriver för
Forum sedan 2021. Hon är sångerska, sångpedagog
och körledare samt redaktör på Vatican News. Hon
är sammankallande i kommittén för Sigrid Paskells
stipendium i scenkonsterna och brinner för att främja
unga begåvningars fördjupning i konstarterna.
10 11

SWEA BEIJINGs DONATIONSPROJEKT
TEXT: ANNA CENTERMAN • SWEA BEIJING
FOTO: HELEN BOYLE
ETT sagolikt BIBLIOTEK FÖR MIGRANTBARN I KINA
Under 2024 har SWEA Beijing arbetat med att genomföra ett donationsprojekt i samarbete med
Migrant Children Foundation (MCF) i Peking. Projektet omfattade inredning, dekoration och utrustning
av ett nytt bibliotek med böcker på en skola för migrantbarn från olika delar av Kina.
Begreppet migrantbarn är vanligt förekommande i Kina och
omfattar miljontals barn som kallas ”the left-behind children”
(de kvarlämnade barnen). Dessa barn växer ofta upp på landsbygden
med sina mor- eller farföräldrar, medan deras föräldrar
arbetar i städerna. Detta är en följd av Kinas urbani sering
och hukou-systemet, som begränsar migrantarbetares
tillgång till sociala förmåner, inklusive utbildning för
deras barn i stadsområdena som de arbetar i.
Migrantbarn stöter på betydande utmaning ar,
såsom emotionella och psykologiska problem.
Långvarig separation från föräldrar leder ofta till
känslor av övergivenhet och ensamhet. Dessutom har
de kvarlämnade barnen ofta sämre tillgång till utbildning
jämfört med barn i städerna, vilket minskar deras framtida
möjligheter att försörja sig. Många av dessa barn drabbas
även av fysiska och psykiska hälsoproblem, eftersom de ofta
saknar adekvat vård.
Sedan 2010 har skolor runt om i Kina gradvis börjat acceptera
migrantbarn. Tidigare var det inte möjligt för migrantarbetare
att ta med sig sina barn till städerna där de arbetade, eftersom
barnen inte fick möjlighet till skolgång. År 2014 ändrades detta
och det är nu olagligt att neka ett barn som kan betala för
sin skolgång en plats (vissa avgifter förekommer trots att
den allmänna skolan är gratis i Kina). SWEA Beijings
sam arbetspartner, MCF, bidrar genom att betala för
skolgången för de barn vars familjer inte har råd. Trots
detta kvarstår hinder för att säkerställa en bra utbildning
för alla barn, exempel vis genom otillräckligt
material eller bristande engagemang från lärare.
Denna situation påverkar miljontals barn och deras familjer och
utgör en betydande social fråga i Kina. För att ge migrantbarnen
samma möjligheter till utbildning som andra barn har kinesiska
samarbetspartners tillsammans med organisationer som MCF
öppnat skolor som stödjer och hjälper dessa barn.
Ett bibliotek med svensk prägel
SWEA Beijing har strävat efter att skapa
en miljö präglad av värme, glädje och
lärande, berättar avdelningsordförande
för SWEA Beijing, Rebecca Bengtsson.
Lokalen, som kännetecknas av öppenhet
och ljus, har inretts med omsorg och
kreativitet trots begränsade resurser.
Skolans rektor, som har arbetat tillsammans
med MCF i 15 år, förklarar att
biblioteket är utformat utan pussel, spel
eller leksaker samt madrasser eller säng ar.
Detta för att främja en lugn plats där
barnen kan läsa och titta i böcker. När
barnen engagerar sig i läs ningen eller tittar
på bilder sjunker ljudnivån, till skillnad
från klassrummen som ibland kan vara
bullriga. Att låta barn ta del av böckernas
värld och därigenom stimu lera sin fantasi
är en väsentlig del av deras utveckling.
Det nyinrättade biblioteket, som blivit
en uppskattad resurs för barnen, är utrustat
med möbler från IKEA och fyllt med
böcker inköpta online i Kina. Samt liga
böcker är skrivna av svenska författare och
översatta till kinesiska, vilket ger barnen
möjlighet att uppleva den svenska sagoskattens
magi på sitt modersmål. Trots
svårigheter att finna ett varierat utbud av
översatta svenska böcker i Kina har klassiker
skrivna av Astrid Lindgren och Elsa
Beskow blivit mycket populära. Böcker är
relativt prisvärda i Kina, vilket har möjliggjort
en omfattande samling. Biblioteket
innehåller även verk som Alfons Åberg,
Pettson och Findus, Mamma Mu, Hugo
och Josefin, LasseMajas Detektivbyrå,
Mulle Meck och flera andra.
En kall decemberdag med
sagostund och fruktpaus
En kall decemberdag fick SWEA Beijing
möjlighet att besöka det nya biblioteket.
Totalt deltog sju medlemmar i besöket,
däribland två kinesiska kvinnor som
tidigare bott i Sverige och förutom sitt
modersmål även talar svenska flytande.
Deras närvaro möjliggjorde en traditionell
sagostund, där barnen satt på golvet
och lyssnade på berättelser om Pippi
Långstrump. Rebecca uttryckte sin uppskattning
för de kinesisktalande medlemmarnas
bidrag och betonade värdet
av att kunna erbjuda barnen något unikt.
En traditionell svensk sagostund är
ovanlig i Kina, där föräldrar ofta fokuserar
på prestationer snarare än av slappnad
interaktion med barnen. Under denna
sagostund hade barnen möjlighet att bara
lyssna, vilket resulterade i en minnesvärd
upplevelse. Barnen lyssnade på berättelser
om Pippi Långstrump och katten Findus,
som heter FeiFei på kinesiska. En pojke
fascinerades särskilt av Sagan om det röda
äpplet och följde varje steg från att äpplet
var grönt tills det blev rött på bokens sista
sida.
Läs mer om SWEA Beijings sam arbetspartner Migrant Children Foundation på sidan 15.
Rebecca noterade även hur barnen tog av
sig skorna och satte sig bekvämt för att
lyssna. Hon reflekterade över den positiva
atmosfären där barnen lekte och skojade,
vilket skapade en varm och inbjudande
miljö.
Planer finns på att återvända till skolan
och arrangera ytterligare sago stunder med
målsättningen att göra detta till en återkommande
tradition för SWEA Beijing.
Maria Ulfvarson Dahlman, som
också var närvarande, uttryckte glädje
över att träffa de engagerade barnen och
de välkomnande lärarna. Hon noterade
barnens intresse för böckerna och deras
interaktion med bilderna. Upplevelsen av
Elsa Beskows Hattstugan genom barnens
ögon var extra minnesvärd, efter som
Maria hade läst den för sina egna barn.
Efter sagostunden bjöd SWEA på
färsk frukt och pepparkakor, en gest som
uppskattades – trots att julfirande och
pepparkakor inte är en tradition i Kina.
Insamling av pengar
För att finansiera projektet på 10 000
yuan (cirka 15 000 svenska kronor)
organi serade SWEA Beijing flera olika
insamlingsinitiativ. Svenska julsaker
såldes vid två olika julmarknader runt
om i Peking, och ett lotteri anordnades
under den årliga kräftskivan. Till lotteriet
lyckades avdelningen samla in fina priser
donerade av svenska företag i Peking.
Under kräftskivan, där svenska företag
bjöd in sina kinesiska medarbetare, fick
vi möjlighet att presentera SWEA för en
bredare målgrupp. Flera deltagare visade
intresse för vårt arbete och ville veta mer.
Några företag blev inspirerade av SWEA
Beijings insatser och ville gärna få kontakt
med MCF för att själva göra en donation,
då företagens sociala ansvar är en viktig
del av deras profil här i Kina.
MCF samarbetar med flera skolor runt
om i Peking och Kina. I framtiden ska vi
undersöka möjligheten att etablera ytterligare
ett bibliotek på en annan skola. Att
donera böcker är förenligt med SWEAs
stadgar och anses vara en viktig insats för
att stödja barn som inte har tillgång till
böcker utöver vad skolan kan erbjuda.
Böckernas förenande kraft
Att se biblioteket i bruk och de
in vesterade medlen användas effektivt
var en givande upplevelse för alla
in blandade. Mest anmärkningsvärt var att
observera hur litteratur kan förena barn
över hela världen. Barnens engagemang
och intresse för berättelserna visade hur
universella värden och glädje kan spridas
genom böcker.
Projektet har kommit att representera
kulturutbyte och medmänsklighet,
där SWEA Beijings insats har haft en
betydande påverkan på migrantbarnens
dagliga liv.
Vi Sweor som deltog under dagen
lämnade med en positiv känsla och många
fina minnesbilder. Bilder av barn som
skrattade och läste i böcker som vi själva
läste som små eller som vi har läst för våra
egna barn. Det gav intrycket av att SWEA
förenar människor över ålders-, språkoch
kulturgränser. n
12
13

Klicka här om du vill
skicka en grattishälsning
till Agneta.
SWEA gratulerar Agneta Nilsson
Agneta Nilsson, vår grundare, fyller 85 år den 5 mars 2025.
En unik kvinna som med sin alldeles egna vision skapade SWEA i Los Angeles
för 46 år sedan. Under de här åren har tiotusentals svenska/svensktalande
kvinnor över hela världen valt att engagera sig i SWEA och arbetat för
våra syften att stödja det svenska språket, kulturen och svenska
traditioner genom donationer, stipendier och aktiviteter.
Tack Agneta för idén du fick för 46 år sedan
och nu önskar alla vi Sweor dig en fantastisk
födelsedag med nära och kära
runt omkring dig.
Hurra för Agneta
och SWEA!
Med Kinas snabba ekonomiska tillväxt
har urbaniseringen ökat i en imponerande
takt. Miljontals människor har migrerat
från landsbygden till de stora städerna
i hopp om bättre levnadsvillkor. Denna
omfattande förändring har dock lett till
att migrantbarnen har blivit en särskilt
utsatt grupp.
SWEA BEIJINGs DONATIONSPROJEKT forts.
TEXT: ANNA CENTERMAN • SWEA BEIJING
FOTO: HELEN BOYLE
MIGRANT CHILDREN FOUNDATION
– ett ljus i mörkret för Kinas migrantbarn
Migrantbarn är barn till föräldrar som har
flyttat till städerna för att arbeta. På grund
av hukou-systemet, ett registreringssystem
knutet till födelseorten, står
dessa barn inför betydande svårigheter
i det kinesiska samhället. Detta system
begränsar deras tillgång till grundläggande
utbildning och hälsovård i de
nya städerna där de nu bor.
Utan möjlighet att delta i de ordinarie
skolorna tvingas dessa barn ofta gå i informella
skolor med otillräckliga resurser. De
lever också under ekonomiskt pressade
förhållanden, då deras föräldrar oftast har
lågavlönade arbeten utan anställningsavtal,
vilket ytterligare försvårar barnens
möjligheter till en rättvis start i livet.
För att stödja dessa barn har organisationen
Migrant Children Foundation
(MCF) blivit en central aktör i att ta itu
med de utmaningar som dessa barn ställs
inför.
Vad är Migrant Children
Foundation?
Migrant Children Foundation är en
ideell organisation baserad i Peking som
grund ades 2009 av Helen Boyle, en
brittisk lärare och filantrop. Organisationens
uppdrag är att förbättra livskvaliteten
och framtidsutsikterna för migrantbarn
genom utbildning, kulturutbyte
och socialt stöd.
I december 2024
tilldelades Helen
Boyle en medalj
av brittiske kung
Charles III för sina insatser för migrantbarn
i Kina.
MCF fokuserar på att tillhandahålla
utbildning i engelska, konst, matematik
och andra ämnen som stärker barnens
grundläggande färdigheter. Dessutom
erbjuder organisationen mentorskap
och vägledning, där frivilliga fungerar
som förebilder och mentorer för barnen.
Hälso- och välfärdsprogram inkluderas
också, med sjukvård och psykologiskt
stöd för att hjälpa barnen hantera stress
och trauma.
Organisationens arbete
i praktiken
MCF genomför sina program med stöd
av frivilliga, både lokala och internationella.
Dessa frivilliga undervisar barnen
i mindre grupper, organiserar workshops
och bistår med särskilda projekt som
teater uppsättningar och idrotts aktiviteter.
Genom att kombinera formell och
informell utbildning förser MCF barnen
med verktyg för att hantera sina svåra
livssituationer. Utöver utbildning erbjuder
organisationen läkarbesök och hälsokampanjer,
då barnens fysiska hälsa ofta är
eftersatt. Organisationen sam arbetar med
medicinska volontärer för att tillhandahålla
hälsokontroller och vaccinationer.
Effekter och framgångar
Under de senaste åren har MCF stöttat
tusentals barn och deras familjer.
Orga nisationen har inte bara för bättrat
utbildningsmöjligheterna för dessa
barn, utan har även skapat en känsla av
hopp och tillhörighet. Barn som tidigare
hade svårt att föreställa sig en ljus
framtid vågar nu börja drömma och sätta
högre mål.
Exempel på framgångs berättelser
in kluderar barn som gått vidare till
högre utbildning samt individer som har
återvänt som volontärer för att stödja nästa
generation migrantbarn.
Utmaningar och hinder
MCF stöter på flera problem trots sina
framgångar. Finansiering är en ut maning
eftersom organisationen förlitar sig på
donationer och sponsring. Det kinesiska
samhällets regler för ideella organisationer
och sociala stigmati sering av
migrantbarn försvårar också deras arbete.
Att förändra attityder och öka medvetenheten
går långsamt, men det är avgörande
för MCF:s mål.
Trots utmaningarna har MCF ambitioner
att expandera. Organisationen
planerar att utöka sina program till fler
städer och regioner i Kina, då den för närvarande
endast verkar i Peking. De har
också för avsikt att bygga starkare nätverk
med lokala och internationella partner
samt fokusera mer på digitala utbildningsinitiativ
för att nå fler barn, inklusive de
som bor med mor- och farföräldrar i
sina hembyar. Dessutom strävar organisationen
efter policy förändringar som
gynnar migrantbarn och deras familjer. n
OM DU VILL HJÄLPA TILL
MCF:s arbete är beroende av stöd från
allmänheten. Här är några sätt att bidra
för den som vill och har möjlighet:
Volontärarbete:
Bidra med din tid och dina färdigheter
genom att undervisa eller bistå med
administrativa uppgifter.
Donationer:
Finansiella bidrag används för att
bekosta skolmaterial, hälsovård och
andra resurser.
Sprid budskapet:
Öka medvetenheten om migrant barnens
situation genom att sprida information
om MCF.
Till MCF:s webbplats
14 15

SVENSKA SPORTSTJÄRNOR
AV MARIE HAGMAN • SWEA MALLORCA
Ebba Årsjö
PARASPORTENS AFFISCHNAMN TACKAR
SITT ONDA BEN FÖR SIN FRAMGÅNG
Ebba Årsjö är inte bara en framgångsrik utförsåkare utan även en stark röst utanför själva
idrottandet. Tack vare sitt mod och sin öppenhet har hon blivit en förebild för personer med
en funktionsvariation, men också för fullt friska.
FAKTA: EBBA ÅRSJÖ
Yrke: Alpin skidåkare inom parasport
Klubb: Vemdalens IF Alpina
Född: 12 januari 2001
Bor: I Uppsala och Vemdalen
Familj: Sambo, föräldrar, lillasyster
Meriter (urval):
• Totalt åtta VM-guld, senaste i storslalom och slalom i Maribor 2025
• Två guld och ett brons i Paralympics i Peking 2022
• Vann totala världscupen 2023-24
Utmärkelser (urval):
• Svenska Dagbladets idrottsstipendium, 2021
• ”Victoria-priset”, 2022
• ”Årets Specialpris” på Eldsjälsgalan, 2023
• ”Årets kvinnliga idrottare”, Parasportgalan 2024
het. Ingen kunde längre
tvivla på hennes grava
funktions nedsättning.
Idag är Ebba en
op inionsbildare som
verkar för att öka
förståelsen för dem
med funktions variationer
och för att ingen ska behöva gömma sig.
Själv är hon otroligt lycklig över att ha
träffat sin Joel, som älskar henne precis
som hon är.
Utmanad sedan födseln
Ebba Årsjö föddes med den sällsynta sjukdomen
Klippel-Trenaunays syndrom.
En stor del av barndomen tillbringades
på sjukhus tills hon i tonåren fick
nog av operationerna, som inte gjorde
någon skillnad varken smärtmässigt eller
este t iskt.
Ebbas högerben saknar hud från
höften ner till tårna. Grova åderbråck
ligger utanpå benet som är blålila och
ofta blöder. Hon kan inte bygga muskler i
benet vilket gör det svagt och skört. Knät,
foten och vaden är konstant svullna. Men
jobbigast i vardagen är ändå att hon inte
har någon trampdyna och att tårna är
missbildade, vilket ger svårigheter med
ryggen och balansen.
Idrottande trots allt
Föräldrarna peppade Ebba till att utmana
sig själv trots sitt högerben. Till slut
fastnade hon för alpin skidåkning. Ett
konstigt val kan tyckas, men för Ebba
funkar det. ”Att ha benet i en stenhård
pjäxa känns jätteskönt. Det
trycker upp allt blod så att jag inte
blir svullen och foten sitter helt still
så jag behöver aldrig rulla på foten”,
förklarar hon i en intervju.
Ebba visade sig vara talangfull och
sökte in till skidgymnasiet i Östersund på
samma premisser som fullt friska jämnåriga.
Den stora träningsmängden blev
dock för tuff och efter ett år började
hon undersöka möjligheterna att klassas
som paraidrottare. Från dagen som hon
godkändes har hon haft fullt fokus på att
bli bäst.
Internationella framgångar
Arton år gammal kom Ebbas internationella
genombrott och sedan dess har
hon dominerat sporten på damsidan. Vid
Paralympiska vinterspelen i Peking 2022
imponerade hon stort genom att ta brons
i störtlopp och guld i superkombination
(Super-G och slalom). När det var dags
för andra åket i storslalom kraschade hon
och ur medicinsk synpunkt var det egentligen
färdigåkt. Men Ebba vägrade att ge
upp. En svensk läkare fixade en ställning
runt högerknät och efter en sömnlös natt
med smärta testade Ebba några svängar,
ställde upp i slalomtävlingen och vann
guld. Efteråt grät både hon och familjen
av lycka, ”Det var som att gå från
helvete till himmeI”.
Respekt men också
misstänkliggörande
Ebba är en orädd, explosiv och tekniskt
skicklig åkare. Att hon briljerat i så
många olika discipliner har gett henne
stor respekt inom skidvärlden men också
skapat misstro och avund. Hon tävlar
i klassen LW4 där åkarna har en nedsättning
i ena benet eller saknar ett ben
under knät och kör på två skidor. Det har
förekommit att andra åkare och deras
coacher tvivlat på Ebbas handikapp, tyckt
att hon verkar ha två friska ben och varit
ÅRETS KVINNLIGA IDROTTARE,
PARASPORTGALAN 2024
PARASPORT är ett av 72 specialförbund
inom Riksidrottsförbundet och administrerar
idrott för personer med rörelsenedsättning,
synnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning
inom 11 idrotter.
EBBA OCH POJKVÄNNEN JOEL OHLSÉN
VID SVENSKA IDROTTSGALAN 2023.
EBBA MED ALLA SINA MEDALJER FRÅN
PARALYMPICS I PEKING 2022
arga för att hon får tävla i samma klass
som de. Denna smutskastning var en av
orsakerna till beslutet som hon senare tog.
Hemligheten hon dolt i 18 år
I juni 2022 la Ebba upp ett foto på sitt
Instagram konto från en balkong på
Mallorca. Hon har bikini på sig och
skriver ”Jaa hörni, det här är jag.
Glöm inte att tycka om er själva”. För
första gången visar hon upp sitt sargade
högerben. På sociala medier hade hon
pratat ofta och mycket om sitt ”lilleben”
men aldrig tidigare vågat visa upp det.
Nu hyllades hon för sitt mod, fick massor
av nya följare och medial uppmärksam-
Har känt hat till sitt ben
Men självklart har det inte alltid varit lätt
att vara Ebba. I tonåren blev hon mobbad,
bar på mycket ilska och hatade sitt ben.
Hon dolde det alltid och bar långbyxor
även på sommaren. Para sporten förändrade
synen på benet och trots smärtan
det orsakar är hon idag tacksam för allt
som det har gett henne; ett spännande liv,
mening och mål, många nya vänner och
pengar genom reklam samarbeten.
Framtiden
”Du är ju så ung ännu, du har framtiden
för dig!” Det är det värsta folk kan säga
till Ebba eftersom hon vet att det inte
är så – utan att hon har haft sin ”prime
time”. Sedan ett par säsonger tillbaka
har hon tvingats sluta köra störtlopp som
är den mest påfrestande grenen och det
lutar åt att hon även kommer att få ge upp
Super-G.
I intervjuer erkänner hon att träning en
ofta är väldigt tung. Hon pushar sig själv
och får betala med en smärta som blivit
markant värre den senaste tiden. Den tär
på henne mentalt och hon får numera
hjälp av en idrottspsykolog för att kunna
hantera den bättre. Psykologen guidar
henne även när det gäller framtiden, för
det kommer en dag när det är dags att göra
något annat. Ebba tror att hon kommer
vilja stanna i skidvärlden ett tag efter att
hon har slutat att vara aktiv och kanske
jobba inom media. Men än så länge är
det utförsåkning som gäller och säsongen
2024/25 har börjat mycket bra. n
UPPSLAG: PARALYMPICS PEKING 2022
SAMTLIGA FOTON AV: KARL NILSSON / SVENSKA PARALYMPISKA KOMMITTÉN
16 17
KÄLLOR: WIKIPEDIA, GOOGLE, SR RADIOSPORTEN (24.11.16), AFTONBLADET (22.06.22, 23.01.23, 24.11.06), PARASPORT SVERIGE/PARALYMPICS, PARAME/HÄLSOPORTALEN, EXPRESSEN (23.05.07, 24.05.06), SVT SPORT (24.11.05), SVD (23.11.27).

ÄNTLIGEN DAGS – MOT MAROCKO!
FOTON: PRIVAT
AV TINA DARCEL • SWEA PARIS
Sweorna Tina Darcel och Jeanette Jansson och deras franska väninna Gaëlle Blanchard-Leclère
har deltagit i den fjärde upplagan av Trek’in Gazelles, en välgörenhetstrekk i den marockanska
öknen med bara en karta, en kompass och sunt förnuft till hjälp. Forum har följt de tre vännernas
förberedelser inför äventyret; det här är den tredje och avslutande delen i serien.
Så kom då äntligen dagen vi hade
förberett oss inför under nästan
ett helt år, dagen då det var dags
att bege sig till Marocko och vårt äventyr
Trek’in Gazelles.
Lördagen den 9 november 2024 träffades
vi på Orly flygplats för att börja
vår resa till Errachida i östra Marocko,
där vi skulle sova en natt innan en
bussresa till vårt tältläger i öknen. På det
chartrade planet var stämningen hög.
Tjejer, kvinnor, damer i alla åldrar från
efter bara ett par timmar rätt skönt
– att bara vara bortkopplad och vara
i nuet.
Efter en underbar middag och en sista
briefing inför måndagen och den första
etappen kröp vi ner i våra sovsäckar för
en första natt i tältet.
Etapp 1 – lära känna terrängen
Varje morgon var det väckning klockan
05.30 och sedan väntade en fantastisk
frukost innan samling för alla lagen med
höjdmeter och poäng. Ju fler kontroller
laget tar, desto mer pengar samlar lagen
in till den franska hjälporganisationen
Secours Populaire.
Etapp 2 – lugnare tempo
Andra dagen och lite trötta efter den
första etappen, tog vi det lite lugnare. Vi
undvek att gå efter de svarta kontrollerna
och siktade in oss på att komma tillbaka
tidigare till lägret. Det gav oss chansen att
ta igen oss och prata med de andra lagen
storslagna vyerna. Känslan när vi kom
i mål och fick medaljen runt halsen
var underbar.
Efter en kall öl, en dusch och lite
massage var vi redo för middag. Som varje
dag, var det en helt fantastisk buffé med
många godsaker. Det gick verkligen ingen
nöd på oss vad gäller god mat under detta
äventyr.
Tillbaka till civilisationen
På fredag morgon var det dags att ge sig
tillbaka till hotellet i Errachida för en sista
dag tillsammans och en festlig gala middag
på kvällen med prisut delning och dj.
Placeringen var aldrig viktig för oss (för
de nyfikna så kom vi på plats 39 av 148).
Det viktigaste var upplevelsen, det
vi upplevde tillsammans innan och
under trekken, förberedelserna,
och allt vårt arbete för att samla in
pengar till de båda föreningarna,
Rev’Elles och Vivo. Det var ett projekt
som vi levde med under ett år och som
avslutades den 1 februari i Lyon under en
basketmatch med vår fadder Marie Sophie
Obamas lag ASVEL. Vi donerade då 4 000
euro var till orga nisationerna Rev’Elles
och Vivo, för att stödja deras arbete med
unga kvinnor i utsatta områden och projekt
för kvinnor, män och barn som lever
eller har levt i våldsamma relationer.
Vi vill även passa på att tacka vår
fadder, alla våra partner och sist men
inte minst ni, alla Forum-läsare, som
följde oss på detta äventyr! n
Treck'in Gazelles 2024
FAKTA om 2024 års upplaga:
Antal lag: 148
Medelålder: 44 år
32 000 km = Totalsträckan som alla
lag gick tillsammans.
7 700 liter = Skräp gemensamt
insamlat längs vägen.
19 645 euro = Summa pengar vi gemensamt samlade
in via de kontroller som togs.
hela Frankrike, men även från Belgien,
Schweiz, Kanada och Sverige då, var på
väg till äventyret som vi alla hade sett fram
emot så mycket. På flygplatsen i Erfoud
väntade bussar som tog oss till Errachida
och vårt hotell, där vi möttes med traditionell
musik, marockanskt te och kakor.
Det blev middag på hotellet och sedan
bums i säng.
Tidigt på söndagsmorgonen, innan
avfärd till lägret i öknen, var det dags för
organisatörerna att kontrollera att alla lag
hade allt det obligatoriska materialet och
inga förbjudna prylar, såsom GPS- klocka,
kikare eller utskrivna kartor.
Lägret låg i Mergouza-öknen, cirka
två timmars bussresa från Errachida.
Där fanns ett tält per lag, ett stort tält för
frukost och middag, en gemensam yta för
umgänge, duschar och toaletter, massage,
internethörna och ett sjuk-vårdstält.
Vi installerade oss i vårt tält och fick
de första kartorna för morgondagen. Det
var nu även dags att lämna in våra telefoner.
Inget internet, inga push-notiser,
inga nyheter och inga sociala medier i
fyra dagar. En ovan känsla först men
en sista genomgång klockan 06.30 och
sedan start klockan 07.15. Det var olika
startfållor men alla var vid start samtidigt
för gemensam uppvärmning och
påhejning.
Vi hade lagt vår strategi för dagen och
bestämt oss för att lära känna terräng en,
men också ta flera svarta kontroller. De
svarta kontrollerna ligger, som man
kan gissa, längre bort och är svårare att
hitta. Landskapet är helt fantastiskt
och de stora sanddynerna är precis
som på bild, men än mer slående i
verkligheten.
Det blev en lång första dag, för den
sista kontrollen var svår att hitta och vi
förlorade mycket tid på att leta och dessutom
blev det ingen utdelning. På kvällen
när vi lämnade in vår ”tracker”, fick vi
veta att vi hade missat den sista kontrollen
med 40 meter. Lite förargligt, men så var
det. Nya tag på etapp två.
Tillbaka i lägret var det dags för en
snabb dusch, underbar middag och att ta
ut riktningarna för morgondagens etapp.
Det gäller att lägga en strategi som hela
laget är överens om och räkna kilometer,
som också kommit tillbaka lite tidigare,
vilket var väldigt trevligt.
Etapp 3 – sandstorm!
Vid frukosten dag tre varnades vi för sandstorm
och påmindes om att inte glömma
våra skydds/skidglasögon. Vem kunde
tro att de skulle komma till an vändning?
Men det gjorde de. Efter lunch blåste
det upp till storm och det var en
helt otrolig upplevelse. Sikten var vid
vissa tillfällen väldigt begränsad och utan
glasögonen och vår cheich (en huvudbonad
som en marockan hjälpte oss att
vira runt huvudet) hade det varit så när
som omöjligt att fortsätta. En fantastisk
dag som började med otroliga landskap
blev till en riktig kamp för att ta sig fram
i stormen.
Etapp 4 – sista dagen
Sista etappen och sanddynernas dag. Upp
och ner för otroliga sanddyner, den ena
mer storslagen än den andra. Det blev en
fantastisk avslutning på denna trekk. Det
var en mer utmanande terräng denna dag
med sanddynerna, men också med de mest
18 19
FRÅN VÄNSTER, TINA DARCEL, GAËLLE BLANCHARD-LECLÈRE, JEANETTE JANSSON

Världsvid vänskap, i med- och motgång
SWEAs ARBETE I KRISSITUATIONER
SOUTHERN CALIFORNIA WILDFIRES • FOTO: TIMATYMUSIC
SARA BERTILSSON • SWEA PARIS, REDAKTÖR FORUM
Världsvid vänskap, i med- och motgång
SWEA är den största Sverigefrämjande organisationen utanför Sverige och samlar
närmare 6 000 kvinnor i 70 avdelningar över hela världen. Det är en enorm tillgång
både vad gäller lokalkännedom utanför Sveriges gränser och svenska nätverk ute i världen.
I kris situationer är den här kunskapen ovärderlig; att veta vem som befinner sig var
vid till exempel en jordbävning eller ett terrorattentat är a och o för att
kunna förmedla information och hjälp.
2024 tog SWEA International fram en
krishanteringsplan som finns till gänglig
för alla medlemmar på vårt intranät
(SWEAs Portal). I planen kan man läsa
om vem man ska kontakta i händelse av
en krissituation, via vilka kanaler som
organisationen ska kommunicera och vad
man ska tänka på när man kommunicerar
både internt och externt i händelse av en
kris. Forum bad SWEAs internationella
ordförande Lotta Rigby Fors och vice
internationella ordförande Eva Steinbach
att berätta mer om krisplanen och SWEAs
arbete vid krissituationer.
Varför har SWEA International
tagit fram en krishanteringsplan?
Vi ville säkerställa att organisationen är
väl förberedd på att hantera oväntade
händelser som påverkar medlemmarna
eller verksamheten. Krishanterings planen
ger riktlinjer för hur SWEA ska agera vid
en kris, säkerställer snabb och samordnad
kommunikation och tydliggör hur beslut
fattas. Genom att ha en krishanteringsplan
kan SWEA snabbt mobilisera stöd och
resurser vid behov.
Vad gör SWEA International
när krissituationer uppstår i
världen?
Vi informerar våra medlemmar om
det uppkomna läget och står i nära
kontakt med UD, men även den svenska
ambassaden eller konsulatet i landet
samt lokala myndigheter. Vi kan vid
behov snabbt nå ut till våra nästan 6 000
med lemmar runtom i världen och håller
löpande kontakt med medlemmar som
befinner sig i krisområdet genom regionordföranden
(RO) och avdelningsordföranden
(AO) i aktuell region. Dessa
har också en kontinuerlig kontakt med
internationella ordföranden (IO) och
kommunikationskommittén.
Hur stödjer SWEA medlemmar
som befinner sig i ett drabbat
område/land?
Regionordförande har löpande/daglig
kontakt med vår avdelningsordförande
på orten och informerar övriga i krisgruppen.
Vi samlar inte in pengar eller skänker
till enskilda, men vi hjälper till på plats i
den mån det är möjligt, till exempel med
temporära husrum eller flytthjälp.
Vad kan jag som enskild SWEAmedlem
bidra med?
SWEA kan fungera som en stödjande
och sammanhållande kraft för sina
med lemmar vid internationella kriser.
Till exempel kan du som Swea stötta
och hjälpa andra i din lokala avdelning
och det kan även förekomma globala
initiativ. Ett telefonsamtal kan vara ett
kraftfullt stöd för någon i nöd genom att
minska ensamhet, ge emotionellt stöd och
er bjuda praktisk hjälp. Att lyssna aktivt,
visa empati och påminna om tillgängliga
resurser kan göra stor skillnad och ge
hopp i en svår situation.
Vad avgör om det är en kris
för SWEA och om det är en
kris som kräver ett engagemang
från SWEA?
Med kris avses en händelse där SWEAs
medlemmar eller förtroende allvarligt
skadas eller riskerar att allvarligt skadas,
samt andra händelser som innebär att
SWEAs verksamhet riskerar att allvarligt
skadas eller påverkas på ett negativt sätt.
Exempel på händelser som skulle
kunna leda till att krisledningen sammankallas:
• Förtroendekriser orsakade av
olämpligt beteende av någon i SWEA
Internationals styrelse eller en förtroende
vald i SWEAs organisation
• Ekonomiska oegentligheter
• Samhällskriser som påverkar vår
möjlighet att bedriva verksamhet
• Diverse rykten sprids i sociala medier
eller på annat sätt i organisationen som
leder till kris
• IT-relaterade problem som kan leda
till en kris
Hur agerar SWEA vid större
olyckor, terrordåd eller
naturkatastrofer?
Medlemmar som befinner sig i när heten
av det drabbade området, eller när liggande
områden, tar på lämpligt sätt kontakt med
berörd avdelnings ordförande, regionordförande
eller ordförande i den internationella
styrelsen för att ge lägesrapport.
Avdelningsordförande försöker på motsvarande
sätt ta kontakt med de med-
lemmar som inte redan hört av sig och
återrapporterar löpande till regionordförande
och krisledningen.
Finns det exempel på kriser
där SWEA inte kan eller bör
hjälpa till?
Ja, SWEA bör avstå från att ingripa i
situationer där det finns politiska eller
kontroversiella aspekter som strider mot
SWEAs stadgar. Engagemanget får heller
inte innebära en säkerhetsrisk för SWEAs
medlemmar.
Samlar SWEA in pengar
till de drabbade?
SWEAs stadgar är tydliga. Vi donerar
endast till projekt som främjar svensk
kultur och tradition, det svenska språket.
Vi delar även ut stipendier till utbildning.
Vi samlar inte in pengar till andra syften.
Det finns andra organisationer såsom
Röda Korset, UNHCR och Läkare utan
gränser som har till huvudsyfte att samla
in pengar i krissituationer och närvara på
plats.
Finns det exempel på
internationella kriser där
SWEA har spelat en roll?
Tack vare SWEA New Yorks snabba
agerande vid 9/11 kunde vi hjälpa 80
svenska turister att få bostad hemma hos
Sweor. Efter den insatsen kom vi med i
UD:s beredskapsplan vilket innebär att vi
har en väl fungerande krisberedskap sedan
länge.
Efter Rysslands fullskaliga invasion av
Ukraina engagerade sig SWEA genom att
anordna insamlingar som sedan donerades
till Beredskapslyftet och Ukrainian Professional
Support Center för att hjälpa
ukrainska flyktingar, främst kvinnor, att
etablera sig i det svenska samhället genom
utbildning i svenska språket och professionell
hjälp att komma ut i arbetslivet.
Vad är en kris?
SWEA International
Krishantering: Riktlinjer & rutiner
Uppdaterad januari 2025, SWEA Internationals styrelse
Med kris avses en händelse där SWEAs medlemmar eller förtroende allvarligt skadas eller riskerar att
allvarligt skadas, samt andra händelser som innebär att SWEAs verksamhet riskerar att allvarligt skadas eller
påverkas på ett negativt sätt.
Exempel på händelser som skulle kunna leda till att krisledningen sammankallas:
● Förtroendekriser orsakade av olämpligt beteende av ordförande, någon annan i SWEA Internationals
styrelse eller en förtroendevald i SWEAs organisation
● Ekonomiska oegentligheter
● Samhällskriser som påverkar vår möjlighet att bedriva verksamhet
● Diverse rykten sprids i sociala medier eller på annat sätt i organisationen som leder till kris
IT-relaterade problem som kan leda till en kris
Larma krisledningen snarast!
Den som får kännedom om en kris eller allvarlig händelse ska snarast ta kontakt med ordförande för SWEA
International, som är sammankallande för SWEAs krisledning. Om hon inte är anträffbar kontaktas vice
internationell ordförande, och vidare kan man kontakta någon annan i krisledningen (se nedan).
Ordförande Lotta Rigby Fors mobil +46 70 34 24 123 mejl: president@swea.org.
Vice Ordförande Eva Steinbach mobil +966 53 137 1969 mejl: vicepresident@swea.org
Internationella ordföranden aktiverar krisledningsgruppen genom WhatsApp SWEA Kris,
se checklistan vid kriskommunikation.
SWEAs krisledning
Befattning Namn Telefon Mejl
Internationell
ordförande
Vice internationell
ordförande
Lotta Rigby Fors
SWEA Stockholm
Eva Steinbach
SWEA Global (Riyadh)
Media/PR ansvarig Marita Lendenfelt
SWEA Austria
Kommunikationsansvarig
Regionordförande
VAME
Forts. nästa sida
Sofia Solfors
SWEA Milano
Ursula Hultqvist
SWEA San Francisco
+46 70 34 24 123 president@swea.org
+966 53 137 1969 vicepresident@swea.org
+46 727 29 17 71 media@swea.org
+41 78 622 48 98 communication@swea.org
+1 408 387 24 87 vame@swea.org
1 av 5 – SWEA INTERNATIONAL, INC.
SWEA fungerade som en samlande kraft
för sina med lemmar och använde sitt
globala nätverk för att hjälpa människor
till bättre livsvillkor. Projektet skapade en
större vi-känsla inom SWEA eftersom vi
tillsammans arbetade mot ett gemensamt
mål som dessutom synliggjorde SWEA
och dess syften. n
En kris har inträffat
SWEA International
Krishantering: Vanligt ställda frågor
Uppdaterad november 2024, SWEA Internationals styrelse
Generella vanligt ställda frågor vid kriskommunikation
(avgränsning: händelser i omvärlden)
Vad är det som har hänt?
Beskriv sakligt vad vi vet
Visa empati
Inkludera:
Vem är regionordförande, vem är avdelningsordförande?
Hur många medlemmar har vi där?
Vem har kontakt med dem och hur?
Vad gör SWEA International?
SWEA International
Krishantering:
Checklista vid kriskommunikation
Uppdaterad november 2024, SWEA Internationals styrelse
● Den som fått kännedom om en kris eller allvarlig händelse har larmat SWEAs Internationella
ordförande (IO) som är sammankallande för SWEAs krisledning.
● IO aktiverar krisgruppen genom Whatsapp SWEA Kris (Alla i krisgruppen har möjlighet att larma via
Whatsapp, men IO är den som beslutar om att aktivera krisgruppen).
● IO är alltid talesperson och avsändare av kriskommunikation, såvida inte krisgruppen beslutar om
något annat.
● SWEAs styrelse informeras om att krisgruppen är aktiverad.
Beroende på krisens omfattning
● Behövs en handlingsplan? Om ja, kommunikationsansvarig får i uppgift att ta fram en handlingsplan
genom att tala med IO, Regionordförande(RO)/Avdelningsordförande(AO), Utrikesdepartementet (UD)
m.fl. relevanta direkta källor. Följ den framtagna handlingsplanen.
● Behövs en första kommentar från IO? Om ja, IO samverkar med medieansvarig i att ta fram en skriftlig
kommentar. Alla i krisgruppen ger input via Whatsapp.
Var publicerar vi kommentaren och till vem?
● Facebookgruppen SWEA Världen – når ca 2 200 SWEA-medlemmar.
● Alla med funktionsadress får ett mail, alternativt alla medlemmar beroende på omfattning.
Behövs en uppföljande kommentar/rapport?
● Om ja, IO och social media ansvarig tar fram en sådan kommentar/rapport.
Krisgruppen bidrar direkt eller via Whatsapp
Behöver vi en FAQ för den aktuella krisen?
SWEA Internationals ordförande har idag kommenterat den inträffade händelsen.
Vi har kontakt med våra medlemmar i området/landet via vår avdelningsordförande/regionordförande.
Vi har x medlemmar i landet.
● Om ja, medieansvarig tar fram ett utkast i samarbete med kommunikationsansvarig och sociala
medieansvarig m fl relevanta informationskällor.
I nästa steg
När vidare informerar vi?
Vi har informerat SWEAs medlemmar via vår gemensamma facebookgrupp SWEA Världen.
Vi uppdaterar löpande om och när det finns något nytt att informera om.
Vad är SWEA Internationals uppdrag?
Vi är en ideell organisation grundad i Kalifornien i USA.
● Om krisen kräver daglig och löpande information
● När ny och relevant information finns att delge
● Nyhetsbrevet beroende på tid och omfattning mm
Var vidareinformerar vi?
● Löpande och daglig information ges på samma sätt och i samma kanal.
● Facebookgruppen SWEA Världen
Vi är registrerade som en "Non Profit Public Benefit Corporation under the California Nonprofit Corporation
Law”. Det innebär att SWEA är en global ideell organisation och ett nätverk för svenskor och svensktalande
kvinnor som är eller har varit bosatta utomlands.
Vi är en icke-vinstdrivande och politiskt obunden organisation.
Våra mål och syften är att…
●
●
●
Vi informerar dessa grupper i den här ordningen:
● De medlemmar som har en funktionsadress
ge stöd vid utflyttning och flytt mellan länder, samt välkomnar och fungerar som stöd vid
återkomsten till Sverige.
främja det svenska språket samt sprider svensk kultur och tradition i världen.
donera till projekt med svensk anknytning samt till utbildning genom stipendier
Samlar SWEA in pengar till de drabbade?
(RO, AO, Kommittéansvariga alternativt alla medlemmar beroende på omfattning)
1 av 2 – SWEA INTERNATIONAL, INC.
SWEAs stadgar är tydliga. Vi donerar endast till projekt som främjar svensk kultur och tradition, det svenska
språket samt delar ut stipendier till utbildning. Vi samlar inte in pengar till andra syften. Det finns andra
organisationer såsom Röda Korset, UNHCR, Läkare utan gränser som har som huvudsyfte att samla in pengar
i krissituationer och närvara på plats.
1 av 2 – SWEA INTERNATIONAL, INC.
SWEA Internationals tre dokument för
krishantering hittar du i SWEAs Portal.
20 21

AV SARA BERTILSSON • SWEA PARIS, REDAKTÖR FORUM
Cornelia Granath, SWEA LA
SWEA LA till stöd
för drabbade Sweor
I januari rasade ett flertal stora skogsbränder i
södra Kalifornien. På bara några veckor svepte
elden genom vegetation, bostadsområden och
städer med en sällan tidigare skådad kraft. Minst
29 personer miste livet, över 18 000 byggnader
förstördes och 200 000 boende tvingades att
evakuera. Många förlorade sina hem i lågorna,
bland dem flera Sweor.
För SWEA Los Angeles var det en självklarhet att
agera när bränderna bröt ut i början av januari.
Avdelningsordförande Pernilla Håkansdotter
Olsson berättar att avdelningens första prioritering var
att försöka få kontakt med alla medlemmar i de drabbade
områdena:
- Det kunde ta ett par dagar eftersom deras fokus inte var
att svara oss utan att överleva och landa i ett stort och overkligt
kaos. Många ville så klart hjälpa till och när katastrofer drabbar oss blir vi lätt både
brandmän, polis, ambulanspersonal och konsulat. Mitt arbete som ordförande blev då
också att påminna om SWEAs uppdrag, vilket inte innefattar tidigare nämnda roller.
Pernilla kontaktade Svenska kyrkan och Sveriges honorärkonsulat i Los Angeles för
att se hur organisationerna skulle kunna samarbeta. SWEA LA upp rättade omgående
måndagsmöten via Google Meet för att lokalavdelningens medlemmar skulle få en
plats för att prata, erbjuda stöd eller be om hjälp. För en välgörenhets organisation
som SWEA ingår naturkatastrofer eller krig inte i uppdraget men Pernilla menar att
föreningen sitter på viktig kunskap:
- Vi är en organisation som ska främja språk och kultur och inte vara kris hanterare
på den nivån. Däremot ska vi så klart kunna ha en kontaktkedja och register för att
kunna nå varandra och också bidra med det vi kan till våra SWEA-väninnor.
Flera LA-Sweor förlorade allt i bränderna (läs om Cornelia som miste sitt hus i
artikeln här intill), vissa en del. Men alla boende i området berördes av oron att upp leva
så ödeläggande bränder i sin närhet. För SWEA LA koncentrerades mycket av arbetet
på att hjälpa till att ordna fram husrum och finnas tillgängliga för samtal, omtanke
och omsorg. De inrättade måndagsmötena på Meet fortsätter och kommer att
göra det så länge behovet finns, säger Pernilla.
Efter brandkatastrofen har hon beslutat att erfarenheten inte ska
gå förlorad och har initierat ett arbete för att kommande styrelse
ska ta fram en handlingsplan om liknande situationer skulle
komma att uppstå i framtiden. n
SKOGSBRÄNDERNA
Pernilla Håkansdotter Olsson, avdelningsordförande SWEA LA
i Kalifornien
Palisades Drive
FOTO: PIXABAY
FOTO: ARIAM23
Swean
Cornelia miste
sitt hus i lågorna
När Cornelia Granath vaknade den 7 januari
luktade det brandrök ända in i huset. Det var inte
första gången som en skogsbrand härjade i området
men enligt de senaste uppgifterna höll den sig fortfarande
20 kilometer från Pacific Palisades. Bara femton minuter
senare ringde en granne och informerade att det var läge att
lämna omedelbart; lågorna hade spridit sig rekordsnabbt och
hade nu nått Enchanted Way. Cornelia gick ut på framsidan
av sitt hus och såg flammorna längre ner på gatan. Bara en
halvtimme efter att hon hade vaknat satte hon sig i bilen,
med enbart kläderna hon hade på kroppen, pass, plånbok
och green card och lämnade sitt hem sedan 25 år bakom sig.
Cornelia Granath flyttade från Stockholm till Kalifornien
1982. Efter att ha kompletterat sin svenska
tandläkarutbildning fick hon snart amerikansk legitimation
och kunde återuppta sitt arbete som tandläkare, en
sysselsättning som hon fortsatte med ända fram till pensioneringen
2023. Omedelbart vid ankomsten i Los Angeles
blev hon medlem i nystartade SWEA och har varit en
trogen medlem sedan dess. Huset i Pacific Palisades
har hon bott i sedan hon köpte det 1999: ”Huset
låg uppe på en liten höjd, så jag hade 180 grader
utsikt från downtown (Los Angeles, reds.
anm.) till Catalina-ön. Det var ett gammalt
hus som var byggt 1956 och när jag köpte
det renoverade jag det med lite mer
moderna inslag.”
Den exklusiva stadsdelen Pacific
Palisades ligger vid havet i västra
Los Angeles, mellan Santa Monica
och Malibu. Brandrisken i området är
välkänd; Kalifornien lider sedan många
år av torka och vattenbrist. Vintertid kan de
starka och torra så kallade Santa Ana- vindarna sprida glöd från
en brand till ett annat område i rekordfart och på så vis starta nya
bränder. Cornelia hade redan vanan att packa sina väsentligaste
tillhörigheter från när bränder härjade i intilliggande Malibu.
Men den här gången gick allting så snabbt att det inte fanns
någon tid för förberedelser.
På Pacific Coast Highway, den enda tillgängliga vägen ut
från Pacific Palisades, rådde kaos när tiotusentals invånare flydde
samtidigt och den i normala fall 15 minuter långa bil resan till
Santa Monica, varade i fyra timmar. Exakt när lågorna nådde
Cornelias hus vet hon inte – området spärrades av och ingen
förutom räddningstjänsten fick komma upp: ”En kompis till
mig cyklade upp en morgon
två dagar senare och då tog
han kort på mitt hus. Jag
hoppades ju att det skulle
stå kvar, men det gjorde det
inte.”
Cornelia togs emot och
fick husrum hos en väninna.
Där får hon stanna så länge
som hon behöver, men från
och med mars har hon hyrt
en lägenhet i Santa Monica där hon planerar att bo det kommande
året. Framtiden får utvisa huruvida det kommer att vara
möjligt att återuppbygga villan på Enchanted Way: ”Hittills har
jag koncentrerat mig på att hitta ett boende och jag kommer nog
att vänta ett år innan jag bestämmer mig. Jag har läst om andra
som har förlorat sina hus och de har sagt ”fatta inga raska beslut
utan vänta”. Och det har jag bestämt mig för att göra. Jag har
ju ingen brådska.”
Enbart röjningsarbetet kommer att ta minst sex månader.
Sedan återstår frågan om hur mycket försäkringen ersätter.
Cornelia hade turligt nog en bra försäkring, men ersättningsnivån
kommer att ta tid att utreda. I Kalifornien har det på
senare år blivit allt svårare att försäkra sitt hem och ett flertal
försäkringsbolag har dragit sig ur områden som de anser löper
hög risk för skogsbränder. Los Angeles är just ett sådant område.
När branden hade släckts kunde Cornelia till slut besöka det
som tidigare var hennes hem: ”Jag känner en stor tomhet; det
är som en dålig film. Nu finns ingenting kvar, bara aska. Det
känns lite konstigt.”
Cornelia sökte hjälp med boende via SWEA LA:s plattformar
och mitt i all elände, beskriver hon stödet från vänner,
tidigare patienter och grannar som överväldigande: ”Jag kunde
inte ana hur många som brydde sig, alla dessa personer som har
hjälpt mig med kläder, dator och pengar … Det har varit ett helt
fantastiskt stöd. Så mitt i alltihopa är jag ändå väldigt lyckligt
lottad.” n
Resterna av Cornelias hus. Privat foto.
Nedbrunna hem i Palisades
FOTO: USA ARMY
22 23
FOTO: REMIGIUSZ GORA, GETTY IMAGES, CANVA

SWEAs HISTORIA
AV MARGARET SIKKENS AHLQUIST • SWEA HOLLAND
Sweor kommer och går,
men de flesta består
OM MEDLEMSKAP, ENGAGEMANG OCH NYA TIDER
SWEAs avdelningar och dess medlemmar är fundamentet i vår
organisation och vår viktigaste tillgång. Att våra medlemmar, Sweorna,
kommer och går vet vi, men jag tror att de flesta väljer att stanna kvar.
Kanske i en annan avdelning på grund av flytt, SWEA Global eller
i en av våra hemvändaravdelningar i Sverige.
Vid flytt från Sverige hamnar man i bästa
fall i en stad eller i ett land som har en
SWEA-avdelning. Information finns på
nätet, på ambassaden eller så träffar man
någon som redan är medlem. Jag vet själv
hur viktigt det var för mig att hitta andra
svenskor och det gjorde jag via svenska
skolan i Amsterdam. SWEA med ett klokt
syfte och trevliga medlemmar lockade
och jag blev medlem.
Jag har blivit kvar i Nederländerna
men många Sweor lämnar det land de
hamnat i och då är frågan vad som händer.
Har man haft en positiv erfarenhet av sitt
SWEA-medlemskap letar man säkert
efter en ny avdelning, eller väljer att gå
med i SWEA Global. Men några väljer
ändå att inte förnya sitt medlemskap.
Varför är det så och vad är det som
lockar nya kvinnor att bli medlemmar?
För att komma vidare i mina funde ringar
har jag dykt ner i vår historia och hittat
uppgifter om antal avdelningar och antal
medlemmar. Vår administration har
mycket information, och från våra första
år har jag hittat uppgifter i äldre dokument
och lokala SWEA-blad.
SWEA – en amerikansk
organisation
1979, då SWEA bildades, hade vi en
avdelning, Los Angeles, och 257 medlemmar.
Det tog ett tag att få ordning
på vår organisation men från 1982 var
vi ordentligt registrerade som en ”Non
Profit Public Benefit Corporation under
the laws of the State of California”. I
och med detta blev Swedish Women’s
Educational Association International,
Inc. skattebefriad enligt ”Section 501 (c)
(3) of the International Revenue Code”.
Det här gäller än idag och regelverket
måste följas av SWEA International och
alla avdelningar för att få behålla skattebefrielsen.
Vi är alltså en amerikansk
organisation som spridits över världen.
Efter att SWEAs syfte var fastställt
började vi växa i antal avdelningar och
medlemmar. I slutet av 1980-talet och
under hela 1990-talet växte SWEA så
det knakade. Avdelningarnas aktiviteter
lockade nya medlemmar och SWEA
spreds över världen. Vi hade god hjälp
av de svenska företag som skickade ut
svensk personal och även om de flesta var
män kunde medföljande fru engagera sig
i SWEA. Tur det, eftersom medföljande
vanligtvis inte fick arbetstillstånd. Några
kom tillbaka till Sverige efter utlandsvistelsen,
vilket resulterade i bildandet av
de så kallade hemvändaravdelningarna.
Idag är SWEA Stockholm vår största
avdelning.
Vi vet också att svenska företag idag
inte skickar ut svensk personal på samma
sätt som tidigare och det kan vara en
anledning till att vi ser en minskning
i avdelningarnas medlemsantal, för
FOTO: SONIA HANTMAN, SWEA ATLANTA
det gör vi i många fall. De avdelningar
som kämpar med ett minskat medlemsunderlag
har svårt att få ihop en styrelse
och när en avdelning hamnar under 25
medlemmar blir det snudd på omöjligt.
Antal avdelningar
och medlemmar
Rekordet i antal medlemmar och avdelningar
var för 15 år sedan, då vi snuddade 8
500 medlemmar i ett 80-tal avdel ningar,
men efter det kom vändningen. Avdelningar
lades ner och det berodde på ett
minskat medlemsantal, vilket i sin tur
resulterade i problem med att få ihop en
styrelse. Det finns många anledningar till
nedgången och jag tycker att det är viktigt
att man gör en ordentlig analys i respektive
avdelning och tittar på de många
olika faktorer som kan ha spelat in. Varje
avdelning är unik och jag tror inte att det
bara finns en anledning till problemet.
Det skiljer sig också från avdelning till
avdelning.
Det är viktigt att vi inte slappnar av
utan avdelningen måste konstant arbeta
för att behålla medlemmar och hitta nya.
Detta arbete måste ske lokalt, efter som
det inte finns någon universell lösning.
Alla avdelningar, oavsett om styrelsen
inte upplever ett problem för till fället,
måste analysera, reagera och agera. Jag har
skrivit det tidigare och skriver det igen:
det viktigaste händer lokalt, det vill säga
i avdelningarna. Det är där diskussionen
ska äga rum om varför kvinnor väljer att
bli ny medlem, stannar kvar eller bestämmer
sig för att lämna SWEA. Självklart
är diskussionen mellan avdelningarna på
regionnivå viktig och kan ge idéer, men
utgå ifrån er egen omvärld och situation.
SWEAs syfte och våra värdeord
Vi lockar nya medlemmar genom att
erbjuda en seriös organisation med ett
genomtänkt syfte och tilltalande värdeord.
Det handlar om vårt syfte att främja
svensk kultur, svenska traditioner och det
svenska språket. Det här kan vi göra på
många olika sätt, samtidigt som vi har våra
värdeord i bakhuvudet: världsvid vänskap,
global kompetens och lokalt stöd. Det här
är unikt för SWEA och något som vi ska
vara mycket stolta över.
Vi har mer att vara stolta över. När
vi åtar oss ett förtroendeuppdrag inom
SWEA, oavsett om det är på lokal eller
internationell nivå, så är uppdragen tidsbegränsade.
Med den vetskapen är det lättare
att tacka ja till ett uppdrag efter som
man vet att man inte sitter fast för evigt.
Man är dessutom aldrig ensam eftersom vi
alltid arbetar i grupp. Jag har under årens
lopp haft olika uppdrag på såväl lokal som
internationell nivå och något som jag då
verkligen har upp skattat är att de som tidigare
har haft upp draget, alltid har varit
tillgängliga för råd och dåd. Det skapar
en trygghet och visar hur våra värdeord
fungerar i praktiken.
Anledningen till att jag gick med i
SWEA var att få träffa och umgås med
trevliga svenska kvinnor samtidigt som vi
arbetar för SWEAs syften. Jag har stannat
kvar eftersom jag har haft förmånen att få
utvecklas inom SWEA genom de olika
roller jag har haft och har. Det fysiska
mötet är för mig och många andra viktigt,
och att ”ses på skärmen” kan aldrig
ersätta det.
Vad gör vi idag?
Jag vet att våra regioner gör ett utmärkt
arbete med att föra diskussioner om de
här frågorna. Alla avdelningsordförande
deltar i återkommande diskussioner om
medlemsantalet och många kloka idéer
presenteras. Alla vill vi lära oss hur vi ska
kunna få nya medlemmar och samtidigt
behålla de som redan är med.
PRIVAT FOTO, MARGARET SIKKENS AHLQUIST
Vad har du för tankar
om det här?
Varför gick du med och varför är du
kvar? De här är frågor som jag tycker att
vi alla ska fundera över. Många svenska/
svensktalande kvinnor finns kvar därute
och de har ännu inte hittat SWEA. Låt oss
leta rätt på dem och erbjuda medlemskap i
vår unika förening. n
Margaret Sikkens Ahlquist, SWEA Holland,
skriver för Forum sedan 2022 som en del av sitt uppdrag
som SWEAs historiker. Hon har en bakgrund
som gymnastiklärare och många års erfarenhet inom den
internationella idrottsrörelsen. Mellan 2012 och 2015
var Margaret SWEA Internationals ordförande.
24 25

FOTO: LINDA DAHLQVIST
ETT ORD FRÅN COACHEN
AV JESSICA HILL HOLM • SWEA STOCKHOLM
STÅ STADIGT NÄR DET BLÅSER
– bygg din metala styrka
Vad händer med dig när livet plötsligt ändrar spelreglerna? Det sker en oväntad förändring, en personlig kris eller en
konflikt i en viktig relation. Eller kanske en utmanande situation på jobbet uppstår. Det kan få många av oss att
känna att vi blir satta på prov. I stunder som dessa är det lätt att tappa fotfästet eller att börja ifrågasätta sig själv.
Men det är inte själva utmaningen som definierar dig, utan hur du väljer att hantera den.
Välkommen till Tio med IO – en nära dialog mellan medlemmar och SWEAs internationella styrelse
Delta i våra månatliga videomöten via Google Meet och håll dig uppdaterad
om vad som händer på internationell nivå inom SWEA. Mötena inleds med en
10-minuters uppdatering från vår internationella ordförande, Lotta Rigby Fors,
följt av ett öppet forum där du kan ställa frågor och bidra till diskussionen.
Varje möte har ett specifikt tema och gästas av en inbjuden talare.
Ingen anmälan krävs – direktlänkar till mötet hittar du i våra
sociala medier eller på webbplatsen under SWEA Live!
Missa inte chansen att vara med i samtalet!
ALLA TIDER ANGES I CET (CENTRAL EUROPEAN TIME) / SVENSK TID
18 MARS • TISDAG
KL. 11:00 / 19:00 / 03:00 CET
TEMA:
SWEA-produkter
PIXABAY
PIXABAY
Att ha en inre styrka handlar om att kunna stå stadigt
även när det blåser runt oss. Det är din förmåga att navi gera
genom kaos, hitta lugnet i dig själv när det stormar kring dig
och att du reser dig gång på gång. Vad är det bästa av allt med
detta? Motståndskraft är ingenting mystiskt eller oupp nåeligt.
Det är en färdighet som vem som helst kan bygga upp med rätt
verktyg och fokus. Här kommer tre tips för att bygga mental
styrka för livet och jobbet.
Självinsikt är början till mental styrka
Motståndskraft handlar om att förstå dig själv. Du förstår vilka
situationer som triggar dig. Du är medveten om hur du reagerar
när du står inför stress eller motgångar. Genom att reflek tera
över dina egna mönster får du en bättre insikt i vad som verkligen
påverkar dig och hur du kan ta kontroll. En enkel övning
är att dagligen ställa dig själv frågor som: Vad känner jag just nu?
och Hur kan jag påverka min situation? Självinsikt är grunden till
att kunna bygga upp ett stabilt inre.
En konkret metod att bygga självinsikt kan vara att skriva
dagbok. När du skriver ned och sätter ord på dina tankar och
känslor blir det enklare att identifiera mönster och hitta lösningar.
Du kan ställa dig frågor som: Vilka tankar upprepas? Vad
kan jag göra annorlunda? Regelbunden reflektion hjälper dig att
skapa de verktyg du behöver för att hantera framtida utmaningar.
Lär av motgångarna
Motgångar är inte hinder, de är möjligheter att växa. Istället
för att se misslyckanden eller svåra situationer som personliga
angrepp, försök att omvandla dem till insikter och utveckling.
För det är ju så att varje motgång du hanterar är en chans att
stärka din motståndskraft.
Tänk på det så här: När du går igenom en utmaning/svår
tid får du möjligheten att upptäcka nya sidor hos dig själv. Det
handlar om att fråga sig själv: Vad kan jag ta med mig från detta? och
Hur kan jag bli starkare av det jag har lärt mig? Vi vet att motgångar
kan vara utmanande, men de kan också vara en startpunkt för
att utvecklas och blomstra.
Ett bra sätt att lära sig av motgångar är att ta sig tid att reflektera
efter varje svår/tuff situation. Vad gick fel? Vad hade jag kunnat
göra annorlunda? När du reflekterar över dina handlingar och
reaktioner får du verktyg för att hantera liknande situationer i
framtiden.
Våga visa ditt riktiga jag
Din sanna styrka kommer inte från att alltid vara stark, utan det
kommer ifrån att våga visa sig sårbar. Genom att erkänna för dig
själv och andra att något är svårt handlar det inte om att du är
svag utan det visar att du har självinsikt och mod. För när du är
öppen med dina utmaningar bygger du tillit, stärker relationer
och skapar utrymme för stöd.
När du vågar vara helt och hållet dig själv skapar du möjlighet
för starka och genuina relationer. Det handlar om att släppa
rädslan för att bli dömd och istället välja att leva på ett sätt som
är sant för dig. Att visa din sårbarhet är inte ett tecken på att du
är svag, utan det är ett bevis på mod och äkthet som gör dig både
starkare och mer trovärdig.
Ett exempel är att våga prata öppet med någon som du litar
på när du känner dig överväldigad. Att dela dina tankar och
känslor ger dig inte bara stöd, utan också möjligheten att se saker
ur nya perspektiv.
Avslutningsvis: det handlar om att du bygger din inre styrka
steg för steg och mental styrka är inget du får över en natt. Det
är en färdighet som kan växa varje dag. Genom att du övar på
självinsikt, lär av dina motgångar och visar ditt riktiga jag bygger
du en inre trygghet och stabilitet som håller i både med- och
motvind. n
Jessica Hill Holm, SWEA Stockholm, arbetar som coach och HR-konsult
och skriver för Forum sedan 2022. Hennes vision är att via coachning inspirera
och utveckla individer och företag till ökad framgång och hållbarhet. Jessica är
ansvarig för SWEA Professional Sverige och du når henne via epost:
prof.swea.stockholm@gmail.com
8 APRIL • TISDAG
KL. 11:00 / 19:00 CET
TEMA:
SWEA Sverige Sommardagar
SWEAs Hemvändaravd.
Årets Svenska Kvinna
GÄSTER: Representanter från
Sverigeavdelningarna och
Årets Svenska Kvinnakommittén
SWEA Stockholm står som värd för årets
SWEA Sverige Sommardagar och presenterar
i detta möte det innehållsrika
programmet, fyllt med utflykter, mingel
och festligheter. Höjdpunkterna inkluderar
stipendieutdelning, utmärkelsen av
Årets Svenska Kvinna samt en inspirerande
halvdagskonferens för alla deltagande
Sweor.
Vi får även träffa hemvändaravdelningarna i
Göteborg, Helsingborg, Malmö och Stockholm,
som berättar om sina aktiviteter och
det stöd de erbjuder till oss som flyttar hem.
Vid detta möte presenteras dessutom
kandidaterna till Årets Svenska Kvinna.
6 MAJ • TISDAG
KL. 11:00 / 19:00 / 03:00 CET
TEMA: Regionmöten 2025
GÄSTER: Representanter från
arrangörerna av
regionmötena
På hösten vartannat år arrangerar SWEAs
sju regioner sina regionmöten (RM). Dessa
möten inkluderar inte bara viktiga diskussioner
och nätverkande utan även spännande
utflykter och ibland efterresor, som
är öppna för alla SWEA-medlemmar.
Under mötet kommer representanter från
respektive avdelning att presentera sina program
och ge ett smakprov på de planerade
utflykterna och aktiviteterna. Du får också
möjlighet att ställa frågor och få mer information
om årets spännande arrangemang.
Se datum för respektive RM.
Vid mötet kl. 03:00 CET kommer Ariane
Heffernan, regionordförande i MAME och
styrelsemedlem, att närvara som ersättare
för IO, Lotta Rigby Fors.
GÄSTER: Representanter från
produktkommittén
Skapa en SWEA-produkt som gör skillnad!
Vill du utveckla en produkt som både gynnar
din avdelning och marknadsför SWEA?
Möt produktkommittén och få vägledning
genom hela processen – från idé till färdig
produkt. Vi går igenom riktlinjer, design,
prissättning och efterfrågade produkter.
Vid mötet kl. 03:00 CET kommer Ariane
Heffernan, regionordförande i MAME och
styrelsemedlem, att närvara som ersättare
för IO, Lotta Rigby Fors.
10 JUNI • TISDAG
KL. 11:00 / 19:00 CET
TEMA:
SWEAs bildpolicy
GÄSTER: Christina Måneskiöld,
SWEA Art och
Veronica Strandell,
ansvarig Sociala Medier
SWEAs bildpolicy kan kännas krånglig,
men med rätt kunskap kan du enkelt undvika
fallgropar och hantera bilder lagligt
och ansvarsfullt. Christina och Veronica går
igenom hur du använder andras bilder på
rätt sätt, hur du skyddar dina egna verk och
säkerställer att du följer SWEAs bildpolicy.
26 27

SWEA SKRIVER
Här får du stöd och inspiration att utveckla
ditt skrivande med kreativa kurser och
webbinarier där du möter författare,
översättare och bokinläsare.
SWEA LÄSER
SWEA Läser är en global bokklubb där vi
läser och diskuterar modern svensk litteratur
och har intressanta webbinarier där vi ofta
träffar författare.
SWEA PROFESSIONAL
AV ANNA HALLÉN • SWEA COLORADO, SWEA PROFESSIONAL
Att sätta gränser och AI:
nycklar till balans och framgång
Har du någonsin känt att livet är som att jonglera
med 15 bollar samtidigt – och att någon slänger in ett
oväntat bowlingklot? Som en del av SWEA Professionals
fokus på personlig utveckling delar vi här hur
gränssättning och artificiell intelligens (AI) kan hjälpa
oss att hantera vardagens utmaningar.
SWEA ART
En grupp och inspirationskälla för
att skapa, utvecklas och främja
utbyten mellan konstnärer – både
professionella och amatörer –
inom olika medier.
Utforska din nyfikenhet eller
fördjupa dina kunskaper genom
att delta i SWEAs GRUPPER!
Här är alla välkomna, oavsett
nivå, förkunskaper eller var du
bor. Kom med och låt
inspirationen flöda!
KLICKA PÅ RESP. BILD FÖR MER INFO.
SWEA PROFESSIONAL
Denna grupp är för dig som är nyfiken
på företagsverksamhet och intresserad
av affärsrelationer, arbetsliv,
yrkesfrågor, nätverkande och karriär.
SWEA CARE
En grupp som stöttar medlemmar i
svåra stunder genom praktisk hjälp,
råd eller ett lyssnande öra – alltid med
gemenskap och samförstånd i fokus.
SWEA BUS
Barn Utomlands &
Svenska Språket
(BUS) har som mål
att hjälpa föräldrar
utanför Sverige med
att föra vidare
svenskan till sina
barn och stötta
barnens
flerspråkighet.
Att jonglera arbete, relationer och förväntningar är utman
ande nog. Lägg till AI – som ibland känns som en magisk
assistent och ibland som ännu en boll i luften – och behovet
av att sätta tydliga gränser blir ännu viktigare. Men vad innebär
det egentligen att sätta gränser, och hur kan detta bidra
till både framgång och välbefinnande? Kan det finnas en
koppling mellan denna färdighet och framväxten av AI?
Gränser och AI: Hur hänger de ihop?
Med den snabba utvecklingen av AI ser vi hur teknologin kan
underlätta våra liv, men det kräver en ny sorts gräns sättande.
För att AI ska kunna fungera effektivt behövs tydliga riktlinjer
och kommunikation mellan människa och maskin.
Kvinnor har ofta en förmåga att navigera komplexa
sociala sammanhang, bygga relationer och förmedla information
på ett tydligt och empatiskt sätt. Dessa egenskaper
är ovärderliga i interaktionen med AI, som är beroende av
precisa instruktioner och regelbunden översyn. Genom
att tillämpa god kommunikation och gränssättning kan
kvinnor spela en nyckelroll i att optimera hur AI används
och implementeras.
Global statistik visar att AI kan bidra till en bättre balans
mellan arbete och privatliv. En rapport från Adecco Group,
Workforce of the Future 2024, visar att AI-användning
sparar arbetstagare i genomsnitt en timme per dag. Denna
tids besparing har hjälpt 27 procent av användarna i studien
att uppnå en bättre balans mellan arbete och privatliv. Det är
som att AI säger: ”Jag fixar jobbet medan du tar en lunchrast
eller bygger ett lego-slott med barnen.”
Resultatet av hälsosamma gränser
och AI-färdigheter
Att sätta och hålla gränser leder till positiva effekter: bättre
balans, ökat självförtroende, effektiv AI-användning och
högre produktivitet. Och kanske viktigast av allt – ett lugnare
sinne. AI och gränssättning är som ett dream team: effektiva,
men beroende av att du styr dem rätt. n
ILLUSTRATION: BILD GENERERAD MED HJÄLP AV AI
Steg för att sätta hälsosamma gränser
1. Identifiera dina behov och värderingar
Reflektera över vad som är viktigast för dig. Tänk på det
som en ”to-do”-lista, men med punkter som är lika viktiga
som att inte missa kaffet på morgonen.
2. Kommunicera tydligt och respektfullt
Var ärlig när du behöver sätta en gräns. Istället för att ge
vaga svar som ”Jag ska se om jag kan”, säg: ”Tyvärr har jag
inte möjlighet att ta på mig detta just nu.”
3. Öva på att säga nej
Ett ”nej” är inte hela världen – det är bara en start på din
personliga gränsrevolution.
4. Sätt gränser för dig själv
Om din kropp säger ”Ta en paus” och ditt huvud säger
”Fortsätt jobba”, lyssna på kroppen. Den har förmodligen
rätt.
5. Stå fast vid dina beslut
Om du har sagt nej, stå fast. Det är inte en förhandling,
det är en deklaration. Folk respekterar integritet – och om
inte, förtjänar de inte din tid.
HÄR HITTAR DU SWEA PROFESSIONAL * professional@swea.org
Webbplats • Facebook • LinkedIn • Instagram
Håll koll på SWEA Professionals 3-månadersteman!
I mars fokuserar vi på ”Kvinnors karriärresa – planering, mod och styrelseengagemang”.
28 29

TRE ÅR SEDAN RYSSLANDS FULLSKALIGA INVASION
Svenska institutet finansierar svenska projekt i Ukraina
Svenska institutet (SI) har i uppdrag
att främja Sveriges relationer
med andra länder. Sedan Ryssland
inledde sitt anfallskrig har fokuset på
svenska projekt i – och relationerna
med – Ukraina ökat markant.
Lästips
Om du liksom jag har haft fördomar, eller åtminstone har varit en aning
reserverad mot böcker med för många bilder, så är den här texten för dig.
Min ena bokcirkel och min son har under de senaste åren utmanat mig med
grafiska romaner och nu börjar jag faktiskt att förstå att bilder kan
tillföra en annan dimension än vad text kan.
AV CARINA MIDDENDORF • SWEA BERLIN
AV HANNA HESSLING
SVENSKA INSTITUTET
SI finansierar projekt där svenska aktörer
tillsammans med ukrainska samarbetspartners
ska stödja Ukrainas uppbyggnad
och reformarbete för EU-integration.
Sammanlagt betalades 56 miljoner svenska
kronor ut för dessa projekt under 2024.
Intresset för att starta och driva
svens ka utvecklingsprojekt i Ukraina
har varit stort. Det märktes särskilt i den
första öppna utlysningen inom det nya
finansie ringsprogrammet SI Ukraine
Cooperation Programme 2024. Det
resul terade i 168 inkomna ansökningar,
vilket är ett rekord för Svenska institutet
inom en och samma bidragsutlysning.
Efter omfattande berednings processer
kunde SI:s generaldirektör Madeleine
Sjöstedt fatta beslut om 49 projekt som
beviljades finansiering för att starta sitt
arbete.
– SI:s stöd går till svenska aktörer som
tillsammans med ukrainska motparter ska
stärka möjligheter för före tagande och
handel. Det finns även projekt som stärker
kapaciteten inom mänskliga rättig heter,
demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet,
säger Madeleine Sjöstedt.
Utbildningsprogram för
ukrainska diplomater
Bland de projekt som beviljats
medel finns utbildningsprogrammet
UNITED som
Handelshög skolan i Stockholm kommer
att genomföra i nära samarbete med
Ukrainas diplomat-akademi vid utrikesministeriet
i Kiev (Diplomatic Academy
at the Ministry of Foreign Affairs) samt
Stockholm School of Economics i Riga.
Programmet ska kompetensutveckla
ukrainska diplomater som blivande
EU-förhandlare, men också stärka den
KYIV, THE CITY OF GOLDEN DOMES, UKRAINA. FOTO: PIXABAY
allmänna förhandlings kapaciteten hos det
ukrainska utrikesministeriet.​
– Ansökningarna täcker en bredd av
branscher och aktörer. Det visar på
ett djupt engagemang i Sverige för
Ukrainas framtid och utveckling.
Vi på Svenska institutet kommer
naturligtvis att följa upp projekten
och vi planerar redan nu
för kommande utlysningar. SI:s roll
i det svenska stödet till Ukraina är högt
prio riterat, avslutar Madeleine Sjöstedt.
Under 2025 kommer arbetet att
fortsätta, och nya projekt har möjlighet
att söka finansiering.
På www.si.se finns mer information
om hur ansökningarna går till och vilka
projekt som beviljats finansiering. n
Titel: Pythian pratar
Text: Liv Strömquist
Utgivningsår: 2024
Förlag: Norstedts
Bli smartare – läs Liv Strömquist!
Efter dessa positiva upplevelser blev jag modig och beställde
Liv Strömquists senaste: Pythian pratar. Det är en smula
anmärkningsvärt eftersom Liv Strömquist har varit aktiv och
publicerar regelbundet sedan 2006. Arton år är en ganska lång
tid och det är inte som att jag aldrig har hört talas om henne
eller inte har varit intresserad. Men mitt dåliga självförtroende
när det gäller att läsa bilder – och om vi ska vara ärliga:
mina fördomar mot ”serier för vuxna” – har gjort att jag inte
har läst något av henne. Men nu var jag mogen för att ta reda
på om Liv Strömquists nya bok eventuellt skulle tilltala mig.
Och herregud, vad den talade till mig! Liv Strömquist
får mig att tänka på vad religion har med självhjälpsböcker
att göra, introducerar den slovenske filosofen Slavoj Zizek
och en himla massa mer i en radda pratbubblor med mycket
text och bilder, som är enkla men med mycket uttryck. Det
är genialiskt och lätt att hänga med i, men det är allt annat
än lättsmält.
Hon driver med den så kallade ”tidsandan”: att man är
ansvarig för sitt eget mående och med ett par käcka aforismer,
en hudvårdsrutin och tillräckligt med vatten så hämtar man
sig på nolltid från både utbrändhet och annat gissel. Det är
roligt men det är på allvar och jag får mycket att tänka på och
jag känner mig verkligen smartare efter att ha läst denna bok.
Nu vill jag läsa allt av henne och det tycker jag att du
också ska göra. n
Vilka var de grafiska romaner som blev min
inkörsport i bildberättelsernas värld?
Marjane Satrapi: Persepolis
Läs vad jag tyckte på min blogg
Art Spiegelman: Maus
Läs vad jag tyckte på min blogg
30 LIV STRÖMQUIST • FOTO: EMIL MALMBORG 31

FOTO: ANGELA OSWALD
Husdjurslängtan på rim
Titel: Får jag bli din människa?
Text: Johanna Olsson
Bild: Mia Nilsson
Utgivningsår: 2023
Förlag: Berghs förlag
Läsålder: 3-6 år
Johanna Olssons
och Mia Nilssons
bilderbok
börjar med meningen
”Vide vill ha
ett husdjur men
mamma säger nej”
och redan här anar vi att Vide inte är nöjd
med svaret. Vide får nog av sin stökiga
familj och ger sig ut i skogen för att leta
upp ett eget djur. Mia Nilssons charmiga
bilder ger oss med förhållandevis enkla
drag rejäl skogskänsla och hon lyckas dessutom
rita de djur som Vide pratar med så
att vi kan ana deras olika personligheter.
Johanna Olssons text på rim begeistrar
inte bara barnen som lyssnar:
även den som läser
högt kommer att dra på
smilbanden.
Vide får blankt nej av
JOHANNA OLSSON i tur och ordning räven,
ekorren, älgen och bävern. Ingen av
dem är sugna på att gå i koppel, äta med
bestick, riskera att bli stek eller ens vilja bli
tam. När han nästan har gett upp, träffar
han en katt som letar efter ett krypin och
de två visar sig vara en perfekt duo. Inte
ens mamma kan säga nej längre!
Kanske är det på sin plats med en
varning: läs inte denna bok om du vill få
slut på ditt eget barns husdjurstjat.
För när en katt hittar sin egen
människa, då är det omöjligt att
säga nej.
TATYANA YAGUDINA, CANVA
BOKRECENSIONER & BOKTIPS
AV CARINA MIDDENDORF • SWEA BERLIN
FORUMS BOKRECENSENT FISKAR EFTER SPÄNNANDE NYHETER
Spårvagnsliv
Titel: Spårvagnen
Text & bild: Steve Nyberg
Utgivningsår: 2024
Förlag: Rabén & Sjögren
Läsålder: 3-6 år
Serieskaparen (och
före detta spårvagnsföraren)
Steve
Nyberg har med
bilderboken Spårvagnen
skapat en bok för
alla små spårvagnsfantaster.
Eller förresten,
varför bara små? Även de som är
äldre än sex år kan lära sig en hel del om
det urgöteborgska transportmedlet.
Det finns spårvagnar på fler ställen i
Sverige, men Steve Nyberg
har skrivit och tecknat om
spårvagnsföraren Lasse
som startar sin arbetsdag på
STEVE NYBERG Rantorget.
Det här är en bok som jag misstänker
att det inte räcker att läsa en gång
eftersom bilderna både är informativa
och detaljerade. De morgontrötta passagerarna
skiljer sig markant från festprissarna
på kvällsturen. Vi får följa med
under Lasses arbetspass ända tills han byts
av av Jana, och vi är med när Henke tar
över spår vagnen för kvälls passet. Vi får
bland annat lära oss om de olika bromssystemen,
vilka knappar som finns i förarhytten
och vad man använder växel spettet
till. En flicka som har kommit bort från
sina föräldrar gör Janas arbetsdag lite
extra spännande.
Jag vet att min son hade älskat den
här boken när han var liten och att jag
förmodligen hade fått läsa den så många
gånger att jag hade kunnat den utantill.
Spårvagnen är helt enkelt en bilderbok för
våra små kalenderbitare.
Känslosamt om en mammas
utmattning
Titel: Glitterstrand och rutig sorg
Text: Nanna van Berlekom
Bild: Kajsa Hagelin
Utgivningsår: 2021
Förlag: Idus Förlag
Läsålder: 6-9 år
Redan 2021 skrev
Nanna van Berlekom
en bok för barn
om hur det är när en
förälder inte riktigt
är som vanligt. Lo bor växelvis hos sin
mamma och sin pappa men under en vår
får hon stanna kvar hos pappa eftersom
mamma inte orkar ta hand om henne. Lo
har det bra hos pappa men längtar efter
mamma och är orolig för henne. Att
mamma är utmattad är inte diffust bara
för Lo. Ingen kan säga när mamma är som
vanligt igen eller hur lång tid det tar att
vila upp sig från en utmattning. Resultatet
för Lo är att mamma just nu inte är som
hon brukar och då blir det varken pannkakor
eller utflykter till någon glittrig
strand.
Nanna van Berlekom
lotsar oss varsamt runt Los
mammas utmattning och
hennes långsamma tillfrisknande.
Nanna van Berlekom har gett
Lo en inkännande och påhittig pappa
som hjälper henne att handskas med situationen
och en stark storebror som förstår
henne. Berättelsen om Lo beskriver hur
en familj fort sätter att vara en familj och
hjälpas åt, även om för äldrarna inte längre
lever tillsammans.
Jag blev extra glad av
Kajsa Hagelins uttrycksfulla
bilder som är perfekta
till Nanna van Berlekoms
text. Inget retar mig som
när det i texten står ”mammas gula klänning”
och på bilden klänningen är röd.
Här passar bilderna både konkret och
känslomässigt. Det är väldigt fint och
det finns många detaljer att upp täcka i
varje bild.
Berättelsen slutar hoppfullt utan att
vara orealistisk och det tackar jag lite extra
för. Ett slut där alla lever lyckliga i alla sina
dagar hade ingen trott på och hade verkligen
inte passat till den in kännande texten.
NANNA VAN BERLEKOM
KAJSA HAGELINS
0-3 år
Har du någon gång
funderat på hur en
snigel låter? Eller
en blåsfisk? Då är
det Clara Dackenbergs
bok Hur låter
djuren? som du behöver. Natur och Kultur
släpper boken i april. Clara Dackenberg
har inte bara skrivit texten utan även
skapat bilderna.
3-6 år
Med Enkla och roliga
fakta om vulkaner av
Julia Wiberg slipper
du bli svaret
skyldig när du blir
ansatt av vetgiriga
ungar i åldern tre till sex. Texten
är anpassad till målgruppen och även de
färgglada bilderna uppskattas. Rabén och
Sjögren släpper just den här i april, men
det finns fler böcker i serien, så om ditt
barn är intresserat av rymden, kroppen
eller hajar vet du var du kan få hjälp.
Vuxna
Att gröt både kan vara ett barndomsminne och
comfort food det vet vi, men i Hedvig Billengren
Linden baums bok Gröt – frukost, savoury & söt är den
så mycket mer. Gröten funkar inte bara till frukost utan
här får vi lära oss att den kan vara både middag och dessert.
Gröt-kokboken kom ut på förlaget Natur & Kultur
i januari i år.
Älskade du actionfilmen Svart krabba på Netflix, ska du
absolut läsa Bro, bro. Filmen bygger på Jerker Virdborgs
roman med samma namn från 2002. Hans nya roman
Bro, bro kommer i februari på Albert Bonniers förlag
och beskrivs som ”en djupt förtätad roman om en trakt
och om en uppväxt, mitt i gränslandet mellan mardröm
och komedi.”
Är du nyfiken på att lära känna några av den svenska
litteraturens mest intressanta författare? Då är det
De Nio litterär kalender 2025 av Magnus Halldin som
du ska hålla utkik efter. Här får du essäer, poesi och
kortprosa av aktuella svenska författare. Boken ges ut
av Norstedts och finns i bokhandeln från och med april.
6-9 år
År 2002 kom den första i serien Lasse &
Majas detektivbyrå av Martin Widmark
och Helena Willis och även om de är oerhört
produktiva så har den detektivtokiga
unga läsaren någon gång läst alla. Då
är det tur att det finns fler detektivböcker
för unga!
Cirkusdeckarna och dinosauriemysteriet
till exempel av Dan Höjer (text) och
Stina Lövkvist (bild).
Tvillingarna Kasper och Katinka är
inte bara cirkus artister utan löser även
mysterier på lediga stunder.
Bokförlaget
Semic släpper
del 32 av
cirkusdeckarna
i februari i år.
9-12 år
Ingvild Bjerkland
från Norge kom i
januari ut med Odjuren
på Lilla Piratförlaget.
Vi får följa syskonen
Abdi och Alvas spännande
flykt genom
skogen och beskrivningen ”lättläst och
svårglömd” trissar upp förväntningarna.
Ingvild Bjerkland var 2024 nominerad
till Nordiska rådets pris i klassen barnoch
ungdom.
Ung vuxen
Antologin Nu blommar
asfalten och andra
noveller är något så
sällsynt som en bok
för unga av unga. De
tio skribent erna som är
mellan 16 och 22 år deltog under våren
2024 i Rabén och Sjögrens författarskola.
Ungdomarna har valt väldigt olika
teman för sina noveller; kärlek, dystopi
och natur till exempel. Antologin gavs
ut i januari.
Nyheter i bokfloden
Forums bokrecensent Carina Middendorf har ända
sedan hon lärde sig läsa varit en hängiven läsare och
delar med sig av sina bästa boktips i Forum. Helst
läser hon tryckta böcker på svenska eller tyska, men
på senare tid har hon även börjat lyssna på ljudböcker.
Sedan 1993 bor hon i Tyskland och sedan 2018 driver
hon Punktslut – Bokblogg, och under samma namn på
Facebook och Instagram.
32
FOTO: PERNILLA PETTERSSON
FOTO: ARTEMPODREZ PEXELS
33

KONST
LISBETH FALKMAN • SWEA GÖTEBORG
Jag tittar på Ami Bergman
Det uppstår något märkligt när
man upp täcker någon som man
egentligen inte känner men som det
ändå går att spegla sig i. En okänd
människa som man inte visste
fanns förrän just i den stunden.
Jag har aldrig träffat henne, men
jag har upplevt hennes målningar,
bildkonstnären Ami
Bergman.
Den första målning en
jag möter ser rakt
på mig, det kan vara
jag som tittar på mig
själv. En tant, en
mogen kvinna med
en blick fylld av både
förvåning och något
annat som jag tolkar
som avvaktande och
gräns sättande. Här är
jag, kom inte för nära
eller kanske tvärtom,
kom nära. Livet kan
vara hårt och Ami har
haft många turbulenta
år med psykisk sjukdom
och annat som har
skavt. Nu bär konsten
henne vidare framåt.
Kvinnan i målningen
bär en orange
kjol och en blommig
blus i dämpad rosa.
Blusen har en vid
öppning i halsen med
korta ärmar som precis
täcker hennes axlar.
En av blommorna från
blusen har ramlat ner
på kjolen och fastnat som ett smycke. Håret
är kort och grått. Vi är lika. Jag vet att vi är
i ungefär samma ålder. Glasögonen vilar
med sina stora glas högt på näsan, de sitter
något skevt. Ett lättsinne att ibland låta
KVINNA I ORANGE KJOL (AKRYL)
saker vara. Det perfekta kan vara tråkigt
och stå i vägen. Hon står där, barfota på
ett djupgrönt golv. Hon håller sina händer
i en vid gest som om hon ska torka sina
naglar med nytt nagellack. Hennes naglar
saknar färg. Jag ser en rörelse av att skydda
och sam tidigt visa upp sig. Händerna
flyter ut med utspärrade fing rar. Ami har
LUNDGREN GALLERY PALMA MALLORCA/ GROUP SHOW /POUR SOME SUGAR ON ME 2022
givit kvinnan proportioner som jag uppfattar
är i dockstorlek. Hon blir större med
armarna ställda utåt. Kvinnan står med
ryggen vänd mot ett fönster. Det hänger
ett par gula gardiner på var sida om fönstret.
Utsikten är en blandning av vitt
och grått, jag upplever det som en vägg.
Rummet är stängt. Golvets dova, gröna
färg växer upp på väggarna samtidigt som
det kan vara väggarna som rinner ner över
golvet. Över lag är pensel föringen lagd
med dämpade nyanser, vilket tillsammans
med det tomma fönstret leder mina
tankar till den ofrihet
som hon har lämnat.
Hon fortsätter framåt,
alltid vidare. Jag har
läst att Ami Bergman
lever och skapar i den
andan.
Ami Bergman,
född i Göteborg på
sena sextiotalet har
flera olika konstnärsutbildningar
med sig.
Uttrycken i hennes
konst har rört sig
mellan olika former,
bland annat skulptur,
text och målningar
i olika tekniker
som akryl, akvarell,
pennor och olje pastell.
Hon visar sig själv i
cent rum i sina målningar
och låter oss se
en äldre kvinna som
kräver plats och vet
sin rätt. Hennes bakgrund
som var fylld
av familje problem och
senare psykisk sjukdom
trängde bort och
lyfte fram energi som
används som livskraft
att bottna i.
Nu har jag mött Ami Bergman på
mina villkor och med min blick. Prova
du också!
Ami Bergmans konst finns representerad
på Moderna Museet i Stockholm. n
FRANCODERIU GETTY IMAGES CANVA
Sätt piff på
klassikern med
internationella
influenser
Nu har 2025 kommit igång ordentligt! Lagar du samma mat år ut och
år in? Eller inspireras du till att använda andra, kanske nya för dig,
ingredienser och tillagningssätt när du läser om trender för 2025?
Jag tar till mig av vad jag läser och blir ofta sugen på att prova nytt.
En mattrend som sticker ut för året, här i Sverige i alla
fall, är att blanda olika traditionella smaker och
ingredienser med varandra. Lite som att spela
memory med länders olika favoriter och
sedan hitta matchande partner i ett annat
lands livsmedelsrepertoar.
Ett exempel är att servera en god italiensk
salsiccia med ett svenskt bastant
rotmos. Det gjorde jag häromsistens
och det blev så gott. Salladen vid
sidan av bestod av rostad brysselkål
som jag skar i halvor, tunt skivad
grönkål, vitkål och fänkål. Eftersom
det är så svårt att motstå använde jag
även några klyftor blodapelsin, som
jag blandade i salladen. Dressingen
blev min vanliga: en hemgjord dijonvinaigrette,
som jag för det mesta har
färdigblandad i kylen. Till sist hyvlade
jag lite umami-späckad parmesanost
ovanpå.
Om den svenska klassikern rotmos
är lite nedvärderad i din mathållning så
rekommenderar jag att omvärdera den. I den
här måltiden kom det verkligen till sin rätta. Heja
rotmoset, säger jag!
Andra trender som man märker av bland hyllorna i
mataffären är alla miljövänliga produkter. Som till exempel
att köttfärs blandas till hälften med bönor. Superbra, tycker
jag som pushar för att vi ska använda just baljväxter mer i vår
matlagning. Jag tänker att om vi börjar med att kamouflera
dem lite så kanske vi blir vana och mer hågade att ta in dem i
vanliga kosthållningen så småningom. Jag håller tummarna.
Skulle ni vilja ha lite inspiration till vegetarisk
matlagning? Hör av er så fixar vi det! n
MATL AGNING
ANNA TVINNEREIM • SWEA HELSINGBORG
RECEPT PÅ ROTMOS
(4 portioner)
Ingredienser:
500 g potatis
500 g kålrot
50–75 g smör
1 dl mjölk
(kan justeras beroende
på önskad konsistens)
Salt och peppar, kanske
kryddpeppar efter smak
Gör så här:
Skala och tärna potatisen och
kålroten i lika stora bitar så att
de kokar jämnt.
Koka upp en stor kastrull med
vatten och tillsätt potatisen och
kålroten. Låt koka tills rotfrukterna
är mjuka, cirka 20-25 minuter.
Häll av vattnet och använd en potatisstöt
eller en elvisp för att mosa rotfrukterna
tills du får ett jämnt mos. Om du
vill ha en slätare konsistens kan du använda
en potatispress.
Tillsätt smör och mjölk lite i taget, tills du får den önskade
konsistensen. Moset ska vara mjukt och krämigt, men inte för
rinnigt.
Smaka av med salt och peppar.
Om du vill kan du lätt tillsätta 1/2 tesked mald kryddpeppar i rotmoset
när du blandar i smör och mjölk. Kryddpeppar ger en lite
mer specifik smakprofil som verkligen höjer rättens traditionella
karaktär.
Anna Tvinnereim är tillbaka till Sverige efter att ha bott många år i Nordamerika. Där drev
hon bland annat ett kafé i Toronto som allmänt kallades för ”The Swedish Cafe”. Idag arbetar
hon på en högstadieskola i Ängelholm med det som hon en gång i tiden utbildade sig till, hemkunskapslärare.
Anna brinner för att baka, laga mat och framför allt inspirera till matlagning!
34 35

Spettkaka
HÖGTIDERNAS ULTIMATA FESTKAKA
AV SUSANN REVIN • SWEA ZÜRICH
Kärt barn har många namn: spettkaka, spettekaka – och på riktigt bred skånska
säger man ”spiddekauga”. Bakverket är festernas kaka, kalasens Rolls Royce,
bärare av tradition och tecken på välstånd.
SPRÅKLÅDAN
AV NINNI PETTERSSON WÄSTBERG • SWEA STOCKHOLM
Om krångliga particip och
passiva aggressioner
FOTO: KALMAR LÄNS MUSEUM.
Vare sig man tycker om spettkakans
smak och konsistens eller
ej är den en intressant historisk symbol.
Kakans namn kommer från att den bakades på ett
handroterat spett över öppen eld eller glödande kol.
Kaksmeten görs på riktigt många färska ägg, strösocker och
potatismjöl, även om vetemjöl också har förekommit. Numera
roteras spetten mekaniskt över gasol eller infravärme, men precis
som förr måste varje lager av smet torka innan nästa kan ringlas
på. Till sist spritsas en tunn glasyr på utsidan; vanligast är vit
och rosa.
Spettkakans ursprung är inte riktigt kartlagt, men den tros
ha ungerskt-österrikiskt ursprung, där det var en bröllopstårta.
Det första kända receptet återfinns i en italiensk kokbok från
1426, som beskriver en sockerkaksdeg gjord på ägg, socker och
mjöl, som applicerades i ringar på en roterande trästav, och som
blev en rund kaka med hål i mitten.
Flera källor gör dock gällande att tekniken att tillaga bakverk
på roterande spett över öppen eld fanns redan under antiken, och
dessa bakverk spreds över hela västeuropa. Ett exempel är den
tyska ”trädkakan” (Baumkuchen), som finns än i dag. Namnet
kommer från att kakan i skuret skick ser ut som årsringarna på
en trädstam.
Första gången som spettkakan nämndes i Sverige var 1642,
då den lär ha serverats till drottning Kristina på Stockholms slott.
Det är inte helt otänkbart att höga generaler och soldater hade
kommit i kontakt med – och fattat tycke för – bak verket under
det trettioåriga kriget (som utspelades 1618-1648 i nuvarande
Tyskland), och tog med sig receptet hem till sin drottning.
Av tradition har kakan nästan uteslutande bakats i Skåne,
men den äts över hela landet. Kakan är geografiskt skyddad
sedan 2000, och måste alltså tillverkas i Skåne för att få kallas
spettkaka. Anledningen till att bakverket fick så stor spridning
i just Skåne kan bero på den goda tillgången på ägg, att potatisodlingen
etablerades i början av 1800-talet och att alla skånska
gårdar tillverkade potatismjöl. Den inhemska produktionen
av betsocker (framställt av sockerbetor) gjorde att priset på
Kalmar läns landshövding Ruben Wagnsson (närmast
kakan till höger) fotograferad vid en spettkaka 1949.
socker sjönk, och detta banade väg för spettkakans genombrott.
Framförallt var det ett bakverk som helt bröt mot var dagens
torra rågbröd.
I en hård värld utan dagens överflöd häpnade nog dåtidens
festgäster vid åsynen av en så överdådig och ståtlig kaka; den var
ju ”extra allt”. Från början var det naturligtvis endast adeln som
kunde kosta på sig lyxen med bakverk gjort på mycket socker,
men under 1800-talet och i början av 1900-talet blev kakan mer
utbredd bland vanligt folk, framförallt i Skåne, vid högtider,
bröllop, dop och begravningar.
Under början av 1900-talet serverades ofta spettkakan på de
stora skånska gårdarnas olika gillen – det vill säga tackfester för
extrahjälpens arbetsinsatser, där antalet deltagare kunde uppgå
till flera hundra personer. Ju större spettkaka som bjöds på, desto
finare blev festen, och desto större ”snackis” blev den, som man
skulle sagt i dag.
Hur äter man spettkaka?
Bakverkets torra och porösa konsistens gör att man inte bör
skära den med en vanlig kniv, för då faller den sönder. I stället
rekommenderas ett bågfilsblad. Enligt traditionen ska man såga
ut många små ”fönster” ur kakan, utan att kronan på toppen
faller ner. Om spettkakan serverades vid ett bröllop skulle den
traditionellt skäras på ett visst vis, och beroende på hur många
”fönster” kakan fick tolkades det lite skämtsamt hur många fönster
de nygiftas hem skulle ha, eller hur många barn de skulle få.
Kakan ska förvaras torrt och luktfritt fram tills dess att den
ska ätas, och då ska den ätas direkt, för den drar lätt åt sig fukt
och blir seg. Oftast dracks det en kopp kaffe till kakan, men på
äldre tiders kalas kunde det också serveras vin till.
Glädjande nog lever traditionen att servera spettkaka vid
högtidliga tillfällen kvar, och idag beställs den ofta till konfirmationer
och studentexamen. Numera serveras kakan gärna
med glass, grädde, choklad-eller kolasås, eller till färsk frukt och
färska bär. Ett glas champagne eller portvin lär balansera kakans
speciella sötma väl. n
Europeiska kusiner
Från höger: Spettkaka (Sverige), Trdelník (Tjeckien, Slovakien),
Prügelkrapfen (Österrike), Baumstriezel (Transylvanien i nuvarande
Rumänien) Kürtőskalács (Ungern), Raguolis (Litauen), Baumkuchen
(Tyskland), Kürtősfánk (variation på Kürtőskalács).
FOTO: EMELIE ASPLUND IMAGEBANK SWEDEN
Några veckor före jul strosade jag genom bottenvåningen i ett av de stora varuhusen i Stockholm. Julruschen hade inte
riktigt börjat ännu och två expediter stod och småpratade med varandra. Eftersom jag är nyfiken av mig så saktade
jag ned farten för att höra vad de sa. Nehej, det var väl inte riktigt comme-il-faut, men -hmmm- gjort är gjort. De
pratade om den instundande personalfesten och vad de skulle ha på sig. ”Cecilia tyckte att den svarta byxdressen
skulle passa bra”, sade den ena tjejen. ”…men jag hade kunnat tänkt mig någonting i grönt”.
Det var inte läge att gå fram till
henne och säga att hon hade sagt
fel. Och hennes kollega förstod
naturligtvis vad hon menade, vilket var:
”jag hade kunnat tänka mig …”. Det här
kan kallas dubbel supinum och är inte
ovanligt. Supinum är alltså den formen på
ett verb som vanligtvis följer efter ”har”
eller ”hade”. Har bakat. Hade skrivit. Har
tagit. Hade önskat. Hade den vackra expediten
sagt ”jag hade tänkt mig någonting i
grönt” så hade allt varit gott och väl. Det
är det lilla ”kunnat” som ställer till det.
Kan är ett svenskt hjälpverb. Måste, vill
och ska är andra. Man kan använda dessa
tillsammans med andra verb, som till
exempel tänka i exemplet ovan. Det andra
verbet ska då stå i infinitiv = sluta på a.
Jag hade velat städat klart till på
måndag. Usch. Velat städa klart heter det!
Varför blir det lätt så här då? Naturligtvis
finns det ingen universalförklaring på
hur människor gör eller säger. Man kan
spekulera i att det beror på att den ena
formen drar med sig nästa. Det känns
kanske lättare när man har samma form
på två verb som följer efter varandra? Ni
tycker säkert att det finns värre saker att
haka upp sig på. Jag håller med.
Vi fortsätter med verbformer. Har ni
någonsin funderat på vad passiv form är
bra till? Det kan jag svara på: den är ett
utmärkt sätt att komma undan ansvaret!
Vi börjar med att snabbt repetera vad
passiv form är. Det finns passiv och aktiv
form av verb i svenskan. En aktiv form
är där subjektet i en mening gör det som
verbet säger:
Beatrice klädde granen.
Felicia kokade soppan.
Ulla slängde bort de vissna blommorna.
Här får vi reda på vad Beatrice, Felicia och
Ulla gjorde.
Om man gör om meningarna till passiv
form blir det så här:
Granen kläddes (av Beatrice).
Soppan kokades (av Felicia).
De vissna blommorna slängdes (av Ulla).
Den här gången dundrar
jag alltså inte om
alla fel ni gör. Ni får
istället ett tips på hur
ni kan undvika att tala
om vem ni anser vara
besvärlig eller rent av
otrevlig. Bara kör på
med passiv form:
”När vi hade bott
där några dagar upptäckte
vi att sängen
inte bäddades. Maken
och jag placerades i ett
litet sovrum på den ombyggda vinden.
Middagen serverades på ett bord utan
duk. Jag kallades hela tiden för Julia,
fastän du, kära Mamma, ju döpte mig
till Julie”. Ett påhittat citat från mejl från
Julie till sin mamma, där hon gärna ville
uttrycka sitt missnöje med vistelsen hos
makens gamla lumpar kompis – utan att
tala om vem det var som hade undvikit
att bädda hennes säng, förse henne med
ett bekvämt sovrum, lägga duk på bordet
och faktiskt komma ihåg vad hon hette
(Jag tycker Julie verkar vara en ganska
bortskämd typ!).
Naturligtvis kan passiv form användas
på många andra sätt också. Kanske kan vi
återkomma till det? n
DAGENS UTANFÖR-ÄMNET-NOTIS:
Min (bonus)svärdotter och jag bestämde
oss för att detta år lära oss något nytt varje
dag och skriva upp det. Hittills har jag
bland annat lärt mig att Camilla Thulin
(kläd skapare) är gift med Johan Rabaeus
(läste Nyårsklockorna på Skansen), att Knut
(som i tjugondag) var en dansk kung, att
Portsmouth ligger i Hampshire och att saker
och ting inte alltid går som man har tänkt sig
(det var nog när diskmaskinen gick sönder
efter en trerätters middag).
Ninni Pettersson Wästberg, SWEA Stockholm, har
bott bland annat i England, USA, Frankrike och Italien.
Hon är Swea sedan 1988 och har haft en lång rad
SWEA-uppdrag, bland annat som regionordförande,
vice internationell ordförande och internationell sekreterare.
Hon har en Bachelor of Arts i språkvetenskap från
York University (UK) och chefssekreterarutbildning
från Schartaus Handels institut, Stockholm.
36
37

RESERAPPORT
AV LENA LÖFLING • SWEA GLOBAL
FOTO LENA LÖFLING PRIVAT
Över Atlanten
Den 1 februari gled vi äntligen in i Port Louis, Grenada, efter nästan exakt 16 dygn
till havs. Vi fick ett fantastiskt mottagande av våra seglarvänner som anlänt före oss,
drinkar av marinan, kramar och tårar av andra seglare. Vi var alla överens om att det
har varit en prövning, för mig den hårdaste i mitt liv. Känslan av att vara dagar, veckor
från hjälp utifrån, mitt ute på havet där naturens krafter styr. Där beslut kan vara
livsavgörande, ett felsteg kan vara förödande.
Resan började i Las Palmas. Där anlände
vi från Madeira redan i slutet av november
för att ansluta till Viking Explorer: en liten
regatta med 22 båtar som tillsammans korsar
Atlanten. Ingen tävling, alla på eget ansvar -
men där vi delar med oss av erfarenheter och
kunskap. Oliver och Carlota, som ordnar det
hela, erbjöd hjälp med proviantering, medicin
och nyttiga kunskaper.
Vi kastar loss
Den 6 januari kastade vi loss från Kanarieöarna.
En härlig känsla att tuffa ut från
marinan, på väg mot vårt livs största ut maning.
Två båtar från vår lilla flotta fick vända redan
efter några timmar på grund av problem med
bland annat roder. Vi gick in i vår första natt
med en positiv känsla trots relativt hård vind
och stora vågor.
Under överfarten hade vi med oss våra väldigt
goda vänner Otto och Annie, till vänster i bild.
Mot Mindelo, Kap Verde
Efter felsökning och justering av kalibreringen
fick vi det att fungera hjälpligt
och vi kunde fortsätta vår färd
söderut utan några större pro blem. Det
var en guppig färd minst sagt, med relativt
höga vågor som slog in både från
sidan och bakifrån. Långt ifrån bekvämt, men
sex dygn senare kunde vi trötta men glada till
slut sladda in i Mindelo hamn.
Några dagar i hamn
Här hade vi fem dagar till att ta igen lite krafter,
fylla på matförråd och njuta av Kap Verde. Dock
hade vi tyvärr fullt upp med att fixa vår autopilot
och annat, så det blev inte mycket
vila. Dessutom var hamnen extremt
obekväm med ständig hård vind och
starka strömmar. Det ryckte och slet
i båten. Vi förlorade fem rep och lika
många gummidämpare, plus att ett
fäste nästan gick sönder. Vi bestämde
oss för att komma i väg en dag tidigare än
beräknat. Vi behövde dessutom kalibrera autopiloten
igen, vilket måste göras i öppet vatten.
Vi kastar loss igen
Sagt och gjort, vi gav oss av på eftermid dagen
den 16 januari. Nästan genast hade vi stora
vågor och hård vind. Vi tog det lugnt, var konservativa
med segel yta och valde att
gå så komfortabelt som det gick. Alldeles
för många av våra seglarvänner
hade haft sönder segel och materiel på
väg ner mot Kap Verde. Att segla över
Atlanten är ett maraton, inte en sprint.
Tuffare förhållanden
De första dygnen var okej, men sedan började
både vind och vågor att tillta. Som mest tornade
fem meter höga vågor upp bakom oss, branta
och frekventa. Det var inte alls som vi hade
läst oss till att det skulle vara på en
sådan här översegling. Det skulle ju
vara långa fina svall och en lätt vind;
delfiner och valar som hoppade glatt
runt oss. Istället var det berg-ochdal-bana,
det smällde, knakade, slog
och drog i båten. Ibland tänkte jag
verkligen … håller hon för det här?
Det blir alltid värre framåt natten …
I mitt fall kändes nätterna svårast. Det är säkert
individuellt, men jag vande mig aldrig riktigt.
Det har säkerligen att göra med att det visuella
blir så mycket sämre. Vi har visserligen både
radar och AIS (automatiskt identifieringssystem)
men jag tyckte ändå att det
var j obbigt. Att försöka sova var värst,
att sitta nattvakt var något bättre. Det
var något fridfullt med att sitta uppe
själv på natten, se stjärnorna och få
landa i sina egna tankar.
Kontakt med omvärlden
En gång om dagen kopplade vi upp oss mot
internet. Vi laddade hem väder och skickade
lite meddelanden till nära och kära. Inget
Facebook, inget YouTube, inga nyheter, bara
korta meddelanden. Det var skönt, en internetdetox.
Diskussioner ombord slutade inte längre
i att någon googlade fakta, istället vände vi och
vred på funderingar, som förr i tiden.
Tryggt att segla med
andra båtar
Det som var absolut bäst med att ha
möjlighet till uppkoppling var att
chatta med de andra i gruppen. Vi
stöttade varandra; många var oroliga
i de ganska svåra förhållanden som
rådde och att känna gemenskapen med de andra
var ovärderlig. Mitt ute på havet, långt till all
hjälp, kändes det mindre ensamt även om vi
oftast var långt ifrån varandra.
Fortsättning nästa sida
Preppa båten
Det tog helt overkligt mycket tid att fylla
båten med dryck, medicin, reservdelar och
mat för fyra personer i cirka fyra veckor samt
minst ytterligare två veckors mat om något
skulle hända. Vi har en katamaran och mycket
utrymme, men det blev mycket stuvande. Vi
var också tvungna att beräkna vad
vi kunde ha med oss i färskvaror,
frukt och grönsaker. Vad håller bäst
och hur ska vi förvara det? Det blev
åtskilliga resor till mataffären och en
gedigen shoppingtur till apoteket.
Problem
Men redan kvällen efter fick vi problem. Vi fick
felmeddelande på autopiloten och den kopplade
hela tiden ur sig. Vi turades om att handstyra
genom natten. Det var svårt och extremt
tröttsamt. Vi blev riktigt oroliga. Måste vi nu
handstyra resterande fyra, fem dagar? Det
hade varit något av en katastrof. Att
handstyra så många dagar och nätter
blir en helt annan resa och bara en
slags över levnadssituation. Känslan
inför resterande dagar var dålig.
38 39

AV MARGARETA NILSON • SWEA KÖLN/BONN
Internationella haikudagen
17 april
FAKTA
Båten: Fountaine Pajot Lipari 41
Båtens namn: Greta 3 (våra två
Volkswagenbussar som tog oss runt i
Europa hette Greta 1 och Greta 2)
Vi: Lena och Peter Löfling
Följ resan på Instagram: greta3sailing
MMSI: 265045830 (för dem som vill
”stalka” oss via någon AIS-app)
Lena Löfling är medlem i SWEA
sedan flytten till Hong Kong
2015, sedan Singapore 2020 och
nu SWEA Global. Från och med
våren 2023 rapporterar hon till
Forum från sin långsegling tillsammans
med maken Peter på
katamaranen Greta 3.
Redundans i både material och person
Att vara fyra ombord var också bra; det avlastar framför
allt nattvakt, men underlättar även om någon blir
sjuk. I vårt fall blev en av våra medföljande svårt sjösjuk
och var satt ur spel de sista 9 dagarna. Vi andra
tre delade då på vakter och arbets uppgifter. Vi hade
även en diger lista av reserv delar, dubbel hydraulik
och elektronik för autopilot, filter, schacklar (en slags
låsnings mekanik), block, motordelar och mycket,
mycket mer.
Skönt att vara i hamn
Nu har det gått en vecka sedan vi avslutade överseglingen.
Vi börjar få tillbaka våra krafter; de första
dygnen var vi oerhört trötta. Det som ute till sjöss
var jobbigt och struligt börjar blekna och kvar finns
alla fina minnen. Som de otaliga solnedgångar vi
hade, havets vackra oändlighet, härliga samtal, Unospelandet
på efter middagarna före middagen, glädjen
när vinden lugnade sig lite och vi kunde hissa vår
vackra blå spinnaker ( Parasailor) och mycket annat.
Nästa steg?
Som sagt, vi är en erfarenhet rikare, vi har utmanat
oss själva och varit med om något som är få för unnat.
Kommer jag göra det igen? Jag vet faktiskt inte. Nästa
långa resa för oss skulle vara att gå från Panama till
Franska Polynesien. En överfart som är nästan dubbelt
så lång som den vi nyss gjorde. Vi får se. Vi börjar med
Grenada och resten av de exotiska karibiska öarna. Så
får vi se vad nästa utmaning blir. n
Den 17 april är det internationella
haikudagen och den firar SWEA
Skriver och SWEA Art med en
gemensam utmaning.
Haiku är en kort dikt som uppstod i Japan
för flera hundra år sedan. En haiku består av
tre rader, den första har fem stavelser, den
andra sju och den tredje har fem stavelser.
Den traditionella haikun är förankrad i
nuet och ska förmedla en omedelbar upplevelse
som står för sig själv, utan förklaringar.
Den hämtar ofta sitt ämne från
årstiderna. Inspiration kan komma från
naturobservationer, känslor och tankar,
dagliga händelser, konst och litteratur, eller
meditation och efter tanke.
Svenska Haikusällskapet har en
utmärkt hemsida, där du kan lära dig
mer om haikuer: https://haiku-shs.org/
Inför internationella haikudagen
utmanar SWEA Skriver alla diktande
Sweor att skriva haikuer och lägga upp dem
i SWEA Skrivers Facebookgrupp före den
31 mars.
SWEA Art låter sig inspireras av
skrivar -Sweornas haikuer för sitt skapande,
men kan förstås även dikta haikuer själva,
eller tolka haikuer av andra författare.
Konstverken läggs upp i SWEA Arts
Facebookgrupp senast den 17 april.
Haikuer och konstverk presenteras
sedan i en internetutställning på SWEA
Arts och SWEA Skrivers hemsidor. n
Illustration: Margareta Nilson
(F.D. SVERIGEMIDDAGEN)
STOCKHOLM
6–8 augusti 2025
ANMÄLAN ÖPPNAR I MARS
Gräset reser sig –
hans ansikte en runsten
upprest till minne
Ur: Tomas Tranströmer: Samlade
Dikter och Prosa 1954-2004,
Bonniers Pocket
SWEA ART • SWEA SKRIVER
40 41

KRÖNIKAN
AV MALIN LAGER • SWEA STOCKHOLM
Mellobidrag till oss som vill fly fältet
Mellosäsongen inleds redan i november då
startfältet för kommande års Melodifestival
presenteras och man avslöjar vilka städer
som fått äran att arrangera deltävlingar. Det
brukar rotera mellan de svenska städer som har
stora arenor för man vill gärna ha några tusen
betalande besökare till denna musikaliska TVcirkus.
Del tävlingarna pågår under februari och mars, och jag
önskar så att jag kunde ”mellogrera” (mitt eget nyord för att
”emigrera på grund av mello”) under den perioden.
Vart man än går pumpas man med mello-budskap av alla de
slag. Oavsett huvudsponsor skyltar alla mataffärer med melloerbjudanden
på chips eller annat onyttigt som man ska trycka
i sig medan artisterna river av sina låtar. Annonser om större
TV, bättre högtalare och skönare soffa fyller flödena medan
media fylls av oväsentliga rapporter från repetitioner och hotellreceptioner.
Den svenska mellocirkusen pågår ända till Eurovisionfinalen
i maj. Min önskan är att det lanseras mellobidrag för
oss som vill fly fältet. Det kunde
vara i form av biljetter och
boende i mellofria oaser någonstans
i världen.
Med detta sagt vill jag
understryka att jag älskar musik!
Med undantag för Luxemburgåren
har jag hämtat energi,
glädje, styrka och tröst från
musik av alla möjliga genrer
livet igenom. Tyvärr blev tiden
i Luxemburg något av ett musikaliskt
svart hål då jag aldrig
hittade någon luxemburgsk/
tysk/fransk radiokanal som jag gillade. Detta
var precis innan wifi blev så gott som världslig
standard och möjligheten att streama musik var
långt ifrån lika enkel som idag. Som tur var
hade jag packat med mig drygt 200 CD-skivor
så jag kunde lyssna på gamla favoriter, men jag
missade många nya artister som slog igenom då.
Där emot blev jag, underligt nog med tanke på att jag är svensk,
utsedd till sångledare för alla barn som kom till British Ladies
Clubs småbarnsaktivitet: ”Singalong Tots” och lärde mig då alla
engelska barnklassiker.
Ett av kännetecknen för en schlager är tonartshöjningen i
slutet av låten. Tonartshöjningar förlöjligas ofta men jag måste
erkänna att jag älskar dem! Artisten har klarat verserna och
refrängen och utmanar sig sedan ytterligare. Dessa musikaliska
moduleringar stannar upp flödet ett ögonblick för att sedan ge
järnet.
Jag brukar tillämpa detta musikaliska tänk på vardagslivet.
Orkar jag lite till? Klarar jag att höja ribban? Yes! Ett halvt
tonsteg må låta lite, men det
har stor effekt. Själen och självförtroendet
får sig en boost när
man klarat av måstena, vilket
ger energi att göra det lilla extra
som får uppgiften att stråla.
FOTO: SVT
Malin Lager, SWEA Stockholm, är
frilans journalist och har skrivit för Forum
sedan 2016. Efter 18 år i New York,
London, Luxemburg och Singapore vände
hon på perspektivet och utforskar nu
världen med Gotland som utgångs punkt.
Visste du att …
AV ANNA LEXÉN LARSEN • SWEA COLORADO
… den första majblomman såldes år 1907? Beda Hallberg,
som var engagerad inom Göteborgs fri villiga fattigvård,
var grundare till organisationen Maj blomman. Hon ville
förbättra levnadsförhållandena för barn och unga. På den
tiden kostade en majblomma 10 öre, vilket var ungefär
lika mycket som ett ägg och blomman blev ett kvitto på
att man hade skänkt pengar till föreningen.
Under de första 50 åren gick de insamlade pengarna till
att hjälpa tuberkulossjuka. Pengarna användes framför
allt till att ge sjuka barn en hälsosam sommar på så
kallade sommarsanatorier. Men under mitten av 1900-
talet försvann i princip tuberkulos som folksjukdom,
så idag ligger fokuset på barnfattigdom. För att motverka
barnfattigdom i Sverige finansierar organisa tionen
forsk ning, delar ut ekonomiskt stöd samt påverkar beslut
kring detta. Förutom i Sverige säljs idag majblomman
även i Norge och Finland.
Färgen på blomman byts varje år men traditionen säger
att var femte majblomma ska vara blå, för att hedra den
allra första blomman. Det är barnen som be stämmer
vilken färg majblomman ska ha genom att skicka in
förslag till organisationen. Sedan röstar barnen på Majblommans
hemsida om vilken färg och design som skall
vinna.
Alla majblommor genom tiderna
I Sverige idag lever ett av tio barn i ekonomisk sårbarhet.
För att belysa denna allvarliga siffra lanserades 2024 för
första gången på 100 år en ny sorts majblomma där ett av
de tio bladen saknas. Niobladsblomman finns i begränsad
upplaga som singelblomma och den är nästan dubbelt så
stor som tiobladsblomman. De klassiska maj blommorna
säljs som vanligt.
Årets designer är 12-åriga Nellie Pilhton, från Göteborg.
Hon har skapat en smörblomma som liknar den som
såldes 1925, för exakt 100 år sedan.
KÄLLA: WWW.MAJBLOMMAN.SE
FOTO: LOTTA SULTAN
42
43

AV VERONICA STRANDELL • SWEA GLOBAL, ANSVARIG SOCIALA MEDIER SWEA INTERNATIONAL
CHRISTINA MÅNESKIÖLD • SWEA BELGIUM, SWEA ART
UPPHOVSRÄTTENS AB©
Upphovsrätt uppstår i samma stund som ett konstnärligt eller litterärt verk skapas.
Men sedan sociala medier blev en del av vår vardag har informationsflödet på internet ökat enormt och vi möts
dagligen av texter, bilder och musik som gör frågor kring upphovsrätt mer relevanta än någonsin. Genom att förstå
grunderna kan du undvika vanliga fallgropar och säkerställa en laglig och ansvarsfull bildhantering.
INFORMATIVT WEBBINARIUM
Inom de närmsta veckorna kommer vi erbjuda ett
webbinarium där vi får träffa Katarina Renman
Claesson som är förbundsjurist på Konstnärernas
Riksorganisation – en expert i ämnet!
Passa på att vara med och lyssna och ställ
frågor. Håll utkik efter inbjudan i våra
sociala medier och SWEAs nyhetsbrev.
ANVÄNDA ANDRAS BILDER • BILD PÅ MIG ELLER ANDRA • COPYRIGHT PÅ EGNA VERK
A = Använda andras bilder
Det är enkelt att hitta snygga, roliga och
bra bilder – hela internet är ju fullt! Men
vad händer om man använder en bild
som inte är fri från upphovsrätt? Jo, det
kan leda till dryga böter som för en
privatperson kan ligga mellan 5 000
och 20 000 kronor för att ha använt
en olovlig bild på sociala medier.
An svaret ligger alltid hos den som
publice rar bilden. Du kan också riskera
att bli av med ditt sociala mediekonto
som följd. Därför är det viktigt att alltid
vara säker på att bilder som du använder
och delar är fria från upphovsrätt. Med
största sanno likhet är bilder som du ”bara
googlar” eller plockar från en webbplats
inte tillåtna att använda. Enligt upphovsrättslagen
måste fotografen alltid ge tillstånd
innan en bild kan publiceras. Om
du inte har fotografens tillstånd, använd
inte bilden.
Vad är en [båt´]?
En bot är ett automatiserat program som
utför uppgifter online, ofta utan mänsklig
inblandning. En bot som letar efter otillåtna
bilder kan använda olika tekniker för
att upptäcka om en bild har använts utan
rätt tillstånd, och till och med upptäcka
bilder som manipulerats för att dölja
dess ursprungliga upphovsman. Dagens
bottar är mycket effektiva och precisa –
och ingen av oss vill få ett mejl i inboxen
som visar exakt vilken bild som vi olovligt
använt. (Been there, done that …)
Gratisbilder
För att vara hundra procent säker använder
du alltid dina egna bilder. Men eftersom
de flesta av oss inte är proffsfotografer,
söker vi ofta efter något bättre än våra
egna bilder. Då finns det en rad bildbyråer
som erbjuder bilder gratis, och som har en
licenstyp som tillåter fri användning (till
exempel Creative Commons Zero, CC0).
Men även om bilderna är gratis kan
det finnas restriktioner, som till exempel
att fotografens namn måste anges.
När du använder gratisbilder från
bildbyråer – kontrollera alltid licensvillkoren
för att säkerställa att användningen
är tillåten, särskilt för kommersiella
ändamål och modifiering av bilder. Se till
att ange fotografens namn om licensen
kräver det och var medveten om eventuell
tredje parts rättigheter, som varumärken
eller personliga rättigheter.
Några pålitliga bildbyråer är till exempel
Unsplash, Pexels och Pixabay, men håll
dig uppdaterad på eventuella ändringar
i licensvillkoren. Detta gäller även
vid användning av bilder från Canvas
bildbank. Det går även att köpa bilder från
bildbyråer till en rimlig kostnad, vilket
kan inkludera rättigheter att publicera
bild erna fritt eller under en viss period.
AI-genererade bilder
Idag finns det många verktyg som använder
artificiell intelligens (AI) för att skapa
bilder, texter och ljud. För att ett verk ska
kunna få upphovsrätt måste det ha skapats
av en människa som haft möjlig het att
göra egna kreativa val. Därför kan man
inte ha upphovsrätt på en bild som helt
skapats av AI baserat på en textinstruktion.
Däremot kan användar rätten vara
skyddad genom de villkor du godkände
när du registrerade dig för verktyget.
För att vara säker på att en AIgenererad
bild är fri från rättigheter,
bör du alltid kontrollera användarvillkor,
licenser och plattformens
policy. Det är också viktigt att förstå att
det kan finnas begränsningar beroende på
var och hur du vill använda bilden.
B = Bilder på mig eller andra
När du blev medlem i SWEA fick du
kryssa i att du har förstått vår bildpolicy.
Detta innebär att bilder från olika
evene mang och träffar inom SWEA kan
komma att publiceras på SWEAs webbplats,
i SWEAs nyhetsbrev, sociala medier
och här i Forum.
Vanligtvis kopplar vi inga namn till
bilderna som publiceras på webbplatsen
eller SWEAs sociala medier, med undantag
av Forum, där personer vanligtvis
namnges. Eftersom det är omöjligt att vid
varje bildpublicering kontrollera vilka
personer som eventuellt inte vill vara med
på bild, uppmanas alla att ta eget ansvar
och undvika fotografering om de inte
vill vara med på bild som kan komma att
publiceras.
Fotografering på en offentlig plats
(som en julmarknad, fest, gata eller torg)
är generellt sett tillåten. Samtycke från
avbildade personer behövs normalt vid tre
olika tillfällen: när bilden ska användas i
reklamsammanhang, när det handlar om
en privat porträttbild beställd av en person
eller när fotografiet anses vara en personuppgift
enligt GDPR.
En tumregel för fotografering (i
Sverige) är att det alltid är tillåtet, med
fyra specifika undantag: skyddsobjekt,
domstol/domsal, privat mark där någon
innehar beslutanderätt och det faktum att
du inte får fotografera någon i hemlighet
i utrymmen av privat karaktär såsom
omklädningsrum eller toaletter.
C = Copyright på egna verk
Så fort en fotograf/konstnär skapar
ett verk, oavsett om det är en bild,
mål ning, skulptur eller annat, får hen
ensamrätt till sitt verk. Detta innebär
att ingen annan får använda verket utan
skaparens tillstånd.
Upphovsrätten består av två delar:
En ekonomisk rätt – som handlar om hur
bilden får spridas och användas, och en
ideell rätt – som skyddar fotografens namn
och verkets integritet.
Du som är kreativ och skapar (t.ex. fotograferar,
tecknar, målar, skulpte rar, skapar
mat, arbetar med grafik eller skriver texter
och böcker) har upphovsrätt till allt du har
skapat, hela livet + 70 år efter att du gått
bort. Nyttjanderätten kan vi upplåta till
någon annan för ett projekt, en produkt
eller en presentation – men upphovsrätten
behåller vi alltid.
Alla EU-länder har ungefär samma
lagstiftning och det har de flesta länder i
världen. USAs lagstiftning kan ibland vara
strängare än den europeiska. Ryssland och
Kina har en helt annan upp fattning om
upphovsrätt som vi får ta upp vid ett annat
tillfälle.
När du lägger ut en bild på till
exempel Facebook eller Instagram
behåller du upphovsrätten, men du
ger plattformen en licens att använda
bilden enligt deras villkor (som står i
det finstilta när du skapade ditt konto).
Detta innebär att Facebook och Instagram
får rätt att visa, distribuera och använda
bilderna inom sina tjänster. Även om ditt
konto är privat räknas uppladdningen
som en offentlig publicering, och plattformarna
får en viss kontroll över innehållet.
Andra användare kan dela din bild
om din profil är offentlig eller om delning
är tillåten, men de får inte använda den
utanför plattformen utan ditt tillstånd.
För att skydda dina bilder kan du begränsa
synligheten i sekretessinställningarna,
samt markera dina bilder med copyright.
När du delar eller presenterar
dina foton är det därför viktigt att
du talar om att de är dina. Enklast
gör du det genom att skriva ”copyright” +
ditt namn på fotot. Du kan även använda
symbolen © eller skriva (C) och ditt
namn. Att markera sina bilder med copyright
tydliggör att man äger upphovsrätten
och skyddar verket mot obehörig
användning. Det fungerar även som en
juridisk markering om någon skulle göra
intrång på rättigheterna. n
Hur enkel bilden än kan verka, ta alltid reda
på om den har en licenstyp som tillåter
fri använd ning och om du måste uppge
fotografens namn!
Vid fotografering under SWEA-evenemang
ansvarar var och en för att undvika att bli
fotograferad om man inte vill medverka på
bilder som kan publiceras.
Skydda dina bilder och verk genom att markera
bilden med en ©-märkning.
K ÄLLOR:
PATENT OCH REGISTRERINGSVERKET, OPENAI DALL·E, UNSPLASH,
MIDJOURNEY, CHATGPT, CREATIVE COMMONS LICENSER,
SVENSKA FOTOGRAFERS FÖRBUND, SWEAS BILDPOLILCY.
44 45

SVERIGERESAN
GOTLAND 1–4 JULI 2025
Den första sommarresan gick till Österlen 1999. Sedan dess
har vi genomfört 23 resor, med undantag för pandemiåret.
I år går resan till Visby och Gotland! Under tre dagar
utforskar vi denna fantastiska ö, med boende i centrala
­Visby och utflykter till både Fårö och östkusten. ­Fullständigt
program skickades ut i SWEA Internationals nyhetsbrev den
15 februari. Har du frågor? Hör gärna av dig!
Varmt välkomna till Gotland, alla Sweor!
Yvonne Lundberg & Barbro Holgerson
Sista anmälningsdag: 1 april 2025
Anmälan sker via mejl till: yvonne.lundberg@gmail.com.
Ange i ämnesraden ”Sverigeresan Gotland 2025 samt ditt
namn” och ange i mejlet vilken SWEA-avdelning du tillhör.
Sverigeresan är ett helt privat arrangerat program av och
för enskilda SWEA-medlemmar. SWEA International bär
inget ansvar i samband med denna resa. Föreningens enda
uppgift är att förmedla programmet och kontaktper­sonernas
mejladresser.
SWEA Live!
arran gerar varje
månad flera spännande
webbinarier med
inspirerande föreläsare.
Ämnena är både breda och
varierade, så det finns alltid
något intressant för alla –
oavsett intresse eller bakgrund.
Det är ett ypperligt tillfälle att
lära sig något nytt, ställa frågor
och delta i diskussionen.
ALLA TIDER ANGES I CET (CENTRAL EUROPEAN TIME) / SVENSK TID
mars
8 mars, lördag Internationella kvinnodagen
17:00 Möt Ulrika Davidsson, välkänd hälsoprofil
18 mars, tisdag Tio med IO
11:00 • 19:00 • 3:00 Produktkommittén (se info på sid. 14)
Upptäck din
exklusiva
medlemsförmån
– SWEA Live!
Anmälningar tas emot i den ordning de kommer in och
fördelas enligt följande kvotering: 14 platser för USA, 14 för
Europa, 14 för Sverige och 4 för Asien. Efter 1 april ­erbjuds
eventuella restplatser till dem på väntelistan.
24 mars, måndag Innovation för en hållbar framtid
19:00 Darja Isaksson, Generaldirektör, Vinnova,
Mars/april
datum kommer
inom kort
april
Upphovsrättens ABC – Bästa praxis för bildhantering online
Katarina Renman Claesson, Förbundsjurist på
Konstnärernas Riksorganisation, delar med sig.
8 april, tisdag Tio med IO
kl. 11:00 • 19:00 Regionmöten 2025 (se info på sid. 14)
och 03:00
Stort tack till vår sponsor
Barbro Osher
THE BARBRO OSHER PRO SUECIA FOUNDATION
23 april, onsdag SWEA Skriver
19:00 Hur man skriver för barn och ungdom
maj
6 maj, tisdag Tio med IO
11:00 • 19:00 SWEA Sverige Sommardagar
och SWEAs hemvändaravdelningar (se info på sid. 14)
14 maj, onsdag SWEA Läser
19:00 ”Silver” av Sara Kadefors
22 maj, torsdag SWEA Art
19:00 Blanda färg – hur blir det grönt?
juni
Till webbplatsen
för senaste info
och anmälan
Till SWEAs Videotek
med inspelade
webbinarier
10 juni, tisdag Tio med IO
11:00 • 19:00 Upphovsrättens ABC (se info på sid. 14)
46
47

FRÅN BRÄDOR OCH BJÖRKREMMAR TILL HIGHTECH
kidåkningens historia och framväxt
Mathias Zdarsky demonstrating
his new (1905) skiing technique.
Sedan urminnes tider
Man har hittat många fynd från de norra
breddgraderna av vårt klot som visar att
människor har använt träbrädor för att ta
sig fram på snö sedan lång tid tillbaka. De
äldsta spåren kommer från Kina, där man
har hittat två meter långa plankor av trä,
täckta med tagel, vilka man tror användes
för transport för att inte sjunka ner i den
djupa snön. Brädorna är mer än 8 000 år
gamla.
Det finns också grottmålningar i Centralasien,
som visar män som vandrar över
is slätterna genom tjock snö, på två väldigt
långa träbrädor.
Ett av få fynd i Skandinavien från före
vikingatiden (ca 700-1000 e.Kr.) gjordes
2014, då arkeologer hittade en skida med
intakta bindningar av björkremmar i
norska Digervarden. Den andra skidan
hittades 2021; de utgör nu det äldsta
bevarade skidparet i världen.
AV SUSANN REVIN • SWEA ZÜRICH
Just nu är det vintersportlov i Europa
under ett par veckors tid. Hur kommer det
sig att vi började åka skidor, och när?
Och hur ser skidåkningen ut ur ett
kvinnligt perspektiv? Forums skribent
Susann Revin gör en tillbakablick på
skidåkningens (långa!) historia.
Naturligtvis var alla dessa tidiga bruk av
skidor ett rent praktiskt sätt att förflytta
sig vintertid, snarare än utförsåkning för
nöjes skull, som idag.
Militärens betydelse
Militären har spelat en stor roll i utvecklandet
av skidåkning och teknik genom
åren. Soldater använde ofta skidor i
be väpnade konflikter under vintern.
Under striden om Oslo 1161 lär
norska soldater ha använt skidor för
rekognosering, och det finns åt skilliga
källor och bevis från 1400-talet och fram
till idag att militären varit i be väpnad
konflikt eller i krig på skidor.
Skidåkning som fritidsnöje
växer fram
Snabbspolning fram till 1800-talet, då
man började åka skidor mer utbrett för
nöjes skull. En organiserad
sportform började utvecklas,
framförallt i Norge,
som sedan exporterade
sporten till Schweiz i slutet
av 1800-talet. Vid denna
tid fanns ingen speciell
teknik, utan alla tog sig ner
bäst de kunde, även i tävlingssammanhang.
Detta
pågick till 1920-talet.
Norrmannen Sondre
Norheim var en passionerad
skidåkare. Han bodde
i Telemark, ett län (fylke)
sydväst om Oslo och han utvecklade telemarkstekniken
– det vill säga att under
mycket kontrollerade former ta sig nerför
backen – även mycket branta sådana –
medelst ”utfall”, det vill säga att vid varje
sväng pressas den främre foten framåt
över den skida som är upp mot backen
som ett ”utfall”, medan det andra benet
(mot dalen) böjs och knät trycks ner mot
marken, med hälen lyft från bindningen.
Först skrattade man åt hans stil, men
när han som 42-åring sopade banan med
de betydligt yngre konkurrenterna vid
Norges nationella utförsåkningstävling
i Iversløkken 1868 började hans teknik
och rykte att sprida sig. Vid en tävling
FOTO: HANS HANSSON, BOHUSLÄNS MUSEUM
i Oslo (dåvarande Christiania) 1888 gav
man stilen namnet telemark, för att skilja
den från vad som kallades Christiania
parallell sväng. Hans teknik bäddade väg
för utförsåkning med både fart, kontroll
och stil.
Förutom åkstilen introducerade
Norheim även speciella bindningar,
lämpade för just telemark, och han
kortade ner skidorna. På den tiden var de
ofta över tre meter långa, och han smalnade
av dem på mitten, vilket bidrog till
att det blev lättare att svänga och åkaren
fick bättre kontroll över skidorna. Norheims
ändringar på skidornas utseende
ligger än i dag till grund för dagens
skidor.
1888 rådde Nansen-feber ute i
Europa, sedan norrmannen Fridtjof
Nansen korsat Grönland med fem män
på skidor. Därmed exporterades både
telemark-tekniken, utförsåkning som
fritidssyssla, samt de norska orden ski
och slalåm, vilka används än i dag världen
över.
Den norska längdåkning blir
utförsåkning i Alperna
Längdskidåkning (ofta kallad ”nordisk
skidåkning”) var länge den rådande
formen både till vardags och i tävlingssammanhang.
Nyheten om Nansens skidåkning
spred sig i Europa, och man importerade
både skidor, bindningar och kunskap
från Norge. Men förhållandena nere
i Europa, och framförallt i
Alperna, fungerade inte så
bra med den norska utrustningen
och tekniken, så
utvecklandet av mer regio nala
lösningar tog snart fart. En
ung man vid namn Mathias
Zdarsky blev nyfiken på
sporten och han utvecklade
en ny sorts bindning, som
erbjöd mer sta bilitet och som
fungerade bättre i höga berg.
Han patenterade sin uppfinning
1896; Lilienfelders stålsulsbindning.
Denna gjorde
skidan mer styrd och hälen hölls på plats
och kunde inte glida åt sidan, vilket
lämpade sig väl till brantare utförsåkning
och sedermera slalomåkning.
Zdarsky anses vara en av grundarna
av alpin skidåkning, för med hans bindningar
kunde man utföra flera svängar
efter varandra, vilket inte hade varit helt
självklart dessförinnan utan att trilla, inte
ens i Norge. Han anpassade dessutom
skidans längd till skidåkaren och övergav
det rådande ”one size-for-all”-konceptet.
Fortsättning nästa sida.
1850-tal
Sondre Norheim från
Norge utvecklade skidor
med en välvd form, med en
smal mitt och bredare spetsar.
Han lanserade även
telemark-tekniken.
1868
Norheims telemark-stil
gör succé i dåvarande
Christiania (numera Oslo)
och börjar spridas.
1888
Nansen korsar Grönland
på längdåkningsskidor
med fem andra män,
vilket skapar stort intresse
för både Arktis och
skidåkning.
1894
Norrmannen Fritz
Huitfeldt lanserade sin
Huitfeldtbindning, en
bultbindning med styva
"järnöron" som gav bra
sidokontroll och var
populär i Norge.
1896
Zdarsky patenterar sina
stålsulebindningar, kallade
Lilienfeld, lämpade för de
brantare backarna ute i
Europa.
1921
Britten Arnold Lunn
organiserade det första
skidmästerskapet med
längd- och utförsåkning,
samt skidhopp, vilket
han gjorde i schweiziska
Wengen för Storbritanniens
räkning.
1922
Dagens slalom introducerades
av Arnold
Lunn på the Alpine Ski
Challenge Cup i Mürren
(söder om Interlaken, i
Jungfrau-området).
1924
Första vinter-OS, i Chamonix-Mont
Blanc, Frankrike.
Längdskidåkning blev
en olympisk sport.
1924
Internationella skidförbundet
grundas.
1933
Stålstavarna ersätter de
tunga och förgängliga
trästavarna.
48 49

FOTO: STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
Liftsystemen växer fram
Framförallt måste man komma ihåg att
vid den här tiden fick skidåkarna traska
upp med sina skidor när de hade åkt ner
för backen. Detta fick ett slut när ingenjör
Ernst Constam från Zürich i slutet på
1920-talet besökte Davos och insåg att
skidskoleeleverna endast spenderade 6
minuter per lektion med att faktiskt åka
skidor. Han konstruerade en släplift av
trä med ett dragrep och en enkel ”rumpstång”
(J-bar), vilken han patenterade
1930. Världens första släplift invigdes i
december 1934 i Davos; Bolgen-liften.
Liften blev en omedelbar succé, och
bara den första säsongen transporterades
70 000 skidåkare. Året därefter fördubblades
kapaciteten genom införandet
av ”T-liften” (efter sitt utseende), som
kunde transportera 2 personer samtidigt.
Följande år installerades flera släpliftar i
både Schweiz och närliggande länder.
Totalt installerade Constam runt 30 liftsystem
på hemmaplan, och efter att ha
flyttat till USA 1940 installerade han
80-talet till där.
Skidliftarna ökade tillgängligheten
och antalet skidåkare tilltog, vilket ledde
till att fler skidorter växte fram. Inte
minst innebar liftarna att hotellen kunde
hålla öppet året om, och fler hotell,
restauranger och bergsstugor byggdes
för att ta hand om de rika gästerna från
utlandet, vilka flockades där. För Europas
del var det framförallt denna samhällsklass
som hade råd och tid att ägna sig åt
sporten. Under andra världskriget uteblev
de utländska gästerna, och man började
uppmuntra den inhemska befolkningen
att åka skidor. Dels för att hålla moral och
humör uppe i oroliga tider, dels för att
ersätta de uteblivna intäkterna.
En annan man som har haft stort
inflytande för att sprida intresset för
utförsåkning var österrikaren Hannes
Schneider. Han bodde nära St. Anton
i Arlberg, Österrike och redan vid 17
års ålder (1907), arbetade han som skidlärare
i St. Anton åt rika skidgäster från
utlandet. Han såg till att dela in eleverna
efter förmåga och inte blanda nybörjare
med sådana som redan kunde åka. Detta
tar vi för givet idag, men han var alltså
först med tanken.
Större inflytande för spridandet av
skidåkning som sport hade de 15 väldigt
populära skidfilmer som Schneider var
med i under 1920- och 30-talen, vilket
gjorde honom till en internationell stjärna.
Den populäraste filmen var Der Weisse
Rausch (ungefär ”den vita ruschen”),
in spelad i St. Anton vintern 1930-31.
Trots dålig kritik älskade publiken filmen
och dess vackra vyer.
Vidare utvecklade Schneider sin egen
åkteknik - Arlbergtekniken – baserad på
bland andra plogsvängen och parallellsvängen,
vilken levde kvar till stor del
oförändrad till 1960-talet, då de nya pjäxorna
av plastmaterial anlände och ändrade
villkoren för åkstilen.
Utförsåkning som tävlingsform
I början av utförsåkandet fanns ingen
speciell åkteknik, inte ens i tävlingssammanhang,
utan utövarna tog sig ner
bäst de kunde. Det internationella skidförbundet
grundades 1924 och det ansåg
att längdåkning och backhoppning var
de enda sporter som var intressanta nog
för att tävla i. Först till vinter-OS 1936 i
tyska Garmisch-Partenkirchen blev både
utförsåkning och slalom godkända som
olympiska grenar.
Det kan vi tacka bland annat Arnold
Lunn för. Hans pappa anordnade skidresor
för rika britter till bergen söder om
Bern, Schweiz. Arnold Lunn jobbade för
pappan och var dessutom själv en duktig
skidåkare. 1922 introducerade han slalom
som tävlingsform, med två åk på tidtagning.
Hans slalomform grundade sig
på Zdarskys markörlopp från mars 1905,
då 24 deltagare (varav en kvinna) tävlade
med olika åkstilar och bindningar på
berget Muckenkogel i nordöstra Österrike.
85 markörpinnar (numera kallar
vi dem ”flaggor”) hade satts ut i den 540
meter långa tävlingsbacken. Deltagarna
startade med en minuts mellan rum, och
eftersom utrustningen de använde inte var
lika stabil som den vi har i dag, förekom
många fall i backen innan åkarna passerade
mål linjen. Att falla innebar inte
diskvali ficering, och man tävlade inte
heller på tid vid loppet 1905. Domarna
stod utmed backen och bedömde åkarnas
stil och utförande, inte fart.
Lunn förespråkade att den snabbaste
åkaren skulle vinna loppet. Hur man tog
sig ner var enligt Lunn ointressant. Han
menade att poängen för utförsåkning
var att ”runda ett hinder utan att förlora
tid” och därmed var ”en ful och snabb
sväng bättre än en snygg” (och långsammare).
Till att börja med kallade man
sporten ”slalom racing”, och det var nu
som utförsåkningen som tävlingssport
tog fart i den form som vi känner till den
idag. Liksom i Zdardaskys lopp 1905, tilllämpade
Lunns slalomtävling två åk och
tiderna lades ihop för att utse en vinnare.
Bindningar
De första kända bindningarna var remmar
tillverkade av slanor av trä, som bands runt
fot och träplanka. Dessa ersattes sedan av
läderremsor som knöts runt fot och skida
(bräda), vilket fungerade tämligen bra för
transportsträckor i snö (längdåkning).
Beroende på var skidåkaren befann sig
användes olika lösningar. Till exempel
finns belägg för att samerna på medeltiden
säkrade hela foten på träskidan med björkslanor,
medan villkoren var annorlunda i
Alperna, vilket gjorde att man valde att
använda sig av en mer flexibel bindning, så
FOTO: JUPITERIMAGES PHOTO IMAGES, CANVA
att man i händelse av ett fall skulle kunna
frigöra foten ur greppet.
Sedan 1950-talet, när utförsåkningen
tog rejäl fart, fäste man stor vikt vid
säkerhet och konstruerade bindningar
som skulle lösa ut pjäxan vid fall.
Stavar
Även skidstavarna har genomgått en
utveckling. I början av utförsåkningen,
omkring sekelskiftet 1800-1900, använde
utförsåkarna sig oftast av en grov och lång
pinne.
Alla som har åkt någon form av skidor
vet att stavarna är ovärderliga för balans,
för att svänga och att staka sig framåt. I
början användes staven/pinnen även till
att sätta stopp för framfarten.
Tidiga stavar var gjorda av trä från
mestadels pinje, ask eller bambu, och i
Norden användes ofta björk eller rönn.
Stavarna var tunga och inte speciellt hållbara.
1933 patenterade amerikanaren John
B. Dickson sina stålstavar, som visser ligen
höll längre, men fortfarande var tunga.
Nästa uppgradering stod Edward L. Scott
för, med sina lätt viktsstavar av aluminium
1959, efter en idé han lånat från golfklubborna.
Skidklädsel
Initialt användes vardagskläder till
skidåkning, både för transport och för
nöje. I Schweiz var man starkt influerad
av Norge, så det var ofta ylletröjor med
”luse-mönster” som gällde. Efterhand
som sporten utvecklades och framförallt
sedan skidliftarna gjort sitt intåg, speglade
kläderna i backen det rådande modet.
Herrarna ur den bättre bemedlade samhällsklassen
kunde ses
åka i frack och hatt, men
på 1950-talet ersattes
ylleplaggen med olika
konstfiber material, som
höll skidåkarna torra
och varma även om de
ramlade.
FOTO: HANS HANSSON, BOHUSLÄNS MUSEUM
Kvinnor i
backen –
och kläder
Kv i n n o r å k t e
naturligtvis också
skidor, men i början
bar de långa kjolar,
vilket var deras
vardagsplagg. Det var
både begränsande och
snudd på livsfarligt att
åka med fladdrande
kjolar, så snart kröp kjollängden
uppåt och benen kläddes med tjocka stickade
ullstrumpor. Alternativt användes
väldigt voluminösa byxor som påminde
om turkiska haremsbyxor. På slutet av
1920-talet började vissa kvinnor, liksom
män, bära skidbyxor, som säkrades med
damasker ovanpå skorna. Under 1930-
talet använde både män och kvinnor
”äppelknyckarbyxor”, dvs. vida, knälånga
byxor som man bar med stickade ullstrumpor
eller ben lindor. Kvinnorna bar
ofta en knälång kjol ovanpå dessa byxor.
På 1940-talet rådde brist på textilier
på grund av andra världskriget, och både
män och kvinnor åkte i byxor som liknade
uniformer och hade blixtlås vid foten.
Blixtlåset var en nymodighet som dittills
inte hade använts på skidkläder, och det
ökade funktionalitet och rörlighet. När
Maria Bogner från Tyskland lanserade sin
skidbyxa i stretch 1952 drog många både
på smilbanden och för fasades. De smala
byxorna satt åt i midjan och betonade den
kvinnliga kroppsformen och satt bekvämt
på plats med hjälp av hällor under hälen.
Svensk skidhistoria
i nutid
En internationellt känd
skidtävling är ju Vasaloppet,
som startades 1922.
Det var Morasonen Anders
Pers som la fram idén om ett
nationellt skidlopp för att fira
400-års jubileumet av Gustav
Eriks sons (sedermera Gustav Vasa)
”befrielsefärd” på skidor på väg
från Mora till Norge. Av 139
anmälda män kom 119 till start.
Året efter anmälde sig den
värm ländska sjukgymnasten
Margit Nordin till loppet. Hon
var en van skidåkare eftersom hon
vintertid skidade till sina patienter.
En bodde i skogen 15 km bort
och behövde besök tre gånger
i veckan. Med andra ord var
Margit en vältränad skidåkare. Hennes
deltagande väckte stor uppståndelse
och skrevs om i tidning arna, för loppet
ansågs vara ett riktigt mandomsprov. När
reglerna för loppet skrevs hade ingen
kommit på tanken att en kvinna skulle
åka, så utan skriftligt förbud fick Margits
anmälan godkännas. Hennes startnummer
103 är än i dag en symbol för jämlikhet
inom framförallt skidsporten.
När Margit gled över mållinjen (efter
att först ha stannat och tagit av sig papiljotterna
för att se mer presentabel ut,
för att inte ge belackarna vatten på sin
kvarn att hon såg ”förskräcklig” ut) sa
hon att hon hoppades att fler kvinnor
skulle delta året efter. Det höll dock inte
Vasaloppsorganisatörerna med om, och
åtta dagar senare förbjöds kvinnor att
delta. Förbudet stod sig i
hela 58 år och först 1981
fick kvinnor återigen
delta i Vasa loppet,
men redan 1979
fick de delta i Öppet
Spår. n
1934
Första släpliften i världen
introducerades; Bolgerliften
i Davos, Schweiz.
1936
Fjärde vinter-OS,
Garmisch-Partenkirchen,
Tyskland. Utförsåkning
och slalom ingick för första
gången.
1936
Första stolliften i världen
introducerades; Sun Valley,
Idaho, USA.
1949
Skidklädestillverkaren
Obermeyer i Österrike
introducerade en vadderad
parkas med isolerande
lager, vilket ersatte ull, och
höll plagget och skidåkaren
torr.
1952
Maria Bognor introducerade
skidbyxor för
både män och kvinnor
i stretch-material, med
hällor under hälen, vilka
snabbt slog ut de säckiga
byxorna som hade använts
dittills.
1959
Lättviktsstavar av
aluminium gör sitt intåg;
de är både lätta och håller
längre.
1962
Första skidpjäxan av
plastmaterial lanserades av
Bob Lange. Den stabilare
pjäxan medgav en annan
skidstil och gav upphov till
nya tekniker och åksätt.
1968
Stavar av glasfiber användes
för första gången i
vinter-OS i Grenoble.
1975
De första stavarna i kolfiber
kom, vilket är ett extremt
lätt material, fem gånger
starkare än stål och gör
stavarna väldigt hållbara
och tåliga mot högt tryck
och motstånd.
2000-tal
Skidhjälmarna
gör sitt intrång.
50 51

MINA SMULTRONSTÄLLEN
TEXT & FOTO AV LOUISE RYBRING • SWEA TORONTO
ILLUSTRATION: LENA OLSSON
CN-Tower
Jag har aldrig varit uppe, men
jag älskar tornet och man ser det
nästan vart man än går i Toronto.
Downtown Toronto bjuder inte på lika häftiga skyskrapor som New
York eller lika vackra hus som Paris; men vad som gör Toronto kul och
annorlunda är de olika kvarter som finns. Titta in på en tvärgata från
en av de större gatorna så är det som en liten småstad med townhouses
och villor! Det är ofta här de bra restaurangerna och de små, trevliga
butikerna ligger.
SWEA HONG KONG
SWEA STOCKHOLM
SWEA SAN FRANSISCO
Badiali pizza och
Famiglia Baldassarre
Toronto är, som alla storstäder, fullt av
restauranger, men de här tycker jag är lite
speciella.
Famiglia Baldassarre är framför allt en
pasta tillverkare som säljer till andra restauranger,
men de har fem bord och
lunchservering onsdag till fredag
klockan 12-14. Väldigt begränsade
öppettider och kön ringlar ofta
lång, men det är värt väntan!
Badiali pizza är lite av ett ”hål
i väggen”-ställe mitt i ett bostadsområde.
Men vilka goda pizzor och
det är mysigt att sitta på kyrktrappan
mitt emot och njuta av pizza och vårsolen.
Roncesvalles eller andra ”neighbourhoods”
Roncevalles är ett trevligt område att gå omkring i, med många
fina små butiker, barer och restauranger. Det är ganska nära
High Park om man vill strosa i ett grönområde. Andra områden
är Rosedale och Forest Hill.
Toronto Islands
Ta båten från färjeterminalen vid Harbourfront – det finns
tre olika ställen/hamnar att åka till. När man väl är ute på
Toronto Islands finns det cykeluthyrning, långa sand stränder
och promenad stråk, men även hus och
restauranger. Och fantastisk vy
över downtown Toronto.
Art Gallery of
Ontario – AGO
Mycket trevligt, alldeles
lagom stort konstmuseum i
en vacker byggnad.
SMULTRONBILD CANVA GOJAK GETTYIMAGES
Kensington Market
Inget direkt mysigt område, men definitivt
värt att strosa igenom för att det är så
annorlunda. Många
restauranger och
butiker.
OM SKRIBENTEN: För Louise
Rybring var planen två år – ett spännande
äventyr i New York. Det blev 22 år på
fem fantastiska platser runt om i världen
och de sista åren i Toronto. Nu är cirkeln
sluten och Louise är tillbaka på Kungsholmen
i Stockholm. Hon har bland annat
gjort SWEA Bladet/ Magasin i både
New York och Moskva, och har de senaste
åren jobbat med Swedish Press.
SWEA CHICAGO
52
VILL DU TIPSA OM dina SMULTRONSTÄLLEN?
53
Hör av dig till editor@swea.org