Vår Fågelvärld – Utseende vanligast vid namngivning

FÅGELNAMN
Vad har inspirerat?
Utseende
vanligast vid
namngivning
Fåglar har ofta namn som syftar på hur de lever,
var de finns eller hur de låter. Steglits och kråka
är exempel på det sistnämnda. Men vilka syftningar
är vanligast? Magnus Hellström har tittat
närmare på de svenska namnen på samtliga fågelarter
som har noterats i Västpalearktis (VP).
text Niklas Aronsson | foto Lars Anmark
Genomgången av de 1 162 arterna
visar att utseende är den
klart vanligaste anledningen
till fågelns namn, till exempel
grönsångare och tofslärka. Som god tvåa
kommer namn baserade på geografi. Här
kan vi använda exempel som orientpipare
och balkanspett. På tredje plats hittar vi
habitat med exempel som stenskvätta och
tajgasångare.
MAGNUS HELLSTRÖM HAR delat in alla
arter i nio kategorier. Förutom redan
nämnda, även beteende, läte, föda, eponym
(där en person fått ge namn åt arten),
historia och oklara. För de 14 arter, bland
Sädesärlans namn är kopplat till dess beteende,
den återvänder till Sverige ungefär då bonden
sådde sina åkrar.
dessa brushane och lagerlärka, som finns i
den sista kategorin är etymologin oklar.
I fall där namnet är trestavigt, som
amerikansk bläsand, har det första ordet
i det sammansatta namnet använts för
kategorisering. Således har amerikansk
bläsand hamnat i gruppen geografi, medan
bläsand har sorterats in i mappen för
utseende.
ÖVERRASKANDE FÅ ARTER (i alla fall
för mig), blott 24, har namn kopplade
till födan. Exempel på sådana arter är
silltrut och ormvråk, vars diet knappast i
någon större utsträckning innehåller sill
respektive orm. Betydligt vanligare är det
med namn kopplade till fåglars storlek.
Det vanligaste förledet bland dessa arter
är mindre, som man kan hitta hos 21 arter.
Även dvärg (17), större (12), och små (8)
hör till de vanligaste förleden.
I GRUPPEN GEOGRAFI är det vanligaste
förledet amerikansk (19), följd av afrikansk
(15). Det totala antalet arter som syftar på
någon plats i Asien är fler jämfört med de
båda andra världsdelarna, men de asiatiska
är uppdelade på olika förled som till exempel
orient (14), arab (13), sibirisk (10) och
Tordmule är en av de arter där etymologin
är oklar. Förledet tord kommer sannolikt
från det gotländska törd, men vad det i sin
tur har för ursprung är oklart – möjligen är
det kopplat till träck och syftar på artens
sätt att smutsa ner sitt bo.
indisk (9). Detta hänger säkert ihop med
att de arter som hamnar fel, och dyker upp
hos oss som rariteter, mycket oftare har ett
ursprung i Asien.
NÄR DET GÄLLER habitat är det vanligaste
förledet öken (15), följt av berg (12), sten
(9), klipp (7) och träd (7). Hälften av förleden
kan kopplas till vegetation på något
sätt. Tolv förled är artificiella som hus,
torn, by och mur. Här finns även trädgård,
ortolan och fält. Ortolan kan behöva en
förklaring. Ordet kommer från latinets
hortus som betyder trädgård. Ortolansparv
är alltså trädgårdssparven, vilket kan kännas
lite missvisande. Numera skulle den
kallas kalhyggesfågeln om den skulle få
ett namn i dag, med tanke på hur många
av det fåtal ortolansparvar som finns
kvar i landet som häckar på ett kalhygge i
Norrland.
I USA HAR debatten om så kallade eponymer
pågått i flera år, alltså namn på fåglar
som hedrar en person. USA har haft fler
26 vår fågelvärld | 4.2024

Härfågelns namn är kopplat till att dess närvaro
ansågs förebåda ofred och därmed härar (arméer).
HELA LISTAN MED SAMTLIGA
FÖRLED FINNS ATT LADDA NED
PÅ PÅ WWW.BIRDLIFE.SE
än 150 fågelnamn som ärat en person. Ofta
har denna person inte haft något alls med
fåglar att göra, och inte sällan har personerna
varit av tveksam vandel genom att
de ägt slavar eller liknande. För att få bort
namn som till exempel påmint om USA:s
koloniala historia, har American Ornithological
Society beslutat att ta bort samtliga
eponymer. I Sverige är situationen en annan.
Bruket att använda eponymer har inte
alls varit lika starkt. Men BirdLife Sveriges
namnkommitté, som består av samma
personer som sitter i taxonomikommittén,
har ändå tagit intryck av den debatt som
varit och plockat bort en hel del eponymer.
I taxonomikommitténs senaste rapport
ersätts en rad eponymer med andra namn.
Cabots tärna har blivit cayennetärna,
finschstenskvätta heter numera vitryggig
stenskvätta, lincolnsparv har fått namnet
kärrsparv, medan Swinhoes stormsvala
har blivit koreastormsvala, bland annat.
Fler namnändringar finns i TK:s rapport
14 som du hittar på www.birdlife.se.
Av de kvarvarande elva arterna är ett
UR MAGNUS HELLSTRÖMS GENOMGÅNG – ETT URVAL
◗ Utseende
Struts
Vithuvad
Brun
Rödhalsad
Vitkindad
Dvärg
Strip
Snö
Grå
Bläs
Svart
Knöl
Mindre
Sporr
Brud
Rost
Mandarin
◗ Geografi
Orient
Kanada
Polar
Spetsbergs
Nil
Amerikansk
Kap
Sibirisk
Islands
Kalifornisk
Virginia
Kaukasisk
Fasan
Kaspisk
Arab
Marockansk
Sind
◗ Habitat
Fjäll
Gräs
Berg
Ström
Sjö
Dal
Öken
Sten
Klipp
Skorsten
Torn
Tajga
Stäpp
Skogs
Lager
Palm
Vatten
◗ Läte
Prut
Sång
Årta
Snatter
Kricka
Alfågel
Vissel
Didrik
Gök
Turtur
Skratt
Trana
Skrik
Drill
Willet
Glutt
Skrän
◗ Beteende
Grav
Al
Vaktel
Natt
Skat
Tam
Krokodil
Rall
Spring
Il
Storm
Eremit
Ko
Skugg
Gycklar
Gabar
Slag
◗ Föda
(samtliga)
Säd
Sill
Tobis
Fisk
Lamm
Bi
Orm
Ödle
Sparv
Duv
Gräshopps
Lärk
Nöt
Tall
Hämpling
Korn
Sten
◗ Eponym
(samtliga)
Wilson
Scopoli
Boyd
Rüppell
Eleonora
Alexander
Dupont
Cetti
Moltoni
Krüpers
◗ Historia
(samtliga)
Mysk
Horus
Herde
Lunne
Relikt
Vega
Fregatt
Marabou
Helig
Brahmin
Minerva
Här
Jugger
Mugimaki
Shikra
Herde
Hypokolius
◗ Oklart
(samtliga)
Knipa
Ejder
Tjäder
Orre
Gåsgam
Salskrake
Jungfrutrana
Brushane
Tordmule
Alkekung
Lagerlärka
Stare
vår fågelvärld | 4.2024 27

FÅGELNAMN
Vad har inspirerat?
Eleonora är känd
som hjältinnan i
Sardiniens befrielsekamp
för självständighet och för
att hon utfärdade en lag
som skyddade falkar och
duvhök vid deras bon.
förled representerat två gånger, nämligen
wilson, som återfinns i arterna wilsonbeckasin
och wilsonsimsnäppa. Av andra
eponymer som är kvar finns cetti (cettisångare),
moltoni (moltonisångare) och
scopoli (scopolilira).
Merparten av namnen kommer från
zoologer eller liknande, verksamma de senaste
300 åren. Fransesco Cetti var till exempel
en italiensk zoolog och jesuitpräst
som levde på 1700-talet, medan Edgardo
Moltoni var en italiensk ornitolog som dog
som så sent som 1980. Faktiskt var även
Giovanni Antonio Scopoli italienare, verksam
under 1700-talet. Av de tio eponymer
vi har är endast en kvinna – Eleonora som
gett namn åt eleonorafalken. Och vem var
då hon? En italienska förstås. Eller om
vi ska vara korrekta så fanns inte Italien
förrän runt 1870 då Italiens enande var
fullbordat. Men Sardinien, där Eleonora av
Arborea bodde på 1300-talet, är en del av
Italien idag. Då hörde det till kungariket
Aragonien på den iberiska halvön. Eleonora
är känd som hjältinnan i Sardiniens
befrielsekamp för självständighet och för
att hon utfärdade en lag som skyddade
falkar och duvhök vid deras bon.
Men är inte isabella som förled en
eponym kanske någon invänder. Det är
ju trots allt en bild på Isabella av Spanien
som pryder boken Svenska fåglars namn av
Tommy Tyrberg från 1996. Ordet isabellfärgad
är vedertaget, och som sådant faller
det in under utseende (till exempel isabellastenskvätta).
Ska man sedan säga något
om etymologin så är dagens uppfattning
att Isabella av Spanien inte har något att
göra med färgen, trots hennes löfte om att
inte byta sitt vita linne innan de spanska
trupperna intog Oostende 1601. Den verkliga
etymologin har dessvärre gått förlorad
i historiens dimmor.
DET ÄR INTRESSANT att titta lite närmare
på de arter där ursprunget till namnet är
Tajgasångarens förled har självfallet
en koppling till den biotop där den
normalt häckar.
okänt. Där finns en rad arter med mycket
gamla namn. Här återfinns knipa, ejder,
orre, brushane, tordmule och alkekung.
I flera fall finns det teorier om namnens
ursprung, men där det är oklart på ett eller
annat sätt. Förvånande kanske att det inte
går att hitta förklaringar till så självklara
namn kan tyckas.
Beträffande ejder används det av
Linné 1731, men är säkert äldre. Den heter
ungefär samma på en rad olika språk,
eider på tyska, engelska och holländska.
Möjligen är det sanskrit och betyder ”viss
sjöfågel”, men det är oklart. Vad gäller orre
så skulle det kunna vara ljudhärmande,
och detsamma gäller knipa som på danska
heter hvinand (definitivt ljudhärmande).
Brushane kan sannolikt kopplas till utseendet
eller till uppträdandet, alltså spelet.
Uttrycket ”brusa upp” skulle till exempel
kunna vara upphovet. Men det är osäkert.
DEN SISTA GRUPPEN har som gemensam
nämnare historia. Här finns till exempel
två arter som fått namn av den högsta
kasten inom hinduismen, brahmin. Dessa
arter är brahminglada och brahminibis. Ett
särfall utgör arten hypokolius. Ett märkligt
namn som helt enkelt betyder att arten
kommer efter starar i den systematiska
ordningen.
En annan, kanske lite oväntad, förklaring
gäller myskand, vars namn inte alls
ska kopplas till doften av mysk. I stället
kan det vara Sebastian Cabots upptäcksresa
till Mellanamerika 1550, som gick
under namnet Muscovy Company som fått
ge arten dess namn. För övrigt samme Cabot
som gav namn åt tärnan, vilket redan
har avhandlats. Emellertid kan de finnas
alternativa förklaringar. Linné gav den det
vetenskapliga Cairina moschata som betyder
myskdjuret från Kairo, vilket kanske
inte känns helt mitt i prick med tanke på
andens ursprung i Amerika.
Till sist kan även etymologin till arten
vegatrut nämnas. Ordet vega är en hommage
till Nordenskiölds vegaexpedition,
alltså ungefär så nära en eponym man kan
komma utan att det är det.
28 vår fågelvärld | 4.2024