Vår Fågelvärld –Evighetsträd

FORSKNING
Fåglar och skogsbruk
Hänsyn i granåkrar
spelar roll
Du har säkert sett dem. De ser lite ensamma och utsatta ut, de där kvarlämnade
träden på hygget. Men gör de verkligen någon nytta för fågellivet?
Frågan är högaktuell nu när BirdLife ökar ansträngningarna för att
hjälpa skogens fåglar. Vi bestämde oss för att ta reda på svaret och fokuserade
på en miljö som nästan inga ornitologer besöker: täta och mörka
granskogar i södra Sverige.
text Matts Lindbladh, Johan Elmberg och Adam Felton
D
e kallas naturvärdesträd eller
evighetsträd, lämnade efter slutavverkningen
för att stå kvar i
skogen så länge som möjligt, till
gagn för flora och fauna. Åtgärden blev
vanlig på 1990-talet och finns numera i
både lagstiftning och den frivilliga miljöcertifieringen
som markägare kan ansluta
sig till. För att få virket certifierat ska tio
levande träd per hektar lämnas vid slutavverkning.
Gott så, men gör de kvarlämnade träden
nytta? Det finns en del forskning som
visar att de kan bidra till naturvärdena,
även fågelfaunan, men hela 80 procent av
dessa studier är gjorda det första eller andra
årtiondet efter avverkningen. Det finns
alltså endast begränsad kunskap om vad
FOTO: MIKAEL ARINDER
Nötväckan hör till de arter som gynnas av kvarlämnade evighetsträd, även när den mörka granskogen
sluter sig kring dem.
som händer senare. Tanken är ju att träden
ska göra nytta länge och fågelfaunan är
som bekant annorlunda på ett hygge än
i ett bestånd med gamla träd omgivna av
uppvuxen granskog. Vilka fåglar kan tänkas
hitta dit, och hur påverkas de av hur
den omgivande uppväxta skogen ser ut?
MEN HUR GÖRA? Att finna gamla träd i
produktionsskogar är ingen lätt uppgift.
De finns inte i något myndighetsregister,
inte heller i skogsföretagens databaser. Att
ge sig ut och leta i terrängen vore en både
svår och tidsödande uppgift, om ens möjlig.
Vägen ur knipan heter ortofoto. Det är
flygfoton med hög upplösning där enskilda
träd kan urskiljas, till exempel sparade
träd på ett hygge. Ortofoton finns tillgängliga
från hela landet, även från 1990-talet
när naturvärdesträd började sparas i större
omfattning.
Sagt och gjort, vi granskade gamla ortofoton
från Götaland för att hitta hyggen
där man sparat lövträd. I ett barrskogsdominerat
landskap är det troligt att lövträd
gynnar skyddsvärda fåglar i högre grad
än sparade barrträd, som ju nästan alltid
är frötallar. Vi valde 16 hyggen där stora
lövträd hade sparats i början och mitten av
1990-talet och där det i dag växer sluten
Naturvärdesträden är viktiga och gör nytta.
medelålders (25–30 år) produktionsskog
av gran. Vi identifierade 16 andra närliggande
och liknande bestånd där det inte
sparats naturvärdesträd vid slutavverkningen.
De senare använde vi som kontroller
i jämförelsen (se faktarutan).
EFTER MÅNADER AV ARBETE framför datorn
och sedan i fält för att mäta träden, blev
det äntligen dags för fåglarna. Vi drog
till skogs i mars och i maj 2021, för att
täcka in både tidiga och sena häckare. Vi
fann signifikant fler arter och individer i
bestånden med naturvärdesträd än i kontrollbestånden.
Vidare var några viktiga
funktionella grupper av fåglar vanligare i
bestånden med sparade lövträd, nämligen
”lövspecialister” och ”hålhäckare”. Till
de förstnämnda hör bland andra blåmes,
svarthätta, nötväcka och entita. Av dessa
arter påträffade vi endast en individ i kontrollbestånden,
en blåmes. ”Hålhäckare”
var delvis samma arter som lövspecialisterna,
till exempel nötväcka och blåmes,
men även en generalist vad gäller skogstyp,
nämligen spillkråka. I hålhäckargruppen
ingick också andra hackspettar och mesar,
alltså arter som är missgynnade av skogsbruket
i stort. Både långflyttande arter
och utpräglade stannfåglar var vanligare i
bestånden med sparade naturvärdesträd.
Fältarbetet:
FOTO: MATTS LINDBLADH
Den här lämnade boken stod länge på ett
hygge men omges nu av en tät produktionsskog
av gran. Vår studie visar att
dessa träd spelar roll. Bestånd med sparade
grova lövträd hade cirka 50 procent fler
arter och cirka 35 procent fler fågelindivider
jämfört med likartade bestånd utan
sparade lövträd.
Studien utfördes i Skåne, Småland, Halland och Västergötland. Alla kvarlämnade naturvärdesträd i de
16 bestånden med hänsyn mättes in (antal, trädslag, diameter), men också träden i den omgivande
granskogen mättes. Naturvärdesträden var bok, björk, ek och asp, men vilka trädslag som hade sparats
skilde sig mellan bestånden. De sparade träden var i medeltal 34 centimeter i diameter (cirka tio
procent var större än 50 centimeter), betydligt större än den omgivande planterade granskogens träd
som var tretton centimeter i genomsnitt. Både den omgivande skogen kring naturvärdesträden och
kontrollbestånden utan naturvärdesträd (16 stycken) bestod nästan uteslutande av gran och mindre
än 10 procent var lövträd. Alla 32 bestånd besöktes fyra gånger. Alla fåglar noterades, men i analysen
ingick bara revirhävdande individer för att öka sannolikheten att beståndet verkligen användes av
fågeln i fråga. Vi ville inte räkna med fåglar som bara var på ”genomresa”. Av hackspettar tog vi dock
med alla individer som sågs eller hördes i beståndet, men dessa behandlades separat i vår analys.
36 vår fågelvärld | 4.2022
vår fågelvärld | 4.2022 37

FORSKNING
Fåglar och skogsbruk
Vår studie visar att
man med små
medel kan göra nytta för
fåglarna i de annars så
ornitologiskt fattiga ”granåkrarna”.
Aurora BGA VHD
Det bör också noteras att typiska barrskogsarter
(till exempel talltita, kungsfågel
och dubbeltrast) inte missgynnades av det
ökade lövinslaget som de sparade naturvärdesträden
innebar. Det var lika många
”barrskogsspecialister” i bestånden med
sparade lövträd som i de utan.
DESSA RESULTAT är intressanta eftersom
naturvärdesträdens sammanlagda virkesvolym
i medeltal var mindre än 10 procent
av hela beståndets. Med andra ord gjorde
de sparade lövträden skillnad trots att de
var så få.
Så långt var det ganska väntade och
positiva resultat, men tyvärr hade vi inte
nog många och nog olika bestånd för att
kunna peka ut ett tröskelvärde för hur
många sparade träd som behövs för att
den positiva effekten ska uppstå. Framtida
forskning får visa hur stor ”förbättringen”
i artrikedom blir vid olika mängd sparade
naturvärdesträd.
Vår studie visar att man med små
medel kan göra nytta för fåglarna i de annars
så ornitologiskt fattiga ”granåkrarna”.
Vi vet nu också att den positiva effekten
naturvärdesträden har på hygget lever
kvar i det uppväxande beståndet, vilket ger
lite mer relevans till begreppet ”evighetsträd”.
Nyttan kommer dock olika arter till
del. Den första tiden efter avverkning är
det främst skogskanternas och öppenmarkernas
fåglar (till exempel trädpiplärka,
grå flugsnappare och gulsparv) som drar
nytta av de lämnade träden, men med tiden
flyttar arterna från skogens inre in.
Den vetenskapliga artikeln finns fritt tillgänglig
på nätet för dig som vill läsa mer:
Lindbladh, M., Elmberg, J., Hedwall, P.-O., Holmström,
E. & Felton, A. 2022. Broadleaf retention
benefits to bird diversity in mid-rotation conifer
production stands. Forest Ecology and Management
515(2022) 120223. doi.org/10.1016/j.
foreco.2022.120223
38 vår fågelvärld | 4.2022
Så kallade ortofoto-bilder har extremt hög upplösning och gör att man kan urskilja
enstaka träd. På så sätt kunde vi hitta hyggen där man sparat naturvärdesträd för 25 år
sedan (ringar och skuggor på den övre vänstra bilden) och sedan jämföra med mer nytagna
bilder av samma bestånd (övre högra bilden). Dessa bestånd med naturvärdesträd
jämfördes i vår inventering med likartade bestånd där man inte lämnat naturvärdesträd
för den uppväxande skogen (nedre vänstra och nedre högra bilden). Ortofoton finns att
hämta på Lantmäteriets hemsida.
Matts Lindbladh & Adam Felton, SLU Alnarp
Johan Elmberg, Högskolan Kristianstad
www.opticron.co.uk
Den Aurora BGA VHD är designad på en ny plattform med ett nytt optiskt system
och vi tror att den är en av de bästa av de lätta pro-fältkikarna som finns idag.
30 års garanti. Modeller 8x42, 10x42. Pris från: 10 995:-
Återförsäljare: opticron.net/svenska
Söndag 18 september | Föreläsningar | Guidningar | Barnaktiviteter
Läs om vad
som händer
under dagen på
folkochfåglar.se
naturum Getterön | Lassavägen 1, Varberg | tel 0340-87510 | www.folkochfåglar.se
Kom och upplev västkustens största fågelevenemang på naturum • Föreläsningar
med Martin Emtenäs, Thomas Haraldsson, Anita Campbell, Thomas Andersson och
Göran Johansson • Quiz med Pippipodden • Barnaktiviteter • Förevisning av kikare
Ringmärkningsvisningar • Fågelguidningar • Fototävling • Fri entré på alla aktiviteter
I samarbete med Studiefrämjandet, Varbergs ornitologiska förening och Birdlife Sverige. Med stöd från Sparbanksstiftelsen i Varberg.
vår fågelvärld | 4.2022 39