SWEA-magasinet Forum nr 2 • 2025

F RUM

SWEDISH WOMEN’S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL, INC. • NR 2, 2025

För krångligt,

för långt bort, för dyrt

Så arbetar Svenskar i

Världen för att få slut på

passkaoset

Ett dopp bland

trädstammar och grenar

SKOGSBADA

som i Japan

MÖT ÅRETS SWEA-STIPENDIATER

inom dans, film och

litteraturforskning

Elly Reinolds

ÅRETS SVENSKA KVINNA 2025

+KULTURTIPS | HÄLSA | BÖCKER | RESOR | KARRIÄR | KRÖNIKAN

DET HÄR ÄR

SWEA-magasinet

STYRELSE • SWEA INTERNATIONAL

MED RÖSTR ÄTT

• Internationell ordförande (IO)

• Vice internationell ordförande (VIO)

• 7 regionordförande (RO)

ASOC/OAME/MAME/VAME/OEMA/MEMA/VEMA

UTAN RÖSTR ÄTT

• Sekreterare

• Kassör

• Administrativ chef

• Kommunikationsansvarig

• Administration/Office

• Finanskommittén

• Kommunikationskommittén

• Kongresskommittén

• Produktkommittén

• Professionalkommittén

• Stipendiekommittéer (3)

• Valberedningen

• Årets Svenska Kvinna kommittén

ANSVARIG UTGIVARE

Lotta Rigby Fors, Stockholm

Internationell ordförande

president@swea.org

REDAKTÖR

Sara Bertilsson, Paris

editor@swea.org

ANNONSER

Kommunikationskommittén

advertising@swea.org

GRAFISK FORMGIVNING & LAYOUT

Veronica Strandell, Zürich

KORREKTUR

Liselotte Kjellme, Barcelona

Christina Moliteus, San Fransisco

Ninni Pettersson Wästberg, Stockholm

Susann Revin, Zürich

Ginga Sewerin-Olsson, Boston

REGION

ASOC

Asien, Oceanien

AVDELNINGAR

Bangkok

Beijing

Hong Kong

Kuala Lumpur

Melbourne

Perth

Seoul

Shanghai

Singapore

SAC

(Sydney, Adelaide, Canberra)

REGION

OAME

Östra Amerika

AVDELNINGAR

Atlanta

Boston

New Jersey

New York

North Carolina

Philadelphia

Virginia Beach

Washington DC

REGION

MAME

Mellersta Amerika

AVDELNINGAR

Chicago

Colorado

Dallas

Florida

Houston

Michigan

Minnesota

Toronto

REGION

VAME

Västra Amerika

AVDELNINGAR

Arizona

Los Angeles

Orange County

Portland

San Diego

San Francisco

Santa Barbara

Seattle

Utah

Vancouver

REGION

OEMA

Östra Europa,

Mellanöstern , Afrika

AVDELNINGAR

Athens

Austria

Budapest

Genève

Istanbul

München

Stockholm

Zürich

SWEA Global ingår

inte i någon region

och har ingen lokal

styrelse.

REGION

MEMA

Mellersta Europa,

Mellanöstern, Afrika

AVDELNINGAR

Belgium

Berlin

Frankfurt

Helsingborg

Israel

Köln-Bonn

Luxemburg

Malmö

Milano

Paris

Rimini

Riviera

Rom

REGION

VEMA

Västra Europa,

Mellanöstern, Afrika

AVDELNINGAR

Algarve

Barcelona

Costa Blanca

Göteborg

Holland

Irland

Lissabon

London

Mallorca

Marbella

Oslo

SKRIBENTER

Anna Bril, Stockholm

Anna Centerman, Beijing

Anna Lexén Larsen, Colorado

Anna Tvinnereim, Helsingborg

Carina Middendorf, Berlin

Carolina de Klerk Nordholm, Holland

Charlotta Törneling, Stockholm

Eva Hagman, Mallorca

Jessica Hill Holm, Stockholm

Johanna Eriksson, Michigan

Lena Löfling, Global

Lisbeth Falkman, Göteborg

Malin Lager, Stockholm

Margaret Sikkens Ahlquist, Holland

Margareta Nilson, Köln/Bonn

Marie Hagman, Mallorca

Mi Karlsson Bergkvist, Stockholm

Ninni Pettersson Wästberg, Stockholm

Sara Bertilsson, Paris

Susann Revin, Zürich

OMSLAGSBILD

Elly Reinolds, Årets Svenska Kvinna 2025

Foto: Denys Zulkarnieiev

Respektive skribent ansvarar för insänt material.

Redaktionen förbehåller sig rätten att göra

mindre ändringar.

SWEA är ett levande och globalt nätverk med nästan

6 000 svensktalande kvinnor i 70 avdelningar spridda över

ett 30-tal länder. Vi brinner för att hålla det svenska språket

levande och sprida vår fantastiska kultur och tradition världen

över. Varje år delar vi ut stipendier och donationer på hela två

miljoner kronor!

Men SWEA är mer än så – vi är ett varmt och välkomnande

nätverk där du hittar både nya vänner och värdefulla

kontakter. Vi stöttar svenska företag utomlands och finns

represen terade på många platser världen över. Dessutom

spelar vi en viktig roll i svenska Utrikesdepartementets

kris- och beredskapsplan. Kort sagt – vi är där för svensktalande

kvinnor, var de än befinner sig i världen!

SOM MEDLEM I SWEA FÅR DU:

3 Ett svenskt nätverk på orten där du bor.

3 Ett nätverk som ger dig tillgång till hela världen.

3 Ett nätverk som ger dig möjlighet att utvecklas.

3 Ett nätverk som hjälper dig i yrkeslivet.

FORUM är en del av

Kommunikationskommittén

Sammankallande: Sofia Solfors, Milano

Varumärke: Anna Holmberg Dixon, Vancouver

Layout: Nina Cuneo, Milano

PR/stipendier: Marita Holmkvist Ledenfelt, Austria

Sociala medier: Veronica Strandell, Zürich

SWEA Live!: Marianne Lunde, Oslo

SWEA-podden: Marija Borenius, Stockholm

Redaktör Forum: Sara Bertilsson, Paris

Redaktör nyhetsbrev: Vakant

Redaktör webbplats: Vakant

IT-ansvarig: Edilia Bern, Dallas

Administration: Katri Olander Serenius, Florida

2 3

ORDFÖRANDEN HAR ORDET

SWEA med vind i vingarna

– OCH FÖTTERNA PÅ JORDEN

Tänk dig en fjäril som just kläcks ur sin puppa, det är

något särskilt med det ögonblicket. Fjärilen vinglar lite,

testar sina vingar – och sedan lyfter den. Den vet inte

riktigt var den kommer att landa, men den flyger ändå.

Lite som vi Sweor, eller hur? Vi finns över hela världen,

ofta mitt i en ny vardag, men vi bär med oss samma

värme, språk och sammanhang.

?!

SWEAs SUPPORTGRUPPER

Vänd dig rätt – för snabbast hjälp!

Genom att vända dig till rätt supportgrupp går det både

snabbare och smidigare att lösa ditt ärende. Vi vill göra det

enkelt för dig att få den hjälp du behöver!

Din avdelningsordförande

Din AO har svar på det som

gäller den lokala avdelningen

samt kan ge dig lösenord till

SWEAs skyddade sidor.

Din regionordförande

RO kontaktas främst av AO

men har svar på det mesta och

tar gärna emot dina frågor,

stora som små.

gwsupport@swea.org

Frågor kring SWEAs Portal

eller SWEAs Drive, samt

fil- och dokumenthantering,

mallar, kalkylark och allt Google

Workspace-relaterat.

HELENA WAHLMAN, IMAGEBANK.SWEDEN.SE

FOTO: PRIVAT

Efter det internationella årsmötet i Barcelona i april har jag

funderat en hel del på SWEAs framtid. Hur kan SWEA utvecklas

och växa utan att vi förlorar det som är vårt hjärta – världsvid

vänskap, global kompetens och lokalt stöd? Vi vill vara en trygg

hamn när man flyttar långt bort eller hem igen, och fortsätta vara

en engagerande gemenskap för svensktalande kvinnor världen

över. Men också en organisation som känns relevant i en tid där

så mycket konkurrerar om vår tid och vårt engagemang. Hur

gör vi plats för nya och yngre medlemmar, nya idéer och ett

arbetssätt som funkar i en tid där alla har lite för många flikar

öppna – både på datorn och i livet?

Vi har redan tagit flera viktiga steg mot ett mer ekonomiskt

hållbart SWEA. Med nya rutiner och digitala verktyg, som

Google Workspace, kan vi arbeta både smartare och effektivare.

Det hjälper oss att hålla nere de administrativa kostnaderna och

undvika att höja avgiften till SWEA International. Vi arbetar

även med att förenkla styrelsearbetet i lokalavdelningarna, så att

det blir lättare och roligare att engagera sig.

Men för att SWEA ska fortsätta vara starkt behöver vi också

fler Sweor som engagerar sig, både lokalt och globalt. Ju fler vi

är, desto mer kan vi åstadkomma tillsammans.

SWEA växer när vi sprider ordet. För varje ny medlem som

hittar till SWEA växer vår gemenskap, vår kraft och vår möjlig

het att göra skillnad – både lokalt och globalt. Här behöver

vi alla hjälpas åt. Har du en vän, kollega eller släkting som är

svensktalande och bor utomlands – eller just flyttat hem igen?

Någon som skulle må bra av gemenskap, nätverk och inspiration

eller bara längtar efter ett svenskt sammanhang? Bjud med henne

på en träff, tipsa om vår webbplats eller berätta vad SWEA har

betytt för dig. Vår största styrka är just vi själva – våra berättelser,

våra nätverk, vår vilja att välkomna fler. Varje ny medlem stärker

vårt nätverk. Tillsammans gör vi SWEA starkare, smartare och

mer inkluderande!

Vi ses där ute i vinden – starka, nyfikna och i rörelse.

Lotta R igby Fors

itsupport@swea.org

IT-relaterade problem, mejl och

@swea.org-adress, webbplatsen,

Wordpress eller andra tekniska

utmaningar.

designsupport@swea.org

Beställning av grafiskt material

(digitala eller print). Frågor kring

layout och design.

KLICKA HÄR

FÖR ATT LÄSA

TIDIGARE

NUMMER AV

FORUM

office@swea.org

Frågor kring medlemskap,

medlemsregistret Upright,

samt organisationsrelaterade

ärenden.

media@swea.org

För ärenden kring pressmeddelanden,

media och PR, samt

stipendier.

F RUM

SWEDISH WOMEN’S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL, INC. NR 4 2024

”MONDO”

STAVHOPPAREN

SOM TAGIT VÄRLDEN

MED STORM

SWEA 2.0

HUR SER NÄSTA

GENERATION SWEOR UT?

MED HÄLSAN SOM LEDSTJÄRNA

MÖTE MED HÄLSOPROFILEN

MARIA BORELIUS

+KULTURTIPS | HÄLSA | BÖCKER | RESOR | KARRIÄR | KRÖNIKAN

DANIEL THORELL

PASKELLSTIPENDIAT 2019

JAKTEN PÅ DEN

PERFEKTA STRÅKEN

NÄSTA NUMMER AV FORUM

kommer ut 30 september.

Har du erfarenheter som utlandssvensk

eller spännande aktiviteter i din avdelning

att dela med dig av? Vi söker även texter om

svensk kultur och språk samt intervjuer med

intressanta Sweor och andra internationella

svenskar. Om du har idéer och förslag till

Forum, hör gärna av dig!

Tips & förslag: 1 augusti

Manusstopp:

treasurer@swea.org

Skattmästaren och Finanskommittén

finns som stöd om du har

frågor eller behöver hjälp med

bokslut eller andra ärenden som

rör avdelningens ekonomi.

communication@swea.org

För ärenden kring kommunikation,

media/PR, social media,

webbinarier, SWEAs varumärke,

layout med mera.

15 augusti

Lotta Rigby Fors

Ordförande, SWEA International

4 5

NNEH LLFORUM

• NR 2 • 2025

FOTO DENYS ZULKARNIEIEV

FOTO ROSALIE O´CONNOR FOTO JONATAN STÅLHÖS IMAGEBANK.SWEDEN.SE FOTO GEOFF PEGLER PHOTOGRAPHY

REDAKTÖRENS RADER

8 16 37 38

Elly Reinolds ............................................... omslag

Internationella årsmötet Barcelona ............. 27

Detta är SWEA ..................................................... 2

Boktips & nyheter ................................................ 28

Ordföranden har ordet ....................................... 4

Lästips ..................................................................... 30

SWEAs Supportgrupper ................................. 5

Passkaoset – Vad gör SVIV ............................ 31

Redaktörens rader ................................................ 7

Reserapport: Venezuela ................................... 32

Årets Svenska Kvinna 2025 .............................. 8

Språklådan ............................................................. 35

50 nyanser av grönt

Hänt i Sverige ....................................................... 12

SWEA Intl. heders-ÅSKa ................................ 14

Valår 2025: IO och VIO ................................... 15

Stipendiat: Sigrid Paskell .................................. 16

Stipendiat: Litteratur ........................................... 17

Stipendiat: Interkulturella .................................. 17

Svenska idrottshjältar ......................................... 18

Valår 2025: Regionordförande....................... 21

SWEAs historia ................................................... 22

Ett ord från coachen .......................................... 24

SWEA Professional ........................................... 25

Drömmen som blev sann ................................ 26

SWEA Art: Grönt är skönt ............................. 36

Hälsa: Skogsbada ................................................ 37

Från häxjakt till romantik .................................. 38

Krönikan ................................................................. 40

Visste du att ... ...................................................... 41

Konst ........................................................................ 42

Mode ........................................................................ 43

Mina smultronställen ........................................ 44

Eurovision-yra ...................................................... 46

SWEAs Grupper ............................................... 48

Baksida .................................................................... 49

FOTO: SARA BERTILLSON

”Grönt är skönt” titulerar Margareta

Nilson från SWEA Art sin artikel till

det här numret av Forum. Jag ler för mig

själv när jag läser artikeln och tittar ut

genom fönstret från mitt hus på landet

i Normandie. Grönt ÄR skönt. Här, på

den normandiska landsbygden, är nyanserna

oräkneliga den här tiden av året och

får en stadsråtta som jag att nästan tappa

andan. Nya skiftningar gör entré i tidig

morgonstund och andra fyller på paletten

i skymningen. Grönt symboliserar lugn

och harmoni sägs det. Framförallt är det

kanske hoppets färg - hopp om liv och

växtlighet som tar fart igen efter långa,

gråa nordeuropeiska vintrar … Jag

tröttnar aldrig på att blicka ut över det

böljande landskapet: oföränderligt och

samtidigt i ständig förvandling.

Jag föddes definitivt inte med några

gröna fingrar och utvecklingen av vår

lilla trädgård här är trial and error i

sin mest bokstavliga mening (med viss

be toning på error måste jag erkänna).

Men vilken lycka när dahlian blommar,

eller när rabarberna som jag trodde gått

förlorade plötsligt sticker fram sina gröna

små huvuden ur marken igen. Eller varför

inte när ogräset visar sig producera vackra

blommor och därmed får stå kvar, där

de bestämt sig för att slå sig ner. För en

gröngöling som jag är trädgården lika

delar mirakel och vetenskap. Lite som

livet självt.

”Det är ett livselixir att se unga

utvecklas” sa prima ballerinan Anneli

Alhanko om sitt arbete i Paskelljuryn i

vårt förra nummer. I den här upplagan

har vi glädjen att närmare presentera årets

stipendiat - Alexander Mockrish - liksom

Karin Filipsson och Jasmijn Kooijman,

SWEAs stipendiater inom litteratur

re spektive interkulturella relationer.

Unga begåv ningar som tack vare SWEA

får ekonomisk hjälp att fortsätta växa och

utvecklas. Gödningsmedel för talanger.

Vi önskar Alexander, Jasmijn och Karin

all lycka på sina fortsätta vägar.

Nu väntar sommarmånader för

många av er. Jag hoppas ni får en härlig

tid, med återhämtning och kraftsamling

– med mycket grönt, blått och gult.

Nästa nummer publiceras den

sista september, tills dess – njut av alla

fina reportage och intervjuer i Forum

nummer 2.

Normandie,

31 maj 2025

Sara Bertilsson

redaktör Forum

6

7

ÅRETS SVENSKA KVINNA 2025

INTERVJU: ANNA BRIL • SWEA STOCKHOLM, SAMMANKALLANDE I ÅSK-KOMMITTÉN

TEXT: SARA BERTILSSON • SWEA PARIS

FOTO: DENYS ZULKARNIEIEV

ELLY REINOLDS:

Vi måste vara modiga!

Specialistläkaren och medgrundaren av den humanitära organisationen OperationAid,

Elly Reinolds, har utsetts av SWEAs medlemmar till Årets Svenska Kvinna 2025.

För Anna Bril berättar Elly om sin resa från Rågsved till Ukraina och den inre kraft

som har fått henne att riskera livet för att hjälpa andra.

”Jag är ledsen, men jag måste åka iväg

och starta en organisation.”

När Elly Reinolds 2022 fick

veta att hennes barndomsvän

Johan Petré körde förnödenheter

till ukrainska flyktingar

var reaktionen omedelbar:

hon ringde sin man och sa

till honom att ta över ansvaret

hemma: ”Jag måste åka

till Polen!”. Johan, som till

vardags arbetar med PR och

events, hade bestämt sig för att

med hjälp av sina eventbussar

bidra med vad han kunde till

de flykt ingar som hade samlats

vid den polska gränsen,

och Elly tänkte åka med.

När Elly kom hem igen efter

den första resan var beslutet

fattat, hon begärde tjänstledigt

i två veckor och sa till sin

chef: ”Jag är ledsen, men jag

måste åka iväg och starta en

organisation.” Det var startskottet

för OperationAid.

Idag, tre år senare, har Ellys

och Johans organisation hjälpt tusentals barn och kvinnor till

säkerhet i Sverige; gjort hundratals leveranser av läkemedel och

sjukvårdsmaterial och förmedlat hundratals ton mat, kläder och

förnödenheter till civilbefolkningen. Elly beskriver beslutet att

hjälpa till i Ukraina som en kraft inifrån, omöjlig att stoppa.

Elly Reinolds är specialistläkare i gynekologi och obstetrik,

uppvuxen i Rågsved söder om Stockholm med föräldrar

som båda utvandrade från Sovjetunionens Leningrad. Hon

beskriver sin uppväxt som tuff men lärorik. Hennes ensamstående

mamma var inte

så positiv till skolfester och

liknande, utan det var studier

och disciplin som gällde när

Elly växte upp: ”Mina föräldrars

sätt att uppfostra mig

byggde på kritik snarare än

att lyfta mig. När de kom till

Sverige och såg hur liberalt

och fritt det var här, ville de

säga nej till allt. Men jag har

tagit allt det där som kunde ha

brutit ner mig och använt det

till att bygga någonting för

att hjälpa andra människor,

för jag vet hur de känner sig.

Idag är min mamma ett stort

stöd för mig.”

Kallet att bli läkare kom

relativt sent, under en resa

till Zambia, där hon träffade

sjukvårdspersonal från Läkare

utan gränser: ”Jag såg det

humanitära arbetet på plats

och jag kände inom mig att

jag hade hittat något för mig.”

Elly läste upp sina betyg på komvux och sökte till läkarlinjen

och kom in på det internationella Semmelweis-universitetet i

Budapest när hon var 24 år. Under sin sista tid som AT-läkare

valde hon att åka till Norge och den lilla staden Namsos, där

hon träffade sin holländska man, även han läkare. Tillsammans

har de idag tre små pojkar i åldrarna sex, åtta och tio år. Hon

berättar att hennes man har fått dra ett stort lass hemma och han

har varit en enorm klippa under dessa år.

Att starta en hjälporganisation är ingen

enkel sak och många var tvek samma

till Ellys och Johans idé: ”Min mamma

tyckte att det var helt galet att jag ville

arbeta i krigets Ukraina och sa: Du gör inte

det här, du har barn! Du har ett jättebra jobb.”

Många andra, vänner och kollegor, var

helt emot: ”Det var ett stort val för mig.

Jag opererade två, tre gånger i veckan och

min minsta son var bara två och ett halvt

år gammal. Det var inte lätt att balansera

familjelivet med denna stora utmaning:

jag var inte riktigt närvarande när jag var

hemma, jag ville bara agera för de här

människorna i Ukraina. Jag hade dåligt

samvete åt båda hållen, både gentemot

min familj här hemma i Nacka, men

också mot situationen i Ukraina.”

OperationAid startades med ett

litet team av volontärer och pengadonationer,

som användes för att

köpa in bindor, rak hyvlar,

vitaminer och mat lådor,

som delades ut till

behövande. ”Jag

tog ut alla mina

se mesterdagar

och tjänst ledigheter

och gick

sedan ner i tid

till 80% för att kunna vara på plats i

Ukraina varje månad. Vi höll till i

ett hotell i Przemyśl, nära den polska

gränsen. Redan i april 2022 var vi inne i

Lviv, en lite större stad i västra Ukraina.

Det var där som de flesta flykt ingarna

från Ukraina korsade gränsen till Polen.

Många var kvinnor och barn och äldre.

Vi tog emot dem, registrerade dem och

därefter ordnade vi bussar för färd upp till

Sverige.” 3 000 flykt ingar, främst kvinnor

och barn, kunde på det sättet hjälpas till

Sverige tack vare Johans bussar.

Idag arbetar 17 personer lokalt

i Ukraina, och fem i Sverige för

OperationAid och organisationen har tre

verksamhetsområden: ActiveKids, Health-

Care och CrisisPrep. ActiveKids startades i

Mykolaiv i södra Ukraina och erbjuder

barn från utsatta familjer fritidsverksamheter

(bland annat kampsport, gymnastik

och fotboll) två gånger i veckan. Projektet

är idag Operation Aids största verksamhet.

ActiveKids har fått 10 miljoner kronor i

bidrag från det svenska utrikesdepartementet

och verksamheten har spridits till

Cherson, Odessa och Kiev.

Verksamheten HealthCare hjälper till

med sjukvårdstransporter och vård av

sårade och civila vid krigsfronten och är

helt privatfinansierad. Av 78 donerade

ambulanser driver OperationAid fem i

egen regi vid krigsfronten: i Kramatorsk,

Dnipro, Pavlograd och Charkiv, de övriga

har donerats till ukrainska sjukvårdsenheter.

På frågan om hon någonsin

har varit rädd under sitt arbete i krigets

Ukraina berättar Elly att hon idag är

mycket försiktigare än hon var i

början: ”En gång skulle vi åka ut

och dokumentera en provisorisk

akutmottagning nära

fronten. Vi åkte i en vanlig

bil för att inte bli måltavla

och med oss hade

vi en drönardetektor.

Plötsligt började den

larma och vi såg rök

Fortsättning nästa sida.

8

9

Fortsättning från föregående sida.

vid frontlinjen på vänster sida. Då blev jag

riktigt, riktigt rädd och och jag tänkte,

är det värt för mig att göra detta som

småbarnsmamma? Jag ville vända om,

men chaufförerna sa att det skulle vara

ännu farligare, det var för sent. Jag var

skräckslagen och det var sista gången som

jag gjorde någonting liknande.” För sina

barn berättar hon inte att hon är i en krigszon,

utan säger att hon är i en storstad. En

gång berättade hon vart hon skulle åka för

sin äldsta son, men han fick mardrömmar

och mådde dåligt, så Elly insåg att ibland

måste man dölja verkligheten för mindre

barn.

Elly besitter idag unik kunskap om

krisberedskap och är flitigt anlitad som

föreläsare och rådgivare till svenska

myndig heter: ”Jag brinner för det här och

vill använda min sakkunskap för Sverige.

Jag har föreläst tillsammans med Maria

Malmer Stenegård (Sveriges utrikesminister,

reds. anm.) och på Utrikesdepartementet

– jag bidrar gärna med

den kunskap jag har.” För Elly är en viktig

lärdom från Ukraina att det är i fredstid

som länder måste förbereda sig för krig.

Ukraina var oförberett inför Rysslands

invasion och fick rusta under pågående

invasion. Det är någonting som Sverige

kan lära sig av: ”Vi är fredsskadade, vi har

haft fred i över 200 år och det är vad vi

är vana vid. Vi tror att allt löser sig, vi

är lugna. Men det innebär att vi arbetar

i en uppförsbacke. Saker och ting måste

hända nu. Jag tror inte att det kommer ett

krig, men det kan bli kris och vi måste ha

backup-planer.”

I sommar kommer OperationAid att

delta i Almedalen och visa innebörden av

krisberedskap. Personal och ungdomar

från Ukraina kommer att delta. Även om

målet naturligtvis är att kriget i Ukraina

ska ta slut, kommer organisationens arbete

att leva vidare: ”För OperationAids del

drömmer jag om att vi ska kunna vara

där vi behövs, kunna hjälpa på riktigt, stå

kvar och ha energi och resurser och få ut

hjälpen. För mig själv önskar jag att min

familj mår bra och är frisk, sen önskar jag

att människor i världen blir modigare, att

man börjar prata mer och blir bekväma

med det obekväma: att de som har det

bra blir röster för de som inte har det bra.

Tystnaden förgör världen.” n

”För OperationAid så drömmer jag om att vi ska kunna

vara där vi behövs, kunna hjälpa på riktigt, stå kvar

och ha energi och resurser och få ut hjälpen.”

ÅRETS SVENSKA KVINNA

är SWEAs största hedersbetygelse

och en utmärkelse

som har delats ut till 34 kvinnor

sedan 1989. Mottagarna har

gemensamt att de genom sin

verksamhet och kompetens

gynnar Sveriges anseende utomlands.

Utmärkelsen vill visa på en

bredd av kvinnors verksamheter

och kompetenser samt inspirera

till utveckling, oavsett livssituation.

Årets Svenska Kvinna representerar

och lyfter fram dagens

Sverige i världen. Det innebär att

hon direkt eller indirekt främjar

och skapar nyfikenhet för Sverige.

Elly Reinolds och

OperationAid

Elly är född 1981 och bor i Nacka

Gift med tre barn

Specialistläkare i gynekologi

och obstetrik

Grundare och COO OperationAid

Forskare Försvarshögskolan

Elly Reinolds om att bli ÅSK 2025:

”Jag är så överväldigad av alla fina ord jag har fått

efter nyheten att jag blev framröstad till Årets Svenska

Kvinna 2025, det har varit helt magiskt och jag är så

stolt. Detta pris är inte bara mitt, utan tillhör alla de

starka, envisa och modiga människor som jag har haft

förmånen att möta.”

” Jag hade dåligt samvete åt båda hållen,

både gentemot min familj här hemma men

också mot situationen i Ukraina.”

Verksamhetsområden:

ActiveKids

Aktivitetscenter och utbildning av

krigsdrabbade barn

HealthCare

Civila och frontnära ambulanstransporter

samt taktisk sjukvård

CrisisPrep

Utbildning i beredskap hos barn i

Ukraina. Stärka svensk beredskap

OperationAid är aktiva i sex städer

i Ukraina

Totalt donerat till OperationAid:

120 miljoner i pengar och fysiska gåvor

Läs mer: operationaid.org

Årets Svenska Kvinna-kommitténs motivering:

Elly Reinolds har genom sitt enorma engagemang för ukrainska

flyktingar, krigsoffer och krigsdrabbade barn i Ukraina visat

enastående medmänsklighet, handlingskraft och mod. Som

medgrundare och drivande kraft bakom den humanitära organisation

OperationAids verksamhet i Ukraina, har hon sedan

krigets utbrott 2022 bistått och lindrat tusentals ukrainares

situation.

Utöver humanitära insatser, bidrar Elly idag även till

Sveriges krisberedskap via sin forskning vid Försvarshögskolan

och insatser som sakkunnig till den svenska regeringen och

svenska myndigheter.

Elly Reinolds nominerades av Camilla Webster, SWEA London.

10

11

HÄNT I SVERIGE

AV CAROLINA DE KLERK NORDHOLM • SWEA HOLLAND

Från världsarv och klimatkamp till livsverk i rymden och järnvägar i

luften. Holland-Swean Carolina ger oss blandade nyheter från Sverige.

Järnväg i luften

En högt placerad järnväg på pelare kan bli verklighet i Sverige. För första

gången övervägs att använda så kallade landbroar – en lösning där rälsen

vilar på pelare i stället för traditionell banvall. Det handlar om en längre

sträcka i luften som en del av Nobelbanan, en föreslagen snabbförbindelse

mellan Stockholm och Oslo. Den högtgående järnvägen skulle bli cirka sju

mil lång och sträcka sig över Kilsbergen mellan Örebro och Kristinehamn.

Tekniken är inspirerad av höghastighetsbanor i Japan.

FOTO: KANENORI, PIXABAY

FOTO FLAGGA: MIKAEL SVENSSON

SCANDINAV IMAGEBANK.SWEDEN.SE

Ny e-tjänst vid flytt

utomlands

Nu kan man anmäla sin

flytt utomlands direkt på

Skatteverkets hemsida.

Folkbokförda i Sverige med

svenskt personnummer och

som planerar att bo utomlands

i ett år eller mer, är

enligt lag skyldiga att anmäla

det till Skatteverket. Detsamma

gäller om man först

har tänkt att bo utomlands

kortare än ett år, men senare

bestämmer sig för att stanna

längre. I början fungerar inte

tjänsten för familjer, men

det kommer att införas så

småningom.

FOTO: MOHAMED HASSAN, PIXABAY

Jojkar och vittnesmål blir nya världsarv i Sverige

Järnvägstjänstemannen, konstnären och jojksamlaren Karl Tirén reste runt under

1910-talet och dokumenterade samisk jojk på fonograf och vaxrullar. Det resulterade

i ett jojkarkiv som nu har blivit ett Unesco världsarv, det första världsminne som är

ett urfolks kulturuttryck. Arkivet omfattar över 300 ljudinspelningar och fler än 500

nedtecknade jojkar. Ljudupptagningarna och alla handlingar har digitaliserats och

man kan ta del av dem via den digitala arkivtjänsten Folke.

Även Ravensbrückarkivet har utsetts till världsarv. Arkivet finns på

universitets biblioteket i Lund och innehåller 500 djupintervjuer med

överlevande från framförallt koncentrationslägret Ravensbrück. De

kom till Malmö med Folke Bernadottes Vita bussar under våren

1945 och intervjuades kort efter ankomst. Arkivet består även

av donerade personliga ägodelar såsom brev, fotografier,

anteckningsböcker och teckningar.

Tonårstjejer som kämpar för en hållbar framtid

På onsdagar möts en grupp arga tonåringar på konstnärsföreningen Art Lab i Gnesta.

De kallar sig RJK (Rädda jorden-klubben) och provar olika metoder av konst och

civil olydnad för en bättre klimatpolitisk framtid. Med utgångspunkt i sin frustration

försöker de tillsammans med ortens Naturskyddsförening förändra den lokala hänsynen

till miljö och ekologi och samlas kring upplevelsen att de blir tagna på allvar av

vuxna beslutsfattare. På mötena spelar de in filmer, skriver brev, trycker fanzines och

smider framtidsplaner. Vid återkommande tillfällen demonstrerar de för klimatet

utanför kommunhuset. De känner ett allt större missnöje

med hur människan har behandlat naturen och miljön.

”Det är skämmigt att de vuxna har lämnat det här åt

oss”, säger en av tjejerna.

FOTO: SIGNE JOHANNESSEN

Nationell strategi för cybersäkerhet

Regeringen har beslutat om Sveriges nya nationella strategi för cybersäkerhet.

Strategin ställer upp mål för år 2030 och ska följas av årliga handlingsplaner inom

tre pelare: systematiskt och effektivt arbete, utvecklad kunskap och kompetens samt

förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter. Eftersom digital teknik

berör nästan alla aspekter av samhället kan incidenter ge omfattande samhällspåverkan.

Statliga hotaktörer, kriminella grupperingar och cyberaktivister är några

av de hot som ska uppmärksammas. Regeringen har även gett MSB i uppdrag att

genomföra en kartläggning av kommunernas tekniska cybersäkerhetsförmåga.

Livsverk i rymden

Lars Ulander, svensk professor i radarfjärranalys vid Chalmers tekniska högskola, har

tillsammans med Europeiska rymdorganisationen ESA utvecklat en särskild skogsmätningsteknik

under 30 år. Med hjälp av den ska den nyligen uppskjutna europeiska

klimatövervakningssatelliten Biomass mäta hur mycket skog som finns på jorden,

vilket ska hjälpa oss förstå hur skogen påverkar vårt klimat. Satelliten tar 3D-bilder

av skogen, mäter massan hos världens skogar och gör kartor över hur massan är

fördelad. Hur mycket skog som finns på jorden har betydelse för vårt klimat och

ju bättre koll vi har på världens skogar, desto bättre kan vi även förutse framtidens

klimat. Satelliten kommer framförallt fokusera på de tropiska regnskogarna. Om allt

går som planerat kommer de första radarbilderna att bli tillgängliga

för allmänheten inom ett halvår. Tanken är att satelliten ska leverera

data under åtminstone fem år.

FOTO: CONNY FRIDH, IMAGEBANK.SWEDEN.SE

MIRIAM PREIS, IMAGEBANK.SWEDEN.SE

Gårdsförsäljning av alkohol

I april stod det klart att gårdsförsäljning av alkohol är tillåten.

Från och med juni 2025 och sex år framåt kommer det vara

tillåtet att köpa sprit, öl eller vin i samband med ett besök

på svenska gårdar. Drycken som säljs på gårdarna får enbart

säljas i en mindre skala och under en begränsad tid. Gårdsförsäljningen

är bara tillåten för de som varit med på ett betalt

event eller rundtur, som producenten själv har anordnat.

FOTO UPPSLAG: EMELIE ASPLUND, BOHUS FÄSTNING

12 KÄLLOR: OMNI.SE, WWW.SVERIGESNATUR.ORG, REGERINGEN.SE, DAGENSNARINGSLIV.SE, SVT.SE

13

• SWEA VALÅR 2025 •

SWEA INTERNATIONALS HEDERS-ÅSKa

AV MARGARET SIKKENS AHLQUIST • SWEA HOLLAND

Kerstin Eriksson-Splawn

Vid SWEA Internationals årsmöte 2025 beslutade styrelsen att utse

Kerstin Eriksson-Splawn till vår tredje Heders-Åska med anledning av

hennes mångåriga uppdrag som SWEAs fondförvaltare.

Under många år har SWEA utsett ”Årets Svenska

Kvinna” där numera alla medlemmar i någon av våra

avdelningar är med och röstar fram mottagaren. För

ett antal år sedan, när nomineringen sköttes av en kommitté,

hade vi ingen kandidat av önskad kaliber, och då beslöt styrelsen

att en ny, unik och ärofylld utmärkelse skulle delas ut, Heders-

ÅSK. Det var ingen tvekan om vem som skulle utses; det blev vår

grundare Agneta Nilsson. Efter ett antal år utsågs vår juridiska

rådgivare Gîta Paterson och nu alltså vår tidigare fond förvaltare

Kerstin Eriksson-Splawn. Kvinnor som under

åratal ägnat tid, kraft och energi för SWEAs fortlevnad.

SWEAs fonder ger oss möjligheten att dela ut våra årliga

stipendier, och utan donationer till dessa fonder och den

fantastiska förvaltningen utförd av Kerstin, skulle vi

stå oss slätt.

Kerstin blev medlem i SWEA San Francisco

1992 och valdes då till kassör. Vid det internationella

årsmötet 1997 utsågs hon till SWEA Internationals

fondförvaltare och kvarstod på den posten fram till

2024. Uppdraget har krävt noggrannhet, kunskap och

erfarenhet, vilket har medfört att våra fonder har vuxit

och gett oss möjligheten att höja prissumman till våra

stipendiater. Helt enkelt en ovärderlig insats.

Ett varmt tack till dig, Kerstin.

SITTANDE OCH NYA KANDIDATER ÄR VÄLKOMNA ATT SÖKA!

STORT TACK TILL VÅR SPONSOR:

Barbro Osher

THE BARBRO OSHER PRO SUECIA FOUNDATION

14

15

ALEXANDER MOCKRISH

– en man med elevation

FOTO: ROSALIE O'CONNOR

KARIN FILIPSSON

– en röst för svensk samtidslitteratur

När man möter Alexander Mockrish

är det svårt att tro att han

bara är arton år. Han

reflekterar över livet

och dansen med stor

ödmjukhet och insiktsfullhet

på ett sätt som

jag sällan har mött. I hans ord och

personlighet finns också en obändig

järnvilja – som är en av förutsättningarna

för att lyckas inom dansen.

AV MI KARLSSON BERGKVIST

• SWEA STOCKHOLM

Paskelljuryns motivering om Alexander

lyder: ”Mockrish besitter en hög nivå

inom såväl den klassiska som den moderna

tekniken. Han har en sällsam utstrålning

som kommunicerar starkt med publiken

och en djup seriositet i sitt arbete. Det

är med stor glädje som juryn tilldelar

detta stipendium till en ung dansare med

potential att nå den högsta internationella

nivån.”

”Dansen är mitt liv och min passion.

Jag älskar att stå på scen och dela stunden

med publiken.”, säger Alexander. Han

började dansa och skapa egna danser

redan som liten. När han var i sjuårsåldern

började han på Laisings dansskola i Täby

utanför Stockholm för att få ta riktiga

danslektioner. Där fick han prova många

olika stilar, och ganska snart blev dansen

en självklar del av hans liv. Balett kom in

naturligt som en del av träningen.

”Jag älskar verkligen all dans, men

baletten fångade mitt hjärta lite extra.

Inför mellanstadiet sökte jag till Kungliga

Svenska Balettskolan (KSB) i Stockholm

och blev antagen, men valde då att vänta

ett år. Jag ville känna mig mer förberedd.

Året därpå sökte jag igen och började på

KSB, där jag sedan gick hela vägen fram

till gymnasiets första år.”

Under det första året i gymnasiet

(2023) deltog Alexander i den prestigefyllda

danstävlingen Prix de Lausanne där

han vann första pris i kategorin modern

dans. Samma år vann han också Prix du

Nord som är den största tävlingen för unga

dansare i norra Europa. Efter detta blev

han erbjuden en plats på American Ballet

Theatre’s Jacqueline Kennedy Onassis

School (ABT JKO) i New York, där han

går för närvarande. ”Det var ett stort beslut

att flytta till New York, men jag kände

att jag ville ta chansen och utvecklas

vidare. Jag är väldigt glad att jag

tog det steget och kommer

att använda stipendiepengarna

till att

slutföra stu dierna

här.”

En vanlig

arbetsdag

i New York

börjar klockan

10:30 och slutar

normalt 18:45.

Dagarna består av

morgon lektion och

sedan är det repetitioner,

solon från

repertoaren och

kommande

föreställningar.

Efter det

är det

andra

typer av

lektioner

som yoga,

modern dans

och koreografi.

”Jag har blivit allt

mer intres serad av

koreografi och har

nu i uppdrag att göra

en egen koreografi

med sex dansare,

vilken får premiär i

vår. Tidigare i våras

var jag med i Prix de

Lausanne och vann

första pris och som

en del av priset är

jag inbjuden att

återvända nästa år.

Mitt deltagande nästa år är en del av vinsten

i koreografi tävlingen (Young Creation

Award). Det innebär att mitt verk kommer

att framföras av tävlande dansare under

tävlingen, och jag är själv inbjuden för att

coacha dessa dansare inför framförandet.

Detta är en mycket hedrande och viktig

del av priset. Kanske kommer jag att satsa

ytterligare på koreografi i framtiden.”

Alexanders favorit i balettgenren är

Svansjön, där han föredrar det sorgliga

slutet där svandrottningen Odette

dör. Den har allt, menar han, och är en

helhets upplevelse med den dramatiska

spännings historien, koreografin och

musiken. Av samma anledning säger

Alexander att en av hans favoritkoreografer

är britten Wayne McGregor och

framför allt hans verk Wolfworks. ”Den

är ett helhetsverk

där allt samverkar.

Dansen och musiken och inte minst

scenografin med sin fantastiska

ljussättning gör det till ett av de

bästa dansverk jag sett. Jag älskar

konst och kanske är det därför

som Wolfworks tilltalar mig särskilt

mycket. Wayne McGregor

tar in allt i sina verk och jag som publik

blir en del av hans skapelser tack vare att

han läser in sin publik så väl.”

Alexander kommer givetvis att

fortsätta dansa professionellt och hans mål

är att få arbeta med ett välrenommerat

kompani på en stor dansscen någonstans i

världen. Han arbetar därför på att behålla

sin teknik för att vara på den nivå som

krävs. ”Jag vet att det i dansvärlden inte

bara handlar om talang och hårt arbete,

utan också om tajming och vad olika

kompanier söker just då. Men min filosofi

är att om jag gör mitt bästa och fortsätter

utvecklas kommer rätt möjligheter att

dyka upp.”

Samtalet är slut, och jag är övertygad

om att Alexander, vår Paskellstipendiat

2025, kommer att fortsätta imponera

på dansvärlden med både sin dans och

sina koreografier. Han har det som

känne tecknar en stjärnartist: karisma,

öd mjukhet och en okuvlig vilja att alltid

ge det lilla extra för att nå sina mål. Efter

vårt möte hör Alexander av sig igen för att

uttrycka sin tacksamhet över stipendiet. n

SWEA Internationals stipendium för forskning i svenska språket,

litteraturen och/eller kulturen 2025 har tilldelats Karin Filipsson. Karin

är doktorand vid Department of Scandinavian Studies på University of

Washington i Seattle i USA och hon får ett stipendium på 15 000 USD

för sitt arbete med avhandlingen ”Jonas Hassen Khemiri and the Swedish

Novel: Autofiction, Intertextuality and Postmigrant Melancholy”.

AV ANETTE RYDÉN • SWEA ATHENS

Karin skriver ”Min avhandling utforskar

den svenske författaren Jonas Hassen

Khemiris verk i samtal med bland andra

den svenske författaren Johannes Anyuru,

den danske poeten Yahya Hassan och den

norska författaren Camara Lundestad Joof

och ställer följande frågor: Hur använder

postmigrantförfattare strategier som

att överskrida genregränser och autofiktionalisering

för att navigera rasifierad

’otherness’? Hur skildrar transkulturella

författare identitetsskapande genom

Jasmijn Kooijman växte upp i Amsterdam

med en svensk mamma och nederländsk

pappa. 2015 flyttade hon till Sverige,

där hon började läsa dokumentärfilm

på Biskops Arnö Folkhögskola. Hon tog

senare kandidatexamen i filmisk gestaltning

vid HDK Valand vid Göteborgs universitet.

Stipendiet på 15 000 dollar stöder

hennes masterstudier inom det tvååriga

Erasmusprogrammet DOC NOMADS.

I sin motivering skriver juryn:

”[Kooijmans] dokumentärfilmer belyser

komplexa och aktuella samhällsfrågor

som ensamhet, hopplöshet, migration

teman, troper och språkliga strategier,

kreativ kreolisering och intertextualitet

inom en bredare transnationell ram?”

SWEAs stipendium gör det möjligt

för Karin att tillbringa ett år, från juli

2025 till maj 2026, vid Lunds universitet.

Under sin vistelse i Sverige planerar Karin

att delta i vetenskapliga seminarier och

forska i arkiv och bibliotek. Karin planerar

även att resa till Uppsala, Stockholm

och Köpenhamn för sin forskning och

träffa litteraturvetare och författare.

Stipendiet var en positiv överraskning för

Karin: ”Jag blev otroligt glad och överraskad

när jag fick beskedet att jag hade

fått SWEA-stipendiet. Det är en stor ära

att få den här prestigefyllda utmärkelsen

och det känns fantastiskt uppmuntrande.

Stipendiet kommer att vara en stor hjälp

för mitt fortsatta forskningsarbete, där

jag under det kommande året kommer

att vara gästdoktorand vid Språk- och

litteratur centrum i Lund.” n

JASMIJN KOOIJMAN

– film som förenar

Agneta och Gunnar Nilssons stipendium för studier av interkulturella

relationer 2025 har tilldelats filmskaparen Jasmijn Kooijman.

Kooijman utforskar i sitt arbete gränserna mellan olika genrer

och har arbetat med fiktion, konstfilm och animation.

och inkludering. [...] Vi är övertygade

om att Jasmijns utlandsstudier kommer att

bidra till en fruktbar utveckling av hennes

filmiska metoder och färdigheter vilket är

svårt att uppnå på liknande sätt i Sverige.”

Jasmijns projekt har alltid en dokumentär

grund och tar avstamp i verkligheten.

Hennes senaste kortfilm ”Dansa

min docka” vann Tempo Short Award

och blev nominerad till en Guldbagge.

Hon arbetar nu på sin långfilmsdebut.

”Hennes engagemang för samhällsfrågor

och interkulturell förståelse är

inspirerande och ligger helt i linje med

syftet bakom detta stipendium”, säger

SWEAs internationella ordförande

Lotta Rigby Fors och poängterar hur

Jasmijns arbete visar hur film kan förena

människor och kulturer: För Jasmijn

ger stipendiepengarna en möjlighet att

avsluta masterutbildningen som är förlagd

i Portugal, Ungern och Belgien: ”Jag är

otroligt tacksam över att få vara årets

stipendiat. Att förhålla sig till både politik

och kultur i dessa tre länder, men även

få ett utbyte av erfarenheter och kulturer

sinsemellan i klassen, har redan nu gett

mig många nya perspektiv.” n

16

FOTO: JOHANNES HJORT

17

SVENSKA SPORTSTJÄRNOR

AV MARIE HAGMAN • SWEA MALLORCA

Ludvig Åberg

Även om du helt saknar intresse för golf har du säkert inte

kunnat undgå hajpen kring den 25-årige svensken som

just nu rankas som den femte bästa golfaren i världen.

GOLFENS NYA VÄRLDSSTJÄRNA

– EN ÖDMJUK PÅG FRÅN ESLÖV

Att det skulle bli golf för Ludvig var inte

alls givet. Som liten följde han med pappa

Johan ut på banan ibland men det var

fotboll som gällde för honom, och där

gick han ”all in”. När hans lag förlorat en

match gick det inte att prata med honom

på flera timmar. Redan då betydde det allt

att vinna.

Enligt familjen har Ludvig alltid

varit lite före sin tid och mogen för sin

ålder. Det märktes när han började på

Eslöv GK:s knatteträning. Han hade ett

större fokus än sina jämnåriga kompisar.

När de ville leka ville Ludvig träna. Han

ville verkligen lära sig och det tog inte

lång tid för honom att skaffa sig en bra

sving. Lusten att lära gjorde också att han

började ett år tidigare i skolan.

I 13-årsåldern gav han upp fotbollen

och gick från en lagsport till att satsa på en

sport där det bara är den egna prestationen

som räknas. ”Han var ingen jätteduktig

pojkspelare men han hade en bra sving,

var träningsvillig och ganska lättlärd”,

minns Johan. Och så fick han utlopp för

vinnarinstinkten, på gott och ont. När det

inte gick bra var det inte kul. Det fanns

många tillfällen ute på banan då pappan

sa ifrån, avbröt spelet, lastade in klubborna

i bilen och körde hem med sonen. Ett

dåligt uppförande på banan var inte okej.

Kanske är det markeringar som dessa som

har lärt Ludvig att bita ihop. Idag är han

bra på att glömma de dåliga slagen och gå

vidare. Han är faktiskt känd för sitt lugna

humör och sina många härliga leenden.

Ludvig flyttade hemifrån redan som

sextonåring för att gå på Golfgymnasiet

i Helsingborg. Där blev han klasskamrat

med de duktiga tourspelarna Maja Stark

och Linn Grant.

2019 fick han ett idrottsstipendium,

började studera management vid Texas

Tech University och anslöt sig till universitetets

golflag, The Red Raiders.

College golf är en tuff skola och i början

hade Ludvig det lite kämpigt. Men potentialen

fanns, det lossnade och han blev

senare vald till den bästa college-golfaren

två år i rad. Dessutom hittade han kärleken

i Olivia Peet som är från England

och som satsade på en tenniskarriär.

2022, som första svensk, tog sig

Ludvig upp till förstaplatsen på amatörernas

världsranking.

I juni 2023, efter avslutade studier,

var det så äntligen dags för honom att ta

det stora steget och bli proffs. Den första

segern tog han den 4 september på DP

World Tour (den europeiska touren)

genom att vinna en stor tävling i Schweiz.

Denna seger gjorde att Europas Ryder

Cup-kapten gav honom en plats i den

berömda tävlingen, där Europas bästa

spelare möter USA:s bästa. Ett djärvt

val kan tyckas, men rookien levererade.

Tillsammans med norrmannen Viktor

Hovland krossades det amerikanska motståndet

i en av matcherna.

Som nummer 50 på världsrankingen

i början av 2024 säkrade Ludvig en plats

i den legendariska golfturneringen The

Masters som varje år spelas på Augusta

National i Georgia. Det är en ”major”, det

vill säga en av de fyra mest prestigetyngda

tävlingarna under året, kanske till och

med den tyngsta. Vad han gör saknar motstycke.

I konkurrens med världens allra

bästa spelare tar han hem andraplatsen

och blir 23 miljoner kronor rikare. Från

att ha varit relativt okänd, exploderade

intresset för honom över en natt. Sedan

dess har han marknadsförts hårt i traditionell

media men också i sociala medier.

”Det har varit mycket nytt och ovanligt

för mig men det är viktigt att inse att det

är en stor del av all idrott. Jag försöker

omfamna det och ta in det på ett positivt

sätt med en bra inställning” säger Ludvig,

men är också noga med att påpeka att man

måste kunna säga nej. ”Det är viktigt att

ha balans i det man gör. Man behöver ha

lite ledigt emellanåt.”


18 19


Efter det stora genombrottet har det gått

lite upp och ner för Ludvig. Han gjorde

OS-debut sommaren 2024 men slutade

först på plats 18, vilket var en be svikelse.

När The Open (British Open) skulle gå av

stapeln i juli på anrika Royal Troon tillhörde

han förhandsfavoriterna, men den

debuten gick inte heller så bra. I slutet av

september opererade Ludvig ett knä som

ställt till problem. Resultatet blev lyckat

men rehabiliteringen drog ut på tiden.

2025 började inte som förväntat.

Ludvig missade några kvalgränser och

drabbades dessutom av en svår matförgiftning.

Under två veckor kunde han

inte äta någonting, vilket gjorde att han

tappade både kraft och ett stort antal

kilon. Men i slutet av feb ruari 2025 kom

vändningen i Tiger Woods egen tävling

”Genesis Invitational”. Ludvig vann och

fick förutom fyra miljoner dollar, ungefär

42 miljoner svenska kronor, ta emot

vinnar pokalen ur sin stora idols händer.

Den nyss avslutade Masters-tävlingen

(10-13 april) var sanslöst dramatisk. Sista

speldagen var Ludvig uppe i delad ledning

när han gick av 16:e green men en ”aggressiv

putt ” på 17:e hålet, och kostsamma

missar på 18:e gjorde att han slutade sjua.

”Just nu är jag väldigt besviken, men det

var kul så länge det varade” sa Ludvig på

pressträffen efteråt. Självklart fanns hans

familj och flickvän på plats. I intervjuer

missar Ludvig aldrig att tala om hur

mycket deras stöd betyder.

Dock är en major-titel inte är långt

borta, enligt alla golfexperter. Vi får hålla

tummarna för Ludvig under de kommande

stortävlingarna: PGA Championship

(15-18 maj), US Open (12-15 juni)

och The Open Championship (17-20

juli). Vi kommer att se honom i Adidas

nya kollektion, som för tankarna till

70- och 80-talet. Rutiga byxor och skor

med plös. ”Det är nice” tycker den modeintresserade

Ludvig.

Svensk golf gläds åt det ökade

intresset för sporten; man ser en tydlig

Ludvig Åberg-effekt. 2024 sattes ett

nytt med lemsrekord med 561 677 aktiva

medlemskap. Bakom rekordet står en

enorm tillströmning av pojkjuniorer upp

till 21 år, en ökning med hela 24 procent.

Att pappa Johan är ”stolt som en

tupp” över sonens framgångar går inte

att ta miste på. Han konstaterar också att

”det finns hur många golfare som helst

i världen och säkert de som slår bollen

minst lika bra som Ludde. Men att gång

på gång slå det slag som krävs i situationen

är få förunnat. Av någon anledning så har

han lyckats få skallen på rätt ställe”. l

På Tiger Woods egen tävling, Genesis

Invitational, vann Ludvig – och tog emot

pokalen ur idolens hand, tillsammans med

fyra miljoner dollar i prispengar.

FAKTA: LUDVIG ÅBERG

Född: 31 oktober, 1999

Familj: Mia och Johan,

storasyster Linnea,

flickvännen Olivia Peet

Yrke: professionell golfspelare

sedan 2023

Klubbar: Eslövs GK och

TPC Sawgrass, Florida

Utbildning: Fyra år på Texas Tech

University

Bor: i villa utanför Jacksonville,

Florida

KÄLLOR:

SVT NYHETER: 230904, 230930 • DAGENS NYHETER: 230928 • TT NYHETS-

BYRÅN: 231227, 250414 • FEMINA: 240406 • EXPRESSEN: 240804, 241121,

250221, 250409, 250412 • SV GOLFFÖRBUNDET: 250313 • AFTONBLADET

SPORT: 250409, 250414 • SV DAGBLADET: 250414

FOTO: VALIO84SL GETTY IMAGES PRO/CANVA

SWEAS SJU REGIONER SÖKER

ORDFÖRANDE

FÖR PERIODEN 1 MAJ 2026 - 30 APRIL 2028

VILL DU BLI EN AV VÅRA SJU REGIONORDFÖRANDE?

En roll som innebär ett dubbelt ansvarsområde: dels som ledamot i SWEA Internationals styrelse, och dels

i egenskap av ordförande i den egna regionstyrelsen.

För att vara kvalificerad för uppdraget måste du ha varit avdelningsordförande i minst ett år och deltagit

i åtminstone ett regionmöte. Du ska delta i SWEA Internationals styrelsemöten en till två gånger per månad

och organisera regionstyrelsens månadsmöten, utbildningar och arbete. Då du behöver vara tillgänglig för

rådgivning mellan möten och medverka i projekt både på regional och internationell nivå,

krävs gott om tid för uppdraget.

Du ska också närvara vid regionmötet, internationella årsmötet,

världsmötet samt om möjligt vid SWEA Internationals

stipendieutdelningar.

Du som söker ska brinna för SWEA och ha

• erfarenhet av att leda och hålla många bollar i luften samtidigt

• tid och flexibilitet

• lätt för att kommunicera och god förmåga att uttrycka dig

i tal och skrift, både på svenska och engelska

• god kännedom om SWEA och våra stadgar och riktlinjer.

Välkommen att skicka in din ansökan tillsammans

med ditt CV och ett rekommendationsbrev till

valberedningen i din region senast

den 15 november 2025.

Kvalificerade sökande kommer att få instruktioner och intervjuas

av valberedningen som bedömer kandidaternas lämplighet.

Har du frågor eller vill du rekommendera någon till en av posterna kan

du kontakta din regionala valberedning eller SWEA Internationals

valberedning på e-postadress val@swea.org

MEJL TILL DE REGIONALA VALBEREDNINGARNA

asoc.val@swea.org

vame.val@swea.org

mame.val@swea.org

oame.val@swea.org

vema.val@swea.org

mema.val@swea.org

oema.val@swea.org

20

21

SWEAs HISTORIA

AV MARGARET SIKKENS AHLQUIST • SWEA HOLLAND

Berättelser om SWEA

Ni som tidigare läst mina artiklar om SWEAs historia vet hur

vi startade i Los Angeles 1979 och hur SWEA sedan spridits

över världen. Jag har en hel del kontakt med vår grundare Agneta

Nilsson, som fortfarande bor i Kalifornien. Varje gång vi talas vid

fascineras jag över hennes detaljerade och glädjefyllda berättelser

om SWEA och vår spännande utveckling genom årens gång.

Men det är inte bara Agneta som har varit

med länge. Vi har många Sweor med

lång erfarenhet och de är fortfarande

mer eller mindre aktiva i sina avdelningar.

Den kunskap som har byggts upp

under många år med olika uppdrag inom

SWEA, både lokalt och internationellt,

är oerhört värdefull och till stor glädje

för många.

Vad måste man veta om SWEA?

Ingen kan förvänta sig att en nybliven

Swea, som tar på sig ett förtroendeuppdrag,

kan allt om vår organisation,

men med hjälp av de som har erfarenhet

lär man sig hur och varför SWEA

bildades, vad vi har för syfte och hur våra

värdeord lyder. Dessutom kan man få

tips och idéer om hur man leder möten

och entusiasmerar sina medlemmar. Har

man tagit på sig ett förtroendeuppdrag

inom SWEA, lokalt eller internationellt,

är stadgarna det första man ska sätta sig

ned och läsa. Det är två viktiga dokument

och det är stadgar för Swedish Women’s

Educational Association International,

Inc. och stadgar för SWEAs avdelningar.

Våra stadgar är på engelska och det beror

på att SWEA är en amerikansk organisation

och registrerad i Kalifornien. Som

engagerad i SWEA ska man se till att ha

stadgarna nära till hands. Många gånger

måste man gå tillbaka till texten för att

påminna sig om vad som gäller.

Följande viktiga text finns i dokumentet

från vår registrering 1982 i

Kalifornien:

This corporation is a nonprofit public

benefit corporation and is not organized for

the private gain of any person. It is organized

under the Nonprofit Public Benefit Corporation

Law for public and charitable purposes.

The specific purpose of this corporation is to

engage in any and all activities related to the

support, preservation, promotion and development

of Swedish history, culture and tradition.

Erfarna Sweor berättar

Inför den här Forum-artikeln har jag

varit i kontakt med ett antal mycket

erfarna Sweor, spridda över olika kontinenter.

Några har 20 års erfarenhet, andra

mer än 35 år och en har varit medlem i sin

SWEA-avdelning i 43 år. Samtliga har

haft både lokala och internationella uppdrag

inom SWEA. Det finns alltså mycket

kunskap i den här gruppen. De fick alla

samma frågor och samtliga har skickat

utförliga svar. Det är en spännande och

intressant läsning utifrån deras mångåriga

erfarenhet och det är definitivt inte bara

guld och gröna skogar.

Barbro

43 år i SWEA

När vi kom hit besökte vi en julmarknad

och det var där jag fick höra talas om

SWEA. Den positiva erfarenheten och

informationen om att Sweor hade förtur

på marknaden gjorde att jag gick med

direkt. Förutom att jag var med på avdelningens

olika arrangemang under året,

hjälpte jag också till på julmarknaden.

Det är ett stort arrangemang med många

besökare och en viktig inkomst för avdelningen

och dess donationsverksamhet.

2012 valdes jag till Regionordförande

och blev därmed medlem i SWEA Internationals

styrelse i fyra år. Innan dess

hade jag varit med i SWEA Inter nationals

styrelse som både vice och ordinarie

sekreterare.

Mitt senaste internationella uppdrag

var som sammankallande i en SWEAkommitté.

Det mest positiva för mig med att vara

med i SWEA är gemenskapen och känna

att man bidrar. Jag får valuta för den

medlemsavgift jag betalar och jämfört

med andra föreningar och organisationer

är avgiften låg.

Det bästa med SWEA är att se förnyelse

med yngre medlemmar som engagerar

sig i lokala grupper och styrelsen.

Det kan dock ha sina nackdelar med att

de inte känner till SWEAs historia och

då känns det bra att man finns som stöd.

Agneta 36 år i SWEA

När jag lämnade Sverige flyttade jag

till orter där SWEA ännu inte fanns.

Jag valde då att vara kvar i min Sverigeavdelning

och där var det glatt, trevligt

och okomplicerat. Det är något jag verkligen

saknat under de senaste åren.

Vid Sverigemiddagen i slutet av

80-talet tillfrågades jag av dåvarande

Internationella ordföranden om jag

kunde starta upp en avdelning i det land

jag då bodde. Det kändes inte helt enkelt

eftersom jag var ganska ung men efter lite

betänketid sa jag ja, och tog hjälp av en

väninna som var advokat och duktig på

det mesta. Det var inte alltid helt enkelt

och vi motarbetades av ett sällskap damer

som tyckte att de borde ha fått uppdraget.

Men vi var envisa och efter ett år öppnades

avdelningen. Vi hade tur eftersom

ett stort svenskt företag etablerade sig i

omgivningen och männen arbetade och

fruarna, som inte fick arbeta, kunde vara

med i SWEA.

Jag var avdelningsordförande i fyra

år och under de år jag sedan flyttat runt

i världen har jag mött många Sweor och

haft uppdrag i olika valberedningar. Idag

sitter jag med i en avdelningsstyrelse.

Under min första tid i SWEA var det

internationella årsmöten där alla avdelningsordförande

deltog med rösträtt.

Detta var stora arrangemang som till slut

blev ohanterliga. Men det var fantastiskt

roligt. Under mötet var det ordning

och reda och med disciplinerade mötesdeltagare

genomfördes mötet på ett professionellt

sätt. Vi lärde känna varandra

och atmosfären var mycket trivsam.

Jag kan sakna den här atmosfären

och det känns som allt har blivit så

krångligt. Spontaniteten har försvunnit

och nu måste vi delta i digitala kurser

för att kunna hantera verksamheten på

avdelnings nivå. Det är regler, plattformar

och krav. Det känns mer som att vi

ska driva ett företag och de tankar som

Agneta Nilsson hade när hon grundade

SWEA känns som bortblåsta.

Tur att jag är med i en trevlig avdelning

där vi har kul tillsammans. Styrelseledamöterna

är i olika åldrar, och det är

bra.

Gunilla

33 år i SWEA

Under mitten av 70-talet flyttade jag

runt i världen och fick uppleva Asien,

Nord amerika, Mellanöstern och Europa.

Efter en tid i Stockholm flyttade jag till

Mellaneuropa och blev SWEA-medlem

1992. Efter ett par år gick resandet vidare

och till slut hamnade jag i Asien ett par

år. Där fick jag möjligheten att hjälpa till

med det Internationella årsmötet (IÅM)

vilket var väldigt intressant och trevligt,

och därefter blev jag invald i avdelningsstyrelsen.

Jag byggde upp en erfarenhet

baserad på deltagandet vid de flesta IÅM

där alla avdelningar var representerade.

Förutom det var jag aktiv i ett flertal

avdelningar både som medlem och förtroendevald.

På 2000-talet kom jag tillbaka till

Europa och tog över uppdraget som

avdelningsordförande i en stor avdelning.

Ett viktigt uppdrag inom SWEA

Inter national var att hitta sponsorer

och annonsörer. Tillsammans med en

kollega blev jag en av dem som tog tag

i det här och vi hade många sponsorer

och annonsörer under de fem år som vi

”annons-raggare” var i farten. Jag var

också ansvarig för lotterierna vid stora

SWEA-arrangemang och lyckades få in

fantastiska priser.

Resandet har lugnat ner sig och jag

är nu medlem i en avdelning där jag trivs

med allt trevligt som arrangeras. Det är

anledningen till att jag absolut får valuta

för medlemsavgiften jag betalar. Ibland

känner jag dock en viss oro för utvecklingen

inom SWEA och saknar den

atmosfär jag tidigare upplevt. Jag ställer

mig frågan, går vi åt rätt håll?

Vicki

20 år i SWEA

Hösten 2004 hörde jag för första gången

talas om SWEA. Vi var ett gäng svenska

tjejer som träffades regelbundet och

ordnade julfester och luciafirande. Det

var vid ett av dessa tillfällen som en av

tjejerna kom med idén att vi kunde bilda

en SWEA-avdelning. Sagt och gjort,

vilket resulterade i invigning av vår

avdelning ett par månader senare med

fint besök av SWEAs internationella

ordförande. I tjejgänget var inte alla

glada, men jag kände att det här var rätt

organisation för mig att vara med i.

Min umgängeskrets utökades med

många svenska kvinnor och det kändes

verkligen kul. Jag fick ansvar för avdelningens

webbplats och var webb redaktör

i många år. På så sätt kom jag också in

i SWEA Internationals elektroniska

tjänster vilket i början var lite utmanande,

men med glada tillrop fortsatte jag och

var SWEAs IT-expert under många år. I

mitt arbete undervisar jag i datakunskap

och är engagerad i ett antal organisationer

gällande ”Computer Science”.

SWEA har givit mig mycket och

språkligt har det varit väldigt värdefullt.

Medlemsavgiften som jag under alla år

har betalat har aldrig känts betungande

med tanke på vad jag har fått tillbaka.

För tillfället går vår avdelning på sparlåga

och vi har blivit en underavdelning till en

större avdelning. I dagarna överlämnas en

stor donation till ”New Sweden Lutheran

Church” vilket känns fint.

SWEA är en viktig del av mitt liv och

jag har så många fördelar av mitt medlemskap.

Jag är en lycklig Swea som gärna

vill vara engagerad och jag har verkligen

fått uppleva glädjen av världsvid vänskap

genom SWEA.

Rose Marie

20 år i SWEA

När jag lämnade Sverige kom jag till

en ort med många utlandssvenskar. Jag

hittade SWEA direkt och gick med. Det

var en spännande tid och jag fick många

nya svenska väninnor, som tog mig med

på avdelningens aktiviteter. Efter drygt

ett år i avdelningen blev jag tillfrågad

om att hjälpa till och eftersom jag hade

er farenhet från tidigare föreningsverksamhet

ställde jag upp.

Som avdelningsordförande var jag

med på olika internationella SWEAaktiviteter

vilket ledde till internationella

uppdrag och det började med vice

ordförande i regionstyrelsen. Sedan har

jag varit med i valberedningen under ett

antal år.

Engagemanget i avdelningen ledde

mig till de internationella aktiviteterna

och det har verkligen varit positiva

upplevelser. Jag har knutit många olika

kontakter vid region- och världsmöten

och insett hur värdefullt SWEA är både

internationellt och lokalt.

Jag trivs väldigt bra i SWEA och vad

gäller medlemsavgiften har vi nog alla

funderat över hur pengarna används, men

SWEA har byggt upp en stabil grund som

jag hoppas består.

Verksamheten i avdelningen är det

bästa i SWEA och sedan är det värdefullt

att hålla kontakt med Sweorna från min

aktiva tid.

Hur upplever vi dagens SWEA?

De här berättelserna är naturligtvis inte

hela bilden av hur vi som medlemmar

upplever medlemskapet i SWEA. Men

det är intressant att få en liten bild av hur

de här fem erfarna Sweorna har upplevt

sina år av medlemskap.

Ålder och antal år som medlem

påverkar vår upplevelse och det är

intressant att fundera över vilka förväntningar

en ny medlem har. Våra

stadgar styr och om medlemskapet inte

motsvarar förväntningarna blir medlemskapet

kort. Vi måste därför vara tydliga

när vi värvar medlemmar så att de förstår

vilken typ av organisation de kommer

med i och vad vårt syfte är.

Låt oss gemensamt arbeta för att få fler

medlemmar och att vi gör det med rätt

budskap om vad SWEA står för. n

Margaret Sikkens Ahlquist, SWEA Holland, skriver för

Forum sedan 2022 som en del av sitt uppdrag som SWEAs

historiker. Hon har en bakgrund som gymnastiklärare och

många års erfarenhet inom den internationella idrottsrörelsen.

Mellan 2012 och 2015 var Margaret SWEA

Internationals ordförande.

22 23

FOTO: LINDA DAHLQVIST

FOTO: ADAM RADOSAVLJEVIC, PIXABAY

ETT ORD FRÅN COACHEN

AV JESSICA HILL HOLM • SWEA STOCKHOLM

SWEA PROFESSIONAL

AV CHARLOTTA TÖRNELING • SWEA STOCKHOLM

Att vara anställningsbar

– MER ÄN ETT UPPDATERAT CV

Anställningsbarhet är ett ord

som dyker upp allt oftare. Det

dyker upp i samtal om karriär,

kompetens utveckling och framtidens

arbetsmarknad. Men vad

betyder det egentligen att vara

anställningsbar och varför är

det viktigt?

I en tid där arbetslivet förändras väldigt

snabbt och där AI, digitalisering och

globalisering påverkar hur, var och med

vad vi jobbar, så räcker det inte att ha ett

snyggt CV eller en proffsig LinkedInprofil.

Du måste vara redo att utvecklas

och lära dig nya saker innan du vet exakt

vad som väntar. Att ha drivet att utvecklas

är kärnan i att vara anställningsbar.

Förr var det vanligare att karriären

byggdes genom lång anställningstid och

klättring uppåt i samma organisation.

Hur ser det ut idag? Nu handlar det inte

längre om att bara samla år i samma roll.

Det hand lar om att vara nyfiken, att vilja

utvecklas och att kunna kliva in i nya

samman hang. Att vara anställningsbar

betyder inte att du ständigt söker nytt

jobb: det betyder att du är redo. Inte bara

utifrån vad du har gjort tidigare, utan

vad du har potential att skapa framåt och

att du är villig att ta ansvar för din egen

utveckling.

Så vad behöver du fokusera på för att

hålla dig relevant - inte bara idag, utan

också imorgon? Här är fyra områden

som tillsammans utgör grunden för din

anställningsbarhet.

1. Att kompetensutveckla dig hela livet.

Du blir aldrig ”klar”. De kompetenser

som är mest eftersökta ändras ständigt.

Det kan vara tekniska färdigheter som AIförståelse

eller mjuka kompetenser som

kommunikation och självledarskap. Den

som vill vara aktuell imorgon behöver

investera i sitt lärande idag och se det som

en naturlig del av arbetslivet.

2. Förmåga att anpassa dig.

Världen förändras. Den som håller

fast vid gamla sätt att jobba blir snabbt

om sprungen. Anställningsbarhet handlar

om att kunna tänka om, ställa om och ta

sig an förändring innan du måste. Det

handlar om att vara öppen för förändring,

att inte fastna i en identitet eller roll,

utan att våga växa med nya behov och

möjligheter.

3. Vikten av ditt personliga varu märke.

Du kan vara grym men om ingen vet

om det, spelar det ingen roll. Att bygga

synlighet på till exempel Linkedin eller

andra sociala medier är en del av att vara

professionell idag. Det handlar inte om

att sälja dig själv. Det handlar om att visa

vem du är, vad du kan och vad du faktiskt

vill vara en del av. För det handlar inte

bara om nästa jobb, det handlar ju även

om att kunna säga ja när rätt möjlighet

dyker upp.

4. Ta kontroll över din egen utveckling.

Du behöver äga din egen utveckling för

ingen annan kommer driva din karriär

åt dig. Vill du vara anställningsbar

behöver du ta egna initiativ och bidra till

att utvecklas. Det gäller oavsett om du

är anställd, söker nytt eller driver eget.

Självledarskap är inte en bonus, det är

själva grunden för att kunna växa och vara

relevant över tid.

Anställningsbarhet är också

trygghet

I en arbetsmarknad där ”trygga jobb” inte

längre är en garanti blir ditt eget driv för

att utvecklas den viktigaste tillgången.

När du vet att du har rätt kompetenser,

ett starkt nätverk och en tydlig riktning

i din professionella utveckling, står du

stadigt oavsett vad som händer runt

omkring. Den verkliga tryggheten finns

inte i en titel eller en fast anställning, utan

i din förmåga att navigera i förändring,

hitta nya vägar och skapa värde i olika

sammanhang.

Att ta kontroll över din utveckling

är att ta kontroll över din framtid. Det

handlar inte om att ständigt jaga nästa jobb

eller att alltid ligga i topp. Det handlar om

att vara förberedd, ha alternativ och att

känna dig trygg i att du har det som krävs,

även när spelreglerna ändras. Det handlar

om att bygga hållbarhet i din karriär. Att

ta ansvar för din riktning, din utveckling

och hur du vill uppfattas. Det kräver att du

vågar blicka framåt och ställa dig själv de

viktiga frågorna: Vad behöver jag lära mig

nu för att vara relevant imorgon? Hur vill

jag bli sedd? Vad vill jag bidra med? Du

behöver inte ha allt klart, men du behöver

vara villig att utvecklas och börja röra dig

innan du måste. När du tar ansvar för din

egen utveckling, tar du också kontroll

över din framtid. Det är inget du får.

Det är något som du bygger medvetet,

nyfiket och hållbart och det bidrar till din

an ställningsbarhet. n

Jessica Hill Holm, SWEA Stockholm, arbetar som

coach och HR-konsult och skriver för Forum sedan

2022. Hennes vision är att via coachning inspirera

och utveckla individer och företag till ökad framgång

och hållbarhet. Jessica är ansvarig för SWEA

Professional Sverige och du når henne via epost:

prof.swea.stockholm@gmail.com

En karriärresa

Ordet karriärresa är intressant, för mig personligen också högst relevant då det

är just min karriär som möjliggjort mycket av mitt resande i världen. Det är väl

oftast inte främst i den bemärkelsen som man använder ordet, men ibland kan

alltså karriärresan bli bokstavlig. Som när jag satte mig på planet för mitt första

jobb som revisor för multinationella företag på PwC Amsterdam. Resan kändes

faktiskt lite läskig just då; det var som att jag först på Landvetter flygplats förstod

att jag skulle flytta och påbörja mitt första jobb efter examen i ett land där jag

aldrig tidigare satt min fot och inte kände en enda människa.

Jag heter Charlotta och är en av medlemmarna i

SWEA Professional-kommittén. Tidigare var jag

aktiv i SWEA Luxemburg, men eftersom jag för närvarande

bor i Demokratiska Republiken Kongo blir

det numera mest engagemang digitalt. Under

perioden mars till maj 2025 fokuserar

SWEA Professional International på

temat ”Din karriärresa: karriärplanering

och våga satsa på dig själv”.

Det här är några av mina tankar kring

de frågeställningar som vi behandlar

detta kvartal.

I ett inlägg på Facebook skrev vi

”Din karriärresa börjar med ett enda steg

- ta det idag!” Jag kommer att tänka på när jag,

19 år gammal, tog steget in på ett kontor i Halmstad, bläddrade

i några broschyrer och hittade en utbildning som i namnet hade

med både det jag ville (internationell) och det jag var bra på

(ekonomi). Jag var för blyg för att fråga om råd; ingen i min

familj hade tidigare pratat om eftergymnasiala studier, men jag

såg inte riktigt mig själv som butiksbiträde resten av livet. Och

så var det ju en lärare i företagsekonomi som en gång tagit mig

åt sidan och sagt att jag borde studera vidare. Jag sökte och kom

in. ”Internationella ekonomprogrammet” i Jönköping ändrade

mitt liv på så många sätt som jag aldrig hade kunnat föreställa

mig när jag tog det där steget. Så oplanerat, ogenomtänkt och

en vild chansning.

Att bygga en karriär som känns meningsfull, hållbar och

framgångsrik - det var det sista jag tänkte på när jag tog det

där första steget. Men det lade en oerhört bra grund till den

karriär planering jag senare har försökt mig på. Att sätta mål och

utveckla rätt färdigheter, det har jag nog (tre masterexamina

senare) lyckats rätt bra med. Men nyckeln ligger i att våga. Att

våga söka även om man inte ”tickar alla boxar”. Att våga tänka

större. Att våga tänka att jag är nog rätt bra ändå och jag ska

inte begränsa mig själv utan skicka in en ansökan eller ringa ett

samtal och låta någon annan avgöra om de anser mig kvalificerad

för tjänsten eller inte. Disclaimer: jag har begränsat mig själv vid

ett flertal tillfällen. Men också landat jobb som först kändes

ouppnåeliga.

Planering, mod och styrelseengagemang ingår i kvartalstemat.

Kanske är det sistnämnda något att fundera över i

nästa steg ... Jantelagen glömde jag dagen jag satte min fot i

Nederländerna.

Namn:

Uppväxt i:

Arbetar som:

Tidigare

erfarenheter:

Charlotta Törneling

Vartofta (Västergötland), Halmstad (Halland)

Administrativt ansvarig och säkerhetschef på

Sveriges Ambassad i Kinshasa

Revisor på PwC, internkontrollspecialist

på TNT Express och PostNL i Nederländerna,

EU-revisor i Luxemburg.

24

25

INTERVJU MED FÖRFATTARDEBUTANTEN ELLIKA SHILLING

Drömmen som blev sann

INTERNATIONELLA ÅRSMÖTET (i å m)

BARCELONA, 5 APRIL 2025

Under några vårsoliga dagar i Barcelona passade vi på att upptäcka staden

tillsammans med härligt sällskap. En intressant stadsvandring där vi njöt av

den unika arkitekturen följdes av smakrika restaurangbesök – allt noggrant

utvalt av våra lokala Sweor. En perfekt uppladdning inför årsmötet!

Ellika Shilling, medlem i SWEA New York, har genom livet

burit på en författardröm och det enda som hindrade henne från att

komma igång var att hon ännu inte hade hittat historien som ville

bli berättad av just henne. Men skam den som ger sig – 2023 publicerades

hennes debut roman En enkel till Uppsala – Majas resa.

AV CARINA MIDDENDORF • SWEA BERLIN

Längst bak fr.v

Ursula Hultqvist, RO-VAME

Kerstin Eriksson-Splawn, fondförvaltare

Karin Tettzell, RO-MEMA

Sofia Solfors, KomKom

Katri Olander Serenius, Adm.chef

Gîta Paterson, juridisk rådgivare

Linda Tinaeus, RO-ASOC

Paula Hesselgren, RO-VEMA

Mita Zell, RO-OEMA

Jessica Nordström, RO-OAME

Ariane Heffernan, RO-MAME

Agnetha Hesselius, valberedningen

Främre raden fr.v

Cecilia Hägglund, skattmästare

Lotta Rigby Fors, IO

Eva Steinbach, VIO

Anette Rydén, sekreterare

Intressant stadsvandring

genom

Barcelonas

höjdpunkter med

ett trevligt stopp

i en svenskägd

butik där det bjöds

på jordgubbar och

bubbel.

Som 19-åring kom Ellika från Kiruna

till Trollhättan och där träffade hon sin

amerikanske man. 1993 lämnade de

Västergötland för New Orleans och sedan

dess har hon bott i USA med sin familj.

Idag är parets två barn vuxna och de delar

nu livet med en hel hoper hundar, en häst,

en katt och fyra alpackor. Ellika har både i

Sverige och USA jobbat med lite av varje

och efter att ha avslutat sin karriär som

akupunktör ägnar hon sig idag åt författardrömmen

på heltid.

Redan 2017

kom hon på att

hon skulle skriva

om sin mammas

f a ster, M a r i a

(Maja) Isaksson.

Hon hade verkligen

haft ett spännande

liv, tyckte

Ellika. Maja kom

från Övre Soppero

i Tornedalen och hade blivit tolk åt

rasbiologen professor Herman Lundborg

när han på 20-talet reste omkring i Lappland.

Ellika bestämde sig för att skriva om

Majas liv under åren 1926, då hon flyttade

till Uppsala för att arbeta för Lund borg,

till 1936 då de två gifte sig. Ellikas bok

heter En enkel till Uppsala – Majas resa

och kom ut på hybridförlaget Storify

Publishing i november 2023.

Ellikas egen resa från idé till färdig

bok sträckte sig inte bara över en ganska

lång tid utan var också en lång process

där hon utvecklades som författare. Hon

började glatt med att tala om för folk

att hon tänkte skriva en bok, men när

de första frågorna kom om hur det gick

med bokskrivandet, var hon tvungen att

erkänna för sig själv att hon faktiskt inte

visste hur man gör när man skriver en

bok. ”Jag behövde hjälp!” säger Ellika och

för henne blev det jackpot när hon hittade

Jorun Modens skrivarkurser. Dessa interaktiva

skrivkurser passade henne perfekt

och feedbacken gjorde att hennes eget

manus utvecklades allt mer.

När hon var klar skickade hon in sin

text till ett flertal förlag och även om hon

fick fin feedback från det Bonnierägda

förlaget Historiska medier, räckte det inte

ända fram. ”Det är inte lätt att slå sig in på

den traditionella marknaden”, säger hon,

”och när jag hade fått för många nej för

mitt ego, bestämde jag mig för att kolla

upp hybridförlagen.” Till slut landade hon

hos Storify Publishing som tillhandahöll

redaktörsläsning, korrektur, design och

en viss marknadsföring. Ellika tycker att

hon blev väl omhändertagen på förlaget

och är nöjd med slutresultatet. ”När det

gäller marknadsföringen har jag verkligen

varit tvungen att kliva ur min comfort

zone”, erkänner hon. Hon använder sig av

sociala medier förstås, men hade också

en releasefest hemma i Sverige. Hösten

2024 stod hon på den stora bokmässan

i Göteborg vilket var mycket passande

eftersom den just det året hade Sapmí

(Sameland) som övergripande tema.

Idag skriver Ellika i princip varje dag

och har flera nya projekt på gång. Hon har

skrivit en novell till antologin Kärleksband,

som kommer ut lagom till Göteborgs

bokmässa i höst och tillsammans med en

svensk kompis skriver hon på ett feelgoodmanus:

”Det är en ny genre för oss båda,

men det är väldigt roligt att ha någon att

bolla med!”

I väntan på Ellikas feelgood läser vi

hennes debut om Maja vilken snarare

skulle kunna kallas historisk fiktion.

”Berättelsen är baserad på en sann historia,

men det är ingen biografi”, förtydligar

Ellika. ”Man kan säga att det är kvinnohistoria

eftersom det handlar om kvinnor

som lever i samhällets marginaler.

Men samtidigt handlar det om kvinnlig

styrka.” Romanen om Maja finns inläst

som ljudbok för den som hellre lyssnar än

läser. n

Ariane, Ursula och Jessica höll temperaturen

nere med solfjädrar från SWEA Barcelona.

Tina, Ariane, Paula och Sofia – nöjda

efter en vinprovning full av smak och nya

insikter om regionens stolta vintraditioner.

Välkommen till Tio med IO – en nära dialog mellan medlemmar och SWEAs internationella styrelse

Häng med på våra månatliga videomöten och få senaste nytt från SWEA International!

Varje möte inleds med en kort uppdatering från ordförande Lotta Rigby Fors och följs

av ett öppet forum med diskussion och frågor. Teman och gästtalare varierar – ingen

anmälan behövs. Länkar hittar du hos SWEA Live! och i våra sociala medier.

10 JUNI • TISDAG

KL. 11:00 / 19:00 CET

TEMA:

SWEAs bildpolicy

GÄSTER: Christina Måneskiöld,

SWEA Art och

Veronica Strandell,

ansvarig Sociala Medier

Kerstin blev glatt

överraskad när

Lotta lämnade över

heders utmärkelsen

Årets Svenska

Kvinna till Kerstin.

Läs mer på sidan 14.

Veronica och Mita är

glada över att byta

Zoom-filter mot

verklighet och äntligen

få ses offline!

SWEAs bildpolicy kan kännas krånglig,

men med rätt kunskap kan du enkelt undvika

fallgropar och hantera bilder lagligt

och ansvarsfullt. Christina och Veronica

går igenom hur du använder andras bilder

på rätt sätt, hur du skyddar dina egna

verk och säkerställer att du följer SWEAs

bildpolicy.

26 27

FOTO: ANGELA OSWALD

BOKRECENSIONER & BOKTIPS


Titel: En märklig mamma

Text: Baek Heena

Översättning från koreanska:

Sun-Kyoung Choi

Utgivningsår: 2024

Förlag: Bokförlaget Trasten

Läsålder: 3-6 år

VAB på koreanska

Jojos mamma är på jobbet när hon får ett

samtal från skolan att Jojo är sjuk och på

väg hem. Nu är goda råd dyra eftersom

hon inte kan gå hem för att ta hand om

sjuklingen. Hon ringer ett samtal och

trots att hon ringer fel, löser sig allt på

bästa sätt.

2020 belönades bilderbokskonstnären

Baek Heena från Sydkorea med

litteraturpriset ALMA, Astrid Lindgren

Memorial Award, och just titeln

”bilderbokskonst när” beskriver även

hennes verk En märklig mamma från

2024.

Baek Heenas bilder är fotograferade

miniatyrvärldar som hon har skapat i så

kallad claymation, alltså av lera. Det är

svårt att beskriva, men det känns som att

titta in i ett dockskåp. Den magiska känsla

bilderna förmedlar borde tilltala läsare

i alla åldrar. Baek Heenas dockskåpsdockor

har uttrycksfulla ansikten och de

situationer som beskrivs är välbekanta för

både föräldrar och barn. Jojos feberansikte

när han hänger över sopptallriken

och mammas stressade och oroliga min

på väg hem från jobbet till exempel. Och

den märkliga mammans mask är inte alls

så neutral som man skulle kunna tro ...

Den fantasieggande texten, översatt av

Sun-Kyoung Choi, är i sin längd anpassad

till målgruppen, tre till sex år.

När Jojo kommer hem och står utmattad

och rödnäst på hallmattan möts han

av en ”låtsasmamma” som ska ta hand om

honom tills hans riktiga mamma kommer

hem. Han är alldeles för sjuk för att ifrågasätta

något, även om han först är skeptisk.

Den märkliga mamman är en magisk

varelse som skulle kunna vara inspirerad

av koreansk mytologi. Hon gör i alla fall

sitt jobb på bästa sätt: hon kokar äggsoppa

och bäddar ner Jojo i ett moln. Och ärligt,

vem vill inte ligga och sova på ett moln?

3-6 år

Om man vill förbereda

familjens barn litterärt inför

en flytt eller en resa, kan

Bokförlaget Trasten vara till

hjälp. De har en internationell

utgivning på svenska och den

12 mars släpptes Azul López

bilderbok Lyft blicken. Bilderboken

handlar om en man

som går vilse men hittar rätt

med hjälp av svalorna i skyn.

Annakarin Thorburn översatte

berättelsen från Mexico.

Nyheter i bokfloden

9-12 år

Redan i februari kom Önska

fritt av Micaela Favilla på

Lilla Piratförlaget. Idris är

pinsammast i klassen och

det är inget han är stolt över

direkt. Men en dag kommer

en ny tjej och hon verkar om

möjligt vara ännu pinsammare!

Kan hon vara Idris

själsfrände, tro?

12-15 år

Den som vill introducera

Selma Lagerlöf för sina ungdomar

har blivit bönhörd!

Annika Thor och Susanne

Marko har skrivit En förtrollad

värld om den unga Selma

Lagerlöf. Kristin Lidström

har illustrerat. Bonnier

Carlsen ger ut boken som

finns att köpa från och med

den 12 maj.

Ung vuxen

Den 25 april kom romanen

Festen av Maria Karlsson

Thörnqvist på Bonnier

Carlsen. Berättelsen är baserad

på TV-serien med samma

namn och vi får följa sju ungdomar

under en fest hemma

hos Tony. Det utlovas intriger,

vänskap, våld, hemligheter,

kärlek och svek.

Titel: Den svävande lyktan

Text: Laura Santullo

Bild: Alfredo Söderguit

Översättning: Hanna Axén

Utgivningsår: 2025

Förlag: Goobar förlag

Läsålder: 9-12 år

Familj vs fotboll

Felipe och hans kompis älskar fotboll

och vill absolut att deras lag ska vinna.

De bestämmer sig för att med en ovanlig

metod hjälpa laget till seger. De har hört

talas om att om man låter skicka upp en

svävande lykta, en så kallad cantoyaballong,

med en lapp om sin önskan, så går

den i uppfyllelse. Det är naturligtvis inte

helt gratis, men i den första matchen får

de till och med exakt det resultat som de

önskade sig! Nu är pojkarna övertygade

om metodens effekti vitet och börjar

skrapa ihop pengar för att hjälpa laget en

gång till.

De fantasifulla lyktorna ritade

av Alfredo Söderguit och Laura

Santullos inkännande text i boken Den

svävande lyktan skulle förmodligen även

tilltala yngre läsare än det åldersspann som

förlaget an givit. Personligen tycker jag att

6-9 år känns mer passande än 9-12 år.

Med mycket möda får de ihop

pengarna som behövs för ytterligare

en lykta, men när den ska skickas upp,

LAURA SANTULLO

ALFREDO SÖDERGUIT

konkurrerar berättarens farmor med laget

om uppmärksamheten. Hon är en mycket

viktig person i familjen och sedan hon

blev sjuk har inget varit sig likt. Utan att

berätta för Felipe, kutar han ensam upp

på berget och skickar en lykta mot skyn

där han önskar att farmor ska bli frisk i

stället för att favoritlaget ska vinna. Men

vad säger Felipe om det?

Vi lär oss att tron kan försätta berg

och att familjen trots allt är viktigare än

fotboll, men också att riktiga vänner är de

som man kan lita på i alla väder. Bilderna

på lyktorna är så vackra att vi struntar i

att det inte längre är tillåtet att skicka upp

lyktor med brinnande ljus.

Vuxna

Deckarälskare, håll utkik efter

dansken Søren Sveistrups

nya roman Kurragömma som

kommer lagom till midsommar

på Albert Bonniers

förlag. Redan 2019 fick vi i

Kastanjemannen lära känna

Naia Thulin och Mark Hess

från Köpenhamnspolisen. Här

är de återigen på jakt efter en

brutal mördare. Vi förväntar

oss både spänning och hiskeliga

vändningar i handlingen!

Lilla Piratförlaget släppte i

april en bok som vänder sig

till vuxna med författarambitioner:

Konsten att skriva

barnböcker. Om någon funderar

på att skriva för barn är författaren

Sara Ohlsson och

redaktören Klara Bjelkenäs

till hands med tips och trix.

Boken är också intressant för

läsare som intresserar sig

för barnlitteratur,

utan att

vilja skriva

själva.

Forums bokrecensent Carina Middendorf har

ända sedan hon lärde sig läsa varit en hängiven läsare

och delar med sig av sina bästa boktips i Forum. Helst

läser hon tryckta böcker på svenska eller tyska, men

på senare tid har hon även börjat lyssna på ljudböcker.

Sedan 1993 bor hon i Tyskland och sedan 2018 driver

hon Punktslut – Bokblogg, och under samma namn på

Facebook och Instagram.

28

29

Lästips

SISTA VERSEN PÅ ETT MORALISKT DILEMMA


Hjalmar Söderbergs roman om den av

livet frustrerade Doktor Glas, som antagligen

är svensk litteraturs första incel*,

har sedan 1905 skapat diskussioner om

moral. Är det rätt att döda för att skydda

någon annan? Har man som läkare andra

moraliska skyldigheter än andra människor?

Det torde inte vara en spoiler att just

nämnde doktor Glas anser sig ha rätt att ta

den gamle prosten Gregorius av daga, för

Titel: Helga

Text: Bengt Ohlsson

Utgivningsår: 2024

Förlag: Albert Bonniers förlag

att möjliggöra ett nytt liv för dennes unga,

olyckliga hustru Helga. Att Glas själv är

djupt förälskad i henne, kan tyckas göra

beslutet än mer omoraliskt, men om han

hoppats på hennes kärlek när hon blev fri,

fick han tji.

2004 fick Bengt Ohlsson Augustpriset

för sin fördjupning i ovan nämnde

Gregorius själsliv. I Söderbergs version

får vi bilden av pastorn som en liderlig

sälle som tvingar sig på sin vackra men

ovilliga hustru och därför kanske till och

med med rätta måste dö. Hos Ohlsson får

vi pastorns egen berättelse och endast den

med ett hjärta av sten skulle inte beröras

av hans syn på sitt liv, sitt äktenskap och

sin fru.

Tjugo år senare får vi av samme

Ohlsson lära känna Helga. I romanen får

vi veta att Helga själv naturligtvis inte

hade en aning om att doktor Glas grep in

i hennes liv och gjorde henne till änka i

förtid. Ingen kan förneka att det passade

henne ganska bra eftersom hon var gravid

med sin älskares barn. Älskaren Klas

Recke visade sig vara en opålitlig rackare,

men att det var Glas som gjorde det

möjligt för henne att uppge sin döde make

som barnets far, hade hon ingen aning om.

Hon tror som alla andra att Gregorius

dog en hastig men naturlig död

och därigenom besparade henne

ett liv som utstött, ogift mor.

1937, när romanen börjar,

är det faderlösa barnet Signe

runt de trettio, förhållandevis

nygift och gravid. Helga

själv är omgift med Ivar

och har fött honom tvillingarna

Bosse och Holger.

Livet blev bra och hon har

allt under kontroll. Men

när Helga kommer hem

från en längre resa med

Signe väntar ett brev

från en antikhandlare på

henne. I en gammal chiffonjé

med lönnfack har

det nämligen dykt upp

en gammal dagbok, där

den unga fru Gregorius,

alltså Helga, spelar en

viktig roll. Ja, det är gubben Glas dagbok

som antikhandlare Wiedeman har hittat!

Och man kan säga att nu hinner ödet

ikapp Helga och slår henne i bakhuvudet

med full kraft.

Bengt Ohlsson fortsätter Söderbergs

diskussion om vad moral är och han

levererar ytterligare ett par dimensioner

att ta ställning till om man vill vara en god

människa. Kan man vara en god män niska

men samtidigt vara utan moral? Kan man

ha hög moral men ändå vara en dålig

människa? Helga, som bevisligen fattat

en hel rad omoraliska beslut när hon var

yngre, har å andra sidan tagit väl hand om

både sin nye make och sina tre barn. När

hennes älskade hushållerska Hermine får

ett slaganfall, låter Helga henne bo kvar i

sitt rum hemma hos familjen och tar själv

hand om henne. Gör dessa gärningar

henne till en god människa eller är hon

för evigt en person med tvivelaktig moral?

Alla i den här berättelsen är komplexa

personligheter och man gör som läsare rätt

i att ifrågasätta deras motiv och i förlängningen

deras moral. Helgas make Ivar,

till exempel, blir inte särskilt upprörd när

Helga bekänner vem som är Signes rätte

far utan tröstar och stöttar sin fru, men å

andra sidan tiger han som muren om sin

egen älskarinna. Antikhandlaren som så

gärna vill göra rätt och låta någon sona

för prostens död drivs dessutom av lusten

att sätta dit någon eller några ur den så

kallade överklassen. När den svekfulle

älskaren Klas Recke plötsligt gör entré,

gäller det att inte tappa vare sig fattning

eller moralisk kompass.

Om du vill hitta någon i Bengt

Ohlssons ypperliga roman som har en

osviklig moralisk kompass, då får du leta

länge. Men å andra sidan, är det inte så

de allra flesta av oss är funtade? Ibland

funkar kompassen och ibland lägger den

helt av och vi irrar omkring och gör saker

vi inte borde ha gjort. Så låt den som är

utan skuld kasta den första stenen i den

moraliska debatten.

Bengt Ohlssons roman Helga lämpar

sig för diskussioner; hans protagonister är

djupt mänskliga. Det är en perfekt roman

för en bokcirkel. n

FOTO PASS: CANVA. FLYGPLAN: DEXMAC PIXABAY

Passkaoset

VAD GÖR SVENSKAR I VÄRLDEN?

AV BEATRICE ÖHMAN • SVENSKAR I VÄRLDEN

Problem vid passansökan är för

många utlandssvenskar mer regel

än undantag. När något så

grundläggande som att förnya

sitt pass blir ett hinder – då

måste något förändras.

Svenskar i Världen

lyssnar, agerar och för

utlandssvenskarnas

talan.

En viktig konsulär tjänst för de närmare 700 000 svenskar som

bor utomlands är möjligheten att ansöka om nytt pass. Inte sällan

är processen dock för knippad med en del svårigheter – något

många utlandssvenskar kan skriva under på.

I höstas genomförde Svenskar i Världen en undersökning

för att ta reda på mer om upplevelsen av att ansöka om pass på

svenska utlandsmyndigheter. Responsen var överväldigande.

Drygt 2 200 personer delade med sig av sina erfarenheter i ett

ämne som – milt sagt – berör och upprör. Resultaten av enkäten

är slående: sju av tio har upplevt svårigheter i samband med

passansökan utomlands. En siffra som borde få beslutsfattare att

sätta kaffet i vrångstrupen.

Det som orsakar mest huvudbry är framför allt bristen

på bokningsbara tider, långa avstånd till närmaste utlandsmyndighet,

krav på omfattande dokumentation samt höga

kostnader.

Längre giltighetstid på passen, möjlighet att få passet

hemskickat med bud, mobila passtationer samt fler och mer

till gängliga utlandsmyndigheter – önskelistan från utlandssvenskarna

är lång och understryker behovet av förändring.

Påverkansarbete – ett maratonlopp

Svenskar i Världens påverkansarbete i frågan handlar om att

lyfta utlandssvenskarnas behov, synliggöra problemen och föreslå

konkreta lösningar till ansvariga beslutsfattare och berörda

myndigheter.

Höstens passundersökning blev ett viktigt avstamp för det

fortsatta påverkansarbetet. Konkreta fakta och statistik ger viktig

draghjälp och bidrar till att synliggöra vidden av problematiken.

Mot bakgrund av undersökningen skrev Svenskar i

Världen en debattartikel som publicerades i Svenska Dagbladet

strax före jul. Vi lyfte där fram de omfattande svårigheterna

– och förändringarna som krävs för att komma till rätta med

problemen.

Debattartikeln låg sedan till grund för ett möte i början av

året med kabinettssekreterare Dag Hartelius, Utrikesdepartementets

högste tjänsteman. Under mötet fick vi möjlighet att

förmedla utlandssvenskarnas erfarenheter och diskutera potentiella

lösningsförslag.

Passfrågan var också i fokus på vårens förparlament –

utlandssvenskarnas viktigaste diskussionsforum. På parlamentet

deltog sakkunniga från Polisen och Utrikesdepartementet, som

därmed fick en viktig bild av läget, samtidigt som de fick en

möjlighet att utveckla och förklara exempelvis behovet av att

göra en medborgarskapsutredning i samband med varje passansökan

för utlandssvenskarna.

Nästa steg är att lyfta frågan på Utlandssvenskarnas parlament

den 18 juni, där politiker från riksdagens samtliga partier medverkar.

Därefter kommer ansvariga beslutsfattare och berörda

myndigheter att motta en resolution med utlands svenskarnas

erfarenheter och önskemål om förändringar.

– Påverkansarbete är komplext. Det kräver tid, tålamod och

uthållighet. Svenskar i Världen kommer därför att följa upp

frågan över tid, säger Svenskar i Världens generalsekreterare

Cecilia Borglin. n

SOMMARDAGAR

STOCKHOLM

6–8 augusti 2025

30

*involuntary celibate: heterosexuella män som lever i ofrivilligt celibat

31

FOTO: PATRICK MILLER

RESERAPPORT

AV LENA LÖFLING • SWEA GLOBAL

FOTO: LENA LÖFLING

Lena Löfling är medlem i SWEA sedan flytten till Hong Kong

2015, sedan Singapore 2020 och nu SWEA Global. Från och

med våren 2023 rapporterar hon till Forum från sin långsegling

till sammans med maken Peter på katamaranen Greta 3.

OFF THE BEATEN TRACK I

Venezuela

vi att de alltid uppskattade lite varor utifrån och vi

hade med oss ostar, skinka, vin och lite båtprylar.

I gengäld bjöd de på kunskap och vi fick massor av

tips på ankring, snorkling, naturupplevelser med

mera.

Ensamma i paradiset

Under våra två veckor såg vi i stort sett aldrig

någon annan båt. Några lokala båtar och fiskare

men inte mycket mer. Nästan overkligt, jämfört

med de andra karibiska öarna där man sällan är

ensam i en vik. Och var vi än ankrade var naturen

hänförande.

Kiteparadis

Los Roques är något av ett paradis för kite surfare.

Den ständiga vinden men platt sjö tack vare reven

är en perfekt kombination. Våra vänner på Seas

the Day är erfarna kitesurfare och det såg onekligen

kul ut. Så kul att vi bestämde oss för att ta

lektioner. Via Luzmilla fick vi kontakt med en

instruktör som tog sig an mig och Peter. Hur kul

som helst och i en fantastisk miljö.

Sedan vi började vår resa i maj 2023 har vi sett så många vackra ställen och upplevt så

mycket roligt och intressant. Men det är sällan man liksom går utanför den så kallade

”beaten track”. De flesta ställen vi har varit på har också många andra upplevt. Men

ibland får man ändå känna att vi upplever något som är lite unikt. Det var precis vad

som hände när vi seglade till Los Roques i Venezuela.

Jag kanske ska börja med att förklara varför

segling i Venezuela i sig är lite unikt. Venezuela

var ett populärt område för cruisers fram till sent

90-tal. Men i och med att landets ekonomiska

situation dramatiskt försämrades blev även

seglarvärlden drabbad. Under 2000-talet har

det varit incidenter med inbrott och överfall på

besökande båtar. Rånad kan man i och för sig bli

överallt, men det som stod ut var de så kallade

”piraternas” brutalitet.

Övertalade av vänner

När våra nyvunna seglarvänner från Viking

Rallyt, båten Seas the Day med Jen och AJ från

Australien, föreslog att åka till Los Roques, som

ligger ca 60 sjömil utanför

Venezuelas norra kust, var

vi lite tveksamma. Men vi

blev övertalade med löften

om vacker orörd natur, en

ögrupp omgiven av rev och

grunt, klart vatten. Perfekt för

dykning, snorkling med mera.

Mot Los Roques

Det lät härligt, vi var på, tog kontakt med en

agent i området som garanterade säkerheten och

skulle hjälpa till med byråkratin för att få vistas i

området. Vi behövde betala för att få vara där och

tillståndet var dessutom begränsat till två veckor.

Den 16 april lossade vi från Martinique och

styrde Greta sydväst mot Los Roques. En lugn

och fin femdygnsseglats ner, en dröm jämfört

med Atlantöverfarten. (se Forum 1/2025)

När vi på morgonkvisten gled in i denna

venezuelanska pärla insåg vi att vi hade gjort

rätt. Turkost vatten, sandöar och rev, en dröm.

Redan första ankringen var paradislik: en liten

öde ö, omgiven av rev, vi och vår ”buddybåt”.

Helt ensamma.

Lokal kännedom

Innan vi seglade ner hade vi tagit

kontakt med ett venezuelanskt/

franskt par, Patrick och Luzmilla,

som har seglat i området de senaste

30 åren. Via seglarnätverken visste

Middag hos fiskaren

Jag råkade dessutom fylla år under våra veckor i

Venezuela. Inte många restauranger finns just där,

såklart, men än en gång visade sig Luzmillas och

Patricks lokala kännedom ovärderlig. På ön som

vi för tillfället låg vid fanns en fiskare som ibland

kunde tänka sig att fixa ihop en middag åt besökare.

Ett samtal senare hade vi ett ”bord”. En kväll som

vi sent ska glömma, där vi blev serverade dagsfärsk

fisk, hummer, ostron och andra god saker.


Privat serverad färsk fisk, hummer och ostron

– en födelsedagsmiddag i världsklass!

Precision och tålamod vid

impellerarbetet under däck

32

Under våra två veckor såg vi i

stort sett aldrig någon annan båt.

33

SPRÅKLÅDAN

AV NINNI PETTERSSON WÄSTBERG • SWEA STOCKHOLM


FOTO: OLOF ÅRADSSON

Svenska språket

– en liten berättelse om dess historia

Försiktig avresa

Våra veckor led mot sitt slut och vi var tvungna

att lämna detta fantastiska ställe. Vi fick rådet

att stänga av all kommunikation, det vill säga

AIS (automatiskt identifikationssystem), radio

med mera, under vår färd västerut. Då och då

dyker det upp pirater i området och det

gäller att ta det säkra före det osäkra. För

att inte behöva segla på natten ”mellanlandade”

vi på en annan ögrupp på vägen. Även där rådde

försiktighet: inget ankarljus på natten och tidig

avfärd morgonen efter. Men allt gick bra. Tio

timmar senare gled vi in i Bonaire, en vacker

ö med nederländsk tillhörighet. Kontrasten var

slående, vi var tillbaka i civilisationen. n

FAKTA

Båten: Fountaine Pajot Lipari 41

Båtens namn: Greta 3 (våra två Volkswagenbussar

som tog oss runt i Europa hette Greta 1 och Greta 2)

Vi: Lena och Peter Löfling

Följ resan på Instagram: greta3sailing

MMSI: 265045830 (för dem som vill

”stalka” oss via någon AIS-app)

SWEA Global

SWEA Global är för dig som bor långt från

en SWEA-avdelning men ändå vill vara

en del av vårt unika nätverk.

Som medlem får du bland annat full tillgång till

vårt internationella nätverk, utbildningar och

föreläsningar. Dessutom är du välkommen att

delta i både lokala och internationella möten.

SWEA Global är ingen lokal avdelning – hela

världen är vårt upptagningsområde!

Hör gärna av dig om du är nyfiken:

vicepresident@swea.org

När blev svenskan svensk? Om vi tar

som riktmärke att vi som lever här i början

på 2000-talet ska kunna förstå vad som

är skrivet, så kan vi gå ganska långt tillbaka.

Men hur långt då? Låt oss titta på en

runskrift, här en så kallad Teoderikstrof

från Rökstenen:

Raiþ þiaurikR hin þurmuþi stiliR

flutna strontu hraiþmaraR sitiR nu

karuR o

kuta sinum skialti ub fatlaþR

skati marika

Nej, inte jag heller.

Det här lär det betyda i alla fall:

Redsamme Teoderik, den djärve,

Styrde folk i stormens dån vid havshästar

(skepp).

Nu sitter han rustad på sin stridsvagn,

skölden sänkt, fursten av Märe död.

Vad Marika hade med det hela att göra

är dock ändå oklart för mig! Förklaringen

till att vi inte förstår är att det här inte är

svenska – det är fornnordiska. Rökstenen

är från första hälften av 800-talet. Man

brukar säga att det första skrivna dokumentet

på svenska är Västgötalagen. En

version som finns delvis bevarad är från

andra hälften av 1200-talet. Här står till

exempel:

”Sveær egho konong at taka ok sva vrækæ”

Betydelsen är inte solklar (och

om tvistad), men nog förstår vi någotsånär

att Svear har rätt att ta eller vräka en

konung?

Låt oss gå vidare till det som anses

vara ett gränsdokument mellan fornsvenska

och nysvenska, Nya Testamentet

i Gustav Vasas bibel, från ganska precis

500 år sedan.

”J haffuen hördt / ath thet är sagt /

ögha för ögha / och tand för tand / Men

iagh sägher idher / athi skolen ey stå thet

onda emoot / vthan är thet så någhor

slåår tigh wedh thet höghra kinbenet / så

wendt honom och thet andra til”

Sådärja – nu är vi väl framme? Detta

får väl sägas vara fullt förståeligt? Och hur

kom vi hit då?

Svenskan är ett indoeuropeiskt språk.

Ja, hindi är släkt med svenskan! Ett, två,

tre på hindi: ek, do, tin. Det är verkligen

intressant att läsa om hur de indoeuropeiska

språken har utvecklats, delat

på sig och hur de olika grenarna åter

blivit till olika språk. Eller så har språken

spridits – och förändrats – mer som en

våg, som böljar ut … Urindoeuropeiska

talades under yngre stenåldern och tidiga

bronsåldern; detta var dock inte ett skriftspråk.

Man vet inte heller med säkerhet

var detta språk talades. En teori är att det

fanns omkring Ukraina-trakten – och

södra Ryssland. Om man förutsätter

att dessa talare kunde färdas – gåendes,

ridandes - så har man en bra förklaring

på hur språkets spreds – och förgrenades

… och förändrades. Men det finns också

de som säger att detta ur-språk talades i

Anatolien, som är dagens Turkiet. Att

det relativt snart fanns en nordlig och en

sydlig gren verkar vedertaget. På ”vårt

håll” finns det flera stora språkfamiljer

– romanska språk, keltiska språk, germanska

språk, balto-slaviska språk med

flera. Bland de germanska språken hittar

vi engelska, tyska, nederländska med flera

och såklart de nordiska språken: svenska,

danska, norska, isländska och färöiska.

Självklart är det inte så enkelt att en

person red ut i världen och slet sig loss

från språkträdet och började tala annorlunda.

Men jag ser gärna ryttaren som en

urtida Swea – nyfiken på hur det är att

bo någon annanstans. Sweans barnbarnsbarns

barnbarnsbarn och så vidare, som

bosatt sig i ett nytt land, talade på ett annat

sätt än förfädernas förfäder i Ukraina eller

Anatolien.

Språk förändras hela tiden – även nu.

Det gäller både de talade och de skrivna.

Det var till exempel inte så länge sedan vi

hade en stavningsreform i Sverige, nämligen

1906. Den innebar att man nu skulle

stava v-ljudet med v i stället för med f, fv

och hv samt att tt skulle ersätta dt. Som

med alla förändringar var det inte alla som

gillade det. Selma Lagerlöf tyckte inte alls

om denna reform. Inlånade ord och influenser

utifrån gör också att språket förändras.

Under medeltiden var in flytandet

från tyskan stor, medan vi numera lånar

och använder många engelska ord och

uttryck.

Jag inser nu att jag har tagit mig

vatten över huvudet. Det går inte att

förklara svensk språkhistoria i en kort

artikel. Håll till godo med denna lilla

sammanfattning!n

Ninni Pettersson Wästberg, SWEA Stockholm, har bott

bland annat i England, USA, Frankrike och Italien. Hon är Swea

sedan 1988 och har haft en lång rad SWEA-uppdrag, bland

annat som regionordförande, vice internationell ordförande

och internationell sekreterare. Hon har en Bachelor of Arts i

språkvetenskap från York University (UK) och chefssekreterarutbildning

från Schartaus Handels institut, Stockholm.

34 35

SWEA ART

AV MARGARETA NILSON • SWEA KÖLN/BONN

Grönt är skönt

Stackars de gamla grekerna – de hade

inget ord för grönt. Kanske färgen inte var

så betydelsefull för dem. För germanerna i

norr däremot var årstiderna och växtligheten

viktiga; följaktligen talade de om grönt, grün

eller green, avlett av stammen i gro – växa.

Romarna talade om viridis, som har blivit vert

eller verde. Där finns också etymologiska samband

med ord som vis – kraft – och ver – vår.

FOTO: MELKER DAHLSTRAND IMAGEBANK.SWEDEN.SE

HÄLSA AV ANNA TVINNEREIM • SWEA HELSINGBORG

© ANNICA ERIKSSON, ALGARVE

© LENA ÖNNESJÖ LOBO, LISSABON

Grönt associeras med vår och sommar, med ungdom, växtlighet och växande, hopp och

förälskelse. En grön omgivning lugnar oss och främjar kreativiteten. Grönt i trafiken, och

inte bara där, betyder fritt fram – ingen fara. Men grönt kan också förknippas med gift,

avundsjuka och äckel eller något främmande som marsmänniskor.

Med växande miljömedvetande blev grönt en politisk färg: på 1970-talet talade man

om ”gröna vågen” när unga familjer flyttade ut på landet och började odla sin egen ekologiska

mat. Många politiska partier som fokuserar på klimat och miljö har grönt i namnet:

Die Grünen i Tyskland och Österrike, Les Verts i Frankrike och Miljöpartiet de Gröna i

Sverige.

De klassiska färgteorierna går tillbaka till 1600-talet. J.W. Goethe publicerade sitt

banbrytande verk om färglära 1810. Han presenterar en färgcirkel med primärfärgerna

rött, blått och gult. Grönt som en blandning av blått och gult var oviktig. Romantikens

landskapsmålare använde givetvis grönt och impressionismen firade just skimret av blåa

och gula penseldrag. Men modernismen i första hälften av 1900-talet tog åter avstånd från

grönt. Piet Mondrian höll fast vid trefärgsteorin plus svart och vitt, Vasilij Kandinskij

tyckte att grönt var fult och även hos Hilma af Klint hittar man knappast någon grön färg.

Idag talar talar de flesta om fyra grundfärger: rött, blått, grönt och gult. Många konstnärer

arbetar med komplementfärger: rött med komplementfärgen grönt, blått är komplementär

till orange och gult till lila.

Att grönt inte spelade någon roll i de gamla färgteorierna berodde kanske även på att

det inte fanns hållbara och färgstarka gröna pigment. Det fanns grönjord, vissa växtfärger,

som varken var hållbara eller färgstarka. Man använde ibland det hälsovådliga pigmentet

kopparacetat eller riktigt giftiga pigment, som innehöll arsenik – kanske beteckningen

”giftgrön” kommer därifrån? I mitten av 1700-talet började man framställa syntetiska

pigment, till exempel, kromoxidgrönt, och idag är nästan alla pigment som konstnärer

använder syntetiska.

Trots de moderna pigmenten tycker många konstnärer att det är svårt att använda de

färdiga gröna färgerna; de känns ofta aggressiva, och därför blandar de sina egna gröna

färger. Det är bästa sättet att få just den gröna färg man önskar. Det blir till exempel helt

olika färger om man blandar en indigoblå med en mörkgul färg eller om man tar en ljus

koboltblå och blandar den med citrongult.

För dig som själv vill måla grönt erbjuder SWEA Art ett webbinarium den 22 maj.

Där visar vi olika möjligheter att blanda och använda grönt. Webbinariet finns därefter

tillgängligt i SWEAs Videotek. n

KÄLLOR: PASTOUREAU, MICHEL: VERT, HISTOIRE D’UNE COULEUR, ÉDITIONS DU SEUIL, 2013 • SCHAWELKA, KARL: DASSELBE IN GRÜN, IN GRÜN STÖRT. IM FOKUS EINER FARBE,

MARTA HERFORD, 2016 • SVENSK ETYMOLOGISK ORDBOK, ELOF HELLQUIST, 1922

© LISBETH HAMPUS-ANDRÉN, STOCKHOLM © MARGARETA NILSON, KÖLN/BONN © LENA OLSSON STOCKHOLM

HITTA LUGNET med ett dopp i skogen

”Shinrin-yoku”, har du hört talas om det?

Det är japanska och betyder skogsbad och utvecklades i Japan på 1980-talet.

Industrialiseringen av landet hade medfört en hög och ohälsosam stressnivå för många av

invånarna, med stress relaterade sjukdomar som följd. Som ett led i att råda bot på detta

beslutade den japanska skogsstyrelsen att satsa resurser och forskning på att få människor

att gå ut i skogen. Resultatet blev bättre hälsa och lägre stressnivåer.

Forums Anna Tvinnereim gör en djupdykning bland stammar och trädkronor.

Att skogsbada innebär att man går ut i

skogen och låter sig översköljas av ljudet,

dofterna och det man ser; att verkligen

använda sinnena till att ta till sig hela

omgivningen. Telefoner lämnar man

hemma eller stänger av och stoppar undan;

man går sakta utan att prata. Bara insuper

allt naturen har att ge. Ögat kan man låta

vila på en fin trädstam som sträcker sig

många meter rakt upp i luften, som om den

strävar efter ett speciellt mål. En trädstam

kanske slingrar sig runt en annan trädstam

och helt plötsligt ser man romantik.

Det speciella med att skogsbada är att

man ska gå sakta. Det är en skön motsats

till vardagens jäkt och stress. Att koncentrera

sig på ljuden man hör när man

blundar. Då får öronen all uppmärksamhet

och du hör många fler ljud eftersom de inte

delar uppmärksamheten med ögonen. En

stund senare kanske du tar ditt liggunderlag

och lägger det nära en trädstam. Kör

in rumpan mot stammen, benen rakt upp

längs med stammen och nu ser du skogen i

ett helt nytt perspektiv. Blåser det ser du att

de stabila träden står stadigt nära marken

- men där uppe bland trädkronorna svajar

det hejvilt. Det är inte svårt att hitta symboliken

i det.

När det talas om hälsa är det viktigt

att även prata om balans. Det är precis det

som skogen ger oss. Balans mot vardagens

måsten och i många fall stress. Att träna

behöver inte alltid betyda att man går till

gymmet och lyfter vikter eller springer

tio kilo meter fortare än man gjorde förra

veckan. Balans i träningen får man om

det ingår att släppa allt och ge huvudet,

ögonen och öronen allt det härliga som ett

skogsbad kan bidra med!

Jag har blivit så inspirerad av de skogsbad

som jag har deltagit i att jag ska gå

en tredagarskurs i sommar och bli certifierad

skogsbadledare. Där jag bor, på

Bjärehalvön i Skåne, finns oändligt med

potentiella skogsbadplatser. Kanske är du

här på besök någon gång. Hör då av dig så

kan vi skogsbada tillsammans! n

36

37

Från häxjakt till romantik

VALBORGSFIRANDETS MÅNGFASETTERADE HISTORIA

I Sverige firar vi vårens ankomst den 30 april genom att tända stora brasor och sjunga.

Traditionen, liksom många andra, importerade vi delvis från Tyskland under 1400-talet.

Genom tiderna har saker lagts till, dragits ifrån och symboliken har ibland omtolkats.

Forums Susann Revin gör en djupdykning i firandets långa och brokiga historia.

Namnet Valborg kommer från

det katolska helgonet Heliga

Walpurga (710-779 e.Kr.), en

brittisk abbedissa som verkade i Tyskland.

Hon blev helgonförklarad den 1 maj 870

e.Kr. och firades på just denna dag under

medeltiden eftersom hon var skyddshelgon

för bland annat sjömän och goda

skördar, men även de sjuka och kvinnor

som ska föda. Många människor har med

andra ord bett till henne under lång tid.

Vid den tiden var man väldigt styrd

och präglad av kyrkan och prästernas

budskap, men även vidskeplighet. I Tyskland

trodde man att häxor och onda väsen

begav sig (per kvast eller get) för att ha

vilda fester med djävulen just natten när

april övergår till maj. Därför tändes eldar

och man ropade och förde stort oväsen för

att mota bort häxorna. När traditionen

kom till Sverige smälte den samman med

utsläppet av boskapen för sommarbetet,

där man redan använde sig av brasor

för att hålla rovdjuren på avstånd. Häxflygeriet

förenade vi med påsken istället.

Men även före 1400-talet uppmärk

sammades dagen både i Sverige

och utomlands. Den 30 april slutade

nämligen det administrativa året, och

då ordnades gilleslag av köpmännen

och hantverkarna; man skojade med

invånarna (som ”trick or treat”), och nya

förtroendepersoner valdes. Detta var även

den dag som byarnas ålderman valdes,

och bönder och deras hjälpredor hade en

ledig dag. I byarna serverades det mat och

dryck, bland annat ägg och snaps. Det var

en stor festdag för alla, och det var mycket

sång och dans. På kvällen tändes ett bål

– i Tyskland kallades det ”häxeld” eller

att ”dansa in maj”. Där förekom också

seden att älskande par hoppade över den

falnande elden tillsammans, ett tecken på

fertilitet.

AV SUSANN REVIN • SWEA ZÜRICH

Andra vårtraditioner:

I Frankrike firar man inte den 30 april,

däremot firar man vårens ankomst den 1

maj med att ge en liten bukett liljekonvaljer

till nära och kära. Anledningen lär

vara att kung Karl IX fick en bukett den 1

maj 1560 när han var på resa. Han gillade

gesten och gav sedan sina hovdamer

en bukett denna dag varje år. En nyare

an knytning är att detta är den internationella

arbetarrörelsens dag, och 1941 valde

Vichyregimen en ny symbol för rörelsen

- liljekonvaljen. I Frankrike är det vanligt

att barn plockar buketter och säljer.

I Schweiz firas inte heller Valborg,

men det finns lite olika vårseder under

samma period. I kantonerna Aargau och

Solothurn flyttar ”Maibuben” (”majgossarna”)

saker i trädgården som inte

sitter fast, t.ex. kan en bänk flyttas från en

trädgård till en annan, och ägarna måste

själva leta rätt på sina saker. I delar av

kantonen Fribourg utövas ”Maisingen”

(majsång), där barn tigger godis eller mynt

som betalning för sin sång.

I kantonen Zürich firar man årligen

att vintern är slut den fjärde måndagen i

april månad, vilket kallas ”Sechseläuten,”

vilket betyder ”klockan sex-ringningen”.

Seden uppstod på medeltiden, då man

firade första dagen för gillenas kortare

arbetstid den ljusa delen av året. Lagen sa

nämligen att man skulle arbeta så länge

som det fanns dagsljus, men under vår och

sommar fick man sluta när kyrkklockan

slog 18.

Sedan 1525 är ”der Böögg” traditionens

symbol; en gigantisk snöman på nästan 3,5

meter med hatt och pipa som står på en 10

meter hög påle på torget framför operan i

centrala Zürich. Namnet Böögg betyder på

gammal Zürich-dialekt ”maskerad figur”.

Exakt klockan 18 tuttas gubben på, och

hans huvud är fullt av fyrverkeripjäser. Ju

fortare gubben brinner upp, desto finare

blir sommaren, säger man lite skojsamt.

Efter att gubben har gått upp i lågor

grillar man numera korv på det som är

kvar av brasan. Firandet pågår under tre

dagar och det är en omtyckt tradition med

musik, mat och parad av barn i fantasifulla

kläder. n

FOTO: VERONICA STRANDELL

Valborgsfirande med SWEA Chicago,

en heldag med sång, brasa, lekar och

gemenskap för hela familjen.

FAKTA: Var firas Valborg?

Idag firas valborgsmässoafton framförallt

i Estland, Finland, Lettland, Sverige,

Tjeckien, Tyskland och Österrike.

?ESTLAND: På estniska heter

Valborgsafton Volbriöö, och det finns två

firanden; ett för universitetsstuderande

och ett för allmänheten. Det förra handlar

om att visa upp sin kår i en parad med

kår flaggan, följt av en stor fest på kvällen,

medan för den senare gruppen samlas folk

i parker eller på torg runt en brasa, och

det sjungs och dansas. I många städer utses

fortfarande en maj-greve och grevinna

den första maj. I vissa delar av landet firar

man ”kasta ut vintern”, då man klär ut

sig till häxor och går i formation genom

stan under glada former. Man firar hela

natten, som mynnar ut i ”vårdagen” den

första maj.

”Der Böögg” – en 3,5 meter hög

snöman på påle – har varit traditionens

symbol i Zürich sedan 1525.

?FINLAND: Även i Finland är Valborg

ett stort studentspektakel, med brasor,

sång, dans och mycket drickande. Här

kallas traditionen Vappu, och är ett av

landets viktigaste firanden. Själva firandet

pågår i två dagar och börjar med en

studentmösseceremoni på stadstorget. I

Helsingfors tvättar studenterna sig symboliskt

och sätter en vit studentmössa

på bronsstatyn Havis Amanda i centrala

stan under stoj och stim. Därefter blir

det fest och picknickfiltarna rullas ut.

Man dricker denna dag den traditionella

drycken sime, en hemmabrygd mjöd, till

vilken man äter nyfriterade tippaleipä,

vilket påminner om en spritsad frityrdeg

eller munk som sockrats. Den första maj

har man (precis som i Uppsala) proseccopicknick

i parkerna och många klär ut sig.

?LETTLAND: Här kallas Valborg

för Valpurģu nakts, och är ett firande av

att naturen och livet återuppstår efter

vinterdvalan. Människorna samlas för

att sjunga, dansa och gunga på gungor,

vilket sägs symbolisera att solen står högre

på himlen. Detta gungande ska dessutom

ge tur och fertilitet under året. Studentorganisationen

sätter årligen upp ett

medeltida firande, där en häxfigur sätts

på en påle, som sedan bränns vid midnatt.

Utöver detta erbjuds en stor fest med livemusik,

filmvisning och uppträdanden.

?SVERIGE: Den svenska almanackan

upptog Valborg för första gången 1901,

och idag är det framförallt ett firande av

vårens ankomst. Runt om i landet ordnas

valborgsbrasor och i studentstäderna –

framförallt Uppsala och Lund – är det en

stor festhelg med allehanda upptåg och

stort alkoholintag, som kan pågå under

flera dagar.

?TJECKIEN: Här kallas Valborg

för Valpuržina noc och med den firas

vårens ankomst. Den 30 april tänder man

enorma brasor, som kan vara upp till 8

meter höga, och på kvällen eldas en häxfigur

upp, vilket kallas Pálení čarodějnic

(”häxbränning”). När elden har brunnit

ut samlas familjer runt den och grillar

tjeckisk korv (špekáček) gjord på gris- och

nötkött. Ungdomarna ger sig ut för att leta

efter ett körsbärsträd (eller åtminstone ett

blommande träd, om man inte hittar rätt

sort). Traditionen säger att unga kvinnor

ska kyssa en ung man under ett blommande

körsbärsträd efter midnatt för att

inte förtvina under det kommande året.

Lite rart och romantiskt kallar man därför

första maj för ”kärlekens dag”, efter en

dikt av Karel Hynek.

?ÖSTERRIKE: I Niederösterreich,

i nordöstra hörnet av landet, på gränsen

till Tjeckien, finns en gammal tradition

att strö ut kalkpulver mellan ogifta

kärleks pars hus (om de inte bor tillsammans),

och spåren kan vara flera kilometer

långa. Tanken är att det utpekade paret

ska skämmas och ta sitt förnuft till fånga

och gifta sig under året. Dessutom ska

de sopa bort spåret. På senare tid blandas

ofta olja in i pulvret, så det har blivit en

allt svårare uppgift, vilket gör att dessa

sicksack mönster lär kunna ses under lång

tid under vår och sommar.

I Rust-området nordöst om Wien

har man den trevliga traditionen att en

kör sjungande går genom stan efter midnatt,

ackompanjerad av dragspelsmusik.

Utmed rutten finns ett antal ”vattenhål”

där sångarna blir trakterade, allt under

fortsatt sång. Annars verkar trenden

bland de unga vara att åka till en gammal

slottsruin, där det arrangeras festivaler

med medeltidstema, livemusik, mat och

häxbränning, som en blinkning till gamla

tiders seder.

?TYSKLAND: Framförallt traditionen

att tända en brasa lever kvar i

Tyskland, och på vissa ställen klär man

dessutom ut sig, som på halloween, och

dansar ”häxdanser”. I västra Tyskland, på

gränsen till Frankrike och Luxemburg,

åker barn genom städerna på kvällen den

30 april i grupper för att spela spratt. Särskilt

populärt är att flytta på dörrmattor,

soptunnor och trädgårdsredskap.

?I SWEA anordnar många avdelningar

årligen Valborgsfiranden där medlemmar

– ofta tillsammans med sina familjer

– samlas kring både små och stora brasor,

oavsett om det nya hemlandet firar Valborg

eller inte. Sång, korvgrillning och

tipsrundor är återkommande inslag vid

dessa uppskattade sammankomster. n

38 39

FOTO: MED VÄNLIGT TILLSTÅND AV ©GEOFF PEGLER PHOTOGRAPHY

KRÖNIKAN

AV MALIN LAGER • SWEA STOCKHOLM

AI, AI på väggen där,

SÄG MIG HUR KROPPEN MIN ÄR

Moderna bilar utrustas med avancerade säkerhetssystem

som ska hjälpa oss att undvika olyckor. Ögonsensorer

regi strerar ditt blickmönster och så kallade

kapacitiva sensorer märker om du släpper ratten. Sensorerna

iakttar även dina rattrörelser: sättet du styr och

hur du korrigerar körningen kan indikera att du är

trött och behöver stanna bilen.

Om ditt blickmönster och dina rattrörelser anses

avvika från det normala får du en notis om att du borde

ta rast. Systemet kan också bedöma att avvikelserna är

så pass stora att bilen stannas, varningslamporna tänds

och den larmar SOS.

Tänk om detta kunde överföras till hälsokontroller!

Badrumsvågar som mäter kroppsfett och muskelstyrka

finns ju redan, så det kanske går att uppfinna

något som skannar kroppen på flera sätt - kanske en våg

som synkar med en spegel? Vid avvikelser skulle dessa

analyseras mot din historik. Om systemet bedömer det

som riskfyllt tänds varningslampan och du får en notis

om att uppsöka läkare.

Riskerna med ett sånt system är dock många. Vi

såg nyligen hur en läcka från en vanlig sport-app fick

negativa konsekvenser, inte bara för prins Carl Philip

som fick sina löparrundor avslöjade utan även för

kvinnor som lever under hemlig identitet. En annan

risk är att apparna skrämmer upp användarna i onödan

och folk som inte är hypokondriska får plötsligt dödsångest.

Ett morgontrött ansikte som möter dig i spegeln

är ingen direkt kickstart, men om spegeln säger att du

är i toppform kanske energin ökar. Måhända finns det

redan hightech-sensorer som denna eller så grunnar

AI- forskarna som bäst på hur de ska få ut det i folks

vardag lika enkelt som bakom ratten på en bil. n

Visste du att …

AV ANNA LEXÉN LARSEN • SWEA COLORADO

… osthyvelns uppfinnare var en norrman

som hette Thor Bjørklund? Han var en

möbelsnickare från Lillehammer som

gillade ostsmörgåsar. Anledningen

till att osthyveln kom till var att Thor

blev irriterad på att han inte kunde få

tillräckligt tunna och jämna skivor

med en vanlig kniv. Han gick därför

ut till sin snickarbod och började

experimentera. En vanlig planhyvel

ligger till grunden för

osthyveln, som i princip har

sett likadan ut sedan 1925, då

Thor uppfann den.

Källa: P4 Extra

Bilder från Björklunds

FOTO: TEREZA FLACHOVÁ PIXABAY

40

41

KONST

AV LISBETH FALKMAN • SWEA GÖTEBORG

Jag tittar på en tom ram

HANG UP – 1966, EVA HESSE (1936–1970)

MODE


Målade knän och modiga kvinnor

OM 20-TALETS FÄRGGLADA FRIGÖRELSE

På 1920-talet uppstod ett rebelliskt mode bland unga kvinnor:

nedrullade strumpor och målade knän. Ett sådant konstigt mode – hur kom

det sig? Det må se tok-roligt ut, men modet hade en djupare innebörd.

En tom ram är inte något jag förväntar

mig i ett färdigt konstverk

– kanske min brist på fantasi. Där är

någonting som sträcker sig ut, slingrar sig

ut från övre vänstra hörnet på ramen ner

till verkets nedre högra hörn, något som

liknar en slang. Slangen sträcker sig i en

generös båge som på vägen mellan de två

fästpunkterna vilar på golvet som om den

egna tyngden söker sig neråt, grundar

sig, för att fortsätta till nästa fäste. Mitt

sinne fick genast intrycket av att slangen

sträcker sig uppifrån och ner. Det kan

faktiskt vara tvärtom, att någon har fäst

slangen nerifrån, ungefär som slangen

från bensinautomaten till bilens lucka.

Det går att tolka i olika riktningar och

det påverkar intrycket och ger utrymme

för olika tolkningar.

Min första reaktion när jag såg Hang

up var att le. Här har konstnären skapat

något som brutit sig ur ramen och

kräver uppmärksamhet. En slang som

vårdslöst kränger sig ur den fasta ramen

och på ett befriande sätt spränger förutbestämda

gränser. Jag fick intrycket av en

cykelverkstad. Ett något stökigt rum med

cyklar och cykeldelar där ingenting har

sin plats. Ett uppror i rummet som borde

vara ordnat och strukturerat för att effektivt

fylla sin funktion. Hang up spränger

världen och blir sin egen funktion, där

ingenting är förutsägbart. Jag tolkar

det som upproret, att våga kräva något

större och annorlunda. Hesse ger oss de

oförutsägbara, hoppfulla och ifrågasättande

idéerna av världen. Vi kan ta oss tid

att se oss själva i ett sammanhang som vi

kan påverka. Jag står i allmänhet tvekande

inför att en konstnär väljer att namnge ett

verk med en titel. Jag vill att konstnären

ska släppa sitt verk fritt och överlämna

till oss betraktare att själva fylla det som

händer mellan konsten och jaget. Det kan

vara konstnärens ambition att ge oss några

ord på vägen om verkets innehåll att ge oss

en riktning.

Mitt huvud fortsätter att associera och

min cykelverkstad blir en trädgårdsslang

som slarvigt lämnats kvar. Eva Hesse

skapar verket Hang up 1966 och räknas

in i minimalismens riktning eller postminimalismen

som en radikal konstnär.

Hennes konst har sökt sig från mål ningar

© THE ESTATE OF EVA HESSE, COURTESY HAUSER & WIRTH

till nya material som till exempel latex,

textil, plast, metall och rep och skapar

lekfulla former: en blandning av tavla,

skulptur och installation. Konstnären

rör sig i en värld av postmodernism

som vågar experimentera och vidga

tolkningar av världen. Det rörliga, ofta

med mjuka former, till skillnad från

samtidens abstrakta expressionism. Eva

Hesse uttryckte själv sin stolthet över

verket som gav henne fortsatt inspiration

till de kommande årens arbete. Hon dog

ung men hann ändå skapa flera kända

verk och hennes kreativitet imponerar.

Hon blandar allvar med lättsamhet och

ger sin version av världen. Hon låter oss

som betraktare följa med på hennes resa i

1960-talets New York.

Eva Hesse föddes i Tyskland men

växte upp i New York, USA och ut bildade

sig inom konst på olika skolor. Hon hade

sin första soloutställning 1963 i New

York: ett antal teckningar. Hesse valde

från mitten av 1960-talet att ägna sig åt

skulpturgestaltning.

Hur tolkar du konstverket Hang up?

Låt dina tankar flyga fritt. n

Både under och efter första världskriget arbetade många kvinnor,

fick egna pengar och kunde röra sig friare ute i samhället utan

följeslagare. Kvinnor började få rösträtt runt om i världen. De

ville leva ett självständigt liv och delta i arbets- och nöjeslivet

vid sidan av männen. Efter första världskrigets slut drog alla en

lättnadens suck och ville ha förströelse. Jazzen gjorde entré,

det dansades charleston och längden på kjolar och klänningar

blev kortare, men den slutade

fortfarande ovanför

knäna; detta var en tid då

respektab la kvinnor inte

visade benen.

De unga kvinnorna

revolterade mot tidigare

generationers traditioner

och samhällets syn på deras

beteende och utseende. De

klippte håret i korta bobfrisyrer

och bar korta(re)

kjolar och klänningar, som

ofta var prydda med fransar,

chiffong eller pärlor. De

dansade loss om kvällarna,

rökte, drack alkohol, hade

en friare inställning till sex,

körde bil och gjorde sådant

som inte ansågs propert för

en kvinna på den tiden.

Dessa revolterande unga

kvinnor kallades ”flappers”

(ordets ursprung är okänt),

och de levde hundra år före

sin tid, för i dag är deras

beteende högst normalt.

I en tid då det var

skanda löst och osedesamt

att visa benen blev alltså

kjolar och klänningar kortare

efter kriget. För att visa upp sin nyvunna frihet och sitt mod,

kastade kvinnorna korsetten och de heltäckande strumporna,

och de riktigt rebelliska ”flappers” färgade sina knäskålar

röda med rouge, vilket började i Paris 1920. Ett ”kolla-vadjag-vågar”-beteende

för att chockera, utmana samhället och

dra blickarna till sig – och till den ”frigivna” kroppsdelen.

Naturligtvis väckte beteendet skandal, men de unga kvinnorna

(och säkert vissa unga män) lockades av det.

Mot mitten av 1920-talet började man måla bilder på knäskålarna

med vatten- eller oljefärg. Det kunde vara sin älskades initialer,

blommor, fjärilar, landskap eller till och med detaljerade porträtt.

Den amerikanska tidningen American Weekly publicerade 1925

en anekdot om hur hemmafrun Clarice Wilson målade sina

älskade hundars porträtt på sina knän för att irritera sin make,

eftersom han inte tyckte om hundarna. Han svarade genom

att låta måla porträtten av

stans två vackraste kvinnor

på sina knän. Historien

förtäljer inte hur Clarice

tog det hela, men det blev

väl 1-1, tänker jag ...

Det finns också berättelser

om unga kvinnor som

blev utslängda från skolan

för sina skandalöst målade

knän, eller som blev slagna

av sina familjer. Samhället

tog i med hårdhandskarna

för att stävja ofoget.

Gårdagens kvinnor gick

i bräschen för vad vi idag

åtnjuter och tar för givet.

Knämålar-modet försvann

och den sorglösa

livsstilen fick ett abrupt

slut när den amerikanska

börsen kraschade 1929 och

hela världen gick in i en

svår lågkonjunktur. Dock

lär knämodet har kommit

tillbaka igen på 1960-

talet, och kjolarna blev

då minikorta. Man lär ha

kunnat köpa ”knä-smink”

av välrenommerade tillverkare

(bland annat Mary

Quant och Revlon). Sommaren 1967 målade man hela benen,

för att ge sken av färgglada eller fantasi fulla strumpbyxor.

Kanske någon Swea minns detta? Märkena Coty och Givenchy

lanserade benmålar-kits för de som vågade. Vid 1970-talets start

hade långbyxorna slagit igenom i kvinno modet, så modeflugan

dog ut för andra gången. Vågar vi tro på en tredje våg? n

42

43

MINA SMULTRONSTÄLLEN

ANNA CENTERMAN • SWEA BEIJING

Anna Centerman bor sedan 15 år i Kina tillsammans med

sin familj. Först 6 år i Peking och därefter i Tianjin, 15 mil

sydost om Peking. Hon älskar att läsa och upptäcka nya

saker, både inom Kina och på resor runt om i Asien, men

sommaren spenderas alltid på Öland.

Sommarpalatset

FOTO: REBECCA BENGTSSON

När man har landat i Peking och åker mot

centrum slås man av stadens imponerande

storlek och infrastruktur, med höga skyskrapor

och motorvägar som kontrasterar

mot traditionella låga hus och gamla

gator. Många blir fascinerade av den

livliga atmosfären och den unika blandningen

av gammalt och nytt. Peking är

både hektiskt och histor iskt, men det kan

också vara överväldigande med trafiken,

luftföroreningarna och alla människor

(20 miljoner invånare) som rör sig överallt.

Trots detta lämnar staden ett starkt

intryck, med en känsla av mystik och

tradition som blandas med modernitet.

Även om staden är modern i de flesta

avseenden pratar väldigt få engelska, eller,

de kan men vågar inte och blir helt enkelt

lite blyga.

Men detta skulle ju inte handla om

det kinesiska språket eller om Pekings

kontraster, utan om mina smultronställen.

Reser du hit måste du självklart besöka

den kinesiska muren, som är ett fantastiskt

monument och som jag, trots mina

15 år i Kina, aldrig tröttnar på. Muren är

lika fascinerande och vacker i sommarsom

vinterskrud, i sol, dimma, regn och

snö. Den får du inte missa. Men när du har

besökt muren och andra självklara platser

som Himmelska fridens torg, Den

förbjudna staden och Himmelens

tempel, rekommenderar jag dessa utflykter,

som kommer ge dig det där lilla extra:

Röda sniglarnas tempel, eller

Hong Lu Si som det heter på kinesiska.

Detta buddhistiska tempel ligger sex mil

norr om Peking och är ett perfekt utflyktsmål

när du vill lämna den hektiska staden

och komma närmare naturen. Hong Lu Si

byggdes under 600-talet och precis som

alla tempel här i Kina består det av många

små hus och byggnader som i detta fallet

är utspridda över en bergssluttning. Det

finns trappor till bergets topp, där ett av

de många templen står och utsikten är

fantastisk. Om du inte vill gå hela vägen

till toppen är utsikten även slående vacker

halvvägs. Hong Lu Si passar även bra för

barn då de kan springa fritt överallt. De 12

zodiakdjuren finns utspridda på tempelområdet

och det är lätt att arrangera en

upptäcktsfärd för barnen genom att leta

efter dessa djur. Men det som får mig

att dra efter andan varje gång, är de 500

buddha statyerna som alla bär en röd

sammets mantel. Kontrasterna mellan

den gråa stenen och den röda mantel som

lyser upp tallskogen de står i lämnar en

oförglömlig bild på näthinnan och bara

denna syn är värt ett besök.

Huang Jia Bing Jiao Xiao Yuan


Sommarpalatset är ett av de ställen som

i princip alla rekommenderar att man

besöker. Jag skulle vilja rekommendera

ett besök med tvist: besök parken i arla

morgon stund. Parken öppnar klockan sex.

Häng då på låset så får du en oförglömlig

upplevelse när solen stiger upp över kullarna

och över de 800 år gamla templen i

en nästan folktom park. Sedan 1200-talet

har templet och parken använts som ett

lyxigt sommarboende för den kejserliga

familjen och du kan fortfarande känna

historiens vingslag under din promenad.

När du har gått runt sjön och solen har

klättrat upp på himlen börjar du möta fler

och fler turister och kanske blir du sugen

Sommarpalatset

på en andra frukost. Då rekommenderar

jag att du strosar in på Aman hotell, som

ligger i anslutning till parken. Här kan du

avsluta besöket med en lyxig hotellfrukost

i fantastisk kinesisk miljö.

När du är i Peking får du inte heller

missa maten; det finns fantastiskt mycket

god mat att prova och njuta av. Jag skulle

rekommendera att du besöker Houhai,

ett område norr om Förbjudna staden,

där det finns mycket spännande mat att

smaka. Är du en foodie och vill få ut ännu

mer av den kinesiska matkulturen skulle

jag rekommendera att du bokar en guide

som tar dig genom matens Peking. Du får

då prova de mest underliga, men sam tidigt

över raskande goda rätter som du kan tänka

dig. Som avslutning skulle jag rekommendera

att du besöker restau rangen

Huang Jia Bing Jiao Xiao Yuan. Be

att få bord i källaren eller försök i alla fall

att besöka källaren, som är ett gammalt

islager från Qing dynastin (1644-1912).

Det var här kejsaren förvarade den is som

användes för att kyla matvaror under de

varma sommarmånaderna. Glöm inte att

be om ett glas baijiu, en kinesisk alkohol

som traditionellt dracks till varje måltid,

när du njuter av de traditionella Pekingrätterna

som restaurangen serverar.n

FOTO: PEGGY MARCO, PIXABAY

Röda sniglarnas tempel

Sommarpalatset


44 Den kinesiska muren

VILL DU TIPSA OM dina SMULTRONSTÄLLEN?

45

Hör av dig till editor@swea.org

Eurovision-yra

i Basel, Schweiz

Eurovision Song Contest (ESC) 2025 avgjordes i Basel den 17 maj

och det svenska bidraget kom fyra efter Estland (trea), Israel (tvåa) och

vinnaren Österrike. Tävlingen har gått från en handfull deltagare till

ett av världens största tv-arrangemang med över 160 miljoner tittare.


FOTO ELISABETH BERGSTRÖM • SWEA ZÜRICH

FOTO: MB

Elisabeth Bergström (som tidigare

bott i Basel) gjorde återbesök i ”sin”

stad och upptäckte att KAJ bodde

på samma hotell, en oväntad bonus!

I

år hölls tävlingen i Basel, Schweiz,

efter att Nemo vann ESC i Malmö

2024 med sin låt The Code. Nemos

vinst var tredje gången gillt för

Schweiz. Första gången landet vann var

1956, i tävlingens första upplaga, då sju

länder deltog. Varje deltagarland tävlade

då med två låtar, och Lys Assia sjöng hem

vinsten med Refrain, en låt med smekande

fioltoner som lätt skulle platsa i en dansfilm

från 1940-talet. 1988 hyrdes Celine

Dion in – som då var en 20-årig, okänd

kanadensisk sångerska – och hon lyckades

knipa segern med låten Ne partez pas sans

moi med bara en poäng före tvåan. För er

som undrar så finns det ingen regel som

säger att den som representerar ett land

måste vara född eller bo där. I år var ju

Sveriges bidrag skrivet och framfört av

KAJ, som kommer från Österbotten i

Finland.

Musik som enar och förenar

Vi lever i en turbulent tid, med oro och

konflikter. 2022 vann Ukraina ESCfinalen,

men på grund av den ryska

invasionen fick man avstå värdskapet,

och arrangemanget hölls istället i Storbritannien.

Med en blinkning till Ukraina

valdes mottot ”United by Music”, och

efter tävlingen beslutades att det ska förbli

ESC:s motto.

Under en av Basel-veckans semi finaler

tog ett turkiskt par mottot till en ny nivå:

de satt i publiken när mannen friade till

sin flickvän – som svarade ja! Förenade

med musik – för evigt.

Lumo

Årets maskot Lumo designades av studenten

Lynn Brunner, som fick 5 000

schweizerfranc (runt 58 000 kronor) i

belöning, men ingen copyright. ”Lumo

förkroppsligar musikens ostoppbara kraft,

hans vilda hår flammar som lågor och rör

sig i takt till musiken”, säger vinnaren

Lynn, som går andra terminen på Basel

Academy of Art and Design.

Ett evenemang för alla

Basel satsade på ett välkomnande och

inkluderade Eurovision. Som exempel

kan nämnas att det utöver dam- och

herrtoaletter erbjöds könsneutrala

toaletter. Vidare var 75 procent av all mat

på festivalen vegetarisk eller vegansk och

råvarorna närodlade och inhemska. Matsvinnet

minimerades genom att erbjuda

olika portionsstorlekar, och överbliven

mat skänktes till lokala organisationer,

för vidare distribution till behövande (jo,

det finns behov även i Schweiz).

Hållbarhet är en annan värdegrund

och artiklar i engångsplast var förbjudna

inom festivalområdet, så muggar, tallrikar

och bestick var av bambu, papp och trä

istället. Användandet av PET-flaskor var

strikt begränsat.

Alla spelplatser och arenor var hinderfria

för att inkludera rullstolsburna och

besökare med nedsatt rörelseförmåga.

Personer med sensoriska funktionsnedsättningar

kunde följa livesändningarna

med hjälp av berättarröst,

textning och teckenspråkstolkning.

Biljetter

Den schweiziska televisionen har inte

offentliggjort antalet sålda biljetter, men

en gissning är 50–60 000 biljetter. På

schweiziskt manér var man neutral och sa

att först till kvarn gäller, så de inhemska

fansen fick inte förtur.

En halv miljon intresseregistreringar

mottogs och det första biljettsläppet i

januari om 42 000 biljetter sålde slut på sju

minuter, medan det andra släppet (okänt

antal) sålde slut på 22 minuter.

Musik, musik och mer musik!

Förutom själva ESC, med sina deltävlingar

och finalen, anordnades en lång

rad andra musikarrangemang runt om i

staden under en veckas tid. Flera deltagare

från tidigare tävlingar uppträdde, varav

fyra vinnare: Jørgen Olsen (Danmark,

2000, från The Olsen Brothers), Emmelie

de Forest (Danmark, 2013), Conchita

Wurst (Österrike, 2014), och Nemo

(Schweiz, 2024). En karaoke-spårvagn

underhöll resenärer och på Barfüsserplatz

(omdöpt till Eurovision Square) i centrala

Basel erbjöds gratis underhållning varje

dag med olika teman, bland annat pop

& soul, jazz, hiphop och klassisk musik

(med framträdande av bland andra Basel

symfoniorkester).

Nästa stopp Österrike

Efter JJs seger drar planeringen för nästa

års tävling omedelbart igång, och för Basel

väntar summeringen av en hög intensiv

vecka. Arrangörerna pratar redan om

ett rejält tillskott i kassan, inför arrangemanget

trodde man på runt 700 miljoner

kronor. Det återstår att se

om det eko nomiska resultatet

lever upp till förväntningarna

– ingen tvekan om

att festligheterna gjorde det.

Eurovision Song Contest har

världens gladaste publik! n

46

47

SWEA HOUSTON

SWEA GÖTEBORG

SWEA MELBOURNE

Utforska din nyfikenhet eller fördjupa

dina kunskaper genom att delta i

SWEAs GRUPPER!

Här är alla välkomna, oavsett nivå,

förkunskaper eller var du bor.

Kom med och låt inspirationen flöda!

Klicka på resp. bild för mer info.

SWEA ART

En grupp och inspirationskälla

för att skapa, utvecklas och

främja utbyten mellan konstnärer

– både professionella och

amatörer – inom olika medier.

SWEA LÄSER

En global bokklubb där vi

läser och diskuterar modern

svensk litteratur och har

intressanta webbinarier där

vi ofta träffar författare.

SWEA SKRIVER

Här får du stöd och inspiration

att utveckla ditt skrivande

med kreativa kurser och

webbinarier där du möter

författare, översättare och

bokinläsare.

SWEA PROFESSIONAL

Denna grupp är för dig

som är nyfiken på företagsverksamhet

och intresserad

av affärsrelationer, arbetsliv,

yrkesfrågor, nätverkande

och karriär.

SWEA ALGARVE

48

FOTO: TINA AXELSSON/IMAGEBANK.SWEDEN.SE

SWEA-magasinet Forum nr 2 • 2025

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?