Aktivt skogsbruk #2 2025

# 2 / 2025

SKOGSBRUK

5delikata

matsvampar.

Plocka, rensa,

och njut!

Lär känna din

gårds historia

Nära

naturen

Thomas Ivarsson lever nära naturen

som lantbrukare och skogsägare

Arkitektoniska

mästerverk i trä

TEMA

Skogen – en

fantastisk råvara

Aktivt Skogsbruk

FOTO Felix Gerlach

FOTO Lasse Arvidson FOTO Lasse Arvidson

25

4

31

Innehåll #2 /25

På besök hos Thomas Ivarsson som

4 sköter mycket av skogsarbetet själv.

Viol 3 - vad är det?

15

Naturvård i din skog.

17

Skogen – en fantastisk råvara.

18

Skoghall - världsledande på vätskekartong.

22

Höghus i trä för hållbara städer.

25

Bästa tipsen för att lära känna din gård.

31

Ett lyckat generationsskifte.

34

Utbildningar för den vetgiriga skogsägaren.

40

I detta nummer

FOTO Anna Hållams

Här och nu är det du

Sydved köper virke samt erbjuder skoglig

fullservice till skogsägare i södra Sverige.

Företaget har omkring 125 anställda och

omsätter varje år cirka 4,3 miljarder kronor.

Den årliga anskaffningen av virke uppgår

till cirka 5,3 miljoner kubikmeter. Sydved ägs

av Stora Enso och Ahlstrom. Sydved är certifierad

mot FSC® (C015573) och PEFC (PEFC/05-22-109).

Ansvarig utgivare

Daniel Fellenius, Sydved

Redaktör

Annsofie Öhman, Sydved

Projektledare

Sanna Casson

Art director

Petra Olsson

Produktion

Confetti

Tryck

Ruter

Post till redaktionen skickas till

Aktivt Skogsbruk

Sydved

Box 626

551 18 Jönköping

E-post: aktivtskogsbruk@sydved.se

Telefon: 01046-38 000

Följ oss på Instagram, Facebook@sydved

och Linkedin.

sydved.se

34

Med ett sista penseldrag sätter jag

punkt för vårens stora husprojekt.

Jag backar tillbaka ut på gräsmattan

och lägger mig raklång på

rygg i ett försök att räta ut en alltför

otränad lekamen, som under kvällar

och helger fått leta fram bortglömda

muskelgrupper.

En känsla av stolthet

I takt med att jag låter blicken svepa

över det 130-åriga trähusets fasad

och snickarglädje kommer en känsla

av stolthet smygande. Stolt över att

vi nu vårdar och förvaltar det som

byggts upp av genuint kärnvirke för

ytterligare ett tiotal års välmående.

Men också stolt över att inte ha tullat

på de tidskrävande och ibland smått

nedbrytande detaljerna i underarbetet.

Detaljer som är direkt avgörande

för det framtida resultatet. Nöjd med

min insats och mitt bidrag till huset.

Här och nu är det jag.

Detaljer i grundarbetet

När vi i skogsägarporträttet möter

Thomas Ivarsson på skogsgården

i Uppland beskriver han i grunden

samma typ av stolthet. Thomas

mål att säkerställa friska och vitala

skogsbestånd utgår från hans

passion och detaljstyrda känsla för

föryngring och skogsvård. Detaljer i

grundarbetet som betalar sig i den

synligt årliga tillväxten på plantor

och ungskogsbestånd. Han skapar

med egen hand något som kommande

generation tar vid. Men här

och nu är det Thomas.

Enad målbild

Vi möter även Per Sterner som

genom ett generationsskifte tar över

föräldrarnas fastighet Svansö. En

fastighet där han tillsammans med

pappa Johan har varit aktiv sedan

tidigare och känner skogen väl.

Där det har varit av stor vikt att alla

inblandade kunnat enas kring en

målbild för fastigheten och därefter

hitta lösningar som är bra för alla

parter. Utfallet blev mycket lyckat. Så

här och nu är det Per.

Vi bjuder även på en rad artiklar

med inspiration och kunskap kring

vad din skog som virkesråvara faktiskt

också bidrar till. Kunskap som

tydligt och i allt högre grad behöver

förmedlas för att förstå det faktiska

och långsiktiga värdet även i en

avverkad skog.

En fantastisk råvara

En avverkad skog är ytterst sällan en

förbrukad skog. Som förnyelsebar

råvara i en mängd användningsområden,

hållbara förpackningar,

energi och som material för nybygge

av sunda flerbostadshus. Helt enkelt

möjligheter att byta ut fossila material

mot förnyelsebar träråvara, en så

kallad substitution. Alltså, skogen en

fantastisk råvara som växande, som

råvara och inte minst som långvarig

kolsänka även i en 130-årig massivt

byggd träkåk som just fått lite

omvårdnad.

Spännande historik

Är du som jag nyfiken på bakgrund

och historik av din gård bjuder vi på

tips som kan leda dig vidare till ännu

mer historik. Att ta vid och förvalta

det som andra har skapat och

samtidigt sätta sin egen prägel för

framtiden.

Oavsett om det gäller byggnader

eller skogsbestånd så är det

du. Här och nu är det du. Med hopp

om en riktigt skön och avkopplande

sommar.

Daniel Fellenius

Marknadschef på Sydved

aktivt skogsbruk #2/25 3

Skogsägarporträttet

Thomas farfars far köpte

gården i början av 1900-talet

och sedan dess har släkten

bott här och livnärt sig på

skogen och lantbruket.

Årsta

Thomas Ivarsson

Bor: I Årsta, en liten by mellan Tierp

och Månkarbo i Uppland.

Familj: Hustrun Annika, jobbar som sekreterare

på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Döttrarna

Elvira, 30 år och Mathilda, 27 år samt tre katter.

Om skogen: 140 hektar. Tall, gran och björk.

Intressen: Tävlingsspelar bridge med hustrun

Annika. Spelar padel och simmar för att hålla

kroppen i trim. Umgås med vänner.

Med passion

för föryngring

Thomas Ivarsson tillbringar mycket tid i sin skog och

sköter både röjning och plantering själv.

– Ibland kan det gå lite överstyr när jag rätar upp

plantorna på våren för att de ska stå rakt upp i jorden,

men skogen betyder så mycket för mig, säger han.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Utsikten är milsvid från glasverandan på

det röda boningshuset. Här breder gyllengula

åkrar ut sig, med skogen som en fond i

bakgrunden. Vi befinner oss i Årsta, en liten

by mellan Tierp och Månkarbo i Uppland.

Här har Thomas bott sedan han var barn, sprungit på

stigarna mellan husen och byggt kojor i träden. Thomas

farfars far köpte gården i början av 1900-talet och sedan

dess har släkten bott här och livnärt sig på skogen och

lantbruket.

– Jag hjälpte farfar att ta hand om korna och lassa

hö när jag var liten. Det var fint att växa upp så, med

naturen och farföräldrarna nära, säger Thomas.

När han blev lite äldre började han även hjälpa till

med skogsarbetet, något han inte tyckte var lika roligt.

– Jag gick ut med motorsågen efter skolan ibland.

Det var kallt, jag frös om händerna och tyckte att det var

tråkigt, minns han.

Så är det inte längre.

– Tänk vad saker och ting kan kännas annorlunda

under olika perioder av livet. Nu är jag väldigt intresserad

av skogsbruk och framför allt föryngring. Jag

stödplanterar för hand när föryngringen är för gles, det

tar lång tid men plantorna klarar sig oerhört bra sen.

4 aktivt skogsbruk #2/25



Det är fascinerande att se hur de tagit sig på våren. Jag

rätar upp plantorna och petar i smådetaljer, kanske lite

för mycket, men jag blir så inne i det!

Testar olika föryngringsmetoder

Thomas provar gärna olika föryngringsmetoder. Han

har planterat förädlade tall- och granplantor och har

även satsat på naturlig föryngring av björk och tall.

– Jag har ställt fröträd av björk och sedan har de frösått

sig, det har funkat bra. Sedan har jag också lämnat

kvar frötallar i något bestånd.

En gång testade han också att plantera utan att

markbereda.

– Det var ingen höjdare, skrattar Thomas.

Totalt äger Thomas 140 hektar skog i spridda skiften.

Merparten av skogen består av björk, gran och tall. Han

röjer nästan allt själv och tar hjälp av Stora Enso med

avverkning, markberedning och gallring.

– Jag har en väldigt bra virkesköpare på Stora Enso,

Lars Nordin, den personliga relationen betyder mycket

tycker jag.

Tillsammans planerar de kommande åtgärder i

skogen och Thomas har nyligen skaffat en digital skogsbruksplan.

– Jag har förstått att det är bra, det kan ju vara smidigt

att ha planen i mobilen. Jag tycker inte att det alltid

är så enkelt med det digitala, så här får jag ta lite hjälp.

På gården bor inga kor längre, men en svart- och

vitfläckig katt sträcker sig belåtet i en av sängarna på

övervåningen av huset. Här bor Thomas med hustrun


Annika och dottern Elvira 30 år som jobbar på en restaurang

i bygden. Andra dottern, Mathilda, som är 27 år är

utflugen och arbetar som lärare i Stockholm.

– Vi åker dit och hälsar på ibland. Då tänker jag att

jag är glad över att bo på landet, att slippa stressen och

de där långa bilköerna.

På gården står också ett vitt boningshus från 1916.

Här bor Thomas föräldrar kvar.

Hans pappa är pigg och följer med Thomas ut och

jobbar ibland. Historien upprepar sig: föräldrarna bor

kvar på gården och något av barnen tar över verksamheten.

Thomas hoppas att någon av döttrarna ska vilja ta

över skogen och lantbruket en dag.

– De har inte så stort intresse för det just nu, men det

Thomas hoppas att någon

av döttrarna ska vilja ta över

skogen och lantbruket en dag.



Den personliga relationen med

virkesköparen Lars Nordin på Stora

Enso betyder mycket för Thomas.


Thomas är uppvuxen på gården. Idag

bor han i ett av husen med hustrun

Annika och dottern Elvira. Hans föräldrar

bor kvar i det äldsta boningshuset.

Det är verkligen en

ekonomisk trygghet att

äga skog och det känns

bra inför pensionen.

Bygget av E4:an och bildande av naturreservat har förändrat skogen.

Thomas förstår poängen med att gynna naturvärden, men tycker att

ersättningen måste bli bättre för skogsägare.

Veden från skogen värmer upp husen på gården.

kanske kommer. Annars får de sälja det, men det kommer

aldrig jag göra. Skogen betyder så mycket för mig.

Nära naturen

I Årsta är naturen nära. Thomas och Annika promenerar

ofta i den närmaste skogen som är fylld av asp, rönn, ek,

tallar och hasselbuskar. Här ser Thomas till att röja och

hålla efter så att det går att komma fram på stigen, där

även hästar från granngårdarna rider ibland. Djurlivet är

rikt i området.

– Det kan vara helt underbart att vara ute i skogen,

särskilt vår och höst. Jag brukar se kronhjortar och dovhjortar

– och har också sett spår av lo. Förra våren såg

jag fyra små rävungar.

På gårdsplanen utanför huset ligger ved upphuggen

i en stor hög, som ska torkas och användas för att värma

upp husen på gården. Två traktorer står uppställda

bredvid varandra, i väntan på att Thomas ska sätta sig i

hytten och vrida om nyckeln.

Familjen producerar och säljer spannmål: grynhavre

som bland annat blir havregrynsgröt, maltkorn som blir

öl, foderkorn till djur och hö som säljs till hästägare.

Thomas gillar friheten med att vara lantbrukare:

– Jag får styra helt över mig själv och är min egen

chef. Baksidan är att det kan kännas lite ensamt ibland,

tur att jag har familj och många vänner att umgås med

på fritiden.

Börjar dagen med text-tv

En vanlig dag går Thomas upp tidigt, äter frukost, riktar

fjärrkontrollen mot tv:n och trycker fram text-tv.

– Där får jag en jättebra överblick över både nyheter

och sport, säger Thomas nöjt.

Sedan går han ut med röjsågen i skogen några timmar,

ett arbete som kan vara fysiskt utmanande.

– Ibland behöver jag ha med mig tre t-shirtar att byta

med för att jag blir så svettig!

Han är medveten om att det finns risker med att vara

ute själv och jobba.

– Jag har ramlat och slagit sönder ett ögonbryn

en gång, men har haft tur att inte varit med om några

större incidenter. Idag har man med sig mobilen, det



var värre när jag var i 20-årsåldern, då kunde jag åka

ensam en halv mil rakt ut i skogen, utan telefon. Jag har

blivit lite försiktigare med åren, konstaterar han.

Eftermiddagarna brukar han ägna åt jordbruket:

skördar mogna grödor, sår, lagar traktorer, ordnar med

försäljning av hö och foder. Det finns alltid saker att göra

på gården.

En föränderlig skog

Skogen har förändrats under åren. En del av E4:an skär

numera igenom det som tidigare var hans bestånd och

en annan del av marken har blivit klassad som naturreservat.

– Jag fick en bra ersättning för skogen jag fick avstå

när E4:an byggdes, däremot fick jag riktigt dåligt betalt

för naturreservatet som jag inte kan bruka längre. Jag

förstår poängen med att gynna naturvärden, men

ersättningen måste bli bättre för oss skogsägare,

säger han.

Dessutom tillägger han att det finns en risk med att

låta skog stå.

– På grannskiftet finns ett naturreservat där granarna

blivit över 90 år, men nu har de dött eftersom de

angripits av granbarkborren, så vill man inte heller ha

det. Dessutom blir jag lite orolig för att de ska sprida sig

till mitt skifte.

Ekonomisk trygghet

Thomas har gjort flera stora avverkningar de senaste

åren. Ett bra prisläge i kombination med att han haft

stora delar skog som varit mogen för avverkning har

gjort att det varit ett bra läge. Pengarna har han satt in

Thomas älskar friheten med att jobba i skogen, men det kan bli ensamt i bland,

då är det tur att han har ett rikt umgänge. Han spelar ofta kort med vännerna.


på Stora Ensos tjänst Betalplan med ränta. Det innebär

att han fördelar pengarna från virkesaffärerna över flera

år. På så sätt får han ränta på pengarna och kan plocka

ut lite varje år.

– Det är verkligen en ekonomisk trygghet att äga

skog och det känns bra inför pensionen, säger han.

Men ännu dröjer det några år innan pensionen och

Thomas vill fortsätta spendera tid i sin skog, så länge

han orkar.

– Att äga skog innebär att jag har egen frihet att

bestämma hur jag vill forma den och hur mycket tid jag

vill ägna åt den. Det är värdefullt för mig.

Det är fascinerande att se hur plantorna tagit sig på

våren. Jag rätar upp plantorna och petar i smådetaljer,

kanske lite för mycket, men jag blir så inne i det!


Bra för hälsan att

bara

bada

bastu!

Foto HUUM

Att basta är hetare än någonsin efter humorgruppen Kajs succé

med mellolåten Bara bada bastu. Och det är inte mycket som går upp mot

att sitta i en vedeldad bastu med sprakande björkved från den egna skogen.

Men visste du att bastubad också är bra för hälsan? Att basta regelbundet

minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, kan bidra till bättre sömn, minskad

ångest och lindrad värk.

KÄLLA Uppsala universitet

140 000, så många jobbar på något sätt inom skogsnäringen i Sverige. Till skogsnäringen

räknas, förutom trävaru-, massa- och pappersindustrin, även skogsbruket samt underleverantörer.

KÄLLA Skogsindustrierna

FOTO Lasse Arvidson

Samarbete för

bättre koll

på hyggesfritt skogsbruk

Skogforsk har lanserat Hyggesfri-

Kollen, en plattform för uppföljning av

hyggesfritt skogsbruk, i samarbete

med skogsnäringen.

– Det finns många åsikter om hur

hyggesfritt skogsbruk fungerar och hur

det bör bedrivas. Men det saknas kunskap

som vilar på vetenskaplig grund

och det vill vi på Skogforsk förändra

med det här tillämpade projektet. Vi vill

få bättre koll på de kort- och långsiktiga

effekterna, helt enkelt, säger Gert

Adolfsson, projektledare på Skogforsk.

I Hyggesfri-Kollen samlas data in om

utfallet från olika trakter som avverkats

med hyggesfria metoder. Informationen

lagras i en gemensam databas för

analys och lärande.

Syftet är att få en ökad kunskap om

hyggesfritt skogsbruk.

KÄLLA Skogforsk


Gynna ugglan

i din skog

Totalt häckar 11 olika ugglearter i Sverige på våren.

Att ha en ugglefamilj i din skog kan gynna föryngringen.

De fångar nämligen gnagare som kan vilja mumsa upp

plantorna. Om du vill gynna ugglan kan du se till att bevara

ugglans boplatser. Slagugglan bor gärna i stora träd med

hål i till exempel.

FOTO Robert Larsson

FOTO Bolist

Det här

bygger vi

på sommaren

Ska du bygga en bastu eller altan i

sommar? Då är du inte ensam. Många vill

snickra och bygga under semestern. Här

är de 10 mest populära byggbeskrivningarna

som laddats ned från Svenskt trä

och byggbeskrivningar.se 2024:

1. Montering av trall

2. Bastu

3. Altan

4. Skruv- och spikguide

5. Staket och plank

6. Trädäck på mark

7. Carport

8. Enkelbod

9. Bygga innervägg

10. Tak över uterum

KÄLLA Svenskt trä

Så kan du

förebygga

skogsbrand

Sommaren är här och om det blir torrt i skog och

mark ökar brandrisken. Det finns några saker som du som

skogsägare kan tänka på för att förebygga en brand:

Håll koll på brandrisken i skog och

mark genom att ladda ned MSB:s

app Brandrisk ute. Den ger en

aktuell brandriskprognos för ditt

område.

Om du ska ut och jobba i skogen

välj gärna områden där du inte

behöver ta dig fram över steniga

områden. Metall mot sten ger lätt

gnistbildningar.

Undvik att arbeta på platser som

är svårtillgängliga.

Ta med en brandsläckare. Skogsmaskiner

och traktorer har ofta

brandsläckare monterade, men

många mindre terränghjulingar

har ofta inte brandsläckare.

Om du kör med motorsåg/röjsåg

kan du ha med en mindre

brandsläckare på rastplatsen.

Utför arbetet på natten eller tidig

morgon, när brandrisken ofta är

lägre.

Undvik att arbeta ensam.

Sydved och Sydveds entreprenörer

arbetar på många olika sätt för att

förebygga skogsbränder. Det handlar

om allt från att använda anpassade

metoder för maskinarbetet i

skogen till att arbeta

på platser med lägre

brandrisk.

Läs mer här

FOTO AdobeStock

En natt bland

trädkronorna

Kan du inte få nog av skogen, men vill se något

annat än din egen skog i sommar? Kanske läge att

checka in på ett hotell i skogen? Det finns flera trädhotell

i Sverige där du kan sova i spektakulära trädhus. Trakt

Forest hotel i Småland, Hyssna Forest Resort mellan

Borås och Göteborg och

Granö Beckasin

mellan Umeå och

Lycksele är

bara några

exempel!

FOTO Trakt Forest hotel


Unikt samarbete

stärker svensk

konkurrenskraft

Redan för dryga 100 år sedan

insåg skogsägare, sågverk och

industriföretag att de var ömsesidigt

beroende av varandra. En stor del

av skogen var privatägd men hela

värdekedjan – från stubbe till färdig

produkt – krävde gemensamma

spelregler, gemensam mätning

och ömsesidig tillit.

Ur detta behov växte virkesmätningsföreningar fram,

med en opartisk och tillförlitlig mätning av virket som

skulle skapa rättvisa affärer. Enkelheten och insikten är

densamma än idag. Konkurrens ska ske om värdeskapande

och inte om siffror eller tvetydigheter. För oss i

Sverige är det kanske självklart, men i många länder är

det en väldigt komplex virkesmätning med partsmätning,

olika mätpunkter och olika mätmetoder. I Sverige

har vi en opartisk mätpunkt som är prisgrundande för

alla aktörer i kedjan.

På samma sätt insåg framsynta skogstjänstemän

på 1960-talet värdet av att samordna informationsflödet

och virkesredovisningen i branschen. Skogsbrukets

datacentral, SDC, bildades och sedan dess har datainsamling,

identifiering och redovisning av virke skett

på ett kontrollerat och standardiserat sätt.

Samarbete bygger tillit

Nu i maj lanserades Viol 3, den tredje generationens

virkesmätnings- och informationssystem. Med den tar

branschen ett stort steg in i framtiden. Viol 3 möjliggör

realtidsdata, förbättrad spårbarhet och integration med

moderna affärssystem. Det är naturligtvis en stor utmaning

att göra förändringar i ett komplext affärsmönster,

men det var sannolikt inte enkelt att skapa enhetliga

mätmetoder eller gemensam informationsöverföring

heller. Vinsterna av att effektivisera flöden och skapa

bättre beslutsunderlag kan dock inte underskattas.

Värdet av samarbete i Biometria, tidigare SDC och

de olika virkesmätningsföreningarna (VMF), märks i

vardagen med enhetliga mätningsmetoder, snabbare

affärsflöden,

spårbarhet och ökad

transparens i hela

kedjan. Samarbetet

bygger också tillit,

minskar konfliktytor

och frigör energi till

det som verkligen

spelar roll: hållbar

tillväxt, innovation

och konkurrenskraft.

Till stor nytta även för

dig som skogsägare.

Pär Johansson

VD på Sydved

FOTO Anna Hållams


Det här innebär Viol 3

för dig som skogsägare

VIOL 3

När träden i din skog har

avverkats så börjar nästa

resa för dem, till industri eller

sågverk. Virkesmätningssystemet

Viol 3 ska göra att

mätningen och redovisningen

av ditt virke blir ännu

effektivare och säkrare.

Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams

I

början av maj gick startskottet för tredje

generationens virkesmätningssystem,

Viol 3. Med ny modern teknik kommer systemet

digitalt hantera mätningen och redovisningen

av skogsägarnas virke och andra

skogsprodukter från skogen till industrin.

Systemet är framtaget av medlemsägda

Biometria, som har som uppgift att opartiskt

mäta och redovisa skogsprodukter.

– Viol 3 är en enormt stor förändring för

hela skogsindustrin, då

hela den digitala infrastrukturen

byts ut och

ersätts med ett nytt system,

säger Örjan Vorrei,

IT-chef på Sydved.

Örjan Vorrei

Föregångaren Viol 2 som byggdes i slutet av

1990-talet hade nått sin tekniska livslängd.

Det kunde inte kommunicera effektivt med

andra moderna program, så därför behövdes

en ny teknisk plattform både för dagens

och morgondagens krav.

– För skogsägare innebär skiftet till Viol 3

några mindre förändringar, bland annat

kommer mätbeskeden se annorlunda ut,

både till utseende och innehåll, konstaterar

Örjan.

Mätbeskeden

Sortimentsbegreppet i Viol 2 ersätts i Viol 3

av en tydligare och mer transparent hierarki

som visar vad som faktiskt mäts in.

Första nivån är sortimentskategorier, till

exempel ”gransågtimmer”. Mellannivån är

handelssortiment, det som mottagningsplatsen

köper in, exempelvis ”normaltimmer

av gran”. Det som ingår i ett handelssortiment

kallas produkter. Mottagningsplatsen

bestämmer själva vilka produkter de vill

använda.

Exempel: I ”normaltimmer gran” kan

produkterna ”Gransågtimmer klass 1–2” och

”Granklentimmer klass 1–2” ingå.

På mätbeskeden redovisas volymen av

ett specifikt sortiment. Värdet som också

finns med på mätbeskedet är inte det

slutgiltiga, utan Sydved redovisar det exakta

värdet i redovisningen till skogsägaren.

I uppstartsfasen kommer mätbeskeden

skickas per post direkt från Biometria.

- I nästa steg kommer mätbeskeden,

precis som idag, finnas på Min skog, skogsägarens

personliga sidor, säger Örjan.

Kontrakt och redovisningar

I samband med övergången till Viol 3

moderniserar Sydved företagets interna

affärssystem. Flertalet av Sydveds dokument

kommer då förändras, som till exempel

kontrakt och redovisningar.

– Viol 3 är viktigt för hela branschen

och gör att vi får en grund för ett digitalare

Skogssverige. För skogsägarna blir det nu

tydligare och enklare information så att

man vet vad som finns under varje begrepp

eller post. Det skapar förutsättningar för

högre transparens, säger Örjan Vorrei.

Sydved började resan mot Viol 3 för tre år

sedan, först med att införa systemet CF Harvest,

ett modernt entreprenörssystem som

effektiviserar planeringen av avverkningar

och sedan ett år tillbaka med att byta ut

affärssystemen på Sydved.

Tydligare sortimentsbegrepp

i Viol 3

Första nivån är sortimentskategorier,

till exempel gransågtimmer.

Mellannivån är handelssortiment.

Det som mottagningsplatsen köper

in, exempelvis normaltimmer av

gran. Olika mottagningsplatser kan

delvis bestämma vad som får ingå i

ett handelssortiment.

Det som ingår i ett handelssortiment

kallas produkter. Mottagningsplatsen

bestämmer själva vilka produkter

de vill använda.

I normaltimmer gran kan exempelvis

produkterna Gransågtimmer klass 1–2

och Granklentimmer klass 1–2 ingå.


Just nu

i din skog

Foto Lasse Arvidson

Juli, augusti och september

Text Annsofie Öhman

Planera kommande

åtgärder

Höstplantera

Av tradition planterar många

skogsägare på våren, men i

många fall går det utmärkt att

plantera fram tills det blir tjäle i

marken.

Täckrotsplantor passar bra att

plantera under tidig höst, så att

plantorna hinner rota sig.

Barrotsplantor planterar man

oftast under senare delen av

hösten.

Tänk på att markberedning

ger bättre chanser för plantan

att utvecklas och minskar risken

för angrepp av snytbaggen.

Finns det tillfällen i sommar

då alla ni som äger skogen

tillsammans träffas? Ta då en

gemensam runda i skogen

för att kolla hur bestånden ser

ut och fundera över framtida

åtgärder, som röjning, gallring

och slutavverkning.

Du kan också boka en träff

med din virkesköpare/Sydvedare

för att bolla era idéer och

sedan planera in åtgärderna ni

väljer att göra.

Förbered dig

inför jakten

Jägare kan förbereda sig för

jakten på många olika sätt.

• Märk ut passen och notera i

karta och eller app.

• Kanske behöver du röja kring

några av passen, så att det

blir bra sikt. Inte minst viktigt

för säkerheten.

Koll på röjningsbehovet

Passa på och se över röjningsbehovet

på fastigheten under

månaderna då det är lövat i

skogen.

Ha koll på

brandrisken

Sommaren är här och blir den

torr ökar risken för skogsbränder.

Var försiktig med eld, till

exempel när du grillar ute.

Ladda ner appen Brandrisk

ute och få tydliga prognoser för

hur brandrisken ser ut.

• Checka även av att jakttornen

är i bra skick.

Foto Shutterstock

• Träna skytte på skjutbana, en

aktivitet som kan vara extra

kul att göra med kompisar i

jaktlaget.

Livet med

skog är härligt

• Jaktdagarna kan bli långa

och fysiskt krävande, se till

att både du och din jakthund

är i bra form. Både vad gäller

kondition och styrka.

Njut extra mycket av din skog

i sommar. Låt den bli platsen

där du både hämtar kraft och

hittar stillhet. Kanske genom att

fylla hinken med blåbär, söka

efter nya svampställen, cykla en

runda eller bara njuta av förmiddagens

kopp kaffe på väl vald

plats i din skog.

Foto Lasse Arvidson


Checklista

Naturvård

i din skog

Miljö och produktion är lika viktigt i svenskt

skogsbruk. Miljöhänsyn kan handla om att till

exempel lämna träd, trädgrupper, kantzoner eller

hänsynskrävande biotoper. I vissa fall kan man

också aktivt skapa strukturer som är viktiga för

mångfalden, exempelvis död ved.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson & AdobeStock

Generell naturvård

Kraven i generell naturvård är något

högre än i skogsvårdslagen. Generell

naturvård är anpassad till den

svenska FSC- och PEFC-standarden.

När Sydved avverkar utgår vi från vår

standard Generell naturvård för att

eftersträva en rimlig balans mellan

miljöhänsyn och produktion i våra avverkningar.

Här är några exempel på miljöhänsyn.

Biologisk mångfald

Nyckelbiotoper skyddas eller behandlas

så att naturvärdena består eller förbättras.

Samråd med Skogsstyrelsen krävs

inför åtgärd i nyckelbiotop.

För en skogsbrukscertifierad skogsägare

ska minst fem procent av den produktiva

skogsmarken, till exempel restaurerade

skogliga våtmarker eller nyckelbiotoper

undantas från ordinarie skogsskötsel.

Skogliga impediment ska lämnas orörda.

Gamla och olikåldriga naturskogar med

mycket död ved lämnas orörda eller

sköts för att bibehålla eller öka biologisk

mångfald.

Ängs- och hagmarker –där det inte förekommer

bete eller slåtter – sköts för att

främja den biologiska mångfalden.

Naturvärdesträd – till exempel avvikande

grova träd, hålträd, träd med tickor,

kulturspår eller träd med skador från

skogsbrand – avverkas inte.

Hänsynsytor, skyddszoner och trädgrupper

lämnas på hyggen.

Minst tio evighetsträd per hektar lämnas

på hyggen. I första hand naturvärdesträd

och i andra hand utvecklingsträd.

Vatten

Kantzoner mot sjöar och vattendrag bevaras

eller plockhuggs (enstaka träd – oftast

några av de grövre – tas ut) så att lövdominans

bevaras eller skapas. Detta för att

förhindra slamtransport och stabilisera

strandkanten. Samtidigt bevaras beskuggningen

och föda till vattenlevande organismer

tillförs genom nedfallande löv och kryp.

Naturligtvis ska vägar över vattendrag och

vägdiken göras så att bottnar inte skadas.

Kulturmiljöer

Fornlämningar och kulturminnen skyddas

– och märks upp med kulturstubbar om de

är otydliga.

Miniminivån är Skogsvårdslagens krav,

men alla inom skogsbruket omfattas av

sektorsansvaret som innebär att samhället,

i vid bemärkelse, förväntar sig mer.

Målbilder för

god miljöhänsyn

Miljöhänsyn – en del av sektorsansvaret.

Alla som verkar i skogsbruket:

skogsägare, skogsägareföreningar,

skogsföretag, skogsentreprenörer

och myndigheter ansvarar tillsammans

för att bidra till att skogsoch

miljöpolitikens produktions- och

miljömål ska nås.

Sektorsansvaret innebär bland

annat att skogsbruket vid skogsbruksåtgärder

i genomsnitt förväntas ta

större miljöhänsyn än vad lagen

kräver.

Målbilderna ger vägledning om

hur god miljöhänsyn kan utformas

för att bidra till fullgörandet av denna

del av skogssektorns

sektorsansvar.

Läs mer på

skogsstyrelsen.se


TEMA – Skogen – en fantastisk råvara

Höghus som tornar upp sig mot himlen, hållbara

förpackningar för take away-lunchen, starka batterier

och trendigt mode. Användningsområdena för

skogsråvaran är enorma. I det här numret fördjupar

vi oss i möjligheterna med skogen, men också vilka

delar från trädet som används och hur det egentligen

fungerar när produkterna binder koldioxid.

Skogen


är en

fantastisk

råvara


FOTO Pelle Bergström/Tree to textile

”Vi kan göra

vad som helst

med skogen”

Skogen är en fantastisk resurs och en viktig pusselbit

i omställningen till ett hållbart samhälle. Allt som kan

göras av fossila ämnen kan också göras av träfiber,

säger Maria Saxe på Stora Enso Skog.


Skogen finns överallt omkring oss – på många

olika sätt. Varje dag omger vi oss med produkter

som härstammar från skogen: papper,

förpackningar, inredning och möbler är bara

några exempel.

– En av de största produkterna idag är olika typer

av förpackningar, som används både för att skydda

andra varor vid transport och för att hålla matvaror

färska, säger Maria Saxe som är hållbarhetschef på

Stora Enso Skog.

Sedan finns det också nya användningsområden.

Skogen används idag även till kläder och textilier,

biobaserad plast, biodrivmedel, limkomponenter

och anoder i vissa typer av batterier. Det pågår också

mycket forskning för att hitta nya innovativa användningsområden.

– Tittar man just på träfibern som används i textilier,

så minskar den behovet av vatten och kemikalier som

annars används i processen för att tillverka kläder.

Kolsänka ersätter fossilintensiva material

Skogen gör också stor klimatnytta då den fungerar som

en viktig kolsänka. Växande träd tar upp koldioxid från

atmosfären och omvandlar det till kol som de använder

för att växa. Växande skog är en av de mest effektiva,

naturliga kolsänkor som finns på jorden.



– En annan viktig del är att den förnybara

träfibern kan ersätta andra,

fossilintensiva material eller produkter.

Då brukar man prata om substitutionseffekten,

säger Maria Saxe.

Produkter som produceras med

skoglig råvara har i många fall lägre

klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv

än fossila eller icke-förnybara

alternativ. Träfibrer kan återvinnas

minst fem gånger, material som till

exempel wellpapp kan återvinnas över 20 gånger innan

det används för att tillverka bioenergi för att skapa

ytterligare värde. Hon ger ett exempel:

– Om man bygger ett hus i trä i stället för betong och

stål minskar vi utsläppen av växthusgaser, då trä kräver

mindre energi att producera och lagrar koldioxid. Stora

Enso har levererat CLT, korslimmat trä, till exempel till

Cederhusen, som är höghus i Stockholm.

Använda material på smartast sätt

Maria Saxe,

Stora Enso Skog.

Hon påpekar att den globala avskogningen är en bidragande

orsak till klimatförändringen. Men att det inte

finns någon avskogning i Sverige, då vi sedan 1900-talet

har haft en lag om återbeskogning.

När man pratar om klimatet är bilden sällan svartvit.

Det mest hållbara är att konsumera så lite som möjligt.

– Men om vi vill ha den levnadsstandard som vi idag

har här i Sverige, så måste man använda allt material

på smartast sätt. Och se till att vi producerar nödvändiga

saker. Vi kan göra vad som helst med skogen, men

vi ska göra det som är smartast, mest ekonomiskt och

hållbart, avslutar Maria Saxe.

FOTO Anna Ervast Öberg

Cederhusen

Cederhusen är Stockholms första stora flerbostadshus i

massivträ. De fyra byggnaderna som ligger i Hagastaden

har mellan 10 och 13 våningar och totalt 234 lägenheter.

Bortsett från grunden är hela huset byggt i trä – allt från

fasaden i cederträ till byggnadens bärande element av

korslimmade skivor i massivt trä. Drygt 73 00 kubikmeter

trä har använts. Just trätekniker som korslimmat trä – som

visar att trä kan vara stabilt och klara tunga laster – har

varit en viktig hörnsten för att öka intresset för träbyggnad.

Vi kan göra vad som helst

med skogen, men vi ska göra

det som är smartast, mest

ekonomiskt och hållbart.

FOTO AdobeStock


Substitutionseffekten

Så binder skogen och

skogens produkter

koldioxid

Växande träd binder koldioxid. Kolet

fortsätter också att lagras i allt som

görs av trä – som brädor, papper

och kartong. När dessa produkter återvinns,

fortsätter lagringen om och om igen så

länge träfibern håller.

När träbaserade produkter och bränslen

ersätter det som är tillverkat av olja,

kol eller naturgas kallas det substitution.

Några vanliga exempel på substitution

är när trä ersätter betong och stål,

pappersförpackningar ersätter plastförpackningar,

biodrivmedel ersätter fossil

diesel och när pellets eller träflis ersätter

olje- eller koleldning.

Att gödsla, röja, gallra och återplantera

är några viktiga insatser för att se till att

skogen växer mer och kan binda in mer koldioxid.

Men en växande skog kan inte ensam

kompensera för alla världens utsläpp. För

en hållbar utveckling är substitutionen lika

viktig.

1 Genom fotosyntesen tar träden upp

och lagrar koldioxid i ved, grenar, barr

och rötter.

10x

En juiceförpackning i kartong i stället

för glas kan spara utsläpp som väger

10 gånger mer än kartongen själv.

2 När ett träd dör och bryts ner, frigörs

både näringsämnen och koldioxid som

kan tas upp av nya, växande träd.

3 Då virke från den brukade skogen förädlas

till produkter stannar det inbundna

kolet kvar under produktens livslängd.

När skogsprodukterna dessutom ersätter

fossila produkter bidrar skogsbrukets

produktionscykel till minskad belastning

av koldioxid för atmosfären.

Visste du att?

Drygt 70 procent av Sveriges

yta är täckt av skog. Därmed är

vi Europas näst mest skogsrika

land.

Sverige är en av världens största

exportörer av massa, papper

och sågade trävaror. 2024 uppgick

det totala exportvärdet av

svenska skogsprodukter till cirka

185 miljarder kronor. Mer än 80

procent exporteras.

Skogsindustrin svarar för 9–12

procent av svensk industris

totala sysselsättning, export,

omsättning och förädlingsvärde.

Skogsnäringens totala positiva

klimateffekt är omkring 97

miljoner ton koldioxid per år.

Den totala och positiva klimateffekten

av svensk skogsnäring

är mer än dubbelt så hög som

hela Sveriges rapporterade

utsläpp.

KÄLLA Skogsindustrierna



Världsledande på vätskekartong

SKOGHALL

Var sjätte vätskekartong i världen kommer

från Skoghalls bruk i Värmland. Här förvandlas

massaved till kartong för bland annat mjölkpaket

och juiceförpackningar.

– Det finns en stor efterfrågan på förnyelsebara

förpackningar i världen, därför har vi utökat vår

kapacitet, säger Hans Olsson, chef för Technology

and investment på Skoghall.

Text Sanna Casson Foto Skoghall

Chansen är stor att mjölkpaketet som står

i din kyl eller kartongen till lingondrickan

som står på din diskbänk har sitt ursprung

i Värmland. Skoghall är nämligen en

världsledande kartongtillverkare. Här finns

kapacitet att tillverka 900 000 ton kartong varje år.

Över 90 procent av allt material går till export, framför

allt till Europa och Asien. I många delar av världen har

man svårt att kyla livsmedel, då är det extra viktigt att

förpackningarna är så pass tåliga att innehållet klarar

en tid utan kylförvaring. De bör också vara stöttåliga.

–I Asien har det blivit populärt att beställa dryck

på nätet, det är viktigt att förpackningarna klarar alla

transporter, säger Hans Olsson.

Förpackningarna ska också väga så lite som möjligt

för att kunna transporteras på ett hållbart sätt och innehållet

ska skyddas för att livsmedlet ska klara sig länge,

något som bidrar till ett minskat matsvinn.

Efterfrågan ökar inom EU

Cirka 70 procent av allt kartongmaterial som Skoghall

producerar är vätskekartong till produkter som mejerier

och fruktjuicer. Resten används till torra livsmedel, som

exempelvis förpackningar till frukostflingor och frysta

ärtor.

Efterfrågan på förpackningar ökar. Inom EU har vissa

engångsprodukter av plast förbjudits - vilket ökar efterfrågan

på förnyelsebara produkter. Människor blir mer


På Skoghall i Värmland finns kapacitet att

tillverka 900 000 ton kartong varje år. Över

90 procent av allt material går till export,

framför allt till Europa och Asien.

och mer engagerade i hållbarhetsfrågor och gör fler

aktiva val för att dra sitt strå till stacken.

– Förnyelsebara förpackningar ger ett betydligt

lägre koldioxidavtryck än glas, plast och aluminium. En

fiber kan dessutom återvinnas minst sju gånger, säger

Hans Olsson.

– Allt fler varumärken vill förknippas med hållbarhet

och helheten måste sitta ihop. Därför väljer leverantören

av till exempel körsbärstomater att sälja sin produkt i en

pappkartong, i stället för i en plastlåda. Arla har valt att

satsa på naturfärgade förpackningar (oblekt kartong)

till sina mjölk- och filförpackningar för ekologiska produkter

för att förstärka budskapet, säger Hans Olsson.

Från träd i skogen till kartong

Men hur ser då processen ut från ett träd i skogen till en

färdig kartong?

Skogsägarna gallrar skogen under tillväxtperioden.

Dessa volymer (massaved) transporteras till Skoghall.

De delar av trädet som inte är lämpliga för sågning tas

till vara, flisas hos sågverken och transporteras sedan till

bland annat massabruk som råvara.

Skoghalls bruk använder bara barrved i form av gran

och tall. Stora volymer av rundveden transporteras till

Skoghall via järnväg eller så kort sträcka som möjligt

med timmerbil.

– Vi försöker minska de fossila transporterna så

mycket det bara går, säger Hans Olsson.

På Skoghall produceras pappersmassan genom två

olika processer, beroende på vilka egenskaper man vill

att kartongen ska ha.

I den kemiska metoden (sulfatprocess) kokas flisbitarna

med kemikalier, som löser upp ligninet, så att

träfibrerna frigörs. I den mekaniska metoden (CTMP)

mals flisbitarna för att frigöra fibrerna. Fibrer från den

mekaniska processen ger en kartong som är styv och

blir den så kallade ryggraden i förpackningen. Fibrer

från den kemiska processen blir flexiblare och används

på in- och utsida för att få jämna, släta ytor, vilket är viktigt

för bra tryckyta för till exempel produktinformation

och varumärke.

Som trög havregrynsgröt

Processad ved blir till pappersmassa som ser ut som

en havregrynsgröt i konsistensen. Den silas, tvättas och

bleks vid behov för att få rätt nyans. I kartongmaskinerna

formas och torkas den blöta massan och rullas

till en gigantisk rulle. Den färdiga kartongen skärs sedan

till mindre rullar i den storlek som kunderna önskar.

Kartongerna transporteras vidare till kunden, som

efterbehandlar exempelvis med tryck innan kartongerna

slutligen fylls med vätska eller andra livsmedel.

– Det är viktigt att egenskaper och tjockleken på

kartongerna blir exakt rätt, så att de passar kundernas

anläggningar, berättar Hans Olsson.

Stora mängder energi går åt vid produktion av

Hans Olsson, chef

för Technology

and investment

på Skoghall.



Genom förnyelsebara

produkter kan vi komma

ifrån fossilberoendet i

världen.

Efterfrågan på förpackningar av kartong ökar i världen.

Inom EU har vissa engångsproukter av plast förbjudits.

pappersmassa och kartong. Bark och den andel av

veden som inte består av fibrer är ett bra biobränsle

som eldas och värmer vatten till ånga.

– Vi blåser ångan genom turbiner som hjälper oss

att tillverka egen el innan den fortsätter för att torka vår

kartong. Den egentillverkade elen täcker runt 35 procent

av vårt egna behov. Vi samarbetar också med Karlstad

Energi, dit vi skickar överskott av vår energi som fjärrvärme

till Hammarö och Karlstad, berättar Hans Olsson.

Minskar det egna klimatavtrycket

På Skoghall finns flera initiativ som syftar till att sänka

förbrukningen av el, vatten och värme. Återvinning av

värme och kemikalier är en viktig åtgärd för att vara

kostnadseffektiva och hållbara. En större anläggning för

bioolja finns på bruket, vilket tillsammans med andra

åtgärder beräknas sänka det fossila

avtrycket från Skoghall med cirka 40

procent 2025, jämfört med 2023. Men

det går alltid göra mer för att minska

klimatavtrycket.

– Vi behöver på sikt byta ut en hel

avdelning som byggdes 1969, den går

tyvärr inte att konvertera utan behöver

göras om helt för att anpassas till

dagens krav, säger Hans Olsson.

Skoghall ingår även i projektet TREE

som syftar till att ställa om till fossilfria

transporter i skogsnäringen. I augusti

visades den första tunga eldrivna

lastbilen för skogsbranschen upp

på Skoghall. Den ska transportera flis i regionen kring

bruket. I anslutning till bruket har det även byggts en stor

laddplats för tunga elfordon.

Skoghalls bruk

Skoghalls bruk i Värmland

är en producent av förnybar

kartong i världsklass

för krävande konsumentförpackningar,

såsom

vätskeförpackningar och

förpackningar för torra

livsmedel.

Ungefär var sjätte vätskekartong

förpackning i världen

kommer från Skoghalls

bruk.

Idag finns en kapacitet

att tillverka 900 000 ton

kartong varje år.

Skoghall grundades 1917

och har idag cirka 560

medarbetare.

Stor potential för skoglig råvara

Hans är övertygad om att produkter som kommer från

den skogliga råvaran kommer att öka ytterligare på

världsmarknaden i framtiden.

– Genom förnyelsebara produkter kan vi komma

ifrån fossilberoendet i världen. Det handlar inte bara

om kartong, utan allt från batterier till karossdelar och

delar av vindkraftverk kan tillverkas av innehållet i ett

träd. Den skogliga råvaran har en stor potential!

Skoghall

I kartongmaskinerna formas och

torkas den blöta massan och

rullas till en gigantisk rulle.


Från timrade stugor på landsbygden till

höghus i korslimmat trä i städerna. Intresset

för att bygga i trä ökar både i Sverige och

internationellt.

– Trä som byggmaterial minskar klimatpåverkan

och har mängder av möjligheter,

säger arkitekten Oskar Norelius.

Text Sanna Casson

Foto Felix Gerlach, Åke Eson Lindman, Sara Opening och White Arkitekter

Arkitektoniska

mästerverk

i trä

Kärven Utkikstornet Kärven är tolv

meter högt och byggt av träreglar

i kombination med utskurna

metallringar. White arkitekter

har skapat tornet på uppdrag

av Varbergs kommun.



Sara kulturhus,

Skellefteå

Höjd: Cirka 80 meter, 20 våningar.

Innehåll: Kulturhus, hotell,

bibliotek, scener och utställningar.

Arkitekt: White Arkitekter.

Byggmaterial: Korslimmat trä

och limträ.

Oskar Norelius på

White arkitekter.

Stadsbilden i Skellefteå har förändrats.

Numera tornar ett 20 våningar högt hus

upp mot den västerbottniska himlen. Sara

kulturhus är byggt av 12 200 kubikmeter trä

från skogarna i närområdet. Det är nästan 80

meter högt och rymmer sex teaterscener, ett stadsbibliotek,

två konstgallerier, ett konferenscenter, restauranger

och ett hotell med 205 rum.

– Vi valde att bygga hela konstruktionen i trä för att

minska klimatpåverkan. Dessutom ville vi ta fasta på att

Skellefteå är en gammal trästad från början, berättar

Oskar Norelius på White arkitekter som ritat huset.

Sara kulturhus är nu en av världens högsta byggnader

i trä och har fått mycket uppmärksamhet

både i Sverige och utomlands. Idag finns de flesta

trähöghusen i Sverige, men det börjar även växa fram

högre byggnader i trä i andra länder. I Paris satsar man

till exempel mycket på träbyggnader i centrala delar.

– Det pratas mycket inom EU att våra städer måste

bli kolsänkor och träbyggnader binder koldioxid. Att

materialet är så lätt ger också lägre utsläpp från transporter

än betong och stål. Jag är övertygad om att vi

kommer att få se många fler olika typer av byggnader i

trä i framtiden, säger Oskar Norelius.

Bärande konstruktion i korslimmat trä

I Sverige har vi en lång tradition av att bygga hus i trä –

allt från timrade stugor och faluröda torp till moderna

villor. Inte så konstigt, eftersom Sverige är ett av Europas

skogrikaste länder.


Sara kulturhus är nu

en av världens högsta

byggnader i trä.

Under 1800-talet växte flera trästäder fram, som

senare drabbades av bränder. Under många år var

det förbjudet att bygga trähus högre än två våningar,

på grund av brandrisken.

Men under 1990-talet togs förbudet bort och idag

klarar höga träbyggnader brandskyddskraven. En stor

skillnad mot tidigare är att hela den bärande konstruktionen

kan tillverkas i korslimmat trä, som är starkt som

stål, men lättare och mjukare material att jobba med.

I Wood City i Sickla utanför Stockholm byggs just

nu en hel stadsdel i trä, med 7 000 arbetsplatser, 2 000

bostäder, skola, handel och kontor – allt sammanvävt i

ett träbaserat hållbarhetskoncept.

– Det blir en hållbar stadsdel: Allt man behöver

ska finnas där så man ska inte behöva resa så långt.

Träbyggnaderna binder kol och har även en förmåga

att absorbera fukt, något som ger ett behagligare

inomhusklimat. Materialet har dessutom en inneboende

värme som ger ett välkomnande intryck, säger

Oskar Norelius.

Hälsofördelar

Det finns också forskning som visar att trä har en positiv

påverkan på människors hälsa.

– På samma sätt som att naturen bidrar till återhämtning

har man kunnat se att vi mår bra av att vistas

i träbyggnader. Studier visar att patienter återhämtar

sig snabbare och att vi även får lägre puls av att vistas i

miljöer med synlig trästruktur, säger Oskar.

Det har White arkitekter tagit fasta på när de planerat

Sara kulturhus har

fått mycket uppmärksamhet,

även

internationellt, för

arkitekturen och

konstruktionen i trä.



En hel stadsdel i trä, Wood City, växer

fram i Sickla utanför Stockholm.

Byggmaterial

från skogen

Korslimmat massivträ (CLT)

Tillverkas av minst tre skikt korsvis

limmade enkelskiktskivor.

Råvaran är gran- eller tallvirke.

Kan bland annat användas för

att bygga huskonstruktioner,

i stället för betong. Massiva

trämaterial som CLT och limträbjälkar

spelar en viktig roll

för att skapa hållbara och

hälsosamma stadsområden.

Limträ (GLT)

Långa träbalkar som limmas

ihop av flera träskikt. Används

främst som bärande balkar

och pelare.

Laminerat fanérvirke (LVL)

Tillverkas av tunna fanérlager,

som limmas med alla fibrer i

samma riktning. Mycket hög

styrka. Används i bärande konstruktioner.

Forskning visar att trä har en positiv påverkan på

människors hälsa. Det har White arkitekter tagit

fasta på när de byggt vårdcentraler och sjukhus.

På bilderna ovan syns Lindesbergs hälsocenter.

Ett trapphus i massivt trä möter besökarna till NCC:s

huvudkontor i Solna. Kontorsbyggnaden rymmer

800 arbetsplatser och är utformad med höga hållbarhetsambitioner.

Arkitekt: White arkitekter.

sjukhus och vårdcentraler. Ett exempel är utformningen

av Lindesbergs hälsocenter som har nordiska träslag i

interiören och en fasad av lärkribbpanel.

Nya sätt att tänka

Men det finns också utmaningar. Att bygga i trä innebär

nya sätt att tänka, inte minst för de som är vana vid

material som betong och stål.

– Kompetensen kring trä är ännu inte lika utbredd.

Det krävs mer samarbete mellan konstruktörer, brandingenjörer

och arkitekter för att hitta lösningar. Men det

är också det som gör träbyggande så innovationsdrivet,

vi lär oss hela tiden, säger Oskar.

Sverige ligger i framkant när det gäller träbyggande

av flera orsaker: vi är ett skogrikt land, vi

bedriver mycket forskning i ämnet och vi har

en stark tradition att bygga hus i trä.

– Vi har både tillgång till materialet och

kunskapen om hur det bäst används. Det ger

oss ett ansvar – och en möjlighet – att visa

vägen.

Oskar tror att vi kommer se allt fler byggnader

i trä i framtiden.

– Det här är inte en trend, utan ett sätt att bygga

samhällen. Genom att bygga i trä från hållbart brukade

skogar kan vi kombinera långsiktig hållbarhet med

spännande arkitektur och en innemiljö som vi mår

bra av, avslutar han.

Att bygga i trä

innebär nya sätt att

tänka, inte minst

för de som är vana

vid material som

betong och stål.


Vad blir

det av

trädet?

Sydved använder alla delar av

trädet för ett hållbart och optimalt

skogsbruk. Högsta möjliga

förädlingsvärde styr vad som

tillverkas av trädets olika delar.


Grenar och toppar (grot) blir energived, som

används för att producera förnybar energi. Energin

används till exempel för att värma upp hus och till

olika processer inom industrin.

Den klenare delen av stammen blir massaved,

som är råvaran för framställning av pappersmassa,

textilmassa eller marknadsmassa vid massa- och

pappersbruken. Den delas upp i granmassaved,

barrmassaved och lövmassaved.

Vid massatillverkningen kan man utvinna lignin

som utvinns från svartlut under kokningen. Lignin

kan användas inom en mängd olika industrier, bland

annat fordon, byggnation, beläggningar och biobaserad

plast.

Den grövre delen av stammen blir timmer. På sågverken

sågas timret till brädor och plankor som

används till olika typer av träprodukter, som möbler

och golv och konstruktionsvirke för olika bygglösningar.

Hållbar

avverkning

Grenar

och toppar

(grot)

Energived

Förnybar

energi

Smalare

dimension

av stammen

Massaved

Massa, kartong,

papper och lignin

Grövre

dimension

av stammen

Timmer

Träprodukter och

bygglösningar


Tyck till om

Aktivt skogsbruk!

Vill du hjälpa oss att utveckla utveckla Aktivt

Skogsbruk? Då vore vi tacksamma om du tog

dig tid och svarade på några frågor, det tar

2–5 minuter. Frågorna hittar du på webben

genom att skanna QR-koden nedan.

Just din åsikt är viktig!

Tyck till digitalt

via QR-koden senast

13 augusti . Bland alla som

svarar lottar vi ut termosar.


Lär känna

din gård

Är du en av alla skogsägare som bor på en

gammal gård? Oavsett om din släkt bott i huset

i många generationer eller om du är nyinflyttad

finns det många sätt att fördjupa sig i gårdens

historia. Här får du en mängd användbara tips.



Skrapa på ytan

Genom att skrapa bort gamla tapetlager

brukar man kunna se hur huset varit tapetserat

under olika årtionden. I vissa fall gömmer

sig trägolv under plastmattor och pärlspont

bakom masonitskivor. På vinden eller i uthus

kan det också finnas spår av dem som bott

i huset.

Muntliga källor

Fråga tidigare ägare, grannar, bybor eller

andra om de kan berätta något om din gård

och människorna som bodde där. Att prata

med äldre människor om livet förr i tiden kan

ge dig mycket information.

Historien om omgivningen

På lantmäteriet finns ett stort antal historiska

kartor från 1600-talet och framåt, där

du kan se hur omgivningen sett ut historiskt.

Även länsmuseer och hembygdsföreningar

kan ha gamla historiska kartor.

Kyrkböckerna ger

värdefull information

Kyrkböcker som finns i Riksarkivet eller

något av landsarkiven i Sverige kan ge dig

värdefull information om personer som

levde i Sverige från 1600-talet till början av

1900-talet. De innehåller uppgifter om dop,

bröllop och begravningar.

Även de lokala biblioteken kan ha intressanta

dokument från kyrkan såsom gamla

husförhörslängder och församlingsböcker.

Här kan du få en bild av vilka som bodde

i huset, om de kunde läsa och skriva och

hur goda deras kristendomskunskaper var.

Husförhören hölls en gång per år till slutet av

1800-talet. De ersattes då av församlingsböcker

utan kristendomsförhör, men med

andra uppgifter om bostadsförhållandena.

Sveriges alla husförhörslängder

finns digitaliserade

på arkivdigital.se

Gamla ritningar

I byggnadsnämndens och stadsbyggnadskontorets

arkiv kan det finnas ritningar av

gamla hus. Med hjälp av en originalritning

kan du få information om hur huset såg ut

från början: som till exempel ursprunglig

planlösning, fasadfärg och annat. I kommunens

arkiv kan du också hitta bygglovshandlingar

med information om renoveringar och

tillbyggnader genom åren.

Vilka bodde i huset?

I Riksarkivet och landsarkiven kan du hitta

jordeböcker och mantalslängder som

innehåller register över vem som ägde en

gård och hur mycket skatt de betalade.

Om du har fastighetsbeteckningen kan

du beställa ägarhistorik via Riksarkivets

hemsida.

På lantmäteriet finns också lagfartshandlingar

som kan visa tidigare ägare och

överlåtelser.


Smarta digitala tjänster

Flera myndigheter och organisationer har

digitaliserat material som kan vara till hjälp:

Riksarkivets digitala tjänster

riksarkivet.se

ArkivDigital för kyrkböcker och andra

historiska dokument

arkivdigital.se

Nationell Arkivdatabas ger en överblick

över vilka arkivhandlingar som finns i

hela landet. Om du söker på ett namn

eller en ort får du upp en träfflista med

alla arkiv.

sok.riksarkivet.se/nad

Digitalt Museum är ett samlingsarkiv för

Sveriges museer. Här finns många historiska

bilder.

digitaltmuseum.se

Lantmäteriet har en karttjänst på webben,

Historiska kartor, med kartor från

1628 och framåt.

historiskakartor.lantmateriet.se

Fotografier

Nordiska museet har stora fotosamlingar,

där du kan söka digitalt på specifika byar

och områden i Sverige. Många hembygdsföreningar

har också gamla fotografier och

dokument som inte finns i offentliga arkiv.

Kanske en gammal släkting eller bekant har

ett gammalt fotoalbum i bokhyllan? Även

lokaltidningar kan ha bildarkiv från många

år tillbaka i tiden.

Facebook-grupper

Vissa områden har Facebook-grupper som

delar med sig av lokala, historiska bilder

och information om livet förr i tiden i bygden.

Dokumentera

gärna det du tagit

reda på om ditt hus. Det

kan vara spännande för

framtida generationer

att ta del av!

Nordiska museet har

stora fotosamlingar,

där du kan söka digitalt

på specifika byar och

områden i Sverige.


Ett lyckat

generationsskifte

på Svansö

Skogen och gården har varit min dröm hela livet,

menar Per Sterner som för drygt ett år sedan tog över

skogsgården på Svansö utanför Bottnaryd. Det blev ett

generationsskifte som alla i familjen känner sig nöjda med.

Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams

Skogsgården Svansö ligger som en långsmal

halvö i Svansösjön utanför Bottnaryd i Småland.

Gården har varit i familjen Sterners ägo i

mer än hundra år, sedan 1916.

Idag bor Pers föräldrar, Lena och Johan

Sterner, i huvudbyggnaden på Svansö, en vacker byggnad

med anor från 1600-talet. Johan har ägt gården

själv sedan 2002. Nästa generation, Per Sterner med

frun Emelie och tvillingarna Wilma och Rasmus, som är

18 år, och 16-åriga Emil, bor bara några mil bort.

– Vi bor på Emelies familjegård Ekeberg i Habo och

trivs jättebra där, men vi är ofta på Svansö. Jag har jobbat

mycket i skogen på Svansö, röjt och gallrat som om

den vore min egen, berättar Per som i april 2024 tog över

skogsfastigheten.

Svansö består av 304 hektar mark, varav 285 hektar

är produktiv skogsmark. Det mesta är gran, 85 procent,

men det finns även lite tall och löv på fastigheten. Skogen

har hög bonitet, vilket är gynnsamt för tillväxten.

Ett lönsamt skogsbruk

Under åren har pappa Johan varit en aktiv skogsägare

och tillsammans med Per utfört många åtgärder,

som röjningar, gallringar och planteringar. I gårdens

maskinhall står både en skördare och en traktor med

skogskärra, båda maskinerna flitigt nyttjade. Vid större

insatser har de anlitat Sydved. Virkesköparen Anders

Gustafsson har varit familjens skogliga rådgivare i

många år.

Familjens mål har varit att skapa ett lönsamt skogsbruk

och förvalta skogen på bästa sätt till framtida

generationer.

– Vi har alltid varit noga med att utföra rätt åtgärder i

rätt tid, tillägger Per.

Per är egenföretagare med flera strängar på sin lyra.

Till vardags jobbar han som skördarförare åt entreprenörsföretaget

LG Hultsjö skogsmaskiner. Han arbetar

också för Sydved, som metodutvecklare, vilket innebär

att han hjälper andra skördarförare att bli mer effektiva

i sitt jobb. Dessutom jobbar han på ett större lantbruk

med bland annat maskinkörning och service vid vårbruk,

grässkörd och tröskning.

Svårt att prata om generationsskifte

För drygt två år sedan började man inom familjen så

smått närma sig frågan om generationsskifte. Ett ämne

som inte alltid är lätt att börja prata om och framför allt

inte heller genomföra så att alla inblandade känner sig

nöjda. I det här fallet var det Per och hans syskon, Håkan

som bor i Kungsbacka och Anna som sedan 30 år bor i

USA, som skulle ha sin del av arvet.

– Skogen och gården har varit min dröm hela livet.

Per Sterner


Per, som är en erfaren

skördarförare, har själv

utfört avverkningarna

på sin fastighet.


Per Sterner, hans syskon och föräldrar hade en

bra process kring generationsskiftet. Det fanns

en samsyn kring att gården inte skulle klyvas

och att Per skulle ta över.

med rådgivning kring generationsskiftet. Båda parters

inspel blev sen grund till värderingen av fastigheten.

– Det vi kom överens om var ett värde som blev ett

mellanting mellan taxeringsvärdet och marknadsvärdet.

Hade det handlat om marknadsvärdet är det inte

säkert att jag hade klarat det. Men vi är sams och nöjda,

allt har gått jättebra, tycker Per.

Han tillägger att föräldrarna bor kvar på gården, så

länge de vill, i huvudbyggnaden. Sedan finns det också

ett flygelhus som de kan fortsätta hyra ut. Pers bror

Håkan som liksom Per är inbiten jägare har fulla jakträttigheter

på marken.

Hälften nu, hälften om 10 år

Affären blev klar i april 2024. Och för att finansiera köpet

har Per slutavverkat delar av den mogna skogen.

– Första sommaren avverkade jag cirka 8 hektar –

där planterade jag i höstas. Och i november 2024 högg

jag cirka 11 hektar, det var mest gran i båda avverkningarna,

berättar Per.

Planen är att syskonen får hälften av summan för

skogen nu och hälften om tio år.

– På så sätt kan jag vänta med att avverka skog, det

är bra att ha skog i olika åldersgrupper. Då sprider man

riskerna.

Per, som är en erfaren skördarförare, har själv utfört

avverkningarna. Då har han kört med en Komatsu 931 XC,

en skördare som passar för grövre gallring och slutavverkningar.

Skotningen har Patrik och Simon på Hultsjö

utfört med en John Deere 1510G. Även Pers äldste son

Rasmus har varit med och kört skotaren på helgerna.

Jag har alltid velat ta över skogen och det var okej för

mina syskon. Men det var två saker vi var överens om

i den här processen. Ett, att vi skulle vara sams efteråt

och två, att behålla fastigheten inom familjen.

När föräldrarna och syskonen hade funderat över

huvuddragen i generationsskiftet tog de kontakt med

Areal, som jobbar med fastighetsförmedling inom

skog och lantbruk.

Det var två saker vi var överens

om i den här processen. Ett, att vi

skulle vara sams efteråt och två, att

behålla fastigheten inom familjen.

Där guidade Per

Josefsson dem i

processen.

– Det blev ett

förhållandevis

okomplicerat generationsskifte

med tanke på att det fanns en samsyn

om vem som skulle ta över och hur det skulle bli. Från

föräldrarnas håll fanns ett starkt önskemål om att inte

klyva fastigheten, utan hålla samman den. Tillsammans

resonerade man sig fram till rimliga nivåer som alla

parter var överens om, berättar Per Josefsson.

Även Sydvedaren Anders har på olika sätt hjälpt till

Vara med i hela kedjan

När vi träffar Per på skogsfastigheten sitter han i skördaren

och jobbar metodiskt och målinriktat med att fälla

och aptera de fullvuxna granarna. På upplagsplatsen

bredvid skogsbilvägen ligger redan flera prydliga vältor,

främst med timmer men också med en del massaved.

Virkeslastbilen har redan börjat forsla i väg virket till

sågverk och industri.

Per pekar på området där han nu jobbar och berättar

att det var i början av 60-talet som skogen planterades.

– Det har vuxit bra. Marken ligger högt över havet, det

brukar bli sämre skog då, men här ser det fint ut, antagligen

för att det är gammal åkermark, konstaterar han.

När han berättar om sitt engagemang i skogen

säger han att han försöker vara med i hela kedjan –

med markberedning, plantering, dikning och så vidare.

I vår kör han ut groten, grenar och toppar, från slutavverkningen

i november och sen är det dags att plantera.

– Nu i vår sätter vi cirka 25 000 plantor, min tanke är

att vi själva i familjen ska hinna sätta ungefär hälften av

plantorna.


Barnen tycker om att vara i skogen på Svansö. Äldste

sonen Rasmus är gärna med och kör i skogen, men

även Wilma och Emil är gärna med, klyver ved och

sätter plantor.

– De tycker att det är kul att kunna tjäna lite extra

pengar, ler Per.

Hur tänker du med naturvården när du avverkar?

– I stället för att spara spridda lövträd så brukar jag

jobba med att spara trädgrupper med löv. Men det är ju

smart att tänka till redan när man röjer, och då spara löv

på vissa områden. Sen kan man gallra eller avverka löv

där, och då växer det upp nytt löv på ett bra sätt.

I samband med generationsskiftet certifierade Per

skogsfastigheten enligt FSC, vilket bland annat betyder

att tio procent av skogen ska lämnas för naturvård. Fem

procent ska avsättas för naturvård och ytterligare fem

procent ska avsättas för så kallad anpassad skötsel.

– Fem procent är klart nu, de andra fem procenten

jobbar jag på, säger Per.

Vad har du för mål med skogsägandet?

– Jag vill sköta skogen så att skogen mår bra och det

blir en bra tillväxt. Sedan vill jag förvalta den till nästa

generation, till mina barn. Nu skördar jag en del av

frukten från tidigare generation, för att sen bygga upp

ett nytt kapital. Sen vet man aldrig vad barnen vill med

skogen, men jag hoppas ju att den blir kvar i familjen

även framöver.

Tips

Låt generationsskiftet ta tid. Det är många komplexa

frågor som ska få en lösning. Värdering, kalkyler,

skatteberäkningar, eventuellt nytt boende för

någon av parterna, avstyckning genom lantmäteriet

är några exempel.

Öppen dialog

Låt alla vara med i processen. Inte bara föräldrarna

och den som ska ta över utan även eventuella

syskon till övertagaren. Låt det bli en öppen process

där alla får samma information och alla har möjlighet

att uttrycka sina önskemål och åsikter. Det är ett

bra sätt för att undvika framtida konflikter.

Alla måste ge och ta

Alla måste vara införstådda med att det kommer

behöva jämkas. Ibland är det nyttigt att ”byta stol”

med någon av de andra i processen och fundera:

”Hade jag varit bekväm med denna nivå/detta

beslut om det hade varit jag?”

Nästa steg

vid generationsskifte

När man kommit fram till ett upplägg som alla

kan acceptera, är det dags att titta närmare på de

legala, ekonomiska och skattemässiga konsekvenserna.

Känslor och ekonomi

Generationsskiften handlar både om känslor och

ekonomi. Därför är det bra att ta hjälp av experter;

banken, en jurist och/eller din skogliga rådgivare.


Plocka, rensa

och njut!

Snart startar den årliga svampsäsongen.

Här kommer tips på fem fantastiska

matsvampar och bra utrustning till

svamputflykten i skogen.

Text Wilma Ekström

Kantarell

En av de populäraste ätbara svamparna

i Sverige. Trivs bäst i löv- och barrskog. Växer

ofta i grupp, så hittar du en har du

stor chans att hitta fler.

Karljohanssvamp

(även kallad Stensopp)

Trivs i löv- och barrskog. En perfekt

svamp att ha i maten, tillför en nötig smak

och har ett härligt tuggmotstånd.

Blomkålssvamp

Liknar ett blomkålshuvud. Växer

längst ned vid roten på träden och trivs

bäst i tallskog. Rengöringen av svampen

kan vara något utmanade – skölj

svampen noga för att undvika

oönskat besök i maten.

Smörsopp

En svamp som kan upplevas aningen

slemmig på ovansidan. Svampen trivs bäst

i tallskog och fungerar både att torka och

tillaga. Är släkt med Karljohanssvampen.

Trattkantarell

Trivs i löv- och barrskog, gärna där marken

är extra fuktig. Var noga med att du plockar

trattkantarell och inte förväxlingssvampen

toppig giftspindling.

Tips!

Så rensar du din svamp

1. Borsta bort den värsta smutsen

från svampen.

2. Fyll upp vatten i diskon och tillsätt

cirka 1 dl vetemjöl i vattnet.

3. Lägg svampen i mjölvattnet och

rör runt försiktigt så att de inte

skadas.

4. Ta upp svampen ur mjölvattnet

och skölj av den. Mjölet

rengör svampen genom att ta

med sig skräpet från svampen

ned på botten.


Smarta

prylar för nästa

svamputflykt

Handbok om svamp

Lilla svampboken

189 kr på adlibris.se

En pedagogisk utformad bok som hjälper dig att

se vilka svampar som är ätbara och vilka som bör

undvikas. Du får information om var svamparna växer,

hur de bäst plockas och rensas.

Ergonomisk

svampkniv

Morakniv, Karl Johan

319 kr på cervera.se

Knivblad tillverkat i svenskt rostfritt

stål med ett ergonomiskt utformat

skaft. Borsten är praktisk och

hjälper dig att rensa bort smuts från

svampen redan på plats i skogen.

Klassiska

Kånken

Fjällräven

1 299 kr på naturkompaniet.se

Klassiska ryggsäcken Kånken från

Fjällräven är stor favorit hos många.

En praktisk och stilfull ryggsäck som

rymmer din utrustning för en dag i

skogen.

Vildplockat

kokboken

Niki Sjölund & Lena Flaten

237 kr på adlibris.se

Fylld av recept med vilda växter

och svampar från den svenska

naturen. Ta inspiration och ge

dina svampar plats på nästa

middagsbjudning.

Proffsigt sittunderlag

Woolpower

150 kr på outnorth.com

Ett värmande sittunderlag gjort

i återvunnen merinoull från

Woolpower, perfekt att

använda för en fika i skogen.

Stilfull svampkorg

Karl Johan

499 kr på naturkompaniet.se

Jutevävd svampkorg som förhindrar svampen

att vätska sig. En praktisk och stilfull korg med

naturnära färger. Är ihopfällbar.

Lyxig

svampkniv

Kero

899 kr på naturkompaniet.se

En vacker svampkniv med ett

bekvämt och stilfullt masurskaft

med en läderslida och nackrem.


Guide till

den vetgiriga

skogsälskaren

Är du skogsägare och vill lära dig mer om skogsbruk?

Kanske är du till och med intresserad av att ha skogen

som yrke? Här tipsar vi om kurser, webinar och fleråriga

utbildningar med tema skog.

Text Sanna Casson och Annsofie Öhman Foto Stora Enso

Till skogsägaren som

vill fördjupa sina kunskaper

Grundutbildning

för nybörjaren

Skogsstyrelsen anordnar en

grundutbildning för skogsbrukare

där du lär dig allt från skogsskötselåtgärder

till miljömål och

ekonomiska värden i skogen.

Läs mer på uven.skogsstyrelsen.se

Webinarier: Allt växer när

du tar hand om det

Stora Enso erbjuder kostnadsfria

webinarier på temat Allt växer när

du tar hand om det. Riktar sig både

till erfarna och nya skogsägare.

Några av ämnena: Tillväxtpotentialen

i din skog, skogsbruksplanen,

öka värdet på skogen med gallring

samt utmaningar och möjligheter

med ditt framtida skogsbruk (som

även Sydved har varit

med och producerat).

Skanna QR-koden och

se alla webinarier.

Distanskurser i skogsekonomi

och skogsbruk

Linnéuniversitetet erbjuder kostnadsfria

kurser på distans. Läs

grundläggande kurser om skogsbruk,

men fördjupa dig även i

ämnen som virkesmätning, skogsekonomi

och skogsbränslekunskap.

Skoglig erfarenhet ger förtur

till vissa av kurserna.

Läs mer på lnu.se

Hyggesfritt skogsbruk

Webbkurs, ca 1 timme.

Läs mer på skogsstyrelsen.se

Hänsyn till

kulturlämningar

Webbkurs, ca 1,5 timme.


Viltanpassad

skogsskötsel

Skogforsk erbjuder kurser och

webinarier om bland annat viltanpassad

skogsskötsel, elektrifierade

skogstransporter och

hyggesfri avverkning.

Läs mer på skogforsk.se

Skogsstyrelsens

skogsskötselserie

Fördjupade kunskaper om

skogsskötsel.


Motorsågsutbildning

Skogsstyrelsen anordnar praktiska

kurser för den som vill lära

sig att hantera en motorsåg eller

röjsåg.

Läs mer på uven.skogsstyrelsen.se


Till dig som vill

jobba med skog

Skoglig kandidatexamen

Du kan ta en skoglig kandidatexamen

både på Linné universitetet i

Växjö (skogskandidatprogrammet)

och Sveriges Lantbruksuniversitet,

SLU (skogsvetarprogrammet och

skogsmästarprogrammet). Både i

Växjö och på SLU:s utbildningar kan

man bygga på med en master. SLU

har även jägmästarprogrammet.

Linnéuniversitetet har två nya

utbildningsfilialer, i Sävar och Gävle,

för att underlätta distansstudier.

Studenten utgår från sin hemort,

men har också fysiska möten i Sävar,

Gävle eller Växjö.

Läs mer på slu.se och lnu.se

Skogsteknikerprogrammet

Gammelkroppa, 2 år (120 p).

Läs mer på gammelkroppa.se

Naturbruksskolan

i Svenljunga

Här finns ettåriga yrkesutbildningar,

till skogsmaskin förare och skogsvårdare.

Läs mer på vgregion.se

Mer information

På naturbruk.se finns

information om alla

naturbruksgymnasier.

Praktisk skogsoch

naturvårdare

Åkarp, 2 år.

Läs mer på hvilanutbildning.se

Vreta utbildningscentrum

Erbjuder en komvuxutbildning inom

skog och lantbruk, 40 veckor distans.

Läs mer på nbg.nu


Lös

krysset

och vinn en svampkniv!

Vi lottar ut två svampknivar bland dem som skickar in den

rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 13 augusti

till: Sydved, Aktivt Skogsbruk, Box 626, 55118 Jönköping eller via

mejl: aktivtskogsbruk@sydved.se

Vinnarna omnämns med namn och ort i nästa nummer.

I nummer 1, 2025, vann Michael Hansson i Örkelljunga och

Katarina Landin i Bredaryd.

FOTO Lasse Arvidson


”Jag gillar verkligen

hur Sydved pratar om

skogsvård. Det har fått mig

att tänka lite annorlunda på

min egen roll i min skog.”

Som skogsägare står du mitt i tidens gång, med en unik möjlighet att påverka framtiden.

Skogsvård skapar förutsättningar för frisk skog och virke av god kvalitet för generationer.

Det är ett stimulerande uppdrag och ett ansvar som vi är stolta över att få vara

med och förvalta åt våra kunder. Därför gör vi vårt yttersta varje gång

vi får ditt förtroende. Det är vårt sätt att bygga långsiktighet.

Returadress

Sydved

Box 626

551 18 Jönköping

FOTO Lasse Arvidson

Aktivt skogsbruk #2 2025

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?