SWEA-magasinet Forum nr 3 • 2025

F RUM

SWEDISH WOMEN’S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL, INC. • NR 3, 2025

COACHEN TIPSAR

HÅLLBARA

höstrutiner

PICKNICKENS

historia

Destination Gotland

KULTUR & NATUR

UNDER SVERIGERESAN

Världsvid vänskap

från Sydney till Washington DC

REGIONMÖTEN 2025

Jasmijn Kooijman

INTERKULTURELLA STIPENDIET

”Världen kan se annorlunda ut”

+KULTURTIPS | HÄLSA | BÖCKER | RESOR | KARRIÄR | KRÖNIKAN

DET HÄR ÄR

SWEA–magasinet

STYRELSE • SWEA INTERNATIONAL

MED RÖSTR ÄTT

• Internationell ordförande (IO)

• Vice internationell ordförande (VIO)

• 7 regionordförande (RO)

ASOC/OAME/MAME/VAME/OEMA/MEMA/VEMA

UTAN RÖSTR ÄTT

• Sekreterare

• Kassör

• Administrativ chef

• Kommunikationsansvarig

• Administration/Office

• Finanskommittén

• Kommunikationskommittén

• Kongresskommittén

• Produktkommittén

• Professionalkommittén

• Stipendiekommittéer (3)

• Valberedningen

• Årets Svenska Kvinna kommittén

ANSVARIG UTGIVARE

Lotta Rigby Fors, Stockholm

Internationell ordförande

president@swea.org

REDAKTÖR

Sara Bertilsson, Paris

editor@swea.org

ANNONSER

Kommunikationskommittén

advertising@swea.org

GRAFISK FORMGIVNING & LAYOUT

Veronica Strandell, Zürich

KORREKTUR

Liselotte Kjellme, Barcelona

Christina Moliteus, San Francisco

Ninni Pettersson Wästberg, Stockholm

Susann Revin, Zürich

Ginga Sewerin–Olsson, Boston

REGION

ASOC

Asien, Oceanien

AVDELNINGAR

Bangkok

Beijing

Kuala Lumpur

Melbourne

Perth

Seoul

Shanghai

Singapore

SAC

(Sydney, Adelaide, Canberra)

REGION

OAME

Östra Amerika

AVDELNINGAR

Atlanta

Boston

New Jersey

New York

North Carolina

Philadelphia

Virginia Beach

Washington DC

REGION

MAME

Mellersta Amerika

AVDELNINGAR

Chicago

Colorado

Dallas

Florida

Houston – Austin

Michigan

Minnesota

Toronto

REGION

VAME

Västra Amerika

AVDELNINGAR

Arizona

Los Angeles

Orange County

Portland

San Diego

San Francisco

Santa Barbara

Seattle

Utah

Vancouver

REGION

OEMA

Östra Europa,

Mellanöstern , Afrika

AVDELNINGAR

Athens

Austria

Budapest

Genève

Istanbul

München

Stockholm

Zürich

SWEA Global ingår

inte i någon region

och har ingen lokal

styrelse.

REGION

MEMA

Mellersta Europa,

Mellanöstern, Afrika

AVDELNINGAR

Belgium

Berlin

Frankfurt

Helsingborg

Israel

Köln – Bonn

Luxemburg

Malmö

Milano

Paris

Rimini

Riviera

Rom

REGION

VEMA

Västra Europa,


AVDELNINGAR

Algarve

Barcelona

Costa Blanca

Göteborg

Holland

Irland

Lissabon

London

Mallorca

Marbella

Oslo

SKRIBENTER

Anna Lexén Larsen, Colorado

Anna Tvinnereim, Helsingborg

Anna-Lotta Dahlberg, Zürich

Carina Middendorf, Berlin

Carina Rochard, Paris

Carolina de Klerk Nordholm, Holland

Eva Hagman, Mallorca

Gunilla Ramell, Göteborg

Jessica Hill Holm, Stockholm

Jessica Nordström, New Jersey

Karin Henriksson, Washington DC

Lena Löfling, Global

Lisbeth Falkman, Göteborg

Malin Lager, Stockholm

Margaret Sikkens Ahlquist, Holland

Margareta Nilson, Köln/Bonn

Maria Bouroncle, Washington DC

Maria Norlén, Frankfurt

Marie Hagman, Mallorca

Mi Karlsson Bergkvist, Stockholm

Ninni Pettersson Wästberg, Stockholm

Rebecca Bengtsson, Beijing

Sara Bertilsson, Paris

Susann Revin, Zürich

OMSLAGSBILD

Jasmijn Kooijman, Interkulturell stipendiat 2025

Foto: Diyar Akar

Respektive skribent ansvarar för insänt material.

Redaktionen förbehåller sig rätten att göra

mindre ändringar.

SWEA är ett levande och globalt nätverk med nästan

6 000 svensktalande kvinnor i 70 avdelningar spridda över

ett 30–tal länder. Vi brinner för att hålla det svenska språket

levande och sprida vår fantastiska kultur och tradition världen

över. Varje år delar vi ut stipendier och donationer på hela två

miljoner kronor.

Men SWEA är mer än så – vi är ett varmt och välkomnande

nätverk där du hittar både nya vänner och värdefulla

kontakter. Vi stöttar svenska företag utomlands och finns

represen terade på många platser världen över. Dessutom

spelar vi en viktig roll i svenska Utrikesdepartementets

kris– och beredskapsplan. Kort sagt – vi är där för svensktalande

kvinnor, var de än befinner sig i världen!

SOM MEDLEM I SWEA FÅR DU:

3 Ett svenskt nätverk på orten där du bor.

3 Ett nätverk som ger dig tillgång till hela världen.

3 Ett nätverk som ger dig möjlighet att utvecklas.

3 Ett nätverk som hjälper dig i yrkeslivet.

FORUM är en del av

Kommunikationskommittén

Sammankallande: Sofia Solfors, Milano

Varumärke: Anna Holmberg Dixon, Vancouver

Layout: Nina Cuneo, Milano

PR/stipendier: Marita Holmkvist Ledenfelt, Austria

Sociala medier: Veronica Strandell, Zürich

SWEA Live!: Marianne Lunde, Oslo

SWEA–podden: Marija Borenius, Stockholm

Redaktör Forum: Sara Bertilsson, Paris

Redaktör nyhetsbrev: Vakant

2

Redaktör webbplats: Vakant

3

IT–ansvarig: Edilia Bern, Dallas

ORDFÖRANDEN HAR ORDET

I förändringens tid

– MED RÖTTER I HISTORISK GEMENSKAP OCH BLICKEN MOT FRAMTIDEN

?!

SWEAs SUPPORTGRUPPER

Vänd dig rätt – för snabbast hjälp!

Genom att vända dig till rätt supportgrupp går det både

snabbare och smidigare att lösa ditt ärende. Vi vill göra det

enkelt för dig att få den hjälp du behöver!

FOTO: PRIVAT

När jag ser tillbaka på min första mandatperiod

som internationell ordförande fylls jag av både

stolthet och tacksamhet. SWEA har under dessa år

tagit viktiga steg mot en modernare och mer hållbar organisation

där digitalisering, transparens och samarbete står i centrum.

Vi har öppnat kommunikationen mellan styrelse, kommittéer

och medlemmar – inte minst genom Tio med IO –

där alla Sweor är välkomna att delta och gjort det tydligt hur

många Sweor runt om i världen som med stort engagemang

bidrar till organisationens utveckling. SWEA drivs framåt

tack vare ett imponerande ideellt arbete. Under de gångna

åren har vi moderniserat våra digitala arbetssätt, inlett viktiga

ekonomiska reformer och lagt grunden för en långsiktigt hållbar

struktur för SWEA i framtiden. Vi har skapat nya roller

som vice skattmästare, infört ett juridiskt råd och stärkt stödet

till avdelningarna – allt för att minska sårbarheten och fördela

ansvar bredare.

För att ytterligare stärka organisationen planerar vi nu att

tillsätta tre nya arbetsgrupper: ett HR-råd, ett medlemsråd och

ett framtidsråd. Dessa ska fungera som stöd och bollplank för

våra avdelningar, bidra med erfarenhet och riktlinjer inom sina

respektive områden och samtidigt hjälpa oss att rusta SWEA för

framtiden. Det är ett sätt att bygga strukturer som både avlastar

och stärker, så att fler Sweor kan känna sig delaktiga och inspirerade

att engagera sig.

Jag har lärt mig mycket av att leda i förändring. SWEA

bygger helt på ideellt arbete, vilket kräver tålamod, förståelse och

förmågan att motivera även när processer tar tid. Sam tidigt är det

just detta engagemang som gör SWEA unikt – en organisation

där vänskap, kultur och kunskap vävs samman till något större

än summan av delarna. Genom att träffa Sweor från världens

alla hörn har jag också på djupet insett vad världsvid vänskap

verkligen betyder. Det är inte bara våra värdeord, de finns på

riktigt. Jag har också haft så roligt, det har vi inom SWEA!

Framåt ser jag en organisation som fortsätter växa med tiden:

mer relevant, mer inkluderande och ännu bättre rustad för

framtiden. För att locka in yngre generationer måste vi fortsätta

förenkla, förnya och visa att SWEA är en plats där idéer blir

verklighet och där varje Swea, oavsett ålder eller plats i världen,

kan bidra och känna sig hemma.

Lavendelfältet på bilden symboliserar för mig det vi bygger

tillsammans: varje planta står stark i sig, men tillsammans bildar

de en helhet som doftar, blomstrar och håller över tid. Så vill

jag också se SWEA – djupt rotad i sin historia, men ständigt i

växande, med blicken mot framtiden.

Lotta R igby Fors

Lotta Rigby Fors

Ordförande, SWEA International

Din avdelningsordförande

Din AO har svar på det som

gäller den lokala avdelningen

samt kan ge dig lösenord till

SWEAs skyddade sidor.

treasurer@swea.org

Skattmästaren och Finanskommittén

finns som stöd om du har

frågor eller behöver hjälp med

bokslut eller andra ärenden som

rör avdelningens ekonomi.

juridisktrad@swea.org

Rådet välkomnar frågor och

kan även delta på möten när det

finns behov, till exempel för att

svara på frågor, ge vägledning

eller bidra med utbildning.

Den fullständiga kontaktlistan

hittar du på SWEAs Drive.

F RUM

SWEDISH WOMEN’S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL, INC. NR 4 2024

”MONDO”

STAVHOPPAREN

SOM TAGIT VÄRLDEN

MED STORM

SWEA 2.0

HUR SER NÄSTA

GENERATION SWEOR UT?

MED HÄLSAN SOM LEDSTJÄRNA

MÖTE MED HÄLSOPROFILEN

MARIA BORELIUS

Din regionordförande

RO kontaktas främst av AO

men har svar på det mesta och

tar gärna emot dina frågor,

stora som små.

medlemssupport@swea.org

Frågor kring medlemskap,

medlemsregistret Upright,

samt organisationsrelaterade

ärenden.

DANIEL THORELL

PASKELLSTIPENDIAT 2019

JAKTEN PÅ DEN

PERFEKTA STRÅKEN

+KULTURTIPS | HÄLSA | BÖCKER | RESOR | KARRIÄR | KRÖNIKAN

KLICKA HÄR

FÖR ATT LÄSA

TIDIGARE

NUMMER AV

FORUM

media@swea.org

För ärenden kring pressmeddelanden,

media och PR, samt

stipendier.

communication@swea.org

För ärenden kring kommunikation,

media/PR, social media,

webbinarier, SWEAs varumärke,

layout med mera.

NÄSTA NUMMER AV FORUM

kommer ut 31 januari 2026.

Har du erfarenheter som utlandssvensk eller

spännande aktiviteter i din avdelning att dela

med dig av? Vi söker även texter om svensk kultur

och språk samt intervjuer med intressanta Sweor

och andra internationella svenskar. Om du har

idéer och förslag till Forum, hör gärna av dig!

Tips & förslag: 1 december

Manusstopp:

itsupport@swea.org

IT–relaterade problem,

webbplatsen, Wordpress eller

andra tekniska utmaningar.

accountsupport@swea.org

Frågor kring @swea.org–adress

(funktionsmejl), mejl och

åtkomst till Drive.

gwsupport@swea.org

Frågor kring SWEAs Portal eller

SWEAs Drive, samt fil– och

dokumenthantering, mallar,

kalkylark och allt Google Workspace–relaterat.

designsupport@swea.org

Beställning av grafiskt material

(digitala eller print). Frågor kring

layout och design.

15 december

4 5

NNEH LLFORUM

• NR 3 • 2025

FOTO: DIYAR AKAR

FOTO: REBECCA BENGTSSON

FOTO: LENA LÖFLING

10 18 44 49

REDAKTÖRENS RADER

Jasmijn Kooijman ......................................... omslag

Detta är SWEA .......................................................... 2

Ordföranden har ordet ............................................ 4

SWEAs Supportgrupper ...................................... 5

Redaktörens rader ..................................................... 7

Hänt i Sverige .............................................................. 8

Intervju: Jasmijn Kooijman ............................. 10

SWEA Sverige Sommardagar ........................... 12

SWEAs historia ........................................................ 13

Min SWEA-resa – Sweor berättar ................... 14

Svenska Institutet ..................................................... 16

Paskellstipendiet – Katarina Agorelius ........... 17

Sverigeresan: Destination Gotland ........... 18

Ett ord från coachen .............................................. 20

SWEA Professional ................................................ 21

Varför säger vi så? .................................................... 22

SWEA Live! ............................................................... 23

SWEA Frankfurt 5 år ............................................. 24

När är en picknick bara en picknick? ............... 25

SWEA-podden är tillbaka ................................... 26

Ansökan till RO – sista chansen ........................ 27

Tävling: Min svenska hörna ............................ 28

När sommaren tar slut .......................................... 29

Bokrecensioner & boktips .................................... 30

Nyheter i bokfloden................................................. 32

SWEA Art ................................................................. 34

Regionmöten 2025

Internationella möten ..................................... 36

Rimini ..................................................................... 37

Washington DC ............................................... 38

Marbella ................................................................40

Budapest ............................................................. 42

Sydney .................................................................. 44

Konst ............................................................................ 46

Visste du att ... .......................................................... 47

Carin Wästberg – textilkonstnär ...................... 48

Krönikan ...................................................................... 50

Reserapport: Seglingens ABC ....................... 51

Mina smultronställen ............................................. 54

SWEAs Grupper .................................................... 56

Baksida .......................................................................... 57

”Jag ska göra det nästa år …” sa maken under en diskussion i somras (om

behovet att fixa fogarna i badrummet). Jag kände hur stressen rann till – nästa

år!? Är du inte riktigt klok? Hur länge kan man vänta med något? (Just att

byta fogar är någonting jag är vansinnigt dålig på och därför generöst nog har

delegerat). När hjärtat redan börjat slå lite snabbare, irritationen stigit och

rösten antagit en något högre ton, insåg jag det: jag hade gjort det igen, antagit

att ”nästa år” betyder den första januari. Ett nybörjarmisstag som jag, efter

över 20 år i landet, inte längre borde göra.

Jag vet inte hur det är i andra länder, men i Frankrike lever

många vuxna (de flesta?) fortfarande efter skolåret. Det är

som att de aldrig riktigt har lämnat skolbänken.

Året inleds inte den första januari, utan den första september,

samtidigt som la rentrée scolaire – som skolstarten

kallas här. Bonne rentrée! (ungefär ”god nystart”) tillönskas

både barn som vuxna inför det ”nya” året. Det är i september

som alla nya projekt tar fart. Inom mediebranschen sker

den stora mercaton de sista skälvande veckorna i augusti och

flaggskeppsprogrammens nya ansikten dyker upp i rutan i

början av september, lika rosiga och nervösa som sexåringar

inför höstterminen. På andra arbetsplatser sjösätts nya

organisationer och projekt i samma takt som kvällarna blir

kyligare och kortare. Bokåret, politikåret … alla följer de

skolårsprincipen. Med ett långt sommarlov på det, bien sûr!

Även om jag ibland fortfarande tillämpar den gregorianska

kalendern har jag de senaste åren börjat anpassa mig efter

denna alternativa världsordning. Och det har sina fördelar

måste jag erkänna. Att låta året börja efter sommarsemestern

ger lite extra sötma åt de lediga dagarna. Man tillåts maxa

ledighet, vila och häng – för den första september är det

tabula rasa och allt börjar om! Är det därför fransmännen är

sådana mästare på semester? Jag finner mig numera lika pirrig

som mina döttrar inför la rentrée.

För min del har just la rentrée 2025 varit extra laddad med

nya utmaningar. Än är det för tidigt att säga vad det blir av

dem. Men som alltid när man har privilegiet att leva i två

kulturer, har man alltid något att falla tillbaka på. Skulle alla

de där högtflygande höstplanerna falla platt … tja, då finns

ju alltid januari, och det svenska nyåret, med en ny chans

till löften om

grandiosa framtidsprojekt!

SWEA-året

har ju också sin egen

rytm. Stipendieansökningar,

årsmöten, Sommardagar

… I det här numret får

du en smak av alla dess säsonger. Missa inte

Carina Rochards intervju med SWEAs interkulturella

stipendiat, Jasmijn Kooijman – en

filmskapare som jag är säker på att vi kommer

att få se mycket mer av i framtiden. Vi har också rapporter

från regionmötena som har organiserats under september

och oktober över hela världen. Följ med på en resa jorden

runt – från Sydney till Washington DC via Europa! Det är

fantastiskt att läsa om alla spännande program som har satts

samman för att Sweor ska kunna mötas.

Forum går i och med det här numret över till tre

publikationer per år – vår, sommar och höst. Nästa magasin

publiceras den 31 januari 2026. Det ger lite extra tid att läsa

allt som det här höstnumret har att bjuda på – mycket nöje!

Paris, 31 oktober 2025

Sara Bertilsson

redaktör Forum

PS. Jodå, fogarna fixades i september. Slutet gott, allting gott.

6

7

HÄNT I SVERIGE

AV CAROLINA DE KLERK NORDHOLM • SWEA HOLLAND

Från hotellrekord och kulturportal till gräsrotsfotboll och nya lagar.

Holland–Swean Carolina ger oss blandade nyheter från Sverige.

Rekordsommar för

svensk hotellnäring

Under sommaren 2025

upplevde den svenska

hotellbranschen rekordhöga

beläggningar – med uppemot

6 % fler gästnätter än året innan.

Stockholm ökade med 5 %, Malmö

med 9 %. Särskilt stort var inflödet

av norska, danska, finska och

amerikanska gäster.

Lansering av en

svensk kulturkanon

Regeringen har presenterat en

kulturkanon med 100 utvalda verk,

inklusive konst, litteratur, musik

samt samhällsteman som pappaledighet

och Riksbanken. Förslaget

innebär att verken ska användas i

skolor, sfi (svenska för invandrare)

och folkbildning, och förvaltas via

en föreslagen stiftelse och digital

portal. Du kan läsa mer om det

eller bidra med egna förslag på

sajten kulturkanon.se

Minskat matsvinn

Varje år slänger livsmedelsbutiker

i Sverige över 80 000

ton mat varor som inte går att

sälja. Handlaren Erik Geijer i

Njurunda fryser in osålda varor

vid bäst före–datumet och säljer

dem med en pris sänkning på

30 procent. Särskilda etiketter

är framtagna och godkända av

Livsmedelsverket.

Slow–TV med laxarna i Torneälven

Svenskar ökar konsumtionen av

frukt och grönt

Snart kan vi följa hur laxen rör sig mot sina

lekplatser i Torneälven i en livesändning som de

planerar att kalla Laxvandringen, meddelar Statens

veterinärmedicinska anstalt, SVA. De vill utveckla

AI till att räkna fiskar och registrera hur många

som har skador. Kameran som filmar fiskarna går

att följa på SVAs webbsida, där det också finns

statistik och en interaktiv karta över rapporterade

fiskar. Planering för fler kameror pågår.

Svenska hushåll har under sex kvartal

i rad ökat sina inköp av frukt och

grön saker – ett långsiktigt positivt

beteende ur både folkhälsoperspektiv

och hållbarhets synpunkt.

Svensk Dagligvaruhandels rapport

Dagligvaruindex Frukt & Grönt visar

volymutvecklingen mätt i vikt av

frukt och grönsaker som säljs inom dagligvaruhandeln

i Sverige och publiceras halvårsvis.

Förening för gräsrotsfotboll

Initiativtagare har startat Svensk

gräsrots fotboll med syfte att stärka

barn– och ungdomsföreningar

och skapa balans mot dominansen

från elit klubbarna. Fokus ligger

på demokrati, barnens behov och

långsiktig utveckling av sporten.

Man vill bidra till en fotboll som är

inkluderande, trygg och meningsfull

för alla barn och unga, oavsett

nivå eller bakgrund.

FOTO: PHIA BERGDAHL, IMAGEBANK.SWEDEN.SE

Michael B. Tretow

Abbas ljudtekniker och kulthitsmakaren

Michael B. Tretow är död. Han

blev 80 år. På 1960–talet jobbade han

på Metronomestudion i Stockholm

och spelade in bland andra Ted

Gärdestad, Pugh Rogefeldt, Benny

Andersson och Björn Ulvaeus. På

70–talet blev han en central del i att

skapa gruppens ikoniska sound och

jobbade med alla Abbas album, förutom

Voyage från 2021. Vid sidan av

det arbetet släppte han också kulthits

som Den makalösa manicken, som han

spelade in själv, och Hubba hubba zoot

zoot under gruppnamnet Caramba

tillsammans med Ted Gärdestad.

Agne Jälevik

SVT–profilen och sportjournalisten

Agne Jälevik har avlidit, 82 år

gammal. Han var en älskad sportkommentator

och rapporterade från

bland annat tio olympiska spel.

Justering i lagen om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta

Sedan 1 juli 2025 har lagtexten justerats till att även

arbete som utförs utomlands inom ramen för tillfällig

uthyrning till en ekonomisk arbetsgivare i Sverige

betraktas som utövat i Sverige och kan därmed

beskattas där. På grund av utformningen av

de skatteavtal som Sverige har ingått med

andra stater är justeringarna i praktiken

endast av betydelse för personer med

hemvist i Danmark för vilka avtalet mellan

Sverige och Danmark om vissa skattefrågor

är tillämpligt. Beslutet innebär att arbete som

en person som bor i Danmark utför via anställning

eller uppdrag i ett svenskt eller utländskt bolag

under vissa förutsättningar kan beskattas i Sverige.

Beslutet ska säkerställa beskattning även vid uthyrning

av personal.

Fler lagnyheter sedan 1 juli

• Flygskatten har avskaffats, vilket betyder att man inte

längre behöver betala en extra avgift för att flyga från

en svensk flygplats. Dock har Swedavia samtidigt höjt

flygplatsavgifterna för flygbolagen.

• Skatten på bensin och diesel har sänkts.

• Sexköpslagen har utvidgats till att även

omfatta digitala plattformar.

• En ny könstillhörighetslag har trätt i

kraft. Denna underlättar processerna för

juridiskt könsbyte.

• En ny socialtjänstlag har trätt i kraft vilken

syftar till att göra socialtjänsten mer tillgänglig,

förebyggande och användarvänlig.

• Försäljning av lustgas som berusningsmedel är nu

förbjudet till personer under 18 år.

8

FOTO: OLIVER WITTMANN, PIXABAY

KÄLLOR: OMNI.SE, TN.SE, REGERINGEN.SE, SVT.SE, AFTONBLADET.SE 9

INTERKULTURELLA STIPENDIET

Jasmijn Kooijman

SWEAs interkulturella stipendium tilldelades i år 28–åriga filmskaparen Jasmijn Kooijman.

Med en svensk mamma och nederländsk pappa växte Jasmijn upp mellan Sverige och Nederländerna.

Två länder som kanske inte kan tyckas så olika, men som för barnet Jasmijn var två

helt olika världar. Forums Carina Rochard träffade Jasmijn för ett

samtal om kultur, politik och identitet.

AV CARINA ROCHARD SWEA PARIS

”Inget är svartvitt och jag tycker att

komplexitet är spännande.”

FAKTA

Namn:

Ålder:

Aktuell:

Jasmijn Kooijman

28 år

Mottagare av Agneta

och Gunnar Nilssons

stipendium för studier

av interkulturella

relationer 2025

Webbsida: jasmijnjasmijn.com

Instagram: jasmijn.kooijman

OM STIPENDIET

Med kameran

som politiskt

verktyg

Jag träffar Jasmijn Kooijman i Stockholm,

dagen innan stipendieutdelningen under

SWEA Sverige Sommardagar. Solen

skiner över huvudstaden, en vykortsidyll

och det är en förväntansfull och glad

sti pendiat som möter mig på Hotel Rival

på Södermalm.

Jasmijn växte upp både i Holland och

i Sverige och vi börjar där: jag är nyfiken

på om hon tyckte att det var skillnader

mellan länderna?

– Jag föddes i Amsterdam men växte

också upp i en liten stuga i Östergötland.

Min mamma arbetade som illustratör

i Sverige i perioder under ett antal år.

När jag var åtta, nio år gick jag i skolan

där under flera månader. Då var det stor

skillnad mellan Holland och Sverige. I

Amsterdam bodde jag i centrala stan och

i min skolklass gick 35 elever. I Sverige var

vi sju i klassen eftersom det inte fanns fler

elever som var födda samma år som jag.

Det var två olika världar för mig. Rent

kulturellt känner jag att svenskar är mer

avvaktande än holländare, som är väldigt

direkta.

Hur kom det sig att du började

studera dokumentärfilm?

– Jag tyckte att det var roligt att berätta

historier när jag var liten. Först hade jag

tänkt att jag skulle skriva, men sedan gick

jag i en gymnasieskola i Holland som var

den enda som hade film som ämne och det

öppnade mina ögon för ämnet.

Efter gymnasiet flyttade jag till

Sverige och började läsa design på Öland.

Där kom jag i kontakt med flickor på

ett asylboende och började umgås med

dem. Flickornas vardag, tankar och

drömmar skilde sig på alla sätt från hur

den så kallade flyktingkrisen konstant

blev skildrad i media. Jag blev intresserad

av att göra en mer nyanserad film ur ett

barnperspektiv om hur det var att komma

till Sverige som nyanländ. Jag sökte sedan

till Biskops Arnö Folkhögskola och åkte

tillbaka till boendet och började spela in

en film. Filmen har blivit ett megaprojekt

och är fortfarande inte färdig.

Efter kursen på Biskops Arnö började

jag på HDK (Högskolan för konst och

design) Valand i Göteborg. Där studerade

jag i tre år.

Berätta om dina filmer!

– I juryrapporten står det att jag jobbar

med teman som hopplöshet och ensamhet,

men jag försöker nog även skildra

hopp och samhörighet. Mitt mål är att

visa att världen kan se annorlunda ut. Jag

tror att min uppväxt i två länder gjorde

att jag blev intresserad av att skildra hur

det är att komma till ett annat land än sitt

eget. Inget är svartvitt och jag tycker att

komplexitet är spännande.

När jag gick på Valand gjorde jag

en film som heter Dansa min docka. Den

hand lar om ett misslyckat asylsystem. Vid

den tiden bodde min mamma i Sverige

och hon gömde papperslösa killar som

hade kommit från Afghanistan. De hade

väldigt starka asylskäl men blev ändå

nekade asyl. Detta blev en chock för mig.

De hade blivit en del av vår familj och jag

kunde inte förstå att det svenska systemet

var så rättsosäkert. Det blev en drivkraft

för mig att göra en film. Jag tänkte att

man kunde använda film som ett politiskt

verktyg.

Vem inspirerar dig?

– Det är en svår fråga. De två tjejerna som

jag följer i min långfilm är stora förebilder

för mig. En tjej är från Albanien och en

från Syrien och båda är 17 år. Jag ringer

dem hela tiden för att få inspiration eller

råd. De heter Samaa och Iris.

Var ser du dig själv om 10 år?

– Jag ser mig nog i Sverige. Jag har flyttat

runt mycket och kommer göra det ett

tag till, men känner även att jag vill hitta

ett mer långvarigt hem. Jag ser mig hålla

på med film, men inte enbart dokumentärer.

Kan man försörja sig på ett

arbete som filmare?

– Nej, det går inte. Alla mina vänner

i branschen söker andra jobb vid sidan

om. I framtiden ser jag mig bo utanför

staden dit andra kan komma

och jobba kollektivt, leva billigt och

jobba mycket. n

SWEA International delar årligen ut

stipendiet (15 000 USD 2025) för att

främja organisationens allmännyttiga

ändamål: att stödja projekt som

stärker svensk kultur och tradition

i världen eller det svenska språket.

Stipendierna ska gagna allmänheten

och bidra till att sprida kunskap om

Sverige internationellt.

UR JURYNS MOTIVERING:

”[Jasmijns] dokumentärfilmer belyser

komplexa och aktuella samhällsfrågor

som ensamhet, hopplöshet, migration

och inkludering. [ … ] Vi är övertygade

om att Jasmijns utlandsstudier

kommer att bidra till en fruktbar

utveckling av hennes filmiska metoder

och färdigheter vilket är svårt att

uppnå på liknande sätt i Sverige. Vi

tror att Jasmijn efter genomförd

utbildning har stor möjlighet att nå

en bred publik med sina filmer.”

JASMIJN OM ATT FÅ

STIPENDIET:

”Jag är otroligt tacksam över att

få vara årets stipendiat. Pengarna

kommer att användas till mina studier

som jag kommer att avrunda år 2026.

DOC NOMADS, som min master

heter, är ett Erasmusprogram, där

24 studenter från hela världen förflyttar

sig mellan Portugal, Ungern

och Belgien för att lära sig att skapa

film i tre olika samhällen. Att förhålla

sig till både politik och kultur i dessa

tre länder, men även få ett utbyte av

erfarenheter och kulturer sinsemellan

i klassen, har redan nu gett mig

många nya perspektiv.”

10 11

SWEAs HISTORIA

AV MARGARET SIKKENS AHLQUIST • SWEA HOLLAND

Den 6–9 augusti arrangerades SWEA Sverige

Sommardagar (tidigare Sverigemiddagen) i Stockholm.

Det var dagar fyllda av värme, skratt och både kära

återseenden och nya möten.

Som vanligt bjöds det på ett intensivt

program och utflykter med en härlig

blandning av kreativitet, kultur och

energi. Sommardagarnas absoluta höjdpunkt

var utan tvekan ceremonin där

Årets Svenska Kvinna, Elly Reinolds och

årets stipendiater, Jasmijn Kooijman och

Alexander Mockrish hyllades – och där

de fick möjlighet att berätta mer om sina

aktiviteter, engagemang och drivkraft.

SWEA ser fram emot att få följa deras

fortsatta resa.

Konferensdelen med föreläsningar

av Astrid Söderbergh Widding (Wallenbergstiftelsen,

Nobelstiftelsen) och Elly

Reinolds (Årets Svenska Kvinna 2025)

gav både nya perspektiv och inspiration.

Här ser du ett axplock av bilder från

eventet, men fler hittar du i SWEAs

Bildgalleri.

FOTO: BJÖRN BACKLUNDOCH VERONICA STRANDELL

Min SWEA–resa

Sweor berättar

Som medlem i SWEA kan vi på olika sätt vara engagerade. Några väljer att bara vara med på det som

arrangeras, medan andra är mer involverade. Vilken tur, eftersom det måste vara några som engagerar

sig för att det överhuvudtaget ska hända något. Det är lätt att tänka: ”Nej, jag har inte tid”, men om

vi alla skulle tänka så blir inget gjort. Du som idag på ett eller annat sätt är engagerad i SWEA vet

vad jag talar om. Du som inte är engagerad tror kanske att det är för mycket arbete, för stort ansvar eller

väldigt tidskrävande. Ja, så är det om man är ensam ‒ men vi driver SWEA tillsammans. Läs och

begrunda! I synnerhet berättelserna från några Sweor som på olika sätt valt att engagera sig.

Alla Sweor behövs

Det är alltid lika intressant att blicka

bakåt i vår organisation och glädjas åt

alla namn som passerar revy. Ett namn,

Agneta Nilsson, har alltid funnit där

och vad hon har betytt för vår organisation

SWEA kan inte beskrivas med ord.

Agneta, vår grundare, visste vad hon ville

och det vet hon också idag. Hon började

som ordförande men lämnade över uppdraget

efter fyra år. Mandatperioden för

en internationell ordförande (IO), vice

internationell ordförande(VIO) och

regionordförande (RO) är två år och för

en avdelningsordförande (AO) är det ett

år. För alla tre gäller max fyra år i respektive

roll. Allt gällande våra förtroendeuppdrag

är reglerat i våra stadgar vilket är

SWEAs viktigaste dokument.

Agneta är fortfarande aktiv eftersom

hon i sin roll som grundare och Chairman

Emeritus alltid kan närvara vid styrelsemöten

och andra aktiviteter organiserade

runt om i världen.

Tidsbegränsade förtroendeuppdrag

Det finns ett flertal tidsbegränsade förtroendeuppdrag

inom SWEA och vi kan

glädjas åt hur många Sweor som under

årens lopp tagit på sig något uppdrag. Det

är lättare att tacka ja vid en förfrågan från

valberedningen när man vet att uppdraget

är tidsbegränsat.

De flesta förtroendeuppdragen inom

SWEA finns ute i våra avdelningar. Utan

de kvinnor som under årens lopp har

tackat ja till ett uppdrag skulle SWEA

inte fungera. Jag är imponerad över hur

väl våra avdelningar fungerar och det

beror på de som ställer upp, och under

en begränsad tid är med i en styrelse eller

arbetsgrupp.

Vi väljer och vi utser

Ute i avdelningarna är det avdelningens

medlemmar som väljer styrelse och sedan

är det avdelningens styrelse som kan utse

personer till olika arbetsgrupper.

För våra internationella uppdrag är

det bara två som väljs av alla avdelningar:

internationell ordförande och vice internationell

ordförande. Det är avdelningsordförandena

(AO) som lägger rösten

efter beslut i avdelningsstyrelsen.

Våra sju regionordförande väljs av

respektive region. Samma procedur, AO

lägger rösten efter beslut i avdelningsstyrelsen.

I vår internationella styrelse finns

också en sekreterare och en skattmästare.

De utses av styrelsen och har ingen

rösträtt. Det är också styrelsen som utser

personer till olika arbetsgrupper och

kommittéer.

Valberedningens roll

SWEA är en internationell organisation

med många olika poster. Vi behöver medlemmar

som är villiga att ta på sig de här

uppdragen och för att göra det krävs ett

intresse – ett intresse av att tillsammans

med en grupp driva SWEA i rätt riktning

och att arbeta för det som SWEA står för.

Valberedningen fyller en viktig roll och

de ska aktivt leta lämpliga kandidater och

ge all tänkbar information om vad uppdraget

innebär.

Låt dig inspireras

Vi vill alla att SWEA ska leva vidare och

att fler svenska/svensktalande kvinnor

runt om i världen väljer att komma med i

vår fina organisation. För att lyckas med

det här måste vi alla dra vårt strå till stacken

och ställa upp när och var det behövs. Det

är lärorikt, roligt och utmanande.

Jag har valt att ställa ett par frågor till

Sweor som var eller är aktiva på ett eller

annat sätt. På nästa sida kan du läsa hur de

upplevde eller upplever sitt/sina uppdrag

och vad det har inneburit för dem. Låt dig

inspireras! n

Margaret Sikkens Ahlquist, SWEA Holland, skriver för

Forum sedan 2022 som en del av sitt uppdrag som SWEAs

historiker. Hon har en bakgrund som gymnastiklärare och

många års erfarenhet inom den internationella idrottsrörelsen.

Mellan 2012 och 2015 var Margaret SWEA

Internationals ordförande.

12 13

Min SWEA–resa

Desirée Forni, SWEA Rimini

När och hur hörde du

talas om SWEA för

första gången?

Jag hade lärt känna en

svensk tjej ute i parken

med min dotter och

genom henne fick jag ett

brev hem där jag blev

inbjuden att vara med

i SWEA. Jag hade aldrig hört talas om

föreningen innan dess. Kände mig inte

särskilt intresserad och lade brevet åt

sidan. När min mamma sedan flyttade

till Italien berättade jag om brevet och då

tyckte hon absolut att vi skulle gå med. Så

eftersom vi mammor alltid har rätt, som

jag alltid säger till mina döttrar, gick jag

med 2001.

Hur upplevde du din första tid i SWEA?

Jag blev glatt överraskad över dessa kvinnor

i olika åldrar som man genast kände

gemenskap med. Minns första kvällen. Jag

och mamma gick på en semmelkväll, alla

var så gulliga och intresserade och ställde

massor av frågor (som jag dock hade lite

svårt att svara på eftersom alla rökte och

jag hade fått världens hostanfall av all rök

i denna lilla lokal där vi träffades).

Maud Larsson,

SWEA Zürich

När och hur hörde

du talas om SWEA

för första gången?

Jag fick tips om

SWEA i början av 1990, genom en del

Sweor i min omgivning.


Ett av de första intrycken var SWEA

Genèves internationella möte, som var

väldigt trevligt och inspirerande.

Vilka uppdrag har du haft och har du

något/några idag?

I SWEA Zürich, där jag blev medlem,

blev jag mycket väl omhändertagen. På

den tiden var Agneta Bekassy ordförande

och jag blev relativt snart medlem i en

kommitté.

Efter några år blev jag blev tillfrågad

om jag kunde ställa upp som ordförande.

Det var en intensiv, men mycket kul tid.

Jag var yrkesarbetande, men på något

vis gick det ändå tack vare alla fina tjejer

som var med i styrelsen. Efter fyra år som

AO blev jag vald till regionordförande i

OEMA.

Sweor berättar

• MIN SWEA–RESA • SWEOR BERÄTTAR • MIN SWEA–RESA • SWEOR BERÄTTAR • MIN SWEA–RESA • SWEOR BERÄTTAR • SWEOR BERÄTTAR • SWEOR BERÄTTAR •


något/några idag?

Jag är avdelningsordförande och har

tidigare varit sekreterare. Jag har också

varit med i programgruppen.

Positiva/negativa upplevelser av

uppdragen?

Det positiva är känslan av att hålla ihop

vår avdelning. Eftersom det är så svårt att

få folk att vara med i styrelsen är känslan

ännu större då vi som är med känner

att vore det inte för oss så skulle SWEA

Rimini ha lagts ner för ganska länge

sedan. Annat positivt är att åka på de

olika internationella mötena, men även

att organisera möten, som vi gör i år, är

väldigt kul. Det negativa är att man känner

en viss press; det går inte att dra sig ur.

Och ibland kan det komma klagomål från

andra medlemmar angående programpunkter

och liknande.

Hur tycker du att vi ska få fler att

engagera sig i SWEA?

Vet faktiskt inte, i vår grupp är det inte ett

dugg lätt. Många som är med sedan många

år börjar bli upp till åren och tycker att de

har gjort sitt. Vi har som sagt väldigt svårt

att få ihop nya personer till styrelsen så

samma människor sitter i styrelsen sedan

många år tillbaka.

Under mina fyra år som RO var jag med

om att inviga flera nya avdelningar, bland

annat SWEA Wien, men tyvärr har jag

också varit med om att stänga några.

Jag har aldrig ångrat att jag ställde upp;

det var oerhört intressant och vi arbetade

väldigt fint tillsammans med den internationella

styrelsen.


uppdragen?

Det finns alltid positiva och negativa sidor

när man ställer upp för en förening, alla

tycker och tänker naturligtvis olika och

det gäller att kompromissa. Jag har inga

uppdrag numera, men är fortfarande

medlem i SWEA Zürich.



Jag tror att det bästa sättet att locka fler

medlemmar är att visa upp hur fint det

är att vara Swea. Problemet är att vi inte

längre har tidningar att presentera pâ

konsulat, ambassader och andra svenska

institutioner utan idag blir det mun–till–

mun–metoden för att sprida informationen

om SWEA.

Carin Koplovitz,

SWEA Florida

När och hur hörde du

talas om SWEA för

första gången?

Jag hörde talas om

SWEA när jag flyttade

till Florida runt 2001.

Mina barn var små och

jag hörde om SWEA via den dåvarande

svenska konsuln eftersom SWEA arrangerade

midsommarfirande, som jag gärna

ville vara med på med min familj. Det blev

början på en kontakt med andra svenskor.

På den tiden var det viktigt att hitta

mammor med barn att umgås med – dels

för att barnen skulle lära sig svenska men

också för att vi hade mycket gemensamt

i livet med familjer som hade minst två

kulturer och språk. Det var ett stöd.


Jag var inte direkt aktiv i SWEA men jag

var alltid medlem och gick på de aktiviteter

jag hann med, med jobb och barn.

Det var också viktigt att kunna vara med

på jul– och midsommarfirande. Det var

en viktig anknytning.


något/några idag?

Just nu är jag ordförande i SWEA Florida

och det är otroligt roligt. Jag jobbar fortfarande

heltid men mina barn är vuxna

och SWEA fyller en viktig roll för mig.

SWEA har gett mig en chans att lära känna

många otroligt talangfulla, fantastiska och

omtänksamma kvinnor. Det låter kanske

som en kliché men jag är stolt över att få

vara med i denna grupp som är bra på att

fixa, samarbeta och ha roligt tillsammans.


uppdragen?

Egentligen har jag bara haft mitt

nuvarande uppdrag och det mesta är

positivt – men om jag måste nämna

något negativt så kan jag tycka att det kan

vara mycket emfas på det administrativa

arbetet. Det är inte direkt jobbigt men en

del att ta till sig. Speciellt i början.



Eftersom vi är en frivilligorganisation

kan det vara svårt att få engagemang, i

alla fall konsekvent. Många vill inte ha ett

måste till eller kan inte regelbundet. Ett

ytterligare hinder i Florida är avstånden;

det kan bli långt att resa till olika event

eller tillbud. Sedan tycker jag att vi inte är

så bra på sociala medier och eftersom våra

sociala mediegrupper är begränsade till

medlemmar enbart, så kan det vara svårt

att nå fler potentiella medlemmar. Jag tror

att vi också behöver skapa lite mer öppna

grupper där intresserade kan släppas in

och få viss information.

Christel

Ingemansson

Olsson, SWEA

Göteborg

När och hur hörde du talas om SWEA


Första gången var på 80–talet. Jag hade

arbetat utomlands några år som reseledare

och en av butikssäljarna på Ving berättade

för mig att SWEA var på väg att etablera

sig i Sverige. Jag var ung och på språng ...

i en annan fas i livet, så jag tackade men

avböjde.

Åter i Spanien några år senare, då som

nybliven mamma, men med 20 mil till

närmaste avdelning var det inte heller

aktuellt. Men 1999, när familjen flyttade

till Saudiarabien fick jag kännedom om

att SWEA hade en avdelning i Riyadh

och då var tiden mogen. Sen dess är jag en

hängiven Swea som tycker det är härligt

med vår världsvida vänskap.


SWEA Saudi var en liten avdelning på ca

70 medlemmar. Jag skulle säga att SWEA

gjorde att jag – vi – stormtrivdes från

första stund. Att bo och leva i ett hardship

land, komma med barn och vara 800 mil

Malin

Rohman,

SWEA Seattle

När och hur hörde

du talas om SWEA


Jag kände till SWEA

redan innan jag flyttade till USA – en kollega

till mig hade en väninna som var med

i SWEA Dubai. Jag hade tänkt att höra av

mig till SWEA Los Angeles så snart jag

hade landat och hade kommit i ordning

i drömmarnas stad. Men pandemin satte

stopp för det ett tag och det blev inte av

förrän årsmötet 2022. Det blev min första

aktivitet – och redan där erbjöd jag mig

att ta hand om sociala medier. Sen rullade

det bara på.


Det var jätteroligt och väldigt givande

att träffa kvinnor som redan kände till

staden och som varit etablerade ibland

sedan årtionden. Alla var så välkomnande.

För dem var allt som var nytt för mig bara

vardag – och det var faktiskt lugnande.

Jag kände mig snabbt inkluderad. De

aktiviteter jag var med på, som kräftskiva,

promenader och senare styrelsemöten,

var alltid trevliga och välordnade. SWEA

hemifrån är inte alltid lätt. SWEA blev en

trygghet; det öppnade snabbt dörrar och

vi fick fina vänner som jag ännu idag har

kontakt med.


något/några idag?

Jag fångades upp direkt och blev medlemsansvarig

i Saudi och gjorde även

SWEA–tidningen som på den tiden var i

pappersformat. Jag skrev artiklar, klippte

och klistrade.

När vi flyttade hem till Göteborg

2003 var det naturligt att fortsätta vara

aktiv. Under en fyraårsperiod var jag

medlemsansvarig och höll i månatliga

bio–träffar. Det sistnämnda har jag fortsatt

med utanför styrelseuppdraget.

Sedan 2022 är jag återigen med i

SWEA Göteborgs styrelse som programsamordnare.

Jag avgår efter fyra år i februari

nästa år, men fortsätter att ansvara för

våra populära bioträffar och även opera–

träffar. Man måste inte vara medlem i en

styrelse för att bidra. I Göteborg har vi ett

20–tal engagerade medlemmar som var

för sig ansvarar för olika event. Som programsamordnare

blir du spindeln i nätet.

Ett levande bevis på att ingen kan göra

allt, men alla kan göra något.

fyllde – och fyller fortfarande – en viktig

del av mitt liv. Och jag vet att jag också

fyller en viktig funktion för organisationen,

både lokalt och internationellt.


något/några idag?

Efter sociala medier–uppdraget i LA

har jag fortsatt engagera mig, både lokalt

och internationellt. Jag är med i SWEAs

internationella IT–grupp, där jag hjälper

avdelningar med allt möjligt: Google–

konton, formulär, nyhetsbrev, hemsidor,

lösenord, instruktioner och annat

tekniskt. Jag håller också workshops om

olika digitala verktyg – allt från Canva till

Google Drive och Form Mule.

I SWEA Seattle jobbar jag med

webbsidan, sociala medier, nyhetsbrev,

eventinbjudningar och anmälningsformulär.

Jag har också varit med och förbättrat

strukturen i vår Google Drive så att

det ska bli lättare att hitta och återanvända

material. Jag fortsätter även mitt tidigare

digitala jobb i SWEA Los Angeles, om än

på distans.


uppdragen?

Jag tycker faktiskt att mitt engagemang

inom SWEA enbart har varit positivt.

Jag får använda kunskaper jag redan har,


uppdragen?

Medlemsansvarig tyckte jag var mest

spännande: mötet med den nya Swean

och att lyssna och ta in hennes historia. Jag

brukar jämföra det med en äventyrsbok.

Jag älskar att nätverka och tycker det

är kul med alla nya bekantskaper. Några

av dem är idag mina privata väninnor. Det

negativa är att vi i den digitala världen har

en tendens att glömma bort män niskan.

Som utbildad kommunikatör ser jag en

fara i att SWEA bildar nya plattformar

hela tiden: nya grupper skapas och i den

sociala djungel som uppstår tappar vi sammanhanget.

Alla hänger inte med och

man stänger av.



Se ovan med mina farhågor ... stanna upp

och reflektera. Hur ser målgruppen ut?

Går vi för snabbt fram, börjar alla undergrupper

konkurrera med varandra, måste

alla veta allt?, och så vidare. Jag säger som

John Lennon: ”think global but act local”.

jag får hjälpa till och lära ut – och det är

precis sådant jag älskar att göra. Det passar

också bra ihop med livet i övrigt, för jag

kan genomföra mina SWEA–uppdrag när

det passar mig. Det gör att jag känner mig

motiverad att hitta bra, enkla lösningar

som kan hjälpa både min avdelning, min

region och hela SWEA.

Vi har tillgång till digitala verktyg

som uppmuntrar till att testa saker,

experimentera lite, göra det bättre – och

de flesta medlemmar har ändå en mobil i

fickan och kan dela en bild från ett event,

eller tipsa om en bra restaurang i stan. I

SWEA Seattle har vi till exempel en aktiv

sluten Facebookgrupp, precis som många

andra avdelningar. Där når vi varandra

snabbt, både med stort och smått.



Jag tror att det handlar om att vara tydlig

med vad som behövs och att visa att små

insatser också räknas. Alla behöver inte

sitta i styrelsen. Det kan vara att hjälpa

till med något praktiskt, skriva en text, ta

några bilder eller bara svara på frågor i en

Whatsapp–grupp. Det är också viktigt att

säga tack – ofta och på riktigt. Och vi ska

våga bjuda in. Ibland tror vi att folk inte

vill, men många vet bara inte att de kan.

14 15

Ny nationell satsning ska attrahera

internationell spetskompetens

För att möta det växande behovet av kvalificerad arbetskraft har Svenska institutet instiftat

nätverket Team Sweden Talent Attraction – med en rådgivande grupp med representanter

från näringsliv, regioner och myndigheter. Syftet är att stärka Sveriges position som karriärdestination

för internationella talanger och därmed öka landets globala konkurrenskraft.

AV HANNA HESSLING • SVENSKA INSTITUTET

Katarina Agorelius – med känsla för scenkonst

Efter fem år som sammankallande lämnar Katarina Agorelius (SWEA Rom) över ansvaret för

kommittén för Sigrid Paskells stipendium i scenkonsterna. Hennes efterträdare, Mi Karlsson

Bergkvist, träffade henne för ett samtal om engagemang, utveckling och scenkonst.

AV MI KARLSSON BERGKVIST • SWEA STOCKHOLM

– Att attrahera internationella talanger är

avgörande för att Sverige ska fortsätta ligga

i framkant och vara konkurrenskraftigt

på en global marknad. Över 70 procent

av svenska företag har svårt att hitta rätt

kompetens. Regeringen har lyssnat på

näringslivets behov och har gett Svenska

institutet i uppdrag att arbeta tillsammans

med näringsliv, regioner och myndigheter

för att stärka Sveriges attraktionskraft

för internationell spetskompetens, säger

bistånds– och utrikeshandelsminister

Benjamin Dousa.

Samtidigt som Sveriges behov av

internationell spetskompetens ökar hårdnar

den globala konkurrensen. Genom

ett brett samarbete mellan offentliga

och privata aktörer ska Team Sweden

Talent Attraction genomföra en rad initiativ

i syfte att attrahera talanger: såväl

möten och webbinarier som nyhetsbrevet

”Konkurrenskraft Sverige”.

– En viktig del av Team Sweden

Talent Attraction är skapandet av en

advisory board, en rådgivande expertgrupp,

som tillför näringslivets insikter

och bidrar med ett nationellt helhetsperspektiv.

Ett led i arbetet för att Sverige

ska bli det självklara valet för internationella

talang er, säger Madeleine Sjöstedt,

generaldirektör för Svenska institutet.

Advisory Board ska:

• fungera som rådgivande instans och

bidra med strategisk vägledning.

• föreslå prioriteringar och justeringar

i myndighetens arbete med talangattraktion.

• främja samordning mellan offentliga och

privata initiativ som syftar till att stärka

Sverige som attraktiv karriärdestination.

– Vi befinner oss mitt i en tekno logisk

kapplöpning, och behovet av kompetens

inom teknik och IT är stort och växande.

Talangattraktion berör flera politikområden

och involverar både myndig heter,

regionala aktörer och näringslivet. Ett

samlat nationellt initiativ är därför

avgörande för att skapa samsyn och

kraft i arbetet. Sverige har utmärkta

förutsättningar att locka och behålla kompetens

från hela världen – men det kräver

samordning och långsiktighet, säger

Li Ljungberg, näringspolitisk expert,

Teknikföretagen. n

FAKTA

Team Sweden Talent Attraction:

Advisory board består av representanter

från: AstraZeneca, Business Sweden,

Hitachi Energy Sweden, Linköping

Science Park (Switch to Sweden),

Move to Gothenburg, Region Skåne,

Region Stockholm, Skellefteå kommun,

SSAB, Svenskt Näringsliv, Tech Sverige,

Teknikföretagen och Tillväxtverket.

Regeringen har gett SI, Business Sweden

och nio andra myndigheter i uppdrag

att tillsammans stärka Sveriges förmåga

att attrahera och behålla internationell

spetskompetens. Team Sweden Talent

Attraction är ett stöd i det arbetet.

Katarina Agorelius kom i

kontakt med SWEA genom

svenska vänner när hon kom

till Rom för att studera. Hon

har haft olika uppdrag inom

SWEA Rom och är för närvarande

med i valberedningen.

”Jag har verkligen uppskattat

mitt arbete som Paskellkommitténs

sammankallande. Jag

har ingått i kommittén i tio

år och varit sammankallande

i fem år. Det har gett mig en

inblick i utvecklingen av scenkonsten

i Sverige och låtit mig se kommande generationer med

stora begåvningar som ger gott hopp om framtiden. Under min

tioårsperiod i kommittén har jag tillsammans med kreativa och

drivna Sweor skapat en ny bas för kommittéarbetet. Vi gick från

papper och penna in i vår digitala tid.”

Katarina har växt upp i en kulturell miljö och kanske var det

naturligt att hon hamnade i just Paskellkommittén: ”Sången och

musiken har alltid varit en del av mitt liv. Mamma är sångerska

och mormor var pianist. Jag följde med mamma på hennes uppdrag

och sjöng tidigt i körer och ensembler innan jag började

studera musik och sång på allvar.”

Katarina berättar att det tidigare var kommittémed lemmarna

i Paskell som själva nominerade kandidaterna. Numera är

stipendiet öppet för alla (dansare, skådespelare, musiker och

sångare) att söka. Stipendiepengarna ska gå till vidareutbildning,

men tidigare kunde man ansöka om pengar, till exempel för

inköp av instrument.

Juryn har alltid utgjorts av den svenska scenkonstens främsta

namn: ”Från 2021 består juryn av regissören Johanna Garpe,

violinisten och dirigenten Tobias Ringborg, skådespelaren Elin

Fr.v. Tobias Ringborg, Elin Klinga, Katarina Agorelius,

Anna Larsson och Anneli Alhanko.

Klinga, hovsångerskan Anna

Larsson och prima ballerina

assoluta, hovdansaren Anneli

Alhanko”, berättar Katarina.

”Jag fick tag i jurymedlemmarna

genom en blandning

av kollegor, vänners vänner

och via SWEA–kontakter.

Dessa fem utgör den kanske

mest kompetenta juryn inom

svensk scenkonst. Själva

tycker de att det är roligt att

sitta i en blandad jury där de

får möjlighet att hantera olika

scenkonstarter och inte bara den som var och en är specialist på.

Trots att jurymedlemmarna har späckade scheman, fortsätter de

gärna med detta frivilliga uppdrag för SWEAs räkning och det

är verkligen en ynnest för vår organisation.”

Katarina säger att många av Paskellstipendiaterna har fått

stora framgångar, bland andra skådespelaren Shima Niavarani,

cellisten Daniel Thorell, och förra årets stipendiat, sopranen

Julia Lindgren. Årets stipendiat i dans, Alexander Mockrish,

studerar och jobbar redan ute i världen. Katarina berättar att

hon också en gång fick ett stipendium som både var till stor hjälp

och mycket stimulerande. Det var på Kungliga Musikhögskolan

i Stockholm i samband med att hon tog examen. Frigjord från

Paskellkommittén ska hon fokusera mer på sitt eget engagemang

för scenkonsten som sångerska. Tack Katarina för tio års engagemang

i Paskellkommittén varav fem som sammankallande.

Hovdansaren Anneli Alhanko, Paskelljuryn, om Katarina:

”Katarina är en enastående person som varit ett stort stöd för oss i juryn.

Hennes kunskap inom alla områden som Paskellstipendiet omfattar, har

varit värdefull för oss. Jag värdesätter hennes arbete med juryn oerhört

mycket.”

16

17

SVERIGERESAN 2025

AV GUNILLA RAMELL • SWEA GÖTEBORG

Middag på Frimis

Under sommaren öppnar Frimis Krog, en av Visbys mest

populära sommar restauranger, som serverar kolgrillat lamm

alldeles intill S:t Nicolai, Visbys bäst bevarade kyrkoruin.

Typiskt nog började det regna precis när vi anlände till

restau rangen, men värden Manne lyckades övertyga oss att

sitta kvar utomhus och vi hade tur för när vädret stabiliserades

kunde vi njuta av en minnes värd sommarkväll.

S:t Nicolai är den största och bäst bevarade kyrko ruinen i

Visby. Alla kyrkans murar och fönster är kvar. Byggd 1220 har

ruinen nu fått nytt liv och förvandlas under hög sommaren

till konserthall. Sedan 1986 arrangeras här Gotland Chamber

Music Festival varje sommar.

I medeltida spår

på Gotland

I år var det äntligen dags att besöka den magiska ön Gotland. Senaste gången var det i

Sverigeresans barndom för ett par decennier sedan, då de flesta av oss inte var med. I år

var dessutom en fjärdedel av deltagarna nya, vilket bådar gott inför framtiden.

Vi samlades runt en uppfriskande drink på takbaren

till Strand Hotel, (där vi bodde) en strålande ljummen

och solig julikväll med höga förväntningar.

Arrangörerna Barbro Holgerson och Yvonne Lundberg

hälsade oss hjärtligt välkomna och utsikten

över hustaken och kyrktornen inbjöd oss att känna

historiens vingslag.

Ingen annan stad i hela norra Europa har idag en

ringmur som är lika intakt som Visbys. Inte undra

på att Unesco 1995 lade staden till sin lista av världsarv

som måste bevaras för framtida generationer.

Gotlands betydelse för handeln under Hansans

glansdagar kan inte överskattas och dagens stadslandskap

vittnar om att Visby upplevde en storhetstid

under 1100– till 1300–talen, vilken har präglat

staden alltsedan dess.

Vandringen runt ”ruinernas

och rosornas stad” inleddes längs

med stranden ner till Botaniska

trädgården, sedan genom den

bedårande vackra Fiskar gränd med

dess kullerstenar, upp förbi flera

ruiner mot Sankta Maria domkyrka

och Stora torget. Under vandringen

underhöll guiden Roland oss med roliga anekdoter

om Visbys historia tills vi nådde Munkkällaren, där

vi inmundigade en läcker aftonmåltid som avslutades

med öns specialitet, saffranspannkaka.

Bland blåeld och raukar på Fårö

Dagen på Fårö öppnade våra ögon för en plats med

orörd natur full av vallmo och blåeld. Vid Digerhuvud

gjorde vi ett meditativt stopp vid Langhammars

raukar som formats av havet under hundratals

miljoner år. Flera av dessa stränder känns ödsligt

bekanta från Ingmar Bergmans filmer, i vilka han

fångat stäm ningen som trollbundit en hel värld i film

efter film.

När vi anlände till Fårö kyrka sjöng vi traditionsenligt

”Den blomstertid nu kommer”

som mycket passande skrevs av

gotlänningen Israel Kolmodin 1694

efter en svensk folkmelodi. Därefter

besökte vi Ingmar Bergmans grav.

Sista stoppet på Fårö blev Ryssnäs

naturreservat, med sin rika flora och

fauna.

Spektakulära raukar på Fårö.

Östergarnslandet

Tredje dagen färdades vi österöver genom ett omväxlande

kulturlandskap med stora gårdar och karg natur, blandat med

frodigt grönskande ängar och skog och längs stränder och

höga klintar med en oändlig utsikt över havet. Här stiftade

vi bekantskap med de så kallade bildstenarna som utgör en

viktig källa till den gotländska vikingatiden. De har kallats

forntidens seriemagasin med sin livfulla bildvärld fylld med

dramatiska händelser, skepp och symboler i olika färger.

Gotland har 92 medeltida kyrkor. Vi besökte Anga kyrka

som har en av öns bäst bevarade medeltida kyrko interiörer.

Den har blivit en favoritkyrka tack vare sitt rika inre med

runor och målningar av det medeltida vardags livet. Sedan

var det skönt att få bänka oss på hamn krogen i Herrvik, som

bjöd på en delikat sommarmeny.

På vägen hem besökte vi Roma kungsgård och klosterruin,

som med sin 900–åriga historia årligen lockar många

besökare. På 1100–talet höll gutarna sitt Allting, öns

viktigaste möte, för att besluta om lag och ordning, vid

Roma kloster.

Avskedsmiddagen blev känslofylld när vi tackade Barbro

Holgerson och Yvonne Lundberg för att de organiserat resan,

som gav oss ovärderliga inblickar i Gotlands säregna historia

och miljö. Mona Tumba, som har deltagit i samtliga resor hittills,

gav sitt sedvanliga tacktal, vilket befäste vår övertygelse

att SWEAs främsta uppgift är att samla oss runt den speciella

SWEA–andan som lockar så många att delta i dessa resor. n

Anga kyrka

Langhammars raukar på Fårö

18

På Fårö kyrkogård är Ingmar Bergman och

hans sista fru, Ingrid von Rosen, begravda

tillsammans.

Hela det glada gänget samlat i kyrkoruinen S:t Nicolai.

19

FOTO: LINDA DAHLQVIST

FOTO: ADAM RADOSAVLJEVIC, PIXABAY

ETT ORD FRÅN COACHEN

AV JESSICA HILL HOLM • SWEA STOCKHOLM

När rutinerna återvänder

– TA CHANSEN ATT LEDA DIG SJÄLV

Många tycker att det känns skönt när hösten

kommer och vardagsrytmen börjar rulla på igen.

Andra kan sakna sommarens frihet. Rutiner

kan vara både stöd och hinder men skillnaden

ligger i hur vi förhåller oss till dem.

Sommaren är härlig. Den ger oss varma

kvällar, god mat och dryck, tid med

vänner eller stunder på egen hand med en

bok i solen. Tiden flyter fram i ett annat

tempo. Ofta tillåter vi oss under sommarmånaderna

att leva lite mer spontant och

med mindre planering. Men så plötsligt är

hösten här. Kalendern fylls, vardagen tar

plats och vi förväntas snabbt hitta tillbaka

till våra rutiner.

Det är lätt att se rutiner som något vi

”måste” ha; att det är ett schema som styr

oss; att rutiner är en checklista som ska

bockas av. Men i själva verket kan rutiner

vara något helt annat. De kan fungera som

en ram som hjälper oss – en trygghet i en

föränderlig vardag. Frågan är: fyller du

din vardag med det som stärker dig – eller

med det som dränerar dig?

Det är lätt att hamna på autopilot.

Vi återgår till samma mönster år efter år

utan att stanna upp och reflektera över

om rutinerna fortfarande fyller sitt syfte.

Ett vanligt exempel är att säga ja till fler

aktiviteter, projekt eller sociala åtaganden

än vi egentligen orkar med. Det gör vi

ofta bara för att vi ”alltid har gjort så”.

När vi gör det tappar vi friheten som

rutiner faktiskt kan ge. För rutiner kan

också frigöra tid och energi. När delar

av vardagen rullar på av sig själv behöver

vi inte lägga lika mycket tid och kraft

på att planera, fundera eller oroa oss.

Då blir rutiner en kompass snarare än en

tvångströja.

Ett enkelt sätt att ta sig an hösten är att

ställa sig själv tre frågor:

1. Vad vill jag ta med mig från

sommaren in i hösten?

Kanske lugnet i att dricka morgonkaffet

ute, eller känslan av att dagarna inte

alltid behöver vara fullbokade. Vilka delar

av sommaren kan ge energi långt in på

hösten om vi tillåter

dem att finnas kvar?

2. Vilka rutiner har

spelat ut sin roll?

En del vanor sitter kvar

bara för att de blivit en

del av vår identitet. Det

kan vara kvälls–scrollandet

som stör sömnen,

möten som inte längre känns

meningsfulla eller åtaganden

som mest tar energi. Hösten är

ett perfekt tillfälle att reflektera

över vad du vill bära med dig

framåt och vad du kan lämna.

3. Vad behöver jag just nu för att

hålla i längden?

Det är lätt att fastna i jakten på mer

effektivitet, tempo och resultat. Men

det som gör vardagen hållbar är återhämtning,

att säga nej, att ha kvällar där

du bara får vara utan måsten, att träna

eller faktiskt gå och lägga dig i tid utan

mobilen.

I grunden handlar det här om självledarskap.

Att inte bara låta livet rulla på,

utan aktivt ta ansvar för hur du vill leva

det. Det behöver inte betyda stora förändringar.

Självledarskap börjar ofta med

små val: att stanna upp innan du säger

ja till något, känna efter vad du faktiskt

behöver, och att prioritera det som ger

energi framför det som bara förväntas.

Ledarskap är inte bara för chefer, det

är något vi alla utövar, varje dag. Det

hand lar om hur vi förhåller oss till oss

själva och andra. När du leder dig själv

med närvaro skapar du förutsättningar

att leva mer i linje med det liv du faktiskt

vill leva.

Hösten bär ofta på känslan av en

ny start. Precis som skolåret börjar om

kan vi använda den här tiden för att se

Jessica Hill Holm, SWEA Stockholm, arbetar som

coach och HR–konsult och skriver för Forum sedan

2022. Hennes vision är att via coachning inspirera

och utveckla individer och företag till ökad framgång

och hållbarhet. Jessica är ansvarig för SWEA

Professional Sverige och du når henne via epost:

prof.swea.stockholm@gmail.com

över vårt eget liv. Och det behöver inte

vara en omstart fylld av krav och prestation.

Snarare kan det vara en möjlighet

att skapa en vardag som håller i längden.

Så när kalendern fylls och schemat tar

form, stanna upp en stund. Fråga dig själv:

Vilka rutiner stärker mig, och vilka

håller mig fast? Däri ligger skillnaden

mellan att bara återgå till vardagen och att

faktiskt leda dig själv in i hösten. n

Den här säsongen fortsätter

vi med kvartalsteman och vi

har lagt till en bok att läsa och

inspireras av inom varje tema.

Höst 2025

Pengar med Power – Ekonomisk

självständighet på kvinnors

villkor

Vi fokuserar på investeringar,

privatekonomi och hur vi bygger

finansiellt självförtroende och

kapital med mening.

Vinter 2025/26

Hållbar Karriär –

Kraft, klarhet och balans

i vardagen

Stress, återhämtning, gränser och

vardagsstrategier – vi tar tag i det

som gör att vi orkar längre, mår bättre och blir gladare.

Vår 2026

Rötter och Riktning – Kulturens roll i vårt professionella liv

Hur påverkar vår bakgrund, vårt språk och våra erfarenheter

vårt yrkesliv? Och hur gör vi det till en styrka?

PENGAR med POWER – Temat för hösten 2025

Ekonomisk självständighet på kvinnors villkor

Bok: Ekonomi-PT:ns handbok för kvinnor: så blir du ekonomiskt

starkare, tryggare och friare av Mia Ingelström och Veronica

Linarfve.

WORKSHOPS & TRÄFFAR

6 nov. kl. 19.00 och 02.00 den 7 nov, svensk tid.

Nätverksträff och diskussion runt ekonomi och boken

Ekonomi-PT:ns handbok för kvinnor: så blir du ekonomiskt starkare,

tryggare och friare. Inbjudan kommer snart via vår FB-grupp

och LinkedIn, till alla AO och alla prenumeranter. Inbjudan

har gått ut, se SWEA Professional International på Facebook

för länk.

SWEA PROFESSIONAL

Säsongen 2025/26

Välkommen till ett nytt år med SWEA Professional där vi samlas virtuellt för

att inspirera varandra att utvecklas med både givande workshops och personliga

samtal. Förra året ökade vi vår räckvidd på sociala medier med 20% mot året

innan (LinkedIn och Facebook) och vi har nu nästan 400 prenumeranter som får

information om våra event direkt i sina inboxar. Det tackar vi våra Sweor för!

November

19 nov. kl. 19.00 svensk tid.

Workshop med Håkan Lindgren,

Head of Private Banking

på Handelsbanken i Luxemburg.

December

7 dec. kl. 11.00 och 20.00

svensk tid. Workshop med

Christina Engelen, den drivande

kraften bakom FB-gruppen

”Tjejer som gillar aktier”, med

över 33 000 medlemmar.

Kom ihåg att ta del av vår

julkalender!

I år är den extra personlig eftersom

vi har samlat bidrag från

våra fantastiska Professional-

Sweor. De delar med sig av korta texter fyllda med inspiration

och kloka ord. Tillsammans gör vi nedräkningen till jul lite

extra meningsfull. Julkalendern kommer att spridas i våra

olika mediekanaler, så håll utkik!

SWEA Professionals mentorprogram kickar snart igång!

SWEA professional har påbörjat arbetet med att skapa ett

mentorprogram under ledning av Helena McCombie (SWEA

Denver). Vi är så spända på vad som komma skall och vi

kommer att hålla er alla uppdaterade om när programmet är

redo för lansering!

SWEA Professional Strategi 2025–2026

Inspireras till din egen avdelning och ta hjälp av SWEA

Professionals strategi, som du hittar här.

Varma hälsningar SWEA Professional

Helena Berggren (Philadelphia)

Anna Hallen (Denver)

Tina Darcel (Paris)

Charlotta Törneling (Stockholm)

Linda Kristensson (Sydney SAC)

20

21

VARFÖR SÄGER VI SÅ?

AV SUSANN REVIN • SWEA ZÜRICH

Jag passar på att rekommendera

en fin liten bok som är en perfekt

present till sina utländska vänner

– den heter Sail in on a Shrimp

Sandwich av Anita Shenoi (Kakao

förlag).

Boken är fylld med svenska

talesätt som har översatts till

engelska och som förklarar vad

de betyder och när man använder

dem. Jätterolig och en perfekt

liten ligga–framme–bok!

Veronica Strandell

Björntjänst

Författaren La Fontaine (1621–1695)

skrev en fabel om en man som hade en

tam björn. En gång när mannen låg och

sov satte sig en fluga på hans näsa. Den

hjälpsamma björnen slog ihjäl flugan,

varigenom även

mannen dog. En

björntjänst är alltså

en välmenad tjänst

som får ett oönskat

resultat.

Gråta krokodiltårar

Krokodiltårar är ett uttryck för hycklad

eller spelad sorg. Uttrycket kommer från

folkloristiska legender där det berättas

om krokodiler som gråter för att locka till

sig byten, eller gråter för de offer som de

slukar.

En vanlig missuppfattning är att

krokodiltårar skulle betyda ”stora tårar”.

Dessutom ‘gråter’ inte krokodilerna, utan

de utsöndrar natrium genom tårkanalerna

efter att ha ätit.

Komma till kritan

Den ursprungliga innebörden är när det är

dags att betala. Det syftar på att man förr

på värdshusen hade en svart tavla där man

antecknade vad gästerna åt och drack. När

det sedan var dags att betala, ‘kom det till

kritan’.

Ingen ko på isen

Talesättet kommer från 1800–talet och

betyder ‘ingen överhängande fara’ eller

‘brådska’. Hela talesättet går ‘det är ingen

ko på isen, så länge rumpan hänger på

land’. När hela kon dock står på isen får

man agera blixtsnabbt för att rädda den

från att gå igenom.

Stå där med sin tvättade hals

En anekdot om två pojkar har gett upphov

till detta uttryck, vilket betyder att man

lägger ner möda på något förgäves.

Pojkarna var bjudna på kalas och hade

fått order av sina mödrar att tvätta halsen.

Den ena pojken gjorde som hans mor sa

och den andre inte. När pojkarna sedan

fick veta att kalaset var inställt utbrast den

smutsiga; ”Där står du med din tvättade

hals”.

Leva på stor fot

Talesättet kommer från den tiden då

snabel skor var moderna. Storleken på den

uppåtsvängda snabeln framtill på skon

blev längre ju större förmögenhet och

finare titel en person hade. Under 1300–

talet bestämdes att en ofrälse inte fick ha

längre snablar än 15 centimeter, baroner

dubbelt så långa och grevar fyra gånger

så långa.

Ont krut förgås inte så lätt

Detta uttryck är en feltolkning av det

tyska talesättet ”Unkraut vergeht nicht”,

vilket betyder ‘ogräs förgås inte’. På svenska

betyder det att elaka människor alltid

kommer undan.

Slå dank

Ordet ‘dank’ kommer från det gamla

verbet ‘danka’ som betyder ‘dingla, hänga

och slänga’. Ur denna betydelse utvecklades

sedan beskrivningen att ‘gå och

slänga med armar och ben’, det vill säga

vara sysslolös.

Krypa till korset

Att ‘krypa till korset’ betyder att man

erkänner att man har fel eller har gjort

ett misstag. Uttrycket har sina rötter i en

religiös botgöring då

man fick krypa fram

till ett krucifix, där

man skulle man visa

ånger och lova att inte

upprepa sin synd.

Lugn som en filbunke

Filbunke är en skål med tjocknad sur

(oskummad) mjölk som får ett gräddlager

överst. Ordet är känt sedan 1600–talet

men ‘lugn’ blev den inte förrän 1864, då

det i Johan Jolins En komedi försäkras;

”Jag är lugn, lugn som en filbunke”.

Publiken tyckte det lät så roligt, och

uttrycket lever kvar än.

Lagom

Den populäraste förklaringen bland

gemene man är att på vikingatiden lät

man bägaren gå laget runt, och helst skulle

alla dricka just så mycket att det räckte

”laget om”, därav ordet ”lagom”.

Detta är dock inte sant, utan ordet är

ett specifikt ord, som betyder ‘i rätt lag’,

‘rätt ställning’. Det är dessutom dativ,

vilket användes flitigt i gamla tiders

svenska, numera har det försvunnit nästan

helt. Det finns dock kvar i uttryck som ‘i

sinom tid’ och ‘allom givet’, samt ‘honom’

och ‘henne’. n

SWEA Live!

arran gerar varje

månad flera spännande

webbinarier med

inspirerande föreläsare.

Ämnena är både breda och

varierade, så det finns alltid

något intressant för alla –

oavsett intresse eller bakgrund.

Det är ett ypperligt tillfälle att

lära sig något nytt, ställa frågor

och delta i diskussionen.

ALLA TIDER ANGES I CET (CENTRAL EUROPEAN TIME) / SVENSK TID

november

4 nov, tisdag Tio med IO – Lotta Rigby Fors

19.00 Tema: SWEAs finanskommitté

11 nov, tisdag SWEA Läser

19.00 Christoffer Holst ”Den glömda kokboken”

13 nov, torsdag SWEA Live!

19.00 Cecilia Borglin, generalsekreterare Svenskar i Världen (SVIV)

”Valet, passet och plånboken – vad händer på utlandssvenskarnas front?”

20 nov, torsdag SWEA Art

19.00 Monoprint med Christina Måneskiöld

26 nov, onsdag SWEA Skriver

19.00 ”Hur du skriver fantasy” med Catarina Lilliehöök

december

9 dec, tisdag Glöggmingel med styrelsen

19.00

februari 2026

18 feb, onsdag SWEA Live!

19.00 Möt Johanna Adami Palme, vd, Sophiahemmet

Till webbplatsen

för senaste info

och anmälan

Till SWEAs Videotek

med inspelade

webbinarier

Upptäck din

exklusiva

medlemsförmån

– SWEA Live!

22

23

5

SWEA FRANKFURT

AV MARIA NORLÉN • AO SWEA FRANKFURT

Lördagen den 20 september 2025 firade SWEA

Frankfurt sitt 5-årsjubileum med en heldag fylld av

gemenskap, kultur och glädje. Vi var 18 glada Sweor

som samlades – varav tre hade rest hela vägen från

SWEA Luxemburg för att fira med oss.

Dagen inleddes med en välkomstdrink vid ikoniska

Alte Oper, där skratt och återseenden satte

tonen för firandet. Därefter följde en uppskattad

stadsvandring ledd av Frankfurt-Sweor, som

tog oss med till stadens historiska höjdpunkter:

Börsen, Hauptwache, Goethe-Haus, Römer,

Frankfurter Dom och Altstadt – alla lika charmiga

i det strålande höstvädret med blå himmel.

Efter promenaden styrde vi stegen mot mysiga

Sachsenhausen, där vi njöt av en traditionell

frankfurtsk lunch i goda vänners lag. Dagen fortsatte

sedan med en avkopplande båttur på Main,

där vi fick uppleva Frankfurt från vattnet; en perfekt

avrundning på en innehållsrik dag.

Kvällen avslutades på en vinbar i Gamla stan,

där samtalen fortsatte och nya vänskapsband knöts.

En minnesvärd jubileumsdag som visar styrkan i

vår gemenskap – både lokalt och internationellt.

ÅR

När är en picknick bara en picknick?

FRÅN FRANSKT ÖVERKLASSFROSSERI TILL POLITISK KORREKTHET

Ordet picknick har franskt ursprung och dök upp i ordboken Dictionnaire étymologique,

ou Origines de la Langue Française 1694. Ordet är sammansatt av orden ’piquer’,

som betyder ’plocka’, och ’nique’, vilket betyder ”istället för”. Det finns även de som

säger att det är ett ”nonsensord”, använt för rimmets skull.

AV SUSANN REVIN • SWEA ZÜRICH

Redan 1649 hade ordet ‘pique–nique’

använts som ett namn i en fransk satirskrift.

1648–1653 skakades Frankrike av

ett inbördeskrig, en kamp om makten

under kronprinsens (sedermera Ludvig

XIV, ‘Solkungen’) omyndighetsålder. I

skriften beskrevs hur en av upprors ledarna

(Pique–Nique) och hans kum paner

frossade i mat och dryck istället för att

slåss, i skarp kontrast till den matbrist som

hade orsakat upproret. Hans namn var vid

denna tid synonymt med en ohämmad

snyltare som frossar på andras bekostnad.

Vid 1700–talets inträde rådde lugnare

tider, och ordet levde kvar men nu med

betydelsen att dela på matkost naderna.

Parisarna kallade det för ‘un repas à

pique–nique’, och idén fick stor spridning.

Framförallt aristokraterna började roa sig

med storslagna picknickar, där varje deltagare

bidrog med en maträtt, dryck eller

betalade en andel av kostnaden. Det var en

glad och lättsam sammankomst inomhus

med lek, musik och dans.

När missnöjet och hungern återigen

drabbade landet under revolutionen

(1789– 1799), flydde många aristokrater

till andra europeiska länder, och många

bosatte sig i London. De tog med sig

picknick–seden, och 1801 bildades ”The

Pic Nic Society” av 200 förmögna frankofiler,

och man höll till i hyrda lokaler i

centrala London. Eftersom det inte fanns

något kök ålades varje deltagare att ta med

en maträtt och sex flaskor vin. Förutom

maten blev det lek och skådespeleri, och

massor av dans och sång.

Hemma i Frankrike, som hade rest

sig efter revolutionen, öppnades de

kungliga parkerna för allmänheten, och

den växande franska medelklassen flyttade

picknicken utomhus. Från att ha

varit ett överdådigt ”knytkalas” inomhus

för aristo krater, picknickade nu gemene

man utomhus. Sedvanan spred sig utanför

Frankrikes gränser, och i Storbritannien

blev den nya formen snabbt enormt

populär, och på engelska betydde ordet

’picnic’ endast att äta utomhus. In slagen

av musik och skådespeleri slopades,

men picknickandet var så populärt, att

lyxiga picknickar anordnades vid häst–,

cricket– och segeltävlingar runt mitten av

1800–talet. Varuhuset Fortnum & Mason

i centrala London var det hetaste namnet

och de började leverera picknickkorgar

redan klockan fyra på morgonen. Deras

historiska dokument berättar om hur

innehållet kunde se ut för ett sällskap om

12 personer:

Dryck: 12 flaskor champagne, 6

flaskor franskt vitt vin, 6 flaskor tyskt vitt

vin, 2 flaskor konjak och 6 flaskor seltzer

(kolsyrat vatten).

Mat: 12 humrar, hummersallad, pajer

av duva, geléat fläskhuvud (dvs. grishuvud),

kokt skinka, skotska ägg (kokt

ägg inbakat i köttfärs, täckt med frasig

panering), ostar, bröd, smör förpackat i

salladsblad för att hållas färskt, samt heta

persikor.

Picknickandet spred sig även till medelklassen,

som dukade upp en betydligt

modestare måltid med brittiska sandwiches

(‘afternoon tea’–smörgåsar) med

ost eller skivad gurka, färsk frukt och

kallskuret.

Så känner vi europeer till picknickandet,

på en filt i gröngräset. Men på

andra sidan Atlanten, i det rassegregerade

Nord amerika, kan ordet picknick

upplevas som stötande. Det påstås att i

det afrikansk–amerikanska språkbruket

betyder ”to pick a nigger” att välja ut en

svart person för lynchning' och 'nic' ska

vara slang för 'nigger'. Sant och riktigt

eller ej, det finns människor som tror på

det. En picknick som organiserades så sent

som våren 2000 vid SUNY

Albany uni versitetet

utanför New York,

fick erfara detta

och ändra namn

efter klagomål.

Vive le pique–

nique! n

24

25

SWEA-PODDEN ÄR TILLBAKA

Nya gäster, nya poddare – samma spännande lyssning

Efter ett drygt halvårs uppehåll är nu podden tillbaka. Poddgänget har

fått flera nya medlemmar och inleder hösten starkt med en intervju med

Årets Svenska Kvinna – Elly Reynolds. Under hösten kommer vi att

släppa ett nytt avsnitt per månad. Glöm inte att följa podden så att du

är ständigt uppdaterad om nyheter från oss. Finns där poddar finns!

SWEAS SJU REGIONER SÖKER

ORDFÖRANDE

FÖR PERIODEN 1 MAJ 2026 - 30 APRIL 2028

VILL DU BLI EN AV VÅRA SJU REGIONORDFÖRANDE?

En roll som innebär ett dubbelt ansvarsområde: dels som ledamot i SWEA Internationals styrelse, och dels

i egenskap av ordförande i den egna regionstyrelsen.

DET ÄR VI SOM GÖR SWEA-PODDEN

För att vara kvalificerad för uppdraget måste du ha varit avdelningsordförande i minst ett år och deltagit

i åtminstone ett regionmöte. Du ska delta i SWEA Internationals styrelsemöten en till två gånger per månad

och organisera regionstyrelsens månadsmöten, utbildningar och arbete. Då du behöver vara tillgänglig för

rådgivning mellan möten och medverka i projekt både på regional och internationell nivå,

krävs gott om tid för uppdraget.

Marija Borenius

Kom med i poddgänget 2022 när jag

bodde i Shanghai, Kina. Har sedan dess

flyttat hem och bor nu med familjen i

Karlstad. Jag har lärt mig så mycket

genom att arbeta med podden och

har fått möjlighet att arbeta med bra

poddkompisar och intervjua en massa

spännande kvinnor.

Anna Tvinnereim

Numera medlem i SWEA Helsingborg

men under många år var det SWEA

Toronto. Blev involverad i podden 2022

efter att länge ha tänkt att det vore kul

att podda. Vad jag inte tänkte på då var

hur inspirerande och spännande det är

att prata med alla fantastiska kvinnor

världen över. Jag funderar alltid på vem

som ska bli vår nästa gäst. Idag bor jag

i Ängelholm och undervisar högstadieelever

i hemkunskap.

Victoria Sammagård

Bor just nu i Göteborg och är medlem

i SWEA här, men jag är också portomedlem

i SWEA London, där jag bodde

i 23 år. Förutom Storbritannien har jag

även bott i Österrike och Grekland.

De senaste tio åren har jag jobbat inom

ekonomi, men innan dess arbetade jag

för Bahamas Maritime Authority – ett

spännande kapitel i mitt liv. Jag är en

riktig djurvän och har en sibirisk katt

som håller mig sällskap.

Du ska också närvara vid regionmötet, internationella årsmötet,

världsmötet samt om möjligt vid SWEA Internationals

stipendieutdelningar.

Du som söker ska brinna för SWEA och ha

• erfarenhet av att leda och hålla många bollar i luften samtidigt

• tid och flexibilitet

• lätt för att kommunicera och god förmåga att uttrycka dig

i tal och skrift, både på svenska och engelska

• god kännedom om SWEA och våra stadgar och riktlinjer.

Välkommen att skicka in din ansökan tillsammans

med ditt CV och ett rekommendationsbrev till

valberedningen i din region senast

den 15 november 2025.

SISTA ANSÖKNINGSDAG

15 NOVEMBER!

Kvalificerade sökande kommer att få instruktioner och intervjuas

av valberedningen som bedömer kandidaternas lämplighet.

Har du frågor eller vill du rekommendera någon till en av posterna kan

du kontakta din regionala valberedning eller SWEA Internationals

valberedning på e-postadress val@swea.org

MEJL TILL DE REGIONALA VALBEREDNINGARNA

Catrin Simoncelli Bateld

Bosatt i Milano sedan tre år tillbaka med

min man och mina två barn. Sedan några

månader tillbaka är jag programansvarig

i SWEA Milano. Innan flytten till Italien

bodde jag 15 år i London, jag är född och

uppvuxen i Linköping. Jag jobbar med

fondförvaltning inom den finansiella

sektorn och på fritiden tycker jag om att

spendera tid med familjen, spela tennis,

rida och umgås med vänner, både gamla

och nya.

Nathalie Szegner

Medlem i SWEA-Stockholm. Jag flyttade

hem till Sverige (Täby) förra året

efter sammanlagt 15 år i Australien,

Danmark och Schweiz. Jag sysselsätter

mig som varumärkes- och webbdesigner,

kreativ strateg och kraniosakral terapeut.

Både som designer och terapeut hjälper

jag människor att hitta bättre balans och

resonans – en spännande resa! Jag är en

galet nyfiken person med stort intresse

för neurovetenskap, universum, språk

och hälsa.

Jenny Hammar

Smålänning, bosatt i Issaquah, öster om

Seattle. Jag sitter i styrelsen för SWEA

Seattle som programansvarig. Jag älskar

natur och berg så jag bor på helt rätt ställe,

skidåkning på vintern och vandring på

sommaren, ofta i sällskap med dvärgtaxen

Winston.

asoc.val@swea.org

vame.val@swea.org

mame.val@swea.org

oame.val@swea.org

vema.val@swea.org

mema.val@swea.org

oema.val@swea.org

26 27

Min svenska hörna

NÄR SOMMAREN TAR SLUT

Vi vet att många Sweor

världen över har en liten bit av

Sverige hemma. Kanske en hylla med

svenska böcker, en dalahäst i fönstret,

ett lucialjus på bordet eller en kaffemugg

med ”Lagom” eller ”SWEA” på.

TÄVLING

Tankar om att

säga hej då

Nu vill vi se din svenska hörna!

Ta en bild hemma hos dig som visar hur

Sverige syns i din vardag – det kan vara

stort eller litet, gammalt eller nytt, modernt

eller traditionellt.

Jag kan tänka mig att många befinner sig i samma sinnesstämning

som jag gör just nu. Hej då–känslan som

infinner sig ett antal gånger per år … Jag har sagt sådana

här ‘hej då’ i hela mitt vuxna liv.

Så här gör du:

• Ta ett foto av din svenska hörna.

• Skicka bilden till foto@swea.org

senast 1 december 2025.

• Skriv gärna några korta rader om

vad just din hörna betyder för dig.

Alla medlemmar kommer att få en möjlighet att rösta fram

sina favoriter bland bidragen, och i nästa nummer av Forum

publicerar vi ett urval av bidragen.

SWEA Global

SWEA Global är för dig som bor långt från

en SWEA–avdelning men ändå vill vara

en del av vårt unika nätverk.

Som medlem får du bland annat full tillgång till

vårt internationella nätverk, utbildningar och

föreläsningar. Dessutom är du välkommen att

delta i både lokala och internationella möten.

SWEA Global är ingen lokal avdelning – hela

världen är vårt upptagningsområde!

Hör gärna av dig om du är nyfiken:

vicepresident@swea.org

AV ANNA TVINNEREIM • SWEA HELSINGBORG

Första åren var det mamma och vänner som jag sa hej då till.

När mina barn var små och Sverige–besöken led mot sitt slut sa

jag hej då till den där vardagskontakten mellan min mamma,

mina barns mormor, och hennes barnbarn. Idag bor jag återigen

i Sverige och den jag sa hej då till igår var min yngsta dotter som

reste tillbaka till Toronto som jag lämnade för sex år sedan och

där hon bor kvar.

Alla de där små besluten som jag har tagit har blivit till stora

omvälvande för–alltid–förändringar. Det var inget jag tänkte på

då, 1988, när jag som 24–åring tyckte att ett år i New York City

lät som en superkul grej. Inte fattade jag att det beslutet skulle

föra med sig så väldigt mycket mer än bara en bra erfarenhet och

en chans att se lite mer av världen.

I de allra ljusaste stunderna kan jag känna sådan ynnest att

ha spenderat en vecka med min 25–åriga dotter, fått visa henne

hur jag lever och hur det verkligen ser ut under den här vackra

årstiden på Bjärehalvön i sydvästra Skåne. Tänk att hon satsade

den här veckan på oss! Jag undrar hur många gånger jag kollade

väderappen dagarna innan hon kom – skulle det regna hela tiden

hon var här? Eller skulle jag få visa henne mina promenadstråk

och stränderna i det där vackra solljuset som jag så många gånger

drömt om att visa henne – hur vackert det är och vad naturen

kan göra med oss? Detta är ju faktiskt en av anledningarna till

att jag bor här.

Besöket blev exakt så bra som jag ville och vi umgicks mycket

och på riktigt. Vi pratade, skrattade och satt tysta tillsammans

– kvalitetstid! Veckan var raka motsatsen till hennes vardag i

Torontos asfaltsdjungel med condo life, Uber, restauranger,

buller, trafik och en massa människor.

Det jag ofta återkommer till är just vilka följder alla de där

små, små besluten vi tar längs vägen för med sig. Jag ångrar

ingenting och jag är stolt över att jag har vågat göra de förändringar

jag har gjort. Hade jag stannat upp och övervägt alla infall

som jag har agerat på i mitt liv hade jag väl inte alls varit där jag

är idag. Kanske är vi skapta just så, att när infallen slår till, slås

logiken och oron för framtiden ur funktion! n

”Någon”

Du behöver någon som talar om hur vacker du är. Någon

som ser varenda liten skiftning i dina ögon. Någon som

talar om att allt blir bra, när det känns precis tvärtom.

Någon som ser i dig, vad du inte ser själv. Någon som

påminner om att göra rätt, när det är frestande att göra

fel. Någon som visar att livet bär.

Du behöver någon som hedrar och respekterar varje

millimeter av din vackra kropp. Någon som säger om

och om igen att du är sagolik, magnifik och unik. Någon

som klappar dig när du somnar och som varje morgon

påminner dig om att idag blir en bra dag. Hur den än blir.

Du behöver någon som står stark, när du faller. Någon

som håller om dig, när du känner dig liten. Någon som

förstår vilken gåva det finns i dig. Du behöver höra orden

för att tro på det du innerst inne vet, men inte vågar lita

på fullt ut.

Du kan bli denna någon. Påminn dig så ofta du vågar tro

på det självklara, att du är född att göra stort. Bygg självrespekt

genom att göra rätt. Ge dig själv tillåtelse att lysa.

Ta tag i det som grämer, begränsar och tynger. Kom ihåg

att du är en människa som kan förändra mänskligheten

och kom ihåg att du är någon.

Från boken ”Strimmor av ljus”, Sofia Sivertsdotter

Publicerat med tillstånd av upphovsrättsinnehavaren.

28 29

FOTO: ANGELA OSWALD

BOKRECENSIONER & BOKTIPS

AV CARINA MIDDENDORF • SWEA BERLIN

På äventyr hos mormor

Det är inte jättekul att vara hos mormor när mamma jobbar, tycker

Vilma. Hon har faktiskt sommarlov och vill vara med sin mamma,

helst på en strand. Det är tråkigt hos mormor, även om hon lagar

världens godaste mat.

Men en dag upptäcker Vilma att mormors moraklocka är en

bro till alla de gamla inramade fotografierna som mormor har på

hyllan. Om man tittar på ett fotografi och samtidigt på pendeln

vid en viss tid ... händer det något spännande! Vilma befinner sig

plötsligt i en annan tid och borta är både mormor och hennes

gamla möbler. Plötsligt är Vilma med moster Malin i Stilla havet!

Den magiska klockan gör att Vilmas sommarlov hos mormor blir

rejält spännande i alla fall.

Petter Lidbecks historia har bra driv och med precis rätt dos

av fantasi för de yngre läsarna. Per Dybvigs bilder är roliga och

stödjer berättelsen på ett fint sätt. Kapitelboken är ganska kort:

sju kapitel på 62 sidor, så den passar både de som just knäckt

läskoden och de som vill läsa tillsammans med en vuxen. n

Titel: Det finns inget paradis

Text: Oskar Kroon

Utgivningsår: 2025

Förlag: Rabén & Sjögren

Läsålder: 12–15 år

Titel: Den magiska klockan

Text: Petter Lidbeck

Bild: Per Dybvig

Utgivningsår: 2025

Förlag: Rabén & Sjögren

Läsålder: 6–9 år

Första förälskelsen

Det finns många anledningar till att

Alex inte uppskattar att mammas

samvete skickar henne på uppdrag

i en krigszon under ett par sommarveckor.

Han är orolig för

henne och saknar henne förstås,

men han blir dessutom tvungen

att bo med morfar i Paradiset

under tiden. Morfar är något av

en kuf och Alex begriper sig inte

på honom. Till råga på allt gillar

Alex inte alls att hänga med

sommarkompisen Tage längre.

Han snackar om att leta upp

någon tänkbar person för Alex

att hångla med och så skräms

han med Backlunds brorsa.

Men så dyker Nina upp från

ingenstans och plötsligt är tiden som Alex

ska vara hos morfar inte alldeles för lång,

utan snarare för kort. Det är ju här Nina

finns!

Oskar Kroon är väldigt bra på att

skriva om allvarliga saker med humor

men utan att för den skull raljera. Han

väjer varken för den första spirande förälskelsen,

sorg eller svek. Alex trivs inte

med Tage längre, men vet inte riktigt

hur han ska slippa undan. Med Nina är

det mycket lättare! Alex och Nina klickar

direkt och med Nina kan Alex prata om

den jobbiga tid han har gått igenom. Och

Nina i sin tur anförtror honom varför hon

är så hemlig av sig.

Världen Oskar Kroon beskriver är

inte tuggummirosa direkt, men vi förlorar

ändå inte hoppet. Som sig bör i en

roman för unga läsare får vi med oss en

rejäl skopa ljus. Det känns varken krystat

eller tillrättalagt, bara logiskt och fint. n

OSCAR CROON

Divna tillbringar en del av sin fritid på den

jugoslaviska föreningen och lär sig dansa

folkdans. På somrarna är hon tillsammans

med sina föräldrar och äldre syster i

pappans hemstad Zlatibor. De hänger med

kusinerna, äter frukt direkt från träden

och blir bortskämda av farmor, baba

Divna. Men så förändras stämningen, inte

bara i de zlatiborska bergen, utan i hela

landet och när kriget bryter ut, känns dess

dyningar ända upp i Norge. Nu är de slut

på de bekymmerslösa somrarna och den

jugoslaviska föreningen befinner sig i fritt

fall. Pappa blir sjuk, farmor dör och inget

är sig längre likt för Divna och hennes

familj. Att leva med två kulturer var inte

lätt ens från början, men det blir nu snudd

på omöjligt.

FOTO: EMMA LARSSON

Titel: Dina liv strömmar igenom mig –

arvet efter en flykt

Text: Linda Vodopija Stark

Utgivningsår: 2025

Förlag: Albert Bonniers förlag

Att byta land

Karoline Mirkovic och Linda Vodopija Stark skriver båda om att ha rötter på Balkan. I

Mirkovics roman handlar det om Divna som växer upp i Norge med en norsk mamma

och en pappa från Jugoslavien. Vodopija Stark berättar om sina morföräldrar, mamma

och morbror, som kom till Sverige i början av 60-talet. Båda böckerna berörde mig på ett

personligt plan eftersom jag tror att det finns något allmängiltigt i att lämna sitt hemland

för att leva i ett annat land – av vilken anledning det än vara må. Att leva i ett annat land

än det vi är födda och uppvuxna i är ju något som många av oss Sweor har erfarenhet av.

”HJÄRTAT GICK SÖNDER. Jag trodde

att det skulle kännas som ett våldsamt

hugg, som om någon höll en kniv mot

mitten av bröstbenet och plötsligt utan

förvarning slog knytnäven mot skaftet

så att knivbladet for in i bröstet, genom

huden, bröstbenet, lungan, blodet, men

att jag bara kände det som en flämtning

inom mig. Så skulle det kännas om hjärtat

brast vid kärlekssorg eller död, tänkte jag.

Som en kort överraskande flämtning.

Men så var det inte. Det var som ett

långsamt stryptag om hjärtat. Det var som

om något gav efter, som om det uppstod

en grop på vänstra sidan av bröstet som

öppnade sig och långsamt slukade hela

mig. Som ett slukhål i öknen som till slut

blir en del av landskapet.” n

Journalisten Linda Vodopija Stark

bestämmer sig för att intervjua sin älskade

mormor innan det är för sent. Hon vill

äntligen få svar på de frågor som gnagt

inom henne hela livet. Hur kändes det att

komma som kvotflykting till Halmstad

1960? Vad hade de varit med om innan

dess? Och hur påverkar mormors och

mammas flykt flickan Linda och hur

känner den vuxna kvinnan som hon är

idag fortfarande av det? Vodopija Starks

kärlek till mormor lyser som en värmande

sol genom texten och att mormor

älskade sitt barnbarn lika innerligt tillbaka

behöver vi inte tvivla på.

Men det är inte bara kärlek, rostat bröd

och utflykter till lekplatsen för mormor

och lilla Linda när mamma jobbar. Det

är också skam, när kioskägaren hånar

mormor eftersom hon aldrig lär sig

svenska. Det är grannen som skäller ut

mormor eftersom hon inte är införstådd

FOTO: FARTEIN RUDJORD

Titel: Divnas bok

Text: Karoline Mirkovic

Översättning fr norska: Cilla Naumann

Utgivningsår: 2024

Förlag: Wahlström & Widstrand

med mormors sätt i den gemensamma

tvättstugan. Det är en familj som aldrig

slutar att vara svartskallar, trots att de bott

längre i Sverige än i hemlandet.

”Jag vågar inte fråga dig nu heller, när

minnena kommer tillbaka. Hur du kände

när du blev utsatt för så många glåpord

och så mycket hånfullhet av grannar vi

dagligen träffade. Hur mycket jag än vill

fråga dig tar det emot. Att du nu ska återuppleva

skammen och förödmjukelsen

vill jag inte utsätta dig för.”

Vodopija Stark är mamma till två

söner och när hennes äldste son väljer att

ha sitt kroatiska efternamn på lagtröjan,

för att hedra sin gammelmormor och samtidigt

visa att hans rötter sträcker sig utanför

Sveriges gränser får jag tårar i ögonen.

”Stolthet istället för skam.”

Är det nu som migranttraumat slängs

över bord? Jag hoppas det! n

30 31

Nyheter i bokfloden

Carina

Middendorf har kollat upp vad vi har att se fram

emot litteraturmässigt under andra halvan av 2025.

0–3 år

Serien om vännerna kossan Koko och

grisen Knorr ger de minsta en känsla för

grund läggande matematik. I juni i år kom

den sjätte boken i serien Knorr, Koko och

siffran fyra av Maria Nilsson Thore som

både har illustrerat och skrivit texten. Det

är Bonnier Carlsen som ger ut hela serien.

Vuxna

Hösten bjuder bland annat på två väldigt olika biografier.

Emelie Bäckström har tillsammans

med Isabella Harbrecht

skrivit om sin egen barndom

i Se till mig som liten är. Emelie

berättar om det vanvårdade barn

hon en gång var och om hur

välfärdssverige gång på gång

svek henne och hennes syskon.

Hennes självbiografi kommer ut

i höst på Norstedts förlag.

6–9 år

Har du en ettagluttare i familjen i år? Då

är Nu börjar vi ettan av Katja Tydén (text)

och Ingrid Flygare (bild) er bok. Här

följer vi Livi, Stian, Abdi och de andra

under den första spännande terminen i

skolan. Boken är nummer fyra i serien

”Nu börjar vi skolan” och gavs ut på förlaget

Bonnier Carlsen i juli 2025.

Bokförlaget Forum släppte

redan i maj politikern Märta

Stenevis självbiografi Andas.

Överlev. Direkt från den politiska

hetluften. Här får vi läsa

om konflikter, medieläckor

och otryggheten i maktens

korridorer.

9–12 år

Passande efter sommarens EM i damfotboll

kom i augusti den första boken

i serien ”Fotbollsdrömmar” på Bonnier

Carlsen. I Ny i laget av Frida Ejderstedt

får vi lära känna fotbollstjejen Zelda

som just har flyttat till en ny stad vilket

innebär att hon även ska börja i ett nytt

lag. I det gamla laget var Zelda en av de

bästa, men hur kommer det att bli nu?

Forums bokrecensent Carina Middendorf har ända sedan

hon lärde sig läsa varit en hängiven läsare och delar med sig

av sina bästa boktips i Forum. Helst läser hon tryckta böcker

på svenska eller tyska, men på senare tid har hon även börjat

lyssna på ljudböcker. Sedan 1993 bor hon i Tyskland och

sedan 2018 driver hon Punktslut – Bokblogg, och under

samma namn på Facebook och Instagram.

ÅRETS SVENSKA KVINNA 2026

Vi söker nomineringar av en svensk kvinna som på ett

unikt sätt speglar och stärker bilden av Sverige i världen.

Vem vill du nominera?

Dela med dig av ditt förslag –

tillsammans lyfter vi fram

betydelsefulla förebilder!

Forskare, konstnärer, entreprenörer och uppfinnare. Både kända och okända kvinnor.

Listan över namnen på mottagarna av SWEA Internationals utmärkelse Årets Svenska

Kvinna är imponerande. Sedan 1989 har vår prestigefyllda hedersbetygelse förärats 35

fantastiska svenskor som på olika sätt agerat ambassadörer för Sverige i utlandet.

Mottagaren skall vara en svensk kvinna som på ett utmärkande sätt representerar och

lyfter fram Sverige av idag ute i världen.

Vinnaren röstas fram av alla SWEA–medlemmar i hela världen mellan 1–30 april, 2026.

Valresultatet offentliggörs vid ett online event lördagen 16 maj kl 16.00 CET.

Utmärkelsen delas ut under SWEA Sverige Sommardagar i Malmö den 5–7 augusti,

2026. Mottagaren får ett specialdesignat silversmycke samt ett diplom från SWEA

International.

32

33

SWEA ART

TRÄSNITT. ”ASPEN” AV MARGARETA NILSON

LINOLEUMSNITT AV CAROLINE CREUTZER

TORRNÅL. ”SYSKON” AV MARGARETA NILSON

AV MARGARETA NILSON • SWEA KÖLN/BONN

ATT trycka KONST

Grafik, tryck, print … kärt barn har många namn. Genom att

trycka en bild på papper, tyg eller annat underlag kan man få

en större upplaga av ett konstverk. I tryckkonsten talar vi om

högtryck och djuptryck. Men det handlar inte om vädret.

Monoprint är en teknik där man bara trycker en bild – det

återkommer vi till i ett senare nummer.

I SWEA Art har vi sysslat med trycktekniker

som är relativt enkla att använda och där det

inte behövs alltför omfattande utrustning

eller verktyg. Det är sådana vi tar upp i den

här artikeln. Art–Sweor har kunnat delta

i workshops i träsnitt i Schalkenmehren i

Eifel i Tyskland. SWEA Art Berlin liksom

SWEA Art Belgien har arbetat med olika

trycktekniker.

Kort historisk överblick

Tryckkonsten har sitt ursprung i Ostasien,

där man redan på 700–talet använde graverade

träblock som tryckplattor. I Europa

spreds konsten att trycka böcker bara inom

några årtionden efter Gutenbergs uppfinning

av tryckpressen på 1440–talet. Typerna som

representerade bokstäver och tecken var av

metall. Först trycktes texter medan illustrationerna

gjordes för hand. Men bara något

decennium senare illustrerades böcker med

bilder skapade i träsnitt. Ofta färglades illustrationerna

för hand; först senare uppfanns

flerfärgstryck. Sedan dess har olika trycktekniker

– som offsettryck – utvecklats och

idag trycks det förstås digitalt.

Högtryck och djuptryck

Högtryck

Högtryckstekniker kan liknas vid en stämpel:

de ytor som skall framträda i tryck

är förhöjda, dvs mellanrummen är bortmejslade.

Träsnitt och linoleumtryck är de

vanligaste teknikerna, men även något så

simpelt som potatistryck räknas hit.

Träsnitt

Vid träsnitt arbetar man med en träplatta.

Tidigare var det massiva träblock; idag

arbetar man med plywood. Plattan bearbetas

med snideriverktyg och knivar i olika

storlekar.

Mitt träsnitt Aspen – i bildserien till

höger visar jag hur jag gått tillväga: Först

kalkerade jag av min teckning – spegelvänd!

– på tryckplattan. Därefter karvade jag

ut stammarna, som skulle förbli vita. Jag

rollade blå tryckfärg på plattan och tryckte

min upplaga i en tryckpress. Man kan

också trycka genom att stryka på baksidan

av pappret med handen eller använda till

exempel en brödkavel. Men det är svårare

att få jämt och är inte lämpligt för större

upplagor. Sedan skar jag bort det som

skulle förbli blått och tryckte igen. Samma

procedur – jag skar bort det som skulle

förbli blått och tryckte resten gult. Gult och

blått blir ju grönt, dvs trädens kronor blev

gröna. Tillvägagångssättet kallas ”förlorat

snitt” eftersom man efterhand ”förlorar”

det man skär ur. Till slut sågade jag ut den

lilla stigen med en lövsåg, färgade in den

biten brun och tryckte en sista gång.

Linoleumsnitt

Vid linoleumtryck är arbetssättet detsamma

som träsnitt, men man arbetar

med linoleumplattor, som är lättare att

skära i. Man har dock inte träets levande

struktur. Om man inte har en tryckpress

är det lättare att trycka linoleumsnitt än

träsnitt, eftersom plattorna har en jämnare

yta. På bilden ser vi SWEA Berlin trycka

fjärilar i linoleum.

Potatistryck

Potatistryck är inte bara för barn. Genom

att karva en eller flera ”stämplar” i potatisar

och färga in dem med gouache eller

linoltryckfärg kan man skapa fina, enkla

motiv, som man kan kombinera. En

potatisplanta är

ett exempel (se

bild). SWEA

Art hade en

utmaning med

temat potatis i

oktober 2022

och då kom

det en hel del

bidrag med

potatistryck.

POTATISTRYCK. MARGARETA NILSON

Djuptryck

Torrnål

Torrnål är en relativt enkel djuptrycksteknik.

Man ristar eller skär fåror i en

tryckplatta av till exempel plexiglas eller

plast. Därefter applicerar man färg och tar

sedan noga bort den med en trasa så att

den bara fastnar i de ristade fårorna. Man

trycker i en tryckpress på fuktat akvarellpapper

(se bild ovan). Även kopparstick,

som är en mycket gammal konsttrycksteknik

fungerar på ett liknande sätt.

Etsning

En mer komplicerad djuptrycksteknik är

etsning, där man förutom ristning använder

syror för att skapa motiv i en koppar–

eller zinktryckplåt. Det är dock inget för

hemmabruk.

Kombinera och lek!

Väldigt roligt är det att kombinera trycktekniker

med andra tekniker: träsnitt

eller linoleumtryck med monoprint,

med måleri, med broderi och så vidare –

fantasin känner som vanligt inga gränser.

Lycka till och lägg gärna in

dina tryckexperiment i SWEA Arts

Facebook grupp! Alla SWEA–medlemmar

är hjärtligt

välkomna i

SWEA Art!

Ta en titt på

vår hemsida, gå

med i vår slutna

Facebook grupp

och följ oss på

Instagram

@sweaart. n

ETSNING AV MARGARETA NILSON

STORT TACK TILL VÅR SPONSOR:

Barbro Osher

THE BARBRO OSHER PRO SUECIA FOUNDATION

LINOLEUMSNITT. BERIT SUNDAHL, CAROLINE KREUTZER, MABEL ENGDAHL, SWEA BERLIN.

34 35

• REGIONMÖTEN 2025 • REGIONMÖTEN 2025 • REGIONMÖTEN 2025 • REGIONMÖTEN 2025 • REGIONMÖTEN 2025 • REGIONMÖTEN 2025 • REGIONMÖTEN 2025 • REGIONMÖTEN 2025 •

INTERNATIONELLA MÖTEN

för erfarenhetsutbyte och världsvid vänskap

Rimini

REGION MEMA • 25–28 SEPTEMBER


STOKPIC FROM PIXABAY

SWEA är en organisation med ett 60-tal

avdelningar spridda över nästan hela

världen och dessa avdelningar är indelade

i sju olika regioner. Varje avdelning har

sin egen styrelse med en avdelningsordförande

och dessa utgör regionens styrelse,

där vi dessutom har en regionordförande.

Antalet personer i regionstyrelsen är

alltså lika många som antalet avdelningar

i regionen, plus regionordföranden.

Vårt globala nätverk arbetar tillsammans

med att aktivt främja svensk kultur,

svenska traditioner och det svenska

språket. Vi gör det i avdelningen men

i nära samarbete med regionen för att

kunna dela erfarenheter och tillsammans

utveckla SWEA. Det här är viktigt och

väldigt lärorikt.

Regionstyrelsen har under året ett

antal möten online och dessutom ett (1)

fysiskt internationellt möte. Vartannat

år är det i samband med SWEA Internationals

världsmöte.

Förutom regionstyrelsen erbjuds

vanligtvis alla Sweor möjlighet att vara

med vid dessa internationella möten.


Arrangerande avdelning ordnar med

möteslokaler för styrelsen och kan dessutom

ha ett program för andra besökande

Sweor.

SWEAs avdelningar är indelade i

regioner: ASOC (Asien/Oceanien),

MAME (Mellersta Amerika), MEMA

REGION

ASOC

Asien, Oceanien

AVDELNINGAR

Bangkok

Beijing

Kuala Lumpur

Melbourne

Perth

Seoul

Shanghai

Singapore

SAC

(Sydney, Adelaide, Canberra)

AVDELNINGAR

Atlanta

Boston

New Jersey

New York

North Carolina

Philadelphia

Virginia Beach

Washington DC

STYRELSE • SWEA INTERNATIONAL

MED RÖSTR ÄTT

• Internationell ordförande (IO)

• Vice internationell ordförande (VIO)

• 7 regionordförande (RO)

ASOC/OAME/MAME/VAME/OEMA/MEMA/VEMA

REGION

OAME

Östra Amerika

REGION

MAME

Mellersta Amerika

AVDELNINGAR

Chicago

Colorado

Dallas

Florida

Houston - Austin

Michigan

Minnesota

Toronto

REGION

VAME

Västra Amerika

AVDELNINGAR

Arizona

Los Angeles

Orange County

Portland

San Diego

San Francisco

Santa Barbara

Seattle

Utah

Vancouver

(Mellersta Europa/Mellanöstern/Afrika),

OAME (Östra Amerika), OEMA (Östra

Europa/Mellanöstern/Afrika), VAME

(Västra Amerika), VEMA (Västra

Europa/Mellanöstern/Afrika).

Du hittar alla avdelningar på vår

webbplats, swea.org. n

UTAN RÖSTR ÄTT

• Sekreterare

• Kassör

• Administrativ chef

• Kommunikationsansvarig

För en tydligare översikt, se organisationsplanen på sidorna 2–3.

REGION

OEMA

Östra Europa,

Mellanöstern , Afrika

AVDELNINGAR

Athens

Austria

Budapest

Genève

Istanbul

München

Stockholm

Zürich

SWEA Global ingår

inte i någon region

och har ingen lokal

styrelse.

• Administration/Office

• Finanskommittén

• Kommunikationskommittén

• Kongresskommittén

• Produktkommittén

• Professionalkommittén

• Stipendiekommittéer (3)

• Valberedningen

• Årets Svenska Kvinna kommittén

REGION

MEMA

Mellersta Europa,


AVDELNINGAR

Belgium

Berlin

Frankfurt

Helsingborg

Israel

Köln - Bonn

Luxemburg

Malmö

Milano

Paris

Rimini

Riviera

Rom

REGION

VEMA

Västra Europa,


AVDELNINGAR

Algarve

Barcelona

Costa Blanca

Göteborg

Holland

Irland

Lissabon

London

Mallorca

Marbella

Oslo

SWEA Rimini startade

1997 och har under årens

lopp haft ett varierande

antal medlemmar. Många av oss minns

Rimini som en av de första charterdestinationerna

för oss svenskar på 1970- och

1980-talen. Det ser man inte mycket av

idag. Stränderna är kvar och även ett antal

hotell, men priserna har gått upp och

direktflygen är borta.

Men staden är fortfarande charmig

och har dessutom ett kulturellt och historiskt

värde. Alla känner väl till filmregissören

Fellini, som både föddes och

begravdes här. Det kanske mest fantastiska

är stadens historia. 268 f.Kr. grundades

Rimini som en romersk koloni. Det finns

fortfarande historiska lämningar som är

mer än 2000 år gamla. Det blev många

och långa promenader för de gästande

Sweorna. Det arrangerades också utflykter

till San Marino och Ravenna, vilket

gav mersmak för framtida resor. SWEA

Rimini hade också arrangerat fantastiska

middagar; italiensk mat är nog oslagbar.

Vår hårt arbetande styrelse genomförde

möten kl. 09–17 både fredag och

lördag. Det var utbildning och erfarenhetsutbyte

tillsammans med långa,

intensiva diskussioner. Engagemanget var

beundransvärt och allt under ledning av

Rundvandring i San Marino med intressanta fakta och

spännande historia.

regionordförande Karin Tettzell. Jag var

som SWEAs historiker inbjuden att under

två timmar tala om SWEA igår, idag och

imorgon. Alla avdelningsordförande var

engagerade, nyfikna, kritiska och roliga.

Precis som det ska vara i SWEA.

Regionmötet arrangerades av SWEA

Rimini under ledarskap av Elizabeth

Cederholm. Hon har lång erfarenhet av

att arrangera sammankomster, konferenser

och möten. Det var ordning och

reda med tydlig information och klara

besked. Det gillar vi Sweor. Förutom

mötet arrangerade Elizabeth också ”efterresan”,

där drygt 30 Sweor deltog.

Hotellen var utmärkta och hotellet

för boende, möten och måltider var

Grand Hotel, en ståtlig byggnad från

1908, som ser ut som ett slott. Förutom

möten genomfördes där första kvällens

mingel och sista kvällens festmiddag.

Festklädda Sweor, med en ”touch of gold”,

kunde riktigt känna Fellinis närvaro i

salen. Han bodde under sin levnad ofta

på Grand Hotel och hotellets park heter

Parco Federico Fellini. Mest gladdes han

nog åt regionstyrelsens fantastiska dans

som framfördes under kvällen.

Tack SWEA Rimini för ett utmärkt

arrangemang! n

Annika Nordén ser fram emot de kommande dagarna.

Karin Tettzell och Andréa Dahlman skålar glatt.

Glada Sweor på plats för spännande dagar i Rimini .

I bild, ej i ordning. Karin Tettzell (RO), Eva-Lotta Axelsson (Belgien), Helena Schermer (Berlin), Maria Norlén (Frankfurt), Ulla Flink

(vAO Helsingborg), Maria de Oliveira (Luxemburg), Therese Lönnqvist (Milano), Marja Souquière (Paris), Desiree Forni (Rimini),

Pia-Marie Nilsson (Rom), Mia Hägnefelt (Rivieran), Monica Hallworth (Malmö), Hanna Cervall Goetz (Köln/Bonn).

36 37


När väderprognoserna inför

trippel-RM i Washington DC

visade regn och rusk packade

många av oss paraplyer och regnjackor. Men den

amerikanska huvudstaden hade andra planer.

DC bjöd istället på strålande sensommardagar

när alla de tre nordamerikanska regionerna –

OAME, MAME och VAME – samlades

för ännu ett gemensamt Trippel-RM, med

SWEA Washington DC som stolt värd för

evenemanget.

Under fyra dagar fylldes staden av energi,

inspiration och skratt när Sweor från hela

Nordamerika, tillsammans med några

från Europa, samlades för att lära, nätverka

och uppleva ”DC”. Helgen inleddes med

välkomstmingel hos Axis Communications,

det svenska teknikföretaget som är

världsledande inom nätverkskameror.

Viveca Stahl, ordförande för SWEA

Washington DC, hälsade välkommen och

Kate Novak, som grundade SWEA DC

år 2000, höll ett personligt tal om avdelningens

resa och historien bakom House

of Sweden, hem för Sveriges ambassad i

USA. Hon berättade om hur hon träffade

SWEAs grundare Agneta Nilsson

redan som barn och delade minnen som

präglat avdelningens utveckling. En

video hälsning från Agneta skapade ett

ögonblick av samhörighet mellan dåtid,

nutid och framtid. Efter en spännande

presentation och rundvandring i Axis

upplevelsecentrum avslutades kvällen

på takterrassen, där utsikten över det

upplysta Washington DC var storslagen.

Glädje, förväntan och återseenden satte

tonen för en inspirerande helg.

Fredagen ägnades åt utbildning

för styrelsemedlemmar, medan övriga

Sweor deltog i utflykter. Utbildningsdagen,

planerad av regionordförandena i

Washington DC

REGION OAME, MAME, VAME • 25–28 SEPTEMBER

AV JESSICA NORDSTRÖM • SWEA NEW JERSEY, RO OAME

OAME (artikelförfattaren själv), MAME

(Ariane Heffernan) och VAME (Ursula

Hultqvist), syftade till att inspirera, stärka

och skapa utbyte mellan avdelningarna.

Dagen började med en energifylld ”Spin

the Wheel”-lek där deltagarna delade

erfarenheter och idéer för framtiden –

och där påsar av Ahlgrens bilar och Gott

& Blandat flög genom luften. Därefter

följde praktiska pass om kommunikation,

ekonomi, IT och medlems engagemang.

Gunilla Girardo från SWEA DC inspirerade

med konkreta idéer för hur man kan

identifiera nya medlemmar och skapa

aktiviteter som lockar både nya och

etablerade Sweor. Vår förhoppning är att

många deltagare gick därifrån med nya

verktyg och idéer att ta med hem till sina

avdelningar.

Samtidigt utforskade andra deltagare

Washingtonområdet. En grupp besökte

George Washingtons ståtliga hem Mount

Vernon med stopp i charmiga Old Town

Alexandria, en grupp reste till Middleburg

för vinprovning på 50 West Winery.

För dem som stannade närmare staden

erbjöds guidade turer till monumenten

eller till Hillwood Estate, Museum &

Gardens.

Efter en intensiv dag samlades vi alla

vid kajen för att avsluta dagen tillsammans

med en båttur på Potomacfloden. Vi bjöds

på en färgglad solnedgång och på tillbakavägen

lyste Washington DC:s mest kända

byggnader upp kvällen – Lincoln Memorial,

Washington Monument, Jefferson

Memorial och Kennedy Center. Skratt

och sång fyllde främre däck – som sig bör

tog Sweorna över musiken och förvandlade

kvällen till en spontan allsångsfest

under den klara sensommarhimlen. Den

goda stämningen gick inte att ta miste på!

Lördagen var den stora regionmötesdagen

i House of Sweden, hem för Sveriges

ambassad i USA. Den ljusa och moderna

byggnaden i Georgetown var en inspirerande

miljö. Efter inledande hälsningar

tog programmet fart med astronauten

Jessica Meir, intervjuad av Stephanie Sjöblom

från Aurelia Institute. Jessica trollband

publiken med berättelser från sina

sju månader på den internationella rymdstationen

– hennes Pippi Långstrumpbok

följde med i omloppsbanan. Hon var

dessutom första kvinna att bära klänning

i rymden, en detalj som väckte både

skratt och stolthet. Efter lunch samtalade

Ginna Lindberg, USA-korrespondent

Astronauten Jessica Meir bjöd på många intresanta detaljer i

den öppna intervjun.

för Sveriges Radio, med Catharina Bildt

om nyhetsrapportering och livet som

journalist i Washington. Dagens sista

talare, Anna Bjerde, Managing Director

of Operations på Världsbanken, gav en

inblick i organisationens globala arbete.

I pauserna bjöds på mingel, kaffe

och hembakade godsaker från Kristina’s

Swede Treats. Flera avdelningar sålde

SWEA-produkter, och SWEA DC lanserade

ett särskilt RM-paraply. Dagen

speglade det bästa av SWEA – inspiration,

kunskap och gemenskap.

Helgens höjdpunkt blev den storslagna

middagen på historiska Decatur House,

bara ett stenkast från Vita huset. Temat

”The Gilded Age” fyllde kvällen med

glitter, glamour och glädje. Viveca Stahl

hälsade välkommen, följd av sång av

Catharina Bildt, och SWEAs internationella

ordförande Lotta Fors tackade för

ett imponerande regionmöte. Komikern

Missy Hall fick hela salen att skratta

med sin skarpa humor. Under kvällen

debuterade även en ny SWEA-sång, och

SWEA DC:s 25-årsjubileum firades med

tårta, telegram och varma ord.

Kate Novak och Viveka Stahl glittar ikapp

under kvällens festligheter.

Söndagen erbjöd en mjuk avslutning med

fler utflykter och samtal i lugnare tempo.

Några återvände till favoritplatser, andra

samlades för fika och reflektion över

helgens möten, idéer och vänskap.

När vi alla packade väskorna inför

hemresan stod det klart att helgen överträffat

alla förväntningar. Väderprognosen

lovade regn, men istället fick vi sol

och skratt. Det var dagar då engagemang

och gemenskap stod i centrum och då

varje programpunkt – från rymden till

rödvin, från historiska monument till

pittoreska vingårdar – bar samma känsla

av stolthet över att vara en del av SWEA.

Ett varmt tack till Viveca Stahl och

hela SWEA Washington DC, till sponsorerna

och till alla Sweor som deltog,

skrattade och bidrog. Tillsammans är vi

starka. Nästa år väntar världsmötet i Oslo,

och därefter får vi se var Nordamerikas

regionmöte hålls 2027. Men en sak är

säker: helgen i Washington DC kommer

länge att leva kvar i våra minnen – som

ännu ett bevis på styrkan, värmen och

systerskapet inom SWEA. n

Hattar, plymer och stora leenden – Helena Berggren, Sofia MacKenzie och

Anette Sköld visar hur man gör det med stil!

Bland upplysta monument (bak fr.v.) Jessica Nordström,

Ursula Hultqvist, Ariane Heffernan, Penilla Jonsson, Gunilla Girardo.

Fram fr.v. Viveca Stahl och Malin Henriksson.

38 39

FOTO: JESSICA NORDSTRÖM


Anette Sköld och

IO Lotta Rigby Fors


Camilla Mörch

Viveca Stahl och Mari Norberg


Glada pinglor från SWEAs IT-grupp var på plats!

Fr.v. Naima Christensen, Monica Gigelson Olsson,

Pia Wennerth och Edlilia Bern.

FOTO: MARI NORBERG

Carmen Kapko och Anna Svensson

FOTO: ANETTE JOHNSON

Våra ton-i-ton-klädda regionordförande Jessica

Nordström, Ariane Heffernan och Ursula Hultqvist.

Sonia Hantman och Gunilla Girardo



Marbella

REGION VEMA • 2–5 OKTOBER


SWEA Marbella är en

väletablerad avdelning,

som bildades redan 1991.

Här bor många svenskar och det är bland

annat klimatet som lockar. Många väljer

att flytta till solkusten, Costa del Sol,

vid pensionering och det är nog en av

anledningarna till att avdelningen har

närmare 150 medlemmar. Imponerande.

Staden har en spännande historia som

går tusentals år tillbaka i tiden. Marbella

grundades av fenicierna på 700-talet f.Kr.

och har sedan dess haft inflytande från

olika kulturer – som romarna, morerna

och kristna.

Idag är det framför allt en brusande

stad med strandliv, barer och restauranger.

Vid hamnen i Puerto Banús såg vi både

båtar och bilar i miljardklassen..

SWEA Marbella hade valt ett hotell

i Puerto Banús och där genomfördes

regionmötet. Mötet öppnades på torsdagen

då vi välkomnades av SWEA

Marbellas avdelningsordförande och en

lokalpolitiker. Det bjöds på spanska snittar

och senare paella. På fredagskvällen fick vi

avnjuta en spansk måltid samtidigt som vi

underhölls med musik och flamencodans.

Vid lördagens festmiddag blandades vi

ordentligt eftersom vi drog en liten lapp

för bordsplacering. Det är alltid trevligt

och jag hade turen att hamna bredvid

lokala Sweor med lång erfarenhet av att

bo i Marbella. De hade mycket att berätta.

Våra avdelningsordförande tillsammans

med regionordförande Paula Hasselgren

hade fullt program två dagar i

rad. En del avdelningar hade tagit med sig

inkommande styrelseledamöter, vilket för

dem är mycket lärorikt. Paula hade bett

sina AO om input inför dagarna vilket

resulterade i ett intressant och fullspäckat

program. Det bjöds på djupare information

om bland annat Google Workspace,

medlemsvärvning och lyckade lokala

arrangemang. Dessutom talade Lotta

Rigby Fors, internationell ordförande,

allmänt om ledarskap.

Det är alltid trevligt att vara med vid

våra SWEA-möten och de avdelningar

som arrangerar dessa möten ska verkligen

ha en eloge. Det krävs tid, intresse och

välvilja från de Sweor som ägnar många

timmar åt att förbereda allt. Extra glad

blir jag också när man möts av ett härligt

leende vid info-disken.

Tack SWEA Marbella för era leenden

och ett väl genomfört regionmöte! n

En härlig samling världsvida vänner från olika avdelningar.

Bak fr.v. Karin Älvåg (Irland), Susan Kristansen (Costa Blanca),

Ulla Lindeen (Marbella), Karin Benson (Lissabon), Kersti Sjölund

(Algarve), Ewa Bringeland (Mallorca), Camilla Webster (London),

Cathrine Dahlskog Gustafsson (Holland), Eva Lindberg (Oslo),

Paula Hasselgren RO (Göteborg), Charlotte Koch Bengtsson

(Göteborg), Lena Dunham (Barcelona).

Ulla Lindeen (AO Marbella) och Gunilla Julin sprider

tradition och glädje när de välkomnar oss!

UPPLEV OSLO PÅ SWEAs VÄRLDSMÖTE 2026!

SWEA Oslo är i full gång med att skapa

ett inspirerande och innehållsrikt program –

skräddar sytt för oss Sweor. Tillsammans kommer

vi att få uppleva gemenskap, kultur och inspiration

i hjärtat av Norges huvudstad.

Världsmötet äger rum den 17–20 september

2026, och vi ser fram emot att välkomna Sweor

från hela världen.

Har du aldrig tidigare deltagit i ett världsmöte?

Då hoppas vi att du tar chansen nu och upplever

den fantastiska, världsvida gemenskapen

vi delar. Och du som redan vet hur speciellt det

är, se till att datumet är markerat i kalendern!

Håll utkik efter mer information – vi lovar att det

blir ytterligare ett världsmöte att minnas!

Maria Pettersson, Carola Carlström och Britta Hesse

är glada att vara på plats i Marbella.

Värdinnorna Eva Roman Marita Wallström Löfdal

och Ulrika Cooper tar emot oss vid incheckningen.

swea.org

40 41


Budapest

REGION OEMA • 9–12 OKTOBER

TEXT: ANNA-LOTTA DAHLBERG • SWEA ZÜRICH

BILDER: GUNILLA WESTERMARK

Operan

Den 9–12 oktober samlades

Sweor från alla avdelningar

i OEMA i Budapest för

årets regionmöte. Vid ankomsten till

hotellet välkomnades vi av engagerade

Sweor ur den lokala avdelningen och alla

fick en liten goodie bag som första hälsning

från arrangörerna. Kort därefter var

det dags för den första programpunkten

på Sveriges ambassadörs residens.

På residenset välkomnades vi av Diana

Madunic, Sveriges ambassadör till Ungern

och Slovenien. Hon höll ett välkomsttal

och utbringade en skål både för SWEA

och för att Nobels litteraturpris just denna

dag tilldelats den ungerske författaren

László Krasznahorkai! Efter det bjöds vi

på en god buffé. Starten på årets regionmöte

kunde inte ha blivit bättre!

På fredagen höll regionens avdelningsordförande

ett arbetsmöte tillsammans

med regionordförande Mita Zell, där det

bland annat diskuterades rekrytering av

nya medlemmar, styrelsearbete, hemsida

och SWEAs synlighet i medier. SWEA

Internationals ordförande Lotta Rigby

Fors höll också en givande presentation

och coachning om hur man gör styrelseoch

avdelningsarbetet bra och effektivt.

Avslutningsvis hölls även en kort utbildning

i designverktyget Canva.

Eftersom regionmötet hölls i Budapest

fick SWEA chansen att utforska och visa

upp svenska kulturskatter i staden. Under

de spännande stadsvandringarna fick vi

lära oss mer om svensk närvaro i Budapest

genom tiderna. SWEA Budapests

kunniga hedersmedlem Ágnes Harrach

Szentendre

berättade engagerat om svenskarnas

historiska spår i Budapest och vi fick se

statyer och minnesplaketter över svenska

statsmän. Kvällen avslutades med en härlig

gemensam middag.

På lördagen fanns det möjlighet

att besöka operan, den fantastiska parlamentsbyggnaden

och göra en stadsvandring,

där vi fick lära oss om svenska

hjältar och hjälpinsatser under andra

världskriget.

Lördagen och regionmötet avslutades

med en underbar middag på Akadémia

Klub vid Ungerska Vetenskaps akademien,

till vilken alla bytt om till festklädsel

enligt kvällens klädkod ”svensk elegans

med ungersk twist”. Det bjöds på god mat,

ungersk folkdans och lotteridragning.

Världsvid vänskap när den är som bäst!

Elly Reinolds och Lotta Rigby Fors

Årets svenska kvinna Elly Reynolds,

grundare av Operation Aid, var in bjuden

till middagen, och gav en stark och

enga gerad bild av det viktiga arbete som

bedrivs för att hjälpa människor i nöd. Det

blev en oförglömlig kväll med gemenskap

och inspirerande samtal!

Längs gator och torg i Szentendre

Sammanfattningsvis kan man konstatera

att det personliga mötet fortfarande ger

betydligt mer än att ses online, både när

det gäller samtal, gemenskap och minnesvärda

stunder! n

Skulpturvandring

Anikó Brody, AO SWEA Budapest

Fr.v. Birgitta Hägnefelt (Athen), Erica Sundström ( München), Gunilla

Westermark (Zürich), Lotta Rigby Fors IO, Annika Backlund (Sthlm),

Mita Zell RO OEMA, Jessica Lundgren (Istanbul), Anna-Lotta Dahlberg

(Zürich), Katarina Toll (Genève), Aniko Brody (Budapest), Sofie Bedford (Austria)

Rundvandring i palatset

Anna-Lotta Dahlberg och

Gunilla Westermark från SWEA Zürich.

SWEA Austria promenerar på kullerstenarna,

Sofie bedford, Karin Viertel, Tina Todes, Marita H Lendenfelt

Styrelsekonferens med RO Mita Zell

Trivsamt i solen tycker Ágnes Harrach,

Eva Åhlén och Lena Vistam-Elford.

Ett proffsigt och väl genomfört event av SWEA Budapest.

42 43


Sydney

REGION ASOC • 16–19 OKTOBER

AV REBECCA BENGTSSON • SWEA BEIJING

Sydney strålade – ASOC-mötet bjöd på både kultur och framtidstro

På väg till Cockatoo Island med Rebecca Bengtsson, Christina Jidenius,

Marie Louise Kudnig, Ann-Sofie Berg, Carin Riese, Jenny Halloway,

Nina Forsström-Hesen och Victoria Källsäter.

Vilken helg! Regionmötet för

ASOC i Sydney blev en riktig

succé, fyllt av skratt, inspiration

och engagerade diskussioner. Redan från start

sattes tonen med välkomstmingel på Novotel.

Kvällen avslutades på en närliggande restaurang,

där vi fick tid att umgås och njuta av god

mat i härligt sällskap.

Följande dag inleddes på allra bästa sätt

– med en uppfriskande morgon promenad

till Sydney Opera House! Vi fick

en fascinerande guidad tur och

som svensk kuriosa fick vi veta

att hela den ikoniska byggnaden

är klädd med kakelplattor från

Höganäs. Snacka om ett stycke

svensk historia Down Under!

Med ny energi kunde mötet

dras igång på allvar. Dagordningen

var fullspäckad och som det ofta

blir när engagerade Sweor möts drog

diskussionerna över tiden – men det är

bara ett tecken på att vi har mycket viktigt

att prata om! Vi avhandlade allt från

hur vi bäst hanterar

donationer till att se

över våra uppskattade

produkter och

diskutera framtida

produktutveckling.

En stor del av mötet

ägnades åt SWEA ASOC:s framtid och

de utmaningar vi står inför blandat med

praktiska tips och knep för hur vi på bästa

sätt använder vår hemsida, länkar och

databaser.

Efter en intensiv dag var det dags

för kvällens höjdpunkt – middagen!

Och vilken kväll det blev med god mat,

trevligt sällskap och framför allt inspirerande

tal. Kvällens tema kretsade kring

det fascinerande ämnet kulturkrockar –

något som är en naturlig del av livet som

utlandssvensk och som alltid leder till

insiktsfulla samtal.

Från fängelseö till glänsande fest

Lördagen bjöd på en perfekt balans mellan

tung historia och naturskön avkoppling.

På morgonen tog vi båten ut till den historiska

Cockatoo Island. Denna Unescolistade

ö, med sitt förflutna som fängelse

och skeppsvarv, blev en fascinerande start

på dagen. Där delade Swean Margareta

med sig om öns mörka historia, som

hon elegant blandade med lättsamma

lära-känna-lekar. Efter en god

lunch vågade vi oss på en snabb

promenad genom de hemsökta

tunnlarna – som vi, tack och lov,

tog oss helskinnade ur. Eftermiddagen

fortsatte i en betydligt

grönare miljö. Swean Linnea

mötte oss i den vackra botaniska

trädgården. Vi fick bland annat lära oss

om de majestätiska gummiträden, vandra

genom den doftande rosenträdgården och

utforska örtagården. Kvällen avslutades i

glittrande stil med en festmiddag i de ädla

metallernas tecken – den perfekta finalen

på ett intensivt möte.

Sydney Opera House

En söndag från Bondi till bulle

Efter en lördag fylld av historia och natur

var söndagen vigd åt frisk luft och konst.

Vi möttes återigen av Swean Linnea,

som hade planerat en ikonisk avslutning:

Sydneys världsberömda kustpromenad.

Från underbara Bondi Beach ledde Linnea

oss längs med havet. Promenaden kantas

av den imponerande konstutställningen

Sculpture by the Sea, där konstverk placerade

mot havets dramatiska bakgrund

skapar en unik upplevelse. Vid Tamarama

Beach avslutade vi på ett väldigt svenskt

sätt, med en fika. Med en kanelbulle i

handen och sand mellan tårna tog vi farväl

av både nya och gamla bekantskaper.

Längs Sydneys berömda kustpromenad

upplevde vi den spektakulära utomhusutställningen

Sculpture by the Sea. Med havets

vågor som bakgrund blev mötet mellan natur

och konst en oförglömlig upplevelse.


Efterresa i Södern – Adelaide

välkomnade med vin och djur

För några ASOC-Sweor var äventyret

inte över. Vi hängde med på SWEA

SAC:s efterresa och några extra dagar

tillsammans. Vi styrde kosan mot södra

Australiens pärla, Adelaide.

Den första dagen på plats inleddes

med en härlig promenad genom staden.

Beroende på intresse kunde vi välja

mellan att besöka gallerier, museer eller

den botaniska trädgården – alla fick sin

kulturella dos.

Efter lunch åkte vi till den berömda

vingården Penfolds Magill Estate. Här

fick vi en intressant guidad tur med

tillhörande vinprovning. En intressant

detalj vi fick lära oss var att Penfolds även

transporterar druvor till Champagnedistriktet

i Frankrike, vilket gör dem till

den enda vingården i regionen som kan

erbjuda en egen champagne.

Följande dag tog vi bussen upp till

vackra Adelaide Hills och Cleland Wildlife

Park. Matning av vilda djur stod på

schemat och trots ihållande regn var

djuren glada och villiga att interagera med

oss besökare. Jag övervann min tvekan

och vågade både mata och klappa gulliga

wallabies. Koalan fick vi nöja oss med att

beskåda på avstånd.

Lunchen avnjöts på ett lokalt bryggeri

innan vi fortsatte vår vingårdsrunda

till Artwine Winery för ännu mer av

regionens goda viner. Ett snabbt stopp på

Melba Chocolate avrundade turen med

något sött.

Ut på tur, aldrig sur! Marie Louise Kudning, Katarina

Bjelkow Rössel, Catarina Hansson, Carin Rise,

Cecilia Rydberg och Tania Hardey


Nästa dag var det dags för den berömda

Barossadalen. Där började vi med en vinprovning

på anrika Château Tanunda,

en vingård som återuppstod efter att en

excentrisk man köpt slottet till sin fru

och lyckats få igång vinproduktionen

igen. Lunchen avnjöts på Harvest Kitchen

innan vi delade upp oss för ytterligare vinprovningar

på andra lokala pärlor. Kvällen

avslutades med en storslagen festmiddag.

Dagarna i Adelaide bjöd på massor av

smaker, fantastiska viner och inte minst

glädje. Jag är helt förundrad över hur

vackert Adelaide är, med sin kombination

av stadsnära natur och vingårdar i

världsklass.

Ett lyckat ASOC-möte och efterresa

ASOC-mötet i Sydney, följt av den oförglömliga

efterresan till Adelaide, blev ett

bevis på den starka gemenskapen inom

SWEA. Det var en resa som levererade

på alla plan: intensivt strategiskt arbete,

djupdykningar i kultur och historia – och

inte minst den australiska kusten och dess

smaker. Vi ser redan fram emot nästa gång

vi får samlas! n

Alla på plats för en glittrande galamiddag!

Glada Sweor besöker Sydneys ikoniska operahus.

Vinprovning på anrika Château Tanunda.

FOTO: CARIN RISE

44 45

KONST

AV LISBETH FALKMAN • SWEA GÖTEBORG

Jag tittar på Tyra Kleen

SKRIKSTUDIE 1903, TYRA KLEEN 1874–1951

Jag har blivit fångad av en till

synes enkel teckning i kol,

konstnärens självporträtt.

När jag såg teckningen högg

det till i min mage. Kraften

i kvinnans väsen gjorde att

jag återkom till den som om

jag såg något förbjudet. Jag

var till att börja med tveksam

om det var en kvinna eller

en man som skriker. Enkelheten

och kraften måste

utforskas. Jag tittar försiktigt

på ansiktet, gesten med

handen och det vilda hårets

utrop. Vad är det som pågår?

Jag tycker att kvinnan (Tyra)

lyser galenskap, hämningslösa

känslor och ilska. En

teckning som fördjupar

känslor och väcker färger

till liv trots avsaknaden av

minsta antydan till färg. Vad

härligt och farligt att få ge sig

hän åt kraften som pulserar

från magen rakt ut i rymden.

Kvinnan väckte genast

mitt intresse eftersom den är både känslosam och grotesk i sitt

uttryck. Ett ansikte förvridet av ensamhet och blicken sprängd

av ilska och kanske också rädsla. Hon har fått nog av något eller

någon. Mina tankar rör sig vidare och jag tror att kvinnan är

fånge, ensam i en cell. Hon skriker för livet. Hon skriker efter

sig själv. Jag tänker sedan att hon är inlåst på ett mentalsjukhus.

Är det en kvinnas plats att skrika när hon är ensam? Hennes

liv ska vara hennes att bestämma över. Hon vill utvecklas, resa

och måla. Hennes helvete är det inlåsta och det begränsande.

Inlåsningen kan förstås vara strukturer där kvinnor och män

har olika handlingsutrymmen och värde. Kvinnliga känslor fick

rikta sig inåt och vara undanstoppade. Tyra har valt att visa upp

något som inte borde visas upp. I den kvinnliga sfären ryms inga

starka uttrycksfulla yttringar i någon form. Porträttet är starkt

och når mig idag trots att det är tecknat 1903!

Ett porträtt som kliver ur sin

tid och får mig att ryckas med

2025. Att visa en kvinna som

en stark och ful gestalt med

ett ansikte rynkat och format

i en grotesk min. Håret har

volym och flyger ostyrigt

kring hennes huvud. Jag blir

hoppfull och glad när jag

ser henne där mitt i skriket.

Tänk vilken kraft att våga

visa sidor som inte är måttfulla.

En liten revolt!

Tyra Kleen var samtida

med den mer uppmärksammade

Hilma av Klint. Båda

konstnärerna rörde sig mot

symbolismen, andlighet,

gåtfullhet, det ockulta och

det drömska. Tyra testamenterade

all sin konst till

Riddarhuset för att visas

först femtio år efter hennes

död (togs fram 2001). Hon

visste att hennes konst inte

följde tiden och att det

därför blev viktigt för henne

att vänta med att visa sin konst. Tyra var konstnär, spiritist och

världsresenär under tidiga 1900–talet.

Tyra växte upp i en diplomatfamilj vilket gav henne

möjlighet att bo i olika länder. Hon valde att utbilda sig inom

måleri i Tyskland och inte som majoriteten av andra konstnärer

som valde Frankrike. Hon ville vara fri och valde konsten

framför familj, blev kosmopolit och testade gränser. Hon bodde

några år i Rom och där är denna skrikande studie gjord. Var det

mer fritt utrymme att skrika och visa sig oskön utanför Sveriges

gränser?

Hon utvecklade ett stort intresse för traditionell dans och

bodde tidvis i Indien, Java och på Bali, där hon målade och

fotograferade danser från dessa länder. Målningar som fångar

både mjukheten i rörelserna och skärpan i de färgstarka och

vackra kläderna. Kort sagt, hon gick sin egen väg. n

AV ANNA LEXÉN LARSEN • SWEA COLORADO

Visste du att …

… det var en

svensk som

fick patent

på den kända

Coca–Cola–

flaskan?

Drycken

Coca–Cola,

som är skapad

av apotekaren J.S.

Penderton, såldes från

början i vanliga glasflaskor,

men han tröttnade

på att konkurrenternas

plagiat med snarlika namn hade

liknande flaskor. Företaget utlyste

därför en designtävling bland ett

30–tal glasbruk om att ta fram

en flaska som skilde sig från alla

andra. Man skulle känna igen den

i mörker samt även om den var

slagen i skärvor. Glas ingenjören

Alexander Samuelsson, som

arbetade hos Root Glass Co. i Terre

Haute, Indiana, fick år 1915 patent

på flaskan. Den kurviga formen

var inspirerad av kakao bönan

och var från början mycket mer

bullig. Alexander Samuelsson,

född 1862, kom från Kungälv

och arbetade på Surte

glasbruk innan

han och hans bror

emi grerade till USA år

1883. Några av namnen på

Coca–Colas konkurrenter var

Coca–Nola, Koka‐Kola, Koca‐Nola,

Toka–Cola and Koke.

Källa: Tekniska Museet samt

Patent och Registreringsverket

46

47

– en textilkonstnär före sin tid

För många år sedan nämnde jag Carin Wästberg i en artikel som jag skrev

i Forum ‒ om Hanna Hirsch Pauli. Det var i Forum nr 1, år 2000. Jag

hade upptäckt att faster Carin figurerade på en av Hanna Hirsch Paulis

stora målningar och pratade lite med min faster Neta, som då levde, om vår

släkting. Jag tillåter mig citera ur artikeln: ”Hon berättade för mig om faster

Carin; hur hon ’bara behövde ta i ett tygstycke för att det skulle få liv’ ”.

Mitt intresse för Carin Wästberg väcktes nog då. Min faster Neta var vid

detta tillfälle 97 år och gick bort strax före sin hundraårsdag.

AV NINNI PETTERSSON WÄSTBERG • SWEA STOCKHOLM

Carin Helena Wästberg föddes den 5 juni 1859 i Vänersborg,

dotter till kyrkoherde Efraim Wästberg och hans hustru, författaren

”Anna A”. Det fanns en syster, Emma, och en bror, också

med namnet Efraim, känd som Fim, född 1863. Denne Fim var

min farfar. Carin var, som ni förstår, min gammelfaster – men i

familjen har vi alltid sagt ”faster Carin”. Carin och hennes bror

bosatte sig senare i Stockholm. Carin började sin konstnärliga

utbildning vid Högre Konstindustriella Skolan i Stockholm;

den som nu kallas Konstfack. Hon fick ganska tidigt ett stipendium

för att studera utomlands och tillbringade en längre tid i

England, där hon kom att influeras starkt av William Morris och

”Arts & Crafts”–rörelsen.

Carin Wästberg kommer alltid att vara nära förknippad med

organisationen Handarbetets Vänner, där hon anställdes redan

1887 som mönstertecknare. 1904 blev hon dess konstnärliga

ledare och så småningom direktris, år 1910, samma år som

hennes yngste brorson, min far Walter, föddes.

Faster Carins konstnärliga produktion var relativt liten. I en

runa i Svenska Dagbladet efter hennes död 1942 spekulerar man

om att detta förmodligen berodde på hennes stora arbetsbörda

på Handarbetets Vänner. Hon slog sig tidigt ihop med väninnan

Maria Widebeck – tillsammans blev de ”W&W”. Efter ett slag

blev de vad vi nu kallar sambor. På ett känt fotografi poserar

Carin i manskläder med en väninna. Tillsammans med kollegan

på Handarbetets Vänner, Maja Sjöström, utvecklade hon den så

kallade HV–tekniken, en förenklad variant av gobelängteknik.

Faster Carins mest kända verk är förmodligen ”Vårdinge

Fuga”, en haute–lisse (gobelängvävnad utförd på stående varp).

Denna beställdes av drottning Victoria som sedan gav den till

den dåvarande ryska kejsarinnan. Efter det vet vi inte vad som

hände med den. Ett fotografi fanns i tidningen Idun. De flesta

av hennes större verk var avsedda för kyrkor och offentliga

byggnader – inga småbroderier precis! De finns bland annat

i Engelbrektskyrkan, i Stockholms Stadshus och i Gustav

Adolf–kapellet i Lützen – för övrigt omnämnt i vår egen Inger

Schuberths (ÅSK 2008) bok Lützen – På Spaning efter ett Minne.

Silversmide fanns också med bland Carins

talanger – en brosch finns till exempel på

Nationalmuseum. Hon var med i kommittén

för Chicagoutställningen 1892

– 1893 och den Baltiska Utställningen

1913–14, i Malmö. Medaljer fanns med

i meritförteckningen, Illis Quorum och

Litteris.

Men vem var hon då, min gammelfaster?

Den enda jag känner, nu levande,

som minns faster Carin, är min kusin

Helena. Hon målar en bild av en ganska

rättfram dam som inte skrädde orden

när hon kommenterade utseende eller

uppförande. I ovan nämnda runa förklarar

man att Carin kom att bli en ’inspiratris’

för konstnärinnorna på HV och att

hennes verksamhet ”låg före den tid som

fått sin prägel av ändamålsenligheten och

standardiseringen. […] Hennes insats

betecknar höjdpunkten av den moderna

svenska textilproduktionen med rent

konstnärlig syftning”. Med detta vill

man nog inte säga, dock, att hon på något

sätt tillhörde den drömmande sorten som

dansar barfota på myrarna i skymningen.

På de bilder jag sett framstår hon som en

handfast person.

Tänk er Stockholm runt förra sekelskiftet.

Familjen Wästberg lyckades på

något sätt röra sig i de ”fina” kretsarna.

Familjefotografier visar lägenheter med

fint dukade bord, kandelabrar och tunga

prydnadssaker. Men det var ständigt

ont om pengar. Carin bodde ihop med

Maria Widebeck och tur nog verkade

det finnas resurser här. I hennes lägenhet

bodde till exempel Sven, en av farfar Fims

söner. Låt mig berätta lite om farfar, som

en figur i livet runt Carin. Han var en

ganska vidlyftig person. I första giftet

hade han fem barn, i det andra (med min

farmor) hade han fyra. Familjen bodde

ett slag i Norrtälje; där brann deras hus

ned. Man bosatte sig i Stockholm, på

Styrmansgatan. Farmor fick hjälpa till

med försörjningen och lät bland annat

trycka en kokbok. Hon hade turen att ha

en syster som hade ärvt en mjölkaffär. En

lönsam affär – syskonbarnens utbildningar

bekostades av denna moster. Farfar

levde lite i sus och dus. Han arbetade som

korrekturläsare på Dagens Nyheter. Faster

Carin, som överlevde sin bror med många

år, stod nära brorsbarnen. I dödsannonsen

står de alla som ett kollektivt

närmast sörjande. Carin är

begravd i Skara Domkyrka,

i det stift där hennes far varit

präst. Familjen var viktig –

men arbetet viktigast – och

det som gav henne position

och status. Som vi vet var

det runt denna tid inte

helt lätt att göra karriär

som kvinna: vi har otaliga

exempel på kvinnliga konstnärer

som stod tillbaka för

att deras män skulle få sola

sig i berömmelsens glans.

Nu var ju Carin – i alla fall

i konventionell mening –

ensamstående. Min försiktiga

gissning är att det ansågs

att det där med handarbete

ju ändå var ett kvinnogöra.

Så det var accepterat att bli

lite känd, då, även om man

hette Carin och inte Carl.

Hur kommer Hanna

Pauli Hirsch in i historien

om Carin Wästberg? För

ett slag sedan fick jag av

en en kopia på en teckning

som föreställer faster Carin

– konstnären är Hanna

Pauli. Det står till Sven på

den – tydligen en gåva till

brorsbarnet, som bodde hos

sin faster. Hanna och Carin

var i stort sett samtida. Och

det var när jag såg min gammelfaster

på målningen

”Handarbetets Vänners

Konstutskott”, som jag först

fick upp ögonen för Hanna

Hirsch Paulis konst. Hon

firas nu med en stor utställning

på Nationalmuseum

Carin Wästberg och

hennes väninna

(HV ARKIV)

Damen i bakgrunden i

mörk hatt lär vara konstnärinnan

själv, Hanna

Hirsch Pauli.

FOTO MATS PETTERSSON

i Stockholm. Gå och se den om ni är i

huvudstaden!

Så äntligen fick jag se tavlan! På bilden

ser ni mig på vernissagen framför verket.

Är vi inte lite lika? n

Ninni Pettersson Wästberg, SWEA Stockholm, har bott bland

annat i England, USA, Frankrike och Italien. Hon är Swea sedan

1988 och har haft en lång rad SWEA–uppdrag, bland annat som

regionordförande, vice internationell ordförande och internationell

sekreterare. Hon har en Bachelor of Arts i språkvetenskap

från York University (UK) och chefssekreterarutbildning från

Schartaus Handelsinstitut, Stockholm.

48

49

KRÖNIKAN

AV MALIN LAGER • SWEA STOCKHOLM

RESERAPPORT

TEXT & BILD LENA LÖFLING • SWEA GLOBAL

Dags att byta

identitet igen

Varje gång jag flyttat har jag ömsat skinn på olika sätt. Skalat

av mig det jag inte behöver och rustat mig inför det nya. Det är

krävande och tar både mod och energi. Som 16–åring flyttade

jag från Gotland till Stockholm och det var en befrielse att skaka

av mig rollen jag haft i grundskolan. Klassen var i stort sett

likadan från ettan till nian och där fanns inte mycket utrymme

att utvecklas som person.

I Stockholm blev jag tjejen från Gotland, fri från förutfattade

meningar om huruvida jag var smart, sportig, töntig, cool

eller någon som inte ens märktes. Jag fick pröva mina vingar

och hittade så småningom en ny version av mig själv.

Livet ledde mig till olika uppdrag på tv och jag var

Gotlandshallåan och kallades skämtsamt, men med värme,

för Fröken Gotland på olika redaktioner.

Nästa stora flytt gick till New York. Då var jag the

girl from Sweden. Ingen visste om min bakgrund som

TV–stjärna och jag kunde återigen känna mig anonym

i en storstad, fri att vara mig själv utan att känna

mig iakttagen, vilket gav möjlighet att utveckla

nya sidor.

Kärleken lockade mig till London, där jag

introducerades som någons flickvän. I den

svenska communityn var det svårare att inte

bli igenkänd och därmed bedömd efter

förutfattade meningar. Efter något år skrev

jag in mig på ett universitet och tillsammans

med 18–åriga britter kände jag återigen att

min personlighet fick chansen att prova nya

vägar.

Min pojkvän och jag förlovade oss och

jag fyllde i fiancée i olika blanketter; de gillar

titlar i England. Så småningom gifte vi oss

och jag fick vänja mig vid att bli presenterad

som hans wife, vilket kändes väldigt vuxet.

Efter sex år flyttade vi till Luxemburg

och där föddes våra barn. Det var en stor

omställning att identifiera sig som mamma.

När vi gick till barnläkaren var jag Madame

Lager och på de internationella lekträffarna, alla

playdates och coffee mornings, var jag Mum Malin

from Sweden.

Den internationella resan fortsatte till Singapore där jag

förutom att kallas mother och wife även kom från Ibra–country,

nåt som taxichaufförerna påpekade. När barnen etablerats i

skolan fick jag för första gången på länge tid för mig själv. Jag

knackade på ett igendammat rum i hjärnan och städade fram

journalist–Malin.

Drygt 18 år efter att jag klev på planet till USA checkade jag

in på heltid i Sverige. På klassmötena var jag

en nyinflyttad mamma och jag kämpade för

att bygga nya nätverk och återetablera mig som

journalist på Gotland.

Nu är det dags för nästa stora utmaning. Mitt

äldsta barn flyttar hemifrån och det känns som

att min identitet rycks ifrån mig. Nu blir jag en

sådan mamma som har ett vuxet barn och ett

hemma – vad kallas man då? Titeln är dock inte

det svåraste, utan det är att hitta en ny version av

mig själv. Vem blir jag nu? n

Efter vårt äventyr i Los Roques, Venezuela (se Forum 2/2025)

gick färden hit. Dels av nyfikenhet, men dels även för att dessa

öar ligger utanför det område där det är stor risk för orkaner

under den fruktade orkansäsongen: juni–november. Alla tre

öarna har historiskt tillhört Nederländerna och än idag betecknas

de som särskilda kommuner till det europeiska landet. Det

märks inte minst genom maten, språket och kulturen på öarna.

Under ytan i Bonaire

Från Los Roques kommer man först till

ön Bonaire, den minsta av de tre. Här bor

cirka 26 000 människor; av dem är cirka

80 procent nederländare. I stort sett hela ön

är naturreservat – så även vattnet runt ön.

Det innebär att man absolut inte får ankra

utan måste antingen ligga i hamn eller vid

boj. Och man förstår varför när man sticker

Seglingens ABC

I den karibiska övärlden pratas det ofta om ABC-öarna. Innan vi blev oceanseglare

så förstod jag varken vad det stod för eller var dessa öar låg. ABC-öarna står för öarna

Aruba, Bonaire och Curaçao. De tre öarna ligger strax norr om Venezuela och de flesta

har väl åtminstone hört talas om Aruba och Curaçao. Aruba eftersom en drös amerikanska

romantiska komedier ofta förlägger någon slags romantisk del av filmen där och

Curaçao för den blåfärgade likören.

ner huvudet under vattenytan. Vattnet är kristallklart och runt

hela ön går ett korallrev. Öns slogan är Divers paradise och det

är ingen underdrift. Det finns minst 100 dykplatser runt ön.

Äntligen fick vi slita rejält på vår dykutrustning. Vi dök både

direkt från båten och åkte runt på ön med en hyrd pickup för

att nå olika dykställen. Huvudstaden Kralendijk är charmig och

vimlar av små, mysiga restauranger som bjuder på en härlig

kombination av karibisk och europeisk mat.

Nära förlisning

Efter några veckor i Bonaire seglade vi vidare

västerut till Curaçao. Denna ö är större och

en kontrast till Bonaires pittoreska miljö.

Här finner man mer industri, större vägar

och fler människor; närmare 160 000 bor

här. Mitt på ön finns en slags lagun där man

kan gå in med båten och ankra. Det var vår

50

Fortsättning nästa sida

51

tanke, men med några timmar kvar till

Curaçao så smällde det till. Vår styrning

gick sönder: kabeln från ratt till roder gick

helt sonika av. Utan styrförmåga gled vi

mot Curaçaos östra klippor, kämpade med

att få ner segel och sätta i nödroder. Men

vi krishanterade bra, fick kontroll över

båten innan katastrofen var ett faktum

och tog oss med nöd och näppe in till en

hamn i Willemstad. Helt klart en av våra

svåraste situationer hittills.

FAKTA

Båten: Fountaine Pajot Lipari 41

Båtens namn: Greta 3 (våra två Volkswagenbussar

som tog oss runt i Europa hette Greta

1 och Greta 2)

Vi: Lena och Peter Löfling

Följ resan på Instagram: greta3sailing

MMSI: 265045830 (för dem som vill

”stalka” oss via någon AIS-app)

Kaktusar och klippor i Curaçao

Vi stannade i Curacao i nästan två veckor

för att reparera styrkabeln. Men vi

belönade oss även med några dagars hyrbil

för att se lite mer av ön. Vi ut forskade små

vackra badvikar och njöt av den ostliga

vinden som blåste in längs den karga

nord östkusten. Precis som på systeröarna

är klimatet torrt och varmt; naturen

består till stor del av enorma kaktusskogar.

Alla tre öarna skiljer sig rejält från

övriga karibiska öar. Här kan man få tag

i det mesta, handla i stormarknader, äta

hemgjord glass eller beställa in en god

flaska vitt vin. Det är en stor kontrast mot

de östliga karibiska öarna, där utbudet är

relativt begränsat.

Saltstenar Bonaire

Dags för Greta att vila några månader

Curaçao Old Town

Gata i Orjenstad

Slavhus i Bonaire

Mot Aruba

Styrningen var lagad och vi seglade vidare

till Aruba, vårt slutmål för säsongen. Här

skulle Greta upp på land medan vi tog en

liten paus från seglingen.

Om Bonaire var pittoreskt och

Curaçao industriellt så var Aruba någonstans

mittemellan. Även om ön fortfarande

har en nederländsk koppling så

känns den amerikanska närvaron mer.

Här fanns många gigantiska hotellkomplex

och uppbyggda nöjesområden vilka

nästan förde tankarna till Las Vegas.

Men för oss gjorde det detsamma för

vi hade fullt upp att förbereda båten för

en lite längre vila på land. Det innebar

att dagarna spenderades med service av

motorer, watermaker, dykkompressor

och utombordare, tvätta allt: varje litet

skrymsle, rensa matförråd, säkra segel och

mycket mer. På kvällarna åkte vi upp i

det kaktustäta naturreservatet till ett hyrt

Airbnb, där vi fick välbehövlig vila från

båtvarvets damm och värme.

En paus från Greta

I mitten av juni lämnade vi Aruba och

Greta för en paus från båtlivet och ett

kärt återseende av vänner och familj i

Sverige. Men äventyret fortsätter; snart

är vi tillbaka i den karibiska övärlden för

nya upplevelser. n

52 Strandad i Curaçao

53

Kenilworth Park & Aquatic Gardens

FOTO: MARIA BOURONCLE

MINA SMULTRONSTÄLLEN

AV MARIA BOURONCLE & KARIN HENRIKSSON • SWEA WASHINGTON DC

Memorial Bridge

FOTO: ORHAN CAM SHUTTERSTOCK

Washington DC

Programmet var fullmatat för de Sweor som var med vid trippel-regionmötet (MAME,

OAME, VAME), organiserat av SWEA Washington DC den 25–28 september.

Guidad tur runt The National Mall, båtutflykt på Potomacfloden, vinprovning i Virginia

och åtskilligt mer. Tyvärr missade vi som skriver den här texten – Karin och Maria

– detta fina evenemang eftersom vi var på Bokmässan i Göteborg för att lansera vår bok

om ... Washington DC! Så för de som inte fick nog vid regionmötet och för alla som är

nyfikna på USA:s huvudstad, här delar vi med oss av våra smultronställen i DC.

segregationen av en allt starkare medborgarrättsrörelse.

Successivt blir våningsplanen

allt ljusare och högst upp hyllas

svarta stjärnor inom politiken, idrotten,

musiken, konsten och litteraturen.

Färre hittar till Kenilworth Park

and Aquatic Gardens, som är väl

värd en omväg. Trädgården anlades

redan på 1800-talet av en veteran från

inbördeskriget som älskade näckrosor.

Efter hans död tog dottern Helen Fowler

över och blev en allt framgångsrikare

kvinnlig entreprenör – och tack vare

henne är Kenilworth den enda nationalparken

i landet för vattenväxter.

Vi har bägge bott i DC länge och i nyutkomna

Washington DC: Makten Historien

Kulturen berättar vi om stadens historia. Vi

tar dig med bakom maktens kulisser och

förklarar den dramatiska förändringen av

District of Columbia, från en bruksort

som levde på politik till en ekonomi som

domineras av universitet, it och forskning.

Förutom Vita huset, Kapitolium och

Högsta domstolen, pampiga byggnader

som alla Sweor känner igen från

nyheterna, tipsar vi om drygt 20 museer

med gratis (!) inträde, världens största

bibliotek, Library of Congress, vackra

vandringsleder, smarriga restauranger och

mycket mer.

Maria som bor i stadsdelen Georgetown

tycker att du ska besöka oss på våren

när magnoliorna blommar, syrsorna spelar

och invånarna är ännu vänligare än vanligt.

Karins favoritmånad är oktober, med

sol, klar luft och sprakande höstfärger i

Rock Creek Park nedanför hennes

skrivbord i Cleveland Park.

Om vi måste välja ett enda museum,

blir det Museum of African American

History and Culture. Miljoner besökare

har redan gjort oss sällskap på A People’s

Journey, A Nation’s Story; en resa som

börjar i den mörka källaren med slavarnas

långa båtfärd över Atlanten, tätt packade

i fartygets skrov, auktionerna vid framkomsten

till Nordamerika och det tunga

slitet på plantagerna. Resan fort sätter

framåt i tiden, uppåt i byggnaden, med

de första protesterna och kampen mot

George Washingtons egendom Mount Vernon.

FOTO: MARIA BOURONCLE

En utflykt till Mount Vernon, stadens

grundare George Washingtons egendom,

är ett måste. Spänstiga kan göra det med

cykel längs floden och då passa på att njuta

av en medhavd picknick i Gravelly Point

Park där planen går ner för landning,

svindlande nära, på Ronald Reagan

National Airport.

En lång dag i DC avslutas lämpligen

med en korv på klassiska Ben’s Chili

Bowl i stadsdelen Shaw, en mojito och

levande musik på baren Bossa i Adams

Morgan, eller varför inte bara flanera

längs med vattnet i nya hippa The Wharf

med myllrande folkliv? n

Ben’s Chili Bowl i stadsdelen Shaw

FOTO: COURTESY OF WASHINGTON DC

National Museum of African

American History and Culture

FOTO: BRUNO COELHO

Maria Bouroncle arbetar, efter en lång karriär inom

internationellt bistånd, som författare, föreläsare och

skrivlärare på bland annat University of Michigan.

Hennes trilogi som är baserad på verkliga kvinnoöden

i 1900-talets Sverige har översatts till flera språk

och den första delen är kurslitteratur vid UCLA.

Karin Henriksson har rapporterat i en lång rad svenska

medier, först som Svenska Dagbladets USA-korrespondent,

numera bland annat i Utrikesmagasinet och Axess

och hon är ofta gäst i olika poddar, till exempel USApodden.

Hon har skrivit flera böcker om amerikansk politik,

senast USA och GUD.

54

VILL DU TIPSA OM dina SMULTRONSTÄLLEN?

55

Hör av dig till editor@swea.org

G R U P P E R

SWEA GLOBAL

RM I SYDNEY DC 2025

A RT • L Ä S E R • S K R I V E R

• P R O F E S S I O N A L

Utforska din nyfikenhet eller fördjupa

dina kunskaper genom att delta i

SWEAs GRUPPER!

RM I RIMINI 2025

RM I WASHINGTON DC 2025

RM I MARBELLA 2025

Här är alla välkomna, oavsett nivå,

förkunskaper eller var du bor.

Kom med och låt inspirationen flöda!

Klicka på resp. bild för mer info.

SWEA ART

En grupp och inspirationskälla

för att skapa, utvecklas och

främja utbyten mellan konstnärer

– både professionella och

amatörer – inom olika medier.

SWEA LÄSER

En global bokklubb där vi

läser och diskuterar modern

svensk litteratur och har

intressanta webbinarier där

vi ofta träffar författare.

RM I BUDAPEST 2025

SWEA SKRIVER

Här får du stöd och inspiration

att utveckla ditt skrivande

med kreativa kurser och

webbinarier där du möter

författare, översättare och

bokinläsare.

SWEA PROFESSIONAL

Denna grupp är för dig

som är nyfiken på företagsverksamhet

och intresserad

av affärsrelationer, arbetsliv,

yrkesfrågor, nätverkande

och karriär.

FOTO: GUNILLA WESTERMARK

56

FOTO: GUNILLA WESTERMARK

SWEA-magasinet Forum nr 3 • 2025

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?