BirdLife Sveriges verksamhetsberättelse 2025

BirdLife Sverige

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025

Innehåll

BirdLife Sverige i siffror 4

BirdLife Sveriges styrelse 5

Allmänt om föreningen 2025 6

Utmärkelser 2025 8

Årets förtjänstplaketter 9

Ornis Svecica 9

Postkodlotteriet10

Svenskt Friluftsliv 11

Kedjan11

Vår Fågelvärld 12

Fågelåret 2024 13

Ottenby fågelstation 14

Nationellt fågelskydd 16

Projekt18

Projekt ängshök 19

Arbetsgruppen för

vitryggig hackspett Norrland 21

Projekt sydlig kärrsnäppa 23

Pilgrimsfalk Sverige 24

Fågeltorn i Ammarnäs 25

Utställning Ånnsjön 25

Kattuggla Norrlandskusten 26

Projekt Remiz 26

Projekt Lom 27

Nordiskt Kungsörns symposium 27

Projekt Skräntärna 28

Projekt IBA-kartering 29

Arctic Flyways 30

Ölandsvatten 2.0 31

Projekt Jaktfalk 32

Myrfågelinventering vid Ånnsjön 33

Nigerian Bird Atlas Project 34

Fonder och stiftelser 35

Naturum Ottenby 36

Fågelintresse och volontärer 38

Falsterbo Bird Show 41

Naturlänken43

Ungdomsskådarna45

Raritetskommittén47

Nationella rapportkommittén 48

Taxonomikommittén48

Naturbutiken49

Avium förlag 51

Kommunikation52

Kansli och medlemsservice 54

Styrelse och kommittéer 55

Regionalföreningar56

Dalslands Ornitologiska Förening 57

Dalarnas Ornitologiska Förening 58

Göteborgs Ornitologiska Förening 60

BirdLife Östergötland 61

Ölands Ornitologiska Förening 62

Västergötlands Ornitologiska Förening 63

BirdLife Östra Småland 64

Jämtlands läns Ornitologiska Förening 65

Bohusläns Ornitologiska Förening 66

Närkes Ornitologiska Förening 67

BirdLife Västmanland 68

BirdLife Medelpad 69

Stockholms Ornitologiska Förening 70

Västerbottens Ornitologiska Förening 71

Skånes Ornitologiska Förening 73

Följ oss på sociala medier

facebook.com/birdlifesverige/

Sveriges Ornitologiska Förening

– BirdLife Sverige

Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106

386 62 Mörbylånga

instagram.com/birdlifesverige/

birdlife.se/

linkedin.com/birdlifesverige/

2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025

Kjell Carlsson, ordförande

För fåglarnas skull!

B

irdLife Sveriges verksamhetsberättelse

är en sammanställning över allt det

arbete som utförs av föreningens

volontärer, styrelse och personal. Det vi gör

när vi inventerar, svarar på remisser, värvar

medlemmar, informerar och påverkar, det gör

vi för fåglarnas skull. Vi redovisar mycket från

året som gått och det finns möjlighet att ta del

av ytterligare specifik information genom att

vända sig till generalsekreterare Stina Rigbäck.

Verksamhetsberättelsen är av intresse för

befintliga och blivande medlemmar, för regionala

föreningar och klubbar samt för den egna

personalen. Vidare ser vi vår verksamhetsberättelse

som en tydlig källa till information

vad gäller samverkanspartner och intressenter

samt stiftelser och fonder från vilka vi söker

bidrag.

Stina Rigbäck, generalsekreterare

Har tryckfelsnisse eller

kråkfötterna varit framme?

Meddela Mikaela Lindholm

för möjligheter till

förbättring.

Kontakt:

Mikaela Lindholm,

kommunikatör

mikaela.lindholm@birdlife.se

”En ljus framtid

för fåglar och

människor.

BirdLife Sverige är en rikstäckande ideell

organisation med fokus på vilda fåglar. Vi

främjar och stimulerar ett brett fågel intresse

genom att erbjuda fågel- och natur upplevelser,

samhörighet samt expertis om fågelskydd och

fågelforskning. Detta möjliggörs tack vare att vi

har Sveriges största samlade kompetens inom

området fåglar, och tillsammans verkar genom

ett omfattande lokalt, regionalt och nationellt

arbete.

Vi är också en del av BirdLife International,

världens största naturskyddsorganisation, och

samarbetar över gränserna för fåglarnas skull.

Det finns 25 regionala föreningar, som

bedriver fågelskydd och forskning på regional

nivå, kopplade till BirdLife Sverige. Föreningarna

finns listade på vår hemsida, ta gärna

kontakt med dem för att bli medlem och få

veta mer om deras aktiviteter.

Som medlem i riksföreningen stöttar

du BirdLife Sveriges verksamhet som vilar

på tre ben: fågelskydd, fågelforskning och

fågelintresse.


3

BIRDLIFE SVERIGE | FÖRENINGEN

BirdLife

Sverige i

siffror under

2025!

37

PROCENT AV

BIRDLIFE SVERIGES

MEDLEMMAR ÄR

KVINNOR

22 348

medlemsantal 2025

262

Instagraminlägg

under året

regional- och

lokalföreningar

20i Kedjan

400

ÖVER

240000

medlemmar i Facebookgruppen

Fåglar inpå knuten

PUBLICERADES

113NYHETSARTIKLAR

UNDER 2025

Under 2025 fick en av våra reels cirka

500 000

visningar

ärenden, remisser och

överklaganden, fördelade

i antal över följande

områden:

260 Skogsavverkning

76 Vindkraftsanläggningar

29 Solcellsanläggningar

17 Kraftledningar

10 Övriga ärenden

8 Jakt

30

procents

ökning av antalet

ungdomsmedlemmar



BirdLife Sveriges styrelse

Kjell Carlsson, styrelseordförande,

Linköping.

Han har haft flera ledande uppdrag inom

natur- och fågelskyddet i Östergötland och

har även suttit i BirdLife Sveriges valberedning.

Till yrket är Kjell ekolog och arbetar

sedan många år som lärare vid biologiavdelningen

på Linköpings universitet.

Ulrika Tollgren, vice styrelseordförande,

Kristianstad.

Ulrika är styrelseledamot i Nordöstra Skånes

Fågelklubb där hon ingår i redaktionen

och håller i ett göktyteprojekt. Till yrket

är hon gymnasielärare i matematik och

naturkunskap samt har förtroendeuppdrag

i kommunen.

Hans Bredberg, kassör, Upplands Väsby.

Hans är numera pensionär, men var tidigare

auktoriserad revisor. Han har lång

erfarenhet av kvalificerade revisionsuppdrag,

bland annat som huvudansvarig

revisor för Svenska Fotbollförbundet samt

i flera större organisationer och stiftelser.

Johan Karlsson, sekreterare, Västerås.

Han är uppväxt i Kolbäck utanför Västerås

och är utbildad förskollärare med erfarenhet

av arbete i grundskolan, där fokus ligger

på utomhuspedagogik och natur. Johan är

aktiv i BirdLife Västmanland med fokus på

fågelintressefrågor och ringmärkning.

Gunilla Hjorth, styrelseledamot, Stockholm.

Gunilla är utbildad biolog och arbetar som

ekolog med naturvårdsfrågor inom Stockholms

stad. Hon är aktiv fågelskådare och

har haft flera ideella uppdrag inom fågellivet,

bland annat vid Landsorts Fågelstation

och i regionala föreningar.

Eva Matsson, styrelseledamot, Mörbylånga.

Eva har lång erfarenhet av styrelsearbete

inom fågelvärlden. Hon är utbildad, nu pensionerad,

agronom som tidigare arbetade

med skogscertifiering och under många år

med certifiering av ekologisk odling både i

Sverige och internationellt.

Lotta Berg, styrelseledamot, Skara.

Hon har haft flera ideella uppdrag inom

fågellivet och var under många år ordförande

i BirdLife Sveriges styrelse. Till professionen

är Lotta veterinär och verksam som

professor vid SLU.

Jens Mattsson, styrelseledamot, Jönköping.

Han är styrelseledamot i BirdLife Sverige och

har flera styrelseuppdrag inom föreningsliv

och bostadsrättsförening. Till yrket är Jens

kommunikationsvetare och arbetar som

presskommunikatör vid Domstolsverket.

Jan Oldebring, styrelseledamot, Järna.

Han har haft ett starkt fågelintresse sedan

ungdomen och är aktiv inom ringmärkning,

inventeringar och fågelskydd. Till yrket är

Jan byggnadsingenjör med lång erfarenhet

av ledande befattningar och styrelsearbete.

Fredrik Haas, styrelseledamot, Lund.

Fredrik arbetar vid Svensk fågeltaxering på

Lunds universitet med ansvar för inventeringar

av sjöfåglar och gäss samt internationell

samordning.

Gigi Sahlstrand, styrelseledamot,

Söderåkra.

Hon är uppvuxen i Stockholm och har ett

livslångt engagemang för fåglar, ringmärkning

och guidning. I dag driver Gigi ett företag

inom fågelresor, kurser och guidningar

och har lång erfarenhet av föreningsarbete.

Tomas Axén Haraldsson, styrelseledamot,

Ingarö.

Han har lång erfarenhet från fågelstationer

och regionalt rapportarbete samt ett starkt

engagemang för ungdoms- och fågelskydd

internationellt. Tomas är aktiv i både internationella

och lokala fågelföreningar.


5


FOTO: MIKAELA LINDHOLM

Rikstämman i Leksand

bjöd på vårsol och

vackra fåglar.

Allmänt om föreningen 2025

2025 var ett händelserikt år

för BirdLife Sverige, fullt av

fågelskydd, forskning och

fågelintresse. Förhoppningsvis skulle

de eldsjälar som bildade Sveriges Ornitologiska

Förening 1945 vara stolta

och glada om de kunde se vad deras

initiativ utvecklats till! En av mina

personliga favoritupplevelser under

året var riksstämman i Leksand, som

förutom bra stämmoförhandlingar gav

möjlighet till fantastiska skogsexkursioner:

det är inte varje dag man har

fina obsar av järpe, slag uggla, tretåig

hackspett och gråspett samtidigt, allt i

strålande vårsol! Ett annat fint minne

är Falsterbo Bird Show. Första dagen

regnade det så mycket så vi kunde ha

små gummi ankor simmandes i vattenpölen

framför tältet, men lördag och

söndag bjöd på strålande väder, goda

möten med mängder av fågelskådare

från hela landet och ett härligt frosseri

i örnar, glador, bivråkar, storkar och

mycket mer.

Falsterbo Bird Show hade publikrekord

på lördagen, och generellt

har fågelintresset legat på en hög

nivå 2025: Vinterfåglar inpå knuten,

de naturpedagogiska dagarna vid

Hornborgasjön, Fågelskådningens dag,

Fågeltornskampen, volontärverksamhet

vid Ottenby, onsdagarnas digitala

fågeldialoger, ungdomsläger, Folk och

fåglar vid Getterön och EuroBirdWatch

är andra exempel på publika evenemang

som lockat många människor.

Våra nya fågelambassadörer, spridda

över landet, kan nog gå i god för att

fågelintresset är enormt! Föreningens

egen Facebookgrupp Fåglar inpå

knuten är nu uppe i nästan 250 000

medlemmar. Här kan vara på sin plats

att säga ett särskilt stort tack till alla

ideella insatser som ligger bakom den

stora publika verksamheten. Det är

inte en barnlek att vara administratör/

moderator för en Facebookgrupp med

en kvarts miljon medlemmar, och att

stå vid Ottenby i ur och skur för att

visa blivande fågelskådare storskarvar

och knölsvanar tar också sin pedagogik

och sitt tålamod. Det här var

bara några exempel på de omfattande

ideella insatser som görs inom föreningen

för att sprida fågelintresset – ett

varmt tack till alla som ställer upp.

Innan vi lämnar fågelintressetemat

måste jag nämna Blåhaket som skapades

under året; i det gamla museet

vid Ottenby finns nu en fantastisk

utställning med massor av fina bilder,

information om föreningens historia,

ringmärkning, fågelskydd, de regionala

föreningarna, ungdomsverksamhet

och mycket mer. Missa inte att gå in

där nästa gång du är på Ottenby.

Fågelintressefrågorna är avgörande

– utan kunskap om fåglar minskar

motivationen för skydd, och utan

återväxt inga framtida fågelskyddare.

Därför är kopplingen mellan fågelintressefrågorna

och föreningens

andra huvuduppgift – fågelskydd och

naturvård – stark. På fågelskyddsfronten

fortsatte många projekt med full

fart: pilgrimsfalk, vitryggig hackspett,

pungmes, skräntärna, ängshök, berguv

och sydlig kärrsnäppa är några av

arterna i fokus. Vårt samarbete med



FOTO: LOTTA BERG


Markus Qvarfordh från

Ungdomsskådarna med

de populära badankorna.

WWF i projekt Arctic Flyways löpte på.

Palsmyrarna i Tavvavuoma inventeras

och migrationsstudier bedrivs i syfte

att öka kunskapen om fåglarna och

skyddet för det unika ekosystemet.

Det finns starka band mellan fågelskydd

och fågelforskning. Den omfattande

amatörforskning som bedrivs

runt om i landet är en viktig grund för

skyddsinsatser. Föreningen stöttade

under 2025 många forskningsprojekt,

bland annat genom anslag från Alvins

fond – en fond där amatörforskare

kan söka medel, och som BirdLife

Sverige från och med detta år är

förvaltare för. I många fall – Arctic

Flyways är ett exempel, ringmärkningen

vid Ottenby ett annat – finns

också direkta band till akademisk

forskning vid våra universitet.

Förutom projekt handlade fågelskyddsfrågorna

under 2025 mycket

om hoten i våra dominerande

naturtyper: skogen och jordbruket.

Stort fokus har legat på att hitta

skogar med höga naturvärden, med

den tretåiga hackspettens krav på

livsmiljö som utgångspunkt. Tyvärr

har vi blivit tvungna att överklaga ett

stort antal avverkningsanmälningar,

där Skogsstyrelsen inte gett rött ljus

för avverkning trots förekomst av

höga naturvärden. Tillsammans med

andra miljöorganisationer JO-anmälde

vi Skogsstyrelsen under hösten,

för myndighetens bristande förmåga

att leverera skydd för naturvärden i

skogen – vilket ligger i deras uppdrag

att göra. På jordbrukssidan skapade vi

utmärkelsen Årets mångfaldsbonde,

som kommer att delas ut första gången

2026, och arbetade också vidare

med den besvärliga frågan om tidiga

vallskördar (som förstör många häckningar

av till exempel tofsvipa och

sånglärka). Vindkraftsärenden och

andra exploateringsfrågor hanterades

i normal utsträckning. Restaureringsfrågorna,

kopplade till EU:s restaureringsförordning,

seglade upp som ett

nytt prioriterat arbetsområde.

Det är mycket att hålla ihop för att

få en så omfattande verksamhet som

Några av besökarna på riksstämman fick

uppleva tjäder.

BirdLife Sveriges att fungera – det

behövs en aktiv styrelse och ett effektivt

kansli av anställda. Styrelsen har

fungerat väl, med sedvanlig mängd

möten och aktiviteter, stort engagemang

och god stämning. Under

hösten genomfördes landsdelsmöten

med regionalföreningarna i Norrland,

Svealand och Götaland. Generellt

var uppslutningen god, och mötena

gav konstruktiva erfarenhetsutbyten.

Kansliet på Stenåsa (med satelliter i

Göteborgsområdet) har skött alla sina

funktioner på ett utmärkt sätt.

Förutom fågelskydds- och fågelintressefrågor

ska ekonomi, kommunikation,

marknadsföring, insamlingsverksamhet,

IT, projektsamordning,

samverkan med BirdLife Europe &

Central Asia och BirdLife International

och mycket annat hanteras. Medlemstidningen

Vår Fågelvärld kom ut

med sex välmatade nummer – viktig

kunskapskälla och kommunikationskanal.

Vi kan skatta oss lyckliga över

att ha så kompetent personal anställd!

Här behöver också nämnas att

verksamheten i föreningens helägda

företag Naturbutiken gick mycket bra

2025. Själva butiken ligger i direkt

anslutning till kansliet på Stenåsa,

och det är ett nära samarbete mellan

kansli och butik.

Slutligen vill jag nämna kommittéerna,

där ytterligare ett stort antal

människor varit engagerade: Taxonomikommittén,

Nationella rapportkommittén,

de regionala rapportkommittéerna,

Raritetskommittén,

Intressekommittén samt Ottenbykommittén.

Sammantaget var BirdLife

Sveriges verksamhet mycket omfattande

under året. Det är ett oändligt

antal timmar av ideellt arbete som

lagts ned, och ett stort engagemang

från våra anställda. Till alla inblandade

– stort tack för fantastiska insatser

under 2025.

Kjell Carlsson,

ordförande BirdLife Sverige


7

BIRDLIFE SVERIGE | ORGANISATION


Kjell Carlsson, Eva Mattsson, Alva Lind, Mikaela Sandgathe och Björn Hillarp från Kowa (Focus Nordic).

Utmärkelser 2025

I

år gick Årets silvertärna till Mikaela

Sandgathe och Årets fågelskådare

till Alva Lind. Stort tack till Kowa

(Focus Nordic) som år efter år sponsrar

dessa utmärkelser.

Årets silvertärna delas ut till en

kvinnlig fågelentusiast/ornitolog

som utmärker sig som inspiratör och

föredöme. En person som är aktiv

inom fågelskydd, fågelforskning eller

fågelintresse på lokal, regional eller

nationell nivå.

Motivering: Det är viktigt med förebilder,

och det är just vad Mikaela Sandgathe

är! En ung, driven och ambitiös

kvinna som visar att det är möjligt att

ta sig in i den sedan gammalt mansdominerade

värld som fågelskådning

och fågelforskning länge var (och

ibland fortfarande är).

Mikaela har under tio års tid ringmärkt

många hundra pilgrimsfalksungar,

ofta på otillgängliga klippstup

i obygder från söder till norr. Det

är fältarbete som gör skäl för namnet,

och som verkligen kräver både

specialistkompetens och stort driv.

Hon sitter också i styrgruppen för

Pilgrimsfalk Sverige (som ligger under

BirdLife Sverige). Både fältarbete och

organisatoriska insatser är ovärderliga

i det viktiga arbetet med att bevara pilgrimsfalken

i landet. Att Mikaela sedan

är trevlig, positiv, har stort engagemang

för fåglarna och lätt att locka

med fler i arbetet för pilgrimsfalken

gör inte saken sämre. Grattis Mikaela,

du är välförtjänt mottagare av BirdLife

Sveriges pris ”Årets silvertärna”!

Årets fågelskådare delas ut till en

person som är mellan 15 och 25 år

och har gjort sig känd som en engagerad

och intresserad ornitolog med

inriktning på framför allt fågelskydd.

Även erfarenheter av forskning som

till exempel arbete med ringmärkning,

förmåga till kunskapsspridning

om fåglar samt att personen fungerar

som ett föredöme för andra är plus i

sammanhanget.

Motivering: Det är väldigt dåligt med

exempel på otrevliga människor som

får utmärkelser av BirdLife Sverige,

och inte heller denna gång har vi

lyckts hitta någon grinig och otrevlig

typ – är det något som går igen i alla

de omdömen vi har fått om mottagaren

av priset ”Årets fågelskådare”, Alva

Lind, är det nämligen att hon är glad,

positiv, engagerad och driven – helt

enkelt en fantastisk ambassadör för

fågelintresset i stort och ringmärkningen

i synnerhet!

Att Alva brinner för ringmärkningen

visas av hennes mångåriga ringmärkning

vid Ottenby, i Stockholm,

i Ammarnäs och vid ringmärkningsstationen

i Aras i östra Turkiet. Hon

är inte bara duktig med hantering av

fåglarna och ålders- och könsbestämningar,

utan också utåtriktad – hon

delar gärna generöst med sig av sina

digra kunskaper och är en entusiastisk

guide.

Alva, du är en positiv symbol för

fågelskådning och ringmärkning i

Sverige. Som en känd BirdLife-profil

sammanfattade det: ”du är grym”! …

och väl värd att mottaga priset ”Årets

fågelskådare”. •



Årets

förtjänstplaketter

F

örtjänstplaketter delas ut till

medlemmar i BirdLife Sverige

med regionalföreningar eller till

en anställd som verkat under lång tid

för dessa föreningars syften eller gjort

någon enskild insats som verkat positivt

för fågelskydd, fågelintresse och fågelforskning.

Gittan Matsson

uppmärksammas

för sitt mångåriga,

kunniga

och engagerade

arbete inom

ringmärkning,

där hon är en av

Sveriges mest

respekterade

och samlande krafter. Genom fältarbete,

utbildning och ett smittande pedagogiskt

engagemang har hon bidragit till

ökad kunskap om fåglar och inspirerat

generationer av både ringmärkare och

unga fågelintresserade.

Stig-Åke

Svenson

uppmärksammas

för sitt gedigna

och långvariga

engagemang i

fågelskydd och

naturvård, där

han förenar professionell

expertis

med ett starkt ideellt ledarskap. Genom

omfattande arbete med inventeringar,

rovfågelsprojekt samt kvalificerade

insatser inom skogs- och exploateringsfrågor

har han haft avgörande betydelse

för naturvården i Dalarna och nationellt.

Åke Persson

uppmärksammas

för sitt långvariga

och uthålliga

engagemang i

fågelskydd och

miljöfrågor, med

särskilt fokus på

skog och nattskärror.

Genom

FOTO: STINA ANDERSSON

ledande roller inom föreningslivet,

BirdLife Sverige och ett mångårigt arbete

inom skogscertifiering har han

varit en stark och principfast röst för

natur- och fågelskydd, både regionalt

och nationellt.

Börje Dahlén

uppmärksammas

för sitt

drivande och

långvariga

engagemang

i fågelinventeringar

och

rovfågelskydd,

med särskilt

fokus på kungsörn och smålom.

Genom ansvar för kungsörnsinventering,

ringmärkning, föreningsledarskap

och strategiska naturvårdsinsatser

har han haft stor betydelse för

skyddet av värdefulla fågelmiljöer i

Dalarna och nationellt.

Staffan Müller uppmärksammas för

sitt livslånga och passionerade engagemang

för våtmarker och deras

fågelliv, där han genom yrkesliv och

ideellt arbete varit drivande i skapandet

och restaureringen av ett stort

antal värdefulla naturmiljöer. Genom

folkbildning, föreningsarbete och ett

inkluderande engagemang för nya

generationer fågelintresserade har

han haft en avgörande betydelse för

fågelintresset och naturvården, både

lokalt och nationellt.

Läs alla motiveringar här •

Ornis Svecica

O

rnis Svecica är BirdLife

Sveriges vetenskapliga

tidskrift. Tanken är

att den ska ligga i gränslandet

mellan amatörornitologer och

universitetsaktiva forskare och

bidra till att sprida kunskap om

fåglar och deras ekologi. Fokus

ligger i Sverige och Norden,

men emellanåt publiceras

uppsatser från andra håll i

Europa och världen. Ett särskilt

uppdrag är att publicera långtidsstudier

och inventeringar

från svenska amatörforskare

och därigenom bidra med

kunskap över tillståndet i vår

fågelfauna. Från publikationerna

2025 kan bland annat

nämnas en uppsats som sammanfattar

50 års populationsstudier

av svart rödstjärt på

svenska västkusten, en studie

som undersöker den landbaserade

vindkraftens inverkan

på häckningsframgången hos

smålom och storlom, och en

studie om hur äggskalstjockleken

varierat hos pilgrimsfalk

från 1865 fram till våra dagar.

Och mycket, mycket mer. •


9



Kajsa Grebäck, verksamhetsutvecklare, med årets postkodcheck. Tack!

Stöd på fem miljoner kronor

S

venska Postkodlotteriet har

under året delat ut hela 120

miljoner kronor till organisationer

som arbetar för djur, natur och

klimat. Detta är ett starkt kvitto på

vikten av vårt gemensamma arbete.

Vi är oerhört glada över att få dela på

Postkodlotteriets överskott tillsammans

med organisationer som Naturskyddsföreningen,

Nordens Ark, WWF

Sverige och många fler som verkar

inom samma område.

I mars 2025 mottog BirdLife Sverige

det årliga stödet på 5 miljoner kronor

från Postkodlotteriet. Stödet är av stor

betydelse för oss, särskilt eftersom

det är icke öronmärkt. Det ger oss

möjlighet att använda medlen där vi

har svårt att hitta annan finansiering

– exempelvis till personalkostnader,

arbetsmiljö och investeringar i vår

grundläggande verksamhet.

Denna flexibla finansiering har

under de sex år vi varit förmånstagare

gett oss möjlighet att rekrytera flera

medarbetare inom områden som

fågelskydd, fågelforskning, främjande

av fågelintresse och organisatorisk

utveckling. Tack vare dessa förstärkningar

har vi kunnat utöka och

förbättra våra insatser för att skydda

fåglar och deras livsmiljöer. En större

personalstyrka har inte bara lett till

effektivare arbete utan också öppnat

upp för fler och större art- och intresseprojekt.

Vidare har vår breddade expertis

inom fågelskydd och vår stärkta

organisation lagt en stabil grund för

att söka ytterligare finansiering till

våra fågelskyddsprojekt och andra

viktiga initiativ.

Utöver ett rent ekonomiskt stöd, så

får vi också möjligheten till att träffa

och arbeta tillsammans med de andra

organisationerna som är förmånstagare.

Det är ett flertal tillfällen över

året då vi gemensamt diskuterar

frågor som rör civilsamhället i stort.

Det ger erfarenhetsutbyte, kunskapsöverföring

och även nya vänner samt

kontaktytor! •

Tack vare dessa förstärkningar

har vi kunnat utöka

och förbättra våra insatser

för att skydda fåglar och

”deras livsmiljöer.



Svenskt Friluftsliv

S

amarbetet med Svenskt Friluftsliv

har utgjort en central ram

för BirdLife Sverige. Det statliga

organisationsstödet, som förmedlas

via Svenskt Friluftsliv, har skapat

förutsättningar för ett långsiktigt

och stabilt arbete med att utveckla

BirdLife Sverige som organisation,

stärka medlemsengagemanget och

bidra med kvalificerad expertis i gemensamma

frågor som rör friluftsliv,

naturvård och biologisk mångfald. De

sista åren har Svenskt Friluftsliv växt

som organisation, och är nu en stark

röst inom både frilufts- och naturvårdspolitik.

Projektet Naturlänken utgör ett viktigt

och flerårigt inslag i samarbetet

med Svenskt Friluftsliv och har under

2025 fortsatt att utvecklas. Naturlänken

bidrar till att bredda deltagandet i

friluftslivet och till ökad förståelse för

naturens värden hos nya målgrupper.

Under 2025 har BirdLife Sverige

fortsatt arbetet för att implementera

Fritidskortet inom den egna organisationen

och i regionalföreningarna.

Under hösten deltog BirdLife Sverige i en film där Svenskt Friluftsliv visade upp några

av sina medlemsorganisationer.

Arbetet har inriktats på att skapa

strukturer och stöd som gör det möjligt

för fler barn och unga att delta i

organiserad fågelskådning och naturverksamhet,

samt sprida kunskap till

föreningarna om hur Fritidskortet kan

användas som ett verktyg för ökad

tillgänglighet och delaktighet i friluftslivet.

Vi hoppas nu att fler barn mellan

7 och 16 år hittar ut i naturen och får

uppleva glädjen med fåglar!

Vi har också haft en aktiv roll i

flera gemensamma sakfrågor inom

Svenskt Friluftsliv. Ett exempel är

strandsskyddsfrågan där vi bidra

git med fågelekologisk kunskap

om strand- och våtmarksmiljöers

betydelse för biologisk mångfald

och friluftsliv. Vi har också deltagit i

referensgruppen för skogsfrågor, med

fokus på skogens roll som livsmiljö för

fåglar och som arena för naturbaserat

friluftsliv. Slutligen har BirdLife Sverige

medverkat i Svenskt Friluftslivs arbetsgrupp

inför riksdagsvalet 2026, där

vi bidragit till gemensamma inspel

och strategiska överväganden kring

hur friluftslivets och naturvårdens

perspektiv kan ges större genomslag i

den politiska diskussionen. •

FOTO: MARIE STRIDH

Kedjan

S

yftet med organisationsutvecklingsarbetet

som vi kallar

Kedjan är att lösa demokratiproblem,

föra riks- och regionalnivå

närmare varandra och underlätta

regionalföreningarnas medlemshantering.

Strukturen på Fågelsverige blir

tydligare, och kopplingarna till Bird

Life International – världens största

naturvårdsorganisation – stärks.

De senaste åren har processen

verkligen skjutit fart, med tre till fyra

nya regionalföreningar per år, och vår

förhoppning är att arbetet snart ska

vara fullbordat. Under 2025 anslöt

sig även Värmlands OF, Norrbottens

OF och BirdLife Östra Småland. De

föreningar som nu är färdiga – 19

av 25 – och vars medlemmar finns i

vårt gemensamma medlemsregister

är: Norrbottens OF, Västerbottens

OF, Jämtlands OF, Ångermanlands

OF, BirdLife Medelpad, Gävleborgs

läns OF, Dalarnas OF, Värmlands OF,

BirdLife Uppland, Stockholms OF,

BirdLife Västmanland, Närkes OF,

BirdLife Östergötland, Västergötlands

OF, Bohusläns OF, BirdLife Småland,

BirdLife Östra Småland, Ölands OF

och Skånes OF. Integrationsprocessen

är inledd för flera av de sex återstående

regionalföreningarna.

Ordet ”kedja” kan tolkas som något

som binder och låser fast. Så ska det

INTE förstås i vårt sammanhang – här

syftar Kedjan till något som länkar

ihop Fågelsverige och gör oss tydligare

och starkare! •


Under 2025 har tre

regionala föreningar

slutfört sin

integrationsprocess.


11


Vår Fågelvärld

U

nder det gångna året, vilket

var den 84:e årgången,

kom Vår Fågelvärld (VF)

sedvanligt ut med sex nummer. Den

genomsnittliga upplagan var 14 425,

vilket var 75 färre än under föregående

år. Ett skäl till att den tryckta

upplagan minskar är att allt fler

väljer att ha tidskriften digitalt. För

att läsa den digitalt loggar man in på

vår hemsida och läser den därifrån. I

slutet av året var det 1 258 medlemmar

som antingen hade enbart en

digital lösning, eller en kombination

av digital och papperstidning. Det är

en ökning från 1 071 från året innan.

I samtliga nummer av Vår Fågelvärld

under året har det funnits ett

korsord, ett uppslag med bilder

från Facebookgruppen Fåglar inpå

knuten, en avdelning med frågor från

läsekretsen under vinjetten Fråga

Experten, en sida om äldre material

märkt Retro, en ledare från föreningens

ordförande samt recensioner.

Under avdelningen Aktuellt har

olika aktualiteter presenterats, ofta

sådana som haft bäring på projekt i

föreningen eller utspel vi har gjort i

media. •


Niklas Aronsson

är redaktör för

Vår Fågelvärld.

NUMMER 1:

I årets första nummer

porträtterades Tomas Axén

Haraldsson av Eva Stenvång

Lindqvist. Vi redovisade resultaten

i Vinterfåglar inpå knuten som

i vanlig ordning arrangerades

under sista veckan i januari. En

av de arter som hade gått fram

mest var steglitsen, vars ställning

inom konsten Karolina Nilsson

berättade om. Caroline Kling

tittat närmare på orsakerna till de

decennier av tillbakagång som

drabbat talltitan. BirdLife Sveriges

arbetsgrupp för pilgrimsfalk

skrev om hur fågelinfluensan har

påverkat. Björn Olsen kåserade

och vi recenserade Anders

Wirdheims nya bok Fåglarna och

vi. Torgny Nordin var tillbaka med

ett resereportage från Afrika,

närmare bestämt Limpopo.

NUMMER 2:

Gabriella Håkansson berättade om

paraplyarten mindre hackspett. Hon

intervjuade forskaren Ola Olsson vid

Lunds universitet, som har utvecklat en

habitatmodell som pekar ut lämpliga

häckningsmiljöer. Torsten Larsson och

Peder Hedberg Fält berättade om vilka

erfarenheter man har gjort under de

30 år som gått sedan Hornborgasjön

restaurerades. Eva Stenvång Lindqvist

intervjuade Clara Lindström som arbetar

med ängshök. Torgny Nordin skrev om

ornitologen Johan Wahlberg under

vinjetten Gränslöst.

NUMMER 3:

Vi porträtterade Årets fågel – ängshöken.

Vidare kritiserade vi regeringens sätt

att hantera naturrestaureringslagen.

Ringmärkaren Bimbi Ollberg porträtterades

av Eva Stenvång Lindqvist. BirdLife Sveriges

taxonomikommitté presenterade flera

nyheter på systematikområdet i sin 16:e

rapport, till exempel att det nu äntligen

finns konsensus bakom världslistan –

AviList – vilket innebar en del förändringar

i systematiken. Emil Viktor Nilssons

rapporterade om den tretåiga hackspettens

minskning i Uppland. Mats O.G. Eriksson

visade hur man på bästa sätt bör rapportera

i Artportalen med häckningskriterier. Vi

rapporterade från Riksstämman i Leksand.

12



NUMMER 4:

Anders Wirdheim skrev om läget för Sveriges

fågelfauna utifrån den nya och omarbetade

upplagan av Fåglarna i Sverige som nyligen

hade givits ut. Resultatet visar att antalet

fågelpar är stabilt. Eva Stenvång Lindqvist skrev

ett minnesord över Staffan Müller som gick

bort i början av sommaren. Vi berättade om

Blåhaket som är en ny utställning vid Ottenby

som Kajsa Grebäck har arbetat med under en

längre tid. Emil Viktor Nilsson tittade närmare

på ljudboxar och hur de kan användas vid

inventering. Vi rapporterade även från ett

projekt i Halland om att bygga brinkar åt

backsvalor. Vinjetten Ornitologiska tidsbilder

av Reino Andersson var tillbaka med en artikel

om sumpcettia. Björn Olsen hade författat en

krönika om en speciell mås i Kungsträdgården,

och det populära och kluriga korsordet var

som vanligt en del av innehållet.

NUMMER 6:

Med anledning av att fjällugglan

konstaterades nationellt utdöd i den nya

rödlistan uppmärksammade vi artens

uppträdande vintertid i Sverige med en

längre artikel. Reino Andersson berättade

om den svarta rödstjärten, nu och då,

under vinjetten Ornitologiska tidsbilder. Eva

Stenvång Lindqvist intervjuade Alva Lind

som i samband med Falsterbo Bird Show

fick pris som Årets fågelskådare. Maja Aase

skrev om TikTok-trender om fåglar medan

Torgny Nordin hade tagit ett rejält grepp

om öarnas magi. Beatrice Sundberg hade

bevistat årets kungsörnssymposium och

hittade mycket spännande att delge läsarna.

NUMMER 5:

Gabriella Håkansson hade

träffat personerna bakom

Projekt Remiz och gav läsarna

en inblick i pungmesarnas

förehavanden. BirdLife Sveriges

ordförande Kjell Carlsson

beskrev i sin ledare de senaste

årens naturvårdspolitiska haveri

där pengar saknas för att sköta

befintliga naturreservat och

för att bilda nya. Eva Stenvång

Lindqvist porträtterade Årets

silvertärna, som i år blev Mikaela

Sandgathe. Anders Wirdheim

berättade om fascinerande,

men hotade, fältsparvar. Torgny

Nordin lät oss följa med på den

sista resan till Knysna. Artikel

om Svensk fågeltaxering som

pågått under 30 år. Numret

innehöll även ett kåseri signerat

Torsten Green-Petersen.

Fågelåret 2024

D

en 33:e upplagan av Fågelåret

färdigställdes av Niklas

Aronsson (redaktör), Magnus

Hellström och Fredrik Friberg med

stor hjälp av Raritetskommittén,

Nationella rapportkommittén och

landets alla regionala rapportkommittéer.

Förutom Fågelrapporten,

uppdelad på Naturvårdsarter och

DIGITALT ARKIV

Arbetet med att bygga ett

digitalt arkiv med alla årgångar

av Vår Fågelvärld från den

första 1942 öppnades formellt

10 januari 2025.

Läs mer här!

Sällsynta fåglar, innehöll den rapporter

från Svensk fågeltaxering,

Ringmärkningscentralen, BirdLife

Sveriges projekt och landets fågelstationer.

•


13

BIRDLIFE SVERIGE | FÅGELFORSKNING

Ottenby

fågelstation

V

erksamhetens grundpelare –

ringmärkning, uppdragsforskning,

inventeringar och det

utåtriktade arbetet mot besökande

turister och fågelskådare – dominerade

arbetsuppgifterna under året.

Totalt ringmärktes 21499 fåglar av

151 arter (inklusive två hybridformer)

varav 18 940 individer fångades

inom ramen för den standardiserade

verksamheten. Den senare summan

ligger fyra procent över medelvärdet.

Efter flera fågelfattiga vårar upplevde

vi äntligen en normal vårflyttning och

fångstsumman stannade på knappt

tre procent över medel. Sommarens

passage av arktiska vadare blev

blek och landade 50 procent under

medelvärdet men kompenserades av

en rik höstfångst i fyrträdgården som

summerade 25 procent över medel.

Den normalt talrika rödhaken hade en

dålig höst, men detta vägdes upp av

mycket god tillgång på bland annat

kungsfågel, gransångare och gärdsmyg.

Frank Osterberg (med

sömnigt sällskap) spanar

efter storspovar.

Revirkarteringar skedde i provrutan

i Mellersta lunden för 54:e året i rad

och bland övriga inventeringar kan

nämnas kläckningsframgång hos

häckande vadare, standardrutten i

Grönhögen samt de regelbundna

räkningarna av rastande vadare i

Sandviksområdet. Fågelstationen

ansvarade även detta år för uppföljningsarbeten

inom ett projekt där

grönfläckig padda återintroducerats i

Ottenbyområdet. Uppdraget koordineras

från Länsstyrelsen i Kalmar län.

Tre studier publicerades under

året. Dessa avhandlade åldersfördelningen

hos tajgasångare och sibiriska

gransångare i Europa, ruggningsmönster

och åldersbestämning av

sibirisk flugsnappare samt variationen

i undervingens teckning hos vitgumpade

buskskvättor. Bland åtskilliga

aktiva projekt kan nämnas arbeten

med rosenfinkens vinterruggning,

dvärgbeckasinens rastningsekologi,

fästinginsamling och blodprovstagning

på koltrastar, östliga ärtsångarformers

fyndbild samt loggerstudier

på höksångare, drillsnäppa och

rödbena. Insamlingen av data från

flyttfåglar i Mongoliet liksom det nationella

fågelstationsprojektet rörande

tajgasångarens förändrade uppträdande

i landet fortlöpte som vanligt.

Samarbetsprojektet mellan

Nordens Ark och BirdLife Sverige

gällande den sydliga kärrsnäppan

gick in på sitt tredje år. Ottenby

hyser landets tätaste population och

Schäferiängarna är därför ett nyckelområde

i headstarting-uppfödningen

som genomförs. Våren på Öland var

synnerligen torr och detta påverkade

vadarhäckningarna negativt. Femton

uppfödda årsungar släpptes ut på

strandängarna under juni.

Under året skedde de första utbytena

inom ramen för Svarta havsprojektet

– eller mer precist ”Baltic

& Black Sea Avian Disease Network”.

Projektets övergripande målsättning

är att skapa en plattform för

erfarenhetsutbyte, kommunikation,

nätverkande och kapacitetsbyggande

rörande övervakning av zoonotiska

sjukdomar. Projektet fokuserar på

fågelburna sjukdomar och sammanför

därför ornitologer, veterinärer och

ekologer i en satsning som involverar

både universitetsinstitutioner och

ideella organisationer. I projektets

första skede anordnades workshoppar,

studiebesök samt en ringmärkningsutbildning

vid Kalmar/Ottenby

i början av juni. Under hösten följdes

detta upp av motsvarande aktiviteter i

Georgien och Moldavien.

Fyren Långe Jan hölls öppen för besök

under vår, sommar och höst och

guidningsverksamheten rullade på

obehindrat för de 2 489 personerna

som besökte ringmärkningslabbet. •

FOTO: OTTENBY FÅGELSTATION


BIRDLIFE SVERIGE | FÅGELFORSKNING


Inventeringar av häckande

och rastande vadare sker

årligen i Ottenbyområdet.

Ottenbys

häckande

höksångare var

återigen under

luppen 2025.

Glada

ringmärkare

med

hornugglor.




15

BIRDLIFE SVERIGE | FÅGELSKYDD

Våtmarker är avgörande

livsmiljöer för många

fågelarter och en viktig

del av BirdLife Sveriges

fågelskyddsarbete.

FOTO: NICLAS LINGNELL

Nationellt fågelskydd

F

ågelskydd är ett av BirdLife Sveriges

viktigaste syften och mål.

Vårt omfattande arbete för att

bevara fåglar och deras livsmiljöer är

en viktig pelare inom svensk naturvård,

där vi bidrar med vetenskapsbaserade

expertkunskaper och ambitioner

för att bibehålla och återskapa

friska ekosystem. BirdLife Sverige har

numera tre tjänstemän helt dedikerade

till fågelskydd, men betydligt

fler inom organisationen bidrar till att

skydda och stärka Sveriges fågelfauna,

inte minst inom våra projekt för

sydlig kärrsnäppa, vitryggig hackspett,

ängshök och skräntärna med flera

(projekten redovisas på annan plats i

verksamhetsberättelsen).

Även under 2025 har vi lagt stor

möda på att försöka förändra det

svenska skogsbruk som fortsätter att

utarma den biologiska mångfalden

i skogen. Vi driver till exempel på

för ett större hänsynstagande vid

avverkning genom att i stället för

det förhärskande trakthyggesbruket

förespråka hyggesfria metoder som

bibehåller ekosystemen. Den svenska

skogsindustrins motvilja att ställa om

mot ett hållbart skogsbruk är dock

tydligare än någonsin, och vi är därför

nödgade att driva en mängd ärenden

till domstol, för att få Skogsstyrelsen

och markägare/verksamhetsutövare

att ta fram kunskapsunderlag som

miljöbalken kräver innan beslut om

hur och när skog får avverkas. Värt

att nämna är att i stort sett samtliga

ärenden rör Sveriges sista (enstaka)

procent av naturskog av livsmiljötypen

västlig tajga, som Sverige har

ett särskilt internationellt ansvar att

skydda, utöver riksdagens beslut om

att sådana ur- och naturskogar ska

bevaras. Såväl EU-domstolen som

Mark- och miljööverdomstolen har

under året fattat viktiga beslut som

stärker oss i vårt arbete. Genom en

anmälan till Justitieombudsmannen

(JO), som vi lämnat in tillsammans

med andra miljöorganisationer, hoppas

vi få till en systemförändring av

Skogsstyrelsens bristande hantering

av avverkningsanmälningar.

BirdLife Sverige föredrar

förebygg ande arbete framför

domstolsprocess er och deltar därför

aktivt i ett flertal olika regeringsuppdrag

inom naturskydd och skogsbruk.

Vi är fortsatt representerade i flera av

Skogsstyrelsens regionala sektorsråd,

liksom i det nationella sektorsrådet

för skogsfrågor. Föreningen är

också med i målbildsarbetet för god

miljöhänsyn i skogen, vilket är ett

samverkans projekt mellan myndigheter,

skogsnäring och ideella organisationer.

BirdLife Sverige för dialoger

som berör fågelskydd i skogen med

ett flertal aktörer inom svenskt skogsbruk,

däribland Sveaskog, Svenska

kyrkan, Mellanskog, Norra Skog, SCA

och Boxholms skogar.

Under 2025 har det stormat en del

med anledning av att åtminstone

ett stort internationellt bolag valt att

inte längre köpa svenska skogsprodukter,

med hänvisning till att natur

och urbefolkning inte respekteras av

(vissa) FSC-certifierade skogsbolag.

Som medlem i FSC anser BirdLife

Sverige att det är bra att den bristan


BIRDLIFE SVERIGE | FÅGELSKYDD

FOTO: CHRISTER JOHANSSON

under 2025 har vi arbetat intensivt för

att implementeringen ska bli som det

är tänkt, det vill säga att få till stånd

restaurering av de ekosystem som vi

är helt beroende av för bland annat

livsmedelsförsörjning, ekonomisk tillväxt,

hälsa och rekreation. Fem svenska

myndigheter har fått i uppdrag

av regeringen att ta fram förslag till

Sveriges nationella restaureringsplan.

BirdLife Sverige har deltagit i de flesta

dialoggrupperna kopplade till uppdraget

och har tillsammans med Naturskyddsföreningen,

WWF Sverige och

Fältbiologerna sammanställt underlag

till en EU-omspännande uppföljning

av hur medlemsländerna ligger till i

genomförandet. Temadagen i samband

med årets riksstämma ägnades

helt åt restaureringsförordningen och

hur vi som fågelskyddsorganisation

kan bidra på lokal/regional nivå.

Skydd av naturskogar är centralt i BirdLife Sveriges arbete för biologisk mångfald

och hållbara ekosystem.

de efterlevnaden av FSC-reglerna får

konsekvenser och vi hoppas att det

kan bidra till att systemet utvecklas

och stärks. Sent i förberedelsearbetet

inför en ny revision av FSC-standarden

meddelade internationella

FSC att standardrevisionen först inte

skulle bli av, eftersom de internationella

kriterierna för standarden

skulle ses över. Man ändrade sig dock

delvis genom att tillåta en reducerad

standardrevision med start i januari

2026. Tillsammans med WWF Sverige

kommer vi att fokusera på avsevärda

förbättringar när det gäller höga

bevarandevärden (HCV), naturvärdesbedömning

och artskydd.

Skogen har under året stått i politisk

fokus både i Sverige och internationellt,

inte minst genom att den

svenska regeringen i flera avseenden

har sökt undantag för skogsbruk från

gällande EU-lagstiftning. Genom

utredningar som ska gynna skogsindustrin,

samt instruktioner till myndigheter

som syftar till att exkludera

svenska ur- och naturskogar från

skydd, är man på god väg att lyckas.

BirdLife Sverige är i sammanhanget

en stark röst som tillsammans med

andra låter EU-kommissionen veta

vad som försiggår. Det är med sorg

vi konstaterar att Sverige inom den

internationella naturvården numera

anses vara en av de största motståndarna

till att förbättra förutsättningarna

för kommande generationer.

Vår ”paraplyorganisation” BirdLife

Europe and Central Asia (BLECA)

bistår nationella BirdLife-partner med

information och samarbeten inom för

oss angelägna ämnen, inte minst när

det gäller ”kampanjer” för att försöka

lyfta viktiga frågor gentemot myndigheter

och beslutsfattare i Bryssel.

För koordinering har BLECA skapat

ämnesspecifika arbetsgrupper, där

tjänstemän från BirdLife Sverige deltar

i de som behandlar marina ekosystem,

jordbruk, skog, (förnybar) energi,

skarv, jaktbara arter med ogynnsam

bevarandestatus, restaurering samt

naturvård i stort (Nature and Climate

Task Force). Interaktivt med dessa

finns arbetsgrupper som jobbar med

policyfrågor och kommunikation,

vilka vi också har täta kontakter med.

Under 2025 har vi på vår hemsida

bland annat knutit an till internationella

kampanjer till stöd för förbud

mot bly i jaktammunition och fiskesänken

samt upprop om att EU måste

bibehålla ett starkt skydd för natur.

Restaureringsförordningen var en

av de största framgångarna 2024, och

Under 2025 har BirdLife Sverige växlat

upp arbetet med jordbrukslandskapets

fåglar genom samarbete med

Hushållningssällskapet och dialog

med Jordbruksverket. Jordbruksgruppen

har tagit fram priset Årets

mångfaldsbonde för att lyfta positiva

exempel på hur ett aktivt lantbruk

kan kombineras med åtgärder för den

biologiska mångfalden. På våtmarkssidan

har fortsatt stöd givits till de regionalföreningar

som önskat komma

i gång med olika våtmarksåtgärder.

Arbetet med uppdatering av

svenska IBA-områden har fortgått

under 2025. Framöver kommer en

arbetsgrupp och ett nationellt nätverk

att byggas upp för att ta vara på den

kunskap som finns om förvaltning

och utveckling av IBA-områden.

BirdLife Sverige har under 2025

svarat på remisser, lämnat yttranden

och överklagat beslut gällande

bland annat skogsavverkning (260),

myndighets- och regeringsuppdrag

om skog (8), vindkraft (76), solcellsanläggningar

(29), kärnkraft (1),

kraftledningar (17), täktverksamhet

(1), detaljplaner (6), järnväg (1), jakt

(8), CITES-förordningen (1), nationell

fridlysning (1), rödlistan (1), Miljömålsberedningen

(1), naturskyddsområden

(3), naturrestaureringsförordningen

(1), EU-fonder (1), havsmiljö och

bifångst (2) samt regeringsuppdrag

gällande tillstånd för lämplig användning

av mark och vatten (1). •


17

BIRDLIFE SVERIGE | PROJEKT

Projekt

B

irdLife Sverige driver,

finansierar och/eller är

partner i ett 20-tal projekt

som rör fågelskydd, naturvård,

forskning och fågelintresse.

Vi har under året utvecklat

företagssamarbeten och vi ser ett

ökat intresse för samarbeten i takt

med att många företag vill arbeta

för en tydligare miljöprofil eller

har behov av att kompensera för

arbete som påverkar naturen. I

vårt fågelskyddsarbete och våra

projekt märker vi fortsatt av de

minskade anslagen till Naturvårdsverket

och länsstyrelserna

för naturvårdande arbete. Inom

projektet arbetar vi tillsammans

med flera länsstyrelser, inte

minst för arter som omfattas av

Åtgärds program. Vi samarbetar och

samverkar också med flera andra

naturvårdsorganisationer, bland

annat WWF, Naturskyddsföreningen

och Sportfiskarna. •

FOTO: HANNU KIUTTU

18



FOTO: ANDERS HELBERG

Frank Osterberg och

Clara Lindström med

årsunge, hanne.

Projekt ängshök

Å

r 2025 blev ytterligare en

framgångsrik säsong för

ängshöken på Öland med 102

flygga ungar, varav 64 från skyddade

bon. På Öland har arbetet med att

skydda åkerhäckande ängshökar

pågått sedan 2013. Då projektet startade

var antalet lyckade häckningar

på Öland nere i cirka tio par, för att

2025 vara uppe i fler än 50 påbörjade

häckningar, varav 38 lyckade.

Ängshöken är en markhäckande

fågel. Dess naturliga biotop är låga

ängs- och buskmarker och agmyrar i

flacka landskap. I Sverige häckar arten

framför allt på Öland, men populationer

förekommer även på Gotland, i

Östergötland, Uppland samt Västmanland.

På Öland övergavs, i början

av 2000-talet, alvaret med dess

tokmarker som häckbiotop till förmån

för framför allt vallåkrar. Detta har lett

till behov av skyddsåtgärder för att

häckningar ska lyckas.

I skyddsarbetet lokaliseras framför

allt vallhäckande ängshökar, där en

ruta om 10x10 meter stakas ut och

förses med elstängsel direkt efter

första vallskörden, som sker i slutet

av maj. Sedan 2023 används drönare

med värmekamera för att underlätta

lokalisering av bon samt minska

störningar under arbetet med att följa

häckningarna. Ett 30-tal volontärer

Nyflygg årsunge med

byte – en slända.

deltar i arbetet och fler än 50 lantbrukare/markägare

har fått merarbete

i samband med skörd.

Årsungar i skyddade bon ringmärks i

samarbete med Ottenby fågelstation.

Totalt ringmärktes 81 ungar 2025.

Observationer på Öland av fåglar som

tidigare ringmärkts på ön blev totalt

17 stycken, där flera observationer

rörde samma fågel. Observationer av

Ölandsmärkta fåglar har också rapporterats

från; Skåne (3), Danmark (1),

Östergötland (1) samt Coto Donana,

Spanien (1).

Sedan 2023 har spybollar samlats

in för analys av ängshökens födoval.

Analys av materialet som samlades in

2025 visade som tidigare att

majoriteten av ängshökens föda på

Öland utgjordes av småfåglar. Arbetet

sker i samarbete med Linnéuniversitetet

och den holländska ängshöksstiftelsen.

Projektet har under året haft stöd

av Länsstyrelsen Kalmar län,

BirdLife Sverige, och

Naturbutikens fågelskyddsfond.

Sedan

2024 finansieras en

stor del av arbetet av

Jordbruksverket i

projektet ”Biologisk

mångfald i åkermark

på Öland”. Projektet

löper på 4 år. •

FOTO: HANNU KIUTTU


19


Vitryggig hackspett visar en försiktigt positiv

utveckling i norra Sverige. Under 2025 konstaterades

14 häckningar, främst i Västerbotten och Norrbotten,

och nya samarbeten och inventeringar ger hopp om

fler revir framöver.

FOTO: BERTH-OVE LINDSTRÖM



Arbetsgruppen för

vitryggig hackspett Norrland

U

nder 2025 har omkring 50

vitryggsindivider noterats och

14 häckningar konstaterats

i landet. Hälften av dessa har hittats

och bevakats av arbetsgruppen – fem

i Västerbotten och två i Norrbotten.

Detta är oerhört glädjande och

med tanke på hur svår arten är att

inventera kan det finnas fler häckningar.

Arbete med arten sker dels i

Naturskyddsföreningens regi, främst

i Svealand, men till följd av det naturliga

inflödet i norra Sverige under

2010-talet samarbetar flera av BirdLife

Sveriges nordliga regionalföreningar

för att kartlägga och inventera arten.

En intressant notering är att det under

2024 och 2025 har varit lyckade

häckningar av vitryggig hackspett

nära svenska gränsen i Finland, i

Torneå och Kemi. Det innebär att det

finns en sammanhängande population

av vitryggig hackspett längs

med norra Bottenviken från Vasa till

Torneå på finska sidan och kustlandet

i Norrbotten och Västerbotten. Vi är

i en intressant utveckling för vitryggig

hackspett i Sverige. Nu blickar

vi framåt mot en ny vinter- och

vårsäsong med hopp om att finna fler

vitryggsrevir!

Ångermanland

En stor arbetsinsats lades under 2025

ner på inventering av vitryggig hackspett

i Ångermanland. Mellan 2 februari

och 20 juni inventerades vitryggig

hackspett under 58 dagar omfattande

25 större och mindre lövskogsområden.

Många av lövskogsområdena

besöktes vid flera tillfällen bland annat

ett område under minst 13 dagar. Totalt

har tio personer deltagit i riktade

inventeringar av lövskogar under året.

Ett säkert revir med minst en trummande

hanne noterades under våren

och lockläten från vitryggar hördes på

två andra lämpliga lokaler där observationer

gjorts under tidigare år.

Västerbotten

Det har nu gått tio år sedan Väster

botten återkoloniserades av vitryggig

hackspett via en större invasion till

länet av fåglar som sannolikt kom

från öster och sydost. Nu, tio år

senare, med häckningar konstaterade

de flesta år sedan 2015, kan vi blicka

tillbaka på 2025 som ett år då kurvan

böjde av svagt nedåt. Några av de

revir som hade hunnit etableras stod

helt tomma våren 2025. Totalt var

14 personer involverade i inventerandet

av de 40 lokalerna. Resultatet

för 2025 blev sju par, fyra ensamma

hannar, fyra ensamma honor samt en

vitrygg av icke identifierat kön – alla

sedda under perioden mars till juni.

Antalet lyckade häckningar blev fem,

och resulterande i minst nio flygga

ungar, troligt någon ytterligare som vi

inte lyckades finna. Detta ger 23 adulta

vitryggar samt minst nio kläckta

ungar totalt.

Norrbotten

I Norrbotten noterades två lyckade

häckningar i Luleå och Piteå kommuner

med två flygga ungar vardera. Det

tredje paret i Bodens kommun var

på plats till slutet av april, både med

synobservationer och trumningar,

men trots eftersök hittades ingen

FOTO: BERTH-OVE LINDSTRÖM

häckning. Ytterligare sju individer har

observerats i länet, fyra honor och tre

hannar. Majoriteten av vitryggar är nu

i norra Sverige och vi lär oss mera om

arten för varje år och hittar lyckade

häckningar med flygga ungar. Vi har

kanske kollat cirka 10–15 procent av

lämpliga lövområden i Norrbottens

kustland och vi är optimistiska att vi

kommer hitta nya par av vitryggig

hackspett under 2026. Tack vare viltkamerorna

får vi bilddokumentation

att årsungar följer med sina föräldrar

minst två veckor efter de har lämnat

sina bohål. Tack vare kamerorna ser

vi också att de tre par som vi har följt

under några år är tillsammans under

hösten, vintern och våren. Det är nog

ny information och kunskap om arten

i Sverige.

Medelpad

Vad vi vet har vi inte haft någon

häckning i Medelpad under 2025. En

revirhävdande hanne uppehöll sig i

lämplig häckmiljö längs kusten under

perioden februari till april, men har

inte rapporterats därefter. Arbetet

under året har fortsatt med målet att

skydda de områden vi anser kunna

vara en del av vitryggsrevir, antingen

redan nu eller efter åtgärder som till

exempel uttag av gran. Inventering

och klassning av lövskog har varit en

viktig del inför detta.

Med hjälp av BirdLife Sverige överklagade

vi Timrå kommuns beslut att

etablera industribyggnader i ett av oss

prioriterat lövområde i Indalsälvens

delta som ingår i ett häckningsrevir

för mindre hackspett. Baserat på vår

överklagan rev mark- och miljödomstolen

upp Timrå kommuns beslut.

I samarbete med SCA har vi fortsatt

med lövgynnande åtgärder längs

Ljustorpsån. •

I Norrbotten noterades

två lyckade häckningar med

två flygga ungar vardera.


21


FOTO: JULIA WESTERGREN

En unge märks för att

kunna följas under flytt

och återkomst.

FOTO: MATTIAS ULLMAN

FOTO: MATTIAS ULLMAN

Uppfödning och

utsättning är en del

av det långsiktiga

bevarandearbetet.

Projektet syftar till att

stärka populationen av

sydlig kärrsnäppa.




Projekt sydlig kärrsnäppa

D

etta år var projektets tredje

med uppfödning och utsättning

av sydlig kärrsnäppa.

Året gick delvis i motvind med en

hög predation på ägg, men också

med flera positiva nyheter i form av

återvändande projektfåglar!

Uppfödningsverksamheten utgick

från en anläggning i Näsby på södra

Öland. Där fanns äggkläckningsrum,

uppfödningsrum och en uppfödningsvoljär

för ungar, ett upplägg

som var identiskt med fjolåret. Utsättningsvoljären,

dit ungarna flyttas

några dagar innan de släpps ut i det

vilda, byggdes som tidigare på Ölands

södra udde. Härifrån släpptes ungarna

ut i sin naturliga livsmiljö när de precis

lärt sig flyga.

Fjolårets utökade uppfödningsinsatser

föll väl ut och årets plan var

att föda upp och släppa ut cirka 30

individer. Ägginsamlingen skedde

på samma lokaler som förra året;

Schäferiängarna och Stora Ören.

Årets inledande månader präglades

dessvärre av torka och hög predation.

Följaktligen var det svårare för

projektets personal att hitta bon med

ägg och samla in dessa. Häckningsframgången

bland strandängsvadarna

på Öland var tydligt lägre år 2025

jämfört med de tre åren innan. Redan

i slutet av mars var det mycket torrt

på Öland och detta gjorde att färre

tofsvipor än tidigare år stannade här

för att häcka. Färre vipor som kör bort

kråkfåglar innebär att fler av vadarnas

ägg blir uppätna innan kläckning.

Insamling av ägg startade i slutet

av april och totalt samlades 24 ägg

in. Några ägg kläckte aldrig och ett

par små ungar dog tidigt och därför

blev det totalt 15 flygga ungar som

projektet, i två omgångar, släppte ut

i juni.

Återvändare

Sydliga kärrsnäppor övervintrar

huvudsakligen i Västafrika och återvänder

normalt till sin häckningsplats

i Sverige först två år efter kläckning.

Därför var förväntningarna extra stora

i år, eftersom vi hade möjlighet att få

återse några av de 14 individerna från

första årets headstarting 2023. Hela

sex av våra projektfåglar hittades på

Öland under våren och ytterligare en

sågs rasta i Spanien på väg norrut.

Att minst sex projektfåglar återvände

visar på en mycket hög överlevnad

och resultatet är bättre än vi vågat

hoppas på. Av de utsläppta individerna

från 2023 återsågs alltså i år hela

46 procent.

Allra roligast var att en av de återvändande

fåglarna, en hona med ring

mintgrön 2, i år konstaterades häcka

nära Alby på östra Öland. Projektets

personal samlade in hennes ägg och

samtliga fyra ungar kunde senare

släppas ut på strandängen i Ottenby.

Senare sågs de födosöka tillsammans

med adulta nordliga kärrsnäppor och

förbereda sig för den långa flytten

mot Västafrika. Våra sex återvändare

sågs på totalt fem olika lokaler på

Öland, både på västra och östra sidan.

Det vittnar verkligen om att metoden

headstarting är framgångsrikt för

kärrsnäppor och det är sannolikt att

fler återvändare fanns på ön, eftersom

det var många lämpliga lokaler som

inte hann inventeras under våren.

Återfynd på övervintringsplats

I december mottog projektet nyheten

att en av ungarna till honan mintgrön

2 observerats i Mauretanien. Detta är

första gången en individ från projektet

rapporteras från ett känt övervintringsområde!

Fågeln observerades i

november av Bob Loos, Royal Nether

Allra roligast var att en av

de återvändande fåglarna

i år konstaterades häcka

nära Alby på östra Öland.

lands Institute for Sea Research

(NIOZ). Den sågs födosöka med tusentals

andra vadare vid sandrevlarna

intill île Arel vid nationalparken Banc

d’Arguin i nordvästra Mauretanien.

Dessutom sågs en av våra ungfåglar i

Holland på väg söderut och en annan

i Falsterbo. Observationerna visar

tydligt att fåglarna beter sig naturligt,

flyttar åt rätt håll och vi ser fram emot

att de kommer tillbaka om två år för

att häcka!

Inventeringar och samarbeten

Även strandängarna i sydvästra Skåne

inventerades som vanligt. Tyvärr hade

antalet spelande kärrsnäppor minskat

ytterligare lite jämfört med föregående

år. Ett par fick faktiskt ut ungar

i Vellinge kommun, men ungarna

bedömdes dessvärre inte överleva till

flygg ålder.

Projektet har också samarbetat

med Mörbylånga jaktvårdskrets på

Öland för att motverka den höga predationen

på ägg. De flesta år blir mer

än 70 procent av äggen uppätna av

predatorer innan kläckning och predatorkontroll

innebär därför betydligt

högre chanser för vadarnas ungar att

överleva. Vi har även stöttat röjningsarbeten

i närheten av våtmarker och

på strandängar för att minska antalet

gömställen och spaningsplatser för

rovdjur i häckningsområden. Även

i Halland bedrivs riktade åtgärder

för att dämpa predationstrycket på

strandängsvadarna i hopp om att

sydlig kärrsnäppa på sikt kan återetableras

där.

Projektet är också involverat i planering

av nya våtmarker på södra Öland

– allt för att skapa nya och bättre

häckningslokaler för våra vadare.

Vi riktar ett stort tack till våra

vänner på Nordens Ark, och till våra

andra samverkanspartner: Länsstyrelserna

i Kalmar, Skåne och Halland,

Svenska jägareförbundet/Mörbylånga

jaktvårdskrets, Kungliga hovstaterna

och Donald Blomqvist på Göteborgs

universitet.

Vi tackar Postkodlotteriet och

alla lottköpare som gjort vårt arbete

möjligt. •


23


Under 2025 fanns unga

falkar i 14 procent av

reviren i Götaland, mot

vanligtvis 1–2 procent.

FOTO: PETER GRAHN

Spaning

vid klassisk

falklokal

i Halland.

FOTO: KNUD FALK

Pilgrimsfalk Sverige

P

ilgrimsfalk Sverige har fortsatt

med de riksomfattande

inventeringarna av pilgrimsfalk.

Ett stort antal frivilliga observatörer

har under 2025 återigen insamlat

kunskap om pilgrimsfalkens situation

i hela Sverige. Den mer än 50 år långa

tidsserien är otroligt värdefull för att

följa utvecklingen, upptäcka möjliga

förändringar samt påverka beslut

kring naturskydd med mera.

Trenden har tyvärr vänt. Under 2025

har 408 revir kontrollerats, varav 63

procent var besatta av minst en falk,

lägsta värdet hittills. I genomsnitt

lyckades bara 64 procent av paren

med häckningen och endast 57 procent

i Götaland. Falkpopulationen har

ökat sedan lågmärket kring 1980 men

från och med 2020 ses en

trend med en minskande

andel besatta revir

främst i södra Sverige,

därmed ett sämre

häckningsresultat.

Särskilt oroväckande

är att andelen framgångsrika

revir har fallit

en bit under 55 procent

vilket anses vara ”den

kritiska gränsen” för en

på långt sikt hälsosam

population.

Fågelinfluensan är med

all sannolikhet den största

orsaken till förändringen i populationen

i Sverige. Under 2020–2024

var 48 procent av alla pilgrimsfalkar

undersökta av Statens veterinärmedicinska

anstalt, SVA, smittade med

fågelinfluensa – högsta andelen av

alla rovfåglar.

Pilgrimsfalkar från Sverige drabbas

även i övervintringsområdena, så den

totala förlusten av falkar i Sverige och

under sin flytt till övervintringsområden

är sannolikt betydande under

dessa år.

Falkspaning är ett viktigt bidrag till

internationellt skydd. Pilgrimsfalken

har sedan 1975 varit skyddad mot

kommersiell internationell handel

genom Konventionen om internationell

handel med utrotningshotade

djur och växter (CITES). Under 2025

föreslog Kanada/USA att flytta pilgrimsfalken

till en lägre skyddsnivå,

vilket skulle innebära en lättnad av

handeln med pilgrimsfalkar med

en ökad risk för att falkbon

plundras på ägg och ungar.

Genom ett internationellt

samarbete har

Pilgrimsfalk Sverige

varit drivande i arbetet

för att pilgrimsfalken

tills vidare blir kvar på

högsta skyddsnivå. Det

lyckades tack vare den

starka dokumentationen

om falkarnas framgångar och utmaningar

som alla falkintresserade

observatörer har samlat in under

decennier genom Pilgrimsfalk Sverige

och liknande program i andra länder.

Alla spanare, ni har gjort skillnad –

tack för hjälpen! •

Pilgrimsfalken

häckar i hela landet;

information fattas

för en del områden.

FOTO: KNUD FALK



Fågeltorn i Ammarnäs

A

mmarnäs är en fjällpärla

där Vindelälven slingrar sig

genom ett mosaiklandskap av

sjöar, myrar och fjällskog. I syfte att

göra sjön Gautsträsk mer tillgänglig

planeras ett nytt fågeltorn. BirdLife

Sverige har stöttat den första fasen

av projektet: att ta fram idéer och

ritningar över fågeltornet och den

gångväg som planeras att byggas

mellan parkeringen och fågeltornet.

Det nya tornet blir en värdefull resurs

för både fågelskådare och allmänhet.

Idén till ett fågeltorn har under ett

flertal år arbetats fram av Destination

Ammarnäs i samråd med många olika

intressenter.

FOTO: JOHN GRUNDSTRÖM

Ett äldre fågeltorn finns idag vid

Söravan på den andra sidan Tjulån

och Vindelälvens mötesplats. Fågeltornet

vid Söravan har länge varit ett

populärt besöksmål för fågelskådare

och barnfamiljer på utflykt, men har

begränsningar i tillgänglighet samtidigt

som det finns goda anledningar

till två fågeltorn som kan komplettera

varandra.

Sjön Gautsträsk ska bli mer tillgänglig genom ett fågeltorn.

Med design och konstruktion

genom Sweco och kontakt med

Funktionsrätt Västerbotten säkerställs

att det nya tornet både passar visuellt

i det omgivande kulturlandskapet

och blir tillgängligt för alla. Tornet är

tänkt att byggas innanför Lillavan, en

liten vik med vindskydd från flera håll

och där man på nära håll kan njuta av

natur alla delar av året. Vid Ammarnäs

raningar, eller slåtterängsmarker,

mellanlandar ibland Sveriges minsta

gås, fjällgåsen, innan den fortsätter

mot fjällets våtmarker inför häckningsperioden.

Så gör även många

andra exklusiva fågelarter från myrar

och fjällsjöar. •

FOTO: ULLA FALKDALEN

Utställning Ånnsjön

Å

nnsjön i västra Jämtland,

med omgivande fjäll, skogar

och våtmarker, är känd

för sitt variationsrika fågelliv. Här

kan man se hökugglan i fjällbjörkskogen,

och våtmarksfåglar som

dubbelbeckasin, brushane, småspov

och smalnäbbad simsnäppa.

Ånnsjöns fågelstation är igång

tre månader om året. Verksamheten

bygger på ideella insatser

som utförs av personer både från

Sverige och andra europeiska länder.

Tillsammans med föreningen

Ånnsjöns fågelstation har BirdLife

Sverige under året varit med och

En del av naturstigen.

skapat en naturstig – där besökare

kan få information om Ånnsjön och

dess arter året runt. Stigen på sina

drygt 100 meter startar i anslutning

till fågelstationens parkering och

ringlar sig genom fjällbjörkskogen.


Med jämna mellanrum dyker

det upp träfåglar längs stigen med

åtföljande fakta på svenska och

engelska. Fåglarna är täljda och

målade av konstnären Tom Nilsson

i Fiskebäckskil. Texter och urval av

fåglar har gjorts av Taiga Nature

& Photo från Vallbo i samråd med

Ånnsjöns fågelstation. Vid trappan

till skådarplattformen på fågelstationens

tak finns en stor karta som

visar utflyktsmål för fågelskådning

i trakten och en lista på vilka fåglar

man har chans att se. Under våren

2026 väntas också en fågelbok

med ljud installeras intill fågelstationen.

•


25


Kattuggla Norrlandskusten

L

änge har kattugglans nordgräns

betraktats vara södra Norrland.

Med mildare vintrar syns att

allt fler fågelarter expanderar norrut.

Under 2024 initierade Thomas Holmberg

ett kattuggleholkprojekt i Ångermanland

och Jämtland med målet

att utreda artens häckningsfrekvens,

häckningsresultat och ungfåglars

spridning genom att bygga och placera

ut holkar. Inför det gångna årets

häckningssäsong fanns 68 uggleholkar

uppsatta. Sammanlagt växte 54

ungar upp i holkarna, och flertalet

ringmärktes. Därutöver ringmärktes

sex vuxna honor. Sammanlagt blev

16 holkar bebodda och 54 ungar blev

flygga.

Projektet hade i sin helhet ett bra

resultat. Normalt rapporteras bara

en handfull häckningar från Ångermanland.

Det var tydligt att holkarna

accepterades av ugglorna, och

Projekt Remiz

I

år har Projekt Remiz kunnat visa

positiva resultat, åtminstone för

sydvästra Skånes del. Sydväst om

en linje Landskrona - Krankesjön -

Ystad observerades under våren totalt

nio hannar och elva honor. Några

individer sågs endast kortvarigt men

totalt tolv häckningsförsök, varav

nio med lyckat resultat och minst 44

flygga ungar, ger det bästa utfallet

sedan 2007. Alla utom en av de först

anlända honorna tog själva hand

om sina kullar. Den genomsnittliga

kullstorleken för de kullar som honan

tog hand om var 5,6 ägg vilket är klart

över de senaste tio årens genomsnitt

på 4,8 ägg per kull. Endast en kull

övergavs innan ruvning och denna

hona lämnade området helt. En hona

som redan lyckats få ut en förstakull

lade en ny kull som togs hand om av

hannen. Han lämnade dock kullen

efter en tids ruvning – och orsaken till

övergivandet är okänd.

Andelen individer med lokalt

även i områden nära bebyggelse. En

häckning genomfördes bara 25 meter

från ett bebott hus. Vanligt var också

att ugglorna valde boplats nära odlad

mark och i gles högstammig skog,

vid ett fall så nära nästa par som en

kilometer.

Antalet holkar har under sommaren

och hösten 2025 utökats till

drygt 90 – slutmålet i projektet är 100

holkar. Att notera antal häckningar,

tidpunkt för häckningen och häckningsutfall

är fortsatt de viktigaste

målen för projektet. Förhoppningen

är också att så småningom kunna få

några återfynd av de märkta ungarna

för att se spridningsmönstret på de

utvalda delområdena.

Projektet är tänkt att pågå i minst

tre år till med stöd från BirdLife Sverige.

Holkuppsättning har skett dels i

de kustnära områdena av Härnösand

– Nora och Nordingrå församlingar –

dels längs Ångermanälvens dalgång

Pungmes.

ursprung var ovanligt hög och inte

ens under de goda åren på 1980- och

90-talen noterades något liknande.

Tyvärr var uppträdandet i nordöstra

Skåne inte lika positivt för säsongen.

Vid Kristianstad sågs två hannar och

en hona och endast ett misslyckat

häckningsförsök konstaterades.

Däremot innehöll denna övergivna

kull hela elva ägg. Det är med råge

den största kull projektet sett eller

ens hört talas om! Med hjälp från

Holkprojektet gav 54 flygga ungar i norr.

cirka två mil uppströms. I Jämtland

har holkar satts upp på Frösön, i

Mattmar och Åre-Duved samt i östra

delarna av landskapet vid Bräcke. •

Biologiska institutionen på Lunds

universitet hoppas man kunna reda ut

om det var en eller flera honor som

lagt kullen.

Förekomsten av pungmes i Falsterbo

var också bättre än under senare

år. 2026 blir intressant för att se om

årets goda häckningsutfall resulterar i

en återetablering på gamla lokaler och

spridning till nya lokaler, inte bara i

sydvästra Skåne utan även nordöstra –

liksom andra delar av södra Sverige. •

FOTO: THOMASHOLMBERG FOTO: OLOF PERSSON



FOTO: MIKAEL ARINDER

FOTO: UNO SKOG

Smålom med två ganska nykläckta ungar.

Projekt Lom

Å

r 2025 blev den 32:a säsongen

för Projekt Lom.

Årliga bedömningar av de

två lomarternas häckningsutfall utgör

kärnan i arbetet, och de bygger på

medverkan av frivilliga som är spridda

över landet, och kompletteras med

avstämningar av rapporteringen på

Artportalen.

För storlommen låg ungproduktionen

2025 i hela landet utom västra

Svealand på eller under den nivå som

vi tror behövs för att kompensera för

den årliga dödligheten. Resultatet

bekräftar den tendens till ett försämrat

häckningsutfall som vi har noterat

under senare år, efter att under lång

tid ha bedömt att det gått ganska bra

för storlommen.

För smålommen måste vi notera att

det förhållandevis goda utfallet under

2024 kanske var en tillfällighet. 2025

blev ett bra år för smålommarna längs

Norrlandskusten, medan ungproduktionen

i övriga landet låg på låga nivåer.

Under året publicerade vi en

jämförelse av de två lomarternas

förekomst och häckningsresultat före

respektive efter att vindkraftverk tagits

i drift i närheten av en häckningsplats.

Resultatet bekräftar att man inte ska

tillåta vindkraftverk inom ett avstånd

på en kilometer från smålommens

häckningsplatser, och att zonen

helst bör utökas till två kilometer. För

storlommen är resultaten inte lika

entydiga, men en rekommendation

om en kilometer bör bibehållas, med

hänsyn till ett försiktighetstänkande.

Rapporten finns publicerad i Ornis

Svecica. Läs rapporten här.

Framtiden för de årliga uppföljningarna

av lommarnas häckning är

fortsatt osäker. Vi har inte lyckats att

rekrytera nya krafter med intresse och

kompetens att ta över projektledning

och de årliga bedömningarna av

häckningsutfallet. Som situationen ser

ut när detta skrivs (januari 2026) blir

det ingen samlad uppföljning och bedömning

kommande år. Det är alltså

läge att TACKA de drygt 600 personer

som har medverkat med information

under minst ett men oftast flera år för

er samlade insats. Men Projekt Lom

lever vidare i den meningen att vi

hoppas kunna bearbeta och avrapportera

delar av det material vi har samlat

på oss över åren. •

Nordiskt

Kungsörnssymposium

K

ungsörn Sverige, KÖS,

arrangerade tillsammans

med Kungsörnsgruppen i

Jönköpings län årets Kungsörnssymposium.

Det blev det

tjugofemte nordiska Kungsörnssymposiet

och det sextonde i

Sverige sedan starten 1999!

Ett sjuttiotal deltagare

upplevde lärorika dagar med

god gemenskap i trivsam miljö.

På plats fanns föredragshållare

från Sverige, Schweiz, Skottland

och Finland. Många viktiga och

intressanta ämnen togs upp

och man gick igenom inventeringsresultat

från Danmark,

Finland, Norge och Sverige vilket

står att läsa om i ÖRN-72:s

tidskrift Kungsörnen.

Det gjordes en genomgång

av ÖRN-72:s färgringmärkningsprogram

för perioden

1994–2024. Under symposiet

utsågs också Stellan Hedgren

till hedersledamot i föreningen.

Stellan började inventera

kungs örn på Gotland på

1970-talet. Han har också

ringmärkt över 300 kungsörnsungar

vilket gör honom

till en av dem som märkt flest

kungsörnar i landet. I samband

med symposiet höll KÖS sin

årsstämma där man betonade

vikten av kontinuitetsskogar för

artens framtid. Ett mycket lyckat

symposium med skickliga

föredragshållare och givande

diskussioner. •


27


En vy över den stora kolonin i Björns skärgård. Övervakningskameran sticker upp till vänster i kolonin och en skrämselgubbe till

höger. 2025 fick kolonin vara ifred från predation.

Projekt Skräntärna

P

rojekt Skräntärna löper på

inom BirdLife Sverige och

har gjort så sedan 1984, dock

förelåg ett kort stopp för projektet

2007–2010. 2025 blev återigen ett

mycket framgångsrikt år för skräntärnorna

i Sverige. Det mångåriga

arbetet inom Projekt Skräntärna har

gett resultat och häckningsframgången

har nu förbättrats. Resultatet under

2025 har även förbättrats av god

reproduktion. Under året noterades

en ny koloni, och det i Uppland. Och

en av de nya kolonierna som tillkom

i Norrbotten 2024 har befäst sitt etablerande

och är landets näst största

FOTO: ULRIK LÖTBERG

En kull relativt nykläckta

skräntärneungar i den stora

norduppländska kolonin.

koloni. Även den nya kolonin 2024 i

Norduppland är fortsatt växande. Den

svenska populationen är uppe i nästan

1 100 par och populationen närmar

sig de nivåer som observerades i

början av 1970-talet, innan den stora

minskningen under 1980-/1990-talet.

Det tar cirka fem till sex år från lyckade

åtgärder med förbättrad reproduktion

till dess vi ser ökningar i kolonierna.

Redan för två år sedan sågs

mycket goda resultat, men Projekt

Skräntärna gläds i år åt att denna nivå

verkar ha befästs ordentligt. Projektets

arbete med att minska predationen i

kolonierna har lyckats och vi ser från

2022 en stabilisering på det

nya högre antalet häckande

par brett över i stort sett samtliga

av landets kolonier. Under

2025 ringmärktes nästan 1 000

skräntärneungar.

De flesta av landets kolonier lyckades

väl i sina häckningar, med egentligen

bara några undantag; kolonin vid

Västervik som blev plundrad av mink,

vilket för övrigt är mycket ovanligt

numera då länsstyrelsen har bedrivit

välutförd minkjakt i de flesta områden

med skräntärnor, och den sydliga

kolonin i Östergötland som blev

plundrad av havsörn. Den stora kolonin

i Norduppland klarade sig helt

utan predation 2025 och de flesta

ungarna blev flygga. Detta berodde

på att den lokale fiskaren lade fiskrens

och för honom skräpfisk såsom mört,

braxen och gädda inom synhåll från

havsörnsboet. Projekt Skräntärna har

tillsammans med länsstyrelsernas Åtgärdsprogram

(ÅGP) för hotade arter i

många år arbetat med att minska predationen

i kolonierna, vilket på vissa

platser fortfarande är ett problem,

främst från havsörn. På senare tid

har vi också underlättat för tärnorna

genom att restaurera häckningsplatser

där vi återuppbyggt grusbankar

och tagit bort kraftigare vegetation.

Det tar minst fyra år för en tärna att

bli häckningsmogen, så den ökning vi

nu ser är till stor del en effekt av arbete

som utfördes 2015–2019. Grusningarna

som genomfördes 2023 har

överlag accepterats under 2024 och

2025. •




Projekt IBA-kartering

I

dag har vi ett relativt skapligt

skydd för de viktigaste sjöfågelkolonierna,

men ofta har vi sämre

kunskap om var dess fåglar födosöker.

Med detta i åtanke behövs mer information

om vilka områden som sjöfåglar

nyttjar. Dessa bör ligga till grund för

utpekanden av marina IBA-områden

(Important Bird Areas). BirdLife Sverige

har, tillsammans med Petra Lundbergs

Stiftelse och Alvins fond, fortsatt

finansiera kartläggning av marina

IBA-områden i Östersjön. I första hand

studeras skräntärna och alkor, såsom

sillgrissla, tordmule och tobisgrissla.

Gemensamt för dessa är att de är

kolonihäckande arter som födosöker

till havs långt från sina häckplatser. I

undersökningar har även silltrut av

rasen fuscus, så kallad Östersjötrut,

inkluderats i undersökningarna. Dessa

trutar är väldigt pelagiska och rör sig

över väldigt stora områden samt har

ett beteende som mest präglas av hur

fisken rör sig ute till havs. Genom deras

beteende så inkluderas sällan silltrutarnas

rörelser i framtagandet av nya IBA

områden. IBA:s karteringsprojekt sker i

samarbete med sker i samarbete med

forskare vid Lunds universitet (Susanne

Åkesson, Centre for Animal Movement

Research, CAnMove) och Yrkeshögskolan

Novia i Finland (Patrik Byholm).

Projektet har under 2025 fortlöpt

och på hösten fick projektet tillstånd

att besöka alkkolonierna i Ångermanland

– de sista lokalerna som inte hade

besökts. Under året beslöts att stryka

några lokaler från den långa listan, på

grund av svårigheter med tillträde eller

att fånga fåglarna på dem. Projektet

har även börjat att studera gäss

och svanar som passerar över södra

Bottenhavet. Detta är gjort med tanke

på den stora utbyggnaden av vindkraft

som planeras i södra Bottenhavet.

Arbete har genomförts eller påbörjats

på 22 av drygt 24 tänkta platser. Datainhämtningen

är klar på nio platser.

Bearbetning av data är påbörjad och

sex IBA-områden är uppdaterade och/

eller utvidgade: Björns skärgård, Gräsö

skärgård, Stockholms yttre skärgård,

Torö – Gunnarsstenarna, Strandstuviken

och Bråvikens yttre skärgård.

Under 2025 har det inte hunnits

med att uppdatera några ytterligare

marina IBA. Detta planeras i stället

för 2026, som är projektets sista år.

Datainhämtning till kartläggningar

sker genom GPS-loggar som fästs

på fåglar i de kolonier som studeras.

Under 2025 försågs 34 skräntärnor,

3 fisktärnor, 9 fisktärnor, 3 dvärgmåsar,

23 silltrutar, 7 gråtrutar, 1 havstrut,

2 fiskmåsar, 13 tretåiga måsar,

21 tordmular och 21 sillgrisslor med

GPS-loggar. Projektet har nu publicerat

ett antal artiklar, främst om skräntärna,

i vetenskapliga tidskrifter. Men

under 2026 kommer en artikel om

östersjötrutens flyttning. Studierna

med GPS kombineras på vissa områden

med båtinventeringar vintertid.

Redan 2022 föranledde våra

utpekade marina IBA-områden en

genomgång och uppdatering av

marina/kustnära Natura 2000-områden

samt Special Protection Areas

(SPA). EU-kommissionen gav helt


En av årets

tordmuleungar i

Gryts skärgård.

enkelt Sverige en läxa att se till att

landets SPA-områden utökas utifrån

våra IBA-områden. På uppdrag av

regeringen tog Naturvårdsverket fram

ett slutgiltigt förslag som i skrivande

stund har behandlats sparsamt av

regeringen och vi får återkomma med

utfallet i nästa års verksamhetsberättelse.

Det första utfallet av regeringens

arbete blev en extremt stor besvikelse

då man i det här skedet undvikit

att ta med de allra viktigaste marina

områdena som inte är SPA i dag och i

stället tagit med numera fågeltomma

områden i Stockholms yttersta skärgård.

Klart står att de flesta länsstyrelserna,

utom Stockholms, har gjort

ett bra jobb och i de flesta fallen har

de föreslagna nya SPA-områdena fått

större areal än de IBA-områden som

vi givit dem som underlag. Däremot

har tyvärr inte Naturvårdsverket accepterat

dessa i samtliga förslag som

innehöll uppdaterade IBA-områden,

men flera har kommit med i Naturvårdsverkets

förslag till regeringen. •


29


Arctic Flyways

I

väglöst land, cirka åtta mil norr

om Kiruna, har BirdLife Sverige

och WWF Sverige tillsammans

med partnern Lunds universitet för

femte året i rad arbetat med att kartlägga

fokusarternas migration. Den

storslagna och orörda natur vi arbetar

i är vidsträckt vildmark med stora

mängder fåglar. Det långsiktiga målet

med projekt Arctic Flyways är att se

över områdesskyddet och använda

fåglar och insekter som indikatorer

på de höga naturvärdena. Området

har flera olika och för Europa ovanliga

naturtyper, bland annat palsar och

sandåsar, bredvid flertalet hotade

fågelarter. Genom att kartlägga fågelförekomst

och områdets insektsfauna

kan vi bedöma naturvärden och

gå vidare till relevanta instanser för

påverkan.

Myrområdet Dávvavuopmi

(Tavvavuoma) är projektets fokusområde

och har inslag av den unika

naturtypen palsmyr. Det är ett cirka

54 000 hektar stort Natura 2000-område,

men de senaste årens inventeringar

påvisar viktiga häckningsomåden

för en hel rad arter även

utanför befintligt skyddat område.

Arbete pågår med att utöka befintligt

Important Bird and Biodiversity

Area – IBA. Under 2025 fokuserades

arbetet på myrspov, som häckar utanför

skyddat område. Tre myrspovar

försågs med GPS-logger och vi har nu

möjlighet att följa dem i realtid.

Analysarbetet av loggerförsedda

brushonor och grönbenor från tidigare

år pågår. Dessa arter har en typ av

sändare som skickar data till basstationer

som är strategiskt placerade i

häckningsområdet. Dessa sätts ut i

april och hämtas tillbaka på hösten.

Projektledarna från BirdLife Sverige

och WWF hade därför ytterligare

ett fältbesök till området 2025, för

att hämta hem utrustningen. Resan

skedde tillsammans med represen

tanter för två av de stiftelser som

stöttar arbetet, Lindbergs stiftelse och

stiftelsen NEIJP. Vi tackar också våra

andra finansiärer för stödet – Petra

Lundbergs stiftelse och Alvins fond. •

Exempel på en av våra sändarförsedda

myrspovars flyttväg. Denna individ

övervintrar på Irland och rastade på

Læsø under vårflytten norrut.

FOTO: ARCTIC FLYWAYS

FOTO: ARCTIC FLYWAYS

Projektledarna Mia Ericsson, BirdLife Sverige, och

Therese Wåtz, WWF, monterar ner en basstation.

En myrspovshona

har fått en GPSsändare

och kan nu

följas i realtid.



Vid Frönäs mar har drygt

fem hektar våtmark röjts

upp, stängslats in och börjat

betas av kor.

FOTO: TOBIAS BERGER

Ölandsvatten 2.0

S

portfiskarna har sedan 2018

drivit Ölandsvatten, ett projekt

där tolv våtmarksåtgärder

genomförts på olika platser i Borgholms

kommun. Åtgärderna gynnar

fiskar, främst gäddans lekmiljö, men

bidrar till goda effekter även på fågellivet

och myllrande våtmarker. Den

nuvarande versionen av projektet går

under namnet Ölandsvatten 2.0 och

avslutas under våren 2026.

Projektet har genomfört tre olika

typer av våtmarksåtgärder i tre olika

vattendrag under hösten – allt enligt

plan. Våtmarkerna kommer tydligt att

bidra till att förbättra förutsättningarna

för rovfisken längs Ölandskusten.

Det kommer även att sätta ut

infotavlor vid tidigare genomförda

våtmarksobjekt samtidigt som det nu

initieras en samrådsprocess för den

omfattande restaureringen av den så

kallade Älgmaden.

Vid Frönäs mar har drygt fem

hektar våtmark röjts upp, stängslats in

och börjat betas av kor. Den tidigare

sjöbotten har även schaktats fram

på en yta av omkring en och en halv

hektar vilket kommer ge djupare

vattenpartier och en möjlighet för

den gamla fröbanken att aktiveras.

Innan åtgärden har området under

flera decennier varit igenvuxet av hög

bladvass och tät sly.

Vid Bläsingekanalen har en våtmark

på en halv hektar schaktats fram i

ett låglänt område i anslutning till

vattendraget. Våtmarken är redan helt

vattenfylld och när vegetationen väl

etablerat sig kommer den utgöra en

mycket lämplig och samtidigt lättillgänglig

lekmiljö för gädda.

Höstens sista våtmarksinsats

genomfördes vid Persnäs. Här rinner

ett litet vattendrag, som tyvärr är hårt

belastat av näringsämnen, rakt ut i

Östersjön. Åtgärden genomfördes

medelst både dämning och schaktning

och kommer ge mer än två

hektar strandnära våtmarksmiljö som

både kan minska näringsbelastningen

och gynna våtmarksberoende arter.

Ambitionen är nu att en ny

projekt omgång, Ölandsvatten 3.0,

följer. På så vis kan vi sömlöst fortsätta

våtmarksarbetet på ön – det

är nämligen många fler spännande

projekt på gång!

Projekt Ölandsvatten 2.0 har finansierats

genom statliga LONA-bidrag,

den lokala naturvårdssatsningen, via

Länsstyrelsen i Kalmar län. Vi vill rikta

ett stort tack till öländska markägare

och våra viktiga medfinansiärer Bird

Life Sverige, Ölands Vattenråd, RWE:s

miljöfond/Borgholms kommun,

Ölands Ornitologiska Förening och

Ölands Sportfiskeklubb. •


31


Projekt Jaktfalk

I

J ämtlands- och Härjedalsfjällen

kontrollerades totalt 49 kända

jaktfalkterritorier under häckningssäsongen

2025. Av dem var

13 revir besatta av jaktfalk, men bara

6 par lyckades med häckningen,

så 2025 blev ett dåligt år. Minst tre

påbörjade häckningar misslyckades.

Totalt noterades 18 ungar i länet som

helhet, vilket ger medelvärdet 3 ungar

per lyckad häckning och 1,5 ungar

per etablerat par.

I Västerbotten utökades inventeringarna

under 2025 och omfattade

hela 63 lokaler. Elva revir var besatta

och fyra par fick fram nio ungar, vilket

ger 2,25 ungar per lyckad häckning

och 0,8 ungar per besatt revir. Någon

jaktfalkinventering i Norrbotten skedde

tyvärr inte detta år. I Dalarna misslyckades

det kända reviret i Njupeskär

med sin häckning.

Den 6 november 2025 hölls i

Umeå den andra konferensen i GYR

COP-projektet. Gyrfalcon Research

Coordination finansieras av Nordisk

kollegium för viltforskning (NKV),

Nordiska rådet. På plats i Umeå deltog

24 personer och ytterligare nio deltagare

anslöt via videolänk från Sverige,

Norge, Finland och Alaska.

Flera intressanta föredrag hölls,

förutom redovisning av inventeringar

och populationstrender, berördes

även jaktfalkens genomik. För att

förbättra övervakningseffektiviteten

uppmuntrades till ripinventeringar,

insamling av ruggade jaktfalkfjädrar,

datainsamling av häckningsfenologi

samt användande av tekniska

hjälpmedel, exempelvis ljudboxar och

viltkameror med mera. Från Alaska

förevisades stjärtmonterade spårningsbrickor

och från norska Finnmark

byggande och renovering av

konstgjorda risbon för jaktfalk.

Dagen avslutades med en diskussion

om hur vi får fram en effektiv

bevarandeplan för jaktfalk. För en

framgångsrik bevarandeplan behövs

tydliga mål och prioriteringar. Noggranna

bedömningar av jaktfalkens

populationsstorlek är avgörande. Detta

kräver bättre data om hur många

revir som är besatta vilket kräver

utökad inventering under vårvintern,

gärna med ljudboxar.

Ett annat ämne som diskuterades är

att vi behöver fler personer för fältarbete/övervakning.

En lösning som

togs upp var att rekrytera studenter.

Mer och bättre samordnad övervakning

producerar större och mer

värdefulla data om jaktfalken. •

Deltagare i GYRCOP Umeå 2025 från vänster till höger. Skärm översta raden: Eivind

Flittie Kleiven, Agnar Målsnes, Mia Ericsson. Skärm nedre raden: Julie Jacobsen

Brekkås, Karl Otto Jacobsen, Pertti Koskimies. Övre raden personer: Kristinn Pétur

Magnusson, Annabel Slettenhaar, Ella Hambesson, Thierry Hoareau, Benjamin

Lindberg, Ólafur K. Nielsen, Frédéric Barraquand, Bertil Strömberg, Ulla Falkdalen,

Adrienne Amri, Ditte Gammelby Svinth, Tomas Bergström. Nedre raden personer:

Christian Emilsson, Violeta Onland, Jan Eivind Østnes, Peter Sunesson, Tuomo Olilla,

Therese Wåtz, Arve Østlyngen, P-O Nilsson, Kenneth Johansen. Saknas på bild:

Travis Booms, Erlend Birkeland Nilsen, Nora Bergfeldt Broms, Stefan Dehlin, Berth

Ove Lindström och Navinder Singh.

Jaktfalkungar.




FOTO: HALVOR SØRHUUS

Jaktfalk

i Jämtlandsfjällen.

FOTO: MAGNUS ELFWING

Smalnäbbad simsnäppa.

Myrfågelinventering

vid Ånnsjön

D

en traditionsenliga inventeringen

av myrfåglar i

Ånnsjönområdet skedde

främst under perioden 8 juni till

15 juni. Nio av de 17 myrarna i

området blev inventerade. Särskilt

glädjande var att det stora myrkomplexet

Blåhammarmyren-

Rektjärnfloarna blev inventerat.

En fullständig inventering är inte

gjord där sedan 2017. Det är ett

fågelrikt och varierat område med

både torrare och blötare partier

och en hel del småtjärnar.

Övriga myrar som besöktes

är Lomtjärnsmyren,

Klockamyren, Storklockbäcken,

Halsenmossen, Nätaflon, Snasadolparna

och Åsvallmyren.

Blåhammarmyren-Rektjärnfloarna

har inventerats sammanlagt 29

gånger sedan 1990. Dessutom

inventerades enbart Blåhammarmyren

under 2022 och 2023.

Total antalet fåglar på myrkomplexet

skiljer sig inte påtagligt från

tidigare år. Numera räknar vi alla

fåglar som vi ser och hör. Smalnäbbad

simsnäppa har minskat

kraftigt, men har hållit sig kvar

längre här än på andra myrar men

nu tycks den vara utgången. Silvertärna

har också helt försvunnit

sedan några år. Även brushanens

nedgång är tydlig, men här har det

skett en viss stabilisering. Det finns

också exempel på återhämtning.

Flera arter håller ställningarna

och visar inga långsiktiga trender

åt vare sig det ena eller andra

hållet. Det gäller exempelvis

gluttsnäppa, grönbena, rödbena,

kricka, enkelbeckasin och gulärla.

Sångsvanen är en sentida invandrare

som setts årligen från 2016,

dessförinnan bara en gång (1994).

Småspoven visar en vikande trend

sedan flera år, vilket förstärkts av

årets resultat. Den svårinventerade

myrsnäppan finns kvar, men årets

resultat på två individer känns inte

helt tryggt och vi hoppas på en

vändning.

Vi riktar ett stort tack till årets

myrfågelinventerare! Tack också

till BirdLife Sverige som givit ekonomiskt

stöd till våtmarksinventeringarna.

•


33


Jos Bird Club ute i fält.

FOTO: ULF OTTOSSON

Nigerian Bird Atlas Project

B

irdLife Sverige bidrar till A.P.

Leventis Ornithological Research

Institutes (APLORI) verksamhet

sedan många år. Tillsammans

med APLORI – som är ett institut för

utbildning och forskning i Nigeria

– kartlägger vi sedan 2015 utbredningen

av Nigerias fåglar och försöker

beskriva deras status i ett atlasprojekt,

”Nigerian Bird Atlas Project” (NiBAP).

Tillsammans med South African Bird

Atlas 2 och Kenya Bird Map har NiBAP

också startat the African Bird Atlas

Project (ABAP) och introducerat konceptet

med ”BirdAtlas” till Kamerun,

Egypten, Elfenbenskusten, Gambia,

Ghana, Kap Verde, Liberia, Malawi,

Mauretanien, Rwanda, Senegal, Sierra

Leone, Tunisien och Uganda.

Under året har workshoppar hållits

i Kamerun och Elfenbenskusten. För

att kunna introducera ABAP i fransktalande

länder samarbetar vi med

the Swiss Ornitological Institute (SOI)

som genom en donation har pengar

för detta syfte. Vidare har en av våra

medarbetare på APLORI, Panshak

Solomon, vidareutvecklat sin app,

BirdPlus, så att denna också går att

använda för inventeringar, inklusive

atlasarbete, även på franska. För

arbetet med denna app har Panshak

prisats av the Global Biodiversity Information

Facility med 5000 dollar.

NiBAP har under året firat sitt tioårsjubileum

och nått ett stort delmål

Atlas Team Haroon.

”

vilket är att mer än 6000, 54 procent,

av de 11092 atlasrutorna i landet

har inventerats åtminstone en gång.

Under arbetet har nästan 900 arter observerats.

Arbetet utförs till stor del av

volontärer,”Citizen Scientists”– frivilliga

som är villiga att bidra till fågelskydd

genom att gå ut i fält och sedan skicka

in sina observationer till projektet. Med

den nigerianska fågelatlasen, som vi

nu har börjat publicera online, börjar

vi nu för första gången i detalj att få

reda på de olika arternas utbredning

och deras förändring över tid. •

NiBAP har under året

firat sitt tioårsjubileum

och nått ett stort delmål.

Egyptisk

vadarsvala

observerad

i Abukabar,

Ringim

(Nigeria).

FOTO: PRIVAT

FOTO: ULF OTTOSSON



Fonder och stiftelser

Föreningen vill rikta ett stort tack till de fonder och stiftelser som under året stöttat

våra projekt. Dessa externa finansiärer blir än viktigare när statliga anslag minskar.

Ett antal projekt har finansierats direkt från BirdLife Sveriges egna fonderade medel.

Naturlänken genom statsbidrag via Svenskt Friluftsliv.

Lerum energi

Pilgrimsfalksinventeringar.

Alvins fond

Projekt som rör fågelskydd och

naturvård har möjlighet att söka

medel från Alvins fond. Från och

med hösten 2025 har ansvaret

för fondförvaltningen övergått

från Naturvårdsverket till BirdLife

Sverige. I beredningsgruppen

sitter alltjämt representanter från

BirdLife Sverige, Naturskyddsföreningen

och Naturvårdsverket.

Sammanlagt delade Alvins fond

under året ut över 2,6 miljoner

kronor till 38 projekt.

Alvins fond stöttade BirdLife

Sveriges arbete med bidrag

till bland annat IBA-områden i

Östersjön, Projekt Skräntärna,

Pilgrimsfalk Sverige, Naturpedagogiska

dagar vid Hornborgasjön,

ungdomsläger, Projekt Lom och

myrspovsarbete inom Arctic

Flyways. Dessutom tilldelades

flera av våra regionalföreningar

medel till olika projekt.

Petra Lundbergs Stiftelse

IBA-områden i Östersjön,

Arctic Flyways och vitryggig

hackspett.

Lindbergs stiftelse

Arctic Flyways och vitryggig

hackspett.

Sparbanksstiftelserna

Naturpedagogiska dagar.

Världsnaturfonden WWF

Arctic Flyways

Ecological Restoration Fund

Sydlig kärrsnäppa, Arctic

Flyways och arbetet men en ny

våtmark i Lidköping.

Naturbutikens fågelskyddsfond

stöttar arbetet med

ängshök.

Svenskt Friluftsliv

Naturlänken.

Svenska Postkodlotteriet

finansierar vårt drömprojekt

En sista utväg för den

sydliga kärrsnäppan.

Exempel på projekt som

BirdLifeSverige finansierat

med egna fondmedel:

Nigerian/African Bird Atlas

Project, Inventeringar vid

Ånnsjön, Arctic Flyways,

Jaktfalk, Fågeltorn i Ammarnäs,

IBA-områden i Östersjön,

Projekt Skräntärna, Projekt Remiz,

Inventering av kattuggla, Utställning

om Nidingens fågelstation

Några av våra projekt:


35

BIRDLIFE SVERIGE | FÅGELINTRESSE

naturum

Ottenby

S

andreveln, Skådarskola och

utställningar är tre ord som

sammanfattar året i naturum

Ottenbys verksamhet. Intresset

för våra träffar i Skådarskolan och

vandringarna till sandreveln i Ottenby

naturreservat är stort, folk är helt klart

intresserade av att lära sig mer om

fåglar och att ta sig ut i naturen.

En dag i mitten av mars inledde

vi säsongen med en vandring ut på

sandreveln i Ottenby naturreservat.

Det var 50 glada deltagare som njöt

av sol, hav och snösparvar! Någon

vecka senare var det även dags för

årets första skådarskola, med nyheten

ejdersträck! I dimma vid stranden i

Stora Rör sågs flera flockar med ejdrar

passera fint genom diset över ett stilla

hav och mot en blå himmel.

Den 3 april öppnades portarna till

naturum Ottenby upp för säsongen

och sedan rullade verksamheten på

som vanligt. Maj blev en bra månad

med fler besökare än de tre senaste

åren. Juli blev tvärtemot den sämsta

på länge (3 460 besökare färre

än 2024), vilket märktes på lugnet

jämfört med tidigare somrar. Summeras

hela säsongen så besökte knappt

60 000 personer naturum, vilket är en

minskning på 2 800 besökare jämfört

med föregående år.

Trots att budgeten blev något lägre

även till detta år så lyckades vi behålla

alla våra egna guidningar och Skådarskolan

kunde till och med utökas med

några träffar under sommaren. Tyvärr

fick vi överge tanken på att erbjuda

gratis ringmärkningsguidningar som

vi köper in från Ottenby fågelstation.

Det kostade därmed pengar att delta

under sommaren vilket ledde till

nästan en halvering i antal deltagare.

Samarbetet med externa guider fick

också ändras då vi inte längre hade

möjlighet att ge dem en grundersättning

vilket ledde till dyrare deltagaravgifter.

Glädjande så blev antalet

deltagare på dessa guidningar nästan

oförändrat jämfört med förra året. Vi

fortsatte med våra föreläsningshyllor

som vi har tillsammans med Ottenby

fågelstation, det var en rad intressanta

ämnen med allt från artbestämning

av tempelsvala till Artportalen och

”Änder som sänder och virus på vingar”

– en sammanfattning av forskningen

kring fågelburna sjukdomar

vid Ottenby.

Som nämnts ovan erbjöds fler träffar

med Skådarskolan än tidigare och

dessutom med några nya inriktningar

enligt önskemål från trogna deltagare.

Totalt blev det nio träffar från mars

till december. Nya för året, utöver

ejdersträck, var nattfåglar och måsfåglar.

Precis som förra året behövdes

knappt någon marknadsföring utan

folk hittade informationen ändå vilket

var jätteroligt! Skådarskola är träffar

för nya fågelskådare som vill lära

sig om fåglar från grunden. Skolan

genomförs tillsammans med Ölands

Ornitologiska Förening. Vi har haft

244 deltagare totalt på de nio träffarna

under året, men en stor andel

personer är återkommande på flera

träffar och blir därför räknade flera

gånger. Konceptet är väldigt uppskattat

av både deltagare och guider.

2025 blev annars ett år fyllt av utställningsproduktion

då vi varit med

och tagit fram hela tre utställningar

som visats i naturum. Under förra året

inleddes ett samarbete med Konstskolan

1 på Ölands folkhögskola kring

hur klimatförändringar kan gestaltas

i konsten. Arbetet resulterade i en

utställning som visades på naturum

under två veckor i slutet av maj. I

februari fick vi ett mejl från Maya

Eriksson, en ung fågelskådare och

fotograf, som undrade om det gick

att ställa ut foton hos oss. Tack vare

detta och föreningens satsning på

Ungdomsskådarna under året föddes

idén om att ta fram en utställning

med unga fotografer som kunde visas

på olika naturum runt om i Sverige.

Utställningen blev väldigt fin med

bidrag från stora delar av Sverige.

Sist men inte minst förverkligades

tankarna om att ta fram en utställning

kring hur fåglar påverkas av

ett förändrat klimat. Som grund till

utställningen användes data från

Ottenby fågelstation. Efter många

timmars arbete, av Gabriel Säll som

var ansvarig för utställningsarbetet,

så kunde utställningen ”Vårens

klocka ställs om – en berättelse av 1,4

miljoner fåglar” hängas upp i slutet av

september. Resultatet blev väldigt bra

och utställningen kommer även att

visas under stora delar av 2026.

Den första september kom Stina Andersson

tillbaka från sin föräldraledighet,

välkommen tillbaka! Samtidigt så

tackar vi Gabriel Säll, vikarie för Stina,

för ett fantastiskt arbete under året

med filmande, utställningsproduktion,

guidande och trevligt mottagande av

alla besökare!

Året avslutades som det började.

Den 6 december samlades 23 personer

på Ölands södra udde i smågrått

decemberväder för vår sista Skådarskola:

vinterfåglar. Därefter följde

eftermiddagen med Fyrglögg. Det är

glögg som dricks till en bildvisning

på fyren med en tillbakablick på året

och i år hade vi även en föreläsning

om dvärgbeckasinforskning med

Sara Skidell. Till glöggen anslöt det

flera och vi var nu över 60 personer.

På Luciadagen var det dags för årets

sista aktivitet, en vandring ut till sand



Rovfågelspaning under Skådarskolan.

FOTO: GABRIEL SÄLL

reveln som anordnas tillsammans

med världsarvssamordnaren Emma

Rydnér på Mörbylånga kommun.

Förmiddagen inleddes med vacker

sång av Saga Björling nedanför fyren

och avslutades ute på sandreveln

med glögg och pepparkakor. Drygt 70

personer trotsade det lite grå och blåsiga

vädret och fick en fin vandring.

Ser vi tillbaka kan vi konstatera att det

blev ytterligare ett fint år på naturum

Ottenby. •

Skådarskola på Södra udden.

FOTO: GABRIEL SÄLL

Magiskt midsommarljus

vid Ottenby.

FOTO: GABRIEL SÄLL


37


Fågelintresse och volontärer

F

ågelintresse är ett av BirdLife

Sveriges tre verksamhetsben.

En central del i detta arbete är

att finnas nära regionalföreningarna

– att besöka dem, ta del av deras

verksamhet och medverka vid olika

evenemang. Kansliets roll är att,

utifrån behov, ge stöd och hjälp till

regionalföreningarna i deras arbete

med att engagera fler i fågelskådning

och naturintresse.

Under året har BirdLife Sverige

bland annat deltagit på Trädgårdsmässan

tillsammans med Stockholms

Ornitologiska Förening, Ånnsjöns

dag i samarbete med Jämtlands läns

Ornitologiska Förening samt i planeringen

av evenemanget Folk och

fåglar på Getterön. Vidare har guideutbildningar

genomförts i Örebro

tillsammans med Närkes Ornitologiska

Förening och på Öland i samarbete

med Ölands Ornitologiska Förening.

Föreningen har även besökt Västerbottens

Ornitologiska Förening.

Som ett led i utvecklingen av

arbetet med fågelintresse har BirdLife

Sverige också medverkat i Skådarskolan

och Fyrglögg, inklusive bildvisning

på fyren, i samarbete med naturum

Ottenby och Ölands Ornitologiska

Förening.

Därutöver har en kort digital studiecirkel,

Motivera ideella, erbjudits

och genomförts i samarbete med

Studiefrämjandet.

Fågeldialogen

Fågeldialogen är ett digitalt möte

där BirdLife Sverige bjuder in till en

timmes utbyte och inspiration kring

arbetet med fågelintresse, fågelskydd,

fågelforskning och ledarskap, tillsammans

med inbjudna gäster. Fågeldialogerna

genomförs digitalt och riktar

sig främst till aktiva i regionalföreningar

och ideellt engagerade.

Under 2025 genomfördes totalt 35

Fågeldialoger, med sammanlagt 662

deltagare, vilket motsvarar i genomsnitt

19 personer per tillfälle. Urvalet

av ämnen har utgått från verksamhetsplanen

samt önskemål från aktiva

medlemmar i fågelföreningarna.

Ämnesbredden har varit stor och

inkluderat barn- och ungdomsfrå

gor, regionala tidskrifter, fågelskydd,

inventeringar och Artportalen. Störst

har deltagandet varit vid dialoger om

ringmärkning, skogsfrågor och teknik.

Vid några tillfällen har deltagarantalet

varit lägre, men samtalen har ändå

varit givande.

Fågeldialogerna fungerar även som

en viktig länk mellan fågelintresse

och fågelskydd samt mellan fågelintresse

och fågelforskning, och bidrar

till kunskapsutbyte och samverkan

inom organisationen.

Blåhaket

Efter flera år av arbete står äntligen

utställningen Blåhaket redo för

besökare på Ölands södra udde. I juli

kunde dörrarna öppnas, och många

av er ute i fågelföreningarna har varit

en del av detta projekt. Över 125 personer

har bidragit genom att svara på

frågor, skicka in bilder och dela med

sig av information, samt genom att

bidra till mosaiktavlorna. Ett stort och

varmt tack till er alla!

Syftet med utställningen är att

spegla det fantastiska arbete som

görs i fågelföreningarna – nationellt,

regionalt och lokalt. Vi hoppas att

Blåhaket ska glädja både fågelskådare

och alla andra besökare på Ölands

södra udde, och inspirera dem till att

ta ett nytt steg i sitt fågelintresse och

engagemang.

Kajsa Grebäck, verksamhetsutvecklare,

har lagt ner mycket tid och

energi för att få utställningen att nå

ett fint resultat.

– Blåhaket är mer än en utställning

– det är en hyllning till alla som

lägger sin tid och sitt hjärta i fågelföreningarnas

arbete, och en plats

där fågelintresserade kan mötas och

inspirera, säger hon.

Under invigningen var många

glada över att kunna läsa och se så

mycket om Fågelsverige. En kommentar

som återkom ofta var att

utställningen kan besökas många

gånger – varje gång finns något nytt

att upptäcka, läsa eller titta på.

Ungdomskampanj

Under 2025 genomfördes en riktad

ungdomskampanj som löpte kontinuerligt

under året. Kampanjen

omfattade bland annat artiklar i Vår

Fågelvärld, med minst ett inslag om

Ungdomsskådarna i varje nummer.

Utställningen Ung blick på naturen visades

under året på naturum Ottenby

och är nu på turné till flera naturum

runt om i landet.

Som stöd till föreningar som vill

starta eller utveckla ungdomsverksamhet

togs kitet Hur kommer man

igång med ungdomsverksamhet i

föreningen? fram i samarbete med

Ungdomsskådarna. Materialet finns

tillgängligt på birdlife.se.

En ledarutbildning genomfördes

under året och kan framöver erbjudas

igen i samarbete med Studiefrämjandet,

i takt med att regionalföreningar

efterfrågar utbildningen. Under

året har även ungdomsbroschyrer

nytryckts och används aktivt i möten

med unga fågelintresserade. Broschyren

delas ut vid aktiviteter och evenemang,

och skådare samt föreningar

som möter ungdomar med intresse

för fåglar uppmuntras att ha dem

tillgängliga.

Vinterfåglar inpå knuten

Vi kan konstatera att antalet deltagande

rapportörer minskat något jämfört

med 2024. Minskningen är tydligast

i Götaland och kan kanske förklaras

med att det var mycket milt väder under

räkningshelgen, vilket fick många

tidigare rapportörer att avstå från att

delta. I norra halvan av landet var det

däremot vintriga förhållanden och

där ökade antalet rapportörer i både

Jämtlands och Västerbottens län.

Fågeltornskampen 2025

Med 113 deltagande fågeltorn slog

den svenska Fågeltornskampen

rekord i antal deltagare år 2025! Men

som vanligt var det inget mot våra

finska kollegor, där hela 307 torn deltog.

När ska Sverige nå upp till detta

imponerande antal?

Bästa svenska torn blev det gamla

mästarlaget som håller till på Hångersudde

vid Hornborgasjön. I år slog

de till med lika många registrerade arter

som det fanns deltagande svenska

torn: 113! Därmed är de inte bara bäs



SAMTLIGA FOTON PÅ SIDAN: KAJSA GREBÄCK

Vernissage av Blåhaket.

Landsdelsmöte i Svealand.

Fågeltornskampen – ett

populärt evenemang.

Första träffen med Fåglar är

fantastiska-ambassadörer.

Det första teknikseminariet

var välbesökt.


Kajsa Grebäck

besökte

Västerbottens

Ornitologiska

Förening.

39


Intressekommittén 2025

Intressekommittén har under året

haft tre digitala möten och fortsatt

arbetet med utvecklingen av fågelintressefrågor.

Vi har varit delaktiga i

den ungdomskampanj som genomförts

under året och även riktat fokus

på volontärsengagemang på olika

sätt.

I januari arrangerade vi en utta

svenska fågeltorn 2025, utan kan

också titulera sig nordiska mästare för

andra gången i Fågeltorns kampens

historia.

Sommarvolontärer

Under fem veckor bemannades

Fyrvägen på Ölands södra udde vid

Ottenby fågelstation av fyra volontärer

från BirdLife Sverige per vecka. Det

pratades fåglar, fågelföreningar och

värvades medlemmar med mera.

Falsterbo Bird Show

BirdLife Sverige hade en egen monter

där föreningens verksamhet presenterades

tillsammans med Ungdomsskådarna.

En rovfågeltävling och ett

konstlotteri med skänkta fågelmålningar

genomfördes och var uppskattade

inslag. Många givande möten

genomfördes också, men antalet

nyvärvade medlemmar var lägre än

tidigare år.

Ringmärkningens dag

Nytt för i år var Ringmärkningens

dag som genomfördes på 18 platser.

Fågelstationer, fågelföreningar och

enskilda ringmärkare på olika håll i

landet visade hur ringmärkningen går

till. En dag fylld av lärande, spänning

och fågelglädje för hela familjen!

EuroBirdwatch

Årets EuroBirdwatch gav ett lågt

antal rapporterade fåglar jämfört med

tidigare år.

Teknikseminarium

Under 2025 genomfördes BirdLife

Sveriges första teknikseminarium,

som hölls i Uppsala och var mycket

uppskattat av deltagarna. Seminariet

följdes upp med tre Fågeldialoger

som fördjupade och byggde vidare på

de teman som togs upp.

Minnesanteckningar från teknikseminarium.

Landsdelsmöten

Under hösten genomfördes tre landsdelsmöten.

Det var givande träffar

där regionalföreningarna själva satte

agendan utifrån de frågor de ville

diskutera. Mötena präglades av kunskapsutbyte,

erfarenhetsdelning och

skapandet av nya samarbeten.

Under veckan

Fokus på ideella

uppmärksammades

Jan-Olov Johansson

för sitt arbete med

slagugglor.

gerade personer i fågelföreningarna

som bygger, sätter upp och sköter

holkar runt om i Sverige. Tack vare ert

engagemang får tusentals fåglar en

trygg plats att häcka på. Ett engagemang

värt ett stort tack! Alla ni som

bygger, sköter och följer våra holkar

är ovärderliga för fågelskyddet. Vi vill

visa att genom alla ideellas arbete

får vi en bättre bild av hur fågellivet i

Sverige mår.

Inkludering

Under hösten har vi haft de första

mötena kring integration för att se

vad som gjorts och är på gång i fågelföreningar,

Studiefrämjandet och andra

aktörer inom natur- och friluftsliv.

En grund för hur vi kan jobba med

integration under 2026 har skapats.

Folkbildning

En viktig samarbetspartner i arbetet

med fågelintresse är Studiefrämjandet.

Till följd av omfattande nedskärningar

inom folkbildningen har Studiefrämjandet

genomgått en större

omorganisation, och arbetet med den

nya organisationen pågår. Förhoppningen

är att samarbetet framöver

ska kunna utvecklas vidare och bidra

till ett fortsatt starkt och långsiktigt

folkbildningsarbete.

Volontärveckan – Fokus på ideella

Under en vecka lyfte vi fram engabildning

för ett antal handplockade

personer från olika delar av landet

som ska fungera som Fåglar är fantastiska-ambassadörer.

Utrustade med

ryggsäck, informationsmaterial och

profilkläder har de under året funnits

på olika platser för att inspirera

nyfikna och intresserade människor.

Följande personer har varit ambassadörer:

Bosse Carlsson – Öland, Anneli

Larsson – Halmstad, Peter Berglin –

Jönköping, Jeanette Austin – Västergötland,

Marie Stridh – Stockholm

och Christer Olsson – Västerbotten.

Medlemmar i kommittén har under

året varit delaktiga i bland annat Vinterfåglar

inpå knuten, Trädgårdsmässan

i Stockholm, Fågeltornskampen,

Fågelskådningens dag, volontärsveckor

vid Ottenby och det årliga evenemanget

Falsterbo Bird Show. På initiativ

av intressekommittén och med

Gigi Sahlstrand som ansvarig infördes

Ringmärkningens dag i september.

Från och med 2025 har kommittén

via Johan Karlsson också ansvaret för

riksmästerskap i tomtskådning. Under

våren deltog delar av intressekommittén

i Studiefrämjandets digitala

utbildning ”Motivera ideella”.

I början av sommaren nåddes vi

av det sorgliga beskedet att ”Fågelfarbrorn”

tillika vår kommittémedlem

Staffan Müller lämnat jordelivet efter

en tids sjukdom. Staffan var aktiv

inom intressekommittén i många år

och hans engagemang för fågelintresse

och fågelskydd var väldigt stort.

Vi minns honom med värme och

glädje och är tacksamma för att vi på

olika sätt fick ta del av hans insatser

för fåglarna och för hans insatser när

det gällde rekrytering av nya medlemmar

till BirdLife Sverige. •




Falsterbo Bird Show

F

alsterbo Bird Show blev en

succé med rekordmånga

besökare. Mässan bjöd på guidningar,

föreläsningar, aktiviteter för

barn och inte minst många rovfåglar.

Trots en blöt start på fredagen

var stämningen på topp. Ett späckat

schema med guidningar och föreläsningar

lockade fler besökare än

någonsin tidigare. Guidningarna var

fulla, föreläsningstältet hade många

åhörare, mässområdet kryllade av

besökare och på ”ljungen” stod hundratals

fågelskådare och blickade upp i

skyn – precis som det ska vara.


Besöksrekord slogs

under lördagen.

Barnfamiljer och lokala besökare

hittade också till mässan i stort antal.

I barntältet fick barnen prova på att

följa djurspår, gå in i en uggleholk

samt måla ansikten. Väldigt många

vuxna fick också ansiktsmålning!

Barnguidningarna var välbesökta och

små deltagare fick upptäcka spännande

småkryp, följa med på safari och

titta i kikare.

En av helgens höjdpunkter var den

mindre skrikörnen, som flera lyckliga

personer fick se på nära håll. Mässsan

erbjöd dessutom en utsiktsplats

utöver det vanliga – besökare kunde

Falsterbo Bird Show

Cirka 5 000 besökare

18 föreläsningar

35 aktiviteter på scenen

37 guidningar

55 volontärer

19 sponsorer

53 utställare (föreningar och

företag)

åka med kranen 55 meter upp och

se både mässområdet och ljungen

ovanifrån. •


Kranen var populär

bland besökarna.



Anette Barrs

guidningar för barn

och unga fylldes fort.

Helgen

skådarhöjdpunkt

var mindre

skrikörn.

41


Under BIRDLIFE Lennarts SVERIGE inspirerande | FÅGELINTRESSE

ledning fick

barnen prova både handkikare och tub.

”


Monica Pedersen

förbereder inför

småkrypssafari.

Vi ville bara tacka för en fantastisk upplevelse.

Naturpedagogerna var så engagerade, tålmodiga,

glada och kunniga. Vi var så imponerade

och våra elever lärde sig så mycket.


På Falsterbo Bird Show slog

fågelskådningen för barn i vuxet

sällskap deltagarrekord 2025.

Tillsammans med Anette Barr

upptäckte barnen bland annat

sparvhök och bivråk.

Deltagande lärare,

Naturpedagogiska dagarna 2025



Naturlänken

Pedagogik med fokus på fåglar,

Naturlänken

som erbjuder kunskap, inspiration

och kostnadsfritt material

till pedagoger och verksamma

inom föreningslivet som arbetar

med barn och unga. Naturlänken

drivs av BirdLife Sverige för att

främja fågel- och naturintresset.

M

öten med tusentals barn

Under året tog minst

12000 barn del av Naturlänkens

aktiviteter. Fågelskådning,

skapande och lärande utomhus med

hela kroppen stod i fokus. Flest barn,

cirka 9 000, mötte Naturlänken under

Barnens parkfestival i Malmö. Vid Falsterbo

Bird Show slogs publikrekord

både i Naturlänkens barntält och vid

de vandringar som arrangerades för

barn i vuxet sällskap.

Barnens röster har präglat året och

visat vägen i projektet.

Vinterfåglar, Tranvår och skolbesök

Året inleddes med förberedelser inför

Tranvåren, ett av Naturlänkens största

årligen återkommande evenemang.

Skolor bjöds in till de naturpedagogiska

dagarna under Trandansen vid

Hornborgasjön. Samtidigt planerades

aktiviteter, volontärer anmälde sig

och allt föll på plats.

I samband med Vinterfåglar inpå

knuten i januari uppmuntrades

skolklasser att delta i en tävling där de

genom att dokumentera sin fågelmatning

och sitt lärande kunde vinna

kikare och böcker. Av 13 deltagande

grupper gick förstapriset till en

avdelning på förskolan I Ur och Skur

Mullekojan utanför Stockholm. Deras

fågelmatning var placerad i skogen.

Pedagogerna skrev:

”Barnen har lärt sig om fåglar och

vad de gör på vintern, undersökt vilka

som flyttar och vilka som stannar.

De har tagit reda på vad fåglar äter

och hur de klarar kylan. För att lättare

känna igen fåglar när de inte synts har

de lyssnat på fåglarnas läten.”

Barnen berättade bland annat:

”Talgoxar är ganska små fåglar. De kan

äta spindlar och de gillar verkligen

jordnötter.”

”Nötväckan kan gå upp och ner.”

”Fåglar bor i fågelholkar. Eller i fågelbon

som är runda och gjorda av pinnar.

Och kanske lite mjukt, som mossa

eller gräs och sånt, så att äggen får

ligga mjukt.”

”Fåglar har övertäckta öron.”

Från mitten av januari till början av

juni besökte Naturlänken 21 skolor

och förskolor runt om i Skåne.

Innehållet handlade till största delen

om fåglar i skolornas närmiljö – först

vinterfåglar och därefter återvändande

flyttfåglar – samt om holkar och

fågelsång. Andra naturupptäckter

vävdes in utifrån barnens nyfikenhet

och det som upptäcktes på plats.

Lärarna uttryckte att besöken var

inspirerande då de och barnen fick

uppleva brinnande intresse för fåglar

och natur.

Vid Tranvårens kickoff den 19 mars

genomfördes volontärutbildningar för

fågelklubbar och för gymnasieelever.

Under vecka åtta hölls sportlovsaktiviteter

i Falsterbo i samarbete

med Vellinge kommun. Femton barn

och deras vuxna deltog i fågelmatstillverkning

på stormkök, pyssel och

fågelspaning med kikare.

De naturpedagogiska dagarna vid

Trandansen gick av stapeln vecka 15,

i strålande vårväder, med skrattande

barn och mäktiga tranrop. Nästan

700 barn kom till Hornborgasjön och

upplevde fåglarnas magiska värld på

nära håll. Barn hemmahörande i fem

närliggande kommuner deltog i en

rad olika aktiviteter – från att kika på

tranor och andra fåglar, till att gissa

spår i naturen såsom fjädrar, bajs, skelett

och spybollar. De spelade memory

med spring, lyssnade på fågelläten

och deltog i lekfulla aktiviteter kring

allemansrätten.

Bakom arrangemanget stod BirdLife

Sveriges projekt Naturlänken, Visit

Hornborgasjön, naturum Hornborgasjön

samt flera fågelklubbar i trakten.

Sedan starten har Falbygdens fågelklubb

och Skövde fågelklubb haft ett

stort ansvar för volontärskapet. När

några erfarna volontärer inte kunde

medverka i år klev nya klubbar in

och visade att fågelintresset förenar.

Genom stöd från Lidköpings, Varabygdens

och Mariestads fågelklubbar

tillkom tio nya volontärer – en fantastisk

lösning på kort tid.

Tillsammans med engagerade

elever från Barn- och fritidsprogrammet

på Katedralskolan i Skara och

Hotell- och turismprogrammet på

Drottning Blankas gymnasium blev

det en fin mix av unga och vuxna

ledare, vilket gav barnen förebilder

från olika delar av samhället.

För att så många skolor som

möjligt skulle kunna delta täcktes

busskostnaderna genom bidrag från

Alvins fond och Sparbanksstiftelsen

Skaraborg. Utan stödet hade få skolor

haft möjlighet att ta sig till Trandansen.

För många barn var bussresan i

sig ett äventyr.

Lärarna uttryckte stor tacksamhet,

både på plats och i mejl efteråt. Flera

beskrev dagen som inspirerande

för både dem och eleverna. Barnen

sprang glada omkring på området

och flera uttryckte önskemål om en

egen kikare – och att fågelskådning

verkar vara en rolig hobby. Volontärerna

fick samtidigt möjlighet att

träffa likasinnade från andra klubbar,

och den goda smörgåsen från Gudhems

hembygdsförening förgyllde

fikapausen.

Vid BirdLife Sveriges riksstämma

i Leksand presenterade Naturlänken

projektets verksamhet, med fokus på

arbetet gentemot fågelklubbar och

föreningar runt om i landet. Det så

kallade startkitet – med utprövade

aktiviteter, hemliga askar, sagor och

fågelsiluetter i naturlig storlek – visades

upp. Materialet erbjuds kostnadsfritt

till föreningar som önskar, och


43


flera har redan fått sitt kit.

Barn och deras vuxna bjöds in till

en familjedag i Fulltofta den tionde

maj. Ett samarbete med Skånes ornitologiska

förening. Tio barn med sina

vuxna bjöds på fågelskådning, håvning

i Vombsjön och lupptäcktsfärd i

vackert men aningen kyligt vårväder.

Med inspiration från BirdLife Finland

genomfördes Barnens fågelvecka

under vecka 18. Evenemanget

uppmuntrade förskolor och skolor

att tillbringa minst en dag utomhus

för att upptäcka tecken på fåglars

häckning, såsom bobygge, fågelsång

och matning av ungar. På Naturlänkens

hemsida fanns material att

använda, och priser lottades ut bland

de anmälda skolorna. Förstapriset

gick till en skola i Malmö som under

en promenad i Pildammsparken upptäckte

flera häckningstecken. Eleverna

fortsatte sina observationer även på

skolgården under lunchrasten.

Inspiration och planering

Sommaren var en period för utvärdering

och utveckling av nya idéer

– en mellanlandning inför höstens

evenemang och skolbesök. Samtidigt

påbörjades planeringen inför den

intensiva veckan i Falsterbo.

Sista helgen i juli deltog Naturlänken

vid det årliga storksläppet vid

Hemmestorps mölla i Skåne. Tillsammans

med cirka 1 100 besökare fick

publiken se 81 storkungar segla ut i

livet. Vid Naturlänkens monter kunde

besökare gissa fågelspår, samtala om

fåglar och ta med sig en fjäder eller

en fågeltatuering som minne.

Höst – stora evenemang

I augusti intensifierades förberedelserna

inför Naturpedagogiska

dagarna i Falsterbo, följt av Falsterbo

Bird Show. Arrangörer var Vellinge

kommun, BirdLife Sverige och Falsterbo

Fågelstation. Som alltid inleddes

arbetet med volontärutbildning veckan

före evenemanget.

Naturpedagogiska dagarna genomfördes

den 1–4 september. Under

fyra sensommardagar fylldes Falsterbo

strandbad av barns skratt, nyfikenhet

och upptäckarglädje. Närmare

900 barn från förskola till årskurs 6,

tillsammans med sina pedagoger,

deltog från Vellinge och fyra kranskommuner.

De fick prova på kikarskola,

ringmärkning, håvning i havet,

småkrypssafari och fågelbingo. Äldre

elever deltog med stort engagemang

och studerade bland annat trollsländor

på nära håll.

Dagarna möjliggjordes tack vare

ett stort antal volontärer från föreningar

i trakten. Deras engagemang

bidrog till att barnen fick ta del av

meningsfulla naturupplevelser och

lärande, samtidigt som samvaro och

nya kontakter växte fram.

Ett av många tackmejl från pedagoger

löd:

”Vi var på utflykt igår och vi ville

bara tacka för en fantastisk upplevelse.

Naturpedagogerna var så engagerade,

tålmodiga, glada och kunniga. Vi var

så imponerade och våra elever lärde

sig så mycket. De bubblade när vi kom

tillbaka till klassrummet. Tusen tack

för en fantastisk upplevelse.”

Naturlänken deltog även i Falsterbo

Bird Show med barntält där familjer

kunde pyssla, delta i tävlingar, följa

med på smådjurssafari, fågelskådning

och andra naturäventyr.

Mellan början av september och

början av december fortsatte skolbesöken.

Sexton klasser eller barngrupper

fick följa med ut till fåglarnas

miljö i sin närhet.

Hösten innehöll fler evenemang.

Först Folk och fåglar vid Getterön

den 21 september, där 850 personer

deltog trots regn. Därefter Barnens

parkfestival i Malmö sista helgen i

september, som lockade omkring

12 000 besökare i strålande solsken.

Naturlänken erbjöd bland annat

fågelskådning, tipsrundor, gissa

fågelspår, uggleaktiviteter och pyssel.

Årets evenemang avslutades med

Arriedagen den 5 oktober, där cirka

300 besökare deltog i fågelskådning

och samtal vid Arriesjön.

Utveckling, röster och lärande

En nyhet för året var att barn från

olika skolor intervjuades om Naturlänkens

aktiviteter. De delade med

sig av sina upplevelser och önskemål

inför framtida besök.

Barnens röster:

”Jag vill bli fågelskådare när jag blir

stor!”

”Det vore kul att klappa på en fågel.”

”Jag älskar detta jobbet. Att hålla på

med fåglar och så.”

”Jag älskar fåglar!”

”Jag hade velat typ utforska skogen

mer. Man har typ med sig en kniv och

tar en pinne och ser vad som bor där

och så.”

”Vill fiska igen och mer tid också ute.”

”Jag gillar att håva också.”

”Jag vill att vi ska gå till skogen eller

något vatten och lära oss om fåglar

som finns där.”

Utöver detta genomfördes fyra

digitala inspirationsträffar med temana

Holkar och vårfåglar, Barnens

fågelvecka, Flyttfåglarnas höstresa

och Vinterfåglar inpå knuten. Mellan

20 och 40 personer deltog vid varje

tillfälle.

Nytt för året var också att Naturlänken

hade ytterligare en anställd

på åtta timmar i veckan. Innehåll och

verksamhet fick en skjuts framåt.

Avslutningsvis

Vinsterna med mötena med barn

är många. De får inte bara en dag i

naturen, utan upplevelser som lever

kvar och kan knytas till undervisningen

i skolan. Pedagoger får inspiration,

konkreta tips och stöd i hur naturen

kan bli ett klassrum.

Arbetet är en levande process.

Genom fysiska möten, sociala medier

och riktad kommunikation nådde

Naturlänken ut brett under året. Sju

nyhetsbrev skickades till cirka 1 300

mottagare. Inspirationsträffar och

skolbesök bidrog till att nätverket växte

och att spridningen ökade genom

pedagoger som tipsar varandra.

Avslutningsvis vill Naturlänken

rikta ett varmt tack till den generösa

sponsorn Gunnar Olssons Foto i

Stockholm, som bidrog med handkikare,

tubkikare och 10 000 kronor till

verksamheten. •

Jag vill att vi ska gå

till skogen eller något

vatten och lära oss om

fåglar som finns där.


Ungdomsskådarna

Ungdomsskådarna


2025 har varit ett aktivt år för

Ungdomsskådarna! Totalt elva

kommittémöten har hållits varav

ett var en fysisk träff i Falkenberg.

Vi har under året tackat av vår medlem

Sixten Lindblom och välkomnat

Maya Eriksson till kommittén.

Som vanligt har vår merchförsäljning

fortsatt att flyta på, med såväl

digital som fysisk försäljning under

Falsterbo Bird Show.

Eftersom året har inneburit en

ungdomssatsning från BirdLife Sveriges

sida har tid lagts på att försöka

synliggöra ungdomsskådningen,

samt att underlätta för regional- och

lokalföreningar att bedriva ungdomsverksamhet.

För detta ändamål har

ett hjälpdokument för fågelföreningar

producerats, som bland annat togs

upp på riksstämman. I samarbete

med naturum Ottenby och BirdLife

Sverige har vi även deltagit i skapandet

av utställningen ”Ung blick på

naturen” som just nu cirkulerar på

Sveriges olika naturum. Med Studiefrämjandet

har vi bidragit till utvecklingen

av en ledarutbildning, och har

marknadsfört oss på flera håll.

Under året har vår intervjuserie I

kikar’n fortlöpt då Elias Melchert Thelaus

och Alvin Johansson har blivit

intervjuade.

FOTO: MAYA ERKISSON

Radiointervju under

ringmärkningskursen i

Falsterbo.



45


FOTO: ESKIL FRIBERG

FOTO: MARKUS QVARFORDH

Utmattande

arbete under

Ungdomskommittéens

fysiska träff!

Stort gäng nöjda ungdomar på

Landsortslägret!

Året inleddes traditionsenligt med

januarirallyt, en tävling som går ut

på att se eller höra så många arter

som möjligt under januari. Efter ett

lite lägre deltagarantal 2024 kunde

vi se en ökning till 2025 års upplaga

där 20 personer deltog och tillsammans

lyckades få ihop hela 163 arter.

Bland dessa var amerikansk sjöorre

och svartkråka två som var nya för

tävlingen.

Den 1–4 maj hölls ett läger på

Landsort. Totalt tolv personer deltog

och fick tillsammans med fältbiologer

och övriga skådare på ön njuta

av en Landsortshelg som sent skulle

glömmas. Samtidigt som man kunde

hitta nyanlända grönsångare, näktergalar

och grå flugsnappare i buskarna

kunde man få se sjöorre och

svärta sträcka från södra udden. Men

morgonen där våra deltagare och

fältbiologerna hittade både citronärla

och rostgumpsvala är nog det de

flesta kommer ihåg. Totalt kunde man

räkna ihop 122 arter, ett lyckat läger

helt enkelt.

Den 3–4 maj hölls Big Sit som, precis

som de senaste åren, även detta

år inföll i samband med Fågeltornskampen.

Nytt för i år var att förutom

Finland (som var med 2024) deltog

nu även Danmark i tävlingen. Totalt

deltog omkring 25–30 personer och

i Sverige hade vi fyra lag som var

med. Även i år gick Finland segrande i

kategorin ”totalt antal arter” med 150

observerade arter följt av Sverige med

121 och Danmark med 106. I övriga

vinstkategorier var det rätt blandat

där varje land vann åtminstone en

kategori var.

Ett tjejläger i Asköviken hölls 6–8

juni. På grund av många sena avhopp

var det enbart två deltagare på lägret,

men inga sura miner för det! Såväl

natt- som dagskådning samt ringmärkning

bedrevs, och lägerlistan

slutade på stabila 97 arter. Stort tack

till Marjatta Ericson som ledde lägret!

8–15 juli arrangerades ett läger på

Gotland. Totalt 14 ungdomar slog upp

tält på campingen i Burgsvik. Trots

att detta var ett av de längre lägren vi

anordnat, hade vi fullt upp att hinna

med så många som möjligt av Gotlands

fågellokaler. Bland arterna vi fick

in finns sibirisk tundrapipare, pungmes,

rördrom och ringmärkning av

kornknarr (stort tack till Bimbi Olberg).

Tack vare Brian Löfqvist och Albin

Nordlund fanns god lokalkännedom.

Dessutom mötte vi upp Sveriges radio

P4 Gotland i ihållande regn.

Falsterbo ringmärkningskurs, den

30 juli till 3 augusti, blev ett fantastiskt

läger där flera ungdomar fick lära

sig om ringmärkning men också fick

möjlighet till skådning. Det blev fyra

härliga dagar med ringmärkning och

hyfsat väder. Toppen av kursen blev

trädgårdsträdkrypare som fångades

två gånger, samt en utflykt till en

mindre gulbena.

Falsterbo Bird Show var likt så

många tidigare år en fröjd. Lyckligtvis

stod vi tillsammans med BirdLife

precis vid entrén, och fick på så vis

möjligheten att berätta för många

förbipasserande om vår verksamhet.

Sammanfattningsvis kan helgen

beskrivas som en fågelmässig och

social hit, trots att Markus tappade sin

nyköpta hallonsylt i en vattenpöl.

I samband med årets upplaga av

EuroBirdwatch, 4–5 oktober, hölls ett

ekorally. Fem ungdomar deltog, med

god geografisk spridning (Göteborg,

Gotland, Falun och Vuollerim) och 81

arter observerades. Däribland lappmes,

kaspisk trut och järpe.

Under höstlovets andra helg, den

30 oktober till 2 november, hölls ett

läger på södra Öland. Totalt nio personer

deltog och fick trots senhöstens

regn och mörker få några ljusa

stunder så länge solen visade sig. Fina

observationer av kornsparv, jorduggla

och tretåig mås uppskattades men

lägrets höjdpunkt blev den dvärgsparv

som hittades i gryningen av

en lägerdeltagare. Totalt blev det 122

arter under lägret och kornsparv blev

en ny art för våra läger.

Nu ser vi fram emot ett nytt år med

kul aktiviteter. •


BIRDLIFE SVERIGE | KOMMITTÉER

Raritetskommittén

R

aritetskommittén har under

verksamhetsåret bestått av

Niklas Andersson, Magnus

Corell, Aron Edman, Måns Grundsten,

Juho Könönen, Björn Malmhagen

(sammankallande) samt Raul Vicente.

Under året har kommittén genomfört

två fysiska möteshelger, den

22–23 mars respektive 31 oktober–

2 november, och behandlat cirka 325

rapporter. Båda möteshelgerna har

resulterat i Rk-nytt, som publicerats

på kommitténs webbplats. Därutöver

har två digitala planerings- och

avstämningsmöten genomförts.

Utöver den löpande bedömningen

av inkomna rapporter har kommittén

arbetat med omgranskning av fynd

av gulärla av underarten feldegg

samt östlig och västlig medelhavsstenskvätta.

Resultaten av detta

arbete har redovisats i Rk-nytt samt i

årsrapporten i Fågelåret. Kommittén

har även arbetat med att gå igenom

svenska fynd av dvärgsnögås och sett

över hur dessa ska kategoriseras, mot

bakgrund av ett fynd av två individer

som sträckte förbi Blekinge i april

2024, varav en individ var märkt i

östra Kanada.

I slutet av augusti stod raritetskommittén

värd för det sjätte nordiska

raritetskommittémötet. Detta samarbete

initierades 2013 på initiativ av

oss och möten har därefter arrangerats

med två till tre års mellanrum i

de övriga nordiska länderna, inklusive

Estland. Mötet var nu tillbaka i Sverige

och hölls på södra Öland den 22–24

augusti. Uppslutningen var god och

många gemensamma frågor och problemställningar

diskuterades under

en intensiv och givande möteshelg.

Kommitténs offentliga Facebookgrupp,

Svenska raritetskommittén,

som startades 2020 har fortsatt att

utvecklas och har under året använts

som en av våra huvudsakliga externa

kommunikationskanaler, tillsammans

med webbplatsen. Antalet följare

uppgick vid utgången av 2025 till

1 583, vilket innebär en ökning med

nära 200 personer under året.

När det gäller kommitténs roll i den

svenska fågelrapporteringen har vi

under året haft en löpande dialog med

både Nationella rapportkommittén

(NRK) och Artdatabanken i syfte att

gemensamt utveckla rapporteringen

av sällsynta taxa. Vid höstmötet deltog

Johan Nilsson från Artdatabanken

tillsammans med NRK via länk, och

diskussioner fördes kring behov och

önskemål kopplade till raritetskommitténs

arbete i Artportalen. •

FOTO: BJÖRN MALMHAGEN

En bild tagen under Nordiska

raritetskommittémötet på Öland i

augusti 2025.


47

BIRDLIFE SVERIGE | KOMMITTÉER

Nationella rapportkommittén

N

ationella rapportkommittén

(NRK) är en kommitté utsedd

av BirdLife Sveriges styrelse

och under 2025 har den bestått av

följande ledamöter: Peter Nilsson

(Sundsvall), Fredrik Friberg (Knivsta),

Johan Nilsson (Sollentuna), Per Flodin

(Flen), Sven Jägbrant (Sundsvall),

Per Gustafsson (Forshaga), Magnus

Hellström (Färjestaden), Inger-Marie

Wohlfarth (sammankallande, Linköping).

NRK:s uppdrag kan

sammanfattas till fyra delar;

• Samordna produktionen av

och ha övergripande ansvar

för innehållet i den nationella

fågelrapporten till Fågelåret

(inkluderat framtagande och

underhåll av riktlinjer, nationella

fyndberäkningar och sammanställningar,

samt spontanitetsbedömningar

av arter som RK

inte bedömer).

• Samordna, vägleda och stödja

landets regionala rapportkom

mittéer i deras arbete med

validering, raritetsbeskrivning,

bedömningar med mera.

• Prövning av olika ärenden

(avstängning av rapportörer i

Artportalen, överprövningar av

RRK:s behandlade raritetsbeskrivningar,

prövning av RRK

eller enskilda ledamöter).

• Huvudansvar för utbildning av

rapportörer (initiering, material

med mera – ej utförande).

NRK med uppdragsbeskrivning och

kontaktuppgifter hittas på birdlife.

se/nrk/, där också den nationella

fågelrapporten publiceras digitalt med

ett par års fördröjning. På hemsidan

ajourhålls även en lista med kontaktpersoner

för de regionala rapportkommittéerna

(Rrk).

NRK har under året haft fem möten

varav en fysisk möteshelg vid Ottenby

(Öland) den 20–21 september. Kommitténs

22:a fågelrapport producerades

och publicerades i Fågelåret 2024.

Denna är numera uppdelad i två separata

rapporter – Naturvårds rapporten

samt Sällsynta fåglar. Den förra är

biomuppdelad och under 2025 avhandlades

arter knutna till ”Fjäll & hav”.

Vidare har kommittén arbetat vidare

med riksstämmobeslutet “städuppdraget”

– det vill säga en koordinerad

ansträngning för att minska antalet

ovaliderade fynd i Artportalen. I detta

ärende genomfördes en betydelsefull

insats från de sju rapportområden med

högst antal ovaliderade fynd (till och

med 2023), och 66 procent av dessa

betades av. Arbetet med centrala

fyndregler för validering av fenologifynd

fortsatte och förväntas vara

avklarade till våren 2026. Under året

har kommittén också diskuterat nya

riktlinjer för validering av spår och har

som målsättning att presentera dessa

inom kort. Avslutningsvis ska också

nämnas detektivarbetet kring en bobal

med äggrester i Göteborgs skärgård

som efter kontakt med holländska

och danska experter kunde fastställas

tillhöra skedstork – det första svenska

häckningsförsöket någonsin. •

Taxonomikommittén

T

axonomikommittén (TK) består

av Erling Jirle (sammankallande),

Markus Lagerqvist, Gustav

Asplund och Martin Stervander.

Under hela året arbetades det

intensivt med genomgång av

nedladdade vetenskapliga artiklar,

diskussioner om ändringar i taxonomi

och systematik, uppdateringar av vår

mycket populära Facebooksida och

rapportskrivande.

På grund av att vi är geografiskt

spridda och finns i två olika länder

var det inte möjligt att genomföra

det årliga fysiska sammanträdet på

Getterön, som vi brukar. Det löpande

arbetet sköttes därför via ett

antal levande onlinedokument och

listor i Google Drive samt intensivt

e-postande.

Rapport nummer 16 publicerades

i förkortad form i Vår Fågelvärld

nummer 3 2025 och i detaljerad form

inklusive referenser på vår hemsida.

Den stora nyheten 2025 var att den

nya globala världslistan AviList efter

sju års arbete publicerades i juni. Den

förenar de tre tidigare, delvis konkurrerande,

världslistorna IOC, eBird/

Clements och HBW/BirdLife International

i en gemensam lista. Martin

Stervander och Markus Lagerqvist har

varit involverade i förarbetet till den

nya officiella världslistan.

Hela Taxonomikommittén ingår

sedan juli 2025 i en nystartad

kommitté inom AviList, Regional

Advisory Group – Palearctic, som

ska ge förslag till AviLists centrala

taxonomikommitté på förändringar i

listan. Under hösten arbetade TK med

att skriva förslag på förändringar, både

när det gäller arter som enligt oss i

TK bör delas upp eller slås ihop, och

även en stor revidering av underarterna

i Västpalearktis baserad på främst

den mycket detaljerade beskrivningen

av alla underarter som finns i Västpalearktisböckerna

av Hadoram Shirihai

och Lars Svensson.

I samband med lanseringen av Avi

List justerades därför TK:s olika listor

(Västpalearktislistan, Sverigelistan och

världslistan) så att de följer AviList

systematiskt och taxonomiskt.

Kontakterna med andra listhållare

fortsatte med bland annat uppdatering

av svenska namn hos Artportalen,

AviBase och iGoTerra. Även

Wikipediasidor uppdaterades.

Arbetsfördelningen inom TK, det

vill säga vad varje ledamot ansvarar

för, finns på hemsidan under ”Kontakt

& ledamöter”. •


BIRDLIFE SVERIGE | FÖRETAGSVERKSAMHET

En ny arbetsdag börjar för

Maria Sjösten, i morgonljuset.


Naturbutiken

D

et gångna året har präglats

av osäkerhet på marknaden.

Höga räntor, ökade matpriser

och fortsatt inflation har påverkat

hushållens ekonomi och skapat en

mer avvaktande köpkraft under årets

första del. För oss på Naturbutiken

har detta inneburit ett år där flexibilitet,

långsiktighet och närhet till våra

kunder varit avgörande. Under andra

halvan av året kunde vi dock se hur

köpkraften sakta men säkert började

återvända, vilket tillsammans med

våra trogna kunders fortsatta förtroende

gav en mycket stark avslutning.

Julhandeln blev särskilt framgångsrik

och när vi nu summerar året kan vi

konstatera att det blev ett av de bästa

åren i företagets historia. Det känns

både glädjande och inspirerande, och

vi är stolta över vad vi har åstadkommit

tillsammans i personalgruppen

– inte minst tack vare alla fantastiska

kunder som gör det möjligt för oss att

fortsätta med det vi älskar.

Parallellt med den dagliga verksamheten

har vi gjort flera viktiga

investeringar för att stärka och

framtidssäkra bolaget. En av årets

största satsningar har varit att flytta

vårt affärssystem till molnet, vilket

ger oss en mer stabil, modern och

användarvänlig plattform samt bättre

förutsättningar för fortsatt utveckling.

I samband med detta har vi även separerat

butikslagret från webblagret,

något som skapat tydligare flöden,

ökad precision och ett mer effektivt

logistikarbete – till nytta för både

medarbetare och kunder.

Genom att fortsätta erbjuda ett

noggrant utvalt sortiment med fokus

på kvalitet, funktion och naturupplevelser

har vi kunnat möta våra kunders

behov, både i våra två butiker på

Öland och via vår e-handel. Intresset

för natur, hållbarhet och en mer medveten

livsstil fortsätter att växa, vilket


49


tydligt bekräftar att vårt erbjudande

är relevant även i en föränderlig

omvärld.

Våra medarbetare är en avgörande

del av Naturbutikens framgång.

Med engagemang, kunskap och ett

genuint intresse för både produkter

och människor skapar de personliga,

kunniga och inspirerande kundmöten

– oavsett om kontakten sker i butik,

via telefon eller genom mejl. Deras

insatser har varit särskilt viktiga under

ett år som ställt höga krav på både

anpassningsförmåga och utvecklingsvilja.

Naturbutiken

Nu blickar vi framåt mot 2026. Vi

står redo att möta våra kunder i alla

kanaler och fortsätta bygga relationer

med samma omtanke och tillgänglighet

som alltid. Med ett starkt sortiment

och en tydlig ambition vill vi ge

våra kunder de bästa möjliga produkterna

– för ett liv i naturen eller för ett

liv där naturen får ta plats i hemmet.

Vi går in i det nya året med tillförsikt,

energi och en stark tro på ännu ett

fantastiskt år tillsammans. •

”

Våra

medarbetare

är en avgörande

del av

Naturbutikens

framgång.


Styrelse

Naturbutiken

Eva Mattsson, ordförande

Pär-Johan Lööf

Johan Karlsson

Nära naturen – en

förmån som många i

vår personal verkligen

uppskattar.



Karin Slunge,

sortiments- och

inköpschef.

Avium

Avium förlag

förlag

Markus Tallroth, VD på

Naturbutiken, njuter av en

dag vid Stenåsa.

B

olagsstyrelsen består av

Jens Mattsson (ordförande)

samt Markus

Tallroth och Eva Mattsson

(ledamöter). Bolaget har ingen

anställd personal och styrelsen

är operativt arbetande för att på

så vis hålla nere kostnader.

Avium har fortsatt att arbeta

för att minska lagerinnehav av

diverse titlar och för att komma

i ekonomisk balans. Försäljning

har fortsatt under året i ungefär

samma volym som föregående

år, dock utan några marknadsföringskampanjer.

Under hösten

gavs en titel ut; ”Fåglarna i

Sverige; antal och förekomst

2:a upplagan”. Det är den titeln

som sålt bäst under året och

den har även uppmärksammats

i media. •



51


Kommunikation

B

irdLife Sveriges uppgift är

att vara en röst för fåglarna.

Tillsammans med medlemmar,

regionalföreningar, ideellt engagerade,

volontärer och samverkanspartner

påverkar vi beslutsfattare, värvar

medlemmar och förmedlar berättelser

som engagerar, skapar kunskap

och bygger långsiktigt förtroende.

Kommunikationsarbetet utförs av

föreningens kommunikatör i nära

samarbete med kollegor på kansliet,

styrelsen, projektledare samt ideellt

engagerade inom organisationen. Här

följer ett urval av de kommunikationsinsatser

som genomförts under året.

Kampanjer och räckvidd

Året inleddes med kampanjen

Vinterfåglar inpå knuten, som fick

stor spridning genom inlägg och

annonser i sociala medier (600 000

visningar), nationella pressmeddelanden

samt cirka 50 omnämnanden i

pressen. Väderförhållandena var dock

ogynnsamma och räkningen resulterade

i närmare 1 500 färre rapportörer

jämfört med föregående år, vilket

även påverkade antalet rapporterade

observationer och nyvärvade medlemmar.

Totalt deltog cirka 14 500

personer i 2025 års räkning, vilket

resultatmässigt gör året till ett av de

svagare under senare år.

Fokus på Ungdomsskådarna

Under året har ett särskilt kommunikationsfokus

lagts på Ungdomsskådarna.

I samtliga kanaler har vi

arbetat mer aktivt än tidigare med att

synliggöra unga fågelskådare. Under

året har även medlemstidningen Vår

Fågelvärld haft ett inslag i varje nummer

med fokus på Ungdomsskådarna.

För att stödja regionala och lokala

föreningar som vill starta eller utveckla

ungdomsverksamhet har ett startkit

tagits fram, med förslag på aktiviteter

samt tips om hur och var man kan

nå unga målgrupper. Materialet finns

tillgängligt på föreningens webbplats.

Under vår och sommar togs

vandringsutställningen Ung blick

på naturen fram i samarbete mellan

Ungdomsskådarna inom BirdLife

Sverige och naturum Ottenby.

Utställningen syftar till att uppmuntra

och synliggöra ungas naturintresse

och kreativa uttryck, samt stärka

deras känsla av delaktighet genom att

erbjuda en professionell plattform för

deras arbete.

Utställningen samlar verk av 28

unga fotografer och visas på naturum

runt om i Sverige under 2025–2026,

från Söderåsen i söder till Ammarnäs

i norr. Genom att visas i naturums

miljöer når bilderna även en bred

allmänhet som inte nödvändigtvis

har ett aktivt förhållande till naturen,

vilket bidrar till folkbildning, ökad

förståelse och inspiration.

Antalet ungdomsmedlemmar har

ökat under året, vilket sannolikt delvis

kan kopplas till ett ökat kommunikationsfokus

på Ungdomsskådarna.

Påverkansarbete och

internationella kampanjer

Tillsammans med BirdLife International

har BirdLife Sverige deltagit i

påverkansarbete riktat mot politiska

beslutsfattare, samt i informationsoch

opinionsbildning via sociala medier.

Under 2025 drevs kampanjerna

Hands Off Nature och Together4Forests,

där namninsamlingar användes

för att sända tydliga signaler till beslutsfattare.

På bara tio dagar samlades

över 200 000 underskrifter in.

Budskapet till beslutsfattarna var

tydligt: naturen behöver starkare

skydd – inte försvagade regelverk.

Kampanjarbetet har även fortsatt

inom ramen för Restore Naturekoalitionen,

med fokus på hur EU:s

medlemsländer tar fram sina nationella

planer för naturrestaurering.

Webb, nyheter och evenemang

Kommunikationen under året har till

stor del skett via föreningens webbplats

samt Facebook och Instagram.

Under året publicerades över 100 artiklar,

tillsammans med uppdateringar

från RK, NRK och TK.

Större evenemang har haft särskilt

kommunikationsfokus, där Fågeltornskampen,

Fågelskådningens dag,

Falsterbo Bird Show, Ringmärkningens

dag och EuroBirdwatch varit mest

framträdande. Målet med Fågeltornskampen

var att öka antalet deltagande

lag jämfört med 2024, vilket

lyckades – över 100 lag deltog, vilket

var mycket glädjande och samtidigt

innebär en större utmaning inför

kommande år.

Inför Falsterbo Bird Show fanns en

tydlig kommunikationsstrategi med

fokus på närområdet och barnfamiljer.

Genom artiklar, korta filmsnuttar

i kollektivtrafik samt lokala digitala

skärmar i Falsterbo uppnåddes god

effekt – samtliga barnaktiviteter blev

fulla. Trots en större kommunikationsinsats

inför EuroBirdwatch blev

deltagandet där lägre än förväntat.

Strategi, varumärke och tonalitet

Kommunikationsarbetet har under

året haft ett tydligt mål att stärka Bird

Life Sveriges varumärke och position

som en trovärdig och kunnig aktör

inom fågelskydd och naturvård. Den

som möter föreningens kommunikation

ska känna förtroende och vilja bli

medlem om man ännu inte är det.

BirdLife Sverige ska vara det självklara

valet för media i frågor som rör

fåglar och natur. Under året bytte

föreningen presstjänst till Tidningarnas

Telegrambyrå (TT), med målet att

nå ut bredare och mer effektivt med

våra pressmeddelanden. Redan under

sommaren har vi kunnat se en tydlig

skillnad i genomslag efter utskick

via TT, med ökad spridning och fler

publiceringar i olika medier.

Under året har även fler artiklar

med fokus på fågelskyddsarbete

publicerats. Dessa har fungerat väl

i våra egna kanaler och bidragit till

att stärka föreningens trovärdighet.

Facebook har varit särskilt stark när

det gäller spridning av mer omfattande

och fördjupande innehåll, som

ofta genererat både positiva och

kritiska reaktioner. Erfarenheten visar

att många följare uppskattar innehåll

som rör forskning och fågelskydd,

samtidigt som lättsammare och mer

tillgängliga inlägg fortsatt har en

viktig roll i kommunikationen.

Återkommande format

och medlemsvärvning

Under året har Månadens fågel



Mikaela Lindholm,

kommunikatör, filmar

Christina Adolfsson

inför Fokus på idéella.

FOTO: KAJSA GREBÄCK

publicerats regelbundet, med en ny

art varje månad. Texterna har skrivits

av Anders Wirdheim och har varit

mycket uppskattade. Inläggen har

fått stort engagemang och har nått

en bred publik. Konceptet fortsätter

under 2026, då med särskilt fokus på

flyttfåglar.

Föreningen har även marknadsförts

via sociala medier med syfte att värva

nya medlemmar, särskilt i samband

med utgivningen av Vår Fågelvärld.

Under 2025 blev det totala värvningsresultatet

något sämre än 2024, men

julkampanjen ”Ge bort ett medlemskap”

gav ett tydligt positivt resultat.

Erfarenheterna tas med i planeringen

för 2026, där ett ökat fokus på medlemsvärvning

är prioriterat.

Synlighet i rikstäckande media

Tack vare att BirdLife Sverige är

förmånstagare till Postkodlotteriet har

föreningen haft möjlighet att synas

i rikstäckande media. Under sommarhalvåret

publicerades en helsidesannons

i Dagens Nyheter, och

föreningen syntes även i tv i samband

med Postkodmiljonären. Ett stort tack

riktas till alla som köpt postkodlotter

och därmed bidrar till föreningens

arbete.

Ideellt engagemang

och sociala medier

Under föregående år lanserades konceptet

Fokus på ideella, i samarbete

med Intressekommittén. Initiativet

syftar till att uppmärksamma och

hylla föreningens volontärer genom

en årlig temavecka i december. Årets

tema ”Holkar” lyfte fram holkprojekt

runt om i landet och sammanföll med

Internationella frivillighetsdagen den

5 december.

Instagramkontot fortsatte att växa

under året, från cirka 9 200 följare

till över 11 000. Engagemanget och

interaktionen är generellt högre på

Instagram än på Facebook, medan

räckvidden är större på Facebook. Facebooksidan

ökade från cirka 20 000

till 22 000 följare. Gruppen Fåglar

inpå knuten hade vid årets slut cirka

248 000 medlemmar och väntas passera

250 000 under början av 2026.

Gruppen fyller en viktig funktion som

kunskaps- och gemenskapsplattform.

Ottenby fågelstations Facebooksida

hade vid årets slut drygt 17 000

följare. Gruppen Vår Skådarvärld hade

strax över 10 000 medlemmar, utan

större förändring jämfört med föregående

år. Utöver detta finns aktiva konton

och sidor för Falsterbo Bird Show,

naturum Ottenby, Ungdomsskådarna

och Naturlänken, där Naturlänkens

julkalender även i år bidrog till ökat

engagemang på Instagram. •


53


Stenhusa Gårds trädgård

blommar fint under

sommaren.


Kansli och medlemsservice

F

öreningens kansli finns på

Stenhusa Gård i Stenåsa på

Öland. Här sköts all medlemsservice

och administration för

föreningen och dess dotterbolag. På

kansliet sitter Rebecka Nordlund som

är ekonom för föreningen och dotterbolagen,

Christine Hagblom som

är ekonomiassistent för Naturbutiken,

Emelie Andersson som är koncernredovisnings-

och controlleransvarig

för både föreningen och bolagen,

samt Anna Svendsén som arbetar

som ekonomiadministratör och är vår

ambassadör i kontakten med medlemmarna.

På kansliet arbetar också

Kajsa Grebäck, intresse- och volontärsamordnare,

Stina Rigbäck som är

generalsekreterare, vår kommunikatör

Mikaela Lindholm, projektavdelningsansvariga

Mia Ericsson, Eleonor

Karlsson som projektsamordnare, och

fågelskyddsansvarig Daniel Bengtsson,

fågelskyddssamordnare Niclas Lignell

samt Erik Larsson som IT- och verksamhetsutvecklare.

På distans arbetar

redaktör Niklas Aronsson, Christer Johansson

som är sakkunnig inom skog,

Anette Barr och Mattias Ullman som

projektledare och Anna Carter samt

Eva Hjärne – båda delaktiga i Falsterbo

Bird Show. På Ölands södra udde, på

Ottenby, arbetar Ida Hansson som na

turumföreståndare, Magnus Hellström

som stationschef och Stina Andersson

som verksamhetssamordnare.

Kansliet sköter medlemshantering

även för alla regional- och lokalföreningar

som är anslutna genom

Kedjan. Här ingår regionalföreningarna

BirdLife Östergötland, Bohusläns

OF, Västerbottens OF, Jämtlands

läns OF, BirdLife Medelpad, BirdLife

Västmanland, Västergötlands OF,

BirdLife Uppland, Ölands OF, BirdLife

Småland, Skånes OF, Gävleborgs läns

OF, Närkes OF, Ångermanlands OF,

Stockholms OF, Dalarnas OF, BirdLife

Östra Småland, Norrbottens OF och

Wermlands OF samt lokalföreningarna

Fågelföreningen i Norrköping och

Tjust Fågelklubb.

Beträffande föreningens ekonomi

hänvisas till den separata årsredovisningen

som finns att tillgå på BirdLife

Sveriges hemsida.

Under året har de tre regionalföreningarna

BirdLife Östra Småland,

Norrbottens OF och Wermlands OF

blivit fullt integrerade. Detsamma gäller

lokalföreningen Tjust Fågelklubb

inom BirdLife Östra Småland. Dessa

fyra föreningar ingår i år för första

gången i vårt medlemsantal.

När året avslutades hade föreningen

22 348 medlemmar (föregående år

22 045). Av dessa var 14 708 (14 823)

direkta medlemmar i Riksföreningen

och 7 640 (7 222) medlemmar genom

regionala eller lokala föreningar. Det

totala medlemsantalet fördelar sig

på 354 (282) ungdomsmedlemmar,

2 847 (2 717) familjemedlemmar, 248

(254) utlandsmedlemmar och 18 899

(18 792) övriga medlemmar.

De direkta medlemmarna fördelar

sig på 249 (189) ungdomsmedlemmar,

1 256 (1 245) familjemedlemmar,

195 (202) utlandsmedlemmar, 6 (6)

hedersmedlemmar, 101 (101) ständiga

medlemmar och 12 901 (13 080)

övriga medlemmar.

Medelåldern bland våra medlemmar

är fortsatt stigande. Bland de cirka

88 procent av medlemmarna som vi

har födelsedata för är medianåldern

70,0 år (69,7 år). Männens medianålder

är högre än kvinnornas; 70,8 år (70,7

år) för männen och 68,6 år (68,3 år)

för kvinnorna. Trots detta ser vi en

positiv utveckling av antalet ungdomsmedlemmar

även om det fortsatt är

låga antal. Andelen kvinnor bland våra

medlemmar fortsätter att öka. Av de

cirka 91 procent av medlemmarna

som vi har uppgift om kön för är 37,1

procent (36,7 procent) kvinnor. •



Styrelse och kommittéer

BirdLife Sveriges styrelse

Kjell Carlsson, styrelseordförande

Ulrika Tollgren, vice ordförande

Hans Bredberg, kassör

Johan Karlsson, sekreterare

Tomas Axén Haraldsson

Lotta Berg

Fredrik Haas

Gunilla Hjorth

Jens Mattsson

Eva Mattsson

Jan Oldebring

Gigi Sahlstrand

Valberedning

Sara Elg (sammankallande)

Christer Olsson

Magnus Liljefors

Peter Berglin

John Kvarnbäck

Intressekommittén

Eva Bredberg (sammankallande)

Kent-Ove Hvass

Annelie Larsson

Fredrik Blomqvist

Peter Bäck

Gigi Sahlstrand

Representant från Ungdomsskådarna

Adjungerade:

Kajsa Grebäck

Anette Barr

Anders Wigren – Studiefrämjandet

Nationella rapportkommittén

Inger-Marie Wolfarth (sammankallande)

Peter Nilsson

Fredrik Friberg

Johan Nilsson

Per Flodin

Per Gustafsson

Magnus Hellström

Taxonomikommittén

Erling Jirle (sammankallande)

Markus Lagerqvist

Martin Stervander

Gustav Asplund

Raritetskommittén

Björn Malmhagen (sammankallande)

Magnus Corell

Juho Könönen

Måns Grundsten

Niklas Andersson

Aron Edman

Raul Vicente

Ungdomsskådarna

Eskil Friberg

Benjamin Rodling

Maya Eriksson

Hugo Karlström

Tyra Jakobsson

Markus Qvarfordh

Ottenbykommittén

Jonas Waldenström (sammankallande)

Anders Hedenström

Susanne Åkesson

Elsy-Britt Schildt

Jakob Lohm

Gabriel Norevik

Arne Andersson

Lotta Berg

Aron Edman

Adjungerade:

Magnus Hellström

Lärkfalk

FOTO: KENT-OVE HVASS


55

BIRDLIFE SVERIGE | REGIONALFÖRENINGAR

Regionalföreningar

Här presenteras några av de 25 regionalföreningar som

är anslutna till BirdLife Sverige.



Grönbena finns fortfarande kvar

i betydande antal, enligt årets

inventering.

FOTO: OLAVI HINKKANEN

Dalslands

Ornitologiska Förening

D

et gläder oss att flera nya

medlemmar tillkommit under

2025 och att vi därmed blev

234 medlemmar i DOF, vilket är en

liten ökning sedan 2024. Detta tillsammans

med det positiva mottagandet

av almanackan Fåglar på Dal

2025, och nu även Fåglar på Dal 2026,

har gjort att DOF:s ekonomi är fortsatt

god. I detta sammanhang, ett varmt

tack till de två personer som bidragit

med frikostiga donationer till DOF

under året!

DOF har som tradition sedan några

år tillbaka att dela ut ett fågelskyddspris

till någon eller några som gjort

viktiga insatser för Dalslands fåglar

eller fågelmiljöer. För år 2025

tilldelades prisen Jan-Erik Pettersson

och Karl-Erik Alexandersson, båda

från Dals-Ed, för sina insatser med

ringmärkning av rovfåglar, ugglor

och falkar. Jan-Erik har under åren

2019–2025 ringmärkt bland annat

819 tornfalkar, 82 kattugglor och

Dalslands första ungar av röd glada.

Karl-Erik har under samma år ring

märkt bland annat 835 tornfalkar, 272

kattugglor och 103 fiskgjusar.

Många av DOF:s medlemmar var

under våren och sommaren engagerade

i fågelinventeringar och ringmärkning

av rovfåglar. Detta resulterade

bland annat i 229 skyddade

fynd i Artportalen, vilket är ett viktigt

underlag i samband med fysisk planering,

inte minst vindkraft och reservatsbildning.

Ju fler skyddade arter

som rapporteras i Artportalen, desto

bättre blir möjligheten att skydda de

arter Dalsland har ett speciellt ansvar

för. Vi hoppas att DOF:s ljudboxar,

som utvärderats under året, blir ett

viktigt verktyg för detta ändamål.

Men Artportalen är inte bara för

skyddade fågelarter utan även för alla

vanliga och ovanliga arter. Till glädje

för alla som vill veta vad som händer

i Dalslands fågelmarker. Under året

rapporterades 224 arter, två färre än

2024. Och mycket glädjande att över

40 000 fågelobservationer rapporterats

i Artportalen under året, 9 000 fler

FOTO: OLAVI HINKKANEN

jämfört med 2023 och mer än 3 500

fler jämfört med 2024. Stort tack till

de 427 observatörer som bidragit till

detta!

Årets inventering av Dalslands

högmossar visade att ljungpipare och

grönbena finns kvar i betydande antal,

men bara något enstaka par storspov

återstår och rödbena och sydlig

gulärla verkar vara försvunna som

häckfåglar. Vi skall därför fortsätta årets

inventering under 2026 så att den blir

så heltäckande som möjligt. •

Ljungpipare.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 57


Dalarnas


U

nder 2025 fick Dalarnas

Ornitologiska Förening,

DOF, flera nya medlemmar.

Närmare bestämt 53 nya ordinarie

medlemmar och drygt 200 integrerade

medlemmar. Föreningen gör

bedömningen att det beror dels på

anslutningen till Kedjan och dels

på att föreningen 2024 gav ut ett

nummer av medlemstidningen med

tema om skogen, ett nummer som

har blivit uppmärksammat inte bara i

Dalarna.

DOF har under året lämnat bidrag ur

sina fågelskyddsfonder till följande:

• Lindängets ringmärkargrupp

för inköp av värmekamera

för att ringmärka rastande

lappsparvar.

• Rättviks viltrehabilitering.

Verksamhetsbidrag för inköp

av nya övervakningskameror i

voljärerna.

• Ungdomsskådarna. Pengar

avsatta för inventering av Vedungsfjällen

till sommaren.

Vidare har DOF arbetat med

remisser och samråd bland annat om

vindkrafts- och solcellsparker.

Möten

Redan 2024 började DOF med

digitala möten efter samma modell

som BirdLife Sveriges Fågeldialog.

Intressanta föredrag och diskussioner

via Zoom-möten. I februari 2025

höll Mats Forslund, Avesta, ett möte

med föredrag om nötkråka som drog

många deltagare, både från Dalarna

och från andra regionalföreningar.

Mötet blev mycket uppskattat och

flera möten har planerats in för 2026.

BirdLife Sveriges Riksstämma 2025

hölls i Leksand i Dalarna och DOF

var medarrangör. Styrelsen arbetade

mycket med att få till en bra stämma

och fick hjälp av många av DOF:s

olika projekt, kommittéer och enskilda

medlemmar. DOF fick beröm av

BirdLife Sverige för en bra genomförd

stämma.

Årsmötet 2025 hölls i mars och

årets föreläsare var Thord Fransson,

chef för Ringmärkningscentralen på

Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Han höll föredrag om ringmärkning

av fåglar under temat ”Fågelflyttning

på längden och tvären”.

Höstmötet hölls i november och

årets föreläsare var Kenneth Seil

från Avesta som höll ett intressant

föredrag om brun glada i Dalarna

och på mötet diskuterades också en

häckning mellan brun och röd glada

i Borlänge.

Projekt och kommittéer

Projekt kungsörn har fortsatt med

inventering och ringmärkning och

under 2025 besökte projektet 69

revir varav 59 var besatta. Projektet

hittade 26 påbörjade häckningar

varav 21 blev lyckade. Ett halvt nytt

revir upptäcktes och det var ett par

som hade bon både i Värmland och

Dalarna och det räknas då som ett

halvt Dala revir. Man hittade sex nya

bon med häckning i fyra av dem. 27

ungar kom på vingarna och 24 av

dem blev ringmärkta. Antalet ungar

per besatt revir (0,43) var något högre

än genomsnittligt.

Projekt vitryggig hackspett har

efter Staffan Müllers bortgång i våras

tillsatt en ny kommitté som ska återkomma

till styrelsen med förslag på

hur fortsatt arbete ska bedrivas.

Miljöövervakning av havsörn i

Dalarna har fortsatt. Vi har nu en tydligare

bild av hur läget för havsörnen

i Dalarna ser ut. Från de tiotal revir

som vi hade koll på till och med 2023

har det skett en ökning till 15 revir

2025. Under 2025 upptäcktes tre nya

revir. Årets resultat blev sammanlagt

14 häckningsförsök, men av dessa

misslyckades fyra stycken.

Under 2025 övertog styrelsen

ansvaret för Inventeringskommitténs

verksamhet, och ett stort antal standard-

och nattrutter har inventerats.

DOF deltog även i sjöfågelinventeringen.

Regionala rapportkommittén har

som vanligt tagit fram årets fågelrapport

för Dalarna och även arbetat

med underlaget till nya upplagan av

boken ”Fåglarna i Sverige – antal och

förekomst”. Intressant är att antalet

häckande arter i Dalarna bedöms vara

200, högre än i något annat landskap

och att ny kunskap har tillkommit

om skogsgåsen i Dalarna. Tidigare

uppskattning var en population på

cirka 20 par men ny forskning, bland

annat med gäss som GPS-märkts i

Skottland, tyder på att populationen

är cirka 115 par.

Redaktionskommittén, med ansvar

för medlemstidning, hemsida och Facebook

har stått för informationen till

medlemmar och andra fågelintresserade

och fyra nummer av medlemstidningen

Fåglar i Dalarna har givits ut

under året.

Aktiviteter

Som vanligt genomfördes DOF:s

artrally i februari, där skådarna i

Dalarnas olika kommuner spanar i

sin hemkommun och rapporterar in

allt de ser och hör till Artportalen.

Artrallyt har genomförts sedan 1990

och ger oss en bra bild av fågelfaunan

under vintern i Dalarna.

Sedan 2017 genomförs också

EKO-skådning, där man ska ta sig

fram med egen muskelkraft. Gå, cykla,

åka inlines, skateboard, paddla med

mera, det vill säga inte använda någon

form av motor, med undantag för

till exempel elrullstol eller liknande.

Vårexkursionen till Hjälstaviken

fick ställas in, men höstexkursionen

till samma lokal blev mycket lyckad

med deltagare från flera av Dalarnas

kommuner. •


FOTO: KENNETH SEIL


Brun glada i Avesta.

Brun glada till vänster och till

höger en hybrid. Borlänge.

FOTO: PATRIK ENGBERG


59


Utbildning av fågelguider i

Saloum Delta nationalpark

i Senegal ska få fortsatt

ekonomiskt stöd från GOF.

Göteborgs


FOTO: BIRDLIFE INTERNATIONAL

G

OF erbjöd som vanligt ett

omfattande utbud av aktiviteter

under året med exkursioner,

vardagsvandringar, föreläsningar,

fågelskyddsärenden, utgivning av fyra

nummer av Fåglar på Västkusten, administrering

av fynd i Artportalen som

resulterade i Fåglar i Göteborgstrakten

2024, ringmärkning på Nidingen och i

Torslandaviken, hemsida, fyra Facebookgrupper

och sist men inte minst

vår föreningslokal Ekliden. Givetvis

omöjligt att presentera hela verksamheten

på ett begränsat utrymme,

varför vi här väljer utåtriktade aktiviteter,

rapportering i Artportalen och

ekonomiskt stöd till BirdLife i Senegal.

GOF arrangerade under året fler

än 125 utåtriktade aktiviteter med

totalt närmare 2 500 deltagare. Av

dessa deltog nästan tusen i vardagsvandringarna

och närmare 550 på

exkursionerna. Detta har utan tvekan

bidragit till att medlemsantalet under

året ökade med ett tiotal till 1925. Av

dessa är en dryg tredjedel kvinnor.

Under året rapporterades nästan

230 000 fågelobservationer och

8 700 fågelbilder i Artportalen, som

varje dag följs av intresserade i Glutt

eller Dagens fynd och som slutligen

sammanställs i den årliga fågelrapporten.

Bara i Göteborgs kommun

bidrog 1 123 observatörer med denna

viktiga dokumentation. Minst en ny

art för rapportområdet, gråhuvad

sparv, noterades under året, vilken

blev väldokumenterad av ett femtiotal

skådare under en dag i november.

Första häckningen av skärfläcka i

Göteborgstrakten misslyckades under

2024, men det här året gick det bättre,

och tre kullar kom på vingarna.

GOF engagerar sig inte bara i

fågelskyddsfrågor i närområdet. Då

GOF är en länk i det globala nätverket

BirdLife International, vill vi även bidra

Saloum Delta nationalpark

är känd för sin otroliga

fågelrikedom.

till skyddet av våra fåglar när de inte

befinner sig på hemmaplan. Detta

har GOF tidigare gjort genom bidrag

till BirdLife Internationals projekt för

att minska slakten av fåglar som sker

i bland annat Medelhavsområdet,

Kaukasus och Mellanöstern. Många

lokaler längs East Atlantic Flyway

har en oerhörd betydelse för våra

flyttfåglar, speciellt vadare. GOF:s

styrelse beslutade därför under året

att stödja BirdLife Internationals partner

i Senegal, Nature Communautés

Développement (NCD), med en halv

miljon kronor. Pengar som vi hoppas

ska göra skillnad för våra vadare. •

FOTO: BIRDLIFE INTERNATIONAL



BirdLife Östergötland

B

irdLife Östergötlands styrelse

har under verksamhetsåret

2025 träffats vid åtta tillfällen.

Föreningen saknar möteslokal, och

mötena anordnas därför hemma hos

styrelsemedlemmar eller via Naturcentrums

lokaler i Linköping. Årsmötet

hölls i mars i Norrköping i samverkan

med Fågelföreningen i Norrköping

(FiNK). Där föreläste globalskådaren

Björn Andersson, och BirdLife Östergötlands

hederspris Svanägget delades

ut till Stig Lindwall för lång och trogen

tjänst i fågel- och föreningslivet i

Östergötland. Samverkan med länets

lokalföreningar har skett genom samarrangemang

av årsmöte med FiNK,

föredrag om Ängshöksprojektet på

Öland med Linköpings fågelklubb samt

det årliga regionmötet.

Föreningens tidskrift Vingspegeln

har utkommit med fyra nummer, där

Häradskärsprojektet har ett nummer,

Tåkerns fältstation har ett och Rrk

rapporterar fågelåret i ett tredje. Varje

år får nya fågelkonstnärer från länet

möjligheten att synas på tidskriftens

framsida. Innehållet har även behand

FOTO: JENNY RYDÉN

Häradskärsprojektet är

en viktig mötesplats för

ringmärkning, sträckräkning

och östgötsk fågelskådning.

lat aktuella inventeringar, skådarporträtt

och exkursionsrapporter.

Häradskärskommittén inom BirdLife

Östergötland har under året arrangerat

det femte och sista året på denna projektperiod

av standardiserad ringmärkning

och sträckräkning på Häradsskär.

Projektet har nu stabil finansiering vilket

innebär att det kommer fortlöpa i

femårsintervall under veckorna 38–41.

Häradskärsprojektet fortsätter därmed

att vara en samlingspunkt för östgötsk

fågelskådning.

Föreningens fågelskyddsgrupp har

under året hanterat ett stort antal

remisser och ärenden. Under 2025 har

beslut kring naturreservat dominerat

flödet. En samverkan med Boxholms

Skogar som inleddes 2024 har med

hjälp av BirdLife Sverige resulterat i att

föreningen konsulterat fågelskyddsåtgärder

för bolagets arbete i skogen.

Bland annat har habitatsmodellen för

mindre hackspett introducerats och

använts för att identifiera livsmiljöer

värda att bevara. Ängshöksprojektet

i Östergötland har fått stötting av

föreningen genom initiativet ängshöksbevakare,

en roll som ska stötta

länsstyrelsens inventerare.

Fågelintressegruppen har under

året synts i samband med evenemangen

Vinterfåglar inpå knuten och

Fågelskådningens dag. Föreningen har

även deltagit i naturum Tåkerns nya

satsning på dagkolloverksamhet för

naturintresserade barn under sommarlovet,

där BirdLife Östergötland i

samverkan med Tåkerns Fältstation

höll i en dag med temat fåglar. Slutligen

har ett projekt för en kommande

ungdomsverksamhet planerats och

samverkats med lokalföreningar och i

samband med det har föreningen ökat

sin synlighet på sociala medier ytterligare

med ett konto på Instagram. •

Ringmärkning.

FOTO: JENNY RYDÉN

61


Under 2025 höll

Kajsa Grebäck en

guideutbildning

tillsammans med ÖOF.

FOTO: KAJSA GREBÄCK

Ölands


F

öreningen har i sedvanlig ordning

svarat på remisser avseende

fågelskyddsärenden.

Regionala rapportkommittén (Rrk)

har fortsatt sitt arbete under året.

Föreningens tidskrift Calidris har

utkommit med tre uppskattade

nummer under 2025. Föreningen har

arrangerat kroppkakeracet i februari

och kräftracet i augusti.

De populära skådarpubarna har genomförts

vid flera tillfällen under året.

alltid populära och uppslutningen har

varit god.

Föreningen har matningar i Penåsa,

Kalkstad och Råbäcken (kornsparvsmatning),

samt sponsrat matningen

i Beijershamn, som sköts av Naturskyddsföreningen.

Ingemar Lind visade naturfilm på

Ölands folkhögskola i november.

I samband med “Vinterfåglar inpå

knuten” hade vi ett arrangemang i

Penåsa. •

Skådarskola på Öland.

FOTO: GABRIEL SÄLL

Fågelkurser har genomförts både

under våren och hösten. Dessa har

bestått av en teoridel och en påföljande

exkursion vid tre tillfällen under

våren och två tillfällen under hösten.

Föreningen har medverkat i naturum

Ottenbys skådarskola.

Dessutom har guidningar genomförts

med huvudinriktning på vadare,

vid Beijershamn och Stenåsa. De är

Fågelkurser har

genomförts både

under våren och hösten.



Västergötlands


V

ästergötlands Ornitologiska

Förening (VgOF) har en lång

och betydelsefull historia.

År 1998 slogs Södra Älvsborgs och

Skaraborgs Ornitologiska Föreningar

samman, vilket skapade en starkare

och bredare plattform för fågelskyddsarbete

i landskapet. Föreningens

mål är att både främja forskning och

skydd av fågelfaunan samt att skapa

mötesplatser mellan medlemmar och

allmänhet. Denna kombination bidrar

till ökat engagemang och ett växande

intresse för fågellivet hos människor i

alla åldrar.

En uppskattad tradition inom VgOF

är nyårsrallyt som arrangeras första

helgen i januari. Under 2025 deltog

126 personer från 21 kommuner i

denna tävling där kommunerna tävlar

mot varandra i antal observerade arter.

Vinnande kommun blev Ulricehamn.

Trots kyligt väder gav sig många entusiaster

ut i naturen, och rapporteringen

i Artportalen var intensiv när årskryssen

snabbt trillade in.

Under tranveckorna våren 2025

genomfördes naturpedagogiska

dagar vid Trandansen för skolor från

förskoleklass till årskurs 6. Projektet

genomfördes i samarbete med BirdLife

Sverige, och möjliggjordes genom ett

bidrag på 50 000 kronor från Sparbanksstiftelsen

Skaraborg. Syftet var att

ge barnen inspirerande naturupplevelser

med fokus på tranor och fågelliv.

Med hjälp av bidraget kunde bussresor

arrangeras, vilket gjorde deltagandet

möjligt för fler skolor.

I mitten av september samlades flera

av Västergötlands fågelklubbar i Borås

för en gemensam träff på Navet Science

Center. VgOF stod värd för kvällen

och Christer Johansson från BirdLife

Sverige höll ett föredrag om skog och

olika habitatmodeller.

Medlemstidningen GRUS har under

året utkommit med fyra nummer och

fungerar som en viktig kanal för information,

kunskap och inspiration kring

fågellivet i Västergötland.

Genom föreningens fågelskyddsfond

har flera projekt fått ekonomiskt

stöd under 2025, bland annat gåsräkning

vid sjön Östen, samt lappuggleprojektet

och olika tornfalksprojekt i

Skaraborg. VgOF är även huvudman

för Hornborgasjöns fältstation, en

central aktör för fågelforskning i

regionen. Fältstationens arbete med

ringmärkning, inventeringar och det

årliga Hornborgaseminariet bidrar

med värdefull kunskap om sjöns rika

fågelliv. •

Deltagare på fågelklubbsträff.

FOTO: ANDERS SVENSSON

Tranor vid

Hornborgasjön.

FOTO: ANDERS SVENSSON


63


BirdLife Östra Småland

Å

r 2025 var BLÖS 37:e verksamhetsår

och engagemanget för

fågelskydd är större än någonsin.

Föreningen bildades i Oskarshamn

i september 1988 och består av

samtliga tio kommuner på fastlandet

i Kalmar län. Styrelsen består av tio

medlemmar fördelade över hela verksamhetsområdet.

BLÖS har över 650

medlemmar. Administrativt blev det

stora för året anslutningen till BirdLife

Sveriges Kedjan. Tjust Fågelklubb har,

som en av få lokalföreningar i Sverige,

också anslutit sig till Kedjan.

Fåglar i östra Småland, FiöSm, ges

ut med tre digitala nummer per år.

Föreningen har valt att ha tidskriften

helt digitalt, både av miljöskäl och

ekonomiska skäl.

Regionala rapportkommittén drar

ett stort lass med sammanställningen

av den årliga fågelrapporten som

publiceras i nummer två av FiöSm.

Vilthjälpen i Oskarshamn har tagit

hand om ett 50-tal fåglar och djur

under året bland annat en ung berguv

som fastnat i ett fotbollsmålsnät.

Skogsfrågor får en allt viktigare

roll inom BLÖS verksamhetsområde.

Under 2025 har nya nätverk bildats

och flera överklaganden till mark- och

miljödomstolen har gjorts. Tack vare

omfattande inventeringar har några

avverkningar med skyddsvärd skog

stoppats.

BLÖS kungsörnsprojekt startade

genom ett initiativ från Länsstyrelsen

i Kalmar län, som också bidragit med

ekonomiskt stöd. Genom de inventeringar

som genomförts har fyra aktiva

revir konstaterats, varav två med

konstaterad häckning.

En vuxen skräntärna

över kolonin på Furön

i Oskarshamn.

Flera andra arter bevakas, inventeras

och ringmärks varje år. Under 2025

fanns det 23 aktiva revir av berguv.

Det blev tolv lyckade häckningar med

minst 22 ungar. Pilgrimsfalk fanns

med tre par varav två lyckade häckningar

med tre ungar. Ringmärkning

av skräntärneungar i östra Smålands

kolonier har fortsatt som tidigare år.

Under året drabbades den ena stora

kolonin Skorvan i Tjust skärgård av

minkpredation. Totalt ringmärktes

cirka 90 ungar inom BLÖS område.

Under 2025 har även ett 70-tal nattskärror

ringmärkts.

Ringmärkning av hornugglor har

pågått i Västervikstrakten sedan 2016.

Totalt ringmärktes 21 hornugglor

under våren och 41 under hösten

2025. Tjust Fågelklubb driver även

ett projekt för göktyta sedan tidigt

1990-tal med cirka 200 holkar. Under

2025 ringmärktes 205 ungar och nio

vuxna. •

FOTO: ÅKE NILSSON

”

Skogsfrågor

får en allt

viktigare roll

inom BLÖS

verksamhetsområde.

En ung berguvshona

togs om hand

av Vilthjälpen i

Oskarshamn efter att

ha fastnat i nätet på

ett fotbollsmål.

FOTO: DANIEL SVENSSON, OSKARSHAMNS-TIDNINGEN



Tappra deltagare under JORF:s

vadarexkursion till Sannan en

ruggig augustidag.

Jämtlands läns


J

ORF har under året arbetat med

remisser och inventeringar i

samband med fågelskyddsärenden

– ibland i samverkan med

andra organisationer, som Kungsörn

Sverige, BirdLife Sverige och Naturskyddsföreningen.

Det har bland

annat handlat om överklaganden av

avverkningsärenden och ett vindkraftsärende

som berört ett kungsörnsrevir.

Ett långdraget ärende som involverat

JORF är Tysjöarnas naturreservat.

Föreningen har under året yttrat sig

i samråd gällande naturreservatets

framtid och skötsel.

Aktiviteter

JORF har haft ett flertal exkursioner

under våren, och två under hösten.

Bland annat har föreningen deltagit

i flertalet nationella evenemang.

Utflykter för fågelskådande kvinnor

genomfördes till fågeltornen i Sikås

och Mussjön. I september ordnade

JORF en guidad personalaktivitet vid

Tysjöarna för personal från Östersunds

sjukhus.

Den 7 juni hölls den årliga Ånnsjödagen

i samarbete med JORFs

dotterförening, Föreningen Ånnsjöns

fågelstation. Evenemanget blev präglat

av regn, även om kvällens dubbelbeckasinexkursion

bjöd på bättre

väder. Under sommaren genomförde

fågelstationen fjäll- och myrinventeringar.

Dessutom ringmärktes cirka

1 500 fåglar. Bemanningen var likt

2024 förhållandevis god.

För tredje året i följd arrangerade

JORF en fototävling. Resultat presenterades

på ett av årets två medlemsmöten.

Under 2026 ersätts tävlingen

med en efterlysning för att samla in

bilder, se nedan.

Fåglarna i Jämtland och Härjedalen

Under 2025 påbörjades arbetet med

en bok om Jämtland och Härjedalens

fåglar. Struktur och innehåll har tagits

upp på föreningens medlemsmöten

för att inhämta synpunkter. En efterlysning

har också gjorts av fågelbilder

tagna i Jämtland och Härjedalen, i

syfte att samla bilder på så många

fågelarter som möjligt. •

Inventering en solig

marsdag.

FOTO: DANIEL HEDENBO FOTO: DANIEL HEDENBO


65


Bohusläns


L

iksom tidigare år var även 2025

fullt med aktiviteter. Det var allt

från skogsturer med ugglelyssning

och orrspel till havsfågelskådning.

Från vinterskådning i Strömstad,

Fjällbacka och Hamburgsund, flera

turer till Ramsvikslandet, slowskådning

i Uddevalla, 1 maj på Härmanö, sträckskådning

i Stenungsund, fågelskådning

på Orust samt Tofta kile och Ragnhildsholmen

i Kungälv till Torslandaviken

längst ner i söder är några exkursioner

som vi har erbjudit våra medlemmar

att följa med på. För att skapa ett större

engagemang för Skådarhjälpen (Radiohjälpen)

hade vi en tur till norra Bohuslän,

och utöver det hade vi några

aktiviteter för bara kvinnor som har genomförts

i området. På själva julafton

hade vi en exkursion till Ramsvikslandet.

Sex lag deltog i Bohusläns Artrally

i februari och totalt sågs det 93 arter i

landskapet. Under Fågeltornskampen

2025 hade vi fem platser bemannade

i landskapet. Evenemanget engagerar

allt fler till att medverka för att ”tävla”

mot varandra.

Vi hade även exkursioner till andra

landskap såsom Västergötland, Dalsland

och Öland. Under året hade vi

studiecirklar med fokus på vadare. Alla

våra aktiviteter och studiecirklar sker i

samarbete med Studiefrämjandet.

För att värva nya medlemmar har

vi deltagit på Biologiska mångfaldens

dag i Ljungskile på våren och på Bondens

Dag i Backamo på hösten. Under

hösten deltog vi även i evenemanget

”Strömstad in Light” och representanter

från föreningen har också pratat

om fåglar och fågelmatning inne på

Granngården samt en lokal handelsträdgård

i Uddevalla.

I januari under BirdLife Sveriges

aktivitet ”Vinterfåglar inpå knuten”

deltog vi vid vår fågelmatning vid

Lövåsberget i Uddevalla och lokalradion

Radio Väst kom och gjorde intervjuer

på plats. Radio Väst gjorde även

en intervju med en styrelse medlem

den 12 mars.

Vårt utbud av kläder med BohOFlogga

på har utökats med flera färger

på t-shirtar och kepsar.

Årsmötet var välbesökt och hölls på

Ramsvikslandet i Sotenäs kommun.

Dagen inleddes med skådning innan

förhandlingarna tog vid. Årets fågel

2024 röstades fram och vinnare blev

den nunnestenskvätta som hittades

på Lindön, Havstenssund. Därefter

hölls ett föredrag om vadarnas situation

i Bohuslän.

Medlemsmötet genomfördes sedvanligt

på höstkanten på Hållö, utanför

Smögen. Efter båtturen till ön blev

det skådning medan vi tog oss till

vindskyddet. Vädret var så pass gott

att vi alla kunde vara på utsidan och

skåda. Mötet genomfördes utomhus.

På BirdLifes riksstämma, som anordnades

av Dalarnas Ornitologiska

Förening, deltog vi med två representanter.

Två andra representanter

deltog i landsdelsmötet på hösten i

Göteborg.

Under året har vi underhållit vår

hemsida, Facebook och Instagram

med nyheter, foton och annan intressant

information. På sociala medier

såsom Facebook hade vi 1 398 följare

och på Instagram hade vi 912 följare.

Föreningens arbete med fågelskydd

är en väldigt viktig del i vår verksamhet

och vi har under året fungerat som

remissinstans i flera ärenden. Nämnas

kan de vindkraftsetableringar som planeras

både på land och till sjöss, samt

kraftledningar. Oljering av skarvägg är

också ett ärende som vi varit remissinstans

i. Vårt samarbete med Daniel

Bengtsson från BirdLife gällande flera

ärenden fortgår. Samarbetet med

klätterklubbar i landskapet för att inte

störa häckningar av uv och falk pågår.

Representanter från BohOF har deltagit

på BirdLifes Sveriges teknikhelg

och vi har sedan dess införskaffat

ljudboxar som vi använt för inventering

av fågelarter i Bohuslän. Vi arbetar

vidare med att få fler att inventera

i landskapet samt att det ska komma

upp flera fågeltorn.

Vår tidskrift ”Fåglar i Bohuslän”, och

en sammanställning över observationer

i Bohuslän är annat som det har

arbetats med under året.

Medlemsantalet är glädjande nog

stabilt och vid årsskiftet hade vi 437

medlemmar varav 66 var familjemedlemmar.

•

En ung berguvshona

togs om hand

av Vilthjälpen i

Oskarshamn

En välbehövlig

efter att

ha fastnat

fikapaus

i nätet

på Haby

på

under

ett

exkursionen

fotbollsmål.

på

Ramsvikslandet.

FOTO: SUSSIE CARLSTRÖM



FOTO: ANDERS SILVETÄRN

Pilgrimsfalkunge

vid ringmärkning i

Fjugesta.

Närkes


Ä

ven 2025 har vi haft ett stort

antal aktiviteter som varit

välbesökta och haft en bred

inriktning. Vår ambition att vara en öppen,

välkomnande, inkluderande och

transparent förening ger oss fortsatt

framgång och tillväxt.

Intresset för fåglar och för NOF

fortsätter att vara stort. Vid årets slut

hade vi än en gång utökat antalet

medlemmar, som landade på 958

varav 60 procent män och 40 procent

kvinnor. En betydande del av fler nya

medlemmar beror på de aktiviteter

som föreningen driver. Holkbyggaroch

nybörjarkurserna har mycket

snabbt blivit fulltecknade. Ringmärkarassistentkurser

genomfördes i

samverkan med Kvismare fågelstation.

Föreningen genomförde gåsinventeringskurser.

I föreningens regi har fem skådarresor

genomförts. Utfallet av rariteter

under resorna har varit gott vilket

säkerställer kommande resor.

Under hösten har inventerare från

NOF deltagit i två nationella och en

internationell räkning av gäss. NOF

stödjer fortsatt pilgrimsfalkarna i landskapet.

Det är viktigt eftersom Närkes

enda häckande framgångsrika par

av pilgrimsfalk för sjunde året i rad

har fått fram ungar, fyra denna gång

(totalt 24 genom åren). Därför har tre

nya bolådor tillkommit på lämpligt

avstånd från denna häckningsplats.

Under året har NOF inventerat flera

olika berguvsrevir i landskapet bland

annat med ljudboxar. I år har endast

två ungar konstaterats i ett revir. Fyra

nya bolådor har monterats på tänkbara

häckningsplatser, samt en i centrala

Örebro där en individ periodvis uppehållit

sig stationärt.

Den traditionella och välkända

sångsvansfestivalen under mars vid

sjön Tysslingen kom av sig efter det

något oväntade beslutet med två

dagars förvarning från Länsstyrelsen

att stoppa utfodringen sedan mer än

13 år tillbaka. Processen kom att kritiseras

från NOF och allmänheten.

Vår tidskrift, vår hemsida, vår

Facebookgrupp och vårt övriga

informationsmaterial har med sin

enhetliga grafiska profil haft stor genomslagskraft.

Sammantaget fungerar

våra media på olika sätt mycket bra i

kommunikationen med medlemmar,

myndigheter, press och allmänhet. •

FOTO: MARTIN KARLSSON

Härfågel.


67


BirdLife Västmanland

Å

r 2025 hade BirdLife Västmanland

845 medlemmar, av vilka

447 valde att prenumerera på

föreningens egen tidning Fåglar i Västmanland.

Under året utkom tidningen

med fyra nummer, varav nummer

2-3 var ett dubbelnummer som bland

annat innehöll Fågelrapporten 2024.

Styrelsen har haft nio protokollförda

möten, där samtliga utom ett hölls

digitalt via Zoom.

Föreningen har under året genomfört

flera exkursioner, öppna för

alla intresserade – medlemskap har

inte varit ett krav för att delta. Under

hösten hölls även ett heldagsmöte

inomhus som lockade cirka 50 deltagare.

Programgrupperna Daglediga

respektive Rapphönan har arrangerat

ett antal träffar och utflykter under

året. För nybörjare hölls en studiecirkel

med åtta träffar. I samarbete med

ungdomsskådarna hölls ett tjejläger

vid Asköviken.

Bland de mest uppskattade aktiviteterna

märktes artrallyt i januari,

där 27 lag deltog. Fågeltornskampen

samlade drygt 50 deltagare i sju av

Västmanlands fågeltorn. Den årliga

uggleinventeringen arrangerades

traditionsenligt under vecka 12, och

Aktivitet vid

märkarbordet,

Hamre våtmark.

under vintermånaderna hölls en fågelbordskamp

där cirka 40 fågelmatningar

deltog. Påskrallyt, där vi tävlar

mot Närke, förlorades tyvärr.

Årets huvudteman för fågelskydd

har varit skogen och de processer

som sker där. Under våren arrangerades

en kurs i tjäderinventering i

skogarna kring Ramnäs, och inventeringar

av mindre hackspett och järpe

har också genomförts i landskapet.

Ringmärkning har utförts både

vid Önstensborg, där CES-märkning

skett vid 12 tillfällen, samt vid Hamre

våtmark, där en friare märkning

genomfördes under hösten. För första

gången passerade antalet märkta

fåglar vid Hamre tusenstrecket – ett

nytt rekord för föreningen. •

Blåhake, Hamre våtmark – främmande

kontroll från Norge.

FOTO: NORI AHARI

FOTO: JOHAN ROSÉN

FOTO: PER ERIKSSON

Tjäderinventering.


FOTO: PER ERIKSSON

Medlemsexkursion – skådare på Linberget.


FOTO: PETER BERGLUND

FOTO: PETER BERGLUND

Medlemsmöte om fågelmatning.

Naturdag på Norra Stadsberget.

BirdLife Medelpad

U

nder 2025 har vi fortsatt att

utveckla vår verksamhet med

stort fokus på medlemskap,

synlighet och naturvård. Året har

präglats av en positiv medlemsutveckling

och ett ökat engagemang i våra

aktiviteter. Föreningens arbete med

att stärka rutiner, dokumentation och

tydliga riktlinjer har också gjort organisationen

mer robust.

Medlemsaktiviteterna har fortsatt

vara en central del av vår verksamhet.

Genom föreläsningar, exkursioner,

fågelvandringar och riktade aktiviteter

har vi nått både nya och etablerade

fågelskådare. Våra återkommande

insatser på bland annat Granngården

och vid lokala arrangemang har gett

föreningen ökad synlighet, liksom

flera inslag i lokal media där vår verk

samhet och våra fågelskyddsfrågor

fått spridning.

En av årets viktigaste händelser var

utfallet i mark- och miljödomstolen,

där föreningen tillsammans med

BirdLife Sverige fick rätt mot Timrå

kommun gällande planerade industribyggnader

i ett värdefullt lövskogsområde.

Beslutet innebär ett stärkt

skydd för mindre hackspett och potentiellt

även för vitryggig hackspett,

vilket är ett betydelsefullt framsteg för

naturvården i Medelpad.

Vitryggsarbetet har fortsatt enligt

plan, där inventeringar, matningar

och samarbete med myndigheter och

markägare varit centrala delar. Under

året har flera lövdominerade områden

i landskapet förbättrats eller skyddats,

och arbetet med att utveckla viktiga

biotoper fortsätter.

Sammantaget har 2025 varit ett år

av framsteg, stärkt samverkan och ett

växande engagemang för fågellivet

i vårt landskap. Vi ser fram emot att

fortsätta utveckla föreningen och

värna Medelpads rika fågelfauna även

kommande år. •

Ringmärkningens dag – ett uppskattat

arrangemang.


69


FOTO: A THORSSON

Ungdomssektionens

exkursion till

Angarnsjöängen.

Stockholms


V

id årsmötet i mars valdes

Yvonne Blombäck till ny

ordförande, och Lotta Norman

samt Kennet Hofberg valdes in som

nya ledamöter. Övriga ledamöter i

styrelsen kvarstod sedan tidigare.

Under 2025 genomförde StOF

sammanlagt 59 aktiviteter fördelade

på resor, endagsaktiviteter/

exkursioner och innekvällar. Flera av

dessa genomfördes i samarbete med

Ungdomssektionen, lokala fågelföreningar

eller det fristående nätverket

Rapphönan. Föreningens resor hade

sammanlagt cirka 150 deltagare,

dagsexkursionerna hade fler än 370

deltagare och innekvällarna lockade

cirka 240 åhörare. Vi genomförde en

särskild ungdomssatsning med flera

programpunkter samt två ringmärkningsaktiviteter

ihop med olika lokalföreningar.

StOF:s Ungdomssektion har under

året genomfört sex aktiviteter; tre

dagsaktiviteter till Tyresta, Angarnssjöängen

och Hjälstaviken, samt tre

helger på Landsort. Allt i samarbete

med Stockholms fågelklubb inom

Fältbiologerna. Extra kul var att

rekordmånga deltagare anslöt sig på

flera av årets aktiviteter där Lands

FOTO: CAROLINE KLING

orthelgen i oktober stack ut med 14

personer totalt!

På Ladugårdsgärde i Nationalstadsparken

häckar sånglärkor, den stora

gräsytan har i århundraden varit en

plats dit sånglärkorna återvänder. Den

27 april arrangerade StOF ”Sånglärkans

dag på Gärdet”. Datumet valdes

för att pricka in tiden då hannen

sjunger sin karaktäristiska sång i skyn.

Förutom att skapa en rolig aktivitet för

våra medlemmar, fick vi chans att visa

upp föreningen och informera om

sånglärkan och Gärdets viktiga roll

som häckplats. Vi informerade också

om vårt pågående inventeringsprojekt

”Gärdets lärkor” som även var

StOF:s ”Årets art 2025”. Under dagen

informerade vi också om övriga fåglar

och biologisk mångfald i Nationalstadsparken,

som utgör en central

närnatur i Stockholms stad. •

FOTO: LIAM GUSTAFSSON

Styrelsen under

strategiplaneringshelgen

på Landsort.

Sånglärkans dag.



Västerbottens


D

en vanliga verksamheten

med remissyttranden rörande

främst vindkraft, kraftledningsdragningar,

bergtäkter och naturreservat

har fortgått som tidigare,

men även några andra ärenden som

marklagd vätgasledning längs hela

Västerbottenskusten och förslag från

Länsstyrelsen på en övergripande

plan för elektrifiering av Västerbotten.

Vi har även haft starka invändningar

mot Stena Recyclings planer på en utökning

av ett område för hantering av

miljöfarligt avfall i omedelbar närhet

till vattendraget Tvärån där vi skriver:

”Tvärån är en icke obetydlig recipient

till Umeälven och vars nedre lopp,

Umeälvens delta, har ytterst höga

naturvärden, ett Natura 2000-område

– ett område med ett av Norrlands

rikaste fågelliv, såväl häckande som

flyttande fåglar. Risken att ytterligare

förorena såväl Tvärån som en viktig ”Hela gänget som arbetade med kungsörnsinventering.

recipient till Umeälven gör att vi finner

placeringen för denna hantering

av miljöfarligt avfall ytterst olämplig.”

En stor del av verksamheten i VOF

har även 2025 genomförts inom

våra projekt: Havsörn, Kungsörn,

Pilgrimsfalk, Jaktfalk, Berguv, Vitryggig

hackspett samt vid våra ringmärkningsstationer

Stora Fjäderägg

och Umedeltats Fältstation (UDF).

I samarbete med Studiefrämjandet temat: Vindkraftens roll i energisystemet

– viktigt och angeläget – javisst,

genomförde UDF även en avancerad

ringmärkningskurs med Noel Hohenthal

som uppskattad kursledare. Antoine Baudoin, energisakkunnig

på Naturskyddsföreningen hade en

men på rätt plats och på rätt sätt.

Även 2025 har VOF genomfört fågelguidningar

i april, maj och augusti till

lokaler runt Umeälvens deltaområde.

Guidningarna är öppna för allmänheten

och annonseras i sociala medier,

på vår hemsida och genom Länsstyrelsen.

Guidningarna lockar i genomsnitt

cirka 30–40 deltagare.

Några händelser utöver det vanliga:

(1) i början av november genomförde

vi tillsammans med Naturskyddsföreningen

i Västerbotten en seminariedag,

öppen för allmänheten på

Umeå stadsbibliotek, Väven, kring

övergripande och lärorik genomgång

av vårt energisystem och vindkraftens

roll och möjligheter. Jack Lysholm,

VOF och Naturskyddsföreningen

Västerbotten, gick igenom vindkraftens

risker för störningar av fåglar och

fladdermöss, och Per-Olof Nilsson,

ansvarig för våra projekt kring kungsörn

och pilgrimsfalk, redogjorde för

kontrollprogrammet för påverkan på

kungsörnen vid de stora vindkraftsparkerna

i Fredrika-området. Vindkraftens

placering ur marinbiologisk

synvinkel belystes även av Naturskyddsföreningens

Jan Albertsson.

VOF har genomfört

fågelguidningar i april, maj

och augusti till lokaler runt

Umeälvens deltaområde.

Vindkraften och rennäringen belystes

av Jenny Wik-Karlsson som på grund

av förkylning inte kunde närvara men

var med på länk. Det var en lyckad seminariedag

med ett trettiotal deltagare;

det mesta av seminariet spelades

in och kommer att finnas tillgängligt

på respektive föreningars hemsida.

(2) VOF har länge haft ett nära

samarbete med SLU i Umeå, särskilt

när det gäller forskning, inventering

och övervakning av våra rovfåglar

inom Boeral Raptor Project. Under

hösten genomfördes ett ytterst

lärorikt seminarium kring jaktfalkens

situation inom det boreala området

med forskare från Sverige, Finland,

Norge, Island och Alaska. För mer

information om projektet, läs vidare

här. •

FOTO: PRIVAT


71


FOTO: MIKAEL ARINDER

SkOFs kornsparvsinventering 2025

visade att populationen är och har varit

stabil i Skåne de senaste åren med ett

40-tal häckande par.



Skånes


S

”

kOF hade vid 2025 års utgång

2891 medlemmar. Arbetet

med fågelskydd, forskning och

engagemang för fågelskådning i Skåne

fortsätter. Remissyttranden kring

fågelskydd gjordes, och inventeringar

genomfördes av framför allt storspov,

svart rödstjärt och kornsparv, men

även kungsörn, havsörn, berguv,

pilgrimsfalk och kusthäckande backsvalor.

Bland annat kunde det visas att

kornsparvspopulationen nu är stabil i

Skåne med ett 40-tal häckande par.

Skogskommittén fokuserar på tjäder

och har gjort tillsynsbegäranden

till Skogsstyrelsen liksom överklaganden

till Mark- och Miljödomstolen och

till Mark- och Miljööverdomstolen för

att bevara artens livsmiljöer.

Falsterbo Fågelstation knoppades

av från SkOF i början av året och blev

en stiftelse.

Under 2025 häckade 54 friflygande

storkpar i Skåne, och inom Storkprojektet

häckade 55 par i hägn. Storkar

na fick totalt ut 161 flygga ungar. De

frihäckande paren sprider sig i det

skånska landskapet.

Fågelskydd Spillepeng rehabiliterade

513 nödställda fåglar, varav en

tredjedel kunde återbördas till frihet.

Programkommittén har ordnat

uppskattade måndagsföredrag,

majexkursioner, samt SkOFs årsmöte

som kombinerades med föredrag,

lunch och mingel. SkOF medverkade

vid evenemanget Falsterbo Bird Show

som lockade flera tusen besökare

och inkluderade föreläsningar och

exkursioner.

SkOFs ungdomsskådarverksamhet

är sprudlande och har under året har

24 exkursioner, två digitala möten

Kornsparvspopulationen

i Skåne är nu stabil, med

ett 40-tal häckande par.

samt tre läger (Falsterbo, ringmärkningskurs,

Öland) arrangerats.

SkOF har bytt föreningslogotyp

efter en medlemsomröstning varvid

de båda gässen ersattes med en röd

glada. PR-kommittén tog fram nya

kepsar, klistermärken och tygmärken

med den nya loggan. Föreningens

Face bookgrupp hade 3 900 medlemmar

och Facebookgruppen Fåglar i

Skåne 1 800 medlemmar

Fågelobservationer, forskningsresultat

och skådartips publicerades i SkOFs

tidskrifter Anser och Fåglar i Skåne,

samt på hemsidan. Årets fokusart i Anser

var svart rödstjärt, och arten inventerades

under året. Allt fler medlemmar

väljer att läsa Anser på webben i

stället för som tryckt tidning. •


73


Här hittar du

verksamhetsberättelsen

digitalt.

BirdLife Sveriges verksamhetsberättelse 2025

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?