Utvalda ApoPlus-varor 10 april – 13 maj 2012 - Agneta Borgström ...

agnetaborgstrom.se

Utvalda ApoPlus-varor 10 april – 13 maj 2012 - Agneta Borgström ...

foto: Lennart Wårdh

tema Muntorrhet

Medicin kan ge muntorrhet

Medicinering kan leda till hål i tänderna. Sambandet är okänt för många, men likväl

ett faktum: den som använder vissa mediciner regelbundet bör tänka särskilt på sin

munhälsa. framför allt är det extra fluor som gäller!

text Mia Malmstedt foto inspirestock Dluxe / NordicPhotos

många svenskar använder mediciner

regelbundet. Vad de sällan vet är hur medicinerna

påverkar deras mun- och tandhälsa.

Hur ser då sambandet mellan läkemedel

och hål i tänderna ut? Enkelt: Läkemedel

ger ofta torr mun, och muntorrheten är en

av kariesbakteriernas bästa vänner. Hos till

exempel antidepressiva och ångestdämpande

läkemedel är det en vanlig biverkan.

Mediciner är den enskilt största orsaken

till muntorrhet. Miljön i munnen blir sur,

vilket gynnar de bakterier som ger karies,

förtydligar Inger Wårdh, tandläkare och

docent i gerodonti vid Karolinska Institutet.

Muntorrhet kan vara två delvis olika

saker. Dels finns den självupplevda muntorrheten

och dels går muntorrhet också att

mäta. Fråga din tandläkare eller tandhygienist

om du tror att det behövs.

Vi mäter vilosaliven och den stimulerade

saliven. Vilosaliven är lite mer smörjande,

värde

för den ska

ligga på över

0,1 milliliter

per minut. Den

stimulerade

saliven den

som utsöndras

när vi tuggar

inger Wårdh

eller ser något

10 | | nummer 2 2012

riktigt gott är lite mer lättflytande och har

en renspolande effekt. Den ska ha ett värde

på över 0,7 milliliter per minut, förklarar

Inger Wårdh.

Muntorrhet är alltså allt som ligger

under dessa gränsvärden, men också det

som patienten själv upplever.

påverkas av nervimpulser

Salivproduktionen påverkas av många saker.

Kvinnor har något mindre saliv än män,

troligtvis beroende på att de har mindre

spottkörtlar. Efter klimakteriet kan en hormonell

påverkan göra att salivproduktionen

avtar. Generellt blir många, både män och

kvinnor, mer muntorra på äldre dagar.

Men det måste inte vara så, våra spottkörtlar

har en rätt stor reservkapacitet som är

tänkt att räcka livet ut, säger Inger Wårdh.

Salivproduktionen styrs av nerv impulser,

och det är just dessa impulser som kan

blockeras av läkemedel. Blodtryckssänkande,

vattendrivande eller lugnande

medel tillhör de grupper som orsakar störst

problem. Har du flera mediciner från de här

grupperna adderas ofta effekten på salivproduktionen

och bygger på problematiken.

Fråga gärna på ditt apotek om dina läkemedel

orsakar muntorrhet.

En stor grupp patienter börjar medicinera

i medelåldern, ofta med en mix av betablock-

erare och vattendrivande mot högt blodtryck.

Lägg därtill att du kanske sover dåligt och tar

en tablett mot det, säger Inger Wårdh.

Vi brukar säga att man är i riskzonen

för karies om man har fem mediciner eller

fler är du över 65 år så räcker det med

fyra. Men jag tycker att du ska börja tänka

på din munhälsa

så fort du börjar

medicinera. Det

här är så individuellt,

och du vet

inte om eller när

du får problem.

Man ska inte heller vänta med att agera

”Muntorrhet

kan komma

smygande.”

tills man faktiskt känner sig torr i munnen.

Vi kan vänja oss även vid obekväma situationer,

menar Inger Wårdh, och muntorrhet

kan komma smygande.

ökad kariesrisk

Det största och mest akuta problemet vid

muntorrhet är ökad kariesrisk. För att

skydda tänderna är det viktigt att tillföra

extra fluor. Grunden är tandborstning med

fluortandkräm två gånger om dagen. Efter

tandborstningen är det bra att sila tandkrämsskummet

mellan tänderna ett tag, och

spotta ut utan att sedan skölja med vatten.

Då bevaras fluor i munnen längre.

Inger Wårdh tipsar om vanliga fluorskölj

More magazines by this user