pdf 4,84 MB

Box 6302, 118 81 Stockholm 

Besöksadress: Tegnérgatan 8 

tfn 08-674 07 00 fax 08-674 07 93 

www.missionskyrkan.se 

info@missionskyrkan.se 

ÅRSBERÄTTELSE 

och årsredovisning för 

Svenska Missionskyrkan 2007

”Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det” 

Maria hade fött sin son och herdarna hade fått del av änglakörens 

mäktiga budskap! 

Herdarna skyndade, uppfyllda av sin upplevelse, till 

Betlehem för att berätta om änglabesöket för de unga 

föräldrarna. Maria hade inte ord att uttrycka allt det hon 

upplevt, berättar Lukas för oss. Tid för ord skulle komma, 

nu var det tid att begrunda. 

I den känslan kan vi ta del av en kyrkas berättelse. Du 

håller den i din hand. 

Allt som vi i vår kyrka upplevt under det gångna verksamhetsåret 

går inte att uttrycka i ord. Det fi nns heliga 

möten och ögonblick som inte bör basuneras ut inför allt 

och alla. Det fi nns upplevelser som man ska ta till sitt hjärta 

för begrundan. Å andra sidan fi nns det väldigt mycket som 

vi både vill och bör berätta om. 

Därför har du nu en stund av spännande läsning när du 

tar del av denna berättelse. 

Berättelsen handlar, djupast sett, om den Jesus Kristus 

som mött oss personligen, som församling och som kyrka! 

Lukas 2:19 

Jesus Kristus bjuder oss in på efterföljelsens väg. Därför 

fi nns Svenska Missionskyrkan. Det är hans församling 

och han vill att vi ska vara hans medarbetare och räcka 

evangelium till människor nära och långt borta. Det är 

i tacksamhet till denne Kristus som vi nu vill berätta om 

livet i Svenska Missionskyrkan. 

Under året som gått har ett förhållningssätt präglat 

mycket av det vi vill göra och vara som församling och 

kyrka. 

Det handlar om att Vi Vill Växa. 

Jag är av den uppfattningen att vi växer oavsett vi vill 

det eller inte! Växandet hör till livet. Vår devis andas dock 

en stor bön och längtan att växa i Kristus. Då handlar det 

om att frimodigt stå för rättfärdighetens budskap mitt i 

vårt samhälle – ett budskap som befriar och upprättar 

individer och sammanhang. Det handlar om att växa i 

relation till andra kyrkor och samfund i vårt land och om 

att växa i relation till våra systrar och bröder i kyrkor över 

vår värld. 

Göran Zettergren 

missionsföreståndare 

1

Svenska Missionskyrkan 

– öppen, evangelisk och medmänsklig 

”En kyrka med rum för hela livet, som erbjuder befrielse och 

upprättelse genom mötet med Jesus Kristus.” Detta är svenska 

Missionskyrkans vision och den visionen växer sig allt 

starkare. Den uttrycker en kyrkas längtan efter att vara 

relevant för människor i 2000-talet, att erbjuda rum och 

gemenskap i alla livets skeden. Samtidigt visar visionen på 

kärnan, på uppdraget att förmedla evangelium och mötet 

med Herren. 

Tron på Jesus Kristus är central i Missionskyrkan. Det är 

den tron som förenar de 63 000 medlemmarna i de 700 församlingarna. 

Det är också den tron som förenar Missionskyrkan 

med andra kyrkor, i Sverige och i andra länder. 

I tron på Jesus Kristus fi nns enhet, men också samtidigt 

mångfald och dynamik. Inom Missionskyrkan vill vi ge 

rum för olika åsikter – vi tror att en kyrka vitaliseras av att 

frågorna ställs och att synpunkter bryts mot varandra. 

Missionskyrkan präglas av en starkt ekumenisk målsättning. 

Under året har ett samverkansavtal upprättats 

Missionskyrkan 

Svenska Missionsförbundet bildades 1878. 

E J Ekman var missionsföreståndare de första 25 

åren. P P Waldenström kom att prägla teologin. 

Sedan år 2003 heter vi Svenska Missionskyrkan, 

eller bara Missionskyrkan. 

Antal församlingar: 

Antal distrikt: 

Antal medlemmar: 

Antal betjänade: 

697 

8 

61 425 

132 400 

Barn- och ungdomsarbetet bedrivs av SMU, Svenska 

Missionskyrkans Ungdom. 

med Svenska kyrkan. Detta innebär början till fördjupat 

samarbete mellan de båda kyrkorna på lokal- och riksplanet. 

Samtidigt för Missionskyrkan en dialog med Svenska 

Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige om en 

gemensam framtid. 

Under verksamhetsåret 2006/2007 mejslades de tre 

värde orden öppen, evangelisk och medmänsklig ut. Sådan vill 

Missionskyrkan framstå och sådan vill hon vara. 

Missionskyrkan är församlingarna 

Missionskyrkans centrala verksamhet pågår i dess 700 församlingar. 

Dessa församlingar är självständiga. De beslutar 

själva om verksamhet och ekonomi. De väljer också 

styrelse och kallar pastor, som sedan tillsammans utgör 

församlingens ledarskap. 

I församlingarna fi ras gudstjänst, här fi rar man nattvard, 

här är församlingarnas diakonala arbete en förlängd 

2 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007

Beredningsutskott 

Valberedning 

arm ut till samhället och här erbjuds barn- och ungdomsarbete 

i de lokala SMU-föreningarna. 

Den som tror på Jesus Kristus och vill växa i tro är 

välkommen att dela liv och gemenskap. 

En öppen kyrka 

”Öppen, evangelisk och medmänsklig”. Öppenheten 

märks bland annat i respekten för olika traditioner när det 

gäller dopet. Vanligast är barndopet, men de föräldrar som 

vill att deras barn själva ska fatta beslut om dop senare i 

livet erbjuds barnvälsignelse. 

Oftast är den som tror och är medlem också döpt. Men 

dopet är inte ett krav för medlemskap. 

Det gemensamma i Missionskyrkan 

Varje församling inom Svenska Missionskyrkan beslutar 

om sin egen verksamhet, men det fi nns också åtaganden 

som är gemensamma. Några av dessa är utbildning av pastorer, 

diakoner och missionärer. 


Kyrkostyrelsen 

Arbetsutskott 

Ansvarsnämnd 

Antagningsnämnd 

Församlingsråd 

Församlingarna inom Svenska Missionskyrkan 

väljer ombud till kyrkokonferensen 

Kyrkokonferensen 

högsta beslutande organ (samtliga församlingar), möts en gång per år 

Bidragsdelegation 

Folkhögskoleråd 

Förvaltningsråd 


Missionsföreståndaren 

Svenska 

Missions kyrkans 

kansli 

Distriktsföreståndarna 

Alla församlingar delar också ansvaret för gemensamma 

resurser. På det nationella området är sådana 

resurser till exempel Missionskyrkans kansli, evangelister, 

musikkonsulenter, storstadskonsulent och församlingsmentorer. 

Det utvecklingssamarbete Missionskyrkan driver tillsammans 

med systerkyrkor i andra länder är också ett 

gemensamt ansvar för församlingarna. 


SMU-föreningarna 

väljer ombud till riksmötet 

Riksmötet 

högsta beslutande organ 

SMU:s 

förbundssekreterare 

SMU:s 

rikskansli 

SMU * 

SMUstyrelsen 

* Från och med 1 september 

2008 sker SMU riks arbete 

genom equmenia. 

Kyrkokonferensen är Missionskyrkans högsta beslutande 

organ. Kyrkokonferensen, som har en stark demokratisk 

förankring, möts varje år och beslutar då om det gemensamma 

arbetet. 

I kyrkokonferensen väljs kyrkostyrelse som tillsammans 

med missionsföreståndare leder Missionskyrkans 

arbete mellan konferenserna. 

3


Kyrkokonferensen är Missionskyrkans hösta beslutande 

organ. Varje församling som tillhör Missionskyrkan har 

rätt att representeras via ombud. 

Genom direktrepresentation är konferensen en viktig 

mötesplats för överläggningar och beslut om gemensamma 

åtaganden. Konferensen är öppen även för dem 

som inte är ombud och välkomnar alla att ta del av viktiga 

frågor, gemenskap och gudstjänster. 

Kyrkokonferensen 2007, 13–17 juni i Stockholm, var 

den 129:e i ordningen. 308 församlingar var representerade 

genom 567 ombud. 

2007 års konferens samlades kring orden Våga växa 

vila vandra. Dessa ord ville visa på modet som växer 

fram i mötet med Jesus Kristus, ett mod som hjälper 

oss att våga välja nya vägar och ett mod som hjälper 

oss att finna former för vila och återhämtning. Men 

även ett mod som utmanar oss att vandra vidare mot 

växt och mognad. 

Konferensdagarna fylldes till stor del av förhandlingar, 

men också av cirka 40 seminarier, andakter, gudstjänster 

och sena kvällsprogram. Exempelvis arrangerades ett författarmöte 

med Elisabeth Sandlund. 

Vid 2006 års kyrkokonferens introducerades förhand- 

lingsrelaterade seminarier och påverkanstorg som nya 

arbetsmodeller, i syfte att stärka demokratin och ge fl er 

deltagare möjlighet att få sin röst hörd. Även vid kyrkokonferensen 

2007 användes dessa båda modeller. 

I de förhandlingsrelaterade seminarierna behandlades 

ämnen kopplade till föredragningslistan. 

På påverkanstorget behandlades de fem inkomna 

motionerna, verksamhetsplan och budget, ekumenisk 

överenskommelse med Metodistkyrkan och Baptistsamfundet 

och förslag till offentliga uttalande från konferensen. 

Kyrkostyrelsens kandidater presenterades och intervjuades 

där. 

Konferensen fattade beslut om verksamhetsplan och 

budget. Det togs beslut om en ekumenisk överenskommelse 

mellan Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan 

i Sverige och Svenska Missionskyrkan. De tre samfundens 

respektive styrelser fi ck i uppdrag att till den gemensamma 

årskonferensen 2008 presentera förslag till avsiktsförklaring 

om ett framtida gemensamt samfund. 

Klas Johansson valdes till distriktsföreståndare i Övre 

Norrlands distrikt. Nio pastorer och åtta diakoner ordinerades 

vid konferensens högtidsgudstjänst. 



Några tankar om min ordination 

I en del familjer är det självklart att man går till kyrkans 

gudstjänster tillsammans. I min familj har det 

inte varit så. Att stå där, under ordinationsgudstjänten, 

och sjunga, lyssna till bibelläsning och predikan, att 

bekänna den kristna tron och att fi ra nattvard tillsammans 

med familj, släkt och vänner – det var starkt. Jag 

känner en stor tacksamhet över att få ha varit med om 

detta tillsammans med de människor som älskar och 

känner mig bäst. 

Under studietiden har vi som blivande pastorer fått 

möjlighet att vrida och vända på de stora frågorna. Tillsammans 

med lärare och mentorer har vi ifrågasatt det 

enkla, billiga och invanda. Nya perspektiv har klarnat, 

samtidigt som vissa frågor kvarstår och nya frågor tillkommit. 

Det var en starkt känsla i att stämma in i den apostoliska 

trosbekännelsen, där i Filadelfi akyrkan. De här 

orden förhandlar vi inte bort. Detta är koncentratet av 

Guds uppenbarelse som Fader, Son och Ande, så som 

kyrkan uppfattat den. Här förenas vi med kristna från 

alla länder och tider. 

En stor vånda fyllde mig den där kvällen. Vilket 

gensvar kommer det bli på vårt predikande? Kommer 

nya människor stämma in i lovsången och bekännelsen, 

allt eftersom vår åldrade kyrka krymper? 

Kommer vi få se nya generationer växa fram och ta 

plats i kyrkan, som en frukt av vårt arbete? Och hur 

ska man undvika att inte själv tröttna eller förlora sitt 

fokus? 

Jag tror det är nödvändigt för alla pastorer att 

ofta påminna sig själv om löftena i ordinationen. 

Att genom Guds nåd predika Ordet och undervisa, 

förvalta sakramenten, utöva själavård och leda församlingens 

liv i gudstjänst och mission. Det är givna 

uppgifter som vi inte kan förhandla bort. Här står vi 

också i en lång tradition av troget tjänande. 

Ordinationen var en stor dag, men jag kan 

inte se det som ett avslut. Förberedelser inför predikningar, 

tillägnandet av nya teologiska rön, den 

livslånga vandringen 

med de stora teologiska 

mästarna som 

gått före och samtalet 

med kollegor och församlingsmedlemmar 

– allt detta är ett livslångt 

projekt. Min förhoppning 

i livet som 

pastor är att få förvalta 

den kristna läran och 

uttolka den på ett trovärdigt 

sätt. Daniel Berg 

5


Kyrkostyrelsen har mellan kyrkokonferenserna ansvaret 

för att planera och leda Missionskyrkans arbete tillsammans 

med missionsföreståndaren. Kyrkostyrelsen har 16 

ledamöter. Kyrkostyrelsens arbetsutskott med fem ledamöter 

hanterar löpande ärenden och förbereder styrelsens 

möten. Såväl Kyrkostyrelsen som arbetsutskottet hade sex 

stycken en- och tvådagarsmöten under året. 

Några styrelseledamöter sitter i folkhögskolerådet och 

andra i förvaltningsrådet – råden lägger vid behov fram 

frågor till beslut i styrelsen. Andra styrelseorgan är dels 

bidragsdelegationen som beslutar om stöd till lokala församlingar, 

och kommunikations- och mediarådet. Styrelseledamöter 

är dessutom engagerade i några av de styrelser där 

Missionskyrkan är huvudman. Ordförande och två vice 

ordföranden utgör ett presidium som deltar i ekumeniska 

samtal och har planeringsuppgifter. 

Styrelsen är formellt ansvarig för all verksamhet som 

beskrivs i årsberättelsen. Nedan nämns endast de områden 

som varit av främst principiell betydelse. 

Ekumenik 

Efter den ekumeniska överenskommelsen med Svenska 

kyrkan har styrelsen godkänt några lokala samarbetsavtal 

och följer utvecklingen med intresse. 

Styrelsens presidium för samtal med presidierna för styrelserna 

i Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i 

Sverige. Även samfundsstyrelserna har mötts i gemensamma 

överläggningar. En ekumenisk överenskommelse gjordes 

under året. Inför 2008 års gemensamma kyrkokonferens, 

Göteborgsmötet, hanteras frågan om en avsiktsförklaring 

för att bilda en gemensam kyrka. 

De tre ungdomsförbundens federationsbildning har 

skett, equmenia är bildat. Kontakten mellan kyrkostyrelsen 

och SMU har varit tät under den processen. Kyrkostyrelsens 

linje inför framtiden är att ett samgående mellan ungdomsförbunden 

kopplas till ett samgående mellan samfunden. 

Förberedelser har skett inför en breddning av huvudmannaskapet 

för THS tillsammans med Metodistkyrkan. 

Utbildningscentrum Lidingö 

Kyrkostyrelsen har fortsatt följt utvecklingen på Utbildningscentrum 

Lidingö (UCL). Verksamhet och ekonomi 

där har kommit i betydligt bättre balans. Kyrkostyrelsen 

gläder sig åt den utvecklingen och för 2008 kvarstår för 

UCL att slutföra diskussioner om fastighetsekonomin. 

Verksamheten och Missionskyrkans utvecklingsarbete 

regleras i årliga avtal. En ny professionell ungdomsledarutbildning 

är på planeringsstadiet. 

Samverkan med SMU 

Projektet inuti, om tro, omvändelse och församling, har 

under året avslutats. En fortsättning utifrån den negativa 

medlemstrenden i både SMU och Missionskyrkan har 

bland annat varit skäl för att fortsätta planering på ett nytt 

långsiktigt samarbete med namnet Vi Vill Växa. Samtal har 

även hållits med SMU kring kyrka-idrott. 

Genomlysning av olika arbetsgrenar 

Kyrkostyrelsen har lagt vikt vid att tränga djupare in i 

några viktiga verksamheter för att bättre kunna ta ställningar 

till prioriteringar och inriktning av arbetet: 

Sändaren och Berling media 

antagningsnämnden och medarbetarrekrytering 

kyrka – samhälle 

medlemskapsfrågan 

pensionsfrågan för medarbetare 

församlingsplantering 

Gummessons Bok & Musik och dess framtid 

Diakonia och SMR 

Professionell ungdomsledarutbildning och UCL 


Kyrkostyrelsens ledamöter. Bakre raden: Claes Jonsson, 

Lennart Henriksson, Ulf Hållmarker, Christer Hårrskog, 

Iréne Langvik, Göran Kihlström. Mellersta raden: Per 

Rydwik och Runa Wester. Främre raden: Lennart Halfvarson, 

Karin Kopparmalms Lindblad, Jean-Claude Loubelo, 

Lehna Rönneklev, Kerstin Torgeby och Lars Junelind. 

Infällda: Cicci Hallström och Mona Angel. 

Viktiga beslut under året 

Uppdatering av ekumenisk policy och handlingsplan 

för Svenska Missionskyrkan 

Agenda KK har avslutat en utredning om förändringar 

i arbetssättet under Kyrkokonferensen 

Missionskyrkan har blivit medlem i Arbetsgivaralliansen. 

Pensionsfrågan har blivit föremål för 

fördjupad bearbetning 

Äktenskapslagstiftningen som planläggs har föranlett 

ett gemensamt yttrande tillsammans med 

Baptistsamfundet och Metodistkyrkan, förutom 

att Missionskyrkan stöder SKR:s yttrande 

En ny policy för Diakonia har tagits fram 

Registerprogrammet Repet för missionsförsamlingar 

och SMU-föreningar har fått extra stöd för 

att kunna färdigställas 

Fastighetsägandet ska få en aktiv bearbetning vad 

gäller upprustningar och budgetprocessen 

Församlingsrådets funktioner har setts över 

Verksamhetsplaner och budget har fått ett stort 

utrymme 

Arbetsmiljön har följs upp 

Principer för ”Församlingens missionär” har 

antagits 

En kommunikationspolicy är antagen 

Samarbetsavtal har inrättats med Evangelical 

Covenant Church, USA 


Huvudmannaskap 

Det fi nns en rad organ genom vilka Missionskyrkan utför 

både eget arbete och arbete tillsammans med andra. 

Kyrko styrelsen har ansvar att följa dessa verksamheter. 

För att göra ansvaret mer konkret följer styrelsen arbetet 

och prövar graden av engagemang för Missionskyrkans 

huvudmannaskap i bolag, stiftelser och annat. Här är en 

lista på dessa verksamheter: 

Aktiebolag 

Berling Media AB 

Eldsjäl Fond AB 

Svensk Frikyrkopress AB (Sändaren) 

Gummessons Bok & Musik AB 

SMF Hotell och Pensionat AB (vilande) 

Andelsföreningar 

Härnösands folkhögskola 

Karlskoga folkhögskola 

Södra Vätterbygdens folkhögskola 

Teologiska Högskolan, Stockholm 

Ideella föreningar 

Utbildningscentrum Lidingö (UCL) 

Diakonia 

Hela Människan 

Studieförbundet Bilda 

Stockholms kristliga ynglingaförening (SKY) 

Stiftelser och liknande 

Frikyrkliga studenthemmet, Lund 

Waldenströmska studenthemmet, Uppsala 

SKY:s stipendiefond 

Gustav Adolf och Erik Roséns Missionsfond 

CE Wikströms minne 

FACE (utvecklingsstiftelse i Ecuador) 

ASUdh (katastrofhjälps- och utvecklingsorgan i 

Kongo-Brazzaville) 

Össlövsdonationen 

Systrarna Bodins stiftelse 

Ekumeniska organ 

Sveriges Frikyrkosamråd 

Sveriges Kristna Råd (SKR) 

Svenska Bibelsällskapet 

Svenska Missionsrådet (SMR) 

Internationella Federationen av Fria Evangeliska 

Kyrkor (IFFEC) 

Reformerta Kyrkornas Världsallians (WARC) 

Europeiska Kyrkokonferensen (CEC) 

Kyrkornas Världsråd (KV el WCC) 

Samarbete regleras även genom de avtal som kyrko - 

styrelsen tecknar med systerkyrkor i olika delar av världen. 

7

Pastorer och diakoner Vid årsskiftet fanns 287 diakoner i Missionskyrkan. Anta- 

Vid årsskiftet 07/08 fanns totalt 690 ordinerade pastorer 

i Svenska Missionskyrkan. Det senaste året har det totala 

antalet pastorer minskat, mest beroende på pensionsavgång. 

Även de närmaste åren kommer ett stort antal pastorer 

att uppnå pensionsålder. 

Samtidigt som pastorer går i pension står nya på tur att 

gå in i tjänst. Antalet pastorskandidater inom Missionskyrkan 

har fortsatt att öka. För närvarande förbereder sig 64 

pastorskandidater för tjänst. 

�� 

�� 

Pastorer i Svenska Missionskyrkan 

� �� 

�� 

� �� 

�� 

� �� 

�� 

+ Svenska Frälsningsarmén 

– det åttonde, icke-territoriella, distriktet 

� �� 

�� 

�� 

let diakoner har inte förändrats de senaste åren. Antalet diakonkandidater 

ökat det senaste året. För närvarande förbereder 

sig 14 kandidater för tjänst i kyrka och samhälle. 

13 nya pastorer har tillträtt tjänst under året. 37 pastorer 

har lämnat aktiv tjänst under samma tid. 

8 nya diakoner har tillträtt tjänst under året. 18 diakoner 

har lämnat aktivt tjänst under samma tid. 

Pensionärer är ej medräknade i siffrorna ovan. 

Diakoner i Svenska Missionskyrkan 

� �� 

�� 

� �� 

�� 

�� 

� �� 

�� 

�� 

�� 

Distriktsföreståndarna. Från vänster: Roland Brage, Ola Bojestig, Helén Friberg, 

Lennart Johansson, Gunnel Jacobsson-Kritz, Lennart Renöfält, Klas Johansson. 

Distriktsföreståndarna 

Svenska Missionskyrkan är uppdelad i sju geografi ska distrikt. Varje distrikt 

leds av en distriktsföreståndare, som tillsammans med distriktsmedarbetare och 

distriktsstyrelse ansvarar för det regionala arbetet. 

Distriktsföreståndarna är Missionskyrkans andliga ledare och samverkar med 

missionsföreståndaren. Distriktsföreståndarna betjänar församlingarna i sina respektive 

distrikt och har ett särskilt ansvar för församlingsplantering och växt samt 

för att det ekumeniska samarbetet med Svenska kyrkan, Svenska Baptistsamfundet 

och Metodistkyrkan i Sverige får lokala uttryck. 


2005 års siffror 475 51 132 732 62.565 874 35 514 759 2.182 1.198 618 393 446 2.655 62.092 40 

jfr +/- 2006 +4 +20 +1 -18 -473 +35 +15 +7 -108 -51 -31 -35 -90 -45 -201 -323 +51 

2006 års siffror 479 71 133 714 62.092 909 50 521 651 2.131 1.167 583 303 401 2.454 61.769 91 

jfr +/- 2007 +6 -8 +8 -17 -323 +33 -22 +128 +60 +199 -25 +115 +28 +102 +220 -344 +4 

Summa 2007 485 63 141 697 61.769 942 28 649 711 2.330 1.142 698 331 503 2.674 61.425 95 

Sv. Frälsningsarmén 5 0 0 1 230 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 230 0 

Finska Frikyrkan 1 0 0 5 103 3 0 0 0 3 6 0 0 23 29 77 0 

Övre Norrland 16 1 3 31 1.838 30 1 15 15 61 41 31 4 11 87 1.812 1 

Östra Götaland 93 11 38 136 14.195 177 6 158 112 453 243 143 99 89 574 14.074 0 

Statistik Missionskyrkans församlingar 

Örebro 

VärmlandDal 69 3 17 117 7.779 111 0 88 156 355 164 79 45 92 380 7.754 5 

Västra Götaland 125 15 48 147 16.162 300 8 153 78 539 257 135 75 84 551 16.150 33 

Södra Götaland 38 4 8 66 4.319 64 5 26 64 159 74 42 21 34 171 4.307 12 

Mälardalen 98 22 19 94 11.425 165 8 97 266 536 195 149 55 122 521 11.440 44 

Mellansvenska 40 7 8 100 5.718 92 0 112 20 224 162 119 32 48 361 5.581 0 

Distrikt 

Antal pastorer 

i församlingstjänst 

Antal diakoner 

i församlingstjänst 

Antal anställda 

ungdomsledare 

Antal församlingar 

Antal medlemmar 

vid redovisningsårets början 

Upptagna på bekännelse 

Barn upptagna på föräldrars önskan 

Upptagna från missionsförsamling 

Upptagna från 

andra församlingar 

Sammanlagt upptagna under 

året 

Avlidna 

Utfl yttade till missionsförsamling 

Utfl yttade till 

andra församlingar 

På annat sätt utgångna 

Sammanlagt utgångna 

under året 

Antal medlemmar vid 

årets slut 

Därav barn upptagna på 

föräldrars önskan 

Svenska Missionskyrkans församlingar den 31 december 2007 

9

En kyrka med rum för hela livet 

Målbild 2010 

Målbild 2010 fastställdes av kyrkostyrelsen i oktober 2004 

(se bilaga, sid. 88). Målbilden inleddes med visionen: 

En kyrka – med rum för hela livet – som erbjuder befrielse 

och upprättelse genom mötet med Jesus Kristus 

Utifrån denna vision ställdes ett antal mål upp för de närmaste 

årens verksamhet, indelade i fyra strategiska områden 

för Missionskyrkan på vägen mot 2010: 

Stöd till församlingars fördjupning och växt 

En levande kraft i samhället 

Gemensamt ansvar i internationell mission 

Kreativ arbetsgemenskap 

Innan målbilden fastställdes hade den diskuterats i många 

olika sammanhang, bland annat i ett särskilt utskott i 

kyrko konferensen 2004. Även om målbilden skulle vara 

ett styrdokument för kyrkostyrelsen betonade utskottet i 

sin rapport att den kräver ett arbetssätt i dialog med församlingar 

och SMU. Utskottet uppmanade kyrkostyrelsen 

att utarbeta ett arbetssätt för uppföljning och utvärdering. 

Målbild 2010 fastställdes sedan av både kyrkostyrelsen och 

SMU-styrelsen. 

Från målbild till verksamhetsplan 

Inför 2006/07 tillämpades Målbild 2010 för andra gången 

vid utformningen av verksamhetsplanen för Svenska Missionskyrkan 

på riksplanet. 

I den årliga verksamhetsplanen bryts målbilden ner i 

ett antal rimliga verksamhetsmål för året för att kunna ta 

fortsatta steg på väg mot målbilden. Verksamhetsmålen 

har utformats i samråd med SMU, distrikten, skolorna och 

några av våra internationella systerkyrkor. Planen förutsätter 

ett brett samarbete mellan olika delar av kyrkan liksom 

en fördjupad ekumenisk samverkan med andra kyrkor. 

Som ett övergripande mål för Missionskyrkan angavs: 

I längtan efter att människor ska få lära känna Jesus Kristus, 

komma till tro och upptäcka församlingen som gemenskap för liv 

och tjänst vill vi till 2010 bryta minskningen av antalet medlemmar 

och deltagare i kyrkans och SMUs verksamhet. 

Under detta år har vi haft glädjen att se hur kyrkostyrelsens 

målbild fortsatt bidra till att bygga en stabil grund för 

samarbete och utveckling. Vi har sett församlingar, distrikt 

och olika organ inom kyrkan formulera nya mål för sin 

egen verksamhet, ofta i relation till Målbild 2010. Alla mål 

har inte uppnåtts men på andra områden har utvecklingen 

kommit längre än vi vågade planera för. 

För att vi gemensamt ska lära inför framtiden är det 

viktigt med en tydlig uppföljning av verksamhetsplanen 

och de särskilda mål som sattes upp. Den vill vi ge här. 


Förnyelse och församlingsutveckling 

Behovet av förnyelse och utveckling behöver få sitt svar på fl era olika plan. Det handlar om möjligheter till personlig fördjupning 

och andlig utveckling och det kräver samtidigt ett medvetet arbete med att stödja församlingar och förtroendevalda i 

deras utveckling. Om den nedåtgående trenden i medlemstalet ska vändas behöver nya församlingar planteras. 

Andlig fördjupning och vägledning 

För att möta det stora behovet och den växande längtan 

efter andlig fördjupning sker ett målmedvetet arbete med 

utrymme för många uttryckssätt. 

Arbetsgruppen för andlig fördjupning har en mål- och 

handlingsplan som i första skedet vänder sig till medarbetare. 

Man inbjuder till retreater, retreatledarutbildning, 

pilgrimsledarutbildning och kurs i andlig vägledning. 

Målsättningen är det ska växa fram fl era konkreta redskap 

som stämmer med vår tids behov för att stimulera den 

andliga fördjupningen i församlingsliv och i enskilda männis- 


kors liv. Samverkan sker bland annat med retreatgårdar, folkhögskolor 

och nätverk. För att ta till vara erfarenheter och 

kompetens samverkar vi gärna i ekumenisk anda. Inspiration 

hämtas både från andra traditioner och andra länder. 

Ur verksamhetsplanen: 

Rörelsen mot fördjupning och andlig vägledning har 

stärkts, bland annat genom ett nätverk av retreat- och 

pilgrimsledare inom Missionskyrkan. 

11


Tio nya församlingsmentorer har rekryterats och 

utbildats och 30 församlingar/SMU- föreningar har 

inlett nya mentorsprocesser. 

Nya församlingsmentorer 

I november varje år anordnas en grundkurs för nya mentorer 

och en fortbildningskurs för de som redan är inne i 

uppgiften. Hösten 2006 samlades tio deltagare på Grundkursen. 

Det uppsatta målet nåddes alltså! 

Däremot nådde vi inte fram till målet när det gäller 

nya utvecklingsprocesser med mentor i församlingarna. 19 

nya utvecklingsprocesser startade och tre processer som 

varit vilande togs upp igen. Sju av dessa processer kompletterades 

med en NFU-undersökning. Därutöver gjorde 21 

församlingar sin andra eller tredje NFU-undersökning. 

I samverkan med SMU har inuti-processer också 

genomförts i fl era församlingar. Vi kan alltså urskilja tre 

olika utvecklingsprocesser i Missionskyrkan och SMU 

under verksamhetsåret: 

samverkan med församlingsmentor 

Naturlig FörsamlingsUtveckling (NFU) 

inuti 

Utbildningsbehovet av ledare 

för befi ntliga och nya musikgrupper 

är stort. Sången och 

musiken är en väsentlig del i 

vår gemenskap. Med utbildningen 

Lust att Leda ges kunskap 

och lust till ett ledarskap för visionen Vi Vill 

Växa. 

Under hösten 2006 startade fyra Lust att Ledautbildningar 

som avslutades i april 2007: Falköping, 

Falun, Skövde och Örnsköldsvik. Utbildningarna 

genomfördes med hjälp av utbildade pedagoger. 

Blandad kör var inriktning för utbildningarna i 

Falun, Skövde och Örnsköldsvik. I Falköping stod 

barnkör i fokus. 

Mentorskurs 2006 på Utbildningscentrum Lidingö. 


Ett musikprojekt har startats med SMU för att stimulera 

gudstjänstlivet och stärka ungdomars roll i 

kyrkan. 

Ett musikprojekt med SMU 

Musiken har i inuti-processen förts upp som en ”vattendelare” 

mellan unga och äldre i församlingen. Som ett svar 

på detta kom idén att satsa på ett musikprojekt tillsammans 

med SMU. 

Det tilltänkta musikprojektet genomfördes dock aldrig. 

I samtal med SMU visade det sig att det inte fanns resurser 

till att genomföra ännu ett projekt. 

Istället föll valet på att satsa ytterligare på Lust att leda 

med ambitionen att få fram kör- och musikledare för barn 

och ungdomar. Det har nämligen visat sig att just bristen 

på ledare hindrar mycket av musikaktiviteterna för unga 

i kyrkan. 


Regionala styrelsekonferenser 

Under hösten 2006 genomfördes styrelse- och ungdomsrådskonferenser 

i alla Missionskyrkans sju geografi ska 

distrikt. Gemensamt för konferenserna var att de fokuserade 

på temat Vi vill växa och utifrån detta anordnades 

seminarier och diskussioner. I utformningen och genomförandet 

fanns stora lokala variationer. 

Konferenserna planerades i samverkan mellan distrikten 

och Missionskyrkans och SMUs kanslier. 

Konferenserna fi ck övervägande positiv respons från 

deltagarna. Sammanlagt deltog 590 personer i de olika 

konferenserna. 


I samverkan med distrikten och SMU har styrelsekonferenser 

arrangerats med 500 förtroendevalda 

och fokus på församlings- och medlemsutveckling. 



Med erfarenheter från de första åren av arbete med 

församlingsplantering har nya riktlinjer antagits med 

syfte att förankra arbetet i varje distrikt. 

Riktlinjer för församlingsplantering 

Nya riktlinjer för församlingsplantering antogs av kyrkostyrelsen 

i maj 2006. Riktlinjerna utgör ett komplement 

till den strategi för församlingsgrundande som antogs 

oktober 2003. 

En ny handlingsplan för församlingsplantering beräknas 

vara klar våren 2008. Arbetet sker utifrån de grundläggande 

värderingarna i riktlinjerna och strategin. 

Välkomnandet av de två första nya församlingarna på 

18 år i kyrkokonferensen 2007 var en stor uppmuntran för 

arbetet. 

13

Den ekumeniska överenskommelsen med Svenska kyrkan undertecknades vid en högtid i Uppsala domkyrka. 

Foto: Anders Tuckler/IKON 

Ekumenisk policy och handlingsplan 

Den ekumeniska policy och handlingsplan som antogs av 

kyrkostyrelsen 2004 uppdateras årligen. Handlingsplanen 

utvecklar kyrkoordningens ekumeniska mål: gemenskap 

i nattvard och evangelisation, ömsesidigt erkännande av 

andra kyrkors ordinerade tjänster, söka vägar för kyrkogemenskap 

eller samgående samt stimulera internationellt 

ekumeniskt arbete. 

År 2007 utvärderades den första treårsperioden. De 

fl esta målen har uppnåtts, bland annat en ekumenisk överenskommelse 

med Svenska kyrkan, överenskommelser 

med fl era andra samfund när det gäller gemensamma församlingar 

och ”temporär utlåning” av pastorer eller diakoner, 

liksom rutiner för övergång till annat kyrkosamfund. 

Prioriteringen var dels att följa upp överenskommelsen 

med Svenska kyrkan, dels intensifi erat arbete för gemenskap 

med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan. 


Kyrkogemenskap har upprättats med Svenska 

kyrkan och lett till olika typer av lokala avtal om 

samverkan. 

Steg mot enhet 

Den kristna enheten hör till kyrkans innersta identitet. De ekumeniskt målen inför 2006/07 gällde dels att fullfölja den 

ekumeniska överenskommelsen med Svenska kyrkan till stöd för lokal gemenskap och samverkan, dels att träffa en överenskommelse 

om kyrkogemenskap med Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Baptistsamfundet. 

Missionskyrkan och Svenska kyrkan 

Den 2 december 2006 undertecknandes den ekumeniska 

överenskommelsen mellan Missionskyrkan och Svenska 

kyrkan i Uppsala domkyrka. 

I anslutning till samtal om lokala avtal har tillämpningsordningar 

och tolkningar bearbetats av samarbetsrådet. 

Många lokala exempel har varit utgångspunkten 

för till exempel samarbete mellan präster och pastorer, 

gemensamt gudstjänstliv, upplåtelse av kyrkorum samt 

olika varianter av lokala avtal. Ett stort antal samtalsdagar 

har hållits på stifts- och distriktsnivå över hela landet. 

En reviderad upplaga av bakgrundsdokumentet är 

under arbete. Det är angeläget att varje församling prövar 

möjligheterna att ingå lokala samarbetsavtal – alltifrån ett 

enkelt avtal till mer omfattande samarbete enligt kyrkokonferensens 

rekommendation. Sådana avtal bör växa fram 

successivt så att de är väl grundade i församlingslivet. Enligt 

överenskommelse skall de godkännas av kyrkostyrelsen i 

Missionskyrkan respektive domkapitlet i Svenska kyrkan. 

Fördjupade teologiska samtal kring kyrko- och församlingssyn 

har påbörjats i samarbetsrådet. Ett praktiskt 

utbyte av synpunkter äger också rum mellan de två kyrkornas 

teologiska kommittéer när det gäller frågor kring 

samlevnad och kärlek. 



Överenskommelse om kyrkogemenskap har träffats 

med Metodistkyrkan och Baptistsamfundet. 

Mot en gemensam framtid 

Vid årsskiftet 2006/07 genomfördes en enkät i församlingarna 

inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan 

om den ekumeniska överenskommelse som 

styrelserna hade antagit. Frågan ställdes också hur man 

ser på en gemensam framtid. En majoritet inom de tre 

samfunden uttalade sig positivt till att gå vidare med detta 

arbete. Avsikten var att få en uppfattning om vart vinden 

blåser i församlingarna, men också att dela en växande 

övertygelse om en möjlig gemensam framtidsväg med 

församlingarna. 

De tre samfundens konferenser 2007 bekräftade den 

ekumeniska överenskommelse som respektive styrelse 

fattat beslut om under 2006. Styrelserna fi ck i uppdrag 

att inför den gemensamma konferensen i Göteborg 2008 

presentera en avsiktsförklaring om en gemensam framtid. 

Beslutsformuleringarna kom att variera något. 

Samarbetsrådet har fortsatt sitt arbete med ett dokument, 

Gemensam tro, samt med de frågor som kommentarer 

i enkätsvaren aktualiserat. Med detta arbete slutförs 

samarbetsrådets uppdrag. För det fortsatta arbetet inför 

en avsiktsförklaring har en särskild processgrupp tillsatts 

av styrelserna. 

Steg mot enhet 

Samtal med andra kyrkor 

Samarbetsrådet med Stockholms katolska stift arbetade 

vidare med frågan om ömsesidigt doperkännande. Detta 

undertecknades vid en gemensam gudstjänst i Mikaelikyrkan, 

Skärholmen, i samband med böneveckan i 

januari 2007. Detta erkännande, som väckt internationell 

uppmärksamhet, betonar dopet som det grundläggande 

enhetstecknet för den kristna kyrkan. Den innehåller också 

en uppmaning till andra kyrkor eller samfund i SKR att 

pröva förutsättningarna för doperkännande. 

Fortlöpande samtal hålls också med Alliansmissionen 

som Missionskyrkan har ett 30-tal gemensamma församlingar 

med. 

Sveriges kristna råd 

I samband med att äktenskapsutredningens förslag presenterades distribuerade Baptistsamfundet, 

Metodistkyrkan och Missionskyrkan en folder där några gemensamma principfrågor 

aktualiserades. Foldern kom att utgöra grunden för ett gemensamt remissvar. 

Så stor del som möjligt av teologiskt utvecklingsarbete 

sker ekumeniskt. Ofta inom Sveriges kristna råd. Arbetet 

kring ecklesiologi – om den kristna kyrkans väsen och uppgift 

i det omgivande samhället – har fortsatt. Resultatet ska 

redovisas i en skrift under 2008. 

Ett annat område som särskilt aktualiserades under 

våren 2007 är utredningsförslaget om ny äktenskapslagstiftning, 

där samtliga kyrkor inom SKR uttalade sig för att 

äktenskapsbegreppet borde undvikas i lagtext med hänsyn 

till olikheterna i tolkningen av detta begrepp. Tillsammans 

med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan författades ett 

remissvar i samband med att utredningens förslag presenterades. 

aktenskapslag indd 1 

�� 

� �� 

�� 

�� 

� �� 

15

Daniel Ibrahim tillsammans med pastorn i libanons sydligaste församling, nära gränsen till Israel. 

Rum för de nya svenskarna 

Missionskyrkan vill vara en kyrka som bär färg av det mångkulturella samhället och är en tydlig kraft i integrationen 

mellan människor av olika etniskt och kulturellt ursprung. Målen för 2006/07 gällde ökad kompetens i asyl- och integrationsfrågor 

och att ta nya konkreta initiativ med gudstjänster och pastorala tjänster på andra språk än svenska. 


En arabisktalande pastor är i tjänst i Stockholmsområdet. 

Arabisktalande pastor i tjänst 

I kyrkokonferensen 2007 ordinerades Daniel Ibrahim, 

Södertälje, till pastor. Han påbörjade under året en tjänst 

i församlingen i Södertälje men betjänar också arabisktalande 

i Järfälla och på andra platser. 

Daniel Ibrahim har också varit med om att stärka kontakten 

med The National Evangelical Synod of Syria and 

Lebanon, en presbyteriansk kyrka, där han tillbringade sex 

veckor under hösten 2007. 

Bereda rum för nya svenskar 

Det är svårt att med säkerhet säga om det tagits nya initiativ 

i 25 församlingar eller inte. Initiativen har förmodligen 

tagits, men det är svårt att få fram uppgifter. 

Nytt arbete för att bereda rum för nya svenskar har 

kommit igång för bland annat fl yktingar från Burma och 

persisktalande på några platser. 


25 församlingar har tagit nya initiativ för att bereda 

rum för de nya svenskarna i sin gemenskap. 



Som en uppföljning av Påskuppropet 2005 har församlingarnas 

kompetens i asyl- och integrationsfrågor 

stärkts genom utbildningar i samverkan med 

Sveriges Kristna Råd. 

Asyl- och integrationsfrågor 

Sveriges Kristna Råd har genomfört några kurser i asyl- 

och fl yktingarbete. 

För att särskilt inspirera och stärka missionsförsamlingar 

i bostadsområden med stor kulturell mångfald planerades 

kursdagar om integrationsarbete i Stockholm, 

Malmö och Göteborg. Tyvärr kunde ingen av dessa 

genomföras på grund av för få anmälningar. Detta har 

dock sporrat till att göra kursdagar som svarar bättre mot 

det behov och det engagemang som fi nns. En sådan kursdag 

genomförs i mars 2008 med temat ”Mångfalden är 

här” i Hammarkullen, Angered. 

Gudstjänster på fl er språk 

I Fiskebäcks missionsförsamling möts nu en engelsktalande 

församlingsgrupp. Gudstjänster och söndagsskola 

sker parallellt på svenska och engelska. 

I bland annat Majornas Missionskyrka, Göteborg, och i 

Bifrostkyrkan i Mölndal kom man under våren 2007 igång 

med gudstjänster och bibelstudier på persiska. 

Inom den gemenskap som Svenska Missionskyrkan 

utgör fi nns idag församlingar eller gemenskaper inom 

församlingar som fi rar gudstjänst på samiska, fi nska, engelska, 

koreanska, arabiska, franska och persiska. 

Rum för de nya svenskarna 

Söndagsskolebarn från Majornas missionsförsamling. 

Per Jennervall och Sanna Mansouri. 


Minst två nya församlingsgrupper som fi rar gudstjänst 

på annat språk än svenska har bildats. 

17


Tio församlingar har påbörjat ett kyrka-idrottsarbete 

i form av idrottskonfi rmation, idrottsläger eller kaplanskap 

i samarbete med idrottsföreningar. 

Idrottskonfi rmation 

Lidköpings Missionsförsamlings hockeykonfi rmander med pastor Anders Marklund. 

Missionskyrkan – mitt i samhället 

Som kyrka vill vi leva tillsammans med människor med en stark diakonal profi l. Det gäller i arbetsliv, idrott, hälso- och 

sjukvård, kriminalvård och på andra samhällsområden. Det handlar också om vårt ansvar i krisberedskapen för både 

enskilda och samhälle. 

Idrottskonfi rmation är ett av de spår som Kyrka-Idrott 

satsar på och ser som möjligt att utveckla ännu mer. Minst 

tio församlingar har prövat idrottskonfi rmation i samarbete 

med idrottsföreningar, däribland Alingsås, Fiskebäck, 

Lidköping, Sävedalen, Oskarshamn, Sjömarken, Eksjö, Fristad, 

Finspång, Ölme-Väse och Bengtsfors. 

Idrottskonfi rmationsarbete på fl er orter är på gång att 

påbörjas under kommande år. 

Nätverk för pastorer och diakoner 

med samhällsinriktning 

Ett fortsatt nätverksbyggande för pastorer och diakoner 

med samhällsinriktade tjänster sker i Stockholm och Göteborg 

i samverkan med Svenska kyrkan. Utöver detta har 

det arrangerats en samling på Missionskyrkans kansli för 

sjukhuspastorer med anknytning till Missionskyrkan. 

Några träffar för pastorer och diakoner med samhällsinriktning 

har också hållits på regional- och distriktsnivå. 


En arbetsgrupp för kyrka-samhälle och ett nätverk 

för pastorer och diakoner med samhällsinriktade 

tjänster har startat. 



Genom ett tydligare lokalekumeniskt engagemang 

och med stöd av utbildningar i krishantering och 

krisberedskap har församlingarnas medverkan i det 

lokala krisarbetet stärkts. 

Krishantering och krisberedskap 

När en kris eler katastrof uppkommer i vårt samhälle – en 

omfattande katastrof som berör hela nationen, en olycka 

där många människor är inblandade, en krissituation i en 

skola eller på en arbetsplats eller dylikt – fi nns det fl era 

aktörer i beredskap för att tillsammans hjälpa de drabbade 

och underlätta arbetet för andra berörda. I ett sådant krisarbete 

har kyrkor och trossamfund viktiga bidrag att ge. 

Det kan handla om att öppna kyrkor och lokaler för gudstjänster, 

andakter och samtalsgrupper. Men även att bistå 

Missionskyrkan – mitt i samhället 

med värme, mat och dryck och att vara närvarande för att 

lyssna och ge stöd och tröst. 

Under året har en särskild handläggartjänst för krisberedskapsfrågor 

skapats i SST (Nämnden för statligt 

stöd till trossamfund). Uppgiften för handläggaren är att 

utveckla och samordna trossamfundens lokala organisation 

inom krisberedskap i kommuner med särskilt fokus 

på religiösa samfunds delaktighet. Inriktningen är att hitta 

lokala arbetsmodeller och lyfta fram goda exempel på samarbete. 

Vi gläder oss över denna nya gemensamma resurs till 

hjälp för våra lokala församlingar. 

Under året har arbetet med att kompetensutveckla pastorer 

och diakoner i krisberedskap/hantering skett i fl era 

av Missionskyrkans distrikt. Det fi nns fl era goda exempel 

där Missionskyrkan genom sina medarbetare på ett föredömligt 

sätt funnits till hands i arbetet efter uppkomna 

kriser. 

19

Kyrkan i det offentliga samtalet 

Kyrkan är inte till för sig själv. Människor ska veta att kyrkan vill stå vid deras sida i olika situationer i livet. Det betyder 

att kyrkan måste vara synlig – lokalt i de frågor som lever i närsamhället likaväl som nationellt och internationellt i frågor 

som gäller global solidaritet, asyl och integration, miljö och klimat och andra socialetiska frågor. 


Utbildningsdagar med församlingarna kring kommunikation 

och media har genomförts i samverkan 

med distrikten. 

Utbildningsdagar om kommunikation 

Utbildningsdagar har genomförts med församlingarna kring 

kommunikation och media i samverkan med distrikten. 

Under verksamhetsåret har det återigen visat sig svårt 

att samla församlingar till utbildningsdagar som arrangeras 

centralt och på annan ort. Ett försök har gjorts i samverkan 

med Södra Vätterbygdens folkhögskola. Inbjudan 

gjordes via Missionskyrkans hemsida och i annonser och 

redaktionell text i Sändaren, men anmälningarna var för få 

för att genomföra kursen på ett meningsfullt sätt. 

Därför skedde under verksamhetsåret ett idéarbete 

som innebär att kommunikationsutbildningar under 

2007/2008 förläggs ute i distrikten, på distriktsårsmöten, 

gemensamma konferenser och styrelseutbildningar som 

anordnas regionalt. 

Nationell opinionsgrupp 

Under verksamhetsåret har en nationell opinionsgrupp 

inrättats för att i ekumenisk samverkan stärka Missionskyrkans 

opinionsbildning i samhälls-, tros- och kulturfrågor. 

Opinionsgruppen har fem medlemmar och fungerar 

som idégivare och bollplank till missionsföreståndare och 

kommunikationschef. Gruppen sammanträder två till tre 

gånger per termin och håller därutöver löpande kontakt 

via e-post. 

Gruppen har arbetat för att lägga grunden till ett 

långsiktigt och effektivt opinionsarbete. Detta genom att, 

i anslutning till Missionskyrkans kommunikationspolicy, 

identifi era områden där ett strategiskt riktat opinionsarbete 

kan/ska drivas. Sådana frågor är till exempel asyl och 

fl yktingfrågor, miljöfrågor samt diverse aktuella frågor. 


En nationell opinionsgrupp har inrättats för att i ekumenisk 

samverkan stärka Missionskyrkans opinionsbildning 

i samhälls-, tros- och kulturfrågor. 


Internationellt missionssamarbete 

Kyrkan är mission – lokalt och globalt. Internationellt ville vi 2006/07 särskilt uppmärksamma Kongo-Kinshasa och 

Mellanöstern. Tillsammans med systerkyrkorna vill vi sträcka oss vidare över nya gränser. 


Kongo-Kinshasa, där Missionskyrkan arbetat 125 år, 

har uppmärksammats genom särskilda satsningar i 

Sverige och Kongo. 

125 år i Kongo-Kinshasa! 

Evangeliska samfundet i Kongo (CEC) och Svenska 

Missionskyrkan fi rade ett gemensamt 125-årsjubileum i 

Matadi, andra veckan i januari 2007. På grund av politisk 

oro hade fi randet skjutits upp ett par gånger. Det var verkligen 

med stor tacksamhet och glädje som de planerade 

festligheterna äntligen kunde genomföras. 

7 000–8 000 personer närvarade vid de olika samlingarna. 

Deltagarna kom från CEC:s upptagningsområde i 

Nedre Kongo och Kinshasa. 

Missionskyrkan representerades av Missionskyrkans 

ledning, missionsarbetare och en grupp från Rimforsa 

missionsförsamling. Representanter för systerkyrkor i 

Bandundu- och Equateurprovinserna, Kongo-Brazzaville, 

Indien och USA närvarade också. 

Minnesstunder hölls vid den första missionsstationen 

i Mukimbungu och i Luozi och i Matadi. 

Under våren uppmärksammades de 125 årens arbete i 

Kongo på ett femtontal platser i Sverige. Professor Joseph 

Mbelolo, pastor Françoise Matondo Metho från Kongo- 

Kinshasa samt missionär Carl Sundberg medverkade i 

seminarier och gudstjänster. 

Framtidsseminarier om samverkan i evangelisation, 

kyrkans roll i samhället och kyrkans ekonomi och förvaltning 

planeras under 2008–09. 

Internationellt missionssamarbete 

21

Nutida lärjungar i Apg 29 studerar Bibeln vid El Campellos strand norr om Alacante i Spanien. 


Pionjärarbete har inletts i fyra nya områden i världen, 

tillsammans med berörda systerkyrkor. 

Pionjärarbete i fyra nya områden 

Under året gjorde Afrikasekreteraren och den ansvarige 

för Evangeliska kyrkans evangelisationsavdelning en 

gemensam resa i norra Kongo-Brazzaville. Syftet med 

resan var att se hur de båda kyrkorna skulle kunna stärka 

sitt samarbete för evangelisation i områden med svag kristen 

närvaro. Församlingarna ligger långt från Brazzaville 

– behovet av vidareutbildning och uppmuntran är stort. 

Vänförsamlingars stöd och hjälp med personal är viktigt. 

Under året har samtalet fortsatt mellan kyrkorna om hur 

arbetet konkret ska kunna utvecklas. 

I Spanien har en spansk-ecuadoriansk familj arbetat 

bland latinamerikanska immigranter. Familjen söker 

upp ecuadorianer i syfte att ge stöd och integrera dem i 

lokala evangeliska församlingar. För att stärka samverkan 

i invandrararbetet i Spanien har samarbetsavtal skrivits 

med Förbundskyrkan i Ecuador och Federationen av fria 

evangeliska församlingar i Spanien (FIEIDE). 

Ett svenskt par och en ecuadoriansk familj har förberett 

sig för arbete i Spanien. Det svenska paret fi nns nu 

på plats, men den ecuadorianska familjen har ännu ej fått 

klart med visum. 

Kontakter har tagits mellan Missionskyrkan och den 

Evangeliska Synoden i Syrien och Libanon för att stärka 

arbetet bland arabisktalande i Sverige liksom kyrkornas 

arbete i Mellanöstern. 

I norra Indien arbetar Hindustani Covenant Church 

med pionjärarbete på nya platser med ekonomiskt stöd 

från Missionskyrkan. 

I Bashkortostan vid Ural i Ryssland har pionjärarbetet 

fortsatt. Arbetet leds av ett ryskt pastorspar med stöd från 

Missionskyrkan. 


Utifrån den utvärdering av Mellanösternprogrammet 

som gjordes 2005/2006 har prioriteringarna för 

arbetet reviderats. 

Policy för Mellanösternarbete 

En ny policy för Mellanösternarbetet har tagits fram. Pilgrimsmotivet, 

teologisk refl ektion, stöd till kristen närvaro 

i fl era områden, stöd till arbetet för fred, rättvisa och försoning 

och ekumeniskt samarbete betonas särskilt. 

I policyn fastslås särskilt att arbetet i Mellanöstern nu 

också omfattar Syrien och Libanon, genom ett närmare 

samarbete med den största protestantiska kyrkan i de 

båda länderna, Nationella Evangeliska Synoden i Syrien 

och Libanon. 



I samarbete med SMU har minst 20 volontärer och 

fem missionsarbetare utbildats och sänts till andra 

länder. 

Nya volontärer och missionsarbetare 

Under 2006–07 har elva volontärer sänts ut i samverkan 

med SMU. Tio volontärer har sänts ut via Södra Vätterbygdens 

folkhögskola (SVF). Sex missionsarbetare har rekryterats 

och utbildats under året. 

SMU har haft volontärer i SIRA-skolan i Betlehem och 

hos Sabeel i Jerusalem, och tre volontärer har arbetat med 

fotbollsprojektet i Kongo-Brazzaville. Två volontärer har 

arbetat med ungdomar i Kongo-Brazzaville. Fyra volontärer 

har varit engagerade i ungdoms- och församlingsarbete 

i Ecuador. 

Volontärerna som sänts ut i samarbete med SVF har 

arbetat med barn i Indien. 

Fem missionsarbetare från Sverige har under någon 

del av året arbetat i Ecuador. SMU har haft fyra korttidsvolontärer 

i landet. 

Gränsöverskridande mission 

Simon Nilsson med ett pojklag från fotbollsskolan på Thomas Sankara i Gothia Cup Brazzaville. 

Gränsöverskridande mission 

Missionen hemma och missionen långt borta hör ihop. I vårt missionstänkande behöver missionens roll stärkas i de lokala 

församlingarnas liv. Vi behöver också fi nna vägar att ta vara på de erfarenheter av tro och kristet liv som våra systerkyrkor 

runt om i världen är bärare av. 

Missionskyrkan och SMU stödjer det evangeliska arbetet 

i Ecuador genom lärjungaskolan ”Apg 29 – historien 

fortsätter”. 2007 genomfördes skolan för fjärde året i rad. 

Under tre månader varvas lärjungaträning med praktik i 

församlingar. Ett 30-tal ungdomar och ledare från Chile, 

Ecuador, Mexiko, Norge och Sverige har deltagit. 

Fem missionsarbetare har rekryterats, utbildats och 

sänts till Ecuador, Spanien, Kongo-Brazzaville och Kongo- 

Kinshasa. En av missionsarbetarna är i Missionskyrkans 

tjänst för första gången, de övriga fyra har återkommit i 

tjänst efter en tids uppehåll. 


Formerna för ett gemensamt ansvar för fyra missionsarbetare 

i nya områden har fastställts tillsammans 

med berörda systerkyrkor. 

Ansvar för missionsarbetare 

Överenskommelser om ett gemensamt ansvar för missionsarbetare 

har gjorts gällande Ryssland (Bashkortostan) 

och Indien. Samtal pågår fortfarande i Spanien och Kongo, 

där arbetet har försenats. 

23

Våren ’07 var Abel González och Iván Tannùs från Ecuador 

volontärer i Linköpings missionsförsamling och SMU. 


Den internationella missionspolicyn Evangelium åt 

alla har utvecklats till en gemensam missionspolicy 

för nationellt och internationellt arbete. 

En gemensam missionspolicy 

En idégrupp om mission arbetar vidare med missionsbegreppet 

och har bland annat tagit fram ett material som 

presenteras under våren 2008. 

I väntan på en gemensam missionspolicy för nationellt 

och internationellt arbete har Evangelium åt alla, missionspolicyn 

för det internationella arbetet, reviderats. 

�� 

� �� 

�� 

�� 

� �� 


Minst två volontärer och två missionsarbetare från systerkyrkor 

i andra länder har tagits emot i Sverige. 

Från systerkyrkor till Sverige 

Missionskyrkan har planerat mottagandet av missionsarbetare 

från Indien för arbete i Hammarkullen och på 

andra platser. På grund av visumproblem har mottagandet 

skjutits upp. Förhoppningsvis kan mottagandet komma 

igång våren 2008. 

SMU har under året tagit emot två volontärer från 

Ecuador som arbetat i Linköpings SMU och missionsförsamling. 

Som Fadern har sänt mig, sänder jag er. Joh 20:21 

evangelium 

åt alla 

Den reviderade Evangelium åt alla kommer ut våren 2008. 


Tio församlingar har tagit fadderansvar enligt fastställd 

policy för några av Missionskyrkans och systerkyrkornas 

internationella missions arbetare. 

Församlingens missionär 

En policy har tagits fram med temat ”Församlingens missionär”. 

Flera församlingar, särskilt sådana som är anslutna 

till fl era samfund, är intresserade. 

Hittills har bara ett fåtal gått in i en formell överenskommelse. 

Afrikasekreteraren är kontaktperson mellan församlingarna 

och missionärerna som en del av sitt uppdrag. 

24 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007 

1

Arbetsgivaransvar och arbetsmiljö 

Missionskyrkan vill erbjuda kreativa arbetsmiljöer där människor kan utvecklas och växa i en levande arbetsgemenskap. 

Målen för 2006/07 gällde att öka kompetensen i arbetsgivarfrågor, utveckla arbetslag till stöd för både församlingar och 

medarbetare och erbjuda medarbetarna fl era tillfällen för andlig fördjupning och förnyelse. 


Missionskyrkan och SMU har gjort en gemensam 

satsning för att utveckla nya former av utbildning 

och fortbildning för professionellt arbete bland barn 

och unga. 

Utbildning för ungdomspedagoger 

SMU och Utbildningscentrum Lidingö arbetar med att 

ta fram en ny utbildning för ungdomspedagoger. Kursen 

kommer att vara ettårig och förlagd till Lidingö med start 

hösten 2009. 

Tanken med kursen är att den ska ge utbildning för 

dem som vill arbeta med barn- och ungdomsarbete i 

kyrkan, men inte vill utbilda sig till ungdomsdiakon. 

Ungdomspedagogkursen innefattar en rad olika områden 

som ledarskap, lärjungaskap, teologi och den globala byn. 

Kursen skall genomföras i samarbete med Teologiska 

Högskolan Stockholm. Utbildningen kommer att innehålla 

församlingspraktik i samverkan med Mälardistriktet samt 

en kortare internationell praktik. 


Arbetslag i samverkan mellan 

församlingar 

Det blir allt vanligare med deltidstjänster i våra församlingar. 

Det kan gälla både pastor, diakon, musiker och ungdomsledare. 

Det innebär svårigheter både för medarbetare 

och för församlingar vid rekryteringar. 

Ett förslag som fi nns inför framtiden är att forma 

arbetslag i samverkan mellan församlingar för att både 

kunna erbjuda fl er heltidsanställningar och för att få en 

större bredd i personalgruppen. Förslaget har drivits aktivt 

av distriktsföreståndarna i samtal med församlingar när 

vakanssituationer uppkommit. Detta är ett helt nytt sätt 

att tänka när det gäller samverkan och arbetsgivaransvar 

och har därför ännu inte lett till något konkret resultat men 

arbetet med frågan går vidare. 


Två distrikt har pilotprojekt med arbetslag i samverkan 

mellan församlingar 

25


Kyrkokonferensbeslutet om medlemskap i Arbetsgivaralliansen 

har följts upp med information och 

utbildningar i alla distrikt. 

Medlemskap i Arbetsgivaralliansen 

1 maj 2007 blev startdatum för inträdet i Arbetsgivaralliansen 

för Svenska Missionskyrkan och fl ertalet församlingar 

med anställd personal. Branschavtalet för TEO – Trossamfund 

och Ekumeniska Organisationer – är nu det nya kollektivavtal 

som bland annat reglerar anställningsförhållanden 

för Missionskyrkans medarbetare. 

Personalorganisationen är nu helt fusionerad med 

SKTF Ekumeniska. Tillsammans med Akademikerförbunden 

och Kommunalarbetarförbundet utgör de de fackliga 

parterna i avtalet. 

Det nya medlemskapet i Arbetsgivaralliansen har inneburit 

ett förstärkt arbetsgivarstöd till församlingarnas styrelser, 

bland annat genom professionell rådgivning och 

aktuell arbetsgivarinformation på Arbetsgivaralliansens 

hemsidan. 

Arbetsgivaralliansen och representanter från Missionskyrkan 

har turnerat i distrikten med en halvdagskurs kring 

arbetsgivarfrågor under året. Under kursdagarna avhandlades 

bland annat anställningsformer, samverkansavtal och 

nytt branschavtal. Arbetsmiljö, lönepolicy och styrelsens 

ansvar berördes också. 

Som en följd av anslutningen till Arbetsgivaralliansen 

tog kyrkokonferensen 2007 ett principbeslut om att Missionskyrkan 

på sikt ska överge sitt nuvarande tjänstepensionssystem. 

Nyanställda ska nu istället anslutas till den 

premiebestämda ITP-planen. 


Fler tillfällen för andlig fördjupning och förnyelse har 

erbjudits medarbetarna i Missionskyrkan. 

Avtalsförhandlingarna är i hamn! Thomas Dahl och Lotta 

Thagesson från SKTF Ekumeniska, Margareta Smedberg 

Andersson från Missionskyrkan samt Lars Henningsson 

och Jan-Eric Rönngren från Arbetsgivaralliansen. 

Fler tillfällen för andlig fördjupning 

och förnyelse 

Arbetsgruppen för andlig fördjupning har initierat ett program 

inför 2007/2008 med inbjudan till medarbetare att 

delta i retreater, retreatledarutbildning, pilgrimsutbildning 

och kurs i andlig vägledning. 

Gensvaret på kurser och utbildningar har varit mycket 

gott och visar att satsningen med andlig fördjupning är 

angelägen och måste fortsätta att utvecklas. 

Samverkan sker med retreatgårdar, folkhögskolor med 

fl era och ofta i ekumenisk anda. Mellansvenska distriktet 

arbetar med andlig fördjupning som kommer hela kyrkan 

till del. UCL inbjuder bland annat till en retreatform under 

rubriken Balanser i livet och till livsvandringar. 

Återhämtningsdagar på Kuvarp sker i samverkan med 

Missionskyrkans personalvård. Där ges tillfälle till enskilda 

samtal med någon av Missionskyrkans anställda själavårdare. 


Thomas Segergren (övre bilden) och Kjell-Olof Hederos på 

fortbildning ”Var dags kyrka”. 



En ny fortbildningskommitté har tillsatts för att 

kartlägga behov av kompetensutveckling för alla 

medarbetare och planera för ett nytt fortbildningsprogram. 

En ny fortbildningskommitté 

Under året har den nya Fortbildningskommitténs arbete 

tagit fart. I kommittén fi nns representanter för medarbetare 

(SKTF Ekumeniska, Diakonernas riksförbund och 

Pastorernas riksförbund), utbildningsanordnare (Bilda, 

folkhögskolorna och THS) och arbetsgivare (församlingar, 

distrikt och riks). 

Fortbildningsprogrammet sker i samverkan med Baptistsamfundet 

och Metodistkyrkan. 

Huvuduppgiften för årets arbete har varit att ta fram 

det basutbud som ska erbjudas de tre kyrkornas medarbetare. 

Basutbudet presenteras i en katalog för perioden 

hösten 2008 till våren 2010. Kurserna som presenteras är 

av olika längd, på olika kostnadsnivåer och har en huvudsaklig 

inriktning på olika medarbetarkategorier. Platserna 

för kurserna är spridda över landet. 

Det blir arbetsgivarens ansvar att avsätta medel för 

fortbildningen och tillsammans med den anställde planera 

lämplig inriktning. Minst 1,5 procent av bruttolönesumman 

avsätts individuellt till fortbildning för alla med 

anställning över ett år. 

Det nya fortbildningsprogrammet ger även en möjlighet 

att söka fortbildning på annat håll för de medarbetare 

som så önskar. Medarbetaren gör detta i samråd med 

arbetsgivaren. 

27

Mer om Missionskyrkan i Sverige 

Några axplock från året som gått 

Konfi rmandarbete 

Missionskyrkans församlingar har ett imponerande konfi 

rmandarbete. Det är inte varje år som alla församlingar 

får ihop tillräckligt stora grupper, men ofta startar arbetet 

igen när det fi nns tillräckligt underlag. Många församlingar 

väljer att samverka med varandra under både terminer och 

läger. En hel del församlingar har glädjen att år efter år 

samla mycket stora konfi rmandgrupper. Några av dessa 

erbjuder också idrottskonfi rmation. 

Distriktsläger arrangeras också på några av lägergårdarna. 

Under fl era år har Svenska Missionskyrkan bedrivit 

sommar evangelisation på Öland genom Team Våga Tro 

och en cafébuss. Under 2007 fi ck man förstärkning från 

systerkyrkan i Indien genom pionjärpastor Asher Wasker 

som deltog med undervisning och praktik. 

Missionskyrkan har inte idag något eget konfi rmandmaterial 

utan hänvisar bland annat till Verbums utbud. För 

idrottskonfi rmation fi nns däremot det egna materialet Den 

viktigaste matchen, vilket har visat sig användbart också i 

andra former av konfi rmationsläsning. 

Bilagan ”Våga Tro” som utkommer med Sändaren 

visar på bredden och omfattningen när det gäller konfi rmandarbetet. 

År 2006 hade Missionskyrkans församlingar 3 335 konfi 

rmander. 

Församlingsplantering i Svenska 


Visionen att se församlingar plantera nya församlingar 

är en av delarna i arbetet med att Vi Vill Växa. Under 

året har två nya församlingar hälsats välkomna in i 

Missionskyrkans gemenskap som ett resultat av några 

års pionjärt arbete. Det är Åbylundskyrkan i Norrköping 

samt församlingen Brofästet i Färjestaden. 

Missionskyrkans anställda samordnare för församlingsplantering 

har arbetat tillsammans med en 

arbetsgrupp för att utveckla strategier och handlingsplan 

för nya församlingar. En huvudfråga har 

varit utbildning av pastorer och lekmän som bär på 

kallelse och vision för nya församlingar. Vid kyrkokonferensen 

2007 inbjöds det till seminarier kring 

församlingsplanterig som leddes av gäster från 

Evangelical Covenant Church i USA. Deras erfarenhet 

har gett goda impulser för vårt arbete. 

Arbetet för att se nya församlingar växa fram 

pågår på fl era platser i landet. 

Missionskyrkan fi nns också med i ett ekumeniskt 

nätverk för församlingsplantering, som inbjuder till 

en årlig pionjärkonferens för utbyte av erfarenheter 

och inspiration. 


Året för Kyrka-Idrott 

Minst tio församlingar har påbörjat ett arbete 

med idrottskonfi rmation i samarbete med 

idrotts föreningar 

Fotbollsläger och hockeyläger har återigen samlat 

många barn och ungdomar 

Fotbollsskolan i Kongo-Brazzaville fortsätter att 

utvecklas på ett bra sätt och har omnämnts som 

ett gott exempel på fredsarbete 

Etik- och värderingsfrågor har lyfts och bearbetats 

i samarbete med idrottsföreningar på olika 

platser 

Idrottskonferenser och idrottsgudstjänster har 

hållits 

Västra Götalands distrikt har satsat på en tjänst 

för kyrka-idrott på 50 procent under två år 


Paulus-cupen och Petrus-cupen är några årliga 

turneringar i fotboll och innebandy som hållits 

Ett nätverk för kristna idrottare har startat 

Kyrka-Idrottprojektet 2004–2007 har avslutats och 

utvärderats 

Ett material och en utbildning av idrottskaplaner 

har utarbetas tillsammans med Sport for Life 

En ny målbeskrivning för kommande åren som 

kallas ”5 spår på 5 år” har arbetas fram. De fem 

spåren och områdena är: 

Idrottskonfi rmationsspåret 

Internationella spåret 

Nätverksspåret 

Läger- och metodspåret 

Kaplanspåret 

En march för tjejers rättigheter arrangerades på den internationella kvinnodagen under Gothia Cup Brazzaville. 

29

Musik i Missionskyrkan! 

I Missionskyrkan fi nns det 52 anställda församlingsmusiker 

och fl era hundra ideellt arbetande kör- och musikledare. 

Svenska Missionskyrkans kansli har fyra deltidstjänster 

för musikarbete: vokalmusikkonsulent, blåsmusikkonsulent 

samt var sin projektledare för Lust att Leda och 

brukssånger. 

Varje år i januari anordnas en fortbildning för församlingsmusiker. 

I januari 2007 deltog 21 personer. 

Svenska Missionskyrkans Sångarförbund 

Svenska Missionskyrkans Sångarförbund (SMS) fi rade 

sitt 80-årsjubileum under året. På körhelgen i mars medverkade 

Kjell Lönnå som gästdirigent. Man inbjöd till en 

konferenskör i samband med kyrkokonferensen. Andra 

arrangemang som genomförts är bland annat: Höstkurs i 

Stadionkyrkan i Malmö, Singer/songwriterkurs i Bromma 

och Strandgårdsgospel. 

SMS körutskick distribuerats till alla körledare och 

musikansvariga i Missionskyrkan, Baptistsamfundet och 

Metodistkyrkan i Sverige. 

Betlehemskyrkan i Göteborgs ”Mikrobrass”. 

1 UppsalaMissionskyrkokör heter den här bilden av 

Göran Almlöf. Med den vann han Sändarens och SMS’ 

fototävling ”Bästa körbilden”. 

Svenska Missionskyrkans Musikkårer 

Svenska Missionskyrkans Musikkårer (SMM) samlar 1 100 

musiker fördelade på 55 medlemsorkestrar. En återkommande 

och mycket uppskattad verksamhet är sommarmusikskolorna. 

Under året hölls de i: Åmål – Symfonisk 

blåsorkester, Hjortsberga – Brassband, Jönköping – Symfonisk 

blåsorkester och brassband. 

SMM Youth Brass Band är en nationell Ungdomsorkester 

med 28 deltagare. Orkestern var bland annat med på 

Grenland International Brass Festival i Skien, Norge. 

Brukssånger 

Brukssånger har ungefär 300 abonnenter och har hittills 

gett ut 140 sånger. 25 kompositörer och textförfattare har 

varit deltagit med sånger och musik. Brukssånger utkommer 

med två utskick om året med cirka 20 nya sånger. 

Från och med 2007 är det fri kopieringsrätt på noterna för 

alla abonnenter. 

För att stimulera till sångskrivande har det inbjudits till 

två skrivarhelger under 2007. Dessa har samlat ett tiotal 

deltagare var gång. 

Läs mer på www.brukssanger.se. 


Missionskyrkans evangelister. Stående: Göran Holmberg, 

Carl-Olov Hultby, Britta Hermansson, Pär Alfredsson. 

Sittande: Jan Erixon, Liselotte J Andersson, Thor-Björn 

Bastås, Gunnel Noreliusson. 

Thor-Björn Bastås och Jan Erixon, som varit anställda i 

39 respektive 35 år som evangelister har nu gått i pension. 

Storstadsarbetet 

Vi är på väg, tar nya steg framåt, samtalar om vår tro, 

ber och söker andlig fördjupning. Vi vill bli fl er! Den upplevelsen 

är tydlig i mötet med församlingar och SMU i 

Stockholmsområdet. 

Tre Taizébröder från den ekumeniska brödrakommuniteten 

i södra Frankrike besökte Stockholm våren 2007. 

Deras närvaro och besök i församlingar gav många goda 

andliga samtal och möten bland både unga och vuxna. 

Allt fl er församlingar söker nya former för samtal om 

kristen tro. Frälsarkransen, Alpha och olika former av 

hemgrupper prövas i fl era församlingar. 

Ny kristen gemenskap i Handen har startat. Pionjärpastor 

Johanna Daléen arbetar med mål att bygga en ny 

kristen församling. Ett 20-tal personer är ivriga att nu få 

sätta igång. 

Viljan att utrycka tro i handling blir allt starkare. 

Kanske inte minst med anledning av det ökade våldet och 

utsattheten bland barn och unga. Sociala Missionen har 

inbjudit till frukostträffar med samtal om mobbing och 

hur vi kan ge stöd till barn och föräldrar som brottas med 

denna utsatthet. Ett resursteam inom det Ekumeniska nätverket 

mot traffi cking har startats med uppgift att stödja 

kvinnor som blivit utsatta för människohandel. 

Genom storstadsarbetet har några församlingar fått 

stöd i utvecklingsprocesser som syftat till att få fram mål- 

och handlingsplaner. 


Att vara evangelist är ett privilegium! 

Tänk att få dela med sig av det allra viktigaste och bästa 

som fi nns – evangelium! 

I Apg 4:20 säger lärjungarna: ”Vi kan inte tiga med vad 

vi sett och hört.” Precis så är det! 

Att som evangelist få komma och besöka små som stora 

församlingar i hela Sverige är ett privilegium. Det fi nns så 

stor längtan i många av våra församlingar att hitta vägar 

att presentera det kristna budskapet. Allt från seminarier, 

festkvällar och kvinnofrukost till gemensamma frukostar, 

afternoon tea och gudstjänster av många slag. Kanske är 

det just till ”frukostarna” som det är lättast att bjuda med 

människor som aldrig eller sällan går till kyrkan. 

Det har också varit härligt att få vara med på konferenser. 

För mig känns det viktigt att uppmuntra och inspirera 

församlingar att se vad man redan har i Kristus. Att få människor 

att öppna sina ”inre ögon”, räta på ryggarna och 

växa som människor och kristna. Vi tror ju på en levande 

Herre och Mästare som vill det bästa för sitt folk. Ju fl er 

kristna som lever ut sin tro desto fl er når vi med det ”glada 

budskapet”. 

Gunnel Noreliusson 

Gudstjänst med Taizébröder i Stockholm. 

31

Arkivet – Missionskyrkans minne 

Arkivet är minnesfunktionen i Missionskyrkan, och ansvarar 

för bevarande och tillgängliggörande av arkiv som rör 

Missionskyrkans arbete i Sverige och i andra länder. Cirka 

8 000 böcker, nästan 30 000 fotografi er samt en stor mängd 

arkivhandlingar fi nns samlade. Arkivet mottar kontinuerligt 

material från Missionskyrkans kansli och från många 

privatpersoner. 

På Riksarkivet är en stor del av missionskyrkans arkiv 

deponerade, en förnämlig samling som utgör Riksarkivets 

största enskilda organisationsarkiv med mer än en kilometer 

dokument. 

För att tydliggöra ansvar och vara bättre förberedda för 

den elektroniska arkivbildningen antogs en arkivpolicy för 

Missionskyrkans kansli 2007. 

Studenter och författare har använt arkivets forskarplats 

fl itigt besökt under året. Ett exempel är Hans Andreasson 

och hans bok Liv och rörelse. Hushållsskolans arkiv 

har använts av Ewonne Winblad i sin biografi om Hanna 

Lindmark, Margaretaskolans grundare. The Metropolitan 

Museum of Art i New York har lånat fi lmsekvenser och 

bilder till en utställning. 

Under 2007 besökte 150 personer arkivet – en strålande 

siffra! 

Att bryta tystnaden kring sexuella 

övergrepp 

Svenska Missionskyrkan och SMU accepterar inte sexuella 

trakasserier och övergrepp. Arbetsgruppen mot sexuella 

övergrepp i kyrkliga miljöer presenterade under året en 

rikstäckande lista över ideella kontaktpersoner, som erbjuder 

stöd och samtal till drabbade. 

Metodistkyrkan, Baptistsamfundet och de tre ungdomsförbunden 

ställde sig bakom Missionskyrkans folder 

Att bryta tystnaden, som presenterades under kyrkokonferensen. 

Missionskyrkans arkiv användes fl itigt när 

Hans Andreasson tecknade Missionskyrkans 

historia i boken Liv och rörelse. Boken gavs 

ut 2007 på Verbum förlag. 

Gendergruppen 

Svenska Missionskyrkans och SMUs gendergrupp 

tillsattes 2005 och blev en grupp på våren 2006. 

Det gångna året inleddes med en fortsatt kartläggning 

av hur frågor om jämställdhet behandlas 

i distrikten samt hur Teologiska Högskolan Stockholm 

arbetar för att integrera ett genderperspektiv 

i sin undervisning och forskning. På THS fi nns ett 

antal kurser som direkt fokuserar på dessa perspektiv 

samt en medvetenhet om att frågor om genus 

ska genomsyra all verksamhet. 

Gendergruppen har också haft kontakt med 

Svenska Missionskyrkans valberedning som ville 

ha hjälp med att få fl er kvinnor att åta sig olika förtroendeuppdrag. 

Gendergruppens medlemmar har deltagit i 

olika konferenser under året, bland annat en om 

gudstjänstsspråk. Den har även haft kontakt med 

Sveriges ekumeniska kvinnoråd och med den nystartade 

organisationen Kvinnor i Missionskyrkan. 

Det årliga lunchevenemanget hade mansfrågor 

som tema i år. Gäst var historikern Peter Tjeder 

som höll en mycket uppskattad föreläsning om 

synen på manlighet i kristna rörelser under 1800- 

och 1900-talet. 

Gendergruppen har fört samtal med missionskyrkans 

ledning om hur kyrkokonferensens arbetsformer 

kan utformas så att jämställdheten stärks. 


Diakoni i Missionskyrkan 

Att möta människor och dela livet, inte bara i sorg och 

svårigheter utan också i glädje och hopp, är en del av det 

diakonala uppdraget. 

Det diakonala uppdraget är också att hålla omsorgen 

om medmänniskor levande inom och utanför församlingen. 

Missionskyrkans församlingar har ett omfattande diakonalt 

arbete inom många olika områden. Allt från fl yktingarbete 

och mamma-barn-grupper till besöksverksamhet 

och RIA-arbete. Integrationsarbetet fortsätter att vara 

ett viktigt arbetsområde. Utbildningscentrum Lidingö och 

Sveriges Kristna Råd erbjuder utbildningar för fördjupade 

kunskaper om integration. 

Den diakonala utbildningen blomstrar och satsningen 

på att studierna kan bedrivas på både hel- och halvfart har 

slagit mycket väl ut. 

Från SKR drivs den diakonala ekumeniken. Diakonins 

månad och diakoniforum är exempel på gemensamt 

arbete. 

Längtan efter att få fördjupande kunskaper inom olika 

diakonala områden ledde till ett par fortbildningar under 

temat ”Var dags kyrka”. 

Önskan att bli en kyrka med större tillgänglighet, en 

kyrka som inte kan inkludera alla men många fl er i sina 

gudstjänster och i sitt arbete, börjar ta form. 

Diakoni- och pastorskandidater inför ordinationshögtiden 

2007. 


Arbetslivspastor Åke Nordqvist (till höger) i samtal med 

Thomas Dahl från SKTF Ekumeniska. 

Kyrka och arbetsliv 

Kyrka och arbetsliv är en resurs i det lokala arbetslivet. 

Pastorer och diakoner inom verksamhetsområdet är till 

för anställda, fackliga företrädare och företagare. 

Pastorn eller diakonen har gedigen utbildning och lång 

erfarenhet i det enskilda samtalet om livets frågor. Vare 

sig det gäller arbetsliv eller privatliv sker samtalen under 

absolut diskretion. Det förs inga journaler och samtalen 

sker under tystnadsplikt. 

Det är inte ovanligt att pastorn/diakonen leder refl ektionsgrupper 

på en arbetsplats som kan ge nya perspektiv 

på samarbete och jobbsituation. Metoden kan leda till ett 

förbättrat arbetsklimat, öka förtroendet mellan kollegor 

och även ge effekter i arbetsresultat. Det förekommer 

också samtalsträffar för långtidssjukskrivna. 

Företrädare för Kyrka-Arbetsliv ordnar ofta utbildningar. 

Dessa kan bland annat handla om etiska aspekter 

av arbetslivet, om bemötande och om att hitta en sund 

balans mellan arbete och privatliv. Som ett led i arbetsplatsens 

krisberedskap och vid svåra och oväntade händelser 

på arbetsplatsen fi nns man också till hands. Främst för 

ledning och personal, men också för samtal och kontakt 

med anhöriga. 

33

Kyrka och samhälle 

Efter att vi under fl era år arbetat med kyrka och arbetsliv 

togs nya steg för kyrka och samhälle. I Jönköping- 

och Huskvarnabygden har det till och från funnits ett 

arbete relaterat till arbetslivet. Under året har prövats 

ett vidare tänk kallat Missionskyrkan i samhället. 

Arbetet kom att knytas till Immanuelskyrkan församling 

i Jönköping med viss samverkan med andra 

församlingar i Vätterbygden. 

Det fanns inga upptrampade stigar att fortsätta på 

men ett stort förtroende från de lokala missionsförsamlingarna. 

Så det var bara att ta på pastorsskjortan 

och ge sig ut i samhället. 

Kontakter har under året tagits med politiker och 

tjänstemän inom kommunen som kommunalråd, 

Missionskyrkans kansli 

På Tegnérgatan 8, T8 i dagligt tal, fi nns sedan drygt 70 år 

Missionskyrkans kansli. I huset fi nns även SMU och Gummessons 

Bok & Musik. 

Kansliet leds av missionsföreståndaren med generalsekreteraren 

och kyrkosekreteriatet som sin närmaste stab. 

Dessa arbetar med ekumeniska och teologiska frågor, kyrkostyrelsens 

arbete och kyrkokonferensen. 

Missionsavdelningen är den stora verksamhetsavdelningen, 

uppdelad i en nationell och en internationell enhet. 

Där fi nns bland annat evangelister, musikkonsulenter och 

diakonisekreterare liksom biståndscontroller och regionansvariga. 

I ekonomi, personal och kommunikationsavdelningarna 

ryms en rad ansvarsområden från fastigheter till 

medarbetarrekrytering, arkiv och hemsidor. 

Cirka 85 medarbetare arbetar för Missionskyrkan på riksplanet. 

Av dessa har 45 personer sin huvudsakliga arbetsplats 

på kansliet, 20 arbetar runtom i Sverige med olika uppdrag 

och övriga 20 är i missionsarbete i olika länder. 

förtroendevalda, socialtjänsten, skol- och barnomsorgen, 

näringslivsavdelningen. 

Att kunna se de behov som fi nns hos människor i 

samhället och i församlingen är en förutsättning för att 

vi skall kunna möta människor och deras behov. Utifrån 

det kristna kärleksbudskapet, 

och med Jesus som 

föredöme, har vi att handla 

efter det vi ser för människans 

skull. Om detta handlar 

kyrkans uppdrag i samhället – 

vare sig mer eller mindre! 

Erling Andersson, 

pastor i kyrka och samhälle 

Församlingsrådet 

Församlingsrådet ansvarar för stöd och hjälp till församlingar 

och ordinerade medarbetare vid tjänstetillsättningar, 

och har omsorg om medarbetare och 

församlingar. 

En ny utredning har gjorts i syfte att göra rådets 

arbete ännu smidigare och personalförsörjningen 

mer tidsenlig. Utredningen har lett att rådet har 

förändrats med avseende på sammansättning och 

arbetsformer. Rådet kommer att arbeta mer med 

strategiska frågor, medan rekryteringsfrågorna blir 

församlingarnas ansvar med stöd från distriktsföreståndarna. 

Det nya arbetssättet träder i kraft årsskiftet 

2008/09. 


SMU i förändring 

Det fi nns alltid en stor risk i en riksorganisation att bli 

uppslukad av sina egna organisationsfrågor. Den risken 

har hängt som ett tungt moln över SMU, då det inte bara 

jobbats med ett närmare samarbete med de andra scoutförbunden 

i det gemensamma arbetet i Svenska scoutrådet 

utan framför allt i arbetet med att bilda riksfederationen 

equmenia. Men molnen skingras då organisation 

blir verklighet i genomförd verksamhet. Vid riksmötet 

2006 antogs färdplanen som är ett gemensamt strategidokument 

för de fem scoutförbunden och det ger kraft 

att arbeta tillsammans med rekrytering, program- och 

ledarutveckling. Trots alla organisatoriska processer kring 

den med MKU och SBUF gemensamma riksfederationen 

equmenia så har SMU lyckats att hålla tempot uppe. Viktig 

verksamhet under året har varit bland annat Barnens år, 

Apg 29 (ledar- och lärjungaskola i Ecuador), utveckling 

av volontärsprogram, ID-projektet om tro, identitet och 

rättvisa med mera. Under året startades också Växtkraft 

som var ett pilotprojekt med Mälardalens distrikt om hur 


SMU skall kunna jobba med rekrytering på både nytt och 

traditionellt sätt. I projektet gjordes viktiga erfarenheter 

som tas med i arbetet. 

Den viktigaste just nu för SMU-riks är att få organisationen 

equmenia på plats. Equmenia kommer att innebära 

en nysatsning som blir en resurs för de tre ungdomsförbunden 

MKU, SBUF och SMU. Viktiga fokusområden för 

equmenia är medlemstillväxt och utvecklingsarbete med 

ny fi nansiering samt bättre kontakt med lokalföreningar 

från riksorganisationen. Det är viktigt med en fungerande 

riksorganisation för barn- och ungdomsarbetet. Genom 

den får det lokala sammanhanget möjlighet att utvecklas. 

För Missionskyrkan är det mycket viktigt då barn- och 

ungdomsarbetet med stor sannolikhet är den viktigaste 

rekryteringsbasen för nya församlingsmedlemmar. 

Framtiden är spännande för SMU då det nu i equmenia 

skapas något nytt för att ännu bättre svara upp mot 

behoven lokalt. 

Göran Bondesson, SMUs förbundssekreterare 

35

Utbildningscentrum Lidingö 

Utbildningscentrum Lidingö (UCL) arbetar med tre ledord; 

andrum, bildning och möten. Ett stort fokus ligger på 

utvecklings- och förändringsarbete. I detta är UCL engagerat 

tillsammans med Missionskyrkan och SMU i Tänk 

Tanken Lidingö. Där samordnar UCL och huvudmännen 

många initiativ såsom fortbildning av medarbetare, seminarier, 

kurser och retreater. Under året har SMU tillsammans 

med UCL startat projektering för en ny utbildning 

för arbete bland barn och unga i församlingen, nämligen 

en ungdomspedagogutbildning. Detta arbete leder till att 

fritidsledarutbildningen tydligare kommer att fokusera på 

arbete i det nya mångkulturella Sverige. 

UCL säljer utbildningar, kurser och seminarier till stat, 

kommun och enskilda organisationer. På så sätt lever UCL 

med huvudmännens uppdrag i skärningspunkten mellan 

kyrka, bildning och samhälle. 

År 2008 fi rar Missionsskolan hundra år. Det fi randet 

sker som ett tydligt avstamp för verksamheten inför kommande 

år. 

Så många deltog i folkhögskoleverksamheten 2007 

Härnösand Jönköping Karlskoga Lidingö Summa 

Antal deltagare 

Långa kurser 238 286 298 105 927 

Korta kurser 1 599 205 990 3 413 6 207 

Kulturprogram 4 296 995 418 100 5 811 

Uppdragsutbildning 306 12 29 370 711 

Antal deltagarveckor 

Långa kurser 6 987 10 330 8 889 3 997 30 203 

Korta kurser 1 005 274 669 2 162 4 110 

Kulturprogram 320 12 14 3 349 

Uppdragsutbildning 1 872 267 213 3 558 5 910 

Summa deltagarveckor 10 184 10 883 9 785 9 720 40 572 

Ant. boende på internat 50 130 61 31 272 

Antal anställda (personer) 63 54 45 24 186 

Antal anställda (i heltid) 63 44 39 21 167 


Härnösands folkhögskola 

Härnösands folkhögskola präglas av mångfald i kurser och 

kulturaktiviteter. Målgrupperna är många; teckenspråkstolkar, 

kvinnojourister, dyslektiker, synskadade, stammare, 

blivande poliser, operasångare med fl era. 

Samverkan med SMU, Missionskyrkan och Utviksgården 

sker genom kurser/läger och kulturprogram. Åtta 

sinnes rogudstjänster har genomförts under året. De aktiva 

är till största delen anställda och studerande på folkhögskolan. 

Gudtjänsterna har informell karaktär och formas 

utifrån mötet mellan tolvstegsrörelsens andlighet och den 

kristna själavården. 

Missionskyrkans huvudmannaskap präglar skolans 

människosyn och vilka utbildningar som prioriteras. 

Skolan vill erbjuda en stimulerande studiemiljö med 

inslag av livsfrågor som utvecklar och kan förändra livsinriktningen. 

På riksnivå har Svenska Missionskyrkan ett 

Folkhögskoleråd för samverkan mellan kyrkans fyra folkhögskolor 

och för kvalitetsuppföljning. 

Karlskoga folkhögskola 

Karlskoga folkhögskola har ett brett utbud av utbildningar. 

Det gör att skolans allmänna linjer kan locka med 

inriktningar som IT/media och kulturhistoria. I skolans 

moderna Mediecenter ryms musik och ljuddesign-, webbdesign- 

och videolinje. 

Det fi nns kurser för afatiker och pensionärer, yrkesutbildningar 

som fritidsledarutbildning samt en utbildning 

för personliga assistenter. 

Skolan har elever från alla världsdelar. En speciell 

invandrarlinje fi nns för utbytesstudenter, invandrare och 

fl yktingar med uppehållstillstånd i Sverige. Många av dem 

går vidare till allmän linje. 

Skolan arbetar för att integrera de ideologiska profi lfrågorna. 

Ett nytt inslag under 2007 är samarbetet med 

Svenska Missionskyrkan om projektet Apg 29. Ett projekt 

om distansutbildning genomfördes i Pointe Noire, Republiken 

Kongo i samarbete med utbildningscentret Suéco. 

Skolan har också sedan några år en medveten miljöprofi 

l sedan skolan blivit miljödiplomerad. 


Södra Vätterbygdens folkhögskola 

Södra Vätterbygdens folkhögskola arbetar vidare med sex 

linjer där Allmän linje är den största. Förutom de behörighetsgivande 

kurserna har vi en kurs för deltagare med 

psykiska funktionshinder samt för elever med Aspergers 

syndrom. 

Musiklinjen är tydlig med sin närvaro i kulturlivet i 

Jönköping. Under hösten producerades en CD som linjen 

hade med sig på sin USA-turné under december. 

Det internationella samarbetet visavi organisationer/ 

kyrkor relaterade till SMK sker bland annat med North 

Park University i Chicago, där samarbetet genom Collegelinjen 

pågått i mer än 30 år, med Hindustani Covenant 

Church där under året nio stycken studerande från SVF 

bedrivit fältstudier. Likaså har Bibellinjen under året haft 

22 studerande som bedrivit fältstudier i olika församlingar 

inom SMK. För att ytterligare förstärka fältstudieåret har 

ett närmare samarbete med de södra distrikten av SMK initierats. 

Filippos bibelskola i Lagan, som under året samlat 

29 studerande i alla åldrar i en bibelkurs på halvfart, är 

ytterligare ett exempel så SVF:s samarbete med SMK. 

Linjen för Grafi sk form och Kommunikation producerar 

THS tidning ”Årsringar” och Journalistlinjen förser 

fortsatt radio, TV och tidningar med goda journalister. 

37

THS intar nya områden 

Läsåret 06/07 inleddes med ett sammanträde i augusti 

mellan högskolans båda huvudmän och Metodistkyrkan 

på Överås i Göteborg. Samtalen mynnade ut i att Metodistkyrkan 

enhälligt under sin årskonferens i maj 2007 

beslutade att gå in som en tredje huvudman för THS. 

Detta innebar ytterligare ett steg i förverkligandet av den 

ekumeniska vision som fanns när högskolan grundades 

på 90-talet. 

Runt ett hundratal studenter läser numera vid THS 

med sikte på att bli pastorer och präster i olika samfund, 

vilket gör högskolan till en av de största institutionerna i 

landet i sitt slag. Totalt studerar cirka 500 studenter i större 

eller mindre utsträckning varje år vid THS. 

Men THS är inte bara teologi och pastorsutbildning 

– teologi berör livets alla områden och hela vår värld. I 

Jeremia 9 sägs det att Herren har sin glädje ”i rätt och 

rättfärdighet på jorden”. Högskolans utbildningsprogram 

i mänskliga rättigheter är en del av detta – arbetet för rätt 

och rättfärdighet i vår värld. Under läsåret drogs det nya 

samarbetsprojektet med Diakonia igång på allvar, under 

Kjell-Åke Nordquists ledning; Mänskliga rättigheter och 

fredsbyggande – skilda agendor men samma mål? Projektet 

genomförs i första omgången med fokus på Colombia, 

Guatemala, Centralafrika och Mellanöstern. 

I THS håller huvudmannasamfunden på att få en 

resurs som sträcker sig allt ifrån den pastorala kompetensen 

att skickligt kunna genomföra ett enskilt själavårdande 

samtal till de kunskaper som behövs för att förstå 

och kunna medverka till att lösa mångåriga konfl ikter såväl 

inom som mellan länder. I Matt 5:6 står det: ”Saliga de som 

hungrar och törstar efter rättfärdigheten.” Fred, försoning 

och rättfärdighet berör de liv vi lever i alla dimensioner: 

i familjerelationer, församlingsgemenskaper, samhällen, 

nationer och i det globala samhället. Kanske är högskolan 

en av den nya tidens främsta missionsorganisationer. 

Owe Kennerberg, rektor 


Mer om Missionskyrkan i världen 

Utvecklingssamarbete 

Svenska Missionskyrkan arbetar tillsammans med systerkyrkor 

i olika länder för en hållbar utveckling för fl er, där 

millenniemålen återkommer som riktmärken i planering 

av projektinsatser fi nansierade av framför allt insamlade 

medel och Sida-bidrag. En del av Missionskyrkans utvecklingssamarbete 

kanaliseras via Diakonia. I Kongo-Kinshasa 

fi nns ett gemensamt kontor för Missionskyrkan, Baptistsamfundet 

och Diakonia. Under året har det samarbetet 

förnyats och omorganiserats. 

Missionsavdelningens biståndsenhet handlägger det 

sociala arbetet och utvecklingssamarbetet samt deltar 

i nätverk av organisationer som arbetar med liknande 

frågor. Enheten har under året sett över sin organisation, 

omfördelat vissa arbetsuppgifter och planerat för förstärkning 

genom nyrekrytering. Arbetet följer de prioriteringar 

som anges i Evangelium åt alla, som bland annat fokuserar 

samhällsbyggande genom till exempel fattigdomsbekämpning, 

organisationsutveckling och påverkansarbete samt 

åtgärder för fred och försoning. 

För Missionskyrkan är det angeläget att på ett tydligt sätt 

också vara en del av den världsvida kyrkan. Därför har stöd 

till utvecklingsinsatser lämnats till internationella, ekumeniska 

organ såsom Kyrkornas Världsråd (KV) och ECLOF 

(The Ecumenical Church Loan Fund). Stödet till KV har 

berört områden som hiv och aids, handikappfrågor, mental 

hälsa samt fredsstärkande åtgärder och påverkansarbete. 

Samarbetet med KV har fördjupats under året och Missionskyrkan 

har varit delaktig i förändringsarbete som pågått där. 

Samarbetet med KV har också bidragit till en fördjupning av 

samarbetet mellan Missionskyrkans olika avdelningar. 


Landsbygdsutvecklingsarbete i Indien. 

Mikrokrediter 

På senare tid har mikrokrediter blivit uppmärksammade 

i Sverige. Den ekumeniska organisationen ECLOF fi rade 

under hösten 2006 sitt 60-årsjubileum med en högtid i 

Stockholm där Missionskyrkan närvarade. 

ECLOF bildades för att återuppbygga europeiska 

kyrkor efter kriget men har sedan breddat arbetet och 

spridit sin verksamhet till 38 länder. I varje land fi nns en 

nationell styrelse och projekten inriktas idag på fattigdomsbekämpning, 

social och ekonomisk rättvisa samt 

självförsörjning. 

Det mesta av arbetet sker genom att grupper på landsbygden 

sparar pengar tillsammans och individer lånar 

sedan ur den gemensamma fonden för att starta mindre 

projekt för familjens försörjning. De fattigaste har sällan 

tillgång till kapital och möjlighet att till rimliga kostnader 

låna på bank eller hos lokala penningutlånare men får 

genom ECLOF en ny chans. 

Missionskyrkan anser att detta är en värdefull möjlighet 

för de allra fattigaste att själva styra över och förändra 

sin framtid och har därför valt att under fl era år stödja 

ECLOF:s verksamhet. Projekten uppmärksammar kvinnors 

och barns situation speciellt och minst hälften av 

lånen går till dessa grupper. Genom lånen påverkas inte 

bara den enskilda familjen, utan de får effekter i hela det 

lokala samhället. 

39

Kongo-Kinshasa 

Det 125-årsjubilerande samarbetet mellan det Evangeliska 

samfundet i Kongo och Svenska Missionskyrkan har fortgått 

enligt gällande avtal med överläggningar mellan kyrkorna. 

Olika former av utbyte, ekonomiskt stöd, sändning av 

missionsarbetare samt fortsatta utvecklingsinsatser stödda 

av bland annat Sida, Läkarmissionen och andra bidragsgivare 

har fortsatt. Rimforsa missionsförsamling och 

Mukimbungu församling har på ett särskilt sätt tydliggjort 

betydelsen av vänförsamlingskontakter. Samarbetet med 

MAF (Mission Aviation Fellowship) för fl ygtransporter i 

Nedre Kongo har fortsatt. 

Personal från Missionskyrkans kansli och MUL-kursen 

(Mission Utveckling Lärande) vid Lidingö folkhögskola har 

besökt Kongo, vilket också delegationer från Östra Götalands- 

och Örebro-Värmland-Dals distrikt har gjort. En 

representant för Missionskyrkans Hälso- och sjukvårdsgrupp 

samt privata resenärer med missionsintresse med 

fl era har också gjort resor till landet. 

Arbetet fortsätter i ett arkivprojekt med utbildning för 

arkivarier i församlingar, skolor och vid sjukhus. 

En hiv- och aidsinsats för upplysningsarbete bland 

befolkningen i Nedre Kongo har fortsatt. Intentionen med 

denna är också att på ett tydligare sätt inkludera ledare i 

samhället i ansträngningarna att minska spridningen av 

hiv och aids. 

En insats har också pågått för skolreparationer och 

vidareutbildning för lärare. 

Femårsprogram för fattigdomsbekämpning 

Kyrkan förbereder ett sammanhållet femårsprogram för 

fattigdomsbekämpning. Därför ökar man sin kapacitet och 

kompetens med utbildningsinsatser och studieresor som 

stöds av Sida. Ett genderseminarium har också anordnats 

för att tydliggöra kvinnors och barns situation. 

Samarbetet mellan Diakonia, Svenska Baptistsamfundet 

och Svenska Missionskyrkan vid det gemensamma 

samordningskontoret i Kinshasa fortsätter. Organisationerna 

har ytterligare sökt tydliggöra kontorets funktion 

vid gemensamma överläggningar. 

Hiv- och aidssituationen samt fl ickors och kvinnors 

utsatthet har belysts vid offentliga seminariedagar som 

anordnats i Sverige inom ramen för Centralafrikagruppen, 

ett nätverk för information om situationen i Centralafrika 

och för opinionsbildning i Sverige. 

Under året har tre missionsarbetare i Missionskyrkan 

varit verksamma i landet. 


Kongo-Brazzaville 

Samarbetet mellan Evangeliska kyrkan i Kongo (EEC) och 

Svenska Missionskyrkan har fortgått enligt gällande avtal. 

Missionskyrkan ger generellt ekonomiskt samt personellt 

stöd till EEC. 

En för Kongokyrkan avgörande genomlysning och 

förändring av kongokyrkans organisation pågår. Arbetet 

genomförs med ekonomiskt stöd från de nordiska kyrkorna 

samt norska och svenska biståndsorgan. Ett första 

resultat syns i kyrkans centrala administration, där speciellt 

ekonomiavdelningen förändrats och förstärkts. EEC 

har också genomfört en genomgripande reform för löneutbetalning 

till sina anställda. 

Under året har bland andra personal från missionsavdelningen 

och fl era församlingsdelegationer besökt 

landet. Visby missionsförsamling och Impfondo församling 

liksom Flatåskyrkan och Dolisie har genom ömsesi- 


diga besök tydliggjort vänförsamlingstanken. Genom vänkontakter 

och personligt engagemang har Ouesso i norra 

Kongo fått stöd till ett färdigställande av sin nya kyrka. 

Besök i Sverige 

I samband med kyrkokonferensen gjorde missionsföreståndare 

Patrice Nsouami ett besök i Sverige. Ett möte 

hölls då i Stockholm där de svenska, norska, fi nska och 

franska missionskyrkorna diskuterade samarbetsformer 

och ansvar i Kongo-Brazzaville. 

Organisationen ASUdh (Action de Secours d’Urgence 

et développement humain) ägs av Evangeliska kyrkan, 

Det Norske Misjonsforbund och Svenska Missionskyrkan. 

Organisationen är en aktör såväl i humanitära insatser som 

i ansvaret för olika utvecklingsprojekt. Under året har 

ASUdh arbetat med humanitära insatser, utvecklingsprojekt 

inom jord- och skogsbruk samt i fotbollsprojektet. 

I samverkan med Evangeliska kyrkans hälsoavdelning 

och franska kyrkor genomförs en hiv- och aidsinsats med 

delfi nansiering från Sida. Från svensk sida fokuseras insatserna 

på upplysnings- och förebyggande arbete främst 

inom kyrkans församlingar, men projektet innehåller 

också frivillig testning, rådgivning och behandling. 

Evangeliska kyrkan har börjat förberedelser inför sitt 

100-års jubileum 2009. 

Sju missionsarbetare och tre volontärer från Missionskyrkan/SMU 

har under året arbetat i landet. 

41

Kajsa-Stina Bekken undervisar gatubarn i Mumbai. 

Indien 

Hindustani Covenant Church (HCC) har fått se sin kyrka 

växa kraftigt. 2005 hade man 8 500 medlemmar i 38 församlingar 

– nu är de 13 000 medlemmar i 100 församlingar, en 

stor utmaning för HCC. 

Andamanerna drabbades hårt av tsunamin i december 

2004 och präglas fortfarande av återuppbyggnadsarbete. 

HCC har främst arbetat med att färdigställa hus till några 

av de mest utsatta familjerna. Även andra insatser görs, 

exempelvis att hjälpa de drabbade att starta inkomstgenererande 

verksamheter och att möta barnens behov av att 

få bearbeta sina traumatiska upplevelser. 

Även 2007 blev ett år med katastrofer. Översvämningar 

drabbade både Karnataka och Andhra Pradesh i de mellersta 

delarna av landet samt delstaterna Orissa och Bihar i 

norr. Med stöd från Missionskyrkan och Sida deltog HCC 

i insatser i dessa fyra delstater. Mat och förnödenheter 

delades ut, akut hälsovård erbjöds, brunnar borrades och 

reparerades och samtalsstöd erbjöds till de drabbade. 

Under våren har HCC fått stöd från Missionskyrkan 

och Läkarmissionen för en akutinsats i Melghat, ett bergsområde 

i norra Maharashtra. En period av svår torka hade 

lett till att många barn i stambefolkningen var svårt undernärda 

och i behov av akut hjälp. Nu fortsätter arbetet i 

Melghat för att hjälpa familjerna att fi nna fl er inkomstkällor. 

Biodlingar, höns och getter är några av de alternativ 

som familjerna nu provar. 

Pakistan 

I Pakistan samarbetar Missionskyrkan med Rawind stift 

som tillhör Church of Pakistan. Arbetet sker tillsammans 

med Svenska kyrkan genom den gemensamma Pakistankommittén. 

Två stipendiater har under 2007 sänts till The Christian 

Study Center där man ger kurser i bland annat religionsdialog 

och mänskliga rättigheter. 

Under våren besöktes Sverige av en delegation från 

Church of Pakistan och några andra pakistanska organisationer. 

Med Pakistankommitténs hjälp ville man uppmärksamma 

politiker i Sverige på det planerade valet i 

Pakistan hösten 2007. Missionskyrkan gjorde bland annat 

ett uttalande från kyrkokonferensen som uttryckte vikten 

av ett rättvist och demokratiskt val i Pakistan. 

Talitha Kumi Welfare Centre gör en viktig insats bland 

kvinnorna i en av Lahores fattigare bostadsområden. Centret 

vill hjälpa kvinnor att hävda sin plats i samhället och 

delta i arbetet för att förändra sin omgivning till det bättre. 

Både kristna och muslimska kvinnor söker sig centret. 

HCC driver en skola för fattiga barn som bor på husbåtar 

i Srinagar, Kashmir. 


Ecuador 

Skolbarn i Ecuador. 

År 2007 utgjorde på sitt sätt en milstolpe i Svenska Missionskyrkans 

samarbete med Evangeliska Förbundskyrkan 

i Ecuador. Det hade då gått sextio år sedan de första amerikanska 

missionärerna startade det arbete i landet som år 

1967 ledde till att Förbundskyrkan formellt bildades som 

nationell kyrka. Samma år beslutade Missionskyrkan att 

inleda ett samarbete med kyrkan. 

Pionjärandan lever i Förbundskyrkan även idag! En 

ecuadoriansk pastorsfamilj avskildes vid Förbundskyrkans 

årskonferens i februari 2007 för arbete i Spanien, ett arbete 

inriktat i första hand på latinamerikanska invandrare. 

Satsningen på teologisk distansutbildning är betydelsefull 

för Förbundskyrkans framtid. Missionskyrkan stöder 

detta arbete ekonomiskt. 

Förbundskyrkans samhällsutvecklingsarbete drivs 

genom FACE-stiftelsen, med omfattande verksamhet 

inom hälsa, radio och undervisning. 

Missionskyrkan har deltagit i en organisationsförstärkande 

process för både kyrka och stiftelse under fl era år. 

I februari 2007 lades en strategisk plan fram vid Förbundskyrkans 

årsmöte. 

Samtalet om skolarbetet i Ecuador via Anderson-stiftelsen 

har fortsatt med stöd från systerkyrkorna i USA och 

Sverige. 


Nicaragua 

Under synoden för Moravakyrkan i Nicaragua i januari 

2007 valdes en ny ledning med superintendente Cora Antonio 

i spetsen. 

Hela Moravakyrkan har genom kapacitetshöjande projekt 

kunnat stärka sitt ledarskap och sin organisation. 

Missionskyrkan ger ett betydande ekonomiskt stöd 

till Moravakyrkans teologiska seminarium och under det 

senaste året även personellt genom två missionsarbetare 

placerade i Centralamerika. 

Ett stort hiv- och aidsförebyggande arbete avslutades 

under första delen av 2007 och en fortsättning fi ck godkännande 

för Sida-fi nansiering. 

Bland mayangnaindianerna inleddes andra fasen i en 

försörjningsinsats med ekologisk profi l, avseende folkgruppens 

enkla jordbruk och boskapsskötsel. 

Costa Rica 

En moravakyrka i Nicaragua. 

Samarbetet i Costa Rica med Nairistiftelsen förstärktes 

under 2007. Ett tidigare genomfört skolboksprojekt fortsatte 

i en andra fas under ledning av en svensk volontär. 

Tidigare hade stiftelsen medverkat till att ta fram läroböcker 

på spanska och indianspråket cabécar för årskurs 

ett till fyra. Nu går man vidare med årskurs fem och sex 

samt en läsebok med berättelser från denna folkgrupps 

muntliga tradition. 

43

Pionjärförsamlingen i den polska staden Nowogard har ett 

stort socialt arbete. Församlingen anordnade en julfest i en 

skola för funktionshindrade barn och ungdomar. 

Europa 

Europaarbetet sker efter riktlinjer som fi nns uttryckta i 

en handlingsplan för 2007–2012 som utarbetades under 

verksamhetsåret. Samarbetet prioriteras i Estland, Ryssland 

och Spanien. Dessutom fi nns relationer med kyrkor 

i många andra länder och med ekumeniska organ. 

En viktig del av Europaarbetet är församlingarnas egna 

vänkontakter. Under året har dessa kartlagts för att skapa 

en bättre överblick och för att göra det möjligt att samverka 

och ha utbyte kring dessa frågor. 

Missionssamarbetet och vänförsamlingskontakterna 

är mest intensiva med Unionskyrkan i Estland. En svenskestnisk 

vänförsamlingskonferens genomfördes i Tallinn i 

oktober 2006. Två evangelisationssatsningar med ungdomar 

har genomförts. En stor grupp svenska, estniska och 

ryska ungdomar deltog i ett läger i Estland under sensommaren. 

Unionskyrkans sociala stiftelse bedriver hjälpverksamhet 

och arbetar med utsatta barn och ungdomar. 

Missionskyrkan förmedlar stöd till verksamheten. Flera 

Den svenska delegationen på Reformerta Kyrkans stora 

jubileum i Litauen 2007. 

församlingar i Estland bedriver secondhandverksamhet 

med stöd från Sverige. Inkomsterna bidrar till att fi nansiera 

verksamheten vid teologiska seminariet i Tartu och 

arbetet på lokal nivå. 

I november 2006 genomfördes ett fl erpartsmöte i S:t 

Petersburg inom ramen för samarbetet mellan Sverige, 

Estland och Ryssland. Mötet följdes senare upp med besök 

i församlingar både i Uralområdet och i västra Ryssland. 

Det nya politiska läget i landet innebär begränsningar i 

de evangeliska kyrkornas möjligheter att evangelisera och 

arbeta bland barn och ungdom. 

Missionskyrkan deltog aktivt i ”Joining hands for mission 

in Europe” som anordnades av IFFEC, International 

Federation of Free Evangelical Churches, i Berlin april 

2007. Viktiga samtal fördes om de utmaningar vi som 

kyrkor står inför i vår egen världsdel, som den sociala 

situationen, sekulariseringen och behov av samverkan och 

församlingsplantering. 


Japan 

Missionskyrkan samarbetar med Förbundskyrkan i Japan 

(Nippon Seiyaku Kirisuto Kyoodan – NSKK), som arbetar 

på ett 20-tal platser i Japan. Antalet medlemmar är 900. 

Missionskyrkans stöd till NSKK är främst via en missionärsfamilj 

i Japan som arbetar i Ichinomiya. Under året 

har samtal förts med fl era personer som känt en kallelse 

till mission i Japan. Det har resulterat i att en ung pastor 

nu förbereder sig för missionärstjänst. Eventuellt kommer 

även ungdomsvolontärer att sändas till landet. 

Kina 

För första gången har Missionskyrkan i samarbete med 

SMU kunnat sända ungdomsvolontärer till Wuhan som 

ett led i utbytet med kyrkan i Kina. Stöder ges till ”Arken”, 

en skola för ungdomar som inte kan följa det vanliga skolsystemet. 

Kinas attityd mot kristna och andra religionsutövare 

har hårdnat på många håll. Bland annat gäller det Xinjiang, 

tidigare Östturkestan, där Missionskyrkan tidigare haft 

missionärer och fortfarande har vissa kontakter. Lokala 

kristna som samlats i bönegrupper har fängslats då man 

inte fått tillåtelse att samlas i offi ciella gudstjänster. Utländska 

arbetare har tvingats lämna landet. 

Missionskyrkan fortsätter att ge stöd till pastors- och 

ledarutbildning och byggnation av kyrkor med mera i 

Hubeiprovinsen. Stöd ges även till tryckning av biblar. 


Mellanöstern 

Sabeel i Jerusalem är en av Missionskyrkans samarbetspartners 

i området. I november 2006 anordnades en konferens 

där en undersökning presenterades om den kristna gruppens 

situation i Israel, på Västbanken och i Gaza. Gruppen 

utgör nu mindre än två procent av befolkningen. 

Kyrkorna i Jerusalem och Mellanöstern inbjöd sommaren 

2007 tillsammans med Kyrkornas Världsråd till en 

fredskonferens i Amman i Jordanien, där Missionskyrkan 

var representerad. Konferensen samlades kring uppropet 

”The Amman Call”. I Palestina och Israel lever kristna, 

muslimer och judar i en spiral av våld, förnedring och förtvivlan 

som djupnar allt mer. Kyrkans roll är att visa på 

helande och försoning. Därför ber kyrkorna i Mellanöstern 

om stöd för fred och för ett slut på ockupationen av de 

palestinska områdena. 

Samarbetet med de evangeliskt kristna kyrkornas 

organisation har fortsatt främst genom det fl eråriga Sidastödda 

projektet för utbildning av skolledare från kristna 

skolor runt om i Mellanöstern. De kristna skolorna i Mellanöstern 

är exempel på den kristna minoritetens närvaro 

och engagemang i området. 

Missionskyrkans engagemang för Mellanöstern har 

fortsatt i det Ekumeniska följeslagarprogrammet till Palestina 

och Israel och i det Ekumeniska Palestinanätverket, 

som nu innefattar Palestina och Israel. Missionskyrkan 

stöder också den kristna radiostationen SAT7. 

Missionskyrkans mellanösternsekreterare Emanuel Furbacken samtalar med en följeslagre i Jayous. 

45

Missionärer och missionsarbetare under 2006/2007 

Costa Rica 

Ecuador 

Indien 

Japan 

Kongo- 

Brazzaville 

Kongo- 

Kinshasa 

Missionärer - - - 1 5 1 - 1 - 5 13 

Anst. för viss tid 1 6 - - 1 2 - 1 - - 11 

Anställda i Sverige - 1 1 - 1 - 1 - 1 - 5 

Totalt 1 7 1 1 7 3 1 2 1 5 29 

Prakt./volontärer - 2 8 - 3 2 2 - - - 17 


Mellan östern 

Nicaragua 

Östra 

Europa 

I särskilda 

uppdrag 

Totalt

Missionskyrkans ekonomi 

1990-2010 

1990–91 gjordes en omfattande genomgång av Svenska Missionsförbundets 

ekonomiska förvaltning efter det att verksamheten 

1989–90 redovisat ett underskott på 1,9 mkr efter 

en extrainsamling på 990 tkr. Raset fortsatte även 1990–91 

och 1995–96 var det dags igen efter ett redovisat underskott 

på 4,2 mkr trots en extra insamling om 1,4 mkr. 

Följande riktlinjer antogs för ekonomisk planering och 

förvaltning 

1. Missionsekonomin måste täcka sina egna kostnader. 

2. Övrig verksamhet bör minst täcka sina egna kostnader. 

3. Öka avskrivningarna, minska fordringarna (bättre 

likviditet). 

4. Minska förlustkällor utanför missionsekonomin. 

5. Missionsfonden och andra reserver bör återställas, 

x % av testamentsmedel fonderas. 

För 2000-talets första femårsperiod beslutade Kyrkostyrelsen 

om följande riktlinjer. 

1. Missionsekonomin behöver täcka sina kostnader 

med insamlingar och statsbidrag till 90 % 

2. Fortsatta avskrivningar och avsättningar enligt 

plan 

3. Mediaverksamhet i bolagsform skall tillsammans 

inte belasta missionsekonomin 

4. Missionsfonden bör uppgå till ett belopp motsvarande 

90 % av ett års insamlingar, cirka 45 mkr. 


Missionsekonomin 

Missionsekonomin har inte täckt sina egna kostnader. 

Under de senaste tio åren som gått har missionsverksamheten 

redovisat överskott vid ett tillfälle (2007) och underskridande 

av budgeterade underskott vid sju tillfällen samt 

tre år med underskott (2001–2003). Då det under de senaste 

åren budgeterats överskott i förvaltningsekonomin för 

täckande av missionsekonomins underskott har kravet på 

en balanserad missionsbudget inte varit ett relevant sätt 

att formulera målet. 

Detta ställningstagande omprövades i 2004 års budgetprocess 

varpå nya riktlinjer antogs för perioden 2005–2010 

som grund för målbilden 2010. 

1. Missionsekonomin behöver täcka sina kostnader 

med insamlingar och statsbidrag till 95 % 

2. Fortsatta avskrivningar och avsättningar enligt 

plan 

3. Mediaverksamhet i bolagsform skall tillsammans 

inte belasta missionsekonomin 

4. Missionsfonden bör uppgå till ett belopp motsvarande 

ett års insamlingar, cirka 45 mkr. 

Förlustkällor 

Verksamheten vid Ljunggården och Gärdebygården har 

avvecklats och Lidingö Hotell och Utbildningscentrum AB 

stabiliserats sedan hösten 2005. Aktierna i Förlags AB Nytt 

Liv (Cordia) och TV Huset AB har sålts till Verbum/Berling 

Media AB liksom tidningen Sändaren. Det var tveksamt om 

Sändaren på längre sikt kunde bära sina egna kostnader utan 

att den i likhet med fl ertalet organisationstidningar behövde 

ägarstöd utöver de interna subventionerna av hyra och administrativt 

stöd. Försäljningen av tidningen har därför varit en 

proaktiv åtgärd. Gummessons Tryckeri AB som redovisade 

vinst var dock en latent risk för framtida förluster i samband 

med framtida investeringar har sålts. Kalix folkhögskola är 

från och med 2004 överlåten till annan huvudman. 

47

Reserver 

Pensionsreserven har ökat från 26,7 mkr (1991) till 98,9 

mkr (2007) och det egna kapitalet från 7,4 mkr till 101,9 

mkr. Enligt de riktlinjer som kyrkostyrelsen angivit i 

samband med försäljningen av tryckerirörelsen så skall 

konsoliderings graden uppgå till 105 % av aktuell pensionsskuld, 

det vill säga en ökning med ytterligare 18,0 mkr. 

Missionsfonden bör vara lika stor som ett års insamlingar. 

I och med föregående års goda bokslut, det bästa någonsin 

i Missionskyrkans 130-årga historia, överstiger nu missionsfonden 

(47 mkr) målet om att uppgå till 45 mkr. 

Eget kapital 

Det egna kapitalet består av tre fonder med olika uppgifter. 

Värderegleringsfonden är anpassad för att klara av ett 

börsras om cirka 20 % och står som säkerhet för tillgångar 

i aktier och aktiefonder. Fonden upplöstes helt under tidigare 

börsras med nästan 50 %, minus 17 % respektive 37 

% åren 2001 och 2002. I och med börsuppgången 2003–06 

har fonden återställts. Fastigheternas investeringsfond kan 

användas för att täcka större investeringar i egna fastigheter 

som till exempel den avslutade ombyggnationen 2003 

av Missionsskolan 1 eller för köp av nya fastigheter. I dagsläget 

bör dock fonden nyttjas för omfattande renoveringar 

av de kommersiella fastigheterna. 

Samuel Borg är en glad ekonomichef. Årets bokslut är det 

bästa i Missionskyrkans 130-åriga historia både i församlingarna 

och i samfundet. 

Generalkonferensensen/Kyrkokonferensensen 

och missionsbudgeten 

Generalkonferensens beredningsutskott framför i sin skrivelse 

till 1991 års generalkonferens: 

... att missionsstyrelsen har följt generalkonferensens 

beslut och riktlinjer för verksamheten. Samtidigt menar 

vi att det på lång sikt blir omöjligt att arbeta utifrån en 

underbalanserad budget. Som församlingar delar vi ansvaret 

för följderna av sådana beslut för den verksamhet vi 

bedriver gemensamt. Framtida budgetförslag måste vara 

balanserade, det är lärdomen vi drar. 

Beredningsutskottets uppfattning är att intäkterna 

skall beräknas på ett realistiskt sätt och att kostnaderna 

sedan får anpassas till denna nivå. 

Det särskilda utskottet om ekonomi i 1996 års generalkonferens 

uttalade: 

Utskottet anser att den budget som Missionsstyrelsen lagt 

fram för Generalkonferensen, mot bakgrund av den aktuella 

utvecklingen, är orealistisk. Missionsstyrelsen borde 

ha dragit konsekvenserna av detta och lagt fram en budget 

för 1996/97 som bättre anpassats till de inkomster som 

kan förväntas. 

Utskottet anser det nödvändigt att såväl samfund som 

församlingar mer aktivt arbetar med missionsekonomins 

inkomstsida. 

Beredningsutskottet i 1999 års generalkonferens skriver: 

Offrandet har minskat under ett antal år. En fortsatt negativ 

utveckling kommer att göra det svårt att fullfölja samfundets 

intentioner om missionsverksamheten. På kort sikt 

kan minskningen av offerintäkterna kompenseras genom 

överskott i fi nansförvaltningen. Målsättningen bör dock 

vara att andelen av de budgeterade kostnaderna som täcks 

av kapitalavkastning inte ökar. Långsiktigt bör verksamheten 

bygga på ett stabilt offrande vilket skulle kunna tillåta 

att fi nansöverskottet används till nya offensiva satsningar. 

BU vill uppmana församlingarna att informera om vikten 

av ett stabilt och långsiktigt offrande för missionsinsatser. 

De anvisningar som generalkonferensen på särskilda 

utskottets och beredningsutskottets förslag antagit är följande: 

– Inga fl er offerdagar för det gemensamma arbetet. 

– Extrainsamlingar för att täcka underskott får inte 

vara ett permanent inslag i verksamheten utan bör användas 

vid extraordinära behov som inte kunnat förutses i 

budgetberedningen. 

– Budgeten bör vara balanserad, det vill säga kostnaderna 

skall anpassas till realistiskt beräknade intäkter. 


Beredningsutskottet i 2001 års kyrkokonferens konstaterar: 

Det kan fi nnas skäl för kyrkostyrelsen att utvärdera pågående 

verksamheter i syfte att skapa utrymme för andra 

angelägna satsningar. BU:s bedömning är att utan ökade 

inkomster kommer det inte att vara möjligt att behålla 

nuvarande verksamhetsomfattning. Det är därför angeläget 

att söka nya sätt för att stärka intäktssidan. 

Beredningsutskottet i 2003 års kyrkokonferens konstaterar: 

Under en följd av år har insamlingsintäkterna minskat. Eftersom 

fi nansförvaltningen under överskådlig tid inte beräknas 

generera några större överskott måste offrandet öka. 

BU noterar med tillfredställelse att det i årets budget 

avsatts medel för en insamlingstjänst. 

Beredningsutskottet i 2004 års kyrkokonferens skriver: 

Det minskade offrandet till samfundet har tvingat fram 

stora personalneddragningar inom Svenska Missionskyrkan. 

BU anser att dessa åtgärder varit nödvändiga men 

uppmanar kyrkostyrelsen att vara uppmärksam på om 

neddragningarna på missionsexpeditionen också kräver 

neddragningar av verksamheten. BU bedömer att kostnadsbudgeten 

liksom tidigare år är realistisk. Med erfarenhet 

av tidigare års insamlingar har insamlingsbudgeten nedjusterats 

till en mer rimlig nivå. 

Utifrån målbeskrivningen i verksamhetsplanen kan BU 

även detta år konstatera att målen för arbetet i allt för låg 

grad är mätbara och klart defi nierade. 

Beredningsutskottet i 2005 års kyrkokonferens framför: 

BU understryker vikten av att planerad utredning och 

översyn av Missionskyrkans pensionsåtaganden genomförs 

under kommande verksamhetsår. 

Beredningsutskottet i 2006 års kyrkokonferens noterar 

... att redovisning och bokslut ger en professionell bild av 

Missionskyrkans ekonomi. BU noterar med tacksamhet att 

resultattrenden brutits till ett positivt resultat bland annat 

med hjälp av en god fi nans- och fastighetsförvaltning. 

Teologiska Högskolan håller hög utbildningskvalitet 

och har ett stort antal pastorskandidater. I detta expansiva 

skede anser BU det angeläget att Missionskyrkan ger 

åtminstone oförändrat ekonomiskt stöd. 

BU bedömer att kostnadsbudgeten är realistisk. Vi uppmanar 

församlingarna att aktivt verka för att vi tillsammans 

ska kunna infria intäktsbudgeten. 


Beredningsutskottet i 2007 års kyrkokonferens skriver: 

BU ser positivt på det redovisade överskottet och noterar 

med glädje att färre medlemmar offrar mer. Trots detta 

måste vikten av regelbundet offrande betonas, eftersom det 

inte går att förutsätta att ekonomin alltid kan balanseras 

genom testamentsgåvor och fi nansmarknaden. 

Strategin och målsättningen 

Vår strategi i början av seklet att primärt stärka församlingarnas 

ekonomi genom lanseringen av 2000-talets kollektbox 

(kyrkoavgiften och Missionsgåvans autogiro) vilket i 

sin tur skulle ge samfundet en bättre ekonomi har lyckats 

väl. Målet att att öka de totala insamlingarna i samfundets 

församlingar med minst 2 % per år 2001–2010 har redan 

infriats (se graf på sid 50) det vill säga att gå från 250 mkr 

till 300 mkr i insamlade gåvomedel. Ny utmaning är 350 

mkr år 2010. Kyrkokonferensen i juni 2006 satte upp tydliga 

mål för de två insamlingsformer som blir allt viktigare för 

ekonomin i samfundet och församlingarna: missionsgåvan 

och kyrkoavgiften. Båda insamlingsformerna är redskap 

för ett regelbundet och långsiktigt offrande. 

För Missionsgåvan beslutade Missionskyrkans församlingar 

att gemensamt arbeta för målet minst 10 000 inbetalningar 

per månad senast 2008. För kyrkoavgiften enades 

församlingarna om målet att 40 procent av medlemmarna 

ska vara anslutna innan 2008. 

Det är mål som utmanar, och satsningen för att uppnå 

dem kommer att intensifi eras under kommande verksamhetsår. 

Insamlingar i församlingarna 

Svenska Missionskyrkans ekonomi vilar ytterst på offerviljan 

i församlingarna. I Svenska Missionskyrkans församlingar 

samlades det in drygt 309 mkr år 2007, en ökning 

med 17,3 mkr. 

De ökade gåvomedlen till församlingarna, tillsammans 

med andra intäkter, innebär att församlingarna sammanlagt 

redovisade ett överskott i verksamheten på 40,9 mkr. 

Det bästa utfallet någonsin! Årets resultat överträffar med 

råge toppresultaten från åren 1988 (19 mkr), 1998 (18 mkr) 

och 2006 (17 mkr). 

Av de offermedel som kommer till församlingarna gick 

8,5 procent till det gemensamma arbetet. En minskning med 

1,0 procentenhet sedan föregående år. 

Under 1990-talet samlade församlingarna totalt sett in 

cirka 246 mkr per år. Under 2000-talet ser vi en glädjande 

ökning med cirka 63 mkr som bland annat är hänförligt till 

strategin med ”2000- talets kollekt box”, det vill säga Missionsgåvans 

autogiro och kyrko avgiften (se graf sid 50). 

49

350 

300 

250 

200 

Gåvomedlen i församlingarna ökade med 

5,6 procent mellan 2006 och 2007. 

20 

15 

10 

Missionsgåvan, som för året stod för 27 procent (35 

%) av budgeterade gåvo medel i Missionskyrkan, 

minskade med 1,1 procent mellan 2006 och 2007. 

30 

25 

20 

Gåvomedel i Missionskyrkans församlingar 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Missionsgåvan 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Insamlingar vid offerdagarna 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Samtliga insamlingar på offerdagarna, som utgör 

44 procent (55 %) av budgeterade gåvor, minskade 

under perioden 2006–2007. 

Öppet hus 

Missionsgåvan å 

Missionsgåvan är en viktig insamlingsform för Svenska 

Missionskyrkan som gör det enkelt att ge regelbundet. Via 

autogiro (eller plusgiro) kan enskilda givare ge en gåva 

till den egna församlingen och de fyra missionsgåvoändamålen: 

internationellt arbete, nationellt arbete, pastorsutbildning 

och SMU. 

Cirka en tredjedel av Svenska Missionskyrkans budgeterade 

gåvor kommer in via Missionsgåvan. Av gåvorna 

till samfundets tre stora offerdagar utgör förskottsinbetalningar 

via Missionsgåvan 56 procent av det totala resultatet. 

I december 2007 fanns det 3 510 givare som förmedlade 

sin gåva via autogiro. Dessa givare gav tillsammans 

23,2 mkr (20,9 mkr), varav 36 procent gick till missionsgåvoändamål 

och resten till ett stort antal lokala församlingar. 

Autogirogivarnas gåvor utgjorde 58 procent (52 procent) 

av alla gåvor till Missionsgåvan. 

Ett större antal givare via autogiro är en viktig förutsättning 

för ett stabilt och långsiktigt offrande. Det skulle 

ge samfund och församlingar en större trygghet för att gå 

in i nya missionssatsningar. 

Missionsgåvan ger också ett tillskott i form av ränta på 

pengarna. Ränteinkomsten uppgick 2006/07 till 441 tkr. 

Offerdagarna 

ÖPPEN PLANLÖSNING. Vi bygger morgondagens kyrka redan idag. 

Öppen och utan murar, med Kristus i centrum. Enkelt att kliva in, 

lätt att nå ut. Öppet, evangeliskt, medmänskligt. 

Missionsgåvan – för dig som vill vara med och bygga! 

Missionsgåvan 

Enkelt, regelbundet, långsiktigt – Missionsgåvan gör det möjligt! 

Anmäl ditt givande på www.missionskyrkan.se eller ring tel 08-674 07 00 

Tre offerdagar ägnas i Missionskyrkans församlingar åt det 

gemensamma arbetet: 

offerdag för mission i Sverige 

offerdag för mission i andra länder 

offerdag för pastors- och diakonutbildning. 

Många församlingar genomför insamlingar någon helg 

i nära anslutning till de rekommenderade offerdagarna 

eller, när det gäller annandagsinsamlingen för det internationella 

arbetet, vid fl er än ett tillfälle. 


Missionsgåvan, 1 december 2006–30 november 2007 

Insamlingsstatistik över offerdagarna 2005–2006 och 2006–2007 


Till mission Till mission Till pastors- Till SMU Totalt 

i andra länder i Sverige utbildningen 

2007 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2006 

kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 

Distrikt 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

Mellansvenska 890 159 934 163 388 70 400 70 157 28 164 29 177 32 172 30 1 612 289 1 671 291 

Mälardalen 1 135 99 1 168 105 601 53 622 56 257 22 269 24 279 24 288 26 2 272 199 2 346 212 

Södra Götaland 515 120 531 126 198 46 226 54 80 19 132 31 89 21 101 24 882 205 990 235 

Västra Götaland 1 972 122 1 952 122 

Örebro 

859 53 852 53 371 23 354 22 401 25 370 23 3 603 223 3 529 221 

VärmlandDal 995 128 1 031 133 427 55 440 57 177 23 166 21 199 26 187 24 1 798 232 1 824 236 

Östra Götaland 1 691 121 1 675 118 730 52 734 52 275 20 268 19 315 23 310 22 3 011 214 2 986 211 

Övre Norrland 318 175 306 173 87 48 102 58 43 24 40 23 64 35 61 34 511 287 509 287 

Ospecifi cerat 160 173 90 85 32 25 33 27 316 310 

Summa 7 676 125 7 771 128 3 380 55 3 460 59 1 392 23 1 419 23 1 557 25 1 517 25 14 005 228 14 167 234 

Till mission i andra länder Till mission i Sverige Till pastorsutbildningen 

06–07 förändr. 05–06 06–07 förändr. 05–06 06–07 förändr. 05–06 

tkr 05–06 tkr tkr 05–06 tkr tkr 05–06 tkr 

Distrikt 

Mellansvenska 1.673 +2 % 1.639 504 -3 % 519 257 -6 % 275 

Mälardalen 2.288 +5 % 2.172 761 -5 % 802 464 +5 % 442 

Södra Götaland 1.151 +5 % 1.098 288 +6 % 273 179 +36 % 132 

Västra Götaland 4 101 +1 % 4.055 1.104 +1 % 1.092 579 +6 % 544 

ÖrebroVärmlandDal 2.132 +2 % 2.094 527 -6 % 558 274 -10 % 306 

Östra Götaland 3.722 +4 % 3.567 919 -5 % 966 476 +1 % 473 

Övre Norrland 529 -2 % 538 129 -6 % 137 68 -25 % 91 

Ospecifi cerat 273 -37 % 435 97 -43 % 170 71 -5 % 75 

Resultat enligt bokslut 15.869 +2 % 15.558 4.329 -4 % 4.517 2.368 +1 % 2.338 

Budget jämfört med resultat 16.000 -1 % 16.500 4.500 -4 % 4.700 2.500 -5 % 2.300 

Dessutom genomförs varje år en insamling även till 

SMU, Svenska Missionskyrkans Ungdom. Församlingarna 

tar på detta sätt ansvar för barn- och ungdomsarbetet inom 

SMU. 

Insamlingsresultatet till SMU i tusental kronor: 

06/07 05/06 

Offerdagen 620 655 

Missiongåvan 1 513 1 522 

Kyrkoavgiften 

2 133 2 177 

Missionskyrkans andra stora insamlingskanal, jämte Missionsgåvan, 

är kyrko avgiften. Intresset för att genom kyrkoavgiften 

stödja den egna församlingen är stort. 547 församlingar 

får del av kyrkoavgiften. Åldersspridningen är 

stor bland kyrkoavgiftsgivarna, från 8 till 107 år. 

51

Redovisning 1, Svenska Missionskyrkans församlingar 2007 (tkr) 

Distrikt 

Intäkter 

Gåvor 

Bidrag från 

samfund/distrikt 

Bidrag från 

kommun 

Kostnader 

Kostnader till egen verksamhet 

Mellansvenska 30.921 1.509 1.601 16.140 50.171 18.703 16.607 8.050 

Mälardalen 52.956 2.544 8.331 67.326 131.158 59.908 27.632 27.513 

Södra Götaland 24.982 1.843 320 8.696 35.842 13.940 6.114 6.707 

Västra Götaland 79.210 2.126 2.460 35.748 119.545 50.648 26.829 23.227 

ÖrebroVärmlandDal 35.004 1.559 3.299 21.348 61.209 26.572 15.314 8.545 

Östra Götaland 70.028 1.992 5.988 24.130 102.138 46.509 22.983 19.722 

Övre Norrland 16.076 285 385 4.267 21.013 5.561 4.050 1.856 

Finska Frikyrkan - - - - - - - - 

Svenska Frälsningsarmén - - - - - - - - 

Summa 2007 309.178 11.858 22.384 177.654 521.075 221.840 119.528 95.619 

2006 års siffror 291.832 13.657 20.671 159.599 485.759 220.646 115.887 86.217 

jfr +/- 2007 +17.346 -1.799 +1.713 +18.055 +35.316 +1.194 +3.641 +9.402 

2005 års siffror 276.050 10.712 19.356 153.478 459.596 211.962 108.782 90.829 

jfr +/- 2006 +15.782 +2.945 +1.315 +6.121 +26.163 +8.684 +7.105 -4.612 

Antalet kyrkoavgiftsgivare har ökat till 15 701 (15 454). 

Skatteverket meddelade vid 2008 års början att innevarande 

års förskottsutbetalning blir 35,9 mkr, vilket innebär en ökning 

från 2007 med 1,9 mkr. Under året sker också en slutavräkning 

med Skatteverket gällande utdebiteringen för 2006 

års kyrkoavgift som medför ett tillskott om 1,8 mkr, vilket 

stärker samfundets missionsbudget enligt konferensbeslut. 

Bidrag till församlingar 

Bidragsfördelning har en strategisk funktion för Missionskyrkans 

mission i Sverige. Ett församlingsbidrag ges som 

en hjälp i det arbete församlingen själv driver och ansvarar 

för. Församlingar med särskilda behov av ekonomiskt stöd 

för att kunna ha anställd pastor eller diakon är prioriterade. 

Men bidrag ges också till församlingar som har behov av 

en särskild resurs. Bidrag kan till exempel sökas för mentors- 

och evangelistmedverkan. 


Övriga intäkter 

Summa intäkter 

Personalkostnader 

Fastighetskostnader 

De bidrag som fördelas är anslaget från Nämnden för 

statligt stöd till trossamfund (SST) och 20 procent av kyrkoavgiften. 

Under kalenderåret har bidrag på sammanlagt 

9,6 mkr fördelats. 

Tio procent av kyrkoavgiften går till pionjärarbete. 

Från dessa medel har 2,8 mkr fördelats till ett fl ertal församlingar 

under 2007. 

Testamentsgåvor 

Missionen tillförs varje år generösa gåvor, genom testamentariska 

förordnanden. Under 2006–2007 fl öt det in 

testamentsgåvor på sammanlagt 17,7 mkr, vilket är det 

bästa testamentsåret någonsin. Dessa medel har tillförts 

missionsekonomin. Enligt kyrkokonferensens rekommendationer 

ska allmänna testamentsmedel utöver budget avsättas 

till missionsfonden om ej negativt bokslut föreligger. 

Detta har varit möjligt under året då testamentsgåvorna 

Övriga kostnader

Kostnader till 

Kostnader till Svenska Missionskyrkan andra samfund/organisationer 

Mission 

i Sverige 

Mission 

i andra länder 

pastorsutbildning 

545 1.766 169 213 474 163 89 495 927 48.201 -4.564 6.533 

779 2.904 245 291 880 474 156 620 885 122.287 -3.526 12.397 

234 1.006 89 100 357 246 34 200 363 29.389 -1.595 8.048 

1.213 5.581 366 383 949 431 155 541 1.214 111.538 -4.778 12.785 

663 1.980 181 243 520 376 217 281 683 55.576 -4.811 10.445 

1.162 4.750 301 257 814 909 141 930 1.974 100.453 -4.989 6.675 

158 552 36 57 137 51 75 103 121 12.757 -606 8.862 

- - - - - - - - - - - - 

- - - - - - - - - - - - 

4.754 18.539 1.388 1.545 4.133 2.650 867 3.171 6.166 480.201 -24.869 65.743 

6.217 18.388 1.880 1.348 4.084 3.496 1.249 3.308 6.067 468.787 -24.745 41.717 

-1.463 +151 -492 +197 +49 -846 -382 -137 +99 +11.414 -124 +24.026 

5.309 21.376 1.769 1.276 4.374 2.501 2.342 3.096 6.159 459.777 -27.038 26.856 

+908 -2.988 +111 +72 -290 +995 -1.093 +212 -92 +9.010 +2.293 +14.861 


SMU riks 

Till distriktet 

Andra samfund 

Diakonia 

överskred budget med 13,7 mkr varav 6,3 mkr avsatts till 

missionsfonden. Därmed uppgår missionsfonden till 47,1 

mkr och målsättningen att uppgå till minst 45 mkr innan 

år 2010 är redan uppnått. 

Nybyggarna 

Nybyggarna är en insamlingsform där de som anmält sig 

som ”nybyggare” får uppmaningar ungefär fyra gånger 

per år om att ge till specifi ka projekt. Nybyggarnas projekt 

syftar till att ”bygga församlingar” – både genom 

satsningar för att bli fl er medlemmar och satsningar på 

nybyggnation eller renovering av kyrkolokaler. Idag har 

cirka 8 400 personer anmält sig som ”nybyggare” till Missionskyrkan. 

Under 2006/2007 har anslag beviljats till Team Våga Tro 

(320 tkr), Gredelbykyrkans mfs (330 tkr), Södertälje mfs (350 

tkr) och Norrahammars mfs (300 tkr). Nio församlingar 

Lokalt 

ekumeniskt arbete 

40 

30 

20 

10 

0 

-10 

-20 

-30 

-40 

-50 

Övriga 

organisationer 

Samaritfonden 

-12,8 

2001 

-43,8 

2002 

+26,4 

2003 

Summa kostnader 

+17,1 

2004 

+30,1 

2005 

Underskott 

+22,4 

2006 

-3,1 

2007 

Överskott 

Årlig kurstillväxt fr.o.m. 2001 t.o.m. sista december 

2007, exklusive det årliga bidraget på 

2 % till ideella organisationer. 

53

Redovisning 2, Svenska Missionskyrkans församlingar 2007 (tkr) 

Distrikt 

Tillgångar 

Gudstjänstlokaler Andra fastigheter 

Likvida medel 

Antal 

Uppskattat 

värde 

Bokfört värde 

Skulder 

Mellansvenska 25.465 155 102.526 68.916 51 11.966 8.363 19.086 8.135 12.251 

Mälardalen 60.546 129 234.914 138.794 44 43.538 18.234 336.805 33.714 36.004 

Södra Götaland 16.006 78 87.422 41.727 11 6.544 4.403 8.174 7.929 10.712 

Västra Götaland 

Örebro 

48.665 205 272.803 145.765 44 34.244 23.330 26.228 37.640 30.996 

VärmlandDal 29.300 189 129.643 67.478 50 19.701 19.810 31.419 13.423 17.697 

Östra Götaland 37.998 187 239.642 145.371 45 13.638 5.549 35.905 40.972 34.759 

Övre Norrland 8.675 41 13.016 11.025 11 28.723 27.828 16.852 16.324 1.681 

Sv. Frälsningsarmén - - - - - - - - - - 

Finska Frikyrkan - - - - - - - - - - 

Summa 2007 226.655 984 1.079.966 619.076 256 158.353 107.517 474.468 158.137 144.099 

2006 års siffror 200.601 968 1.016.276 626.012 241 147.261 108.009 539.029 154.127 144.136 

jfr +/- 2007 +26.054 +16 +63.690 -6.936 +15 +11.092 -492 -64.561 +4.010 -37 

2005 års siffror 169.562 987 978.754 557.726 253 140.447 97.984 539.999 171.905 127.490 

jfr +/- 2006 +31.039 -19 +37.522 +68.286 -12 +6.814 +10.025 -970 -17.778 +16.646 

har därutöver erhållit bidrag ur lokalupprustningsfonden 

om totalt 270 tkr. 

För 2007/2008 är upprop planerade till Söderhamns mfs 

kyrkoutbyggnad, integrationsprojektet Hammarkullen/ 

Tomaskyrkans mfs, Åsenhögas mfs’ totalrenovering samt 

till ombyggnation av kyrkorna i Norrköpings och Skeppsås 

missionsförsamlingar. 

Samaritfonden 

Samaritfonden är en aktiefond som förvaltas av Banco Fonder. 

De andelsägare som valt att stödja Missionskyrkan ger 

två procent av sin samlade fondförmögenhet till samfundet 

varje år. Fonden har under de senaste tio åren haft en 

genomsnittlig årlig avkastning på 8,0 procent. 

Vid årets slut uppgick fondkapitalet till 482 (546) mkr, 

varav andelsägare med ett sammanlagt kapital på 78,1 

(88,8) mkr angett Missionskyrkan som förmånstagare. 

För 2007–2008 har Missionskyrkan därför fått 1 869 (1 712) 

tkr i gåvomedel, inklusive provisioner, för att använda i 

missionsverksamheten. 


Antal 

Taxeringsvärde 

Bokfört värde 

Övriga tillgångar 

Lån 

Fonder 

Under de fjorton år som fonden funnits har Svenska 

Missionskyrkan fått sammanlagt 20,8 mkr i gåvor från 

aktie sparare som vill stödja samfundet. 

Aktiefonden Eldsjäl 

Eldsjäl är, liksom Samaritfonden, en ideell aktiefond som 

placerar enligt etiska riktlinjer. Av fondförmögenheten från 

de sparare som anger Missionskyrkan som förmånstagare 

går 1,6 procent till lokala församlingar och SMU-föreningar 

och 0,4 procent till Missionskyrkan. 

Missionskyrkan och dess församlingar och SMUföreningar 

kommer för kalenderåret 2008, till följd av egna 

placeringar och gåvor från de sparare i Eldsjäl I och II som 

vill stödja Missionskyrkans arbete, sammantaget erhålla 

303 tkr, varav 65 tkr går till Missionskyrkan och resterande 

del till ett stort antal församlingar. 

Från Eldsjäl Biståndsfond utbetalas 85 tkr till Svenska 

Missionskyrkans internationella arbete.

Missionskyrkans företag 

Belopp i tusental kronor (tkr) eller miljoner kronor (mkr). 

Resultat föregående år anges inom parentes. 

Berling Media AB 

Berling Media AB är en av Sveriges större och äldre förlagskoncerner. 

Första boken från ett av Berlingkoncernens 

förlag – Gleerups – utkom år 1827. Idag når koncernens 

böcker, tidningar och webbplatser läsare i alla åldrar, i de 

fl esta svenska hem, i alla landets skolor och kyrkor och på 

många arbetsplatser. 

Berling Media AB ägs främst av Svenska Missionskyrkan, 

33,1 %, Svenska kyrkan, 41,2 %, och Församlingsförbundet, 

10,1 %. 

Berlingkoncernen består av 19 dotterbolag och ett intressebolag. 

Berlings större dotterbolag är: Verbum Förlag AB, 

AB Samvaror, Berling Press AB, Gleerups Utbildning AB, 

Gothia Förlag AB, Display i Umeå AB samt 32 grader AB 

(Bok & Webb). Dessutom äger Berling 24,5 % av Linx Music 

AB. 

Berlings utgivning ska gynna och främja det goda livet 

och bygget av det goda samhället. Koncernens varumärken 

är ledande inom tre huvudområden: lärande (Gleerups, 

Skolnytt, Bok & Webb), hälsa (Gothia) och livsfrågor 

(Verbum, Cordia, Trots Allt, Pilgrim, Kyrkans Tidning, 

Amos samt Sändaren). 

Berling Media AB omsatte 348 mkr (372 mkr) under 

2007 och har nästan 200 anställda, med huvudkontor i 

Stockholm och arbetsplatser i Malmö, Göteborg, Örebro 

och Umeå. Koncernen redovisar före bokslutsdispositioner 

och skatt en förlust på 29,5 mkr (-8,8 mkr), vilket beror 

på olika kostnader av engångskaraktär vid integrering av 

förvärvade bolag. Avvecklingskostnader för personal om 

fyra mkr och nedskrivning av goodwill om fyra mkr belastar 

resultatet. Dessutom har inom koncernen fl era kapitalkrävande 

projekt, i it-system och webbmiljö, affärssystem 

samt en fl ytt av huvudkontoret försämrat resultatet. 

För 2008 föreslås dock en utdelning på en kr per 

aktie. 

Mer information om Berling Media AB och dess dotterbolag 

fi nns på hemsidan, www.berlingmedia.se. 

Verbum Förlag AB 

Verbum Förlag AB, där också bokförlaget Cordia ingår 

från den 1 juni 2006, ger ut biblar, psalmböcker, teologisk 

litteratur, kristen bok- och tidningsutgivning samt debatt- 

och annan facklitteratur. Försäljning av psalmböcker och 

Psalmer i 2000-talet går bra. Utgivningen i övrigt omfattar 

material för konfi rmander, barn och ungdom samt kyrklig 

administration. Totalt uppgick nettoomsättningen till 64,0 

mkr, vilket är 4,9 mkr lägre än föregående år. Resultatet 

blev 1,7 mkr, jämfört med 11,6 mkr föregående år. 

Missionskyrkans företag 

Förlagshuset Gothia AB 

Förlagshuset Gothia AB arbetar med utgivning inom social 

omsorg, socialtjänst, medicin och hälsa. Försäljningen, 

främst till kommuner och landsting, har ökat något, bland 

annat tack vare Egenvårdsguiden. Resultatet blev 4,4 mkr, 

vilket är 1,0 mkr lägre än föregående år. 

Gleerups Utbildning AB 

Intäkterna har ökat med 0,9 mkr till 182,2 mkr. Försäljningsintäkter 

kommer från affärsområdet Bokklubbar och 

försäljning till gymnasie- och grundskolan. Resultatet blev 

15,2 mkr, vilket är 7,9 mkr högre än föregående år. 

Berling Press AB 

Tidningen Sändaren ingår idag i Berling Press AB. Sändarens 

fokus ligger på de lokala församlingarna och på människor 

som fi nns inom dem. Läsarna fi nns i första hand 

bland medlemmarna i församlingar som är anslutna till 

Baptistsamfundet och Missionskyrkan. 

Sändaren har sedan 1992 getts ut av bolaget Svensk 

Frikykopress AB, som till 75 procent ägts av Svenska Missionskyrkan 

och 25 procent av Svenska Baptistsamfundet. 

Vid årsskiftet 2005/2006 genomfördes en försäljning där 

bolagets inkråm, det vill säga tidningen med dess personal 

etc, såldes till förlagskoncernen Berling Media AB. 

Sändarens upplaga sjönk från 11 900 till 11 200 ex. 

Resultatet för tidningen var för år 2007 ett underskott 

på över två mkr, jämfört med föregående års underskott 

om 660 tkr. 

Gummessons Bok & Musik AB 

Gummessons Bok & Musik AB är Missionskyrkans egen 

bok- och musikhandel. Gummessons fungerar även som 

säljare och distributör av allt informations- och undervisningsmaterial 

som Missionskyrkan och SMU producerar. 

Dessutom har Gummessons distributionsavtal med Artos 

Bokförlag. 

Försäljning av bokhandelns produkter sker i butiken 

på Tegnérgatan 8 i Stockholm och via hemsidan, 

www.gummessons.se. Gummessons arbetar aktivt med 

att hålla ett intressant och relevant utbud, främst inom 

kristen bok- och musikutgivning. 

Försäljningen uppgick till 2 970 tkr (2 980 tkr) och övriga 

intäkter, främst provisionsuppdrag, till 943 tkr (809 tkr). 

Bolaget redovisar en förlust på 163 tkr jämfört med en förlust 

på 652 tkr för föregående år. Ett aktieägartillskott om 

200 tkr har därför utgått från Svenska Missionkyrkan. 

För att uppnå ett balanserat resultat kommer en samordning 

i butiken att ske med Stockholm Fair Trade Shop 

AB. 

55

Årsredovisning & koncernredovisning 

för Svenska Missionskyrkan 

Räkenskapsåret 2006-09-01–2007-08-31 

Förvaltningsberättelse 

Kyrkostyrelsen avger härmed årsredovisning och koncernredovisning 

för Svenska Missionskyrkan, organisationsnummer 

802002-3217, för räkenskapsåret 2006/2007. 

Information om verksamheten 

Svenska Missionskyrkan bildades 1878 ur de väckelse- 

och demokratirörelser som uppstod under 1800-talet. 

Det övergripande syftet med Svenska Missionskyrkans 

verksamhet har under hela denna period varit att göra 

Jesus Kristus känd för var och en. Missionskyrkan är som 

kyrka en gemenskap av 697 självständiga församlingar. 

Församlingarna utser ombud till kyrkokonferensen, som 

är Svenska Missionskyrkans högsta beslutande organ. 

Kyrkokonferensen beslutar om det gemensamma arbetet 

och väljer kyrkostyrelse, som tillsammans med missionsföreståndaren 

ska leda arbetet. 

Svenska Missionskyrkan har tre dotterbolag: det 

numera vilande bolaget Svensk Frikyrkopress AB (som 

även ägs till 25 % av Svenska Baptistsamfundet), Gummessons 

Bok & Musik AB samt det vilande bolaget SMF 

Hotell och Pensionat AB. I Gummessons Bok & Musik AB 

bedrivs försäljning av böcker och musik samt distribution 

av böcker och pedagogiskt material åt andra uppdragsgivare. 

Svenska Missionskyrkan innehar även 33,1 % av rösterna 

och kapitalet i Berling Media AB (tidigare Verbum 

AB). Ingen förändring i ägandet av dessa bolag har skett 

under räkenskapsåret 2006/2007. Däremot har aktier i Berling 

Media förvärvats från Svenska Bibelsäll skapet varav en 

del sålts vidare till Svenska Baptistsamfundet efter räkenskapsårets 

slut. 

Resultat och ställning samt väsentliga 

händelser under räkenskapsåret 

En avgörande del av Svenska Missionskyrkans intäkter 

är medel i form av offerdagar och gåvomedel. Dessa 

intäkter till den budgeterade verksamheten ökade under 

räkenskaps året. Detta beror huvudsakligen på att intäkterna 

från testamentsgåvor ökade med 10,8 mkr, varav 6,3 

mkr avsatts till missionsfonden. Resultatet från annandagsinsamlingen 

nådde lagd prognos men totalt sett minskade 

intäkterna från de tre offerdagarna på annandagen, Jungfru 

Marie bebådelsedag och tacksägelsedagen. 

Totalt fi ck Svenska Missionskyrkan mottaga gåvomedel 

på 63,4 mkr, vilket är 9,9 mkr mer än föregående år, 

en ökning med 18,6 %. Ökningen är helt hänförlig till ett 

enskilt större testamente om cirka 10 mkr. 

Församlingarna i Sverige har under året 2007 erhållit 

23,5 mkr (70 %) av kyrkoavgiften. Församlingar med särskilda 

behov har stärkts med ytterligare 6,7 mkr (20 %) 

och pionjärarbetet med 3,3 mkr (10 %). Eftersom kyrkoavgiften 

betalas ut i förskott från Skatteverket fi nns en 

regleringsfond för att reglera eventuella framtida negativa 

slut avräkningar. Då regleringsfonden är större än beslutat 

har den utnyttjats med 260 tkr som tillförts församlingar 

med särskilda behov. 

Pensionsverksamheten redovisar ett överskott på 9,0 

(8,6) mkr, vilket avsatts för att täcka Svenska Missionskyrkans 

åtagande om framtida pensioner. Då kyrkokonferensen 

2007 beslutat om medlemskap i Arbetsgivaralliansen 

delvis efter att en pensionsutredning behandlats 

i kyrkokonferensens särskilda utskott, kommer slutgiltigt 

beslut att fattas i kyrkokonferensen 2008. 

Fastighetsförvaltningen har under verksamhetsåret 

visat ett negativt resultat. Detta beror huvudsakligen på 

ökade reparationer och underhåll. För de kommersiella 

fastigheterna har projekteringar påbörjats inför kommande 

totalrenoveringar. Då resultatet var negativt har 


en upplösning om 1 838 tkr gjorts ur fastigheternas investeringsfond. 

I samband med kyrkokonferensen 2005 övertog Missionskyrkan 

ekonomihanteringen för UCL (Utbildningscentrum 

Lidingö). Från och med 1 jan 2008 har ekonomihanteringen 

återförts till UCL. 

Finansnettot har haft en mycket positiv påverkan på 

resultatet för Svenska Missionskyrkan, dels på grund av 

börsens gynnsamma utveckling, dels genom utdelning 

från övriga aktier. Resultatet i fi nansförvaltningen uppgick 

till 11,2 (8,3) mkr. Till värderegleringsfonden har en avsättning 

gjorts om 7,6 mkr så att fonden uppgår till 20 % av 

det bokförda värdet av samfundets tillgångar i aktier och 

aktiefonder. Målet med fi nansförvaltningen är att Svenska 

Missionskyrkan ska kunna ombesörja sina löpande betalningar 

och samtidigt uppnå en hög avkastning på sitt 

kapital. För hantering av fi nansiella risker har ett kapitalplaceringsreglemente 

utarbetats, vilket utgör riktlinjer för 

hanteringen av kapitalförvaltningen. Ett grundläggande 

ställningstagande för Missionskyrkan är att täcka upp 

missions ekonomins underskott (5 % av budget) genom 

aktiv förvaltning av de fi nansiella resurserna. Det kapital 

som är tillgängligt för placering under minst ett år har placerats 

på följande sätt: 

Svenska aktier och aktiefonder 45 % 

Utländska aktiefonder 15 % 

Räntebärande värdepapper 40 % 

Efter räkenskapsårets slut har kyrkostyrelsen fattat beslut 

om nytt kapitalplaceringsreglemente för att minska risken 

i portföljen där minst 50 % nu placeras i räntebärande 

värde papper. 

Likviditeten har på senare år påtagligen förbättrats. 

Ytterligare redogörelse av Missionskyrkans fi nansiella 

risker återfi nns i Redovisnings- och värderingsprinciperna. 

Under verksamhetsåret har fonderna i bolaget Eldsjäl 

Fond AB omauktoriserats och godkännande från Finansinspektionen 

erhållits angående fondernas namnbyten. 

Missionskyrkan har efter räkenskapsårets slut förvärvat 

ytterligare 5 % av aktiekapitalet i bolaget. 

En fylligare redogörelse för Svenska Missionskyrkans 

verksamhet ges i årsberättelsen. 

Resultat, dotterbolag 

I Svensk Frikyrkopress AB har bolagets inkråm föregående 

år sålts till Berling Media AB, varefter Svensk Frikyrkopress 

AB betraktas som ett vilande bolag med uppgiften att 

bevaka de tidigare ägarsamfundens intressen i tidningen 

Sändaren. 

För Gummessons Bok och Musik AB har resultatet 

påverkats positivt av ökade provisionsintäkter och minskade 

personalkostnader. Kyrkostyrelsen har under året 

uppdragit åt bolagsstyrelsen att förändra bokhandeln 

för att uppnå ett balanserat resultat. Ett butikskoncept 


tillsammans med Fair Trade (Rättvisemärkt) som hyresgäst 

kommer lanseras under 2008. Efter avskrivningar 

och fi nansnetto redovisas nu en förlust på 163 tkr jämfört 

med en förlust på 652 tkr föregående år. Missionskyrkan 

har därför beviljat ett aktieägartillskott om 200 tkr för att 

säkerställa bolagets aktiekapital. 

Förväntad framtida utveckling 

För Svenska Missionskyrkan medför de minskade intäkterna 

från offerdagarna att missionsverksamheten riskerar 

att drabbas. För att bibehålla och utveckla missionsarbetet 

i både Sverige och andra länder behöver insamlingarna 

öka. Kyrkostyrelsen arbetar med att öka intäkterna 

genom olika insamlingsformer vars syfte är att stärka 

både samfundets och församlingarnas ekonomi. Kortsiktigt 

kan missionsekonomin kompenseras genom överskott 

i fi nansförvaltningen. Dessa överskott skall dock nu 

också användas till att fi nansiera det eftersatta underhållet 

inom fastighetsförvaltningen. 

Missionskyrkans satsning under ledorden Vi Vill Växa 

är en utmaning i hela kyrkan tillsammans med ungdomsförbundet. 

Målen som är antagna av Kyrkokonferensen 

ger hopp om följande utveckling: 

att Missionskyrkans församlingar och SMU:s 

föreningar på befi ntliga och nya platser 

- växer genom att antalet nya medlemmar ökar 

- är växtplatser för trons liv, fördjupning och tjänst 

- har tillräckliga resurser för att utföra sitt 

missions uppdrag 

att Missionskyrkan och SMU har en positiv 

medlems utveckling från 2010. 

Utveckling, dotterbolag 

Svensk Frikyrkopress AB förväntas framöver vara ett vilande 

bolag som innevarande räkenskapsår ger ägarna utdelning 

efter försäljningen av tidningen Sändaren. Synergier och 

samordningsvinster inom den nya mediekoncernen Berling 

Media AB förväntas påverka tidningen positivt. 

Gummessons Bok & Musik AB förväntar sig en 

fortsatt prispress från nätbokhandeln under kommande 

räkenskapsår. Utvecklingsinsatser kommer att genomföras 

under innevarande år där synergier och samordningsvinster 

med Fair Trade förväntas. 

Disposition av årets resultat 

Koncernens egna kapital enligt koncernbalansräkningen 

uppgår till 97 239 (89 800) tkr. I Svenska Missionskyrkan 

uppgår årets resultat till 11,5 mkr. Efter ianspråktagande, 

samt reservering, av ändamålsbestämda verksamhetsmedel 

om 11,5 mkr netto, uppgår kvarstående belopp efter 

fördelning till 0 kr. 

57

Koncernens resultaträkning 

(kr) Not 2006/2007 2005/2006 

Intäkter 

Svenska Missionskyrkans intäkter 1,2,3,8,9 129 611 392 121 710 337 

Nettoomsättning i koncernbolag 2 822 709 5 538 237 

Övriga intäkter i koncernbolag 951 300 1 592 640 

Kostnader 

Svenska Missionskyrkans kostnader 4-9 -130 551 579 -125 633 427 

Kostnader i koncernbolag 4 -2 513 543 -6 385 362 

Andel i intresseföretags resultat efter skatt -4 130 549 -3 818 416 

Resultat före fi nansiella poster -3 810 270 -6 995 991 

Resultat från fi nansiella investeringar 

Resultat från värdepapper och fordringar (anläggningstillgångar) 10 11 909 137 9 006 055 

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 11 1 165 800 534 147 

Räntekostnader och liknande resultatposter 12 -1 824 419 -1 379 580 

11 250 518 8 160 622 

Årets resultat före minoritet och skatt 7 440 248 1 164 631 

Minoritetsandelar i årets resultat -1 156 15 490 

Skatt på årets resultat 13 0 0 

Årets resultat 7 439 092 1 180 121 


Koncernens balansräkning 

(kr) 

Tillgångar Not 2006/2007 2005/2006 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 14 60 457 169 61 927 453 

Inventarier 15 1 771 058 1 277 394 

Finansiella anläggningstillgångar 

62 228 227 63 204 847 

Långfristiga värdepappersinnehav 16 164 200 681 102 119 782 

Aktier i intressebolag 18 12 620 118 16 750 667 

Övriga aktier och andelar 19 125 004 125 004 

Långfristiga fordringar 20 477 000 2 558 945 

Andelar i bostadsrättsföreningar 21 95 100 95 100 

177 517 903 121 649 498 

Summa anläggningstillgångar 239 746 130 184 854 345 

Omsättningstillgångar 

Handelsvaror 

Kortfristiga fordringar 

1 028 012 1 160 031 

Kundfordringar 1 539 634 4 057 160 

Övriga fordringar 957 462 1 492 291 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 3 771 457 3 249 073 

6 268 553 8 798 524 

Kortfristiga placeringar 764 520 764 520 

Kassa och bank 37 977 161 40 624 782 

Summa omsättningstillgångar 46 038 246 51 347 857 

Summa tillgångar 285 784 376 236 202 202 


59

Koncernens balansräkning (forts.) 

Eget kapital och skulder Not 2006/2007 2005/2006 

Eget kapital 

Eget kapital 23 98 681 527 91 281 326 

Balanserat kapital 23 -1 442 125 -1 481 014 

97 239 402 89 800 312 

Minoritetsintresse 556 720 555 565 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 98 888 782 89 889 672 

Avsättningar för uppskjuten skatt 13 0 0 

98 888 782 89 889 672 

Långfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 24 6 396 407 10 408 499 

Skulder till församlingar 25 39 727 000 7 260 000 

46 123 407 17 668 499 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 7 125 174 3 995 247 

Skuld till Sida 26 1 426 187 2 562 989 

Ej förmedlade anslag 4 967 709 4 962 734 

Avräkning mot Skatteverket avseende kyrkoavgift 5 091 813 5 352 037 

Övriga skulder 17 396 716 15 000 146 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 6 968 466 6 415 001 

42 976 065 38 288 154 

Summa eget kapital och skulder 285 784 376 236 202 202 

Ställda säkerheter 

Fastighetsinteckningar 20 850 000 20 850 000 

Ansvarsförbindelser 

Pensionsskulder som ej upptagits bland skulderna 12 400 000 13 200 000 


Koncernens kassafl ödesanalys 

(kr) 2006/2007 2005/2006 

Inbetalningar 167 968 521 168 665 566 

Utbetalningar 

Kassafl öde från den löpande verksamheten 

-164 185 401 -170 687 164 

före betalda räntor och inkomstskatter 3 783 120 -2 021 598 

Erhållen ränta 1 273 371 1 682 486 

Erhållna utdelningar 3 573 414 2 753 945 

Erlagd ränta -1 548 760 -1 137 979 

Kassafl öde från den löpande verksamheten 7 081 145 1 276 854 

Investeringsverksamheten 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar -1 393 503 -975 200 

Placeringar i övriga fi nansiella anläggningstillgångar -131 906 477 -65 081 716 

Avyttring/amorteringar av övriga fi nansiella anläggningstillgångar 95 124 275 63 860 529 

Minskning av övriga kortfristiga placeringar 0 1 248 807 

Kassafl öde från investeringsverksamheten -38 175 705 -947 580 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån 33 222 000 2 975 000 

Amortering av skuld -4 775 061 -2 418 956 

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten 28 446 939 556 044 

Årets kassafl öde -2 647 621 885 318 

Likvida medel vid årets början 40 624 782 39 739 464 

Likvida medel vid årets slut 37 977 161 40 624 782 


61

Svenska Missionskyrkans resultaträkning 

(kr) Not 2006/2007 2005/2006 

Verksamhetens intäkter 

Offerdagar och gåvomedel 1 70 044 669 61 645 370 

Medel från Sida samt projektgåvor (egeninsats) 2 19 727 576 22 001 071 

Intäkter från pensionsverksamheten 8 16 075 091 15 455 636 

Intäkter från fastighetsförvaltningen 9 13 489 684 12 890 118 

SST-bidrag 5 783 909 5 789 636 

Övriga intäkter 3 6 094 381 5 936 967 

131 215 310 123 718 798 

Verksamhetens kostnader 

Missionsverksamheten 

Missionsavdelningen 4, 5 -48 801 362 -46 183 351 

Anslag till Teologiska Högskolan i Stockholm -2 820 000 -2 970 000 

Centrala kostnader och övriga anslag 4, 6 -19 449 800 -15 531 312 

-71 071 162 -64 684 663 

Sidaverksamhet samt övrig projektverksamhet 7 -28 748 919 -35 082 854 

Pensionsverksamheten 4, 8 -16 075 091 -15 455 636 

Fastighetsförvaltningen 4, 9 -15 003 745 -11 596 759 

Verksamhetens resultat 316 393 -3 101 114 

Resultat från fi nansiella investeringar 

Resultat från värdepapper o fordringar (anläggningstillgångar) 10 11 909 137 9 006 055 

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 11 1 128 540 524 904 

Räntekostnader och liknande resultatposter 12 -1 823 319 -1 379 308 

Summa resultat från fi nansiella investeringar 11 214 358 8 151 651 

Årets resultat 11 530 751 5 050 537 

Fördelning av årets resultat 

Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) 11 530 751 5 050 537 

Utnyttj. av ändamålsbest medel/fonderingar fr föreg år 

Reservering av ändamålsbestämda medel/fonderingar 

23 13 277 804 14 868 315 

som erhållits men inte utnyttjats under året 23 -24 808 555 -16 561 753 

Kvarstående belopp för året/balanserat kapital 0 3 357 099 


Svenska Missionskyrkans balansräkning 

(kr) 

Tillgångar Not 2006/2007 2005/2006 


Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 14 60 457 169 61 927 453 

Inventarier 15 1 763 161 1 264 359 

Finansiella anläggningstillgångar 

62 220 330 63 191 812 

Långfristiga värdepappersinnehav 16 164 200 681 102 119 782 

Aktier i dotterbolag 17 1 250 000 1 250 000 

Aktier i intressebolag 18 18 393 750 18 393 750 

Övriga aktier och andelar 19 125 004 125 004 

Långfristiga fordringar 20 477 000 2 558 945 

Andelar i bostadsrättsföreningar 21 95 100 95 100 

184 541 535 124 542 581 

Summa anläggningstillgångar 246 761 865 187 734 393 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 2 021 862 4 579 250 

Övriga fordringar 926 687 904 051 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 3 696 451 3 226 059 

6 645 000 8 709 360 

Kassa och bank 36 181 059 39 402 043 

Summa omsättningstillgångar 42 826 059 48 111 403 

Summa tillgångar 289 587 924 235 845 796 


63

Svenska Missionskyrkans balansräkning (forts.) 

Eget kapital och skulder Not 2006/2007 2005/2006 

Eget kapital 

Ändamålsbestämda medel och fonderingar 

Missionsfonden 23 47 109 032 40 819 762 

Värderegleringsfonden 23 17 343 310 9 770 415 

Fastigheternas investeringsfond 23 12 076 338 13 915 218 

Förutbetalda missionsgåvor 23 9 319 494 9 532 246 

Ändamålsbestämda verksamhetsmedel 23 18 591 984 18 871 767 

Balanserat kapital -2 507 646 -2 507 646 

101 932 512 90 401 762 

Avsättningar 

Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 98 888 782 89 889 672 

98 888 782 89 889 672 

Långfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 24 6 396 407 10 408 499 

Skulder till församlingar 25 39 727 000 7 260 000 

46 123 407 17 668 499 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 6 881 902 3 727 831 

Skuld till Sida 26 1 426 187 2 562 989 

Ej förmedlade anslag 4 967 709 4 962 734 

Avräkning mot Skatteverket avseende kyrkoavgift 5 091 813 5 352 037 

Övriga skulder 17 358 824 14 953 093 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 6 916 788 6 327 179 

42 643 223 37 885 863 

Summa eget kapital och skulder 289 587 924 235 845 796 

Ställda säkerheter 

Fastighetsinteckningar 20 850 000 20 850 000 

Ansvarsförbindelser 

Efterställelsegaranti Gummessons Bok o Musik AB 1 500 000 1 500 000 

Pensionsskulder som ej upptagits bland skulderna 12 400 000 13 200 000 


Svenska Missionskyrkans kassafl ödesanalys 

(kr) 2006/2007 2005/2006 

Inbetalningar 162 211 301 161 574 678 

Utbetalningar 

Kassafl öde från den löpande 

-161 108 501 -162 048 066 

verksamheten före betalda räntor 1 102 800 -473 388 

Erhållen ränta 1 262 783 1 652 312 

Erhållna utdelningar 3 573 414 2 753 945 

Erlagd ränta -1 563 160 -1 142 707 

Kassafl öde från den löpande verksamheten 4 375 837 2 790 162 

Investeringsverksamheten 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar -1 393 503 -968 968 

Sålda materiella anläggningstillgångar 50 000 0 

Placeringar i övriga fi nansiella anläggningstillgångar -131 906 477 -65 081 716 

Avyttring/amorteringar av övriga fi nansiella anläggningstillgångar 97 198 251 64 480 573 

Kassafl öde från investeringsverksamheten -36 051 729 -1 570 111 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån 33 222 000 2 975 000 

Amortering av skuld -4 767 092 -2 384 000 

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten 28 454 908 591 000 

Årets kassafl öde -3 220 984 1 811 051 

Likvida medel vid årets början 39 402 043 37 590 992 

Likvida medel vid årets slut 36 181 059 39 402 043 


65

Redovisnings- och 

värderingsprinciper 

Svenska Missionskyrkans redovisnings- och värderingsprinciper 

överensstämmer med Årsredovisningslagen och 

Bokföringsnämndens Allmänna råd. 

Intäktsredovisning 

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits 

eller kommer att erhållas. 

Intäkter i form av insamlingar och bidrag intäktsförs 

som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med 

gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner 

och församlingar. Begreppet bidrag används främst för 

att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare 

efter ansökan. 

Insamlingar från i första hand privatpersoner redovisas 

av naturliga skäl normalt enligt kontantprincipen. 

Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas 

till marknadsvärdet vid gåvotillfället. 

Kyrkoavgiften tillfaller den församling den skattskyldige 

valt. Av förenklingsskäl betalas hela kyrkoavgiften ut 

från Skatteverket till Svenska Missionskyrkan som sedan 

fördelar ut kyrkoavgiften till de olika församlingarna. 

Svenska Missionskyrkan är här endast en mellanman och 

därför intäktsförs inte dessa medel, utan detta görs i de 

olika församlingarna. Kyrkoavgiften bokförs därför som 

en skuld till församlingarna när pengarna betalas in från 

Skatteverket. Detsamma gäller för det statliga stödet till 

trossamfundets församlingar med den skillnaden att här 

har Svenska Missionskyrkan rätt att dra av en mindre administrationsavgift 

före utbetalning till församlingarna. 

Denna avgift intäktsförs. 

Erhållna gåvor etc. 

Erhållna gåvor, testamenteringar och insamlingar redovisas 

netto, det vill säga efter avdrag för eventuell skatt och 

de direkta kostnader som kan uppkomma vid försäljning 

av en tillgång. 

Bidrag från Sida 

Samtliga bidrag från Sida redovisas i enlighet med BFN R5 

om statliga stöd, d v s de intäktsförs endast om det med 

hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer 

att återkrävas, d v s att organisationen haft utgifter för 

ändamålet. Bidrag skuldförs därför tills dess att de utgifter 

som bidraget ska täcka uppkommer. 

Andra bidrag än sådana som inte är till för att täcka 

ett ändamål, till exempel administrationsbidrag kvittas 

inte mot administrationskostnader utan intäktsförs bland 

övriga bidrag och särredovisas i not. 

Redovisning av förpliktelser/ 

avsättningar 

En utgift bokförs i resultaträkningen när Missionskyrkan 

har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. 

Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är 

mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom 

detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot 

tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt 

bindande åtaganden till kostnader. 

Donerade tillgångar 

Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, 

som doneras till Missionskyrkan värderas till 

ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället 

och bokas som en omsättningstillgång om tillgången 

skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången 

skall den redovisas som materiell eller fi nansiell 

anläggnings tillgång. 

Den ”intäkt” som uppstår vid värderingen till marknadsvärde 

redovisas bland Missionskyrkans intäkter (i posten 

Insamlade medel). 

Realisationsvinst/-förlust vid försäljning redovisas i 

posten Insamlade medel om tillgången avyttras kort efter 

att gåvan erhållits. 

Missionshus 

Enligt de stadgar som fi nns i missionsförsamlingarna i Sverige, 

skall Svenska Missionskyrkan motta de kvarvarande 

tillgångarna efter att en missionsförsamling upplösts. I de 

fall då de kvarvarande tillgångarna omfattar ett missionshus 

redovisas dessa fastigheter som en omsättningstillgång 

under posten kortfristiga fordringar. Denna princip baseras 

på att det är Svenska Missionskyrkans avsikt att dessa fastigheter 

skall säljas så snart som möjlighet fi nns. De medel 

som då frigörs omplaceras på ny plats i Sverige. Värdering 

av missionshus sker, i enlighet med god redovisningssed 

för omsättningstillgångar, till lägsta värdets princip. Vad 

gäller missionshus har det lägsta värdet beräknats till 50 

000 kr per fastighet. Detta värde har tagits fram av Svenska 

Missionskyrkan på basis av att det verkliga värdet för missionshus 

historiskt sett har varit lägre än beräknat anskaffningsvärde, 

det vill säga en beräkning av byggkostnaden 

för fastigheten. Ett historiskt beräknat försäljningspris för 

missionshus, samt övriga fastigheter Svenska Missionskyrkan 

mottagit via gåva eller testamente, visar att 50 000 

kr är ett rättvisande värde ur ett redovisningsmässigt perspektiv. 

Aktier och andelar 

Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet 

och verkligt värde (marknadsvärdet). Vid prövning 

av om nedskrivningsbehov föreligger tillämpas den så 

kallade portföljmetoden. Återföring av nedskrivning sker 


dock på individuell basis. Aktier och andelar som erhålles 

genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt 

beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en 

börskurs användas. 

Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt 

värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. 

Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras 

så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant 

över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer 

värderas till anskaffningsvärde. 

Likviditetsrisk 

Hanteringen av likviditetsrisk görs så att tillräckliga likvida 

medel bibehålls genom att anpassa de fi nansiella investeringarna 

i förhållande till verksamhetens likviditetsbehov 

baserat på kontinuerliga likviditetsprognoser. 

Ränterisk 

Finansförvaltningen investerar i räntebärande papper enligt 

regler fastställda i kapitalplaceringsreglemente. 

Missionskyrkans upplåning, främst i fastighetsförvaltningen, 

bedöms vara relativt liten i förhållande till tillgångar 

och likvida medel. 

Valutarisk 

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens 

kurs. 

Missionskyrkans valutarisk återfi nns i det internationella 

arbetet och då främst på kostnadssidan. De transaktioner 

som involverar utländsk valuta inom Missionskyrkan 

innefattar huvudsakligen anslag och bidrag där 

mottagaren normalt står valutarisken. Ingen aktiv valutasäkring 

bedöms därför nödvändig. 

Fordringar 

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell 

prövning beräknas bli betalt. 


Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt 

över den bedömda nyttjandetiden. Härvid tillämpas följande 

avskrivningstider: 

Byggnader 50 år 

Inventarier 5 år 

Datorer 3 år 

Pensionsverksamheten 

Inom pensionsverksamheten har bokförts intäkter från 

närstående organisationer, för vilkas anställda Svenska 

Missionskyrkan har åtagit sig ett pensionsansvar. 

Som kostnader har bokförts direkta pensionsutbetalningar, 

särskild löneskatt på pensionskostnader och administrativa 

kostnader. För att möjliggöra en rättvisande 


kostnadsbild för den egna verksamheten har därutöver 

intäkts- och kostnadsförts en uppskattad pensionspremie 

för egna anställda (interndebiterad volym uppgår därvid 

till 1,7 mkr). 

Det därefter redovisade överskottet i den löpande pensionsverksamheten 

har i sin helhet avsatts för att täcka 

pensionsförpliktelser, vilka per den 31 augusti 2007 till 89 % 

täcker den beräknade pensionsskulden. 

Koncernredovisning 

I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget 

direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna. 

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, 

vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid 

förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas 

och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. 

I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den 

del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter 

förvärvet. 

I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens 

andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterbolags kapital 

redovisas i separat post i koncernens balansräkning. 

Redovisning av intresseföretag 

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag 

men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar 

minst 20 % av rösterna för samtliga andelar. 

I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag 

enligt den s k kapitalandels-metoden. Kapitalandelsmetoden 

innebär att andelar i ett företag redovisas till 

anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter 

justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets 

nettotillgångar. I koncernens resultaträkning 

ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets 

resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till 

intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som 

kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internvinster 

elimineras med den på koncernen belöpande 

andelen av vinsten. 

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag 

till anskaffningsvärde. Som intäkt från intresseföretag 

redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats 

efter förvärvet. 

Kassafl ödesanalys 

Kassafl ödesanalysen upprättas enligt direkt metod. Det 

redovisade kassafl ödet omfattar endast transaktioner som 

medför in- eller utbetalningar. 

Som likvida medel klassifi ceras kassa- och banktillgodohavanden. 

67

Noter 

(kr) 

Not 1. Offerdagar och gåvomedel 

Offerdagar 

2006/2007 2005/2006 

Internationellt arbete 15 733 448 15 548 912 

Nationellt arbete 4 275 629 4 416 215 

Pastors- och diakonutbildning 2 344 276 2 400 265 

Summa offerdagar 22 353 353 22 365 392 

Gåvomedel 

Kyrkoavgiftens slutavräkning 1 587 652 2 047 867 

Nationellt arbete 1 777 310 1 986 335 

Internationellt arbete 718 325 701 597 

Gemensamt 1 164 129 139 445 

Konferensgåvor 645 262 774 768 

Specifi kt missionsverksamheter 3 023 314 3 349 942 

Insamlat för projekt ur projektkatalogen 9 068 876 11 512 834 

Kyrkoavgiftens 30% 9 718 614 9 837 958 

Summa 

Testamenten 

27 703 482 30 350 746 

Testamentsgåvor internationellt arbete 4 443 373 5 063 164 

Testamentsgåvor nationellt arbete 2 195 483 533 845 

Testamentsgåvor gemensamt 11 059 386 700 727 

Testamentsgåvor Kongo-Kinshasa o Kongo-Bza. 22 474 574 029 

Testamentsgåvor Indien 0 28 486 

Summa 

Gåvofonder 

17 720 716 6 900 251 

Utdelning Samaritfonden 1 868 514 1 712 358 

Utdelning Eldsjälsfonderna 398 604 316 623 

Summa 2 267 118 2 028 981 

Summa Gåvomedel exkl. Offerdagar 47 691 316 39 279 978 

Summa Gåvomedel 70 044 669 61 645 370 


Redovisning av insamlingar efter missionsgåvoår 

2006/2007 2005/2006 

Till mission i andra länder 15 733 448 15 548 912 

Förändring pga olika räkenskapsår 135 418 9 308 

15 868 866 15 558 220 

Till mission i Sverige 4 275 629 4 416 215 

Förändring pga olika räkenskapsår 53 428 101 155 

4 329 057 4 517 370 

Till pastorsutbildning 2 344 276 2 400 265 

Förändring pga olika räkenskapsår 23 906 -62 566 

2 368 182 2 337 699 

Summa insamlingar efter missionsgåvoår 22 566 105 22 413 289 

Not 2. Medel från Sida 


2006/2007 2005/2006 

Använda Sidamedel under räkenskapsåret 18 193 893 21 066 764 

Insamlat för Sida-projekt 1 533 683 934 307 

Utbetalda medel från Sida 

19 727 576 22 001 071 

Sidamedel mottagna under räkenskapsåret 17 057 091 19 703 041 

Disponerat av tidigare års reserverade medel 2 670 485 2 298 030 

Not 3. Övriga intäkter 

19 727 576 22 001 071 

2006/2007 2005/2006 

Intäkter för fortbildning 1 593 393 1 541 122 

SKY Lekmannautbildning 0 87 719 

Statsbidrag för administration SST 642 657 643 292 

Statsbidrag för administration Sida 600 853 1 292 732 

Övriga intäkter gemensamt 1 051 556 839 704 

Nybyggarinsamlingen 1 586 634 778 096 

Intäkter ekonomiavdelningen 619 288 754 302 

6 094 381 5 936 967 

69

Not 4. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 


2006/2007 2005/2006 

Löner och Sociala kostnader Löner och Sociala kostnader 

ersättningar (varav pensionskostn.) ersättningar (varav pens.kostn.) 

Styrelse och missionsföreståndare 462 400 194 088 437 100 183 325 

(36 992) (34 968) 

Övriga anställda 19 855 055 8 406 477 19 524 537 7 952 457 

(2 155 570) (1 995 155) 

Summa Missionskyrkan 20 317 455 8 600 565 19 961 637 8 135 782 

Dotterföretag 

Styrelse och VD 24 000 0 67 575 14 108 

(0) (352) 

Övriga anställda 768 020 258 746 2 111 178 762 539 

(52 366) (119 318) 

Summa dotterföretag 792 020 258 746 2 178 753 776 647 

Summa koncernen 21 109 475 8 859 311 22 140 390 8 912 429 

Styrelsen i Svenska Missionskyrkan erhåller ingen ersättning för sitt arbete. 

Likaså har styrelsen inte rätt till pensionsersättning. 


Svenska Missionskyrkans ledning 


2006/2007 2005/2006 

Antal personer Varav kvinnor Antal personer Varav kvinnor 

Ledamöter i kyrkostyrelsen 16 7 16 5 

Missionsföreståndare och ledningsgrupp 8 3 7 2 

Antal styrelseledamöter i dotterbolag 9 2 10 2 

VD och ledningsgrupp i dotterbolag 3 0 3 0 

Medelantal anställda i Svenska Missionskyrkan 

2006/2007 2005/2006 

Antal anställda Varav kvinnor Antal anställda Varav kvinnor 

Totalt Svenska Missionskyrkan 84 41 82 40 

I Sverige i Svenska Missionskyrkan 66 32 63 30 

För arbete utomlands för Missionskyrkan 18 9 19 10 

I Sverige i dotterföretag 

Uppdelat efter land: 

3 2 13 8 

Nicaragua 2 1 0 0 

Costa Rica 0 0 2 1 

Ecuador 6 3 4 2 

Japan 1 0 1 0 

Kongo-Brazzaville 6 3 6 3 

Kongo-Kinshasa 3 2 6 4 

Under året har över 150 personer arbetat ideellt i olika styrelser, arbetsgrupper och kommittéer på uppdrag direkt 

från samfundet. Därutöver kommer alla som ideellt arbetar i de 8 distrikten (inkl. Svenska Frälsningsarmén) och 

de 697 församlingarna. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen. 

Sjukfrånvaro bland anställda i Svenska Missionskyrkan 

Total sjukfrånvaro för samtliga anställda som en andel av ordinarie arbetstid är 2,3 % (2,1 %). 

Andelen av den totala sjukfrånvaron som avser sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer är 75,5 % (69,6 %). 

2006/2007 2005/2006 

Män Kvinnor Män Kvinnor 

– 29 år * * * * 

30–49 år 0,9% 3,7% 1,0% 4,8% 

50 år– 1,9% 4,9% 0,8% 4,1% 

Totalt 1,2% 3,9% 0,9% 4,2% 

* Redovisas ej på grund av att antalet anställda i gruppen är högst 10 eller att uppgiften kan hänföras till enskild individ. 

71

Not 5. Missionsavdelningen, kostnader 

2006/2007 2005/2006 

Nationellt 

Gemensam administration 3 490 080 3 139 852 

Utvecklings- och utbildningscentrum 1 043 187 900 589 

Distriktsföreståndarna 3 815 578 3 436 513 

Diakoni 707 955 593 448 

Evangelistverksamhet 2 155 184 2 178 082 

Församlingsmusiken 1 369 364 954 500 

Storstadskonsulenter 290 776 269 143 

Teologi och värderingsfrågor 200 481 126 808 

Församlingarna i Sverige, SST-anslag 6 053 909 6 159 636 

Fortbildning 1 743 815 1 240 516 

Lekmannautbildning (SKY-verksamhet) 0 87 719 

Gemensam missionspolicy 23 926 0 

Missionsteologiskt arbete 2 238 0 

Ömsesidighet i mission 9 115 38 128 

Växtkraft 30 000 479 322 

Genderkommittén 29 325 10 838 

Förnyelse i församling 0 12 750 

Kyrka-Arbetsliv 296 246 117 015 

Kyrka-Idrott 423 129 301 034 

Den viktigaste matchen 120 834 84 685 

Vi vill växa 11 729 0 

Kyrkoavgift - nyttjade medel 9 978 838 10 319 909 

Kyrkoavgift - förändring reserverade medel -260 224 -481 951 

Internationellt 

31 535 485 29 968 537 

Gemensam internat. administration och information 1 624 302 1 460 527 

Biståndsenheten 1 546 109 1 538 200 

Ecuador, kyrkan och SMK personal 2 278 765 2 148 731 

Indien och Pakistan, kyrkan och SMK personal 1 316 620 1 136 909 

Japan, kyrkan och SMK personal 540 020 551 184 

Kongo Brazzaville, kyrkan och SMK personal 3 383 890 3 877 985 

Kongo satsning jubileum 290 863 0 

Kongo Kinshasa, kyrkan och SMK personal 3 183 580 3 133 538 

Centralamerika, kyrkan och SMK personal 1 199 169 1 090 951 

Kina, kyrkan och SMK personal 520 374 489 901 

Europa, personal och anslag 510 390 508 820 

Mellanöstern, personal och anslag 627 400 278 068 

Libanon/Syrien 157 432 0 

Pionjärarbete internationellt 86 963 0 

17 265 877 16 214 814 

Summa missionsavdelningen 48 801 362 46 183 351 


Not 6. Centrala kostnader och övriga anslag 


2006/2007 2005/2006 

Insamlingskostnader 1 564 873 1 040 507 

Kyrkokonferensen 1 053 307 993 929 

Kyrkostyrelsen, dess utskott och delegationer 300 573 445 215 

Kyrkosekretariatet 3 308 695 2 768 700 

Teologi och ekumenik 679 724 583 001 

Centrala konferenser 45 816 50 762 

Fördjupning och andlig vägledning 68 352 0 

Liv och Rörelse (boken om Missionskyrkan) 145 513 0 

Kommunikationsavdelningen 2 057 489 1 191 018 

Skutan (e-postsystem) 619 785 396 422 

Personalenheten 1 390 794 1 063 063 

Arkiv 549 570 401 113 

Medarbetarrekrytering 743 274 529 176 

Kontorsservice 1 018 984 710 842 

Medarbetarsjälavård 794 912 794 106 

Retreatverksamhet 100 088 0 

Församlingsrådet 163 649 82 078 

Ekumeniskt arbete 1 466 519 1 524 922 

Särskilda organisationskostnader 0 7 217 

Årstrycksaker 428 398 374 030 

Ekonomiavdelningen 870 520 921 144 

Adm. tjänster fi nansförvaltningen 292 331 225 971 

Nybyggarinsamlingen - utbetalt till församlingar 1 586 634 778 096 

Aktieägartillskott Gummessons Bok & Musik AB 200 000 650 000 

19 449 800 15 531 312 

Not 7. Sidaverksamhet samt övrig projektverksamhet 

2006/2007 2005/2006 

Årets förbrukning av Sidamedel 19 727 576 22 001 071 

Årets kostnader för övrig projektverksamhet 9 021 343 13 081 783 

28 748 919 35 082 854 

73

Not 8. Pensionsverksamheten 

Intäkter 

2006/2007 2005/2006 

Inbetalade pensionsavgifter 13 175 733 12 634 700 

Inbetalade försäkringsavgifter 2 899 358 2 820 936 

Summa intäkter 16 075 091 15 455 636 

Kostnader 

Utbetalade pensioner 3 326 025 3 354 666 

Försäkringspremier 1 890 156 1 661 544 

Personal- och administrationskostnader 980 257 1 026 309 

Skatt på pensionsförpliktelser 879 544 813 582 

Summa kostnader 7 075 982 6 856 101 

Resultat före avsättning t. pensionsreserven 8 999 109 8 599 535 

Avsättning till pensionsreserven 8 999 109 8 599 535 

Totala kostnader i pensionsverksamheten 16 075 091 15 455 636 

Resultat efter avsättning 0 0 


Not 9. Fastighetsförvaltning 

Intäkter 


2006/2007 2005/2006 

Hyresintäkter 13 434 201 12 790 479 

Övriga intäkter 55 483 99 639 

Summa intäkter 13 489 684 12 890 118 

Kostnader 

Kostnader för fastighetsförvaltning 13 583 461 9 628 510 

Nedskrivning av kundfordran UCL 0 547 966 

Avskrivning på fastigheter 1 420 284 1 420 283 


Fastighetsverksamheten 

Intäkter 

Hyresintäkter 13 434 201 12 790 479 

Övriga intäkter 55 483 99 639 

Summa intäkter 13 489 684 12 890 118 

Kostnader 

Förvaltningskostnader 13 583 461 9 628 510 

Avskrivningar på fastigheter 1 420 284 1 420 283 

Nedskrivning av kundfordran UCL 0 547 966 

Räntekostnader för lån 324 820 377 840 


Resultat från fastighetsverksamheten -1 838 881 915 519 

Ur/avsatt till Fastigheternas investeringsfond 1 838 881 -915 519 

Resultat efter utnyttjande av eller 

avsättning till fond 0 0 

75

Not 10. Resultat från värdepapper & fordringar som är anläggningstillgångar 

2006/2007 2005/2006 

Utdelningar 3 225 556 2 740 895 

Obligations- och reversräntor 709 469 913 391 

Optionspremier 347 858 13 050 

Kapitalvinst/förlust vid försäljning av värdepapper 7 626 254 5 338 719 

11 909 137 9 006 055 

Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärdet). 

Vid prövning av om nedskrivningsbehov föreligger tillämpas den s k portföljmetoden. 

Återföring av nedskrivning sker dock på individuell basis. 

Not 11. Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 

Koncernen 

2006/2007 2005/2006 

Räntor likvida medel 1 152 842 529 982 

Övriga fi nansiella intäkter 12 958 4 165 

1 165 800 534 147 


Räntor likvida medel 1 115 582 520 739 


1 128 540 524 904 


Not 12. Räntekostnader och liknande resultatposter 

Koncernen 


2006/2007 2005/2006 

Räntekostnader långfristiga skulder 1 661 995 1 196 452 

Övriga räntekostnader 6 100 20 272 

Kostnader för extern förvaltning 132 855 127 900 

Övriga fi nansiella kostnader 15 500 0 

Valutakursdifferenser 7 969 34 956 

1 824 419 1 379 580 


Räntekostnader långfristiga skulder 1 666 995 1 216 452 

Kostnader för extern förvaltning 132 855 127 900 


Valutakursdifferenser 7 969 34 956 

1 823 319 1 379 308 

Finansförvaltningen 

Intäkter 

Utdelning Berling Media AB 0 0 

Utdelning aktier 3 225 556 2 740 895 

Ränta på missionsgåvan 441 543 216 737 

Bankräntor 657 243 293 736 

Reversräntor 115 172 157 175 

Obligationsräntor 594 297 756 216 

Optionspremier 347 858 13 050 

Övriga ränteintäkter 16 796 10 266 


Vinst vid försäljning av värdepapper 7 626 254 5 338 719 

Summa intäkter 

Kostnader 

13 037 677 9 530 959 

Räntekostnader 1 337 675 834 112 

Livräntor 4 500 4 500 

Kursdifferenser 7 969 34 956 


Administrativa tjänster 292 331 225 971 

Finansiella förvaltningskostnader 132 855 127 900 


Resultat från fi nansförvaltningen 11 246 847 8 303 520 

77

Not 13. Skatt, koncernen 

2006/2007 2005/2006 

Aktuell skatt på årets resultat 0 0 

Uppskjuten skatt 0 0 

0 0 

Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats 

Redovisat resultat före skatt -159 954 -717 490 

Skatt enligt gällande skattesats 0 0 

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader 0 0 

Skatt på årets resultat enl. resultaträkning 0 0 

Not 14. Byggnader och mark 

2006/2007 2005/2006 

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 76 503 460 76 453 460 

Fastighet 0 50 000 

Försäljningar -50 000 0 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 76 453 460 76 503 460 

Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan -14 576 007 -13 155 724 

Årets avskrivningar enligt plan -1 420 284 -1 420 283 

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -15 996 291 -14 576 007 

Utgående restvärde enligt plan 60 457 169 61 927 453 

Specifi kation av fastigheter 

Tegnérgatan 8, Stockholm * 9 544 095 9 747 525 

Missionsskolan Lidingö * 40 120 482 41 148 294 

Frimurarvägen 7-9, Lidingö 4 242 698 4 330 622 

Rindögatan 26, Stockholm 774 181 785 707 

Jungfrugatan 7 B, Stockholm 3 057 586 3 109 936 

Föra, Öland 153 600 155 573 

Gässhult 1:3, Hökhult 2:2, 2:7, Oskarshamn 2 328 527 2 363 796 

Östersund ÖD 1:25 0 50 000 

Össlöv 4:5, Ljungby 236 000 236 000 

Summa fastigheter 60 457 169 61 927 453 

Taxeringsvärde på fastigheter 100 122 000 77 025 000 

* Av fastigheterna saknar två fastigheter taxeringsvärde då de klassifi cerats 

som specialfastigheter (ecklesiastikbyggnad). 


Not 15. Inventarier 

Koncernen 


2006/2007 2005/2006 


Inköp 1 393 503 925 200 

Försäljning och utrangeringar -629 211 -2 505 121 



Årets avskrivningar enligt plan -899 839 -786 692 

Försäljning och utrangeringar 629 211 2 401 046 





Inköp 1 393 503 918 968 

Försäljning och utrangeringar -629 211 -295 313 



Årets avskrivningar enligt plan -894 701 -781 555 

Försäljning och utrangeringar 629 211 295 313 



79

Not 16. Finansiella anläggningstillgångar 

Bokfört värde Marknadsvärde Bokfört värde Marknadsvärde 

2007-08-31 2007-08-31 2006-08-31 2006-08-31 

Svenska aktier 38 693 012 49 172 090 19 910 560 29 052 016 

Svenska aktiefonder 24 347 372 33 780 027 12 974 655 18 594 802 

Utländska aktiefonder 23 676 168 25 566 945 11 281 954 13 910 786 

Svenska räntebärande 77 388 143 78 685 022 57 829 583 57 840 521 

Övrigt 95 986 95 986 123 030 33 556 

Summa 164 200 681 187 300 070 102 119 782 119 431 681 

Svenska aktier 

Bokfört värde Marknads värde Antal andelar Bokfört värde Antal andelar 

2007-08-31 2007-08-31 2007-08-31 2006-08-31 2006-08-31 

Assa Abloy 1 671 787 1 506 013 10 550 0 0 

Astra Zeneca 3 385 125 3 385 000 10 000 2 212 952 7 000 

Atlas Copco 1 118 345 1 145 000 10 000 0 0 

Electrolux 0 0 0 645 976 7 840 

Ericsson 3 727 116 5 056 973 197 538 1 675 116 117 538 

Fabege 0 0 0 26 100 200 

Gambro 0 0 0 15 880 139 

Handelsbanken 2 163 279 2 393 559 12 499 1 139 279 7 599 

Hennes & Mauritz 2 488 507 4 370 625 11 250 2 363 407 12 000 

Husqvarna A 502 515 522 000 6 000 0 0 

Husqvarna B 1 675 049 1 760 000 20 000 528 526 7 825 

Investor 935 714 1 976 031 11 658 664 631 10 000 

Meda 1 002 512 1 020 000 10 000 0 0 

Melker Schörling 931 900 1 220 000 10 000 931 900 10 000 

Monsanto 1 345 8 680 20 0 0 

Munters 1 761 569 1 604 625 16 500 978 922 5 500 

NCC 1 308 391 1 365 000 7 500 498 469 3 500 

Nokia Oy 2 145 433 3 177 341 14 000 612 956 4 500 

Nordea 1 171 234 2 520 000 24 000 1 171 234 24 000 

Sandvik 0 0 0 457 024 9 950 

SEB 816 012 1 970 000 10 000 816 012 10 000 

Securitas 1 785 340 1 820 000 20 000 0 0 

Skanska 453 089 1 129 180 8 080 453 089 8 080 

SKF 2 079 470 2 107 500 15 000 0 0 

SSAB 1 266 000 1 399 700 6 050 0 0 

Swedbank 2 603 788 2 480 500 11 000 0 0 

Tele 2 0 0 0 486 240 4 800 

TeliaSonera 2 636 156 3 856 563 71 750 2 636 156 71 750 

Trelleborg 1 063 336 1 377 800 8 300 1 016 536 8 000 

Volvo 0 0 0 580 155 2 608 

Summa Svenska aktier 38 693 012 49 172 090 19 910 560 


Svenska aktiefonder 


Bokfört värde Marknadsvärde Antal andelar Bokfört värde Antal andelar 

2007-08-31 2007-08-31 2007-08-31 2006-08-31 2006-08-31 

Banco Samaritfond 979 343 1 463 232 4 128 649 554 3 228 

Eldsjäl Gåvofond 9 044 743 14 651 064 55 320 5 695 473 42 632 

Nordic Equities select 2 000 000 1 957 146 2 000 0 0 

Nordic Equities strategy 6 239 437 9 779 175 6 878 5 239 437 4 457 

SEB Nordic Equity long short 2 000 000 1 903 316 17 531 0 0 

SEB Småbolagsfond 4 083 849 4 026 094 168 605 1 390 191 165 876 

Summa Svenska aktiefonder 24 347 372 33 780 027 12 974 655 

Utländska aktiefonder 

ACM Global Growth Trend 767 717 1 022 585 2 350 1 535 433 4 700 

East capital Östeuropafonden 785 469 959 059 18 369 0 0 

Fidelity European Growth Fund 0 0 0 1 106 591 16 668 

Goldman Sachs Global fond 977 325 1 254 703 6 061 972 301 6 036 

Kommuninvest Asienkorg 

Kommuninvest 

0 0 0 660 000 600 

Asienkorg 100220 660 000 875 940 6 000 0 0 

Kommuninvest CEFX Tranch 0 0 0 501 000 500 

ML IIL Global Equity 806 796 1 024 516 21 474 806 796 1 150 

MLIFF European fund 

SEB Finter fund 

3 031 248 3 207 092 4 200 0 0 

dynamic portfolio 


2 993 952 2 993 602 2 482 0 0 

emerging markets 


3 486 135 3 497 127 159 0 0 

European equities 4 494 114 4 229 413 303 0 0 

SEB Global Hedge Lux Ack 0 0 0 1 000 000 9 670 

SEB Global value lux ack 1 000 000 924 355 7 400 0 0 

SEB Globalfond 2 000 000 2 070 319 102 648 0 0 

SEB Japanfond 0 0 0 1 000 000 129 457 

SEB Lux Emerging Markets 922 647 1 099 975 57 500 942 652 115 000 

SEB Östeuropafond 0 0 0 1 006 416 37 989 

Selector Global Value 1 750 765 2 408 259 156 1 750 765 156 

Summa utl. aktiefonder 23 676 168 25 566 945 11 281 954 

81

Svenska räntebärande 

Bokfört värde Marknads värde Antal andelar Bokfört värde Antal andelar 

2007-08-31 2007-08-31 2007-08-31 2006-08-31 2006-08-31 

Barclays bank 20110719 12 388 316 13 059 552 119 200 12 388 316 119 200 

Den Danske Bank 

Deutsche bank of 

0 0 0 5 000 000 5 000 

London 20081212 3 000 000 3 000 000 30 000 0 0 

Eldsjäl Bistånd 1 013 954 1 172 709 6 693 510 067 3 849 

EP Hedgefondobligation 990 675 1 022 700 21 990 675 21 

Ethos räntefond 

Föreningssparbanken 

5 057 183 5 068 080 500 779 0 0 

Special 143 1 002 500 1 002 500 10 000 1 002 500 1 000 

Handelsbanken aktieindex obl. 

Kaupthing Asien/ 

100 000 101 700 100 0 0 

Stillahavsområdet 

Kaupthing bank 

751 500 802 950 750 000 0 0 

emerg. markets II 3 000 000 3 025 500 3 000 000 0 0 

Kaupthing bank Thunderblade 0 0 0 1 503 000 1 500 

Kaupthing Europa 751 500 751 500 750 000 0 0 

Kommuninvest Aio Asia Pacifi c 1 503 000 1 705 950 1 500 000 0 0 

Nordea Hypotek AB 

SEB Aktieoblig. Ryssland/ 

6 089 128 6 030 300 6 000 6 174 238 6 000 

Östeuropa 2 204 400 2 073 200 2 000 000 0 0 

SEB aktieobligation 07 5 511 000 5 725 000 5 000 0 0 

SEB aktieobligation Indien/Kina 0 0 0 3 264 038 3 000 

SEB Bolån 5,25 % 20070613 0 0 0 5 129 358 5 000 000 

SEB Finans AB 20071001 4 984 523 4 985 194 5 000 0 0 

SEB Hedge Fixed income 0 0 0 4 201 752 3 778 

SEB Multihedge 5 000 000 5 334 795 52 297 5 000 000 52 297 

SEB obligation 2006/071220 3 006 000 2 970 510 3 000 3 006 000 3 000 

SEB obligation 2007/140621 3 006 000 2 985 000 3 000 000 0 0 

SEB obligation 20091103 3 006 000 2 882 340 3 000 0 0 

SEB obligation 6,25 % 140328 3 006 000 2 990 520 3 000 000 0 0 

SEB obligationsfond fl ex 0 0 0 2 539 311 268 230 

Spreadobligation CMS Twister II 2 004 000 2 000 000 2 000 2 004 000 2 000 

Sv. Säkerställda obligation 4% 5 019 192 5 000 450 5 000 5 116 328 5 000 

Volvo treasury AB 4 993 272 4 994 572 5 000 0 0 

Summa Sv. räntebärande 77 388 143 78 685 022 57 829 583 

Övrigt 

Riksgäldsspar 9880 05854203 0 0 0 7 728 0 

Riksgäldsspar 9880 05854229 0 0 0 19 316 0 

Södra Emissionsinsats 57 033 57 033 0 57 033 0 

Södra Sveriges Skogsägare 38 953 38 953 0 38 953 0 

Summa andelslån 95 986 95 986 123 030 

Totalt Värdepapper 164 200 681 187 300 070 102 119 782 


Not 17. Aktier i dotterbolag 

Firma Org.nr Säte Bokf. värde Bokf. värde Kapitalandel Röstandel 

2006/2007 2005/2006 

Gummessons Bok & Musik AB 556517-1310 Stockholm 400 000 400 000 100% 100% 

SMF Hotell & Pensionat AB 556083-0894 Stockholm 100 000 100 000 100% 100% 

Svensk Frikyrkopress AB 556449-7500 Stockholm 750 000 750 000 75% 75% 

1 250 000 1 250 000 

Not 18. Aktier i intressebolag 

Intressebolag avser andelar i Berling Media AB. 

Koncernen 2006/2007 2005/2006 

Ingående balans 16 750 667 20 569 083 

Andel i intressebolagets resultat -4 130 549 -3 818 416 

Mottagen utdelning från intressebolag 0 0 

Utgående balans 12 620 118 16 750 667 


Firma Org. nr Säte Bokf. värde Bokf. värde Kapitalandel Röstandel 

2006/2007 2005/2006 

Berling Media AB 556191-0521 Stockholm 18 393 750 18 393 750 33,1 % 33,1 % 

18 393 750 18 393 750 

Not 19. Övriga aktier och andelar 

Firma Org.nr Säte Bokf. värde Bokf. värde Kapitalandel Röstandel 

2006/2007 2005/2006 

Eldsjäl Fond AB 

Kyrkornas Världsråds 

556530-7278 Stockholm 50 000 50 000 5,0 % 5,0 % 

Utvecklingsbank 

Andelsföreningen 

20744 HG Amersfort 75 000 75 000 2,0 % 2,0 % 

Karlskoga Folkhögskola 


876400-0876 Karlskoga 1 1 - - 

Härnösands Folkhögskola 

Andelsföreningen Södra 

888000-1725 Härnösand 1 1 - - 

Vätterbygdens Folkhögskola 726000-0018 


Jönköping 1 1 - - 

Teologiska Högskolan 802017-7153 Stockholm 1 1 - - 

125 004 125 004 


83

Not 20. Långfristiga fordringar 

Koncernen 2006/2007 2005/2006 


Nytillkomna fordringar 0 0 

Årets amorteringar -2 081 945 -655 000 

Utgående balans 477 000 2 558 945 

Av utgående balans avser 

Reversfordringar 447 000 451 000 

Fordringar hos närstående organisationer 30 000 2 107 945 

477 000 2 558 945 

Missionskyrkan 2006/2007 2005/2006 


Nytillkomna fordringar 0 0 

Årets amorteringar -2 081 945 -655 000 

Utgående balans 477 000 2 558 945 

Av utgående balans avser 

Reversfordringar 447 000 451 000 

Fordringar hos närstående organisationer 30 000 2 107 945 

Not 21. Andelar i bostadsrättsföreningar 

477 000 2 558 945 

2006/2007 2005/2006 

Brf Åttan/Hagagatan 73 800 73 800 

Brf Linden/Hälsingegatan 9 700 9 700 

Brf Valkyrian /Odengatan 11 600 11 600 

95 100 95 100 

84 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007

Not 22. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

Koncernen 2006/2007 2005/2006 

Upplupna ränteintäkter 1.494 028 892 130 

Förskottsbetalda hyror 157 464 55 718 

Förskottsbetalda pensioner 287 934 360 738 

Förutbetalda anslag 662 185 528 891 

Container Kongo-Kinshasa 0 51 415 

Övriga förskottsbetalda kostnader 1 076 245 799 059 

Övriga upplupna intäkter 93 601 561 122 


3 771 457 3 249 073 


Upplupna ränteintäkter 1 460 803 885 577 

Förskottsbetalda hyror 157 464 55 718 

Förskottsbetalda pensioner 287 934 360 738 

Förutbetalda anslag 662 185 528 891 

Container Kongo-Kinshasa 0 51 415 

Övriga förskottsbetalda kostnader 1 034 465 783 498 

Övriga upplupna intäkter 93 600 560 222 

Not 23. Eget kapital 

3 696 451 3 226 059 

Koncernen Bundna reserver Fria reserver Totalt kapital 

Ingående balans 2006/2007 91 281 324 -1 481 011 89 800 313 

Förändring av ändamålsbestämda medel i moderföreningen 11 530 751 0 11 530 751 

Förändring av dotterbolags bundna kapital 38 887 38 887 

Andel av intressebolags resultat -4 130 549 - -4 130 549 

Utgående balans 2006/2007 98 681 526 -1 442 124 97 239 402 


Fastigheternas Missions- Värderegl.- Förutbetalda Ändamålsbestämda Balanserat Totalt 

investeringsfond fonden fonden missiongåvor verksamhetsmedel kapital eget kapital 

Ingående balans 2006/2007 13 915 219 40 819 762 9 770 415 9 532 246 18 871 765 -2 507 645 90 401 762 

Reserveringar 6 289 270 7 572 895 10 946 390 24 808 555 

Utnyttjande -1 838 881 -212 752 -11 226 171 -13 277 804 

Årets resultat 0 0 

Utgående balans 06/07 12 076 338 47 109 032 17 343 310 9 319 494 18 591 984 -2 507 645 101 932 513 

85

Not 24. Skulder till kreditinstitut 

2006/2007 2005/2006 


Årets nytillkomna skulder 0 0 

Årets amorteringar -4 012 092 -2 184 000 

Not 25. Skulder till församlingar 

6 396 407 10 408 499 

2006/2007 2005/2006 


Årets nytillkomna skulder 33 222 000 2 975 000 

Årets amorteringar -755 000 -200 000 

Not 26. Skuld till Sida 

39 727 000 7 260 000 

2006/2007 2005/2006 


Årets bidrag från Sida 17 057 091 19 703 041 

Gåvor 1 533 683 939 307 

Årets kostnader i projekt -19 727 576 -22 001 071 

1 426 187 2 562 989 


Not 27. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

Koncernen 2006/2007 2005/2006 

Upplupen semesterlön samt komptid 1 637 799 1 475 507 

Upplupna löner 213 557 0 

Upplupna arbetsgivaravgifter 1 132 501 1 033 840 

Upplupna räntor 1 376 936 1 257 601 

SST – Nämnden för statligt stöd till trossamfund 535 538 535 564 

Förutbetalda hyror 1 160 651 1 046 623 

Moms 0 71 858 

Ej utbetalda anslag 222 516 94 811 

Övriga upplupna kostnader 688 968 899 197 


6 968 466 6 415 001 


Upplupen semesterlön samt komptid 1 633 643 1 460 144 

Upplupna löner 213 557 0 

Upplupna arbetsgivaravgifter 1 131 154 1 028 881 

Upplupna räntor 1 369 436 1 250 101 

SST – Nämnden för statligt stöd till trossamfund 535 538 535 564 

Förutbetalda hyror 1 160 651 1 046 623 

Moms 0 71 858 

Ej utbetalda anslag 222 516 94 811 

Övriga upplupna kostnader 650 293 839 197 

6 916 788 6 327 179 

87

Stockholm den 1 februari 2008 

För Svenska Missionskyrkan 

Ulf Hållmarker 

Kyrkostyrelsens ordförande 

Mona Angel 

Lennart Halfvarson 

Cicci Hallström 

Lennart Henriksson 

Christer Hårrskog 

Claes Jonsson 

Lars Junelind 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 5 februari 2008. 

Göran Kihlström 

Karin Kopparmalms Lindblad 

Iréne Langvik 

Jean-Claude Loubelo 

Per Rydwik 

Lehna Rönneklev 

Kerstin Torgeby 

Runa Wester 

Jonas Grahn Matts Samuelsson Lennart Schönning 

Auktoriserad revisor 


Revisionsberättelse 

Till kyrkokonferensen 

i Svenska Missionskyrkan 

Org nr 802002-3217 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen 

och bokföringen samt kyrkostyrelsens förvaltning i 

Svenska Missionskyrkan för räkenskapsåret 2006-09-01– 

2007-08-31. Det är kyrkostyrelsen som har ansvaret för 

räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att 

årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen 

och koncernredovisningen. Vårt ansvar är 

att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen 

och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i 

Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen 

för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss 

om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte 

innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar 

att granska ett urval av underlagen för belopp och annan 

information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår 

också att pröva redovisningsprinciperna och kyrkostyrelsens 

tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla 

Vi tillstyrker 

att kyrkokonferensen fastställer resultaträkningen och balansräkningen för 

Svenska Missionskyrkan och för Svenska Missionskyrkokoncernen 

och beviljar kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Stockholm den 5 februari 2008 


uppskattningar som kyrkostyrelsen gjort när den upp rättat 

årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera 

den samlade informationen i årsredovisningen och 

koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, 

åtgärder och förhållanden i Svenska Missionskyrkan för 

att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat 

i strid med årsredovisningslagen eller Svenska Missionskyrkans 

stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund 

för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats 

i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande 

bild av Svenska Missionskyrkans och Svenska Missionskyrkokoncernens 

resultat och ställning i enlighet med 

god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är 

förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens 

övriga delar. 

Kyrkostyrelsens ledamöter har enligt vår bedömning 

inte handlat i strid med Svenska Missionskyrkans stadgar. 

Jonas Grahn Matts Samuelsson Lennart Schönning 

Auktoriserad revisor 

89

Bilaga till årsberättelsen 2007 

Målbild 2010 

Vision 

En kyrka – med rum för hela livet – 

som erbjuder befrielse och upprättelse 

genom mötet med Jesus Kristus. 

I mötet med Gud som Fader, Son och helig Ande har kyrkan sin källa och inspiration. Detta 

möte sker på olika sätt för olika människor och i olika situationer. Utifrån denna mångfald 

vill Svenska Missionskyrkan bereda möjligheter – tid, plats och miljö – för enskilda och gemensamma 

andliga erfarenheter. Vi vill bejaka kallelsen att aktivt förvalta skapelsen, tjäna 

medmänniskor i utgivande diakoni liksom utveckla former och miljöer för bön och gudstjänstliv. 

Fyra strategiska områden 

På vägen mot 2010 vill Svenska Missionskyrkan koncentrera sitt arbete kring fyra viktiga 

områden. Vår strävan är att erfarenheten av mötet med Jesus Kristus ska genomsyra allt detta 

arbete. 

1. Stöd till församlingars fördjupning och växt 

Församlingsutvecklande idéarbete med inriktning på att möta alla generationer och inspirera 

till tjänst 

Församling med rum för hela livet 

Församlingarna är genom ett levande och varierat gudstjänstliv och öppen dialog om 

tros- och livsfrågor andliga kraftkällor för alla generationer i dynamiskt samspel med 

närsamhället 

Gudstjänstlivet har utvecklats genom erfarenhetsutbyte mellan församlingarna och 

inspiration från den universella kyrkan. 

Församlingslivet präglas av en mångfald av uttrycksformer för tron och stimulerar 

människor att utveckla sin kreativitet och låta många olika språk och gåvor komma 

till uttryck 

Församlingarna ger utrymme för alla till regelbunden tid för andlig förnyelse och 

fördjupning 

Medlemsbegreppet har fördjupats och relaterats tydligare till livsgemenskapen med 

Jesus Kristus 


Målbild 2010 

Genom att lyssna och lära av människors erfarenheter har relationer återupprättats 

till människor som lämnat församlingslivet. Nya relationer har skapats till familjer 

med barn och ungdomar i SMU. 

Församlingarna och SMU erbjuder en variation av mötesplatser där människor lär 

känna kristen tro. 

Barn och ungdomar har en tydligare roll i utformning av församlings- och gudstjänstliv. 

Genom samarbete med SMU har församlingarna ett stimulerande och utmanande 

ungdomsarbete som tar vara på unga människors andliga erfarenheter och engagemang 

och ger växtutrymme och ansvar. 

Församlingsutvecklande idéarbete och ekumenik 

Varje församling och SMU-förening har möjlighet att få en mentor som stöd i ett 

mål- och utvecklingsarbete med inriktning på fördjupning och växt. 

Tio nya församlingar har grundats i områden där den kristna närvaron är svag. 

Det ekumeniska perspektivet är centralt i församlingarnas och SMU-föreningarnas 

utvecklings- och identitetsarbete, i pionjärstrategi och bidragsstrategi. 

Överenskommelse om kyrkogemenskap har öppnat för nya lokala samarbetsformer 

med Svenska kyrkan/EFS och stimulerat till närmare samverkan i gudstjänst- och 

församlingsliv. 

Processen för ett samgående mellan Svenska Missionskyrkans Ungdom, Svenska 

Baptisternas Ungdomsförbund och Metodistkyrkans Ungdom har utmanat de tre 

modersamfunden till nya förpliktigande samtal om samgående. 

Centrala överenskommelser och gemensamma råd från berörda kyrkor och samfund 

har gjort förutsättningarna för gemensamma församlingsbildningar tydligare. 

Genom att församlingar lagts ned eller förnyats, samt genom ekumenisk samplanering 

och samarbete inom distrikten har även de mindre församlingarna fått underlag 

för fungerande arbetslag med representation – om möjligt – i alla kommuner. 

Samspelet nationellt – lokalt 

En ny ansvarsfördelning har växt fram mellan olika delar av Missionskyrkans arbete, 

där enskilda församlingar, distrikt, skolor och andra organ med särskilda resurser på 

ett område tar ansvar för utvecklingsarbete och projekt för hela kyrkans räkning. 

Fler andliga miljöer har skapats för retreatverksamhet och konferenser för andlig fördjupning, 

också tillsammans med andra kyrkor. 

2. En levande kraft i samhället 

Det diakonala uppdraget att stå på de utsattas sida vägleder kyrkan i dess samhällsengagemang 

och gör den till en levande kraft i samhället – lokalt, nationellt och internationellt 

Globalt 

Det globala ansvarstagandet i solidaritet med människorna och skapelsen har fördjupats 

genom ökat internationellt utbyte och bred samverkan med andra som arbetar 

för samma mål. 

91

Missionskyrkan och SMU är aktivt engagerade i ”Världens chans” och verkar för att 

FN:s millenniemål för global utveckling ska uppfyllas till 2015. 

Missionskyrkan, SMU och församlingarna vågar ta ställning i solidaritetsfrågor på alla 

nivåer. 

Närsamhället 

Församlingarna är aktivt närvarande i sin närmiljö med en stark diakonal profi l och ett 

tydligt engagemang för dialog och fredlig samlevnad. 

Församlingarna bär färg av det mångkulturella samhället och sina internationella relationer 

och är en tydlig kraft i integrationen mellan människor av olika etniskt och 

kulturellt ursprung. 

Kyrka–arbetsliv har blivit ett etablerat begrepp som förknippas med en konkret närvaro 

från församlingens sida i arbetslivet, dialog i värderingsfrågor med arbetsmarknadens 

parter, samspel med andra folkrörelser och stöd till utsatta människor i och utanför 

arbetslivet. 

Det offentliga samtalet 

Missionskyrkan är en aktiv part i det offentliga samtalet med många olika röster – i 

livsåskådnings- och kulturdebatt och i samhällsfrågor som gäller global solidaritet, asyl 

och integration, miljö och klimat och andra socialetiska frågor. 

En tydlig strategi för Missionskyrkans medverkan i det offentliga samtalet stimulerar till 

- en aktiv roll från kyrkans ledarskap i opinionsbildningen kring angelägna profi lområden 

- samverkan med ekumeniska organ i opinionsbildning 

- lokalt arbete med medierelationer och opinionsbildning 

- stöd till människor som är beredda att engagera sig i det offentliga samtalet 

- utveckling av egna fora för det offentliga samtalet – lokalt och nationellt 

Med hjälp av de olika kompetenser och erfarenheter som fi nns i församlingarna har 

kyrkan ett levande kontaktnät med olika politiska aktörer – internationellt, nationellt, 

regionalt och lokalt. 

3. Gemensamt ansvar i internationell mission 

Utförs tillsammans med systerkyrkor och ekumeniska partners 

Missionskyrkans internationella arbete organiseras regionvis och tematiskt i till exempel 

- evangelisation 

- församlingsutveckling 

- fred och försoning 

- samhällsbyggande 

Ömsesidighet i mission har blivit ett bärande tema i Missionskyrkans och dess 

systerkyrkors liv. Det innebär ömsesidighet i förbön och delande av erfarenheter och 

resurser genom fl er och längre besöksutbyten, vänförsamlingsrelationer och fl er internationella 

missionsarbetare. 

De enskilda församlingarna har inom helhetens ram tagit ett större ansvar för delar av 

Missionskyrkans internationella åtaganden. 


Målbild 2010 

Tillsammans med systerkyrkorna rekryteras medarbetare för arbete bland specifi ka 

etniska grupper i Sverige. 

Missionskyrkan har skapat beredskap för att sända ut och ta emot minst 60 missionsarbetare 

och volontärer i internationellt samarbete. 

4. Kreativ arbetsgemenskap 

Missionskyrkan erbjuder kreativa arbetsmiljöer där kvinnor och män i olika åldrar och med olika 

etnisk och kulturell bakgrund kan utvecklas och växa i en levande arbetsgemenskap 


Kunskapen om arbetsgivarrollen har utvecklats på alla nivåer så att Missionskyrkan 

agerar professionellt som arbetsgivare 

Kyrkans arbetsmiljöer präglas av öppenhet och utvecklingsmöjligheter där 

människor vill arbeta, där de kan byta inriktning, specialisera sig och komma igen 

och där arbetslag genom samverkan mellan församlingar är en naturlig arbetsform. 

Behov av medarbetare 

Medarbetare rekryteras och utbildas i paritet med kyrkans och samhällets behov, 

vilket beräknas till cirka 500 pastorer och cirka 100 diakoner i tjänst. 

Efterfrågan från olika sektorer i samhället har lett till att en ökande andel av 

Missionskyrkans och SMU:s medarbetare arbetar i pastorala/diakonala tjänster i 

samhället med förankring i församlingarna 

Medarbetare med ungdomsinriktning 

Barn- och ungdomsarbetet har fått högre status. Det har blivit naturligt för anställda 

inom olika medarbetarkategorier att långsiktigt arbeta med professionell inriktning 

mot barn och ungdom i sin tjänst i Missionskyrkan. 

Utbildning och personlig utveckling 

Kyrkan fi nns både i samhälle och akademi och utmanar till utbildning, dialog och 

forskning. 

Medarbetare och ideella ledare utrustas genom fl exibel utbildning och fortbildning 

för att möta mer komplexa krav från individer och samhälle. Det sker till exempel 

genom ledarskapsutbildning, anpassad utbildning för personer med annan yrkeskompetens 

eller kyrklig bakgrund, utbildning av retreatledare och andliga vägledare samt 

utbildning för internationella tjänster i båda riktningarna. 

Strategier har utvecklats inom kyrkan för att stimulera till högre akademisk utbildning 

genom nätverk, mentorskap m m. 

Varje studerande/student inom kyrkans grundutbildningar får aktivt stöd för att 

kunna integrera kunskap med personlig utveckling och andlig mognad – akademiskt, 

yrkesmässigt, personligt och privat. 

Alla medarbetare i kyrkan erbjuds regelbunden tid för andlig förnyelse och fördjupning. 

Antagen av kyrkostyrelsen 2004-10-01 (Redigerad version utan fotnoter) 

93

Innehållsförteckning 

Inledning 1 

Svenska Missionskyrkan 2 

Kyrkokonferensen 4 

Kyrkostyrelsen 6 

Pastorer och diakoner 8 

Distriktsföreståndarna 8 

Målbild 2010 10 

Förnyelse och församlingsutveckling 11 

Steg mot enhet 14 

Rum för de nya svenskarna 16 

Missionskyrkan – mitt i samhället 18 

Kyrkan i det offentliga samtalet 20 

Internationellt missionssamarbete 21 

Gränsöverskridande mission 23 

Arbetsgivaransvar och arbetsmiljö 25 

Mer om Missionskyrkan i Sverige 28 

Mer om Missionskyrkan i världen 39 

Missionskyrkans ekonomi 47 

Missionskyrkans företag 55 

Årsredovisning och koncernredovisning 56 

Bilaga: Målbild 2010 90 

Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007 

Redigering: Eric Persson 

Tryckeri: Tryck Partner International AB. Tryckt i Estland 2008. 

Fotografer: Göran Almlöf: 30; Anders Alzén: 26; Erling Andersson: 28; Thorvald Berglund: omsl, 4, 5, 20; 

Margareta Björn: 5, 17, 27, 33; Els-Marie Carlbäcker: omsl, 39, 43, 46; Emanuel Furbacken: 16, 46; 

Christer Glenvik: 37; Krister Gunnarsson: 22, 46; Mats Gunnarsson: 13, 31; Kristian Holmgren: 36, 37; 

Arne Hyckenberg: omsl, 31; Ola Högberg: 38; Sofi a Kaasgaar: 23, 29; Karlskoga folkhögskola: 35; Cezary 

Komisarz: 44; Bosse Lindberg: 18; Rut Lindén: 42; Linda Molin: 30; José Morazán: 24; Lars-Göran Olsson: 

11; Boppe Perhamn: omsl, 2, 3, 10, 12, 25, 26, 32; Eric Persson: 34; Pär Pettersson: 36, 37; Lennart Renöfeldt: 

21; SEAPPI/Ekumeniska Följeslagarprogrammet: 45; SVF-studerande: 36; Anders Tuckler/IKON: omsl, 

14, 15; Giedrius Vaitiekunas: 44, 46; Bertil Widén: 44; Peter Wärnelid: omsl, 21, 40, 41, 46.

pdf 4,84 MB - Svenska Missionskyrkan

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

pdf 4,84 MB - Svenska Missionskyrkan

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?