pdf 3,6 MB

Box 6302, 118 81 Stockholm 

Besöksadress: Tegnérgatan 8 

tfn 08-674 07 00 fax 08-674 07 93 

www.missionskyrkan.se 

info@missionskyrkan.se 

ÅRSBERÄTTELSE 

och årsredovisning för 

Svenska Missionskyrkan 2008

Vi har att berätta om livets väsentligheter 

”Jesus gjorde också mycket annat, och om var sak skulle skildras för sig tror 

jag inte hela världen skulle rymma de böcker som måste skrivas” 

Så avslutar evangelisten Johannes sitt glada budskap om 

den Jesus Kristus som kan befria och upprätta människor. 

Den känslan fylls jag av när jag ska inleda Svenska Missionskyrkans 

årsberättelse. 

Mycket av det som ägt rum i våra församlingar och 

ungdomsföreningar ryms inte i en skrift som denna. Vi 

har bara ett visst antal ord till vårt förfogande, men de ord 

vi har är viktiga. 

När Johannes inleder sitt evangelium, gör han det 

genom att slå fast att i ”begynnelsen fanns Ordet, och Ordet 

fanns hos Gud, och Ordet var Gud”. Det är en god start när 

man vill berätta om angelägna saker i människors liv! 

Johannes hade förstått att han skulle berätta om Ordet, 

om Kristus. Han hade kommit till den insikten att han 

själv inte hade något vägledande ljus att erbjuda men han 

hade mött någon som var världens ljus. Om honom ville 

han vittna. 

Svenska Missionskyrkan har under året fortsatt att 

arbeta utifrån det faktum att ekumenik hör samman med 

mission, sändning i världen. 

I kyrkans konstitution, som är vägledande för varje 

nytt verksamhetsår, kan vi läsa om att ekumenik innebär 

en riktning mot enhet mellan olika kyrkosamfund och 

lokala församlingar. 

Jesu bön för sina lärjungar om enhet innebär att alla 

kristna på samma ort förenas i en enda gemenskap. Där 

Johannes 21:25 

lever vi inte fullt ut idag, men det är vårt uppdrag och kallelse 

att arbeta mot detta mål. 

Om en församling och kyrka vill vara trogen sin kallelse 

och sitt uppdrag behöver den alltid fokusera på att vara en 

plats dit man kan komma för att söka växt och fördjupning 

i sitt andliga liv. Vi ser många tecken på att den längtan 

lever och är en verklighet i vårt sammanhang. Människor 

kommer till tro och söker sig till vår gemenskap. 

Även detta år lär vi oss av systerkyrkor och samarbetskyrkor 

runt om i vår värld att kyrkan alltid behöver vara 

en levande kraft i det omgivande samhället. 

Det diakonala uppdraget, med tydlig omsorg om 

utsatta människor, måste alltid gå hand i hand med ett 

frimodigt vittnesbörd som bygger på ord. 

I sann ödmjukhet och tacksamhet får vi nu summera 

ytterligare ett verksamhetsår i Svenska Missionskyrkan. 

Vi gör det i förvissningen ur Romarbrevet 8:32: 

Han som inte skonade sin egen son utan utlämnade 

honom för att hjälpa oss alla, varför skall han inte 

skänka oss allt med honom. 

Göran Zettergren 

missionsföreståndare 

1

Svenska Missionskyrkan 

– tron på Jesus Kristus förenar 

Svenska Missionskyrkans vision är att vara en kyrka 

med rum för hela livet. Uppdraget är att erbjuda befrielse 

och upprättelse genom mötet med Jesus Kristus. 

Missionskyrkans vision ställer stora anspråk på en kyrka i 

2000-talet. Den uttrycker en kyrkas längtan och en vilja att 

vara en relevant kyrka för dagens människor. 

Tron på Jesus Kristus är viktig i Missionskyrkan. Det är 

den tro som förenar kyrkans 60 975 medlemmar i alla dess 

686 församlingar. Det är också tron som utgör grunden för 

den gemenskap Missionskyrkan har med sina systerkyrkor 

runtom i världen. 

Att förmedla evangeliet och mötet med Herren är Missionskyrkans 

ständiga utmaning. Gång efter annan ställer 

vi frågan: Kyrka, för vems skull? 

För människors skull. Inte för oss själva utan för andra. För 

alla dem som söker en gemenskap, en trons tillhörighet. 

I tron på Jesus Kristus fi nns enhet, men också mångfald 

och dynamik. Inom Missionskyrkan vill vi ge rum för olika 

åsikter – vi tror att en kyrka vitaliseras av att frågorna ställs 

och att synpunkterna bryts mot varandra. 

Det ekumeniska arbetet är tydligt och starkt inom Missionskyrkan. 

Ett samarbetsavtal fi nns med Svenska kyrkan 

och under året har samtalen fortsatt med Metodistkyrkan 

Missionskyrkan 

Svenska Missionsförbundet bildades 1878. P P Waldenström 

kom att prägla teologin och E J Ekman 

var missionsföreståndare de första 25 åren. 

Sedan år 2003 heter vi Svenska Missionskyrkan. 

Antal församlingar: 

Antal distrikt: 

Antal medlemmar: 

Antal betjänade: 

686 

8 

60 975 

133 400 

Barn- och ungdomsarbetet bedrivs av SMU, Svenska 

Missionskyrkans Ungdom. 

Från och med verksamhetsåret 2008/09 bedrivs 

SMU riks arbete genom equmenia. De lokala föreningarna 

heter fortfarande SMU. 

i Sverige och Svenska Baptistsamfundet. Under kyrkornas 

gemensamma konferens i Göteborg 2008 tog man emot 

avsiktsförklaringen om bildandet av ett nytt gemensamt 

kyrkosamfund. 

Tre ord fortsätter att gälla som centrala värdeord inom 

Missionskyrkan: öppen, evangelisk och medmänsklig. 

Sådan vill kyrkan framstå och sådan vill hon vara. 

Församlingarna – kyrkans nav 

Det är Missionskyrkans församlingar som är dess nav. Det 

är i församlingarna som Missions kyrkans centrala verksamhet 

pågår. 

Församlingarna är självständiga, de fattar själva beslut 

om verksamhet och ekonomi. De väljer också styrelse och 

kallar pastor, vilka sedan utgör församlingens ledarskap. 

I församlingarna fi ras gudstjänst, här fi ras nattvard, församlingarnas 

diakonala arbete är en förlängd arm ut i 

samhället och här erbjuds barn- och ungdomsarbete i de 

lokala SMU-föreningarna. 

Den som delar tron på Jesus Kristus är välkommen att 

dela församlingens liv och gemenskap. 

2 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008

Beredningsutskott 

Valberedning 

Kyrkostyrelsen 

Arbetsutskott 

Ansvarsnämnd 

Antagningsnämnd 

Församlingsråd 

Öppenhet och respekt 

Församlingarna inom Svenska Missionskyrkan 

väljer ombud till kyrkokonferensen 

Kyrkokonferensen 

högsta beslutande organ (samtliga församlingar), möts en gång per år 

Bidragsdelegation 

Folkhögskoleråd 

Förvaltningsråd 

Missionsföreståndaren 

Missionskyrkan vill vara öppen, evangelisk och medmänsklig. 

Öppenheten märks till exempel tydligt i den 

respekt som visas olika doptraditioner. Vanligast är barndopet, 

men för de föräldrar som vill att deras barn själva 

ska fatta beslut om sitt dop erbjuds barnvälsignelse. 

Självständiga församlingar 

med ett gemensamt arbete 


Svenska 

Missions kyrkans 

kansli 

Missionskyrkans församlingar är självständiga och beslutar 

över sitt eget arbete. Men det fi nns åtaganden som är 

gemensamma, till exempel utbildning av pastorer, diakoner 

och missionärer. Församlingarna delar också på ansvaret 

för gemensamma resurser. På det nationella området 

är sådana resurser exempelvis Missionskyrkans kansli, 

Distriktsföreståndarna 

SMU-föreningarna 

väljer ombud till riksmötet 

Riksmötet 

högsta beslutande organ 

SMU:s 

förbundssekreterare 

SMU:s 

rikskansli 

SMU * 

SMUstyrelsen 

* Från och med 1 september 

2008 sker SMU riks arbete 

genom equmenia. 

evangelister, musikkonsulenter, storstadskonsulent och 

församlingsmentorer. 

Det stora internationella arbete Missionskyrkan driver 

tillsammans med systerkyrkor i andra länder hör också till 

församlingarnas gemensamma ansvarstagande. 

Kyrkokonferensen 

Högsta beslutande organ inom Missionskyrkan är kyrkokonferensen. 

Den har en stark demokratisk förankring och 

är en av Sveriges största ombudsförsamlingar, med cirka 

800 ombud. Konferensen möts varje år och fattar då beslut 

om det gemensamma arbetet. 

Kyrkokonferensen väljer kyrkostyrelse. Denna leder 

Missionskyrkans arbete mellan konferenserna tillsammans 

med missionsföreståndaren. 

3

Kyrkokonferensen är Missionskyrkans högsta beslutande 

organ. Konferensen är en viktig mötesplats för överläggningar 

och beslut om gemensamma åtaganden. Varje 

församling har rätt att representeras via två ombud men 

konferensen är öppen även för dem som inte är ombud 

och välkomnar alla att ta del av viktiga frågor, gemenskap 

och gudstjänster. 

Konferensen 2008 hölls i Göteborg 5–8 juni i Svenska 

Mässan tillsammans med Metodistkyrkans i Sverige, 

Svenska Baptistsamfundets och equmenias konferenser. 

Gudstjänster och seminarier arrangerades gemensamt. 

Ett omfattande arbete utfördes av den lokalkommitté 

som under lång tid förberett konferensen. 

Göteborgsmötet var Missionskyrkans 130:e konferens 

i ordningen. 355 församlingar var representerade 

genom 798 ombud. 

Konferensen präglades av den ekumeniska process 

som pågår mellan Missionskyrkan, Baptistsamfundet 

och Metodistkyrkan. I ett gemensamt förhandlings- 

relaterat seminarium presenterades den avsiktsförklaring 

som syftar till bildandet av ett nytt kyrkosamfund i 

Sverige. Samtliga kyrkor beslutade att ta emot avsiktsförklaringen 

och tillsatte arbetsgrupper som skall fortsätta 

arbetet för en Gemensam framtid. 

Sedan 2006 har konferensen använt sig av seminarieformen 

och påverkanstorg som arbetsmetoder innan 

beslut fattas i plenum. På påverkanstorget behandlades, 

förutom avsiktsförklaringen om ett nytt kyrkosamfund, 

de fem inkomna motionerna samt verksamhetsplan och 

budget. 

Under dagarna kunde ombud och intresserade välja 

bland ett hundratal olika seminarier som arrangerades i 

samverkan med Studieförbundet Bilda. 

De gemensamma gudstjänsterna samlade ett stort 

antal deltagare. En av konferensens uppmärksammade 

predikanter var Shane Claiborne, USA. 

19 pastorer och 12 diakoner ordinerades till tjänst i 

Svenska Missionskyrkan.

Sextio år på kyrkokonferens 

Jag är ingalunda stolt över att ha varit med på sextio 

kyrkokonferenser. Varför har jag då inte sagt stopp, att 

nu får det vara nog? 

Det har alltid varit enkelt för församlingen att välja 

mig som ombud: 1949 gick jag i skolan och var ledig i 

juni när det var konferenstid, sedan blev jag egen företagare 

och en sådan kan ju disponera sin egen tid. En 

pensionär har ju ingenting annat att göra, så han kan 

ju åka på konferens i juni. Jag blev med tiden mer och 

mer intresserad av konferenserna varför det blev svårt 

att tacka nej till att vara ombud för vår församling. 

Det var alltså 1949 som det började. Jag kände mig 

nog ganska grön bland övriga ombud, där många var 

pastorer, lärare och bönder. Konferenserna var stora 

högtider. Jag minns jubileumskonferensen 1953, SMF 

75 år, då 1 240 ombud närvarade. Immanuelskyrkan 

var fylld till sista plats och många fi ck följa högtiden 

utanför genom högtalare. 

Jag tror att det var 1953 som frågan om att bilda ett 

ett svenskt frikyrkoförbund togs upp, ett första steg mot 

en framtida enad frikyrka. Men samfundens konferenser 

kom med förbehåll som stjälpte konstitutionsförslaget. 

Den ekumeniska frågan intresserade mig och det var 

med glädje som frågan aktualiserades på nytt i slutet av 

60-talet. Vi trodde då att samtalen mellan Svenska Missionsförbundet, 

Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan 

skulle leda till beslut om samverkan. 1971 

avbröts samtalen och frågan om samgående betraktades 

som vilande. Ingenting kunde dock hindra den lokala 

ekumeniken att träda fram. Höörs Ekumeniska församling 

blev den första församling som blev medlem av både 

SMF och SB. Min egen församling gick 1983 samman med 

Enskede Baptistförsamling. Det är naturligtsvis med stor 

glädje som jag deltagit de gemensamma konferensen i 

Västerås och Göteborg. 

Ärkebiskop Nathan Söderblom fällde 1925 yttrandet 

”Världen är för stark för en söndrad kyrka”. Samtalen 

mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet 

påbörjades 1964 och har nu på 2000-talet lett till beslut 

om samverkan. 

Hur har konferenserna utvecklats? Det har gått mot 

större demokrati, med större aktivitet hos ombuden. 

Trots att det sagts att konferensen behövde ytterligare 

en dag för att inte råka i tidsbrist har man lyckats att i 

föredragningslistan skjuta in en eftermiddag med seminarier 

detta i ett förtjänstfullt samarbete med Bilda. 

Det är med stor tacksamhet jag ser tillbaka på 

alla konferenser jag fått 

vara med om och fått 

dela gemenskapen med 

ombud från hela landet. 

Ett bestående intryck är 

att konferenserna har 

utvecklats på ett mycket 

positivt sätt. 

Tore Hellberg, Stockholm 

5

Kyrkostyrelsen 

Missionskyrkans kyrkostyrelse med 16 ledamöter har 

ansvaret att mellan kyrkokonferenserna planera och leda 

Missionskyrkans arbete tillsammans med missionsföreståndaren. 

Arbetsutskottet med fem ledamöter hanterar 

löpande ärenden och förbereder styrelsens möten. Såväl 

kyrkostyrelsen som arbetsutskottet hade sex stycken en- 

och tvådagarsmöten under verksamhetsåret 2007/08. 

Några styrelseledamöter sitter i Folkhögskolerådet och 

några utgör Förvaltningsrådet, vilka bereder frågor till styrelsen. 

Två andra styrelseorgan är Bidragsdelegationenen 

som beslutar om stöd till lokala församlingar, och ett Kommunikations- 

och mediaråd. Styrelseledamöter är dessutom 

engagerade i styrelser för de bolag, stiftelser och föreningar 

där Missionskyrkan är huvudman. Ordförande och två 

vice ordföranden utgör presidium som deltar i ekumeniska 

samtal samt har planeringsuppgifter. 

Styrelsen är formellt ansvarig för all verksamhet som 

beskrivs i årsberättelsen. Här nämns framför allt de områden 

som är av principiell betydelse. 

Ekumenik 

Efter den ekumeniska överenskommelsen med Svenska 

kyrkan december 2006 har styrelsen godkänt ett antal 

lokala samarbetsavtal. 

Styrelsens presidium för samtal med presidierna för 

styrelserna i Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan 

i Sverige. Inför 2008 års gemensamma kyrkokonferens, 

Göteborgsmötet, hanterades frågan om en avsiktsförklaring 

för att bilda ett gemensamt kyrkosamfund. 

Ungdomsförbundens federation equmenia är bildad och 

samarbetsformerna har ändrats något jämfört med samarbetet 

med SMU, som kan beskrivas som tätare. Kyrkostyrelsens 

linje inför framtiden är att samgående mellan ungdomsförbunden 

kopplas till ett samgående mellan samfunden. 

En breddning av huvudmannaskapet för THS har genomförts 

i och med att Metodistkyrkan nu också är huvudman. 

Genomlysning av olika arbetsgrenar 

Kyrkostyrelsen har lagt vikt vid att tränga djupare in i 

några viktiga verksamheter för att bättre kunna ta ställning 

till prioritering och inriktning av arbetet. 

Genomlysningarna har varit: 

Missionskyrkan i samhället, fokus på kyrka och arbetsliv 

Sändaren och Berling media 

Nationell och internationell ekumenik 

Pensionsfrågan för medarbetare 

Sociala missionen och räddningsmissionen 

Hela människan 

Viktiga beslut under året 

Arbetsgrupp tillsatt om medlemskapsfrågan. 

Församlingsrådets funktioner ses över och nya 

instruktioner fastställs. 

Uppdrag till folkhögskolerådet att presentera en 

framtidsbild för Missionskyrkans/SMU:s folkhögskolor 

över en femårsperiod. 

Faställande av verksamhetsavtal mellan Missionskyrkan 

och Utbildningscentrum Lidingö (UCL). 

Fastställa ram för församlingsbidrag från SST och 

kyrkoavgiften på 11,6 miljoner kronor 2008. 

Aktieköp Berling media av Svenska Bibelsällskapet, en 

delpost säljs vidare till Svenska Baptistsamfundet. 

Uppdatering av ekumenisk policy och handlingsplan. 

KK Agenda har avslutat en utredning om förändringar 

i arbetssättet under kyrkokonferensen. 

Styrelsekonferensen i oktober 2007 ställs in på grund 

av för lågt deltagande. 

Ansökan om att bli programavtalsorganisation hos 

SMR. Ansökan avslås. 

Revidering av Evangelium åt alla, policy om Missionskyrkans 

internationella arbete. 

Samarbetsavtal tecknat med Evangelical Covenant 

Church, USA. 


Ge uppdrag att förhandla om gemensamt bolag inom 

Berlingkoncernen för Sändaren och Kyrkans tidning. 

Äktenskapslagstiftningen som planeras har för anlett 

gemensamt remissvar med Baptistsamfundet och 

Metodistkyrkan förutom att Missionskyrkan stöder 

SKRs yttrande. 

Matrikelprogrammet Repet slutförs genom avtal 

med Knowledge Factory. 

Instruktioner för ansvarsnämnden revideras. 

Planering inför Missionsskolans 100-årsjubileum. 

Anta plan för missionssamarbete i Europa 2007–2012. 

Ansöka om medlemskap i Rättvisemärkt. 

Anta en rapport om Ömsesidighet i mission. 

Upplösning av Artur Erikssons minnesfond. 

Fört frågan om avgiftsfi nansiering av THS till Kyrkokonferensen. 

Fastställt förslag till avsiktsförklaring att bilda nytt 

kyrkosamfund tillsammans med Baptistsamfundet 

och Metodistkyrkan. 

Fastställt ny uppdragsbeskrivning till THS. 

Utarbetande av nya former för dokumenthantering i 

Svenska missionskyrkan, blanda annat diarium. 

Fastställande av policys för Sida-stöd via lokala församlingar 

och internationella ekumeniska organisationer. 

Bevilja extra ekonomiskt stöd för deponering av 

material till Riksarkivet. 

Riktlinjer för omstartarbete som tillägg i ”Strategi för 

församlingsgrundande och församlingsplantering”. 

Extramedel beviljade på 1,6 mkr för insatser i de båda 

Kongorepublikerna. 

Beslut om utgivning av ny tidning, Växa.nu. 

Fastighetsägandet ska få en aktiv bearbetning vad 

gäller upprustningar och budgetprocessen. 

Kyrkostyrelsens ledamöter. Bakre raden: Claes Jonsson, 

Lennart Henriksson, Ulf Hållmarker, Christer Hårrskog, Iréne 

Langvik, Göran Kihlström. Mellersta raden: Per Rydwik och 

Runa Wester. Främre raden: Lennart Halfvarson, Karin Kopparmalms 

Lindblad, Jean-Claude Loubelo, Lehna Rönneklev, 

Kerstin Torgeby och Lars Junelind. Infällda: Cicci Hallström 

och Mona Angel. 

Huvudmannaskap 

Det fi nns en rad organ genom vilka Missionskyrkan utför både 

eget arbete och arbete tillsammans med andra. Kyrkostyrelsen 

har ansvar att följa dessa verksamheter. För att göra ansvaret 

mer konkret följer styrelsen och prövar graden av engagemang 

för Missionskyrkans huvudmannaskap i bolag, stiftelser och 

andra organ. Här är en lista på alla organ: 

Aktiebolag 

Berling Media AB 

Verbum AB 

Eldsjäl Fond AB 

Svensk Frikyrkopress AB (Sändaren) 

Gummessons Bok & Musik AB 

SMF Hotell och Pensionat AB 

(vilande sedan Gärdebygården sålts) 

Andelsföreningar 

Härnösands folkhögskola 

Karlskoga folkhögskola 

Södra Vätterbygdens folkhögskola 

Teologiska Högskolan, Stockholm 

Ideella föreningar 

Utbildningscentrum Lidingö (UCL) 

Diakonia 

Hela Människan 

Studieförbundet Bilda 

Stockholms kristliga ynglingaförening (SKY) 

Stiftelser och liknande 

Frikyrkliga studenthemmet, Lund 

Waldenströmska studenthemmet, Uppsala 

SKY:s stipendiefond 

Gustav Adolf och Erik Roséns Missionsfond 

CE Wikströms minne 

FACE (utvecklingsstiftelse i Ecuador) 

ASUdh (katastrofhjälps- och utvecklingsorgan 

i Kongo-Brazzaville) 

Össlövsdonationen 

Ekumeniska organ 

Sveriges Frikyrkosamråd 

Sveriges Kristna Råd (SKR) 

Svenska Bibelsällskapet 

Svenska Missionsrådet (SMR) 

Internationella Federationen av Fria Evangeliska Kyrkor 

(IFFEC) 

Reformerta Kyrkornas Världsallians (WARC) 

Europeiska Kyrkokonferensen (CEC) 

Kyrkornas Världsråd (KV el WCC) 

Samarbete regleras även genom de avtal som kyrko styrelsen 

tecknar med systerkyrkor i olika delar av världen. 

7

Distrikten 

+ Svenska Frälsningsarmén 

– det åttonde, icke-territoriella, distriktet 

Distriktsföreståndarna: Lennart Renöfält, Roland Brage, Gunnel Jacobsson-Kritz, 

Lennart Johansson, Helén Friberg, Klas Johansson, Ola Bojestig. 

Distriktsföreståndarna 

Svenska Missionskyrkan är uppdelad i sju geografi ska distrikt. Varje distrikt leds av en distriktsföreståndare, 

som tillsammans med distriktsmedarbetare och distriktsstyrelse ansvarar för 

det regionala arbetet. 

Distriktsföreståndarna är Missionskyrkans andliga ledare och samverkar med missionsföreståndaren. 

Distriktsföreståndarna betjänar församlingarna i sina respektive distrikt och 

har ett särskilt ansvar för församlingsplantering och växt samt för att det ekumeniska samarbetet 

med Svenska kyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige får 

lokala uttryck. 

Missionskyrkans pastorer och diakoner 

Vid årsskiftet 2008/09 fanns det totalt 688 ordinerade 

pastorer och 294 ordinerade diakoner i Svenska Missionskyrkan 

(pensionärer ej medräknade). 22 nya pastorer har 

under året gått in i församlingstjänst, medan 35 pastorer 

�� 

�� 

Pastorer i Svenska Missionskyrkan 

� �� 

�� 

�� 

�� 

�� 

� �� 

�� 

�� 

� �� 

�� 

�� 

� �� 

�� 

�� 

Könsfördelning 

29 % kvinnor, 

71% män 

har lämnat aktiv tjänst. 12 nya diakoner har gått in i olika 

tjänster i kyrka och samhälle och lika många har lämnat 

aktiv tjänst. De senaste åren har det totala antalet pastorer 

minskat något medan antalet diakoner varit oförändrat. 

Diakoner i Svenska Missionskyrkan 

� �� 

�� 

Könsfördelning 

78 % kvinnor, 

� �� 

�� 

�� 

� �� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

8 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008 

�� 

22 % män 

�� 

��

2006 års siffror 479 71 133 714 62 092 909 50 521 651 2 131 1 167 583 303 401 2 454 61 769 91 

jfr +/- 2007 +6 -8 +8 -17 -323 +33 -22 +128 +60 +199 -25 +115 +28 +102 +220 -344 +4 

2007 års siffror 485 63 141 697 61 769 942 28 649 711 2 330 1 142 698 331 503 2 674 61 425 95 

jfr +/- 2008 +6 +4 - -11 -334 -30 +2 -159 -234 -421 -7 -152 +16 -162 -305 -450 -44 

Summa 2008 491 67 141 686 61 435 912 30 490 477 1 909 1 135 546 347 341 2 369 60 975 51 

Sv. Frälsningsarmén 5 0 0 1 230 7 0 1 0 8 9 0 3 16 28 210 0 

Finska Frikyrkan 2 0 0 5 77 2 0 1 0 3 0 0 0 0 0 80 0 

Övre Norrland 15 2 3 31 1 812 28 1 7 5 41 48 9 15 14 86 1 767 1 

Östra Götaland 99 10 38 133 14 074 212 4 128 214 558 239 144 98 69 550 14 082 6 

Statistik Missionskyrkans församlingar 

Örebro 

VärmlandDal 72 4 22 114 7 754 100 5 70 41 216 158 88 31 44 321 7 649 1 

Västra Götaland 119 15 46 147 16 160 250 5 137 83 475 257 128 83 81 549 16 086 4 

Södra Götaland 39 6 8 65 4 307 92 1 24 23 140 94 34 30 23 181 4 266 5 

Mälardalen 99 22 18 93 11 440 163 11 85 84 343 187 100 63 73 423 11 360 34 

Mellansvenska 41 8 6 97 5 581 58 3 37 27 125 143 43 24 21 231 5 475 0 

Distrikt 

Antal pastorer 

i församlingstjänst 

Antal diakoner 

i församlingstjänst 

Antal anställda 

ungdomsledare 

Antal församlingar 

Antal medlemmar 

vid redovisningsårets början 

Upptagna på bekännelse 

Barn upptagna på föräldrars 

önskan 

Upptagna från missionsförsamling 

Upptagna från 

andra församlingar 

Sammanlagt upptagna under 

året 

Avlidna 

Utfl yttade till missionsförsamling 

Utfl yttade till 

andra församlingar 

På annat sätt utgångna 

Sammanlagt utgångna 

under året 

Antal medlemmar vid 

årets slut 

Därav barn upptagna på 

föräldrars önskan 

Svenska Missionskyrkans församlingar den 31 december 2008 

9

Vi är kallade 

Välkommen med i ett samtal 

om mission med hjälp av boken 

Mission stavas passion 


En av de fem affi scherna som hör till boken Mission stavas passon. Läs mer på sid 17.

På väg mot en målbild 

Sedan hösten 2004 har kyrkostyrelsen haft en Målbild för 

2010 som utgångspunkt för verksamhetsplanering och -uppföljning 

(se bilaga, sid. 92). Målbilden inleds med en vision 

för Missionskyrkan som har följt oss alltsedan dess: 

En kyrka – med rum för hela livet – som erbjuder befrielse 

och upprättelse genom mötet med Jesus Kristus 

Utifrån denna vision formulerades mål för de närmaste 

årens verksamhet, indelade i fyra strategiska områden för 

Missionskyrkan på väg mot 2010: 

Stöd till församlingars fördjupning och växt 

En levande kraft i samhället 

Gemensamt ansvar i internationell mission 

Kreativ arbetsgemenskap 

Målbilden förankrades i kyrkokonferensen genom ett särskilt 

utskott och SMU-styrelsen ställde sig också bakom dokumentet. 

Kyrkokonferensen har sedan bejakat Målbild 2010 

som utgångspunkt för verksamhetsplan och uppföljning. 

Från målbild till verksamhetsplan 

Inför 2007/08 tillämpades Målbild 2010 för tredje gången 

vid utformningen av verksamhetsplanen för Svenska 

Missions kyrkans nationella arbete. Visionen konkretiserades 

i temat Vi Vill Växa och målbilden bröts ner i ett 

antal verksamhetsmål för året. Dessa verksamhetsmål 

skulle uppnås i samspel mellan alla delar av Missionskyrkan: 

församlingar, distrikt och riks, SMU, folkhögskolor 

och Teologiska högskolan i Stockholm (THS) och i samverkan 

med ekumeniska organ och systerkyrkor nationellt 

och internationellt. 

En uppföljning har gjorts och vi har stor anledning att 

tacka Gud för att många mål har uppnåtts och överträffats. 

Samtidigt tvingas vi lära av att inte heller i år alla mål har 

uppnåtts fullt ut. I den här årsberättelsen redovisar kyrkostyrelsen 

2007/08 års arbete utifrån verksamhetsplanen 

och de särskilda målen – som rapportering till kyrkokonferensen 

men också och inte minst för att vi tillsammans 

ska lära för framtiden. 

11

Stöd till församlingars fördjupning och växt 

En av de viktigaste uppgifterna för Missionskyrkans riksorganisation är att stödja och stimulera församlingarnas utveckling. 

Det sker på många olika sätt: genom utbildning, stöd i rekrytering av medarbetare, mentorsprocesser och gemensamt 

strategiskt tänkande – men också genom ekumenisk utveckling och stöd till nysatsningar. Under det samlande begreppet 

”Vi Vill Växa” fokuserar Missionskyrkan tillsammans med SMU på personlig växt och fördjupning, förnyelse av församlingslivet 

och på att vända en negativ medlemsutveckling. 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

� �� 

� �� 

� �� 

Ur verksamhetsplanen: 

Kommunikationsarbetet har lett till en stärkt vi-känsla 

inom Missionskyrkan och bidragit till att stärka samhörigheten 

mellan församlingarna. 

Kommunikationspolicyn Så kommunicerar vi i Svenska Missionskyrkan 

har introducerats i församlingar och distrikt. 

Särskilt har policyns värdeord lyfts och diskuterats; öppen, 

evangelisk och medmänsklig. Dessa värdeord ska prägla 

Missionskyrkans kommunikation och ett antal församlingar 

har också beslutat göra dessa ord till sina. 

Under året har arbetet med att ta fram en mallad hemsida 

för församlingar satt fart. De församlingar som väljer 

detta koncept får en enhetlig framtoning som tydligt markerar 

församlingarnas samhörighet med Missionskyrkan 

nationellt, samt skapar en samhörighet församlingarna 

emellan. Under verksamhetsåret anslöts ett par församlingar 

i testsyfte – därefter har konceptet lanserats och fi nns 

tillgängligt för samtliga Missionskyrkans församlingar. 

Första numret av Växa.nu – Missionskyrkans, distriktens 

och equmenias gemensamma tidning – producerades 

under verksamhetsårets sista dagar. Tidningen, som ska 

komma med fyra nummer under sitt första år, distribueras 

via Sändaren samt via distrikt och församlingar i en 

upplaga av 22 000 exemplar. 

�� 

�� 

�� 

�� 

� �� 

� �� 

� �� 

� �� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

� �� 

�� 

�� 

� �� 

� �� 

� �� 


�� 

�� 

�� 

Växa.nu är den sedan länge efterfrågade nya tidningen 

om livet i Missionskyrkan och equmenia. 

�� 

�� 

�� 

�� 

Tidningens uppgift är att ”spegla livet i Missionskyrkan 

och i equmenia” och vara ett redskap i församlingarnas Vi 

Vill Växa-arbete. Primär målgrupp är människor som på 

olika sätt fi nns i församlingarnas närhet (scoutföräldrar, 

körsångare med fl era) men som inte ännu är medlemmar. 

Samtliga tre ovan nämnda kommunikationsaktiviteter 

avser att stärka vi-känsla och samhörighet inom Missionskyrkan, 

något som också bekräftas i kontakt med distrikt 

och församlingar. 


Genom mötesplatser inom distrikten har kontakter 

återupptagits med människor som av olika skäl har 

lämnat församlingslivet. 

För Missionskyrkan är det angeläget att samtala med de 

personer som valt att lämna församlingslivet. Eftersom 

församlingslivet är så grundläggande i vår kyrka behöver 

vi lära oss mer om det som gör att människor inte känner 

sig hemma där eller kanske lämnar sin tro. 

Tyvärr har detta ännu inte genomförts i mer organiserad 

form, även om vissa seminarier och enskilda möten 

äger rum.


En fortsatt stabil grund för insamlingsarbetet har 

lagts med ökat antal givare till kyrkoavgiften (40 

procent av församlingarnas medlemmar) och missionsgåvan 

(10 000 inbetalningar varje månad). 

Under föregående och innevarande verksamhetsår har ett 

nätverk av cirka 200 insamlingsombud byggts upp i församlingarna. 

Ombuden har också utbildats och försetts med 

verktyg för sin uppgift. Det innebär att åtskilliga av våra 

församlingar nu har en ”ambassadör” för insamlingsfrågor 

och att Missionskyrkans kansli har någon att rikta sig till i 

församlingarna med särskilt ansvar för insamlingsfrågor. 

Insamlingsombuden förses med material i form av 

korta texter och annonser för Kyrkoavgiften och Missionsgåvan 

att använda i församlingsblad. De uppmanas också 

att hålla insamlingsfrågorna aktuella i sin församling. 

Efter genomförd telemarketingkampanj bland Missionsgåvans 

givare under våren 2007 har antalet givare till 

Missionsgåvans autogiro ökat med 550 personer. Detta är 

viktigt eftersom statistiken visar att det är autogirot som 

utgör stommen i det som offras till det gemensamma 

arbetet. Efter ett år noterar vi att de nya autogirogivarna 

fortfarande är aktiva givare. 

Dock kvarstår faktum att det från Missionsgåvans 6 500 

registrerade givare endast inkommer cirka 4 500 inbetalningar 

per månad. 

Kyrkoavgiften är församlingarnas pengar och huvudansvaret 

för denna givarform ligger på församlingarna. 

Men Missionskyrkans kansli vill och ska vara ett stöd till 

församlingarna i denna fråga. Därför ägnades hösten åt en 

annonskampanj i Sändaren, församlingar försågs med kyrkoavgiftsbroschyrer 

och hemsidan aktualiserade ämnet. 

Kyrkokonferensen fattade 2006 ett beslut om att 40 

procent av Missionskyrkans medlemmar ska vara anslutna 

till kyrkoavgiften 2008. Detta resultat uppnåddes inte. 

Andelen anslutna medlemmar är 25 procent. 


Missionskyrkans förmåga att möta människors andliga 

behov har stärkts. Detta har skett genom ökad 

medvetenhet och kunskap om god andlig vägledning 

och genom att metoder och miljöer om berikar 

och fördjupar människors gudsrelation och andliga 

mognad har inventerats, samlats och lyfts fram. 

För att visa väg till det inre livets förnyelse där det centrala 

är att lära känna Jesus Kristus inbjuds medarbetare till 

retreat, pilgrimsvandringar och andlig vägledning. Detta 

målrelaterade arbete vill vara med och möta den andliga 

längtan som fi nns i vår tid och rusta medarbetare för en 

fördjupad andlig funktion. 

Under året har de första kurserna för retreatledare, 

ledare för pilgrimsvandringar och kurser i andlig vägledning 

genomförts. Ett antal retreater har också genomförts 

i ekumenisk anda i samverkan med olika retreatgårdar. 

Ett nätverk håller på att skapas då uttryckssätten och 

möjligheterna är många och engagemang måste tillvaratas. 

Gemensamma nyckelord för de olika formerna är vila, 

tystnad, eftertanke och vägledning. 

Arbetet leds av Arbetsgruppen för andlig vägledning 

och är en del av Vi Vill Växa. Samverkan sker med bland 

annat distrikten, retreatgårdar, folkhögskolor och UCL. 

Kurserbjudanden fi nns i Fortbildningsprogrammet som 

riktar sig till alla anställda i församlingar och distrikt. Information 

fi nns på Missionskyrkans hemsida, www.missionskyrkan.se. 

Satsningen visar på angelägenheten men också på de 

möjligheter som fi nns för att stimulera den andliga utvecklingen 

i Missionskyrkan. 

13

På enhetens väg 


Överenskommelsen med Svenska kyrkan har fått 

praktiskt genomslag i lokala avtal om samverkan, 

inklusive samarbete i barn- och ungdomsarbete, och 

de teologiska samtalen har fortsatt om bland annat 

kyrko- och församlingssyn. 

Svenska kyrkan 

Den överenskommelse som fi nns sedan 2006 med 

Svenska kyrkan om kyrkogemenskap resulterar i 

en ökad samverkan och ett antal lokala avtal där församlingar 

beskriver sina relationer och hur man kan 

utveckla dessa. Lokala avtal utformas utifrån den ekumeniska 

överenskommelsen som bland annat handlar 

om erkännande av varandra som apostoliska kyrkor, 

att vi erkänner varandras ordinerade tjänster som Guds 

gåvor och att vi inbjuder varandra till vignings- och ordinationshögtider. 

Lokala avtal skall enligt överenskommelsen 

godkännas av kyrkostyrelsen i Missionskyrkan 

respektive domkapitlen i Svenska kyrkan. 

Boken Ekumenisk överenskommelse har publicerats 

bland annat som ett stöd för lokala processer med skiftande 

förutsättningar. Här fi nns förslag till avtalstexter 

och praktiska råd och anvisningar för ekumenisk samverkan. 

Avtalen handlar bland annat om att dela ett 

gemensamt liv i gudstjänst, uppdrag och tjänst samt en 

uppmaning till ömsesidig förbön. För att sedan utveckla 

denna gemenskap tillsätter församlingarna ett samarbetsråd 

där samtalet fortsätter om gemensamma uppgifter, 

skillnader församlingarna emellan och hur man 

vill att det lokala arbetet skall vidareutvecklas. 

Under verksamhetsåret har cirka femton nya avtal 

Ekumenisk 

överenskom melse 

mellan Svenska kyrkan 

och Svenska Missionskyrkan 


Ekumenisk överenskom melse mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan 

Boken Ekumenisk överenskommelse fi nns 

som stöd för lokala processer för samarbete 

mellan församlingar i Missionskyrkan och 

Svenska kyrkan. 

undertecknats där församlingar förklarar sin vilja till 

samverkan och delaktighet. 

Överenskommelsen med Svenska kyrkan behöver 

mer tid och förankring innan den når allmän kännedom 

i våra respektive kyrkor. Samarbetsrådet mellan Svenska 

Missionskyrkan och Svenska kyrkan är ett stöd för lokala 

processer men också ett forum för fördjupad kunskap 

och samverkan. 

Katolska kyrkan 

Samarbetsrådet mellan Missionskyrkan och Stockholms 

katolska stift har arbetat fram skriften Samtal över gränserna, 

för refl ektion om religionsdialog. 

Ekumeniska organ 

För opinionsbildning och ekumeniskt samråd samverkar 

vi i den viktiga mötesplatsen Sveriges Kristna Råd tillsammans 

med övriga kyrkor och samfund i landet. Kyrkornas 

Världsråd och Reformerta kyrkornas världsallians 

är andra forum där Missionskyrkan har representanter 

i beslutande organ.

Karin Wiborn, Svenska Baptistsamfundets missionsföreståndare, Göran Zettergren, Svenska Missionskyrkans 

missionsföreståndare, och Øystein Olsen, biskop för Metodistkyrkan i norra Europa. 


Samtalen om en ny gemensam kyrka tillsammans med 

Baptistsamfundet och Metodistkyrkan har intensifi 

erats inför konferenserna 2008 enl. inriktningsbeslut 

i respektive samfunds konferenser 2007. 

Gemensam framtid 

Svenska Missionskyrkans ekumeniska policy och handlingsplan 

anger huvudlinjerna för kyrkans ekumeniska 

engagemang. 

Under verksamhetsåret har arbetet fortsatt med den 

process som syftar till ett kyrkosamfund tillsammans 

med Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i 

Sverige. Vid Framtidskonferensen i Jönköping i januari 

2008 möttes representanter från de olika kyrkosamfun- 

den till samtal och överläggningar. I processen är det 

viktigt att lyssna in andra röster än bara de interna. Vi 

behöver också erfarenheter från andra kyrkor och andra 

människor, även av personer som sällan eller aldrig besöker 

en kyrka. Studieboken Gemensam framtid har arbetats 

fram och skickats ut till församlingar och medarbetare. 

Kyrkokonferensen har beslutat gå vidare med processen 

och tillsatt tre arbetsgrupper som arbetar med 

Teologi för 2000-talet, kyrkans identitet och kyrkans 

uppdrag. Arbetsgrupperna arbetar fram till konferenserna 

2009 då ett beslut skall fattas om den avsiktsförklaring 

som syftar till ett nytt gemensamt kyrkosamfund. 

Gemensamma presidiemöten med representanter 

för de tre kyrkosamfunden har hållits regelbundet för 

att föra processen vidare. Vid dessa möten deltar även 

equmenia som gått före och visat vägen till enhet och 

samverkan. 

15

Vi Vill Växa 

Vi Vill Växa är en process med följande mål: 

att Missionskyrkans församlingar och equmenias föreningar 

på befi ntliga och nya platser 

växer genom att antalet nya medlemmar ökar 

är växtplatser för trons liv, fördjupning och tjänst 

har tillräckliga resurser för att utföra sitt missionsuppdrag 

att Missionskyrkan och SMU har en positiv medlemstrend 

från 2012. 

Processen är ett uttryck för en längtan i det nationella 

arbetet, i distrikten och i församlingarna om att fl er ska 

nås av evangeliet, bejaka det och upptäcka församlingen 

som ett hem för sin tro. Men processen handlar också 

om andlig fördjupning och en glädje i att ställa mer av sin 

tid och sina tillgångar till Guds rikes förfogande. Målen 

är alltså både ”kvantitativa” och ”kvalitativa” och arbetet 

sker i en övertygelse om att bara Gud ger växten, 

men människorna har uppdraget att ”plantera” och 

”vattna”. 

Vi Vill Växa startade i september 2007 efter beslut i kyrkostyrelsen, 

SMU-styrelsen och kyrkokonferensen samma 

år. En styrgrupp tillsattes med representanter från alla 

Missionskyrkans distrikt tillsammans med SMU. Denna 

styrgrupp ska framförallt initiera Vi Vill Växa-perspektivet 

i allt befi ntligt och nytt arbete. Vi Vill Växa ska 

genomsyra all verksamhet i Svenska Missionskyrkan och 

SMU/equmenia. Detta har fått olika genomslag under 

året, exempelvis: 

Vi Vill Växa-konferensen i Linköping som samlade 

drygt 250 deltagare 

Ordet för idag 2008 som fi ck Vi Vill Växa-prägel 

artiklar i Sändaren, bland annat om hur kvalitativ 

och kvantitativ tillväxt beror av varandra. 

Vi Vill Växa-konferensen i Linköping, januari ’08. 

Vi Vill Växa är väl synligt på Missionskyrkans 

hemsida 

en inventering från distriktsperspektiv av alla 

församlingar 

SMU:s Vi Vill Växa-inspiratörer i alla distrikt 

analys av NFU-undersökningar samt undersökningen 

Växande församlingar i Sverige 

tidningen Växa.nu 

arbetet med andlig vägledning, pilgrim och 

retreat. 

Vi Vill Växa-perspektivet har funnits med i planeringsarbetet 

med församlingsplantering och omstart, med 

Livsnära samtal och inför den stora medarbetarkonferensen 

i Skövde, ”Vinterkonferens 09”. 

Styrgruppen har sett stora utmaningar för Missionskyrkan/equmenia 

när det gäller 

Den lilla gruppen/Livsnära smågrupper 

Ledarskapet, rekrytering/utbildning 

Medlemsbegreppet 

Inspirerande gudstjänster 

Styrgruppen har dessutom fokuserat på församlingstillväxt 

genom nya medlemmar på bekännelse. Utmaningen 

för församlingarna har varit att få 3 % nya medlemmar på 

bekännelse per år. Når församlingarna i Missionskyrkan 

dit vänds den vikande medlemstrenden. 


I den med SMU gemensamma satsningen ”Vi Vill 

Växa” har strategi och metoder för växande utvecklats 

och fått aktivt genomslag i goda exempel i alla 

distrikt. 


974832-4-7 


En idéskrift har publicerats om gemensam missionsteologi, 

strategier och metoder för nationellt och 

internationellt missionsarbete – för samtal och studium 

och som bidrag till processen mot en målbild 

för tiden efter 2010. 

En arbetsgrupp sattes samman med sex personer – en 

pastorskandidat, en riksevangelist, en missionär, en församlingspastor 

och en distriktskonsulent och så utbildningskonsulenten 

Per-Olov Sveder Renklint som projektansvarig. 

Gruppen har under året utarbetat boken Mission 

stavas passion som tillsammans med en tankeväckande 

affi schserie lanserades vid kyrkokonferensen 2008. Boken 

och affi scherna har sedan distribuerats till alla församlingar 

och SMU-föreningar, lagts ut på hemsidan, bearbetats i 

regionala konferenser och lokala samtalsgrupper. 

Grundidén kommer från Paulus: Det är tillsammans med 

andra vi kan lära känna Kristi kärlek. I boken Mission stavas 

Mission 

stavas 

passion 

passion möts många olika röster, situationer och platser 

från Sverige och hela världen i refl ektion över vad mission 

betyder idag och för oss – i våra liv och i vår tjänst för Gud. 

De rösterna och bilderna kan hjälpa oss till ett fortsatt, 

fördjupat och förnyat samtal om mission – om frågorna 

om kallelse, motiv och metoder i den tid vi lever i. 

Materialet är fortfarande högaktuellt för samtal och 

har inspirerat både till temat – ”Mission med passion” – 

och en förkonferensdag vid kyrkokonferensen 2009. Den 

leder vidare in i det pågående arbetet med en gemensam 

missionspolicy för lokal, nationell och internationell mission. 

Den tänkta inriktningen mot en målbild för tiden efter 

2010 har dock förändrats under året. På grund av den ekumeniska 

processen med Metodistkyrkan och Svenska 

Baptistsamfundet har kyrkostyrelsen beslutat avvakta med 

formulering av en ny målbild i väntan på att konferensernas 

beslut i maj 2009 ska ge de tre kyrkoledningarna 

fullmakt att arbeta vidare mot nya gemensamma mål för 

tiden efter 2010. 

17

Vi och dom 






En levande kraft i samhället 

Missionskyrkan vill vara en kyrka med stark diakonal profi l – en kyrka som lever nära människor i alla slags livssituationer. 

Vi vill vara en synlig kyrka – lokalt i de frågor som gäller livet i närsamhället men också nationellt och 

internationellt i frågor som gäller människovärde, mänsklig samlevnad och globala frågor. Det sker på olika nivåer: i 

församlingar och distrikt, genom folkhögskolornas arbete, nationellt opinionsarbete och internationellt samarbete med 

systerkyrkor världen över. 


Samlevnadsfrågor har bearbetats bl a genom ett 

ekumeniskt material för refl ektion i församlingarna. 

Opinionsbildning inför förslag om ny äktenskapslag 

och en kurs om kärlek, samlevnad och äktenskap i 

samverkan med THS. 

Samlevnadsfrågor 

Samtidigt med att utredningen om en ny äktenskapslag 

presenterades våren 2007 tog Missionskyrkan i samråd 

med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan fram en folder 

med presentation och samtalsunderlag kring förslaget. Foldern 

distribuerades till alla församlingar. 

Samtalen tog fart efter sommaren i många församlingar. 

En hög grad av samsyn växte fram som blev underlag 

för remissarbetet både i Teologiska kommittén och i 

Kyrkostyrelsen. En arbetsgrupp mellan de tre kyrkosamfunden 

utarbetade ett gemensamt remissvar innan årsskiftet 

2007/08 med foldern som utgångspunkt. 

Huvudpunkterna i svaret var att nuvarande partnerskapslag 

och äktenskapsbalk bör sammanföras i en enda 

lag, men att begreppet äktenskap som samlande beteckning 

för skilda samlevnadsformer inte bör användas i lagtexten. 

Den senare synpunkten delas av samtliga kyrkor 

inom SKR. 

Obligatoriskt civilrättsligt giftermål bör genomföras. 

Detta förutsätter att samtliga trossamfund avstår från vigselrätten. 

Stark kritik riktades mot att utredarens brist på 

belysning av ett reellt alternativ till nuvarande ordning. Om 

�� 

� �� 

�� 

�� 

� �� 

Det gemensamma remisssvaret om en ny 

äktenskapslagstiftningen som broschyr. 

nuvarande ordning ska kvarstå är Missionskyrkan beredd 

att samverka med samhället som tidigare. Trossamfunden 

bör behandlas lika och Svenska kyrkans särställning 

bör upphöra. Utredarens resonemang kring förhållandet 

mellan vigselrätt och vigselplikt bejakades – vigselplikt kan 

aldrig åläggas en från staten fri kyrka. 

Förslaget att avgiftsbelägga civilrättslig registrering 

betecknades som orimligt. 

Samtal kring komplement till kyrkohandboken inför 

en ny lagstiftning har förts i Teologiska kommittén och 

anmälts till Kyrkostyrelsen. För de församlingar som idag 

står öppna för välsignelseakt av partnerskap fi nns hänvisning 

till liturgisk utformning i Byggstenar till gudstjänsten. 

Här behöver emellertid en djupare bearbetning ske inför 

eventuell ny lagstiftning. 

Arbetet med material för samlevnadsfrågor i vidare 

bemärkelse har fortsatt i Teologiska kommittén. Några 

manus har tagits fram för en kommande småskriftsserie 

om kärlek, sexualitet, äktenskap och olika samlevnadsformer. 

Arbete pågår med att publicera de första skrifterna 

under 2009. 

19


Arbetet i den nationella opinionsgruppen har tillsammans 

med regionala utbildningsdagar kring 

kommunikation och media lett till fl er artiklar 

om Missionskyrkan i lokal och regional press samt 

någon eller några välförankrade nationella opinionsyttringar. 

Den nationella opinionsgruppen samlades fyra gånger 

under verksamhetsåret. Syftet med gruppens arbete är att 

vara bollplank för missionsföreståndare och kommunikationschef 

i opinionsfrågor. Dels strategiskt och långsiktigt, 

dels för att kunna agera snabbt på andras mediala utspel. 

Gruppen identifi erade, utifrån vision och prioriterade 

mål, områden för opinionsarbetet samt metoder för att 

nå vidare. Hur kommunicerar vi Missionskyrkan utifrån 

det internationella arbetet, integrationsfrågor, ensamhet, 

utsatthet, miljö ... ? Hur blir det naturligt att kontakta Missionskyrkan 

när något av dessa ämnen behandlas i TV:s 

morgonsoffor etc.? 

Ett grundläggande arbete gjordes under året för att ge 

Missionskyrkan en naturlig plats i aktuell debatt. 

Under verksamhetsåret hölls fl era regionala utbildningsdagar 

i ämnet kommunikation. Detta bland annat 

i samband med distriktsmöten i Övre Norrland och 

ÖrebroVärmlandDal. Vid dessa tillfällen introduceras 

Missionskyrkans kommunikationspolicy med betoning 

på hur den kan användas lokalt, i kontakt med lokal och 

regional press. 

Missionskyrkans kansli saknar statistik på omfattningen 

av artiklar under året. Skälet är enkelt – i den omvärldsbevakning 

vi har fi nns den tjänsten att köpa, men tyvärr 

inte för summor som är rimliga för kommunikationsavdelningens 

budget. 


Tillgängligheten har ökat i församlings- och gudstjänstliv. 

Arbetet med att bli en kyrka med större tillgänglighet, en 

kyrka som inkluderar fl er människor i sina gudstjänster 

och i sitt arbete, går sakta men har inte avstannat. Arbetsgruppen 

som arbetar med dessa frågor har haft svårt att 

fi nna framkomliga vägar så att arbetet blir synligt. 


Mångfalden är här, Hammarkullen. 

Mångfalden är här 

Sverige har förändrats mycket under de senaste årtiondena. 

Vi har gått från enhetskultur till mångkultur och till 

ett samhälle där kristendomen är en av fl era religioner. 

Att kunna möta andras sätt att leva och tro har blivit 

nödvändigt, för individen och för kyrkan. 

Därför har Svenska Missionskyrkan startat arbetsgruppen 

”Mångfald och religionsmöten”. Gruppens 

uppgift är att vara resurs för teologisk refl ekion och idéutveckling 

kring frågor om mångfald och religionsmöten 

i ett nationellt och internationellt perspektiv. 

I uppgiften ingår att 

sammanställa och analysera erfarenheter kring 

frågor om Mångfald och religionsmöten genom: 

– Att ta del av lokala församlingars erfarenheter 

Ekumeniska organ nationellt och internationellt 

– Kontakter med andra kyrkor nationellt och 

internationellt 

– Kontakt med företrädare för andra aktörer i 

samhället inom gruppens område 

föreslå åtgärder som ökar medvetenheten och 

svarar mot behoven kring frågor om Mångfald 

och religionsmöten i Svenska Missionskyrkan 

lokalt, nationellt och internationellt. 

anordna seminarier, studiebesök och studie resor 

Gruppen inbjöd i mars till en idédag om mångfald i Hammarkullen, 

Göteborg och i oktober 2008 anordnades en 

idédag om religionsmöte i Hallunda, Stockholm. 


Resurserna för ett aktivt arbete med kulturmöten i 

församlingarna har stärkts, bl a genom lokala anställningar 

med stöd från Missionskyrkan. 

Integrationsarbetet fortsätter att vara ett viktigt arbetsområde 

och har bland annat lett fram till mötesplatser under 

rubriken ”Mångfalden är här”. 

Ett arbete med att befrämja kulturmöten i församlingen 

pågår genom lokala anställningar med stöd från 

Missionskyrkan. Lokala anställningar har bland annat lett 

till att det har skapats kontinuitet i grupper som studerat 

kristen tro. 

Undervisning i dopets betydelse och om församlingens 

gemenskap har också varit viktiga delar i det lokala 

arbetet, liksom att kunna erbjuda själavård på andra språk 

än svenska. 

I Missionskyrkans nationella arbete har anordnats 

kvinnofrukostar, församlingsdagar och -helger och besök 

på ungdomsläger. Allt för att inspirera till ökade kontakter 

med människor från andra kulturer än den svenska. 

21

En hel värld 






Gemensamt ansvar i internationell mission 

Tillsammans med systerkyrkor och ekumeniska partners arbetar Missionskyrkan med evangelisation, församlingsutveckling, 

fred och försoning och samhällsbyggande. Särskilda mål för 2007 ⁄ 08 har gällt utvecklat utbyte med Mellanöstern, 

samarbete med systerkyrkor om missionärer och pionjärarbetare i nya områden och ökat internationellt utbyte. Till 

utvecklingen av det internationella missionsarbetet bidrar ett ökat konkret ansvar från församlingarna i Sverige, bland 

annat genom ”Församlingens missionär”. 

En latinamerikansk församling i Murcia i Spanien. Flera liknande församlingar har uppstått i samband med 

invandringen från Latinamerika. 


I linje med Millenniemålen med bland annat fattigdomsbekämpning 

som uttalad målsättning har 

utvecklingssamarbetet med systerkyrkorna stärkts 

– genom förbättrad planering, utvärdering och uppföljning 

av utvecklingsprojekt. 

Församlingsutveckling är ett prioriterat område i Missionskyrkans 

internationella arbete i enlighet med missionspolicyn 

”Evangelium åt alla”. Till det har vi i samråd med systerkyrkorna 

sökt medel från Sida för organisationsutveckling 

för utvecklingssamarbetet. Projekt har genomförts 

och pågår i vissa fall alltjämt i Indien, Kongo-Brazzaville, 

Kongo-Kinshasa, Ecuador och Nicaragua. Bland annat har 

arbetet resulterat i ett femårigt utvecklingsprogram från 

och med 2009 i Kongo-Kinshasa, en ny organisation för 

utvecklingsarbetet i Kongo-Brazzaville och förbättrad planering 

och uppföljning i Ecuador och Nicaragua. 

Tidigare har även HCC i Indien fått stöd till organisationsutveckling, 

vilket inneburit att man idag har stor 

erfarenhet av planering, utvärdering och uppföljning och 

gärna delar med sig av sina erfarenheter till systerkyrkorna, 

inklusive Svenska Missionskyrkan. 


Minst fem missionärer/pionjärarbetare från våra 

systerkyrkor arbetar med stöd från Missionskyrkan 

i nya områden, bland annat Ryssland, Centralasien, 

norra Republiken Kongo samt bland latinamerikanska 

invandrare i Europa. 

Missionsarbetare i Bashkortostan, Ryssland, fortsätter att 

arbeta med stöd från Missionskyrkan och Unionen för 

Evangeliskt kristna i Ryssland. 

Missionskyrkan håller kontakt med och ger visst stöd 

till ett par missionsarbetare i Centralasien, utsända av en 

annan svensk kyrka. 

Några kortare insatser och besök har gjorts i norra 

Kongo-Brazzaville med stöd från Sverige via vänförsamlingar 

och missionsarbetare på plats i Kongo, samt via 

Apg29. Från hösten 2009 kommer en svensk missionär att 

fi nnas på plats för fördjupat stöd till församlingsutveckling 

och pionjärarbete. 

Ett ecuadorianskt pastorspar har under året påbörjat 

missionsarbete bland latinamerikanska invandrare i Spanien, 

ett arbete som de utför tillsammans med ett missionärspar 

från Missionskyrkan. Arbetet stöds av Missionskyrkan 

och Förbundskyrkan i Ecuador, 

23


Minst fem blivande missionsarbetare förbereder sig 

för tjänst i andra länder och ett 30-tal volontärer och 

lika många andra ungdomar har via lärjungaskolor 

och MUL-kurser fått inblick i systerkyrkornas arbete i 

andra länder – i samarbete med SMU. 

Två lärjungaskolor har hållits under 2008 i Ecuador och 

Kongo-Brazzaville. 34 ungdomar deltog sammanlagt. 

MUL-kursen (Mission Utveckling Lärande) från Lidingö 

folkhögskola besökte under hösten 2007 de båda Kongorepublikerna. 

Därutöver har drygt 20 volontärer/praktikanter 

sänts till Indien, Kongo-Brazzaville, Ecuador och 

Kina. 

För första gången på mycket längre har vi haft en 

missionärskandidat för Japan, som efter förberedelser i 

Sverige nu är på plats i Japan. 

Vi har också, i samverkan med SVF, en ungdomsvolontär 

i Japan och för första gången har vi tillsammans 

med equmenia kunnat sända volontärer/praktikanter till 

Kina. 

Missionskyrkan har också gett ekonomiskt och moraliskt 

stöd i förberedelsen för missionärsparet från Ecuador 

som nu arbetar i Spanien. 

MUL-kursen från Lidingö folkhögskola 

besökte Kongo hösten 2007. 


Evangelsika Synodens pojk- och fl ickskola i Saida, Libanon, har funnits sedan 1861. 


Ett ömsesidigt utbyte har initierats med den Evangeliska 

Synoden i Syrien och Libanon. 

Kontakterna har under året fördjupats med den Evangeliska 

Synoden i Libanon och Syrien. Daniel Ibrahim som 

arbetar bland arabisktalande i Sverige har för Missionskyrkans 

räkning arbetat ett par månader i Syrien och Libanon 

för att bättre lära känna Synoden och knyta kontakter med 

den kyrka i vilken han har sina rötter. Även andra representanter 

för Missionskyrkan har deltagit i olika samlingar 

och gudstjänster i synodens församlingar i Syrien och Libanon. 

Ett medarbetarutbyte har också inletts med pastorer 

från Libanon/Syrien som besökt Sverige. 

Som en del i utbytet deltog sju svenska ungdomar i 

Synodens ungdomsläger i Libanon sommaren 2008. 


20 församlingar har tagit kontaktansvar för någon 

av Missionskyrkans/systerkyrkornas missionärer – 

utifrån konceptet ”Församlingarnas missionär” och 

antalet ömsesidiga vänförsamlingskontakter har 

ökat. 

För närvarande är det ett femtontal församlingar som gått 

in i ett formellt ansvarstagande, men fl er församlingar är 

på gång. Här fi nns en potential som kan öka och ge mer 

stöd i omsorg, förbön och offer. 

Antalet vänförsamlingar har kanske inte ökat, men 

upprätthålls till glädje för församlingar både i Sverige och 

systerkyrkor i olika länder. 

25

Följ mig! 






Kreativ arbetsgemenskap 

Medarbetardagar september ’07. 

Missionskyrkan strävar efter att erbjuda kreativa arbetsmiljöer där kvinnor och män i olika åldrar och med olika etnisk 

och kulturell bakgrund kan utvecklas och växa i en levande arbetsgemenskap. Särskilda mål för 2007/08 gällde utbildning 

för arbetsgivare och utveckling av nya former för stöd till församlingar och medarbetare i rekryteringsprocesser. 

Medarbetarnas egna möjligheter till andlig vägledning och fördjupning är viktiga för kyrkans liv och tjänst bland människor. 


Missionskyrkan har blivit en bättre arbetsgivare 

genom utbildningsdagar tillsammans med Arbetsgivaralliansen 

för personalansvariga inom församlingar, 

distrikt och på riks. 

Utbildning för arbetsgivare 

Majoriteten av Missionskyrkans arbetsgivare, det vill säga 

församlingar och distrikt med fl era, blev 2007 medlemmar 

i Arbetsgivaralliansen. Som en uppföljning och särskild 

satsning genomfördes under verksamhetsåret hölls ett 

femtontal seminarier runt om i landet i arbetsgivarfrågor 

för personalansvariga i församlingarnas styrelser. Alla 

distrikt erbjöd på detta sätt utbildningstillfällen i samarbete 

med Arbetsgivaralliansen. 

Två särskilda seminarier har hållits för ledningsgruppen 

på Missionskyrkans kansli samt för distriktsanställda. 

Arbetsgivarna har tillgång till uppdaterad och lättillgänglig 

information i arbetsgivarfrågor genom Arbetsgivaralliansens 

hemsida liksom möjlighet till personlig rådgivning 

vilket stärker kompetensen i dessa frågor. 

Medarbetarsjälavård 

Missionskyrkans personalsjälavård har två anställda 

psykoterapeuter på deltid. De har regelbunden mottagning 

för anställda medarbetare och deras anhöriga 

i Stockholm och Göteborg, men åker även till Övre 

norrland och Skåne för samtal och handledning med 

medarbetare. Dessutom fi nns ett nätverk med andra 

terapeuter, psykiater med fl era som engageras vid 

behov, däribland på Baptistsamfundets Dialogmottagning 

på Södermalm i Stockholm. Under hösten 

har en ökning av nya sökanden märkts, särskilt gäller 

det yngre medarbetare med en pressad arbetssituation. 

Avsikten med arbetet i personalsjälavården är att 

hjälpa medarbetarna att återfi nna sina resurser och 

sin arbetsglädje i situationer när motivation och ork 

av olika anledningar tryter. Det gäller både i relation 

till sin egen kallelse, till församling och samfund och 

i de personliga relationer som har betydelse för den 

enskilde. Ibland leder samtalen till att man kan gå in 

i tjänsten med förnyad kraft, ibland kan det leda till 

att man fi nner nya vägar för sin egen del. 

27

Daniel Ibrahim, pastor för arabisktalande 

i Södertälje, på besök i Damaskus. 


Rekryteringsbasen har breddats så att kyrkans medarbetare 

bättre speglar det omgivande samhället och 

dess behov när det gäller till exempel etnisk bakgrund 

och erfarenhet av olika delar av samhällslivet. 


En översyn har gjorts av församlingsrådets arbetsformer 

med syfte att utveckla mer lätthanterliga 

och tidsenliga förmer för stöd till medarbetare och 

församlingar i rekryteringsprocesser. 

Församlingsrådet – nytt arbetsätt 

Under året har ett nytt arbetssätt för församlingsrådet 

tagits fram. Rådet kommer att arbeta mer med övergripande 

strategiska frågor rörande medarbetare och församlingar, 

medan de direkta rekryteringsfrågorna blir församlingarnas 

eget ansvar. Förändringen är en naturlig följd 

av de senaste årens utveckling då församlingsrådet fått en 

Två nya medarbetare har de senaste åren ordinerats till 

pastorer och gått in i tjänst med tydlig inriktning mot nya 

svenskar. Under hösten 2008 har en särskild arbetsgrupp 

tillsatts för att arbeta med frågor om mångfald och religionsmöten. 

Här kommer också frågor om att aktualisera 

kallelsen för att bredda medarbetarkåren ingå. 

mer nedtonad roll när det gäller enskilda ärenden som rör 

tjänstetillsättningar. 

Fortsättningsvis kommer distriktsföreståndarna och 

personalavdelningen på kansliet att vara konsultativa 

resurser som vid behov stöder både församlingar och 

medarbetare i rekryteringsprocesser. Som hjälp och stöd 

erbjuds församlingar att lägga ut lediga tjänster på Missionskyrkans 

hemsida, ett PM om rekrytering har tagits 

fram som vägledning för församlingsstyrelser och distriktsföreståndarnas 

kompetens i anställningsfrågor fördjupas 

kontinuerligt. 

För både församlingar och medarbetare innebär förändringen 

en större möjlighet att själva vara aktiva och 

pröva olika vägar för att söka tjänster och för att få lediga 

tjänster tillsatta. 

Det nya arbetssättet gäller från årsskiftet 2008/09. 



Medarbetares behov av andlig vägledning och fördjupning 

har på ett bättre sätt tillgodosetts genom 

erbjudanden om till exempel retreater, återhämtningsdagar 

och pilgrimsvandringar. Medarbetare 

har utbildats och utrustats för att på ett bättre sätt 

kunna möta människors behov av andlig fördjupning 

och växt. 

Ett tydligt kursutbud riktat till medarbetare har tagits fram 

med kurser för retreatledare, ledare för pilgrimsvandringar 

och kurs i andlig vägledning. Från och med hösten 2008 

ingår dessa kurser i fortbildningsprogrammet. Utbildningscentrum 

Lidingö har tillsammans med Bilda hållit 

seminariedagar med temat ”Möt kristen tro med frälsarkransen”. 

Återhämtningsdagar har erbjudits i samarbete 

mellan Missionskyrkans personalvård och Kuvarpsstiftelsen. 

Flera distrikt har anordnat särskilda retreater för 

medarbetare. 

Utbildning för 

pilgrimsvandringsledare 

1–3 maj 2008 i Norrbo, Hälsingland 


Svenska Missonskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet 


29







Mer om Missionskyrkan i Sverige 

axplock från året som gått 

Diakonilärare under pilgrimsvandring på Gotland. 

Diakoni 

Det diakonala uppdraget innebär ett aktivt deltagande i ett 

demokratiskt samhälle. 

Guds församling har i varje tid en profetisk roll. Den 

har att gestalta en försonad gemenskap, där vi kan få hjälp 

att se livet som en helhet och en gåva från Gud. 

Detta gäller särskilt människor, som mer än andra erfar 

livets sårbarhet, de som är fattiga, de som är osynliga för 

omgivningen, de som utsätts för övermakt och våld eller 

ställs utanför samhällsgemenskapen. (Se Missionskyrkans 

konstitution.) 

Missionskyrkans församlingar har ett omfattande diakonalt 

arbete inom många olika områden, allt från fl yktingarbete 

till besöksverksamhet och RIA-arbete. 

I många församlingar har önskan att bli mer tydliga i 

sitt diakonala arbete lett till dagar av inventering av arbetet 

och en ökad samverkan med parter utanför församlingen. 

Samverkan med Sociala Missionen är god och likaså 

med Hela Människan där arbetet under året har varit 

intensivt. 

Från SKR drivs den ekumeniska diakonin med diakonins 

månad och diakoniforum. 2007 års tema var ”Vem bryr 

sig” och handlade om barn och unga. 

Intresset för den diakonala utbildningen är stor och 

kvalitén på utbildningen är mycket god. 

Längtan efter att få arbeta som diakon i en församling 

fi nns hos många, diakontjänsterna är få. Många diakoner 

sänds nu istället av sin hemförsamling för arbete 

genom sin anställning i exempelvis socialtjänst och vård 

och omsorg. 

Det diakonala arbetet är nödvändigt för kyrkan, för att 

visa på Jesu kärlek i handling. Därför ryms hela det diakonala 

arbetet under rubriken Diakoni – Kyrka – Samhälle. 

Pastor Erling Andersson intervjuas i samband med en 

näringslivsträff i Sandsjöfors. 

Kyrka – Arbetsliv 

På fl era arbetsplatser fi nns diakoner och pastorer som en 

resurs för det lokala arbetslivet. 

Kyrkan fi nns inte bara på söndagen utan också mitt i 

vardagen, som en öppen dialog mellan kyrkan och företag 

och arbetsplatser, som bygger upp ömsesidiga erfarenheter 

och förtroenden. 

Kyrkans engagemang inom Kyrka-Arbetsliv handlar 

i grunden om att fi nnas till och vara en resurs där människor 

tillbringar större delen av sin vardag och livsvillkor 

för både samtal, stöd i kris, gudstjänst med mera. Att skapa 

mötesplatser för frågor om livet också när det är svårt. 

Kyrkan kan visa omsorg på många sätt. Vår uppgift 

är att leva nära människor, både genom våra böner och i 

praktisk handling. 

Nätverket Kyrka-Arbetsliv är en gemensam arbetsgrupp 

mellan LO, TCO, SACO, Sveriges Kristna Råd, 

Svenskt Näringsliv, Arbetsgivaralliansen, Sveriges kommuner 

och landsting, Svenska Missionskyrkan samt Svenska 

kyrkan. 

31

Vi Vill Växa – konferens i Linköping 

Det handlade om längtan, törsten och källan när drygt 200 

medarbetare och förtroendevalda salades till konferens i 

Linköpings missionskyrka i januari 2008. 

Konferensen arrangerades av Missionskyrkan, Östra 

Götalands distrikt och Linköpings missionsförsamling. 

De många talarna, däribland Göran Zettergren, Liselotte 

J Andersson och Martin Lönnebo, var alla med och 

gav dagarna innehåll och mening. 

Det livsnära samtalet präglade konferensen. I basgrup- 

Missionskyrkan har donerat en rikt dekorerad 

släkttavla från Östturkestan till Lunds universitetsbiblioteks 

östturkiska handskriftssamling. 

per berättade deltagarna för varandra om sin väg till tro 

och om sin livsvandring. Människor som egentligen inte 

kände varandra delade med sig till varandra och fi ck på det 

sättet både ge och ta emot hopp och inspiration. 

På Vi Vill Växa-konferensen i Linköping blev också 

det viktigt som inte stod i programmet: spontana möten, 

förbön för varandra och en gemensam längtan efter växt 

och fördjupning. 

Arkivet 

– historia i original 

Arkivet är Missionskyrkans minne. Under året har det 

digra arbetet fortsatt med att bevara och tillgängliggöra 

samlingarna, vilka består av bibliotek, arkiv, bild- och fi lmsamling. 

På Tegnérgatans arkivexpedition fi nns det möjlighet 

att två dagar i veckan få forska i Missionskyrkans 

historia, något som många studenter, forskare, författare 

och tv-producenter har gjort under året. Flera kongolesiska 

forskare har använt arkivet inför 100-årsjubileet av 

Evangeliska kyrkan i Kongo-Brazzaville. 

Vi är tacksamma över att ha ett bra samarbete med 

Riksarkivet, och missionskyrkans stora arkivdeposition 

fi nns där tillgänglig för forskning samt presenterad på 

Nationell arkivdatabas, www.nad.ra.se. På grund av en 

vattenskada i en av Missionkyrkans arkivdepåer tvingades 

100 hyllmeter dokument att under året evakueras till 

Riksarkivet. Det som levererades var unika dokument från 

företrädesvis Kongomissionen. Missionsstationsarkiven 

kommer nu att betydligt utökas på Riksarkivet, exempelvis 

har den första kassaboken och församlingsmatrikeln 

från Madzia missionsstation i Kongo-Brazzaville räddats 

till eftervärlden. 


Grandios ’08. 

Storstadsarbetet 

”Växa ihop!” är utgångspunkten på vägen framåt för 

församlingar i Stockholmsområdet. 

Referensgruppen för Storstadsarbetet har inbjudit 

församlingar till samtal om fördjupning och växt och 

en strategi för mognad och växt har formulerats med 

framtidsvisioner utifrån olika behov; mångfaldsperspektiv, 

stöd till mindre församlingar, nysatsningar för 

barn, ungdom och familjer. 

Immanuel 153, pionjärsatsningen i Immanuelskyrkan 

med inriktning på unga vuxna, fortsätter att växa 

och är sedan hösten 2008 en del av Immanuelskyrkans 

arbete. Pionjärarbetet i Handen arbetar intensivt med 

att hitta former och sätt att kunna möta människor i 

sitt närområde och planerar för att kunna få stöd av ett 

ungdomsteam från lärjungskolan Apg29. 

Flera nysatsningar i församlingar pågår. Ekensbergskyrkan 

i Solna har anställt tre nya medarbetare 

och nu fått nya möjligheter att räcka evangelium till 

människor i sitt närområde. 

I Hallunda kyrkan har en engelskspråkig pastor 

anställts och en engelskspråkig verksamhet i församlingen 

har blivit möjlig. 

Samverkan med kyrkor i arbetet mot människohandel 

har startat ett resursteam som har tilluppgift att 

stödja offer utsatta för handeln med människor. 

Grandios 08, mötesplats för unga i stockholmsområdet, 

samlade cirka 150 tonåringar till seminarier och 

gudstjänst utifrån temat ”Du är älskad” i Immanuelskyrkan. 

Referensgruppen för storstadsarbetet som består 

av nio personer från distrikt, församlingar och sociala 

missionen, träffas ungefär tre gånger per termin till planering, 

utvärdering, stöd för Storstadskonsulenten och 

samtal kring angelägna frågor i Storstadsområdet. 

Genderfrågor 

”Frälst, förmögen, förskingrad” var titeln på årets 

genderlunch. Ewonne Winblad berättade utifrån 

sin bok med samma namn om Margaretaskolans 

grundare, Hanna Lindmark. Lindmark lyckades, 

med mycket arbete och fasta tyglar, bygga upp en 

blomstrande restaurangverksamhet som inte enbart 

gav henne själv ekonomisk vinning utan framförallt 

medel till att stödja missionsarbete. Missionskyrkan 

fi ck stora donationer under Hanna Lindmarks liv 

men efter hennes död togs företaget över av mindre 

nogräknade personer. Denna spännande historia 

lockade många till lunchen vid kyrkokonferensen 

i Göteborg. 

En annan aktivitet under kyrkokonferensen 

var den så kallade genusspaningen. På ett formulär 

kunde de som ville besvara frågor om hur fördelningen 

av talare såg ut, vilka som medverkade 

i olika program och liknande. Den övergripande 

frågan var hur genus fördelar sig i ett sammanhang 

som kyrkokonferensen. Årets spaning gav mer smak 

och arbetsgruppen förbereder en större satsning på 

detta inför 2009. 

I övrigt fortsätter gruppen sitt arbete med att 

vara idégivare i genusfrågor, att se över Missionskyrkan 

och SMUs arbetsformer, både nationellt och 

i distrikten, diskutera måldokument och när det 

gäller utbildningsfrågor framförallt fört samtal om 

dessa med Teologiska högskolan. 

33

T8 

I det blå huset på Tegnérgatan 8, T8 i dagligt tal, hittar vi 

Missionskyrkans kansli och Gummessons Bok & Musik. På 

tredje våningen har också equmenia sina kanslilokaler. 

Cirka 85 medarbetare är anställda av Missionskyrkan på 

riksplanet – 45 personer har sin huvudsakliga arbetsplats på 

kansliet, 20 personer arbetar runtom i Sverige med olika 

uppdrag och övriga 20 är missionsarbetare i andra länder. 

Kansliet leds av missionsföreståndaren med generalsekreteraren 

och kyrkosekreteriatet som närmaste stab 

Ekängens församlingshelg vid Stegeborg ’08 

Två nya pionjärprojekt 

Den 1 mars 2008 startades två nya församlingsplanteringar 

inom Svenska Missionskyrkan. Det ena pionjärprojektet 

är ”Kyrka i Vilshärad” med anknytning till distriktsgården 

Strandgården utanför Halmstad. Från början är Vilshärad 

ett typiskt område för sommarboende, men under de 

senaste åren har allt fl er hus i området byggts om för åretruntboende. 

Därför har behovet av kontinuerlig kristen 

verksamhet ökat markant i området. 

Genom Svenska Missionskyrkans pionjärprojekt fylls 

nu Strandgårdskyrkan året runt med en rad olika aktiviteter 

som scouting, musiklek, program för daglediga, Bröd 

för livet-kvällar, retreater, gudstjänster med mera. 

Det andra pionjärprojektet är Ekängen i Linköpings 

kommun. Även detta område är från början ett sommarstugeområde, 

som nu växer genom att nya hus byggs och att 

nya människor fl yttar in. Här i detta nya bostadsområde vill 

Svenska Missionskyrkan på sikt grunda en ny församling. 

I Ekängen samlas man regelbundet till samtals- och 

gemenskapsträffar i olika hem. Vid lite större arrangemang 

som konserter och festkvällar hyr man in sig i den 

i samhället centralt belägna skolan. 

med ansvar för ekumeniska och teologiska frågor, kyrkostyrelsens 

arbete och kyrkokonferensen. Missionsavdelningen 

är den stora verksamhetsavdelningen, uppdelad i 

en nationell och en internationell enhet. Där fi nns bland 

annat evangelister, musikkonsulenter och diakonisekreterare 

liksom biståndssamordnare och regionansvariga. 

I ekonomi, personal och kommunikationsavdelningarna 

ryms en rad ansvarsområden från fastigheter och IT 

till medarbetarrekrytering, arkiv och hemsida. 

Omstart – en ny 

genomgripande start 

på gammal grund 

Som svar på en motion från Styrsö Missionsförsamling, 

behandlad av Kyrkokonferensen 2007, har Arbetsgruppen 

för församlingsplantering ombildats och nu även fått 

ansvar för omstartsfrågorna i Svenska Missionskyrkan. En 

pastor har anställts som samordnare med särskilt ansvar 

för omstartsprojekten. 

För att bli antagen som en omstartsförsamling krävs 

ett genuint krismedvetande och en vilja att ompröva hela 

sitt arbete och sin självbild. En omstartsförsamling måste 

vara beredd att arbeta fram en mål och handlingsplan tillsammans 

med Missionskyrkan. Ett tiotal församlingar har 

under året anmält intresse av att göra en omstart av sin 

verksamhet. 


Evangelisternas arbete 

Evangelisterna har haft ett fulltecknat program. Behoven 

är många och längtan efter förnyelse och väckelse 

är stor i församlingarna. Evangelisterna har levt mitt i 

denna process. Det har inneburit mängder av möten, 

gudstjänster, specialsamlingar, läger och många personliga 

samtal. De internationella kontakterna har ökat 

mycket under året. 

Vi noterar från årets arbete: 

Nya människor har kommit till tro. De evangelister 

har verkat utomlands har fått se många 

omvändelser. 

Många har sökt förbön till förnyelse, överlåtelse 

och för att få hjälp med sjukdom och andra 

problem. 

Evangelisterna har relaterat intensivt till pionjär- 

och omstartssatsningar. Färjestaden, Grimsås, 

Ekängen, Åby, Handen, Idre har fått besök. 

I fl era ungdomssatsningar har evangelister fungerat 

som förkunnare och vägledare, till exempel 

på Teamevangelisationsläger, i Våga Tro-satsningen, 

Framtidens evangelister, Bibelskolorna 

Blå kust och Filippos, Biker church och i lokala 

ungdomsgrupper. 

Evangelisternas internationella kontakter ökar. 

Göran Holmberg har besökt Estland, Ryssland 

och Equador. Pär Alfredsson besökte Kina. Båda 

har fått vara med i väckelsesammanhang. 

Under året har Liselotte J Andersson börjat sin 

halvtid som förkunnare i Fiskebäck, vid sidan av 

sin evangelisttjänst. Britta Hermansson har börjat 

anställning i Halmstads missionsförsamling. 

Step of Faith i Estland med riksevangelist Göran Holmberg. 

Antagningsnämnden 

För Svenska Missionskyrkan har det alltid varit viktigt 

att utbilda och stödja medarbetare för tjänst. Betydelsen 

av goda medarbetare i olika tjänster och uppdrag 

kan inte nog poängteras. 

Det är antagningsnämnden som har till uppgift 

är att behandla ansökningar från dem som vill bli diakoner, 

pastorer eller missionärer. Under 2008 antogs 

tretton pastorskandidater, tolv diakonkandidater och 

två missionärskandidater. 

Antagningsnämnden följer dem som förbereder 

sig för tjänst under studietiden. Detta sker i huvudsak 

genom utbildningssekreteraren och diakonisekreteraren 

som har ett särskilt ansvar för pastors- respektive 

diakonkandidaterna. Rapporter lämnas hur det går 

med deras studier, om behov av församlingspraktik 

fi nns, samt om olika samlingar som arrangeras utanför 

själva kursplanen men är nog så viktiga som förberedelse 

för tjänst. 

Antagningsnämnden bereder också frågor relaterade 

till rekrytering, utbildning och medarbetare. Under 

2008 har bland annat följande frågor behandlats: 

Rekrytering av medarbetare med utländsk 

bakgrund 

Tidpunkten för ordination. Förslag om framfl 

yttad ordination till ett år efter det att studierna 

borde vara färdiga. 

En genomlysning av diakonal utbildning och 

ordination. 

35

Musik i Missionskyrkan 

Statistik vokalmusiken 

Spädbarnsmusik 

Musiklekis 

Barnkör 

Ungdomskör 

Blandad kör 

Damkör 

Manskör 

Musikförening 

Gospelkör 

Annan 

Totalt 

Ant. grupper 

81 

19 

141 

70 

260 

24 

18 

43 

36 

104 

796 

Deltagare 

3 736 

336 

2 922 

1394 

5 070 

231 

185 

689 

1 054 

1 194 

16 811 

I Svenska Missionskyrkan fi nns det ungefär 20 000 aktiva 

i musiklivet. Varje vecka träffas barn, unga, vuxna och 

äldre i olika grupper för att sjunga eller spela tillsammans. 

Musiklivet är en viktig del av församlingarnas liv, både 

som en del i den utåtriktade och omsorgstagande verksamheten 

men också för glädjen att musicera tillsammans. 

Många grupper medverkar regelbundet i gudstjänster, där 

musiken är en självklar del. 

Verksamheten bygger på de fl era hundra ideellt arbetande 

kör- och musikledarna, därutöver fi nns det 52 församlingsmusiker 

som är anställda av olika församlingar. 

På Svenska Missionskyrkans kansli fi nns fyra personer 

som arbetar deltid med musik: vokalmusikkonsulent, blåsmusikkonsulent, 

projektledare för Lust att Leda samt en 

Brukssångansvarig. 

I januari hölls en fortbildning för församlingsmusiker 

som samlade 21 musiker från hela landet. 

Vid Göteborgsmötet i juni hölls en stor konsert i en 

fullsatt Domkyrka i Göteborg då Pastorernas Manskör 

avslutade sin verksamhet efter 100 år i tjänst för Svenska 

Missionsförbundet/Missionskyrkan. 

I Missionskyrkan fi nns också Medarbetarkören, en 

blandad kör bestående av medarbetare från hela landet. 

Fri kopieringsrätt på noterna för alla abonnenter. 

Noterna hämtas från www.brukssanger.se 

En lista med sångförslag för varje söndag 

fi nns framtagen. 

Ett abonnemang kostar 275 kr per år, och då 

får man 20 nya sånger. 

Alla sånger fi nns inspelade på CD. 

Två skrivarhelger arrangerades på kursgården 

Kuvarp under 2007/08 för sångförfattande 

Brukssånger har cirka 300 abonnenter 

160 sånger har hittills givits ut 

Cirka 50 kompositörer och textförfattare har 

författat sånger. 


UngKörFest i Karlstad. 

Svenska Missionskyrkans Sångarförbund 

SMS har en aktiv styrelse med 10 ledamöter från hela 

landet. 

SMS kursverksamhet under verksamhetsåret: 

13–14 oktober Körhelg i Uppsala 

5–6 april Körhelg i Kållereds Missionskyrka 

2–4 maj UngKörFest i Karlstad tillsammans med SMU 

och Karlstad stift i Svenska kyrkan 

5–8 juni ekumenisk Konferenskör på Göteborgsmötet, 

Lust att leda är ett musikledarutbildningsprojekt som Missionskyrkan 

under fl era år arbetat med tillsammans med 

SMS och studieförbundet Bilda. Arbetet har inriktats på att 

utveckla struktur och material för en utbildning för ideella 

musikledare inom olika genrer och inriktningar, allt från 

olika slags körledare till att leda församlingssång med hjälp 

av orgel eller dirigera brassband. Under några år har det 

funnits en anställd projektledare, men efter förlängning 

av projektet avslutade Missionskyrkan sitt ekonomiska 

åtagande i och med slutet av verksamhetsåret 2007/08. 

Konceptet kommer att leva vidare hos studieförbundet 

Bilda. 

Utbildningsbehovet av ledare för befi ntliga och nya 

musikgrupper är stort. Sången och musiken är en väsentlig 

del i vår gemenskap. Med utbildningen Lust att Leda 

ges kunskap och lust till ett ledarskap för visionen Vi Vill 

Växa. 

sång vid fl era gudstjänster samt på avslutningskonserten 

för Pastorernas Manskör 

SMS körutskick utkommer med fyra nummer om året och 

skickas till alla körledare och musikansvariga i Missionskyrkan, 

Baptistsamfundet och Metodistkyrkan. Upplagan 

är på 1 250 exemplar. 

Under året utökades åtkomligheten av körutskicket 

med möjlighet till e-prenumeration för alla körsångare. 

SMM 

Svenska Missionskyrkans Musikkårer består av 55 orkestrar 

med sammanlagt cirka 1 100 musiker. SMM:s årsmöte hölls 

2008 i Växjö. 

SMM inbjöd sina medlemskårer till blåsarträff i samband 

med Svensk Blåsmusikfestival i Jönköping i maj. Åtta 

orkestrar deltog. 

Under sommaren 2008 genomfördes dessa sommarmusikskolor: 

Symfonisk blåsorkester med 68 deltagare (10–16 år) i 

Ralingsåsgården, Aneby 

Brassband med 67 deltagare (10–16 år) i Hjortsberga 

Symfonisk Blåsorkester och Brassband med 75 deltagare 

(16 år och uppåt) i Jönköping 

SYBB – SMM Youth Brass Band 

SYBB är en nationell ungdomsorkester med 30 musiker i 

åldern 17–22. SYBB samlades fyra gånger under året och 

spelade bland annat in en CD-skivan Fanfare of Youth. 

Under året startades också Junior-SYBB, där deltagarna 

är 14–16 år. Junior-SYBB träffades vid tre tillfällen. 

37

Fotbollsskolan i Kongo-Brazzaville. 

Kyrka-Idrott har blivit en permanent verksamhet inom 

Svenska Missionskyrkan efter att tidigare bedrivits i projektform. 

Verksamheten har organiserats i fem spår med 

gemensam styrgrupp: Idrottskonfi rmationsspåret, Internationella 

spåret, Läger och metodspåret, Ledar och kaplanspåret 

och Nätverk och informationsspåret 

Under året har mycket hänt i kyrka-idrottsarbetet: 

equmenia har blivit en del av arbetet med ett särskilt 

ansvar för läger och metodspåret. Många församlingsbesök 

har gjorts för att inspirera till kyrka-idrott. Fler 

Daniel Ånskog 

församlingar och distrikt har blivit intresserade av kyrkaidrott 

och har bland annat påbörjat idrottskonfi rmation. 

Den första kursen för idrottskaplaner har påbörjats och i 

samarbete med Sport for life. Vi har deltagit i fl era seminarier 

och panelsamtal med idrottsrörelsen. Materialet 

Den Viktigaste Matchen har översatts till ryska. Idrottsturneringar 

och idrottsläger med många barn och ungdomar 

har arrangerats på fl era platser i landet. Fotbollsskolan i 

Kongo-Brazzaville har fyllt fem år. Planering av ett nytt 

idrottsprojekt i Kimpese i Kongo-Kinshasa har påbörjats. 


equmenias march in på Göteborgs mötet 

efter bildandet av federationen. 

SMU och equmenia 

Full fart ända in i mål! 

SMUs organisatoriska mål de senaste åren har varit att 

få till den gemensamma organisationen i en gemensam 

riksorganisation med MKU och SBUF. Den 18 november 

var så till slut dags för konstituerande riksstämma där 

stadgar antogs, styrelse valdes. Sara Flodquist valdes 

till equmenias första ordförande. Stämman beslutade 

också att namnet för den gemensamma riksfederationen 

skall vara equmenia. Den konstituerande riksstämman 

avslutades med ett härligt mingelparty. Under våren 

2008 följde sedan ett intensivt arbete med att forma ett 

nytt kansli och ta fram budget med verksamhetsplan. 

equmenia lånade SMU:s förbundssekreterare på 20% att 

jobba som tf generalsekreterare. Under maj månad fl yttade 

SBUF in på Tegnérgatan 8 för att vara på plats så 

att equmenias verksamhet kunde starta med full kraft 1 

september 2008. 

I Göteborg hade SMU sitt sista riksmöte för en organisation 

med bred verksamhet. När mötet var över vandrade 

ombuden i ett tåg med lila fl aggor hela avenyn upp 

till Svenska Mässan för att under jubel tåga in i den gemensamma 

inledningsgudstjänsten. 

Under verksamhetsåret har SMU inte bara jobbat 

med equmenias organisationsfrågor. Under åtta 

månader var sju personer anställda på deltid som Vi 

Vill Växa-inspiratörer. Samtliga SMU-föreningar fi ck 

under våren ett telefonsamtal där frågorna om medlemstillväxt 

och rekrytering togs upp. Vi Vill Växa och 

medlemsutveckling har varit i fokus för SMU. SMU:s 

roll är att vara många och vara ett av församlingens 

viktigaste redskap med att nå ut med evangeliet. Inspirationen 

från våra samarbetsländer är viktig för växt 

och utveckling. Därför är det glädjande att Apg 29 och 

praktikantarbetet fungerar så väl. 

Det är mycket som har hänt under året i SMU. Allt 

går naturligtvis inte att ta upp i Missionskyrkans verksamhetsberättelse, 

men SMU ger tillsammans med 

MKU och SBUF ut en egen verksamhetsberättelse. 

Från och med den 1 september 2008 har equmenia 

tagit över verksamheten i SMU-riks. Det fi nns en liten 

styrelse kvar inom SMU-riks med fem personer, vars 

uppdrag endast är att förvalta friluftsgården Skräddartorp 

och huvudmannaskapet i de fyra folkhögskolorna. 

Det är i equmenia all riksverksamhet för SMU:s del 

numera sker. Besök www.equmenia.se så får du en god 

bild av vad SMU och equmenia är. 

39

Teologiska högskolan Stockholm 

Få yrken kräver en sådan vid kompetens som pastorsrollen. 

Det handlar om att snabbt kunna röra sig mellan livets 

ytterligheter, från födslar till dödsfall, från krishantering till 

högtid och fest. En pastor ska kunna förstå och göra sig förstådd 

med alla i vitt skilda sammanhang, vara lyhörd och 

inkännande och samtidigt beredd att i kritiska ögonblick 

kunna stiga fram för att ge tydlig vägledning. Det handlar 

om psykologi och sociologi, om ledarskap och själavård, 

om samhällsanalys och bibelkunskap och mycket, mycket 

mer. 

Jesus satsade en betydande del av sin tid och energi på 

undervisning. I denna tradition arbetar THS för att kunna 

erbjuda gedigen såväl grundutbildning som fortbildning. 

Läsåret 2007/08 blev Metodistkyrkan i Sverige ny 

huvudman för THS, vid sidan av Baptistsamfundet och 

Missionskyrkan. Därmed togs ytterligare ett steg i förverkligandet 

av den ekumeniska vision som en gång drev fram 

bildandet av högskolan. Det innebar också att THS fi ck en 

ny styrelse – och att högskolan ställs inför nya utmaningar 

och nya möjligheter såväl nationellt som internationellt. 

Ett forsknings- och utvecklingsprojekt som inleddes 

1999 fi ck en slutpunkt i och med att rapporten som publicerades 

våren 2008: Församlingar i rörelse, om församlingsutveckling 

i västra Värmland (Libris) . En nära kontakt och 

samverkan med samfund och församlingar är en livsnerv 

för THS. Varje år medverkar högskolan i hundratals olika 

sammanhang med föreläsningar, seminarier, lekmannautbildning, 

gudstjänster, med mera. 

Den akademiska utbildningen i Europa har genomgått 

stora förändringar under de senaste åren, som bland annat 

inneburit att THS måste på nytt ansöka hos regeringen om 

examensrättigheter. Den gamla teologie kandidatexamen 

ersattes den första juli 2007 av en ny med lägre valör. THS 

fi ck (den nya) kandidatexamen i teologi och kunde glädja 

sig åt att under våren 2008 också få rätt att utfärda kandidatexamen 

i mänskliga rättigheter. Trots mycket beröm 

tillstyrkte emellertid Högskoleverket inte examensrättigheter 

på vad som kallas avancerad nivå: magister- och masterexamen. 

Under vårterminen 2008 genomfördes därför 

ett omfattande arbete för en ny examensansökan. 


Utbildningscentrum, Lidingö. 

Missionskyrkans folkhögskolor 

Svenska Missionskyrkan och SMU är huvudmän för 

fyra folkhögskolor – i Härnösand, Jönköping, Karlskoga 

och Lidingö. Samarbete mellan huvudmän och skolor 

sker bland annat i Folkhögskolerådet, där skolans rektorer 

och representanter från huvudmännen möts regelbundet. 

I styrdokument för folkhögskoleverksamheten 

anges syftet för verksamheten vara: 

”Utifrån kristen tro vill Svenska Missionskyrkan och 

SMU med sina folkhögskolor ge möjlighet till bildning, 

Utbildningscentrum Lidingö 

Utbildningscentrum Lidingös fokus har under året legat på 

att förändra, fördjupa och utveckla kärnverksamheten: de 

långa utbildningarna till tjänst och ledarskap inom kyrka 

och samhälle. Det pågående utvecklingsarbetet gäller: 

Fritidsledarutbildningen som är ryggraden i 

den pedagogiska utvecklingen på Lidingö har 

under året förändrats. De båda årskurserna går 

nu i en gemensam klass för att på så sätt stärka 

ledarskaps dynamiken i utbildningen. 

Den nya Ungdomspedagogutbildningen är en 

ettårig utbildning med grund i Fritidsledarutbildningen 

men inriktar sig på tjänst i församlingens 

barn- och ungdomsarbete. 

Den diakonala utbildningen är också i förändring. 

Den kompetens som efterfrågas för det diakonala 

uppdraget i församling och samhälle idag 

kräver förberedelser som har svårt att rymmas i 

den nuvarande ettåriga påbyggnadsutbildningen. 

Kursen blir nu tvåårig på deltid och går att kombinera 

med andra studier eller arbete. 

Den ettåriga bibel- och fjälledarutbildning i 

Hemavan planeras av tillsammans med Övre 

Norrlands distrikt, EFS och Svenska Kyrkan. 

utbildning och personlig utveckling samt motivera till 

engagemang i samhälle, ideell verksamhet och existentiella 

frågor. Folkhögskolorna ska också bidra till 

att ledare och medarbetare inom Missionskyrkan och 

SMU på lokal, regional och nationell nivå erbjuds möjlighet 

till lärande och utbildning. Skolorna ska därvid 

utgöra en miljö för intellektuell bearbetning och kulturell 

utveckling av för Missionskyrkan och SMU grundläggande 

frågor.” 

UCL möter det mångkulturella Stockholm genom sin allmänna 

vuxenutbildning i Stockholms city. 

Bibliodramautbildningen ges för andra gången. Det 

är en unik utbildning i Sverige som har utvecklas tillsammans 

med internationella partners i Europa. och är en 

pedagogisk mötesplats för medarbetare i olika kyrkor i 

vårt land. 

Så många deltog i folkhögskoleverksamheten 2008 

Härnösand Jönköping Karlskoga Lidingö Summa 

Antal deltagare 

Långa kurser 263 280 294 119* 956 

Korta kurser 1 870 697 928 3 604 7 099 

Kulturprogram 7 850 747 414 100 9 111 

Uppdragsutbildning 335 5 48 270 658 

Antal deltagarveckor 

Långa kurser 8 670 10 106 8 357 3 729 30 862 

Korta kurser 1 140 372 479 2 387 4 378 

Kulturprogram 84 10 10 2 106 

Uppdragsutbildning 2 715 178 369 4 516 7 778 

Summa deltagarveckor 10 184 10 666 9 215 10 634 41 269 

Ant. boende på internat 52 128 53 47 280 

Antal anställda (personer) 67 52 46 31 196 

Antal anställda (i heltid) 63 46 37 22 168 

*Genomsnitt. Tot 238 st 

** 67 personer har månadslön. Skolan har även 144 timanställda 

41

Karlskoga 

Lena Hellström 

Röster från Karlskoga folkhögskola 

”Att börja utbildningen till fritidsledare 

var ett av mina bästa beslut i livet. Jag lär 

mig förstå andra människors tankar och 

känslor och växer som människa”. 

Marcella Looström, fritidsledarutbildningen 

Jag kan öva upp förmågor jag förlorat. Det 

bästa är att jag kan hålla på med konst, 

hantverk och skapande. Det är mitt liv – 

att få skapa med mina händer! 

Gun-Britt Karlsson, Afasilinjen 

Karlskoga folkhögskola 

Karlskoga folkhögskola har tillsammans med distrikten 

ÖrebroVärmlandDal och Västra Götaland genomfört en 

lekmannautbildning samt en Lärjungaskola. 

Samarbetet med equmenia har fördjupats under året 

genom Apg 29-kursen vilket har lett till internationella 

kontakter i Kongo och Ecuador. 

Skolans personal har länge engagerat sig i ett projekt 

i Kongo och engagemanget utökades under året med ett 

vattenprojekt tillsammans med Solico. 

Planer fanns för kortkurser för anställd personal vid 

folkhögskolan och skedde i samarbete med Svenska Missionskyrkan, 

Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan 

i Sverige. Kurserna genomfördes inte på grund av för 

få anmälningar, men planer fi nns för nya kurser för kommande 

år. 

Allmän linje har utvecklats. Elever ska kunna välja 

samhällsinriktning, kulturhistorisk inriktning, webbdesign- 

och medieinriktning, estetisk inriktning och socialpedagogisk 

inriktning. 

Skolan har även en tvåårig fritidsledarutbildning samt 

en distansutbildning för fritidsledare som saknar formell 

behörighet. I fritidsledarutbildningen ingår även mediekommunikation 

och opinionsbildning med syftet att väcka 

ett intresse för samhällsfrågor. 

Kursen för invandrare, utbytesstudenter och fl yktingar 

med uppehållstillstånd i Sverige har gett skolan en internationell 

prägel. 

Temakursen är en välkänd kurs där de fl esta av deltagarna 

är pensionärer eller förtidspensionärer. Kursen har 

lett till möten där deltagarna har kunnat diskutera och 

utbyta tankar och idéer med likasinnade efter ett långt 

yrkesverksamt liv. 

Livsåskådning ingår i alla kurser och andakter anordnas 

i samband med kyrkoårets stora helger. Skolan bjuder 

även in allmänheten till Dialogkvällar med gästföreläsare 

inom aktuella ämnen. 

Folkhögskolan samarbetar lokalt med Bilda, Svenska 

kyrkan, Karlskoga missionsförsamling och Brottsofferjouren. 

Samarbete sker också med Afasiförbundet, Norska 

kyrkan och ytterligare ett tiotal ideella föreningar. 

Karlskoga 

Lena Hellström 

”Jag har länge tänkt att när jag blir pensionär 

ska jag läsa historia. I den här delen av 

livet vill jag njuta, och det gör jag verkligen 

på Tema-kursen.” 

Boo Thuvander, Tema-kurs 


Härnösands folkhögskola stöder Svenska Missionskyrkans 

distrikt och församlingar genom kurser och kulturprogram. 

Under året har processledare, pilgrimsvandringsledare, 

equmeniavolontärer och körsångare erbjudits olika 

utbildningar. Andra kurser har behandlat konfi rmationsmetodik, 

lekmannateologi och rysk ortodox liturgi. 

Samverkan har skett genom musikinspirationsdagar, 

skaparveckor, kulturveckor och nyårsläger. Skolan har 

fått stöd för utvecklingsarbeten för SMU i Mellansvenska 

distriktet samt för utveckling av sinnesrogudstjänster i 

Härnösand. Reliogramsprojektet har utvecklat bildstöd 

för gudstjänstbruk, församlingsliv och religionsundervisning. 

Under året har en Missionshussafari genomförts och 

det fi nns ambitioner att bygga upp ett rörelsebibliotek. 

Härnösands folkhögskola har som mål att: 

bidra till att döva kan höra och dövblinda kan 

kommunicera genom att utbilda tolkar. 

bidra till att människor med språksvårigheter kan 

ha livsviktiga samtal inför myndigheter, poliser, 

läkare och socialarbetare genom att utbilda kontakttolkar. 

bidra till att kvinnor som misshandlas av män får 

professionell hjälp genom att utbilda jouristkvinnor 

på kvinnojourer. 

bidra till att personer med funktionsnedsättning 

får ökad delaktighet i vardagsliv genom kurser 

för äldre synskadade, afatiker, dyslektiker, unga 

stammare och personer med psykiska funktionshinder. 

bidra till integration mellan fl yktingar och 

infödda svenskar genom språkutbildningar. 

bidra till att unga män och kvinnor får nya chanser 

i livet genom motivationskurser. 

bidra till att unga män och kvinnor som lämnat 

behandlingshem får chans att etablera sig i samhället 

igen och ges stöd för att inte återta missbruk. 

bidra till glädje, optimism och medvetenhet i samhället 

genom variationsrik kulturverksamhet. 


Södra Vätterbygdens folkhögskola. 

SVF 

En verksamhetsplan har antagits av Södra Vätterbygdens 

Folkhögskola för perioden 2008–2010 med övergripande målbeskrivningar 

samt mål- och handlingsplaner för varje linje 

och varje övrig del av verksamheten. Verksamhetsplanen har 

bland annat lett fram till följande: 

ett samarbets- och verksamhetsavtal med 

Svenska Missionskyrkan och SMU/equmenia har 

undertecknats. 

en avsiktsförklaring har utväxlats med Betlehems 

Universitet angående studentutbyten. 

Bibellinjen har utökat sin verksamhet. ”Filippos”, 

SVF bibelskola har nu etablerats också i Nässjö 

och på Donsö. 

ett stort kompetensutvecklingsprogram har 

genomförts tillsammans med folkhögskolorna i 

Jönköpings län som underställts av Europeiska 

Socialfonden (ESF). 

en allt större samordning mellan Missionskyrkans/ 

SMU:s folkhögskolor genom Folkhögskolerådet. 

Exempelvis kan marknadsföring samordnas. 

Operaförberedande kursen ”Scenisk sång” på 

Stora teaterns scen i Härnösand. 

Musiklinjen har deltagit i olika produktioner tillsammans 

med Smålands Musik och Teater och bland annat genomfört 

en USA-turné. Journalistlinjen har öppnat sin egen 

webbsida: www.journalistlinjen.nu. 

Under året har sammanlagt 19 elever från bibellinjen 

varit på fältstudier i Sverige, Indien och i Kina. 

Indienprogrammet har utvärderats och fått ett oerhört 

positivt gensvar. 

Kursen Grafi sk form och Kommunikation har fortsatt 

med produktionen av Årsringar åt Teologiska Högskolan. 

Collegelinjen i sitt utbytesprogram med North Park 

University är inne på sitt 32:a år i obruten följd – Sveriges 

äldsta fortfarande fungerande utbytesprogram? 

Ekonomin för SVF är stabil och har god likviditet och 

det fi nns därmed planer på renoveringar av skolans byggnader. 

Södra Vätterbygdens folkhögskola fi rar sitt 90-årsjubileum 

2009. 

Missionshussafari utanför Härnösand. 

43

Mer om Missionskyrkan i världen 

axplock från året som gått 

Utvecklingssamarbete 

För Missionskyrkans internationella utvecklingssamarbete 

har året inneburit ett antal utmaningar. 

Riksrevisionsverket gjorde under 2008 en genomlysning 

av bland annat Svenska missionsrådets stöd med 

Sida-medel till olika projekt. Trots att felaktigheter har 

påvisats i utredningen, har den bidragit till något minskat 

förtroende hos allmänheten för de medel som kanaliseras 

via enskilda organisationer. Det är därför viktigt att nu 

visa på hur väl pengarna används och bearbeta media med 

detta budskap. 

Samtal har förts med Svenska missionsrådet om att Missionskyrkan 

kan ansöka om att bli programavtalsorganisation 

i SMR. En grundlig utredning av kapacitet och kvalitet 

gjordes av extern revisor. Några medlemsorganisationer 

ansökte och blev godkända. Den bärande grundidén är att 

samordna allt arbete i program och därmed öka fl exibiliteten 

och självständigheten för organisationen för var pengarna 

används under tidsperioden. Vad det konkret kommer 

att innebära återstår att följa upp varför Missionskyrkan har 

valt att avvakta med en sådan ansökan ett par år. 

Svenska Missionskyrkan vill vara en lärande organi- 

sation som vidareutvecklar rutiner och arbetsmetoder i 

ömsesidig öppenhet tillsammans med de systerkyrkor vi 

samarbetar med i olika länder. Statliga medel innebär ständigt 

ökade krav på redovisning och rapportering av resultat. 

Riktlinjer för hantering av biståndsmedel har under 

året tagits fram till hjälp för avdelningens handläggare för 

att bättre samordna arbetet och prioriteringar. 

Förra året rapporterades om Missionskyrkans mångåriga 

stöd till mikrokrediter genom den ekumeniska, internationella 

organisationen ECLOF. På grund av ändrad 

policy hos Svenska Missionsrådet har detta stöd nu avvecklats. 

Mikrokrediter bidrar till social och ekonomisk rättvisa, 

fattigdomsbekämpning och självförsörjning, och vi 

kommer därför att fortsätta uppmuntra till sparande och 

lån i olika former i de organisationer vi samarbetar med. 

De internationella avdelningarna på Missionskyrkan, 

Metodistkyrkan och Baptistsamfundet har haft överläggningar 

med information om varandras arbete och samtal 

om hur ett samarbete i framtiden skulle kunna se ut. Samarbetet 

kan utvecklas även om det inte blir ett nytt gemensamt 

kyrkosamfund i framtiden. 


Afrika 

Kongo-Brazzaville 

Under året har det pågående arbetet med en organisatorisk 

översyn av Evangeliska Kyrkan i Kongo (EEC) fått 

tydliga och synbara resultat. Kyrkans centrala administrations- 

och ekonomiavdelning har fått ny personal under 

ledning av M Joseph Mandzoungou. Förtroendet för 

kyrkans centrala ledning har ökat, missionsföreståndare 

Patrice Nsouami har återvalts och till ny vice missionsföreståndare 

har pastor Boniface Yidika utsetts. Offrandet 

till kyrkans gemensamma åtaganden har stärkts betydligt 

under året och ett nytt centraliserat lönesystem för evangelister 

och pastorer har införts. Organisationsöversynen 

fortsätter med kyrkans olika avdelningar som målgrupper 

med konsultstöd från Sida och Norska UD. 

Då tydliga tecken på förbättringar av Evangeliska 

Kyrkans centrala ekonomi blivit synliga har EEC och 

Missionskyrkan kommit överens om att årsanslaget från 

Svenska Missionskyrkans successivt skall minskas för att 

upphöra helt år 2015. Stöd till defi nierade samverkansprojekt 

kommer däremot att fortsätta. 

Anslaget för verksamhetsåret 2007/08 har av kyrkan 

fördelats till stöd för central administration, socialt arbete, 

hälso- och sjukvård, evangelisation, utbildning för barn 

och ungdomar och pastorsutbildning. 

Peterw 

Under året har olika utvecklingsinsatser fortsatt 

inom ramen för organisationen ASUdh där Evangeliska 

kyrkan i Kongo och missionskyrkorna i Norge och Sverige 

är huvudmän. Arbetet stöds av SMR/Sida och andra 

biståndsgivare, bland annat olika FN-organ. Insatser har 

genomförts inom områdena hiv och aids, agroforestry, 

landsbygdsutbildning och fotbollsprojekt. 

Sidastödet till fotbollsprojektet har nu upphört men 

arbetet kommer att drivas vidare med egna medel, sponsring 

och i fortsatt samverkan med Gothia Cup/BK Häcken. 

En ny ansökan till Sida om fortsatt humanitärt stöd i en 

tredje etapp avseende insatser i Pool- området har avslagits 

med motiveringen att den akuta behovsfasen får anses som 

avslutad. Medel till begränsade humanitära insatser har 

istället sökts lokalt inom ramen för FN-systemet. 

Ett fortsatt aktivt utbyte mellan församlingar i Sverige 

och Kongo har manifesterats genom besök. Under året har 

sju svenska missionsarbetare och tre volontärer varit verksamma 

i landet. Nya missionsarbetare har sänts ut under 

året varav två också är pastorer vid sidan av annan yrkesroll. 

Evangelisationen har därigenom stärkts och vidare 

fått stöd genom att lärjungaskola Apg29, med deltagare 

från Kongo och Sverige, har kunnat genomföras. 

45

Kongo-Kinshasa 

Brist på synliga samhällsreformer och fortsatta våldsutbrott 

har också detta år lagt sordin på människornas framtidsförhoppningar 

i Kongo-Kinshasa. Även Nedre Kongo, 

vår systerkyrkas område, har drabbats av våld. Situationen 

i Kongo-Kinshasa är ännu långt från stabil. 

Samarbetet med Evangeliska Samfundet i Kongo 

(CEC) har fortsatt genom: allmänt budgetstöd till administration, 

hälsovård, skola och teologisk utbildning, personellt 

stöd, och bistånd till konkreta projekt. Som en 

uppföljning till 125-årsjubileet hölls ett seminarium om 

CEC:s ekonomi och samarbete på det ekonomiska planet 

med Missionskyrkan i Luozi under oktober månad. Seminariet 

resulterade bland annat i att en konsult ställs till 

Evangeliska Samfundets förfogande för arbetet med att 

stärka kyrkans centrala administration och ekonomiförvaltning. 

Seminariedeltagarna var överens om att ett årligt 

allmänt ekonomiskt anslag från Svenska Missionskyrkan 

inte på sikt är fördelaktigt för kyrkans oberoende. Andra 

former av stöd kan istället ges. En successiv nedtrappning 

av anslaget föreslogs med en utfasning år 2017. 

Under året har mycket arbete lagts ned på att slutföra 

planeringen för ett treårigt utvecklingsprogram med stöd 

från SMR/Sida och med inriktning på fattigdomsbekämpning. 

En kongolesisk delegation besökte i början av 2008 

Sverige för överläggningar om programmet med Svenska 

Missionskyrkan, SMR och Sida. Programmet fi ck godkännande 

för en Sida-fi nansiering. 

Centre Evangelique de Cooperation, CECO, i Kimpese 

fi rade under året sitt 100-årsjubileum med deltagande av 

delegationer från grundarmissionerna i USA, Storbritannien 

och Sverige. 

Samarbetet på det för Missionskyrkan, Diakonia och 

Baptistsamfundet gemensamma samordningskontoret har 

fortsatt och utvecklats. MUL-kursen genomförde en studieresa 

till de båda Kongo-republikerna under hösten 2007. 

Flera vänförsamlingsbesök har genomförts och personal 

från Svenska Missionskyrkans kansli har gjort arbets- och 

uppföljningsresor till landet. 

Just nu arbetar två missionsarbetare i Kongo-Kinshasa. 

SMU hade under 2007/08 två praktikanter i landet. En 

pastor och tillika teologisk lärare har under året ställts till 

systerkyrkans förfogande och delar sin tid mellan pastorsutbildningarna 

i Kinshasa och Brazzaville. 


Latinamerika 

Ecuador 

Under 2008 har samarbetet med Förbundskyrkan i Ecuador 

varit omfattande. Fem svenska missionsarbetare har arbetat 

på tre olika platser. Ännu en gång har lärjungaskolan 

Apg29 genomförts. Fyra volontärspraktikanter har deltagit 

i kyrkans liv och arbete, särskilt bland barn och ungdom, 

med. Skolarbetet har fått stöd från församlingar i Sverige 

för förbättringar i byggnader och i undervisningen. Det 

teologiska seminariet har haft en stark utveckling under 

de senaste åren. Hälsovårdsarbetet med stiftelsen FACE 

har också utvecklats och har inlett ett projekt för kapacitetsuppbyggnad, 

som särskilt syftar till en förstärkning av 

församlingarnas diakonala kompetens. 

Missionskyrkan och SMU har tagit emot två volontärspraktikanter 

från Ecuador för arbete i svensk församling. 

Tillsammans med Förbundskyrkan i Ecuador och 

den spanska kyrkofederationen FIEIDE har ett arbete 

bland latinamerikanska invandrare i Spanien tagit fart. 

Två svenska och två ecuadorianska missionsarbetare har 

huvudansvaret för detta arbete. 

Förbundskyrkans ungdom är en viktig faktor i kyrkans 

utveckling. Här fi nns initiativ för att nå ut i samhället 

genom idrotts- och scoutprogram samt lärjungaskolan 

som genomförs varje år. På alla dessa olika områden har 

SMU/equmenia bidragit starkt. 

Costa Rica 

Ända sedan mitten av 1990-talet har Missionskyrkan och 

delvis även SMU funnits närvarande i östra Costa Ricas 

djungelområde i det som brukar kallas Kyrkornas regnskog, 

Barbilla. Under senare år har arbetet varit inriktat på 

cabécarindianerna som bor det här området, en eftersatt 

och förbisedd grupp människor. Här har Nairi-stiftelsen 

bedrivit undervisning, vilket utmynnat i ett skolboksprojekt 

med utgångspunkt i indianernas eget språk och 

kultur. Under 2008 har projektets andra fas pågått i syfte 

att färdigställa de sista böckerna i skolboksserien. Projektet 

samordnas av en svensk missionsarbetare. 

Projektarbetet i Costa Rica har haft en viktig effekt i 

Sverige eftersom det ställt i miljöfrågorna i centrum men 

utifrån ett mänskligt perspektiv. Uppenbarligen är inte 

regnskogens människor i behov av omvärldens hjälp om 

de inte samtidigt var hotade utifrån. Utbildningen blir ett 

verktyg för att förstärka indiangruppens identitet och dess 

påverkansarbete för att deras mänskliga rättigheter ska 

tillgodoses. 

Under hösten 2008 producerade Missionskyrkan en fi lm 

från Costa Rica och Barbilla-området. Filmen distribuerades 

till samtliga församlingar i Sverige i syfte att förstärka 

församlingarnas vilja att offra till mission i andra länder. 

Kurs i hiv- och aidsförebyggande arbete vid Nicaraguas 

Atlantkust. 

Hälsovårdskurs för miskitotalande pastorer och ledare 

på Atlantkusten i Nicaragua. 

Nicaragua 

Moravakyrkan i Nicaragua är en del av samhällsbilden ute 

på landets karibiska kust sedan 160 år. Det senaste året har 

präglats av orkanen Felix som drabbade området i september 

2007. Tusentals familjer förlorade sina hem, jord- 

och skogsbruk drabbades svårt, och vad gäller kyrkan så 

förstördes eller skadades ett femtiotal hus och kyrkobyggnader. 

En omfattande humanitär insats inleddes snabbt. 

Moravakyrkans sociala institut tog ansvar för akut livsmedelshjälp 

inom ett område med fi nansiering från Sverige 

och Canada. Man har också deltagit i husbyggnadsprojekt 

och i arbetet för att återställa jordbruket. Under 2008 har 

ändå de fl esta kyrkor som skadats kunnat repareras. I de 

fall då det gäller att bygga helt nya kyrkor har fl era projekt 

kommit igång, men mycket återstår att göra. 

Moravakyrkans största tillgång är de över tvåhundra 

församlingarna med åttiotusen betjänade. De centrala 

instanserna i kyrkan fi nns i staden Puerto Cabezas. Ett 

stort studiecentrum rymmer en universitetsfi lial och ett 

teologiskt seminarium. Här har Missionskyrkans funnits 

med i ett samarbete sedan början av 1990-talet. Flera 

utvecklingsprojekt genomförs också inom ramen för 

Missionskyrkans samarbete, bland annat ett hiv- och aidsförebyggande 

arbete. Två svenska missionsarbetare har 

deltagit i undervisningsarbetet under 2008. 

Det fi nns mer än tjugofemtusen barn och ungdomar i 

Moravakyrkan. Deras centrala organisation har ett mångårigt 

samarbete med SMU, som även under 2008 har bidragit 

till fi nansieringen av en ungdomskoordinators lön. 

47

Pastorskåren i Japan tillsammans med Missionskyrkans missionär Tima Sheiakh. 

Asien 

Under året har en utvärdering och genomlysning av arbetet 

i Asien gjorts. Arbetet har utvärderats utifrån Evangelium 

åt Alla och Målbild 2010, och när det gäller Kina även utifrån 

rapporten Kina – Mission och återupptagna kontakter. Med 

utvärderingen som grund har arbetet med en regionplan 

för Asien påbörjats. Efter det aktuella verksamhetsårets slut 

har denna plan färdigställts och antagits. 

Kina och Japan 

Samarbetet med Hubei Christian Council i Kina har tillförts 

en ny dimension. För första gången har två SMU praktikanter 

varit i Kina. De har huvudsakligen arbetat med 

undervisning på både Teologiska Seminariet Zhong Nan i 

Wuhan och på skolan Arken, som kyrkan driver. 

Vid kyrkokonferensen har för första gången på 15 år en 

ny missionär avskilts för tjänst i Japan och Japanska Förbundskyrkan. 

Hon reste ut under hösten 2008. 

Pakistan 

Arbetet i Pakistan har skett genom Pakistankommittén 

som är gemensam för Missionskyrkan och Svenska kyrkan. 

Tillsammans med Christian Study Center i Rawalpindi 

genomfördes under året en internationell konferens kring 

minoritetsgruppers situation i muslimska samhällen. På 

grund av säkerhetsläget i Pakistan var det i år inte möjligt 

att skicka några stipendiater till CSC för att lära om islam 

och religionsdialog. De fi ck i stället göra sin studie i Hong 

Kong. En barnmorska kunde däremot resa ut som volontär 

till kvinnocentret Talitha Kumi i Lahore som Missionskyrkan 

stöder. 

Indien 

Samarbetet med Hindustani Covenant Church i Indien har 

varit omfattande. Missionskyrkan har kunnat förmedla 

stöd enligt det utvecklingsprogram som genomförs med 

stöd från bland annat Sida/SMR. Programmet riktar sig till 

de allra mest utsatta grupperna i samhället. Man organiserar 

självhjälpsgrupper, lär ut metoder för jordbruksutveckling, 

erbjuder yrkesutbildning åt unga, ger barn en chans 

att gå i skola osv. Sjuk- och hälsovård, vatten och sanitet 

är också viktiga frågor som ingår i arbetet. En gemensam 

utvärdering av programmet gjordes under året. 

Med stöd från Missionskyrkan och Sida genomförde 

HCC under sommaren 2008 två katastrofi nsatser efter 

översvämningar i delstaterna Orissa och Bihar. 

Missionskyrkan har även gett stöd till det kyrkliga 

arbetet och till Union Biblical Seminary, som utbildar pastorer. 

Södra Vätterbygdens Folkhögskola (SVF) skickar årligen 

praktikanter till Indien för att under några månader 

få fi nnas med i vår systerkyrkas arbete. 

Två medarbetare från HCC har varit en period i Sverige 

och varit ett stöd i framför allt arbete bland invandrare 

i några församlingar. Dessutom var två praktikanter från 

HCC en period i Finspång. 

Den ömsesidighet som Missionskyrkan eftersträvar i 

kontakter med systerkyrkor är relativt välutvecklat i samarbetet 

med HCC. 


Emanuel Furbacken och Anna Jagell från Hammarkullen med fl era 

i fredsprocession genom Gamla staden i Jerusalem. 

Mellanöstern 

Mellanösternarbetet har haft fokus på att ge stöd till 

arbete för fred, rättvisa och försoning och stöd till den 

kristna närvaron i området. Vi har främst arbetat i två 

områden: Israel/Palestina och Syrien/Libanon. 

Situationen i Mellanöstern har fortsatt att vara 

mycket orolig och arbetet för försoning tar lång tid. 

Men vi får inte ge upp, Gud kallar oss att stå i försoningens 

tjänst och att arbeta för fred. Tillsammans med 

lokala kyrkor och icke vålds-organisationer har vi därför 

fortsätt att stödja arbetet för fred och försoning i dialog 

mellan kristna, judar och muslimer genom SABEEL:s 

gräsrotsekumeniska arbete och genom SEAPPI, det ekumeniska 

följeslagar-programmet. Läs mer om detta på 

www.skr.org/foljeslagare. 

SABEEL arbetar för den kristna närvaron i området 

genom sitt ekumeniska prästprogram, kvinnoprogram 

och ungdomsprogram. 

Två volontärspraktikanter har deltagit i våra samarbetspartners 

liv och arbete, en av dem på SIRA-skolan i 

Betlehem och en på SABEEL i Jerusalem. 

Vi har också fortsatt vårt samarbete med FMEEC 

(de evangeliska kyrkornas samarbetsorganisation) i det 

sidastödda fortbildningsprogrammet för skolledare från 

kristna skolor i Mellanöstern. 

I Sverige har Mellanösternarbetet skett genom 

arbete i Mellanösterngruppen, seminarier i församlingar, 

ett aktivt deltagande i styrelsen för SABEEL:s vänner i 

Skandinavien, det Ekumeniska Palestinanätverket och i 

SEAPPI samt i styrgruppen för det Ekumeniska Följeslagarprogrammet. 

En arbetsgrupp för stöd till arbetet 

bland arabisktalande i Sverige har också inlett sitt arbete. 

Vidare har Mellanösternsekreteraren varit sekreterare i 

en ekumenisk arbetsgrupp som arbetat fram en ”Quiyama”, 

en Palestinsk uppståndelsemässa som bygger på 

kyrkliga traditioner med rötter i Jerusalem och framfördes 

första gången i Immanuelskyrkan i Stockholm i 

oktober 2008. 

Europa 

Svenska Missionskyrkans samarbete i Europa har under 

senare år fått en tydligare inriktning. I den handlingsplan 

som gäller sedan 2007 betonas samarbetet främst 

med kyrkor och församlingar i Estland, Ryssland och 

Spanien. Till detta kommer kontakter och gemenskap 

med många andra kyrkor och församlingar i fl era länder. 

Vänförsamlingskontakterna är mycket viktig del i sammanhanget. 

Samarbetet med Unionskyrkan i Estland bestäms 

sedan fl era år av ett samarbetsavtal. Dessutom möts 

representanter för Missionskyrkan och Unionskyrkan 

regelbundet för överläggningar om samarbetet. Under 

2008 har arbetet utvecklats positivt på fl era områden. 

Viktiga bidrag till att göra det möjligt kommer från en 

grupp församlingar på Småländska Höglandet, med stöd 

till Unionskyrkans teologiska seminarium i Tartu, barn- 

och ungdoms- och kvinnoarbetet, pionjärverksamheten 

samt det sociala arbetet. 

Sommaren 2008 genomfördes än en gång ett 

evange li sa tionsläger i östra Estland. Svenska, estniska 

och ryska ungdomar deltog i denna internationella 

Våga-tro-satsning, med namnet ”Step of Faith”. 

Samarbetet i Ryssland har pågått sedan 1990-talet 

under en tid av stark tillväxt med många nya församlingar. 

Missionskyrkan stöder pionjärverksamheten i 

Bashkortostan och överväger att utvidga det till fl er platser 

i samarbete med Ryska Evangeliskt Kristna Kyrkan. 

Under året har också ett kyrka-idrottsprojekt inletts som 

fl era församlingar i Uralområdet och i västra Ryssland 

har visat stort intresse för. Konfi rmationsmaterialet Den 

viktigaste matchen är nu översatt till ryska. 

Missionskyrkans största satsning i Europa är för 

närvarande projektet ”De kringspridda”, ett invandrararbete 

bland latinamerikaner i Spanien. Arbetet sker 

i samarbete med Förbundskyrkan i Ecuador och den 

spanska kyrkofederationen FIEIDE. En svensk och en 

ecuadoriansk familj bedriver kontaktarbete på heltid. 

49

Missionskyrkans ekonomi 

Missionsekonomins riktlinjer 

Budgetprocessens riktlinjer för perioden 2005–2010 som 

grund för målbilden 2010 är följande: 

1. Missionsekonomin behöver täcka sina kostnader 

med insamlingar och statsbidrag till 95 % 

2. Fortsatta avskrivningar och avsättningar enligt plan 

3. Mediaverksamhet i bolagsform skall tillsammans 

inte belasta missionsekonomin 

4. Missionsfonden bör uppgå till ett belopp motsvarande 

ett års insamlingar, cirka 45 mkr. 

Eget kapital och reserver 

Det egna kapitalet består av tre fonder med olika uppgifter. 

Testamentsmedel samlas under goda år i missionsfonden för 

missionsarbetet. Missionsfonden bör vara lika stor som ett 

års insamlingar. I och med föregående års goda bokslut, det 

bästa någonsin i Missionskyrkans 130-årga historia, överstiger 

missionsfonden (47 mkr) målet om att uppgå till 45 mkr. 

Värderegleringsfonden är anpassad för att klara av ett 

börsras om cirka 20 % och står som säkerhet för tillgångar 

i aktier och aktiefonder. Fonden upplöstes helt under tidigare 

börsras med nästan 50 %, minus 17 % respektive 37 

% åren 2001 och 2002. I och med börsuppgången 2003–06 

har fonden återställts. Fastigheternas investeringsfond kan 

användas för att täcka större investeringar i egna fastigheter 

som till exempel den avslutade ombyggnationen 2003 

av Missionsskolan 1 eller för köp av nya fastigheter. I dagsläget 

bör dock fonden nyttjas för omfattande renoveringar 

av de kommersiella fastigheterna. 

Pensionsreserven har ökat från 26,7 mkr (1991) till 

108,5 mkr (2008) och det egna kapitalet från 7,4 mkr till 

103,1 mkr. Enligt de riktlinjer som kyrkostyrelsen angivit 

i samband med försäljningen av tryckerirörelsen så skall 

konsoliderings graden uppgå till 105 % av aktuell pensionsskuld, 

det vill säga en ökning med ytterligare 18,0 mkr. 

Strategin och målsättningen 

Missionskyrkans strategi i början av seklet att primärt 

stärka församlingarnas ekonomi genom lanseringen av 

2000-talets kollektbox (kyrkoavgiften och Missionsgåvans 

autogiro) vilket i sin tur skulle ge samfundet en bättre 

ekonomi har lyckats väl. Målet att att öka de totala insamlingarna 

i samfundets församlingar med minst 2 % per år 

2001–2010 har redan infriats (se graf på sid 51) det vill säga 

att gå från 250 mkr till 300 mkr i insamlade gåvomedel. 

Kyrkokonferensen i juni 2006 satte upp tydliga mål för de 

två insamlingsformer som blir allt viktigare för ekonomin 

i samfundet och församlingarna: missionsgåvan och kyrkoavgiften. 

Båda insamlingsformerna är redskap för ett 

regelbundet och långsiktigt offrande. 

För Missionsgåvan beslutade Missionskyrkans församlingar 

att gemensamt arbeta för målet minst 10 000 inbetalningar 

per månad senast 2008. För kyrkoavgiften enades 

församlingarna om målet att 40 procent av medlemmarna 

ska vara anslutna innan 2008. 

Det är mål som utmanar, och satsningen för att uppnå 

dem kommer att intensifi eras under kommande verksamhetsår. 

Insamlingar i församlingarna 

Svenska Missionskyrkans ekonomi vilar ytterst på offerviljan 

i församlingarna. I Svenska Missionskyrkans församlingar 

samlades det in drygt 303 mkr år 2008, en minskning 

med 6,1 mkr. 

Gåvomedlen till församlingarna, tillsammans med ökade 

andra intäkter, innebär att församlingarna sammanlagt 

redovisade ett överskott i verksamheten på 43,6 mkr. Det 

bästa utfallet någonsin! Årets resultat överträffar toppresultaten 

från åren 1988 (19 mkr), 1998 (18 mkr), 2006 (17 mkr) 

och 2007 (40,9 mkr). 

Av de offermedel som kommer till församlingarna gick 


8,8 procent till det gemensamma arbetet. En ökning med 

0,3 procentenheter sedan föregående år. 

Under 1990-talet samlade församlingarna totalt sett in 

cirka 246 mkr per år. Under 2000-talet ser vi en glädjande 

ökning med nästan 60 mkr som bland annat är hänförligt 

till strategin med ”2000- talets kollekt box”, det vill säga Missionsgåvans 

autogiro och kyrko avgiften (se graf sid 51). 

Dags 

att lyfta 

FÖRBERED FÖR START! Vilken förmån att vara med och ge 

en ny generation luft under vingarna. Vi vill växa och tror att 

Missionskyrkan behövs i 2000-talets Sverige. Vi lyfter tillsammans 

och bygger morgondagens kyrka. Var med genom Missionsgåvan! 

Missionsgåvan 

Enkelt, regelbundet, långsiktigt – Missionsgåvan gör det möjligt! 

Anmäl ditt givande på www.missionskyrkan.se eller ring tel 08-674 07 00 


Missionsgåvan är en viktig insamlingsform för Svenska 

Missionskyrkan som gör det enkelt att ge regelbundet. Via 

autogiro (eller plusgiro) kan enskilda givare ge en gåva 

till den egna församlingen och de fyra missionsgåvoändamålen: 

internationellt arbete, nationellt arbete, pastors- 

och diakonutbildning och SMU/equmenia. 

Cirka en tredjedel av Svenska Missionskyrkans budgeterade 

gåvor kommer in via Missionsgåvan. Av gåvorna 

till samfundets tre stora offerdagar utgör förskottsinbetalningar 

via Missionsgåvan 57 procent av det totala resultatet. 

I december 2008 fanns det 3 641 givare som förmedlade 

sin gåva via autogiro. Dessa givare gav tillsammans 

25,9 mkr (23,2 mkr), varav 36 procent gick till missionsgåvoändamål 

och resten till ett stort antal lokala församlingar. 

Autogirogivarnas gåvor utgjorde 66 procent 

(58 procent) av alla gåvor till Missionsgåvan. 

Ett större antal givare via autogiro är en viktig förutsättning 

för ett stabilt och långsiktigt offrande. Det skulle 

ge samfund och församlingar en större trygghet för att gå 

in i nya missionssatsningar. 

Missionsgåvan ger också ett tillskott i form av ränta på 

pengarna. Ränteinkomsten uppgick 2007/08 till 155 tkr. 


350 

300 

250 

200 

Gåvomedel i Missionskyrkans församlingar 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Gåvomedlen i församlingarna minskade med 

2,0 procent mellan 2007 och 2008. 

20 

15 

10 


1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

2008 

2008 

Missionsgåvan, som för året stod för 34 procent 

(27 %) av budgeterade gåvo medel i Missionskyrkan, 

minskade med 0,8 procent mellan 2007 

och 2008. 

30 

25 

20 

Insamlingar vid offerdagarna 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

2008 

Samtliga insamlingar på offerdagarna, som utgör 

53 procent (44 %) av budgeterade gåvor, minskade 

under perioden 2007–2008. 

51

Redovisning 1, Svenska Missionskyrkans församlingar 2008 (tkr) 

Distrikt 

Offerdagarna 

Intäkter 

Gåvor 

Bidrag från 

samfund/distrikt 

Mellansvenska 31 001 923 479 14 256 46 659 17 691 12 727 8 356 

Mälardalen 54 425 4 096 9 031 107 015 174 566 66 031 30 176 27 763 

Södra Götaland 20 184 1 529 485 8 165 30 363 13 933 7 290 5 761 

Västra Götaland 76 974 2 652 2 534 30 426 112 586 55 225 24 796 24 874 

ÖrebroVärmlandDal 34 331 1 511 2 692 19 354 57 889 26 848 14 098 10 483 

Östra Götaland 76 279 2 815 6 060 26 063 111 217 49 956 24 500 26 266 

Övre Norrland 9 883 563 338 3 929 14 713 6 747 4 033 2 595 

Finska Frikyrkan 17 - - - 17 - - - 

Svenska Frälsningsarmén - - - - - - - - 

Tre offerdagar ägnas i Missionskyrkans församlingar åt det 

gemensamma arbetet: 

offerdag för mission i Sverige 

offerdag för mission i andra länder 

offerdag för pastors- och diakonutbildning. 

Många församlingar genomför insamlingar någon helg 

i nära anslutning till de rekommenderade offerdagarna 

eller, när det gäller annandagsinsamlingen för det internationella 

arbetet, vid fl er än ett tillfälle. 

Dessutom genomförs varje år en insamling även till 

SMU, Svenska Missionskyrkans Ungdom. Församlingarna 

tar på detta sätt ansvar för barn- och ungdomsarbetet inom 

SMU. 

Bidrag från 

kommun 

Kostnader 

Kostnader till egen verksamhet 

Summa 2008 303 095 14 089 21 620 209 208 548 011 236 432 117 621 106 098 

2007 års siffror 309 178 11 858 22 384 177 654 521 075 221 840 119 528 95 619 

jfr +/- 2008 -6 093 +2 231 -949 +31 554 +26 936 +14 592 -1 907 +10 479 

2006 års siffror 291 832 13 657 20 671 159 599 485 759 220 646 115 887 86 217 

jfr +/- 2007 +17 346 -1 799 +1 713 +18.055 +35 316 +1 194 +3 641 +9 402 

Insamlingsresultatet till SMU i tusental kronor: 

07/08 06/07 

Offerdagen 557 620 

Missiongåvan 1 658 1 513 

2 215 2 133 


Övriga intäkter 

Summa intäkter 

Personalkostnader 

Fastighetskostnader 

Övriga kostnader

Kostnader till 

Kostnader till Svenska Missionskyrkan andra samfund/organisationer 

Mission 

i Sverige 

Mission 

i andra länder 

pastors- och 

diakonutbildning 

460 1 431 229 176 446 166 122 466 611 42 882 -2 674 6 452 

746 3 222 381 333 924 503 277 867 1 153 132 375 -4 723 46 914 

313 1 132 113 100 358 221 50 232 282 29 785 -2 131 2 709 

1 091 6 033 534 398 959 341 144 606 1 125 116 126 -8 502 4 962 

519 2 166 216 191 441 424 213 298 691 56 588 -4 779 6 079 

1 198 4 523 425 265 875 878 199 1 137 1 898 112 120 -10 290 9 387 

118 398 52 56 163 28 69 80 149 14 489 -1 047 1 271 

- - - - - - - - - - - 17 

- - - - - - - - - - - - 

4 444 18 905 1 950 1 519 4 166 2 560 1 074 3 687 5 909 504 366 -34 147 77 792 

4 754 18 539 1 388 1 545 4 133 2 650 867 3 171 6 166 480 201 -24 869 65 743 

-310 +366 +562 -26 +33 -90 +207 +516 -257 +24 165 -9 278 +12 049 

6 217 18 388 1 880 1 348 4 084 3 496 1 249 3 308 6 067 468 787 -24 745 41 717 

-1 463 +151 -492 +197 +49 -846 -382 -137 +99 +11 414 -124 +24 026 

Kyrkoavgiften 


SMU riks 

Till distriktet 

Andra samfund 

Diakonia 

Missionskyrkans andra stora insamlingskanal, jämte Missionsgåvan, 

är kyrko avgiften. Intresset för att genom kyrkoavgiften 

stödja den egna församlingen är stort. 543 församlingar 

får del av kyrkoavgiften. Åldersspridningen är 

stor bland kyrkoavgiftsgivarna, från 9 till 108 år. 

Antalet kyrkoavgiftsgivare har ökat till 15 825 (15 701). 

Skatteverket meddelade vid 2009 års början att innevarande 

års förskottsutbetalning blir 37,3 mkr, vilket innebär en ökning 

från 2008 med 1,4 mkr. Under året sker också en slutavräkning 

med Skatteverket gällande utdebiteringen för 2007 

års kyrkoavgift som medför ett tillskott om 1,8 mkr, vilket 

stärker samfundets missionsbudget enligt konferensbeslut. 

Lokalt 

ekumeniskt arbete 

40 

30 

20 

10 

0 

-10 

-20 

-30 

-40 

-50 

Övriga 

organisationer 

Samaritfonden 

-43,8 

2002 

+26,4 

2003 

+17,1 

2004 

Summa kostnader 

+30,1 

2005 

+22,4 

2006 

Underskott 

-3,1 

2007 

-44,3 

2008 

Överskott 

Årlig kurstillväxt fr.o.m. 2002 t.o.m. sista 

december 2008, exklusive det årliga bidraget 

på 2 % till ideella organisationer. 

53

Missionsgåvan, 1 december 2007–30 november 2008 

Till mission Till mission Till pastors- Till SMU Totalt 

i andra länder i Sverige utbildningen 

2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 

kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 

Distrikt 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

per 

tkr medl 

Mellansvenska 876 163 890 159 345 64 388 70 162 30 157 28 179 33 177 32 1 562 291 1 612 289 

Mälardalen 1 177 106 1 135 99 564 51 601 53 295 27 257 22 310 28 279 24 2 345 212 2 272 199 

Södra Götaland 510 123 515 120 166 40 198 46 80 19 80 19 90 22 89 21 846 204 882 205 

Västra Götaland 2 089 131 1 972 122 

Örebro 

800 50 859 53 405 25 371 23 444 28 401 25 3 738 234 3 603 223 

VärmlandDal 968 130 995 128 381 51 427 55 183 25 177 23 201 27 199 26 1 734 232 1 798 232 

Östra Götaland 1 680 120 1 691 121 640 46 730 52 292 21 275 20 341 24 315 23 2952 211 3 011 214 

Övre Norrland 241 139 318 175 89 51 87 48 55 32 43 24 70 40 64 35 454 263 511 287 

Ospecifi cerat 123 160 77 90 32 32 34 33 265 316 

Summa 7 662 128 7 676 125 3 061 51 3 380 55 1 504 25 1 392 23 1 668 28 1 557 25 13 896 233 14 005 228 

Insamlingsstatistik över offerdagarna 2006–2007 och 2007–2008 

Till mission i andra länder Till mission i Sverige Till pastorsutbildningen 

07–08 förändr. 06–07 07–08 förändr. 06–07 07–08 förändr. 06–07 

tkr 06–07 tkr tkr 06–07 tkr tkr 06–07 tkr 

Distrikt 

Mellansvenska 1 701 +2 % 1 673 499 -1 % 504 256 0 % 257 

Mälardalen 2 062 -10 % 2 288 733 -4 % 761 389 -16 % 464 

Södra Götaland 1 088 -5 % 1 151 250 -13 % 288 137 -23 % 179 

Västra Götaland 3 997 -3 % 4 101 1 031 -7 % 1 104 557 -3 % 579 

ÖrebroVärmlandDal 1 991 -7 % 2 132 498 -6 % 527 256 -6 % 274 

Östra Götaland 3 591 -4 % 3 722 921 0 % 919 450 -5 % 476 

Övre Norrland 556 +5 % 529 121 -6 % 129 62 -9 % 68 

Ospecifi cerat 210 -23 % 273 91 -6 % 97 116 +6 % 71 

Resultat enligt bokslut 15 196 -4 % 15 869 4 144 -4 % 4 329 2 223 -6 % 2 368 

Budget jämfört med resultat 16 000 -5 % 16 000 4 500 -8% 4 500 2 500 -11 % 2 500 

Bidrag till församlingar 

Bidragsfördelning har en strategisk funktion för Missionskyrkans 

mission i Sverige. Ett församlingsbidrag ges som 

en hjälp i det arbete församlingen själv driver och ansvarar 

för. Församlingar med särskilda behov av ekonomiskt stöd 

för att kunna ha anställd pastor eller diakon är prioriterade. 

Men bidrag ges också till församlingar som har behov av 

en särskild resurs. Bidrag kan till exempel sökas för mentors- 

och evangelistmedverkan. 

De bidrag som fördelas är anslaget från Nämnden för 

statligt stöd till trossamfund (SST) och 20 procent av kyrkoavgiften. 

Under kalenderåret har bidrag på sammanlagt 

14,9 mkr fördelats. 

Tio procent av kyrkoavgiften går till pionjärarbete. 

Från dessa medel har 5,6 mkr fördelats till ett fl ertal församlingar 

under 2008. 

Testamentsgåvor 

Missionen tillförs varje år generösa gåvor, genom testamentariska 

förordnanden. Under 2007–2008 fl öt det in 

testamentsgåvor på sammanlagt 7,3 mkr, vilka har tillförts 

missionsekonomin. Enligt kyrkokonferensens rekommendationer 

ska allmänna testamentsmedel utöver budget avsättas 

till missionsfonden om ej negativt bokslut föreligger. 

Detta har dock inte varit nödvändigt då missionsfonden 

redan uppgår till 47,1 mkr, vilket överstiger målsättningen 

med två mkr. 

Nybyggarna 

Nybyggarna är en insamlingsform där de som anmält sig 

som ”nybyggare” får uppmaningar ungefär fyra gånger 

per år om att ge till specifi ka projekt. Nybyggarnas projekt 

syftar till att ”bygga församlingar” – både genom satsningar 


Redovisning 2, Svenska Missionskyrkans församlingar 2008 (tkr) 

Distrikt 

Mellansvenska 26 223 155 102 755 67 216 51 16 602 10 654 16 825 9 014 10 739 

Mälardalen 59 430 126 282 959 124 336 43 29 433 13 851 377 620 28 960 32 952 

Södra Götaland 12 504 80 94 118 44 824 10 4 689 1 542 5 879 11 147 12 919 

Västra Götaland 

Örebro 

56 996 208 275 811 143 751 42 41 965 20 980 122 053 38 616 38 590 

VärmlandDal 30 373 189 124 418 67 459 48 18 706 20 843 28 193 8 882 22 728 

Östra Götaland 44 325 189 262 282 155 265 47 17 616 10 917 30 629 44 477 32 143 

Övre Norrland 7 746 41 12 975 11 339 11 24 372 27 118 20 512 15 464 10 240 

Sv. Frälsningsarmén - - - - - - - - - - 

Finska Frikyrkan - - - - - - - - - - 

Summa 2008 237 596 988 1 155 319 614 189 252 153 383 105 905 601 711 156 560 160 311 

2007 års siffror 226 655 984 1 079 966 619 076 256 158 353 107 517 474 468 158 137 144 099 

jfr +/- 2007 +10 941 +4 +75 353 -4 887 -4 -4 970 -1 612 +127 243 -1 577 +16 212 

2006 års siffror 200 601 968 1 016 276 626 012 241 147 261 108 009 539 029 154 127 144 136 

jfr +/- 2007 +26 054 +16 +63 690 -6 936 +15 +11 092 -492 -64 561 +4 010 -37 

Missionskyrkans företag 

Tillgångar 

Gudstjänstlokaler Andra fastigheter 

Likvida medel 

Antal 

Uppskattat 

värde 

för att bli fl er medlemmar och satsningar på nybyggnation 

eller renovering av kyrkolokaler. Idag har cirka 7 900 personer 

anmält sig som ”nybyggare” till Missionskyrkan. 

Under 2007/08 har anslag beviljats till Söderhamns mfs 

(300 tkr), Tomaskyrkans mfs (355 tkr), Åsenhöga mfs (320 

tkr), Skeppsås mfs (145 tkr) och Norrköpings mfs (145 tkr). 

Fyra församlingar har därutöver erhållit bidrag ur lokalupprustningsfonden 

om totalt 125 tkr. 

För 2008/09 är upprop planerade till Furuhöjdskyrkan 

i Alunda, Munkhöjdskyrkans mfs och Ingarps mfs, samtliga 

för ombyggnation. Ett upprop görs för projektet med 

persisktalande pastor i Göteborg. 

Samaritfonden 

Samaritfonden är en aktiefond som förvaltas av Banco Fonder. 

De andelsägare som valt att stödja Missionskyrkan ger 

två procent av sin samlade fondförmögenhet till samfundet 

varje år. Fonden har under de senaste fem åren haft en 

genomsnittlig årlig avkastning på 0,6 procent. 

Bokfört värde 

Antal 

Taxeringsvärde 

Bokfört värde 

Övriga tillgångar 

Skulder 

Lån 

Fonder 

Vid årets slut uppgick fondkapitalet till 257 (432) mkr, 

varav andelsägare med ett sammanlagt kapital på 39,8 

(78,1) mkr angett Missionskyrkan som förmånstagare. För 

2008–2009 har Missionskyrkan därför fått 876 (1 622) tkr i 

gåvomedel, inklusive provisioner, för att använda i missionsverksamheten. 

Under de femton år som fonden funnits har Svenska 

Missionskyrkan fått sammanlagt 22,8 mkr i gåvor från 

aktie sparare som vill stödja samfundet. 

Aktiefonden Eldsjäl 

Eldsjäl är, liksom Samaritfonden, en ideell aktiefond som 

placerar enligt etiska riktlinjer. Av fondförmögenheten från 

de sparare som anger Missionskyrkan som förmånstagare 

går 1,6 procent till lokala församlingar och SMU-föreningar 

och 0,4 procent till Missionskyrkan. 

Eldsjäl Biståndsfond stödjer Svenska Missionskyrkans 

internationella arbete. 

55

Missionskyrkans företag 

Belopp i tusental kronor (tkr) eller miljoner kronor (mkr). 

Resultat föregående år anges inom parentes. 

Berling Media AB 

Berling Media AB är en av Sveriges större och äldre förlagskoncerner. 

Koncernen ägs främst av Svenska Missionskyrkan, 

33,75 %, Svenska kyrkan, 41,0 %, och Församlingsförbundet, 

10,1 %. 

Berlings större dotterbolag är: Verbum Förlag AB, Berling 

Press AB, Gleerups Utbildning AB och Gothia Förlag 

AB. Dessutom äger Berling 24,5 % av Linx Music AB. 

Koncernens varumärken är ledande inom tre huvudområden: 

lärande (Gleerups), hälsa (Gothia) och livsfrågor 

(Verbum, Cordia, Kyrkans Tidning, Amos samt Sändaren). 

Berling Media AB omsatte 361 mkr (348 mkr) under 

2008 och har nästan 200 anställda. Koncernen redovisar 

före bokslutsdispositioner och skatt en förlust på -20,4 mkr 

(-29,5 mkr), vilket delvis beror på höga konsultkostnader 

inom IT avseende webbhandelsutveckling. 

För 2009 föreslås ingen utdelning. 

Mer information om Berling Media AB och dess dotterbolag 

fi nns på hemsidan, www.berlingmedia.se. 

Verbum Förlag AB 

Verbum Förlag AB, där också bokförlaget Cordia ingår 

från den 1 juni 2006, ger ut biblar, psalmböcker, teologisk 

litteratur, kristen bok- och tidningsutgivning samt debatt- 

och annan facklitteratur. Utgivningen i övrigt omfattar 

material för konfi rmander, barn och ungdom samt kyrklig 

administration. Totalt uppgick nettoomsättningen till 67,2 

mkr, vilket är 3,2 mkr högre än föregående år. Resultatet 

blev 8,2 mkr, jämfört med 1,7 mkr föregående år. 

Förlagshuset Gothia AB 

Förlagshuset Gothia AB arbetar med utgivning inom social 

omsorg, socialtjänst, medicin och hälsa. Försäljningen sker 

bland annat till kommuner och landsting. Resultatet blev 

2,8 mkr, vilket är 1,6 mkr lägre än föregående år. 

Gleerups Utbildning AB 

Intäkterna har ökat med 0,3 mkr till 182,5 mkr. Försäljningsintäkter 

kommer från affärsområdet Bokklubbar och försäljning 

till hög-, gymnasie- och grundskolan. Resultatet 

blev 9,0 mkr, vilket är 6,4 mkr lägre än föregående år. 

Handelsminister Ewa Björling i samtal med Missionskyrkans 

ekonomichef Samuel borg. 

Berling Press AB 

Tidningen Sändaren ingår idag i Berling Press AB. Läsarna 

fi nns i första hand bland medlemmarna i församlingar som 

är anslutna till Baptistsamfundet och Missionskyrkan. 

Sändaren har sedan 1992 getts ut av bolaget Svensk 

Frikykopress AB, som till 75 procent ägts av Svenska Missionskyrkan 

och 25 procent av Svenska Baptistsamfundet. 

Vid årsskiftet 2005/2006 genomfördes en försäljning där 

bolagets inkråm, det vill säga tidningen med dess personal 

etc, såldes till förlagskoncernen Berling Media AB. 

Sändarens upplaga sjönk från 11 200 till 10 700 ex. 

Gummessons Bok & Musik AB 

Gummessons Bok & Musik AB är Missionskyrkans egen 

bok- och musikhandel. Gummessons fungerar även som 

säljare och distributör av allt informations- och undervisningsmaterial 

som Missionskyrkan och SMU producerar. 

Dessutom har Gummessons distributionsavtal med Artos 

Bokförlag. 

Försäljning av bokhandelns produkter sker i butiken 

på Tegnérgatan 8 i Stockholm och via hemsidan, 

www.gummessons.se. 

Försäljningen uppgick till 2 734 tkr (2 970 tkr) och övriga 

intäkter, främst provisionsuppdrag, till 864 tkr (943 tkr). 

Bolaget redovisar en förlust på 627 tkr. Ett aktieägartillskott 

om 600 tkr har därför utgått från Svenska Missionkyrkan. 

För att uppnå ett balanserat resultat har en samordning 

i butiken skett med Stockholm Fair Trade Shop AB, vilka 

säljer rättvisemärkta produkter. Invigningen av det nya butikskonceptet 

ägde rum 10 maj 2008 med handelsminister 

Ewa Björling och riksdagsledamoten Lars Lindén. 


Årsredovisning & koncernredovisning 

för Svenska Missionskyrkan 

Räkenskapsåret 2007-09-01–2008-08-31 

Förvaltningsberättelse 

Kyrkostyrelsen avger härmed årsredovisning och koncernredovisning 

för Svenska Missionskyrkan, organisationsnummer 

802002-3217, för räkenskapsåret 2007/2008. 

Information om verksamheten 

Svenska Missionskyrkan bildades 1878 ur de väckelse- och 

demokratirörelser som uppstod under 1800-talet. Det övergripande 

syftet med Svenska Missionskyrkans verksamhet 

har under hela denna period varit att göra Jesus Kristus 

känd för var och en. Missionskyrkan är som kyrka en 

gemenskap av 686 självständiga församlingar med 61 000 

medlemmar. Församlingarna utser ombud till kyrkokonferensen, 

som är Svenska Missionskyrkans högsta beslutande 

organ. Kyrkokonferensen beslutar om det gemensamma 

arbetet och väljer kyrkostyrelse, som tillsammans 

med missionsföreståndaren ska leda arbetet. 

Svenska Missionskyrkan har tre dotterbolag, det 

numera vilande bolaget Svensk Frikyrkopress AB (som 

även ägs till 25 % av Svenska Baptistsamfundet), Gummessons 

Bok & Musik AB samt det vilande bolaget SMF 

Hotell och Pensionat AB. I Gummessons Bok & Musik 

AB bedrivs försäljning av böcker och musik samt distribution 

av böcker och pedagogiskt material åt andra uppdragsgivare. 

Svenska Missionskyrkan innehar även 33,75 

% (33,10 %) av rösterna och kapitalet i Berling Media AB 

(tidigare Verbum AB). Berling Media aktier har förvärvats 

från Svenska Bibelsällskapet varav en del sålts vidare till 

Svenska Baptistsamfundet under räkenskapsåret. 


Resultat och ställning samt väsentliga 

händelser under räkenskapsåret 

En avgörande del av Svenska Missionskyrkans intäkter 

är offerdagsmedel och gåvomedel. Dessa intäkter till den 

budgeterade verksamheten minskade under räkenskapsåret. 

Detta beror huvudsakligen på att intäkterna från 

testamentsgåvor minskade med 10,4 mkr, det vill säga 

motsvarande det enskilda testamentet om drygt 10 mkr 

som erhölls föregående år. Resultatet från annandagsinsamlingen 

blev 0,8 mkr sämre än lagd budget och totalt 

sett minskade intäkterna från de tre offerdagarna till internationellt 

arbete, nationellt arbete samt till pastors- och 

diakonutbildningen. 

Totalt fi ck Svenska Missionskyrkan erhålla gåvomedel 

på 49,7 mkr, vilket är 13,7 mkr mindre än föregående år, 

en minskning med 21,6 %. Minskningen är till största del 

hänförlig till föregående räkenskapsårs erhållande av ett 

större enskilt testamente om drygt 10 mkr. 

Församlingarna i Sverige har under året 2008 erhållit 

25,1 mkr (70 %) av kyrkoavgiften. Församlingar med särskilda 

behov har stärkts med ytterligare 7,1 mkr (20 %) och 

pionjärarbetet med 3,5 mkr (10 %). Eftersom kyrkoavgiften 

betalas ut i förskott från Skatteverket fi nns en regleringsfond 

för att reglera eventuella framtida negativa slutavräkningar. 

Till regleringsfonden har 408 tkr lagts. 

Pensionsverksamheten redovisar ett överskott på 9,6 

(9,0) mkr, vilket avsatts för att täcka Svenska Missionskyrkans 

åtagande om framtida pensioner. Kyrkokonferensen 

2008 fattade beslut om förändring av Missionskyrkans pensionssystem 

i samband med medlemskapet i Arbetsgivaralliansen, 

delvis efter att en pensionsutredning behandlats 

i kyrkokonferensens särskilda utskott 2007. Detta innebär 

57

att Missionskyrkan kommer leva med två pensionssystem 

under överskådlig tid. 

Fastighetsförvaltningen har under verksamhetsåret 

visat ett positivt resultat. Detta beror huvudsakligen på 

ökade hyresintäkter. För de kommersiella fastigheterna 

har projekteringar påbörjats inför kommande totalrenoveringar. 

Då resultatet var positivt har en avsättning om 634 

tkr gjorts till fastigheternas investeringsfond. 

I samband med kyrkokonferensen 2005 övertog Missionskyrkan 

ekonomihanteringen för UCL (Utbildningscentrum 

Lidingö). Från och med 1 jan 2008 har ekonomihanteringen 

återförts till UCL. 

Finansnettot har haft en mycket positiv påverkan på 

resultatet för Svenska Missionskyrkan tack vare gynnsamma 

aktieförsäljningar innan rådande fi nanskris. 

Resultatet i fi nansförvaltningen uppgick till 7,5 (11,2) mkr. 

Till värderegleringsfonden har ingen avsättning gjorts 

då fonden redan uppgår till 20 % av det bokförda värdet 

av samfundets tillgångar i aktier och aktiefonder. Målet 

med fi nansförvaltningen är att Svenska Missionskyrkan 

ska kunna ombesörja sina löpande betalningar och samtidigt 

uppnå en hög avkastning på sitt kapital. För hantering 

av fi nansiella risker har ett kapitalplaceringsreglemente 

utarbetats, vilket utgör riktlinjer för hanteringen av 

kapital förvaltningen. Ett grundläggande ställningstagande 

för Missionskyrkan är att täcka upp missionsekonomins 

underskott (5 % av budget) genom aktiv förvaltning av de 

fi nansiella resurserna. Det kapital som är tillgängligt för 

placering under minst ett år placeras vanligen på följande 

sätt: 

Svenska aktier och aktiefonder 35 % 

Utländska aktiefonder 15 % 

Räntebärande värdepapper 50 % 

På grund av fi nanskrisen som började på våren och accentuerades 

under hösten har dock stora försäljningar av 

aktiefonder gjorts under räkenskapsåret varför andelen 

aktier och aktiefonder uppgått till ca 30 % och räntebärande 

värdepapper inklusive likvida medel till ca 70 %. 

Det bokförda värdet överstiger marknadsvärdet i bokslutet. 

Förhållandet har försämrats efter bokföringsårets 

utgång. Ingen nedskrivning har dock gjorts i bokslutet då 

underskottet skulle kunna täckas upp av värderegleringsfonden. 

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut 

Efter räkenskapsårets slut har kyrkostyrelsen fattat beslut 

om nytt kapitalplaceringsreglemente i enlighet med de förslag 

till beslut som fattades i Kyrkokonferensen 2008. 

Likviditeten har på senare år påtagligen förbättrats 

vilket medfört att Missionskyrkans fastighetslån amorterats 

i sin helhet. Således är Missionskyrkans fastigheter 

skuldfria vilket ger spännande utvecklingsförutsättningar 

både för missionsverksamheten och för fastighets- 

innehaven. Ytterligare redogörelse av Missionskyrkans 

fi nansiella risker återfi nns i Redovisnings- och värderingsprinciperna. 

I oktober 2008 har två nya ekonomiska samarbetsavtal 

upprättats med systerkyrkorna i de båda Kongorepublikerna 

. Avtalet med Kongo Brazzaville innebar 

bland annat att Missionskyrkan skänkte 1,4 mkr för att 

hjälpa syster kyrkan att reglera tidigare obetalda pastorslöner. 

Gåvan möjliggjordes genom att Missionskyrkan 

gjorde sitt bästa bokslut någonsin föregående år samt tidigare 

reserverade medel för arbete i Kongo-republikerna. 

Avtalen med de båda systerkyrkorna innehåller även en 

långsiktig plan för minskning av systerkyrkornas bidragsberoende. 

Fonderna i bolaget Eldsjäl Fond AB har omauktoriserats 

och godkännande från Finansinspektionen erhållits 

angående fondernas namnbyten. Missionskyrkan har 

under räkenskapsåret utnyttjat sin option om att förvärva 

ytterligare 5 % av aktiekapitalet i bolaget. Efter räkenskapsårets 

slut har en avsiktsförklaring undertecknats av ägarna 

IOGT-NTO och Svenska Missionskyrkan samt extern part 

om ägarbreddning i bolaget. 

En fylligare redogörelse för Svenska Missionskyrkans 

verksamhet ges i årsberättelsen. 

Resultat, dotterbolag 

Inkråmet i Svensk Frikyrkopress AB har tidigare räkenskapsår 

sålts till Berling Media AB, varefter Svensk Frikyrkopress 

AB betraktas som ett vilande bolag med uppgiften 

att bevaka de tidigare ägarsamfundens intressen i 

tidningen Sändaren. 

För Gummessons Bok och Musik AB har resultatet 

påverkats negativt av minskade intäkter och bibehållna 

kostnader. Kyrkostyrelsen har föregående år uppdragit åt 

bolagsstyrelsen att förändra bokhandeln för att kommande 

år uppnå ett balanserat resultat. Ett butikskoncept tillsammans 

med Fair Trade (Rättvisemärkt) som hyresgäst har 

lanserats under 2008. Efter avskrivningar och fi nansnetto 

redovisas nu en förlust på 627 tkr jämfört med en förlust 

på 161 tkr föregående år. Missionskyrkan har därför beviljat 

ett aktieägartillskott om 600 tkr för att säkerställa bolagets 

aktiekapital. 

Förväntad framtida utveckling 

För Svenska Missionskyrkan medför de minskade intäkterna 

från offerdagarna att missionsverksamheten riskerar 

att drabbas. För att bibehålla och utveckla missionsarbetet 

i både Sverige och andra länder behöver insamlingarna 

öka. Kyrkostyrelsen arbetar med att öka intäkterna genom 

olika insamlingsformer vars syfte är att stärka både samfundets 

och församlingarnas ekonomi. Kortsiktigt har missionsekonomin 

kunnat kompenseras genom överskott i 

fi nansförvaltningen. Dessa överskott är osäkra framöver på 

grund av rådande fi nanskris samt att eventuella överskott 


framgent behöver användas till att fi nansiera det eftersatta 

underhållet inom fastighetsförvaltningen. 

Missionskyrkans satsning under ledorden Vi Vill Växa 

är en utmaning i hela kyrkan tillsammans med ungdomsförbundet. 

Målen som är antagna av Kyrkokonferensen 

ger hopp om följande utveckling: 

att Missionskyrkans församlingar och SMU:s 

föreningar på befi ntliga och nya platser 

- växer genom att antalet nya medlemmar ökar 

- är växtplatser för trons liv, fördjupning och tjänst 

- har tillräckliga resurser för att utföra sitt missionsuppdrag 

att Missionskyrkan och SMU har en positiv medlemsutveckling 

från 2010. 

Den ekumeniska processen där en gemensam framtid diskuteras 

med Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan 

i Sverige, kommer att vara av avgörande betydelse för 

Missionskyrkans framtida verksamhet. 


Utveckling - Dotterbolag 

Svensk Frikyrkopress AB förväntas framöver vara ett 

vilande bolag som innevarande räkenskapsår ger ägarna 

utdelning efter försäljningen av tidningen Sändaren. Synergier 

och samordningsvinster inom den nya mediekoncernen 

Berling Media AB förväntas påverka tidningen positivt. 

Gummessons Bok & Musik AB förväntar sig en 

fortsatt prispress från nätbokhandeln under kommande 

räkenskapsår. Utvecklingsinsatser kommer att genomföras 

under innevarande år där synergier och samordningsvinster 

med Fair Trade förväntas. 

Disposition av årets resultat 

Koncernens egna kapital enligt koncernbalansräkningen 

uppgår till 87,6 (97,2) mkr. I Svenska Missionskyrkan 

uppgår årets resultat till 1,1 mkr och dess egna kapital till 

103,1 mkr. Missionskyrkans totala tillgångar uppgår till 

305,3 mkr (289,6 mkr). Efter ianspråktagande samt reservering 

av ändamålsbestämda verksamhetsmedel om 1,8 

mkr netto, uppgår kvarstående belopp efter fördelning till 

2,9 mkr, vilket ger ett positivt balanserat kapital. 

59

Koncernens resultaträkning 

(kr) Not 2007/2008 2006/2007 

Intäkter 

Svenska Missionskyrkans intäkter 1,2,3,8,9 117 363 577 129 611 392 

Nettoomsättning i koncernbolag 2 583 510 2 822 709 

Övriga intäkter i koncernbolag 863 521 951 300 

Kostnader 

Svenska Missionskyrkans kostnader 4-10 -124 520 712 -130 551 579 

Kostnader i koncernbolag 4 -2 645 661 -2 513 543 

Andel i intresseföretags resultat efter skatt (Berling Media AB) -10 718 544 -4 130 549 

Resultat före fi nansiella poster -17 074 309 -3 810 270 

Resultat från fi nansiella investeringar 

Resultat från värdepapper och fordringar (anläggningstillgångar) 10 7 714 183 11 909 137 

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 11 2 554 238 1 165 800 

Räntekostnader och liknande resultatposter 12 -2 780 520 -1 824 419 

7 487 901 11 250 518 

Årets resultat före minoritet och skatt -9 586 408 7 440 248 

Minoritetsandelar i årets resultat -8 996 -1 156 

Skatt på årets resultat 13 0 0 

Årets resultat -9 595 404 7 439 092 


Koncernens balansräkning 

(kr) 

Tillgångar Not 2007/2008 2006/2007 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 14 59 036 885 60 457 169 

Inventarier 15 5 625 182 1 771 058 

Finansiella anläggningstillgångar 

64 662 067 62 228 227 

Långfristiga värdepappersinnehav 16 153 348 943 164 200 681 

Aktier i intressebolag 18 2 660 551 12 620 118 

Övriga aktier och andelar 19 225 004 125 004 

Långfristiga fordringar 20 972 000 477 000 

Andelar i bostadsrättsföreningar 21 95 100 95 100 

157 301 598 177 517 903 

Summa anläggningstillgångar 221 963 665 239 746 130 

Omsättningstillgångar 

Handelsvaror 

Kortfristiga fordringar 

856 735 1 028 012 

Kundfordringar 3 310 749 1 539 634 

Övriga fordringar 1 484 473 957 462 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 12 509 116 3 771 457 

17 304 338 6 268 553 

Kortfristiga placeringar 764 520 764 520 

Kassa och bank 50 338 791 37 977 161 

Summa omsättningstillgångar 69 264 384 46 038 246 

Summa tillgångar 291 228 049 285 784 376 


61

Koncernens balansräkning (forts.) 

Eget kapital och skulder Not 2007/2008 2006/2007 

Eget kapital 

Eget kapital 23 86 203 899 98 681 527 

Balanserat kapital 23 1 439 315 -1 442 125 

87 643 214 97 239 402 

Minoritetsintresse 565 716 556 720 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 108 493 249 98 888 782 

Avsättningar för uppskjuten skatt 13 0 0 

108 493 249 98 888 782 

Långfristiga skulder 

Skuld till moderföreningen 500 000 0 

Skulder till kreditinstitut 24 6 183 589 6 396 407 

Skulder till församlingar 25 44 482 000 39 727 000 

51 165 589 46 123 407 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 3 667 665 7 125 174 

Skuld till Sida 26 4 644 989 1 426 187 

Ej förmedlade anslag 4 237 304 4 967 709 

Avräkning mot Skatteverket avseende kyrkoavgift 5 499 320 5 091 813 

Övriga skulder 18 257 191 17 396 716 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 7 053 812 6 968 466 

43 360 281 42 976 065 

Summa eget kapital och skulder 291 228 049 285 784 376 

Ställda säkerheter 

Fastighetsinteckningar 20 850 000 20 850 000 

Ansvarsförbindelser 

Pensionsskulder som ej upptagits bland skulderna 12 100 000 12 400 000 


Koncernens kassafl ödesanalys 

(kr) 2007/2008 2006/2007 

Inbetalningar 150 808 480 167 968 521 

Utbetalningar 

Kassafl öde från den löpande verksamheten 

-163 366 850 -164 185 401 

före betalda räntor och inkomstskatter -12 558 370 3 783 120 

Erhållen ränta 2 865 542 1 273 371 

Erhållna utdelningar 3 073 708 3 573 414 

Erlagd ränta -2 755 603 -1 548 760 

Kassafl öde från den löpande verksamheten -9 374 723 7 081 145 

Investeringsverksamheten 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar -4 893 715 -1 393 503 

Investeringar i intressebolag -758 977 0 

Placeringar i övriga fi nansiella anläggningstillgångar -100 062 720 -131 906 477 

Avyttring/amorteringar av övriga fi nansiella anläggningstillgångar 122 419 960 95 124 275 

Kassafl öde från investeringsverksamheten 16 704 548 -38 175 705 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån 6 285 000 33 222 000 

Amortering av skuld -1 253 195 -4 775 061 

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten 5 031 805 28 446 939 

Årets kassafl öde 12 361 630 -2 647 621 

Likvida medel vid årets början 37 977 161 40 624 782 

Likvida medel vid årets slut 50 338 791 37 977 161 


63

Svenska Missionskyrkans resultaträkning 

(kr) Not 2007/2008 2006/2007 

Verksamhetens intäkter 

Offerdagar och gåvomedel 1 56 114 131 70 044 669 

Medel från Sida samt projektgåvor (egeninsats) 2 20 117 495 19 727 576 

Intäkter från pensionsverksamheten 8 16 714 054 16 075 091 

Intäkter från fastighetsförvaltningen 9 14 209 869 13 489 684 

SST-bidrag 5 783 707 5 783 909 

Övriga intäkter 3 6 028 190 6 094 381 

118 967 446 131 215 310 

Verksamhetens kostnader 

Missionsverksamheten 

Missionsavdelningen 4, 5 -47 731 778 -48 801 362 

Anslag till Teologiska Högskolan i Stockholm -2 820 000 -2 820 000 

Centrala kostnader och övriga anslag 4, 6 -19 049 043 -19 449 800 

-69 600 821 -71 071 162 

Sidaverksamhet samt övrig projektverksamhet 7 -25 776 625 -28 748 919 

Pensionsverksamheten 4, 8 -16 714 054 -16 075 091 

Fastighetsförvaltningen 4, 9 -13 179 371 -15 003 745 

Verksamhetens resultat -6 303 425 316 393 

Resultat från fi nansiella investeringar 

Resultat från värdepapper o fordringar (anläggningstillgångar) 10 7 714 183 11 909 137 

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 11 2 490 384 1 128 540 

Räntekostnader och liknande resultatposter 12 -2 777 771 -1 823 319 

Summa resultat från fi nansiella investeringar 7 426 796 11 214 358 

Årets resultat 1 123 371 11 530 751 

Fördelning av årets resultat 

Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) 1 123 371 11 530 751 

Utnyttj. av ändamålsbest medel/fonderingar fr föreg år 

Reservering av ändamålsbestämda medel/fonderingar 

23 8 878 338 13 277 804 

som erhållits men inte utnyttjats under året 23 -7 119 254 -24 808 555 

Kvarstående belopp för året/balanserat kapital 2 882 455 0 


Svenska Missionskyrkans balansräkning 

(kr) 

Tillgångar Not 2007/2008 2006/2007 


Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 14 59 036 885 60 457 169 

Inventarier 15 5 203 360 1 763 161 

Finansiella anläggningstillgångar 

64 240 245 62 220 330 

Långfristiga värdepappersinnehav 16 153 348 943 164 200 681 

Aktier i dotterbolag 17 1 250 000 1 250 000 

Aktier i intressebolag 18 19 152 726 18 393 750 

Övriga aktier och andelar 19 225 004 125 004 

Långfristiga fordringar 20 972 000 477 000 

Andelar i bostadsrättsföreningar 21 95 100 95 100 

175 043 773 184 541 535 

Summa anläggningstillgångar 239 284 018 246 761 865 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 3 539 675 2 021 862 

Övriga fordringar 1 388 542 926 687 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 12 453 205 3 696 451 

17 381 422 6 645 000 

Kassa och bank 48 626 264 36 181 059 

Summa omsättningstillgångar 66 007 686 42 826 059 

Summa tillgångar 305 291 704 289 587 924 


65

Svenska Missionskyrkans balansräkning (forts.) 

Eget kapital och skulder Not 2007/2008 2006/2007 

Eget kapital 

Ändamålsbestämda medel och fonderingar 

Missionsfonden 23 47 109 032 47 109 032 

Värderegleringsfonden 23 17 343 310 17 343 310 

Fastigheternas investeringsfond 23 12 710 192 12 076 338 

Förutbetalda missionsgåvor 23 9 224 576 9 319 494 

Ändamålsbestämda verksamhetsmedel 23 16 293 964 18 591 984 

Balanserat kapital 374 809 -2 507 646 

103 055 883 101 932 512 

Avsättningar 

Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 108 493 249 98 888 782 

108 493 249 98 888 782 

Långfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 24 6 183 589 6 396 407 

Skulder till församlingar 25 44 482 000 39 727 000 

50 665 589 46 123 407 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 3 530 770 6 881 902 

Skuld till Sida 26 4 644 989 1 426 187 

Ej förmedlade anslag 4 237 304 4 967 709 

Avräkning mot Skatteverket avseende kyrkoavgift 5 499 320 5 091 813 

Övriga skulder 18 205 678 17 358 824 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 6 958 922 6 916 788 

43 076 983 42 643 223 

Summa eget kapital och skulder 305 291 704 289 587 924 

Ställda säkerheter 

Fastighetsinteckningar 20 850 000 20 850 000 

Ansvarsförbindelser 

Efterställelsegaranti Gummessons Bok o Musik AB 1 500 000 1 500 000 

Pensionsskulder som ej upptagits bland skulderna 12 100 000 12 400 000 


Svenska Missionskyrkans kassafl ödesanalys 

(kr) 2007/2008 2006/2007 

Inbetalningar 152 484 065 162 211 301 

Utbetalningar 

Kassafl öde från den löpande 

-164 852 377 -161 108 501 

verksamheten före betalda räntor -12 368 312 1 102 800 

Erhållen ränta 2 812 651 1 262 783 

Erhållna utdelningar 3 073 708 3 573 414 

Erlagd ränta -2 752 730 -1 563 160 

Kassafl öde från den löpande verksamheten -9 234 683 4 375 837 

Investeringsverksamheten 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar -4 456 169 -1 393 503 

Sålda materiella anläggningstillgångar 0 50 000 

Placeringar i övriga fi nansiella anläggningstillgångar -100 821 696 -131 906 477 

Avyttring/amorteringar av övriga fi nansiella anläggningstillgångar 122 415 571 97 198 251 

Kassafl öde från investeringsverksamheten 17 137 706 -36 051 729 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån 5 785 000 33 222 000 

Amortering av skuld -1 242 818 -4 767 092 

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten 4 542 182 28 454 908 

Årets kassafl öde 12 445 205 -3 220 984 

Likvida medel vid årets början 36 181 059 39 402 043 

Likvida medel vid årets slut 48 626 264 36 181 059 


67

Redovisnings- och 

värderingsprinciper 

Svenska Missionskyrkans redovisnings- och värderingsprinciper 

överensstämmer med Årsredovisningslagen och 

Bokföringsnämndens Allmänna råd. 

Intäktsredovisning 

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits 

eller kommer att erhållas. 

Intäkter i form av insamlingar och bidrag intäktsförs 

som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med 

gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner 

och församlingar. Begreppet bidrag används främst för 

att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare 

efter ansökan. 

Insamlingar från i första hand privatpersoner redovisas 

av naturliga skäl normalt enligt kontantprincipen. 

Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas 

till marknadsvärdet vid gåvotillfället. 

Kyrkoavgiften tillfaller den församling den skattskyldige 

valt. Av förenklingsskäl betalas hela kyrkoavgiften ut 

från Skatteverket till Svenska Missionskyrkan som sedan 

fördelar ut kyrkoavgiften till de olika församlingarna. 

Svenska Missionskyrkan är här endast en mellanman och 

därför intäktsförs inte dessa medel, utan detta görs i de 

olika församlingarna. Kyrkoavgiften bokförs därför som 

en skuld till församlingarna när pengarna betalas in från 

Skatteverket. Detsamma gäller för det statliga stödet till 

trossamfundets församlingar med den skillnaden att här 

har Svenska Missionskyrkan rätt att dra av en mindre administrationsavgift 

före utbetalning till församlingarna. 

Denna avgift intäktsförs. 

Erhållna gåvor etc. 

Erhållna gåvor, testamenteringar och insamlingar redovisas 

netto, det vill säga efter avdrag för eventuell skatt och 

de direkta kostnader som kan uppkomma vid försäljning 

av en tillgång. 

Bidrag från Sida 

Samtliga bidrag från Sida redovisas i enlighet med BFN R5 

om statliga stöd, d v s de intäktsförs endast om det med 

hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer 

att återkrävas, d v s att organisationen haft utgifter för 

ändamålet. Bidrag skuldförs därför tills dess att de utgifter 

som bidraget ska täcka uppkommer. 

Andra bidrag än sådana som inte är till för att täcka 

ett ändamål, till exempel administrationsbidrag kvittas 

inte mot administrationskostnader utan intäktsförs bland 

övriga bidrag och särredovisas i not. 

Redovisning av förpliktelser/ 

avsättningar 

En utgift bokförs i resultaträkningen när Missionskyrkan 

har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd eller liknande. 

Då uppkommer en skuld. Den förpliktigande händelsen är 

mycket sällan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom 

detta inte resulterat i en juridisk förpliktelse gentemot 

tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa juridiskt 

bindande åtaganden till kostnader. 

Donerade tillgångar 

Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, 

som doneras till Missionskyrkan värderas till 

ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället 

och bokas som en omsättningstillgång om tillgången 

skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången 

skall den redovisas som materiell eller fi nansiell 

anläggnings tillgång. 

Den ”intäkt” som uppstår vid värderingen till marknadsvärde 

redovisas bland Missionskyrkans intäkter (i posten 

Insamlade medel). 

Realisationsvinst/-förlust vid försäljning redovisas i 

posten Insamlade medel om tillgången avyttras kort efter 

att gåvan erhållits. 

Missionshus 

Enligt de stadgar som fi nns i missionsförsamlingarna i Sverige, 

skall Svenska Missionskyrkan motta de kvarvarande 

tillgångarna efter att en missionsförsamling upplösts. I de 

fall då de kvarvarande tillgångarna omfattar ett missionshus 

redovisas dessa fastigheter som en omsättningstillgång 

under posten kortfristiga fordringar. Denna princip baseras 

på att det är Svenska Missionskyrkans avsikt att dessa fastigheter 

skall säljas så snart som möjlighet fi nns. De medel 

som då frigörs omplaceras på ny plats i Sverige. Värdering 

av missionshus sker, i enlighet med god redovisningssed för 

omsättningstillgångar, till lägsta värdets princip. Vad gäller 

missionshus har det lägsta värdet beräknats till 50 000 kr per 

fastighet. Detta värde har tagits fram av Svenska Missionskyrkan 

på basis av att det verkliga värdet för missionshus 

historiskt sett har varit lägre än beräknat anskaffningsvärde, 

det vill säga en beräkning av byggkostnaden för fastigheten. 

Ett historiskt beräknat försäljningspris för missionshus, 

samt övriga fastigheter Svenska Missionskyrkan mottagit 

via gåva eller testamente, visar att 50 000 kr är ett rättvisande 

värde ur ett redovisningsmässigt perspektiv. 

Aktier och andelar 

Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet 

och verkligt värde (marknadsvärdet). Vid prövning 

av om nedskrivningsbehov föreligger tillämpas den så 

kallade portföljmetoden. Återföring av nedskrivning sker 

dock på individuell basis. Aktier och andelar som erhål- 


les genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt 

beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Ofta kan en 

börskurs användas. 

Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt 

värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. 

Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras 

så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant 

över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer 

värderas till anskaffningsvärde. 

Likviditetsrisk 

Hanteringen av likviditetsrisk görs så att tillräckliga likvida 

medel bibehålls genom att anpassa de fi nansiella investeringarna 

i förhållande till verksamhetens likviditetsbehov 

baserat på kontinuerliga likviditetsprognoser. 

Ränterisk 

Finansförvaltningen investerar i räntebärande papper enligt 

regler fastställda i kapitalplaceringsreglemente. 

Missionskyrkans eventuella upplåning, främst inom 

fastighetsförvaltningen eller av församlingarna, bedöms 

vara relativt liten i förhållande till tillgångar och likvida 

medel. 

Valutarisk 

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens 

kurs. 

Missionskyrkans valutarisk återfi nns i det internationella 

arbetet och då främst på kostnadssidan. De transaktioner 

som involverar utländsk valuta inom Missionskyrkan 

innefattar huvudsakligen anslag och bidrag där 

mottagaren normalt står valutarisken. Ingen aktiv valutasäkring 

bedöms därför nödvändig. 

Fordringar 

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell 

prövning beräknas bli betalt. 


Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt 

över den bedömda nyttjandetiden. Härvid tillämpas följande 

avskrivningstider: 

Byggnader 50 år 

Inventarier 5 år 

Datorer 3 år 

Pensionsverksamheten 

Inom pensionsverksamheten har bokförts intäkter från 

närstående organisationer, för vilkas anställda Svenska 

Missionskyrkan har åtagit sig ett pensionsansvar. 

Som kostnader har bokförts direkta pensionsutbetalningar, 

särskild löneskatt på pensionskostnader och administrativa 

kostnader. För att möjliggöra en rättvisande 


kostnadsbild för den egna verksamheten har därutöver en 

uppskattad pensionspremie intäkts- och kostnadsförts för 

egna anställda (interndebiterad volym uppgår därvid till 

1,9 mkr). 

Det därefter redovisade överskottet i den löpande pensionsverksamheten 

har i sin helhet avsatts för att täcka 

pensionsförpliktelser, vilka per den 31 augusti 2008 till 90 % 

täcker den beräknade pensionsskulden. 

Koncernredovisning 

I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget 

direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna. 

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, 

vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid 

förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas 

och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. 

I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den 

del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter 

förvärvet. 

I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens 

andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterbolags kapital 

redovisas i separat post i koncernens balansräkning. 

Redovisning av intresseföretag 

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag 

men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar 

minst 20 % av rösterna för samtliga andelar. 

I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag 

enligt den s k kapitalandels-metoden. Kapitalandelsmetoden 

innebär att andelar i ett företag redovisas till 

anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter 

justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets 

nettotillgångar. I koncernens resultaträkning 

ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets 

resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till 

intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som 

kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internvinster 

elimineras med den på koncernen belöpande 

andelen av vinsten. 

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag 

till anskaffningsvärde. Som intäkt från intresseföretag 

redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats 

efter förvärvet. 

Kassafl ödesanalys 

Kassafl ödesanalysen upprättas enligt direkt metod. Det 

redovisade kassafl ödet omfattar endast transaktioner som 

medför in- eller utbetalningar. 

Som likvida medel klassifi ceras kassa- och banktillgodohavanden. 

69

Noter 

(kr) 

Not 1. Offerdagar och gåvomedel 

Offerdagar 

2007/2008 2006/2007 

Internationellt arbete 15 230 620 15 733 448 

Nationellt arbete 3 920 167 4 275 629 

Pastors- och diakonutbildningen 2 316 913 2 344 276 

Summa offerdagar 21 467 700 22 353 353 

Gåvomedel 

Kyrkoavgiftens slutavräkning 1 720 706 1 587 652 

Nationellt arbete 1 567 158 1 777 310 

Internationellt arbete 2 739 628 718 325 

Gemensamt 554 605 1 164 129 

Konferensgåvor 638 746 645 262 

Specifi kt missionsverksamheter 

Insamlat för projekt ur Missionskyrkans 

3 009 340 3 023 314 

projektkatalog 5 169 496 9 068 876 

Kyrkoavgiftens 30% 10 176 435 9 718 614 

Summa 25 576 114 27 703 482 

Testamenten 

Testamentsgåvor internationellt arbete 2 284 493 4 443 373 

Testamentsgåvor nationellt arbete 537 726 2 195 483 

Testamentsgåvor gemensamt 4 451 107 11 059 386 

Testamentsgåvor Kongo-Kinshasa & Kongo-Brazzaville 21 409 22 474 

Summa 7 294 735 17 720 716 

Gåvofonder 

Utdelning Samaritfonden 1 621 901 1 868 514 

Utdelning Eldsjälsfonderna 153 681 398 604 

Summa 1 775 582 2 267 118 

Summa Gåvomedel exkl. Offerdagar 34 646 431 47 691 316 

Summa Gåvomedel 56 114 131 70 044 669 


Redovisning av insamlingar efter missionsgåvoår 

2007/2008 2006/2007 

Till mission i andra länder 15 230 620 15 733 448 

Förändring pga olika räkenskapsår -34 379 135 418 

15 196 241 15 868 866 

Till mission i Sverige 3 920 167 4 275 629 

Förändring pga olika räkenskapsår 223 628 53 428 

4 143 795 4 329 057 

Till pastorsutbildning 2 316 913 2 344 276 

Förändring pga olika räkenskapsår -94 381 23 906 

2 222 532 2 368 182 

Summa insamlingar efter missionsgåvoår 21 562 568 22 566 105 

Not 2. Medel från Sida 


2007/2008 2006/2007 

Använda SIDA-medel under räkenskapsåret 17 965 850 18 193 893 

Insamlat för Sida-projekt 2 151 645 1 533 683 

Utbetalda medel från Sida 

20 117 495 19 727 576 

SIDA-medel mottagna under räkenskapsåret 21 184 652 17 057 091 

Disponerat av tidigare års reserverade medel -1 067 157 2 670 485 

Not 3. Övriga intäkter 

20 117 495 19 727 576 

2007/2008 2006/2007 

Intäkter för fortbildning 1 088 258 1 593 393 

Statsbidrag för administration SST 642 634 642 657 

Statsbidrag för administration Sida 1 003 879 600 853 

Övriga intäkter gemensamt 957 837 1 051 556 

Nybyggarinsamlingen 1 614 633 1 586 634 

Intäkter ekonomiavdelningen 720 949 619 288 

6 028 190 6 094 381 

71

Not 4. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 


2007/2008 2006/2007 

Löner och Sociala kostnader Löner och Sociala kostnader 

ersättningar (varav pensionskostn.) ersättningar (varav pens.kostn.) 

Styrelse och missionsföreståndare 496 884 208 790 462 400 194 088 

(39 750) (36 992) 

Övriga anställda 20 374 607 8 558 434 19 855 055 8 406 477 

(2 176 668) (2 155 570) 

Summa Svenska Missionskyrkan 20 871 491 8 767 224 20 317 455 8 600 565 

Dotterföretag 

Styrelse och VD 24 000 0 24 000 0 

(0) (0) 

Övriga anställda 833 366 262 516 768 020 258 746 

(77 296) (52 366) 

Summa dotterföretag 857 366 262 516 792 020 258 746 

Summa koncernen 21 728 857 9 029 740 21 109 475 8 859 311 

Styrelsen i Svenska Missionskyrkan erhåller ingen ersättning för sitt arbete. 

Likaså har styrelsen inte rätt till pensionsersättning. 


Svenska Missionskyrkans ledning 


2007/2008 2006/2007 

Antal personer Varav kvinnor Antal personer Varav kvinnor 

Ledamöter i kyrkostyrelsen 16 7 16 5 

Missionsföreståndare och ledningsgrupp 8 3 8 3 

Antal styrelseledamöter i dotterbolag 10 3 9 2 

VD och ledningsgrupp i dotterbolag 3 0 3 0 

Medelantal anställda i Svenska Missionskyrkan 

2007/2008 2006/2007 

Antal anställda Varav kvinnor Antal anställda Varav kvinnor 

Totalt Svenska Missionskyrkan 86 42 84 41 

I Sverige i Svenska Missionskyrkan 68 33 66 32 

För arbete utomlands för Missionskyrkan 18 9 18 9 

I Sverige i dotterföretag 

Uppdelat efter land: 

3 1 3 2 

Nicaragua 2 1 2 1 

Costa Rica 1 1 0 0 

Ecuador 3 1 6 3 

Japan 1 0 1 0 

Kongo-Brazzaville 8 4 6 3 

Kongo-Kinshasa 1 1 3 2 

Spanien 2 1 0 0 

Under året har över 150 personer arbetat ideellt i olika styrelser, arbetsgrupper och kommittéer på uppdrag direkt 

från samfundet. Därutöver kommer alla som ideellt arbetar i de 8 distrikten (inkl. Svenska Frälsningsarmén) och 

de 686 församlingarna. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen. 

Sjukfrånvaro bland anställda i Svenska Missionskyrkan 

Total sjukfrånvaro för samtliga anställda som en andel av ordinarie arbetstid är 2,1 % (2,3 %). 

Andelen av den totala sjukfrånvaron som avser sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer är 70,5 % (75,5 %). 

2007/2008 2006/2007 

Män Kvinnor Män Kvinnor 

– 29 år * * * * 

30–49 år 0,0% 2,2% 0,9% 3,7% 

50 år– 0,8% 5,1% 1,9% 4,9% 

Totalt 0,6% 3,4% 1,2% 3,9% 

* Redovisas ej på grund av att antalet anställda i gruppen är högst 10 eller att uppgiften kan hänföras till enskild individ. 

73

Not 5. Missionsavdelningen, kostnader 

2007/2008 2006/2007 

Nationellt 

Gemensam administration 3 151 978 3 490 080 

Svenska Missionskyrkans Utbildningscentrum 1 021 288 1 043 187 

Distriktsföreståndarna 3 777 784 3 815 578 

Diakoni 624 289 707 955 

Evangelistverksamhet 2 095 744 2 155 184 

Våga Tro 374 083 0 

Församlingsmusiken 954 213 1 369 364 

Storstadskonsulenter 289 169 290 776 

Teologi och värderingsfrågor 130 159 200 481 

Församlingarna i Sverige, SST-anslag 5 908 707 6 053 909 

Fortbildning 1 490 573 1 743 815 

Gemensam missionspolicy 11 766 23 926 

Missionsteologiskt arbete 136 639 2 238 

Ömsesidighet i mission 12 103 9 115 

Växtkraft 0 30 000 

Genderkommittén 18 633 29 325 

Förnyelse i församling 148 724 0 

Kyrka-Arbetsliv 276 067 296 246 

Kyrka-Samhälle 10 840 0 

Kyrka-Idrott 436 369 423 129 

Den viktigaste matchen 16 353 120 834 

Vi Vill Växa 84 496 11 729 

Kyrkoavgift - nyttjade medel 9 768 928 9 978 838 

Kyrkoavgift - förändring reserverade medel 407 507 -260 224 

31 146 412 31 535 485 

Internationellt 

Gemensam administration och information 1 584 724 1 624 302 

Biståndsenheten 1 496 931 1 546 109 

Ecuador, kyrkan och SMK personal 2 049 766 2 278 765 

Indien och Pakistan, kyrkan och SMK personal 887 298 1 316 620 

Japan, kyrkan och SMK personal 700 372 540 020 

Kongo-Brazzaville, kyrkan och SMK personal 3 841 247 3 383 890 

Kongo satsning jubileum 0 290 863 

Kongo-Kinshasa, kyrkan och SMK personal 2 734 104 3 183 580 

Centralamerika, kyrkan och SMK personal 1 128 351 1 199 169 

Kina, kyrkan och SMK personal 681 421 520 374 

Europa, personal och anslag 942 566 510 390 

Mellanöstern, personal och anslag 385 893 627 400 

Libanon/Syrien 2 693 157 432 

Pionjärarbete internationellt 150 000 86 963 

16 585 366 17 265 877 

Summa missionsavdelningen 47 731 778 48 801 362 


Not 6. Centrala kostnader och övriga anslag 


2007/2008 2006/2007 

Insamlingskostnader 1 268 733 1 564 873 

Kyrkokonferensen 1 114 219 1 053 307 

Kyrkostyrelsen, dess utskott och delegationer 533 708 300 573 

Nytt kyrkosamfund 311 684 0 

Kyrkosekretariatet 3 081 565 3 308 695 

Teologi och ekumenik 589 965 679 724 

Centrala konferenser 180 262 45 816 

Medarbetarkonferens 86 103 0 

Fördjupning och andlig vägledning 208 132 68 352 

Liv och Rörelse (boken om Missionskyrkan) 1 857 145 513 

Kyrkogemenskap, Svenska Kyrkan 70 734 0 

Kommunikationsavdelningen 1 783 731 2 057 489 

Skutan - /Hemsidan 439 271 619 785 

Personalenheten 1 140 010 1 390 794 

Arkiv 477 038 549 570 

Medarbetarrekrytering 779 931 743 274 

Kontorsservice 901 618 1 018 984 

Medarbetarsjälavård 617 833 794 912 

Retreatverksamhet 150 937 100 088 

Församlingsrådet 118 130 163 649 

Ekumeniskt arbete 1 488 385 1 466 519 

Årstrycksaker 214 427 428 398 

Ekonomiavdelningen 903 447 870 520 

Adm. tjänster fi nansförvaltningen 372 690 292 331 

Nybyggarinsamlingen - utbetalt till församlingar 1 614 633 1 586 634 

Aktieägartillskott Gummessons Bok & Musik AB 600 000 200 000 

19 049 043 19 449 800 

Not 7. Sidaverksamhet samt övrig projektverksamhet 

2007/2008 2006/2007 

Årets förbrukning av Sidamedel 20 117 495 19 727 576 

Årets kostnader för övrig projektverksamhet 5 659 130 9 021 343 

25 776 625 28 748 919 

75

Not 8. Pensionsverksamheten 

Intäkter 

2007/2008 2006/2007 

Inbetalade pensionsavgifter 13 745 742 13 175 733 

Inbetalade försäkringsavgifter 2 968 312 2 899 358 

Summa intäkter 16 714 054 16 075 091 

Kostnader 

Utbetalade pensioner 3 577 030 3 326 025 

Försäkringspremier 1 958 562 1 890 156 

Personal- och administrationskostnader 776 059 980 257 

Skatt på pensionsförpliktelser 797 935 879 544 

Summa kostnader 7 109 586 7 075 982 

Resultat före avsättning t. pensionsreserven 9 604 468 8 999 109 

Avsättning till pensionsreserven 9 604 468 8 999 109 

Totala kostnader i pensionsverksamheten 16 714 054 16 075 091 

Resultat efter avsättning 0 0 


Not 9. Fastighetsförvaltning 

Intäkter 


2007/2008 2006/2007 

Hyresintäkter 14 107 230 13 434 201 

Övriga intäkter 102 639 55 483 


Kostnader 

Kostnader för fastighetsförvaltning 11 759 087 13 583 461 

Avskrivning på fastigheter 1 420 284 1 420 284 


Fastighetsverksamheten 

Intäkter 

Hyresintäkter 14 107 230 13 434 201 

Övriga intäkter 102 639 55 483 


Kostnader 

Förvaltningskostnader 11 759 087 13 583 461 

Avskrivningar på fastigheter 1 420 284 1 420 284 

Räntekostnader för lån 396 644 324 820 


Resultat från fastighetsverksamheten 633 854 -1 838 881 

Ur/avsatt till Fastigheternas investeringsfond -633 854 1 838 881 

Resultat efter utnyttjande av eller 

avsättning till fond 0 0 

77

Not 10. Resultat från värdepapper & fordringar som är anläggningstillgångar 

2007/2008 2006/2007 

Utdelningar 3 073 708 3 225 556 

Obligations- och reversräntor 481 831 709 469 

Optionspremier 0 347 858 

Kapitalvinst/-förlust vid försäljning av värdepapper 4 158 644 7 626 254 

7 714 183 11 909 137 

Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärdet). 

Vid prövning av om nedskrivningsbehov föreligger tillämpas den s k portföljmetoden. 

Återföring av nedskrivning sker dock på individuell basis. 

Not 11. Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 

Koncernen 

2007/2008 2006/2007 

Räntor likvida medel 2 535 521 1 152 842 

Övriga fi nansiella intäkter 18 717 12 958 

2 554 238 1 165 800 


Räntor likvida medel 2 471 667 1 115 582 


2 490 384 1 128 540 


Not 12. Räntekostnader och liknande resultatposter 

Koncernen 


2007/2008 2006/2007 

Räntekostnader långfristiga skulder 2 627 725 1 661 995 

Övriga räntekostnader 1 761 6 100 

Kostnader för extern förvaltning 140 657 132 855 

Övriga fi nansiella kostnader 0 15 500 

Valutakursdifferenser 10 377 7 969 

2 780 520 1 824 419 


Räntekostnader långfristiga skulder 2 627 725 1 666 995 

Kostnader för extern förvaltning 140 657 132 855 


Valutakursdifferenser 9 389 7 969 

2 777 771 1 823 319 

Finansförvaltningen 

Intäkter 

Utdelning Berling Media AB 417 706 0 

Utdelning aktier 2 656 002 3 225 556 

Ränta på missionsgåvan 154 994 441 543 

Bankräntor 1 586 716 657 243 

Reversräntor 26 278 115 172 

Obligationsräntor 455 553 594 297 

Optionspremier 0 347 858 

Övriga ränteintäkter 729 957 16 796 


Vinst vid försäljning av värdepapper 4 158 644 7 626 254 

Summa intäkter 

Kostnader 

10 204 567 13 037 677 

Räntekostnader 2 226 581 1 337 675 

Livräntor 4 500 4 500 

Kursdifferenser 9 389 7 969 


Administrativa tjänster 372 692 292 331 

Finansiella förvaltningskostnader 140 657 132 855 


Resultat från fi nansförvaltningen 7 450 748 11 246 847 

79

Not 13. Skatt, koncernen 

2007/2008 2006/2007 

Aktuell skatt på årets resultat 0 0 

Uppskjuten skatt 0 0 

0 0 

Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats 

Redovisat resultat före skatt -9 177 698 -159 954 

Skatt enligt gällande skattesats 0 0 

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader 0 0 

Skatt på årets resultat enl. resultaträkning 0 0 

Not 14. Byggnader och mark 

2007/2008 2006/2007 

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 76 453 460 76 503 460 

Försäljningar 0 -50 000 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 76 453 460 76 453 460 

Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan -15 996 291 -14 576 007 

Årets avskrivningar enligt plan 

Utgående ackumulerade 

-1 420 284 -1 420 284 

avskrivningar enligt plan -17 416 575 -15 996 291 

Utgående restvärde enligt plan 59 036 885 60 457 169 

Specifi kation av fastigheter 

Tegnérgatan 8, Stockholm * 9 340 665 9 544 095 

Missionsskolan Lidingö * 39 092 670 40 120 482 

Frimurarvägen 7-9, Lidingö 4 154 774 4 242 698 

Rindögatan 26, Stockholm 762 655 774 181 

Jungfrugatan 7 B, Stockholm 3 005 236 3 057 586 

Föra, Öland 151 625 153 600 

Gässhult 1:3, Hökhult 2:2, 2:7, Oskarshamn 2 293 260 2 328 528 

Össlöv 4:5, Ljungby 236 000 236 000 

Summa fastigheter 59 036 885 60 457 170 

Taxeringsvärde på fastigheter 101 321 000 100 122 000 

* Av fastigheterna saknar två fastigheter taxeringsvärde då de klassifi cerats 

som specialfastigheter (ecklesiastikbyggnad). 


Not 15. Inventarier 

Koncernen 


2007/2008 2006/2007 


Inköp 4 893 715 1 393 503 

Försäljning och utrangeringar -166 128 -629 211 



Årets avskrivningar enligt plan 160 718 -899 839 

Försäljning och utrangeringar -1 034 181 629 211 

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -7 680 137 -6 806 674 




Inköp 4 456 169 1 393 503 

Försäljning och utrangeringar -12 276 -629 211 



Årets avskrivningar enligt plan -1 010 560 -894 701 

Försäljning och utrangeringar 6 866 629 211 

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -7 571 121 -6 567 427 


81

Not 16. Finansiella anläggningstillgångar 

Bokfört värde Marknadsvärde Bokfört värde Marknadsvärde 

2008-08-31 2008-08-31 2007-08-31 2007-08-31 

Svenska aktier 35 856 271 33 868 168 38 693 012 49 172 090 

Svenska aktiefonder 15 054 132 14 837 993 24 347 372 33 780 027 

Utländska aktiefonder 10 305 339 9 357 611 23 676 168 25 566 945 

Svenska räntebärande 92 021 634 90 597 305 77 388 143 78 685 022 

Övrigt 111 567 111 567 95 986 95 986 

Summa 153 348 943 148 772 644 164 200 681 187 300 070 

Svenska aktier 

Bokfört värde Marknads värde Antal andelar Bokfört värde Antal andelar 

2008-08-31 2008-08-31 2008-08-31 2007-08-31 2007-08-31 

ABB 254 100 223 300 1400 0 0 

Anoto Group 538 376 89 0 0 

Assa Abloy 1 671 787 975 875 10 550 1 671 787 10 550 

Astra Zeneca 1 692 562 1 570 000 5 000 3 385 125 10 000 

Atlas Copco 1 118 345 905 000 10 000 1 118 345 10 000 

Ericsson 3 742 656 2 898 611 39 707 3 727 116 197 538 

Handelsbanken 2 163 279 1 943 595 12 499 2 163 279 12 499 

Hennes & Mauritz 2 542 025 3 642 560 11 383 2 488 507 11 250 

Husqvarna A 0 0 0 502 515 6 000 

Husqvarna B 1 675 049 1 045 000 20 000 1 675 049 20 000 

Investor 935 714 1 588 403 11 658 935 714 11 658 

Meda 2 243 424 2 392 500 30 000 1 002 512 10 000 

Melker Schörling 0 0 10 000 931 900 10 000 

Monsanto 0 0 20 1 345 20 

Munters 0 0 16 500 1 761 569 16 500 

NCC 1 308 391 635 625 7 500 1 308 391 7 500 

Nokia Oy 2 145 433 2 260 952 14 000 2 145 433 14 000 

Nordea 1 171 234 2 061 600 24 000 1 171 234 24 000 

SEB 816 012 1 085 000 10 000 816 012 10 000 

Securitas 1 788 034 1 752 975 20 034 1 785 340 20 000 

Skandia försäkringsbolag 2 814 0 67 0 0 

Skanska 522 864 715 570 8 780 453 089 8 080 

SKF 2 079 470 1 470 000 15 000 2 079 470 15 000 

SSAB 1 266 000 955 900 6 050 1 266 000 6 050 

Swedbank 2 620 924 1 262 170 11 096 2 603 788 11 000 

Stora Enso 11 286 9 918 152 0 0 

Tele2 26 950 19 900 200 0 0 

TeliaSonera 2 636 156 3 235 925 71 750 2 636 156 71 750 

Trelleborg 1 063 336 931 675 8 300 1 063 336 8 300 

Volvo A 70 750 1 000 0 0 

Volvo B 357 888 214 988 2 925 0 0 

Summa Svenska aktier 35 856 271 33 868 168 38 693 012 


Svenska aktiefonder 


Bokfört värde Marknadsvärde Antal andelar Bokfört värde Antal andelar 

2008-08-31 2008-08-31 2008-08-31 2007-08-31 2007-08-31 

Banco Samaritfond 1 273 569 1 307 882 5 237 979 343 4 128 

Robur allemansfond IV 332 403 253 149 6 604 0 0 

Robur allemansfond V 767 590 690 208 3 024 0 0 

Robur mixfond 251 807 220 516 10 933 0 0 

Eldsjäl Gåvofond 0 0 0 9 044 743 55 320 

Nordic Equities select 2 000 000 1 864 732 2 000 2 000 000 2 000 

Nordic Equities strategy 6 392 246 7 673 161 7 037 6 239 437 6 878 

SEB Nordic Equity long short 2 000 000 1 420 843 17 531 2 000 000 17 531 

SEB Småbolagsfond 2 036 517 1 407 502 84 919 4 083 849 168 605 

Summa Svenska aktiefonder 15 054 132 14 837 993 24 347 372 

Utländska aktiefonder 

ACM Global Growth Trend 767 717 813 790 2 350 767 717 2 350 

East capital Östeuropafonden 785 470 748 731 18 369 785 469 18 369 

Goldman Sachs Global fond 

Kommuninvest 

991 461 1 003 185 6 137 977 325 6 061 

Asienkorg 100220 0 0 0 660 000 6 000 

ML IIL Global Equity 806 796 886 197 21 474 806 796 21 474 

MLIFF European fund 

SEB Finter fund 

3 031 248 2 629 920 4 200 3 031 248 4 200 

dynamic portfolio 


0 0 0 2 993 952 2 482 

emerging markets 


0 0 0 3 486 135 159 

European equities 0 0 0 4 494 114 303 

SEB Global value lux ack 1 000 000 667 249 7 400 1 000 000 7 400 

SEB Globalfond 2 000 000 1 678 589 102 648 2 000 000 102 648 

SEB Lux Emerging Markets 922 647 929 950 57 500 922 647 57 500 

Selector Global Value 0 0 0 1 750 765 156 

Summa utl. aktiefonder 10 305 339 9 357 611 23 676 168 

83

Svenska räntebärande 

Bokfört värde Marknads värde Antal andelar Bokfört värde Antal andelar 

2008-08-31 2008-08-31 2008-08-31 2007-08-31 2007-08-31 

Barclays bank 2011-07-19 12 388 316 12 463 552 119 200 12 388 316 119 200 

SEB Hedge fi xed income 4 085 559 4 101 402 3 819 0 0 

Banco likviditetsfond 1 637 660 1 654 655 1 652 0 0 

Robur lux sv obligationsfond 

Deutsche bank of 

496 994 506 847 2 190 0 0 

London 08-12-12 3 000 000 2 994 600 30 000 3 000 000 30 000 

Eldsjäl Bistånd 1 016 230 911 949 6 709 1 013 954 6 693 

EP Hedgefondobligation 0 0 21 990 675 21 

Ethos räntefond 5 244 524 5 230 921 519 518 5 057 183 500 779 

Föreningssparbanken Special 143 

Handelsbanken aktieindex 

1 002 500 976 000 10 000 1 002 500 10 000 

obligation 0 0 0 100 000 100 

Kaupthing global framtida energi 

Kaupthing Asien/ 

2 004 000 2 000 000 2 000 000 0 0 

Stillahavsområdet 

Kaupthing bank SO 

751 500 750 000 750 000 751 500 750 000 

emerg. markets II 3 000 000 3 000 000 3 000 000 3 000 000 3 000 000 

Kaupthing Europa 751 500 750 000 750 000 751 500 750 000 

Kommuninvest Aio Asia Pacifi c 

Kommuninvest i Sverige 

1 503 000 1 500 000 1 500 000 1 503 000 1 500 000 

2013-04-18 3 006 000 3 205 482 3 000 000 0 0 

Nordea Hypotek AB 

SEB Aktieoblig. 

6 004 018 5 999 220 6 000 6 089 128 6 000 

Ryssland/Östeuropa 2 204 400 1 904 267 2 000 000 2 204 400 2 000 000 

SEB Asset selection SEK lux 

SEB aktieobligation 

3 000 000 2 918 441 24 731 0 0 

10-11-25 BRIC 3 096 180 2 731 085 3 000 000 0 0 

SEB aktieobligation 10-11-25 Asien 2 004 000 1 793 339 2 000 000 0 0 

SEB aktieobligation 10-10-21 3 006 000 2 684 713 3 000 000 0 0 

Securitas 08 11 10 5 896 845 5 941 770 6 000 0 0 

SCA fi nans AB 8 846 455 8 912 655 9 000 0 0 

SEB aktieobligation 07/2009-02-16 0 0 0 5 511 000 5 000 

SEB Finans AB 2007-10-01 0 0 0 4 984 523 5 000 

SEB Multihedge 5 141 625 5 182 695 53 746 5 000 000 52 297 

SEB obligation 06/07-12-20 0 0 0 3 006 000 3 000 

SEB obligation 07/2014-06-21 3 006 000 2 737 350 3 000 000 3 006 000 3 000 000 

SEB obligation 2009-11-03 0 0 0 3 006 000 3 000 

SEB obligation 6,25 % 2014-03-28 3 006 000 2 748 360 3 000 000 3 006 000 3 000 000 

Spreadobligation CMS Twister II 2 004 000 2 000 000 2 000 2 004 000 2 000 

Sv. Säkerställda obligation 4% 0 0 0 5 019 192 5 000 

Volvo treasury AB 

Summa Svenska 

4 918 328 4 998 002 5 000 4 993 272 5 000 

räntebärande 92 021 634 90 597 305 77 388 143 

Övrigt 

Södra Emissionsinsats 57 033 57 033 57 033 

Södra Sveriges Skogsägare 54 534 54 534 38 953 

Summa andelslån 111 567 111 567 95 986 

Totalt Värdepapper 153 348 943 148 772 644 164 200 681 


Not 17. Aktier i dotterbolag 

Firma Org.nr Säte Bokf. värde Bokf. värde Kapitalandel Röstandel 

2007/2008 2006/2007 

Gummessons Bok & Musik AB 556517-1310 Stockholm 400 000 400 000 100% 100% 

SMF Hotell & Pensionat AB 556083-0894 Stockholm 100 000 100 000 100% 100% 

Svensk Frikyrkopress AB 556449-7500 Stockholm 750 000 750 000 75% 75% 

Summa 1 250 000 1 250 000 

Not 18. Aktier i intressebolag 

Intressebolag avser andelar i Berling Media AB. 

Koncernen 2007/2008 2006/2007 

Ingående balans 12 620 118 16 750 667 

Andel i intressebolagets resultat -10 300 838 -4 130 549 

Årets investering 758 977 0 

Mottagen utdelning från intressebolag -417 706 0 

Utgående balans 2 660 551 12 620 118 


Firma Org. nr Säte Bokf. värde Bokf. värde Kapitalandel Röstandel 

2007/2008 2006/2007 

Berling Media AB 556191-0521 Stockholm 19 152 726 18 393 750 33,75% 33,75% 

19 152 726 18 393 750 

Not 19. Övriga aktier och andelar 

Firma Org.nr Säte Bokf. värde Bokf. värde Kapitalandel Röstandel 

2007/2008 2006/2007 

Eldsjäl Fond AB 

Kyrkornas Världsråds 

556530-7278 Stockholm 150 000 50 000 10,0% 10,0% 

Utvecklingsbank 

Andelsföreningen 

20744 HG Amersfort 75 000 75 000 2,0% 2,0% 

Karlskoga Folkhögskola 


876400-0876 Karlskoga 1 1 - - 

Härnösands Folkhögskola 888000-1725 

Andelsföreningen Södra 

Härnösand 1 1 - - 

Vätterbygdens Folkhögskola 726000-0018 


Jönköping 1 1 - - 

Teologiska Högskolan 802017-7153 Stockholm 1 1 - - 

Summa 225 004 125 004 


85

Not 20. Långfristiga fordringar 

Koncernen 2007/2008 2006/2007 

Ingående balans 477 000 2 558 945 

Nytillkomna fordringar 500 000 0 

Årets amorteringar -5 000 -2 081 945 

Utgående balans 972 000 477 000 

Av utgående balans avser 

Reversfordringar 447 000 447 000 

Fordringar hos närstående organisationer 525 000 30 000 

972 000 477 000 

Missionskyrkan 2007/2008 2006/2007 

Ingående balans 477 000 2 558 945 

Nytillkomna fordringar 500 000 0 


Utgående balans 972 000 477 000 

Av utgående balans avser 

Reversfordringar 447 000 447 000 

Fordringar hos närstående organisationer 525 000 30 000 

Not 21. Andelar i bostadsrättsföreningar 

972 000 477 000 

2007/2008 2006/2007 

Brf Åttan/Hagagatan 73 800 73 800 

Brf Linden/Hälsingegatan 9 700 9 700 

Brf Valkyrian/Odengatan 11 600 11 600 

95 100 95 100 


Not 22. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

Koncernen 2007/2008 2006/2007 

Upplupna ränteintäkter 1 664 555 1 494 028 

Förskottsbetalda hyror 58 174 157 464 

Förskottsbetalda pensioner 311 291 287 934 

Förutbetalda anslag 593 301 662 185 

Övriga förskottsbetalda kostnader 1 380 438 1 076 245 

Fordran SEB för sålda värdepapper 8 353 678 0 

Övriga upplupna intäkter 147 679 93 601 


12 509 116 3 771 457 


Upplupna ränteintäkter 1 620 367 1 460 803 

Förskottsbetalda hyror 58 174 157 464 

Förskottsbetalda pensioner 311 291 287 934 

Förutbetalda anslag 593 301 662 185 

Övriga förskottsbetalda kostnader 1 368 715 1 034 465 

Fordran SEB för sålda värdepapper 8 353 678 0 

Övriga upplupna intäkter 147 679 93 600 

Not 23. Eget kapital 

12 453 205 3 696 451 

Koncernen Bundna reserver Fria reserver Totalt kapital 

Ingående balans 2007/2008 98 681 526 -1 442 908 97 238 618 

Förändring av ändamålsbestämda medel i moderföreningen -1 759 083 2 882 455 1 123 372 

Förändring av dotterbolags bundna kapital - -232 -232 

Andel av intressebolags resultat -10 718 544 - -10 718 544 

Utgående balans 2007/2008 86 203 899 1 439 315 87 643 214 


Fastigheternas Missions- Värderegl.- Förutbetalda Ändamålsbestämda Balanserat Totalt 

investeringsfond fonden fonden missiongåvor verksamhetsmedel kapital eget kapital 

Ingående balans 2007/2008 12 076 338 47 109 032 17 343 310 9 319 494 18 591 984 -2 507 645 101 932 513 

Reserveringar 633 854 6 485 400 7 119 254 

Utnyttjande -94 918 -8 783 420 -8 878 338 

Årets resultat 2 882 455 2 882 455 

Utgående balans 2007/2008 12 710 192 47 109 032 17 343 310 9 224 576 16 293 964 374 810 103 055 884 

87

Not 24. Skulder till kreditinstitut 

2007/2008 2006/2007 


Årets nytillkomna skulder 0 0 


6 183 589 6 396 407 

Not 25. Skulder till församlingar 

2007/2008 2006/2007 


Årets nytillkomna skulder 5 785 000 33 222 000 

Årets amorteringar -1 030 000 -755 000 

Not 26. Skuld till Sida 

44 482 000 39 727 000 

2007/2008 2006/2007 


Årets bidrag från Sida 21 184 652 17 057 091 

Gåvor 2 151 645 1 533 683 

Årets kostnader i projekt -20 117 495 -19 727 576 

4 644 989 1 426 187 


Not 27. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

Koncernen 2007/2008 2006/2007 

Upplupen semesterlön samt komptid 2 034 848 1 637 799 

Upplupna löner 2 000 213 557 

Upplupna arbetsgivaravgifter 1 247 198 1 132 501 

Upplupna räntor 1 250 819 1 376 936 

SST – Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund 535 523 535 538 

Förutbetalda hyror 1 183 230 1 160 651 

Särskild löneskatt 144 092 0 

Moms 72 037 0 

Ej utbetalda anslag 203 180 222 516 

Övriga upplupna kostnader 380 885 688 968 


7 053 812 6 968 466 


Upplupen semesterlön samt komptid 1 999 763 1 633 643 

Upplupna löner 2 000 213 557 

Upplupna arbetsgivaravgifter 1 235 823 1 131 154 

Upplupna räntor 1 244 431 1 369 436 

SST – Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund 535 523 535 538 

Förutbetalda hyror 1 183 230 1 160 651 

Förskottsbetalda intäkter 144 092 0 

Moms 72 037 0 

Ej utbetalda anslag 203 180 222 516 

Övriga upplupna kostnader 338 843 650 293 

6 958 922 6 916 788 

89

Stockholm den 6 februari 2009 

För Svenska Missionskyrkan 

Ulf Hållmarker 

Kyrkostyrelsens ordförande 

Mona Angel 

Lennart Halfvarson 

Christer Hårrskog 

Claes Jonsson 

Lars Junelind 

Göran Kihlström 

Karin Kopparmalms Lindblad 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 februari 2009. 

Iréne Langvik 

Pär Lewin Ronnås 

Mai-Britt Lundtoft 

Jean-Claude Loubelo 

Per Rydwik 

Lehna Rönneklev 

Calle Svanell 

Kerstin Torgeby 

Jonas Grahn Matts Samuelsson Lennart Schönning 

Auktoriserad revisor 


Revisionsberättelse 

Till kyrkokonferensen 

i Svenska Missionskyrkan 

Org nr 802002-3217 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen 

och bokföringen samt kyrkostyrelsens förvaltning i 

Svenska Missionskyrkan för räkenskapsåret 2007-09-01– 

2008-08-31. Det är kyrkostyrelsen som har ansvaret för 

räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att 

årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen 

och koncernredovisningen. Vårt ansvar är 

att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen 

och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i 

Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen 

för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss 

om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte 

innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar 

att granska ett urval av underlagen för belopp och annan 

information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår 

också att pröva redovisningsprinciperna och kyrkostyrelsens 

tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla 

Vi tillstyrker 

att kyrkokonferensen fastställer resultaträkningen och balansräkningen för 

Svenska Missionskyrkan och för Svenska Missionskyrkokoncernen 

och beviljar kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Stockholm den 9 februari 2009 


uppskattningar som kyrkostyrelsen gjort när den upp rättat 

årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera 

den samlade informationen i årsredovisningen och 

koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, 

åtgärder och förhållanden i Svenska Missionskyrkan för 

att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat 

i strid med årsredovisningslagen eller Svenska Missionskyrkans 

stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund 

för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats 

i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande 

bild av Svenska Missionskyrkans och Svenska Missionskyrkokoncernens 

resultat och ställning i enlighet med 

god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är 

förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens 

övriga delar. 

Kyrkostyrelsens ledamöter har enligt vår bedömning 

inte handlat i strid med Svenska Missionskyrkans stadgar. 

Jonas Grahn Matts Samuelsson Lennart Schönning 

Auktoriserad revisor 

91

Bilaga 2 till årsberättelsen 2008 

Målbild 2010 

Vision 

En kyrka – med rum för hela livet – 

som erbjuder befrielse och upprättelse 

genom mötet med Jesus Kristus. 

I mötet med Gud som Fader, Son och helig Ande har kyrkan sin källa och inspiration. Detta 

möte sker på olika sätt för olika människor och i olika situationer. Utifrån denna mångfald 

vill Svenska Missionskyrkan bereda möjligheter – tid, plats och miljö – för enskilda och gemensamma 

andliga erfarenheter. Vi vill bejaka kallelsen att aktivt förvalta skapelsen, tjäna 

medmänniskor i utgivande diakoni liksom utveckla former och miljöer för bön och gudstjänstliv. 

Fyra strategiska områden 

På vägen mot 2010 vill Svenska Missionskyrkan koncentrera sitt arbete kring fyra viktiga 

områden. Vår strävan är att erfarenheten av mötet med Jesus Kristus ska genomsyra allt detta 

arbete. 

1. Stöd till församlingars fördjupning och växt 

Församlingsutvecklande idéarbete med inriktning på att möta alla generationer och inspirera 

till tjänst 

Församling med rum för hela livet 

Församlingarna är genom ett levande och varierat gudstjänstliv och öppen dialog om 

tros- och livsfrågor andliga kraftkällor för alla generationer i dynamiskt samspel med 

närsamhället 

Gudstjänstlivet har utvecklats genom erfarenhetsutbyte mellan församlingarna och 

inspiration från den universella kyrkan. 

Församlingslivet präglas av en mångfald av uttrycksformer för tron och stimulerar 

människor att utveckla sin kreativitet och låta många olika språk och gåvor komma 

till uttryck 

Församlingarna ger utrymme för alla till regelbunden tid för andlig förnyelse och 

fördjupning 

Medlemsbegreppet har fördjupats och relaterats tydligare till livsgemenskapen med 

Jesus Kristus 


Målbild 2010 

Genom att lyssna och lära av människors erfarenheter har relationer återupprättats 

till människor som lämnat församlingslivet. Nya relationer har skapats till familjer 

med barn och ungdomar i SMU. 

Församlingarna och SMU erbjuder en variation av mötesplatser där människor lär 

känna kristen tro. 

Barn och ungdomar har en tydligare roll i utformning av församlings- och gudstjänstliv. 

Genom samarbete med SMU har församlingarna ett stimulerande och utmanande 

ungdomsarbete som tar vara på unga människors andliga erfarenheter och engagemang 

och ger växtutrymme och ansvar. 

Församlingsutvecklande idéarbete och ekumenik 

Varje församling och SMU-förening har möjlighet att få en mentor som stöd i ett 

mål- och utvecklingsarbete med inriktning på fördjupning och växt. 

Tio nya församlingar har grundats i områden där den kristna närvaron är svag. 

Det ekumeniska perspektivet är centralt i församlingarnas och SMU-föreningarnas 

utvecklings- och identitetsarbete, i pionjärstrategi och bidragsstrategi. 

Överenskommelse om kyrkogemenskap har öppnat för nya lokala samarbetsformer 

med Svenska kyrkan/EFS och stimulerat till närmare samverkan i gudstjänst- och 

församlingsliv. 

Processen för ett samgående mellan Svenska Missionskyrkans Ungdom, Svenska 

Baptisternas Ungdomsförbund och Metodistkyrkans Ungdom har utmanat de tre 

modersamfunden till nya förpliktigande samtal om samgående. 

Centrala överenskommelser och gemensamma råd från berörda kyrkor och samfund 

har gjort förutsättningarna för gemensamma församlingsbildningar tydligare. 

Genom att församlingar lagts ned eller förnyats, samt genom ekumenisk samplanering 

och samarbete inom distrikten har även de mindre församlingarna fått underlag 

för fungerande arbetslag med representation – om möjligt – i alla kommuner. 

Samspelet nationellt – lokalt 

En ny ansvarsfördelning har växt fram mellan olika delar av Missionskyrkans arbete, 

där enskilda församlingar, distrikt, skolor och andra organ med särskilda resurser på 

ett område tar ansvar för utvecklingsarbete och projekt för hela kyrkans räkning. 

Fler andliga miljöer har skapats för retreatverksamhet och konferenser för andlig fördjupning, 

också tillsammans med andra kyrkor. 

2. En levande kraft i samhället 

Det diakonala uppdraget att stå på de utsattas sida vägleder kyrkan i dess samhällsengagemang 

och gör den till en levande kraft i samhället – lokalt, nationellt och internationellt 

Globalt 

Det globala ansvarstagandet i solidaritet med människorna och skapelsen har fördjupats 

genom ökat internationellt utbyte och bred samverkan med andra som arbetar 

för samma mål. 

93

Missionskyrkan och SMU är aktivt engagerade i ”Världens chans” och verkar för att 

FN:s millenniemål för global utveckling ska uppfyllas till 2015. 

Missionskyrkan, SMU och församlingarna vågar ta ställning i solidaritetsfrågor på alla 

nivåer. 

Närsamhället 

Församlingarna är aktivt närvarande i sin närmiljö med en stark diakonal profi l och ett 

tydligt engagemang för dialog och fredlig samlevnad. 

Församlingarna bär färg av det mångkulturella samhället och sina internationella relationer 

och är en tydlig kraft i integrationen mellan människor av olika etniskt och 

kulturellt ursprung. 

Kyrka–arbetsliv har blivit ett etablerat begrepp som förknippas med en konkret närvaro 

från församlingens sida i arbetslivet, dialog i värderingsfrågor med arbetsmarknadens 

parter, samspel med andra folkrörelser och stöd till utsatta människor i och utanför 

arbetslivet. 

Det offentliga samtalet 

Missionskyrkan är en aktiv part i det offentliga samtalet med många olika röster – i 

livsåskådnings- och kulturdebatt och i samhällsfrågor som gäller global solidaritet, asyl 

och integration, miljö och klimat och andra socialetiska frågor. 

En tydlig strategi för Missionskyrkans medverkan i det offentliga samtalet stimulerar till 

- en aktiv roll från kyrkans ledarskap i opinionsbildningen kring angelägna profi lområden 

- samverkan med ekumeniska organ i opinionsbildning 

- lokalt arbete med medierelationer och opinionsbildning 

- stöd till människor som är beredda att engagera sig i det offentliga samtalet 

- utveckling av egna fora för det offentliga samtalet – lokalt och nationellt 

Med hjälp av de olika kompetenser och erfarenheter som fi nns i församlingarna har 

kyrkan ett levande kontaktnät med olika politiska aktörer – internationellt, nationellt, 

regionalt och lokalt. 

3. Gemensamt ansvar i internationell mission 

Utförs tillsammans med systerkyrkor och ekumeniska partners 

Missionskyrkans internationella arbete organiseras regionvis och tematiskt i till exempel 

- evangelisation 

- församlingsutveckling 

- fred och försoning 

- samhällsbyggande 

Ömsesidighet i mission har blivit ett bärande tema i Missionskyrkans och dess 

systerkyrkors liv. Det innebär ömsesidighet i förbön och delande av erfarenheter och 

resurser genom fl er och längre besöksutbyten, vänförsamlingsrelationer och fl er internationella 

missionsarbetare. 

De enskilda församlingarna har inom helhetens ram tagit ett större ansvar för delar av 

Missionskyrkans internationella åtaganden. 


Målbild 2010 

Tillsammans med systerkyrkorna rekryteras medarbetare för arbete bland specifi ka 

etniska grupper i Sverige. 

Missionskyrkan har skapat beredskap för att sända ut och ta emot minst 60 missionsarbetare 

och volontärer i internationellt samarbete. 

4. Kreativ arbetsgemenskap 

Missionskyrkan erbjuder kreativa arbetsmiljöer där kvinnor och män i olika åldrar och med olika 

etnisk och kulturell bakgrund kan utvecklas och växa i en levande arbetsgemenskap 

Arbetsgivaransvar och arbetsmiljö 

Kunskapen om arbetsgivarrollen har utvecklats på alla nivåer så att Missionskyrkan 

agerar professionellt som arbetsgivare 

Kyrkans arbetsmiljöer präglas av öppenhet och utvecklingsmöjligheter där 

människor vill arbeta, där de kan byta inriktning, specialisera sig och komma igen 

och där arbetslag genom samverkan mellan församlingar är en naturlig arbetsform. 

Behov av medarbetare 

Medarbetare rekryteras och utbildas i paritet med kyrkans och samhällets behov, 

vilket beräknas till cirka 500 pastorer och cirka 100 diakoner i tjänst. 

Efterfrågan från olika sektorer i samhället har lett till att en ökande andel av 

Missionskyrkans och SMU:s medarbetare arbetar i pastorala/diakonala tjänster i 

samhället med förankring i församlingarna 

Medarbetare med ungdomsinriktning 

Barn- och ungdomsarbetet har fått högre status. Det har blivit naturligt för anställda 

inom olika medarbetarkategorier att långsiktigt arbeta med professionell inriktning 

mot barn och ungdom i sin tjänst i Missionskyrkan. 

Utbildning och personlig utveckling 

Kyrkan fi nns både i samhälle och akademi och utmanar till utbildning, dialog och 

forskning. 

Medarbetare och ideella ledare utrustas genom fl exibel utbildning och fortbildning 

för att möta mer komplexa krav från individer och samhälle. Det sker till exempel 

genom ledarskapsutbildning, anpassad utbildning för personer med annan yrkeskompetens 

eller kyrklig bakgrund, utbildning av retreatledare och andliga vägledare samt 

utbildning för internationella tjänster i båda riktningarna. 

Strategier har utvecklats inom kyrkan för att stimulera till högre akademisk utbildning 

genom nätverk, mentorskap m m. 

Varje studerande/student inom kyrkans grundutbildningar får aktivt stöd för att 

kunna integrera kunskap med personlig utveckling och andlig mognad – akademiskt, 

yrkesmässigt, personligt och privat. 

Alla medarbetare i kyrkan erbjuds regelbunden tid för andlig förnyelse och fördjupning. 

Antagen av kyrkostyrelsen 2004-10-01 (Redigerad version utan fotnoter) 

95

Innehållsförteckning 

Inledning 1 

Svenska Missionskyrkan 2 

Kyrkokonferensen 4 

Kyrkostyrelsen 6 

Distriktsföreståndarna 8 

Pastorer och diakoner 8 

På väg mot en målbild 11 

Stöd till församlingars fördjupning och växt 12 

En levande kraft i samhället 19 

Gemensamt ansvar i internationell mission 23 

Kreativ arbetsgemenskap 27 

Mer om Missionskyrkan i Sverige 31 

Mer om Missionskyrkan i världen 44 

Missionskyrkans ekonomi 50 

Missionskyrkans företag 56 

Årsredovisning och koncernredovisning 57 

Bilaga: Målbild 2010 92 

Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008 

Redigering: Eric Persson 

Tryckeri: Elanders Sverige 2009. 

Fotografer: Göran Almlöf: omsl, 36; Peder Berge: 56; Thorvald Berglund: omsl, 1, 4, 5, 15, 29, 39; Margareta 

Björn: 5, 14-15, 21, 31, 40; Emanuel Furbacken: omsl, 25, 28, 49; Lotta Geisler: 41; Christer Glenvik: 42; Krister 

Gunnarsson: 23; Britta Hellberg: 5; Lena Hellström: 42; Peder Hildor: 10, 18, 22, 26, 30; Gunilla Hjelmåker: 7; 

Kristian Holmgren: 43; Tomas Lanfjäll: 8; Rut Lindén: omsl; Rickard Lundgren: 34; Moravakyrkan i Nicaragua: 

47; MUL: 46, 24; Anna-Maria Nadi: 33; Fred Nilsson: 43; Boppe Perhamn: omsl, 2-3, 11, 13, 16, 20, 27, 32, 

39; Eric Persson: 34; Emil Pettersson: 38; Tima Sheiakh: 48; P-O Sveder Rehnklint: 44; Lillemor Stenman: 45; 

Lena Wohlfeil: 37; Peter Wärnelid: omsl, 45, 46; Övriga bilder: Svenska Missionskyrkan.

pdf 3,6 MB - Svenska Missionskyrkan

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

pdf 3,6 MB - Svenska Missionskyrkan

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?