Flodkräftan - Länsstyrelserna

Rapport 2011:20
Flodkräftan
- Förvaltningsplan
för Gävleborgs län

Flodkräftan
- Förvaltningsplan
för Gävleborgs län
Catrin Arnelind, Fiskefunktionen, Landsbygd och Tillväxt
Foto: Omslagsbild: Catrin Arnelind, Länsstyrelsen Gävleborg.
Figur 5: Jonas Lundin, Länsstyrelsen Gävleborg.
Figur 7: Ulf Stridsberg, Sandvikens Kommun.
Figur 9 Johan Andreasson, Hudiksvalls Kommun.
Övriga bilder: Catrin Arnelind, Länsstyrelsen Gävleborg

Förord
En av länsstyrelsernas viktigaste uppgifter är att jobba för att bevara hotade
djur- och växtarter. Arbetet med att skydda arter under vattenytan, som inte
syns på samma sätt som landlevande organismer får inte prioriteras lägre av
den anledningen. Flodkräftan är en av de mest hotade djurarterna och samtidigt
populär och viktig som potentiell resurs för landsbygdsutveckling. Det är därför
glädjande att länsstyrelsen med stöd av Fiskeriverket fått möjlighet att i
samarbete med länets fiskerättsinnehavare och kommuner ta fram en
förvaltningsplan med åtgärdsplan för länets kräftbestånd.
Kalle Gullberg
Länsfiskekonsulent
3

Innehållsförteckning
Förord 3
Innehållsförteckning 4
Sammanfattning 5
English Summary 6
Inledning 7
Artfakta 7
Hotstatus 7
Syfte 7
Hot mot flodkräftan 7
Kräftpest 7
Signalkräfta 8
Kräftpest och fiskutsättningar 9
Andra parasiter 10
Predation 10
Försurning 10
Habitatstörning 10
Situationen i Gävleborgs län 11
Bevarande av flodkräftan i Gävleborgs län 12
Instiftande av skyddsområden 12
Utdrag ur 11 § 2 kap. förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och
fiskerinäringen: 13
Fiskutsättning 13
Utsättningspolicy gällande fisk och kräfta inom Gävleborgs län 13
Åtgärdsplan 14
Åtgärder för att hindra spridning av signalkräftor och kräftpest 15
Åtgärder för att förbättra flodkräftans situation 15
Handlingsplan i händelse av kräftpestutbrott 16
Framtid och målsättning 17
Godkännande av förvaltningsplan (HaV) 18
Referenser 19
4

Sammanfattning
Flodkräftan (Astacus astacus) är vår enda inhemska sötvattenskräfta. Sedan
början av 1900-talet har den minskat starkt i utbredning och antal. Det största
hotet mot flodkräftan är signalkräftan (Pasifastacus leniusculus), främst på
grund av kräftpesten som är en mycket smittsam sjukdom som signalkräftan i
princip alltid bär på. Signalkräftan är mycket utbredd över hela södra Sverige
och flodkräftan har trängts undan till begränsade lokaler på otillgängliga platser.
Läget är inte fullt så kritiskt i vårt län men det krävs ett aktivt arbete för att
situationen inte ska förvärras. Signalkräftan etableras ofta i nya vattendrag
genom att människor planterar ut den illegalt.
Flodkräftan är mycket känslig mot försurning och har specifika krav på boplatser
och jaktmarker. Därför räcker det inte med att bara hindra spridning av
signalkräfta och kräftpest. Andra nyckelfrågor är biotopvård och kalkning för att
återskapa bra områden för flodkräftor som blivit förstörda.
För att kunna arbeta på ett bra sätt med att bevara flodkräftorna i länet är det
mycket viktigt att frågan är lokalt förankrad. Det är avgörande att fiskerättsägare
och boende är delaktiga i arbetet för att det ska bli framgångsrikt.
Målsättningen med det här projektet är att ha friska och fiskbara
flodkräftbestånd inom alla skyddsområden och en positiv utveckling för
flodkräftan i länet. Förhoppningen är att en ökning av antalet välmående
flodkräftbestånd i länet ska minska intresset, och därmed risken, för illegala
utsättningar av signalkräftor. För att uppnå detta har Länsstyrelsen kartlagt alla
kända flodkräftlokaler i länet och börjat utarbeta en strategi för bevarandet av
flodkräftan i länet. I denna rapport beskrivs problembilden omkring flodkräftor
och hur man planerar att arbeta för att främja flodkräftan.
5

English Summary
The Noble crayfish (Astacus astacus) is the only freshwater crayfish native to
Sweden. Since the beginning of the twentieth century it has decreased in both
size and density of populations. The most severe threat to the noble crayfish is
the signal crayfish (Pasifastacus leniusculus) and the crayfish plague, a very
contagious disease almost always carried by the signal crayfish. The signal
crayfish is widespread all over the southern half of Sweden and the noble
crayfish has been forced to limited habitats in remote areas. The situation is not
as critical in Gävleborg but measures has to be taken for the situation not to get
worse. A large part of the problem is that the signal crayfish is often introduced
to new areas by humans illegally moving it.
The noble crayfish is very sensitive to acidification and has specific
requirements for burrows and feeding areas. Therefore it is not enough to just
stop the spread of the signal crayfish. Other crucial steps that has to be taken
are habitat care and liming to recreate suitable areas for crayfish that have been
destroyed.
To reach success in the matter of preserving the noble crayfish local
understanding and cooperation is crucial. It is important that residents and
owners of fishing rights understands the problem and feels included in the
project.
The aim of this project is to have healthy and fishable crayfish stocks within all
protected areas and a positive trend for the species in the county. The
expectation is that an increase in the stocks of healthy crayfish will lead to
decreasing interest in, and risk of, illegal spreading of signal crayfish by
humans. To reach this goal the county administrative board has investigated all
known localities for noble crayfish and started working on a strategy to preserve
the species in the county. In this document the problems of the crayfish
situation in Sweden and the planned strategy to counter them are described.
6

Inledning
Artfakta
Flodkräftan är en inhemsk art i våra
svenska sjöar och vattendrag. Den
trivs i grunda miljöer med mycket
stenar och rötter eller på fast botten
där den kan hitta eller gräva hålor
som skydd mot rovdjur. Kräftan är
allätare och lever på allt från
växtmaterial till andra kräftor. En
vuxen flodkräfta kan bli upp till 18 cm
och leva i 20 år. 1 Flodkräftan är
sedan några hundra år en del av en
stark svensk tradition som inkluderar
fiske, tillagning och kräftskiva med
skiftande ritualer däromkring.
Figur 1. Svenska flodkräftor är i mångas
ögon oslagbara under augustimånens sken.
Hotstatus
Flodkräftan är en hotad art i Sverige och har i Artdatabankens nya Rödlista över
hotade arter uppgraderats från starkt hotad (2005) 1 till akut hotad (2010) 1, 2 .
Under 1900-talet har flodkräftans utbredning gått tillbaka drastiskt. Antalet
flodkräftbestånd i landet har gått från uppskattningsvis 30 000 i början av 1900talet
till ca 1 000 i dagsläget. Flodkräftan har bäst chanser att överleva på
Gotland och i länen norr om Dalälven 1 . De allvarligaste hoten mot flodkräftan är
kräftpesten och spridningen av signalkräfta. Dessa och andra faktorer som
hotar flodkräftan beskrivs närmare under rubriken Hot mot flodkräftan.
Syfte
2009 presenterade Naturvårdsverket och Fiskeriverket det nya
åtgärdsprogrammet för flodkräfta för 2008-2013. I detta beskrivs förslag på vad
man kan göra för att bevara flodkräftan, bland annat att alla länsstyrelser bör
upprätta förvaltningsplaner och kartlägga lämpliga skyddsområden för
flodkräftor i respektive län. Syftet med denna förvaltningsplan är att ta fram en
arbetsmodell för bevarandet av flodkräftan i länet. I nästa steg ska
skyddsområden instiftas och man ska börja arbeta aktivt med det som fastställts
i åtgärdsplanerna för varje enskilt område.
Hot mot flodkräftan
Kräftpest
Kräftpest är en parasitisk svamp som kan leva på många sötvattenslevande
arter i gruppen storkräftor. Den härstammar från Nordamerika och har
utvecklats tillsammans med de inhemska arterna där. Parasiten gynnas inte av
att döda sitt värddjur då den inte kan leva fritt utan värddjur i mer än två veckor;
om kräftan dör så dör svampen. Därför har det utvecklats en jämvikt mellan
7

parasiten och värddjuret, parasiten tär så mycket på värddjuret som den
behöver för att föröka sig utan att värddjuret under normala förhållanden dör.
Våra svenska flodkräftor har inte levt tillsammans med parasiten och har därför
inte utvecklat den här jämvikten som amerikanska kräftor har och som leder till
motståndskraften. Det blir ett dödligt möte som slår ut flodkräftorna. 3
I mitten av 1800-talet kom kräftpesten till Europa från Nordamerika. Troligen
kom den med amerikanska kräftor i barlasttankar på fartyg till Italien och spreds
därifrån ut över Europa. Till Sverige kom pesten från Finland med pestsmittade
flodkräftor som skulle säljas på marknad i Stockholm. De kräftor som dog kunde
inte säljas och dumpades i Mälaren. Kort därefter slogs hela Mälarens
flodkräftbestånd ut och pesten spreds vidare till närliggande vattensystem. 4
Signalkräfta
När flodkräftan blev
mer och mer sällsynt
under första halvan av
1900-talet på grund av
olika hot, som
kräftpest och andra
sjukdomar,
habitatstörningar och
fisketryck, började
man försöka hitta
lösningar för att bevara
traditionen. På 1960talet
fick Fiskeriverket,
som då hette
Fiskeristyrelsen, i
uppdrag att täcka
behovet av en kräfta i
våra vatten, och tog
beslutet att införa och
plantera ut den
amerikanska
signalkräftan
(Pacifastacus
leniusculus) som till
utseende och smak är
ganska lik den
inhemska flodkräftan. 5
Rådet från
Fiskeristyrelsen var att
om man fiskade upp
mindre än en kräfta per
bur skulle signalkräftor
planteras ut. Denna
verksamhet kunde man
få bidrag för. 6
B
A
Figur 2. Flodkräftan (till vänster) är något mörkare i färgen än
signalkräftan (till höger). Flodkräftan har mörkt tumgrepp (A), ibland
med en röd prick, och små taggar i gränsen mellan huvudet och
kroppen (B). Signalkräftan har ljust tumgrepp (A), ibland med ljus
undersida på klorna, och inga taggar (B).
B
Figur 3. Flodkräfta med tydliga taggar i gränsen mellan
huvud och ryggsköld (B).
B
8
A

Tidigare kräftpestutbrott hade kommit sporadiskt och var ofta resultat av
engångsföreteelser som pestkontaminerat vatten och signalkräftor som hölls
under kortare tid endast för att ätas. När signalkräftan, som i princip alltid bär på
kräftpesten, introducerades i svenska vattendrag kom dessa populationer att
fungera som en buffert och källa för spridning av kräftpest. Signalkräftor bar på
pesten men dog inte och med signalkräftorna bredde pesten snabbt ut sig. Så
fort signalkräftor kom i kontakt med flodkräftor blev resultatet att alla flodkräftor i
det berörda vattenområdet dog ut. Signalkräftan tog över de tidigare
flodkräftlokalerna och avancerade till nya områden. Flodkräftorna hade på
grund av pesten ingen chans att återetablera sig eller stå emot. Signalkräftor
kan vara fria från kräftpest men det är ytterst sällsynt och går inte att veta med
säkerhet och signalkräftor ska därför alltid betraktas som bärare av kräftpest. 3
Om det finns signalkräftor i ett vattendrag är det stor risk att eventuella
flodkräftpopulationer nedströms drabbas av pest då pestsvampsporerna kan
transporteras med vattnet och på så sätt få kontakt med nya populationer. 3
Pestsporerna kan
spridas mellan
vattendrag med
betesfisk,
fiskeredskap,
vatten och båtar.
Det är därför
viktigt att tänka på
hur man beter sig
när man rör sig
mellan olika
vattendrag.
Redskap och båtar
bör torkas helt
Figur 4. Levande betesfisk ska aldrig flyttas mellan olika
vattenområden.
innan de flyttas. Betesfisk bör fångas i samma vatten som man sedan tänkt
fiska i. Självklart ska man inte heller flytta vare sig signalkräftor eller flodkräftor,
det är förbjudet enligt lag. 7
Kräftpest och fiskutsättningar
Utplantering av fisk innebär en risk för smittspridning. Om fisken som sätts ut
kommer från ett område som hyser signalkräftor eller är drabbat av kräftpest
finns det risk att sporer överförs på många olika sätt. Bland annat har
kräftpestsporer påvisats kunna överleva i upp till ett par veckor i magtarmkanalen,
i gälarna eller utanpå kroppen på flera fiskarter 1 . Sporerna kan
även överleva fritt i vattnet lika länge. Det kan också finnas en liten risk att
levande eller delar av döda kräftor råkar komma med i transporten. 1 Risken för
smitta är kraftigt förhöjd vid ett pågående akut kräftpestutbrott hos flod- eller
signalkräftor då döende och döda kräftor sprider katastrofalt höga
koncentrationer av pestsporer i vattnet. I vatten med signalkräftor som bär på
kräftpest men som inte är akut sjuka är risken avsevärt lägre men ändå
närvarande. Under perioden då kräftorna ömsar skal ökar spridningsrisken då
pestsvampen sitter i skalet och näringsförsörjningen stryps när kräftan tappar
9

sitt skal. Svampen sprider stora mängder sporer när dess egen överlevnad är
hotad. 1
Andra parasiter
Flod- och signalkräftor kan bland annat infekteras av svampen Psorospermium
haeckeli. Infektionen innebär allmänt försämrad kondition och nedsatt
immunförsvar men är oftast inte direkt dödlig. Flodkräftan anses mer
motståndskraftig mot psorospermiuminfektioner än signalkräftan. 8 Porslinssjuka
kan också drabba båda arterna och angriper främst muskulaturen. Långt
framskriden porslinssjuka kan identifieras genom att muskulaturen på
undersidan av stjärten är vit. Porslinssjuka kan vara dödlig och är hämmande
för populationstillväxten. 9 Utöver dessa värdspecifika parasiter kan flod- och
signalkräftor även drabbas av allmänna bakterieangrepp, till exempel om de är
skadade eller har nedsatt immunförsvar.
Predation
Om det finns mycket mink i ett område kan det utgöra ett hot mot
kräftbestånden då de jagar i strandkanten och gärna äter kräftor, oavsett art.
Problemet kan förvärras i reglerade vattendrag där minken kan ta stora
mängder kräftor vid lågt vattenstånd sommartid. Även rovfiskar som ål, abborre,
gädda och lake äter gärna kräftor om de får tillfälle. 10
Försurning
Figur 5. Orört vattendrag med natursten och naturligt
varierande vattenflöde.
Kräftor ömsar skal när de
växer. Första sommaren ömsar
ynglen skal så ofta som
varannan vecka, vuxna kräftor
gör det ungefär en gång per
säsong. När kräftan tappat sitt
gamla skal bildas ett nytt mjukt
skal runt kroppen. För att det
nya skalet ska kunna bli hårt
krävs det att det finns kalcium i
vattnet. I surt vatten finns inget
fritt kalcium som kräftorna kan
använda till sin skalproduktion.
Därför är de mycket känsliga
för försurning av vatten. Detta
orsakas bland annat av surt
regn från
förbränningsprocesser som
exempelvis bilavgaser. 8
Habitatstörning
Då kräftor trivs i strandlinjen, på
grunt vatten ner till ca tre
meters djup, kan de påverkas
starkt av onormala förändringar
i vattennivån. Deras hålor och
10

jaktmarker kan torrläggas eller hamna djupt under vatten, och kräftorna har då
ingenstans att söka föda och skydd. Detta skapar en konflikt med
vattenkraftsnäringen som ofta orsakar stora variationer i vattennivån i
vattendrag med kraftverk beroende på säsong och efterfrågan på el. 10
Under 1800- och 1900-talen har man påverkat sjöar och vattendrag i stor
utsträckning för att optimera förutsättningarna för bland annat jordbruk,
skogsbruk och vattenkraft. Sjöar har sänkts för att frigöra mer markyta till
jordbruk, diken och åar har rensats, rätats ut och grävts ut för att bland annat
underlätta för flottning av timmer, dammar har tillkommit och avrinningssystem
har förändrats. Alla dessa typer av påverkan har gjort att lämpliga habitat har
förstörts eller blivit otillgängliga. 10
Situationen i Gävleborgs län
I Gävleborg och de övriga länen
norr om Dalälven ser läget lite
bättre ut för flodkräftan än i södra
Sverige. Det beror på att
kräftpesten inte spreds norrut i
lika stor utsträckning som i södra
Sverige under 1900-talets första
hälft. Kräftfångsterna var på
grund av detta fortfarande goda
på många håll i länet när
Fiskeriverket kom med direktiv
om att plantera ut signalkräftor
vid dålig fångst. Därför har de
legala utsättningarna varit relativt
begränsade. Legala och illegala
utsättningar av signalkräftor har
dock skett och tyvärr har länet
drabbats både av att signalkräftor
etablerat sig starkt i flera
vattensystem och av omfattande
kräftpestutbrott med massdöd av
flodkräftor som följd. Under 2000talet
har förekomst av flodkräftor
rapporterats på ca 230 lokaler
fördelade på länets alla
Figur 6. Flodkräftor finns fortfarande på många
platser i länet, om än inte i så stora antal.
kommuner. Det kan låta mycket men rör sig i många fall om svaga bestånd och
olika fiskelokaler för samma bestånd. Under samma tidsperiod har
Länsstyrelsen fått kännedom om minst sju fall av utslagna flodkräftbestånd, av
varierande omfattning, som misstänkts eller bekräftats bero på kräftpest.
11

Bevarande av flodkräftan i Gävleborgs län
Instiftande av skyddsområden
I och med en ändring i Fiskeriverkets förordning (1994:1716) om fisket,
vattenbruket och fiskerinäringen som trädde i kraft 2005 gavs länsstyrelserna
möjlighet att besluta om instiftande av skyddsområden. 7 Med anledning av detta
och rekommendationen i åtgärdsprogrammet ”Åtgärdsprogram för flodkräfta
2008-2013” från Naturvårdsverket och Fiskeriverket 2009 planerar
Länsstyrelsen att instifta ett antal skyddsområden, på sikt inom länets alla
kommuner. De bildade skyddsområdena har tre huvudsyften.
Det första är att flodkräftpopulationerna ska skyddas mot signalkräftor och
kräftpest av strängare regler. Den som riskerar att skada populationernas
fortlevnad kan ställas till svars för sina handlingar. Det är därför mycket viktigt
att det framgår tydligt att det finns flodkräftor inom området, för att inte riskera
att signalkräftor planteras ut illegalt i tron att det inte finns några kräftor.
Det andra är att marknadsföra arten positivt, att informera om att man
fortfarande kan ha livskraftiga flodkräftbestånd som ger både inkomster och
kräftskivor. Detta riktas främst till dem som bor och vistas i närområdet men
även till besökare. Dessa utgör den största riskgruppen för smittspridning vid
okunskap om hur man förhindrar spridning av kräftpest via till exempel redskap
och båtar. Detta gör förhoppningsvis i förlängningen att intresset för
signalkräftan och illegala utplanteringar av densamma minskar.
Det tredje huvudsyftet är att, efter initiala undersökningar av hur situationen ser
ut, förvalta kräftbeståndet så att det långsiktigt når den utbredningsgrad och
populationsdensitet som det haft historiskt.
Med tanke på den relativt
goda statusen som flodkräftan
har i länet så finns det ett stort
antal områden där arbete
skulle kunna påbörjas med
undersökningar,
återintroduktion,
stödutsättningar, biotopvård
med mera. Därför fokuseras
arbetet under 2011 på
områden där det finns en god
lokal förankring och där det Figur 7. Kräftprovfiske.
redan bedrivs visst arbete för
att förvalta flodkräftpopulationer. Några områden där föreningarna är
mycket positiva till att samarbeta för att bevara flodkräftan har identifierats och
diskussioner om situationen och målsättningen har kommit igång. Ett tätt
samarbete med föreningarna resulterar förhoppningsvis i en god bild av hur
förutsättningarna för att bevara kräftorna ser ut och vilka åtgärder som är
lämpliga i de aktuella områdena. Förhoppningen är att längre fram kunna gå
vidare och arbeta med fler områden. Målsättningen i längden är att ha säkra
12

områden med stabila populationer som kan kolonisera nya områden naturligt
och att ha fiskbara flodkräftbestånd som allmänheten kan ta del av. Genom
satsningen på en stark förankring och förståelse lokalt gör detta förhoppningsvis
att den illegala spridningen av signalkräftor i länet hejdas.
Utdrag ur 11 § 2 kap. förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och
fiskerinäringen:
Inom ett område som har förklarats utgöra skyddsområde är det förbjudet att:
• saluhålla, sälja, köpa eller transportera okokta kräftor som inte härrör
från området,
• använda fisk som betesfisk i ett annat vatten än det där den fångats,
• utan föregående desinfektering använda fiskeredskap, båtar, maskiner
eller andra föremål som har använts i vatten utanför området,
• utplantera signalkräfta.
Länsstyrelsen får föreskriva sådana undantag från bestämmelserna i första
till tredje styckena som inte ökar risken för smittspridning eller som behövs av
vetenskapliga skäl. Förordning (2005:462). 7
Fiskutsättning
Utplantering av fisk är en mycket utbredd
verksamhet framför allt i sportfiske- och
rekreationssyfte och i form av
bevarandeåtgärder av hotade arter och
stammar. Stora utsättningar sker även som
kompensation för vattenkraftens påverkan på
fiskvandringsvägar. Denna riskfaktor är något
som bör ses över för hela länet, inte bara i
tilltänkta skyddsområden. Länsstyrelserna har
enligt förordningen (1994:1716) om fisket,
vattenbruket och fiskerinäringen (2 kap, 10 §)
möjlighet att utforma lokala föreskrifter för att
skydda flodkräftorna. Dessa kommer att
baseras på Länsstyrelsens policy för
fiskutsättningar. Nedan följer ett utdrag ur
Utsättningspolicy gällande fisk och kräfta
inom Gävleborgs län.
Figur 8. Havsöring som ska
kompensationsutsättas.
Utsättningspolicy gällande fisk och kräfta inom Gävleborgs län
Kräftpest
För alla förflyttningar och utplanteringar av fisk i länet bör risken för spridning av kräftpest
särskilt beaktas och hänsyn ska tas till förekomst av flod- och signalkräftor inom aktuella
områden.
För utsättning av fisk till naturvatten (som inte har konstaterad förekomst av signalkräfta) inom
Gävleborgs län ska särskilda åtgärder vidtas för att minimera risken för spridning av kräftpest.
Den som ansöker om tillstånd för att plantera ut fisk ska välja en leverantör som kan uppfylla de
krav som ställs. För utsättning av fisk i naturvatten inom Gävleborgs län gäller:
13

1. Fisk ska alltid kontrolleras innan leverans med hjälp av flodkräftor i sump enligt
Handledning för kräftsäkra fiskutsättningar.
2. Fisk ska alltid levereras i luftat grundvatten.
Om det är möjligt rekommenderas det att man sätter ut fisk före eller efter kräftornas, och
därmed kräftpestens, mest aktiva period, det vill säga helst andra perioder än maj till augusti.
För utsättning av fisk i skydds- och hänsynsområden för flodkräfta är det extra viktigt att vidta
åtgärder för att minimera spridningsrisken. I områden som utgör skydds- eller hänsynsområde
för flodkräfta gäller:
1. Inga tillstånd för utsättning av signalkräfta beviljas.
2. Inga tillstånd för utsättning av fisk som härstammar från ett område som förklarats
kräftpestsmittat (akut kräftpestutbrott) beviljas. Inga undantag medges.
3. Inga tillstånd för utsättning av fisk som kommer från vattenområden med kända bestånd
av signalkräfta beviljas. Undantag enligt nedanstående kan beviljas.
4. Fisk ska alltid kontrolleras innan leverans med hjälp av flodkräftor i sump.
Tillvägagångssätt specificeras i bilagd Handledning för kräftsäkra fiskutsättningar.
5. Fisk skall alltid levereras i luftat grundvatten. Vattenbytet ska ske på ett sådant sätt att
mängden sporer och partiklar som överförs till det nya vattnet minimeras.
6. Andra metoder kan användas om man i förväg kan påvisa att dessa är minst lika säkra
och fått godkänt av länsstyrelsens fiskeansvariga.
7. Vid utsättning av flodkräfta får endast leverantörer anslutna till Fiskhälsan FH AB, utan
påvisad förekomst av kräftsjukdomar anlitas.
8. Alla tillstånd skall prövas särskilt med avseende på avvägning mellan nytta och risk.
9. Tillstånd får endast lämnas för ett tillfälle åt gången.
Om en fiskodling är belägen i ett område som förklarats kräftpestsmittat (akut kräftpestutbrott)
blir det automatiskt förbjudet att flytta fisk från odlingen. Ett undantag från reglerna kan medges
av länsstyrelsens fiskehandläggare för leverantör av fisk i det kräftpestsmittade området, efter
att den akuta sporspridningsfasen är över. För att undantag ska beviljas ska det specificeras
vilka säkerhetsåtgärder som vidtagits för att förhindra spridningen av kräftpest.
Rekommenderade säkerhetsåtgärder för att göra ett undantag från reglerna för
kräftpestsmittade områden:
1. Fisk skall alltid levereras i luftat grundvatten. Vattenbytet ska ske på ett sådant sätt att
mängden sporer och partiklar som överförs till det nya vattnet minimeras.
2. Fisk ska alltid kontrolleras innan leverans med hjälp av flodkräftor i sump.
Tillvägagångssätt specificeras i bilagd Handledning för kräftsäkra fiskutsättningar.
3. Andra metoder kan användas om man i förväg kan påvisa att dessa är minst lika säkra
och fått godkänt av länsstyrelsens fiskeansvariga.
4. Ingen fisk får levereras till skydds- eller hänsynsområden för flodkräfta. Inga undantag
medges.
Åtgärdsplan
För varje område som blir skyddsområde ska det upprättas en områdesspecifikt
utformad åtgärdsplan. Den är till för att man ska utvärdera hur läget ser ut i
området och vad man behöver göra för att förvalta kräftpopulationen på bästa
sätt. Åtgärdsplanen ska innehålla:
• Planerade åtgärder för att hindra spridning av signalkräftor och kräftpest
• Planerade åtgärder för att förbättra flodkräftornas situation
• Områdesspecifik handlingsplan i händelse av pestutbrott
14

Åtgärder för att hindra spridning av signalkräftor och kräftpest
Åtgärder för att hindra spridning av signalkräftor och kräftpest handlar främst
om information. Det är ytterst viktigt att alla som rör sig i ett kräftskyddsområde
är medvetna om riskerna och hur man ska bete sig för att inte utgöra en fara för
kräftpopulationen. En stor
del av detta kommer att
handla om att sätta upp
skyltar och trycka
informationsfoldrar som
kan lämnas ut i samband
med till exempel köp av
fiskekort och hyra av
fritidsutrustning. För att
underlätta för aktiviteter i
området kan det vara
aktuellt att till exempel
hyra ut båtar, upprätta
desinficeringsstationer och
starta en dialog med
fiskodlingar för att kunna
köpa säker sättfisk.
Säkra desinficeringsmetoder enligt
fiskeriverket
Torkning till fullständig torrhet, t.ex. i bastu i minst 70
grader C i minst fem timmar för stora föremål och en
timme för små föremål. Långvarig soltorkning eller
lufttorkning till fullständig torrhet går också bra.
Tvättning eller nedsänkning i T-röd (tre delar sprit och
en del vatten). Fångstredskap skall vara nedsänkta i
minst 20 minuter.
Frysning i kallare än -10 grader C under minst 24
timmar.
Kokning under lock i minst 5 minuter, föremålet skall
vara helt nedsänkt i vattnet.
Den farligaste riskgruppen är de som kan ha intresse av att plantera ut
signalkräftor illegalt. För att förebygga att detta sker bör det även finnas allmän
information om flodkräftan som en värdefull resurs och om vilka konsekvenser
en illegal utplantering av signalkräftor kan få. Det starkaste argumentet mot att
plantera ut signalkräftor är självklart en livskraftig stam av flodkräftor som
markägarna i bästa fall kan få del av. Då finns ingen anledning att intressera sig
för signalkräftor.
En åtgärd som blivit aktuell i andra län är att upprätta vandringshinder. Om
signalkräftor finns nedströms flodkräftor kan man med hjälp av ett
vandringshinder se till att signalkräftorna inte tar sig till flodkräftorna och smittar
dessa. Det ser dock inte ut att finnas något område i vårt län där detta skulle
vara en lämplig åtgärd.
Åtgärder för att förbättra flodkräftans situation
Åtgärder som kan komma att bli aktuella för att förbättra flodkräftornas situation
är till exempel återintroduktioner och stödutsättningar, biotopåterställning för att
återfå gynnsamma bottenförhållanden eller naturligt vattenflöde, provfisken för
att utvärdera beståndsutvecklingen och sumpning av honor för att skydda dem
under den tid de bär rom.
15

Figur 9. Exempel på biotopåterställning. Genom att sänka hastigheten på
vattenflödet och lägga tillbaka natursten kan många fiskarter vandra uppströms för att
leka och flodkräftan trivs igen. Till vänster: före åtgärd. Till höger: efter åtgärd.
Utrotning av signalkräftor är en åtgärd som kan komma i fråga under speciella
omständigheter. Om ett nytt bestånd av signalkräftor upptäcks finns det en
chans att få bort dem innan de förökar sig. När det gäller vuxna kräftor är det
möjligt att få tag på alla individer manuellt men det är inte genomförbart när det
finns yngel och småkräftor. Det måste alltså genomföras så snart som möjligt
och helst samma säsong som introduktionen har skett. Detta har provats i
Hasselasjön och resultatet ska nu följas upp. I andra län har man även använt
sig av insektsgift och chockkalkning för att utrota signalkräftorna. Detta är dock
åtgärder som endast är möjliga i begränsade vattensystem och effekterna på
övrig flora och fauna måste noga övervägas. Dessa metoder är inte i nuläget
aktuella inom något område i Gävleborgs län.
Det pågående kalkningsprogrammet har gjort att få vattendrag i länet är dåliga
för flodkräftor med avseende på försurning som inte är naturlig. Om något
vattendrag visar sig olämpligt försurat av orsaker som inte är naturliga är även
kalkning en åtgärd som kan komma att bli aktuell.
Handlingsplan i händelse av kräftpestutbrott
I händelse av kräftpestutbrott finns få åtgärder att tillgå för att stoppa det akuta
förloppet på den aktuella lokalen. Man kan dock vidta vissa åtgärder för att
hindra spridningen till närliggande populationer. Bland annat kan man upprätta
en elspärr som fungerar på samma sätt som en brandgata vid skogsbrand.
Kräftor och andra djur som kan föra med sig sporer uppströms vill inte passera
spärren och då stannar spridningen av. Man kan även upprätta en så kallad
kalkspärr, genom att kraftigt höja pH-värdet på en begränsad sträcka i ett
vattendrag under ett dygn. Då dör alla kräftor i det området men risken för
spridning minskar genom att tillgången på värddjur försämras och pestsporerna
kan då inte etablera sig.
Det bör i handlingsplanen för akut kräftpest finnas en plan för återetablering av
ett bestånd som drabbats av pest. Man kan ha kräftor av den lokala
populationen hos en odlare. När frågan om återetablering aktualiseras finns då
möjlighet att köpa utsättningsmaterial av den ursprungliga stammen för att den
16

lokala genetiska anpassningen inte ska gå förlorad. Om det inte finns kräftor av
lokal härstamning i odling bör man i det akuta skedet försöka fiska kräftor i
områden som pesten inte nått än, och flytta dessa till säkra lokaler, förslagsvis
med vattenförsörjning från grundvatten. Om eller när en återutplantering blir
möjlig kan dessa kräftor användas som avels- eller utsättningsmaterial.
Framtid och målsättning
Målsättningen är att instifta skyddsområden spridda över hela länet, så att alla
länets invånare ska ha relativt nära till ett område där flodkräftor lever och
frodas. Det ska finnas möjlighet att köpa kräftfiskekort och fiska kräftor för dem
som är intresserade. Ett viktigt delmål är att undersöka om det finns olika lokala
stammar och i så fall särskilja och förvalta dessa och inte bara flodkräftan som
art.
Figur 10. Förhoppningsvis kommer detta att vara en välbekant syn i
framtiden.
Det ska finnas en
arbetsmodell för
hur man går till
väga vid
instiftandet av
skyddsområden.
Det ska finnas
riktlinjer för hur
olika typer av
åtgärder kan
genomföras.
Undersökningar
av förekomst och
utbredning ska
följas upp och
resultera i
konkreta
åtgärder.
Förvaltningen av
flodkräftor ska tas i beaktande vid arbete inom andra typer av frågor rörande
fiske, vattenbruk och vattenförvaltning.
Om just modellen med skydds- och hänsynsområden av någon anledning inte
skulle vara lämplig i ett visst område så finns ändå utrymme för att i samarbete
med fiskevårdsföreningen eller fiskerättsinnehavarna på andra sätt främja
flodkräftan och eventuellt ändå upprätta en åtgärdsplan.
Flodkräftan är en hotad art och Gävleborg är ett viktigt län för artens framtid.
Gävleborg har ett nationellt ansvar för en klok förvaltning och att medverka för
att rädda flodkräftan.
17

Referenser
1. Edsman, L och Schröder, S. 2009. Åtgärdsprogram för flodkräfta 2008-
2013 (Astacus astacus), rapport 5955, augusti 2009, Fiskeriverket och
Naturvårdsverket.
2. Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet, Flodkräfta,
http://www.artfakta.se/GetSpecies.aspx, sökord: Flodkräfta. Hämtad:
110818
3. Karlsson, T. 2008. Flodkräftan i Östergötland 2007 – Förvaltningsplan för
flodkräfta (Astacus astacus) i Östergötlands län. Rapport 2008:2,
Länsstyrelsen Östergötland.
4. Nitzelius, T. 2005. Flodkräftan i Stockholms län – inventering och förslag
på åtgärder. Rapport 2005:24, Länsstyrelsen i Stockholms län.
5. Melin, D. 2010. Plan för bevarande av flodkräftan i Jönköpings län.
Meddelande nr 2010:18, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
6. Söderbäck, B. och Edsman, L. 1999. Åtgärdsprogram för bevarande av
flodkräfta. Fiskeriverket och Naturvårdsverket.
7. SFS 1994:1716, Förordning om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.
Stockholm: Landsbygdsdepartementet.
8. Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Psorospermium, 2007-01-25:
http://www.sva.se/sv/navigera/Djurhalsa/Fisk/Krafto-ochkraftsjukdomar/Psorospermium/.
Hämtad: 110818
9. Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Porslinssjuka (Thelohania spp.),
2007-01-25:. http://www.sva.se/sv/navigera/Djurhalsa/Fisk/Krafto-ochkraftsjukdomar/Porslinssjuka-Thelohania-spp/
Hämtad: 110818
10. Hushållningssällskapet Värmland. 2005. Fakta Kräftor. Projekt Astacus.
www.astacus.org
19

Länsstyrelsens rapporter 2011
2011:1 Marin naturinventering 2006 i Gävleborgs län. Gran, Vitörarna, Notholmen,
Hornslandet, Storjungfrun, Kalvhararna, Vitgrund-Norrskär
2011:2 Marin inventering vid Långvind sommaren 2007
2011:3 Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks-Trödjefjärden, 2008
2011:4 Marinbiologiska undersökningar vid Orarna i Gävlebukten, 2009
2011:5 Marinbiologiska undersökningar vid Eskön, 2009
2011:6 Marinbiologiska undersökningar i skärgården öster om Lindön, 2009
2011:7 Inventering av vegetationsklädda bottnar i Siviksfjärden och Norbergsfjärden 2009
2011:8 Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna – Kalvhararna
2011:9 Uttern i Gävleborgs län 2009
2011:10 Förebyggande arbete inom området ANDT – Alkhol, Narkotika, Dopning och
Tobak i Gävleborg 2010
2011:11 Brandplan för Färnebofjärdens nationalpark – mål och prioriteringar vid
naturvårdsbränning
2011:12 Insektsinventering i Långängarnas naturreservat
2011:13 Du ser för ung ut – Kan ingen annan köpa ut åt dig? En kartläggning och
provköpsstudie av Tobak och Folköl i Gävleborgs län
2011:14 Inventering av väddnätfjäril (Euphydryas aurinia) i Gävleborgs län 2009-2010
2011:15 Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2010
2011:16 Arbete för miljön i Gävleborg - så arbetar kommunerna
2011:17 Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2011
2011:18 Samlad strategi AND, Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak Gävleborg 2011
2011:19 Myrfågelinventering i Gävleborgs län 2009-2010 med tillhörande appendix
2011:20 Flodkräftan – Förvaltningsplan för Gävleborgs län
Länsstyrelsen Gävleborg
Tryck: Arkitektkopia i Gävle
Rapportnr: 2011:20
ISSN: 0284-5954
Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 026-17 10 00
Webbadress: www.lansstyrelsen.se/gavleborg