Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
När experimentalfältet redan stod inför att avvecklas sammanträdde stats- <strong>och</strong><br />
läneagronomerna år 1874 för att avge utlåtande i frågor som Jexp. hade förelagt<br />
dem. Utöver dessa frågor diskuterade agronomerna också behovet av en agrikulturkemisk<br />
försöksstation <strong>och</strong> av en redskapsprovningsanstalt. Önskemålet om<br />
en sådan anstalt hade framställts av agronom Hahnsson från Åbo. Hans förslag<br />
hade inte vunnit de övrigas gillande. Hushållningssällskapet fick agronomernas<br />
ställningstaganden för utlåtande (D I 5 s. 84) <strong>och</strong> understödde varmt Hahnssons<br />
förslag (A I 69 – St § 1/16.10.1874, B I 30 s. 266). Liksom Hahnsson ansåg<br />
sällskapet att anstalten kunde förläggas till Mustiala.<br />
8 1800-talets sista kvartsekel<br />
8.1 Översikt<br />
I sitt nyss nämnda utlåtande av år 1874 (B I 30 s. 265) om agronomernas ställningstaganden<br />
i olika frågor hade sällskapet understrukit behovet av en agrikulturkemisk<br />
försöksstation, men i motsats till agronomerna ansett att denna inte borde<br />
placeras på Mustiala, utan på Runsala. Vid det sjunde allmänna finska lantbruksmötet<br />
år 1876 i Helsingfors upptogs diskussionsfrågan: Är inrättandet av en<br />
agrikulturkemisk försöksstation för jordbruket i landet av behovet påkallat, samt<br />
var borde en sådan förläggas <strong>och</strong> hur inrättas? Alla som deltog i diskussionen var<br />
ense om behovet. Silfversvan erinrade om sällskapets insats <strong>och</strong> framhöll Åbo<br />
som en lämplig plats. Andra nämnde Helsingfors, Mustiala <strong>och</strong> Kronoborg. Vid<br />
lantbrukstjänstemännens ”lantbrukaremöte” år 1883 antecknades att Jexp. låtit<br />
veta att stadgar för en agronomisk försöksstation på Mustiala redan hade blivit<br />
fastställda.<br />
De män på Mustiala som framom andra förde försöksverksamhetens utveckling<br />
vidare stod Hushållningssällskapet nära, men sin insats inom försöksverksamheten<br />
gjorde de på andras uppdrag. Från <strong>och</strong> med år 1875 är sällskapets <strong>arkiv</strong> inte någon<br />
väsentlig källa för forskningen om försöksverksamhetens uppbyggande.<br />
Inte heller om den av enskilda den här tiden bedrivna försöksverksamheten har<br />
<strong>arkiv</strong>et mycket att ge. Bäst känd är Mikael von Essens verksamhet på Herrenäs i<br />
Hattula, men även om han brevväxlade med Hushållningssällskapet var det inom<br />
Nylands <strong>och</strong> Tavastehus läns lantbrukssällskap som han redogjorde för sina<br />
försök.<br />
Trots att Hushållningssällskapet år 1874 förlorade sin ledande roll inom försöksverksamheten<br />
finns i dess <strong>arkiv</strong> en del uppgifter om försöksverksamheten<br />
under senare tid vilka kan ha sitt intresse vid sidan av i tid<strong>skrifter</strong> <strong>och</strong> tidningar<br />
relaterade samtida försök.<br />
Verksamheten gällde inte bara fältförsök, utan också provandet av tekniska<br />
innovationer. Så sent som år 1899 föreslog sällskapet i ett utlåtande om Lantbruksstyrelsens<br />
(D I 9 s. 65) förslag om en allmän redskapsutställning jämte -<br />
provning att de enskilda sällskapen skulle tilldelas anslag för maskinprovningar,<br />
”vilka prov skulle på ett exakt sätt ådagalägga ej blott ett redskaps eller en<br />
maskins duglighet för det arbete man därmed avsett utföra, utan ock dess lätthet<br />
att draga eller arbeta med, dess styrka beträffande såväl konstruktion som material,<br />
dess farlighet för skötaren m.m.” (A I 94 s. 41 – St § 2/24.2.1899 -bil.,<br />
Handlingar 1899 s. 17).<br />
122
Change language