Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3.7 Undervisningen<br />
3.7.1 Utgångsläget<br />
Före folkskolväsendets tid kunde stora krav inte ställas på elevernas förkunskaper.<br />
Som inträdeskrav angav förordningen ”bevis om god frejd <strong>och</strong> ostrafflig vandel,<br />
nyktert <strong>och</strong> sedigt uppförande, god kristendomskunskap, fullkomlig färdighet i<br />
innanläsning ävensom hälsa <strong>och</strong> frihet från hinderliga kroppslyten”. – När<br />
undervisningen år 1840 inleddes skedde det med skrivning <strong>och</strong> räkning (A II 5 s.<br />
265).<br />
Undervisningens innehåll angavs i en instruktion för institutets tjänstemän där<br />
var enskild lärares undervisningsskyldighet preciserades. Förslaget hade uppgjorts<br />
av Gripenberg (A II 5 s. 129, 142 <strong>och</strong> 219 – FU § 49/27.3, § 2/28.8.1840 <strong>och</strong> §<br />
3/2.8.1841).<br />
Fogdeeleverna borde enligt instruktionen av elementarläraren bibringas<br />
teoretisk <strong>och</strong> praktisk kunskap<br />
– om jordarterna <strong>och</strong> deras ändamålsenliga behandling<br />
– om de mest förekommande örter <strong>och</strong> grässlag samt sättet att odla de nyttiga <strong>och</strong><br />
utöda de skadliga<br />
– om barometern, termometern <strong>och</strong> hygrometern<br />
– om grunderna av läran om kraft <strong>och</strong> motstånd<br />
– om byggnadskonstens grundregler<br />
– om skogsbrukets grunder<br />
Elementarläraren borde också bibringa eleverna färdighet att mäta volymer <strong>och</strong><br />
ytor, verkställa avvägningar, uppgöra plankartor <strong>och</strong> avrita redskap samt att uppgöra<br />
material- <strong>och</strong> kostnadsförslag för lantmannabyggnader.<br />
Direktor borde undervisa fogdeeleverna i åkerbruk, ängsskötsel <strong>och</strong> kärrbruk.<br />
Hovslagaren borde undervisa dem om husdjurens exteriör <strong>och</strong> sjukdomar samt i<br />
att sko hästar.<br />
Praktisk handledning <strong>och</strong> inövning skulle fogdeeleverna få av gårdsinspektorn,<br />
verkmästaren, smeden <strong>och</strong> hovslagaren.<br />
Vad eleverna lärt sig fick de visa vid den publika årsexamen. Institutets första<br />
examen hölls 3.8.1841. Den inleddes med att eleverna fick visa prov på sin<br />
räknefärdighet. Därefter fick varje fogdeelev efter lottning besvara två av femtio i<br />
förväg formulerade frågor, alla återgivna i protokollet (A II 5 s. 255). Slutligen<br />
ställdes några frågor om hästens exteriör samt granskades fogdeelevernas ritningar<br />
<strong>och</strong> av dem förfärdigade redskap samt anordnades en provplöjning. Ladugårdseleverna<br />
fick besvara av direktor ställda frågor om utfodring <strong>och</strong> mjölkhushållning<br />
<strong>och</strong> i ”osttryckeriet” granskades av eleverna gjorda ostar. Följande år var examensfrågorna<br />
av samma art (A II 5 s. 360). – År 1842 formulerades de första<br />
dimissionsbetygen (A II 5 s. 398 – FU § 4/19.8.1842).<br />
Om privatelevernas undervisning är <strong>arkiv</strong>et ganska förteget. I det förslag som<br />
Gripenberg utformade efter von Haartmans besök på Mustiala 1845 sammanfattade<br />
han undervisningens föremål i femton punkter (F VII 2 s. 402). Lärarkåren<br />
borde för privatelevernas skull utökas med en extra lärare, men kostnaderna skulle<br />
bäras av eleverna. För sin undervisning <strong>och</strong> sitt uppehälle skulle de erlägga 120<br />
rubel om året. Den extra lärarens lön skulle utgå med 270 rubel. FU omfattade<br />
förslaget <strong>och</strong> ansåg att även om arrangemanget var direktors privata angelägenhet<br />
borde privateleverna få en plats i hans årsberättelse (A II 5 s. 685 – FU §§ 3–<br />
35