Hända 2008 - Centerkvinnorna

centerkvinnorna.se

Hända 2008 - Centerkvinnorna

Även små hästar

har stark vilja

Din lott

i livet...

Möt Karin Söder,

Sveriges coolaste

80-åring

Abir

Alsahlani

– kvinnokamp med livet som insats

23 år och ledarskribent - Korsord - Eco på modet - Höstens semesterpärlor


Att brinna för sin sak!

D

en tar aldrig slut, strömmen av duktiga, engagerande,

entusiasmerande och strålande kvinnor. Kvinnor som är

förebilder, som vi andra får inspireras av och beundra.

Det är dom som behövs för att gå före och bana väg, som svingar

sina svärd för att röja undan de värsta snåren så att den stora massan

kan börja trampa nya stigar.

Sådana kvinnor har alltid funnits, de har stått på barrikaderna,

vid spisen eller vid skrivborden och skapat förändringar.

I mitt fall var det mina barn som var drivkraften för att engagera

mig politiskt. Jag ville vara med och påverka deras framtid.

Idag sitter jag i riksdagen.

Min tro på egenmakten, engagemanget för kvinnor och jämställdhet

har också lett till att jag idag är ordförande för Sveriges

största politiska kvinnoförbund, Centerkvinnorna.

I det här numret har vi mött några av dom. På omslaget syns

Abir Alsahlani som driver kvinnokamp med livet som insats

genom att vara med och starta ett parti i Irak. Bläddra dig fram

och läs mer om hennes brinnande engagemang kring att arbeta

med kvinnofrågor och politik i relation till konflikter. Möt också

Marie Wickberg 23-årig ledarskribent på Hudiksvallsposten,

Camilla Sparring som dragit igång en folkrörelse för bättre mat.

Ingrid Sjökvist har lärt sig EcoDriving och Åsa Hedlund har letat

reda på höstens bästa smultronställen för dig som vill vara ledig

när träden är som vackrast och luften som klarast.

Hända är Centerkvinnornas tidning, den förpackar politik på

ett nytt sätt. Att producera ett nytt nummer av Hända är alltid

roligt. Det tar kraft men ger minst lika mycket energi tillbaka. Det

är väl just det som är så speciellt med engagemang.

Jag hoppas att Hända ger dig inspiration. Det är trots allt

engagemang som drivit fram de stora förändringarna i samhället

såsom kvinnors rösträtt, föräldraförsäkringen och fri abort. Engagera

dig och bli en av dem som förändrar!

Med hopp om en trevlig och engagerande läsning!

Annika Qarlsson

Om Centerkvinnorna

Centerkvinnorna, som ger ut tidningen Hända, är Sveriges största politiska kvinnoförbund.

Vi jobbar med att opinionsbilda och utbilda kring jämställdhetsfrågor och

motivera kvinnor att ta plats inom Centerpartiet och i det offentliga.

Vi är idag ca 5 000 medlemmar runt om i hela landet och gemensamt för oss är

viljan att skapa förändringar, så att alla människor, oberoende kön, får samma

grundförutsättningar att förverkliga sig själva och sina drömmar. I Centerkvinnorna

kan du tillsammans med andra få hjälp och tips kring redskapen att förändra din

lott i livet!

Foto: Patrik Söderman


Ur innehållet

Stenhård disciplin . . . . . 4

Din lott i livet . . . . . 7

Karin Söder . . . . . 8

Frihetskämpe med livet som insats . . . . 15

Hanna Steiner . . . . 16

Matupproret . . . . 18

Recept på jämställdhet . . . . 20

ECO på modet . . . . 22

Hyr din arbetsgivare . . . . 24

Uni för alla . . . . 26

Annorlunda träning . . . . 28

Marie Wickberg . . . . 30

Ecodriving . . . . 32

Höstens semesterpärlor . . . . 34

Hända är en tidning från Centerkvinnorna. Ansvarig utgivare: Annika

Qarlsson. Produktion: Bangalore AB. Tryck & repro: Color Print Sweden

AB. Upplaga: 50 000 ex. Omslagsfoto: Patrik Söderman

Kontakt: Centerkvinnornas Riksorganisation, Box 2200, 103 15 Stockholm,

centerkvinnorna@centerpartiet.se, www.centerkvinnorna.se


stenhård

disciplin

Här är det tjejerna som har makten


Det gäller att inte tumma det minsta på reglerna. Disciplin är

a och o för både säkerhet och framgång. En 500 kg tung häst

leker man inte med.

- Du måste gilla att få blåmärken och slita hårt för att trivas

med den här sporten, säger hästskötare Amelie Andersson, från

Orust.

V

årsolen strålar ner på de glänsande

hästryggarna. I hagarna går de och

betar ljusgrönt gräs, årets första

strån. I Gårdstånga, ett par mil ifrån Lund,

ligger Mattias Janssons dressyrstall. Här

jobbar två nittonåriga tjejer som skötare för

de 30 hästar som finns på gården.

Arbetet är tungt och arbetsdagarna är

långa. Amelie Andersson har jobbat på gården

längst av de två.

Stort ansvar

-Ibland undrar jag varför jag gör det

här, säger hon och skrattar åt sig själv. Det

är ju nästan idioti. Det tar så mycket tid och

det är hårt arbete. Min familj tycker att jag

är knäpp!

I stallet lär sig ryttarna inte bara att rida,

det är så mycket mer. Ett djur kan bli sjukt

eller skadat, sådant måste uppmärksammas

och symptom kännas igen. Foder och skötsel

är viktigt för hästens hälsa och välbefinnande.

För att ta hand om en individ som

inte klarar sig själv krävs en stark pliktkänsla

och ansvarstagande. Till och med

det egna beteendet och humöret påverkar

hästen.

- Du lär dig mycket om dig själv, dina

begränsningar, svagheter och styrkor. Hästen

kan du inte lura, säger Amelie.

När Amelie jämför sig med sin yngre

syster så tycker hon sig ha fått mer ansvarskänsla

och förnuft tack vare hästintresset.

-Jag hade träningar varje onsdag- och

fredagkväll, så jag gick aldrig ut på fester

eller hängde på ungdomsgården som syrran

gjorde.

Viktigt med bra förebilder

Hästhovar klapprar mot stenplattorna

på stallgården. En blond tjej hoppar ner

från den höga hästen. En klapp på halsen

och så leder hon in hästen på stallgången.

Bodil Nyman, från Värmland, har nyss

börjat jobba på gården.

- Det är väl lite långa dagar och så, men

jag tror att jag lär mig mycket, säger hon

med ett brett leende.

Mattias ger tjejerna ridlektioner ett par

gånger i veckan. Det är den bästa av löneförmåner.

- Han är otroligt skicklig, han kan rida

tio hästar på en dag. Jag fattar inte att han

orkar, säger Bodil.

Förebilder är viktigt inom all sport, kanske

särskilt för barn och unga.

- Min första ridlärare var

faktiskt en kille, berättar

Amelie.

- När jag började rida

så var det inga killar med i

bilden alls. De har dykt upp

först nu, i högre ålder och

på en hög tävlingsnivå, säger

Bodil.

Amelie håller med om

att det är mer av en tjejsport

när det gäller ridskolan och

ridning i de yngre åldrarna.

- Men helt plötsligt så kommer killarna

fram och då är de bäst, säger Amelie.

Båda tjejerna är överens om att det beror

mycket på att kvinnor tvingas välja mellan

familj och karriär. Killarna kan alltid ha

båda. Inom tävlingsgrenen dressyr tar det

ofta lång tid att bli riktigt duktig, innan

trettio års ålder hittar man sällan de stora

stjärnorna. Att ha fyllt fyrtio i sitt första OS

är ingen ovanlighet. I toppen är majoriteten

män. Vart är de små pojkarna då?

Bodil tror att de kanske börjar rida senare

och att det är mer sport och tävlingsinstinkt

från början. Kanske daltas det mer

med tjejerna och hästarna. My Little Ponyschablonen

passar dåligt in i verkligheten.

Tjejjiga killar och killiga tjejjer

Både Amelia och Bodil tycker sig kunna

se en skillnad på killar och tjejer i stallet.

- Jag tycker att killarna som håller på

med hästar blir lite mer tjejjiga och tjejerna

blir kanske lite mer killiga, säger Bodil. Men

helt lika är det inte. Killarna fokuserar mer

på träning och tävling och tjejerna pysslar

mer med jobbet runt omkring. De tror

båda att ridsporten håller på att förändras.

Det finns mer små pojkar på ridskolorna

idag än förut och fler tjejer når eliten. Malin

Bayard är en förebild för dem båda. Hon är

både mamma och OS-ryttarinna.

- Det är toppen att en ung tjej kan vara

både mamma och proffs. Jag tror att det

krävs mycket stöd från familjen för att klara

av det, säger Bodil.

- Tyvärr är det så att det krävs en hel del

pengar för att bli proffs, de riktigt fina hästarna

kostar en förmögenhet. Man blir inte

proffs bara för att man har pengar, men man

behöver faktiskt pengar för att bli det, säger

Amelie

Hästar för miljoner

Även små hästar har stark vilja

På flera av hästarna i

stallet ligger prislappen på

miljonbelopp.

- På den här högre tävlingsnivån

märker man

ännu mer av det snobberi

som finns inom sporten,

säger Amelie.

Bodil berättar att tävlingsinstinkten

tog fart i

tolvårsåldern. Då ville hon

vara bäst och jämförde sig

med andra. Tjejerna blir

tuffa av ridsporten, på både gott och ont.

- Vi tjejer kan vara onödigt fokuserade

på konkurrens och vem som är bäst. Det

kan finnas mycket skitsnack också, säger

Amelie. Killarna behöver som vanligt inte

hävda sig på det sättet, de blir av någon anledning

inte ifrågasatta, varken av varandra

eller av oss tjejer. Märkligt egentligen, funderar

hon.

Det är dags för utfodring. Bodil och

Amelie går med vana, raska steg mot

hingststallet.

- Ta traktorn och kör fram hö du, så tar

jag kraftfodret, säger Amelie.

Att delegera och besluta är inte något

som bekymrar hästtjejer. Det är vardagsmat

i stallet. Det kanske är något att ta efter

för fler kvinnor i positioner som kräver ett

starkt och tydligt ledarskap.

5


plockat lästips

Älskad, saknad

av Joyce Carol Oates

Nikki hittar sin mor Gwen mördad i

garaget. Gwen som är änka har ägnat sitt

liv åt välgörenhet och att oroa sig för sin

dotter. Nikki är en ensamstående, upprorisk

och sexuellt frigjord journalist som

lever ett kaotiskt liv. När mamman dör

flyttar hon tillbaka till föräldrahemmet.

Nikkis syn på vad som är viktigt i livet

och av betydelse förändras. Boken skildrar

vardagslivet och människorna i ett större

livsfilosofiskt sammanhang, språket i boken

är nästan hypnotiserande och tränger

in under huden.

Brännmärkt

av Catharina Ingelman

Påven Johanna

av Donna Woolfolks Cross

Förklädd till man lyckas orädda och

begåvade Johanna överlista den katolska

världen. Hon tar sig ända fram till

påvepalatset i Rom. Boken handlar om

kvinnlig list, mänsklig grymhet, kärlek

och makt. En fängslande och helt

storslagen berättelse som dessutom har

en verklighetsanknytning enligt vissa

forskare.

Läser du bara en bok om året är det den

här du ska läsa!

Lyssna på en bok

På promenaden, i bilen, när du städar eller helt enkelt inte orkar bläddra. Eller är du

kanske synskadad eller har svårt att röra händerna. Nu finns en uppsjö med bra ljudböcker

med skickliga uppläsare som gör ”läsandet” till en ny upplevelse.

Du kan köpa ljudböckerna i din vanliga bokhandel eller kanske ladda hem dem från

Internet. Här är exempel på en sida med många bra böcker: http://www.load hear.se/

en annan är: www.muntligt.se

År 9 reser den unga borgarhustrun Anne Persdotter från Lübeck till sin barndomsstad

Stockholm. Anne väntar sitt första barn, och tillsammans med sin make, den

mycket äldre Claus, hoppas hon börja ett nytt liv. Genom handel med stadens tyska

köpmän ska framtiden tryggas.Annes drömmar slås i spillror när ett våldsamt oväder

blåser upp. Det gamla Hansaskepp de färdas med förliser, och som enda överlevande

räddas hon i land i Stockholms skärgård av ett fiskarpar. Deras avsikter är dolda, men

snart står det klart för henne att hon svävar i fara.

Brännmärkt är en fängslande bok som vi varmt kan rekommendera i sommar.

Skugga

av Karin Alvtegen

Karins femte bok Skugga är lika bra

som de tidigare. För dig som gillar

psykologiska thrillers är det perfekt

läsning. Lögner, svek, grymma

hemligheter finns i Nobelpristagaren

Ragnerfeldts familjehistoria. Stora och

små hemligheter, misstag och feghet

förs vidare över generationsgränser.

Konsekvenser av föräldrarnas felsteg

finns kvar för barnen att bära. I Skugga

finns en stark moral. Vem bär tyngsta

skulden; den som sviker eller den som

ser utan att ingripa?

Skugga fick priset som årets bästa

kriminalroman i Danmark.

Tidigare böcker Skuld, Saknad, Svek,

Skam.


Din lott i livet?

Alla olyckliga omständigheter samverkade…. Gaddade ihop sig

och drabbade MIG… Negativa tankar, det är lätt att sitta och

skylla ifrån sig. Att skylla på arbetsgivaren, på sin partner, vädret,

ekonomin eller att man råkar vara kvinna. Att se sig själv

som ett offer istället för som den som tar kommandot

över situationen. Ibland verkar det som att det är samhället

som tvingar oss att agera på ett visst sätt eller att hamna i ett

visst fack, men så behöver det inte vara. Du kan påverka din

lott i livet och agera utanför det som förväntas av dig.

”Det har blivit min lott i livet…” säger man

med lätt sorgsen stämma och den där ”ledsen-hund-

blicken”. Det är förvisso så att

det finns saker du inte kan styra över. Och

det finns människor som drabbas orättvist

och utan att själva kunna påverka något av

det som händer. Men många saker kan du

påverka själv om du har bestämt dig för att

ta över rodret i din egen tillvaro.

Många av de saker som ofta betraktas

som omständigheter handlar om kommunala

frågor som dagisplatser, äldrevård, cy-

Några tips för att

påverka din lott i livet:

• Identifiera den orättvisa som

du vill försöka påverka

• Lär dig att argumentera

• Var påläst och dra egna

slutsatser

• Var kritiskt granskande

• Fundera ut vilken lösning du

tycker skulle vara bättre och låt

den bli ett mål

• Sätt upp delmål

• Utse personer som du tror kan

hjälpa till – ensam flyttar man

inga berg

• Det man verkligen kan förändra

är sig själv och sina egna vanor.

Det börjar hos dig - på så sätt

kan du också påverka andra.

• Var beredd på att kompromissa

kelvägar och kollektivtrafik. Det kan också

handla om jämställdhetsfrågor på arbetsplatsen

eller i skolan, om orättvisor av alla

slag. Det här är saker som du faktiskt ofta

kan göra något åt. Du behöver inte acceptera

din lott i livet.

Det handlar helt enkelt om engagemang.

Kanske om att ta tag i sin utbildning, att

faktiskt söka det där nya jobbet, att bryta

med något gammalt eller knyta nya kontakter.

Det kan handla om att hitta arenor

och sammanhang för att påverka omständigheterna.

Du har makten att påverka. Både din

egen tillvaro och andras. Det handlar om

att ta för sig. Vilka är dina argument för att

låta bli?

Läs mer på Centerkvinnorna.se

- Att skriva en bra pressrelease

- Så räddade vi Byskolan


Karin Söder

Hon har mött många av världens stora ledare, fascinerats av deras karisma

och genomförandekraft, deras pondus och den makt som de representerat.

Men det är de vanliga människorna som har lämnat störst

avtryck i Karin Söder.

Vi möter henne en solig sommardag hemma i lägenheten i Täby. Tillsammans

blickar vi tillbaka på en fantastisk karriär. I sommar fyller hon

0 - en av 900-talets verkliga pionjärer. Text: Elna Skarp Foto: Brgitta Wahlberg

9


0

H

istorien om Karin Söder är historien

om en kvinna med en stor

inre trygghet, som målmedvetet

och prestigelöst tagit sig an nya utmaningar,

framförallt i den politiska världen. Jag träffar

Karin Söder i hennes lägenhet i Täby.

Det är försommar och flädern blommar på

gräset mellan hyreshusen. Vi står på hennes

balkong på fjortonde våningen och spanar ut

över Täby.

- När jag kom hit och började jobba som

lärarinna var det en potatisåker där, ler hon

och pekar ned mot den asfalterade parkeringsplatsen.

Idag står här sex höga byggnader med

totalt 900 lägenheter och en stor uppväxt innergård

med mycket grönska. Husen börjar

bli lite slitna på utsidan, men Karin berättar

att bostadsrättsföreningen ser till att rusta lägenheterna

och hålla dem i fint skick.

Det är över 50 år sedan hon kom hit första

gången. Hennes man Gunnar Söder och en

arbetskamrat till honom letade efter bostad

i Stockholmstrakten eftersom han fått jobb

på Centerns kansli och Karin som var lärarinna

sökte tjänster i krokarna hon också.

De bodde på den tiden i Kil sedan ett par år

tillbaka och hade inte så mycket kontakter

i Stockholm. Bostadsbristen var överväldigande

och den enda möjlighet som stod till

buds var att faktiskt köpa sig ett hus, ett stort

ekonomiskt åtagande. Tillsammans med

kamraten och hans blivande fru Inga köpte

de ett hus med ett torn och två lägenheter i

Täby. De fick en fin bostad och Karin fick en

bästa väninna som finns vid hennes sida än

idag 54 år senare. Det gamla huset är idag rivet,

men Karin och Gunnar bor kvar i Täby

och har inga planer på att flytta därifrån.

Men hur kommer det sig att en skollärarinna

från Kil i Värmland, ett par år efter att

hon fyllt 40 blir en av landets ledande politiker

och en kvinna som går till historien

för att hon varit såväl en av världens första

kvinnliga utrikesministrar och Sveriges första

kvinnliga partiledare?

Det är en lång historia som egentligen

började redan hemma vid köksbordet i Karins

föräldrahem.

- Mamma var politiskt engagerad, berättar

Karin. Hon kom från ett bondeförbundshem

och hade en äldre bror som var

lokalpolitiker. Och pappa var lärare och

kantor. Båda var måna om att vi skulle delta

i samhällslivet. De uppmuntrade oss syskon

för att ”det skulle bli något av oss”. Själv flyttade

jag hemifrån redan när jag skulle börja

gymnasiet. Från Sunne till Göteborg för att

studera. Därifrån flyttade jag sedan vidare

till Falun för att läsa till lärare…

Men det var när hon var i 20-årsåldern

och fick rösträtt som det politiska intresset

vaknade på allvar.

- Jag hade då bott både i Värmland, Göteborg

och Falun och såg skillnaderna mellan

de möjligheter som ungdomarna hade. Själv

kom jag från landet och fick ta lån för att

kunna studera. De ungdomar som bodde i

städerna hade det bättre förspänt. Det gjorde

att jag ville engagera mig i politiska frågor,

särskilt för en rättvisare utbildningspolitik,

säger hon.

Drog igång en SLU-avdelning 1950

Sin första lärartjänst fick hon 1950, mitt ute

på landet i Sunne. Där bodde hon som ensam

lärarinna i en stor tjänstebostad med

fyra rum.

- Det jag minns bäst var att jag var tvungen

att köpa en massa dyr björkved och elda för

att hålla den stora lägenheten varm, säger

hon. Under de åren som jag bodde där så

drog jag igång en SLU-avdelning (Svenska

Landsbygdens Ungdomsförbund), berättar

hon. Jag hade mycket plats i min lägenhet så

vi hade våra möten där.

Ett par år senare gifte Karin Bergenfur sig

med Gunnar Söder och de skaffade en lägenhet

i Kil.

Ett jämställt äktenskap

Gunnar kommer in och hälsar när vi sitter

och dricker kaffe och äter hembakta kokoskakor

i finrummet. Han har själv en framgångsrik

politisk karriär bakom sig och utstrålar

trygghet och lugn, precis som Karin.

- Vi har alltid haft ett mycket jämställt

förhållande, säger Karin. Det är viktigt att

man respekterar varandra och att båda har

en egen karriär att ägna sig åt.

Tillsammans har de tre barn och visst


har det varit svårt att få ihop livspusslet

ibland, men det har alltid löst sig och både

Karin och Gunnar har kunnat arbeta samtidigt

som de uppfostrat sina tre barn.

En plats i kommunfullmäktige

När paret flyttat till Täby gick Karin med

i Centerkvinnorna. Tack vare det hamnade

hon så småningom på listan till kommunfullmäktige,

året var då 1963. Två centerpartister

kom in i fullmäktige, en kyrkoherde

och en bonde. Men så dog kyrkoherden

plötsligt och Karin fick överta hans plats.

- Vi var ganska många kvinnor som satt

där, minns Karin. Vi bildade olika arbetsgrupper

och jag ägnade mig framförallt åt

sociala frågor och utbyggnadsfrågor. Täby

var litet då.

Det var inför valet 1970 som Centerkvinnorna

ville ha Karin på listan för riksdagen.

Karin som då hade tre barn tvekade länge,

men frågan kvarstod envist. Då ryckte Karins

mamma in med orden ”är det så att

kvinnorna vill ha dig är det din skyldighet

att ställa upp”. Så var det med den saken!

Och Karin ställde upp och kom in i riksdagen

1970.

Riksdagsarbetet var en spännande utmaning.

Helt nytt var det inte eftersom

Gunnar arbetat i riksdagsgruppen under

flera år. Men själva uppgifterna som riksdagsman

var förstås nya och utmanande.

Nu var det framförallt skolfrågorna som

var Karins huvudfokus.

- Jag hade vidareutbildat mig till yrkesvalslärare,

och i riksdagen fanns förslag att

ta bort just yrkesvalslärarna till förmån för

det vi idag kallar SYO, berättar hon. Jag

visste verkligen vad jag pratade om och engagerade

mig mycket i debatten kring just

den här frågan.

”Jag har lätt att få

människor att lyssna”

Hon hade redan gåvan att få människor

att lyssna, men nu utvecklades den ytterligare.

Att tala inför andra, att argumentera

och engagera. Det gick ett halvår och sedan

stod hon återigen inför nya utmaningar.

Valberedningen inom partiet ville se henne

som 2:e vice ordförande tillsammans med

ordförande Thorbjörn Fälldin och Johannes

Antonsson som 1:e vice ordförande.

- Jag tackade nej, säger hon. Jag hade tre

barn och det där var en väldigt stor uppgift.

Vi hade till och med familjeråd om frågan.

Personer som betytt mycket för Karin:

Karins nej stod fast efter familjerådet. Men

någon ”läckte” uppgiften till Expressen att

det var Karin som var valberedningens förslag.

Jag kände trycket och veknade, säger

hon. Det stormade en hel del kring förslaget.

Några kvinnor var emot utnämningen

av Karin och SLU hade sin egen kandidat.

Valberedningen fick sin vilja igenom och

Karin blev vice ordförande i Centerpartiet.

- Thorbjörn Fälldin var en fantastisk

mentor, berättar hon. Han var sträng – allt

skulle vara genomtänkt, man fick inte godkänt

för något hastverk. Men han gav också

självförtroende och stort stöd. Ingen kunde

spänna ögonen i en som han med orden

”det här klarar du”.

- Jag fick alltid vara delaktig i alla diskussioner,

fortsätter hon. Det gjorde att jag

blev säkrare och säkrare. Jag fick också

starkt stöd från Centerrörelsen.

När hon sedan år 1976 efter regeringsskiftet

tog över efter Sven Andersson som

utrikesminister hade hon skaffat sig en po-

Mamma och mormor var starka, självständiga kvinnor och bra förebilder.

Karin Andersson som var förbundssekreterare för Centerkvinnorna är någon jag beundrar

mycket. Hon är den bästa invandrarminister vi någonsin haft.

Thorbjörn Fälldin – som mentor och coach, med ledorden ”Det här klarar du”

Inga Torsson – som jag har haft ett bra samarbete med i många år. Hon är mycket kunnig.


litisk erfarenhet som gjorde att hon kunde

skapa en egen profil.

- Men Olof Palme ringde upp mig när

min utnämning blev offentlig och sa att jag

skulle resonera med Sven Andersson när det

gällde frågor som skulle förankras hos oppositionen,

säger hon. Det kändes förstås tryggt

i den nya rollen.

Olof Palme själv var ju också minst sagt

kompetent inom utrikespolitiska frågor och

hade ett stort internationellt kontaktnät.

- Det var mycket intressant som hände

under min tid som utrikesminister, berättar

hon. Framförallt sådant som hängde ihop

med de nordiska utrikesministrarna omattande

samarbete. Vi hade en huvudfråga

som handlade om att bekämpa apartheid

och arbeta för befrielserörelserna i Södra

Afrika. Det här arbetet är inte så känt men

gav resultat.

- Kom också ihåg att på den tiden delades

Europa av ”järnridån”, säger hon. Grekland,

Spanien och Portugal hade just blivit av med

sina diktaturer. Västvärlden stod mitt i en

stor förändring. Karin fick bli en del av den

förändringen.

1975 hade den s.k. Helsingfors-konferensen

avslutats. Det var en internationell

konferens om säkerhet och samarbete som

öppnades i Helsingfors den 3 juli 1973, fortsatte

senare i Geneve under två år och avslutades

i Helsingfors den 1 augusti 1975. USA,

Kanada, Sovjetunionen och alla europeiska

stater inklusive Turkiet deltog. Helsingsforsdeklarationen

som togs fram skrevs på

av 35 länder och var startskottet för ökade

krav på medborgarrätt och frihet inom östblocket,

det ledde bland annat Charta 77 där

tjeckiska kulturpersonligheter sökte utnyttja

vad deras ledare undertecknat.

- Det och andra befrielserörelser ledde så

småningom till att muren föll, säger Karin.

På den tiden var Karin Söder ”den kvinnliga

utrikesministern”… Jag undrar försynt

om hon, när hon tittar i backspegeln, ser pa-

ralleller till dagens läge? Den kvinnliga utrikesminister

som står i rampljuset idag är

ju Condoleezza Rice. Ser du några likheter

mellan dig själv då och henne idag? frågar

jag. Karin funderar en stund innan hon svarar.

- Nej inte direkt. Jag identifierar mig själv

mer med Madeleine Albright, säger hon.

Hon hade större självständighet gentemot

Clinton än vad Rice har mot Bush.

Högkostnadsskydd & flerbarnsstöd

1979 blev Karin Söder socialminister. När

hon berättar om det så kan jag ana att det

här är den tid och de förändringar som betytt

mest för henne.

- Vi fick igenom högkostnadsskyddet, säger

hon och antyder med sitt minspel att det

var en viktig milstolpe i arbetet med att skapa

hennes bild av det trygga Sverige. Dessutom

fick jag igenom flerbarnsstödet, vi byggde ut

barnomsorgen och fick ned användandet av

droger i Sverige.

- Det var en väldigt jobbig tid, men också

mycket stimulerande, säger hon. Det finns

inget viktigare än att få arbeta med frågor

om rättvisa och solidaritet mellan människor

och grupper.

Karins karriär slutade inte där. Efter några

år som socialminister blev hon partiordförande

för Centerpartiet, den första kvinnliga

partiordföranden i Sverige någonsin. Hon

var också ordförande i Rädda Barnen i tolv

år och har varit ordförande i SIPRI (Stockholms

fredsinstitut), SEI (Stockholm Enviornment

institute) och Stockholms körförbnund,

samt varit vice ordförande i KTH:s

styrelse.

- Jag har fått leva ett väldigt intressant

liv, säger hon och jag är verkligen glad över

att förutom det allmänpolitiska ha fått ägna

mig åt barnens villkor, fredsfrågor och vårt

miljöansvar. Just nu håller jag på att skriva

ett tal som ska hållas i Sunne under invig-

ningen av utställningen ”Selma Lagerlöf och

freden”.

Som ordförande i Rädda Barnen har hon

sett större delen av världen. Och hon har genom

alla sina resor träffat många av världens

stora ledare.

- Den första jag träffade var Indira Gandhi,

året var 1971 och platsen New Delhi.

Hon var en imponerande person.

- Folk brukar imponeras av att jag träffat

Nelson Mandela, ler hon. Eller Desmond

Tutu… Men vet du… det är dom där vanliga

människorna som gör störst avtryck. De

afrikanska kvinnorna som sjungande går

långa sträckor för att hämta vatten till sin familj.

De som sliter i vardagen för överlevnad

och ändå orkar vara glada och stötta människor

runt omkring sig. Kvinnor som trots

nästan otänkbara grymheter och livsöden

ändå tar sig samman och fortsätter kämpa.

Barn som aldrig har fått möjligheten att lära

sig vad barndom egentligen är. Det är de

som finns kvar långt där inne i hjärtat och

fortfarande engagerar mig.

Hur är hon själv som ledare?

- Jag ser mina medarbetare, säger hon eftertänksamt.

Jag vill tala med den som gjort

jobbet, inte med någon chef som företräder

medarbetarna. Det är viktigt för mig att alla

ska känna att de behövs.

Vi avslutar med att jag frågar om hon har

några goda råd till dagens kvinnor som vill

åstadkomma förändringar.

- Var noga med att sätta mål och gör en

strategi för hur du ska nå dit. Arbeta tillsammans,

du kan inte åstadkomma stordåd

ensam, då är kvinnoförbundet en bra plattform.

Du måste veta vad du vill och lära dig

att kompromissa. Din ryggrad ska vara din

ideologiska förankring och övertygelse.

Det är på det viset som en av vår tids stora

kvinnor har skapat sin karriär och framgång,

åstadkommit förändringar och spelat

roll för Sveriges och världens historia.


Välkommen till Korpen!

Aktiviteter för alla – där alla platsar

Korpen bedriver ett hälsofrämjande arbete tillsammans med föreningar, bostadsområden,

arbetsplatser och skolor. Sammanlagt i Korpen finns nästan en miljon människor som vill aktivera

sig för att må bra och ha roligt tillsammans med andra. Kom med du också! Här kan du ta del av

vårt utbud.

Korpen AKTIV

AKTIV står för Alla Kan Träna I Vardagen, och innehåller

aktiviteter som alla utifrån sin egen ambitionsnivå

kan göra eller vara med i. Koncepten inom AKTIV

passar också deltagare som har fått Fysisk aktivitet på

recept (FaR ® ).

Korpen Idrott

Idrott i Korpen består av träning, serier, cuper och

motionstävlingar, men även internationella mästerskap

där alla kan vara med. En gång om året får du

dessutom chansen att möta andra korpare i Sommar-

och Vinter-Korpiaderna.

Korpen Kompetens

Utbildning och kompetensutveckling är viktiga delar i

Korpens arbete. I alla våra verksamheter finns tillgång

till kompetensutveckling, mötesplatser och forum

för erfarenhetsutbyte.

www.korpen.se

Korpen Hälsa

Korpen arbetar med hälsofrämjande arbete på

arbetsplatser och skolor. Med vår Hälsodiplomering ®

får arbetsplatsen hjälp med att starta, strukturera

och stämma av sitt hälsofrämjande arbete. I Skolans

Hälsodiplomering ® är både elever och lärare involverade.

Korpen Medlemsservice

Alla medlemmar får tillgång till service och olika

förmåner, till exempel billiga försäkringar, utbildningar,

olika rabatter och erbjudanden från våra samarbetspartners,

möjlighet att söka olika bidrag mm.

Korpen Arrangemang

Korpen erbjuder ett antal arrangemang på allt från lokal

till internationell nivå. Där kan alla deltagare, oavsett

nivå, idrotta och tävla under lättsamma former.


plockat trädgård

Vardagsrummet har flyttat ut

Plattor i stället för gräsmattor. Stora träd i krukor. Spaljéer och aluminiumstolar.

Prydnadsgräs och tagetes. Så ska en trädgård se ut i år!

Foto: Henrik Hansson

Inneväxter just nu:

Prydnadsgräs, upp till två meter högt.

Träd: Flädern Black Lace ( svartflikiga blad), Körsbärsbenved (röda

höstblad), Salix Helvetica (liten, silvervit och luddig bollkrona).

En rundringning

Marktäckande

till några

perenner:

av landets

Myskmadra

trädgårds-

(vitblommig,

så vi slipper

doftande),

rensa.

Has-

Vi har blivit mer noga med

experterselört

pekar

(vintergrön),

åt samma håll:

Silvernjurvinda(

Vi har aldrig varit

de


silvervita

bladformer

långa revorna

och växtsätt än med en blommande

trädgårdsintresserade

fungerar som vällagd

som nu.

makeup:

Vi har heller

den

aldrig

framhäver

färgprakt,

omgivningen

vi vill

utan

njuta hela året.

varit så

att

lite

dominera.)

intresserade av att odla och påta. Vi har helt enkelt flyttat ut vardagsrummet,

Vi köper

Sommarblommor:

i stället färre men

Alla

större

traditionella,

växter, sätter

särskilt tagetes

suddat ut

och

gränserna

fuchsia,

mellan inne och ute. Vi

färdiga

gärna

häckar,

med

planterar

0-talsfärger.

stora träd som svalkar möblerar med fåtöljer med kuddar i, precis som

redan första

Klättersäsongen

och klängväxter:

och rejäla

Klematis,

blommor

vildvin.

i framför teven, planterar i stora krukor i stället

stora krukor. Samtidigt ersätter vi gräsmattor för i marken och tänder lyktor som ljuspunk-

och rabatter med stenplattor, små plattor, gärter. Vi styckar upp åtminstone de lite större

na i färg. Eller med snabbväxande marktäckare, ytorna i rum, delar av med bambuskärmar eller

spaljéer. Vi möblerar i smågrupper med stolar

och bord med aluminiumstomme och dynor

i textilén, en blandning av textil och plast.

Bordsskivan får gärna vara stor och i teak.

Och vi pyntar med dekorativa växtstöd, men

också med prydnadssaker. I år är änglar och

grodor inne, gärna i betong eller järn, som på

vintern omvandlas till rostiga skulpturer.


Frihetskämpe med livet som insats

Abir Alsahlani

Vi träffas i Gamla stan i Stockholm och vandrar upp mot Stortorget

för att hitta en uteservering i solen. Abirs telefon hinner

ringa två gånger under den korta promenaden. Text: Marie Wickberg

Efter det andra samtalet säger Abir, sådär i

förbifarten:

- Det var en diplomat. Det är helt otroligt

hur många ord de använder för att säga något.

Kan de inte bara ge raka besked?

Det är sådan hon är; stående med fötterna

i två världar och ständigt lika rakt på sak.

Själv säger hon;

- Jag lindar inte in saker i bomull, på det

området är jag inte kompetent.

Och raka besked behövs nog om man är

en ung, svensk

kvinna och samtidigt

irakisk frihetskämpe.

Historien om

hur Abir Alsahlani

tog sig från Irak, via Rumänien, Härnösand,

Alby, och slutligen tillbaka till Irak

igen, är något utöver det vanliga.

Till Sverige kom hon 1991, 15 år gammal

och ensam. Hennes mamma fanns i Rumänien

och hennes pappa var kvar i Irak där

han bland annat avtjänade ett åtta år långt

fängelsestraff i det fruktade Abu Ghraibfängelset.

Familjen hade inte råd att betala smugglare

för att ta sig vidare och Abir sattes därför

ensam på ett flyg till Sverige. Uppehållstillståndet

kom snabbt och Abir flyttade till

sin farbror i Härnösand. Över tio år senare,

med en systemvetarutbildning i bagaget och

familjen i trygghet i Stockholmsförorten

Alby, beslutade sig Abir, tillsammans med

sin pappa, för att återvända till kaoset i Irak.

De ville försöka att ena den myriad av småpartier

som växt fram efter diktatorn Saddam

Husseins fall.

Uppenbarligen är Abri Alsahlani ingen

trygghetsnarkoman, men att återvända till

Irak var utan överdrift livsfarligt. Varför

utsätter man sig frivilligt för en sådan prövning?

- Därför att jag har en inneboende tro

på demokrati, jag tror fortfarande att människor

är goda. Demokrati är inget västerländskt,

säger Abir med eftertryck.

Abirs pappa Abid Faisal Ihmaid, var centerpartist

sedan flera år tillbaka, och tog med

sig både idéer och stadgar från partiet till

Irak. Tillsammans arbetade de med att skapa

en fungerande

”Man var inte så van vid

folkrörelsestuket i Irak. ”

organisation och

en politisk rörelse

där makten

skulle utgå från

människan. Lite

krasst konstaterar Abir:

- Man var inte så van vid folkrörelsestuket

i Irak.

Att som sekulär och välutbildad

kvinna försöka slå sig in på

den politiska spelplanen i Irak var

ingen lätt match.

- Jag stod inför valet att bli politiskt

aktiv och respekterad för

mina åsikter, eller ett behålla min

kvinnlighet. Jag valde att ta bort

de yttre attribut som jag ändå

älskar, t.ex. nagellack, smink

och sådant. Istället koncentrerade

jag mig på budskapet.

Hur ser hon då på den svenska

jämställdhetsdebatten?

Jämställdhet är en generationsfråga,

menar Abir, unga

killar har en helt annan syn

på livet än äldre par i femtioårsåldern.

Är det samma sak

i Irak, undrar jag? Hon blir

tyst en sekund, och svarar sedan:

- Nej, det är nog tvärt om i Irak. Den

yngre generationen är så förstörd att de inte

vet vad som är rätt och fel. De har levt hela

sitt liv i Saddams regim, och de har sett så

mycket död. Det gör att allt annat blir konstigt.

Den äldre generationen har upplevt

ett annat Irak, där kvinnans frigörelse sakta

men säkert började växa fram.

Det är ändå ingen hopplös bild av det

härjade landet Irak som målas upp. Mycket

har trots allt blivit bättre, säger Abir:

- Människor har blivit gladare, man har

mer hopp i ögonen, man ler lite mer. Det

handlar om små subtila saker, men även om

rent konkreta grejer. På gatan där jag bor i

Bagdad har det öppnat sex nya restauranger.

Det måste ju betyda något?

Abir Alsahlani skrattar nästan hela tiden,

ett sådant där skratt som som smittar. Under

vårt samtal hörs inte ett ord om att något har

varit svårt, inte ett andetag om att livet har

varit tufft. Kanske är det glädjen och den

enorma energin som gör att Abir Alsahlani

orkar fortsätta en kamp som till och med

världens ledare ibland verkar ha gett upp.

Foto: Patrik Söderman

5


Hanna Steiner

– Man måste

välja själv…

Hon är VD för ett av reklambranschens hetaste företag. Med

anställda och en uppseendeväckande positiv tillväxt har Hanna

Steiner satt Pool på kartan och sig själv på ett antal listor över

landets bästa chefer. Hennes strategi – att sätta mål, vara tydlig

och att vara positiv. Text: Elna Skarp

Vad är det bästa med att arbeta som VD?

Det är kul med den kraft som finns i gruppen

och att sätta mål och att få med sig alla

mot målen. Jag tycker också om möjligheten

att skapa något. Eftersom jag också är

delägare så kan jag påverka vilka målen

ska vara och behöver inte bara följa direktiv

från styrelsen.

Vilka är de egenskaper som du har störst

nytta av som VD?

Att jag är positiv och att jag är engagerande.

Jag ser till att ha kul och är noga med att

det ska smitta av sig. Jag har också nytta av

att jag tycker att det är roligt med tydliga

mål.

Pool har 12 män och 12 kvinnor anställda.

Är det skillnad på att leda män och kvinnor?

Ja, det tycker jag. Det krävs olika sätt att

engagera och motivera. Och att kommunicera…

Men det går inte att förutsätta

att alla kvinnor är på ett sätt och män är

på ett annat. Det finns alltid undantag. Så

det bästa är att försöka stämma av att alla

är med och förmedla det man vill på flera

olika sätt.

Du är kvinna i en ganska mansdominerad

bransch. Blir du annorlunda bemött för att

du är just ung och kvinna?

Nej, det är inget som jag har tänkt på…

Men ibland kan jag slås av hur ”gubbigt”

det kan vara. Gubbar kan glida runt och

spela golf och dunka varandra i ryggen och

göra affärer medan kvinnor nog får arbeta

hårdare för att nå framgång.

Varför är det så tror du? Vore det inte skönt

om vi kvinnor också kunde göra mer så?

Jag tror att det handlar om utbyte… vi har

inget utbyte av att sitta i bastun med gub-

barna, så vi sätter oss och arbetar istället.

Om gänget i bastun var en massa roliga

tjejer så skulle vi hellre sitta där vi också,

tror jag.

Vad är svårast med att vara VD?

Det är inget som är direkt svårt. Men det

finns sådant som är jobbigt. Det här att jag

får ta all skit… Men det gäller att hitta sätt

att hantera det. Jag vänder det till något positivt,

att folk engagerar sig. Och jag inser

också att det ofta handlar om kommunikation.

Påverkar det dig att hamna på alla de här

listorna över mest betydelsefulla, framtidens

ledare och liknande?

Nej, jag tänker inte så mycket på det. Det

är bra för företaget att synas förstås. Och

det är kul med bekräftelse, men i övrigt så

är det inget som påverkar mig. I den mån

jag blir någon sorts förebild så är det för

människor som jag aldrig träffar och för

mig handlar det ju ändå om att jag vill fortsätta

göra mitt jobb riktigt bra.

Du har en tvååring hemma och ett barn till

på väg om någon månad. Hur får du ihop

ditt livspussel?

Jag ser både jobbet och familjen som mitt

liv. Jag har inte dåligt samvete. Jag prioriterar

båda sakerna och det går bra. Man

måste ha klart för sig vad som är viktigt

och satsa på det. Jag har inte ett perfekt

hem eller en välskött trädgård, just nu är

det familjen och jobbet som är viktigt för

mig. Jag anser att man själv väljer allting,

vem man gifter sig med, vilket jobb man

har, hur lång restid till jobbet man har eller

var man bor. Man måste välja själv och inte

se sig som ett offer för omständigheterna.

Jag har valt det här och det passar mig.


Hanna är i nionde

månaden... tänker du

vara mammaledig?

Ja, absolut. Jag ska vara hemma i minst

fem månader. Det är bra att vara hemma

och skaffa sig andra perspektiv på tillvaron.

Det uppstår nya tankar när man är

hemma. Och det har jag nytta av både

där hemma och i jobbet.

Foto: Patrik Söderman


Camilla Sparring har fått nog

av konstgjord mat och startade:

Nationellt matuppror

N är

hon kom hem efter ett framträdande i TV4 hade hon

300 e-mail i sin inbox. Aldrig hade hon väl anat vad hon

gav sig in på när hon började kämpa för tillagningsköket

på Svärdsjöskolan. I dag leder Camilla Sparring ett landsomfattande

matuppror med målet att få en miljon underskrifter.

- Då ska vi gå till EU och försöka påverka livsmedelslagstiftningen,

säger hon bestämt.

Camilla Sparring - en helt vanlig tvåbarnsmor som är gift med

en bonde och jobbar inom hemtjänsten– har väckt stor uppmärksamhet

genom sitt engagemang.

- Alla har rätt till bra mat!

I sitt jobb har hon sett hur de äldre sitter och petar i sin

smak- och doftlösa grå mat som de serveras varje dag. När

de får mat som doftar och smakar som mat ska smaka är

det däremot inget fel på aptiten.

- Äter inte våra äldre så blir de yra och ramlar. De kan

bryta lårbenshalsen. Och i skolan måste barnen ha näring så

de kan koncentrera sig.

Det borde vara en självklarhet, men alla brev till hemsidan bevisar

motsatsen. Hon tar en titt i datorn och konstaterar att över 24

000 personer har skrivit på upproret via mail och brev, och fler hör av

sig varje dag. Alla vill kämpa för rätten att få äta närproducerad mat

gjord på närodlade råvaror utan bekämpningsmedel och konstgjorda

tillsatser.

- Jag är envis som synden och ger mig aldrig, säger hon.

Allt började hösten 2007. Tillagningsköket på den lokala skolan

skulle läggas ner, och ersättas med cook-and-chill.

- Det innebar också att idrottsföreningen skulle få lägga ner sin

årliga cup, då de behöver ett tillagningskök. Vi fick hela Svärdsjö att

säga nej till förslaget! Köket blev kvar, säger Camilla Sparring som

också är engagerad i intresseföreningen och medlem i Centerpartiet.

Genom matupproret har hon knutit mängder av kontakter. Nästa

steg blir att sätta ihop en expertgrupp med läkare, forskare och professorer

som är oberoende från livsmedelsindustrin.

- Om folk vill ha bort kemiska tillsatser så kan vi driva på. Det är

konsumenterna som betalar - och bestämmer. Vi har alla ett val.

Länge har vi bara frågat efter den billigaste matkassen. Nu börjar

fler och fler inse att det måste vara kvalitet också.

- Läs innehållsförteckningen! Kan man kalla pro-

dukter med 22 olika E-nummer för mat?

Det låter självklart enkelt.

- Ingen har bett om tillsatserna. De som har satt

till dem kan också ta bort dem!

Hon hoppas politiker runt om i landet ska lägga

bort all prestige och tänka till en extra gång innan de

investerar i cook-and-chill-system. Frågan är om vi har

råd att servera barn och gamla oaptitlig mat som innehåller

kemiska tillsatser i stället för näringsrika råvaror?

- Carola Magnusson, som driver skolrestauranger, bistro och catering

i Solna, har i sitt kök bevisat att det går att laga bra mat som

barnen älskar till en låg kostnad. Hennes mat kostar 28 kronor portionen.

Alla tacksamma brev gör det värt att kämpa vidare. Men det finns

också en och annan som rynkar på näsan åt hennes ideella arbete.

- Men jag känner att jag gör rätt, säger Camilla Sparring bestämt.

Gå gärna in

på Camillas hemsida:

www.camillasmatuppror.se

Text och foto: Anki Enevoldsen

- Mat är inte alltid mat i dag. Kocken har ett skapande

yrke. Maten ska lagas med handen nära hjärtat.

Det är min melodi och mitt ordspråk, säger Camilla

Sparring och hämtar färsk basilika från balkongen.


Nya smaker

Nya fräscha kryddblandningar från Santa Maria

i många olika alternativ, här: Cacao & chili,

Orange pepper, Rock & sea salt.

Måttfull

Bunken Mix & Measure av Jan Hoekstra med

mått på insidan samt hällkant. Tillverkare:

Royal VKB

plockat mat

Gör din egen musli

Risentas lösviktsmüsli som lanserades i början av 00 har snabbt blivit en succé

i landet. För första gången kan konsumenterna skapa sin egen favoritmüsli genom

att själv plocka bland rykande färska varor, varav vissa är ekologiska.

Citronknepet

Visst är den snygg!!!! Och den fungerar bra

också. Citruspressen från Léuké är gjord

av silikon. Lägg i en limefrukt och pressa

med handen.

Tillverkare: Lékué

Se rött i köket...

Den röda kastrullen Tomato från Duka kanske

kan inspirera i matlagningen i höst? , 5 liter.

Chokladterapi

Trött och sliten? Behöver du

bli uppiggad och laddad? Njut

en Wellness. Med extrakt från

grönt te och smak av ingefära

och citron är den här chokladen

en oemotståndlig mix av

styrka och mildhet. Anthon

Berg tillverkar chokladen som

ingår i serien Chocolate Therapy

Wellness.

Olja...

Ekologisk och kallpressad solrosolja Tillverkare: Kung

Markatta. Rik på omega -fettsyror Med en nötig

smak som är god till bakning och i dressing

9


0

LRF har ett:

Recept på jämställdhet

En näve vilja, ett par matskedar kunskap och ett hekto handlingskraft.

Det är vad Lantbrukarnas riksförbund, LRF, behöver

för att baka en jämställd organisation. Text: Anna-Karin Nyman

Camilla Sjölund Lundevall, LRF:s

kanslichef i Stockholm, berättar om det nya

jämställdhetsarbete som håller på att ta fart

i organisationen.

- Under hösten har vi utbildat alla våra

medarbetare genom en grundkurs i jämställdhet,

berättar hon.

Kunskap om jämställdhet och vad det

innebär i praktiken är viktigt för att nå målen.

LRF pratar om två typer av jämställdhet,

den kvantitativa och den kvalitativa.

Den kvantitativa jämställdheten är fördelningen

av kvinnor och män i styrelsen, för

förtroendeuppdrag och bland de anställda.

Den kvalitativa jämställdheten handlar om

att ta tillvara både kvinnors och mäns intressen

och erfarenheter i organisationen.

Kvalitativ jämställdhet är svårare att mäta

med siffror, men har en nog så viktig betydelse

för att kvinnor och män ska ha samma

möjligheter att nyttja organisationen

för dess ändamål.

Blunda inte för orättvisor

Begreppet jämställdhet är relationen mellan

kvinnor och män. I ett samhälle där

män har mer makt och inflytande än kvinnor

i allmänhet går jämställdhetsarbetet ut

på att jämna ut obalansen som råder mellan

könen. Hur gör man det?

- Först och främst måste man våga se

hur verkligheten ser ut, säger Anders Ramström,

LRF Värmland.

Anders Ramström jobbar med jämställdhetsfrågorna

i Värmland. Han berättar hur

de förr om åren ordnade aktiviteter riktade

mot bara kvinnor, men det har inte gett så

stora resultat. Nu integrerar de istället jämställdheten

i alla frågor och aktiviteter de

har, allt enligt LRF:s nya handlingsplan.

Jämställdhetsintegration

Integrerat jämställdhetsarbete är populärt

nu. Regeringens huvudsakliga strategi för

att uppnå jämställdhetsmålen är jämställdhetsintegrering.

Det betyder att jämställdhetsperpektiv

ska finnas inom alla verksamhetsområden.

- Vi gör analyser och ser vilka konsekvenser

vår verksamhet och enskilda aktiviteter

får för både män och kvinnor i

organisationen, säger Camilla Sjölund

Lundevall.

All statistik som LRF tar fram är numera

könsuppdelad och alla beslutsunderlag

ska innehålla jämställdhetsperspektiv.

Camilla Sjölund Lundevall och Anders

Ramström säger att hela organisationen

LRF prioriterar målet med en jämn könsfördelning.

Värmlands regionstyrelse är ett

bra föredöme med sin 50/50 fördelning i

styrelsen.

- Det gäller att berätta vad uppdraget

innebär när man letar nya personer till styrelsen.

Vårt arbete måste attrahera både

kvinnor och män, annars har vi misslyckats,

säger Anders Ramström.

LRF:s mål är att utveckla den gröna näringen

i landet. Företagarna i den gröna näringen

består av både kvinnor och män som

LRF ska stötta och representera.

Konkreta handlingar

- Förändringsarbetet består också av detaljer

som ordval i texter, broschyrer och

bilder. Vilka budskap sänder vi ut? Vilken

målgrupp riktar vi oss till? säger Camilla

Sjölund Lundevall.


Snabba Äppelkakan

ägg

00 g smör

½ dl socker

½ dl vetemjöl

tsk bakpulver

5- droppar bittermandelolja

dl mjölk

Rör ägg, smör och socker. Blanda alla ingredienser och

häll i en smord låg form.

Skala och skiva - äpplen, stick ner dem i smeten. Riv

mandelmassa över, ca 00 gram. Om du inte gillar mandelmassa

strö kanel och socker över och lite smält smör.

Grädda i 5 grader ca 5 min, kakan får gärna vara lite

”gungig” när du tar ut den. Supergod med gräddvaniljglass

till!!

Centerkv.08.210x148 08-06-16 09.28 Sida 1

Cirklar att längta till!

Miljö IT Italienska

Föreningsteknik Matlagning Rockmusik

Småfrallor ca 20 stycken

5 dl ljummet vatten

½ pkt jäst

½ msk salt

msk honung

msk olivolja

dl finrivna morötter

, l dinkel-fullkornsmjöl

½ dl solroskärnor (uteslut om du inte tycker om)

SV vill ge människor möjligheter att utvecklas.

Vi hävdar alla människors lika värde och rättigheter och vill genom vår verksamhet stärka

demokratin. Vår vision är en värld som präglas av hållbar utveckling.

SV är mångfaldens studieförbund och vill vara den mest pådrivande och engagerade lokala

kraften för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle.

Därför finns SV i hela landet!

www.sv.se

plockat smått&gott

Lös upp jästen i ljummet vatten. Blanda ner alla ingredienser utom mjölet

och rör om, tillsätt ca dl av mjölet och arbeta degen tills den är fast och

smidig. Låt degen jäsa under en handduk på dragfri plats i ca 0 minuter.

Häll ut degen på mjölat bakbord. Knåda degen smidig och gör 0 runda och

fina småfrallor Låt bröden jäsa på plåt med bakplåtspapper och under handduk

i ca 0 minuter. Sätt ugnen på 5 grader. Pensla frallorna med vatten och

strö över solroskärnor. Grädda i ca 0 - minuter.

Härliga bröd att äta helt färska men det går också utmärkt att frysa dem.

Data

EU

Teater

Keramik


Stilsäkert med

gott samvete

Det har hänt något med det ekologiska modet. I en nyss svunnen tid blev begreppet synonymt

med säckvävsfärgade mulleplagg med töntstämpel, fjärran från trender och mode.

Men det var då. Idag har i princip alla stora klädkedjor och modehus med självaktning en

ekologisk kollektion, och vi handlar inte längre enbart för att göra en insats för miljön,

utan helt enkelt också för att plaggen är vackra, nytänkande och välgjorda.

Med allt snabbare trender har behoven av billiga kläder ökat, och med vår efterfrågan

har en tillgång skapats. I Sverige handlar vi idag kläder, skor och accessoarer för ca 70

miljarder kronor per år – en svindlande summa. Enligt Naturskyddsföreningen köper vi i

Sverige 24 kilo textil per person och år. 94% av alla kvinnor i åldern handlar nya kläder

minst en gång per månad. Var femte varje vecka. Med vår efterfrågan har vi som konsumenter

även i denna fråga stor makt att påverka.

Även om de ekologiskt producerade plaggen fortfarande ofta är dyrare än till synes

likartade plagg, har också vår kunskap om klädtillverkningsprocessen ökat markant på senare

tid. Det har gått upp för oss att det kanske egentligen är det ekologiskt producerade

plagget som egentligen har ”rätt” pris. Att ett plagg har en låg siffra på prislappen betyder

inte nödvändigtvis att tillverkningen varit billig – det verkliga priset kan ha betalats

av underbetalda textilarbetare, förorenade grundvattendrag, kemikalieskadade fabriksarbetare,

skuldsatta bomullsodlare… Etiken har blivit en viktigare del i vårt val av mode.

Slitstarkare plagg, som den ekologiska industrin ofta kan erbjuda, håller också längre.

Även återanvända textilmaterial i produktionen kommer nu stort. Så fortsätt köpa plagg

som du verkligen gillar, men av bra kvalitet, tvätta inte så ofta och, om du ändå tröttnar,

återanvänd mer – allt utan att behöva ge avkall på en snygg och trendriktig garderob.

Här visar vi några exempel på mode där etik och ekologi möts.

Text: Åsa Hedlund

2006 importerades 309 535 ton textil till sverige från omvärlden.

av det som importerades kom 147 316 ton från eU.

Källa:Naturskyddsföreningen


H&M

Righteousfashion

H&M

Zion

Tillverkningen av textilier och

odling av bomull är ett av de

allvarligaste miljöhoten.

Källa:Naturskyddsföreningen

Blingo

Zion

Jordens befolkning förbrukar i genomsnitt

nio kilo textilier per person och år. Men

som all annan konsumtion är den ojämnt

fördelad i världen. I Sverige förbrukar vi idag

kilo per person och år.

Källa:Naturskyddsföreningen

Righteousfashion


Hyr din arbetsgivare!

Hur många av oss har inte då och då funderat på att starta

eget? Man bär på en idé och skulle så gärna vilja testa om

det gick att försörja sig på den. Men tanken på administrationen

kring ett eget företag skrämmer många. Därför är

kanske den nya trenden på arbetsmarknaden där man hyr

sin arbetsgivare intressant för många. Valet står alltså inte

längre mellan att vara sin egen eller att vara anställd, man

kan vara både och – på samma gång! Text: Helene Person Grafman

Över hela Sverige finns nu företag som

specialiserat sig på att anställa s.k. egenanställda.

Företaget är den juridiska plattformen

för verksamheten. De sköter fakturering,

löneutbetalning, inbetalning av skatter

och avgifter, tar hand om påminnelser och

krav samt upprättar anställningsavtal och

arbetsgivarintyg. Dessutom står de för an-

svars- och rättsskyddsförsäkring och kan

ge råd och utbildning om företagande. De

anställda i den här typen av företag bildar

tillsammans nätverk som kan generera mer

affärer åt deltagarna.

Den anställde får en anställning, oftast

en projektanställning, men ska själv ordna

sina egna uppdrag. Man väljer själv vilka

uppdrag och kunder man ska arbeta med,

men har å andra sidan ingen garanti för att

få uppdrag.

För den anställde är den stora fördelen

med att hyra sin arbetsgivare att man kan

våga satsa på sin affärsidé även om man

inte känner sig redo att starta eget. Man får

också möjlighet att koncentrera sig på att

utveckla sina idéer och att skaffa uppdrag,

och slipper oroa sig för administrationen.

Tvärt emot vad man trodde när denna

typ av verksamhet startade i Sverige så är

det förvånansvärt många som tidigare drivit

egna företag som väljer den här formen

av verksamhet. De är drivna entreprenörer,

men tycker inte om pappersarbetet. Den

administrativa delen av företagandet kan i

vissa fall kväva kreativiteten. Att hyra sin

arbetsgivare och vara sin egen chef borde

passa många, och kanske alldeles särskilt

kvinnor. Detta sätt att driva verksamhet är

en frisk fläkt i svenskt näringsliv!


angalore.se, foto: Frank May/Scanpix

Går du i starta-eget-tankar? Det finns många bra hemsidor med tips och råd, idéer och

rekommendationer för dig som vill bli egen företagare.

www.startaeget.se

En nyhetssida varvad med

tips och råd. Här kan du bland

annat få hjälp av experter

på olika områden och delta i

diskussionsforum. Export-

rådet, Ung Företagsamhet och

Företagarförbundet är några av

aktörerna bakom sidan.

EN VIKTIG DEL

AV DEN SVENSKA

KATASTROFHJÄLPEN

Naturens krafter har slagit till. Katastrofen är

ett faktum. Nu handlar det om att förhindra

att sjukdomar sprids i katastrofområdet. Att

förse de drabbade med rent vatten är därför

en akut och högt prioriterad uppgift. Att

bygga latriner, rena och bygga upp brunnar

och se till att det fi nns rent dricksvatten är

livsviktiga uppgifter.

Detta är en av många anledningar till varför vi

är så stolta att få representera VVS-branschen.

WWW.VVSFORETAGEN.SE

www.nutek.se

NUTEK har en sida för dig som

vill starta eget. Här hittar du

checklistor, information om

finansiering, att anställa medabretare,

produktutveckling

och annat. Sidan är omfattande

och känns som om den

innehåller allt du behöver veta.

plockat webbtips

www.skatteverket.se

På skatteverkets sida finns

bra information och länkar till

andra myndigheter som kan

påverka ditt företagande.

www.foretagande.se

Den är sidan är trevligt upplagd

och innehåller allt från

guider och verktyg, till forum,

artiklar och en liten bokshop

med intressanta böcker för

egenföretagare.

5


Unisex för alla

Barnklädesbutiken Uni startades för tre

år sedan av bland annat Linda Glad. Det var

när de stora klädkedjorna hade traditionella

pojk- och flickavdelningar i butikerna.

- Det är en självklarhet med unisex i ett

jämställt samhälle, säger Linda Glad.

Hon tror inte att samhället kan förändras

endast med unisexbarnkläder, men det kan

vara en hjälp på vägen. Det var ett sätt för

henne att lägga en bit i jämställdhetspusslet.

- Jag råder inte föräldrar att klä sin pojke

i klänning, men vi försöker ändå tänja på

gränserna, säger hon.

Uni lanserar nu en afghanklänning som

passar både pojkar och flickor. Det finns kollektioner

med rosa för båda könen.

Uni skapar sin egen kollektion av barnkläder,

då finns möjligheten att skapa kläder

utan könsnormer. 2007 öppnade en Uni butik

i Malmö och 2008 öppnades en i Linköping. I

Unis manifest ifrågasätter grundarna hur vi

ska kunna bryta könsrollerna i vuxen ålder

om vi präglar våra barn med dem ända sedan

födelsen. ”Ge barnet en möjlighet att utvecklas

till den individ den är, inte till det kön den

föddes till”.

Stöd för Unisex?

Kan pojkar mellan 0 och år ha rosa kläder?

Ja ,9 % Nej , %

Kan pojkar mellan och år ha rosa kläder?

Ja , % Nej , %

Kan flickor mellan 0 och år ha ljusblå kläder?

Unisextrenden breder ut sig. Kan pojkar och flickor ha samma

kläder? Leka med samma leksaker?

- Även föräldrar som är aktiva för jämställdhet drar sig för att

gå utanför normerna. Man vill inte använda sitt barn för sina

politiska ståndpunkter, säger Linda Glad på Uni. Text: Anna-Karin Nyman

Ja 95, procent Nej , %

Kan flickor mellan och år ha ljusblå kläder?

Ja 99, % Nej 0, %

Undersökning och ftot: Polarn&Pyret

På Polarn O Pyret berättar Cecilia Lannerbormb

att unisextrenden har fått större

efterfrågan.

- Vi sorterar kläderna efter storlekar i första

hand, inte efter pojk- och flickkläder, säger

hon.

- Men det är klart

att en del frågar efter

pojk- och flickavdelningar

när de

kommer in i butiken.

Kanske att äldre frågar

om detta kan passa

en flicka på tre år.

Det finns ett badplagg

som passar både

pojkar och flickor. Anders Fryklebrant och Maya.

Det är en dress med

tröja och boxershorts med solskyddsfaktor.

Men det finns också små bikinis för flickor.

- Jag tycker att det kan vara gulligt att sätta

på en flicka en lite topp, utan att man behöver

lägga några värderingar i det, säger Cecilia

Lannerbormb.

Få leksaker är unisex. Anders Fryklebrant

jobbar som butiksbiträde på en leksaksbutik i

Karlstad. Han är också pappa till Maya, 3 år.

Kunderna vill ha det så....

Genom jobbet ser han hur extremt olika

barn förväntas vara beroende på vilket kön

barnet tillhör. Leksaksbutiken har delat

upp flick – och pojkleksaker på olika hyllor.

Kunderna vill ha det så. En gång hade

de blandat leksakerna i katalogen, men det

fick de ändra på eftersom kunderna blev irriterade

över att inte hitta i den.

På en hylla står det Barbiedockor, porslinsdockor,

pärlor, glitter och smink. Det mesta

går i rosa och lila. På pojkarnas hylla står det

robotar, maskiner,

bilar och vapen.

Det är ganska stor

skillnad för barnens

aktiviteter. Men det

finns dockor för

både pojkar och

flickor. Däremot ser

dockorna olika ut.

Pojkdockorna ska

ha tuffa kläder och

tillhörande prylar,

det är aktiva dockor.

Flickdockorna har tillhörande smink,

klänningar, skor, periker, allt för att kunna

syssla med sitt utseende.

- Vilket budskap, säger Anders. Som tjej

är du hjärndöd och ska bara pyssla med ditt

utseende.

Unisex har lång väg kvar att gå för att barn

ska få vara barn utanför ramen av sitt kön.


Vattensportväst

Den är snygg och har bra passform. Tack vare

att den är så smidig passar den utmärkt när

du paddlar kajak. Vattensportvästen kommer

från Helium och kostar runt tusenlappen.

Kajakpaddling -

en livslång relation

Det här en bra bok för den som vill

börja paddla kajak. Den är grundläggande

och medryckande. Här får

man tydliga instruktioner och enkla

beskrivningar av paddelteknik. Boken

går också in djupare på effektiv

manövrering, kamraträddningar och

vad som är viktigt att tänka på när

man paddlar med grupper. Avslutningsvis

finns information om att

hyra, köpa och äga kajak.

Bärbart!

Ca 000 kronor kostar den läckra ryggsäcken från Lundhags.

Den här kategorin ryggsäckar kallas daypack. Den

rymmer 5 liter packning. Den har topplock med ficka,

frontöppning för att lätt komma in i huvudutrymmet och

fästanordningar på såväl lock som front. Den här ryggsäcken

är perfekt för dagsturer av alla slag.

Solenergi

Så sitter man där igen och

telefonen har laddat ur. Inte ett

strömuttag i sikte… nu kan du

slappna av nu finns SolarCharger

Premium. En solenergiladdare

till din telefon. Du vecklar

upp de små solcellerna,

kopplar in din telefon

och vips så börjar den

att ladda. Det räcker

med vackert väder!

Snygg på golfbanan

Cross gör den snygga jackan som är både

vattentät och bekväm och med andansfunktion.

Den kostar ca 000 kronor och finns i

svart,brun, blå och röd.

plockat aktiv

Surfa var du än är

Du surfar upp till , Mbit/s med det

smidiga usb-modemet. sägs ha Sveriges

bästa täckning och visst tycks det

fungera både i sommarstugan, mitt i

stan och på tåget. Finns i flera färger. En

nyhet är att modemet också finns som

kontantkort.


När du vill ta dina träningspass till nya dimensioner. När du

tröttnat på joggingturerna eller hurtfriska gympaledare. Då kanske

det är dags att prova på något nytt…

Jag och min femtonåriga son Eric åkte till Åre för att paddla

och cykla under några intensiva sommardagar.

Kajak

Det ligger två svanar alldeles stilla och guppar rofyllt på vågorna.

Vi kommer närmare. Glider fram helt tyst. De rör sig

inte. jag kommer alldeles nära och när jag tar upp paddeln ur

vattnet och tyst glider förbi dem i vattnet tittar de upp, nästan

lite förvånat, men ligger kvar helt lugnt. I kajaken närmar

man sig den där känslan att faktiskt vara ett med naturen, att

höra till helt enkelt. Text: Elna Skarp

P

addeln skär vattnet och lämnar en

krusning efter sig. Du måste dra paddeln

ända bak, säger Jessika som är

med som vår instruktör. Då får du mer fart.

Sitt rak i ryggen, du ska inte luta dig bakåt.

Då måste du jobba mer med armarna, det

är meningen att musklerna runt midjan ska

göra jobbet. Vi tar tacksamt emot instruktionerna

– ju mer rätt man gör, desto roligare blir

paddlingen och vi är fortfarande nybörjare.

Kajakerna styrs med ett litet roder som

sitter i aktern, vi styr rodret med fötterna.

Våra kajaker är ganska breda och känns stabila.

Det gör att vi vågar ta i lite extra och kan

slappna av under paddlingen.

Vi glider fram i ganska hög fart. En liten

stenbro närmar sig. Vi drar upp paddlarna

och låter kajakerna tyst skjuta fram under

bron. Känslan av att sitta mitt i vattenytan och

kisa mot det glittrande vattnet är nästan lite

overklig. Träden sträcker sina grenar ner mot

vattnet längs strandkanten. Fjället och sjön

möts i ett scenario som

bara kan beskrivas som

hisnande.

Upplevelsen av att

paddla är inte som den

vi fått på cykel. Det här

känns mer andligt på

något sätt. Det är tystare…

mjukare. Det

känns snällare trots att

det är jobbigt och svettigt det här också.

Kajakerna har stora packutrymmen som

vi fyllt med kaffe, mackor och stora flaskor

med vatten. Vi styr in mot land och lägger till

vid en rastplats. Efter ett par timmars paddling

känns det lite ömt i benen och armarna

och det är skönt att vila en stund.

- Paddling är en ganska vanlig sommarträningsform

för skidåkare, berättar Jessika när

vi smuttar på kaffet. Det är perfekt träning

för den som vill hålla skidmusklerna i form.

Vi förstår det när vi masserar våra lätt ömmande

muskler.

När vi beger oss ut i kajakerna igen ser

vi ett stort svart moln som tornar upp sig på

himlen. Jessika konstaterar att det nog snart

kommer att börja regna. När de första dropparna

faller och snabbt övergår i ett piskande

hällregn som börjar tränga sig in längs ryggraden,

kan vi inte låta bli att skratta. Vi paddlar

lite snabbare nu. Pulsen ökar ett snäpp och

vi närmar oss platsen för vår landstigning.

När vi låter kajakerna

glida upp på sandstranden är vi

genomblöta trots att vi inte en enda

gång har ramlat i vattnet. Trots det

har vi fått minnen att vårda under

bistra vinterdagar.

Att paddla är ett oerhört

njutningsfullt sätt att träna hela

kroppen samtidigt som du får

kondition. Nästa gång ska vi prova en tur

i skärgården, det ska enligt uppgift vara en

upplevelse för livet det också.


Mountainebike

Snön ligger kvar på bergssidorna. Det är inte mer än grader

varmt uppe på Skutan. Vi köper nya underställ för att komplettera

cykelbyxorna och de tunna vindjackor vi tagit med

oss. Ett besök på turistbyrån förser oss med kartor, turförslag

och andra tips. Nu känner vi oss rustade för att möta fjällvärlden

på cykel. Text: Elna Skarp

V i

får lift de sju milen till Skalstugevägen

norr om Åre. Enligt de

instruktioner vi fått på Åre Turistbyrå

är det här vi ska påbörja vår cykeltur

in i Norge. Cyklingen börjar med böljande

bred skogsväg genom trolsk skog. Vi stannar

ofta och tar bilder. Det känns nästan

som att vara med i en film, konstaterar Eric

och ber mig ta en bild på en svartknotig

björk. Det är 9 grader varmt ute och det

drar lite kallt åt öronen så här i början av

turen. Cyklingen är lätt men vi blir snart

varma. Vi är helt ensamma på vägen. Inga

andra cyklister har begett sig ut just idag.

Trots det så vet vi att de flesta cyklister i Åre

någon gång har cyklat just den här turen.

Vi förstår redan varför. Här är det vackert

så man hisnar emellanåt.

Cyklingen blir lite tuffare efter den första

milen. Vägen blir till en överväxt stig. Flera

backar ger oss mjölksyra i benen och tvingar

oss att stanna och pusta ut. Så plötsligt,

efter flera tungcyklade backar, så står vi vid

norska gränsen. Gränsmonumentet vilar på

gulmålade stenar. Vi tar några bilder och

dricker vatten. Sedan fortsätter stigningen

ett par hundra meter till innan vi når en

platå där ett kargt och vindpinat fjäll breder

ut sig framför våra fötter. Stora snöfläckar

ligger kvar på fjället, som gräddfläckar nästan.

Vi stannar och låter oss svepas med av

någon sorts hänförelse. Björkarna blir allt

knotigare och naturen allt mer karg. Vi

trampar vidare på en stig som nu är bitvis

både hal och full av rötter och stenar. Det

är kul! Vi trampar igenom vattenpölar så

att leran sprutar runt cyklarna. Vi kämpar i

den ena uppförsbacken efter den andra, lätt

växel och många tramptag men vi tar oss

upp, bara för att sedan släppa på utför så att

vinden susar kring öronen på oss. Plötsligt

tvärstannar Eric framför mig. En flock får

har samlat ihop sig på stigen framför oss.

Där står små söta lamm och stora bräkande

tackor. Vi skrattar åt dem när de flyr längs

stigen framför oss. Vi cyklar mycket sakta

för att inte skrämma bort dem. Slutligen tar

de av och beger sig upp mot fjällkammen

medan vi skrattande kan cykla vidare. Vi

börjar känna oss lite möra i benen. Det är

kuperat och vi har tagit oss över fjällkammen

vilket innebär många stigningar, både

flacka långa och korta branta.

Det tar på krafterna men efter en kort

paus sätter vi oss återigen på cyklarna och

fortsätter lite längre in i Norge. Snart kör vi

över en av de berömda stenbroarna. Och en

till. Vi hör på avstånd ljudet från motorvägen

och förstår att vi börjar närma oss slutet

på turen. Det känns både skönt och tråkigt.

En stund senare sätter vi oss i bilen, äter en

smörgås och dricker lite soppa. Det har varit

en fantastisk cykeltur.

9


0

23år och ledarskribent

Marie

Wickberg

Det verkar läskigt – det måste jag prova! Det verkar vara ett

motto som tagit -åriga Marie Wickberg till positioner och

situationer som de flesta av oss aldrig skulle ens drömma om.

Som sjuttonåring satt hon som ordinarie ledamot i kommunfullmäktige

i Sunne (en av två kvinnor och den enda ledamoten

under 0 år för övrigt). Hon är den tredje generationen i

familjen Wickberg som blivit ordförande i CUF. Hon har arbetat

som pressekreterare i Riksdagen. Och nu har hon uppdraget

som ledarskribent på Hudiksvallsposten. En av få kvinnliga

ledarskribenter i landet.

D

et handlar om ett slags motsägelsefull

längtan efter att göra det

som känns allra mest läskigt, säger

Marie och berättar om en karriär kantad

av utmaningar som skulle få de flesta av

oss att tveka.

Hennes utmaningar handlar inte om att

bestiga Mount Everest, en Hollywoodkarriär

inom film eller ett marathonlopp i löpning.

Nej, hennes utmaningar rör sig inom

politik och samhällsengagemang.

- Det började när jag var väldigt ung.

Jag kommer från ett hem där alla är politiskt

engagerade. Vi har alltid pratat politik

och samhällsfrågor hemma. Som för

så många andra så var det mina kompisar

som drog med mig till CUF första gången.

Där lärde jag mig politikens grunder

och hur spelet ska spelas. Jag fick ett slags

uppvaknande och en stark politisk erfarenhet

när jag skrev en insändare i lokaltidningen.

Insändaren handlade om att man

borde kunna gå naken på stan – utan att

bli våldtagen.

- Jag fick helt galna svar! Folk skrev att

antingen var jag jätteful eller så cyklade jag

på en cykel snabbt genom stan. Folk tyckte

helt enkelt att man fick skylla sig själv om

man blev våldtagen om man väljer att ha

för kort kjol eller är full på stan.

-Då upptäckte jag att jag blev väldigt irriterad

över att alla inte tyckte som jag!

Som ombudsman för CUF i Värmland

fick hon många värdefulla kontakter och

2006 fick hon erbjudandet att börja arbeta

som valkampanjstrateg för Centerpartiets

Ungdomsförbund stationerad i Stockholm.


Hon tog sitt pick och pack och flyttade till

Stockholm där hon kastades in i ett kreativt,

fokuserat, kaotiskt och disciplinerat

arbete med Centerpartiets valkampanj.

- Jag var helt grön och fick lära mig allt

från grunden. Men det var jättekul och utvecklande.

Och resultatet blev bra. Alliansen tog

makten och i januari 2007 blev Marie erbjuden

jobb som pressekreterare

i Riksdagen med fokus

på arbetsmarknads- skatte-

och socialförsäkringsfrågor.

23-åringen från Värmland

gjorde kometkarriär i Riksdagshuset

driven av sitt engagemang

och sin stora längtan

efter nya utmaningar. Och det

dröjde inte länge förrän ryktet

om hennes duglighet erbjöd

henne en ny om möjligt

ännu större utmaning. Hon blev uppringd

och erbjuden jobbet som ledarskribent på

Hudiksvallsposten.

- Jag är bra på att skriva… jag har bloggat

i flera år och skrivit något nästan varje

dag. Det har varit otroligt utvecklande.

Jag har ungefär 100 besökare om dagen på

bloggen och har upptäckt att en blogg också

är en imageskapare. Människor kan välja

att köpa min image eller att låta bli. Jag har

fria händer att skapa min egen plattform

för åsikter och för mitt engagemang och

det kan smitta andra människor.

- Som ledarskribent skriver jag politiska

kommentarer om lokala och nationella

frågor varje dag. Man ska driva den lokala

debatten helt enkelt. När jag började som

ledarskribent så trodde jag att det viktigaste

var att man skulle bli citerad och driva

stora frågor. Men jag upptäckte att det som

är viktigt för folk som bor här är att på ledarsidan

kommentera det som ligger nära

dem. Så plötsligt skulle jag börja tycka till

om järnvägssträckningar, skolfrågor och

badhusbyggen.

”Jag fick helt galna svar. Folk

skrev att antingen var jag jätteful

eller så cyklade jag på en

cykel jättefort genom stan”

Maries sätt att ta sig an den lokala debatten

har lockat nya läsare till ledarsidan.

Hon är yngre än de flesta ledarskribenter

i landet, och skriver om frågor som berör

unga. Hon har också upptäckt att hennes

position som ledarskribent ger henne viss

makt.

- Ja, jag tror att man påverkar mer än

vad man tror. I alla fall i den lokala debatten.

Man kan tycka att den makt som följer

med ledarskribentyrket skulle göra vem

som helst osäker på vad man själv egentligen

tycker. Varje ord blir viktigt.

- Jo, säger Marie. Men man behöver inte

alltid vara helt svartvit som ledarskribent.

Det finns olika sidor. Man kan problematisera

ibland runt vissa grejor istället för att

ha en bestämd åsikt. Jag har också tagit

mig ganska mycket friheter. Jag är förvisso

en representant för Centerpartiet men jag

är också här som mig själv. Det innebär att

jag emellanåt kan kritisera partiet. Jag har

till exempel skrivit om samtyckeslagstiftning

vid våldtäkt och individuell föräldraförsäkring

där jag låter mina

egna åsikter komma fram.

Vad är det som gör att

en 23-åring från Värmland

lyckas ta sig fram i expressfart

genom det politiska Sverige?

Vad är det förutom hennes

skarpa hjärna och stora engagemang

som har tagit henne

hit?

- Jag är väldigt kreativ.

Tänker i andra banor. Kör

inte fast. Jag är sjukt envis och tycker om

att prova nya grejor. Är man rädd för något

är det just det man ska prova. Jag hoppas

att det kan inspirera andra.

- Vi behöver fler tjejer som ledarskribenter

i Sverige, det blir en skev bild på

ledarsidorna annars.


Ecodriving

Lätta på foten – spara bensin

Upp till tjugo procent. Så mycket kan man minska sin

bränsleförbrukning om man lär sig köra bil rätt. Text: Ingrid Sjökvist

V

i beställde en lektion hos en trafikskola

i Solna utanför Stockholm. Där

finns Bengt Augustsson, lugn som en

filbunke och en av Sveriges cirka 700 instruktörer

för EcoDriving.

Han har lagt upp en elva kilometers varierande

körslinga och utrustat bilen med

färddator, stor som en mobiltelefon. Den

visar ögonblickets bränsleåtgång och mäter

sträcka och körtid.

- Kör som du brukar, säger han när jag

ställt in backspegeln.

Jag tog mig runt på tjugo minuter, använde

0,98 liter bensin per mil. Hyfsat, tyckte

jag, jag har rätt bra koll på min egen bil.

När jag parkerat satte Bengt betyg på hur

jag accelererat, växlat och hållit avstånden.

Rätt normalt, konstaterade han och berättade

hur jag borde göra. Vi bytte plats och

han visade.

Lång framförhållning, märkte jag, han

tittade inte bara på det rödljus vi närmade

oss utan ända till nästa. Inte bara på den

korsning som vi rullade fram emot utan mot

rondellen en bit bort.

Och så den så kallade nollningen, en av

lektionens riktiga aha-upplevelser.

- Kolla färddatorn, sa han. Varvtalsräknaren

visade 1 500 och han släppte foten från

gasen. Bränsleåtgång: 0. Inte en droppe ben-

sin behövdes och bilen gick hur snällt som

helst, väldigt långt dessutom.

Så var det min tur, samma slinga som tidigare,

men nu med en coach på passagerarsätet.

Start på ettan och genast upp på tvåan.

- Accelerera bestämt, upp på fyran direkt.

Släpp gasen.

En blick på färddatorn. Han har rätt,

bannemej. Motorn drar ingen bensin och vi

sackar inte.

Så slingrar jag genom eftermiddagstrafiken,

rullar försiktigt fram i korsningar, tar

sats före uppförsbackarna och fryser foten på

gasen i motlutet. Som cykling, lite långsammare

vid krönet, men bara lite. Jag motorbromsar

och kör på så hög växel i rondellen

att det brummar i bilen.

- Bara resonansljud, lugnar Bengt.

Den andra rundan gick snabbare, lugnare

körning är effektivare. Bränsleförbrukning:

minus drygt 13 procent, det brukar landa

mellan 13 och 20.

13 procent gånger nästan 40 000 elever

som hittills lärt sig EcoDriving blir ganska

mycket mindre avgaser. Proportionerna är

raka: en procent mindre bränsle är lika med

en procent mindre utsläpp.

Till lektionen hör två timmars teori. Alltihop

kostar dryga tusenlappen och den har

man snart tjänat in. Kul är det dessutom!

Snabbkurs i EcoDriving:

. Lång framförhållning. i din körning

. Så hög växel som möjligt vid

jämn fart.

. Hoppa över växlar, gå från tvåan till

fyran och från trean till femman.

. Ligg på ettan högst två billängder,

ettan drar upp emot fyra liter milen,

och släpper ut lika mycket orenade

avgaser.

5. Motorbromsa, använd fotbromsen

bara för att undvika att behöva

stanna.

. Släpp gasen när varvtalet är över

500.

. Accelerera bestämt med max halv

gas, det räcker oftast.

. Håll avståndet, det är inte föraren

framför som ska planera din

körning.

9. Ingen tomgångskörning, stäng av

motorn vid långa stopp.

0. Undvik kopplingen annat än vid

växling.

EcoDriving, ekonomisk och ekologisk

körning, är en finsk uppfinning som

importerades till Sverige i slutet av

90-talet.


Skicka in orden du får fram i de gula rutorna till: Centerkvinnorna, Box 2200, 103 15 Stockholm. Märk kuvertet med Korsord-Hända. Du kan

också skicka in din rätta lösning till centerkvinnorna@centerpartiet.se. Märk e-posten med Korsord - Hända. Vi drar tre vinnare i månaden

fram till och med sista december 2008. Priserna kommer från våra ”plocksidor”, vinnarna ser du på vår hemsida www.centerkvinnorna.se.

Namn........................................................................................................... Adress.............................................................................................................

Postadress.................................................................................................... Telefon............................................................................................................


Höstens

smultronställen

Höst. Semestern är över, solbrännan har äntligen fått en mättad ton, myggbetten

har slutat klia och kvällarna blir allt mörkare. Det börjar bli dags att

ta på en extra tröja och tända ljusen i lyktorna. Text: Åsa Hedlund

H

östen innebär för många en dubbel

känsla – ett vemod över den ljusa,

härliga tid som nu ligger bakom,

men också en känsla av nystart, färgad av

minnen från skolstarter, nya filofaxer och

kick-offer i arbetslivet. Och kanske är det

inte helt slut på ledigheten? För dig som

har någon extra semesterdag sparad kanske

en liten höstsemester eller långhelg kan

vara något att se fram emot?

När hösten närmar sig slår de större

semesterorterna ner på tempot. Turister

och segelbåtar lämnar sina tillfälliga hamnar

och många orter byter nu helt skepnad.

Varför inte passa på att återkomma till

någon sommarfavorit under hösten? Inga

högljudda nattsuddare, inga problem att

hitta parkeringsplatser eller mysigt boende

till en rimlig peng.

Eller så söker du rätt på en alldeles – för

dig – ny pärla i vårt avlånga land. Det finns

massor av underbara platser, bed-andbreakfasts,

stränder, hamnar, fjälltoppar

och djupa svampskogar som bara väntar på

att bli upptäckta.

Sverige är fantastiskt – även efter industrisemestern.

Här listar vi några av våra

favoriter i höst.

Torekovs Warmbadhus – boka en

härlig spahelg med bästa vännerna

Vem bryr som om regn och rusk när man

kan krypa ner i ett varmt tångbad på Torekovs

Warmbadhus? Badhuset byggdes

redan 1876 av sjökaptener i byn

och har erbjudit tångbad ända

sedan början av 1800-talet. Under

åren har huset genomgått

omfattande renoveringar, en av

de mer sentida tillsammans med

länsantikvarieämbetet för att

återställa huset till sitt ursprungliga

utseende. Vad sägs om kurer

och spabehandlingar vid namn

Havets harmonie, Lugna Tora eller Chokladbehandling?

Läs mer och inspireras på

www.torekovswarmbadhus.se.

Hummerfiske i Fjällbacka

Lilla Fjällbacka har på senare år fått stor

uppmärksamhet via Camilla Läckbergs

spännande deckare som alltid utspelar sig

på denna plats. Men Fjällbacka är förstås

mer än ond, bråd död. Kanske är detta

Västkustens vackraste samhälle med sitt

fantastiska läge vid havet. På hösten drar

hummerfisket igång, och restaurang Bryggan

Fjällbacka erbjuder paket med hummer-

och kräftfiske, bastubad, middag

på fångsten och övernattning. Läs mer på

www.brygganfjallbacka.se.

Höstvandring på Kungsleden

Abisko-Kebnekaise

Hösten är en härlig tid för vandring.

Luften är sval och frisk,

marken är torr och lättvandrad.

När färgerna börjar skifta i rött

och guld och luften är gnistrande

klar är fjällvärlden som allra bäst

anser många. Svenska Turistföreningen arrangerar

ledarledda vandringar även under

denna vackra tid. Ett exempel är Kungsleden

Abisko-Kebnekaise under åtta dagar

som avslutas med båt. Läs mer på www.

svenskaturistforeningen.se.


Resor för naturens bästa

Ett gott samvete är bästa huvudkudde, brukar det ju sägas. Vad sägs då om en härlig semesterresa

som går helt i ekologins tecken, där alla detaljer samordnats i samklang med

naturen, där resorna är miljövänligt klassade? Bättre huvudkudde än så kan väl knappast

ens ljungen vid hjortonplockningen erbjuda så här på höstkanten. Vi har samlat

några riktiga pärlor på mysiga besöksmål – alla med ekologisk prägel. ”Naturens bästa”

heter en kvalitetsmärkning för ansvarsfull upplevelseturism, som Ekoturismföreningen,

Naturskyddsföreningen och VisitSweden står bakom. Läs

mer om resor arrangerade av ”Naturens bästa” på www.naturensbasta.

Övernatta på Gotska sandön

Här råder lugnet och tystnaden - Gotska

sandön är Sveriges mest isolerade ö. Här

semestrar du enkelt i stugor eller tältplatser,

och lagar din egen mat. Ingen butik

eller restaurang finns på ön. Kom ihåg att

ta med dig proviant för en dag mer än du

beräknar stanna – båtarna trafikerar regelbundet

men är väderberoende och förseningar

kan uppstå. Ett besök på Gotska

sandön är alltid ett äventyr.

Golfpaket för livsnjutare...

Vår vackra niohålsbana ligger i byn Plintsberg på sluttningen

ned mot Siljan. Här spelar vi mitt i en genuin kulturbygd

med en otroligt vacker omgivning.

Ni bor i pittoreska Tällberg med gallerier, hantverksbutiker,

spa och en milsvid utsikt över Siljan!

Gå in på www.upplevtallberg.se för att se vad varje hotell har att erbjuda!

Uppge ”Golfpaket” när du bokar på något av hotellen.

www.upplevtallberg.se

Sälsafari i Kosterhavet

Koster är fast boplats för

endast ca 300 invånare, men

på sommaren är besökarna

betydligt fler på denna charmiga

plats. Kanske har det

något att göra med det stora antalet soltimmar,

statistiskt sett flest i Sverige. Men nu

på hösten lockar kanske mer av den vilda

och karga naturen i detta artrika havsområde,

som faktiskt inom några år kan bli

Sveriges första marina nationalpark.

Golfpaket

fr. 1145:-/person

Svamphelg på Sikfors herrgård

Eller varför inte kombinera något av det

vi förknippar hösten mest med – svampplockning

– med en lyxig herrgårdsvistelse?

Kombinera gourmetmat, ståndsmässigt

boende och stövelkliv i svampskogen

–kanske med en tur till den vedeldades

bastun vid ån på kvällen?

Uppland – havskajak för

nybörjare

Kanske är du inte alls ute efter

vila och lugn i höst, utan är sugen

på att lära dig något nytt istället?

Då kan denna resa vara något för

dig. På kursen får du hjälp av

erfarna instruktörer att komma

igång och lära dig paddla kajak bland kobbar

och skär.

I paketpriset fr. 1145:- ingår:

• Greenfee Tällbergs 9-hålsbana.

• 3-rätters middag.

• Övernattning i dubbelrum

(gäller hotellen nedan), frukost.

www.tallberggk.com Tel. 0247-509 40

Hotel Dalecarlia, Green Hotel, Gyllene Hornet,

Klockargården, Hotell Långbers,Tällbergsgården,

och Åkerblads.

5


B Sverige

Porto Betalt

Returadress: Centerpartiet | Box 00,

Stora Nygatan , 0 5 Stockholm

För framtids segrar!

Anta utmaningen…

Bestäm dig nu för att 2009 är det år du ska

delta i Vasaloppsveckan. VasaloppsArenan är fantastisk,

90 km lång och 10 meter bred. Det är där du blir en vinnare,

oavsett vilket lopp du väljer eller vilken placering du får.

KortVasan

Ta med dig hela familjen.

KortVasan är familjeloppet

under Vasaloppsveckan. Åldersgränsen

13 år gör att man

ser många generationer köra

tillsammans.

TjejVasan

30 km bara för tjejer. Det är

skrattigt, svettigt, allvar och

lek i en fantastisk blandning.

Tävlingsklassen kör för seger,

ära och prispengar. Resten av

startfältet kör för ära, glädje

och gemenskap. Många av våra

åkare kommer tillbaka både 5

och 10 gånger för att uppleva

stämningen igen.

HalvVasan

45 km är en utmaning som du

klarar med rätt träning och

förberedelser. Varför inte prova

att köra en Halvklassiker och

låta HalvVasan bli startskottet.

StafettVasan

Aldrig har man hört så många

hejaramsor och glada tillrop

längs spåret… Dela på ett

Vasalopp i år! StafettVasan består

av 5 sträckor mellan 9 och

24 kilometer. Det betyder att

alla kan hitta något som passar.

Det här är nog Vasaloppsveckans

roligaste lopp.

SkejtVasan

Om du gillar fristil på skidor så

är det här det perfekta loppet

för dig. Välj mellan 45 och 30

kilometer.

Öppet Spår & Vasaloppet

Kanske är det dags att anta

den stora utmaningen i år?

90 km i klassiska spår mellan

Sälen och Mora… Det är

jobbigt, svettigt och en av de

stora upplevelserna som till

och med duger att skryta lite

med.

20 feb 21 feb 22 feb 22-23 feb 24 feb 27 feb 27 feb 1 mars

Höstförberedelser…?

i augusti kan du delta i Vasa-

Stafetten, en löpartävling för

10 mannalag mellan Sälen och

Mora.

I september arrangerar vi

StavgångsVasan där du väljer

mellan sträckorna 4, 9 eller 19

kilometer med målgång i Mora.

Läs mer om alla våra

lopp och anmäl dig på

www.vasaloppet.se

www.vasaloppet.se

handaVL.indd 1 2008-07-03 16:09:33

More magazines by this user
Similar magazines