PIM2 2004.indd - Malmö stad

PÅ GÅNG I VÄSTRA HAMNEN 

4

LEDARE 

Tio år med stadsbyggandet i Malmö 

Dynamisk utveckling 

Mina tio år som ledare för stadsbyggnadskontoret i 

Malmö kännetecknas av en fantastisk framtidsoptimism 

där infrastrukturprojekten avlöst varandra 

som på löpande band. Detta var också tiden då 

Malmö påbörjade sin långa resa från arbetarstad 

till kultur- och kunskapsstad. Den 

resan är inte slutförd än, och ur ett 

stadsutvecklingssammanhang har 

den just börjat. På samma sätt gör vi 

en resa på det regionala planet från 

lokal nod till att vara en del i en ny 

kontext – Öresundsregionen. En 

resa som kommer att ta betydligt 

längre tid. 

När jag kom till stadsbyggnadskontoret, 

hamnade jag mitt 

i visionsarbetet 1994-95. Ett strategiskt 

framtidsarbete som jag anser var oerhört 

viktigt för Malmö och som dessutom kom vid rätt 

tidpunkt. Ur detta kom bl a högskolan och även 

Bo01. Visionsarbetet fortsätter. På två sätt. Det 

nyligen startade handlingsprogrammet Välfärd 

för alla (VFA) kan sägas vara stadens nästa stora 

visionsarbete. Fast nu vänds blickarna inåt. Nu är 

det obalansen mellan olika demografi ska grupper 

som står i fokus. Visionsarbetet fortsätter också genom 

omstarten med Översiktsplanen där det nya 

angreppssättet tar sin utgångspunkt i inte enbart 

den ekologiska, utan även den ekonomiska och 

sociala hållbarheten. Utgångspunkter som också är 

centrala för VFA. 

Integration tar tid 

Öresundsregionen fyller fyra år sommaren 2005. 

En mycket kort tid i planeringssammanhang. 

Trots den lyckosamma utvecklingen inom persontransportsidan, 

kommer det att dröja innan vi 

kan tala om en integrerad Öresundsregionen. Den 

mentala kartan för öresundsborna har ännu så 

länge ingen större utbredning. 

Vi har idag ett bra samarbete med motsvarande 

verksamheter på den danska sidan, både Köpenhamn 

och Århus. Vi har medverkat i ett antal 

Planering i Malmö är en informationsskrift från 

Malmö Stadsbyggnadskontor. 

ANSVARIG UTGIVARE 

Göran Rosberg, 040-34 36 79 

REDAKTION 

Göran Rosberg, Cecilia Lindberg, Göran Falck, 

LAYOUT/GRAFISK FORM 

Stina Andersson 

FOTOGRAFER 

Ronny Bergström, Lars Hansson 

TRYCK 

Tryckeri Wiking, dec 2004 

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR 

205 80 Malmö 

Tel 040-34 10 00 

www.malmo.se under Bostad & bygge 

OMSLAG 

David Wiberg 

2 Planering i Malmö 2004 

Interreg-projekt vars syfte har varit att understödja 

ett ökat samarbete över nationsgränsen s k crossborder 

activities och vi fortsätter med dessa samverksansformer. 

Delaktigheten i Öresundsregionen 

har också inneburit ett nytt synsätt på marknadsföringen 

eller positioneringen av regionen. Här har 

Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och 

Näringslivskontoret tillsammans 

med Copenhagen Capacity och 

regionens ledande bygg – 

och fastighetsföretag salufört Öresundsregionens 

kvaliteter på internationella 

arenor. 

Regionförstoring innebär ju att 

fokus inte enbart ligger på huvudnoderna 

Köpenhamn och Malmö, 

även om det för regionen som helhet 

är viktigt att huvudresurserna faller 

på Malmö och Köpenhamn. En 

sådan strategi är till gagn för hela regionen. Under 

denna period har också avståndet, dvs det mentala 

avståndet, minskats mellan axeln Malmö-Lund. 

Samarbetet har ökat och vi inser att vi har mycket 

att vinna på gemensamma satsningar. 

Västra Hamnen och urban 

governance 

Jag har följt Västra Hamnens utveckling ända 

sedan jag började på kontoret. I min tidigare roll 

som chef för ett arkitektkontor fi ck vi 1989 uppdraget 

att presentera ett utbyggnadskoncept för 

Västra hamnen. Samma kontor arbetade också 

med ombyggnaden av Kockumshallen , hall 7, till 

en hypermodern bilfabrik. Så, jag har ett speciellt 

förhållande till Västra Hamnen. 

Det strategiska draget att fl ytta den internationella 

bostadsmässan från Ön på Limhamn till 

Västra hamnen och på så sätt utnyttja bostadsmässan 

som en katalysator för omvandlingen 

av industriområdet till att bli starten för skapandet 

av en ny stadsdel var genialt. Likaså tankarna från 

visionsarbetet om ett stadsintegrerat universitet, 

motorn mellan den nya stadsdelen och Gamla staden. 

Det är min förhoppning att våra tankar om 

synergieffekter mellan universitetet, innovationsmiljön 

Minc och företagarna på Västra Hamnen 

skall bära frukt. Det som idag brukar benämnas 

som ”tripple helix”. 

Idag arbetar ca 6.000 på Västra Hamnen. Lika 

många som under Kockumstiden. När Västra 

Hamnen är fullt utbyggd dvs om 20 år har denna 

siffra fördubblats. Jag hoppas då att hela stadsdelen 

utvecklats på ett sådant sätt att det kan uppfylla 

hållbarhetskraven som sattes för Bo01. 

Jag arbetade som ordförande för byggherregruppen 

under uppbyggnaden av Bo01. På så sätt fi ck 

jag möjligheten att se hela processen både från 

planerings- och på genomförandehåll. Den erfarenheten 

tar jag med mig och hoppas få nytta av i 

framtiden. Genom pilotprojektet Lots försökte vi 

arbeta med nya samarbetsformer. Tanken var att 

få alla markägare och intressenter att verka mot 

samma mål, oavsett egna intressen. Idag arbetar vi 

med en samverkansgrupp, där den snabba utvecklingen 

kan komma att ställa krav på en kompletteranade 

speciell genomförandegrupp. Här fi nns 

också utrymme för nya samverkansformer - det 

som brukar kallas urban governance. Kommunicerandet 

av utvecklingen i Västra Hamnen med intressenter, 

investerare och alla malmöbor har skett 

på StadsbyggnadsForum Västra Hamnen. Lokalen 

fungerar som en informationsingång till Västra 

Hamnen och kommer efterhand att utvecklas ytterligare. 

Logistik 

Logistiken kommer på många sätt att bli det stora 

samtalsämnet under de närmaste 5-10 åren i Malmö. 

I första hand ser jag citytunneln som ett nödvändigt 

och revolutionerande tillskott för transportarbetet 

såväl i Malmö som i regionen som helhet. 

Citytunneln är ett konkurrenskraftigt medel 

i relation till den alltmer ökade personbilstrafi ken. 

För att följa upp den succéartade utveckling vi har 

fått med tågtrafi ken över sundet idag är citytunneln 

en viktig bricka i detta. Jag tror också att vi 

kommer att få se en mycket spännande utveckling 

kring citytunnelns stationsområden, dit stora kommersiella 

intressen kommer att styras. 

Stadsbyggnadskontoret har också kommit med 

intressanta utvecklingstankar för persontransporterna 

i Malmö genom översiktsplanens aktualiseringsarbete. 

Det går ut på att skapa en s k ring 

med citytunneln och den gamla kontinentalbanan 

som stomme. Ett viktigt instrument även i diskussionerna 

om att förstärka de östra delarna av 

staden. 

Epilog 

Ovan har jag valt att kommentera några områden 

som varit viktiga för mig under tioårsperioden. 

Det fi nns givetvis andra som också ligger mig 

varmt om hjärtat. Boendefrågorna genom t ex 

projekt som Byggabodialogen på Västra hamnen, 

Annestad, Hammars Park. Men också den 

påbörjade stadsförnyelsen i city där Baltzar City 

är en god representant för detta område. Tillväxtfrågorna 

genom näringslivsutvecklingen i staden 

intresserar mig också mycket. 

Avslutningsvis vill jag passa på att tacka alla 

som på något sätt medverkat i stadsbyggnadsprocessen 

under dessa fantastiska år. För mig har det 

varit en mycket stimulerande dialog och utmaning 

som jag självklart kommer att sakna när jag 

vid årsskiftet lämnar min tjänst som stadsbyggnadsdirektör 

för att arbeta deltid med strategiska 

stadsutvecklingsfrågor på uppdrag av Malmö 

stad. Förhoppningsvis ses vi då inom ramen för 

detta uppdrag. 

Malmö december 2004 

Mats Olsson 

Stadsbyggnadsdirektör

Trygg, säker och spännande stad 

Sedan 2001, när Malmös strategi och handlingsplan för det brottsförebyggande arbetet i Malmö 

Stad formulerades, arbetar Stadsbyggnadskontoret aktivt med att stärka trygghetsaspekternas 

roll i planeringen. Under hösten 2004 har en arbetsgrupp på Stadsbyggnadskontoret, enligt hand- 

lingsplanens direktiv, arbetat med riktlinjer och arbetsmetoder för att fastställa hur de skall kunna 

infogas i olika skeden av stadsplaneringen. 

Malmö, tryggheten och 

planeringen 

Malmös stadsdelar skiljer sig mycket åt när det 

gäller innehåll och karaktär. Centrala torg och 

gågator är ofta fyllda med liv och rörelse vilket i 

sig skapar trygghet. Viktiga gång- och cykelstråk 

kan däremot kännas otrygga att använda. Större 

insprängda verksamhetsområden fungerar som 

barriärer i staden. Många trafikleder och storskaliga 

bostadsområden utgör också hinder för 

fri rörelse mellan stadsdelarna. Förnyelsebehoven 

finns bland annat formulerade i den aktualisering 

av översiktsplanen som genomförts under 2004. 

Tryggheten och den sociala hållbarheten får här 

en central roll. 

Detaljplaner bestämmer för lång tid framöver 

markanvändning, parkeringslösningar, platser för 

barn och unga att vistas på, gång- och cykelvägar 

och även byggnadsutformning. I dagsläget pågår 

detaljplanarbetet med den nya stadsdelen Hyllievång. 

Här finns med tanke på områdets skala och 

innehåll (shoppingcenter, arena, hotell, citytunnelstation 

och bostäder) ett stort behov av att beakta 

trygghetsaspekter i ett tidigt skede. I planer 

som berör den centrala staden är det ofta viktigt 

att möjligheterna till handel eller annan tillgänglig 

verksamhet i gatuplanet styrs för att stadscentrum 

skall få ett varierat och livfullt gatuliv. 

I bygglovshanteringen kan tryggheten också 

påverkas i hög grad. Det kan handla om hur entréer 

och fönster placeras i en byggnad eller hur 

förråd, cykelparkeringar och förplatser till bostäder 

gestaltas. Höga plank och täta jalusier skapar 

ett gaturum som bidrar till en mörkare och mindre 

händelserik gatumiljö. 

Att planera en stad som är både trygg och 

trevlig men också tillräckligt komplex för att vara 

spännande, tillåta skillnader och oväntade möten, 

är en krävande uppgift. Det är viktigt att från fall 

till fall bedöma vilka effekter våra val får på öppenheten 

och trygghetsupplevelsen och göra dessa 

tydliga i förhållande till andra krav och önskemål. 

I stadsbyggnadsprocessen är det förstås viktigt 

att vi baserar våra ställningstaganden på gemensamma 

mål, även när det gäller trygghetsaspekter. 

Därför finns ett behov av formulerade riktlinjer. 

Riktlinjer 

Stadsbyggnadskontorets riktlinjera baseras på två 

viktiga utgångspunkter för det brottsförebyggande 

arbetet: den öppna staden och upplevelsen av 

trygghet. Dessa ger uttryck för synsättet att den 

stad där människor vistas ute på gator och torg, 

även på kvällarna, blir en tryggare stad än den 

som är folktom efter mörkrets inbrott. Den informella 

kontrollen som människor utövar när 

Universitetsholmen 

Västra Hamnen 

Kroksbäck Holma 

Hyllievång 

0 1 2 km 

Lindeborg 

Geografiskt område som 

tas upp i aktualiseringen 

av ÖP 2000 

Mobilia 

de använder stadsrummet har en inskränkande 

verkan på kriminaliteten, vilket ökar känslan av 

trygghet osv. Det handlar om att vända en spiral 

rätt, där många olika faktorer, inte minst media 

och vårt sätt att hantera egen och andras rädsla 

har betydelse. 

Riktlinjerna för Stadsbyggnadskontorets arbete 

Stadens entré 

Sorgenfri 

Sofielund 

Emilstorp 

Område som kan 

upplevas som otryggt 

med avseende på trygghet kan sammanfattas i följande 

punkter: 

1. Blanda, befolka och öka rörligheten i staden 

2. Främja naturliga möten 

3. Gör stadens rum tydliga 

magdalena.alevra@malmo.se 

Viktiga rörelsesamband 

mellan stadsdelarna 

I AKTUALISERINGEN AV ÖVERSIKTSPLAN 2000 PRECISERAS DE OMRÅDEN I MALMÖ DÄR DET ÄR VIKTIGT ATT EN STADSFÖRNYELSE 

KOMMER IGÅNG 

I DEN NYA STADSDELEN HYLLIE- 

VÅNG HAR TRYGGHETSFRÅGOR 

LYFTS FRAM I ETT TIDIGT SKEDE 

FÖR ATT SKAPA BÄSTA MÖJLIGA 

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GODA 

LÖSNINGAR 

Planering i Malmö 2004 3

Förvanskning 

Vad är förvanskning? Vad säger lagen? Vad säger rättspraxis? 

När inträffar lovplikt? Ersättningsanspråk? 

Den 10 september hölls på initiativ av programarkitekterna 

ett seminarium i stadshuset om förvanskning 

av byggnader. Detta hade föranletts 

inte bara av att ämnet ligger i tiden utan också 

av det mycket stora intresse som stadsbyggnadsnämnden 

numera visar när det gäller kultur- och 

bevarandefrågor. Det har framgått inte minst av 

ett antal ”modiga” beslut i bygglovärenden, t.ex. 

fönsterbyten, som nu blivit föremål för överprövning. 

En vidare belysning av detta område kändes 

därför angeläget. 

Även om nämnden var den huvudsakliga och 

väl företrädda målgruppen för seminariet hade 

också andra personer inbjudits för att lyssna, lära 

och bidra med egna erfarenheter. Där syntes bl.a. 

en del av våra egna arkitekter, antikvarier från 

museet samt jurister från länsstyrelsen. Särskilt 

inbjudna under senare hälften av programmet var 

representanter för Skönhetsrådet (Jan Hemmel), 

stadsfastigheter och den antikvariska gruppen 

”Operation kungsörn” som tidigare presenterat en 

utredning om förvanskning. 

Två högt kvalifi cerade personer hade ombetts 

medverka som föreläsare. Först Otto Ryding från 

Boverket, som grundligt studerat alla rättsfall 

inom det här gebitet, sedan Marianne Larsson 

Carlbring som har som specialitet frågor kring 

skydds- och varsamhetsbestämmelser och eventuella 

ekonomiska konsekvenser av detta. 

Alla frågor fi ck naturligtvis inte sina svar denna 

dag, det medger helt enkelt inte detta svårhanterliga 

ämne, men några frågetecken rätades ut och 

detta ska framgå av ett PM som förhoppningsvis 

inom kort ska framställas och se dagens ljus och 

spridas bland berörda. Våra förhoppningar knyts 

också till att en inventering av stadens byggnader 

ska kunna komma till stånd för att underlätta 

framtida ställningstaganden. En av erfarenheterna 

ORIGINAL ELLER KOPIA? 


från Otto Rydings framträdande var att om 

man ska nå framgång vid en överprövning 

måste man kunna presentera mycket goda 

argument, och de kan stå att fi nna bl.a. i 

en sådan inventering. 

Förhoppningar knöts också till att den 

pågående översynen av PBL ska leda fram 

till tydligare stöd för bevarande av värdefulla 

byggnader än vad den nuvarande 

gör. Men den bästa motorn för en framgångsrik 

framtid är att vi alla själva blir ännu bättre och 

engagerade, och till detta bidrog seminariet i icke 

obetydlig grad. 

christer.liljemark@malmo.se

Thorsten Roos 

Ingen annan arkitekt har som 

Thorsten Roos präglat Malmö. 

Han satte sin signatur på omkring 

500 byggnader i staden. Han mest 

framträdande byggnadsverk är 

naturligtvis Kronprinsen, invigt 

1964. För 40 år sedan var han nå- 

got av en kändis, en arkitekt med 

stjärnstatus. 

Roos verksamhet varade från början av 1930-talet 

till slutet av 60-talet. Hans stora produktion 

förklaras av hans samarbete med den tidens stora 

byggherrar: HSB, MKB och storbyggmästaren 

Hugo Åberg. Därtill fick han många uppdrag 

genom flitigt deltagande i arkitekttävlingar, oftast 

i samarbete med kompanjonen Bror Thornberg. 

Roos mest framträdande byggnader förutom 

Kronprinsen är Hotel S:t Jörgen, NK (Hansacom- 

FOTO: GEORGE ODDNER 

pagniet) och Jägersro samt tillsammans med Bror 

Thornberg S:t Andreas kyrka, Limhamns krematorium 

och ABC-husen på John Ericssons väg. 

Roos arkitektur och verksamhet speglar det 

modernistiska skedet: 1930-talets introduktion av 

funktionalismen, det tidiga 1950-talets motreaktion 

med mer traditionellt formspråk, omkring 

1960 den minimalistiska senmodernistiska estetiken 

och till slut 1960-talets kritiserade miljonpro- 

KVARTERET NYHEM VID RÖNNEHOLMSVÄGEN, NYBYGGT PÅ 1930-TALET. FOTO TILLHÖR STADSBYGGNADSKONTORET 

gram och innerstadssaneringar. 

Roos produktion var av mycket skiftande karaktär 

och kvalitet. Hos honom fann inga absoluta 

lösningar, stilvarianterna blev många, mycket var 

möjligt, det mesta tillåtet. Han var en stor personlighet 

som med humor och värme blev Totte med 

malmöborna. 

tyke.tykesson@malmo.se 

KRONPRINSEN FRÅN REGEMENTSGATAN PÅ 1960-TALET. FOTOT 

TILLHÖR HULTIN & LUNDQUIST 


Stad – Upplevelse – Historia 

Under våren och sommaren har projektet Stad-Upplevelse-Historia genomförts på Värnhem. De boende 

i området har engagerats för att ge sin syn på kulturmiljön i området och intresset har varit mycket stort. 

Projektet mynnar ut i ett kulturmiljöprogram för Värnhem som blir klart under hösten 2004. 

Vem ska beskriva vår gemensamma kulturmiljö 

och vilka har nytta av en sådan beskrivning? Det 

är frågor som börjat ställas de senaste åren och 

genom de mål och riktlinjer för kulturmiljövården 

som regeringen satt upp om allas förståelse, delaktighet 

och ansvarstagande för den egna kulturmiljön 

är det högst aktuella frågor. 

Kulturmiljöprogram och byggnadsinventeringar 

är viktiga redskap i stadsplanering och 

bygglovshantering. De bygger dock på vad byggnadsantikvarier 

och arkitekter anser vara bevarandevärt, 

unikt, intressant, pedagogiskt, vackert och 

så vidare. Det innebär att vi missar mycket som 

inte syns på en byggnads fasad eller planritning. 

Vilka byggnader eller platser är viktiga för de som 

bor och vistas i staden? Vilka aspekter är omistliga 

för dem? 

Under våren och sommaren har vi i projektet 

Stad – Upplevelse – Historia arbetat med att utveckla 

en metod för byggnadsinventering där även 

de boendes egna berättelser, beskrivningar, minnen 

och åsikter finns med. 

Projektet har i huvudsak finansierats av riksantikvarieämbetets 

forsknings- och utvecklingsmedel 

(FoU) och drivits av Tyke Tykesson tillsammans 

med byggnadsantikvarie Emma Hedar. 

Värnhem valdes ut som undersökningsområde 

eftersom det är komplext och intressant ur flera 

aspekter. Platsen är en viktig knutpunkt i staden 

, bebyggelsen har ett tidsdjup i det att byggnader 

och miljöer från såväl förindustriell tid som nästan 

alla 1900-talets årtionden finns representerade 

i kvarteren. Dessutom finns inom det geografiskt 

relativt begränsade området anmärkningsvärda 

skiktningar i befolkningssammansättningen 

vilket innebär att det finns påtagliga sociala brytningspunkter 

i stadsrummet. Kvarteren kring 

Värnhemstorget står inför förändringar, dels ge- 

SAMMANLAGT 140 PERSONER VAR MED PÅ STADSVANDRINGARNA 


nom att en omfattande bebyggelse är planerad i 

de avrivna kvarteren mellan Värnhemstorget och 

Midhem, dels genom att en gentrifieringsprocess 

har inletts. I undersökningsområdet bor cirka 

5200 personer. 

Genom affischer i de två stora matbutikerna i 

området samt en artikel i tidningen Malmömagasinet 

och i stadsdelstidningen bjöds intresserade in 

till kostnadsfria stadsvandringar och studiecirklar. 

Intresset var mycket stort; sammanlagt 140 personer 

fördelat på fem tillfällen gick stadsvandringen. 

Ett fyrtiotal Värnhemsbor i olika åldrar och från 

olika delar av området deltog i studiecirklarna 

som var uppdelade i fem tillfällen med olika fokus; 

från att tala om sina egna hus fick deltagarna 

sedan berätta om en utvald favoritplats och inventera 

en gata. Detta blandades med olika nedslag 

i Värnhems historia och livliga diskussioner om 

dagens Värnhem. 

Det visade sig snart att deras åsikter var snarlika 

våra och även om de delvis inte var representativa 

för Värnhems befolkning i sin helhet, 

framförallt vad gäller etnisk tillhörighet, var de 

så pass samstämmiga att vi kunde dra intressanta 

slutsatser av det de sade. För att få ytterligare underlag 

skickade vi även ut 325 enkäter av vilka vi 

BERIT OCH MONICA, T.H., INVENTERAR VÅRGATAN MED HJÄLP AV 

SABINA 

TYKE, SABINA OCH NIKLAS DISKUTERAR PÅ ÖSTERVÄRNSGATAN 

fick tillbaka 56 stycken, eller 17,2%. Även dessa 

tyckte ungefär som vi, men det var tydligt att de 

som varit med i studiecirklarna haft tillfälle att 

bearbeta sina tankar och gå djupare i sina åsikter. 

Utöver studiecirklar och enkätutskick genomförde 

vi också en mer traditionell byggnadsinventering 

som komplement. 

Värnhemsborna är stolta över sin stadsdel, de 

trivs och känner sig trygga för det mesta. De uppskattar 

det goda serviceutbudet och känner att det 

finns en samhörighet värnhemsbor emellan; flera 

återkommer till att det finns en småstadskänsla 

över området. Värnhem är fattigt på grönområden 

och de som finns är högt skattade. Omtyckta 

byggnader är till exempel Funkishuset, Malmgården, 

Solstrålehuset, kaffestugan på Lundavägen 

och de nyklassicistiska röda tegelhusen längs 

Kungsgatan. Ursprungliga portar, gatlyktor och 

markbeläggningar är viktiga detaljer att bevara. 

Nästan alla deltagarna har, oberoende av varandra, 

leende berättat att de nu ständigt tittar och 

funderar på byggnader och stadsmiljön i allmänhet. 

De har också lärt känna varandra och många 

vill fortsätta träffas och kanske utveckla studiecirklarna 

till något varaktigt. 

GÖRAN OCH ELLINOR PUSTAR UT EFTER SIN INVENTERINGSRUNDA 

HAGSTORPS FÖRVILDADE KOLONITRÄDGÅRDAR UPPSKATTAS SOM 

GRÖNOMRÅDE AV MÅNGA VÄRNHEMSBOR

Vi har fått veta att Rigmor ett tag hade en 

hemlös boende i sin bil och Sven fick som eldare 

på järnvägen dra ner på eldandet innan de tuffade 

in i kvarteret Teodor eftersom de annars fick skäll 

av tanterna som just hängt tvätt. Ellinor saknar 

natur och går därför ofta till Hagstorps gamla 

koloniområde där man kan plocka blommor, bär 

och frukt eller bara njuta av en promenad i de förvildade 

trädgårdarna. En kanon som lämnats kvar 

efter danskarnas belägring av Malmö 1677 sitter 

inmurad i fasaden på det så kallade Kanonhuset 

och pekar rakt in i Marie och Görans vardagsrum. 

Enligt Daniel är Zenithgatan världens centrum 

och Karolina älskar det hatade AG-huset. 

emma.hedar@malmo.se 

SOLSTRÅLEHUSET HAR FÅTT SITT NAMN EFTER INSKRIPTIONEN 

STRAX UNDER TORNET: SOLSTRÅLE 1902. DET ÄR EN OMTYCKT 

PROFIL PÅ VÄRNHEM OCH ÄVEN ETT MYCKET VÄLBEVARAT, OM ÄN 

SLITET, EXEMPEL PÅ DET FÖRRA SEKELSKIFTETS ARKITEKTUR 

DET SÅ KALLADE FUNKISHUSET ÄR DEN MEST OMTYCKTA BYGGNADEN 

OVE PÅ VÄRNHEMSTORGET 1920 OVE PÅ VÄRNHEMSTORGET 2004 URSPRUNGLIGA PORTAR ÄR VIKTIGA ATT BEVARA. DET HÄR VACK- 

RA EXEMPLARET FINNS PÅ VÅRGATAN 


Cultural Planning 

Lia is a cultural planner and ur- 

In recent years, there has been an increased recognition 

of the importance of the cultural industries 

to the economy of cities and the many direct and 

indirect ways in which the presence of cultural institutions 

and activities carry widespread benefits, 

especially in enhancing the image of cities. 

This is because, under global conditions of 

growing competition and the freeing of market 

forces for investment and capital flows, cities have 

become more entrepreneurial and conscious that 

projecting a positive image to the outside world 

can translate into more jobs for the local economy. 

What we see nowadays is that some cities remain 

important nodes in the global economy, and are 

experiencing a new and rediscovered economic 

importance, while others seem merely to react to 

the economy. Furthermore, some cities appear to 

be more innovative than others, can think fast, 

can predict trends and act in order to harness 

their innovative capability. 

However, sociologist Saskia Sassen argues that 

those metropolitan areas that have emerged as 

strategic territories in the new economic order 

tend to display serious symptoms of social and urban 

malfunction. 

In particular, she argues that the more a city 

grows in importance, the more it concentrates 

within itself economic, social and cultural diversity. 

For example, the cities which are most shaped 

and defined by the culture of the dominant global 

corporations are also the most characterised by a 

multiplicity of marginalized and disadvantaged 

cultures and identities, mostly as a result of immigration. 

These types of cities have become fertile 

ground for a host of conflicts and contradictions, 

which often explode in violent forms in the very 

neighbourhoods where the most marginalized people 

live. 

So, I suppose the question here is what role can 

local governments play in this complex scenario? 

Can local governments tackle some of these issues 

through culture projects? 

Sociologist Manuel Castells is convinced that 

local, s opposed to national, governments can play 

an important role in this new context because 

of their potentially greater flexibility and deeper 

knowledge of the problems and resources of local 

civil society. What Castells is suggesting is 

that there needs to be a re-examination of policy 

delivery mechanisms because national and supranational 

institutions still tend to operate through 

hierarchical departments, which are too detached 


– The Way Ahead for Malmö? 

ban sociologist living in London. 

She advises cities on branding and 

social and cultural development 

strategies. 

from local territorial dynamics and from democratic 

practices. 

One of the central tasks for local governments, 

according to Castells, could be that of helping 

their communities to gain the necessary skills to 

cope with economic and social change. This, however, 

cannot be done just through isolated measures 

using culture simply to cosmetically enhance 

a city’s capacity to compete, but it needs to be part 

of an integrated strategy capable of delivering real 

opportunities for all, irrespective of their cultural 

affiliations, lifestyle and social background. 

The Notion of Cultural Planning 

I have, over the past decade, worked at the implementation 

of such integrated approaches through 

a method called Cultural Planning. 

This method derives from a tradition of radical 

planning and humanistic management of cities 

championed in the early 1960s, chiefly by Jane 

Jacobs. Particularly stimulating is her idea of a 

territory as a living ecosystem, made up of diverse 

resources which need to be surveyed and acknowledged 

by the local community at large before 

policy can intervene. 

The central characteristics of cultural planning 

are a very broad, anthropological definition of 

‘culture’ as ‘a way of life’, along with the integration 

of all aspects of local culture into the texture 

and routines of daily life in the city. 

The culture of a place is here understood in a 

pragmatic way to include not only the arts and heritage 

of a place, but also local traditions, dialects, 

festivals and rituals; the diversity and quality of 

leisure; cultural, drinking and eating and entertainment 

facilities; the cultures of youth, ethnic 

minorities and communities of interest; and the 

repertoire of local products and skills in the crafts, 

manufacturing and service sectors. 

In this way, Cultural Planning can help policy 

makers to identify the distinctive cultural resources 

of a city or locality and to apply them in a 

strategic way to achieve key objectives in areas 

such as community development, place marketing 

or economic development. Cultural Planning has 

a much wider remit than cultural policy, focusing 

as it does on questions of what, for whom, and 

why. 

Historically, the notion of cultural planning 

has been applied in the USA since the 1970s and 

in Australia since the mid-1980s. It is, however, 

in the USA that the concept has been applied 

with the most rewarding results, and especially at 

neighbourhood level. 

For example, the work of Partners for Livable 

Communities across the USA addresses issues of 

access, equity and participation within the framework 

of more general objectives for social and 

economic development. Since the early 1990s, 

Partners has developed a series of initiatives that 

address how amenities – arts and cultural institutions, 

neighbourhood-based arts and cultural centres, 

and individual artists and artisans – can be 

valuable resources and agents of change in solving 

economic and social problems. 

Cultural planning applications demand a 

concerted effort supported by partnerships, and 

Partners have chosen to work on small-scale initiatives 

rooted in geographically contained urban 

zones. Partners’ approach is based on the assumption 

that in urban areas of great cultural diversity 

which also display some deprivation symptoms, 

the need to show immediate improvements is such 

that there is often no time to set up large partnerships, 

capable of operating outside the boundaries 

of the local. 

In Europe, cultural planning has had, so far, 

little application even though for more than a decade 

– as a result of an overall reduction in public 

expenditure on culture – cultural research has 

consistently emphasised the economic and social 

importance of the arts and cultural activity. However, 

here too there are interesting examples of 

neighbourhood-based arts and cultural initiatives 

developed through joined-up thinking. 

The Gate project developed in Turin, Italy, originated 

from the European Urban Pilot Projects 

Programme. From the start, the project focused 

on interventions aimed at the revitalisation of the 

run-down district of San Salvario through initiatives 

directly managed by immigrants, youth and 

women resident in the area. Issues of crime, safety, 

housing and community empowerment have been 

tackled under the umbrella of community renewal, 

but the improved access of the immigrant 

communities to the economic life of the city was 

a priority for the project from the beginning. As a 

result, among other things, there is now a regular 

weekly market in the area, which allows traders 

with a licence to sell not only original craft artefacts, 

but also new types of products, such as ‘fusion 

music’ records. 

Social, economic and cultural integration has

een successfully achieved in Berlin, through the 

development of the Youth Arts and Cultural 

Centre. This was set up in 1982 (in the district of 

Kreuzberg) as part of the urban renewal project, 

and was successively expanded during the 90s by 

the Internationale Bau Austellung (IBA – International 

Building Exhibition). The original aim 

of the Centre was to provide a new infrastructure 

for the most deprived area of the old West Berlin, 

known as ‘Little Istanbul’ because of the concentration 

of poor Turkish migrants living there. 

Today, the centre has a strong intercultural 

ethos, emphasising contact between young people 

of different cultures from disadvantaged 

backgrounds and aims to develop their ability 

to turn this diversity into a resource. Currently, 

2,000 young people come to the centre in a year 

and over 70 professional artists collaborate with 

the centre on a freelance basis, providing courses 

in dance, installations, painting, photography, 

music, singing, song-writing, sculpture, multi-cultural 

theatre, video and writing. 

Other examples of similar developments, which 

have a community-development-oriented approach 

include that of Randers, Denmark. Here 

too culture was used as a motor to create more 

inclusive urban renewal strategies, this time specifically 

aimed at immigrant communities. The 

Underværket project started in the early 90s and 

since then has undertaken the redevelopment of a 

vast derelict area near the city centre between the 

main thoroughfares of Østergade and Stemannsgade. 

The overall aim of the project is to allow 

both ethnic minorities (32% of the population 

in Randers) and local youth to achieve a stronger 

presence on the labour market as a base for 

further integration. 

The location of the project (which includes 

education facilities, exhibition spaces, workshop 

units, as well as two new blocks of flats and a 

market) in this particular area of town has had 

the effect of linking parts of the city that for a 

long time have been left neglected. The Underværket 

initiative is managed by a partnership with 

a board of directors, which includes representatives 

elected by the City Council of Randers, 

the County Council of Aarhus, Randers Tourist 

Association, Randers Association of City Traders 

and the Randers Chamber of Commerce and Development. 

The remit of Cultural Planning strategies is 

quite wide and in some cases it also covers creative 

interventions focusing on the urban fabric of 

neighbourhoods. In Glasgow, for example, the 

Linthouse area is the westernmost outpost of the 

Greater Govan district of the Scottish city. 

From the thriving community of the 1960s, 

(characterised by the shipbuilding industry) by 

the 1990s Linthouse had become known for its 

empty shops, its youth crime, its alcohol and drug 

culture, its graffiti and its threatening atmosphere 

at night. 

Over the past three years, Linthouse Housing 

Association has been at the forefront of a visionary 

programme of housing renewal and is now 

in partnership with Fablevision (a local artists-led 

group of activists) to develop a cultural planning 

approach to the wider regeneration of this part of 

Govan. 

The process has kicked off with a marketing 

campaign which set out to “rebrand” Linthouse as 

a vibrant and welcoming community. Images of 

urban decay were replaced in the collective imagining 

with projections of beautiful urban images 

on the walls of empty and derelict houses and 

shops and a huge pink love heart (just like in I 

Love New York) was used to brand the campaign 

(in this case the logo included the words LUV 

which stand for Linthouse Urban Village). Next, 

a process of consultation was launched – designed 

to involve first the local traders and then residents 

in the reinvention of the Linthouse area. 

The main road through Linthouse is graced 

by handsome sandstone tenements on either side 

and the most visible outward sign of decay is the 

dilapidated and neglected air of the mostly empty 

shops underneath them at street level. The shops 

were identified as the most symbolic and iconic 

target area for transformation. 

A series of artist residencies (many of them 

local artists with skills in metal work, stain glass 

and woodcarving) worked with schools, youth 

and community groups as well as the remaining 

trading shop owners to create exciting design ideas 

for both the existing shops and envisaged new trading 

outlets. Now a prominent corner site of the 

area has been transformed into a drop in centre 

for consultation and information and will act as 

a focal point for people to follow (and impact on) 

the transformation of Linthouse as it happens. 

Another project implemented by Linthouse Housing 

Association is a brand new Cultural Centre. 

The Housing Association has negotiated with 

Clydeport (local port authority) the purchase of a 

derelict Scottish Power building – a series of large 

concrete sheds – and transformed it (with input 

from the local community) into a cultural centre 

complete with workshops, office space and a 

youth café. The Centre will provide the focus and 

the base for a future LUV Festival. 

In the UK, many Housing Associations are 

moving into regeneration, but South Liverpool 

Housing Association is one of the first with its 

own TV channel. The Channel is called Your 

TV and is a community channel operating in the 

rundown Speke area of Liverpool. The Channel 

was launched by a Housing Association as part of 

a community development programme. This is 

delivered by broadband directly into set top boxes 

in people’s homes. In a part of Liverpool with an 

endemic dependence on social benefits, the Channel 

combines access to online services, such as 

applying for housing repairs, with creative content 

such as community-developed films and videos. 

Locally this is a very good way of giving people 

more control over their environment and lives. 

It is also a source of employment and a way of 

getting people to learn new skills for the new 

technology. To deliver this project the Housing 

Association has gone into partnership with Sun 

Microsystems and is also getting funding through 

the UK government’s e-learning programme. Local 

participation in the TV is huge (from kids to 

the elderly) and about 15 films have been made by 

local people about their lives and history. 

fortsättning sid 34 


Västra Hamnen 

Från struktur till stadsmiljö 

Nytt Skede 

Arbetet med Västra Hamnen är just nu på väg in 

i ett nytt planeringsskede. Den fördjupade översiktsplanen 

anvisade tidigt en enkel struktur med 

två korsande huvudaxlar, vilken sedan var grunden 

för de första projekten Bo01 och Dockan. 

När planeringen nu fortsätter och delarna skall 

fogas samman till en stadsmassa är det nödvändigt 

att skaffa en överordnad syn på principer och 

angreppssätt. 

Förutom de hittills genomförda projekten så 

består Västra Hamnen av ett antal stora solitärer 

och byggnadsblock, SAAB-fabriken, Dockan, 

stapelbädden, utrustningskajen etc. Min syn är att 

vi skall skapa en relativt homogen stadsmassa, av 

ungefär likartad höjd och densitet. I denna skall 

de stora solitärerna och det historiska arvet efter 

Kockumstiden vara tydligt avläsbart genom att 

de viktigaste inslagen bevaras och ger förståelse 

för hur viktig perioden varit för stadens utveckling. 

Industristadens lämningar möter det nya, 

exempelvis Malmö Högskola och de nya IT-företagen. 

Vi skall också ur stadsmassan skapa de 

allmänna stadsrummen, gator, parker och mötesplatser. 

I det arbetet är det viktigt att de storskaliga 

resterna inte leder oss fel i skalreferenser utan 

att vi förfinar och bryter ner de stora blocken till 

fattbara kvarter. 


Förfining 

Vi är därför inne i ett skede där delarna skall 

fogas samman och planeringen förfinas för att 

åstadkomma en attraktiv stad för Malmöborna. 

Av den planering vi hittills gjort kan man dra 

slutsatsen att strukturen tätnar, en rimlig prognos 

är att det kommer att bo mellan 15-20.000 invånare 

och det kommer att finnas ungefär 8.000 Värnhemstorget 

arbetsplatser. Det blir en utmärkt grund för att 

skapa en blandad och trygg stadsdel som lever under 

dygnets alla timmar. 

Förebilder 

Vilka förebilder har vi? Hur vill vi att Västra 

Hamnen skall gestaltas? Det är viktigt att klargöra 

inför det fortsatta arbetet. Redan tidigare har vi 

sagt att det är innerstadens uttryck som eftersträvas, 

att Malmö centrum expanderar ut mot havet. 

Denna bild måste vi förmedla så att alla aktörer 

som är verksamma i Västra Hamnen delar samma 

vision. Vi skall göra det med hjälp av modeller, 

bilder och referensexempel som är lätta att ta 

till sig, så att diskussionen om framtiden Västra 

Hamnen kan bli bred. Vi ska också arbeta metodiskt 

för att Västra Hamnen skall bli ett nationellt 

exempel på hållbar stadsutveckling. 

Rumslig Strategi 

Vi försöker nu utveckla en rumslig strategi med 

ovanstående resonemang som grund, vilket bland 

annat innebär att vi söker jämförelsematerial i 

befintliga stadsmiljöer: skala, gator, siktlinjer, parker 

o s v. Ett slående exempel är att lägga Malmös 

stadskärna, utvecklad under hundratals år, över 

Västra Hamnen. Många frågor inställer sig om 

skala och innehåll men även om utbyggnadstakt 

och genomförande. 

Digital Modell 

Davidshall 

Som ett arbetsverktyg har vi vår digitala modell, 

nyligen ombyggd och strukturerad så att ett kvar- 

STADSBYGGNADSKONTORETS DIGITALA MODELL ÄR ETT EFFEKTIVT ARBETSREDSKAP DÄR AKTUELLA PROJEKT KAN PRÖVAS 

3 

MALMÖS 

INNERSTAD 

PLACERAD PÅ 

VÄSTRA HAMNENS 

SILHUETT. BÅDA 

KARTBILDERNA I 

SAMMA SKALA 

2 

1 

Stortorg

et 

ter eller projekt kan lyftas in och ut för att pröva 

sig fram. Modellen är även tillgänglig för de byggherrar 

som önskar vilket innebär att vi kan hålla 

modellen aktuell. När nya delar prövas i modellen 

behöver vi också redovisa den miljö vi tänker oss i 

lättlästa bilder. Just nu pågår arbetet med att förtydliga 

den norra delen av Västra Hamnen, både 

som byggd struktur och som regi av strandkanten 

med bad, strandpromenad och hamn. Än så länge 

är det i första hand ett arbete mellan förvaltningarna 

och med Malmöbornas inspel. Men till sist 

är det naturligtvis byggherrarna som utformar 

projekten. Vårt mål är att erbjuda en utvecklingsbar 

struktur som kan inspirera alla inblandade 

till fortsatt hög kvalitet i arbetet. 

Byggherrarna 

I genomförandet är byggherrarna de viktigaste 

aktörerna, ett försök att pröva nya former för samarbete 

sker i ByggaBo-dialogen. Stadsbyggnadskontoret 

för sedan i våras en dialog med cirka 

12 byggherrar där vi försöker inspirera och söka 

samsyn med workshoppar, inspirationsföreläsningar 

och med hjälp av vår testpanel av boende 

i Västra Hamnen. Vi planerar att föra samman 

testpanelen och byggherrarna under våren i ett 

gemensamt seminarium. 

Att ekologisk hållbarhet går att uppnå utan att 

göra avkall på attraktivitet och skönhet har Bo01 

bevisat. I Bygga Bo-dialogen skall vi dessutom 

visa att det går att utföra till en rimlig hyreskost- 

HÄR ÄR EN STUDIE AV SIKTLINJER I MALMÖS CENTRALA DELAR OCH I VÄSTRA HAMNEN. HUR MÅNGA SIKTLINJER HAR VI I VÄSTRA 

HAMNEN? HUR KAN VI KORTA NER DEM? HUR KAN DELRUMMEN BLI INTRESSANTA? JÄMFÖR MED CARLSGATAN 110 M BAKOM 

STATIONEN 

nad och med ett socialt ansvarstagande, en nog 

så svår utmaning. Just den perspektivförskjutning 

som sker i hållbarhetsfrågorna där fokus numera 

inte enbart ligger på ekologi, utan i hög grad även 

diskuterar sociala och ekonomiska frågor är en 

stor utmaning för alla oss som arbetar med Västra 

Hamnen. 

Just nu är vi mitt i arbetet att forma grunddragen 

i morgondagens Västra Hamnen. Från att 

1 2 

IDÉSKISSER FRÅN VÄSTRA HAMNENS NORRA KUSTSTRÄCKA. PÅ DEN DIGITALA MODELLEN TILL HÖGER FRAMGÅR VAR BILDERNAS MILJÖER LIGGER 

Västra Hamnen i huvudsak varit synonymt med 

en bostadsmässa är vi nu på väg att lägga grunden 

till en ny stadsdel där vi skall erbjuda Malmöborna 

det bästa av framtidens stadsliv. Det känns som 

ett stort och inspirerande ansvar – hur många planerare 

får en jämförbar utmaning i sitt yrkesliv? 

christer.larsson@malmo.se 

3 


Om att utveckla stadsstråk för livskraftig 

Vikten av livskraftiga städer 

Hur ska städer utvecklas för att erbjuda en god 

livskvalité för alla invånare och samtidigt bli mer 

attraktiva för besökare och locka nya företag? 

Denna fråga är på många planerares agenda 

och ställs både nationellt och internationellt. Boverket 

har fått regeringens uppdrag att göra en 

utlandsstudie av andra länders stadspolitik och ta 

fram förslag till en strategi för hållbar utveckling 

av städer och tätorter i Sverige. Inom EU pågår ett 

antal projekt med samma tema. Man talar om att 

bygga nätverk mellan städer för att öka kunskapen 

och byta erfarenheter. I Europarådet revideras 

den s.k. European Charter of Urban rights, en rekommendation 

för politiker och planerare för att 

uppnå hållbara städer. 

Urbaniseringen är en av de stora framtidsfrågorna. 

För att uppnå en god livskvalité behöver 

stadsmiljön utvecklas för att möta medborgarnas 

önskemål om hur de vill använda sin stad. Många 

svenska och europeiska städer har en mångkulturell 

befolkningssammansättning vilket innebär 

ändrade behov, önskemål och förväntningar på 

stadsmiljön. 

Viktigt är att städer utvecklar sin särart och 

attraktivitet så att en positiv tillväxt skapas i konkurrens 

med andra områden. 

Nya planeringsmetoder 

Att studera nya arbetsmetoder för att möta denna 

utveckling blir därför allt viktigare. Ett sätt kan 

vara att hitta nya samverkansformer och därmed 

bredda den egna kompetensen. Ett annat är att 

tillsammans med forskare utveckla nya metoder 

för planering. Nätverksbyggande mellan olika 

aktörer och städer för kunskapsutbyte blir bara 

viktigare och viktigare. 

Dessa tankegångar ligger bakom flera av de 

projekt som stadsbyggnadskontoret arbetar med 

just nu, dels inom Malmö stad bl a genom den 

pågående aktualiseringen av Översiktsplanen där 

olika dialog PM som t ex Mer och bättre innerstad 

och Från Värnhem till Dalaplan, diskuterar frågeställningen 

om livskraftiga stadsstråk. Dels arbetar 

kontoret tillsammans med andra aktörer i staden 

och i olika Europeiska samarbeten och projekt. 

ÖSTERGATAN 


Agora 

Agora heter ett EU- finansierat projekt, som syftar 

till att definiera och utveckla metoder och designredskap 

för att utvärdera och utveckla urbana 

stråk och rörelsemönster. Genom design i bred 

bemärkelse ska stadsmiljön förnyas och brukarna 

längs stråket ges möjlighet att delta i förnyelseprocessen. 

Projektet, som är treårigt, har kommit 

halvvägs. Här arbetar forskare på tre designskolor 

i Europa och arkitekturskolan i Lund tillsammans 

med Malmö stad. Frågan som ställs är ”kan det 

finnas en gemensam europeisk metod som kan bli 

användbar för stadsplanerare när de i framtiden 

DALAPLAN 

ska utveckla stadsstråk och göra städer mera livskraftiga”? 

I projektet har den väl beprövade metoden 

”Space syntax” varit utgångspunkten för att hitta 

de sk ”kapitalstråken” (stråk med en potentiell 

attraktivitet både ur ett invånarperspektiv och ett 

ekonomiskt perspektiv) i respektive stad, som förutom 

Malmö är Barcelona, Utrecht och London. 

Citytunnel 

station 

ÖSTERGATAN 

Södervärn 

S:t Pauli kyrka 

Möllevångstorget 

Falsterboplan 

Stråket Östra Förstadsgatan - 

Adelgatan 

S:t Knuts 

torg 

Folkets 

park 

I studien har på ett teoretiskt plan ett antal kapitalstråk 

definierats som möjliga undersökningsstråk. 

Ett av dessa är stråket från Värnhemstorget 

till Västergatan, dvs Östra Förstadsgatan, Sluss- 

Värnhem 

Sallerupsvägen 

plan, Östergatan, Drottningtorget och Adelgatan. 

Detta kommer att utgöra Malmös stråk. I Barcelona, 

London och Utrecht har på motsvarande 

sätt kapitalstråk valts. 

Karlskrona 

plan 

Lantmannagatan 

kyrkogårdar 

Nobelvägen 

Möteslokal i Sankta Gertrud 

Nobeltorget 

I december i år kommer Agora att starta ett antal 

intervjuer och undersökningar längs stråket. 

Samma undersökningar kommer att bedrivas i 

de övriga inblandade städerna. Agora kommer 

att inrymmas i St Gertrud och bli synligt och 

tillgängligt för boende, besökare och verksamma 

längs stråket. Här kommer dialogmöten och informationsträffar 

att anordnas. Boende kommer 

att medverka i referensgrupper och testpaneler. 

Gemensamma händelser i alla inblandade städer 

kommer att äga rum och möjliga att ta del av 

genom videoupptagningar. En hemsida kommer 

att bli tillgänglig för alla som är intresserade av 

projektet. 

Projektet leds av The University of the Arts, 

London. I övrigt representeras London av en designskola 

och Space Syntax limited. Utrecht och 

Barcelona representeras av designskolor. Arkitekturskolan 

i Lund är partner i projektet. Malmö 

representeras av stadsbyggnads- och gatukontoret. 

Deltagare från Malmö är Agneta Hammer, Cecilia 

Hansson, Joakim Axelsson, Gunilla Kronvall, 

Tyke Tykesson, Magdalena Alévra, (SBK) samt 

Gunnar Ericson och Karin Sjölin (GK) 

Enskifteshagen 

Rönnen 

Östervärn station 

Kontintalbanan 

Ny station Amiralsgatan 

Östra Kyrkogården

a städer 

DYGNSSTUDIE AV TILLGÄNGLIGHETEN I KVARTEREN RUNT CAROLI KYRKA 

Designåret 

Agora är ett av projekten som valts ut att ingå som 

ett samarbetsprojekt under Designåret. Ett annat 

samarbetsprojekt, ”Från Örtagård till Möllan”, är 

initierat av MKB. Syftet är att utmed Bennets väg 

skapa mötesplatser utmed ett handels- och aktivitetsstråk 

med utomhusmarknader, konstinstallationer 

med mera. 

Från Örtagård till Möllan 

Detta arbete tar utgångspunkt i MKB:s ambition 

att utveckla sk Bokaler längs Bennets väg. Bokalerna 

skall bl a förstärka och vitalisera Bennets 

väg genom att människor får möjlighet att bo och 

arbeta längs stråket. 

Genom att under Designåret förlägga aktiviteter 

längs Bennets väg som involverar boende och 

lockar besökare befästes betydelsen av händelser 

längs det s k Rosengårdsstråket. Detta kan inspirera 

att andra aktiviteter längs stråket växer fram. 

Avsnittet vid Sofielunds industriområde skulle 

kunna aktiveras liksom miljön vid gång och cykeltunneln 

förbättras. 

Arbetet med Rosengårdsstråket i en vidare mening 

syftar till att dels förstärka stråket och göra 

det mer attraktivt, dels till att bryta barriärer och 

öka integrationen mellan områden och människor. 

agneta.hammer@malmo.se 

Citytunnel 

station 

ROSENGÅRDSSTRÅKET 

Södervärn 

DALAPLAN 

Östergatan 

S:t Pauli kyrka 

Möllevångstorget 

Falsterboplan 

S:t Knuts 

torg 

Folkets 

park 

Värnhem 

Karlskrona 

plan 

Lantmannagatan 

kyrkogårdar 

Nobelvägen 

Nobeltorget 

Enskifteshagen 

Rönnen 

Östervärn station 

Sallerupsvägen 

ETT URVAL AV KAPITALSTRÅK I MALMÖ 

Kontintalbanan 

Ny station Amiralsgatan 

Planering i Malmö 2004 13 

Östra Kyrkogården

Öresundsintegrationen har börjat! 

Den 2 juli 2000 invigdes Öresundsbron. Visionen om Öresundsregionen kunde därmed för- 

verkligas. När Öresundsbron nu är inne på sitt femte år börjar allt fler människor och före- 

tag omsätta de stora orden till vardag. 

Enligt många bedömare rymmer Öresundsregionen 

en massiv utvecklingspotential. Som gränsregion 

intar också Öresundsregionen en unik 

position genom möjligheten att kunna utnyttja 

dynamiken mellan två länder och två nationella 

system i samverkan. Öresundsintegrationen ökar 

nu snabbt. Det kan tydligt ses i utvecklingen av 

trafik, boende, arbetsmarknad och näringsliv. 

Trafiken över Öresund är en enkel indikator 

på hur integrationen utvecklar sig i praktiken. År 

2003 reste cirka 28 miljoner personer över Öresund 

– en ökning med ca 45% jämfört med 1997. 

Ser man bara på trafiken mellan Malmö och Köpenhamn, 

har den ökat med 200% sedan 1997. 

Arbetspendling är en viktig indikator på om en 

region har en integrerad arbetsmarknad. Innan 

Öresundsbron öppnade arbetspendlade ca 2000 

personer över Öresund. I år bedöms antalet pendlare 

att ha tredubblats, dvs ca 6000 personer. De 

allra flesta bor på svenska sidan och pendlar till 

ett arbete på danska sidan. 

Antalet studenter som pendlar blir också allt 

fler. Ungdomar som väljer att studera på andra 

Tågresande över Öresund (andra halvåret) 

Tågresande över Öresund (andra halvåret) 

3500000 

3000000 

2500000 

2000000 

1500000 

1000000 

500000 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 

Vägtrafik på Öresundsbron (andra halvåret) 

Vägtrafik på Öresundsbron (andra halvåret) 

2500000 

2000000 

1500000 

1000000 

500000 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 


sidan Öresund är en nyckelgrupp för integrationen 

på lång sikt. Unga människors kunskaper, 

erfarenheter och nätverk kan bilda starka länkar i 

Öresundsregionens arbetsmarknad och näringsliv. 

Efter Öresundsbrons öppnande har inflyttningen 

från Danmark till Skåne mer än tredubblats. 

Flyttningar är, vid sidan om pendling, ett av de 

tydligaste tecknen på möte och kontakter mellan 

invånarna i de två regiondelarna. Två tredjedelar 

av de som flyttar från Köpenhamnsområdet till 

Malmöregionen pendlar till sina arbetsplatser i 

Danmark. Detta tyder på att bostadsmarknaden 

idag är en starkare motor i integrationsprocessen 

än arbetsmarknaden. 

Företagens integration och samverkan i Öresundsregionen 

går fortfarande långsamt. Intressant 

att notera är dock en stigande trend av etableringar, 

både uppköp och nyetableringar, på tvärs 

över Öresund. Antalet danskägda företag i Skåne 

har mer än tredubblats sedan 1998 och Sverige är 

det dominerande ägarlandet i den danska delen av 

Öresundsregionen. 

Ibland talas det om att öresundsintegrationen 

Antal Antal Öresundspendlare öresundspendlare (månadsvis) (månadsvis) 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

10000 

9000 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 

Antal pendlarkort till studenter (årsbasis) 

Antal pendlarkort till studenter (årsbasis) 

2000/01 2001/02 2002/03 

har gått i stå. Det kan bero på att de förväntningar 

som byggdes upp inför broinvigningen inte 

omedelbart infriades och att vi har haft några år 

av allmän ”öresundströtthet” bland myndigheter 

och media. Det är därför viktigt att nu inse att 

öresundsintegrationen verkligen startat – och att 

den drivs av enskilda individers och företags vardagliga 

val. Det är av samma anledning kanske 

viktigare än någonsin att myndigheterna i regionen 

– inklusive Malmö Stad – kontinuerligt och 

ihärdigt bevakar och stöttar öresundsintegrationen. 

Det gäller t ex frågor kring arbetsmarknad, 

skattesystem och social trygghet, men också utvecklingen 

av tågtrafiken och broavgifterna. Detta 

är en förutsättning för att öresundsintegrationens 

potential skall utnyttjas fullt ut. 

johan.emanuelson@malmo.se 

Alla kurvor pekar uppåt! Öresundsregionen har blivit 

vardag för allt fler människor och företag. Trafikstatistiken 

för år 2004 bygger på prognoser för årets 

sista par månader. 

Antal flyttare från Själland till Skåne 

Antal flyttare från Själland till Skåne 

Antal arbetsställen Antal arbetsställen ägda av ägda företag av från företag 

andra sidan från andra Öresund 

sidan Öresund 

Danska ägare 

Svenska ägare

Svågertorp 2004 

Svågertorp är ett av Malmös hetaste verksamhetsområden med perfekta logistiska förutsättningar, intill den 

yttre ringvägen. Nu är i stort sett den östra delen färdigbyggd och nu höjs det röster för att göra om detalj- 

planen och anpassa den till ytterligare handelsändamål, men Boverket är emot en sådan utveckling och 

menar att det skulle leda till en dränering av verksamheter från city. Externa handelsetableringar diskuteras 

livligt. De senaste exemplen är Nova i Lund, Fields på Örestaden och Center Syd i Löddeköpinge. Finns det ut- 

rymme för ytterligare storvaruhus i Malmö. 

Ursprungliga utbyggnadstankar för Svågertorp 

I den fördjupade översiktsplanen beskrivs området 

som varande av stor betydelse för Malmös och 

regionens näringslivsutveckling. Onekligen har 

området stora potentialer bl a genom sitt utomordentliga 

läge m h t Öresundsförbindelsen och 

goda kontakter med de lokala och regionala trafiknäten. 

Bedömningen är att området färdigutbyggt 

kan rymma mellan 60-70 företag med en 

sysselsättning på ca 3.000 personer. Målsättningen 

är också att skapa ett attraktivt område av hög 

estetisk kvalitet. Bebyggelsen skall vara sammanhållen 

med inslag av parklandskap i samspel med 

et omgivande kulturlandskapet. Områdets läge i 

Malmös södra gräns ger goda förutsättningar att 

skapa en vacker parkmiljö med utsikt över det 

öppna kulturlandskap. Den offentliga miljön är 

idag viktiga lokaliseringsfaktorer där företagen har 

höga krav på sin omgivning. Markpriser, logistik, 

tillgång på kompetent arbetskraft är givetvis de 

som företagen prioriterar högst. Tätt efter kommer 

emellertid faktorer som områdets miljö. 

Bra affär för Malmö stad 

Den s k nya köpstaden, den östra delen av Svågertorp, 

har blivit en god affär för Malmö stad. 

Hittills har markförsäljningen inbringat ca 190 

miljoner till Malmö stad. Hela den västra delen 

ligger i stort sett och väntar på att bli exploaterad. 

Endast företaget Pengar i Sverige, f d Riksbanken, 

har etablerat sig i området. Här finns således ytterligare 

vinster att göra för Malmö stad. 

Området har successivt köpts in. Nu är marken 

slut. Den senaste etableringen i den östra delen 

är tillkomsten av Euroburger vid entrén till Nornegatan. 

Som framgår av förteckningen nedan är 

intresset stort från danska företag. Den danska 

motsvarigheten till IKEA, Ilva, gör sin första utlandsetablering 

på Svågertorp. Den danska kvadranten 

omfattar även Jysk Bäddlager, Stoff och 

Stil samt Harald Nyborg. 

Nu finns det intresse från Fastighetskontoret att 

ändra detaljplanen för att även omfatta begränsad 

del av handel. Jag har tagit upp frågan till behandling, 

säger industrimarkschefen Sven Portell 

på Fastighetskontoret, som har förståelse för synpunkterna 

om en överetablering av storvaruhus 

men kan se nya aktörer som grossister m fl på den 

Pågående detaljplaner på webben 

– beslut klubbat av ledningsgruppen 

Nu har ledningsgruppen godkänt vårt förslag om 

hur vi ska förbättra och utveckla informationen 

om pågående detaljplaner på malmo.se. Det finns 

nu en manual för vem som har ansvar för vad, hur 

informationen uppdateras och hur den aktualiseras. 

Vi har också tagit fram information om hur 

Pengar i 

Sverige 

processen går till, och en informationsstruktur 

där malmöborna kan följa planprocessen i olika 

ärenden. Nu i höst börjar vi arbeta efter manualen 

och arbetsgruppen kommer att vidareutveckla 

modellen allt eftersom. Se gärna malmo.se>bostad 

och bygge>detaljplaner, kungörelser. Tveka inte 

västra sidan. 

Planen medger överhuvudtaget ingen livsmedelsetablering. 

Ytterligare information: 

malmo.se/fastighetskontoret 

goran.rosberg@malmo.se 

Ilva 

Jysk, H 

Nyborg 

Stoff & Stil 

Cheapy 

BRL Electronic 

Biltema 

Plantagen 

Euroburger 

Rusta 

att kontakta oss i arbetsgruppen om du vill veta 

mer: Anna Sohlberg, Sofia Öreberg, Stefan Nilsson 

och Cecilia Lindberg. 

cecilia.lindberg@malmo.se 

Dormy 

Golf 

Sova 

Bauhaus 

Siba 

OnOff 

Kesko 

Byggvaruhus 


Kompasskurs: hållbarhet 

ByggaBoDialogen i Malmö pågår för fullt. Fem olika delprojekt jobbar 

mot ett gemensamt mål: att göra byggsektorn i Malmö mer hållbar. 

Malmö stad spelade en aktiv roll i den nationella 

ByggaBoDialogen, som miljövårdsberedningen 

startade 1999. Nu har byggsektorns överläggningar 

på riksplanet landat i Malmö. Det är dags att 

arbeta med de tre åtaganden Malmö skrev under: 

1. Planering för ett hållbart samhällsbyggande 

2. Se till helheten och byggnadsverkets hela livscykel 

3. Skapa en effektiv och kvalitetsstyrd bygg- och 

förvaltningsprocess och nya garantiformer för 

hållbar utveckling. Ett förvaltningsövergripande 

projekt har startats. Fem delprojekt ingår. 

Det Goda Samtalet 

En konstruktiv dialog, inte ett envist hävdande av 

sektorsintressen, bör känneteckna planeringsprocessen. 

Det är huvudtanken bakom försöket ”det 

goda samtalet”. Just nu pågår ett sådant, där representanter 

för 13 byggherrar samtalar med planerare 

och experter. Det handlar om hur kvarteret 

norr om den blivande stadsdelsparken i Västra 

Hamnen ska bebyggas. Målet är att få fram hyresrätter 

till rimlig kostnad - en viktig del i arbetet 

att göra Västra Hamnen till ett nationellt exempel 

på hållbar stadsutveckling, såväl social, som ekologisk 

och ekonomisk. 

- Vi försöker få fram en detaljplan som ger flexibilitet 

i bygglovsskedet, förklarar stadsarkitekt 

Christer Larsson. 

Den formella planen förser Det Goda Samtalet 

med en spelplan. Men det är den konstruktiva 

dialogen som ska leda fram till utformningen av 

de enskilda projekten. Och samordningen av dem. 

Här ska finnas stor frihet. 

- Allt går, bara det är bra nog, är Christer Larssons 

devis. 

Byggherrrar 

AHA, Byggvesta, Lustgården, HSB, JenTina, 

Midroc, Olle Berglind, Packwerk, Parkängen, 

ReAgentia, Stanly, UV, Wikeborg & Sander 

Indikatorer 

Utvecklingen mot hållbarhet bör kunna dokumenteras. 

Ett redskap är indikatorer som visar 

tendenser i samhällsutvecklingen. Sådana har 

tagits fram på översiktsplaneavdelningen. Delprojektet 

i ByggaBoDialogen ska ta fram indikatorer 

som visar förändringar i hållbarheten i de enskilda 

planuppdragen. Bidrar den aktuella detaljplanen 

till att målen i översiktsplanen nås? Eller motverkar 

den stadens övergripande intressen? 

Målet är att få fram fem-sex lättanvända indikatorer 

som är kopplade till dem i översiktsplanen. 

Förhoppningen är att övriga ByggaBo-kommuner 

(Karlstad, Kalmar och Hofors) ska tilläm- 


pa samma modell, som tas fram i en gemensam 

dialog. Efter en prövotid hoppas Boverket kunna 

rekommendera indikatorerna till alla Sveriges 

kommuner. 

Taxor och avgifter 

Det gäller att skapa incitament för hållbart byggande. 

Ett sätt är att förändra kommunens taxor 

och avgifter så att de premierar miljöanpassat byggande 

och förvaltning av fastigheter. 

Delprojektet gör en översyn av gällande taxor 

och avgifter. Målet är att komma med konkreta 

förslag till förändringar. Men också att finna andra 

sätt att stimulera hållbart byggande. Byggherrar 

och förvaltare som tar ansvar för hållbarheten 

efterlyser belöningar för sitt arbete. 

Pilotprojekt 

Stadsfastigheter ska ta fram ett pilotprojekt i ByggaBoDialogen. 

Stadsfastigheter kommer att tilllämpa 

en helhetssyn och betrakta investeringar ur 

ett livscykelperspektiv. Något högre byggkostnader 

kanske kompenseras av lägre underhållskostnader 

och längre livslängd? 

Delprojektet ska också utveckla nya former av 

garantiåtaganden som gör att entreprenörer och 

konsulter tar större och längre ansvar för sina arbeten. 

Utbildning ByggaBo 

Det femte delprojektet inriktas mot utbildning. 

Tyngdpunkten kommer att ligga på utbildning av 

beställare och konsulter när det gäller energieffektivitet. 

Erfarenheterna från Bo01 ska tas tillvara, 

så att beräknade energivärden mer överensstämmer 

med den verkliga energianvändningen. Målet 

är att sprida nödvändig kunskap för att rejält 

minska energianvändningen i bostäder i Malmö. 

Varför inriktas utbildningen just mot energi? 

Förklaringen är att den stora energianvändningen 

är den absoulut allvarligaste miljöbelastningen 

inom byggsektorn. 

eva.dalman@malmo.se 

Testpanel påverkar 

Nu har närmare 70 Malmöbor anmält 

sig till Testpanel Västra Hamnen. 

Malmö stad tog initiativet för 

att bredda sina beslutsunderlag. Förhoppningen 

är att politiker, planerare 

och byggherrar ska få goda råd och 

idéer från panelen. 

Första mötet ägde rum i juni. Deltagarna 

deltar för att de vill vara med och påverka 

utvecklingen i Västra Hamnen. De viktigaste 

frågeställningarna tyckte de var trafiklösningar, 

hur förstärka attraktiviteten och 

värna det gröna. Panelen kommer att träffas 

två gånger per termin för att behandla 

frågor som är svåra kring planeringen 

av Västra Hamnen. Läs nyhetsbrev på: 

www.malmo.se/vastrahamnen

På gång i Västra Hamnen 

En ruggig torsdagseftermiddag i november trotsade fler människor än väntat regnet och 

mörkret för att lyssna till utvecklingen i Västra Hamnen och se den nya utställningen som 

presenterades på Stadsbyggnadsforum Västra Hamnen. 

De framställda stolarna tog snart slut och när 

klockan slagit 16 var det runt 75 personer som 

trängdes i lokalen för att lyssna på stadsbyggnadsdirektör 

Mats Olssons inledning. 

- Det händer mycket i Västra Hamnen och 

omvandlingen från gammalt industriområde till 

Malmös nya stadsdel med utbildning och näringsliv 

är i full gång. Bo01-området med dess 

miljösatsningar och arkitektur tar varje vecka 

emot busslaster av utländska besök. Faktum är 

att Bo01-området är världsberömt i hela världen, 

utom just i Malmö, menade Mats Olsson. 

Efter inledningen tog Malena Larsvall, planarkitekt 

samt Pia Laike, bygglovsarkitekt från 

Stadsbyggnadskontorets distrikt väster över. Nu 

gällde det att gå igenom alla de byggprojekt som 

kommer uppföras inom de närmsta åren, och det 

är minsann inte få. 

- Ett exempel är Packwerks flerbostadshus som 

planeras över kanalen vid European village med 

önskad byggstart mars 2005, bygglov är dock ej 

beviljat. Midrocs brf. Falco som ska byggas vid 

Scaniaplatsen på Bo01-området med 30 lägenheter 

är ett annat, berättade Pia Laike. 

Många bostäder är alltså på gång men även 

mer infrastrukturella planer som kommer påverka 

stadsbilden i den nya stadsdelen. 

- En 55 meter bred esplanad med fyrradig 

trädplantering på sin östra sida kommer anläggas 

mitt i Västra hamnen i syd-nordlig riktning, med 

utgångspunkt från Stora Varvsgatan vid Malmömässan. 

Det gamla mässområdet kommer att 

brytas upp och bland annat kommer ICA etablera 

en stormarknad i lokalerna. Stadsdelsparken har 

redan nu börjat växa fram i form av jordutfyllning 

och kommer att börja planteras under nästa år, 

förklarar Malena Larsvall. 

Många frågor och funderingar från åhörarna 

luftades under kvällen och eftersom intresset varit 

så överväldigande beslutades att arrangemanget 

skulle upprepas, men att även byggherrarna då ska 

inbjudas att delta. 

daniel.k.nilsson@malmo.se 

UTSTÄLLNINGEN ”PÅ GÅNG I VÄSTRA HAMNEN” FINNS PÅ 

STADSBYGGNADSFORUM VÄSTRA HAMNEN, NORDENSKIÖLDS- 

GATAN 17, OCH ÄR ÖPPEN VARJE MÅNDAG KL 10- 17. INFOR- 

MATIONEN FRÅN UTSTÄLLNINGEN FINNS ÄVEN PUBLICERAD PÅ 

WWW.MALMO.SE/VASTRAHAMNEN 

Åttahundra nya lägenheter på gång inom Bo-01 

Intresset för bostadsbyggande på den norra delen 

av Bo01-området är fortfarande mycket stort. Av 

de totalt 658 lägenheterna inom Bo01-området är 

idag 626 sålda eller uthyrda. Det ger en vakans på 

endast 5 procent. Av listan intill framgår att nästan 

800 lägenheter har planerad inflyttning inom 

de närmaste 2-3 åren. Ser vi till Västra Hamnen i 

stort kommer Byggabodialogen, området norr om 

stadsdelsparken, att generera ca 500 lägenheter 

med blandad blandade bostadsformer( se separat 

artikel). Exploaterings AB Dockan är redan igång 

med byggandet av 3 hus - Fyren och Piren I och 

II . Dessa är uteslutande bostadsrätter och omfattar 

knappt 250 lägenheter. Bostadsbyggandet fortsätter 

utmed dockan. 

På StadsbyggnadsForum Västra Hamnen visas 

just nu en utställning av samtliga pågående projekt. 

StadsbyggnadsForum är öppet för allmänheten 

måndagar mellan kl.11-17. På omstående 

sidors uppslag har vi samlat alla projekten på en 

nytagen flygbild över Västra Hamnen. 

Planerade projekt 

Projekt Antal lgh Inflyttning Uppl.form Byggherre 

Ankarspelet I o II 60 2006-2007 BFR Riksbyggen/PEAB 

BFR Falco (Salongen 45) 30 sommaren 06 BFR Midroc 

Fören norr 80 våren 2006 BFR PEAB 

Fören söder 90 hösten 2005 HR PEAB 

HSB Turning Torso 147 2005 HR HSB Malmö 

Hytten 4 35 våren 2006 BFR NCC 

Hytten 5 5 2005 BFR Anders Olsson 

Hytten 6+7 2 Ägande 

Hytten 8 18 hösten 2005 BFR Mjöbäcksvillan 

Ankarspelet 1 30 hösten 2006 JAKRI 

Kaptenshusen 22 våren 2005 Ägande LB-hus 

Kv Kompassen 96 våren 2005 HR Södertorpsgården 

MKB Ankarspelet 75 2006-2007 HR MKB 

Salongen 20 14 våren 2006 BRF PEAB 

Salongen 3 15 hösten 2005 BRF Skanska nya hem 

Skansen 3 45 2005-2006 Öresundsbostäder 

Skansen 39 28 2006 Packwerk 

Summa 792 


HAMNEN 

Ankarspelet 1, Jakri 

Ankarspelet 1, MKB 

Kaptenshusen 

STADSDELENVÄSTRA 

Skansen 3 

M 3 

Ankarspelet I och II 

Södertorpsgården 

Salongen 3 

Salongen 20 

Salongen 45 

Hytten 8 

Hytten 5 

Kontor HSB 

Kv Kajutan 

Barometern 39 

Västra Hamnportel 

P-hus och bostäder i kv fören 

Fören, PEAB 

Badet Scania 

Turning Tors 

Västra Varvsgatan Tillfälliga

parken 

o 

studentbostäder 

Kv Kommendörkaptenen och Skepparen 

Skolan 

Stadsdelsparken 

Esplanaden 

Mässområdet 

Uträtning av Stora Varvsgatan 

Skånes dansteater 

Dockan: 

Fyren 

Piren 

Kajmästaren 

Kaj 33 

Havsfrun 

Docktorget 

Stapelbäddsparken 

NCC Koggen 

Lärarhögskolan 

Skanskas kontor 

Gamla Kockumsvarvet 

Nya Citadellsgatan

Bedre billigere boliger 

I Sverige har krav höjts för att åstadkomma prisvärda och hållbara bostäder, särskilt hyresbostäder. I 

Malmö fi nns tre stora projekt som har denna utgångspunkt – Annestad, som pågår, Hammars park 

samt Byggabo-dialogen på Västra Hamnen. I Staffanstorps kommun är Jakriborg ett liknande exem- 

pel. Här presenteras ett försök på den danska sidan ”BBB – Bedre billigere boliger”. Bakom ”BBB” står ar- 

kitektfi rman Juul & Frost i Köpenhamn. 

Dialogen som arbejdsmetode er i dag blevet redskabet 

til at opnå projekter med afl æselig indholdsmæssig 

substans. Den helhedsorienterede planlægning 

og den kontekstuelle vinkel er en værdifuld 

sparringspartner uanset opgavens skala. 

Fascinationen i opgaveløsningerne ligger i særlig 

grad i bearbejdelsen af de koreografi ske bevægelsesforløb 

og i den dynamik, der opstår i udvekslingen 

mellem den klassiske og den moderne 

byforståelse. 

En arbejdsmetode, der sætter spor i stort set alle 

Juul & Frosts projekter fra de første debatterende 

kommentarer til de realiserede byggerier af i dag, 

hvor ”Bedre Billigere Boliger” er et aktuelt eksempel 

på tegnestuens bymæssige holdning. 

Projektet er resultat af en to-step åben arkitektkonkurrence 

udskrevet i 2001 af Statens 

Kunstfonds arkitekturudvalg i samarbejde med 

De Forenede Ejendomsselskaber A/S, hvor deltagerne 

blev bedt om at forholde sig til Charter 99 

konceptet og respektere en maksimal anlægspris 

på 4.200 Dkr. pr. kvm. 1.etape 80 boliger er 

realiseret. De resterende ca. 220 boliger er under 

udvikling. 

Den koreografi ske dimension 

I projektet ses rummet, den enkelte beboers behov 

og bebyggelsens organisering og møblering som 

en kontekstuel situation, - et scenarie vi som kroppe 

er involverede i. Derfor er bevægelsesdimensionen 

den ultimative klangbund for bebyggelsens 

hovedgreb. Fascinationen i opgaveløsningerne 

ligger i særlig grad i bearbejdelsen af de koreografi 

ske bevægelsesforløb og i den urbane dynamik, 

der opstår i udvekslingen mellem de forudsigelige 

forløb og de overraskelsesmomenter, som placeringen 

af de enkelte huse giver. 

Projektet disponeres for en kontinuerlig rumlig 

udveksling – udveksling mellem bevægelse og 

rumlige scenarier, udveksling mellem skalatrin, 

udveksling mellem landskab, bebyggelse, bolig, 

der hver især afventer deres ibrugtagen. Projektet 

tager afsæt i den græske rumopfattelse Chora, 

hvor rummets eksistens og kvalitet ses i relation til 

de objekter, der indtager og positionerer sig i rummet 

– det være sig landskab, bebyggelse, bygning 

eller individ. Rummet og bebyggelsens organisering 

ses som en kontekstuel situation, - et scenarie 

vi som kroppe er involverede i. 

Bebyggelsens organisering 

Bebyggelsen er opdelt i tre åbne storkarréer som 

hver især knyttes sammen og identifi ceres om- 


Bedre billigere boliger 

Præmieret projekt fra arkitektkonkurrence, udskrevet af Statens 

Kunstfonds arkitekturudvalg i samarbejde med De Forenede Ejendomsselskaber 

A/S, hvor deltagerne blev bedt om at forholde sig til 

Charter 99 konceptet og respektere en maksimal anlægspris på 4.200 

Dkr. pr. kvm. 

kring et pladsrum, som er placeret i forbindelse 

med det nord/sydgående bevægelsesforløb. Huskroppene 

skabes som en egentlig nytolkning af 

kendte typer fra området: karréen, længe- rækkehuset 

samt stokbebyggelsen. Hvert hus er forskelligt 

ud fra den rumlige sammenhæng de indgår i, 

huskroppene er både objekt og del af karréen. 

Bevægelsen gennem bebyggelsen sammenbinder 

et forløb af forskellige typer af rumlige 

karakterer. Fra de lukkede og defi nerede til åbne 

fl ader, fra små intime, til store overskuelige fra det 

private over de semi-private til de offentlige rum, 

hvor alle føler sig velkomne via bebyggelsens åbne 

rums udformning. I bevægelsesforløbet skabes udvekslingen 

mellem det offentlige bevægelsesforløb 

udveksler med det private - både ganske konkret 

- men også via indkig, udblik, transparens i bebyggelsen, 

der styrker den forbipasserendes nysgerrighed. 

Aptérbare boliger 

Hvor udformningen af boligen tidligere var knyttet 

til funktionen, som blev anset for værende stabil, 

er det funktionelle aspekt af enhver planlægningsproces 

i dag i princippet fl ydende og fl ygtig. 

Plankompositionen er meget åben og fl eksibel i 

sin anvendelse. Planen er konstruktivt enkel, trods 

varierende boligstørrelser med en smal spændvidde 

indgår identiske klare elementer i defi neringen 

af den indre rumlighed. 

Det enkelte rum defi neres således af afstemte 

brugselementers indbyrdes placering. Det arkitektoniske 

rum er lejligheden, apteringen udgøres 

af klare fi gurlige objekter der derved underdeler 

og defi nerer klare opholds- og funktionsfl eksible 

rum. 

Hver bolig er skabt ud fra et grundmodel, der 

varieres. Alle boliger er basisindrettet således der 

er skabt mulighed for individuel indretning og der 

er udarbejdet et præcist tilvalgskatalog, der giver 

den enkelte beboer vide rammer for indretningen 

af sin bolig. Boligens rumhøjde er 2,80 og alle

vinduer er franske altandøre, der dels sikrer gennemlyste 

rum, dels sikrer en umiddelbar visuel 

kontakt til omverdenen. 

Husene består af tre moduler på 90 kvm, som 

bliver bygget ovenpå hinanden. De kan deles op 

på flere måder, så BBB kan tilbyde lejligheder i 

fire forskellige størrelser. Køkken og badeværelse 

er placeret i en kerne hvor bevægelsen og møblering 

frit kan foregå på begge sider. Beboerne kan 

således sætte sit personlige præg, og lejlighederne 

tilpasse sig et foranderligt liv. 

Arkitekturen: Den sociale og 

bymæssige atmosfære 

Boligen er et stort rum. Målet har været at give 

den enkelte mulighed for at påvirke sin bolig fra 

første dag og efterhånden som familiens behov 

ændrer sig hvorfor tilpasningsdygtigheden til 

foskellige familiesammensætninger har været i 

højsædet. Folks behov ændrer sig livet igennem, 

og ønsket om at indrette sig anderledes skal der 

være plads til. 

Rummelighed og bymæssig atmosfære er nøgleordene 

for bebyggelsens sociale miljø. 

Boligerne er forbundet med altangange og 

gårdmiljøer, som skaber nærhed, og fornemmelsen 

af, der spontant kan opstå møder, sammenkomster 

og samtaler med naboer både på de indre 

pladsrum men også fra den enkelte bolig og ud 

mod fællesarealerne. Samtidigt er arkitekturen 

skarpt skåret og minimalistisk - igen for at beboerne 

selv kan udfylde og præge rammerne. 

Boligerne er opført af træelementer og udvendigt 

beklædt med zinkplader. Træet er miljøvenligt 

at leve med, og kan pakkes ind i hvad som 

helst. Zinkpladerne er blandt andet kommet på, 

fordi danskerne stadig er skeptiske overfor tanken 

om at bo i et træhus, og fordi zink holder bedre og 

har mindre vedligeholdelse. 

ark@juulfrost.dk 


Årets Stadsbyggnadspris 2004 till 

Malmö Högskola 

Årets stadsbyggnadspris 2004 gick till högskolans 

nya utbildningslokaler för Hälsa & Samhälle på 

UMAS. Byggherre är RegionFastigheter och arkitekter 

är den danska arkitektfirman Lundberg & 

Tranberg Arkitektfirma A/S. 

Priset delades ut på Stadsbyggandets dag som i 

år avhölls på Malmö Konsthall. Med dagens pristagare 

har totalt 31 priser delats ut sedan starten 

1982. 

Kommittén för Årets stadsbyggnadspris hade 

nominerat Palladium i klassen för Ombyggnad & 

Renoveringar samt Södertull i klassen för Stadsmiljöförändringar. 

Dessutom utdelades hedersom- 

Malmö Högskola 

Arkitekt: Lundgaard & Tranberg Arkitektfirma A/S 

Byggherre: RegionFastigheter 

Palladium 

Arkitekt: Fojab Arkitekter AB 

Byggherre: NCC Property Development 

Södertull 

Arkitekt: Thorbjörn Andersson, Sweco FFNS, Gustav 

Kraitz och Ulla Kraitz 

Byggherre: Malmö Gatukontor 

Bostadsprojekt Kapellmästaren 7 

Arkitekt: Marie Ericsson Arkitektkontor AB 

Byggherre: HSB Sundsfastigheter AB 

Bostadsprojekt i kv Smörbollen 

Pinjegatan 1a-14 

Arkitekt: White Arkitekter AB 


nämnanden till två bostadsprojekt – Bostäder i kv 

Kapellmästaren och kv Smörbollen. 

Samtliga vinnare erhöll Malmö stads diplom 

och den s k ”best in show –vinnaren” erhöll dessutom 

en bronsplatta att pryda huset med. 

Dagen öppnades med ett inledningsanförande 

av kommunalrådet Anders Rubin, som också är 

ordförande för kommittén för Årets Stadsbyggnadpris. 

Huvudanförandet med titeln Spår i staden 

hölls av bitr stadsantikvarien Anders Reisnert. 

Dagen avslutades med sedvanlig visning av de 

belönade projekten. 


REPRESENTANTER FRÅN DET VINNANDE PROJEKTET – LUNDBERG 

& TRANBERG ARKITEKTFIRMA A/S SAMT REGIONFASTIGHETER. 

STADSBYGGNADSPRISTAGARE 2004 – MALMÖ HÖGSKOLA - UNDERVISNINGSLOKALER FÖR HÄLSA & SAMHÄLLE 

HEDERSOMNÄMNANDE BOSTADSPROJEKT I KV SMÖRBOLLEN, 

KLASS: OMBYGGNAD & RENOVERING PALLADIUM PINJEGATAN 1A-14 

HEDERSOMNÄMNANDE BOSTADSPROJEKT KAPELLMÄSTAREN 7

KLASS: STADSMILJÖFÖRÄNDRING SÖDERTULL 

Citytunneln NU 

För att citera Churchill ”detta är inte slutet, det är 

inte ens början till slutet, det är slutet på början”. 

Det samma gäller nu Citytunnelprojektet. Projektet 

är på väg att lägga planeringsfasen bakom sig 

och påbörja byggfasen. 

Under sista veckan i augusti hölls den avslutande 

förhandlingen i Miljödomstolen avseende 

spåret från Malmö C till Öresundsbanan och nu 

väntar domslutet. Den sista förhandlingen innehöll 

dels frågor kring miljöfarlig verksamhet, dvs 

den frivilliga delen av miljöprövningen, dels kvarvarande 

frågor om vattenverksamheten. Det kommer 

ytterligare en förhandling med miljödomstolen 

avseende Lockarpsdelen av projektet. 

Miljödomstolen förväntas nu meddela dom före 

jul. 

Regeringen beslut angående järnvägsplanen 

kommer också att meddelas under året i anslutning 

till miljödomstolens domslut. 

Kontrakt har träffats med entreprenörer för de 

tre stora arbetena, Malmö C, tunneldrivningen 

med Triangelstation och byggandet av banan 

söder om Annetorpsvägen. Detta innebära att vi 

kan börja skönja de fysiska arbetena med citytunneln 

någon gång under slutet av första kvartalet 

2005. 

Kommitténs utlåtande 

Malmö Allmänna Sjukhus, idag UMAS, började byggas 

på 1890-talet. Idag en stad i staden där fortfarande ett 

flertal olika arkitektoniska stilarter finns representerade. 

Mångfalden av byggnader och stilar från olika tidsperioder 

kan sägas vara ett resultat av förändrade behandlingsmetoder 

och ny teknik men också nya arkitektoniska stilideal. 

Vägledande för den ursprungliga strukturen var det 

s k paviljongsystemet med friliggande byggnader åtskiljda 

med gröna stråk och platser. Under senare år har behovet 

av förnyelse bl a inneburit att äldre byggnader rivits och 

ersatts av nya. 

Planeringskonceptet för Malmö högskola i slutet av 

90-talet, byggde på en tvåkärnig stadsintegrerad högskola, 

placerad på Universitetsholmen och universitetssjukhusområdet 

MAS. Tillkomsten av den nya högskolan ställde 

krav på undervisningslokaler för de olika utbildningsprofilerna 

där Hälsa & Samhälle är en. Placeringen av Hälsa 

och Samhälle utmed Pildammsvägen och Pildammsparken 

tar upp den gamla strukturtanken genom att anpassa 

till friliggande byggnader med omkringslutande gröna 

flanker som i det här fallet öppnar sig mot Pildammsparken, 

och var också en önskan från beställaren för att kunna 

underlätta integreringen av undervisning och praktik. 

Utgångspunkten för byggnadens disposition är funktionalitet 

med stor flexibilitet, lättfattlig i sin uppbyggnad, 

kommunikativ med korta gångavstånd och informella 

Alla vet att CTP sitter på Lilla Nygatan där 

de också har sin utställning. Men detta är inte 

längre helt korrekt. Tunnelprojektet, som också 

innehåller Triangelstationen har flyttat och sitter 

nu i Pilgården, granne med Johanneskyrkan och 

konsthallen. Och Projekt Malmö C. har flyttat 

ner till Västra Station. Ytterligare tecken på att 

starten för tunnelbygget närmar sig. 

Kommunens organisation CT•ÖBA förbereder 

som bäst sig och de tekniska förvaltningarna på 

att bygget snart börjar. I starten kan vi förvänta 

oss att det kommer att krävas stor flexibilitet med 

snabba beslut i viktiga frågor. Bygglov har meddelat 

avseende själva tunneln, men det är flera lov 

och andra beslut som skall hanteras i och med att 

arbetsplatserna etableras och entreprenörerna tar 

över. 

CT•ÖBA förbereder också de trafikomläggningar 

som krävs för att citytunnelarbetena inte 

i onödan skall störa de dagliga verksamheterna 

i staden. Det innebär att det i områdena kring 

framför allt Hyllie och Malmö C. pågår markarbeten, 

ledningsomflyttningar, gatuomläggningar, 

nybyggnad av gator och markterrasseringar. Arbetena 

kring Triangeln kommer att starta inom 

mötesplatser. Principen är enkel. Två parallella byggnadsvolymer 

av olika bredd och i fem våningsplan sammanbundna 

av en transparent gemensam resursbyggnad dit 

också entrén till byggnaden är förlagd. Den ena innehåller 

undervisningslokaler, kök och matsal, studentkök m m 

och den andra, forskningsdelen, kontorsrum m m. Mellandelen 

innehåller reception, aula och bibliotek. 

Travertin som fasadmaterial ger ett ljust och luftigt 

intryck och motverkar också den kompakta volymkänslan 

i de båda flyglarna. Bidragande till den positiva helhetskänslan 

är arkitektens goda känsla för behandlingen av 

travertinplattorna genom att använda olika skifthöjder. 

Fönstermaterialet är teak och fur och placeringen av de 

högt sittande fönstren ger ett stort ljusinflöde. Valet av fasad- 

och fönstermaterial har på ett genomtänkt sätt anpassats 

till områdets färgskala. Hälsa och samhälle är en gedigen 

byggnad som både under dag- och kvällstid signalerar 

sin självklara plats för förbipasserande malmöbor. Genom 

mellanbyggnadens transparans har arkitekten utnyttjat 

dialogen med det intilliggande parkrummet. 

De nya utbildningslokalerna för Hälsa och Samhälle 

uppfyller de krav på hållbarhet och kvalitets- och kostnadstänkande 

som bör vara vägledande i 2000-talets 

byggande och är ett värdefullt tillskott till stadsmiljön i 

Malmö. 

en snar framtid. Hittills har allt fungerat över 

förväntan, se bara på den svängbara bron över 

Inre Hamnen, men vi har några månaders arbeten 

kvar. En svår arbetsuppgift som återstår är att se 

till att vi inte bli klar med arbetena för tidigt, dvs 

det finns arbetsmoment som inte får utföras förrän 

omedelbart innan citytunnels arbeten påbörjas. 

En av de mer spännande arbetsuppgifterna som 

nu återstår vid Malmö C är anläggandet av ett 

”stenfilter” vid Ribersborg. Filtret behövs för att 

inte får in fasta föroreningar i kanalsystemet under 

citytunnelbygget. Under den tid Suellshamnen 

är avstängd fordras nämligen kontinuerlig 

pumpning vid Turbinen för att bibehålla vattenkvaliteten. 

Lyckas vi kanske det blir aktuellt att 

även fortsättningsvis, efter byggandet av Citytunneln, 

pumpa in vatten denna väg i kanalsystemet 

för att därmed höja vattenkvaliteten. 

peter.wallenberg@malmo.se 


Utsmyckning och kuriosa på Malmökartor 

Kartor innehåller information. Men 

kartor är också konstverk – med underbara 

färger och fina motiv. Som 

dåvarande riksarkivarien Erik Norberg 

uttrycker det: ”En liten karta 

från tidigare sekel kan för oss te sig 

som ett konstverk, en omsorgsfullt 

utförd akvarell – även om den bara 

visar ett smalt vattendrag i en skånsk 

by”. Kartor har kulturhistorisk värde 

genom att berätta om dåtidens papperskvalitet 

och ritteknik t ex. Och 

de kan ha dekorativa och konstnärligt 

utförda detaljer. 

I boken ”Malmös kartor” som 

utkom 2003 finns mängder av kartor 

med dekorationer. Jag skall här 

närmare presentera exempel på konst 

på Malmö-kartorna, från boken och 

från andra kartor i SBNs stora kartarkiv. 

Det blir exempel på: 1. Kartuscher 

och stadsvapen. 2. Vindrosor 

och nordpilar. 3.Teckningar. 

Kartuscher och 

stadsvapen 

Sedan kartritningens barndom har 

man haft kartuscher som inramning 

av kartans titel (s k ”titelkartusch”), 

skala eller teckenförklaring. Kartuschens 

stil följer periodens övriga stildrag. 

Se exempel på barock, rokoko 

på bild 1-4 och på underbar gustaviansk 

stil i kartboken s 95. Kartuscher 

har ett symboliskt innehåll med 

världsliga motiv, t ex ritinstrument 

eller symboler på rikedom eller från 

näringlivet. Se bild 5 och 6. Speciellt 

rokokotidens symbolik var rik 

och från den perioden ser vi de mest 

överdådiga kartuscher med diverse 

symboler kombinerade med rocailler. 

Stadsingenjör Peter Kocks kartuscher 

på bild 4, 5 och 7 är bra exempel på 

rokokotidens utsmyckningskonst. 

Och så sent som 1811 använde stadsingenjör 

E M Rosell rokokokartusch 

(bild 6). 

Kartuscher kan kombineras med 

stadsvapen eller andra vapenskölder. 

Efter att man på mitten av 1800-talet 

i stort slutade att rita kartuscher samtidigt 

som tryckta kartor blev de mest 

vanlige, fortsatta man med vapenutsmyckning. 

Och det gör man fortfarande 

i dag. Se på Malmö stadsvapen 

23. C BEIJERS KARTA ÖVER MALMÖ HAMN 1843 (3 H). SE KARTBOKEN S 115. 


på dagens 1:10 000 karta. Här har 

vi den klassiska Malmö-gripen på 

de nyaste kartorna supplerat med det 

grön-vita M. Men en annan version 

kan vi se på kartor från 1600- och 

1700-talet, den liknar mest en ledsen 

tupp (bild 1 och 8), men kan också 

se ut som en leende höna (bild 3). Så 

sent som på Georg Gustafssons karta 

1879 har jag hittat denna versionen 

(bild 9). Här symboliserar fågeln 

Malmö, på de äldre kartorna kan det 

vara Malmö eller Skåne. 

Ofta var det inte samma person 

som ritade kartan och kartuschen. 

På Claes Bödkers karta 1697 syns en 

fin barock-kartusch (med ”tuppen”) 

kring skalan på originalkartan, den är 

säkert inte ritat av Bödker själv (bild 

8). Men på den renoverade versionen 

som Peter Kock gjorde i 1765 (bild 

10) är titelkartuschen endast skisserat, 

och den har Kock säkert själv ritat. 

Kartuscherna på hans renoverade 

kartor är annars mycket minutiöst 

ritade (bild 4,5 och 7). I övrigt är 

kartuscher ofta inte i färg även om 

kartan är färglagd. 

En helt speciellt ”kartusch” finns i 

övrigt på de flesta av de kartor Kock 

själv ritade från början: en lapp med 

teckenförklaring häftat på med nålar. 

Dvs så ser det ut. Men tar man fram 

originalkartan ser man att lappen 

och nålarna också är ritade (bild 11, 

och s 71 och 73 i kartboken). Denna 

lapp är karakteristisk för Kock, men 

den har anor tillbaka till renässansens 

målningar. En ”lappliknande” kartusch 

är Örngrens titelkartusch på 

hans renovering 1746 av Hesselgrens 

karta från 1713 och kartuschen med 

teckenförklaring på Limhamns-kartan 

1890 , dock finns inga nålar (se i 

kartboken s 10, 57 och 151). 

Vindrosor och nordpilar. 

Vindrosorna blev säkert ritat av kartritaren 

själv. I många fall kan man 

känna kartritaren på vindrosen, det 

gäller t ex Peter Kock (se kartboken s 

47, 71 och 73), i andra fall varierade 

man sig som Jacob Örngren och Georg 

Gustafsson (bild 13 och kartboken 

s 10, 57, 67 och 116). De kartor 

som Örngren ritade men inte hann 

att renovera innan han dog blev renoverade 

av Kock, det står inte skrivet 

på kartan men framgår av vindrosen 

och handstilen (se bild 14-15). 

De äldsta vindrosorna är riktiga 

kompassrosor (se bild 1 och s 33 i 

kartboken), de kan ritas in i själva 

kartmotivet som på bild 16, de kan 

också vara en nordpil utan vindros. 

Nordpilen kan vara en riktig pil med 

fjädrar – klar till att lägga på bågen 

(se bild 17-20). Vår tids kartor har oftast 

en stiliserad vindros (bild 12). 

Teckningar. 

Handritade kartor är fulla av små detaljer, 

det gäller inte enbart de äldsta 

kartorna men finns ända fram till 

början av 1900-talet.Traditionen går 

tillbaka till medeltidens lustiga figurer 

,”drolerier”. Dessa små teckningar 

och detaljer kan visa något konkret 

på kartan: små kyrkor eller väderkvarnar 

som Gustafssons teckning 

av Högamöllan 1860 (bild 21). På 

Bödkers Malmökarta 1697 syns Galgebacken 

(s 47 i kartboken), och på 

ett av Mikkel Skovs spionkartor 1658 

Malmöhus slott (s 29 i kartboken). 

De berömda lindarna på Stortorget 

finns på många kartor, i varierande 

antal (s 55, 71, 73, 87 och 95 i kartboken). 

På riktigt gamla kartor från 

1500- och 1600-talet var båtar populära 

(bild 22 och kartboken s 13 och 

41). 

Ofta har kartritaren roat sig med 

att rita små hus eller annat i kanten 

av kartan: Beijer visar Malmös profil 

1843 (bild 23), Petri och Caroli kyrkor 

samt Stadt Hamburg finns på E 

M Rosells karta över Rörsjöängenfrån 

1811 (bild 24-26) och han ritar kalkbruket 

i Limhamn 1820 (bild 27). 

Börjar man först att upptäcka de 

många konstnärliga och roliga detaljer 

på kartorna hittar man fler och 

fler. Bläddra själv i boken ”Malmös 

kartor” - och njut av mångfalden av 

kartuscher, vindroser, teckningar och 

många andra kuriosa. 

susanne.krogh-bender@malmo.se 

1. CORNELIUS DANCKERTS SKÅNEKARTA 1600-TALET (481 

M 1). 

2-3. JOHAN HESSELGRENS KARTA ÖVER MAGISTRATSVÅNG- 

EN 1715. KARTAN HAR HELA 4 KARTUSCHER, EN I VARJE HÖRN 

(1 M). 

4. PETER KOCKS MALMÖ-KARTA 1757 (4 M). 

. 

Litteratur: Malmös kartor. Från 1500-talet till idag. Tyke Tykesson red. Arkivkonst, 

Årsbok från Riksarkivet och Landsarkiven 2002, speciellt Ulla Ehrensvärds 

artikel ”Kartans kartuscher” s 32 – 45

5. JACOB ÖRNGRENS KARTA ÖVER SÖDRA PLANTAGELYCKOR- 

NA 1752, RENOVERAD AV P KOCK (3 P). 

6. E M ROSELLS KARTA ÖVER MALMÖ STADS BETESMARKER 

1811 (10 M). 

7. JACOB ÖRNGRENS KARTA ÖVER VÄSTRA PLANTAGELYCKOR- 

NA 1752, RENOVERAD AV P KOCK (1 P). JF KARTBOKEN S 69. 

8. CLAES BÖDKERS KARTUSCH KRING SKALAN PÅ MALMÖ- 

KARTAN 1697 (LANTMÄTERIET, MALMÖ STAD NR 1). 

25. STADT HAMBURG PÅ E M ROSELLS KARTA ÖVER RÖRSJÖ- 

ÄNGEN 1811 (1 R 1). 

9. STADSVAPEN PÅ GEORG GUSTAFSSONS MALMÖ-KARTA 

1879 (MALMÖ STADSARKIV KARTA NR 03399). 

10. P KOCKS TITELKARTUSCH 1765 PÅ BÖDKERS RENOVERA- 

DE MALMÖ-KARTA (11 M). SE KARTBOKEN S 47. 

12. MALMÖ STADS VAPEN OCH VINDROS 1964 (261 Ö). SE 

KARTBOKEN S 211. 

11. P KOCKS ”LAPP” PÅ KARTA ÖVER HÅKANSTORP 1763 (1 H). 

26. CAROLI KYRKA PÅ KOPIA AV ROSELLS KARTA ÖVER RÖR- 

SJÖÄNGEN 1811, RITAT AV E K LÅNGSTRÖM 1913(1 R 2). 

13. VINDROS PÅ GEORG GUSTAFSSONS KARTA 1861 ÖVER 

RÖNNEHOLMS ÄGOR (22 R). 

14. P KOCKS RENOVERING AV JACOB ÖRNGRENS KARTA ÖVER 

VÄSTRA PLANTAGELYCKORNA 1752 (1 P). 

15. P KOCKS RENOVERING AV JACOB ÖRNGRENS KARTA ÖVER 

SÖDRA PLANTAGELYCKORNA 1752 (3 P). 

16. M WREMPS KARTA 1799 ÖVER FÄLADSMARKEN (5 M). 

22. KOPIA AV CHRISTOPHORUS HEERS MALMÖKARTA C:A 

1650 (584 M). 

17. P KOCKS KARTA ÖVER HÅKANSTORP 1763 (1 H). 

18. P KOCKS KARTA ÖVER MJÖLNAREN ANDERS HANSSONS 

ÅKERLYCKA 1766 (344 Ö). 

19. SALOMON JACOB ÖRNGRENS KARTA ÖVER SPÅNEHUSEN 

1769 (3 S). 

20. JÖNS ÅBERGS KONCEPTKARTA ÖVER TERNINGHOLMS JOR- 

DAR 1895 (12 R). 

21. GEORG GUSTAFSSONS KARTA ÖVER ÖSTRA FÖRSTADS- 

JORDEN 1860 (4 G). 

24. PETRI KYRKA PÅ E M ROSELLS KARTA ÖVER RÖRSJÖÄNG- 

EN 1811 (1 R 1). 

27. E M ROSELLS KARTA ÖVER HYLLIE STRANDMARK 1819- 

1820 (LH 83 H). 


� 

Designåret 2005 

Vad händer under Designåret 2005? Nästa år är utnämnt till ett Designår i Sverige och 

Malmö stad kommer att genomföra flera arrangemang under året. Syftet är bland annat 

att öka och fördjupa kunskapen om form och design i ett brett samhällsperspektiv. Ambi- 

tionen är också att långsiktligt lyfta fram designens betydelse som konkurrensmedel inom 

både privat och offentlig verksamhet. 

Kriterier för delprojekt och aktiviteter 

Malmö Stads designdefinition är kopplad till det Designhub 

nationella handlingsprogrammet för ”Design som 

utvecklingskraft”, �� 

Svensk industridesigns defini- Minc har under 2004 öppnat en ”hub” för nystartion 

såväl som det lokala handlingsprogrammet tade designföretag för att ge bästa möjliga förut- 

�� 

”Välfärd för alla”. Därför ska alla delprojekt och sättningar för en snabbare företagsutveckling. I 

övriga �� 

aktiviteter passa in i de ramar som design- designhubben genomförs seminarier, workshops; 

definitionen �� 

anger. Alla delprojekt och aktiviteter här finns coacher mm för att stärka affärsplaner- 

ska, �� 

för att kvalificeras, fokusera på åtminstone ett na, öka kundkontakterna och för att skapa ökad 

av �� 

de övergripande ledorden för projektet: synlighet kring designföretagen. 

• Kreativt & innovativt 

Det finns samtidigt ett behov av att öka förstå- 

�� 

• Tillväxtorienterat 

elsen för designens betydelse för affärsframgången 

�� 

• Multikultur 

i redan existerande företag. Det kan röra sig om 

nystartade företag t ex de som befinner sig i Minc 

�� 

likaväl som redan etablerade företag. 

�� 

Kontaktpersoner 

�� 

Kajsa Bengtsson, kajsa@minc.se 

Eva Engquist, eva.engquist@malmo.se 

�� 

Anders Sjöstedt, anders@minc.se 

�� 


Delprojekten 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

Made in Malmö 

Utgångspunkten för delprojekt Made in Malmö 

är att synliggöra produkter och designer i Malmö 

i ett brett nutida och historiskt perspektiv och vilken 

roll som dessa har spelat för den ekonomiska 

utvecklingen i staden. Designbegreppet har i den 

nationella ansatsen utvidgats till att omfatta hela 

utvecklingsprocessen, vilket gör att arbetsområdet 

blir betydande. Vår utgångspunkt är Malmö och 

vad som utvecklats/uppfunnits här och skapat ett 

mervärde genom produktion i staden. Av intresse 

är också att lyfta fram historien/berättelsen om 

utvecklingsförloppet kring designen utan hänsyn 

till det geografiska utfallet. 

Made i Malmö är också ett folkbildningsprojekt 

där näringslivet och skolan är två viktiga målgrupper 

för att medvetandegöra betydelsen av designbegreppet, 

inte bara i ekonomiska termer utan 

också ur identitets- och marknadsföringsaspekter. 

I utställnings- och dialogfasen kommer studenter 

på Malmö högskolas utbildningsprofil K3, 

Konst, kultur och kommunikation att utforma 

ett utställningskoncept kring urvalet av Malmödesign. 

Utställningen/urvalet är också ingången 

till undervisningsfilmen (se delprojekt Skolan) för 

grund- och gymnasieskolorna samt den skriftliga 

dokumentationen som är bakgrundsmaterial till 

utställningen och filmen. 


Göran Rosberg, goran.rosberg@malmo.se 

Cecilia Hansson, cecilia.hansson@malmo.se 

Ingrid Sommar, isommar@banhof.se 

Ingrid Elam, ingrid.elam@k3.mah.se 

Christel Brost, Christel Brost@k3.mah.se 

Mötesplats Malmö Konsthall 

Malmö Konsthall har genom sin internationella 

utställningsverksamhet utvecklats till en viktig 

kulturell mötesplats som blivit väl förankrad i 

staden och regionen. Eftersom institutionen är 

en tillåtande arena som öppnar för upplevelser 

och gränsöverskridande möten kommer under 

designåret Malmö Konsthall som mötesplats att 

ytterligare förstärkas med en utställning ”Bokkonst” 

grafisk formgivning från ”när och fjärran”, 

en föreläsningsserie på tema ”Alhambra” samt en 

programserie med världsmusik. 

Kontaktperson 

Anna Holmbom, anna.holmbom@malmo.se

Design i skolan 

Utgångspunkten för delprojekt design i skolan är 

att både ge grundskolan och gymnasieutbildningen 

möjlighet att delta i Designåret 2005. 

För grundskolan är ambitionen att göra Designåret 

2005 till ett kunskaps- och folkbildningsprojekt 

där fokus kommer att ligga på informationsspridning 

genom fi lm, skriftlig dokumentation 

och utställningar. För gymnasieeleverna, ett 

antal gymnasielinjer med media eller arkitektur 

och designinriktning, är tanken att låta eleverna 

att komma med förslag till framtida mötesplatser. 

Arbetet genomförs som en tävling under vårterminen 

2005. 


Göran Rosberg, goran.rosberg@malmo.se 

Cecilia Hansson, cecilia.hansson@malmo.se 

Cecilia Lindberg, cecilia.lindberg@malmo.se 

Tomas Bratt, tommy.bratt@malmo.se 

Gunilla Rooke, gunilla.rooke@malmo.se 

Informationssystem UMAS 

Universitetssjukhuset i Malmö (UMAS) har 

byggts ut och på under årtionden vilket gjort att 

området svåröverskådligt. Benämningar på avdelningar 

och kliniker följer ofta en akademisk tradition 

med latinet som bas, föga förståeligt för både 

gamla och nya svenskar. 

Tanken är att låta designer skissa på förslag till 

”navigeringsverktyg” för området eller delar av 

området såväl utomhus som i entréplan. 


Karin Christensson, karin.christensson@skane.se 

Eva Engquist, eva.engquist@malmo.se 

Design som inspiration och motor 

för ekonomisk tillväxt 

Projektet tar sin utgångspunkt i implementeringen 

av design hos det befi ntliga näringslivet i syfte 

att skapa en ökad tillväxt. Detta kan ske genom 

aktiva informationsinsatser och workshops. 

Kontaktperson 

Björn Bergman, bjorn.bergman@malmo.se 

Samarbetsprojekt 

Form Design Center 

Venue 

Medverkan i tidskriften Venue i samband med 

aktiviteterna under Designåret. 

Next 

Medverkan i utställningen, Next, under Designåret 

2005 

Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) 

Malmö stad som beställare 

Syftet är att stärka designmedvetet inköp av produkter 

och tjänster. Projektet avser utbildning av 

Malmö stads inköpare och framtagande av policy 

och riktlinjer för upphandling. 

MINC 

W-LAN 

Arbete pågår med att skapa ett trådlöst nätverk i 

Västra Hamnen i samverkan med större aktörer i 

branschen. 

EU-Projekt 

Agora – Cities for People 

Projektet är ett samarbete mellan arkitektur- och 

designskolor i London, Barcelona, Utrecht och 

Lund samt Malmö stad. Projektet syftar bland 

annat till att utveckla nya metoder och designredskap 

för att utvärdera och utveckla urbana stråk 

och rörelsemönster. Stråkens användare spelar en 

viktig roll i projektet. 

Views 

Views är ett delprojekt inom ramen för Index 

2005, som är planerad att bli en återkommande 

internationell designarena i Danmark med första 

start 2005. Delprojektet Views har till syfte att 

stärka det interregionala samarbetet bl a genom 

att bjuda in internationellt erkända designers och 

innovatörer till föredrag, workshops, experthjälp 

samt nätverksbyggande. Samarbetspartners är 

SVID, LTH, Lund, Region Skåne, Index, Form 

Design Center samt Index 2005. Projektet är delfi 

nansierat genom INTERREG III C. 

Stadsbiblioteket 

Mötesplats stadsbibioteket 

Syftet är att under Designåret 2005 skapa ett designbibliotek 

och i anslutning till detta anordna 

en föreläsningsserie. 

MKB 

Från Örtagård till Möllan 

Syfte är att utmed Bennets väg skapa mötesplatser 

utmed ett handels- och aktivitetsstråk med utomhusmarknader, 

konstinstallationen med mera. 

Malmö stads marknadsföringsorgan, MINT, har 

gett stadsbyggnadskontoret i uppdrag att genomföra 

Malmö stads aktiviteter under Designåret 

2005. Samordnare för projektet är Mats Olsson. 

Styrgruppen består av Eva Engqvist, Stadskontoret, 

Mikael Stamming, Stadskontoret, Anna 

Holmbom, Kultur Malmö, Björn Bergman, 

Stadskontoret, Göran Rosberg, Stadsbyggnadskontoret 

och Cecilia Hansson Stadsbyggnadskontoret. 

cecila.hansson@malmo.se 


Läs mer på www.malmo.se/design05 


Projekt på gång 

Kronolotsen på ön 

Förslag till detaljplan, Dp 4759, för kronolotsen 

på ön är godkänt. Planen syftar till att göra det 

möjligt att bygga främst bostäder på kvarteret 

som i gällande plan anges som småindustri eller 

kontor. Exploatören avser att bygga både hyres- 

och bostadsrätter, projektet möjliggör upp mot 

140 lägenheter samt inslag av verksamheter såsom 

kontor och butiker. Kvarteret är beläget direkt 

norrom Övägen på Öns östra sida, mellan Sundholmsgatan 

och Limhamns norra hamn. Kvarteret 

omfattar ca 14 000 kvm och ägs av Malmö 

Kommun. 

Mer information: Sofia Öreberg, 

stadsbyggnadskontoret. sofia.oreberg@malmo.se 

Bagers Plats i Hamnen 

Syftet med planen, Dp 4824, är att göra det möjligt 

att anlägga marken på Bagers plats för cykelparkering 

och underjordiskt garage. Planen skapar 

aven byggrätter för upp- och nedgångar till Citytunnelstationen. 

På norra sidan av Citadellsvägen 

ges möjligheter till utvidgning av Hjälmarekajen. 

För f.d. hamnmästarebostaden föreslås en bevarandebyggrätt. 

Mer information: Lars-Erik Englund, 

stadsbyggnadskontoret. 

lars-erik.englund@malmo.se 

Bild: NovaPlan AB 


Norr om stadsdelsparken i 

Hamnen 

Planområdet är beläget nordöst om Turning Torso 

och norr om den planerade stadsdelsparken i Västra 

Hamnen i anslutning till Västra Varvsgatan. 

Planen, Dp 4839, syftar till att göra det möjligt 

att bygga 400-500 lägenheter och viss verksamhet 

inom ett storkvarter alldeles norrom Västra 

Hamnens stadsdelspark. De flesta lägenheterna 

blir hyresbostäder med bra och prisvärda bostäder. 

Planen möjliggör även utbyggnad av omgivande 

gator samt parkering väster om Västra Varvsgatan. 

Områdets area är ca 63 700 kvm och marken 

ägs av Malmö stad. Marken är obebyggd och planområdet 

ligger på utfyllnadsmark till den före 

detta SAAB-fabriken. Den västra delen fylldes 

ut mellan 1980-1987 och den övriga större delen 

fylldes ut med sand 1987. 

Förarbete, planläggning och utbyggnad ingår 

i projektet ”Det goda samtalet” inom ”ByggaBo- 

Dialogen” i Malmö, där samtal och öppet arbetsklimat 

mellan byggare, förvaltare och kommun 

prövas som arbetsmetod. Läs mer om ByggaBo- 

Dialogen på malmo.se/vastrahamnen 

Mer information om planen: Malena Larsvall, 

stadsbyggnadskontoret. malena.larsvall@malmo.se 

Möbelföretaget Ilva på Svågertorp 

Det danska möbelföretaget Ilva öppnar sitt första 

varuhus utanför Danmark sommaren 2005. 

Etableringen sker på Svågertorp och omfattar ca 

10.400 kvm och är början på Ilvas internationella 

etableringsstrategi som i framtiden även kommer 

att omfatta övriga Sverige och England. Byggnaden 

uppförs i två plan och omfattar förutom 

affärsyta, kaffé, kontor, lager och personalytor. 

Etableringen genererar ca 100 nya arbetstillfällen. 

Designmässigt uppvisar byggnaden stora likheter 

med Ilvas varuhus på Ishöj. Fasaden och entrésidan 

har ett stort glasparti vilket ger ett ljust och 

välkomnande intryck för besökaren. Fasadmaterialet 

är svart kinesisk basalt. Atriumgården sörjer 

också för att ge interiören en behaglig och naturlig 

upplevelse i möbelbutiken. 

Nya bostäder på Chokladfabriken 

MKB, Malmö Kommunala Fastighetsbolag, avser 

att bygga 87 lägenheter i kvarteret Hjärpen dvs 

tidigare Chokladfabrikstomten. Området är den 

redan på 1960-talet avrivna tomten på Skolgatan 

och Möllevångsgatan. Tomten var tidigare avsedd 

för äldrebostäder men också studentbostäder. 

Genom tillkomsten av den nya bebyggelsen blir 

kvarteret sammanbyggt. Bostadshuset blir på femvåningsplan. 

Fasaden kommer att vara infärgad 

betong. Lägenheterna fördelar sig mellan ettor och 

fyror i spannet 34 kvm till 112 kvm. Anmärkningsvärt 

är att bottenplanet inte kommer att 

innehålla kommersiella lokaler. Planerad byggstart 

under november 2005 och preliminär inflyttning 

är satt till årsskiftet 2005-2006. 

Byggherre: MKB Fastighets AB 

Arkitekt: WSP Arkitektur Christer 

Blomqvist 

Byggherre: Skanska Öresund AB 

Arkitekt: Schmidt, Hammer & Lassen A/S, Köpenhamn

Skånes Dansteater till Västra 

Hamnen 

Syftet med planen är att göra det möjligt att inrymma 

Skånes Dansteaters verksamheter med 

salong för ca 250 besökare, dekorverkstad, tillhörande 

kontor samt danssalar i den befintliga byggnaden. 

Skånes Dansteater planerar att etablera 

hela sin verksamhet i byggnaden. Den totala ytan 

för verksamheten kommer att uppgå till 3.000 

kvm, ca en tredjedel av byggnadens yta. I en del 

av den befintliga byggnaden finns idag dekorverkstad 

och lager. 

Planområdet är beläget öster om Östra Varvsgatan 

i Västra Hamnen. Det gränsar i öster till 

Dockgatan. I söder gränsar planområdet till fastigheten 

Kranen 2 som används av Malmö Högskola. 

Två förslag för Triangelns sydsida 

Triangelns sydsida används idag som parkeringsyta. 

Denna tomt som ursprungligen var 

avsedd för kulturella ändamål. Det var här som 

stadsbiblioteket skulle byggas. Lagom till starten 

för citytunnelbygget har parallella uppdrag igångsatts. 

Fyra kontor bjöds in för att komma med gestaltningsförslag 

för handel, kontor och bostäder. 

Första gallringen är gjord och två förslag kvarstår 

för ytterligare bedömning – det danska arkitektkontoret 

Lundberg & Tranberg Arkitektfirma 

A/S, Köpenhamn och Nyréns Arkitektkontor AB, 

Stockholm. 

Tanken är att ett nytt butikscentrum med handel, 

kontor och bostäder skall stå färdigt 2010, 

samtidigt som citytunneln och den intressanta 

station Triangeln står klar. Byggrätten är delad 

mellan Skanska och NCC. 

Nedan presenteras en kort sammanfattning av 

de två förslagens utgångspunkter. 

Huvudentrén för besökare till teatern planeras 

på västra sidan av byggnaden med angöring från 

Östra Varvsgatan. Parkering till Dansteatern skall 

ske på angränsande fastighet, Kranen 2. Närmsta 

busshållplats finns på Östra Varvsgatan som trafikeras 

av busslinje 15. 

Byggnaden är av så högt kulturhistoriskt värde 

att varsamhet skall beaktas vid fasadmässiga förändringar. 

De högt sittande horisontella fönsterbanden, 

det röda teglet och de stora portarna är 

karakteristiska och bör vara utgångspunkten för 

en framtida ombyggnad. 

Yta: Planområdet omfattar ca 1,1 ha. 

Information om detaljplanen: kontakta Cecilia 

Bergström, planarkitekt Stadsbyggnadskontoret 

tel. 040-34 22 64, cecilia.bergstrom@malmo.se 

Nyréns Arkitektkontor,Stockholm 

Johan Nyréns kontor har tagit fasta på att förlägga 

och exponera de kommersiella verksamheterna 

mot citytunneluppgångarna i sydväst. Vilket också 

är i linje med byggherrarnas ideér. Kontoret har 

tagit fasta på triangelformen och låtit gröna kilar 

dela upp kvarteret. Bottenplanet mot kyrkan är en 

enda lång glasfasad där arkaden blir uteservering. 

Garagenedfarten har samma ingång som de kommersiella 

verksamheterna. Fördelningen blir ca 

14 300 kvm handel, 10.000 kvm bostäder samt 

8 600 kvm kontor. 

ENTRÉSIDA PÅ DANSTEATERN. ILLUSTRATION 

TEMA ARKITEKTER 

Lundgaard & Tranberg Arkitektfirma A/S, 

Köpenhamn 

Lundgaard & Tranberg tar ett annorlunda gestaltningsgrepp 

och förlägger bostäderna i ett 15-16 

våningars höghus mot Rådmansgatan. I bottenplanet 

finns kommersiella verksamheter som 

är förbundna till en omkringliggande galleria på 

första och andra våningsplanet. Den uppkomna 

innergården, dvs taket på gallerian, används av de 

boende för olika aktiviteter. Bostäder finns också 

inlagda på den östra sidan. Fördelningen blir c 

13 500 kvm bostäder, ca 15 000 kvm handel samt 

ca 8 000 kvm kontor. 


Gruppledare vid stadsbyggnadsdistrikten 

Lite bakgrund 

År 1999 genomfördes en organisationsöversyn för 

stadsbyggnadskontoret som trädde i kraft vid årsskiftet 

1999/2000. 

Anledning till detta var: 

• Den ”platta” organisationens problematik 

• Ledningsgruppens ändrade roll 

• Serviceprojektet 

Resultatet av översynen blev en förstärkning av 

avdelningarnas ledning. Verksamhetsplaneraren 

ersattes med en biträdande avdelningschef med 

ett tydligt uttalat ansvarsområde. Programarkitekt 

tillsattes för att avlasta avdelningschefen/ 

stadsarkitekten i sakfrågor. 

Parallellt med serviceprojektet och organisationsöversynen 

påbörjades en tid- och resursplanering 

(tidsredovisning, tidsplanering m m) inom 

kontoret. Denna sistnämnda strävan att få kontroll 

på verksamheten har sedermera resulterat i 

ett ”skräddarsytt” tid- och resurshanteringssystem 

(PRM) som införts för all personal vid kontoret 

Vidare beslutades att genomföra ett kvalitetsprogram 

(Kvalitetssäkring SBK) för kontorets 


produkter och tjänster. Samtidigt lät kontoret göra 

en första utvärdering av 1999 års organisationsöversyn. 

I dessa utredningar framkom att framförallt 

stadsbyggnadsdistriktens organisation behövde 

förtydligas och ges en bättre ”struktur”. Der fanns 

ett behov av att stärka produktionsledningen 

inom plan, bygglov och bygganmälan. 

Gruppledarens roll 

I syfta att stärka produktionen, öka effektiviteten 

och höja kvaliteten på planer, bygglov och bygganmälanärenden 

infördes f r om den 1 januari 

2004 s k gruppledare för nämnda ansvarsområden. 

Förordnandet som gruppledare är tidsbegränsat 

till två (2) år. En utvärdering av denna 

nya roll som ”produktionsansvarig” kommer att 

genomföras i god tid dessförinnan. 

Gruppledaren skall till 25-30 % leda verksamhetsgruppens 

löpande arbetsuppgifter och ingå i 

avdelningens ledningsgrupp. Mer detaljerat ansvarar 

gruppledaren särskilt för: 

• Tid- och resursplanering 

Distrikt Öster Distrikt Väster 

ANNA SOHLBERG, PLANER MARIA KOISTINEN, BYGGLOV GUSTAV EKVALL, BYGGANMÄLAN 

Studentbostäder 

En studie som gjorts under våren 2004 som vänder 

sig till de högskolestuderande i Malmö visar 

att bostadsfrågan fortfarande är en olöst fråga för 

kommunen. Denna kommer dock att lösas de 

närmaste åren fram t o m 2007. Det planeras att 

byggas ca 1 000 bostäder fram t o m 2007. Det 

största projektet är ombyggnaden av kvarteret 

Taxeringsintendenten i Rosengård med ca 650 

lägenheter. Planeringen framöver ser ut enligt 

nedan. 

susanne.kasper@malmo.se 

• Övergripande process- och prioriteringsansvar. 

• Bevaka flödet i ärenden och hur detta påverkar 

tidsplaner och resursbehov. 

• Genom tid- och resursplaneringen kartlägga resursbehov 

samt bistå med underlag till budgetprocessen. 

• Bevaka arbetsgruppens kvalitetsarbete i samverkan 

med kvalitetskontrollanten 

• Intern och extern information. 

• Medverkar i stadsbyggnadsprocessen genom att 

handlägga plan- eller bygglovsärenden 

Som en spontan synpunkt (författarens) har 

rollen som gruppledare på ett bra sätt bl a tydliggjort 

vem som ”svarar” för frågor inom ansvarsområdet. 

Detta har tidigare inte varit lika klart 

uttalat men kan nu underlätta såväl den interna 

som externa kontakten i flera ärenden. 

Genom införandet av s k tvärmöten inom de 

tre ämnesområdena har gruppledarna ett bra forum 

för att skapa förutsättningar för såväl ”likabehandling” 

av ärenden som kompetenshöjning 

oberoende vilket av distrikten som handlägger. 

goran.falck@malmo.se 

SOFIA ÖREBERG, PLANER PIA LAIKE, BYGGLOV 

Projekt Antalet bostäder Inflyttningsår 

Kvarteret Skolan, moduler ca 70 2004 

Rönnen 43 2004 

Bredablick ca 80 2005 

S Sommarstaden ca 80 2005 

Sege park ca 40 2005 

Taxeringsintendenten ca 200 2005 

Hjärpen 28 2005 


Cykeln 10 o 11 ca 40 2006 


INGMAR STRÖM, BYGGANMÄLAN

Fasadbelysningsprojektet 

För att göra en lång historia kort väcktes 1999 en 

motion i fullmäktige med intentionen att göra staden 

vackrare genom fasadbelysning. Fullmäktige 

gav sedan Tekniska nämnden i uppdrag att utarbeta 

en plan med konkreta belysningsåtgärder just 

med detta syfte. Tiden för projektet sattes till tre 

år. Och nu är arbetet i gång. 

Syftet är naturligtvis inte bara att göra staden 

vackrare. Ljus skapar identitet, staden blir 

mer ”läsbar” och sist men inte minst stärker ljus 

tryggheten. Det är inte bara i Malmö fasadbelysningsambitioner 

fi nns, liknande projekt fi nns på 

många håll både inom och utom landet. 

Tanken är inte att alla hus i staden skall belysas, 

utan strategiskt utvalda byggnader eller 

husrader. Den s.k. Rivieran på Gustav Adolfs torg 

har provbelysts och där är förhoppningen att alla 

fastighetsägarna ska bli inspirerade att genomföra 

permanenta ljusanläggningar. Rådhuset har också 

provbelysts och redan fått bygglov för en anläggning. 

Hedmanska gården är också på gång och 

fl er lägen fi nns på önskelistan. Alla objekten hanteras 

individuellt utifrån sina förutsättningar, det 

fi nns inga ”all round-lösningar” inom den här vetenskapen, 

som faktiskt är ganska svårbemästrad 

och kräver en hel del specialkunskaper. 

Guidning via mobilen 

Instant Phone Guide – ring upp num- 

ret på en skylt i stan och i din mobil får 

du en kort guidad berättelse om plat- 

sen du befi nner dig på. I ett pilotprojekt 

prövar Stadsbyggnadskontoret och tre 

andra förvaltningar en ny variant för 

att nå ut till turister och malmöbor. 

Tolv attraktiva, välbesökta och spännande platser 

i Malmös innerstaden är tänkta att förses med 

Instant Phone Guide. En skylt placerad vid attraktionen 

berättar att guidning kan ges via mobil, 

och ett specifi kt telefonnummer anges. Den inspelade 

berättelsen är tänkt att vara 3-4 minuter 

lång och ger besökaren unik information. 

När manus författas är grundtanken att 

användaren/turisten ska uppleva det som om en 

verklig och engagerad guide stod bredvid och be- 

Fasadbelysningsprojektet 

löper som ett projekt 

inom Malmö Citysamverkan, 

vilket är mycket 

praktiskt eftersom det 

i första hand rör innerstaden 

och både fastighetsägarna 

och handeln är 

representerade där. Gatukontoret 

har dock svarat 

för kostnaderna i samband 

med provbelysningarna. 

Intresset har också visat 

sig vara mycket stort, men 

det är ju så att de installationer 

som krävs på de 

enskilda fastigheterna får 

ju respektive fastighetsägare 

själva stå för, och skall 

man betala någonting så 

vill man också veta vad man får för pengarna. 

Därför kan den viktiga ”inspirationsprocessen” 

nog ta sin tid. 

I den projektorganisation som fi nns deltar Cecilia 

Hansson och undertecknad som representanter 

för stadsbyggnadskontoret tillsammans med 

rättade. Telefonguiden ska också kunna ”röra sig” 

och lotsa lyssnaren till andra punkter i området. 

Den guidande berättelsen kan ha dramaturgiska 

effekter i form av ljud, musik eller annat som 

framhäver platsens/attraktionens viktiga detaljer. 

Pilotprojektet startade i september i år och om 

tidsplanen håller fi nns tjänsten tillgänglig i slutet 

av vintern/början av våren 2005. Fyra förvaltningar 

ingår i pilotprojektet; Turism med representant 

Marie Holmberg, Kulturmiljö med Mats Riddersporre, 

Gatukontoret med Annika Abrahamsson 

och Stadsbyggnadskontoret, Göran Rosberg och 

Cecilia Lindberg. 

Instant Infotainment som erbjuder konceptet 

och helhetslösningarna är ett nystartat företag 

med sin bas på Minc i Västra Hamnen. Martin 

Tufvesson arbetar heltid i företaget och samarbetspartner 

är Avensia i Lund. Om du vill veta 

mer: kontakta Cecilia Lindberg tfn 040-34 24 66. 

cecilia.lindberg@malmo.se 

PROVBELYSNING PÅ ”RIVIERAN”’ 

kollegor från Citysamverkan, gatukontoret, stadsfastigheter, 

Kultur Malmö och fastighetsägarföreningen. 

Vi ser med spänning fram emot synliga 

resultat av vårt arbete, då det givetvis kommer att 

fi nnas anledning att återkomma till tidningen. 

christer.liljemark@malmo.se 

Om öp-aktualiseringen 

på engelska 

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett 

engelskspråkigt häfte om den pågående aktualiseringen 

av Malmös översiktsplan. Titeln är 

”Implementation of the Comprehensive Plan 

Malmö 2000. Summary of discussion papers”. 

I häftet sammanfattas tankarna i de tio dialogpm 

som gavs ut under våren och som därefter 

varit ute på samråd. På engelska fi nns också sedan 

tidigare foldern ”Comprehensive Plan for 

Malmö 2000”. Båda skrifterna kan beställas 

från stadsbyggnadskontorets översiktsplaneavdelning. 


Lägesrapport för 

Malmö StadsAtlas 

ett system för effektiv informationsförsörjning inom Malmö Stad 

I tidigare nummer av Planering i Malmö har jag redovisat vårt informations-koncept Malmö 

StadsAtlas. Vi har nu arbetat vidare med utveckling och spridning av produkten så det kan 

vara på sin plats med en kort repetition och en lägesrapport. 

Malmö StadsAtlas, 

grundkonceptet 

Malmö StadsAtlas är en informationsportal 

i webb-miljö som innehåller 

viktig information om Malmö 

Stad. Systemet medger sökning och 

presentation av data kopplat till en 

karta. 

Målgrupper är politiker, planerare/ 

handläggare, näringsliv och allmänhet. 

Informationen kommer att vara tillgänglig 

på vårt Intranet, KomIn och 

delar av informationen kommer att 

finnas på Internet, www.malmo.se. 

Informationsinnehåll, 

teman 

Innehållet skall bestå av olika teman 

där det finns planer på att ha med 

följande: 

� Kartor, ortofoto, adresser 

� Fastigheter och planer 

� Befolkningsstatistik 

� Näringslivsinformation 

� Skolor, Utbildning 

� Kultur, rekreation, turism 

� Boende, Mark, Lokaler 

� Historiska Malmö, kulturmiljö, 

fornminnen, mm 

� Geologiska data, Naturdata, 

Vattendata 

Mål med systemet 

Målet med systemet är att underlätta 

informationssökning och analys av 

data över Malmö angående fastigheter, 

befolkning, näringsliv, offentlig 

service mm. 

På Malmös hemsida ska man kunna 

söka, zooma och skriva ut kartor och 

flygbilder samt få svar på följande 

frågor från allmänheten: 

� Var ligger adressen xxx? 

� Var ligger fastigheten xxx? 

� Var finns offentlig service? 

� Var finns kommersiella center? 

� Vilken är närmaste väg mellan 

två adresser? 

� Var finns ledig tomtmark? 

På Malmös Intranet, KomIn, skall 

politiker och tjänstemän även kunna 

få svar på följande frågor: 


� Vem äger fastigheten xxx? 

� Vad gäller för aktuellt område 

enligt gällande översiktsplan? 

� Vad gäller för aktuellt område 

enligt gällande detaljplan? 

� Vem ansvarar för skötsel av 

allmänt område? 

� Vilka fastigheter berörs av en 

buffertzon runt ett angivet 

objekt? 

� Vilka bestämmelser/restriktioner 

berör aktuellt område? 

� Var bor valda åldersklasser? 

� Var finns företagen i olika 

branscher? 

� Eventuella restriktioner för 

placering av företag? 

Filtrering av data genom 

systemen 

För att underlätta framtida uppdateringar 

arbetar vi efter principen att 

data skall kunna filtreras mellan tre 

olika nivåer. I botten finns informationen 

i förvaltningarnas olika verksamhetssystem. 

De data som är av 

intresse för övriga förvaltningar skall 

kunna lämnas vidare till mellannivån 

och KomIn. En del av dessa data 

skall sedan kunna lämnas vidare till 

Malmös hemsida och allmänheten. 

Ett arbetssätt som detta kräver emellertid 

en hög grad av samordning 

och strukturering av data genom 

datamodellering. 

Klara teman 

Geografisk basinformation 

Här finns allmän kartinformation, 

ortofoto, adresser och flera sökmöjligheter 

för offentlig service i form av 

skolor mm. 

Fastigheter och Planer 

Här redovisas fastighetsgränser och 

fastighetsinformation i form av ägare, 

areal mm. Här finns även översiktsplanen 

och samtliga detaljplaner 

är skannade och finns tillgängliga 

tillsammans med beskrivningar. 

Geologi 

I detta tema kan man se ett antal 

geologiska teman som berggrund, 

grundvattennivåer mm. Har kan 

FASTIGHETER OCH DETALJPLANER 

man även finna information om 

geologiska undersökningar i form av 

borrhål. 

Historiska Malmö 

Här har vi lagt in äldre kartor över 

Malmö med tillhörande beskrivningar. 

Här finns även äldre flygbilder. 

Det är enkelt att hoppa från en 

aktuell bild över ett område till hur 

det såg ut för länge sedan. 

Kommande teman 

Näringsliv 

Tillsammans med näringslivskontoret 

har vi en prototyp som nu 

testas med information om Malmös 

företag. Vi har kopplat SCB:s företagsregister 

genom adressen till 

kartan. Databasen är uppbyggd så 

att man kan söka på branscher, antal 

anställda mm.

Befolkning 

När det gäller befolkningsstatistik 

samarbetar vi med stadskontorets 

experter och användare i första hand 

från stadsdelsförvaltningarna. Med 

hjälp av ett examensarbete från LTH 

har vi undersökt behoven av Geografisk 

information för de mjuka 

förvaltningarna där vi särskilt tittat 

på planering av förskolor. 

Studier av 

användarvänlighet 

För att förbättra användarvänligheten 

i systemet har vi låtit en 

studerande i informatik utföra ett s 

k ”usability-test”. Några ovana användare 

fick utföra ett antal förutbe- 

JORDARTSKARTA MED BORRHÅL 

REKOGNOSCERINGSKARTAN 1812. 2004 ÅRS KUSTLINJE 

stämda uppgifter under övervakning 

och inspelning. Resultatet studerades 

senare och de uppgifter där användarna 

hade problem analyserades vidare 

och förbättringar/förenklingar 

infördes. 

Stort intresse från 

användarna. 

Malmö StadsAtlas har nu varit i full 

drift en tid i första hand på stadsbyggnadskontoret 

och fastighetskontoret. 

På flera andra förvaltningar 

har systemet introducerats och 

används av allt fler. Reaktionerna är 

väldigt positiva från t ex bygglovshandläggarna 

på SBK. Systemet 

sparar mycket tid och ger samtidigt 

möjlighet att ge en snabbare och 

bättre service till Malmöborna. 

Flera förvaltningar har också visat 

intresse av att få sin egen version av 

Malmö StadsAtlas där grundmodulen 

med kartor, ortofoto, adresser, 

fastigheter mm används för att sedan 

lägga till egen förvaltningsspecifik 

information. Vi har byggt en intern 

version för fastighetskontoret med 

bl a deras avtalsregister och nu pågår 

diskussion med bl a miljöförvaltningen 

och brandkåren om liknande 

lösningar. 

Fortsatt arbete 

Vi arbetar vidare med att utveckla 

befintliga moduler och färdigställa 

TILLVERKNINGSFÖRETAG 

BEFOLKNINGSPROGNOS ÅLDERSGRUPP 1-5 ÅR 

de planerade. Utvecklingsinsatserna 

går mot att förenkla inläsning av 

data från verksamhetssystem till 

Malmö StadsAtlas och mot att 

möjliggöra uppdatering av data via 

samma gränssnitt. Då resurserna 

är begränsade måste vi tillsammans 

med användarna prioritera. Det som 

närmast står för dörren är att lägga 

ut en allmän version på KomIn som 

ersättare för vår nuvarande Intranetkarta. 

Längre fram i vår planering 

ligger också att ersätta vår nuvarande 

Internet-karta med en version av 

Malmö StadsAtlas. 

allan.almqvist@malmo.se 


Bo01-området nominerat på Exporeal i Tyskland 

Bo01 området nominerades som ett av femton 

bästa utvecklingsprojekten i Europa i DIFA: 

s utmärkelse 2004. Totalt deltog mer än 100 

utvecklingsområden i 62 städer från 15 europeiska 

länder. DIFA Award, Deutsche Immobilien 

Fonds AG, delar varje år ut utmärkelser på den 

stora fastighets- och investeringsmässan Exporeal 

i München. Detta år blev Bo01 området ett av de 

15 kvarvarande förslagen till utmärkelsen 2004. 

Vinnare blev Millenium Quarter i Manchester. 

Två och tre blev Tübingen och fi nska Tampere. 

Det fi nska projektet omfattade omvandlingen 

av industriområdet Finlaysons textilfabrik på ca 

126.000 kvm till ett attraktivt områden med 

blandat innehåll – bostäder, kontor, handel och 

upplevelseinriktade verksamheter. Malmö kom 

således på en hedrande gemensam fjärdeplats. 


fortsättning från sidan 9 Cultural Planning 

All the examples mentioned so far show the effects 

creative activity can have on the people living 

in neighbourhoods with a complex texture of 

urban and cultural diversity. They also show how 

important partnerships are and how proactive local 

organisations need to be in order to respond to 

the needs of the people living in those areas. The 

question now is, how relevant are these examples 

to Malmö? 

Malmö is a cosmopolitan and multicultural 

city, which is currently attracting a lot of attention. 

The integration of the Öresund region 

brought about by the Link with Copenhagen, 

plus other major infrastructural investments, are 

putting the city on the map along with the most 

advanced European urban developments such as 

those of Rotterdam, or Lille. In particular, the 

expansion of the Malmö University College, and 

the development of the Harbour area with housing 

and innovative workspaces such as MINC, 

has brought to the city an atmosphere of youthful 

creative energy. Cafès, open spaces, galleries and 

shopping areas are dotted all around the city and 

the overall feel is that of a compact, lively place. 

Yet, from an external observer’s perspective, it 

seems almost as if Malmö is not aware of its potential 

and, despite recent successes, the feeling is 

that it still lacks a sense of confi dence and direction. 

The Welfare for All policy statement could 

provide the glue for cementing all the different 

strands of urban and community programmes developed 

recently by the city. The challenge is how 

to turn the aspirations contained in Welfare for All 


into reality. Or more specifi cally, how to marry 

ethics with politics, urbs and civitas, the citizens 

with the ‘good’ city. 

If I were asked to produce a ‘modest’ proposal 

for Malmö, I would suggest that the city starts by 

adopting a culturally sensitive approach to future 

development. Cultural here would mean creating 

a city-wide mechanism capable of formulating an 

overall strategy of where the city wants to be in 

ten years from now. This would nourish all forms 

of capital from human capital to environmental, 

economic and social capital, but crucially it would 

start by doing an inventory of the ‘unique’ resources 

of the city. 

Essentially it would mean grounding the strategy 

in local talent and resources, and, through 

‘ad hoc’ partnerships, to develop a mix of projects 

ranging from large-scale infrastructural interventions 

to small scale – community oriented – initiatives. 

There are examples of such mechanisms in 

Europe and one of these is the Bristol Cultural 

Development Partnership. The BCDP was set 

up in 1993 between Bristol City Council, the 

Bristol Chamber of Commerce, and local cultural 

organisations such as South West Arts to create 

and implement a medium to long term strategy 

for cultural development in the city. 

Since then, the Bristol BCDP has developed 

a series of ground breaking projects such as the 

annual short fi lm festival Brief Encounters, the 

creation of the Watershed Media Centre, (an old 

warehouse converted for the use of new media 

Cultura l P la nning Ap p lic a tio n s 

Bristol (UK) - The creation of the Bristol Cultural Development Partnership (1993) 

‘A creative idea - the first independent agency formulating and implementing the 

strategic cultural policies of a large European city’ (Demos) 

production) and the Arnolfi ni contemporary art 

gallery, which has played a major role in the development 

of the Harbour-side area of Bristol. 

Today, the partnership continues to deliver projects 

(ranging from major capital projects to small 

initiatives) that fi t into a long term strategy of 

linking urban, economic and community development. 

Sustainability, creativity and inclusiveness are 

the ingredients of the Bristol strategy. If there is 

a lesson here for Malmö it is perhaps that of learning 

how to nourish local talent by intervening 

fi rst at micro level on a step-by-step basis. In my 

opinion, only by adopting this type of process can 

Malmö hope to generate ownership and consensus 

among its citizens in the future. 

By Lia Ghilardi

Malmös nya näringslivsdirektör 

Berätta vem du är Björn. Hur ser din cv ut? 

Vem är du? 

Jag är egentligen en ”malmöpåg” som idag bor i 

Vellinge. Gift och samlever med Ann, distriktssköterska, 

som jag har två tonårsflickor tillsammans 

med. Bor egentligen i Eskilstorps kyrkby 

och trivs mycket bra i denna miljö. Jag tog studenten 

på Latinskolan. Efter militärtjänstgöringen 

gjorde jag ett ”break” och började att arbeta på 

Esso Motorhotell. Det var början till min hotellkarriär 

som började med hotellet i Arlöv, som så 

småningom ledde till distriktschef i Scandickoncernen 

i drygt 5 år! Under tiden utbildade jag mig 

i ekonomi med inriktning på marknadsföring vid 

universitetet i Lund. Jag hade lite svårt att släppa 

hotellbranschen och ställde min kosa till Stockholm 

och bl a Royal Viking hotell. Kombinationen 

hotellbransch och fastighetsbranschen var 

en bra kombination för mitt nästa engagemang – 

handeln. Jag blev ”headhuntad” till tjänsten som 

vd för Center Syd. En etablering som omdebatterats 

mycket i pressen och som fått mycket medial 

belysning. Här blev mina erfarenheter från hotellbranschen 

en viktig komponent – en viktig faktor 

för CenterSyd-anläggningen och som jag genom 

åren hade tillskansat mig var 

”kundkänslan”. Anställningen på 

Center Syd blev sex intressanta år. 

Nästa steg i min karriärstege blev 

vd för Citysamverkan i Malmö. 

Här blev min uppgift att omsätta 

eller överföra mina erfarenheter 

från extern handel i Löddeköpinge 

till citymarketing av 800 butiker 

och 300 restauranger. Ingen lätt uppgift, men en 

spännande utmaning. Min uppgift var här bl a att 

skapa en attraktiv stadsmiljö där huvudsyftet var 

att stärka stadskärnan. 

Vilka förväntningar har du i din nya roll? 

Jag känner mig mycket ”taggad” för uppgiften, 

men det är en svår balansgång. Jag tvingas att se 

det ur två perspektiv – från företagarehorisont 

men också från medborgarehorisont dvs Malmö 

stad. Företagen har andra villkor, och måste göra 

andra prioriteringar. 

Jag har ingen undermedicin, men jag vet ungefär 

hur jag skall arbeta den närmaste tiden. Nu 

försöker jag lära mig hur näringslivet i Malmö 

fungerar. Därefter tänker jag starta mitt s k förändringsarbete 

som i stort går ut på att ta hand 

om det ”befintliga kapitalet” dvs det befintliga 

näringslivet i Malmö . Ledordet kommer att bli 

”samverkan”. I denna kampanj ingår också att 

identifiera och undanröja hinder för ekonomisk 

tillväxt. För att lyckas krävs nära och bra relationer, 

så jag tänker starta med att bygga upp nya 

former för träffar. Jag börjar med styrelserna för 

företagsgrupperna och försöker skapa bättre och 

utökad kommunikation. Det gäller här också att 

skapa en tydlighet dvs att synas. Malmös 13.000 

Malmös 13.000 företagare 

där det adderas ca 150 nya 

varje månad är ju basen för 

Malmös utveckling. 

företagare där det adderas ca 

150 nya varje månad är ju 

basen för Malmös utveckling. 

För att tala i VFA-termer; det 

är främst här som den ekonomiska 

tillväxten skapas och 

som är förutsättningen för 

fördelningen av välfärden. 

Det finns förstås många 

olika sätt att kommunicera 

uppdrag och funktion. Vi har många viktiga 

plattformar som t ex MINC, Medeon, Malmö 

högskola mfl. Det ansvaret tänker vi ta på oss. 

För att lyckas i detta arbete är jag beroende av 

mina kompetenta och engagerade medarbetare. På 

Näringslivskontoret finns lång erfarenhet av frågor 

som rör både företagsservice, omvärldsbevakning 

och innovationsmiljöer. 

Vad vet du om stadsbyggnadsprocessen? 

Inte mycket. Här har jag mycket att lära. Stadsbyggnadskontoret 

har jag haft att göra med bl a i 

min tidigare roll som ledare för Malmö Citysamverkan. 

Där träffade jag nuvarande stadsarkitekten 

Agneta Hammer, Christer Liljemark och Cecilia 

Hansson har jag lärt känna 

i arbetet med stadsmiljöprogrammet.Stadsbyggnadsdirektören 

Mats Olsson har jag träffat 

i en rad olika sammanhang. 

Och det har alltid varit mycket 

stimulerande. 

Vad jag ser framför är återigen 

samverkan – i det här fallet 

SBK, FK och NK. Den treenigheten är viktig för 

att skapa ett bra näringslivsklimat i Malmö. 

Vilka erfarenheter från Citysamverkan bär du 

med till NK? 

Nätverket förstås. Det kan bli användbart även i 

min nya roll. Jag har erfarenhet från företagsvärlden 

– både stora och små företag. Jag har också lite 

inblick i den politiska strukturen. En viktig erfarenhet 

har jag redan tagit till mig och det är tidsåtgången 

vid etableringar. Den är alldeles för lång. 

Vi måste skaffa oss nya rutiner och nya verktyg. 

Omvärldsbevakningen är ett annat område som 

jag prioriterar. Här finns relationerna mellan axeln 

Malmö-Lund, SSSV, storstadsområdena, Region 

Skåne/Position Skåne, Öresundsaxeln Malmö- 

Köpenhamn och så innovationsmiljöerna. Bara för 

att nämna några av de mest intressanta. 

Det näringslivspolitiska programmet fyller 10 år. 

Synnerligen dags för revision. Det arbetet har jag 

fått i uppdrag att sätta igång med nästa år. Marknadsföringserfarenheterna 

har lärt mig att man 

måste vara tydlig. Den strategin skall jag även fortsätta 

med på NK. I nätverksarbetet ingår t ex att 

skapa ett ” nöjdkundindex dvs hur upplever man 

Malmö som etableringsort? M a o jag vill göra en 

betygsättning av Malmö som etableringsort. 

Björn Bergman 

Malmös roll i Öresundsperspektivet. 

Malmös roll i Öresundsregionen 

är att dra fördelar av sin 

position. Det gäller här att 

utnyttja inte bara sitt extremt 

goda geografiska läge, utan 

också att klarlägga vilka olika 

nischer där Malmö har fördelar 

gentemot Köpenhamn. 

Vi har goda utbyggnadsmöjligheter, låga priser, 

hög levnadsstandard, en god infrastruktur osv Jag 

menar att vi måste ha en beredskap för när integrationen 

i regionen drar igång på riktigt. Det är 

allas ansvar att marknadsföra regionen. Jag drar 

mig till minnes en undersökning om flyttningsbenägenheten 

i Köpenhamnsområdet till Malmö. 

Utfallet var hisnande. Över 200.000 skulle kunna 

tänka sig att i framtiden flytta över sundet. Vilken 

beredskap har vi för ett sådant scenario? 

Hur ser du på din roll som ordförande i tillväxtgruppen 

i VFA? 

Tillväxtperspektivet är ju centralt i detta sammanhang, 

men det är komplicerat. Förvaltningscheferna 

i de andra grupperna har delegerat sina 

arbetsuppgifter ut i sin organisation. Tillväxtgruppen 

kan inte delegera. Vi får vara länken in till 

näringslivet från de andra grupperna. Gruppen 

håller just på att konstituera sig och har ännu inte 

hittat sina arbetsformer. Jag får be att återkomma 

med en fylligare rapport från min grupp. 

Några speciella favoriter i city? 

Jag älskar city! För mig är gågatan en livsnerv. 

Pulsen, rörelserna av människor, exponeringen av 

handeln mm Här kan jag strosa omkring långa 

stunder och finna kraft och näring till tankearbetet. 

En annan företeelse på gågatan som jag är 

förtjust i är Baltzar City och den nya gallerian i 

gamla Telia-huset på S. Förstadsgatan blir spännande. 



MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR 

205 80 Malmö 

www.malmo.se 

info.stadsbyggnadskontoret@malmo.se 

Vad händer på Hyllievång? 

Malmö stad anlitade i våras Aarsleff Bygg & Anläggning 

AB för att utföra det terrasseringsarbete 

som, sedan försommaren och fram till nu, pågått 

intensivt inom Hyllievång. Ett arbete som var 

nödvändigt för att marken skall få rätt nivå med 

hänsyn till Citytunneln och den kommande bebyggelsen. 

”Golvet” är nu lagt så att Citytunneln 

kan påbörja sina arbeten med tunneln och stationen, 

vilket beräknas ske våren 2005 

Totalt har 220.000 m³ matjord borttransporterats 

eller lagts i upplag. 185.000 m³ lermorän 

har schaktats och sedan använts för fyllnad. Den 

första terrasseringsetappen slutbesiktigades den 

4 november. Återvinningsstationen är sedan i 

somras flyttad till väster om gården Almhov vid 

Gottorpsvägen, alldeles intill Yttre Ringvägen. 

Henriksdalsvägen är stängd för allmän trafik och 

en ny provisorisk infartsväg till Hyllie vattentorn 

från Annetorpsvägent har byggts. Infarten nås endast 

för medlöpande trafik så med bil måste man 

komma från Limhamnshållet. En ny gångväg har 

också byggts från tunneln under Annetorpsvägen, 

söder om Holma, upp till vattentornet. 

I etapp 2, som genomförs under 2005, kommer 

ca 265.000 m³ lermorän att tas emot från Citytunnelns 

schakt. Massor som behövs för att lägga 

”golvet” på rätt höjd för arena och shoppingcenter 

och för kommande bebyggelse inom Hyllievångs 

centrumområde. Ett mycket genomarbetat förslag 

till utformning av arenan ligger färdigt. Detaljplanen 

där arenan och shoppingplanerna ingår 

beräknas bli antagen av kommunfullmäktige i 

juni 2005 och enligt den nu liggande tidplanen 

skall byggstart ske våren 2006. Det är nu bara att 

hoppas att man inte innan dess har påbörjat byggandet 

av en arena i Köpenhamnsområdet. 

MARKARBETEN PÅ HYLLIEVÅNG 

GENOMSKÄRNING ARENA. PARKFAST AB 

Under 2005 planeras också för att möjliggöra 

start av bostadsbebyggelse på åkern söder om 

Holma och Kroksbäck. En bebyggelse som kommer 

att innehålla både tät småhusbebyggelse och 

flerbostadshus. När den är färdigställd är Holma/ 

Kroksbäck området sammanbundet med Hyllievång. 

Planerna på ett hotell i Hyllievång har kommit 

en bit närmare ett genomförande genom det 

markanvisningsavtal som är träffat med Öyer Invest 

A/S (Arthur Buchardt). Avtalet godkändes av 

tekniska nämnden den 26 oktober 2004 och avser 

en tomt omedelbart söder om shoppingcentrat. 

Hur kommer det att bli att bo och arbeta och 

besöka Hyllievång? Givetvis är ambitionen att 

planera för miljöer och mötesplatser som gör att 

man trivs i Hyllievång. Något som inte minst blir 

viktigt för centrumområdet där byggnationen inleds 

med storskalliga anläggningar. Anläggningar 

som kan ge miljöer som upplevs som ödsliga. För 

att kunskapen om vad man bör tänka på och vad 

som kan göras för att få ”liv mellan husen” har en 

särskild studie genomförts av projektgruppen för 

Hyllievång med bistånd av Jan Gehl. Det pågår i 

skrivande stund ett intensivt planeringsarbete för 

att utveckla strukturen för bebyggelse, gator och 

mötesplatser. En struktur som hela tiden måste 

utvecklas och förfinas och som skall lägga grunden 

för en klok exploatering som möjliggör det 

goda livet i Hyllievång. 

borje.klingberg@malmo.se

PIM2 2004.indd - Malmö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?