PIM2 2004.indd - Malmö stad

malmo.se

PIM2 2004.indd - Malmö stad

PÅ GÅNG I VÄSTRA HAMNEN

4


LEDARE

Tio år med stadsbyggandet i Malmö

Dynamisk utveckling

Mina tio år som ledare för stadsbyggnadskontoret i

Malmö kännetecknas av en fantastisk framtidsoptimism

där infrastrukturprojekten avlöst varandra

som på löpande band. Detta var också tiden då

Malmö påbörjade sin långa resa från arbetarstad

till kultur- och kunskapsstad. Den

resan är inte slutförd än, och ur ett

stadsutvecklingssammanhang har

den just börjat. På samma sätt gör vi

en resa på det regionala planet från

lokal nod till att vara en del i en ny

kontext – Öresundsregionen. En

resa som kommer att ta betydligt

längre tid.

När jag kom till stadsbyggnadskontoret,

hamnade jag mitt

i visionsarbetet 1994-95. Ett strategiskt

framtidsarbete som jag anser var oerhört

viktigt för Malmö och som dessutom kom vid rätt

tidpunkt. Ur detta kom bl a högskolan och även

Bo01. Visionsarbetet fortsätter. På två sätt. Det

nyligen startade handlingsprogrammet Välfärd

för alla (VFA) kan sägas vara stadens nästa stora

visionsarbete. Fast nu vänds blickarna inåt. Nu är

det obalansen mellan olika demografi ska grupper

som står i fokus. Visionsarbetet fortsätter också genom

omstarten med Översiktsplanen där det nya

angreppssättet tar sin utgångspunkt i inte enbart

den ekologiska, utan även den ekonomiska och

sociala hållbarheten. Utgångspunkter som också är

centrala för VFA.

Integration tar tid

Öresundsregionen fyller fyra år sommaren 2005.

En mycket kort tid i planeringssammanhang.

Trots den lyckosamma utvecklingen inom persontransportsidan,

kommer det att dröja innan vi

kan tala om en integrerad Öresundsregionen. Den

mentala kartan för öresundsborna har ännu så

länge ingen större utbredning.

Vi har idag ett bra samarbete med motsvarande

verksamheter på den danska sidan, både Köpenhamn

och Århus. Vi har medverkat i ett antal

Planering i Malmö är en informationsskrift från

Malmö Stadsbyggnadskontor.

ANSVARIG UTGIVARE

Göran Rosberg, 040-34 36 79

REDAKTION

Göran Rosberg, Cecilia Lindberg, Göran Falck,

LAYOUT/GRAFISK FORM

Stina Andersson

FOTOGRAFER

Ronny Bergström, Lars Hansson

TRYCK

Tryckeri Wiking, dec 2004

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR

205 80 Malmö

Tel 040-34 10 00

www.malmo.se under Bostad & bygge

OMSLAG

David Wiberg

2 Planering i Malmö 2004

Interreg-projekt vars syfte har varit att understödja

ett ökat samarbete över nationsgränsen s k crossborder

activities och vi fortsätter med dessa samverksansformer.

Delaktigheten i Öresundsregionen

har också inneburit ett nytt synsätt på marknadsföringen

eller positioneringen av regionen. Här har

Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och

Näringslivskontoret tillsammans

med Copenhagen Capacity och

regionens ledande bygg –

och fastighetsföretag salufört Öresundsregionens

kvaliteter på internationella

arenor.

Regionförstoring innebär ju att

fokus inte enbart ligger på huvudnoderna

Köpenhamn och Malmö,

även om det för regionen som helhet

är viktigt att huvudresurserna faller

Malmö och Köpenhamn. En

sådan strategi är till gagn för hela regionen. Under

denna period har också avståndet, dvs det mentala

avståndet, minskats mellan axeln Malmö-Lund.

Samarbetet har ökat och vi inser att vi har mycket

att vinna på gemensamma satsningar.

Västra Hamnen och urban

governance

Jag har följt Västra Hamnens utveckling ända

sedan jag började på kontoret. I min tidigare roll

som chef för ett arkitektkontor fi ck vi 1989 uppdraget

att presentera ett utbyggnadskoncept för

Västra hamnen. Samma kontor arbetade också

med ombyggnaden av Kockumshallen , hall 7, till

en hypermodern bilfabrik. Så, jag har ett speciellt

förhållande till Västra Hamnen.

Det strategiska draget att fl ytta den internationella

bostadsmässan från Ön på Limhamn till

Västra hamnen och på så sätt utnyttja bostadsmässan

som en katalysator för omvandlingen

av industriområdet till att bli starten för skapandet

av en ny stadsdel var genialt. Likaså tankarna från

visionsarbetet om ett stadsintegrerat universitet,

motorn mellan den nya stadsdelen och Gamla staden.

Det är min förhoppning att våra tankar om

synergieffekter mellan universitetet, innovationsmiljön

Minc och företagarna på Västra Hamnen

skall bära frukt. Det som idag brukar benämnas

som ”tripple helix”.

Idag arbetar ca 6.000 på Västra Hamnen. Lika

många som under Kockumstiden. När Västra

Hamnen är fullt utbyggd dvs om 20 år har denna

siffra fördubblats. Jag hoppas då att hela stadsdelen

utvecklats på ett sådant sätt att det kan uppfylla

hållbarhetskraven som sattes för Bo01.

Jag arbetade som ordförande för byggherregruppen

under uppbyggnaden av Bo01. På så sätt fi ck

jag möjligheten att se hela processen både från

planerings- och på genomförandehåll. Den erfarenheten

tar jag med mig och hoppas få nytta av i

framtiden. Genom pilotprojektet Lots försökte vi

arbeta med nya samarbetsformer. Tanken var att

få alla markägare och intressenter att verka mot

samma mål, oavsett egna intressen. Idag arbetar vi

med en samverkansgrupp, där den snabba utvecklingen

kan komma att ställa krav på en kompletteranade

speciell genomförandegrupp. Här fi nns

också utrymme för nya samverkansformer - det

som brukar kallas urban governance. Kommunicerandet

av utvecklingen i Västra Hamnen med intressenter,

investerare och alla malmöbor har skett

på StadsbyggnadsForum Västra Hamnen. Lokalen

fungerar som en informationsingång till Västra

Hamnen och kommer efterhand att utvecklas ytterligare.

Logistik

Logistiken kommer på många sätt att bli det stora

samtalsämnet under de närmaste 5-10 åren i Malmö.

I första hand ser jag citytunneln som ett nödvändigt

och revolutionerande tillskott för transportarbetet

såväl i Malmö som i regionen som helhet.

Citytunneln är ett konkurrenskraftigt medel

i relation till den alltmer ökade personbilstrafi ken.

För att följa upp den succéartade utveckling vi har

fått med tågtrafi ken över sundet idag är citytunneln

en viktig bricka i detta. Jag tror också att vi

kommer att få se en mycket spännande utveckling

kring citytunnelns stationsområden, dit stora kommersiella

intressen kommer att styras.

Stadsbyggnadskontoret har också kommit med

intressanta utvecklingstankar för persontransporterna

i Malmö genom översiktsplanens aktualiseringsarbete.

Det går ut på att skapa en s k ring

med citytunneln och den gamla kontinentalbanan

som stomme. Ett viktigt instrument även i diskussionerna

om att förstärka de östra delarna av

staden.

Epilog

Ovan har jag valt att kommentera några områden

som varit viktiga för mig under tioårsperioden.

Det fi nns givetvis andra som också ligger mig

varmt om hjärtat. Boendefrågorna genom t ex

projekt som Byggabodialogen på Västra hamnen,

Annestad, Hammars Park. Men också den

påbörjade stadsförnyelsen i city där Baltzar City

är en god representant för detta område. Tillväxtfrågorna

genom näringslivsutvecklingen i staden

intresserar mig också mycket.

Avslutningsvis vill jag passa på att tacka alla

som på något sätt medverkat i stadsbyggnadsprocessen

under dessa fantastiska år. För mig har det

varit en mycket stimulerande dialog och utmaning

som jag självklart kommer att sakna när jag

vid årsskiftet lämnar min tjänst som stadsbyggnadsdirektör

för att arbeta deltid med strategiska

stadsutvecklingsfrågor på uppdrag av Malmö

stad. Förhoppningsvis ses vi då inom ramen för

detta uppdrag.

Malmö december 2004

Mats Olsson

Stadsbyggnadsdirektör


Trygg, säker och spännande stad

Sedan 2001, när Malmös strategi och handlingsplan för det brottsförebyggande arbetet i Malmö

Stad formulerades, arbetar Stadsbyggnadskontoret aktivt med att stärka trygghetsaspekternas

roll i planeringen. Under hösten 2004 har en arbetsgrupp på Stadsbyggnadskontoret, enligt hand-

lingsplanens direktiv, arbetat med riktlinjer och arbetsmetoder för att fastställa hur de skall kunna

infogas i olika skeden av stadsplaneringen.

Malmö, tryggheten och

planeringen

Malmös stadsdelar skiljer sig mycket åt när det

gäller innehåll och karaktär. Centrala torg och

gågator är ofta fyllda med liv och rörelse vilket i

sig skapar trygghet. Viktiga gång- och cykelstråk

kan däremot kännas otrygga att använda. Större

insprängda verksamhetsområden fungerar som

barriärer i staden. Många trafikleder och storskaliga

bostadsområden utgör också hinder för

fri rörelse mellan stadsdelarna. Förnyelsebehoven

finns bland annat formulerade i den aktualisering

av översiktsplanen som genomförts under 2004.

Tryggheten och den sociala hållbarheten får här

en central roll.

Detaljplaner bestämmer för lång tid framöver

markanvändning, parkeringslösningar, platser för

barn och unga att vistas på, gång- och cykelvägar

och även byggnadsutformning. I dagsläget pågår

detaljplanarbetet med den nya stadsdelen Hyllievång.

Här finns med tanke på områdets skala och

innehåll (shoppingcenter, arena, hotell, citytunnelstation

och bostäder) ett stort behov av att beakta

trygghetsaspekter i ett tidigt skede. I planer

som berör den centrala staden är det ofta viktigt

att möjligheterna till handel eller annan tillgänglig

verksamhet i gatuplanet styrs för att stadscentrum

skall få ett varierat och livfullt gatuliv.

I bygglovshanteringen kan tryggheten också

påverkas i hög grad. Det kan handla om hur entréer

och fönster placeras i en byggnad eller hur

förråd, cykelparkeringar och förplatser till bostäder

gestaltas. Höga plank och täta jalusier skapar

ett gaturum som bidrar till en mörkare och mindre

händelserik gatumiljö.

Att planera en stad som är både trygg och

trevlig men också tillräckligt komplex för att vara

spännande, tillåta skillnader och oväntade möten,

är en krävande uppgift. Det är viktigt att från fall

till fall bedöma vilka effekter våra val får på öppenheten

och trygghetsupplevelsen och göra dessa

tydliga i förhållande till andra krav och önskemål.

I stadsbyggnadsprocessen är det förstås viktigt

att vi baserar våra ställningstaganden på gemensamma

mål, även när det gäller trygghetsaspekter.

Därför finns ett behov av formulerade riktlinjer.

Riktlinjer

Stadsbyggnadskontorets riktlinjera baseras på två

viktiga utgångspunkter för det brottsförebyggande

arbetet: den öppna staden och upplevelsen av

trygghet. Dessa ger uttryck för synsättet att den

stad där människor vistas ute på gator och torg,

även på kvällarna, blir en tryggare stad än den

som är folktom efter mörkrets inbrott. Den informella

kontrollen som människor utövar när

Universitetsholmen

Västra Hamnen

Kroksbäck Holma

Hyllievång

0 1 2 km

Lindeborg

Geografiskt område som

tas upp i aktualiseringen

av ÖP 2000

Mobilia

de använder stadsrummet har en inskränkande

verkan på kriminaliteten, vilket ökar känslan av

trygghet osv. Det handlar om att vända en spiral

rätt, där många olika faktorer, inte minst media

och vårt sätt att hantera egen och andras rädsla

har betydelse.

Riktlinjerna för Stadsbyggnadskontorets arbete

Stadens entré

Sorgenfri

Sofielund

Emilstorp

Område som kan

upplevas som otryggt

med avseende på trygghet kan sammanfattas i följande

punkter:

1. Blanda, befolka och öka rörligheten i staden

2. Främja naturliga möten

3. Gör stadens rum tydliga

magdalena.alevra@malmo.se

Viktiga rörelsesamband

mellan stadsdelarna

I AKTUALISERINGEN AV ÖVERSIKTSPLAN 2000 PRECISERAS DE OMRÅDEN I MALMÖ DÄR DET ÄR VIKTIGT ATT EN STADSFÖRNYELSE

KOMMER IGÅNG

I DEN NYA STADSDELEN HYLLIE-

VÅNG HAR TRYGGHETSFRÅGOR

LYFTS FRAM I ETT TIDIGT SKEDE

FÖR ATT SKAPA BÄSTA MÖJLIGA

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GODA

LÖSNINGAR

Planering i Malmö 2004 3


Förvanskning

Vad är förvanskning? Vad säger lagen? Vad säger rättspraxis?

När inträffar lovplikt? Ersättningsanspråk?

Den 10 september hölls på initiativ av programarkitekterna

ett seminarium i stadshuset om förvanskning

av byggnader. Detta hade föranletts

inte bara av att ämnet ligger i tiden utan också

av det mycket stora intresse som stadsbyggnadsnämnden

numera visar när det gäller kultur- och

bevarandefrågor. Det har framgått inte minst av

ett antal ”modiga” beslut i bygglovärenden, t.ex.

fönsterbyten, som nu blivit föremål för överprövning.

En vidare belysning av detta område kändes

därför angeläget.

Även om nämnden var den huvudsakliga och

väl företrädda målgruppen för seminariet hade

också andra personer inbjudits för att lyssna, lära

och bidra med egna erfarenheter. Där syntes bl.a.

en del av våra egna arkitekter, antikvarier från

museet samt jurister från länsstyrelsen. Särskilt

inbjudna under senare hälften av programmet var

representanter för Skönhetsrådet (Jan Hemmel),

stadsfastigheter och den antikvariska gruppen

”Operation kungsörn” som tidigare presenterat en

utredning om förvanskning.

Två högt kvalifi cerade personer hade ombetts

medverka som föreläsare. Först Otto Ryding från

Boverket, som grundligt studerat alla rättsfall

inom det här gebitet, sedan Marianne Larsson

Carlbring som har som specialitet frågor kring

skydds- och varsamhetsbestämmelser och eventuella

ekonomiska konsekvenser av detta.

Alla frågor fi ck naturligtvis inte sina svar denna

dag, det medger helt enkelt inte detta svårhanterliga

ämne, men några frågetecken rätades ut och

detta ska framgå av ett PM som förhoppningsvis

inom kort ska framställas och se dagens ljus och

spridas bland berörda. Våra förhoppningar knyts

också till att en inventering av stadens byggnader

ska kunna komma till stånd för att underlätta

framtida ställningstaganden. En av erfarenheterna

ORIGINAL ELLER KOPIA?

4 Planering i Malmö 2004

från Otto Rydings framträdande var att om

man ska nå framgång vid en överprövning

måste man kunna presentera mycket goda

argument, och de kan stå att fi nna bl.a. i

en sådan inventering.

Förhoppningar knöts också till att den

pågående översynen av PBL ska leda fram

till tydligare stöd för bevarande av värdefulla

byggnader än vad den nuvarande

gör. Men den bästa motorn för en framgångsrik

framtid är att vi alla själva blir ännu bättre och

engagerade, och till detta bidrog seminariet i icke

obetydlig grad.

christer.liljemark@malmo.se


Thorsten Roos

Ingen annan arkitekt har som

Thorsten Roos präglat Malmö.

Han satte sin signatur på omkring

500 byggnader i staden. Han mest

framträdande byggnadsverk är

naturligtvis Kronprinsen, invigt

1964. För 40 år sedan var han nå-

got av en kändis, en arkitekt med

stjärnstatus.

Roos verksamhet varade från början av 1930-talet

till slutet av 60-talet. Hans stora produktion

förklaras av hans samarbete med den tidens stora

byggherrar: HSB, MKB och storbyggmästaren

Hugo Åberg. Därtill fick han många uppdrag

genom flitigt deltagande i arkitekttävlingar, oftast

i samarbete med kompanjonen Bror Thornberg.

Roos mest framträdande byggnader förutom

Kronprinsen är Hotel S:t Jörgen, NK (Hansacom-

FOTO: GEORGE ODDNER

pagniet) och Jägersro samt tillsammans med Bror

Thornberg S:t Andreas kyrka, Limhamns krematorium

och ABC-husen på John Ericssons väg.

Roos arkitektur och verksamhet speglar det

modernistiska skedet: 1930-talets introduktion av

funktionalismen, det tidiga 1950-talets motreaktion

med mer traditionellt formspråk, omkring

1960 den minimalistiska senmodernistiska estetiken

och till slut 1960-talets kritiserade miljonpro-

KVARTERET NYHEM VID RÖNNEHOLMSVÄGEN, NYBYGGT PÅ 1930-TALET. FOTO TILLHÖR STADSBYGGNADSKONTORET

gram och innerstadssaneringar.

Roos produktion var av mycket skiftande karaktär

och kvalitet. Hos honom fann inga absoluta

lösningar, stilvarianterna blev många, mycket var

möjligt, det mesta tillåtet. Han var en stor personlighet

som med humor och värme blev Totte med

malmöborna.

tyke.tykesson@malmo.se

KRONPRINSEN FRÅN REGEMENTSGATAN PÅ 1960-TALET. FOTOT

TILLHÖR HULTIN & LUNDQUIST

Planering i Malmö 2004 5


Stad – Upplevelse – Historia

Under våren och sommaren har projektet Stad-Upplevelse-Historia genomförts på Värnhem. De boende

i området har engagerats för att ge sin syn på kulturmiljön i området och intresset har varit mycket stort.

Projektet mynnar ut i ett kulturmiljöprogram för Värnhem som blir klart under hösten 2004.

Vem ska beskriva vår gemensamma kulturmiljö

och vilka har nytta av en sådan beskrivning? Det

är frågor som börjat ställas de senaste åren och

genom de mål och riktlinjer för kulturmiljövården

som regeringen satt upp om allas förståelse, delaktighet

och ansvarstagande för den egna kulturmiljön

är det högst aktuella frågor.

Kulturmiljöprogram och byggnadsinventeringar

är viktiga redskap i stadsplanering och

bygglovshantering. De bygger dock på vad byggnadsantikvarier

och arkitekter anser vara bevarandevärt,

unikt, intressant, pedagogiskt, vackert och

så vidare. Det innebär att vi missar mycket som

inte syns på en byggnads fasad eller planritning.

Vilka byggnader eller platser är viktiga för de som

bor och vistas i staden? Vilka aspekter är omistliga

för dem?

Under våren och sommaren har vi i projektet

Stad – Upplevelse – Historia arbetat med att utveckla

en metod för byggnadsinventering där även

de boendes egna berättelser, beskrivningar, minnen

och åsikter finns med.

Projektet har i huvudsak finansierats av riksantikvarieämbetets

forsknings- och utvecklingsmedel

(FoU) och drivits av Tyke Tykesson tillsammans

med byggnadsantikvarie Emma Hedar.

Värnhem valdes ut som undersökningsområde

eftersom det är komplext och intressant ur flera

aspekter. Platsen är en viktig knutpunkt i staden

, bebyggelsen har ett tidsdjup i det att byggnader

och miljöer från såväl förindustriell tid som nästan

alla 1900-talets årtionden finns representerade

i kvarteren. Dessutom finns inom det geografiskt

relativt begränsade området anmärkningsvärda

skiktningar i befolkningssammansättningen

vilket innebär att det finns påtagliga sociala brytningspunkter

i stadsrummet. Kvarteren kring

Värnhemstorget står inför förändringar, dels ge-

SAMMANLAGT 140 PERSONER VAR MED PÅ STADSVANDRINGARNA

6 Planering i Malmö 2004

nom att en omfattande bebyggelse är planerad i

de avrivna kvarteren mellan Värnhemstorget och

Midhem, dels genom att en gentrifieringsprocess

har inletts. I undersökningsområdet bor cirka

5200 personer.

Genom affischer i de två stora matbutikerna i

området samt en artikel i tidningen Malmömagasinet

och i stadsdelstidningen bjöds intresserade in

till kostnadsfria stadsvandringar och studiecirklar.

Intresset var mycket stort; sammanlagt 140 personer

fördelat på fem tillfällen gick stadsvandringen.

Ett fyrtiotal Värnhemsbor i olika åldrar och från

olika delar av området deltog i studiecirklarna

som var uppdelade i fem tillfällen med olika fokus;

från att tala om sina egna hus fick deltagarna

sedan berätta om en utvald favoritplats och inventera

en gata. Detta blandades med olika nedslag

i Värnhems historia och livliga diskussioner om

dagens Värnhem.

Det visade sig snart att deras åsikter var snarlika

våra och även om de delvis inte var representativa

för Värnhems befolkning i sin helhet,

framförallt vad gäller etnisk tillhörighet, var de

så pass samstämmiga att vi kunde dra intressanta

slutsatser av det de sade. För att få ytterligare underlag

skickade vi även ut 325 enkäter av vilka vi

BERIT OCH MONICA, T.H., INVENTERAR VÅRGATAN MED HJÄLP AV

SABINA

TYKE, SABINA OCH NIKLAS DISKUTERAR PÅ ÖSTERVÄRNSGATAN

fick tillbaka 56 stycken, eller 17,2%. Även dessa

tyckte ungefär som vi, men det var tydligt att de

som varit med i studiecirklarna haft tillfälle att

bearbeta sina tankar och gå djupare i sina åsikter.

Utöver studiecirklar och enkätutskick genomförde

vi också en mer traditionell byggnadsinventering

som komplement.

Värnhemsborna är stolta över sin stadsdel, de

trivs och känner sig trygga för det mesta. De uppskattar

det goda serviceutbudet och känner att det

finns en samhörighet värnhemsbor emellan; flera

återkommer till att det finns en småstadskänsla

över området. Värnhem är fattigt på grönområden

och de som finns är högt skattade. Omtyckta

byggnader är till exempel Funkishuset, Malmgården,

Solstrålehuset, kaffestugan på Lundavägen

och de nyklassicistiska röda tegelhusen längs

Kungsgatan. Ursprungliga portar, gatlyktor och

markbeläggningar är viktiga detaljer att bevara.

Nästan alla deltagarna har, oberoende av varandra,

leende berättat att de nu ständigt tittar och

funderar på byggnader och stadsmiljön i allmänhet.

De har också lärt känna varandra och många

vill fortsätta träffas och kanske utveckla studiecirklarna

till något varaktigt.

GÖRAN OCH ELLINOR PUSTAR UT EFTER SIN INVENTERINGSRUNDA

HAGSTORPS FÖRVILDADE KOLONITRÄDGÅRDAR UPPSKATTAS SOM

GRÖNOMRÅDE AV MÅNGA VÄRNHEMSBOR


Vi har fått veta att Rigmor ett tag hade en

hemlös boende i sin bil och Sven fick som eldare

på järnvägen dra ner på eldandet innan de tuffade

in i kvarteret Teodor eftersom de annars fick skäll

av tanterna som just hängt tvätt. Ellinor saknar

natur och går därför ofta till Hagstorps gamla

koloniområde där man kan plocka blommor, bär

och frukt eller bara njuta av en promenad i de förvildade

trädgårdarna. En kanon som lämnats kvar

efter danskarnas belägring av Malmö 1677 sitter

inmurad i fasaden på det så kallade Kanonhuset

och pekar rakt in i Marie och Görans vardagsrum.

Enligt Daniel är Zenithgatan världens centrum

och Karolina älskar det hatade AG-huset.

emma.hedar@malmo.se

SOLSTRÅLEHUSET HAR FÅTT SITT NAMN EFTER INSKRIPTIONEN

STRAX UNDER TORNET: SOLSTRÅLE 1902. DET ÄR EN OMTYCKT

PROFIL PÅ VÄRNHEM OCH ÄVEN ETT MYCKET VÄLBEVARAT, OM ÄN

SLITET, EXEMPEL PÅ DET FÖRRA SEKELSKIFTETS ARKITEKTUR

DET SÅ KALLADE FUNKISHUSET ÄR DEN MEST OMTYCKTA BYGGNADEN

OVE PÅ VÄRNHEMSTORGET 1920 OVE PÅ VÄRNHEMSTORGET 2004 URSPRUNGLIGA PORTAR ÄR VIKTIGA ATT BEVARA. DET HÄR VACK-

RA EXEMPLARET FINNS PÅ VÅRGATAN

Planering i Malmö 2004 7


Cultural Planning

Lia is a cultural planner and ur-

In recent years, there has been an increased recognition

of the importance of the cultural industries

to the economy of cities and the many direct and

indirect ways in which the presence of cultural institutions

and activities carry widespread benefits,

especially in enhancing the image of cities.

This is because, under global conditions of

growing competition and the freeing of market

forces for investment and capital flows, cities have

become more entrepreneurial and conscious that

projecting a positive image to the outside world

can translate into more jobs for the local economy.

What we see nowadays is that some cities remain

important nodes in the global economy, and are

experiencing a new and rediscovered economic

importance, while others seem merely to react to

the economy. Furthermore, some cities appear to

be more innovative than others, can think fast,

can predict trends and act in order to harness

their innovative capability.

However, sociologist Saskia Sassen argues that

those metropolitan areas that have emerged as

strategic territories in the new economic order

tend to display serious symptoms of social and urban

malfunction.

In particular, she argues that the more a city

grows in importance, the more it concentrates

within itself economic, social and cultural diversity.

For example, the cities which are most shaped

and defined by the culture of the dominant global

corporations are also the most characterised by a

multiplicity of marginalized and disadvantaged

cultures and identities, mostly as a result of immigration.

These types of cities have become fertile

ground for a host of conflicts and contradictions,

which often explode in violent forms in the very

neighbourhoods where the most marginalized people

live.

So, I suppose the question here is what role can

local governments play in this complex scenario?

Can local governments tackle some of these issues

through culture projects?

Sociologist Manuel Castells is convinced that

local, s opposed to national, governments can play

an important role in this new context because

of their potentially greater flexibility and deeper

knowledge of the problems and resources of local

civil society. What Castells is suggesting is

that there needs to be a re-examination of policy

delivery mechanisms because national and supranational

institutions still tend to operate through

hierarchical departments, which are too detached

8 Planering i Malmö 2004

– The Way Ahead for Malmö?

ban sociologist living in London.

She advises cities on branding and

social and cultural development

strategies.

from local territorial dynamics and from democratic

practices.

One of the central tasks for local governments,

according to Castells, could be that of helping

their communities to gain the necessary skills to

cope with economic and social change. This, however,

cannot be done just through isolated measures

using culture simply to cosmetically enhance

a city’s capacity to compete, but it needs to be part

of an integrated strategy capable of delivering real

opportunities for all, irrespective of their cultural

affiliations, lifestyle and social background.

The Notion of Cultural Planning

I have, over the past decade, worked at the implementation

of such integrated approaches through

a method called Cultural Planning.

This method derives from a tradition of radical

planning and humanistic management of cities

championed in the early 1960s, chiefly by Jane

Jacobs. Particularly stimulating is her idea of a

territory as a living ecosystem, made up of diverse

resources which need to be surveyed and acknowledged

by the local community at large before

policy can intervene.

The central characteristics of cultural planning

are a very broad, anthropological definition of

‘culture’ as ‘a way of life’, along with the integration

of all aspects of local culture into the texture

and routines of daily life in the city.

The culture of a place is here understood in a

pragmatic way to include not only the arts and heritage

of a place, but also local traditions, dialects,

festivals and rituals; the diversity and quality of

leisure; cultural, drinking and eating and entertainment

facilities; the cultures of youth, ethnic

minorities and communities of interest; and the

repertoire of local products and skills in the crafts,

manufacturing and service sectors.

In this way, Cultural Planning can help policy

makers to identify the distinctive cultural resources

of a city or locality and to apply them in a

strategic way to achieve key objectives in areas

such as community development, place marketing

or economic development. Cultural Planning has

a much wider remit than cultural policy, focusing

as it does on questions of what, for whom, and

why.

Historically, the notion of cultural planning

has been applied in the USA since the 1970s and

in Australia since the mid-1980s. It is, however,

in the USA that the concept has been applied

with the most rewarding results, and especially at

neighbourhood level.

For example, the work of Partners for Livable

Communities across the USA addresses issues of

access, equity and participation within the framework

of more general objectives for social and

economic development. Since the early 1990s,

Partners has developed a series of initiatives that

address how amenities – arts and cultural institutions,

neighbourhood-based arts and cultural centres,

and individual artists and artisans – can be

valuable resources and agents of change in solving

economic and social problems.

Cultural planning applications demand a

concerted effort supported by partnerships, and

Partners have chosen to work on small-scale initiatives

rooted in geographically contained urban

zones. Partners’ approach is based on the assumption

that in urban areas of great cultural diversity

which also display some deprivation symptoms,

the need to show immediate improvements is such

that there is often no time to set up large partnerships,

capable of operating outside the boundaries

of the local.

In Europe, cultural planning has had, so far,

little application even though for more than a decade

– as a result of an overall reduction in public

expenditure on culture – cultural research has

consistently emphasised the economic and social

importance of the arts and cultural activity. However,

here too there are interesting examples of

neighbourhood-based arts and cultural initiatives

developed through joined-up thinking.

The Gate project developed in Turin, Italy, originated

from the European Urban Pilot Projects

Programme. From the start, the project focused

on interventions aimed at the revitalisation of the

run-down district of San Salvario through initiatives

directly managed by immigrants, youth and

women resident in the area. Issues of crime, safety,

housing and community empowerment have been

tackled under the umbrella of community renewal,

but the improved access of the immigrant

communities to the economic life of the city was

a priority for the project from the beginning. As a

result, among other things, there is now a regular

weekly market in the area, which allows traders

with a licence to sell not only original craft artefacts,

but also new types of products, such as ‘fusion

music’ records.

Social, economic and cultural integration has


een successfully achieved in Berlin, through the

development of the Youth Arts and Cultural

Centre. This was set up in 1982 (in the district of

Kreuzberg) as part of the urban renewal project,

and was successively expanded during the 90s by

the Internationale Bau Austellung (IBA – International

Building Exhibition). The original aim

of the Centre was to provide a new infrastructure

for the most deprived area of the old West Berlin,

known as ‘Little Istanbul’ because of the concentration

of poor Turkish migrants living there.

Today, the centre has a strong intercultural

ethos, emphasising contact between young people

of different cultures from disadvantaged

backgrounds and aims to develop their ability

to turn this diversity into a resource. Currently,

2,000 young people come to the centre in a year

and over 70 professional artists collaborate with

the centre on a freelance basis, providing courses

in dance, installations, painting, photography,

music, singing, song-writing, sculpture, multi-cultural

theatre, video and writing.

Other examples of similar developments, which

have a community-development-oriented approach

include that of Randers, Denmark. Here

too culture was used as a motor to create more

inclusive urban renewal strategies, this time specifically

aimed at immigrant communities. The

Underværket project started in the early 90s and

since then has undertaken the redevelopment of a

vast derelict area near the city centre between the

main thoroughfares of Østergade and Stemannsgade.

The overall aim of the project is to allow

both ethnic minorities (32% of the population

in Randers) and local youth to achieve a stronger

presence on the labour market as a base for

further integration.

The location of the project (which includes

education facilities, exhibition spaces, workshop

units, as well as two new blocks of flats and a

market) in this particular area of town has had

the effect of linking parts of the city that for a

long time have been left neglected. The Underværket

initiative is managed by a partnership with

a board of directors, which includes representatives

elected by the City Council of Randers,

the County Council of Aarhus, Randers Tourist

Association, Randers Association of City Traders

and the Randers Chamber of Commerce and Development.

The remit of Cultural Planning strategies is

quite wide and in some cases it also covers creative

interventions focusing on the urban fabric of

neighbourhoods. In Glasgow, for example, the

Linthouse area is the westernmost outpost of the

Greater Govan district of the Scottish city.

From the thriving community of the 1960s,

(characterised by the shipbuilding industry) by

the 1990s Linthouse had become known for its

empty shops, its youth crime, its alcohol and drug

culture, its graffiti and its threatening atmosphere

at night.

Over the past three years, Linthouse Housing

Association has been at the forefront of a visionary

programme of housing renewal and is now

in partnership with Fablevision (a local artists-led

group of activists) to develop a cultural planning

approach to the wider regeneration of this part of

Govan.

The process has kicked off with a marketing

campaign which set out to “rebrand” Linthouse as

a vibrant and welcoming community. Images of

urban decay were replaced in the collective imagining

with projections of beautiful urban images

on the walls of empty and derelict houses and

shops and a huge pink love heart (just like in I

Love New York) was used to brand the campaign

(in this case the logo included the words LUV

which stand for Linthouse Urban Village). Next,

a process of consultation was launched – designed

to involve first the local traders and then residents

in the reinvention of the Linthouse area.

The main road through Linthouse is graced

by handsome sandstone tenements on either side

and the most visible outward sign of decay is the

dilapidated and neglected air of the mostly empty

shops underneath them at street level. The shops

were identified as the most symbolic and iconic

target area for transformation.

A series of artist residencies (many of them

local artists with skills in metal work, stain glass

and woodcarving) worked with schools, youth

and community groups as well as the remaining

trading shop owners to create exciting design ideas

for both the existing shops and envisaged new trading

outlets. Now a prominent corner site of the

area has been transformed into a drop in centre

for consultation and information and will act as

a focal point for people to follow (and impact on)

the transformation of Linthouse as it happens.

Another project implemented by Linthouse Housing

Association is a brand new Cultural Centre.

The Housing Association has negotiated with

Clydeport (local port authority) the purchase of a

derelict Scottish Power building – a series of large

concrete sheds – and transformed it (with input

from the local community) into a cultural centre

complete with workshops, office space and a

youth café. The Centre will provide the focus and

the base for a future LUV Festival.

In the UK, many Housing Associations are

moving into regeneration, but South Liverpool

Housing Association is one of the first with its

own TV channel. The Channel is called Your

TV and is a community channel operating in the

rundown Speke area of Liverpool. The Channel

was launched by a Housing Association as part of

a community development programme. This is

delivered by broadband directly into set top boxes

in people’s homes. In a part of Liverpool with an

endemic dependence on social benefits, the Channel

combines access to online services, such as

applying for housing repairs, with creative content

such as community-developed films and videos.

Locally this is a very good way of giving people

more control over their environment and lives.

It is also a source of employment and a way of

getting people to learn new skills for the new

technology. To deliver this project the Housing

Association has gone into partnership with Sun

Microsystems and is also getting funding through

the UK government’s e-learning programme. Local

participation in the TV is huge (from kids to

the elderly) and about 15 films have been made by

local people about their lives and history.

fortsättning sid 34

Planering i Malmö 2004 9


Västra Hamnen

Från struktur till stadsmiljö

Nytt Skede

Arbetet med Västra Hamnen är just nu på väg in

i ett nytt planeringsskede. Den fördjupade översiktsplanen

anvisade tidigt en enkel struktur med

två korsande huvudaxlar, vilken sedan var grunden

för de första projekten Bo01 och Dockan.

När planeringen nu fortsätter och delarna skall

fogas samman till en stadsmassa är det nödvändigt

att skaffa en överordnad syn på principer och

angreppssätt.

Förutom de hittills genomförda projekten så

består Västra Hamnen av ett antal stora solitärer

och byggnadsblock, SAAB-fabriken, Dockan,

stapelbädden, utrustningskajen etc. Min syn är att

vi skall skapa en relativt homogen stadsmassa, av

ungefär likartad höjd och densitet. I denna skall

de stora solitärerna och det historiska arvet efter

Kockumstiden vara tydligt avläsbart genom att

de viktigaste inslagen bevaras och ger förståelse

för hur viktig perioden varit för stadens utveckling.

Industristadens lämningar möter det nya,

exempelvis Malmö Högskola och de nya IT-företagen.

Vi skall också ur stadsmassan skapa de

allmänna stadsrummen, gator, parker och mötesplatser.

I det arbetet är det viktigt att de storskaliga

resterna inte leder oss fel i skalreferenser utan

att vi förfinar och bryter ner de stora blocken till

fattbara kvarter.

10 Planering i Malmö 2004

Förfining

Vi är därför inne i ett skede där delarna skall

fogas samman och planeringen förfinas för att

åstadkomma en attraktiv stad för Malmöborna.

Av den planering vi hittills gjort kan man dra

slutsatsen att strukturen tätnar, en rimlig prognos

är att det kommer att bo mellan 15-20.000 invånare

och det kommer att finnas ungefär 8.000 Värnhemstorget

arbetsplatser. Det blir en utmärkt grund för att

skapa en blandad och trygg stadsdel som lever under

dygnets alla timmar.

Förebilder

Vilka förebilder har vi? Hur vill vi att Västra

Hamnen skall gestaltas? Det är viktigt att klargöra

inför det fortsatta arbetet. Redan tidigare har vi

sagt att det är innerstadens uttryck som eftersträvas,

att Malmö centrum expanderar ut mot havet.

Denna bild måste vi förmedla så att alla aktörer

som är verksamma i Västra Hamnen delar samma

vision. Vi skall göra det med hjälp av modeller,

bilder och referensexempel som är lätta att ta

till sig, så att diskussionen om framtiden Västra

Hamnen kan bli bred. Vi ska också arbeta metodiskt

för att Västra Hamnen skall bli ett nationellt

exempel på hållbar stadsutveckling.

Rumslig Strategi

Vi försöker nu utveckla en rumslig strategi med

ovanstående resonemang som grund, vilket bland

annat innebär att vi söker jämförelsematerial i

befintliga stadsmiljöer: skala, gator, siktlinjer, parker

o s v. Ett slående exempel är att lägga Malmös

stadskärna, utvecklad under hundratals år, över

Västra Hamnen. Många frågor inställer sig om

skala och innehåll men även om utbyggnadstakt

och genomförande.

Digital Modell

Davidshall

Som ett arbetsverktyg har vi vår digitala modell,

nyligen ombyggd och strukturerad så att ett kvar-

STADSBYGGNADSKONTORETS DIGITALA MODELL ÄR ETT EFFEKTIVT ARBETSREDSKAP DÄR AKTUELLA PROJEKT KAN PRÖVAS

3

MALMÖS

INNERSTAD

PLACERAD PÅ

VÄSTRA HAMNENS

SILHUETT. BÅDA

KARTBILDERNA I

SAMMA SKALA

2

1

Stortorg


et

ter eller projekt kan lyftas in och ut för att pröva

sig fram. Modellen är även tillgänglig för de byggherrar

som önskar vilket innebär att vi kan hålla

modellen aktuell. När nya delar prövas i modellen

behöver vi också redovisa den miljö vi tänker oss i

lättlästa bilder. Just nu pågår arbetet med att förtydliga

den norra delen av Västra Hamnen, både

som byggd struktur och som regi av strandkanten

med bad, strandpromenad och hamn. Än så länge

är det i första hand ett arbete mellan förvaltningarna

och med Malmöbornas inspel. Men till sist

är det naturligtvis byggherrarna som utformar

projekten. Vårt mål är att erbjuda en utvecklingsbar

struktur som kan inspirera alla inblandade

till fortsatt hög kvalitet i arbetet.

Byggherrarna

I genomförandet är byggherrarna de viktigaste

aktörerna, ett försök att pröva nya former för samarbete

sker i ByggaBo-dialogen. Stadsbyggnadskontoret

för sedan i våras en dialog med cirka

12 byggherrar där vi försöker inspirera och söka

samsyn med workshoppar, inspirationsföreläsningar

och med hjälp av vår testpanel av boende

i Västra Hamnen. Vi planerar att föra samman

testpanelen och byggherrarna under våren i ett

gemensamt seminarium.

Att ekologisk hållbarhet går att uppnå utan att

göra avkall på attraktivitet och skönhet har Bo01

bevisat. I Bygga Bo-dialogen skall vi dessutom

visa att det går att utföra till en rimlig hyreskost-

HÄR ÄR EN STUDIE AV SIKTLINJER I MALMÖS CENTRALA DELAR OCH I VÄSTRA HAMNEN. HUR MÅNGA SIKTLINJER HAR VI I VÄSTRA

HAMNEN? HUR KAN VI KORTA NER DEM? HUR KAN DELRUMMEN BLI INTRESSANTA? JÄMFÖR MED CARLSGATAN 110 M BAKOM

STATIONEN

nad och med ett socialt ansvarstagande, en nog

så svår utmaning. Just den perspektivförskjutning

som sker i hållbarhetsfrågorna där fokus numera

inte enbart ligger på ekologi, utan i hög grad även

diskuterar sociala och ekonomiska frågor är en

stor utmaning för alla oss som arbetar med Västra

Hamnen.

Just nu är vi mitt i arbetet att forma grunddragen

i morgondagens Västra Hamnen. Från att

1 2

IDÉSKISSER FRÅN VÄSTRA HAMNENS NORRA KUSTSTRÄCKA. PÅ DEN DIGITALA MODELLEN TILL HÖGER FRAMGÅR VAR BILDERNAS MILJÖER LIGGER

Västra Hamnen i huvudsak varit synonymt med

en bostadsmässa är vi nu på väg att lägga grunden

till en ny stadsdel där vi skall erbjuda Malmöborna

det bästa av framtidens stadsliv. Det känns som

ett stort och inspirerande ansvar – hur många planerare

får en jämförbar utmaning i sitt yrkesliv?

christer.larsson@malmo.se

3

Planering i Malmö 2004 11


Om att utveckla stadsstråk för livskraftig

Vikten av livskraftiga städer

Hur ska städer utvecklas för att erbjuda en god

livskvalité för alla invånare och samtidigt bli mer

attraktiva för besökare och locka nya företag?

Denna fråga är på många planerares agenda

och ställs både nationellt och internationellt. Boverket

har fått regeringens uppdrag att göra en

utlandsstudie av andra länders stadspolitik och ta

fram förslag till en strategi för hållbar utveckling

av städer och tätorter i Sverige. Inom EU pågår ett

antal projekt med samma tema. Man talar om att

bygga nätverk mellan städer för att öka kunskapen

och byta erfarenheter. I Europarådet revideras

den s.k. European Charter of Urban rights, en rekommendation

för politiker och planerare för att

uppnå hållbara städer.

Urbaniseringen är en av de stora framtidsfrågorna.

För att uppnå en god livskvalité behöver

stadsmiljön utvecklas för att möta medborgarnas

önskemål om hur de vill använda sin stad. Många

svenska och europeiska städer har en mångkulturell

befolkningssammansättning vilket innebär

ändrade behov, önskemål och förväntningar på

stadsmiljön.

Viktigt är att städer utvecklar sin särart och

attraktivitet så att en positiv tillväxt skapas i konkurrens

med andra områden.

Nya planeringsmetoder

Att studera nya arbetsmetoder för att möta denna

utveckling blir därför allt viktigare. Ett sätt kan

vara att hitta nya samverkansformer och därmed

bredda den egna kompetensen. Ett annat är att

tillsammans med forskare utveckla nya metoder

för planering. Nätverksbyggande mellan olika

aktörer och städer för kunskapsutbyte blir bara

viktigare och viktigare.

Dessa tankegångar ligger bakom flera av de

projekt som stadsbyggnadskontoret arbetar med

just nu, dels inom Malmö stad bl a genom den

pågående aktualiseringen av Översiktsplanen där

olika dialog PM som t ex Mer och bättre innerstad

och Från Värnhem till Dalaplan, diskuterar frågeställningen

om livskraftiga stadsstråk. Dels arbetar

kontoret tillsammans med andra aktörer i staden

och i olika Europeiska samarbeten och projekt.

ÖSTERGATAN

12 Planering i Malmö 2004

Agora

Agora heter ett EU- finansierat projekt, som syftar

till att definiera och utveckla metoder och designredskap

för att utvärdera och utveckla urbana

stråk och rörelsemönster. Genom design i bred

bemärkelse ska stadsmiljön förnyas och brukarna

längs stråket ges möjlighet att delta i förnyelseprocessen.

Projektet, som är treårigt, har kommit

halvvägs. Här arbetar forskare på tre designskolor

i Europa och arkitekturskolan i Lund tillsammans

med Malmö stad. Frågan som ställs är ”kan det

finnas en gemensam europeisk metod som kan bli

användbar för stadsplanerare när de i framtiden

DALAPLAN

ska utveckla stadsstråk och göra städer mera livskraftiga”?

I projektet har den väl beprövade metoden

”Space syntax” varit utgångspunkten för att hitta

de sk ”kapitalstråken” (stråk med en potentiell

attraktivitet både ur ett invånarperspektiv och ett

ekonomiskt perspektiv) i respektive stad, som förutom

Malmö är Barcelona, Utrecht och London.

Citytunnel

station

ÖSTERGATAN

Södervärn

S:t Pauli kyrka

Möllevångstorget

Falsterboplan

Stråket Östra Förstadsgatan -

Adelgatan

S:t Knuts

torg

Folkets

park

I studien har på ett teoretiskt plan ett antal kapitalstråk

definierats som möjliga undersökningsstråk.

Ett av dessa är stråket från Värnhemstorget

till Västergatan, dvs Östra Förstadsgatan, Sluss-

Värnhem

Sallerupsvägen

plan, Östergatan, Drottningtorget och Adelgatan.

Detta kommer att utgöra Malmös stråk. I Barcelona,

London och Utrecht har på motsvarande

sätt kapitalstråk valts.

Karlskrona

plan

Lantmannagatan

kyrkogårdar

Nobelvägen

Möteslokal i Sankta Gertrud

Nobeltorget

I december i år kommer Agora att starta ett antal

intervjuer och undersökningar längs stråket.

Samma undersökningar kommer att bedrivas i

de övriga inblandade städerna. Agora kommer

att inrymmas i St Gertrud och bli synligt och

tillgängligt för boende, besökare och verksamma

längs stråket. Här kommer dialogmöten och informationsträffar

att anordnas. Boende kommer

att medverka i referensgrupper och testpaneler.

Gemensamma händelser i alla inblandade städer

kommer att äga rum och möjliga att ta del av

genom videoupptagningar. En hemsida kommer

att bli tillgänglig för alla som är intresserade av

projektet.

Projektet leds av The University of the Arts,

London. I övrigt representeras London av en designskola

och Space Syntax limited. Utrecht och

Barcelona representeras av designskolor. Arkitekturskolan

i Lund är partner i projektet. Malmö

representeras av stadsbyggnads- och gatukontoret.

Deltagare från Malmö är Agneta Hammer, Cecilia

Hansson, Joakim Axelsson, Gunilla Kronvall,

Tyke Tykesson, Magdalena Alévra, (SBK) samt

Gunnar Ericson och Karin Sjölin (GK)

Enskifteshagen

Rönnen

Östervärn station

Kontintalbanan

Ny station Amiralsgatan

Östra Kyrkogården


a städer

DYGNSSTUDIE AV TILLGÄNGLIGHETEN I KVARTEREN RUNT CAROLI KYRKA

Designåret

Agora är ett av projekten som valts ut att ingå som

ett samarbetsprojekt under Designåret. Ett annat

samarbetsprojekt, ”Från Örtagård till Möllan”, är

initierat av MKB. Syftet är att utmed Bennets väg

skapa mötesplatser utmed ett handels- och aktivitetsstråk

med utomhusmarknader, konstinstallationer

med mera.

Från Örtagård till Möllan

Detta arbete tar utgångspunkt i MKB:s ambition

att utveckla sk Bokaler längs Bennets väg. Bokalerna

skall bl a förstärka och vitalisera Bennets

väg genom att människor får möjlighet att bo och

arbeta längs stråket.

Genom att under Designåret förlägga aktiviteter

längs Bennets väg som involverar boende och

lockar besökare befästes betydelsen av händelser

längs det s k Rosengårdsstråket. Detta kan inspirera

att andra aktiviteter längs stråket växer fram.

Avsnittet vid Sofielunds industriområde skulle

kunna aktiveras liksom miljön vid gång och cykeltunneln

förbättras.

Arbetet med Rosengårdsstråket i en vidare mening

syftar till att dels förstärka stråket och göra

det mer attraktivt, dels till att bryta barriärer och

öka integrationen mellan områden och människor.

agneta.hammer@malmo.se

Citytunnel

station

ROSENGÅRDSSTRÅKET

Södervärn

DALAPLAN

Östergatan

S:t Pauli kyrka

Möllevångstorget

Falsterboplan

S:t Knuts

torg

Folkets

park

Värnhem

Karlskrona

plan

Lantmannagatan

kyrkogårdar

Nobelvägen

Nobeltorget

Enskifteshagen

Rönnen

Östervärn station

Sallerupsvägen

ETT URVAL AV KAPITALSTRÅK I MALMÖ

Kontintalbanan

Ny station Amiralsgatan

Planering i Malmö 2004 13

Östra Kyrkogården


Öresundsintegrationen har börjat!

Den 2 juli 2000 invigdes Öresundsbron. Visionen om Öresundsregionen kunde därmed för-

verkligas. När Öresundsbron nu är inne på sitt femte år börjar allt fler människor och före-

tag omsätta de stora orden till vardag.

Enligt många bedömare rymmer Öresundsregionen

en massiv utvecklingspotential. Som gränsregion

intar också Öresundsregionen en unik

position genom möjligheten att kunna utnyttja

dynamiken mellan två länder och två nationella

system i samverkan. Öresundsintegrationen ökar

nu snabbt. Det kan tydligt ses i utvecklingen av

trafik, boende, arbetsmarknad och näringsliv.

Trafiken över Öresund är en enkel indikator

på hur integrationen utvecklar sig i praktiken. År

2003 reste cirka 28 miljoner personer över Öresund

– en ökning med ca 45% jämfört med 1997.

Ser man bara på trafiken mellan Malmö och Köpenhamn,

har den ökat med 200% sedan 1997.

Arbetspendling är en viktig indikator på om en

region har en integrerad arbetsmarknad. Innan

Öresundsbron öppnade arbetspendlade ca 2000

personer över Öresund. I år bedöms antalet pendlare

att ha tredubblats, dvs ca 6000 personer. De

allra flesta bor på svenska sidan och pendlar till

ett arbete på danska sidan.

Antalet studenter som pendlar blir också allt

fler. Ungdomar som väljer att studera på andra

Tågresande över Öresund (andra halvåret)

Tågresande över Öresund (andra halvåret)

3500000

3000000

2500000

2000000

1500000

1000000

500000

0

2000 2001 2002 2003 2004

Vägtrafik på Öresundsbron (andra halvåret)

Vägtrafik på Öresundsbron (andra halvåret)

2500000

2000000

1500000

1000000

500000

0

2000 2001 2002 2003 2004

14 Planering i Malmö 2004

sidan Öresund är en nyckelgrupp för integrationen

på lång sikt. Unga människors kunskaper,

erfarenheter och nätverk kan bilda starka länkar i

Öresundsregionens arbetsmarknad och näringsliv.

Efter Öresundsbrons öppnande har inflyttningen

från Danmark till Skåne mer än tredubblats.

Flyttningar är, vid sidan om pendling, ett av de

tydligaste tecknen på möte och kontakter mellan

invånarna i de två regiondelarna. Två tredjedelar

av de som flyttar från Köpenhamnsområdet till

Malmöregionen pendlar till sina arbetsplatser i

Danmark. Detta tyder på att bostadsmarknaden

idag är en starkare motor i integrationsprocessen

än arbetsmarknaden.

Företagens integration och samverkan i Öresundsregionen

går fortfarande långsamt. Intressant

att notera är dock en stigande trend av etableringar,

både uppköp och nyetableringar, på tvärs

över Öresund. Antalet danskägda företag i Skåne

har mer än tredubblats sedan 1998 och Sverige är

det dominerande ägarlandet i den danska delen av

Öresundsregionen.

Ibland talas det om att öresundsintegrationen

Antal Antal Öresundspendlare öresundspendlare (månadsvis) (månadsvis)

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

10000

9000

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Antal pendlarkort till studenter (årsbasis)

Antal pendlarkort till studenter (årsbasis)

2000/01 2001/02 2002/03

har gått i stå. Det kan bero på att de förväntningar

som byggdes upp inför broinvigningen inte

omedelbart infriades och att vi har haft några år

av allmän ”öresundströtthet” bland myndigheter

och media. Det är därför viktigt att nu inse att

öresundsintegrationen verkligen startat – och att

den drivs av enskilda individers och företags vardagliga

val. Det är av samma anledning kanske

viktigare än någonsin att myndigheterna i regionen

– inklusive Malmö Stad – kontinuerligt och

ihärdigt bevakar och stöttar öresundsintegrationen.

Det gäller t ex frågor kring arbetsmarknad,

skattesystem och social trygghet, men också utvecklingen

av tågtrafiken och broavgifterna. Detta

är en förutsättning för att öresundsintegrationens

potential skall utnyttjas fullt ut.

johan.emanuelson@malmo.se

Alla kurvor pekar uppåt! Öresundsregionen har blivit

vardag för allt fler människor och företag. Trafikstatistiken

för år 2004 bygger på prognoser för årets

sista par månader.

Antal flyttare från Själland till Skåne

Antal flyttare från Själland till Skåne

Antal arbetsställen Antal arbetsställen ägda av ägda företag av från företag

andra sidan från andra Öresund

sidan Öresund

Danska ägare

Svenska ägare


Svågertorp 2004

Svågertorp är ett av Malmös hetaste verksamhetsområden med perfekta logistiska förutsättningar, intill den

yttre ringvägen. Nu är i stort sett den östra delen färdigbyggd och nu höjs det röster för att göra om detalj-

planen och anpassa den till ytterligare handelsändamål, men Boverket är emot en sådan utveckling och

menar att det skulle leda till en dränering av verksamheter från city. Externa handelsetableringar diskuteras

livligt. De senaste exemplen är Nova i Lund, Fields på Örestaden och Center Syd i Löddeköpinge. Finns det ut-

rymme för ytterligare storvaruhus i Malmö.

Ursprungliga utbyggnadstankar för Svågertorp

I den fördjupade översiktsplanen beskrivs området

som varande av stor betydelse för Malmös och

regionens näringslivsutveckling. Onekligen har

området stora potentialer bl a genom sitt utomordentliga

läge m h t Öresundsförbindelsen och

goda kontakter med de lokala och regionala trafiknäten.

Bedömningen är att området färdigutbyggt

kan rymma mellan 60-70 företag med en

sysselsättning på ca 3.000 personer. Målsättningen

är också att skapa ett attraktivt område av hög

estetisk kvalitet. Bebyggelsen skall vara sammanhållen

med inslag av parklandskap i samspel med

et omgivande kulturlandskapet. Områdets läge i

Malmös södra gräns ger goda förutsättningar att

skapa en vacker parkmiljö med utsikt över det

öppna kulturlandskap. Den offentliga miljön är

idag viktiga lokaliseringsfaktorer där företagen har

höga krav på sin omgivning. Markpriser, logistik,

tillgång på kompetent arbetskraft är givetvis de

som företagen prioriterar högst. Tätt efter kommer

emellertid faktorer som områdets miljö.

Bra affär för Malmö stad

Den s k nya köpstaden, den östra delen av Svågertorp,

har blivit en god affär för Malmö stad.

Hittills har markförsäljningen inbringat ca 190

miljoner till Malmö stad. Hela den västra delen

ligger i stort sett och väntar på att bli exploaterad.

Endast företaget Pengar i Sverige, f d Riksbanken,

har etablerat sig i området. Här finns således ytterligare

vinster att göra för Malmö stad.

Området har successivt köpts in. Nu är marken

slut. Den senaste etableringen i den östra delen

är tillkomsten av Euroburger vid entrén till Nornegatan.

Som framgår av förteckningen nedan är

intresset stort från danska företag. Den danska

motsvarigheten till IKEA, Ilva, gör sin första utlandsetablering

på Svågertorp. Den danska kvadranten

omfattar även Jysk Bäddlager, Stoff och

Stil samt Harald Nyborg.

Nu finns det intresse från Fastighetskontoret att

ändra detaljplanen för att även omfatta begränsad

del av handel. Jag har tagit upp frågan till behandling,

säger industrimarkschefen Sven Portell

på Fastighetskontoret, som har förståelse för synpunkterna

om en överetablering av storvaruhus

men kan se nya aktörer som grossister m fl på den

Pågående detaljplaner på webben

– beslut klubbat av ledningsgruppen

Nu har ledningsgruppen godkänt vårt förslag om

hur vi ska förbättra och utveckla informationen

om pågående detaljplaner på malmo.se. Det finns

nu en manual för vem som har ansvar för vad, hur

informationen uppdateras och hur den aktualiseras.

Vi har också tagit fram information om hur

Pengar i

Sverige

processen går till, och en informationsstruktur

där malmöborna kan följa planprocessen i olika

ärenden. Nu i höst börjar vi arbeta efter manualen

och arbetsgruppen kommer att vidareutveckla

modellen allt eftersom. Se gärna malmo.se>bostad

och bygge>detaljplaner, kungörelser. Tveka inte

västra sidan.

Planen medger överhuvudtaget ingen livsmedelsetablering.

Ytterligare information:

malmo.se/fastighetskontoret

goran.rosberg@malmo.se

Ilva

Jysk, H

Nyborg

Stoff & Stil

Cheapy

BRL Electronic

Biltema

Plantagen

Euroburger

Rusta

att kontakta oss i arbetsgruppen om du vill veta

mer: Anna Sohlberg, Sofia Öreberg, Stefan Nilsson

och Cecilia Lindberg.

cecilia.lindberg@malmo.se

Dormy

Golf

Sova

Bauhaus

Siba

OnOff

Kesko

Byggvaruhus

Planering i Malmö 2004 15


Kompasskurs: hållbarhet

ByggaBoDialogen i Malmö pågår för fullt. Fem olika delprojekt jobbar

mot ett gemensamt mål: att göra byggsektorn i Malmö mer hållbar.

Malmö stad spelade en aktiv roll i den nationella

ByggaBoDialogen, som miljövårdsberedningen

startade 1999. Nu har byggsektorns överläggningar

på riksplanet landat i Malmö. Det är dags att

arbeta med de tre åtaganden Malmö skrev under:

1. Planering för ett hållbart samhällsbyggande

2. Se till helheten och byggnadsverkets hela livscykel

3. Skapa en effektiv och kvalitetsstyrd bygg- och

förvaltningsprocess och nya garantiformer för

hållbar utveckling. Ett förvaltningsövergripande

projekt har startats. Fem delprojekt ingår.

Det Goda Samtalet

En konstruktiv dialog, inte ett envist hävdande av

sektorsintressen, bör känneteckna planeringsprocessen.

Det är huvudtanken bakom försöket ”det

goda samtalet”. Just nu pågår ett sådant, där representanter

för 13 byggherrar samtalar med planerare

och experter. Det handlar om hur kvarteret

norr om den blivande stadsdelsparken i Västra

Hamnen ska bebyggas. Målet är att få fram hyresrätter

till rimlig kostnad - en viktig del i arbetet

att göra Västra Hamnen till ett nationellt exempel

på hållbar stadsutveckling, såväl social, som ekologisk

och ekonomisk.

- Vi försöker få fram en detaljplan som ger flexibilitet

i bygglovsskedet, förklarar stadsarkitekt

Christer Larsson.

Den formella planen förser Det Goda Samtalet

med en spelplan. Men det är den konstruktiva

dialogen som ska leda fram till utformningen av

de enskilda projekten. Och samordningen av dem.

Här ska finnas stor frihet.

- Allt går, bara det är bra nog, är Christer Larssons

devis.

Byggherrrar

AHA, Byggvesta, Lustgården, HSB, JenTina,

Midroc, Olle Berglind, Packwerk, Parkängen,

ReAgentia, Stanly, UV, Wikeborg & Sander

Indikatorer

Utvecklingen mot hållbarhet bör kunna dokumenteras.

Ett redskap är indikatorer som visar

tendenser i samhällsutvecklingen. Sådana har

tagits fram på översiktsplaneavdelningen. Delprojektet

i ByggaBoDialogen ska ta fram indikatorer

som visar förändringar i hållbarheten i de enskilda

planuppdragen. Bidrar den aktuella detaljplanen

till att målen i översiktsplanen nås? Eller motverkar

den stadens övergripande intressen?

Målet är att få fram fem-sex lättanvända indikatorer

som är kopplade till dem i översiktsplanen.

Förhoppningen är att övriga ByggaBo-kommuner

(Karlstad, Kalmar och Hofors) ska tilläm-

16 Planering i Malmö 2004

pa samma modell, som tas fram i en gemensam

dialog. Efter en prövotid hoppas Boverket kunna

rekommendera indikatorerna till alla Sveriges

kommuner.

Taxor och avgifter

Det gäller att skapa incitament för hållbart byggande.

Ett sätt är att förändra kommunens taxor

och avgifter så att de premierar miljöanpassat byggande

och förvaltning av fastigheter.

Delprojektet gör en översyn av gällande taxor

och avgifter. Målet är att komma med konkreta

förslag till förändringar. Men också att finna andra

sätt att stimulera hållbart byggande. Byggherrar

och förvaltare som tar ansvar för hållbarheten

efterlyser belöningar för sitt arbete.

Pilotprojekt

Stadsfastigheter ska ta fram ett pilotprojekt i ByggaBoDialogen.

Stadsfastigheter kommer att tilllämpa

en helhetssyn och betrakta investeringar ur

ett livscykelperspektiv. Något högre byggkostnader

kanske kompenseras av lägre underhållskostnader

och längre livslängd?

Delprojektet ska också utveckla nya former av

garantiåtaganden som gör att entreprenörer och

konsulter tar större och längre ansvar för sina arbeten.

Utbildning ByggaBo

Det femte delprojektet inriktas mot utbildning.

Tyngdpunkten kommer att ligga på utbildning av

beställare och konsulter när det gäller energieffektivitet.

Erfarenheterna från Bo01 ska tas tillvara,

så att beräknade energivärden mer överensstämmer

med den verkliga energianvändningen. Målet

är att sprida nödvändig kunskap för att rejält

minska energianvändningen i bostäder i Malmö.

Varför inriktas utbildningen just mot energi?

Förklaringen är att den stora energianvändningen

är den absoulut allvarligaste miljöbelastningen

inom byggsektorn.

eva.dalman@malmo.se

Testpanel påverkar

Nu har närmare 70 Malmöbor anmält

sig till Testpanel Västra Hamnen.

Malmö stad tog initiativet för

att bredda sina beslutsunderlag. Förhoppningen

är att politiker, planerare

och byggherrar ska få goda råd och

idéer från panelen.

Första mötet ägde rum i juni. Deltagarna

deltar för att de vill vara med och påverka

utvecklingen i Västra Hamnen. De viktigaste

frågeställningarna tyckte de var trafiklösningar,

hur förstärka attraktiviteten och

värna det gröna. Panelen kommer att träffas

två gånger per termin för att behandla

frågor som är svåra kring planeringen

av Västra Hamnen. Läs nyhetsbrev på:

www.malmo.se/vastrahamnen


På gång i Västra Hamnen

En ruggig torsdagseftermiddag i november trotsade fler människor än väntat regnet och

mörkret för att lyssna till utvecklingen i Västra Hamnen och se den nya utställningen som

presenterades på Stadsbyggnadsforum Västra Hamnen.

De framställda stolarna tog snart slut och när

klockan slagit 16 var det runt 75 personer som

trängdes i lokalen för att lyssna på stadsbyggnadsdirektör

Mats Olssons inledning.

- Det händer mycket i Västra Hamnen och

omvandlingen från gammalt industriområde till

Malmös nya stadsdel med utbildning och näringsliv

är i full gång. Bo01-området med dess

miljösatsningar och arkitektur tar varje vecka

emot busslaster av utländska besök. Faktum är

att Bo01-området är världsberömt i hela världen,

utom just i Malmö, menade Mats Olsson.

Efter inledningen tog Malena Larsvall, planarkitekt

samt Pia Laike, bygglovsarkitekt från

Stadsbyggnadskontorets distrikt väster över. Nu

gällde det att gå igenom alla de byggprojekt som

kommer uppföras inom de närmsta åren, och det

är minsann inte få.

- Ett exempel är Packwerks flerbostadshus som

planeras över kanalen vid European village med

önskad byggstart mars 2005, bygglov är dock ej

beviljat. Midrocs brf. Falco som ska byggas vid

Scaniaplatsen på Bo01-området med 30 lägenheter

är ett annat, berättade Pia Laike.

Många bostäder är alltså på gång men även

mer infrastrukturella planer som kommer påverka

stadsbilden i den nya stadsdelen.

- En 55 meter bred esplanad med fyrradig

trädplantering på sin östra sida kommer anläggas

mitt i Västra hamnen i syd-nordlig riktning, med

utgångspunkt från Stora Varvsgatan vid Malmömässan.

Det gamla mässområdet kommer att

brytas upp och bland annat kommer ICA etablera

en stormarknad i lokalerna. Stadsdelsparken har

redan nu börjat växa fram i form av jordutfyllning

och kommer att börja planteras under nästa år,

förklarar Malena Larsvall.

Många frågor och funderingar från åhörarna

luftades under kvällen och eftersom intresset varit

så överväldigande beslutades att arrangemanget

skulle upprepas, men att även byggherrarna då ska

inbjudas att delta.

daniel.k.nilsson@malmo.se

UTSTÄLLNINGEN ”PÅ GÅNG I VÄSTRA HAMNEN” FINNS PÅ

STADSBYGGNADSFORUM VÄSTRA HAMNEN, NORDENSKIÖLDS-

GATAN 17, OCH ÄR ÖPPEN VARJE MÅNDAG KL 10- 17. INFOR-

MATIONEN FRÅN UTSTÄLLNINGEN FINNS ÄVEN PUBLICERAD PÅ

WWW.MALMO.SE/VASTRAHAMNEN

Åttahundra nya lägenheter på gång inom Bo-01

Intresset för bostadsbyggande på den norra delen

av Bo01-området är fortfarande mycket stort. Av

de totalt 658 lägenheterna inom Bo01-området är

idag 626 sålda eller uthyrda. Det ger en vakans på

endast 5 procent. Av listan intill framgår att nästan

800 lägenheter har planerad inflyttning inom

de närmaste 2-3 åren. Ser vi till Västra Hamnen i

stort kommer Byggabodialogen, området norr om

stadsdelsparken, att generera ca 500 lägenheter

med blandad blandade bostadsformer( se separat

artikel). Exploaterings AB Dockan är redan igång

med byggandet av 3 hus - Fyren och Piren I och

II . Dessa är uteslutande bostadsrätter och omfattar

knappt 250 lägenheter. Bostadsbyggandet fortsätter

utmed dockan.

På StadsbyggnadsForum Västra Hamnen visas

just nu en utställning av samtliga pågående projekt.

StadsbyggnadsForum är öppet för allmänheten

måndagar mellan kl.11-17. På omstående

sidors uppslag har vi samlat alla projekten på en

nytagen flygbild över Västra Hamnen.

Planerade projekt

Projekt Antal lgh Inflyttning Uppl.form Byggherre

Ankarspelet I o II 60 2006-2007 BFR Riksbyggen/PEAB

BFR Falco (Salongen 45) 30 sommaren 06 BFR Midroc

Fören norr 80 våren 2006 BFR PEAB

Fören söder 90 hösten 2005 HR PEAB

HSB Turning Torso 147 2005 HR HSB Malmö

Hytten 4 35 våren 2006 BFR NCC

Hytten 5 5 2005 BFR Anders Olsson

Hytten 6+7 2 Ägande

Hytten 8 18 hösten 2005 BFR Mjöbäcksvillan

Ankarspelet 1 30 hösten 2006 JAKRI

Kaptenshusen 22 våren 2005 Ägande LB-hus

Kv Kompassen 96 våren 2005 HR Södertorpsgården

MKB Ankarspelet 75 2006-2007 HR MKB

Salongen 20 14 våren 2006 BRF PEAB

Salongen 3 15 hösten 2005 BRF Skanska nya hem

Skansen 3 45 2005-2006 Öresundsbostäder

Skansen 39 28 2006 Packwerk

Summa 792

Planering i Malmö 2004 17


HAMNEN

Ankarspelet 1, Jakri

Ankarspelet 1, MKB

Kaptenshusen

STADSDELENVÄSTRA

Skansen 3

M 3

Ankarspelet I och II

Södertorpsgården

Salongen 3

Salongen 20

Salongen 45

Hytten 8

Hytten 5

Kontor HSB

Kv Kajutan

Barometern 39

Västra Hamnportel

P-hus och bostäder i kv fören

Fören, PEAB

Badet Scania

Turning Tors

Västra Varvsgatan Tillfälliga


parken

o

studentbostäder

Kv Kommendörkaptenen och Skepparen

Skolan

Stadsdelsparken

Esplanaden

Mässområdet

Uträtning av Stora Varvsgatan

Skånes dansteater

Dockan:

Fyren

Piren

Kajmästaren

Kaj 33

Havsfrun

Docktorget

Stapelbäddsparken

NCC Koggen

Lärarhögskolan

Skanskas kontor

Gamla Kockumsvarvet

Nya Citadellsgatan


Bedre billigere boliger

I Sverige har krav höjts för att åstadkomma prisvärda och hållbara bostäder, särskilt hyresbostäder. I

Malmö fi nns tre stora projekt som har denna utgångspunkt – Annestad, som pågår, Hammars park

samt Byggabo-dialogen på Västra Hamnen. I Staffanstorps kommun är Jakriborg ett liknande exem-

pel. Här presenteras ett försök på den danska sidan ”BBB – Bedre billigere boliger”. Bakom ”BBB” står ar-

kitektfi rman Juul & Frost i Köpenhamn.

Dialogen som arbejdsmetode er i dag blevet redskabet

til at opnå projekter med afl æselig indholdsmæssig

substans. Den helhedsorienterede planlægning

og den kontekstuelle vinkel er en værdifuld

sparringspartner uanset opgavens skala.

Fascinationen i opgaveløsningerne ligger i særlig

grad i bearbejdelsen af de koreografi ske bevægelsesforløb

og i den dynamik, der opstår i udvekslingen

mellem den klassiske og den moderne

byforståelse.

En arbejdsmetode, der sætter spor i stort set alle

Juul & Frosts projekter fra de første debatterende

kommentarer til de realiserede byggerier af i dag,

hvor ”Bedre Billigere Boliger” er et aktuelt eksempel

på tegnestuens bymæssige holdning.

Projektet er resultat af en to-step åben arkitektkonkurrence

udskrevet i 2001 af Statens

Kunstfonds arkitekturudvalg i samarbejde med

De Forenede Ejendomsselskaber A/S, hvor deltagerne

blev bedt om at forholde sig til Charter 99

konceptet og respektere en maksimal anlægspris

på 4.200 Dkr. pr. kvm. 1.etape 80 boliger er

realiseret. De resterende ca. 220 boliger er under

udvikling.

Den koreografi ske dimension

I projektet ses rummet, den enkelte beboers behov

og bebyggelsens organisering og møblering som

en kontekstuel situation, - et scenarie vi som kroppe

er involverede i. Derfor er bevægelsesdimensionen

den ultimative klangbund for bebyggelsens

hovedgreb. Fascinationen i opgaveløsningerne

ligger i særlig grad i bearbejdelsen af de koreografi

ske bevægelsesforløb og i den urbane dynamik,

der opstår i udvekslingen mellem de forudsigelige

forløb og de overraskelsesmomenter, som placeringen

af de enkelte huse giver.

Projektet disponeres for en kontinuerlig rumlig

udveksling – udveksling mellem bevægelse og

rumlige scenarier, udveksling mellem skalatrin,

udveksling mellem landskab, bebyggelse, bolig,

der hver især afventer deres ibrugtagen. Projektet

tager afsæt i den græske rumopfattelse Chora,

hvor rummets eksistens og kvalitet ses i relation til

de objekter, der indtager og positionerer sig i rummet

– det være sig landskab, bebyggelse, bygning

eller individ. Rummet og bebyggelsens organisering

ses som en kontekstuel situation, - et scenarie

vi som kroppe er involverede i.

Bebyggelsens organisering

Bebyggelsen er opdelt i tre åbne storkarréer som

hver især knyttes sammen og identifi ceres om-

20 Planering i Malmö 2004

Bedre billigere boliger

Præmieret projekt fra arkitektkonkurrence, udskrevet af Statens

Kunstfonds arkitekturudvalg i samarbejde med De Forenede Ejendomsselskaber

A/S, hvor deltagerne blev bedt om at forholde sig til

Charter 99 konceptet og respektere en maksimal anlægspris på 4.200

Dkr. pr. kvm.

kring et pladsrum, som er placeret i forbindelse

med det nord/sydgående bevægelsesforløb. Huskroppene

skabes som en egentlig nytolkning af

kendte typer fra området: karréen, længe- rækkehuset

samt stokbebyggelsen. Hvert hus er forskelligt

ud fra den rumlige sammenhæng de indgår i,

huskroppene er både objekt og del af karréen.

Bevægelsen gennem bebyggelsen sammenbinder

et forløb af forskellige typer af rumlige

karakterer. Fra de lukkede og defi nerede til åbne

fl ader, fra små intime, til store overskuelige fra det

private over de semi-private til de offentlige rum,

hvor alle føler sig velkomne via bebyggelsens åbne

rums udformning. I bevægelsesforløbet skabes udvekslingen

mellem det offentlige bevægelsesforløb

udveksler med det private - både ganske konkret

- men også via indkig, udblik, transparens i bebyggelsen,

der styrker den forbipasserendes nysgerrighed.

Aptérbare boliger

Hvor udformningen af boligen tidligere var knyttet

til funktionen, som blev anset for værende stabil,

er det funktionelle aspekt af enhver planlægningsproces

i dag i princippet fl ydende og fl ygtig.

Plankompositionen er meget åben og fl eksibel i

sin anvendelse. Planen er konstruktivt enkel, trods

varierende boligstørrelser med en smal spændvidde

indgår identiske klare elementer i defi neringen

af den indre rumlighed.

Det enkelte rum defi neres således af afstemte

brugselementers indbyrdes placering. Det arkitektoniske

rum er lejligheden, apteringen udgøres

af klare fi gurlige objekter der derved underdeler

og defi nerer klare opholds- og funktionsfl eksible

rum.

Hver bolig er skabt ud fra et grundmodel, der

varieres. Alle boliger er basisindrettet således der

er skabt mulighed for individuel indretning og der

er udarbejdet et præcist tilvalgskatalog, der giver

den enkelte beboer vide rammer for indretningen

af sin bolig. Boligens rumhøjde er 2,80 og alle


vinduer er franske altandøre, der dels sikrer gennemlyste

rum, dels sikrer en umiddelbar visuel

kontakt til omverdenen.

Husene består af tre moduler på 90 kvm, som

bliver bygget ovenpå hinanden. De kan deles op

på flere måder, så BBB kan tilbyde lejligheder i

fire forskellige størrelser. Køkken og badeværelse

er placeret i en kerne hvor bevægelsen og møblering

frit kan foregå på begge sider. Beboerne kan

således sætte sit personlige præg, og lejlighederne

tilpasse sig et foranderligt liv.

Arkitekturen: Den sociale og

bymæssige atmosfære

Boligen er et stort rum. Målet har været at give

den enkelte mulighed for at påvirke sin bolig fra

første dag og efterhånden som familiens behov

ændrer sig hvorfor tilpasningsdygtigheden til

foskellige familiesammensætninger har været i

højsædet. Folks behov ændrer sig livet igennem,

og ønsket om at indrette sig anderledes skal der

være plads til.

Rummelighed og bymæssig atmosfære er nøgleordene

for bebyggelsens sociale miljø.

Boligerne er forbundet med altangange og

gårdmiljøer, som skaber nærhed, og fornemmelsen

af, der spontant kan opstå møder, sammenkomster

og samtaler med naboer både på de indre

pladsrum men også fra den enkelte bolig og ud

mod fællesarealerne. Samtidigt er arkitekturen

skarpt skåret og minimalistisk - igen for at beboerne

selv kan udfylde og præge rammerne.

Boligerne er opført af træelementer og udvendigt

beklædt med zinkplader. Træet er miljøvenligt

at leve med, og kan pakkes ind i hvad som

helst. Zinkpladerne er blandt andet kommet på,

fordi danskerne stadig er skeptiske overfor tanken

om at bo i et træhus, og fordi zink holder bedre og

har mindre vedligeholdelse.

ark@juulfrost.dk

Planering i Malmö 2004 21


Årets Stadsbyggnadspris 2004 till

Malmö Högskola

Årets stadsbyggnadspris 2004 gick till högskolans

nya utbildningslokaler för Hälsa & Samhälle på

UMAS. Byggherre är RegionFastigheter och arkitekter

är den danska arkitektfirman Lundberg &

Tranberg Arkitektfirma A/S.

Priset delades ut på Stadsbyggandets dag som i

år avhölls på Malmö Konsthall. Med dagens pristagare

har totalt 31 priser delats ut sedan starten

1982.

Kommittén för Årets stadsbyggnadspris hade

nominerat Palladium i klassen för Ombyggnad &

Renoveringar samt Södertull i klassen för Stadsmiljöförändringar.

Dessutom utdelades hedersom-

Malmö Högskola

Arkitekt: Lundgaard & Tranberg Arkitektfirma A/S

Byggherre: RegionFastigheter

Palladium

Arkitekt: Fojab Arkitekter AB

Byggherre: NCC Property Development

Södertull

Arkitekt: Thorbjörn Andersson, Sweco FFNS, Gustav

Kraitz och Ulla Kraitz

Byggherre: Malmö Gatukontor

Bostadsprojekt Kapellmästaren 7

Arkitekt: Marie Ericsson Arkitektkontor AB

Byggherre: HSB Sundsfastigheter AB

Bostadsprojekt i kv Smörbollen

Pinjegatan 1a-14

Arkitekt: White Arkitekter AB

22 Planering i Malmö 2004

nämnanden till två bostadsprojekt – Bostäder i kv

Kapellmästaren och kv Smörbollen.

Samtliga vinnare erhöll Malmö stads diplom

och den s k ”best in show –vinnaren” erhöll dessutom

en bronsplatta att pryda huset med.

Dagen öppnades med ett inledningsanförande

av kommunalrådet Anders Rubin, som också är

ordförande för kommittén för Årets Stadsbyggnadpris.

Huvudanförandet med titeln Spår i staden

hölls av bitr stadsantikvarien Anders Reisnert.

Dagen avslutades med sedvanlig visning av de

belönade projekten.

goran.rosberg@malmo.se

REPRESENTANTER FRÅN DET VINNANDE PROJEKTET – LUNDBERG

& TRANBERG ARKITEKTFIRMA A/S SAMT REGIONFASTIGHETER.

STADSBYGGNADSPRISTAGARE 2004 – MALMÖ HÖGSKOLA - UNDERVISNINGSLOKALER FÖR HÄLSA & SAMHÄLLE

HEDERSOMNÄMNANDE BOSTADSPROJEKT I KV SMÖRBOLLEN,

KLASS: OMBYGGNAD & RENOVERING PALLADIUM PINJEGATAN 1A-14

HEDERSOMNÄMNANDE BOSTADSPROJEKT KAPELLMÄSTAREN 7


KLASS: STADSMILJÖFÖRÄNDRING SÖDERTULL

Citytunneln NU

För att citera Churchill ”detta är inte slutet, det är

inte ens början till slutet, det är slutet på början”.

Det samma gäller nu Citytunnelprojektet. Projektet

är på väg att lägga planeringsfasen bakom sig

och påbörja byggfasen.

Under sista veckan i augusti hölls den avslutande

förhandlingen i Miljödomstolen avseende

spåret från Malmö C till Öresundsbanan och nu

väntar domslutet. Den sista förhandlingen innehöll

dels frågor kring miljöfarlig verksamhet, dvs

den frivilliga delen av miljöprövningen, dels kvarvarande

frågor om vattenverksamheten. Det kommer

ytterligare en förhandling med miljödomstolen

avseende Lockarpsdelen av projektet.

Miljödomstolen förväntas nu meddela dom före

jul.

Regeringen beslut angående järnvägsplanen

kommer också att meddelas under året i anslutning

till miljödomstolens domslut.

Kontrakt har träffats med entreprenörer för de

tre stora arbetena, Malmö C, tunneldrivningen

med Triangelstation och byggandet av banan

söder om Annetorpsvägen. Detta innebära att vi

kan börja skönja de fysiska arbetena med citytunneln

någon gång under slutet av första kvartalet

2005.

Kommitténs utlåtande

Malmö Allmänna Sjukhus, idag UMAS, började byggas

på 1890-talet. Idag en stad i staden där fortfarande ett

flertal olika arkitektoniska stilarter finns representerade.

Mångfalden av byggnader och stilar från olika tidsperioder

kan sägas vara ett resultat av förändrade behandlingsmetoder

och ny teknik men också nya arkitektoniska stilideal.

Vägledande för den ursprungliga strukturen var det

s k paviljongsystemet med friliggande byggnader åtskiljda

med gröna stråk och platser. Under senare år har behovet

av förnyelse bl a inneburit att äldre byggnader rivits och

ersatts av nya.

Planeringskonceptet för Malmö högskola i slutet av

90-talet, byggde på en tvåkärnig stadsintegrerad högskola,

placerad på Universitetsholmen och universitetssjukhusområdet

MAS. Tillkomsten av den nya högskolan ställde

krav på undervisningslokaler för de olika utbildningsprofilerna

där Hälsa & Samhälle är en. Placeringen av Hälsa

och Samhälle utmed Pildammsvägen och Pildammsparken

tar upp den gamla strukturtanken genom att anpassa

till friliggande byggnader med omkringslutande gröna

flanker som i det här fallet öppnar sig mot Pildammsparken,

och var också en önskan från beställaren för att kunna

underlätta integreringen av undervisning och praktik.

Utgångspunkten för byggnadens disposition är funktionalitet

med stor flexibilitet, lättfattlig i sin uppbyggnad,

kommunikativ med korta gångavstånd och informella

Alla vet att CTP sitter på Lilla Nygatan där

de också har sin utställning. Men detta är inte

längre helt korrekt. Tunnelprojektet, som också

innehåller Triangelstationen har flyttat och sitter

nu i Pilgården, granne med Johanneskyrkan och

konsthallen. Och Projekt Malmö C. har flyttat

ner till Västra Station. Ytterligare tecken på att

starten för tunnelbygget närmar sig.

Kommunens organisation CT•ÖBA förbereder

som bäst sig och de tekniska förvaltningarna på

att bygget snart börjar. I starten kan vi förvänta

oss att det kommer att krävas stor flexibilitet med

snabba beslut i viktiga frågor. Bygglov har meddelat

avseende själva tunneln, men det är flera lov

och andra beslut som skall hanteras i och med att

arbetsplatserna etableras och entreprenörerna tar

över.

CT•ÖBA förbereder också de trafikomläggningar

som krävs för att citytunnelarbetena inte

i onödan skall störa de dagliga verksamheterna

i staden. Det innebär att det i områdena kring

framför allt Hyllie och Malmö C. pågår markarbeten,

ledningsomflyttningar, gatuomläggningar,

nybyggnad av gator och markterrasseringar. Arbetena

kring Triangeln kommer att starta inom

mötesplatser. Principen är enkel. Två parallella byggnadsvolymer

av olika bredd och i fem våningsplan sammanbundna

av en transparent gemensam resursbyggnad dit

också entrén till byggnaden är förlagd. Den ena innehåller

undervisningslokaler, kök och matsal, studentkök m m

och den andra, forskningsdelen, kontorsrum m m. Mellandelen

innehåller reception, aula och bibliotek.

Travertin som fasadmaterial ger ett ljust och luftigt

intryck och motverkar också den kompakta volymkänslan

i de båda flyglarna. Bidragande till den positiva helhetskänslan

är arkitektens goda känsla för behandlingen av

travertinplattorna genom att använda olika skifthöjder.

Fönstermaterialet är teak och fur och placeringen av de

högt sittande fönstren ger ett stort ljusinflöde. Valet av fasad-

och fönstermaterial har på ett genomtänkt sätt anpassats

till områdets färgskala. Hälsa och samhälle är en gedigen

byggnad som både under dag- och kvällstid signalerar

sin självklara plats för förbipasserande malmöbor. Genom

mellanbyggnadens transparans har arkitekten utnyttjat

dialogen med det intilliggande parkrummet.

De nya utbildningslokalerna för Hälsa och Samhälle

uppfyller de krav på hållbarhet och kvalitets- och kostnadstänkande

som bör vara vägledande i 2000-talets

byggande och är ett värdefullt tillskott till stadsmiljön i

Malmö.

en snar framtid. Hittills har allt fungerat över

förväntan, se bara på den svängbara bron över

Inre Hamnen, men vi har några månaders arbeten

kvar. En svår arbetsuppgift som återstår är att se

till att vi inte bli klar med arbetena för tidigt, dvs

det finns arbetsmoment som inte får utföras förrän

omedelbart innan citytunnels arbeten påbörjas.

En av de mer spännande arbetsuppgifterna som

nu återstår vid Malmö C är anläggandet av ett

”stenfilter” vid Ribersborg. Filtret behövs för att

inte får in fasta föroreningar i kanalsystemet under

citytunnelbygget. Under den tid Suellshamnen

är avstängd fordras nämligen kontinuerlig

pumpning vid Turbinen för att bibehålla vattenkvaliteten.

Lyckas vi kanske det blir aktuellt att

även fortsättningsvis, efter byggandet av Citytunneln,

pumpa in vatten denna väg i kanalsystemet

för att därmed höja vattenkvaliteten.

peter.wallenberg@malmo.se

Planering i Malmö 2004 23


Utsmyckning och kuriosa på Malmökartor

Kartor innehåller information. Men

kartor är också konstverk – med underbara

färger och fina motiv. Som

dåvarande riksarkivarien Erik Norberg

uttrycker det: ”En liten karta

från tidigare sekel kan för oss te sig

som ett konstverk, en omsorgsfullt

utförd akvarell – även om den bara

visar ett smalt vattendrag i en skånsk

by”. Kartor har kulturhistorisk värde

genom att berätta om dåtidens papperskvalitet

och ritteknik t ex. Och

de kan ha dekorativa och konstnärligt

utförda detaljer.

I boken ”Malmös kartor” som

utkom 2003 finns mängder av kartor

med dekorationer. Jag skall här

närmare presentera exempel på konst

Malmö-kartorna, från boken och

från andra kartor i SBNs stora kartarkiv.

Det blir exempel på: 1. Kartuscher

och stadsvapen. 2. Vindrosor

och nordpilar. 3.Teckningar.

Kartuscher och

stadsvapen

Sedan kartritningens barndom har

man haft kartuscher som inramning

av kartans titel (s k ”titelkartusch”),

skala eller teckenförklaring. Kartuschens

stil följer periodens övriga stildrag.

Se exempel på barock, rokoko

på bild 1-4 och på underbar gustaviansk

stil i kartboken s 95. Kartuscher

har ett symboliskt innehåll med

världsliga motiv, t ex ritinstrument

eller symboler på rikedom eller från

näringlivet. Se bild 5 och 6. Speciellt

rokokotidens symbolik var rik

och från den perioden ser vi de mest

överdådiga kartuscher med diverse

symboler kombinerade med rocailler.

Stadsingenjör Peter Kocks kartuscher

på bild 4, 5 och 7 är bra exempel på

rokokotidens utsmyckningskonst.

Och så sent som 1811 använde stadsingenjör

E M Rosell rokokokartusch

(bild 6).

Kartuscher kan kombineras med

stadsvapen eller andra vapenskölder.

Efter att man på mitten av 1800-talet

i stort slutade att rita kartuscher samtidigt

som tryckta kartor blev de mest

vanlige, fortsatta man med vapenutsmyckning.

Och det gör man fortfarande

i dag. Se på Malmö stadsvapen

23. C BEIJERS KARTA ÖVER MALMÖ HAMN 1843 (3 H). SE KARTBOKEN S 115.

24 Planering i Malmö 2004

på dagens 1:10 000 karta. Här har

vi den klassiska Malmö-gripen på

de nyaste kartorna supplerat med det

grön-vita M. Men en annan version

kan vi se på kartor från 1600- och

1700-talet, den liknar mest en ledsen

tupp (bild 1 och 8), men kan också

se ut som en leende höna (bild 3). Så

sent som på Georg Gustafssons karta

1879 har jag hittat denna versionen

(bild 9). Här symboliserar fågeln

Malmö, på de äldre kartorna kan det

vara Malmö eller Skåne.

Ofta var det inte samma person

som ritade kartan och kartuschen.

På Claes Bödkers karta 1697 syns en

fin barock-kartusch (med ”tuppen”)

kring skalan på originalkartan, den är

säkert inte ritat av Bödker själv (bild

8). Men på den renoverade versionen

som Peter Kock gjorde i 1765 (bild

10) är titelkartuschen endast skisserat,

och den har Kock säkert själv ritat.

Kartuscherna på hans renoverade

kartor är annars mycket minutiöst

ritade (bild 4,5 och 7). I övrigt är

kartuscher ofta inte i färg även om

kartan är färglagd.

En helt speciellt ”kartusch” finns i

övrigt på de flesta av de kartor Kock

själv ritade från början: en lapp med

teckenförklaring häftat på med nålar.

Dvs så ser det ut. Men tar man fram

originalkartan ser man att lappen

och nålarna också är ritade (bild 11,

och s 71 och 73 i kartboken). Denna

lapp är karakteristisk för Kock, men

den har anor tillbaka till renässansens

målningar. En ”lappliknande” kartusch

är Örngrens titelkartusch på

hans renovering 1746 av Hesselgrens

karta från 1713 och kartuschen med

teckenförklaring på Limhamns-kartan

1890 , dock finns inga nålar (se i

kartboken s 10, 57 och 151).

Vindrosor och nordpilar.

Vindrosorna blev säkert ritat av kartritaren

själv. I många fall kan man

känna kartritaren på vindrosen, det

gäller t ex Peter Kock (se kartboken s

47, 71 och 73), i andra fall varierade

man sig som Jacob Örngren och Georg

Gustafsson (bild 13 och kartboken

s 10, 57, 67 och 116). De kartor

som Örngren ritade men inte hann

att renovera innan han dog blev renoverade

av Kock, det står inte skrivet

på kartan men framgår av vindrosen

och handstilen (se bild 14-15).

De äldsta vindrosorna är riktiga

kompassrosor (se bild 1 och s 33 i

kartboken), de kan ritas in i själva

kartmotivet som på bild 16, de kan

också vara en nordpil utan vindros.

Nordpilen kan vara en riktig pil med

fjädrar – klar till att lägga på bågen

(se bild 17-20). Vår tids kartor har oftast

en stiliserad vindros (bild 12).

Teckningar.

Handritade kartor är fulla av små detaljer,

det gäller inte enbart de äldsta

kartorna men finns ända fram till

början av 1900-talet.Traditionen går

tillbaka till medeltidens lustiga figurer

,”drolerier”. Dessa små teckningar

och detaljer kan visa något konkret

på kartan: små kyrkor eller väderkvarnar

som Gustafssons teckning

av Högamöllan 1860 (bild 21). På

Bödkers Malmökarta 1697 syns Galgebacken

(s 47 i kartboken), och på

ett av Mikkel Skovs spionkartor 1658

Malmöhus slott (s 29 i kartboken).

De berömda lindarna på Stortorget

finns på många kartor, i varierande

antal (s 55, 71, 73, 87 och 95 i kartboken).

På riktigt gamla kartor från

1500- och 1600-talet var båtar populära

(bild 22 och kartboken s 13 och

41).

Ofta har kartritaren roat sig med

att rita små hus eller annat i kanten

av kartan: Beijer visar Malmös profil

1843 (bild 23), Petri och Caroli kyrkor

samt Stadt Hamburg finns på E

M Rosells karta över Rörsjöängenfrån

1811 (bild 24-26) och han ritar kalkbruket

i Limhamn 1820 (bild 27).

Börjar man först att upptäcka de

många konstnärliga och roliga detaljer

på kartorna hittar man fler och

fler. Bläddra själv i boken ”Malmös

kartor” - och njut av mångfalden av

kartuscher, vindroser, teckningar och

många andra kuriosa.

susanne.krogh-bender@malmo.se

1. CORNELIUS DANCKERTS SKÅNEKARTA 1600-TALET (481

M 1).

2-3. JOHAN HESSELGRENS KARTA ÖVER MAGISTRATSVÅNG-

EN 1715. KARTAN HAR HELA 4 KARTUSCHER, EN I VARJE HÖRN

(1 M).

4. PETER KOCKS MALMÖ-KARTA 1757 (4 M).

.

Litteratur: Malmös kartor. Från 1500-talet till idag. Tyke Tykesson red. Arkivkonst,

Årsbok från Riksarkivet och Landsarkiven 2002, speciellt Ulla Ehrensvärds

artikel ”Kartans kartuscher” s 32 – 45


5. JACOB ÖRNGRENS KARTA ÖVER SÖDRA PLANTAGELYCKOR-

NA 1752, RENOVERAD AV P KOCK (3 P).

6. E M ROSELLS KARTA ÖVER MALMÖ STADS BETESMARKER

1811 (10 M).

7. JACOB ÖRNGRENS KARTA ÖVER VÄSTRA PLANTAGELYCKOR-

NA 1752, RENOVERAD AV P KOCK (1 P). JF KARTBOKEN S 69.

8. CLAES BÖDKERS KARTUSCH KRING SKALAN PÅ MALMÖ-

KARTAN 1697 (LANTMÄTERIET, MALMÖ STAD NR 1).

25. STADT HAMBURG PÅ E M ROSELLS KARTA ÖVER RÖRSJÖ-

ÄNGEN 1811 (1 R 1).

9. STADSVAPEN PÅ GEORG GUSTAFSSONS MALMÖ-KARTA

1879 (MALMÖ STADSARKIV KARTA NR 03399).

10. P KOCKS TITELKARTUSCH 1765 PÅ BÖDKERS RENOVERA-

DE MALMÖ-KARTA (11 M). SE KARTBOKEN S 47.

12. MALMÖ STADS VAPEN OCH VINDROS 1964 (261 Ö). SE

KARTBOKEN S 211.

11. P KOCKS ”LAPP” PÅ KARTA ÖVER HÅKANSTORP 1763 (1 H).

26. CAROLI KYRKA PÅ KOPIA AV ROSELLS KARTA ÖVER RÖR-

SJÖÄNGEN 1811, RITAT AV E K LÅNGSTRÖM 1913(1 R 2).

13. VINDROS PÅ GEORG GUSTAFSSONS KARTA 1861 ÖVER

RÖNNEHOLMS ÄGOR (22 R).

14. P KOCKS RENOVERING AV JACOB ÖRNGRENS KARTA ÖVER

VÄSTRA PLANTAGELYCKORNA 1752 (1 P).

15. P KOCKS RENOVERING AV JACOB ÖRNGRENS KARTA ÖVER

SÖDRA PLANTAGELYCKORNA 1752 (3 P).

16. M WREMPS KARTA 1799 ÖVER FÄLADSMARKEN (5 M).

22. KOPIA AV CHRISTOPHORUS HEERS MALMÖKARTA C:A

1650 (584 M).

17. P KOCKS KARTA ÖVER HÅKANSTORP 1763 (1 H).

18. P KOCKS KARTA ÖVER MJÖLNAREN ANDERS HANSSONS

ÅKERLYCKA 1766 (344 Ö).

19. SALOMON JACOB ÖRNGRENS KARTA ÖVER SPÅNEHUSEN

1769 (3 S).

20. JÖNS ÅBERGS KONCEPTKARTA ÖVER TERNINGHOLMS JOR-

DAR 1895 (12 R).

21. GEORG GUSTAFSSONS KARTA ÖVER ÖSTRA FÖRSTADS-

JORDEN 1860 (4 G).

24. PETRI KYRKA PÅ E M ROSELLS KARTA ÖVER RÖRSJÖÄNG-

EN 1811 (1 R 1).

27. E M ROSELLS KARTA ÖVER HYLLIE STRANDMARK 1819-

1820 (LH 83 H).

Planering i Malmö 2004 25



Designåret 2005

Vad händer under Designåret 2005? Nästa år är utnämnt till ett Designår i Sverige och

Malmö stad kommer att genomföra flera arrangemang under året. Syftet är bland annat

att öka och fördjupa kunskapen om form och design i ett brett samhällsperspektiv. Ambi-

tionen är också att långsiktligt lyfta fram designens betydelse som konkurrensmedel inom

både privat och offentlig verksamhet.

Kriterier för delprojekt och aktiviteter

Malmö Stads designdefinition är kopplad till det Designhub

nationella handlingsprogrammet för ”Design som

utvecklingskraft”, ����������������������

Svensk industridesigns defini- Minc har under 2004 öppnat en ”hub” för nystartion

såväl som det lokala handlingsprogrammet tade designföretag för att ge bästa möjliga förut-

�����������������������������������������������������������������������������������

”Välfärd för alla”. Därför ska alla delprojekt och sättningar för en snabbare företagsutveckling. I

övriga ��������������������������������������������������������������������������������

aktiviteter passa in i de ramar som design- designhubben genomförs seminarier, workshops;

definitionen ��������������������������������������������������������������������������������

anger. Alla delprojekt och aktiviteter här finns coacher mm för att stärka affärsplaner-

ska, �������������������������������������������������������������������������������

för att kvalificeras, fokusera på åtminstone ett na, öka kundkontakterna och för att skapa ökad

av �������������������������������������������������������������������������������������

de övergripande ledorden för projektet: synlighet kring designföretagen.

• Kreativt & innovativt

Det finns samtidigt ett behov av att öka förstå-

�����������������������������������������������������������������������������������

• Tillväxtorienterat

elsen för designens betydelse för affärsframgången

��������������������������������������������������������������

• Multikultur

i redan existerande företag. Det kan röra sig om

nystartade företag t ex de som befinner sig i Minc

���������������������������������������������������������������������������������

likaväl som redan etablerade företag.

��������������������������������������������������

Kontaktpersoner

������������������������������������������������������������������������������

Kajsa Bengtsson, kajsa@minc.se

Eva Engquist, eva.engquist@malmo.se

���������������������������������������������������������������������������������

Anders Sjöstedt, anders@minc.se

���������������������������������������������������

26 Planering i Malmö 2004

Delprojekten

����������������������������������������������������������������������������

������������������������������������������������������������������������������������

�������������������������������������������������������

���������

����������������

����������

������������

�����������

������������

����������������������������������������������������������������

���������������������������������������������

���������������������������������������������������������������

������������������������������

��������������������

������������

�����������������

������������

������������

��������

�����������

����������

�������

������������

�������������

������������

�����������

������������

�������

�����������

����������

���������

���������������

���������

����������������������

�������������������

������������

����������

����������

���������������

�������������

����������

�������

�������

������

������������

����������������

�������

�������

�������

�����������

���������������

�������������

Made in Malmö

Utgångspunkten för delprojekt Made in Malmö

är att synliggöra produkter och designer i Malmö

i ett brett nutida och historiskt perspektiv och vilken

roll som dessa har spelat för den ekonomiska

utvecklingen i staden. Designbegreppet har i den

nationella ansatsen utvidgats till att omfatta hela

utvecklingsprocessen, vilket gör att arbetsområdet

blir betydande. Vår utgångspunkt är Malmö och

vad som utvecklats/uppfunnits här och skapat ett

mervärde genom produktion i staden. Av intresse

är också att lyfta fram historien/berättelsen om

utvecklingsförloppet kring designen utan hänsyn

till det geografiska utfallet.

Made i Malmö är också ett folkbildningsprojekt

där näringslivet och skolan är två viktiga målgrupper

för att medvetandegöra betydelsen av designbegreppet,

inte bara i ekonomiska termer utan

också ur identitets- och marknadsföringsaspekter.

I utställnings- och dialogfasen kommer studenter

Malmö högskolas utbildningsprofil K3,

Konst, kultur och kommunikation att utforma

ett utställningskoncept kring urvalet av Malmödesign.

Utställningen/urvalet är också ingången

till undervisningsfilmen (se delprojekt Skolan) för

grund- och gymnasieskolorna samt den skriftliga

dokumentationen som är bakgrundsmaterial till

utställningen och filmen.

Kontaktpersoner

Göran Rosberg, goran.rosberg@malmo.se

Cecilia Hansson, cecilia.hansson@malmo.se

Ingrid Sommar, isommar@banhof.se

Ingrid Elam, ingrid.elam@k3.mah.se

Christel Brost, Christel Brost@k3.mah.se

Mötesplats Malmö Konsthall

Malmö Konsthall har genom sin internationella

utställningsverksamhet utvecklats till en viktig

kulturell mötesplats som blivit väl förankrad i

staden och regionen. Eftersom institutionen är

en tillåtande arena som öppnar för upplevelser

och gränsöverskridande möten kommer under

designåret Malmö Konsthall som mötesplats att

ytterligare förstärkas med en utställning ”Bokkonst”

grafisk formgivning från ”när och fjärran”,

en föreläsningsserie på tema ”Alhambra” samt en

programserie med världsmusik.

Kontaktperson

Anna Holmbom, anna.holmbom@malmo.se


Design i skolan

Utgångspunkten för delprojekt design i skolan är

att både ge grundskolan och gymnasieutbildningen

möjlighet att delta i Designåret 2005.

För grundskolan är ambitionen att göra Designåret

2005 till ett kunskaps- och folkbildningsprojekt

där fokus kommer att ligga på informationsspridning

genom fi lm, skriftlig dokumentation

och utställningar. För gymnasieeleverna, ett

antal gymnasielinjer med media eller arkitektur

och designinriktning, är tanken att låta eleverna

att komma med förslag till framtida mötesplatser.

Arbetet genomförs som en tävling under vårterminen

2005.

Kontaktpersoner

Göran Rosberg, goran.rosberg@malmo.se

Cecilia Hansson, cecilia.hansson@malmo.se

Cecilia Lindberg, cecilia.lindberg@malmo.se

Tomas Bratt, tommy.bratt@malmo.se

Gunilla Rooke, gunilla.rooke@malmo.se

Informationssystem UMAS

Universitetssjukhuset i Malmö (UMAS) har

byggts ut och på under årtionden vilket gjort att

området svåröverskådligt. Benämningar på avdelningar

och kliniker följer ofta en akademisk tradition

med latinet som bas, föga förståeligt för både

gamla och nya svenskar.

Tanken är att låta designer skissa på förslag till

”navigeringsverktyg” för området eller delar av

området såväl utomhus som i entréplan.

Kontaktpersoner

Karin Christensson, karin.christensson@skane.se

Eva Engquist, eva.engquist@malmo.se

Design som inspiration och motor

för ekonomisk tillväxt

Projektet tar sin utgångspunkt i implementeringen

av design hos det befi ntliga näringslivet i syfte

att skapa en ökad tillväxt. Detta kan ske genom

aktiva informationsinsatser och workshops.

Kontaktperson

Björn Bergman, bjorn.bergman@malmo.se

Samarbetsprojekt

Form Design Center

Venue

Medverkan i tidskriften Venue i samband med

aktiviteterna under Designåret.

Next

Medverkan i utställningen, Next, under Designåret

2005

Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID)

Malmö stad som beställare

Syftet är att stärka designmedvetet inköp av produkter

och tjänster. Projektet avser utbildning av

Malmö stads inköpare och framtagande av policy

och riktlinjer för upphandling.

MINC

W-LAN

Arbete pågår med att skapa ett trådlöst nätverk i

Västra Hamnen i samverkan med större aktörer i

branschen.

EU-Projekt

Agora – Cities for People

Projektet är ett samarbete mellan arkitektur- och

designskolor i London, Barcelona, Utrecht och

Lund samt Malmö stad. Projektet syftar bland

annat till att utveckla nya metoder och designredskap

för att utvärdera och utveckla urbana stråk

och rörelsemönster. Stråkens användare spelar en

viktig roll i projektet.

Views

Views är ett delprojekt inom ramen för Index

2005, som är planerad att bli en återkommande

internationell designarena i Danmark med första

start 2005. Delprojektet Views har till syfte att

stärka det interregionala samarbetet bl a genom

att bjuda in internationellt erkända designers och

innovatörer till föredrag, workshops, experthjälp

samt nätverksbyggande. Samarbetspartners är

SVID, LTH, Lund, Region Skåne, Index, Form

Design Center samt Index 2005. Projektet är delfi

nansierat genom INTERREG III C.

Stadsbiblioteket

Mötesplats stadsbibioteket

Syftet är att under Designåret 2005 skapa ett designbibliotek

och i anslutning till detta anordna

en föreläsningsserie.

MKB

Från Örtagård till Möllan

Syfte är att utmed Bennets väg skapa mötesplatser

utmed ett handels- och aktivitetsstråk med utomhusmarknader,

konstinstallationen med mera.

Malmö stads marknadsföringsorgan, MINT, har

gett stadsbyggnadskontoret i uppdrag att genomföra

Malmö stads aktiviteter under Designåret

2005. Samordnare för projektet är Mats Olsson.

Styrgruppen består av Eva Engqvist, Stadskontoret,

Mikael Stamming, Stadskontoret, Anna

Holmbom, Kultur Malmö, Björn Bergman,

Stadskontoret, Göran Rosberg, Stadsbyggnadskontoret

och Cecilia Hansson Stadsbyggnadskontoret.

cecila.hansson@malmo.se

goran.rosberg@malmo.se

Läs mer på www.malmo.se/design05

Planering i Malmö 2004 27


Projekt på gång

Kronolotsen på ön

Förslag till detaljplan, Dp 4759, för kronolotsen

på ön är godkänt. Planen syftar till att göra det

möjligt att bygga främst bostäder på kvarteret

som i gällande plan anges som småindustri eller

kontor. Exploatören avser att bygga både hyres-

och bostadsrätter, projektet möjliggör upp mot

140 lägenheter samt inslag av verksamheter såsom

kontor och butiker. Kvarteret är beläget direkt

norrom Övägen på Öns östra sida, mellan Sundholmsgatan

och Limhamns norra hamn. Kvarteret

omfattar ca 14 000 kvm och ägs av Malmö

Kommun.

Mer information: Sofia Öreberg,

stadsbyggnadskontoret. sofia.oreberg@malmo.se

Bagers Plats i Hamnen

Syftet med planen, Dp 4824, är att göra det möjligt

att anlägga marken på Bagers plats för cykelparkering

och underjordiskt garage. Planen skapar

aven byggrätter för upp- och nedgångar till Citytunnelstationen.

På norra sidan av Citadellsvägen

ges möjligheter till utvidgning av Hjälmarekajen.

För f.d. hamnmästarebostaden föreslås en bevarandebyggrätt.

Mer information: Lars-Erik Englund,

stadsbyggnadskontoret.

lars-erik.englund@malmo.se

Bild: NovaPlan AB

28 Planering i Malmö 2004

Norr om stadsdelsparken i

Hamnen

Planområdet är beläget nordöst om Turning Torso

och norr om den planerade stadsdelsparken i Västra

Hamnen i anslutning till Västra Varvsgatan.

Planen, Dp 4839, syftar till att göra det möjligt

att bygga 400-500 lägenheter och viss verksamhet

inom ett storkvarter alldeles norrom Västra

Hamnens stadsdelspark. De flesta lägenheterna

blir hyresbostäder med bra och prisvärda bostäder.

Planen möjliggör även utbyggnad av omgivande

gator samt parkering väster om Västra Varvsgatan.

Områdets area är ca 63 700 kvm och marken

ägs av Malmö stad. Marken är obebyggd och planområdet

ligger på utfyllnadsmark till den före

detta SAAB-fabriken. Den västra delen fylldes

ut mellan 1980-1987 och den övriga större delen

fylldes ut med sand 1987.

Förarbete, planläggning och utbyggnad ingår

i projektet ”Det goda samtalet” inom ”ByggaBo-

Dialogen” i Malmö, där samtal och öppet arbetsklimat

mellan byggare, förvaltare och kommun

prövas som arbetsmetod. Läs mer om ByggaBo-

Dialogen på malmo.se/vastrahamnen

Mer information om planen: Malena Larsvall,

stadsbyggnadskontoret. malena.larsvall@malmo.se

Möbelföretaget Ilva på Svågertorp

Det danska möbelföretaget Ilva öppnar sitt första

varuhus utanför Danmark sommaren 2005.

Etableringen sker på Svågertorp och omfattar ca

10.400 kvm och är början på Ilvas internationella

etableringsstrategi som i framtiden även kommer

att omfatta övriga Sverige och England. Byggnaden

uppförs i två plan och omfattar förutom

affärsyta, kaffé, kontor, lager och personalytor.

Etableringen genererar ca 100 nya arbetstillfällen.

Designmässigt uppvisar byggnaden stora likheter

med Ilvas varuhus på Ishöj. Fasaden och entrésidan

har ett stort glasparti vilket ger ett ljust och

välkomnande intryck för besökaren. Fasadmaterialet

är svart kinesisk basalt. Atriumgården sörjer

också för att ge interiören en behaglig och naturlig

upplevelse i möbelbutiken.

Nya bostäder på Chokladfabriken

MKB, Malmö Kommunala Fastighetsbolag, avser

att bygga 87 lägenheter i kvarteret Hjärpen dvs

tidigare Chokladfabrikstomten. Området är den

redan på 1960-talet avrivna tomten på Skolgatan

och Möllevångsgatan. Tomten var tidigare avsedd

för äldrebostäder men också studentbostäder.

Genom tillkomsten av den nya bebyggelsen blir

kvarteret sammanbyggt. Bostadshuset blir på femvåningsplan.

Fasaden kommer att vara infärgad

betong. Lägenheterna fördelar sig mellan ettor och

fyror i spannet 34 kvm till 112 kvm. Anmärkningsvärt

är att bottenplanet inte kommer att

innehålla kommersiella lokaler. Planerad byggstart

under november 2005 och preliminär inflyttning

är satt till årsskiftet 2005-2006.

Byggherre: MKB Fastighets AB

Arkitekt: WSP Arkitektur Christer

Blomqvist

Byggherre: Skanska Öresund AB

Arkitekt: Schmidt, Hammer & Lassen A/S, Köpenhamn


Skånes Dansteater till Västra

Hamnen

Syftet med planen är att göra det möjligt att inrymma

Skånes Dansteaters verksamheter med

salong för ca 250 besökare, dekorverkstad, tillhörande

kontor samt danssalar i den befintliga byggnaden.

Skånes Dansteater planerar att etablera

hela sin verksamhet i byggnaden. Den totala ytan

för verksamheten kommer att uppgå till 3.000

kvm, ca en tredjedel av byggnadens yta. I en del

av den befintliga byggnaden finns idag dekorverkstad

och lager.

Planområdet är beläget öster om Östra Varvsgatan

i Västra Hamnen. Det gränsar i öster till

Dockgatan. I söder gränsar planområdet till fastigheten

Kranen 2 som används av Malmö Högskola.

Två förslag för Triangelns sydsida

Triangelns sydsida används idag som parkeringsyta.

Denna tomt som ursprungligen var

avsedd för kulturella ändamål. Det var här som

stadsbiblioteket skulle byggas. Lagom till starten

för citytunnelbygget har parallella uppdrag igångsatts.

Fyra kontor bjöds in för att komma med gestaltningsförslag

för handel, kontor och bostäder.

Första gallringen är gjord och två förslag kvarstår

för ytterligare bedömning – det danska arkitektkontoret

Lundberg & Tranberg Arkitektfirma

A/S, Köpenhamn och Nyréns Arkitektkontor AB,

Stockholm.

Tanken är att ett nytt butikscentrum med handel,

kontor och bostäder skall stå färdigt 2010,

samtidigt som citytunneln och den intressanta

station Triangeln står klar. Byggrätten är delad

mellan Skanska och NCC.

Nedan presenteras en kort sammanfattning av

de två förslagens utgångspunkter.

Huvudentrén för besökare till teatern planeras

på västra sidan av byggnaden med angöring från

Östra Varvsgatan. Parkering till Dansteatern skall

ske på angränsande fastighet, Kranen 2. Närmsta

busshållplats finns på Östra Varvsgatan som trafikeras

av busslinje 15.

Byggnaden är av så högt kulturhistoriskt värde

att varsamhet skall beaktas vid fasadmässiga förändringar.

De högt sittande horisontella fönsterbanden,

det röda teglet och de stora portarna är

karakteristiska och bör vara utgångspunkten för

en framtida ombyggnad.

Yta: Planområdet omfattar ca 1,1 ha.

Information om detaljplanen: kontakta Cecilia

Bergström, planarkitekt Stadsbyggnadskontoret

tel. 040-34 22 64, cecilia.bergstrom@malmo.se

Nyréns Arkitektkontor,Stockholm

Johan Nyréns kontor har tagit fasta på att förlägga

och exponera de kommersiella verksamheterna

mot citytunneluppgångarna i sydväst. Vilket också

är i linje med byggherrarnas ideér. Kontoret har

tagit fasta på triangelformen och låtit gröna kilar

dela upp kvarteret. Bottenplanet mot kyrkan är en

enda lång glasfasad där arkaden blir uteservering.

Garagenedfarten har samma ingång som de kommersiella

verksamheterna. Fördelningen blir ca

14 300 kvm handel, 10.000 kvm bostäder samt

8 600 kvm kontor.

ENTRÉSIDA PÅ DANSTEATERN. ILLUSTRATION

TEMA ARKITEKTER

Lundgaard & Tranberg Arkitektfirma A/S,

Köpenhamn

Lundgaard & Tranberg tar ett annorlunda gestaltningsgrepp

och förlägger bostäderna i ett 15-16

våningars höghus mot Rådmansgatan. I bottenplanet

finns kommersiella verksamheter som

är förbundna till en omkringliggande galleria på

första och andra våningsplanet. Den uppkomna

innergården, dvs taket på gallerian, används av de

boende för olika aktiviteter. Bostäder finns också

inlagda på den östra sidan. Fördelningen blir c

13 500 kvm bostäder, ca 15 000 kvm handel samt

ca 8 000 kvm kontor.

Planering i Malmö 2004 29


Gruppledare vid stadsbyggnadsdistrikten

Lite bakgrund

År 1999 genomfördes en organisationsöversyn för

stadsbyggnadskontoret som trädde i kraft vid årsskiftet

1999/2000.

Anledning till detta var:

• Den ”platta” organisationens problematik

• Ledningsgruppens ändrade roll

• Serviceprojektet

Resultatet av översynen blev en förstärkning av

avdelningarnas ledning. Verksamhetsplaneraren

ersattes med en biträdande avdelningschef med

ett tydligt uttalat ansvarsområde. Programarkitekt

tillsattes för att avlasta avdelningschefen/

stadsarkitekten i sakfrågor.

Parallellt med serviceprojektet och organisationsöversynen

påbörjades en tid- och resursplanering

(tidsredovisning, tidsplanering m m) inom

kontoret. Denna sistnämnda strävan att få kontroll

på verksamheten har sedermera resulterat i

ett ”skräddarsytt” tid- och resurshanteringssystem

(PRM) som införts för all personal vid kontoret

Vidare beslutades att genomföra ett kvalitetsprogram

(Kvalitetssäkring SBK) för kontorets

30 Planering i Malmö 2004

produkter och tjänster. Samtidigt lät kontoret göra

en första utvärdering av 1999 års organisationsöversyn.

I dessa utredningar framkom att framförallt

stadsbyggnadsdistriktens organisation behövde

förtydligas och ges en bättre ”struktur”. Der fanns

ett behov av att stärka produktionsledningen

inom plan, bygglov och bygganmälan.

Gruppledarens roll

I syfta att stärka produktionen, öka effektiviteten

och höja kvaliteten på planer, bygglov och bygganmälanärenden

infördes f r om den 1 januari

2004 s k gruppledare för nämnda ansvarsområden.

Förordnandet som gruppledare är tidsbegränsat

till två (2) år. En utvärdering av denna

nya roll som ”produktionsansvarig” kommer att

genomföras i god tid dessförinnan.

Gruppledaren skall till 25-30 % leda verksamhetsgruppens

löpande arbetsuppgifter och ingå i

avdelningens ledningsgrupp. Mer detaljerat ansvarar

gruppledaren särskilt för:

• Tid- och resursplanering

Distrikt Öster Distrikt Väster

ANNA SOHLBERG, PLANER MARIA KOISTINEN, BYGGLOV GUSTAV EKVALL, BYGGANMÄLAN

Studentbostäder

En studie som gjorts under våren 2004 som vänder

sig till de högskolestuderande i Malmö visar

att bostadsfrågan fortfarande är en olöst fråga för

kommunen. Denna kommer dock att lösas de

närmaste åren fram t o m 2007. Det planeras att

byggas ca 1 000 bostäder fram t o m 2007. Det

största projektet är ombyggnaden av kvarteret

Taxeringsintendenten i Rosengård med ca 650

lägenheter. Planeringen framöver ser ut enligt

nedan.

susanne.kasper@malmo.se

• Övergripande process- och prioriteringsansvar.

• Bevaka flödet i ärenden och hur detta påverkar

tidsplaner och resursbehov.

• Genom tid- och resursplaneringen kartlägga resursbehov

samt bistå med underlag till budgetprocessen.

• Bevaka arbetsgruppens kvalitetsarbete i samverkan

med kvalitetskontrollanten

• Intern och extern information.

• Medverkar i stadsbyggnadsprocessen genom att

handlägga plan- eller bygglovsärenden

Som en spontan synpunkt (författarens) har

rollen som gruppledare på ett bra sätt bl a tydliggjort

vem som ”svarar” för frågor inom ansvarsområdet.

Detta har tidigare inte varit lika klart

uttalat men kan nu underlätta såväl den interna

som externa kontakten i flera ärenden.

Genom införandet av s k tvärmöten inom de

tre ämnesområdena har gruppledarna ett bra forum

för att skapa förutsättningar för såväl ”likabehandling”

av ärenden som kompetenshöjning

oberoende vilket av distrikten som handlägger.

goran.falck@malmo.se

SOFIA ÖREBERG, PLANER PIA LAIKE, BYGGLOV

Projekt Antalet bostäder Inflyttningsår

Kvarteret Skolan, moduler ca 70 2004

Rönnen 43 2004

Bredablick ca 80 2005

S Sommarstaden ca 80 2005

Sege park ca 40 2005

Taxeringsintendenten ca 200 2005

Hjärpen 28 2005

Taxeringsintendenten ca 300 2006

Cykeln 10 o 11 ca 40 2006

Taxeringsintendenten ca 150 2007

INGMAR STRÖM, BYGGANMÄLAN


Fasadbelysningsprojektet

För att göra en lång historia kort väcktes 1999 en

motion i fullmäktige med intentionen att göra staden

vackrare genom fasadbelysning. Fullmäktige

gav sedan Tekniska nämnden i uppdrag att utarbeta

en plan med konkreta belysningsåtgärder just

med detta syfte. Tiden för projektet sattes till tre

år. Och nu är arbetet i gång.

Syftet är naturligtvis inte bara att göra staden

vackrare. Ljus skapar identitet, staden blir

mer ”läsbar” och sist men inte minst stärker ljus

tryggheten. Det är inte bara i Malmö fasadbelysningsambitioner

fi nns, liknande projekt fi nns på

många håll både inom och utom landet.

Tanken är inte att alla hus i staden skall belysas,

utan strategiskt utvalda byggnader eller

husrader. Den s.k. Rivieran på Gustav Adolfs torg

har provbelysts och där är förhoppningen att alla

fastighetsägarna ska bli inspirerade att genomföra

permanenta ljusanläggningar. Rådhuset har också

provbelysts och redan fått bygglov för en anläggning.

Hedmanska gården är också på gång och

fl er lägen fi nns på önskelistan. Alla objekten hanteras

individuellt utifrån sina förutsättningar, det

fi nns inga ”all round-lösningar” inom den här vetenskapen,

som faktiskt är ganska svårbemästrad

och kräver en hel del specialkunskaper.

Guidning via mobilen

Instant Phone Guide – ring upp num-

ret på en skylt i stan och i din mobil får

du en kort guidad berättelse om plat-

sen du befi nner dig på. I ett pilotprojekt

prövar Stadsbyggnadskontoret och tre

andra förvaltningar en ny variant för

att nå ut till turister och malmöbor.

Tolv attraktiva, välbesökta och spännande platser

i Malmös innerstaden är tänkta att förses med

Instant Phone Guide. En skylt placerad vid attraktionen

berättar att guidning kan ges via mobil,

och ett specifi kt telefonnummer anges. Den inspelade

berättelsen är tänkt att vara 3-4 minuter

lång och ger besökaren unik information.

När manus författas är grundtanken att

användaren/turisten ska uppleva det som om en

verklig och engagerad guide stod bredvid och be-

Fasadbelysningsprojektet

löper som ett projekt

inom Malmö Citysamverkan,

vilket är mycket

praktiskt eftersom det

i första hand rör innerstaden

och både fastighetsägarna

och handeln är

representerade där. Gatukontoret

har dock svarat

för kostnaderna i samband

med provbelysningarna.

Intresset har också visat

sig vara mycket stort, men

det är ju så att de installationer

som krävs på de

enskilda fastigheterna får

ju respektive fastighetsägare

själva stå för, och skall

man betala någonting så

vill man också veta vad man får för pengarna.

Därför kan den viktiga ”inspirationsprocessen”

nog ta sin tid.

I den projektorganisation som fi nns deltar Cecilia

Hansson och undertecknad som representanter

för stadsbyggnadskontoret tillsammans med

rättade. Telefonguiden ska också kunna ”röra sig”

och lotsa lyssnaren till andra punkter i området.

Den guidande berättelsen kan ha dramaturgiska

effekter i form av ljud, musik eller annat som

framhäver platsens/attraktionens viktiga detaljer.

Pilotprojektet startade i september i år och om

tidsplanen håller fi nns tjänsten tillgänglig i slutet

av vintern/början av våren 2005. Fyra förvaltningar

ingår i pilotprojektet; Turism med representant

Marie Holmberg, Kulturmiljö med Mats Riddersporre,

Gatukontoret med Annika Abrahamsson

och Stadsbyggnadskontoret, Göran Rosberg och

Cecilia Lindberg.

Instant Infotainment som erbjuder konceptet

och helhetslösningarna är ett nystartat företag

med sin bas på Minc i Västra Hamnen. Martin

Tufvesson arbetar heltid i företaget och samarbetspartner

är Avensia i Lund. Om du vill veta

mer: kontakta Cecilia Lindberg tfn 040-34 24 66.

cecilia.lindberg@malmo.se

PROVBELYSNING PÅ ”RIVIERAN”’

kollegor från Citysamverkan, gatukontoret, stadsfastigheter,

Kultur Malmö och fastighetsägarföreningen.

Vi ser med spänning fram emot synliga

resultat av vårt arbete, då det givetvis kommer att

fi nnas anledning att återkomma till tidningen.

christer.liljemark@malmo.se

Om öp-aktualiseringen

på engelska

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett

engelskspråkigt häfte om den pågående aktualiseringen

av Malmös översiktsplan. Titeln är

”Implementation of the Comprehensive Plan

Malmö 2000. Summary of discussion papers”.

I häftet sammanfattas tankarna i de tio dialogpm

som gavs ut under våren och som därefter

varit ute på samråd. På engelska fi nns också sedan

tidigare foldern ”Comprehensive Plan for

Malmö 2000”. Båda skrifterna kan beställas

från stadsbyggnadskontorets översiktsplaneavdelning.

Planering i Malmö 2004 31


Lägesrapport för

Malmö StadsAtlas

ett system för effektiv informationsförsörjning inom Malmö Stad

I tidigare nummer av Planering i Malmö har jag redovisat vårt informations-koncept Malmö

StadsAtlas. Vi har nu arbetat vidare med utveckling och spridning av produkten så det kan

vara på sin plats med en kort repetition och en lägesrapport.

Malmö StadsAtlas,

grundkonceptet

Malmö StadsAtlas är en informationsportal

i webb-miljö som innehåller

viktig information om Malmö

Stad. Systemet medger sökning och

presentation av data kopplat till en

karta.

Målgrupper är politiker, planerare/

handläggare, näringsliv och allmänhet.

Informationen kommer att vara tillgänglig

på vårt Intranet, KomIn och

delar av informationen kommer att

finnas på Internet, www.malmo.se.

Informationsinnehåll,

teman

Innehållet skall bestå av olika teman

där det finns planer på att ha med

följande:

� Kartor, ortofoto, adresser

� Fastigheter och planer

� Befolkningsstatistik

� Näringslivsinformation

� Skolor, Utbildning

� Kultur, rekreation, turism

� Boende, Mark, Lokaler

� Historiska Malmö, kulturmiljö,

fornminnen, mm

� Geologiska data, Naturdata,

Vattendata

Mål med systemet

Målet med systemet är att underlätta

informationssökning och analys av

data över Malmö angående fastigheter,

befolkning, näringsliv, offentlig

service mm.

Malmös hemsida ska man kunna

söka, zooma och skriva ut kartor och

flygbilder samt få svar på följande

frågor från allmänheten:

� Var ligger adressen xxx?

� Var ligger fastigheten xxx?

� Var finns offentlig service?

� Var finns kommersiella center?

� Vilken är närmaste väg mellan

två adresser?

� Var finns ledig tomtmark?

Malmös Intranet, KomIn, skall

politiker och tjänstemän även kunna

få svar på följande frågor:

32 Planering i Malmö 2004

� Vem äger fastigheten xxx?

� Vad gäller för aktuellt område

enligt gällande översiktsplan?

� Vad gäller för aktuellt område

enligt gällande detaljplan?

� Vem ansvarar för skötsel av

allmänt område?

� Vilka fastigheter berörs av en

buffertzon runt ett angivet

objekt?

� Vilka bestämmelser/restriktioner

berör aktuellt område?

� Var bor valda åldersklasser?

� Var finns företagen i olika

branscher?

� Eventuella restriktioner för

placering av företag?

Filtrering av data genom

systemen

För att underlätta framtida uppdateringar

arbetar vi efter principen att

data skall kunna filtreras mellan tre

olika nivåer. I botten finns informationen

i förvaltningarnas olika verksamhetssystem.

De data som är av

intresse för övriga förvaltningar skall

kunna lämnas vidare till mellannivån

och KomIn. En del av dessa data

skall sedan kunna lämnas vidare till

Malmös hemsida och allmänheten.

Ett arbetssätt som detta kräver emellertid

en hög grad av samordning

och strukturering av data genom

datamodellering.

Klara teman

Geografisk basinformation

Här finns allmän kartinformation,

ortofoto, adresser och flera sökmöjligheter

för offentlig service i form av

skolor mm.

Fastigheter och Planer

Här redovisas fastighetsgränser och

fastighetsinformation i form av ägare,

areal mm. Här finns även översiktsplanen

och samtliga detaljplaner

är skannade och finns tillgängliga

tillsammans med beskrivningar.

Geologi

I detta tema kan man se ett antal

geologiska teman som berggrund,

grundvattennivåer mm. Har kan

FASTIGHETER OCH DETALJPLANER

man även finna information om

geologiska undersökningar i form av

borrhål.

Historiska Malmö

Här har vi lagt in äldre kartor över

Malmö med tillhörande beskrivningar.

Här finns även äldre flygbilder.

Det är enkelt att hoppa från en

aktuell bild över ett område till hur

det såg ut för länge sedan.

Kommande teman

Näringsliv

Tillsammans med näringslivskontoret

har vi en prototyp som nu

testas med information om Malmös

företag. Vi har kopplat SCB:s företagsregister

genom adressen till

kartan. Databasen är uppbyggd så

att man kan söka på branscher, antal

anställda mm.


Befolkning

När det gäller befolkningsstatistik

samarbetar vi med stadskontorets

experter och användare i första hand

från stadsdelsförvaltningarna. Med

hjälp av ett examensarbete från LTH

har vi undersökt behoven av Geografisk

information för de mjuka

förvaltningarna där vi särskilt tittat

på planering av förskolor.

Studier av

användarvänlighet

För att förbättra användarvänligheten

i systemet har vi låtit en

studerande i informatik utföra ett s

k ”usability-test”. Några ovana användare

fick utföra ett antal förutbe-

JORDARTSKARTA MED BORRHÅL

REKOGNOSCERINGSKARTAN 1812. 2004 ÅRS KUSTLINJE

stämda uppgifter under övervakning

och inspelning. Resultatet studerades

senare och de uppgifter där användarna

hade problem analyserades vidare

och förbättringar/förenklingar

infördes.

Stort intresse från

användarna.

Malmö StadsAtlas har nu varit i full

drift en tid i första hand på stadsbyggnadskontoret

och fastighetskontoret.

På flera andra förvaltningar

har systemet introducerats och

används av allt fler. Reaktionerna är

väldigt positiva från t ex bygglovshandläggarna

på SBK. Systemet

sparar mycket tid och ger samtidigt

möjlighet att ge en snabbare och

bättre service till Malmöborna.

Flera förvaltningar har också visat

intresse av att få sin egen version av

Malmö StadsAtlas där grundmodulen

med kartor, ortofoto, adresser,

fastigheter mm används för att sedan

lägga till egen förvaltningsspecifik

information. Vi har byggt en intern

version för fastighetskontoret med

bl a deras avtalsregister och nu pågår

diskussion med bl a miljöförvaltningen

och brandkåren om liknande

lösningar.

Fortsatt arbete

Vi arbetar vidare med att utveckla

befintliga moduler och färdigställa

TILLVERKNINGSFÖRETAG

BEFOLKNINGSPROGNOS ÅLDERSGRUPP 1-5 ÅR

de planerade. Utvecklingsinsatserna

går mot att förenkla inläsning av

data från verksamhetssystem till

Malmö StadsAtlas och mot att

möjliggöra uppdatering av data via

samma gränssnitt. Då resurserna

är begränsade måste vi tillsammans

med användarna prioritera. Det som

närmast står för dörren är att lägga

ut en allmän version på KomIn som

ersättare för vår nuvarande Intranetkarta.

Längre fram i vår planering

ligger också att ersätta vår nuvarande

Internet-karta med en version av

Malmö StadsAtlas.

allan.almqvist@malmo.se

Planering i Malmö 2004 33


Bo01-området nominerat på Exporeal i Tyskland

Bo01 området nominerades som ett av femton

bästa utvecklingsprojekten i Europa i DIFA:

s utmärkelse 2004. Totalt deltog mer än 100

utvecklingsområden i 62 städer från 15 europeiska

länder. DIFA Award, Deutsche Immobilien

Fonds AG, delar varje år ut utmärkelser på den

stora fastighets- och investeringsmässan Exporeal

i München. Detta år blev Bo01 området ett av de

15 kvarvarande förslagen till utmärkelsen 2004.

Vinnare blev Millenium Quarter i Manchester.

Två och tre blev Tübingen och fi nska Tampere.

Det fi nska projektet omfattade omvandlingen

av industriområdet Finlaysons textilfabrik på ca

126.000 kvm till ett attraktivt områden med

blandat innehåll – bostäder, kontor, handel och

upplevelseinriktade verksamheter. Malmö kom

således på en hedrande gemensam fjärdeplats.

goran.rosberg@malmo.se

fortsättning från sidan 9 Cultural Planning

All the examples mentioned so far show the effects

creative activity can have on the people living

in neighbourhoods with a complex texture of

urban and cultural diversity. They also show how

important partnerships are and how proactive local

organisations need to be in order to respond to

the needs of the people living in those areas. The

question now is, how relevant are these examples

to Malmö?

Malmö is a cosmopolitan and multicultural

city, which is currently attracting a lot of attention.

The integration of the Öresund region

brought about by the Link with Copenhagen,

plus other major infrastructural investments, are

putting the city on the map along with the most

advanced European urban developments such as

those of Rotterdam, or Lille. In particular, the

expansion of the Malmö University College, and

the development of the Harbour area with housing

and innovative workspaces such as MINC,

has brought to the city an atmosphere of youthful

creative energy. Cafès, open spaces, galleries and

shopping areas are dotted all around the city and

the overall feel is that of a compact, lively place.

Yet, from an external observer’s perspective, it

seems almost as if Malmö is not aware of its potential

and, despite recent successes, the feeling is

that it still lacks a sense of confi dence and direction.

The Welfare for All policy statement could

provide the glue for cementing all the different

strands of urban and community programmes developed

recently by the city. The challenge is how

to turn the aspirations contained in Welfare for All

34 Planering i Malmö 2004

into reality. Or more specifi cally, how to marry

ethics with politics, urbs and civitas, the citizens

with the ‘good’ city.

If I were asked to produce a ‘modest’ proposal

for Malmö, I would suggest that the city starts by

adopting a culturally sensitive approach to future

development. Cultural here would mean creating

a city-wide mechanism capable of formulating an

overall strategy of where the city wants to be in

ten years from now. This would nourish all forms

of capital from human capital to environmental,

economic and social capital, but crucially it would

start by doing an inventory of the ‘unique’ resources

of the city.

Essentially it would mean grounding the strategy

in local talent and resources, and, through

‘ad hoc’ partnerships, to develop a mix of projects

ranging from large-scale infrastructural interventions

to small scale – community oriented – initiatives.

There are examples of such mechanisms in

Europe and one of these is the Bristol Cultural

Development Partnership. The BCDP was set

up in 1993 between Bristol City Council, the

Bristol Chamber of Commerce, and local cultural

organisations such as South West Arts to create

and implement a medium to long term strategy

for cultural development in the city.

Since then, the Bristol BCDP has developed

a series of ground breaking projects such as the

annual short fi lm festival Brief Encounters, the

creation of the Watershed Media Centre, (an old

warehouse converted for the use of new media

Cultura l P la nning Ap p lic a tio n s

Bristol (UK) - The creation of the Bristol Cultural Development Partnership (1993)

‘A creative idea - the first independent agency formulating and implementing the

strategic cultural policies of a large European city’ (Demos)

production) and the Arnolfi ni contemporary art

gallery, which has played a major role in the development

of the Harbour-side area of Bristol.

Today, the partnership continues to deliver projects

(ranging from major capital projects to small

initiatives) that fi t into a long term strategy of

linking urban, economic and community development.

Sustainability, creativity and inclusiveness are

the ingredients of the Bristol strategy. If there is

a lesson here for Malmö it is perhaps that of learning

how to nourish local talent by intervening

fi rst at micro level on a step-by-step basis. In my

opinion, only by adopting this type of process can

Malmö hope to generate ownership and consensus

among its citizens in the future.

By Lia Ghilardi


Malmös nya näringslivsdirektör

Berätta vem du är Björn. Hur ser din cv ut?

Vem är du?

Jag är egentligen en ”malmöpåg” som idag bor i

Vellinge. Gift och samlever med Ann, distriktssköterska,

som jag har två tonårsflickor tillsammans

med. Bor egentligen i Eskilstorps kyrkby

och trivs mycket bra i denna miljö. Jag tog studenten

på Latinskolan. Efter militärtjänstgöringen

gjorde jag ett ”break” och började att arbeta på

Esso Motorhotell. Det var början till min hotellkarriär

som började med hotellet i Arlöv, som så

småningom ledde till distriktschef i Scandickoncernen

i drygt 5 år! Under tiden utbildade jag mig

i ekonomi med inriktning på marknadsföring vid

universitetet i Lund. Jag hade lite svårt att släppa

hotellbranschen och ställde min kosa till Stockholm

och bl a Royal Viking hotell. Kombinationen

hotellbransch och fastighetsbranschen var

en bra kombination för mitt nästa engagemang –

handeln. Jag blev ”headhuntad” till tjänsten som

vd för Center Syd. En etablering som omdebatterats

mycket i pressen och som fått mycket medial

belysning. Här blev mina erfarenheter från hotellbranschen

en viktig komponent – en viktig faktor

för CenterSyd-anläggningen och som jag genom

åren hade tillskansat mig var

”kundkänslan”. Anställningen på

Center Syd blev sex intressanta år.

Nästa steg i min karriärstege blev

vd för Citysamverkan i Malmö.

Här blev min uppgift att omsätta

eller överföra mina erfarenheter

från extern handel i Löddeköpinge

till citymarketing av 800 butiker

och 300 restauranger. Ingen lätt uppgift, men en

spännande utmaning. Min uppgift var här bl a att

skapa en attraktiv stadsmiljö där huvudsyftet var

att stärka stadskärnan.

Vilka förväntningar har du i din nya roll?

Jag känner mig mycket ”taggad” för uppgiften,

men det är en svår balansgång. Jag tvingas att se

det ur två perspektiv – från företagarehorisont

men också från medborgarehorisont dvs Malmö

stad. Företagen har andra villkor, och måste göra

andra prioriteringar.

Jag har ingen undermedicin, men jag vet ungefär

hur jag skall arbeta den närmaste tiden. Nu

försöker jag lära mig hur näringslivet i Malmö

fungerar. Därefter tänker jag starta mitt s k förändringsarbete

som i stort går ut på att ta hand

om det ”befintliga kapitalet” dvs det befintliga

näringslivet i Malmö . Ledordet kommer att bli

”samverkan”. I denna kampanj ingår också att

identifiera och undanröja hinder för ekonomisk

tillväxt. För att lyckas krävs nära och bra relationer,

så jag tänker starta med att bygga upp nya

former för träffar. Jag börjar med styrelserna för

företagsgrupperna och försöker skapa bättre och

utökad kommunikation. Det gäller här också att

skapa en tydlighet dvs att synas. Malmös 13.000

Malmös 13.000 företagare

där det adderas ca 150 nya

varje månad är ju basen för

Malmös utveckling.

företagare där det adderas ca

150 nya varje månad är ju

basen för Malmös utveckling.

För att tala i VFA-termer; det

är främst här som den ekonomiska

tillväxten skapas och

som är förutsättningen för

fördelningen av välfärden.

Det finns förstås många

olika sätt att kommunicera

uppdrag och funktion. Vi har många viktiga

plattformar som t ex MINC, Medeon, Malmö

högskola mfl. Det ansvaret tänker vi ta på oss.

För att lyckas i detta arbete är jag beroende av

mina kompetenta och engagerade medarbetare. På

Näringslivskontoret finns lång erfarenhet av frågor

som rör både företagsservice, omvärldsbevakning

och innovationsmiljöer.

Vad vet du om stadsbyggnadsprocessen?

Inte mycket. Här har jag mycket att lära. Stadsbyggnadskontoret

har jag haft att göra med bl a i

min tidigare roll som ledare för Malmö Citysamverkan.

Där träffade jag nuvarande stadsarkitekten

Agneta Hammer, Christer Liljemark och Cecilia

Hansson har jag lärt känna

i arbetet med stadsmiljöprogrammet.Stadsbyggnadsdirektören

Mats Olsson har jag träffat

i en rad olika sammanhang.

Och det har alltid varit mycket

stimulerande.

Vad jag ser framför är återigen

samverkan – i det här fallet

SBK, FK och NK. Den treenigheten är viktig för

att skapa ett bra näringslivsklimat i Malmö.

Vilka erfarenheter från Citysamverkan bär du

med till NK?

Nätverket förstås. Det kan bli användbart även i

min nya roll. Jag har erfarenhet från företagsvärlden

– både stora och små företag. Jag har också lite

inblick i den politiska strukturen. En viktig erfarenhet

har jag redan tagit till mig och det är tidsåtgången

vid etableringar. Den är alldeles för lång.

Vi måste skaffa oss nya rutiner och nya verktyg.

Omvärldsbevakningen är ett annat område som

jag prioriterar. Här finns relationerna mellan axeln

Malmö-Lund, SSSV, storstadsområdena, Region

Skåne/Position Skåne, Öresundsaxeln Malmö-

Köpenhamn och så innovationsmiljöerna. Bara för

att nämna några av de mest intressanta.

Det näringslivspolitiska programmet fyller 10 år.

Synnerligen dags för revision. Det arbetet har jag

fått i uppdrag att sätta igång med nästa år. Marknadsföringserfarenheterna

har lärt mig att man

måste vara tydlig. Den strategin skall jag även fortsätta

med på NK. I nätverksarbetet ingår t ex att

skapa ett ” nöjdkundindex dvs hur upplever man

Malmö som etableringsort? M a o jag vill göra en

betygsättning av Malmö som etableringsort.

Björn Bergman

Malmös roll i Öresundsperspektivet.

Malmös roll i Öresundsregionen

är att dra fördelar av sin

position. Det gäller här att

utnyttja inte bara sitt extremt

goda geografiska läge, utan

också att klarlägga vilka olika

nischer där Malmö har fördelar

gentemot Köpenhamn.

Vi har goda utbyggnadsmöjligheter, låga priser,

hög levnadsstandard, en god infrastruktur osv Jag

menar att vi måste ha en beredskap för när integrationen

i regionen drar igång på riktigt. Det är

allas ansvar att marknadsföra regionen. Jag drar

mig till minnes en undersökning om flyttningsbenägenheten

i Köpenhamnsområdet till Malmö.

Utfallet var hisnande. Över 200.000 skulle kunna

tänka sig att i framtiden flytta över sundet. Vilken

beredskap har vi för ett sådant scenario?

Hur ser du på din roll som ordförande i tillväxtgruppen

i VFA?

Tillväxtperspektivet är ju centralt i detta sammanhang,

men det är komplicerat. Förvaltningscheferna

i de andra grupperna har delegerat sina

arbetsuppgifter ut i sin organisation. Tillväxtgruppen

kan inte delegera. Vi får vara länken in till

näringslivet från de andra grupperna. Gruppen

håller just på att konstituera sig och har ännu inte

hittat sina arbetsformer. Jag får be att återkomma

med en fylligare rapport från min grupp.

Några speciella favoriter i city?

Jag älskar city! För mig är gågatan en livsnerv.

Pulsen, rörelserna av människor, exponeringen av

handeln mm Här kan jag strosa omkring långa

stunder och finna kraft och näring till tankearbetet.

En annan företeelse på gågatan som jag är

förtjust i är Baltzar City och den nya gallerian i

gamla Telia-huset på S. Förstadsgatan blir spännande.

goran.rosberg@malmo.se

Planering i Malmö 2004 35


MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR

205 80 Malmö

www.malmo.se

info.stadsbyggnadskontoret@malmo.se

Vad händer på Hyllievång?

Malmö stad anlitade i våras Aarsleff Bygg & Anläggning

AB för att utföra det terrasseringsarbete

som, sedan försommaren och fram till nu, pågått

intensivt inom Hyllievång. Ett arbete som var

nödvändigt för att marken skall få rätt nivå med

hänsyn till Citytunneln och den kommande bebyggelsen.

”Golvet” är nu lagt så att Citytunneln

kan påbörja sina arbeten med tunneln och stationen,

vilket beräknas ske våren 2005

Totalt har 220.000 m³ matjord borttransporterats

eller lagts i upplag. 185.000 m³ lermorän

har schaktats och sedan använts för fyllnad. Den

första terrasseringsetappen slutbesiktigades den

4 november. Återvinningsstationen är sedan i

somras flyttad till väster om gården Almhov vid

Gottorpsvägen, alldeles intill Yttre Ringvägen.

Henriksdalsvägen är stängd för allmän trafik och

en ny provisorisk infartsväg till Hyllie vattentorn

från Annetorpsvägent har byggts. Infarten nås endast

för medlöpande trafik så med bil måste man

komma från Limhamnshållet. En ny gångväg har

också byggts från tunneln under Annetorpsvägen,

söder om Holma, upp till vattentornet.

I etapp 2, som genomförs under 2005, kommer

ca 265.000 m³ lermorän att tas emot från Citytunnelns

schakt. Massor som behövs för att lägga

”golvet” på rätt höjd för arena och shoppingcenter

och för kommande bebyggelse inom Hyllievångs

centrumområde. Ett mycket genomarbetat förslag

till utformning av arenan ligger färdigt. Detaljplanen

där arenan och shoppingplanerna ingår

beräknas bli antagen av kommunfullmäktige i

juni 2005 och enligt den nu liggande tidplanen

skall byggstart ske våren 2006. Det är nu bara att

hoppas att man inte innan dess har påbörjat byggandet

av en arena i Köpenhamnsområdet.

MARKARBETEN PÅ HYLLIEVÅNG

GENOMSKÄRNING ARENA. PARKFAST AB

Under 2005 planeras också för att möjliggöra

start av bostadsbebyggelse på åkern söder om

Holma och Kroksbäck. En bebyggelse som kommer

att innehålla både tät småhusbebyggelse och

flerbostadshus. När den är färdigställd är Holma/

Kroksbäck området sammanbundet med Hyllievång.

Planerna på ett hotell i Hyllievång har kommit

en bit närmare ett genomförande genom det

markanvisningsavtal som är träffat med Öyer Invest

A/S (Arthur Buchardt). Avtalet godkändes av

tekniska nämnden den 26 oktober 2004 och avser

en tomt omedelbart söder om shoppingcentrat.

Hur kommer det att bli att bo och arbeta och

besöka Hyllievång? Givetvis är ambitionen att

planera för miljöer och mötesplatser som gör att

man trivs i Hyllievång. Något som inte minst blir

viktigt för centrumområdet där byggnationen inleds

med storskalliga anläggningar. Anläggningar

som kan ge miljöer som upplevs som ödsliga. För

att kunskapen om vad man bör tänka på och vad

som kan göras för att få ”liv mellan husen” har en

särskild studie genomförts av projektgruppen för

Hyllievång med bistånd av Jan Gehl. Det pågår i

skrivande stund ett intensivt planeringsarbete för

att utveckla strukturen för bebyggelse, gator och

mötesplatser. En struktur som hela tiden måste

utvecklas och förfinas och som skall lägga grunden

för en klok exploatering som möjliggör det

goda livet i Hyllievång.

borje.klingberg@malmo.se

More magazines by this user
Similar magazines